Kungl. Maj.ts proposition nr B 49 år 1958

1

Nr B 49

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss omläggning
av atomenergiprogrammet; given Stockholms
slott den 17 oktober 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås den ändringen av atomenergiprogrammet att
atomenergianläggningarna R3 och Adam sammanslås till ett projekt i enlighet
med överenskommelser som träffats mellan berörda parter. Såsom en
konsekvens härav bör de å statens vattenfallsverks fond under anslaget till
Atomenergianläggningar anvisade medlen få användas till bestridande av
kostnaderna för vattenfallsverkets andel i den gemensamma anläggningen.

1 Itihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr It 49

2

Kungl. Maj.ts proposition nr B i9 år 1958

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 17 oktober 1958.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lange.

Vid 1957 års riksdag fattades beslut om byggande av två atomenergianläggningar,
nämligen dels atomkraftvärmestation R3 i Ågesta, som skulle utföras
av Aktiebolaget Atomenergi (atombolaget) i samarbete med Stockholms
elektricitetsverk (elverket), dels ock atomvärmestationen Adam i Västerås,
vid vars tillkomst vattenfallsstyrelsen och atombolaget skulle samverka
(prop. 1957: 1, bil. 12 och 27; SU 9 och 10; Rskr 10 och 140). I fråga om
Adam anvisades för budgetåret 1957/58 ett begynnelseanslag av 2 mkr å statens
vattenfallsverks fond under rubriken Atomenergianläggningar. Under
samma anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 15
mkr för ett fortsatt utbyggande av Adam samt för påbörjande av atomkraftstationen
Eva (prop. 1958: 1, bil. 27; SU 9; Rskr 118).

I skrivelse den 30 augusti 1958 har vattenfallsstyrelsen anmält, att styrelsen
med övriga berörda parter träffat överenskommelser om sammanförande
av R3 och Adam till ett projekt. Styrelsen har i samband därmed hemställt
om bemyndigande att använda de under anslaget Atomenergianläggningar
anvisade medlen för styrelsens andel i den gemensamma anläggningen.

Vattenfallsstyrelsen

Styrelsen meddelar, att det under arbetet med de båda ifrågavarande atomvärmeverken
visat sig, att anläggningskostnaderna skulle bli avsevärt högre
än vad som tidigare beräknats. Som en följd härav har möjligheterna att
inom landet uppföra ekonomiskt lönsamma atomvärmestationer förskjutits
i tiden. Arbetet med de första industriella reaktoranläggningarna bör därför
i första hand inriktas på kommande kraftverksreaktorer. Vattenfallsstyrelsen
har i detta läge — sedan delegationen för atomenergifrågor under hand orienterats
om situationen och styrelsen fått del av dess synpunkter — tagit initiativ
till förhandlingar med närmast berörda parter, atombolaget och elver -

Kungl. Mnj:ts proposition nr B ''r9 år 1958

3

ket ävensom Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (Asea) — som tidigare
fått i uppdrag att utföra Adam-reaktorns konstruktion — rörande möjligheterna
av ett samgående kring ett projekt. Utgångspunkten har därvid
varit önskemålet att begränsa den närmaste tidens investeringar för atomenergianläggningar
utan att därmed skulle nämnvärt minskas de erfarenheter
för framtiden, som såväl styrelsen, atombolaget och elverket som de enskilda
kraftföretagen och den tillverkande industrin behöver för den fortsatta
utvecklingen av atoinkrafttekniken.

Vid förhandlingarna har typval och platsval diskuterats mot bakgrunden
av de erfarenheter, som man behöver och kan få i fråga om konstruktion,
tillverkning, uppförande, igångkörning och drift av en atomanläggning.
Tidsfaktorn har härvid varit av betydelse med hänsyn till nödvändigheten
av att erfarenheter av uppförande och drift skulle kunna nyttiggöras vid det
pågående arbetet med atomkraftstationen Eva.

I fråga om reaktortyp har man stannat för att följa principuppläggningen
för R3. Sålunda avses att i en första etapp utbygga reaktorn för uttag av dels
värme och dels elkraft — den senare medelst ett mottrycksaggregat — och
att i en senare etapp höja effekten och under därför lämpliga perioder använda
reaktorn helt för alstring av elektrisk energi medelst ett kondensaggregat.
I övrigt skall vid det fortsatta arbetet tillvaratagas de samlade erfarenheter,
som hittills vunnits under arbetet på R3 och Adam. Den nu åsyftade
reaktoranläggningen har givits arbetsbeteckningen R3/Adam.

Vidare har man genomgått de för- och nackdelar, som är förbundna med
olika tänkbara lokala placeringar av ifrågavarande reaktoranläggning. De i
förhandlingarna deltagande har bedömt situationen något olika, men med
hänsyn till tids- och ekonomifaktorns betydelse har resultatet blivit, att
Ågesta kvarstår som förläggningsplats.

De träffade överenskommelserna innebär i huvudsak följande. Vattenfallsstyrelsen
och atombolaget skall gemensamt och i princip till lika delar äga
och finansiera den del av Ågestaanläggningen, för vilken atombolaget hittills
stått som ensam huvudman enligt avtal mellan bolaget och elverket. Sistnämnda
avtal skall bestå. Styrelsen, atombolaget och Asea har överenskommit
om samarbete ifråga om konstruktion och uppförande av reaktoranläggningen.
Atombolaget kommer att svara för uppkörningen av reaktoranläggningen
och dess drift en viss tid därefter. Vattenfallsstyrelsen övertar sedan
driften, tills anläggningen enligt gällande avtal överförs i elverkets ägo.

Genom dessa överenskommelser kommer samtliga intresserade parter —
atombolaget, statlig och enskild kraftindustri samt den tillverkande industrin
— att samverka till en första industriell reaktoranläggning och tillgodogöra
sig erfarenheter från denna.

Atomkraftvärmestationen R3/Adam ulbygges med 65 000 kW värmeeffekt
i den första etappen. I en senare etapp utökas värmeeffekten till ca
125 000 kW. Stationen kommer att delvis bli förlagd i berg. Kostnaden för
reaktoranläggningen har för första etappen beräknats till 100 mkr exklusive
bränsleelement.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr B i9 år 1958

En del sprängningar för reaktoranläggningen har utförts. Hela anläggningsarbetet
bedrives med sikte på att anläggningen skall kunna tagas i drift
under år 1961.

Under budgetåret 1958/59 beräknas hela det på anslaget till atomenergianläggningar
tillgängliga beloppet, 17 mkr, åtgå för vattenfallsstyrelsens andel
i R3/Adam.

Yttrande

Delegationen för atomenergifrågor tillstyrker vattenfallsstyrelsens framställning
och anför därvid följande.

Statsmakterna har vid sin behandling av atomenergiprogrammet förutsatt
byggande av fem å sex atomvärmeverk under den första tioårsperioden fram
till mitten av 1969-talet. I sitt betänkande Bränsleförsörjningen i atomåldern
(SOU 1956:46) har bränsleutredningen beräknat, att ett genomförande
av utredningens förslag om en aktiv energipolitik syftande till ett reducerat
importberoende skulle erfordra ett atomvärmeprogram, som år 1980
svarade för tio procent av landets totala energibehov. Detta atomvärmeverksprogram
motsvarar totalt byggande av ca 100 anläggningar av Ågestaverkets
kapacitet fram till år 1980.

Delegationen anförde i sitt yttrande över anslagsbehoven för atomenergiändamål
under budgetåret 1958/59 att fastän atomvärmeverken uppenbarligen
på längre sikt kommer att spela en betydelsefull roll inom en aktiv
svensk energipolitik, ligger under den första perioden dessa verks nytta
främst i de erfarenheter för utvecklingen av kommande reaktorer, som man
genom dem förvärvar. Fullföljandet av programmet för elkraftsreaktorer
gjorde det därför önskvärt, att redan de första värmeverken utformades så
att de gav väsentliga upplysningar till nytta för konstruktionen av elreaktorer.

Mot bakgrunden härav förordade delegationen, att av de båda värmeverksprojekten,
R3 i Ågesta och Adam i Västerås, R3-reaktorn i första hand borde
utföras och konstrueras för samtidig värme- och elkraftsproduktion. Genom
att sedan under konstruktionsarbetets gång reaktorerna R3 och Adam i allt
mindre grad syntes komma att avvika från varandra kunde konstateras, att
Adam-reaktorns huvudsakliga roll i atomenergiprogrammet inskränkte sig
till att vattenfallsstyrelsen genom detta projekt redan från början kom att
inkopplas på ett konkret atomenergiprojekt. Ett fullföljande av ett parallellt
projekt, Adam, vid sidan av R3 hade även stort värde genom att flera svenska
industrier därigenom gavs tillfälle att förvärva erfarenheter av reaktortillverkning.

Statsmakterna godkände i princip denna uppläggning.

För atomvärmeprogrammet uppkom under våren 1958 en ny situation
genom att beräknade kostnader för vartdera av de båda första projekten visade
sig öka från tidigare angivna ca 40 mkr till omkring 100 mkr.

I detta läge togs kontakt mellan vattenfallsstyrelsen och delegationen. Delegationen
fann de skäl kvarstå, som tidigare bestämt prioriteringen av R3-projektet. I sjmnerhet som ett fullföljande av Adam-projektet skulle medföra
utgifter av storleksordningen 100 mkr utan att man därigenom skulle förvärva
väsentliga erfarenheter utöver dem som kunde erhållas genom R3, beslöt
delegationen att i föreliggande situation förorda, att endast R3-projektet
fullföljdes. Delegationen beslöt emellertid vidhålla sin tidigare uppfattning,
att vattenfallsstyrelsen redan från början inkopplades på ett konkret atom -

Kungl. Maj:ts proposition nr B 49 år 1958

5

energiprojekt. Vid sitt ställningstagande förutsatte därför delegationen såsom
ett nödvändigt villkor, att vattenfallsstyrelsen fick möjligheter att deltaga
i R3-projektet i erforderlig utsträckning. Delegationen hade vidare inhämtat,
att vissa icke ännu kontrakterade konstruktionsuppdrag för R3 kunde
uppdragas åt Asea. Delegationen gav vidare sin ordförande uppdrag att
genom kontakt med vederbörande parter medverka till att en uppgörelse
om samarbete kring R3-projektet kom till stånd.

Vattenfallsstyrelsen har nu i den remitterade skrivelsen anmält att en dylik
överenskommelse nåtts mellan parterna. Utformningen av samarbetet
kring det gemensamma projektet R3/Adam har därvid blivit den av delegationen
förutsatta och delegationen vill även nu tillstyrka denna uppläggning.
Reaktorprojektets roll som utvecklingssteg mot ett första större atomkraftverk
har ytterligare markerats genom att man nu överväger att i en
senare etapp övergå från mottrycksdrift vid 65 MW termisk effekt till kondensdrift
vid 125 MW termisk effekt.

Beträffande värmereaktorprogrammet anser delegationen, att man åtminstone
inledningsvis torde få släppa tanken att bygga värmereaktorer med
den dubbla uppgiften att utgöra utvecklingssteg mot elkraftsreaktorer och att
samtidigt ge billig värme. De första värmereaktorerna torde i stället få inriktas
enbart på att söka nå låga produktionskostnader för värmet. Speciellt
synes investeringskostnaderna böra nedbringas genom lämpligt val av reaktortyp,
eventuellt med utnyttjande av anrikat bränsle.

Delegationen har prövat frågan rörande förläggningsplats för Adam-reaktorn
i Västerås samt därvid funnit sig kunna godtaga det av vattenfallsstyrelsen
föreslagna huvudalternativet. Behandlingen av tillståndsärendet beträffande
Adam avbröts emellertid så snart delegationen genom den nya utvecklingen
fann sig icke kunna tillstyrka projektets fullföljande inom ett
oförändrat värmereaktorprogram.

Departementschefen

Vid anmälan av anslagsbehoven för atomenergiprogrammet i 1957 och 1958
års statsverkspropositioner anförde jag bland annat, att de båda värmereaktorprojekten
R3 och Adam icke är likvärdiga ur utvecklingsprogrammets synpunkter.
R3-reaktorn, som konstruerats för samtidig produktion av värme
och elkraft, bedömdes på grund av sin högre arbetstemperatur ge de största
erfarenheterna för de fortsatta utvecklingsarbetena inom landet, varför det
var angeläget, att i första hand denna reaktor färdigställdes. Vid sidan härav
borde i andra hand vattenfallsstyrelsens anläggning i Västerås komma till
stånd så snabbt som personal- och tillverkningsresurser medgav. Adam-projektets
betydelse bestod framförallt däri, att det gav vattenfallsstyrelsen möjlighet
till ett konkrel arbetsprojekt på atomenergiområdet, där styrelsen i en
nära framtid måste vara beredd för större insatser. Det syntes även värdefullt,
att den svenska industrien genom att också ett andra värmeverk kom
till stånd fick ökade möjligheter alt tidigt förvärva erfarenheter av reaktortillverkning
och reaktorkonstruktion.

De uppskattningar av anläggningskostnaderna, som låg till grund för beslutet
att bygga två reaktorer, har nyligen fått väsentligt revideras, sedan
noggrannare underlag för kostnadsberäkningarna kommit fram. Man räknar
numera med att anläggningskostnaden för vartdera projektet skulle

6

Kungl. Maj. ts proposition nr B 49 år 1958

komma att uppgå till storleken 100 mkr, vilket innebär mer än en fördubbling
av de tidigare uppskattade kostnaderna. En omprövning av de tidigare
åtagandena har med anledning härav företagits av berörda intressenter. De
förnyade övervägandena har lett fram till de överenskommelser, som refererats
i det föregående och som i korthet innebär, att man enats om att
sammanföra R3 och Adam till ett projekt, förlagt till Ågesta. Kostnaderna
för den sammanslagna anläggningen skall, i den mån de ej belöper på elverket
i Stockholm, i princip delas lika mellan vattenfallsstyrelsen och atombolaget.

Jag har ej något att erinra mot denna nya uppläggning, som synes ge
såväl vattenfallsstyrelsen som industrien tillfredsställande möjligheter att
förvärva erfarenheter på atomenergiområdet. Som en konsekvens härav bör,
därest riksdagen ej har något att erinra häremot, de investeringsmedel, som
hittills anvisats för Adamprojektet å anslaget till Atomenergianläggningar
under statens vattenfallsverks fond, få disponeras för vattenfallsstyrelsens
andel i den sammanslagna anläggningen.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna den ändrade uppläggning av atomenergiprogrammet,
som jag i det föregående anmält.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rune Lindquist

681613 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag