Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
1
Nr B 39
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder
på grund av situationen på smörmarknaden, m. m.;
given Stockholms slott den 18 juni 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga därvid fogade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 juni 1956 (nr
406) angående mjölkavgift m. m.;
2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr
284) angående slaktdjursavgift m. m.;
3) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 10 juli
1947 (nr 378) om -sussa avgifter å mjölk, grädde och ost;
dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gästa Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas en redogörelse för vissa av de åtgärder med verkan
på längre sikt, som i anledning av den uppkomna situationen på smörmarknaden
företagits av Kungl. Maj:t eller överväges inom bland annat jordbruksdepartementet.
I anslutning till framställning av statens jordbruksnämnd
föreslås, att den för maj—juli månader 1958 av riksdagen beslutade
statliga prisrabatteringen av smör med 50 öre per kilogram på oförändrade
villkor skall utsträckas att gälla även för tiden augusti—november 1958.
I Bihang till riksdagens protokoll 1958. t samt. Nr li 39
2
Kungi. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958
Kostnaderna för den utsträckta prisrabatteringen beräknas till 12 500 000
kronor. Vidare föreslås, att i förordningarna angående mjölkavgift m. in.
samt om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost skall införas sådana bestämmelser,
att avgifterna med hänsyn till lokala olikheter i betingelserna för
produktionen eller avsättningen av mjölk kan sättas till olika belopp inom
skilda områden. För att erhålla medel till täckning av exportförlusterna å
fläsk föreslås de högsta belopp, som får uttagas i form av slaktdj ursavgift,
skola höjas för tyngre nötkreatur och häst från 15 till 20 kronor samt för
lättare nötkreatur och svin från 8 till 15 kronor. Vidare hemställes om bemyndigande
att få tillämpa rörliga införselavgifter även i fråga om andrå
fodermedel än majs och oljekraftfoder. För att möjliggöra en lämplig ändring
av brödsädspriserna, därest 6-procentregeln träder i tillämpning, begäres
bemyndigande att — utan hinder av bestämmelserna i förordningen med
vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete — förordna
om höjning av förmalningsavgiften i den omfattning, som kan befinnas erforderlig.
I propositionen lämnas även en redogörelse för de undersökningar, som
pågår i fråga om mjölkprodukters avsättning för internationell hjälpverksamhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
3
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 juni
1956 (nr 406) angående mjölkavgift m. m.
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 juni 1956 angående
mjölkavgift m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
2 §•
1. Avgiften för mjölk skall utgå med det belopp, högst 3 öre för kilogram,
som Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd
bestämmer. Avgiften må, med hänsyn till lokala olikheter i
betingelserna för produktionen eller avsättningen av mjölk, sättas till olika
belopp inom skilda områden.
2. Avgiften för -—• — -— under 1.
3. Vid erläggande--- — fastställda grunder.
4. Då särskilda —---kunna efterskänkas.
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1958.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr 284)
angående slaktdjursavgift m. m.
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 3 juni 1955 angående slaktdj
ursavgift m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
2 §•
Slaktdjurs- och kompensationsavgifternas belopp fastställas av Kungl.
Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden. Vid
bestämmande av slaktdj ursavgiftens storlek skall iakttagas, att avgiften
högst må utgöra
vid slakt, räknat för hel kropp, för häst och för sådant nötkreatur, som
efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, tjugu kronor samt för nötkreatur
med lägre vikt och för svin femton kronor ävensom
vid utförsel av levande djur för häst och för sådant nötkreatur, som väger
minst 300 kilogram, tjugu kronor samt för nötkreatur med lägre vikt
och för svin femton kronor.
1 Senaste lydelse, se SFS 1956:408.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
Slaktdj ursavgift skall---icke erfordras.
Jordbruksnämnden äger —---finnes skäligt.
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1958.
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 10 juli 1947
(nr 378) om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost
Härigenom förordnas att 1 § förordningen den 10 juli 1947 om vissa
avgifter å mjölk, grädde och ost1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
1 §•
Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd
må, i den mån så prövas erforderligt för att åstadkomma en utjämning
av intäkterna från olika grenar av mejerirörelse, förordna att särskild
avgift (utjämningsavgift) skall upptagas för mjölk och grädde, som från
mejeri levereras till annan än mejeri eller av mejeri användes för tillverkning
av andra varor än smör, grädde och ost, ävensom för ost, torrmjölk
och kondenserad mjölk, som tillverkas vid mejeri eller levereras från mejeri
till annan än mejeri. Utjämningsavgiften för mjölk och grädde, som från
mejeri levereras till annan än mejeri, må därvid, med hänsyn till lokala
olikheter i betingelserna för produktionen eller avsättningen av mjölk, sättas
till olika belopp inom skilda områden.
Med mejeri--- 1936 (nr 174).
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1958.
1 Senaste lydelse, se beträffande rubriken SFS 1956: 409 och beträffande 1 § 1958:190.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
5
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
18 juni 1958.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sträng, Andersson, Lindell,
Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,
Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, frågor om vissa åtgärder
på grund av situationen på smörmarknaden, m. m. samt anför därvid följande.
Inledning
I anledning av väckta motioner bemyndigade 1958 års riksdag (rskr. 287)
Kungl. Maj :t att — i avvaktan på i jordbruksutskottets utlåtande 1958: 26
berörda förslag från Kungl. Maj:ts sida — under maj, juni och juli månader
1958 utbetala prisrabatter å smör i huvudsaklig överensstämmelse med
vad jordbruksutskottet föreslagit i nämnda utlåtande. Till Prisrabattering
av smör anvisade riksdagen dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av 5 700 000 kr., dels
å riksstaten för budgetåret 1958/59 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag
av 2 800 000 kr. Vidare bemyndigade årets förra riksdag Kungl. Maj :t
att på sätt jordbruksutskottet förordat i omförmälda utlåtande av reservationsanslaget
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1958/59 disponera 1 500 000 kr. för rabattering av smör till allmänna
inrättningar.
I fråga om de förväntade förslag från Kungl. Maj :ts sida, som åberopats
i nyssnämnda riksdagsbeslut, anförde jordbruksutskottet i sitt utlåtande
i huvudsak följande.
För att vår nuvarande, i förhållande till avsättningsmöjligheterna överdimensionerade
mjölkproduktion skall kunna anpassas till det faktiska behovet
kräves enligt utskottet, att de nyss förordade (av riksdagen sedermera
godtagna) eller andra ifrågakommande kortsiktiga åtgärder på förevarande
område sammankopplas med åtgärder på längre sikt. Jordbruksnämnden
har i skrivelse den 16 april 1958 till Kungl. Maj :t framhållit, att en lösning
på längre sikt av de avsättningssvårigheter, som nu föreligger och som måste
väntas komma att föreligga även i fortsättningen, endast kan erhållas genom
en reduktion av kostammen i form av utslaktning. I anslutning härtill har
nämnden begärt, att statsmedel ställes till förfogande för stöd till sådan
6
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
utslaktning. I skrivelsen har emellertid understrukits, att frågan om de vägar,
på vilka man bör söka få till stånd den avsedda utslaktningen, med hänsyn
till frågans komplicerade natur behöver närmare övervägas. Enligt utskottets
förmenande är det därför nödvändigt, att formerna för och konsekvenserna
av en dylik utslaktning närmare utredes, innan ställning kan tagas
till förslaget. Utskottet utgår från att de förslag till åtgärder, som jordbruksnämnden
framlagt eller kan komma att framlägga, liksom även andra
tänkbara utvägar, ingående prövas av Kungl. Maj :t, så att en för såväl samhället
som jordbruket ändamålsenlig lösning av förevarande problem uppnås.
I nu ifrågavarande skrivelse till Kungl. Maj :t gav 1958 års förra riksdag
även till känna, att den anslöt sig till vad jordbruksutskottet i sitt förenämnda
utlåtande anfört i anledning av motionerna I: 423 och II: 533 om
användande av en del av det svenska smöröverskottet för den internationella
hjälpverksamheten för barn. Härom anförde jordbruksutskottet i huvudsak
följande.
I detta sammanhang vill utskottet även fästa Kungl. Maj :ts uppmärksamhet
på den i motionerna I: 423 och II: 533 gjorda framställningen om anvisande
av ett belopp av 9 000 000 kr. att — med avlastande av det svenska
smöröverskottet — användas i den internationella hjälpverksamheten för
barn. Utskottet, som finner sistnämnda uppslag vara väl värt beaktande, förutsätter
att Kungl. Maj :t upptager frågan om mjölkprodukters avsättning för
internationell hjälpverksamhet till närmare övervägande vid utarbetandet
av definitiva förslag angående smörproblemets lösning.
Slutligen anförde jordbruksutskottet, utan erinran från riksdagens sida,
i sitt ifrågavarande utlåtande bl. a., att om riksdagen skulle upplösas före
maj månads utgång, utskottet utgick från att Kungl. Maj :t skulle framlägga
förslag i nu berörda hänseenden för den riksdag, som kan väntas sammanträda
i juni—juli månader.
I anslutning till riksdagens omförmälda beslut bemyndigade Kungl. Maj :t
den 2 maj 1958 statens jordbruksnämnd att — därest Svenska mejeriernas
riksförenings riksnotering för runmärkt smör sänkes med 2 kr. per kg —
för smör som under den tid, under vilken riksnoteringen låg minst 2 kr. per
kg under noteringen per den 30 april 1958, dock längst t. o. m. utgången av
juli månad 1958, från mejeri eller riksföreningen levereras för försäljning
inom landet, utbetala prisrabatt med 50 öre per kg i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jordbruksutskottet anfört i sitt utlåtande i ärendet. Vidare
har Kungl. Maj:t den 30 maj 1958, på förslag av jordbruksnämnden,
utfärdat bestämmelser om rabattering av smör till allmänna inrättningar
under tiden 1 juli—31 december 1958 samt ställt ett belopp av 1 500 000 kr.
av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område till förfogande
för jordbruksnämnden för ifrågavarande rabattering.
I en till jordbruksdepartementet den 18 juni 1958 inkommen skrivelse
har statens jordbruksnämnd avgivit förslag till fortsatta åtgärder för främjande
av avsättningen av smör, m. m.
Inledningsvis anför jordbruksnämnden i sin skrivelse bl. a., att jordbrukets
förhandlingsdelegation vid överläggningar med nämnden förklarat, att
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 195S 7
den icke kunde anse den av riksdagen vidtagna åtgärden innebära ett infriande
av statsmakternas förpliktelser men att Svenska mejeriernas riksförening
i samråd med delegationen och styrelserna för Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk beslutat att sänka partipriset
på runmärkt smör med 1 kr. 50 öre per kg och att riksföreningen icke
ville undandraga sig den tekniska medverkan, som erfordrades att effektuera
riksdagens beslut om prisrabattering på smör. I överensstämmelse
härmed sänktes enligt nämnden riksnoteringen å runmärkt smör den 5 maj
1958 från 6 kr. 35 öre till 4 kr. 35 öre per kg, av vilken prissänkning alltså
jordbruket självt bär 1 kr. 50 öre per kg och 50 öre per kg kompenseras
genom tillskott av allmänna medel.
Jordbruksnämnden anför vidare, att då riksdagens beslut om allmän
prisrabattering å smör endast avser tiden till utgången av juli månad 1958,
det är nödvändigt, att frågan om de åtgärder, som bör vidtagas för tiden därefter,
underställes den inom kort sammanträdande riksdagen. Jordbruksnämnden
anmäler, att den därför vid sammanträde den 13 juni 1958 med
jordbrukets förhandlingsdelegation upptagit denna fråga. Vid sammanträdet
har även behandlats vissa andra regleringsfrågor, vilka är av beskaffenhet
att böra underställas riksdagens prövning och vilka likaledes är av
brådskande karaktär. De av nämnden upptagna spörsmålen gäller, såvitt
nu är i fråga, dels införande av möjlighet att differentiera vissa avgifter,
vilka uttages i samband med mjölkregleringen, dels höjning av slaktdjursavgifterna,
dels införande av rörliga avgifter beträffande vissa fodermedel,
dels befogenhet för Kungl. Maj :t att i samband med eventuell tillämpning
av den s. k. 6-procentregeln besluta om höjning av förmalningsavgiften för
brödsäd.
Åtgärder för avsättning av smör på den inhemska marknaden
Innan jordbruksnämnden redogör för resultatet av nyssnämnda överläggningar
med jordbrukets förhandlingsdelegation, såvitt de rör srnörfrågan,
och för det förslag nämnden på grundval av desamma framlägger, berör
nämnden det aktuella produktions- och avsättningsläget i fråga om
smör samt anför härom bl. a. följande.
I sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 april 1958 angående åtgärder med
anledning av situationen på smörmarknaden angav jordbruksnämnden, att
man, om inga åtgärder i produktionsbegränsande syfte vidtoges, under innevarande
år under normala väderleksbetingelser torde kunna räkna med
en produktion av inemot 90 000 ton smör, medan konsumtionen, om den vikande
tendens, som förelegat under de senaste åren fortsatte, kunde antagas
sjunka till omkring 55 000 ton eller därunder. Man skulle sålunda under
dessa förutsättningar ha att räkna med ett exportbehov av omkring 35 000
ton. Under den del av innevarande regleringsår, september 1957 -april
1958, för vilken definitiva siffror för invägningen av mjölk vid mejeri föreligger,
har denna invägning ökat med 1,8 procent gentemot samma period
föregående år. Som framgår av följande jämförelsetal för de enskilda månaderna
faller ökningen emellertid helt på regleringsårets första månader,
8
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
medan däremot en obetydlig tillbakagång i mjölkinvägningen skett under
de senaste månaderna.
Relativtal för mjöllcinvägningen
(Samma månad närmast föregående år = 100)
September 1957 108
Oktober » 103
November » 103
December » 101
Januari 1958 ...... 101
Februari » 100
Mars » 101
April » 99
Maj 1—15 » (prel.) .................... 98,5
Det bör emellertid i detta sammanhang framhållas, att den långsiktiga
ökningen i mjölkens fetthalt varit osedvanligt kraftigt markerad under innevarande
regleringsår. Fetthalten i mejerimjölken har sålunda hittills legat
i genomsnitt 0,06 procentenheter högre än föregående år. Av tillgänglig
slaktstatistik framgår vidare, att slakten av kor hittills under år 1958 varit
något högre än motsvarande tid föregående år, vilket torde vara ett uttryck
för att en viss reduktion av kostammen f. n. pågår.
Med hänsyn till de nu nämnda tendenserna i produktionsutvecklingen —
något avtagande mjölkinvägning och en viss reduktion av antalet mjölkkor,
å ena, samt ökad fetthalt i mjölken, å andra sidan — synes man närmast
böra inställa sig på att, under förutsättning av normala väderleksbetingelser,
produktionen av mjölkfett under den 12-månadersperiod, som börjar i
juni 1958, kommer att ligga på i stort sett samma nivå som ett år tidigare.
Om dessutom hänsyn tages till att den prishöjning på konsumtionsmjölk,
som genomfördes i januari 1958, medfört en viss konsumtionsminskning,
vilken varit mest markant i fråga om mjölk innehållande 3,5 procent fett
och kan beräknas motsvara cirka 700 ton smör per år, kan smörproduktionen
under ifrågavarande period beräknas komma att uppgå till omkring
90 000 ton eller samma siffra, som angavs i nämndens skrivelse till Kungl.
Maj :t den 16 april 1958. (Till belysande av hur denna siffra kan påverkas
av förändringar i produktionsförhållandena må nämnas, att en ändring av
mjölkinvägningen vid mejeri med 1 procent vid nuvarande produktionsvolym
motsvarar cirka 1 600 ton smör per år.)
Vad konsumtionsutvecklingen angår har den prissänkning på smör, som
företogs den 5 maj i år, otvivelaktigt åstadkommit en väsentlig ökning i
smörförsäljningen. En av Svenska mejeriernas riksförening företagen undersökning
över smörför sälj ningen från mejerier under tiden 19—31 maj
1958 i jämförelse med tiden 20 maj—1 juni föregående år visar sålunda en
försäljningsökning av 38,3 procent. Det må emellertid anmärkas, att smörförsäljningen
under april 1958 var osedvanligt låg, i första hand beroende
på att handeln inför den väntade prissänkningen underlät att företaga normal
lagerpåfyllning. Genom att de första 2 veckorna efter smörprissänkningen
ej medtagits i undersökningen, torde dock den lagerpåfyllning, som
skedde omedelbart efter prissänkningen, ej ha kommit att påverka undersökningsresultatet.
Å andra sidan har pingsthelgen ingått i undersökningsperioden
1958, medan detta ej är fallet under basperioden 1957. Det bör
emellertid framförallt betonas, att den tid undersökningen omfattat är allt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
9
för kort och ligger alltför nära själva prisomläggningen för att man därav
skulle kunna draga några bestämda slutsatser angående konsumtionsutvecklingen
i fortsättningen.
Jordbruksnämnden vill därför bestämt varna för att fästa alltför stor vikt
vid det resultat, som framkommit vid den företagna försäljningsundersökningen.
Det synes mera realistiskt att räkna med att smörkonsumtionen
fortsättningsvis ej kommer att bli lika hög som den nyssnämnda undersökningen
ger vid handen. Detta antagande bestyrkes enligt nämnden också
av vissa preliminära uppgifter angående margarinförsäljningens utveckling,
sedan prissänkningen på smör inträdde. Vid nu rådande prisrelation mellan
smör och margarin anser nämnden därför, att man — även om hänsyn tages
till den effekt, som åtgärderna för att öka försäljningen av smör till allmänna
inrättningar kan få — för tiden framöver under ingå omständigheter
bör räkna med större genomsnittlig konsumtionsökning för smör än
30 procent. För år räknat skulle detta betyda en inhemsk konsumtion av
omkring 74 000 ton.
Jordbruksnämnden framhåller vidare, att om sålunda avsättningsmöjligheterna
på hemmamarknaden till följd av de vidtagna extraordinära åtgärderna
för tillfället kan bedömas något ljusare, har å andra sidan möjligheterna
att avsätta smör på export ytterligare försämrats sedan nämnden avlät
sin skrivelse den 16 april 1958. Härom anför nämnden följande.
I sagda skrivelse erinrade nämnden om att krav framställts bl. a. från
Nya Zeeland om att antidumpingtullar eller utjämningstullar skulle införas
på den svenska exporten av smör till England. Den engelska regeringen har
även som bekant i slutet av maj månad tillkännagivit, att den beslutat att
införa en utjämningsavgift på exporten av svenskt smör, därest denna export
ej genom åtgöranden från svensk sida för den närmaste 12-månadersperioden
begränsas till en kvantitet av 8 000 ton. Det läge, som skapats genom
detta tillkännagivande, innebär, att de faktiska möjligheterna att avlasta
smöröverskottet genom export till England kommer att bli väsentligt
mer begränsade än vad som hittills kunnat antagas. I själva verket torde på
grund härav och genom att relativt stora kvantiteter smör skeppats till England
sedan tillkännagivandet kungjordes, möjligheterna att under återstående
tid fram till slutet av maj nästa år exportera smör till England i bästa fall
komma att begränsas till en kvantitet av mellan 5 000 och 6 000 ton. Under
de allra senaste dagarna har å andra sidan en viss ljusning inträtt på ett
par andra marknader. De förhandlingar, som inletts om export av smör till
dessa marknader, har emellertid hittills ej lett till några avslut och det är
ännu ovisst om och i vilken omfattning sådana överhuvudtaget kan komma
till stånd. Under alla förhållanden bör man enligt nämndens uppfattning
icke nu räkna med, att exporten till övriga marknader under den närmaste
12-månader sper ioden skall överstiga 5 000 ton.
De siffror, som nu anförts, ger enligt jordbruksnämndens uppfattning
vid handen, alt man, även om de åtgärder som hittills vidtagits i konsumtionsbefrämjande
syfte, skulle bibehållas under hela den kommande 12-månadersperioden,
icke med någon grad av säkerhet kan räkna med att de skall
vara tillräckliga för alt bereda avsättning för den produktion, som kan väntas
under samma tid, utan att del tvärtom närmast förefaller sannolikt, att
10
Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958
ytterligare åtgärder, vilka kan skapa ökad avsättning av smörfett inom landet,
kommer att behövas. Det synes nämnden under sådana förhållanden till
en början uppenbart, att åtgärder från det allmännas sida i avsättningsbefrämjande
syfte — utöver rabatteringen å smör vid försäljning till allmänna
inrättningar — är erforderliga även efter den 31 juli 1958, då den av riksdagen
beslutade allmänna konsumentrabatten å smör med 50 öre upphör
att gälla.
Jordbruksnämnden anmäler, att vid överläggningarna med jordbrukets
förhandlingsdelegation angående arten och omfattningen av dessa åtgärder
från förhandlingsdelegationens sida anförts i huvudsak följande.
Man måste från jordbrukets sida erinra om att statsmakterna enligt gällande
jordbruksuppgörelse åtagit sig att i ett sådant läge som det nu rådande
med alla till buds stående medel öka avsättningen av smör på den inhemska
marknaden. Vad som hittills skett innebure emellertid, att det vore jordbruket
självt, som genom den av jordbruket vidtagna prissänkningen å smör
med 1 kr. 50 öre per kg fått bära huvuddelen av förlusterna till följd av den
omöjliggjorda smörexporten. Den första åtgärd, som statsmakterna borde
vidtaga för att i nuvarande läge infria sina åtaganden i fråga om avsättningen
av smör på den inhemska marknaden, vore enligt jordbrukets uppfattning
en höjning av margarinpriset av den storleksordning, som tidigare
föreslagits i jordbruksnämndens utlåtande den 16 april 1958. Eftersom en
dylik åtgärd i det ytterligare skärpta läge, som uppstått genom inskränkningen
av möjligheterna till export på englandsmarknaden, icke kunde anses
tillräcklig för att lösa avsättningsproblemet, borde därutöver prisspänningen
mellan smör och margarin — utöver vad som skett genom den av
jordbruket vidtagna prissänkningen — minskas ytterligare antingen genom
höjning av margarinpriset eller medelst en av allmänna medel utgående
prisrabatt å smör. Hur långt man på dessa vägar skulle gå för att minska
prisspänningen mellan smör och margarin borde få bli beroende av den
effekt åtgärderna visade sig ha i fråga om avsättningen av smör på den
inhemska marknaden. Förhandlingsdelegationen har vidare förklarat, att
jordbruket, även om dess nu framförda synpunkter icke skulle vinna beaktande,
vore villigt att tekniskt medverka till genomförande av en fortsatt
prisrabattering å smör.
För egen del framhåller jordbruksnämnden i denna fråga följande.
Nämnden vill erinra om att nämnden i sitt utlåtande den 16 april 1958
anförde, att nämnden icke ansåg sig kunna förorda någon allmän statlig subventionering
av konsumentpriset å smör, bl. a. med hänsyn till de mycket
störa belopp, som skulle erfordras för att åtgärden skulle få någon praktisk
effekt. Vad särskilt angår kostnaderna för en dylik subventionering må påpekas
att, vid den i det föregående antagna konsumtionsnivån för smör,
kostnaderna för den nu utgående allmänna prisrabatten samt rabatteringen
vid försäljning av smör till allmänna inrättningar för år räknat kan uppskattas
till i runt tal 40 000 000 kr.
I jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1958: 26 motiverades
den där valda vägen till lösning av avsättningsfrågan för smör i första
hand med önskvärdheten av att under en övergångstid vinna erfarenhet av
åtgärdens inverkan på smör- och margarinkonsumtionen. Den erfarenhet av
åtgärden, som hittills vunnits, har utan tvekan gett vid handen, att det är
möjligt att avsevärt öka avsättningsutrymmet för smör genom att minska
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1938
11
prisspänningen mellan smör och margarin så kraftigt som skett i våras.
Däremot kan denna erfarenhet självfallet ej ge något svar på frågan, huruvida
konsumtionsökningen för smöret skulle ha hlivit större eller mindre,
därest man i stället för att sänka smörpriset med 2 kr. per kg valt den av
jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingdelegation förordade vägen
att höja margarinpriset med 50 öre och minska smörpriset med 1 kr. 50 öre
per kg. Att ge något säkert svar på sistnämnda fråga torde överhuvudtaget
vara omöjligt. Jordbruksnämnden vill emellertid anmärka, att man enligt
nämndens uppfattning knappast har anledning räkna med att den senare
vägen skulle ha varit mindre effektiv än den förra.
De vunna erfarenheterna ger således enligt jordbruksnämndens åsikt klart
vid handen, att de åtgärder, som efter den 31 juli 1958 bör vidtagas i syfte
att öka avsättningen av smör inom landet, i första hand bör taga sikte på att
minska prisspänningen mellan smör och margarin. Beträffande det ur skilda
synpunkter lämpligaste sättet att genomföra en sådan minskning erinrar
nämnden om vad den härutinnan anfört i sitt förut omförmälda utlåtande
den 16 april 1958. Vid bedömningen av vad som bör göras för den närmaste
tiden torde emellertid enligt nämnden även böra beaktas en speciell synpunkt,
vilken icke tidigare varit aktuell. Nämnden tänker härvid på den
omedelbara effekt, som ett slopande, helt eller till större delen, av den nu
utgående smörrabatten kan befaras få på smörkonsumtionens storlek. Det
föreligger nämligen enligt nämndens uppfattning en påtaglig risk för att en
nu vidtagen höjning av smörpriset, även om densamma åtföljes av en höjning
av margarinpriset, skulle få till följd en viss återgång av konsumtionen
från smör till margarin. En dylik återgång skulle enligt nämnden vara särskilt
besvärande under sommaren och hösten, eftersom detta är den tid,
då produktionen regelmässigt är störst och det för att så långt möjligt undvika
lagring och därmed förenade kostnader följaktligen är särskilt angeläget,
att inga åtgärder vidtages, som kan verka försvårande på avsättningen
av smöret. Härtill kommer en annan omständighet, vilken även den enligt
nämndens mening kan tala för att det genom riksdagens beslut för tiden
maj—juli genomförda provisoriet bör bibehållas ytterligare någon tid, nämligen
det förhållandet att den s. k. 6-procentregeln kan beräknas komma att
utlösas under innevarande höst och att i samband därmed en omprövning
av olika stödåtgärder kan bli aktuell.
På grund av nu anförda förhållanden har jordbruksnämnden funnit övervägande
skäl tala för att man tills vidare bör fortsätta med den provisoriska
form för stöd åt smörkonsumtionen, som f. n. tillämpas. Ett beslut härom
synes nämnden emellertid ej höra avse längre tid än som kan beräknas åtgå,
till dess frågan på nytt kan bli prövad av riksdagen innevarande höst. Förlängningen
synes sålunda enligt nämnden böra avse tiden augusti—november
1958.
Kostnaderna för denna fortsatta prisrabattering uppskattas av jordbruksnämnden,
i enlighet med vad i det föregående angivits, till något över
3 000 000 kr. i månaden eller för hela 4-månadersperioden till drygt 12 000 000
kr. Härtill bör enligt nämnden läggas elt belopp av omkring 200 000 kr .
12
Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958
med vilket belopp kostnaderna för rabatteringen under juli 1958 kan beräknas
komma att överstiga tidigare anvisat belopp. För prisrabattering av
smör torde sålunda, därest denna rabattering, i enlighet med vad jordbruksnämnden
förordat, bibehålies under tiden augusti—november 1958, å riksstaten
för budgetåret 1958/59 böra anvisas ytterligare 12 500 000 kr.
I anslutning härtill framhåller jordbruksnämnden, att det såsom tidigare
anförts förefaller sannolikt att — såvida ej såväl den inhemska konsumtionsutvecklingen
i fråga om smör som exportutsikterna beträffande denna
vara skulle utveckla sig gynnsammare än vad nämnden här ansett sig kunna
räkna med som närmast antagligt — ytterligare åtgärder i syfte att skapa
ökad avsättning av smörfettet inopi landet kan visa sig behövliga på kort sikt.
Med hänsyn bl. a. till den för ögonblicket relativt gynnsamma lagerställningen
torde man dock enligt nämndens mening utan större olägenhet kunna
tills vidare avvakta utvecklingen.
Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang slutligen om att nämnden
i sitt omförmälda utlåtande den 16 april 1958 över framställningen från
jordbrukets förhandlingsdelegation angående åtgärder med anledning av
situationen på smörmarknaden bl. a. framhöll, att det med hänsyn till de
svårigheter, vilka även i fortsättningen torde vara att vänta för smörexporten,
är nödvändigt, att mjölkproduktionen snabbt nedbringas till en nivå,
som bättre än den nuvarande motsvarar de avsättningsmöjligheter, vilka
synes kunna påräknas i fortsättningen. Jordbruksnämnden erinrar härom
vidare.
Nämnden framhöll, att detta endast kan åstadkommas genom en reduktion
av kostammen. Som riktpunkt för den önskvärda minskningen av
mjölkproduktionen uppsattes en reduktion av kostammen med något över
200 000 djur under en tid av 3 år, eller cirka 75 000 per år. Nämnden anförde
vidare, att det för att få till stånd en reduktion av nu nämnd storleksordning
torde vara nödvändigt, att densamma stimuleras genom direkta
bidrag. Med hänsyn till minskningen av statens kostnader för allmänt och
extra mjölkpristillägg samt leveranstillägg ansåg nämnden 200 kr. per ko
vara ett skäligt bidrag från det allmännas sida.
Beträffande de överläggningar, som ägde rum med jordbrukets förhandlingsdelegation
i samband med smörfrågans behandling inom jordbruksnämnden
i vad avser en reduktion av kostammen, hänvisar nämnden till
följande utdrag ur nämndens meranämnda skrivelse den 16 april 1958.
Från förhandlingsdelegationens sida har man förklarat sig dela jordbruksnämndens
uppfattning beträffande behovet av reduktion av kostammen
och även kunna godtaga den nyss angivna målsättningen beträffande
omfattningen av och takten för denna reduktion. Förhandlingsdelegationen
har likaledes förklarat sig kunna godtaga vad nyss anförts rörande omfattningen
av det statliga ekonomiska stöd, som skulle lämnas som stimulans
för utslaktningen, samt uttalat, att delegationen, om den i det föregående
omnämnda justeringen av priserna på margarin och smör kommer till
stånd, är beredd att verka för en dylik reduktion och vidtaga de åtgärder,
som utöver nyssnämnda stöd kan vara påkallade för att det avsedda målet
13
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
skall nås. Däremot har delegationen ansett, att frågan om de vägar, på vilka
man bör söka få till stånd den avsedda utslaktningen, med hänsyn till frågans
komplicerade natur behöver närmare övervägas, och uttalat önskemålet,
att denna fråga måtte få ytterligare diskuteras mellan nämnden och
delegationen, innan nämnden avger definitivt förslag därom till Kungl.
Maj :t. Jordbruksnämnden har förklarat sig icke ha något att erinra häremot.
De åtgärder, som i det föregående föreslagits för att den närmaste tiden
öka avsättningen av smör inom landet eller som i övrigt kan komma att i
detta syfte vidtagas på kort sikt, innebär, anför jordbruksnämnden, icke i
och för sig någon lösning av problemet, hur mjölkproduktionen skall kunna
nedbringas till en nivå, som svarar mot de avsättningsmöjligheter, vilka
kan påräknas i fortsättningen. En reduktion av kostammen framstår därför
enligt jordbruksnämndens uppfattning alltjämt som nödvändig. Samtidigt
är det emellertid enligt nämnden tydligt, att målsättningen i fråga om både
storleken och takten av denna reduktion ävensom bedömningen av vilka
medel, som bör användas för att underlätta densamma, kommer att påverkas
av den effekt, som åtgärderna i syfte att öka smörkonsumtionen kommer
att få. Härvid torde enligt nämnden böra beaktas, att dessa åtgärder
icke utformas så, att de kommer att fördröja eller förhindra den på längre
sikt erforderliga reduktionen av kostammen. Nämnden erinrar vidare om
att, såsom tidigare antytts, av tillgängliga slaktsiffror att döma en tendens
till reduktion av koantalet f. n. gör sig gällande, vilket otvivelaktigt får tillskrivas
den försämrade lönsamheten av mjölkproduktionen. Med hänsyn
till dessa förhållanden är det enligt nämndens uppfattning ej erforderligt,
att man nu fastställer någon definitiv riktpunkt i fråga om den önskvärda
reduktionen av mjölkproduktionen eller fattar beslut om de åtgärder, som
bör vidtagas från det allmännas sida i syfte att underlätta en omställning
från mjölkproduktion till annan produktion. Ställningstagandet till dessa
frågor finner nämnden i stället lämpligen böra anstå, till dess man bl. a.
bar en klarare uppfattning om styrkan av den tendens till en sådan omställning,
som redan nu gör sig märkbar utan dylikt stöd. Nämnden anför i
detta sammanhang även, att — med hänsyn till att den normala slakten av
storboskap under höstmånaderna brukar vara i det närmaste tillräckligt
stor för att täcka konsumtionsbehovet — någon mera omfattande extraordinär
slakt ur marknadssynpunkt icke är önskvärd under denna tid. Åtgärder
av det slag, som nyss berörts, kan därför enligt nämnden, även om frågan
nu skulle upptagas till avgörande, ej få någon praktisk effekt förrän mot
slutet av innevarande år eller i början av nästa år.
Utjämningsförfarandet inom mejerihanteringen
Jordbruksnämnden framhåller, att de åtgärder av olika slag, som vidtagits
i syfte att lösa krisen inom smörproduktionen, även aktualiserar frågan
om eu ändring av grunderna för den interna utjämningen mellan olika
14
Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958
grenar inom mejerilianteringen. Beträffande de nuvarande förhållandena i
sagda hänseende anför nämnden följande.
Utjämningen i lönsamhet mellan konsumtionsmjölk och mjölk, som användes
till produktberedning, är f. n. icke fullständig. Med hänsyn till önskemålet
att få till stånd en sådan lokalisering av mjölkproduktionen, att de
störa konsumtionsorternas behov av konsumtionsmjölk kan tillgodoses utan
att mjölken måste transporteras allt för långa vägar, har nämligen utjämningsförfarandet
anpassats så, att det relativa ekonomiska utbytet för konsumtionsmjölken
under senare tid successivt förbättrats. Vid den ändring
i utjämningsförfaranaet, som ägde rum i samband med den generella prishöjningen
på konsumtionsmjölk i januari 1958, har denna utveckling ytterligare
accentuerats. Nettoutbytet av konsumtionsmjölken beräknas sålunda
f. n. vara cirka 5 öre per kg högre än nettoutbytet av produktmjölken.
Till följd av de höga exportförlusterna för smör har den del av utjämningsavgifterna,
som återgår till mejerierna i form av allmänt utjämningsbidrag,
från att under andra halvåret 1957 ha varit 45 öre per kg invägt|
mjölkfett därefter i flera omgångar måst sänkas och fr. o. m. den 1 april
1958 tills vidare helt indragits. Denna utveckling har fått till följd, att även
sådana mejerier, som har en hög avsättning av konsumtionsmjölk måst
sänka sina avräkningspriser, trots att priserna på konsumtionsmjölken stigit
och nettoutbytet av sagda vara förbättrats relativt sett. Den allmänna
mjölkavgift, som fr. o. m. den 12 maj 1958 uttages på all vid mejeri invägd
mjölk för att bidraga till finansieringen av prissänkningen på smör inom
landet, minskar självfallet ytterligare mejeriernas möjligheter att hålla uppe
avräkningspriset till mjölkleverantörerna. Någon omedelbar förskjutning av
den relativa betalningsförmågan mellan mejerierna åstadkommer den allmänna
mjölkavgiften emellertid icke. Jordbruksnämnden har nämligen efter
förslag av Svenska mejeriernas riksförening beslutat, att mejerierna tills
vidare skall helt kompenseras för smörprissänkningen. Detta åstadkommes
genom att utöver den statliga subventionen ett särskilt bidrag utbetalas till
mejerierna på basis av den inhemska smörförsäljningen.
Sistnämnda beslut av jordbruksnämnden är emellertid endast provisoriskt
och gäller i avbidan på att en inom mejeriorganisationen pågående utredning
om ändring av utjämningsförfarandet skall bli slutförd. Vid den
ändring av utjämningen, som i samband härmed blir aktuell, framstår det
enligt nämndens uppfattning som angeläget att tillgodose de synpunkter,
som förut framförts om mjölkproduktionens lokalisering, så att konsumtionsmjölken
kan få en ytterligare förbättring i förhållande till produktmjölken.
Vad sålunda anförts avser i första hand en allmän minskning av den
avgiftsbelastning å konsumtionsmjölken, som sker genom utjämningsförfarandet.
För vissa områden kan det emellertid, anför nämnden, vara önskvärt
att därutöver åstadkomma en förbättring av konsumtionsmjölkens lönsamhet.
Detta syfte synes enligt nämndens uppfattning enklast kunna nås,
genom att möjlighet införes att geografiskt differentiera utjämningsavgifterna
för konsumtionsmjölk och grädde ävensom den allmänna mjölkavgift,
som nu uttages i enlighet med Kungl. Maj:ts kungörelse den 2 maj 1958 (nr
184). Förordningarna den 10 juli 1947 (nr 378) om vissa avgifter ä mjölk,
grädde och ost samt den 7 juni 1956 (nr 406) angående mjölkavgift m. m.
medger emellertid i sin nuvarande lydelse icke en sådan differentiering.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 är 1958
15
Jordbruksnämnden hemställer därför, att förordningarna måtte ändras
på sådant sätt, att en differentiering av utjämnings- och mjölkavgifterna
efter vad som finnes påkallat med hänsyn till lokala olikheter i betingelserna
för produktionen eller avsättningen av mjölk kan ske. Nämnden upplyser
vidare, att jordbrukets förhandlingsdelegation förklarat sig biträda
denna hemställan.
Ändring av förordningen angående slaktdjursavgiff m. m.
I fråga om nu gällande bestämmelser för uttagande av slaktdjursavgift
anför jordbruksnämnden följande.
Enligt förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift
m. m., med däri enligt förordningen den 7 juni 1956 (nr 408) företagen ändring
skall, i den mån Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
jordbruksnämnden så förordnar, viss avgift (slaktdjursavgift) upptagas
dels för kött och fläsk, som blivit vid offentligt slakthus, kontrollslakteri
eller kommunal köttbesiktningsbyrå godkänt vid besiktning enligt lagen den
11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus eller kungörelsen
den 30 november 1934 (nr 559) angående kontrollslakterier, deis för
levande hästar, nötkreatur, får och svin (stat. nr 1—9), vilka för slakt utföres
ur riket. Avgifter må utgå för hel kropp eller del därav med belopp,
som bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av jordbruksnämnden, och får, då avgiften uttages vid slakt, räknat för hel
kropp högst utgöra för häst och för sådant nötkreatur, som efter nedslaktningen
väger minst 150 kg, 15 kr. samt för nötkreatur med lägre vikt och
för svin 8 kr. Vid utförsel av levande djur må för häst och för sådant nötkreatur,
som väger minst 300 kg, uttagas 15 kr. samt för nötkreatur med
lägre vikt och för svin 8 kr. Vidare stadgas i förordningen, att medel, som
inflyter genom upptagande av slaktdjursavgifter, enligt av Kungl. Maj :t
meddelade föreskrifter skall användas för täckande av kostnader i samband
med jordbruksregleringen. Kungl. Maj :t har genom kungörelsen den 7 juni
1956 (nr 420) bemyndigat jordbruksnämnden att fastställa slaktdjursavgiftens
storlek och att besluta om upptagande av densamma.
Jordbruksnämnden upplyser, att slaktdj ursavgifterna sedan början av
år 1957 uttagits med de högsta belopp, som nyss angivits, samt att de influtna
avgifterna under innevarande regleringsår helt disponerats för täckande
av exportförluster för fläsk. Till följd av dels fläskproduktionens ökning,
dels det prisfall, som ägt rum på exportmarknaderna, har emellertid dessa
exportförluster blivit av en helt annan storleksordning än vad man räknade
med vid den tidpunkt, då de nu gällande maximibeloppen för avgifterna
fastställdes. Nämnden finner det under sådana förhållanden nödvändigt, att
slaktdjursavgifterna höjes i den utsträckning som erfordras för alt täcka
exportförlusterna. Nämnden föreslår därför, att nyssnämnda förordning ändras
på så sätt, att de högsta belopp, som får uttagas, höjes för nötkreatur
med en lägsta vikt av 150 kg och för häst från nuvarande 15 kr. till 20 kr.
samt för nötkreatur med lägre vikt och för svin från nuvarande 8 kr. till
15 kr. Beträffande avgifterna vid utförsel av levande djur föreslår nämnden
eu motsvarande höjning från 15 till 20 kr. för häst och sådant nötkreatur,
16
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
som väger minst 300 kg samt för nötkreatur med lägre vikt och för svin från
8 till 15 kr. Nämnden upplyser, att förslaget tillstyrkts av jordbrukets förhandlingsdelegation.
Införselavgifterna för vissa fodermedel
Beträffande utsikterna för 1958 års fodersädsodling samt gällande införselavgifter
på fodersäd anför jordbruksnämnden följande.
På grund av väderleksförhållandena hösten 1957 blev de med höstsäd besådda
arealerna osedvanligt små. Sålunda räknar man nu med en höstveteareal
av endast 107 000 ha mot 220 000 ha i den prognos för 3-årsperioden
1956/57—1958/59, som framlades våren 1956. För höstråg kan man nu uppskatta
arealen till 90 000 ha mot 110 000 ha i förenämnda prognoskalkyl.
Odlingen av vårsäd kan i stället väntas bli omfattande. Förseningen av vårbruket
torde emellertid medföra, att arealen vårvete icke blir större än vad
som angavs i prognosen för 3-årsperioden, nämligen 200 000 ha. I stället
kan en ökning av fodersädsodlingen förväntas.
För andra fodermedel än majs och oljekraftfoder är införselavgiften fixerad
till visst belopp — f. n. 5 kr. 25 öre per dt (utom för melass för vilken
vara avgiften är 1 kr. 5 öre lägre) — så länge det inhemska priset på korn
och havre ligger mellan prisgränserna. (För malt samt mjöl och gryn av
korn och havre har avgiften enligt vissa regler anpassats efter avgifterna
för korn och havre.)
Jordbruksnämnden framhåller, att det i nuvarande läge med en betydande
fläskproduktion och avsättningssvårigheter i fråga om överskott av animalieprodukter
är angeläget, att en överproduktion härav icke stimuleras.
Nämnden erinrar om att den tidigare begärt och erhållit bemyndigande att
under instundande regleringsår stödja export av fodersäd. Det är emellertid
i nuvarande läge, anför nämnden, angeläget att möjlighet även skall finnas
att reglera importen av fodersäd i större utsträckning än vad som medges
enligt nu gällande regler. Nämnden framhåller, att det mellan nämnden och
jordbrukets förhandlingsdelegation även rått enighet om önskvärdheten av
att rörliga avgifter skall kunna uttagas även för andra fodermedel än majs
och oljekraftfoder (däri inbegripet malt samt andra förutnämnda produkter
av korn och havre). Nämnden hemställer, att Kungl. Maj :t ville, efter att ha
utverkat riksdagens bemyndigande därtill, medgiva att så sker intill utgången
av regleringsåret 1958/59.
Höjning av förmalningsavgiften vid eventuell tillämpning av 6-procentregeln
Jordbruksnämnden anför, att man redan nu med mycket hög grad av
sannolikhet kan räkna med att den s. k. 6-procentregeln kommer atl utlösas
senast då jordbruksnämndens producentprisindex för september månad 1958
fastställts och troligen redan en månad tidigare. Nämnden erinrar vidare, att
ifrågavarande spärregel innebär, att förhandlingar skall upptagas mellan
nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation i syfte att söka återföra
jordbrukspriserna till för vederbörligt varuslag gällande mittpris. En juste
-
Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958
17
ring av brödsädspriserna kan emellertid vara mycket svår all genomföra
vid nyssnämnda tidpunkter. Till belysning av svårigheterna anför nämnden
följande.
På grund av att odlarnas leveranser av brödsäd och oljeväxter till övervägande
del sker i direkt samband med skörden, kan odlarpriserna för dessa
varor icke kontinuerligt anpassas till världsmarknadspriserna. I stället fastslälles
priserna för brödsäd och oljeväxter genom regleringsföreningarna —
Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, resp. Sveriges oljeväxtintressenter,
förening u. p. a., — omedelbart innan skörden börjar marknadsföras,
som regel i början av augusti för brödsäd och i början av juli för oljeväxter.
En justering uppåt av de sålunda fastställda priserna vid senare
tillfälle är tämligen lätt att genomföra för oljeväxter, eftersom avräkning
gentemot den enskilde odlaren sker centralt genom regleringsföreningen, som
sålunda även kan verkställa en efterreglering av priset. I fråga om brödsäd
är det däremot icke möjligt att på samma sätt i efterhand justera priset till
odlare. Det i augusti fastställda priset avser endast inlösen per den 1 april
kommande år och under tiden fram till inlösendagen är prisbildningen i princip
fri. En höjning av inlösenpriset i efterhand skulle icke annat än i undantagsfall
komma odlaren till godo utan i stället innebära en favör för
handeln. Genom att brödsäden normalt passerar flera handelsled försvåras
möjligheterna till efterreglering ytterligare.
Det skulle emellertid enligt jordbruksnämndens uppfattning vara synnerligen
olyckligt, om vid förhandlingar i samband med 6-procentregelns utlösning
möjlighet saknades att även justera brödsädspriserna. Ett sätt att genomföra
en sådan justering utan att ändra inlösenpriset skulle enligt nämnden
vara att i stället höja förmalningsavgiften, vilken f. n. utgår med 5 kr.
per dt, d. v. s. det högsta belopp som må uttagas enligt gällande förordning
(1953:375) med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och
vete. I fråga om innebörden av en dylik åtgärd anför nämnden följande.
För konsumenterna skulle effekten av en höjd förmalningsavgift bli densamma
som böjda brödsädspriser. Detsamma skulle bli fallet för jordbruket
som sådant. Däremot skulle icke årets brödsädsodlare individuellt tillgodogöras
prishöjningen, såvida man icke till dem utbetalade motsvarande belopp.
Detta skulle — om så önskas — kunna bli möjligt genom en central
efterreglering genom föreningen Svensk spannmålshandel på grundval av
från de primära uppköparna inhämtade kvantitativa leveransbesked. Ett sådant
förfarande skulle dock administrativt bli ganska betungande för föreningen.
Å andra sidan kunde de medel, som skulle komma att inflyta genom
en höjd avgift, överföras till föreningens konjunkturutjämningsfond
lör kommande behov. Härigenom skulle medlen komma brödsädsodlingen
till godo i ett senare skede. Vilket alterantiv som skall väljas, torde lämpligen
avgöras tidigast i samband med kommande förhandlingar rörande 6-procentregelns utlösning.
En fördel med här angivna förfarande är även, att utlösningen av 6-procentregeln
icke skulle få retroaktiv effekt. Den höjda förmalningsavgiften
skulle nämligen icke komma att beröra den brödsäd, som förmalts, innan
regeln utlösts.
Jordbruksnämnden framhåller vidare, alt en höjning av förmalningsavgiften
— för att träffa så stor del av brödsäden som möjligt — måste
2 Jlihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Xr II 3''J
18
Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 är 1958
träda i tillämpning snarast efter det beslut fattats om de åtgärder, som bör
föranledas av 6-procentregelns utlösning. Nämnden finner det därför angeläget,
att möjlighet skall föreligga för Kungl. Maj :t att, utan hinder av den i
gällande förordning angivna maximeringen, meddela förordnande om den
erforderliga avgiftshöjningen i omedelbar anslutning till beslut, som här avses,
och hemställer att Kungl. Maj:t måtte begära medgivande härtill av
riksdagen.
D epartementschefen
I förevarande läge med viss överskottsproduktion på jordbruksområdet
samt bland annat därav följande svårigheter att upprätthålla den avsedda
inkomstlikställigheten mellan jordbruksbefolkningen och jämförbara yrkesgrupper
och att tillförsäkra brukarna av mindre brukningsenheter en
rimlig levnadsstandard måste det anses nödvändigt att vidtaga långsiktiga,
effektiva åtgärder i syfte att anpassa produktionsresurserna efter avsättningsmöjligheterna
i fråga om jordbruksvaror. Jag vill erinra om att det
vid fastställandet år 1947 av riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken
uttalades, att det ur det allmännas synpunkt framstår såsom angeläget,
att den inhemska jordbruksproduktionen ej skall överstiga det totala avsättningsutrymmet
minskat med en betryggande marginal mellan produktionen
och den normala inhemska konsumtionen. För att förhindra att produktionen
når över sagda gräns hör enligt 1947 års nyssberörda riksdagsbeslut
bland annat olika rationaliseringsåtgärder genomföras, exempelvis sammanläggning
av brukningsenheter, övergång till extensiv drift på vissa brukningsenheter
och nedläggning av jordbruk på olämpliga ägor. Det uttalades i
beslutet vidare, att i den mån en med dylika åtgärder uppnådd produktionsminskning
—■ tillsammans med vad som kan åstadkommas genom en begränsning
av importen av fodermedel — ej visar sig tillräcklig för att hålla
produktionen inom avsedd ram staten bör direkt medverka till en produktionsbegränsning
genom bidrag till plantering av skog på därtill lämpliga
marker och liknande åtgärder.
Spörsmålet behandlades även av jordbruksprisutredningen i dess år 1954
avgivna betänkande (SOU 1954:39). Utredningen framhöll bland annat alt
en framtida försämring av avsättningsmöjligheterna i utlandet för smör var
sannolik, varvid ett läge kunde uppstå då ett betydande smöröverskott endast
skulle kunna avsättas till mycket låga priser och svårigheter skulle föreligga
att vidmakthålla inkomststandarden för jordbruksbefolkningen. Samtidigt
pekade utredningen på att produktions- och konsumtionsutvecklingen
överhuvudtaget medförde risker för ett betydande produktionsöverskott omkring
år 1960. Enligt utredningens uppfattning borde en viss nedskärning av
produktionen, sett på längre sikt, ligga i jordbruksbefolkningens eget intresse.
En hastig nedskärning av jordbrukets produktionsvolym utan hänsyn till
de för ögonblicket i produktionen bundna produktionsmedlen kunde dock
icke anses vara ekonomiskt motiverad. Begränsningen av produktionen fann
Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958
19
utredningen böra åstadkommas genom en successiv minskning av produklionsunderlaget
och en intensifierad strukturrationalisering. Utredningen ansåg
det vara utomordentligt betydelsefullt såväl ur jordbrukets som samhällets
synpunkt, att möjligheterna till dylik rationalisering tillvaratages. Därjämte
borde det sett ur jordbrukets egen synvinkel vara angeläget, att frågan
om överföring av jordbruksjord till skogsmark i fortsättningen bedömdes
på annat sätt än som dittills i allmänhet skett.
Vad jordbruksprisutredningen uttalat i berörda spörsmål instämde föredragande
departementschefen i huvudsak i vid framläggandet av propositionen
1955: 198 angående den framtida utformningen av prissättningen på
jordbrukets produkter. Departementschefen betonade, att förutsättningen för
att man skall kunna uppehålla inkomstlikställighet mellan jordbruksbefolkningen
och jämförliga befolkningsgrupper är — vid i stort sett oförändrad
struktur på den internationella marknaden — på längre sikt, att ingå pristryckande
överskott uppkommer. För att undvika sådant överskott kunde en
begränsning av jordbruksproduktionen bli påkallad. En nödig produktionsminskning
borde enligt departementschefen främst åstadkommas genom en
fortskridande yttre rationalisering av vårt jordbruk. Möjligheterna att överföra
sämre jordbruksjord till skogsmark borde samtidigt uppmärksammas,
varvid dock hänsyn borde tagas till de i varje trakt rådande förhållandena.
Riksdagen biträdde vad föredragande departementschefen sålunda anfört.
I överensstämmelse med angivna riktlinjer för motverkande av överskottsproduktion
inom jordbruket har jag under de senaste månaderna föranstaltat
om ett flertal utredningar, syftande till en långsiktig anpassning av
produktionsfaktorerna till avsättningsförhållandena under bibehållande av
inkomslikställighetskravet. Sålunda erhöll lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen
den 21 mars 1958 i uppdrag att gemensamt utreda möjligheterna alt
åstadkomma ett snabbare överförande av sämre jordbruksjord till skogsmark
samt att inkomma med icke blott av utredningen föranledda förslag
utan även med en redogörelse för de åtgärder styrelserna vidtagit i nämnt
syfte inom ramen för nuvarande befogenheter. I anledning härav har lantbruksstyrelsen
i cirkulärskrivelse till lantbruksnämnderna lämnat vissa rekommendationer
huru nämnderna i den löpande verksamheten skall kunna
aktivt främja en rationell avjämning av brukningsenheternas åker- och betesområden
genom överföring till skogsmark av olämpligt belägna och illa
utformade, sämre dylika områden. Lantbruksnämnderna anmodas i skrivelsen
verka för överföring av angivet slag i samband med nämndernas inköpsverksamhet,
beviljandet av lånegarantier vid tillskottsköp, prövningen av
frågor om förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen samt handläggandet av
ärenden rörande inre rationaliseringsåtgärder såsom exempelvis stenröjning
och torrläggning. Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen har påbörjat dels
undersökningar beträffande den nuvarande frekvensen i överförande av åker
till skogsmark i landets olika delar och den fortsatta utvecklingen enligt jordägarnas
och länsmyndigheternas bedömande, dels prövning av de tekniska
förutsättningarna atl genomföra en intensifierad skogsplantering. Därefter
20
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
kommer att ske överväganden i fråga om lämpliga författningsändringar
samt rörande finansiering av skogsplantering, upplysningsverksamhet m. m.
Förslag i anledning av de båda myndigheternas utredningsuppdrag torde
kunna föreläggas 1959 års riksdag.
Såsom ett led i strävandena att uppnå en anpassning till de numera inträdda
produktions- och avsättningsförliållandena inom jordbruket och samtidigt
förbättra inkomstnivån för den inom näringen arbetande befolkningen
uppdrogs genom beslut den 2 maj 1958 åt jordbruksanslagsutredningen att
i samband med utredningens prövning av bidragsverksamheten med anlitande
av medel ur anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering i samråd
med lantbruksstyrelsen verkställa en allmän översyn av bestämmelserna rörande
statligt stöd till jordbrukets inre rationalisering m. m. i syfte att dessa
bestämmelser skall erhålla en fullt tidsenlig inriktning. Enligt vad jag erfarit
bedrives detta utredningsarbete i sådan takt att ett betänkande i ämnet
kan beräknas föreligga instundande höst.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1958 tillkallade jag
samma dag särskilda sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag
rörande jordförvärvs-, bolagsförbuds- och uppsiktslagstiftningen. Jämlikt
direktiven för utredningen bör de sakkunniga vid sin översyn av omförmälda
lagar beakta icke blott erfarenheterna av gällande lagstiftning på
berörda områden utan även — och främst — de betydande förändringar som
under senare år skett beträffande jordbrukets struktur och produktionsförhållanden.
Näringens tendenser i fråga om den framtida utvecklingen i sistnämnda
båda hänseenden skall givetvis också uppmärksammas av de sakkunniga
och av dem läggas till grund för de kommande förslagen. I utredningsdirektiven
uttalas, att det ligger i såväl samhällets som den enskildes
intresse, att en ekonomiskt riktig användning av landets marktillgångar uppnås
men att det ekonomiska betraktelsesättet icke får undanskymma de sociala
och befolkningspolitiska aspekter, varpå jordlagstiftningen i allmänhet
grundats, och ej heller önskemålet att förhindra uppenbara spekulationsköp.
Med hänvisning till den relativt snabba produktionsutvecklingen inom
vårt jordbruk och de på senaste tid försämrade avsättningsmöjligheterna i
utlandet förklaras det i direktiven vara lämpligt, att de sakkunniga skyndsamt
prövar frågan, huruvida man med beaktande av nyssnämnda aspekter
kan genom jämkningar i lagstiftningen bidraga till att motverka den negativa
inverkan på jordbruksnäringens räntabilitet och på jordbrukarnas inkomststandard,
som sagda produktions- och avsättningsförhållanden medfå*
• Om resultatet av de sakkunnigas behandling av sistnämnda spörsmål så
motiverar, anses delbetänkande böra framläggas med förslag till snara lagändringar.
Den nuvarande jordförvärvslagens giltighetstid utlöper den 30
juni 1962.
Slutligen vill jag omnämna, att lantbruksstyrelsen i skrivelse den 12 maj
1958 anmält, att inom verket pågår vissa undersökningar rörande möjligheterna
att effektivisera lantbruksnämndernas organisation och verksamhet,
särskilt i fråga om storleksrationalisering och arronderingsförbättring av
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
21
jordbruks- och skogsfastigheter, ävensom rörande därmed sammanhängande
frågor. Förslag i anledning av dessa undersökningar kommer styrelsen att
framlägga i sin anslagsskrivelse för budgetåret 1959/60.
Givetvis skall arbetet inom samtliga förenämnda utredningar samordnas
så långt möjligt, ehuru vissa av utredningsförslagen förväntas föreligga vid
en betydligt senare tidpunkt än de övriga.
Inom jordbruksdepartementet pågår vidare arbetet med utformningen av
det särskilda stödet till småbruket. Då dessa överväganden sammanhänger
med utformningen av jordbrukspolitiken på längre sikt kommer förslag senare
att framläggas för riksdagen.
Vad härefter angår frågan om mera kortsiktiga åtgärder i avsikt att vidga
avsättningsutrymmet för smör, vill jag anföra följande.
Såsom framgår av den förut återgivna, av statens jordbruksnämnd lämnade
redogörelsen har den i början av maj 1958 företagna sänkningen av priset
på smör åstadkommit en väsentlig ökning av smörförsäljningen.
Huruvida smörkonsumtionen kommer att stabiliseras på den enligt undersökningen
i slutet av maj uppnådda nivån torde emellertid, såsom jordbruksnämnden
påpekat, av olika skäl ännu vara för tidigt att uttala sig om. Av
den av jordbruksnämnden lämnade redogörelsen för bland annat marknadsläget
för smör framgår vidare, att en icke obetydlig osäkerhet föreligger även
i fråga om utvecklingen av flera faktorer av väsentlig betydelse vid bedömningen
av de skilda åtgärder, som kan bli aktuella med hänsyn till avsättningsförhållandena
på mjölkområdet. Det torde även böra beaktas, att enligt
vissa bedömanden det internationella läget på smöravsättningens område
får anses ha passerat bottennivån och att tecken på någon ljusning i fråga
om nämnda avsättning enligt dessa bedömanden kan skönjas. Enligt mitt
förmenande kan ej heller göras gällande att exporten under den tilländalupna
perioden varit omöjliggjord. Den erfarenhet, som hittills vunnits, har
också givit vid handen, att det är möjligt att avsevärt öka avsättningsutrymmet
för smör genom en kraftig sänkning av priset på denna vara utan att en
genom statliga åtgärder åstadkommen höjning av margarinpriset behöver
tillgripas. Med hänsyn till vad som sålunda förebragts i ärendet och i avvaktan
på utvecklingen fram till hösten har jag i likhet med jordbruksnämnden
funnit det önskvärt, att någon ändring nu icke företages i den form för stöd
åt smörkonsumtionen, som i enlighet med beslut av 1958 års förra riksdag
för närvarande tillämpas. Enligt min uppfattning har den väg, som valts att
minska prisspänningen mellan smör och margarin och som samtidigt inneburit
en betydande sänkning av matfettskostnaderna utan att just därigenom
jordbrukets inkomststandard försämrats, såväl av ekonomiska söm
psykologiska skäl starkt bidragit till det goda resultat för smöravsättningen
som de å prisområdet vidtagna åtgärderna medfört.
Den under de senare åren inträdande realprisförsämringen för stora delar
av jordbruket har medfört en förståelig oro på jordbrukarhåll. Sedan maj
månad ligger jordbruksnämndens reella producentprisindex under 94 en
-
22
Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958
heter. Såsom nämnden anfört kan förmodas, att den s. k. 6-procentregeIn
kommer att utlösas instundande höst. Med hänsyn till de åtgärder, som med
anledning därav kan behöva genomföras — såsom hittills under beaktande
av de överenskommelser som träffats angående jordbrukets prissättning —
synes de ställningstaganden, som nu måste göras på det kortsiktiga planet,
icke böra sträcka sig längre än att i huvudsak avse de närmaste månaderna.
Jag finner mig därför böra förorda, att — i enlighet med jordbruksnämndens
förslag — den för maj—juli månader 1958 beslutade prisrabatteringen
av smör på oförändrade villkor utsträckes att gälla även för tiden augusti—
november 1958. Kostnaderna för denna prisrabattering har av jordbruksnämnden
beräknats till 12 500 000 kronor, varav cirka 200 000 kronor hänför
sig till merkostnader för juli månad 1958. Mot denna beräkning har jag
intet att erinra. Därest förslaget godkännes, torde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att bemyndiga jordbruksnämnden att för smör, som under
den tid, under vilken Svenska mejeriernas riksförenings riksnotering för runmärkt
smör ligger minst 2 kronor per kilogram under noteringen per den 30
april 1958, dock längst till och med utgången av november månad 1958, från
mejeri eller riksföreningen levereras för försäljning inom landet, utbetala
prisrabatt med 50 öre per kilogram i huvudsaklig överensstämmelse med de
regler, som nu gäller för denna rabattering. Jordbrukets förhandlingsdelegation
har enligt vad jordbruksnämnden anmält i sin skrivelse förklarat, att
jordbruket är villigt att tekniskt medverka till genomförande av en fortsatt
prisrabattering å smör.
Som förut anförts har 1958 års förra riksdag för budgetåret 1958/59 under
nionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor till
prisrabattering av smör under juli månad 1958. Beslutet har i statsverkspropositionen
B år 1958 anmälts för den nu sammanträdande riksdagen. Hos
denna torde Kungl. Maj :t, med ändring av sagda beslut, böra hemställa om
anvisande av (12 500 000 -j- 2 800 000 =) 15 300 000 kronor till prisrabattering
av smör. I detta sammanhang kan här anföras, att en minskning av
margarinkonsumtionen betyder en inkomstminskning för staten.
Med hänsyn till den ståndpunkt, som jag sålunda intagit i fråga om det
fortsatta stödet till smörkonsumtionen, föranleder vad jordbruksnämnden
anfört angående åtgärder för en reduktion av mjölkproduktionen i detta
sammanhang icke något uttalande från min sida. Emellertid måste såsom
jag tidigare utvecklat en anpassning av denna produktion till en naturlig
efterfrågan i jordbruksbefolkningens eget intresse komma till stånd. Härvidlag
är att uppmärksamma, att ett icke obetydligt inhemskt avsättningsutrymme
för ökad köttproduktion förefinnes. Sagda utrymme kan för innevarande
produktionsår beräknas till cirka 20 procent av den totala köttproduktionen
i landet.
I samband med den uppkomna situationen på smör marknaden har även
frågan om en ändring av grunderna för den interna utjämningen
av intäkterna från olika grenar av mejerirörelsen ak
-
23
Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958
tualiserats och gjorts till föremål för en särskild utredning inom mejerihanteringen.
Jordbruksnämnden har framhållit som angeläget, att vid den
ändring av utjämningsförfarandet, som kan bli residtatet av sagda utredning,
beaktas önskemålen att få till stånd en sådan lokalisering av mjölkproduktionen,
att de stora konsumtionsorternas behov av konsumtionsmjölk
kan tillfredsställas utan alltför långa transporter. Dessa önskemål kan tillgodoses
genom en allmän minskning av den avgiftsbelastning å konsumtionsmjölken,
som sker genom utjämningsförfarandet. För vissa områden
kan det emellertid enligt jordbruksnämndens mening vara önskvärt att därutöver
åstadkomma en förbättring av konsumtionsmjölkens lönsamhet. Nu
gällande förordningar om utjämningsavgift å mjölk, grädde och ost samt om
mjölkavgift medger emellertid icke en dylik differentiering. Såsom jordbruksnämnden
med biträdande av jordbrukets förhandlingsdelegation föreslagit,
bör emellertid möjligheter till differentiering av utjämningsavgifterna
å mjölk och grädde samt av mjölkavgiften skapas. Jag förordar därför, att
i berörda författningar införes bestämmelser om att nämnda avgifter, med
hänsyn till lokala olikheter i betingelserna för produktionen eller avsättningen
av mjölk, må sättas till olika belopp inom skilda områden.
I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet utarbetats
förslag till förordning om ändrad Igdelse av 2 § förordningen den 7 juni
1956 (nr 506) angående mjölkavgift m. m. samt till förordning angående ändrad
lydelse av 1 § förordningen den 10 juli 1957 (nr 378) om vissa avgifter å
mjölk, grädde och ost, vilka torde böra föreläggas riksdagen till antagande.
Sedan början av år 1957 har slaktdj ursavgifterna ultagits med
de enligt gällande förordning angående slaktdjursavgift högsta tillåtna beloppen.
De influtna avgiftsmedlen har enligt jordbruksnämnden helt använts
för täckande av exportförluster för fläsk. Till följd av att fläskproduktionen
ökat starkt och fläskpriserna på exportmarknaderna fallit, har exportförlusterna
emellertid blivit betydligt större än vad man räknade med, när de nu
gällande högsta beloppen för slaktdj ursavgifterna fastställdes. Jordbruksnämnden
har under sådana förhållanden funnit det nödvändigt att föreslå
en sådan höjning av dessa avgifter, som erfordras för att täcka exportförlusterna.
Mot bakgrunden av del anförda förordar jordbruksnämnden med tillstyrkande
av jordbrukets förhandlingsdelegation, att de högsta belopp, som får
uttagas i form av slaktdjursavgift, höjes för nötkreatur med en lägsta vikt
av 150 kilogram och för häst från 15 till 20 kronor samt för nötkreatur med
lägre vikt ocli för svin från 8 till 15 kronor, allt räknat för hel kropp efter
nedslaktningen. Beträffande avgifterna vid utförsel av levande djur förordar
jordbruksnämnden en motsvarande höjning från 15 till 20 kronor för sådan!
nötkreatur, som väger minst 300 kilogram, och för häst samt från 8 till 15
kronor för nötkreatur med lägre vikt och för svin.
De sålunda föreslagna högsta slaktdjursavgifterna finner jag mig höra
godtaga.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr B 39 år 1958
I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet utarbetats
förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 3 juni 1955
(nr 284) angående slaktdjursavgift m. m. Förslaget torde böra föreläggas
riksdagen för antagande.
Enligt beslut av 1958 års förra riksdag (prop. 1958: 122; JoU 24; rskr.
285) har Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden
medgivits att — i enlighet med vissa riktlinjer — för stöd åt fodersädsexport
använda avgiftsmedel, som internt upptages inom jordbruket
inom ramen för jordbruksregleringen. Det torde få erinras om att anledningen
till att nämnda medgivande lämnades var dels utvecklingen av priserna
på och marknadsläget för fodersäd och animalieprodukter under vintern
1957—1958, dels den ökning av animalieproduktionen, som kunde bli en
följd av den stora fodersädsskörd år 1958, som kunde förväntas vid normalt
utbyte per arealenhet. Med hänsyn till utvecklingen sedan vintern 1957—
1958 i fråga om avsättningen av överskott av animalieprodukter är det nu
än mer angeläget att skapa ytterligare möjligheter att dämpa överproduktionen
av animalier. I detta syfte har jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets
förhandlingsdelegation föreslagit, att nämnden skall bemyndigas att
intill utgången av regleringsåret 1958/59 uttaga rörliga införselavgifter
även för andra fodermedel än majs och oljekraftfoder
(däri inbegripet malt samt mjöl och gryn av korn och havre). Förslaget
bör enligt min mening godtagas. Rörliga införselavgifter torde därvid böra
tillämpas för följande varor (inom parentes angives statistiskt nummer),
nämligen havre (170), korn (178), hirs och sorghum (181:1—2), havremjöl
(182), kornmjöl (186: 1), mjöl av hirs och sorghum (183: 3), havregryn
(187), korngryn (190: 2), gryn av hirs och sorghum (190: 4), kli med undantag
av mandelkli (191—193, 194:2), malt, även krossat (195) och melass
(289) samt de under rubriken kreatursfoder, cj särskilt nämnt, med undantag
av kreatursfoder av animaliskt avfall samt mineralfodermedel upptagna
varugrupperna: gluten- och melassfoder (367—368) och annat: andra slag
(372:3).
Därest riksdagen ej har något att erinra häremot, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser i berörda ämne.
Jordbruksnämnden har i sin omförmälda skrivelse även hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens medgivande att höja förmalningsavgiften
i den omfattning, som kan befinnas erforderligt för att
genomföra en lämplig ändring av brödsädspriserna, därest den s. k. 6-procentregeln
träder i tillämpning. Till stöd för sin framställning har jordbruksnämnden
åberopat bland annat, att man redan nu med mycket hög grad av
sannolikhet kan räkna med att nyssnämnda spärregel kommer att utlösas
senast då jordbruksnämndens producentprisindex för september 1958 fastställts
och troligen redan en månad tidigare. Vid dessa tidpunkter liksom
senare uppstår emellertid betydande administrativa och praktiska svårighe
-
Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958
25
ter att genomföra en justering eller efterreglering av odlarpriserna för brödsäd,
vilka med hänsyn till marknadsförandet av skörden måste fastställas
senast i början av augusti. Genom det av jordbruksnämnden föreslagna förfarandet
skulle det bli möjligt att vid de förhandlingar om justering av priserna
på jordbruksprodukter, som skall äga rum, därest 6-procentregeln träder
i tillämpning, utan retroaktiv verkan justera även brödsädspriserna. Enligt
förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser angående
prisregleringen för råg och vete skall förmalningsavgiften utgå med ett
belopp av högst 5 kronor per deciton, vilket belopp redan uttages.
Med hänsyn till vad som anförts i förevarande fråga finner jag mig böra
biträda jordbruksnämndens hemställan. Jag förordar sålunda, att hos riksdagen
inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att — utan hinder av den i
nyssnämnda förordning angivna maximeringen — förordna om höjning av
förmalningsavgiften i den omfattning, som kan befinnas erforderlig för att
genomföra lämplig ändring av brödsädspriserna, därest den s. k. 6-procentregeln
träder i tillämpning.
Såsom redan omnämnts i det föregående uttalade jordbruksutskottet i sitt
utlåtande 1958: 26, att det funnit ett motionsvis framfört förslag att 9 000 000
kronor skulle anvisas för att — med avlastande av det svenska smöröverskottet
— användas i den internationella hjälpverksamheten för barn vara
värt beaktande. Utskottet förutsatte, att Kungl. Maj :t skulle upptaga frågan
om mjölkprodukters avsättning för internationell hjälpverksamhet
till närmare övervägande vid utarbetande av definitiva förslag angående
smörproblemets lösning. Emot vad utskottet sålunda anfört hado
riksdagen intet att erinra.
I anledning av såväl förenämnda uttalanden från jordbruksutskottets sida
som aktioner inom och utom landet för att Sverige skall bistå nödlidande i
andra stater med bland annat livsmedel har jag låtit företaga undersökningar
beträffande möjligheterna att avsätta svenska mjölkprodukter i internationell
hjälpverksamhet. Kontakter har tagits med organisationerna Rädda Barnen,
Röda korset, UNICEF och UNRWA. Härvid har framgått att hjälpbehovet
är utomordentligt stort men alt samtidigt inte blott ekonomiska utan
också tekniska och politiska svårigheter att fylla sagda behov föreligger. De
tekniska problemen sammanhänger med möjligheterna att inordna mjölkprodukterna
i de matvanor, som råder bland de behövande befolkningsgrupperna,
samt att distribuera dem så, att de kan konsumeras i ett smakligt
skick. De politiska problemen är framförallt handelspolitiska. Åtskilliga länder
hindrar import av ifrågavarande slag av produkter eller söker exportera
sådana, fastän inom deras gränser finnes grupper, som företer ett stort
hjälpbehov. Särskilt stora svårigheter föreligger i angivna hänseenden beträffande
smör. Av denna vara kan uppskattningsvis 500 ton årligen avsättas
genom hjälpverksamhet inom Europa. En nämnvärd utvidgning av den
internationella hjälpverksamheten kan emellertid icke åstadkommas enbart
på basis av smör utan i densamma måste även ingå ökade mängder andra
/{ilning till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. .Yr ll ,79
26
Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958
livsmedel för att näringsmässigt balanserade måltider skall kunna beredas
de hjälpbehövande.
I varmare länder användes en av smör och kärnmjölk framställd produkt,
s. k. smörolja (ghee). Det har anmälts, att ett årligt behov beräknat till
4 000 å 5 000 ton finnes av denna vara i flyktinglägren i de arabiska länderna.
För närvarande saknas dock i vårt land erforderlig utrustning för framställning
av smörolja. Undersökningar om framställningsmetoder uppges
pågå men någon produktion i större skala synes ej möjlig förrän under nästkommande
år.
En mjölkprodukt, som visat sig väl lämpad för internationella hjälpsändningar,
är den feta torrmjölken. Denna kan på grund av sin allsidiga sammansättning
användas i utspisning även utan samband med andra livsmedel
Den kokta smak, som vidlåder vissa kvaliteter, spelar ingen negativ roll vid
hjälpverksamhet i varmare länder, där mjölken ändock regelbundet kokas.
Torrmjölken är enkel att distribuera. Viss övervakning kräves dock vid utspisningen,
så att tillblandade kvantiteter ej får stå och surna. En sådan övervakning
torde kunna garanteras av hjälporganisationerna.
De kvantiteter fet torrmjölk, som kan förbrukas i hjälpverksamheten, är
enligt uppgift från hjälporganisationerna mycket betydande. Avgörande för
vilka mängder av varan Sverige kan bidraga med är ej endast vilka ekonomiska
resurser som ställes till förfogande för ändamålet utan även vilken
produktionskapacitet vid de befintliga anläggningarna för framställning av
torrmjölk, som utöver kommersiella behov kan disponeras för tillverkningen.
Den totala lediga kapaciteten inom landet uppges för närvarande vara något
mer än 15 000 ton per år. Då emellertid en stor del av denna kapacitet är
förlagd till de delar av året, då mjölkinvägningen huvudsakligen måste disponeras
för framställning av konsumtionsmjölk, torde den i realiteten tillgängliga
kapaciteten begränsa sig till 5 000 å 8 000 ton per år. Då torrmjölken
innehåller cirka 25 procent fett motsvarar dessa kvantiteter 1 500 ä 2 400
ton smör. Exportpriset fob för fet torrmjölk uppgår nu till cirka 2 kronor
per kilogram.
Med utgångspunkt från de uppgifter, varför jag nyss redogjort, har jag
funnit att möjligheterna att vinna ökad avsättning av svenska mjölkprodukter
genom utvidgad internationell hjälpverksamhet för närvarande är starkt
begränsade. De förefintliga möjligheterna bör dock enligt min uppfattning
tillvaratagas. Hjälpverksamheten torde därvid böra så gott som helt inriktas
på sändningar av fet torrmjölk. På grund av de säsongmässiga växlingarna i
den inhemska mjölkinvägningen och den ringa produktionskapacitet, som
står till förfogande för ökad tillverkning av torrmjölk, kan hjälpsändningarna
av denna produkt antagas kunna under en höst- och vintersäsong omfatta
högst 2 000 ton. Kvantitetsangivningen är mycket ungefärlig och kan
icke närmare preciseras förrän mera ingående förhandlingar ägt rum med
de svenska och internationella hjälporganisationerna, i vars regi verksamheten
bör bedrivas, ävensom med torrmjölkproducenterna.
Enär beredningen av förevarande spörsmål ännu icke är avslutad, kan
några förslag icke nu föreläggas riksdagen.
27
Kungl. Maj.ts proposition nr B 39 år 1958
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels med ändring av 1958 års förra riksdags beslut att
till Prisrabattering av smör å riksstaten för budgetåret 1958/
59 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
2 800 000 kronor ävensom med godkännande av vad i det
föregående föreslagits beträffande fortsatt prisrabattering av
smör under tiden augusti—november 1958 till Prisrabattering
av smör å riksstaten för budgetåret 1958/59 under nionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 15 300 000 kronor,
dels antaga förslag till förordning om ändrad lydelse av
2 § förordningen den 7 juni 1956 (nr 406) angående mjölkavgift
m. m.,
dels antaga förslag till förordning om ändrad lydelse av
2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift
m. m.,
dels antaga förslag till förordning angående ändrad lydelse
av 1 § förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om vissa
avgifter å mjölk, grädde och ost,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts
medgivande, statens jordbruksnämnd att intill utgången av
regleringsåret 1958/59 uttaga rörliga införselavgifter för de
fodermedel och andra produkter, som angivits i det föregående,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att — utan hinder av bestämmelserna
om maximering av förmalningsavgiften i 2 §
förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser
angående prisreglering för råg och vete — förordna
om höjning av förmalningsavgiften i den omfattning, som
kan befinnas erforderlig för att genomföra en lämplig ändring
av brödsädspriserna, därest den s. k. 6-procentregeln
träder i tillämpning.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, alt proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Malle Olsson
5HI0X2 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag