Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958
1
Nr 85
Kungl. Majits proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen
den 21 maj 195J+ (nr 296) angående ändring i
lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse,
m. m.; given Stockholms slott den 28 februari
1958.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21
maj 1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om
församlingsstyrelse; samt
2) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse
i Stockholm.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändring i den allmänna församlingsstyrelselagstiftningen
av innebörd, att kommunalbesvärsmål rörande skolväsendet i de
kvarvarande kyrkliga skoldistrikten helt överflyttas från domkapitlen till
länsstyrelserna från och med den 1 juli 1958, då den nya skolstyrelselagen
träder i kraft och domkapitlens befattning med skolväsendet i övrigt skall
upphöra.
Vidare föreslås att bestämmelser rörande skolväsendet skall utmönstras
ur lagen om församlingsstyrelse i Stockholm.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 85
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954
(nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om
församlingsstyrelse
Härigenom förordnas, att andra stycket i övergångsbestämmelserna till
lagen den 21 maj 1954 angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259)
om församlingsstyrelse skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
Där skoldistrikt ej sammanfaller
med lands- eller stadskommun, skola
dock bestämmelserna i lagen om församlingsstyrelse
i dess före den 1 januari
1955 gällande lydelse ävensom
bestämmelserna i de enligt nästföregående
stycke upphävda lagarna
alltjämt tillämpas med avseende å
folk- och fortsättningsskoleväsendet
i distriktet och vederbörande församling
tillhörigt församlingsbibliotek.
(Föreslagen lydelse)
Där skoldistrikt ej sammanfaller
med landskommun, köping eller
stad, skola bestämmelserna i lagen
om församlingsstyrelse i dess före
den 1 januari 1955 gällande lydelse
ävensom bestämmelserna i de enligt
nästföregående stycke upphävda lagarna
alltjämt tillämpas med avseende
å folk- och fortsättningsskoleväsendet
i distriktet och vederbörande
församling tillhörigt församlingsbibliotek;
dock skola besvär, som enligt
68 § och 71 § andra stycket lagen
om församlingsstyrelse i dess
nyss angivna lydelse skola ingivas
till domkapitlet, i stället ingivas till
länsstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1958.
I fråga om besvär över beslut, som
fattats före denna lags ikraftträdande,
skall äldre lag gälla.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958
3
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse
i Stockholm
Härigenom förordnas, att 1 §, 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 14 och 18 §§,
21 § 1 mom., 23, 26, 44 och 45 §§, 47—49 §§, 50 § 2 mom., 51—56 §§,
58—60 §§, 62 § 1 mom., 63 § 1 mom., 64—66 §§ samt 71 och 75 §§ lagen
den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm ävensom rubriken till
5 kap. samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1
Varje territoriell församling i huvudstaden
äger att själv, efter vad
i denna lag närmare bestämmes, vårda
sina gemensamma kyrkliga angelägenheter
och vissa ärenden rörande
folkskoleväsendet, såvitt icke
handhavandet därav enligt gällande
författningar tillkommer annan.
För vården---kyrklig samfällighet.
Vadi--------varit övlig.
2 §.
1 mom. Med territoriell försam- 1 mom. Med territoriell församlings
gemensamma kyrkliga angelä- lings gemensamma kyrkliga angelägenheter
samt ärenden rörande folk- genheter avses i denna lag frågor om
skoleväsendet avses i denna lag frågor
om
dels
a) åtgärder till---kyrkomusikens höjande;
b) tillsättande och avskedande av kyrkobetjänte;
c) kyrkomedels användande;
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 §, 21 § 1 mom., 65 §, 66 § och 71 § 1942: 516, beträffande 2 § 1
mom., 3 § 1 mom. och 45 § 1950: 284, beträffande 14 §, 49 § och 63 § 1 mom. 1946: 496, beträffande
23 § 1950:293, beträffande 26 och 55 §§ 1937:255, beträffande 48 § 1945:455, beträffande
58 § 1954: 297, beträffande 62 § 1 mom. 1946: 733 samt beträffande 64 § 1955: 12.
Varje territoriell församling i huvudstaden
äger att själv, efter vad i
denna lag närmare bestämmes, vårda
sina gemensamma kyrkliga angelägenheter,
såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar
tillkommer annan.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
d) upplåtande av---avsedd egendom;
e) byggande och---och dylikt;
f) avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter;
g) åtgärder till---under gudstjänsten;
h) fördelning av bänkrum i kyr- h) fördelning av bänkrum i kyrkan;
samt kan;
i) avgifter för---kyrkans egendom;
dels
j) folkskoleundervisningen samt
dithörande anstalter i den mån
handhavandet av dessa frågor enligt
gällande författningar tillkommer
huvudstadens församlingar;
dels ock
k) upprättande och underhåll avförsamlingen
tillhörigt folkbibliotek
(församlingsbibliotek); samt
l) lokal för och avgifter till sådant
bibliotek.
Om vården------särskilt stadgat.
3 §.
1 mom. Församlings beslutanderätt---av kyrkofullmäktige.
Förvaltning och verkställighet till- Förvaltning och verkställighet tillkomma
kyrkoråd, skolråd eller bib- komma kyrkoråd eller biblioteksstylioteksstyrelse
eller de andra styrel- relse eller de andra styrelser, nämnser,
nämnder eller personer, som äro der eller personer, som äro utsedda
utsedda för särskilda förvaltnings- för särskilda förvaltnings- eller verkeller
verkställighetsbestyr. ställighetsbestyr.
j) upprättande och underhåll av
församlingen tillhörigt folkbibliotek
(församlingsbibliotek); samt
k) lokal för och avgifter till sådant
bibliotek.
14 §.
Ordinarie sammanträden---och revisorssuppleanter.
I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,
när överståthållarämbetet
eller konsistorium därom förordnar
eller visitationsförrättare, kyrkoherden
eller den hans ämbete förvaltar,
kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelse
eller de flesta av fullmäktige
sådant äska eller ordföranden finner
det nödigt.
I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,
när överståthållarämbetet
eller domkapitlet därom förordnar
eller visitationsförrättare, kyrkoherden
eller den hans ämbete förvaltar,
kyrkorådet, biblioteksstyrelse eller
de flesta av fullmäktige sådant äska
eller ordföranden finner det nödigt.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse)
18
De ärenden, som företagas till avgörande
av kyrkofullmäktige, skola
förut vara vederbörligen beredda av
kyrkorådet eller skolrådet eller annan
styrelse, nämnd eller beredning,
dit ärendet efter sin beskaffenhet
hör, eller av en eller flera särskilt
för sådan beredning utsedda personer.
Innan ärende, som beretts annorledes
än av kyrkorådet eller skolrådet,
företages till avgörande av
kyrkofullmäktige, skall tillfälle lämnas
kyrkorådet eller skolrådet att
avgiva yttrande däröver.
(Föreslagen lydelse)
§.
De ärenden, som företagas till avgörande
av kyrkofullmäktige, skola
förut vara vederbörligen beredda av
kyrkorådet eller annan styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet
efter sin beskaffenhet hör, eller av
en eller flera särskilt för sådan beredning
utsedda personer. Innan
ärende, som beretts annorledes än av
kyrkorådet, företages till avgörande
av kyrkofullmäktige, skall tillfälle
lämnas kyrkorådet att avgiva yttrande
däröver.
Val må---församlingens rättighet.
21 §.
1 mom. Sedan överläggningen---eller nej.
Ordföranden tillkännagiver---med klubbslag.
Begäres omröstning---vid val.
Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse
samt församlingsdelegerade
och deras suppleanter ävensom
av revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i 65 §, så ock av två
eller flera personer för särskild beredning
av ärenden, som skola företagas
till avgörande av kyrkofullmäktige,
skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så
många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med siffran för
det antal personer valet avser, ökad
med 1. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt stadgat.
2.3
Vad om stadsfullmäktiges rätt att
besluta om ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag är stadgat
Val av kyrkoråd och biblioteksstyrelse
samt församlingsdelegerade
och deras suppleanter ävensom av
revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i 65 §, så ock av två eller
flera personer för särskild beredning
av ärenden, som skola företagas till
avgörande av kyrkofullmäktige, skall
vara proportionellt, därest det begäres
av minst så många väljande, som
motsvara det tal, vilket erhålles,
om samtliga väljandes antal delas
med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Om förfarandet
vid sådant proportionellt val
är siirskilt stadgat.
§.
Vad om stadsfullmäktiges rätt att
besluta om ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag är stadgat
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse)
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
i fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet
att besluta om arvode och
ersättning för utgifter åt kyrkofullmäktiges
ordförande, om resekostnadsersättning
åt kyrkofullmäktig,
om dagtraktamente och resekostnadsersättning
åt utsedd ledamot av
kyrkoråd eller skolråd eller annan
för handhavande av församlingens
angelägenheter tillsatt styrelse,
nämnd eller beredning eller åt revisor
samt om arvode åt revisor eller åt
sådan ledamot av rådet, styrelsen,
nämnden eller beredningen, som utsetts
till ordförande eller som eljest
i viss befattning inom rådet, styrelsen,
nämnden eller beredningen eller
efter särskilt uppdrag utför arbete
av mera betydande omfattning.
(Föreslagen lydelse)
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
i fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet
att besluta om arvode och
ersättning för utgifter åt kyrkofullmäktiges
ordförande, om resekostnadsersättning
åt kyrkofullmäktig,
om dagtraktamente och resekostnadsersättning
åt utsedd ledamot av
kyrkoråd eller annan för handhavande
av församlingens angelägenheter
tillsatt styrelse, nämnd eller
beredning eller åt revisor samt om
arvode åt revisor eller åt sådan ledamot
av styrelsen, nämnden eller beredningen,
som utsetts till ordförande,
eller åt sådan ledamot, som eljest
i viss befattning inom kyrkorådet,
styrelsen, nämnden eller beredningen
eller efter särskilt uppdrag utför arbete
av mera betydande omfattning.
26
Ordföranden skall tillse, att utdrag
av kyrkofullmäktiges justerade protokoll
tillställes kyrkorådet, skolrådet
eller biblioteksstyrelse eller de
andra styrelser, nämnder eller personer,
åt vilka verkställighet av fullmäktiges
beslut uppdragits.
Den som
Ordföranden skall tillse, att utdrag
av kyrkofullmäktiges justerade protokoll
tillställes kyrkorådet eller biblioteksstyrelse
eller de andra styrelser,
nämnder eller personer, åt vilka
verkställighet av fullmäktiges beslut
uppdragits.
riktighet bestyrkt.
5 kap.
Om kyrkoråd och skolråd
ii
I varje församling skall finnas ett
kyrkoråd och ett skolråd.
Där församling finner det erforderligt,
må för förvaltningen och
vården av församlingsbibliotek utses
särskild biblioteksstyrelse. Beträffande
sådan styrelse skall, i den mån
ej annat är föreskrivet, i tillämpliga
delar gälla vad i denna lag är stadgat
angående skolråd.
Om kyrkoråd m. m.
I varje församling skall finnas ett
kyrkoråd.
I församling, där församlingsbibliotek
finnes, skall för förvaltningen
och vården av biblioteket utses
särskild biblioteksstyrelse. Beträffande
sådan styrelse skall, i den mån
ej annat är föreskrivet, i tillämpliga
delar gälla vad i denna lag är stadgat
angående kyrkoråd.
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
45 §.
Kyrkorådet tillkommer---kyrkans angelägenheter.
Kyrkorådet har---och verksamhet.
Skolrådet tillhör att:
a) utöva den vård av och befattning
med folkskolan, som enligt gällande
författningar tillkommer skolrådet;
b)
handhava förvaltningen och
vården av församlingsbibliotek; samt
c) även i övrigt förvalta egendom
och medel, som stå under skolrådets
vård.
Såväl kyrkorådet som skol- Kyrkorådet åligger, i vad på dess
rådet åligger, i vad på vartderas särskilda befattning ankommer, därsärskilda
befattning ankommer, där- jämte att:
jämte att:
a) ombesörja verkställigheten---eller personer;
b) hava överinseendet---personers förvaltning;
c) till kyrkofullmäktige---omständigheterna påkallas;
d) verkställa beredning---kyrkostämma; samt
e) avgiva infordrade---församlingens angelägenheter.
Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer
det den att handhava förvaltningen
och vården av församlingsbibliotek.
47
Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet
väljas av kyrkofullmäktige till
det antal, som fullmäktige finna
lämpligt med hänsyn till församlingens
vidd och folkmängd. Antalet
ledamöter må dock, ordföranden inberäknad,
icke vara under fem eller
över elva. Jämte ledamöterna må
utses suppleanter till det antal, som
finnes lämpligt. Sker ej valet proportionellt,
skall tillika bestämmas den
ordning, i vilken suppleanterna skola
inkallas till tjänstgöring.
Ledamöter i kyrkorådet väljas av
kyrkofullmäktige till det antal, som
fullmäktige finna lämpligt med hänsyn
till församlingens vidd och folkmängd.
Antalet ledamöter må dock,
ordföranden inberäknad, icke vara
under fem eller över elva. Jämte ledamöterna
må utses suppleanter till
det antal, som finnes lämpligt. Sker
ej valet proportionellt, skall tillika
bestämmas den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till
tjänstgöring.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse)
48
Till ledamot i kyrkorådet eller
skolrådet må väljas endast den som
är röstberättigad vid val av kyrkofullmäktige
samt boende inom församlingen
och uppnått tjugu tre års
ålder ävensom kan anses vilja, då
fråga är om ledamot i kyrkorådet,
främja församlingslivet samt, då fråga
är om ledamot av skolrådet, befordra
skolväsendet. I avseende å
obehörighet att vara ledamot i
kyrkorådet eller skolrådet samt rätt
till avsägelse från sådant uppdrag
skall i övrigt vad i 8 § är stadgat om
kyrkofullmäktig äga motsvarande
tillämpning.
Vad om ledamot i kyrkorådet eller
skolrådet är stadgat gäller ock om
suppleant.
49
Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet
och skolrådet väljas för fyra
år, räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet
skedde. Valet skall förrättas före utgången
av oktober månad året näst
efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige
ägde rum.
Avgår ledamot
(Föreslagen lydelse)
§.
Till ledamot i kyrkorådet må väljas
endast den som är röstberättigad
vid val av kyrkofullmäktige samt
boende inom församlingen och uppnått
tjugutre års ålder ävensom kan
anses vilja främja församlingslivet. I
avseende å obehörighet att vara ledamot
i kyrkorådet samt rätt till avsägelse
från sådant uppdrag skall i
övrigt vad i 8 § är stadgat om kyrkofullmäktig
äga motsvarande tillämpning.
Vad om ledamot i kyrkorådet är
stadgat gäller ock om suppleant.
Ledamöter och suppleanter i
kyrkorådet väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året
näst efter det, då valet skedde. Valet
skall förrättas före utgången av
oktober månad året näst efter det,
då allmänna val av kyrkofullmäktige
ägde rum.
under året.
50
2 mom. Skolrådet väljer inom sig
för varje år en ordförande och en
vice ordförande. Till ordförande må
dock kunna utses kyrkoherden, ändå
att han icke är ledamot av rådet.
Äro både ordföranden och vice
ordföranden i skolrådet hindrade att
inställa sig vid rådets sammanträde,
äger rådet utse en ledamot att för
tillfället föra ordet.
2 mom. Biblioteksstyrelse väljer
inom sig för varje år en ordförande
och en vice ordförande. Till ordförande
må dock kunna utses kyrkoherden,
ändå att han icke är ledamot
av styrelsen.
Äro både ordföranden och vice
ordföranden i biblioteksstyrelse hindrade
att inställa sig vid styrelsens
sammanträde, äger styrelsen utse en
ledamot att för tillfället föra ordet.
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse)
51
Kyrkorådet och skolrådet sammanträda
på ordförandens kallelse
så ofta han finner det nödigt eller
minst halva antalet ledamöter för
uppgivet ärende gör framställning
därom.
52
Suppleanterna i kyrkorådet och
skolrådet böra i den vid valet bestämda
ordningen kallas till tjänstgöring,
i den mån det erfordras till
följd av hinder för ledamot eller vid
uppkommen ledighet, som ej ännu
kunnat fyllas, efter ledamot, som
icke utsetts vid proportionellt val.
Suppleant vare---rådets sam
(Föreslagen lydelse)
§.
Kyrkorådet sammanträder på ordförandens
kallelse så ofta han finner
det nödigt eller minst halva antalet
ledamöter för uppgivet ärende
gör framställning därom.
Suppleanterna i kyrkorådet böra
i den vid valet bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den mån
det erfordras till följd av hinder för
ledamot eller vid uppkommen ledighet,
som ej ännu kunnat fyllas, efter
ledamot, som icke utsetts vid proportionellt
val.
53 §.
Kyrkorådet eller skolrådet må ej Kyrkorådet må ej handlägga ärenhandlägga
ärende, såvida icke flera de, såvida icke flera än hälften av
än hälften av ledamöterna, ordfö- ledamöterna, ordföranden inberäkranden
inberäknad, äro tillstädes. nåd, äro tillstädes.
Ledamot i-----eller upplösas.
Vad sålunda stadgas skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om
ledamot eller till tjänstgöring kallad
suppleant i skolrådet; dock skola böterna
tillfalla skolkassan.
54
Med avseende å kyrkorådet och
skolrådet skall vad i 21 § 1 mom.
är stadgat för kyrkofullmäktige äga
motsvarande tillämpning; dock skall
omröstning, där sådan begäres, utom
vid val och tillsättande av tjänstebefattning
alltid ske öppet.
Vid skolrådets sammanträden äger
kyrkorådets ordförande, ändå att
han icke är ledamot av skolrådet,
att yttra sig och framställa förslag
men ej att deltaga i besluten.
Med avseende å kyrkorådet skall
vad i 21 § 1 mom. är stadgat för
kyrkofullmäktige äga motsvarande
tillämpning; dock skall omröstning,
där sådan begäres, utom vid val och
tillsättande av tjänstebefattning alltid
ske öppet.
Vid biblioteksstyrelses sammanträden
äger kyrkorådets ordförande,
ändå att han icke är ledamot av
styrelsen, att yttra sig och framställa
förslag men ej att deltaga i besluten.
10
Kunql. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
55 §.
Vid kyrkorådets sammanträde
skall protokoll under ordförandens
inseende föras av kyrkonotarien eller,
vid förfall för honom, av annan
därtill av ordföranden utsedd person.
På biblioteksstyrelse ankommer att
bestämma, av vem protokollföringen
vid styrelsens sammanträde skall
besörjas.
Justering av---nästa sammanträde.
Sedan protokollet---dagliga tidningar.
Den som med begagnande av sin Den som med begagnande av sin
rätt enligt tryckfrihetsförordningen rätt enligt tryckfrihetsförordningen
tagit avskrift av kyrkorådets eller tagit avskrift av kyrkorådets protoskolrådets
protokoll äger att utan koll äger att utan avgift få avskrifavgift
få avskriftens riktighet be- tens riktighet bestyrkt,
styrkt.
Vid kyrkorådets sammanträde
skall protokoll under ordförandens
inseende föras av kyrkonotarien eller,
vid förfall för honom, av annan
därtill av ordföranden utsedd person.
På skolrådet ankommer att bestämma,
av vem protokollföringen vid
rådets sammanträde skall besörjas.
56 §.
Kyrkorådets skriftväxling---över dem.
För skolrådets ordförande gälla För biblioteksstyrelses ordförande
enahanda föreskrifter. Dock tillkom- gälla enahanda föreskrifter. Dock
mer det rådet att bestämma av vem tillkommer det styrelsen att bestämdess
skriftväxling skall besörjas. ma av vem dess skriftväxling skall
besörjas.
58 §.
Penningar eller värdehandlingar, Penningar eller värdehandlingar,
som för församlingens räkning inne- som för församlingens räkning innehavas
av kyrkorådet eller skolrådet, havas av kyrkorådet, skola så förskola
så förvaras, att de icke sam- varas, att de icke sammanblandas
manblandas med andra penningar med andra penningar eller värdeeller
värdehandlingar. handlingar.
Penningmedel, som---å postgirokonto.
Angående anbringande---motsvarande tillämpning.
59
Envar ledamot av kyrkorådet eller
skolrådet ansvarar gemensamt
med de övriga för de medel rådet
har under sin förvaltning ävensom
för de säkerhetshandlingar, mot vilkas
antaglighet han icke gjort anmärkning
till protokollet.
Envar ledamot av kyrkorådet ansvarar
gemensamt med de övriga för
de medel rådet har under sin förvaltning
ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet
han icke gjort anmärkning till protokollet.
11
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
60 §.
Om kyrkorådets och skolrådets Om kyrkorådets befattning med
befattning med uppgörande av för- uppgörande av förslag till utgiftsslag
till utgifts- och inkomststat och inkomststat samt om revision
samt om revision och meddelande och meddelande av ansvarsfrihet
av ansvarsfrihet sägs i 6 kap. sägs i 6 kap.
Beträffande vård---är stadgat.
62 §.
1 mom. För varje församling skall
utgifts- och inkomststat årligen upprättas
för det nästfoljande kalenderåret,
särskilt för kyrkan samt särskilt
för skolan, såvitt angår församlingen
enskilt, och församlingsbibliotek.
Finnes biblioteksstyrelse, skall utgifts-
och inkomststat upprättas särskilt
för församling sbiblioteket.
Å utgiftssidan---oförutsedda behov.
Statens inkomstsida---dess anskaffande.
Församling må---räkenskaper uppgått.
Hinder möter--------i sänder.
1 mom. För varje församling skall
utgifts- och inkomststat årligen upprättas
för det nästf oljande kalenderåret,
särskilt för kyrkan och särskilt
för församlingsbibliotek.
63 §.
1 mom. Förslag till församlings
utgifts- och inkomststater skola uppgöras
för kyrkan av kyrkorådet
samt för skolan och församlingsbibliotek
av skolrådet. Finnes biblio
-
1 mom. Förslag till församlings
utgifts- och inkomststater skola uppgöras
för kyrkan av kyrkorådet och
för församlingsbibliotek av biblioteksstyrelsen.
teksstyrelse, åligger det sådan styrelse
att uppgöra statförslag i vad på
styrelsens befattning ankommer.
Statförslagen skola---och avgörande.
64
Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade
beslutat till utdebitering
för skattekrona och skatteöre
för nästkommande år skall allt efter
ändamålets beskaffenhet genom
kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse
samt, vad angår av församlingsdelegerade
beslutad avgift,
§•
Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade
beslutat till utdebitering
för skattekrona och skatteöre
för nästkommande år skall allt efter
ändamålets beskaffenhet genom
kyrkorådet eller biblioteksstyrelse
samt, vad angår av församlingsdelegerade
beslutad avgift, genom dele
-
12
Kungl. Maj:ts -proposition nr So år 195S
(Gällande lydelse)
genom delegerades ordförande delgivas
överståthållarämbetet och den
lokala skattemyndigheten. Samtidigt
skall till överståthållarämbetet
lämnas uppgift om det sammanlagda
belopp, som för nämnda år beslutats
till utdebitering på grundval av det
löpande årets taxering till kommunal
inkomstskatt.
(Föreslagen lydelse)
gerades ordförande delgivas överståthållarämbetet
och den lokala
skattemyndigheten. Samtidigt skall
till överståthållarämbetet lämnas
uppgift om det sammanlagda belopp,
som för nämnda år beslutats
till utdebitering på grundval av det
löpande årets taxering till kommunal
inkomstskatt.
Om debitering------är stadgat.
Församling och---motsvarande mån.
Församling och---stycke utanordnas.
Belopp, som vid ingången av ett
år utgör församlings eller den kyrkliga
samfällighetens fordran hos
statsverket enligt tredje och fjärde
styckena, skall överståthållarämbetet
under samma år utanordna till
kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelsen
eller församlingsdelegerades
kassaförvaltare med en sjättedel å
åttonde dagen i var och en av månaderna
januari, mars, maj, juli,
september och november. Är ifrågavarande
fordran icke uträknad vid
utbetalningstillfället i januari månad,
skall vid detta tillfälle utbetalas
samma belopp som utbetalades
i november månad nästföregående
år; dock må överståthållarämbetet,
då särskilda skäl föranleda därtill,
förordna att utbetalning skall ske
med annat belopp. Därest det i januari
månad utbetalade beloppet
icke motsvarar en sjättedel av
nämnda fordran, skall härav betingad
jämkning ske av det belopp,
som utbetalas i mars månad.
Överståthållarämbetet skall senast
den 8 mars till kyrkorådet, skolrådet,
biblioteksstyrelsen eller församlingsdelegerades
kassaförvaltare
överlämna för nästföregående år
Belopp, som vid ingången av ett
år utgör församlings eller den kyrkliga
samfällighetens fordran hos
statsverket enligt tredje och fjärde
styckena, skall överståthållarämbetet
under samma år utanordna till
kyrkorådet, biblioteksstyrelsen eller
församlingsdelegerades kassaförvaltare
med en sjättedel å åttonde dagen
i var och en av månaderna januari,
mars, maj, juli, september och
november. Är ifrågavarande fordran
icke uträknad vid utbetalningstillfället
i januari månad, skall vid detta
tillfälle utbetalas samma belopp
som utbetalades i november månad
nästföregående år; dock må överståthållarämbetet,
då särskilda skäl
föranleda därtill, förordna att utbetalning
skall ske med annat belopp.
Därest det i januari månad utbetalade
beloppet icke motsvarar en
sjättedel av nämnda fordran, skall
härav betingad jämkning ske av det
belopp, som utbetalas i mars månad.
Överståthållarämbetet skall senast
den 8 mars till kyrkorådet, biblioteksstyrelsen
eller församlingsdelegerades
kassaförvaltare överlämna för
nästföregående år upprättad redovis
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse)
upprättad redovisning över församlingen
eller den kyrkliga samfälligheten
tillkommande och till nämnda
råd, styrelse eller kassaförvaltare utanordnade
medel. Närmare föreskrifter
angående dylik redovisning meddelas
av Konungen.
65
Av kyrkofullmäktige---årets
Den, vilken såsom ledamot av
kyrkoråd eller skolråd eller eljest är
redovisningsskyldig, må icke väljas
till revisor eller revisorssuppleant för
granskning av förvaltning, för vilken
han har att redovisa, ej heller deltaga
i val av revisor eller revisorssuppleant
för granskning av sådan
förvaltning eller i beslut med anledning
av granskningen.
Revisorer äga---skola grans
(Föreslagen lydelse)
ning över församlingen eller den
kyrkliga samfälligheten tillkommande
och till rådet, styrelsen eller kassaförvaltaren
utanordnade medel.
Närmare föreskrifter angående dylik
redovisning meddelas av Konungen.
förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av
kyrkoråd eller eljest är redovisningsskyldig,
må icke väljas till revisor
eller revisorssuppleant för granskning
av förvaltning, för vilken han
har att redovisa, ej heller deltaga i
val av revisor eller revisorssuppleant
för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av
granskningen.
66 §.
Det åligger kyrkoråd, skolråd, biblioteksstyrelse
ävensom församlingsdelegerades
kassaförvaltare att i enlighet
med givna föreskrifter föra
räkenskaper över sin förvaltning och
avsluta dem för kalenderår. Räkenskaperna
skola årligen senast den 1
mars hållas tillgängliga för revisorerna.
Det åligger kyrkoråd, biblioteksstyrelse
ävensom församlingsdelegerades
kassaförvaltare att i enlighet
med givna föreskrifter föra räkenskaper
över sin förvaltning och avsluta
dem för kalenderår. Räkenskaperna
skola årligen senast den 1
mars hållas tillgängliga för revisorerna.
71 §.
Medlem av------orättvis grund.
Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, före klockan 12 å
fjortonde dagen efter den, då förteckning,
däri beslutet upptagits,
anslogs vid pastorsexpeditionen, dagen
då det skedde likväl oräknad,
ingivas i mål, som avses i 2 § 1 mom.
a), b), c), g) och k), ävensom i mål
rörande val av ledamöter och supp
-
Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, före klockan 12 å
fjortonde dagen efter den, då förteckning,
däri beslutet upptagits,
anslogs vid pastorsexpeditionen, dagen
då det skedde likväl oräknad,
ingivas i mål, som avses i 2 § 1 mom.
a), b), c), g) och j), ävensom i mål
rörande val av ledamöter och supp
-
14
Kungl. May.ts proposition nr 85 år 1958
(Gällande lydelse)
leanter i kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse
samt mål rörande
granskning av sådant råds eller sådan
styrelses räkenskaper till domkapitlet
och i andra mål till överståthållarämbetet.
Det åligger klaganden
därjämte såväl att vid besvären
foga bevis om dagen, då förteckningen
anslogs, som ock att inom
en vecka efter det tiden för besvärens
inlämnande utgått till kyrkofullmäktiges
ordförande ingiva diariebevis
över att han besvärat sig.
Försummar klaganden---i
Överståthållarämbetet och---
(Föreslagen lydelse )
leanter i kyrkoråd och biblioteksstyrelse
samt mål rörande granskning
av rådets eller styrelsens räkenskaper
till domkapitlet och i andra
mål till överståthållarämbetet. Det
åligger klaganden därjämte såväl att
vid besvären foga bevis om dagen,
då förteckningen anslogs, som ock
att inom en vecka efter det tiden för
besvärens inlämnande utgått till
kyrkofullmäktiges ordförande ingiva
diariebevis över att han besvärat
sig.
:rkställighet.
gemensam behandling.
75
För besvärs anförande mot beslut
av kyrkoråd eller skolråd i sådana
mål och ärenden, vilka rådet på
grund av föreskrifter i särskilda författningar
har att handlägga, gäller
vad i dessa författningar för varje
fall finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av församling
ej nöjes åt kyrkorådets eller
skolrådets beslut, som icke är av rent
förberedande eller verkställande art,
vad i 71—73 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet
rör uteslutande enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans
fullföljande räknas från den dag, då
beslutet genom utdrag av protokollet
delgavs klaganden.
Utan hinder---annorledes fö
§.
För besvärs anförande mot beslut
av kyrkoråd i sådana mål och ärenden,
vilka rådet på grund av föreskrifter
i särskilda författningar har
att handlägga, gäller vad i dessa författningar
för varje fall finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av församling
ej nöjes åt kyrkorådets beslut,
som icke är av rent förberedande
eller verkställande art, vad i 71
—73 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet
genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1959.
Erfordras närmare föreskrifter
med avseende å lagens ikraftträdan''-de, meddelas sådana föreskrifter av
Konungen.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958
15
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 28 februari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga om vissa
av skolstyrelsereformen föranledda ändringar i församlingsstyrelselagstiftningen
och anför därvid följande.
Inledning
På grundval av 1951 års skolstyrelseutrednings slutbetänkande (SOU
1955: 31) framlade Kungl. Maj:t i propositionen 1956:182 förslag till ny
skolstyrelselagstiftning samt till en genomgripande reform av skolväsendets
fackliga ledning på det lokala planet och av skolväsendets regionala
ledning. Dessa förslag godtogs i allt väsentligt av 1956 års riksdag vid dess
höstsession (KSU: 1, Rskr 420). Skolstyrelselag har därefter utfärdats den
21 december 1956. Lagen träder i kraft den 1 juli 1958.
Vid ärendets behandling framhöll föredragande departementschefen
(prop. s. 279), att ett genomförande av de förordade reformförslagen påkallade
ändringar i viss annan lagstiftning. Därvid nämndes särskilt ändringar
av fonnell natur i lagen om domkapitel. Under hänvisning till att
en sådan lagstiftningsåtgärd krävde kyrkomötets medverkan anförde departementschefen,
att förslag i denna del torde få anstå till år 1957, då
kyrkomöte torde komma att hållas. Vidare framhöll departementschefen
att samtidigt torde få upptagas vissa frågor rörande det fåtal skoldistrikt,
å vars folk- och fortsättningsskoleväsende bestämmelserna i lagen den 30
juni 1930 om församlingsstyrelse i dess före den 1 januari 1955 gällande
lydelse alltjämt är tillämpliga.
De sålunda antydda spörsmålen behandlades närmare i en inom ecklesiastikdepartementet
upprättad, den 26 oktober 1956 dagtecknad promemoria
angående vissa ytterligare lagstiftningsfrågor i anledning av skolstyrelsereformen.
Vid promemorian fogades förslag till ändring i kyrkolagen
och lagen om domkapitel. Beträffande församlingsstyrelselagstiftningen och
16
Kungl. May.ts proposition nr 85 år 1958
de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten lämnades i promemorian en redogörelse
för frågans läge. Särskilt behandlades spörsmålet om ordningen för
kommunalbesvär i skolärenden från kyrkliga skoldistrikt. Under hänvisning
till sambandet med församlingsstyrelsekommitténs pågående arbete
anfördes i promemorian, att det syntes lämpligast att avvakta kommitténs
förslag och att proposition i ämnet borde få anstå till 1958 års riksdag.
Över promemorian avgavs efter remiss yttranden av kammarkollegiet,
skolöverstyrelsen, samtliga domkapitel, länsstyrelserna i Kronobergs,
Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län, församlingsstyrelsekommittén,
Svenska stadsförbundet, Svenska pastoratens riksförbund
och Svenska prästförbundet; dock avsåg yttrandet från prästförbundet endast
frågorna om kyrkolagen och lagen om domkapitel samt yttrandet från
församlingsstyrelsekommittén endast frågan om församlingsstyrelselagstiftningen
och de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten. Vid länsstyrelsernas
remissvar fogades i sistnämnda fråga avgivna yttranden från skolråden i
flertalet kyrkliga skoldistrikt och från vissa statens folkskolinspektörer.
Vid remissbehandlingen lämnades promemorian i vad den rörde de kyrkliga
skoldistrikten utan erinran.
I propositionen 1957: 79, vari frågorna om ändring i kyrkolagen och
domkapitelslagen närmare behandlades, anförde departementschefen, att
frågan rörande församlingsstyrelselagstiftningen och de kyrkliga skoldistrikten,
såsom föreslagits i promemorian, torde få behandlas i ett senare sammanhang.
I sitt betänkande »Församlingslag» (SOU 1957: 15) har församlingsstyrelsekommittén1
framlagt förslag till ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna
till lagen den 21 maj 1954 (nr 296) av innebörd att kommunalbesvär
rörande skolväsendet i de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten överflyttas
till länsstyrelserna från och med den 1 juli 1958.
Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter
och organisationer. Frågan om de kyrkliga skoldistrikten har berörts
endast av skolöverstyrelsen, som därvid anslutit sig till kommitténs
förslag.
Enligt direktiven för församlingsstyrelsekommittén har denna även haft
i uppdrag att undersöka i vad mån skäl föreligger att bibehålla huvudstadens
församlingar vid någon av dem jämlikt lagen om församlingsstyrelse i
Stockholm tillkommande befogenheter med avseende å ärenden rörande
folkskoleväsendet därstädes.
Sedan Stockholms stadsfullmäktige i skrivelse den 25 januari 1954 anhållit
om sådan ändring i sistnämnda lag jämte följ dförfattningar att bestäm
-
1 Förre talmannen A. Olsson, ordförande, kanslirådet N.-E. Brolin, hovrättsrådet S. Ekblom,
pol. mag. E. Forslund, kontraktsprosten C. Hoppe, sekreteraren i svenska landskommunernas förbund
F. Kaijser och hovrättsrådet J. Victor.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
melserna om församlingarnas skolråd upphävdes, överlämnades denna
framställning till kommittén för att tagas i övervägande vid fullgörandet av
dess uppdrag.
Spörsmålet om Stockholmsförsamlingarnas befattning med skolväsendet
har kommittén behandlat i sitt den 11 november 1957 avgivna betänkande
»Församlingslag för Stockholm» (SOU 1957:45). Detta betänkande är för
närvarande föremål för remissbehandling. Förslag till ny församlingsstyrelselagstiftning
kommer med hänsyn härtill icke att kunna föreläggas årets
riksdag. Angivna fråga har emellertid sådant samband med skolstyrelselagen
och dess ikraftträdande den 1 juli 1958 att den dessförinnan bör bli
föremål för statsmakternas beslut.
Jag anhåller nu att få närmare redogöra för de berörda spörsmålen.
Skolstyrelsereformen och de kvarvarande kyrkliga
skoldistrikten
Sambandet mellan kyrka och skola har länge avspeglats på kommunallagstiftningens
område. Enligt lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse
(LFS) i dess före den 1 januari 1955 gällande lydelse ägde varje
territoriell församling själv vårda folk- och fortsättningsskoleväsendet i församlingen,
såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar
tillkom annan. Besvär över kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges beslut
i ärenden rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet skulle i vissa angivna
fall föras hos domkapitlet och i andra fall hos länsstyrelsen (68 §).
Till domkapitlet skulle besvären gå bland annat i mål om undervisningen
och dithörande anstalter samt i mål om tillsättande och avskedande av
lärare. I fråga om besvär över skolråds beslut hänvisades i 71 § först till
vad som i särskilda författningar fanns stadgat, d. v. s. till bestämmelser
om självförvaltningsbesvär. Därefter angavs, att i övrigt skulle LFS’ bestämmelser
om besvär över kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges beslut
äga motsvarande tillämpning. Även i detta fall fördelades alltså kommunalbesvärsmålen
alltefter sin natur mellan domkapitlet och länsstyrelsen.
Lagen den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa kommuner konstruerades
som ett undantag från regeln, att folk- och fortsättningsskoleväsendet
skulle vara en församlingsangelägenhet. Besvärsbestämmelserna i 19 § 1930
års skolstyrelselag anknyter emellertid till församlingsstyrelselagstiftningen.
Där föreskrives nämligen, att angående fullföljd av talan mot folkskolestyrelses
beslut giiller vad i lag eller författning finns stadgat beträffande talan
mot beslut av skolråd. Det kan anmärkas, att lagen den 6 juni 1952 om
särskild skolstyrelse i vissa fall i sin tur anknyter till besvärsbestämmelserna
1 1930 års skolstyrelselag.
Som framgår av skolstyrelseutredningens betänkande (s. 25) började
2 — Tiihang till riksdagens protokoll 195S. 1 saml. Nr Sfi
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
redan ganska snart efter år 1930 en successiv övergång från kyrkligt till
borgerligt huvudmannaskap för folk- och fortsättningsskoleväsendet. Utvecklingen
gick därhän att det efter kommunindelningsreformens genomförande
kvarstod endast ett mycket litet antal kyrkliga skoldistrikt. De
bestämmelser i LFS som utgick från att folkundervisningen i princip var
en församlingsangelägenhet kom därför att stå i strid mot de verkliga förhållandena.
Bland annat med hänsyn härtill beslöts vid 1954 års riksdag
vissa ändringar i LFS1. Genom lagen den 21 maj 1954 (nr 296) — vilken
trätt i kraft den 1 januari 1955 — utmönstrades ur LFS alla bestämmelser
rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet. Beträffande de skoldistrikt
i vilka folkundervisningen vid lagändringens ikraftträdande fortfarande
utgjorde en församlingsangelägenhet, meddelades emellertid en övergångsbestämmelse,
enligt vilken LFS i dess före den 1 januari 1955 gällande lydelse
alltjämt skall tillämpas med avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet
i de distrikten. Vidare meddelades en särskild övergångsbestämmelse
angående de hänvisningar som i 1930 års skolstyrelselag och andra
skolförfattningar förekommer till vad som finnes stadgat om skolråd.
De kyrkliga skoldistrikten är för närvarande följande.
1) Markaryds församlings skoldistrikt, omfattande Markaryds landskommun
och Markaryds köping, i Kronobergs län;
2) Hallsbergs församlings skoldistrikt, omfattande Hallsbergs landskommun
och Hallsbergs köping, i Örebro län;
3) Mora församlings skoldistrikt, omfattande Mora landskommun och
Morastrands köping, i Kopparbergs län;
4) Sunne m. fl. församlingars skoldistrikt, omfattande Sunne landskommun
och Sunne köping, i Värmlands län;
5) Kung Karls m. fl. församlingars skoldistrikt, omfattande Kung Karls
landskommun och Kungsörs köping, i Västmanlands län; samt
6) och 7) Lindes församlings skoldistrikt och Guldsmedshyttans församlings
skoldistrikt, båda ingående i Lindes landskommun, i Örebro län.
Den nya skolstyrelselagen bygger på principen att det obligatoriska
skolväsendet skall vara en de borgerliga kommunernas angelägenhet. Lagen
träder som nämnts i kraft den 1 juli 1958. Beträffande kommun som ingår
i eller omfattar kyrkligt skoldistrikt skall det emellertid ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma om lagens ikraftträdande (22 §). De kyrkliga skoldistrikten
kan alltså komma att bestå under en övergångstid (jfr prop.
1956: 182 s. 291).
Skolstyrelseutredningen föreslog i sitt betänkande (s. 271), att domkapitlets
funktion som kommunal besvärsinstans i skolärenden skall övertagas
av länsstyrelsen, samt tilläde, att det icke synes föreligga hinder mot att
1 Prop. 1954:207; KU 13; Rskr 227.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
länsstyrelsen övertar ifrågavarande uppgift även i de få och under relativt
kort tid kvarstående fall, där folkskoleväsendet ännu är en församlingarnas
angelägenhet. Församlingsstyrelsekommittén tillstyrkte i sitt remissyttrande
att domkapitlets funktion som besvärsinstans upphör även beträffande
de församlingar, som tills vidare kommer att behålla skolväsendet.
I propositionen 1956: 182 förordades skolstyrelseutredningens förslag
om besvärsordningen, dock utan att därvid frågan om de kyrkliga skoldistrikten
närmare berördes.
I departementspromemorian framhölls, att de kvarvarande kyrkliga
skoldistrikten endast är sju till antalet och att enligt uppgift i flera av dem
redan väckts frågan om en kommunalisering av skolväsendet.
Det anfördes i promemorian vidare.
Denna fråga har aktualiserats icke blott genom skolstyrelsereformen utan
även genom andra förhållanden, såsom att ett kyrkligt skoldistrikt av
formella skäl anses ej kunna erhålla Kungl. Maj:ts medgivande att bedriva
försöksverksamhet med nioårig enhetsskola eller att inrätta kommunalt
gymnasium. Och senast i samband med enhetsskolans genomförande skall
ju en kommunalisering komma till stånd. Även om de kyrkliga skoldistrikten
sålunda är få och kan väntas bli avvecklade efter en relativt kort övergångstid,
är det av flera skäl önskvärt att kommunalbesvärsmålen rörande
skolväsendet i dessa distrikt, såvitt möjligt redan från och med den 1 juli
1958, följer den föreslagna nya ordningen och helt överflyttas på länsstyrelserna.
Emellertid anfördes i promemorian ytterligare, att det kunde antagas att
församlingsstyrelsekommittén, som torde komma att i början av år 1957
avlämna förslag till ny församlingsstyrelselag, skulle föreslå nya regler för
besvär över de kyrkokommunala organens beslut i anslutning till kommunallagens
motsvarande regler och i samband med övergångsbestämmelserna
till den nya lagstiftningen komma in på frågan om äldre lags tillämplighet
beträffande de kyrkliga skoldistrikten. Det syntes enligt promemorian därför
lämpligast att avvakta kommitténs förslag och sedan taga upp spörsmålet
om ordningen för kommunalbesvär i kyrkliga skoldistrikt i samband
med den nya församlingsstyrelselagstiftningen. Proposition i ämnet borde
då kunna framläggas till 1958 års riksdag.
Vid remissbehandlingen av promemorian lämnades denna i vad den rörde
de kyrkliga skoldistrikten såsom förut nämnts utan erinran. Det i promemorian
gjorda uttalandet, att kommunalbesvärsmålen rörande skolväsendet
i dessa distrikt borde redan från och med den 1 juli 1958 helt överflyttas
till länsstyrelserna blev därvid föremål för särskilda instämmanden från
flera av de av en sådan ändring berörda länsstyrelserna och skolråden.
Församlingsstyrelsekommitténs förslag till församlingslag innebär åtskilliga
nyheter, bland annat beträffande besvärsordningen. Enligt förslaget
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
skall sålunda besvär över beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma i
princip alltid anföras hos länsstyrelsen. Beträffande de kyrkliga skoldistrikten
uttalar kommittén, efter en redogörelse för frågans läge, att de gällande
bestämmelserna i huvudsak torde böra bibehållas under den övergångstid
som distrikten kan komma att bestå. LFS i dess före den 1 januari 1955
gällande lydelse bör därför enligt kommittén alltjämt äga tillämpning beträffande
nämnda skoldistrikt. Endast såvitt gäller domkapitlets funktion
som kommunal besvärsinstans i skolärenden finner kommittén en ändring
i den gällande ordningen vara motiverad. Kommittén erinrar om att enligt
skolstyrelselagen besvär över skolstyrelses beslut skall anföras hos länsstyrelsen
samt förklarar sig dela skolstyrelseutredningens uppfattning att något
hinder icke föreligger mot att länsstyrelsen blir besvärsinstans även i de
fall där folkskoleväsendet är en församlingens angelägenhet. Beträffande
besvärsreglerna i övrigt anser kommittén att bestämmelserna i LFS alltjämt
bör gälla för de kyrkliga skoldistrikten.
Ett överförande av besvärsprövningen i skolärenden från domkapitlen
till länsstyrelserna bör enligt kommittén ske redan från och med den 1 juli
1958, då skolstyrelselagen skall träda i kraft och då även domkapitlens
befattning med skolväsendet avses skola upphöra. Med anledning härav
föreslår kommittén ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen
den 21 maj 1954 (nr 296) av innebörd att kommunalbesvär rörande skolväsendet
i de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten överflyttas till länsstyrelserna
från och med den 1 juli 1958.
Såsom förut nämnts har kommitténs förslag vid remissbehandling av
ifrågavarande betänkande tillstyrkts av skolöverstyrelsen och i övrigt lämnats
utan erinran.
Skolstyrelsereformen och skolråden i Stockholm
Genom 1903 års lag angående folkskoleväsendet i Stockholm överflyttades
beslutanderätten över folkskolebudgeten från kyrkostämmorna och
kyrkofullmäktige i huvudstadens territoriella församlingar till stadsfullmäktige.
Skyldigheten att anskaffa och underhålla folkskolelokaler, vilken
tidigare ålegat varje församling särskilt, blev en gemensam angelägenhet
för Stockholms stad såsom borgerlig kommun. Enligt lagen skulle skötseln
av folkskoleväsendet handhavas av överstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
jämte de territoriella församlingarnas skolråd. Överstyrelsens ledamöter
skulle utses så, att varje skolråd liksom Stockholms stads konsistorium
skulle välja en ledamot samt stadsfullmäktige lika många ledamöter
som hela antalet av skolråden utsedda.
Den ordning för folkskoleväsendet i Stockholm, som grundlädes genom
1903 års lagstiftning, har sedermera undergått vissa förändringar, varigenom
bland annat skolråden och därmed indirekt de beslutande organen i de
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
olika församlingarna skilts från det inflytande å överstyrelsens — sedermera
folkskoledirektionens — sammansättning, som de ursprungligen hade.
Om alltså beträffande Stockholm — liksom beträffande landet i övrigt
— utvecklingen i riktning mot folkskoleväsendets överförande till den borgerliga
kommunen i stort sett fullbordats, har Stockholmsförsamlingarnas
befattning med skolväsendet likväl icke helt upphört. Alltjämt avspeglas
i lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm (LFSthlm) det
ursprungliga sambandet mellan kyrka och skola. Enligt lagens 1 § äger församlingarna
att vårda »vissa ärenden rörande folkskoleväsendet», och enligt
44 § skall ett skolråd finnas i varje församling.
Skolrådets uppgifter anges i 45 § vara att utöva den vård av och befattning
med folkskolan, som enligt gällande författningar tillkommer skolrådet,
att handha förvaltningen och vården av församlingsbibliotek samt att även
i övrigt förvalta egendom och medel, som står under skolrådets vård. Enligt
samma paragraf tjänstgör vidare skolrådet i likhet med kyrkorådet som
verkställighets- och beredningsorgan i förhållande till kyrkofullmäktige och
församlingsdelegerade.
Förvaltningen och vården av församlingsbibliotek tillkommer som nyss
angivits enligt 45 § skolrådet. Församling har dock i 44 § tillagts möjlighet
att för handhavandet av denna uppgift utse en särskild biblioteksstyrelse.
Beträffande sådan styrelse skall jämlikt sistnämnda paragraf, i den mån ej
annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat angående
skolråd. Enligt 62 § 1 mom. skall utgifts- och inkomststat upprättas särskilt
för kyrkan samt särskilt för skolan, såvitt angår församlingen enskilt,
och församlingsbibliotek. Finnes biblioteksstyrelse skall särskild stat upprättas
för församlingsbiblioteket. I 63 § 1 mom. stadgas, att förslag till
utgifts- och inkomststater skall uppgöras för kyrkan av kyrkorådet samt för
skolan och församlingsbiblioteket av skolrådet, dock att skyldigheten att
uppgöra statförslag för församlingsbibliotek, därest biblioteksstyrelse finnes,
åligger denna.
De författningsbestämmelser, som i övrigt reglerar skolrådens verksamhet,
återfinnes i stadgan den 22 juni 1923 (nr 294) angående folkundervisningen
i Stockholm. Enligt stadgans 9 § har församlings skolråd till uppgift:
att
genom framställning till folkskoledirektionen i frågor, som på direktionens
prövning eller åtgärd bero, söka främja folkskoleväsendets utveckling
och förbättring såväl inom staden i dess helhet som särskilt inom församlingen;
att
till direktionen avgiva yttranden i frågor, som till skolrådet hänskj
utas;
att tillse, att skolgången ej försummas, och för övrigt att med omsorgsfull
uppmärksamhet följa skolans arbete och övervaka dess angelägenheter
samt hos direktionen anmäla sådana förhållanden, i vilka rättelse icke genom
skolrådets egen åtgärd kan vinnas;
22 Kungl. May.ts proposition nr 85 år 1958
att vaka över den undervisning i hemmen, som i stadgans 38 § omförmäles;
samt
att fullgöra de särskilda uppgifter, som på grund av denna stadga åligga
skolrådet eller eljest enligt lag eller författning tillkomma skolråd i Stockholm.
De åsyftade särskilda uppgifterna enligt stadgan är i huvudsak följande.
Skolrådet bör befrämja inrättandet och begagnandet av församlingsbibliotek
(§ 11). Liksom folkskoledirektionen kan rådet meddela tjänsteföreskrifter
för lärare (§ 29 p. 7). Barn, som undervisas i hemmet, kan av rådet befrias
från skolgång och kallas till prövning inför rådets ordförande eller av rådet
utsedd person inom eller utom rådet (§ 38). Skolrådet skall vidare höras
av folkskoledirektionen i ärenden angående återläsning, då undervisningen
varit inställd på grund av smittsam sjukdom (§ 43) och angående upplåtelse
av skollokaler för annat än skoländamål (§ 56). Enligt § 59 skall
skolråd, där kyrkostämma så beslutar, mottaga och för angivet ändamål
använda egendom och medel, som genom gåva eller testamente tillfallit
församling för befrämjande av folkskoleväsendet därstädes. (Motsvarande
uppdrag kan av stadsfullmäktige ges åt folkskoledirektionen beträffande
donationer till skoldistriktet.) Angående donationer stadgas i samma paragraf
vidare.
Dispositioner och testamentsanslag, vilka redan blivit ställda under direktionens
eller skolrådets förvaltning, skola därunder förbliva och må ej
rubbas eller från sina ändamål dragas.
I stadgans § 60 föreskrives, att de medel församling beviljar till sådana
utgifter för skoländamål, vilka församlingen enskilt bekostar, skall stå under
skolrådets förvaltning.
Slutligen har skolrådets ordförande enligt § 64 att övervaka kristendomsundervisningen
i folkskolan.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 januari 1954 anhöll Stockholms stadsfullmäktige
om sådan ändring i LFSthlm jämte följ dförfattningar att bestämmelserna
om församlingarnas skolråd upphävdes.
I den motion som låg till grund för framställningen föreslogs att skolråden
i fortsättningen skulle väljas av folkskoledirektionen eller stadsfullmäktige.
Som motiv till detta förslag anfördes den nya religionsfrihetslagstiftningen,
genom vilken ett utträde ur statskyrkan möjliggöres men de
medborgare som utnyttjar utträdesrätten — vid ett bibehållande av den
kyrkliga kommunens befattning med vissa skolfrågor — berövas sitt inflytande
över dessa.
Motionen blev föremål för remissbehandling av kyrkofullmäktige i stadens
församlingar samt av folkskoledirektionen. Medan fullmäktige i 17
av 20 församlingar avstyrkte motionen, tillstyrkte folkskoledirektionen densamma.
I remissyttrandena underströks allmänt, att skolråden i Stockholm
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958 23
inneburit en lokal förankring för skolan som icke utan vidare annars varit
möjlig.
Kammarkontoret tillstyrkte motionen. I sitt yttrande berörde kammarkontoret
bland annat en mot motionen gjord invändning, att till vissa av
skolråd förvaltade donationer knutits stipulationen, att de skulle förvaltas
av en kyrklig samfällighet, samt anvisade därvid möjligheten att i
dessa fall överflytta förvaltningen till kyrkorådet.
Drätselnämnden föreslog stadsfullmäktige att dels hos Kungl. Maj:t
anhålla om åtgärder för att bestämmelserna om församlingarnas skolråd
i LFSthlm jämte följ dförfattningar upphäves, dels vid bifall till förslaget
om en sådan framställning uppdraga åt stadskollegiet att i samråd med
församlingarna utreda frågan om hur skolrådens hittillsvarande uppgifter
skall fördelas mellan den borgerliga och den kyrkliga kommunen och i
samband därmed frågan om den framtida förvaltningen av de donationsmedel,
som nu omhänderhaves av skolråden, dels ock uppdraga åt folkskoledirektionen
att utreda frågan om tillskapandet av en skolnämndsorganisation
med lokal förankring.
Mot drätselnämndens beslut reserverade sig två ledamöter.
Föredragande borgarrådet, som instämde i drätselnämndens yttrande,
framhöll som ett ytterligare skäl för ett principiellt tillstyrkande av motionens
syfte, att den år 1950 i princip beslutade enhetsskolan enligt Kungl.
Maj:ts av riksdagen i denna del bifallna proposition (1955: 133) skall vara
en kommunal skola och att det syntes uppenbart att med ordet »kommunal»
i detta sammanhang åsyftats endast den borgerliga kommunen.
Som förut nämnts beslöts vid 1954 års riksdag vissa ändringar i LFS,
varigenom ur denna lag utmönstrades alla bestämmelser rörande folk- och
fortsättningsskoleväsendet. Motsvarande ändring vidtogs icke i LFSthlm.
Med anledning av stadsfullmäktiges här förut redovisade framställning
uttalade dåvarande departementschefen (Prop. 1954: 207 s. 61), att någon
olägenhet icke syntes vara att befara av att de i denna lag innefattade bestämmelserna
om skolväsendet kvarstode någon tid efter det att skolbestämmelserna
utmönstrats ur allmänna församlingsstyrelselagen och att
framställningen borde överlämnas till församlingsstyrelsekommittén för
att tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag.
Genom skolstyrelselagen upphäves bland annat 1903 års lag angående
folkskoleväsendet i Stockholm. I lagen fastslås kommunernas skyldighet att
sörja för den obligatoriska undervisningen. I varje kommun skall finnas en
skolstyrelse, som skall vara styrelse för det obligatoriska skolväsendet och
i princip även för ett flertal högre skolformer i den mån sådana finns i
kommunen. I skolstyrelses uppgifter ingår — förutom att taga initiativ till
ut veckling och samordning av kommunens skolväsende — i princip alla
24
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958
dithörande förvaltnings- och verkställighetsåtgärder. Vidare har skolstyrelsen
bland annat att verka för samarbete mellan hem och skola.
Enligt 16 § skolstyrelselagen äger skolstyrelsen, om den med hänsyn till
kommunens ytvidd eller antalet skolor så prövar lämpligt, att för viss skola
eller grupp av skolor eller eljest för visst område inom kommunen utse ett
särskilt rådgivande organ, skolråd, med uppgift att biträda styrelsen i frågor
rörande samarbetet mellan hem och skola samt därtill anknytande
spörsmål.
Från förarbetena till stadgandet om skolråd må följande återgivas.
I skolstyrelseutredningens förslag angavs såsom huvudsaklig uppgift för
skolråd, att främja ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola, att
följa frågor som rör underhåll och tillsyn av skolbyggnader samt överhuvud
verka för undervisningslokalernas förbättring, att följa frågor om hälsovårds-
och sundhetsanordningar för eleverna, att främja elevernas fritidssysselsättning
samt att inkomma med yttranden i frågor, som skolstyrelsen
hänskjuter till rådet, ävensom fullgöra de åligganden rörande tillsyn och
omvårdnad om skolan, som styrelsen beslutar uppdraga åt rådet. Med bestämmelserna
om skolråd ville utredningen tillgodose förefintliga önskemål
hos skolstyrelsen att ge de olika skolorna en förankring i de lokala
intressena i den kommundel, där skolan är belägen.
Vad skolstyrelseutredningen föreslagit rörande skolråd tillstyrkte departementschefen
till alla delar, under erinran om att det helt skall bero på
skolstyrelsens eget bedömande om dylika råd skall tillsättas eller ej.
Sammansatta konstitutions- och statsutskottet, vars utlåtande riksdagen
godtog, hade icke något att erinra mot vad departementschefen sålunda
anfört men utgick från att skolråd kommer att inrättas huvudsakligen i
större kommuner.
Församling sstyrelsekommittén — som vid sin behandling av förevarande
spörsmål ej berör skolstyrelselagens stadgande om skolråd — anför, att den
framtida skolans ställning jämte de övriga skäl för ett överförande av skolrådens
uppgifter med avseende å skolväsendet till den borgerliga kommunen,
vilka framförts i yttrandena över den till grund för stadsfullmäktiges
framställning liggande motionen, otvivelaktigt talar för att den av stadsfullmäktige
begärda reformen kommer till stånd. Lämpligast vore — anför
kommittén vidare — att skolrådens verksamhet upphörde redan i samband
med skolstyrelselagens ikraftträdande den 1 juli 1958, vilket emellertid
skulle nödvändiggöra provisoriska ändringar i LFSthlm. Då en ny församlingslag
för Stockholm av kommittén föreslås skola träda i kraft endast
ett halvt år senare, anser kommittén att ändringen kan anstå under denna
tid.
Kommittén framhåller, att reformen får sin särskilda betydelse med hän -
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958 25
syn till önskvärdheten av en klarare gränsdragning mellan den borgerliga
och den kyrkliga kommunens kompetens, samt tillägger.
Här må hänvisas till att kommittén i sitt betänkande med förslag till församlingslag
understrukit vikten av att den i församlingarna bedrivna kyrkliga
ungdomsverksamheten särhålles från undervisningsväsendet. I samband
härmed har kommittén framhållit att av församlings obehörighet på
skolväsendets område följer att församling icke äger att av utdebiterade
medel lämna bidrag vare sig till direkta undervisningsändamål eller till
andra med undervisningsväsendet sammanhängande ändamål, såsom skolbarnsbeklädnad,
elevstipendier, premier, skolresor, utflykter, skollovskolonier
o. dyl. I och med att Stockholmsförsamlingarnas ännu kvarstående
uppgifter beträffande skolväsendet överföres till den borgerliga kommunen,
kan den anslagsgivning, som i dessa församlingar nu förekommer för en del
av de nämnda ändamålen, icke längre äga rum.
Däremot kommer ett upphörande av skolrådens verksamhet självfallet
icke att beröra den kyrkliga ungdomsvården i övrigt, även där denna också
innesluter ungdomen i skolorna. Genom bland annat den kyrkliga föreningsverksamheten,
hemgårdsrörelsen, sommarhem för ungdom och uppmuntran
av frivilligt studiearbete bland ungdom har församlingarna avsevärda möjligheter
att inom församlingsvårdens ram nå också skolungdomen.
Kommittén uttalar vidare, att ett överförande av skolärendena till den
borgerliga kommunen såsom från skilda håll framhållits medför, att den
lokala förankring för skolan, som församlingarnas skolråd innebär, kommer
att försvinna. Kommittén tillägger.
Värdet av denna lokala anknytning har i remissyttrandena över motionen
allmänt erkänts. Med hänsyn härtill torde det få anses angeläget att åtgärder
vidtas så att skolangelägenheternas lokala förankring — genom en särskild
skolnämndsorganisation eller på annat sätt — även i fortsättningen
kan upprätthållas.
Slutligen anför kommittén.
Vad angår den förvaltning av donationsmedel, som nu handhaves av
skolråden, torde hinder icke föreligga för att denna, där så befinnes önskvärt,
överflyttas till vederbörande kyrkoråd eller annat kyrkligt organ,
åtminstone i de fall då av donationsvillkoren kan utläsas att förvaltningen
förbehållits församling. I andra fall tarvar måhända frågan om donationsmedlens
förvaltning formlig permutering av donationsvillkoren. Beslut härom
synes lämpligen böra,---, föregås av en närmare utredning. I av
bidan
på beslut om permutering torde förvaltningen även av de sist åsyftade
donationerna kunna överlämnas till vederbörande kyrkoråd.
Den övriga egendom som nu förvaltas av skolrådet liksom också de anslag
till rådet som icke förbrukats vid tiden för skolrådens upphörande bör
enligt kommitténs mening icke överföras till den borgerliga kommunen utan
kvarbli hos församlingen. Iakttagas bör emellertid att på grund av bestämmelserna
i 62 § LFSthlm uppkommande behållning eller brist i skolkassan
ingår i församlingens stat för kommande år.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 85
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
Departementschefen
Det för skolstyrelsereformens genomförande erforderliga lagstiftningsarbetet
har numera till största delen genomförts. Genom 1954 års ändringar
i den allmänna församlingsstyrelselagen har principen om den obligatoriska
skolan såsom en församlingens angelägenhet blivit upphävd, och en motsvarande
allmän regel om den borgerliga kommunen såsom huvudman för
denna har givits i den nya skolstyrelselagen, som även i övrigt innehåller
grundläggande regler angående den lokala ledningen av skolväsendet.
Genom ikraftträdandet av denna lag aktualiseras emellertid de frågor om
ytterligare åtgärder på församlingsstyrelselagstiftningens område som jag
här förut behandlat. Dessa frågor har tidigare förutsatts komma att avgöras
i samband med den förestående allmänna revisionen av församlingsstyrelselagstiftningen
men måste då denna fördröjts nu lösas för sig.
Vad först angår frågan om de få kvarvarande kyrkliga skoldistrikten
biträder jag församlingsstyrelsekommitténs förslag, att även för dessa distrikts
del domkapitlen nu tillkommande funktion som besvärsinstans i
vissa kommunalbesvärsmål på skolans område från och med den 1 juli 1958
överföres till länsstyrelserna. Som framgått av den föregående framställningen
har redan tidigare i skilda sammanhang förutsatts att en sådan
ändring bör ske i samband med skolstyrelselagens ikraftträdande. Församlingsstyrelsekommittén
har, då den framlagt sitt förslag till ny församlingslag,
icke ansett ytterligare ändringar böra ske i den för de kyrkliga skoldistrikten
gällande besvärsordningen. Denna ståndpunkt har vid remissbehandlingen
av ifrågavarande betänkande lämnats utan erinran. Någon
olägenhet torde vid sådant förhållande icke följa därav att den nu förordade
ändringen i besvärsordningen beslutas innan den nya församlingsstyrelselagstiftningen
genomföres.
Med det undantag som för en övergångstid gjorts beträffande de kyrkliga
skoldistrikten har genom skolstyrelselagen fastslagits, att den obligatoriska
undervisningen uteslutande skall vara en den borgerliga kommunens angelägenhet.
Och i samma lag ges bestämmelser om skolråd såsom lokala rådgivande
organ, som skolstyrelsen äger tillsätta om den så prövar lämpligt.
Denna reglering förutsätter uppenbarligen, att Stockholmsförsamlingarna
icke längre skall ha någon befattning med skolväsendet och att församlingarnas
skolråd skall upphöra. Den innebär också en lösning av spörsmålet
hur skolangelägenheternas lokala förankring härefter skall kunna upprätthållas
i huvudstaden.
Lagen om församlingsstyrelse i Stockholm innehåller bestämmelser om
skolrådens organisation och formerna för deras verksamhet. Däremot reglerar
lagen ej i vilka avseenden församlingarna har befattning med ärenden
rörande folkskoleväsendet utan hänvisar härutinnan till bestämmelser
i administrativa författningar. Sådana bestämmelser finns i folkskolestad
-
27
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958
gan för Stockholm i torm av föreskrifter angående skolrådens uppgifter. Till
stor del har dessa föreskrifter redan förlorat sin tillämplighet. Skolrådens
befogenheter med avseende å folkskoleväsendets administration är sålunda
i praktiken ringa och inskränker sig väsentligen till yttrande- och initiativrätt.
Tyngdpunkten i skolrådens verksamhet har i stället kommit att ligga
i den anslagsgivning till olika skolsociala och pedagogiska ändamål som
innefattas i rådens förvaltning av skolkassor och donationsmedel.
Vid skolstyrelselagens ikraftträdande kommer bl. a. folkskolestadgan för
Stockholm att ersättas av nya skolförfattningar. Härigenom kommer de
kyrkliga skolrådens funktioner att upphöra utom i vad avser förvaltning av
egendom och medel. Denna förvaltande verksamhet är åter av den art att
den icke utan väsentliga olägenheter kan avbrytas under pågående kommunalt
budgetår.
Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar jag, att de kyrkliga skolråden
skall upphöra men att tidpunkten härför bestämmes till den 1
januari 1959. Då det icke är möjligt att dessförinnan ersätta lagen om församlingsstyrelse
i Stockholm med en ny lag, kan provisoriska ändringar i
den nuvarande lagen icke undvikas. Inom ecklesiastikdepartementet har
uppgjorts förslag till sådana ändringar. Dessa innebär i stort sett endast
att bestämmelserna om skolväsendet uteslutits ur lagen. I samband därmed
har i några fall jämkningar av formell natur vidtagits i lagtexten.
Som förebild har därvid tjänat 1954 års ändringar av den allmänna församlingsstyrelselagen
i motsvarande delar.
Borttagandet ur lagen av bestämmelserna om skolråd får konsekvenser
beträffande lagens bestämmelser om församlingsbibliotek. Såsom en provisorisk
lösning härvidlag föreslås dels en lagändring av innebörd att de församlingar,
där församlingsbibliotek finnes, obligatoriskt skall utse särskild
biblioteksstyrelse, dels i anslutning härtill vissa andra ändringar i lagen. Nu
avsedda ändringar omfattar 44 § andra stycket, 50 § 2 mom., 54 § andra
stycket, 55 § första stycket, 56 § andra stycket, 62 § 1 mom. och 63 §
1 mom. Även dessa ändringar har i huvudsak sin motsvarighet bland dem
som år 1954 gjordes i den allmänna församlingsstyrelselagen. Någon praktisk
förändring kommer de ej att medföra. De tre kvarvarande församlingsbiblioteken
i Stockholm sorterar nämligen redan under särskilda styrelser,
valda för åren 1956—1959.
Beträffande de av skolråden förvaltade donationsmedlen torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att med stöd av pernuitationsrätten meddela
beslut i erforderliga hänseenden. Innan så sker måste närmare utredning
verkställas.
I fråga om den övriga egendom som nu förvaltas av skolråden har kommittén
uttalat, att den bör kvarbli hos församlingarna. En sådan ordning
strider mot den som gällt vid tidigare etapper i skolväsendets kommunalisering.
Jag åsyftar här övergångsbestämmelser till 1909 års lag angående
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958
folkskoleväsendet i vissa städer och 1930 års lag om skolstyrelse i vissa kommuner.
Enligt dessa bestämmelser har den borgerliga kommunen, då den
övertagit ansvaret för folk- och fortsättningsskoleväsendet, också övertagit
dithörande tillgångar och skulder, såvitt Kungl. Maj:t ej annorlunda förordnat.
En liknande huvudregel torde visserligen av flera skäl icke böra uppställas
beträffande den av skolråden förvaltade egendomen. Enligt min
mening kan det emellertid icke på förhand uteslutas, att egendom, som
användes för sådan till skolväsendet knuten verksamhet som övertages av
staden, i något fall bör övergå till denna. Bland annat med hänsyn härtill
har i lagförslaget upptagits en övergångsbestämmelse med bemyndigande
för Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter med avseende å lagens
ikraftträdande.
I enlighet med det anförda har inom ecklesiastikdepartementet utarbetats
förslag till
1) lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21
maj 1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om
församlingsstyrelse samt
2) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1980 (nr 260) om församlingsstyrelse
i Stockholm.
Föredraganden hemställer, att lagförslagen måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sten G. Olsson
Ivar H«ggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958
580391