Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
1
Nr 83
Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående organisationen
av statens institut för folkhälsan m. m.; given Stockholms
slott den 21 februari 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Rune B. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag rörande arbetsuppgifter och organisation
vid statens institut för folkhälsan. Den allmänna ramen för institutets
verksamhet förutsättes i huvudsak förbli oförändrad. Åtgärder föreslås i
syfte att rationalisera verksamheten. Vissa rutinuppgifter föreslås överförda
till andra organ. För vissa särskilt angelägna uppgifter förordas personalförstärkningar
fr. o. m. budgetåret 1958/59. Propositionen innehåller slutligen
förslag till medelsanvisningar för institutet för nämnda budgetår.
1 -— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 83
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
februari 1958.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindell, Lindström, Lindholm, Skoglund, Edenman, Netzén,
Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans-, ecklesiastik-,
jordbruks- och civildepartementen anför chefen för inrikesdepartementet,
statsrådet Johansson.
I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 101 och 102,
har Kungl. Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna dels till Statens
institutet för folkhälsan: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 260 000
kronor, dels ock till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader ett förslagsanslag
av 748 000 kronor.
I samband med den preliminära anmälan av dessa anslagsfrågor framhöll
jag, att folkhälsoinstitutsutredningen i oktober 1956 avlämnat betänkande
med förslag angående institutets arbetsuppgifter och organisation.
Efter remissbehandling hade betänkandet med hänsyn till innehållet i remissvaren
överarbetats inom inrikesdepartementet.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.
I. Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 9 juli 1951 såsom
sakkunniga för att inom inrikesdepartementet biträda med översyn
av statens instituts för folkhälsan arbetsuppgifter och organisation m. m.
förste stadsläkaren i Göteborg, docenten K. G. B. Roos, tillika ordförande,
professorn E. L. Abramson, pappersarbetaren, dåvarande ledamoten av riksdagens
andra kammare G. L. Andersson i Mölndal, professorn S. P. M. Forssman
och byrådirektören i statens sakrevision H. H. Wihlborg. De sakkunniga,
vilka antagit benämningen folkhälsoinstitutsutredningen, har med skrivelse
den 26 oktober 1956 avgivit betänkande med förslag angående institutets
arbetsuppgifter och organisationen (SOU 1957:6).
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, veterinärstyrelsen, styrelsen för statens bakteriologiska
laboratorium, försvarets sjukvårdsstyrelse, kommerskollegium,
kanslern för rikets universitet — som överlämnat yttranden av större akademiska
konsistorierna i Uppsala, Lund och Göteborg samt de medicinska
fakulteterna därstädes, lärarkollegiet vid karolinska institutet ävensom
lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö — arbetarskyddsstyrelsen,
statens organisationsnämnd, statens lönenämnd, statens
sakrevision, styrelsen för statens institut för folkhälsan, svenska delegationen
av den nordiska kommittén för utredning rörande högre hälsovårdsutbildning,
bostadsstyrelsen, styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för
svenska institutet för konserveringsforskning, fiskeristyrelsen, jordbruksnämnden,
svenska kommittén för nordisk näringsforskning, svenska arbetsgivareföreningen,
landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens centralorganisation,
Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges veterinärförbund,
svenska laboratrisföreningen, Sveriges lantbruksförbund och styrelsen
för kooperativa förbundet.
Statens organisationsnämnd har med skrivelser den 4 oktober 1957 och
16 januari 1958 överlämnat två promemorior, avseende av Kungl. Maj:t
den 24 maj 1957 givet uppdrag åt nämnden att biträda vid inom inrikesdepartementet
pågående överarbetning av folkhälsoinstitutsutredningens
betänkande. Innehållet i organisationsnämndens promemorior och övriga
under överarbetningen framkomna förslag kommer att redovisas i ett särskilt
avsnitt om vissa ytterligare undersökningar.
I skrivelse den 16 september 1957 har vidare institutets styrelse avgivit
anslagsäskanden för budgetåret 1958/59.
II. Institutets nuvarande uppgifter och organisation
Enligt instruktionen har institutet till uppgift att på uppdrag av myndigheter,
sammanslutningar och enskilda utföra praktiskt-vetenskapliga
undersökningar ävensom eljest idka forskningsverksamhet inom den allmänna
hygienens, yrkeshygienens och födoämneshygienens områden i syfte
att förbereda och främja förebyggande åtgärder, ägnade att bevara eller
befordra folkhälsan, samt att utgöra centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen
enligt livsmedelsstadgan. Institutet utgör tillika karolinska
institutets hygieniska institution. Härjämte har institutet att meddela
undervisning åt befattningshavare på det socialhygieniska arbetsfältet
— tjänsteläkare, distriktssköterskor, hälsovårdstillsyningsmän och andra
— samt åt personal inom yrkesinspektionen ävensom att bedriva en på allmänheten
inriktad upplysningsverksamhet i socialhygieniska frågor.
Med avseende å den allmänna hygienen har institutet företrädesvis att
utföra erforderliga undersökningar till främjande av en förbättrad hygien
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
i fråga om bostäder, sjukhus, skolor och andra offentliga byggnader, att
ägna uppmärksamhet åt vatten- och avloppsfrågor samt andra spörsmål av
hygienisk-teknisk natur, samt att även i övrigt såsom centralt undersökningsorgan
biträda vid övervakningen av den allmänna hygienen i riket.
Institutets uppgifter på det yrkeshygieniska området angives särskilt vara
att utföra undersökningar rörande skador och ohälsa, som uppkommer genom
ogynnsamma yttre inflytanden i samband med arbete, ävensom rörande
yrkesskador av infektiös natur, att ägna noggrann uppmärksamhet åt
arbetstidsproblemens samband med hälsan, särskilt beträffande minderåriga
och kvinnor, att utarbeta förslag till såväl allmänna hygieniska anvisningar
rörande arbetslokalers anordnande och användande som speciella
hygieniska förskrifter under anpassning till olika industriers särförliållanden,
att föreslå åtgärder, som ur medicinsk synpunkt finnes påkallade för
att minska risken för olycksfall och ohälsa i arbetet, samt att föra ett för
läkare och myndigheter avsett specialregister över preparat, som kommer
till användning inom industrien eller annan verksamhet och som kan eller
antages kunna inverka menligt på hälsan.
Ifråga om födoämneshygienen och såsom centralt undersökningsorgan för
livsmedelskontrollen tillkommer det institutet huvudsakligen att utföra erforderliga
undersökningar i syfte att förebygga framställning och försäljning
av livsmedel, som är skadliga att förtära eller på annat sätt otjänliga
till människoföda, att för dylikt ändamål hl. a. verkställa systematiska
undersökningar av livsmedel, som förekommer i marknaden, samt att, då
dessa undersökningar ger anledning till anmärkning, söka åstadkomma
rättelse genom förhandlingar med tillverkaren eller säljaren eller genom
annan liknande åtgärd, att bestämma olika födoämnens värde ur folknäringssynpunkt,
att utföra undersökningar rörande vitaminer i livsmedel,
läkemedel och fodermedel samt handha för ändamålet erforderliga standardpreparat,
att utarbeta och pröva erforderliga analysmetoder samt meddela
anvisningar rörande provtagning och analys av livsmedel, att tillhandahålla
förteckning över personer och anstalter i olika delar av landet, åt
vilka undersökning av prov av olika slag av livsmedel lämpligen kan uppdragas,
samt att på begäran tillhandagå med råd och anvisningar rörande
kostens lämpliga sammansättning vid anstalter och institutioner av skilda
slag, där utspisning i större omfattning förekommer.
Speciella uppgifter har ålagts institutet i vissa författningar, t. ex. livsmedelsstadgan,
förordningen om införsel och utförsel av margarinvaror
samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor, förordningen om framställning
och införsel av vitaminiserade livsmedel m. fl.
Institutet skall enligt instruktionen stå under ledning av en styrelse, bestående
av minst 10 och högst 12 ledamöter. Av ledamöterna är fem självskrivna,
nämligen cheferna för medicinalstyrelsen, riksförsäkringsanstalten
och arbetarskyddsstyrelsen, en av karolinska institutets lärarkollegium
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958
utsedd ledamot samt institutets föreståndare. Övriga ledamöter utses av
Kungl Maj :t för en tid av högst fyra år.
Institutets styrelse är tillika styrelse för statens distriktssköterskeskola,
vilken ingår som ett led i institutets undervisningsverksamhet.
Närmast under styrelsen är institutets föreståndare ansvarig för arbetet
och ordningen inom institutet. Han utses bland avdelningsföreståndarna
och förordnas av Kungl. Maj :t för en tid av högst sex år. Enligt instruktionen
åligger det föreståndaren bl. a. att leda och övervaka fullgörandet av
de för institutet i dess helhet gemensamma arbetsuppgifterna.
För institutets fackuppgifter finns fyra avdelningar: allmänhygieniska,
yrkeshygieniska, födoämneshygieniska och vitaminavdelningen. Varje avdelning
står under chefskap av en avdelningsföreståndare i professors ställning.
Professorn i hälsovårdslära vid karolinska institutet är föreståndare
för allmänhygieniska avdelningen.
Såsom kompetenskrav för föreståndarna för allmänhygieniska och yrkeshygieniska
avdelningarna gäller, förutom legitimation som läkare, grundlig
vetenskaplig utbildning och beprövad erfarenhet i de ämnen, som tillhör
avdelningens verksamhetsområde, för föreståndaren för födoämneshygieniska
avdelningen grundlig vetenskaplig utbildning, beprövad erfarenhet i
näringsfysiologi och födoämneshygien jämte ingående förtrogenhet med
upprättande av koststater för olika anstalter och ändamål samt för föreståndaren
för vitaminavdelningen grundlig vetenskaplig utbildning jämte beprövad
erfarenhet rörande vitaminernas kemi och biologi.
I anledning av sammankopplingen med karolinska institutets hygieniska
institution har vid den allmänhygieniska avdelningen inrättats en befattning
som laborator och överlärare. Innehavaren av denna befattning skall
svara för den del av avdelningens arbete, som professorn icke personligen
handlägger.
Personalen vid institutet omfattade den 1 juli 1957 cirka 210 befattningshavare,
varav 50 i 19 (13) eller högre lönegrad samt vissa arvodesavlönade
befattningshavare.1 Personalen fördelade sig på avdelningar sålunda:
administrationspersonal 19, allmänhygieniska avdelningen 25 (varav
3 för distriktssköterskeskolan), yrkeshygieniska avdelningen 52, födoämneshygieniska
avdelningen 78 och vitaminavdelningen 37.
III. Folkhälsoinstitutsutredningens förslag
1. Allmänna synpunkter
Den allmänna ramen för institutets verksamhetsområde
Den utveckling, som ägt rum efter institutets inrättande, har enligt utredningens
åsikt icke gjort en förändring av den allmänna gr än sd ra g
1
Siffran inom parentes anger här liksom i fortsättningen lönegraden enligt statens löneförordning.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958
ningen för institutets arbetsområde påkallad. Icke heller
har utredningen funnit anledning framlägga något förslag angående ändrad
gränsdragning för institutets kompetens i förhållande till andra
myndigheter och institutioner.
F orskningsarbetet
Utredningen framhåller, att den vetenskapliga verksamheten bör inriktas
på frågor av direkt och aktuell betydelse för institutet. I princip bör
grundforskning förläggas till forskningsinstitutionerna och upptagas vid
institutet endast i den mån erforderlig sådan forskning icke utföres vid
nämnda institutioner. Tillkomsten efter folkhälsoinstitutets inrättande av
forskningsinstitutioner av olika slag inom det socialhygieniska området har
medfört, att möjligheterna att få kvalificerade arbeten utförda icke längre
är väsentligen begränsade till institutet. Man bör från institutets sida —
såsom även skett — söka intressera forskningsinstitutionerna att taga upp
ur folkhälsosynpunkt aktuella problem. Det är av stor vikt, att institutet
ej endast utför utifrån begärda praktiskt-vetenskapliga undersökningar
utan även har möjlighet att på eget initiativ taga upp olika arbetsuppgifter.
Sådana uppgifter kan avse större undersökningar för att få överblick
över läget i visst hänseende beträffande olika grupper av människor, arbetslokaler,
vattentäkter o. s. v. Vidare måste vissa frågor lösas för att institutet
på längre sikt skall kunna fylla sin uppgift som centralt undersökningsorgan
— huvudsakligen frågor, vilka kan förutses bli aktuella på grund av
utvecklingen — eller för att ärenden skall kunna decentraliseras — metodforskning
m. m. En utifrån begärd praktiskt-vetenskaplig undersökning
bör som regel icke göras vidlyftigare än som är nödvändigt för att besvara
den aktuella problemställningen. I fall där det är klart, att en begränsad
ytterligare insats av forskningskaraktär kan ge värdefulla resultat, kan
dock en sådan vara befogad. Det måste ankomma på institutets ledning att
från fall till fall taga ställning i dylika avvägningsfrågor. Det är nödvändigt,
att i icke alltför obetydlig omfattning tillfälle till självständig forskning
beredes vid institutet anställda vetenskapsidkare ävensom andra forskare
inom dess verksamhetsområde. Detta är av betydelse för institutets
möjligheter att rekrytera vetenskaplig personal och för att den anställda
personalen av denna kategori skall kunna hålla kontakt med vetenskapens
utveckling. Oaktat tillkomsten av hygieniska institutioner vid högskolorna
in. m. är det alltjämt nödvändigt, att institutet har ett mindre antal utbildningstjänster,
varvid främst bör avses att tillgodose det egna forskarbehovet.
Utbildningen förutsättes ske så, att tjänsteinnehavarna samtidigt utför ett
forskningsarbete av värde för institutets verksamhet i övrigt.
Decentraliseringsfrågor m. m.
Enligt utredningens mening bör institutets arbete -— med beaktande av
att grundforskning och liknande uppgifter i möjligaste mån bör förläggas
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
till de egentliga forskningsinstitutionerna — av bl. a. ekonomiska skäl i
princip vara inriktat på kvalificerade arbetsuppgifter inom den allmänna
ramen för verksamheten. Ärenden av enklare rutinkaraktär bör avlastas
institutet. Detta gäller såväl ärenden, vilka tillföres institutet enligt särskilda
författningsbestämmelser, som undersökningar, vilka begärs utifrån.
Ifråga om den förstnämnda gruppen ärenden har det visat sig, att även en
relativt begränsad men ofrånkomlig skyldighet att utföra analyser kan allvarligt
inkräkta på en avdelnings laboratorieresurser till förfång för andra
uppgifter. Det är nödvändigt att minska institutets nuvarande skyldighet
att utföra rutinanalyser och att för framtiden undvika att belasta institutet
med nya sådana skyldigheter. I vissa fall torde en begränsning av den nu
föreskrivna frekvensen av rutinanalyser vara möjlig. Ett överförande av
ärenden från institutet till andra organ förutsätter, att laboratorier finns,
vilka är i stånd att övertaga uppgifterna. En förbättring av möjligheterna
härutinnan kan vinnas genom ett utvidgat arbete vid institutet för att få
fram enkla och tillförlitliga analysmetoder samt genom mottagande vid
institutet i ökad omfattning av personal från andra håll för utbildning. En
delegering skulle även underlättas, om institutet finge övervaka arbetet vid
laboratorier — särskilt privata sådana — till vilka ärenden överföres. Vid
överenskommelse med annat laboratorium om övertagande av ärenden bör
övervakningsfrågan klarläggas. Ävenså bör därvid lösas spörsmålet om den
ersättning, som skall utgå till laboratoriet för uppgifternas utförande. Utredningen
ifrågasätter i detta sammanhang, om icke folkhälsoinstitutet borde
genom särskilda författningsbestämmelser ges formell befogenhet att utöva
kontroll över verksamheten vid andra laboratorier, som övertagit uppgifter
från institutet eller eljest utför kontroll, som faller inom institutets arbetsområde,
t. ex. enligt livsmedelsstadgan. I vissa fall kan vid delegering endast
bli fråga om att själva analysarbetet utföres av annat organ, medan
bedömningen av analysresultatens innebörd ur hygienisk synpunkt måste
förbehållas institutet. En begränsning ligger ytterligare däri, att det i viss
omfattning kan vara nödvändigt, att institutet självt utför rutinanalyser.
Bl. a. måste institutet såsom det centrala organet på sitt område ha erforderlig
kontakt med utvecklingen och egen erfarenhet av tillämpade standardmetoder.
Vidare måste institutet ha möjlighet att utföra ofta ganska
omfattande serier standardanalyser av rutinkaraktär, vilket behov är särskilt
framträdande i fråga om metodforskningen.
Innan institutet begränsar hittills fullgjord analysverksamhet bör förhandlingar
upptagas med de allmänna institutioner och enskilda sammanslutningar,
vilka i större utsträckning brukar begära rutinprover hos institutet.
Utredningen förordar, att två grupper praktiskt-vetenskapliga undersökningar
av mindre omfattning, vid vilka tillämpas relativt standardiserade
undersökningsmetoder, avlastas institutet, nämligen vissa utredningar i vatten-
och avloppsärenden samt yrkesbygieniska utredningar om förhållan
-
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958
dena på olika arbetsplatser. Den förstnämnda ärendegruppen skulle överföras
till den vattenvårdsinspektion, som utredningen förutsätter skola
komma till stånd. Utredningen har härvid utgått ifrån att inspektionen
blir så utrustad, att den kan utföra en del undersökningar, som ligger på
institutet. Den andra ärendegruppen skulle överföras till arbetarskyddsstyrelsen,
som härvid skulle utrustas med ett yrkeshygieniskt laboratorium.
Av de undersökningar, som uteslutande eller praktiskt taget uteslutande
innefattar endast utförande av analyser, kan vissa icke överföras till annat
laboratorium på grund av analysens svårighetsgrad eller därför att den är
så sällan förekommande, att det icke anses ekonomiskt möjligt att utföra
den vid andra laboratorier. I den mån nya speciallaboratorier för dessa
ärenden icke inrättas, är en delegering från institutet knappast möjlig.
De största kategorierna analyser i denna grupp utgöres av de med den
offentliga vitaminkontrollen sammanhängande analyserna samt vissa vid
yrkeshygieniska avdelningen utförda analyser. Utredningen anser dock,
att vitaminkontrollen snarast bör utbrytas från institutet. För vissa yrkeshygieniska
analyser, vilka kan utföras vid kvalificerat kemiskt laboratorium
av övervägande rutinkaraktär, står icke f. n. något laboratorium till buds
men det bör framdeles gå att finna en avlastningsinöjlighet.
Ifråga om undersökningar av ren analyskaraktär, vilka utan egentlig
olägenhet kan utföras vid andra laboratorier, har under senare år institutets
verksamhet avsevärt begränsats i vad gäller vattenanalyser och livsmedelsprov.
Beträffande vattenanalyserna bör för ytterligare delegering i första hand
komma i fråga kontrollen av vatten från vissa vattenverk enligt förordningen
om kontroll av vattenledningsvatten. Denna verksamhet kan utan
olägenhet övertagas av för uppgiften behöriga vattenundersökare utanför
institutet. Vidare bör förhandlingar upptagas med hälsovårdsnämnden i
Stockholm om att befria institutet från rutinmässiga undersökningar av
vatten från stadens inom- och utomhusbad m. in., vilka undersökningar
borde kunna utföras på stadens laboratorier eller av privata laboratorier i
staden. Utan olägenhet bör vidare en betydlig nedskärning av utifrån mottagna
uppdrag rörande såväl dricks- och hushållsvatten som »övriga vatten»
kunna komma till stånd. Införskaffandet av prover, som erfordras
för metodprövningar m. in., bör genom åtgärder från institutets sida kunna
mycket nära anpassas efter det aktuella behovet. I princip bör prov mottagas
från utomstående uppdragsgivare endast om undersökning därav är
av speciellt intresse för institutet. Efter en successivt genomförd nedskärning
av antalet utifrån inkommande prov enligt dessa riktlinjer torde man
icke behöva räkna med mer än omkring 4 000 prov årligen, motsvarande
cirka hälften av det nuvarande antalet.
Beträffande den yrkeshygieniska verksamhetens decentralisering uttalas
bl. a., att undersökningar av yrkesskadade eller fall av misstänkt yrkes
-
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
skada bör kunna förläggas till de yrkesmedicinska klinikerna och även till
centrallasarett utan sådana kliniker. Vissa analyser av biologiskt material
torde kunna överföras till centrallasarettens kliniska laboratorier, förutsatt
att analyser förekommer i tillräcklig omfattning och något så när regelbundet.
Andra yrkeshygieniska bedömningar särskilt ifråga om tekniska
problem och bedömning av expositionsrisker med tekniska metoder borde
kunna övertagas av arbetarskyddsstyrelsen, därest denna får ett laboratorium
med kompetent personal. Vidare bör vissa undersökningar kunna decentraliseras
till branschorganisationer, såsom för gruvorna, och till
enstaka företag, dock endast större företag med minst 500 å 1 000 anställda.
För den försatta delegeringen fordras dock i allmänhet metodutveckling
och personalutbildning. Även kommunala och enskilda initiativ härutinnan
är önskvärda. Man har att räkna med att nya delegeringsobjekt framkommer
undan för undan, varför arbetet med att avlasta institutet uppgifter,
som kan anförtros andra organ, får anses permanent ingå i institutsledningens
verksamhet.
2. Organisation
Institutets ledning och administration m. m.
Utredningen föreslår ett flertal åtgärder för att ernå rationalisering och
effektivisering av den inre organisationen.
Styrelsen
Den nuvarande styrelsen är för stor för att kunna göra en tillräckligt
aktiv insats. Med undantag för institutets föreståndare är ledamöterna
dessutom representanter för andra myndigheter eller organisationer, vilka
direkt kan beröras av samma frågor, som kommer före i institutets styrelse
och där bör beaktas och bedömas ur institutets synpunkter i första hand.
Det kan förekomma, att de representerade myndigheterna och organisationerna
har sinsemellan stridande önskemål rörande ett ärendes utgång eller
avstår från att yttra sig i styrelsen, enär de skall yttra sig i samma fråga i
annat sammanhang. Utredningen föreslår, att styrelsen skall bestå av fem
personer, nämligen institutets chef såsom självskriven ledamot och fyra av
Kungl. Maj:t tillsatta ledamöter. Bland ledamöterna skall Kungl. Maj:t
utse ordförande och vice ordförande. Arbetsgivare- och arbetstagareintressen
samt den inedicinskt-hygieniska sakkunskapen utom institutet bör
vara representerade i styrelsen. Styrelsens befogenhet att utse ett arbetsutskott
för utövande av beslutanderätten beträffande löpande ärenden eller
angelägenheter av mindre vikt bör borttagas. I stället bör styrelsens ordförande
bemyndigas att utöva styrelsens beslutanderätt i brådskande ärenden
ävensom angelägenheter av mindre vikt. Arvodet till ordföranden bör
höjas från 1 000 till 1 800 kronor per år.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Föreståndaren
Föreståndarskapet utövas f. n. av en av avdelningsföreståndarna. Institutets
tillväxt — från 40 å 50 till omkring 210 anställda — som inneburit
en i viss mån proportionerlig ökning av bestyret med administrationen, har
icke medfört annan förstärkning av den administrativa ledningen än att
fr. o. m. den 1 juli 1947 tillkommit en kamrerare, numera förste byråsekreterare.
Antalet ärenden, som handlagts av institutets föreståndare, var
1 574 under budgetåret 1945/46 och 2 423 budgetåret 1955/56. Redan den
del av arbetsbördan, som består av löpande ärenden, är numera avsevärd.
Frågor om samarbete och samordning med andra institutioner, myndigheter
och organisationer är vanliga och kräver ofta en bedömning icke blott
ur facksynpunkt utan också ur mera allmänna synpunkter. Anslags-, personal-
och byggnadsfrågor kommer alltid att kräva avsevärda arbetsinsatser.
Institutets internationella förbindelser vidgas undan för undan, och
det är önskvärt, att institutets chef härvid kan påtaga sig vissa uppgifter.
Vad angår institutets interna förhållanden är det både ur principiella och
praktiska synpunkter angeläget, att chefen icke samtidigt företräder en viss
del av institutet. Avdelningsföreståndarna kan icke avlastas administrativa
arbetsuppgifter, om icke vissa uppgifter övertages av en särskild chef. Härvid
kan särskilt nämnas organisatoriska och ekonomiska problem i samband
med delegering av ärenden från institutet. Utan en chef, som har en
samlad överblick över avdelningarnas arbete och resurser, är det icke möjligt
att samordna avdelningarna och få till stånd ett ändamålsenligt utnyttjande
av resurserna. Genom sammanträden med avdelningsföreståndarna
bör institutets chef även verka för främjande av det vetenskapliga samarbetet
mellan avdelningarna och för vetenskaplig information dem emellan.
Utredningen har därför funnit, att en särskild chefsbefattning är en nödvändig
förutsättning för en effektivisering och rationalisering av institutets
verksamhet. Chefen bör — såsom överdirektör — placeras i lönegrad
Co 15 (Bo 4). Särskilda kompetenskrav för befattningen föreslås icke.
Avdelningsföreståndarna m. fl. högre befattningshavare
Institutets successiva utbyggnad har haft till följd, att arbetsbördan för
avdelningsföreståndarna ökat så avsevärt, att de systematiskt måste
avlastas göromål för att kunna ägna sig åt sin centrala uppgift, nämligen
att leda och främja den vetenskapliga utvecklingen på avdelningarnas verksamhetsområde.
Tre av avdelningsföreståndarna har engagemang utanför respektive avdelningar.
Föreståndaren för födoämneshygieniska avdelningen är tillika
institutets föreståndare, föreståndaren för allmänhygieniska avdelningen är
samtidigt professor vid karolinska institutet och föreståndaren för yrkeshygieniska
avdelningen är tillika arbetarskyddsstyrelsens överläkare. Om
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958
en särskild befattning som chef för folkhälsoinstitutet inrättas, upphör ett
av dessa dubbelengagemang. Samordningen med karolinska institutet har
utredningen ansett tills vidare kunna godtagas, då olägenheterna därav
skulle begränsas, om den allmänhygieniska avdelningen uppdelas på två
avdelningar. Utredningen räknar emellertid med att anordningen i fråga
framledes skall upphöra. Att föreståndaren för yrkeshygieniska avdelningen
tillika är överläkare vid arbetarskyddsstyrelsen är i vissa avseenden
av värde för institutet. Utredningen föreslår nu ingen ändring därvidlag
men anser, att det på längre sikt skulle vara till övervägande fördel för
institutet, om denna personalunion upphörde.
Genom bl. a. tillkomsten av en särskild chef för institutet kommer avdelningsföreståndarna
att avlastas visst arbete i samband med anslagsäskanden,
lokalfrågor, delegeringsåtgärder m. m. Avdelningsföreståndarna bör
emellertid avlastas även en viss del av de uppgifter, som kräver självständig
vetenskaplig insats. Utredningen har förutsatt, att styrelsen genom
särskilt beslut skall kunna ålägga laborator såsom ett tjänsteåliggande, för
vilket särskild ersättning ej skall utgå, att under avdelningsföreståndarnas
tillsyn handlägga vissa ärenden på eget ansvar.
Det nuvarande kravet på läkarlegitimation för föreståndartjänsterna på
allmänhygieniska och yrkeshygieniska avdelningen bör utgå. För avdelningsföreståndarbefattning
bör såsom hittills i sak upprätthållas samma
fordran på vetenskaplig kompetens som för universitets- och högskoleprofessor,
varjämte bör fordras ådagalagd duglighet som ledare av arbete av
det slag, som förekommer vid institutet.
Utredningen berör vidare f örhållandet mellan styrelsen och institutets
föreståndare, å ena, samt fackavdelningarnas föreståndare,
å andra sidan. Enligt instruktionen är övervakningen av verksamheten
och befogenheten att ge föreskrifter om arbetets planläggning
och bedrivande förlagda till styrelsen, vars praktiska möjligheter att utöva
en effektiv ledning är begränsade. Den ledande och övervakande verksamhet,
som institutets föreståndare skall utöva, är uttryckligen inskränkt till
för institutet gemensamma ärenden. Hans befogenhet att ingripa i avdelningarnas
verksamhet är därmed reducerad till vad styrelsen möjligen kan
delegera till honom. Detta kan emellertid förutsättas ske endast i undantagsfall.
Med denna organisation är det uteslutet, att styrelsen eller — efter
dess uppdrag —- institutets föreståndare skall kunna följa arbetet inom
avdelningarna i den utsträckning som är oundgänglig för att styrelse och
föreståndare i realiteten skall kunna bära något ansvar t. ex. för att en avdelnings
personal utnyttjas så effektivt som möjligt eller för att ett gott
samarbete mellan avdelningarna äger rum. Utredningen anser, att styrelsens
och institutets föreståndares ställning i förhållande till avdelningarna
bör stärkas. Urvalet i stort av arbetsuppgifter och avvägningen av arbetskapacitetens
fördelning mellan praktiskt-vetenskapliga undersökningar och
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
uppgifter, som tages upp efter initiativ inom institutet, samt avgörandet om
den ordning, vari uppgifterna skall utföras, bör ankomma på styrelsen och
institutets föreståndare, men i intimt samarbete med avdelningsföreståndarna.
Även överläggningar med representanter för berörda intressen inom
stats- och kommunalförvaltningen, vetenskap och näringsliv bör förekomma
i samband med valet av arbetsuppgifter. Däremot bör det vara avdelningsföreståndarnas
sak att bestämma, hur föreliggande uppgifter skall lösas.
Styrelsen och institutets föreståndare måste dock följa arbetet så, att de
kan ingripa, om det i något fall skulle visa sig, att en avdelning icke arbetar
med tillräcklig effektivitet eller icke följer arbetsplanerna.
I fråga om den högre vetenskapliga personalen i övrigt framhålles,
att en viss avlastning av rutinärenden torde kunna vinnas genom
att varje kategori ärenden fortlöpande granskas i syfte att i möjligaste mån
delegera ansvaret till lägre personal.
Vissa lönefrågor m. m.
Vid institutet finnes en befattning som laborator och överlärare i 33 (26)
lönegraden samt nio laboratorer i 31 (24) lönegraden. Medel har vidare anvisats
för en arvodesavlönad laborator. Enligt instruktionen fordras för att
komma i fråga som laborator och överlärare, förutom legitimation som läkare,
god vetenskaplig utbildning i något av de ämnen, som tillhör den arimänhygieniska
avdelningens verksamhetsområde, varjämte sökande bör ha
ådagalagt särskild förtrogenhet med bostadshygienens undersökningsmetoder
och problem. Laborator skall äga god vetenskaplig utbildning och erfarenhet
i det eller de ämnen, som tillhör tjänstens arbetsområde.
De två laboratorsbefattningarna för läkare vid yrkeshygieniska avdelningen
har under fem budgetår uppehållits av 9 olika läkare inberäknat
en av de på tjänsterna utnämnda. Den ena tjänsten har under de fem
budgetåren över huvud taget icke uppehållits av den därå utnämnde. En
laboratorsbefattning i kemi vid födoämneshygieniska avdelningen har haft
tre innehavare.
Situationen beträffande rekryteringen av laboratorstjänsterna är otillfredsställande.
Ett sätt att säkerställa hög vetenskaplig standard samt effektivitet
och kontinuitet i avdelningarnas arbete vore, att vissa laboratorer
i nyckelpositioner placerades i högre lönegrad än nu. Med hänsyn till att
frågan om lönegradsplacering av laboratorstjänster berör även andra praktiskt-vetenskapliga
institutioner anser utredningen likväl icke lämpligt att
i detta sammanhang föreslå inrättande av laboratorsbefattningar i högre
lönegrad.
Utredningen föreslår, att kansliskrivartjänster inrättas vid institutets
kansli och de två största fackavdelningarna.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Kansliet och övrig gemensam personal
Med hänsyn till att en överdirektör och chef förutsättes kunna ägna
mera tid åt administrativa angelägenheter än institutets föreståndare hunnit
anser sig utredningen icke böra föreslå en eljest nödvändig förstärkning
av den högre administrativa personalen.
Utredningens personalförslag för kansliet m. m. innefattar en ökning från
17 till 20 befattningshavare. Den närmare sammansättningen av personalen
framgår av följande tablå.
Lönegrad |
1/7 1956 |
Förslag |
|
Överdirektör........................ |
Co 15 (Bo 4) |
_ |
1 |
Institutets föreståndare............... |
Arvode |
(1) |
— |
Förste byråsekreterare................ |
Ca 29 (Ao 23) |
1 |
1 |
Kansli och kassa |
|||
Kassör............................ |
Ce 15 (Ae 10)1 |
1 |
1 |
Kansliskrivare..................... |
Ce 15 (Ae 10) |
— |
1 |
Kanslibiträde...................... |
Ce 11 (Ae 7) |
1 |
1 |
Kontorsbiträde.................... |
Ce 8 (Ae 5) |
2 |
2 |
Förste expeditionsvakt............. |
Ca 11 (Ao 7) |
1 |
1 |
Expeditionsvakt................... |
Cg 10 (Ag 7) |
1 |
1 |
Telefonist......................... |
Ce 8 (Ae 5) |
1 |
1 |
Centralförråd |
|||
Materialförvaltare.................. |
Ca 14 (Ao 9)2 |
1 |
1 |
Vaktmästare (förrådsbiträde)........ |
Ce 10 (Ae 7) |
1 |
1 |
» » ........ |
Cg 10 (Ag 7) |
1 |
1 |
Verkstad |
|||
Ingenjör.......................... |
Ce 23 (Ae 17) |
— |
1 |
Instrumentmakare................. |
Ca 14 (Ao 9)3 |
1 |
1 |
Institutionsvaktmätare............. |
Ce 12 (Ae 8) |
1 |
1 |
(finmekaniker) |
Cg 12 (Ag 8) |
||
Hantverkare (snickare)............. |
2 |
2 |
|
Djurvård |
Ce 12 (Ae 8) |
||
Stallförman....................... |
1 |
1 |
|
Fastighetsvärd m. m. |
Ce 15 (Ae 10) |
||
Förste reparatör................... |
— |
1 |
|
Maskinist......................... |
Arvode |
1 |
— |
Därtill kommer erforderlig städnings- och |
17 (18) |
20 |
|
1 Förordnad i Cg 17 (Ag 12). 3 Förordnad i Cg 16 (Agli). 3 Förordnad i Cg 16 (Ag 11).
Följande kommentar till personalförslaget lämnas.
Å verkstaden repareras och nytillverkas apparatur för fackavdelningarna
i viss utsträckning. Anspråken på verkstaden har vuxit undan för undan.
För effektivisering av arbetet fordras, att det ställes under ledning av en
kunnig verkstadstekniker. En sådan kan även ge fackavdelningarna råd vid
inköp av apparatur in. m. Utredningen föreslår därför en befattning som
verkstadsingenjör. Som kompetenskrav skall gälla examen vid tekniskt
läroverk eller däremot svarande utbildning samt praktisk erfarenhet av
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958
verksamhet inom industri eller hantverk. Vidare behövs, för att smärre
installations- och reparationsarbeten skall kunna utföras utan onödig omgång,
en skicklig montör med behörighet att utföra elektriska installationsarbeten.
Han bör därjämte kunna öva löpande tillsyn över motorer och
andra elektriska anläggningar samt vatten- och avloppsledningar in. m.
Utredningen förordar, alt härför en befattning såsom förste reparatör inrättas.
Med hänsyn till arbetsbelastningen för expeditionsvakterna bör
institutet få möjlighet att arvodesanställa ett expeditionsbiträde för budsändningar
och liknande enklare göromål.
Undervisnings- och upplysningsverksamheten
Den nuvarande undervisningsverksamheten har ansetts otillräcklig. Behovet
av kursverksamhet beräknas därjämte öka avsevärt under en nära
framtid. I läkarutbildningskommitténs betänkande (SOU 1953: 7) har föreslagits
en ökning av tjänsteläkarutbildningen vid institutet, ökat behov har
anmälts av kurser för industriläkare. I ett betänkande med förslag till
hälsovårdsstadga (SOU 1953: 31) påyrkas, att antalet undervisningstimmar
vid kurserna för hälsovårdstillsyningsmän skall ökas avsevärt, önskemål
om ordnande vid institutet av särskilda kurser för förste hälsovårdsinspektörer
har framförts. Enligt beräkningar inom medicinalstyrelsen förutses
en icke oväsentlig ökning av behovet av distriktssköterskor under de närmaste
tio åren. I olika sammanhang har påyrkats, att fortbildningskurser
för hälsovårdstillsyningsmän och för distriktssköterskor skall anordnas i
ökad omfattning. Utredningen framhåller därutöver som angeläget, att personer,
som erhållit behörighet som vattenundersökare, får tillfälle att genomgå
kortare repetitionskurser vid institutet. Å andra sidan erinras, att
förslag framförts om inrättande i Göteborg av en nordisk hälsovårdshögskola.
Därest en sådan högskola inrättas, kommer större delen av utbildningen
för ämbetsläkare så småningom att övertagas av denna. Ämbetsläkarkurserna
utgör dock endast en liten del av undervisningen vid institutet.
För distriktssköterskeskolan skulle en samordning med det planerade
institutet för högre sjuksköterskeutbildning erbjuda avsevärda fördelar med
avseende å ledning, undervisning och anordningar för praktiskt elevarbete.
Utredningen har utgått från att distriktssköterskeskolan endast tills vidare
skall kvarligga vid folkhälsoinstitutet med bibehållande av nuvarande organisation
och uppgifter. Utredningen avstyrker, att vid centralskolan för
specialutbildning av barnsjuksköterskor anordnad undervisningskurs i
social barnavård samordnas med distriktssköterskeskolan så länge denna
utgör en del av folkhälsoinstitutet. För övriga kategorier tjänstemän m. fl.,
som nu erhåller utbildning vid institutet, bör undervisningen även i fortsättningen
vara förlagd dit. Undervisningen innebär emellertid en icke ringa
belastning för institutet, vars kapacitet med avseende å andra arbetsområden
minskas i den mån fackmännen ägnar sin arbetstid åt undervisning.
Undervisningen kräver också ett betydande administrativt arbete och
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
utgör en kännbar belastning i lokalhänseende. Institutet saknar f. n. möjligheter
att påtaga sig en ökad utbildningsverksamhet och redan den nuvarande
verksamheten bereder allvarliga svårigheter. En utvidgning och intensifiering
är dock nödvändig. Den allvarligaste bristen ur organisatorisk
synpunkt är, att institutet saknar tillgång till pedagogisk sakkunskap, som
kan svara för att utbildningen planeras och genomföres på ett ur undervisningssynpunkt
riktigt sätt och med användande av moderna hjälpmedel.
Vidare saknas en särskild befattningshavare, till vilken kan koncentreras
bestyret att planera kurser, skaffa lärare samt ombesörja andra sådana
uppgifter.
En intensifiering bör ske också beträffande institutets på allmänheten
inriktade upplysningsverksamhet. Pressombudsmannens deltidstjänstgöring
motsvarar f. n. endast ungefär en fjärdedels tjänst. Detta har medfört, att
upplysningsarbetet blivit alltför begränsat. Institutet bör dessutom anordna
eller biträda vid anordnande av korta upplysningskurser för kategorier, som
den egentliga undervisningen icke avser.
Utredningen föreslår, att en särskild undervisnings- och upplysningssektion
inrättas, direkt underställd institutets föreståndare, att såsom närmaste
chef för sektionen anställes en studierektor med pedagogisk vetenskaplig
utbildning och praktisk erfarenhet samt helst även naturvetenskaplig utbildning
i något ämne inom institutets arbetsområde, att pressombudsmannens
tjänstgöring ökas till halvtidstjänstgöring, samt att för övrigt vid sektionen
— förutom distriktssköterskeskolans befattningshavare — anställes
viss biträdespersonal. Till undervisnings- och upplysningssektionen skulle
även höra bibliotekets skötsel.
Personalförslaget angives i följande tablå.
Lönegrad |
1/7 —56 |
Förslag |
|
Studierektor............................... |
Ce 29 (Ae 23) |
_ |
1 |
Pressombudsman med %-tidsarbete.......... |
Arvode |
1 |
— |
Pressombudsman med 54-tidsarbete.......... |
7 404 kr. |
_ |
1 |
Kontorist................................. |
14 808 kr. Ce 13 (Ae 9) |
_ |
1 |
Kanslibiträde.............................. |
Ce 11 (Ae 7) |
— |
1 |
Kontorsbiträde............................ |
Ce 8 (Ae 5) |
— |
1 |
Statens distriktssköterskeskola |
|||
Föreståndare............................ |
Ca 23 (Ao 17) |
1 |
1 |
Biträdande föreståndare.................. |
Ce 20 (Ae 14) |
1 |
1 |
Kanslibiträde............................ |
Ce 11 (Ae 7) |
n |
1 |
4 |
8 |
1 Förordnad i Cg 13 (Ag 9).
Härtill anföres bl. a. följande.
Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som skall åvila studierektorn, bör som
kompetenskrav uppställas pedagogisk vetenskaplig utbildning och praktisk
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
erfarenhet av undervisningsverksamhet av liknande art. Studierektorn skall
icke enbart sörja för en pedagogiskt fullgod undervisning samt administrera
kursverksamheten. Den stora belastning kursundervisningen nu utgör för
institutets vetenskapliga personal medför, att man måste eftersträva att
studierektorn själv skall åtaga sig undervisning. Härför erfordras helst naturvetenskaplig
utbildning i något ämne inom institutets arbetsområde. För
att kunna påräkna en fullgod rekrytering för tjänsten, vilken torde komma
att betraktas som en sluttjänst, bör befattningen placeras i Ce 29 (Ae23).
Utöver studierektorn, pressombudsmannen och personalen vid distriktssköterskeskolan
erfordras för sektionen biträdespersonal för expeditionsoch
skrivgöromål samt för skötseln av biblioteket. Kontoristen å födoämneshygieniska
avdelningen svarar nu för biblioteksgöromålen och har till förfogande
härför ett halvtidsanställt kontorsbiträde. För att biblioteket skall
bli tillfredsställande skött bör det närmaste ansvaret åvila en kontorist i
Ce 13 (Ae9), som tillika bör förestå sektionens expedition. Huruvida expeditionen
bör vara gemensam för hela sektionen och alltså även för distriktssköterskeskolan,
där det redan finns en kanslibiträdestjänst, är en praktisk
fråga, vars lösande bör ankomma på institutets ledning.
Fackavdelningarnas organisation
Allmänhygieniska avdelningen
Verksamheten vid avdelningen kan med hänsyn till de använda vetenskapliga
metoderna i huvudsak uppdelas i en fysiologisk och en bakteriologisk-epidemiologisk
del. Inom den fysiologiska delen intar de klimathygieniska
frågorna och av dem främst de bosladshygieniska en dominerande
ställning. Avdelningen har hittills huvudsakligen varit upptagen av bakteriologiskt-hygieniska
problem. I klimathygieniska frågar har en viss forskning
bedrivits vid fysiologiska institutionen och klimatfysiologiska laboratoriet
i Uppsala. Föreståndaren för nämnda laboratorium har varit laborator
vid allmänhygieniska avdelningen och anlitas nu såsom expert av folkhälsoinstitutet.
Vissa specialproblem inom klimalhygienen har bearbetats på
fysiologiska institutionen vid gymnastiska centralinstitutet samt den nyinrättade
industrifysiologiska avdelningen där. Behov föreligger emellertid
av ytterligare såväl grundforskning som målforskning inom bostadshygienen.
Genom en sådan forskning kan vinnas betydande besparingar i investerings-
och driftkostnader för bostadsbeståndet. Folkhälsoinstitutet bör enligt
utredningens mening fungera som det centrala praktiskt-vetenskapliga
undersöknings- och utredningsorganet på ifrågavarande område. Det är därför
nödvändigt, att det bostadshygieniska forsknings- och utvecklingsarbetet
vid institutet ges avsevärt större resurser än hittills. Med den utveckling,
som ägt rum, finnes emellertid icke någon vetenskapsman, som kan behärska
båda delarna av den allmänhygieniska avdelningens nuvarande verksamhetsområde.
Utredningen förordar därför, att densamma uppdelas på två
avdelningar, nämligen en bostadshygienisk avdelning för den fysiologiskt
betonade delen av verksamheten och en allmänhygienisk avdelning för övriga
uppgifter.
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
I samband med den föreslagna omorganisationen bör institutets arbete i
vattenfrågor, vilket nu är uppdelat mellan allmänhygieniska och födoämneshygieniska
avdelningarna, i sin helhet övertagas av den nya allmänhygieniska
avdelningen. Vattenlaboratoriet vid födoämneshygieniska avdelningen
bör således överföras till allmänhygieniska avdelningen. Därvid bör även all
substratberedning för bakteriologiska undersökningar samlas vid den sistnämnda
avdelningen, varigenom möj liggöres en minskning av den med
substratberedning sysselsatta biträdespersonalen.
På allmänhygieniska avdelningen ankommer nu att meddela undervisning
i de delar, som icke tillhör institutets övriga verksamhetsområden.
Avdelningens särskilda befattning med undervisningsfrågorna kommer vid
föreslaget inrättande av en utbildnings- och upplysningssektion att upphöra.
Utredningens förslag till personalstater för de nya avdelningarna upptar
25 resp. 11 befattningshavare. Den närmare fördelningen av personalen
framgår av följande tablåer.
Allmänhygieniska avdelningen
Antal befattnings- |
|||||
havare 1/7 1956 |
|||||
vid |
|||||
Lönegrad |
Förslag |
Anm. |
|||
allmän- |
vatten- |
||||
hyg. |
labora- |
||||
avd. |
toriet |
||||
Professor..................... |
Arvode |
1 |
1 |
||
1 500 kr. |
|||||
Laborator.................... |
Ce 31 (Ae 24) |
1 |
1 |
2 |
Därav 1 med |
ställföretr.arvo- |
|||||
de å 1 008 kr/år |
|||||
Laboratorieläkare............. |
Ce 29 (Ae 23) |
1 |
— |
1 |
|
Assistent..................... |
Ce 25 (Ae 19) |
— |
2 |
1 |
1 överföres t. fö- |
doämneshyg. |
|||||
avd. |
|||||
Assistent (m. hälsovårdstills. m. |
|||||
utbildn.)................... |
Ce 23 (Ae 17) |
1 |
— |
1 |
|
Assistent (för vattenundersök- |
|||||
ningar).................... |
Ce 21 (Ae 15) |
— |
2 |
1 |
|
Laboratorieassistent........... |
Ce 17 (Ae 12) |
— |
— |
1 |
|
Första laboratoriebiträde...... |
Ce 15 (Ae 10) |
1 |
— |
1 |
|
Laboratoriebiträde............ |
Ce 13 (Ae 9) |
— |
2 |
1 |
|
Kanslibiträde................. |
Ce 11 (Ae 7) |
— |
— |
1 |
Överföres från |
födoämneshyg. |
|||||
avd. |
|||||
Laboratoriebiträde............ |
Ce 11 (Ae 7) |
3 |
5 |
1 |
|
Kontorsbiträde............... |
Ce 8 (Ae 5) |
>2 |
— |
1 |
|
Laboratoriebiträde............ |
Ce 8 (Ae 5) |
1 |
8 |
9 |
|
Substrat- och diskbiträden..... |
Ce 6 (Ae 4) |
4 |
3 |
2 |
|
Djurvårdare.................. |
Ce 6 (Ae 4) |
1 |
— |
1 |
|
16 |
23 |
25 |
|||
39 |
1 Varav ett förordn. 1 Cg 11 (Ag 7).
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 83
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Bostadshygieniska avdelningen
Antal befatt- nings- |
||||
Lönegrad |
ha vare |
Förslag |
Anm. |
|
Professor............................. |
i.» Co''14 (Bo 3) |
1 |
||
Laborator och överlärare............... |
Ca 33 (Ao 26) |
1 |
1 |
(på övergångs-stat) |
Laborator............................ |
Ce 31 (Ae 24) |
(1) |
(tjänsten ej till-satt så länge la-boratorn och |
|
Laborator............................ |
Ce 31 (Ae 24) |
— |
1 |
|
Laborator............................ |
Arvode 19 464 kr. |
1 |
— |
|
l:e byråingenjör...................... |
Ce 29 (Ae 23) |
— |
1 |
|
Assistent............................. |
Ce 23 (Ae 17) |
— |
1 |
|
Kontorist............................ |
Ce 13 (Ae 9) |
1 |
1 |
|
Laboratoriebiträde.................... |
Ce 13 (Ae 9) |
1 |
1 |
|
Kanslibiträde......................... |
Ce 11 (Ae 7) |
— |
1 |
|
Laboratoriebiträde.................... |
Ce 11 (Ae 7) |
1 |
2 |
|
Laboratoriebiträde.................... |
Ce 8 (Ae 5) |
1 |
1 |
|
6 |
11 (+1 obesatt tjänst) |
Personalplanerna kommenteras i huvudsak sålunda.
Föreståndaren för allmänhygieniska avdelningen, vilken måste vara professor,
bör i sin meritering ha bakteriologi eller bakteriologisk hygien. Med
hänsyn till avdelningens arbetsområde bör finnas två laboratorer, den ene
med utbildning i bakteriologi och den andre med motsvarande utbildning i
kemi, helst med kompletterande insikter i vatten- och avloppsteknik. En av
laboratorerna bör förordnas att vara avdelningsföreståndarens ställföreträdare
och härför åtnjuta särskilt arvode. Vidare fordras en laboratorieläkare
samt en assistent med utbildning och erfarenhet som hälsovårdstillsyningsman.
Den föreslagna minskningen av biträdespersonalen har föranletts
av att antalet rutinmässiga vattenanalyser bör reduceras till vad som
är erforderligt för avdelningens verksamhet i övrigt samt för metodutveckling
och praktisk utbildning i vattenanalys. Av vattenlaboratoriets personal
föreslås, att en av de två assistenterna i 25 (19) lönegraden
överföres till födoämneshygieniska avdelningen. En ny befattning såsom
laboratorieassistent ingår i förslaget. Det anses härigenom möjligt att
reducera antalet assistenttjänster för vattenundersökningar i 21 (15) lönegraden
från 2 till 1. Om professorn i hälsovårdslära blir chef för den
nya allmänhygieniska avdelningen, kan man förutsätta, att han för kvalificerat
biträdesarbete kommer att anlita kontoristen vid karolinska institutets
hygieniska institution. Utredningen har därför icke föreslagit någon befattning
för kansliskrivare eller kontorist vid allmänhygieniska avdelningen.
Registrerings- och andra kontorsgöromål torde åtminstone tills vidare kunna
anförtros ett kansli- och ett kontorsbiträde. För skötsel av avdelningens försöksdjur
erfordras en djurvårdare.
19
Kungl. Mnj.ts proposition nr 83 år 1938
Beträffande bostadshygienislca avdelningen framhålles, att avdelningsföreståndaren
måste vara professor. Hans närmaste man i fråga om verksamhetens
fysiologiska sida måste besitta mycket god vetenskaplig utbildning.
Utredningen föreslår därför, att en laboratorstjänst inrättas. Då den på allmänhygieniska
avdelningen nu tjänstgörande laboratorn och överläraren i
Ca 33 (Ao 26) vid inrättande av en tjänst som studierektor får en avsevärd
minskning av sina arbetsuppgifter, bör befattningen föras på övergångsstat.
Den nuvarande innehavaren av tjänsten i fråga föreslås överförd till
bostadshygieniska avdelningen, att fullgöra de uppgifter, som avses falla på
den föreslagne laboratorn. Den nya laboratorstjänsten bör ej få besättas, så
länge tjänsten i lönegrad 33 (26) uppehälles. För att såväl fysiologi som
teknik skall vara representerade inom avdelningens ledning erfordras vtterligare
en laborator. Härvid bör den nuvarande arvodestjänsten såsom laborator
indragas. För att tillgodose behovet av teknisk sakkunskap bör därjämte
inrättas en tjänst som förste byråingenjör. Därutöver bör finnas en
assistent med utbildning som hälsovårdstillsyningsman och med praktisk
erfarenhet av bostadshygieniskt arbete. Härigenom skulle institutets behov
av sådan personal för fältundersökningar och för undervisningen bli tillgodosett,
vilket nu ej är fallet. Behovet av kanslipersonal anses med hänsyn
till avdelningens relativt ringa storlek kunna tills vidare tillgodoses genom
inrättande av en kontorist- och en kanslibiträdesbefatlning. Av laboratoriebiträdespersonal
synes tills vidare oundgängligen erfordras endast 1 biträde
i 13 (9) lönegraden, 2 i 11 (7) och 1 i 8 (5) lönegraden.
Yrkeshygieniska avdelningen
Beträffande den yrkeshygieniska verksamheten uttalas, att den icke på
langt när har den kapacitet, som dess humanitära och samhällsekonomiska
betydelse motiverar. Från representanter för industriledningar och för
arbetstagare har framhållits, att industrien har ett stort icke tillfredsställt
behov av yrkeshygieniska undersökningar, som i vad de gäller komplicerade
problem måste bearbetas centralt, samt att utbildning måste anordnas för
■\issa
Särskilt den tekniska delen av den yrkeshygieniska organisationen anses på
detta håll vara i behov av förstärkning. Även arbetarskyddsstyrelsen bär
understrukit behovet av en ökad insats. Det medför stora olägenheter för
styrelsen och yrkesinspektionen, att institutet f. n. saknar möjligheter att i
erforderlig omfattning och inom rimlig tid utföra undersökningar, som
påkallas ur arbetarskyddets synpunkt. Inom yrkeshygieniska avdelningen
bär en beräkning verkställts rörande den tid avdelningen skulle behöva för
att slutföra nu aktuella större arbetsuppgifter, i huvudsak enligt den av styrelsen
godkända arbetsplanen. Härvid har förutsatts, att utöver löpande
ärenden — vilka beräknas taga i anspråk 25 å 50 procent av avdelningens
kapacitet — inga nya uppdrag skulle tillkomma under tiden. Beräkningen
visar, att avdelningen med nuvarande personal skulle behöva 6 å 7 år för
att slutföra de angivna större uppgifterna. Belastningen uppskattas till 9 år
for den kemiska och tekniska personalen samt till 4 ''/å 5 år för den medicinska
personalen.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958
Utredningen har utgått ifrån att de yrkeshygieniska insatserna från statens
sida principiellt bör begränsas till — förutom kontrollverksamhet, som
står under arbetarskyddsstyrelsens ledning — följande uppgifter, nämligen
att tillhandahålla resurser för företrädesvis kvalificerade praktiskt-vetenskapliga
undersökningar på begäran av myndigheter och enskilda, att utveckla
metoder och hjälpmedel samt utbilda personal för den perifera yrkeshygienen
ävensom att meddela upplysning och rådgivning i yrkeshygieniska
frågor.
I fråga om kvalificerade undersökningar och forskning har landet nu icke
andra resurser än folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning, om man
bortser från de egentliga forskningsinstitutionerna. Uppgifter av detta slag
måste utföras vid organ, som är icke blott vetenskapligt väl kvalificerade
utan även oberoende av enskilda intressen. De hygieniska institutionerna
vid universitet och högskolor bestämmer i praktiken själva sitt arbetsprogram
och skall därjämte med sin forskningsverksamhet täcka hela det
hygieniska området. Man torde därför icke kunna räkna med att nuvarande
och förutsedda forskningsinstitutioners insatser — i varje fall icke i fråga
om praktiskt-vetenskapligt arbete — skall minska behovet av utbyggnad av
folkhälsoinstitutets verksamhet.
Man har redan uppnått betydande resultat inom yrkeshygienens medicinska
sektor, och en del yrkesskador samt yrkessjukdomar har klarlagts.
Samtidigt har forskningen emellertid funnit nya yrkesrisker, i synnerhet
sådana som tidigare förbisetts, därför att konsekvenserna därav i form av
sjukdom eller skada framträtt först efter lång tid. Förefintligheten av dylika
risker inverkar på den tekniska utformningen av skyddsåtgärder. De yrkeshygieniska
problemen berör numera tekniskt mera komplicerade förhållanden
än tidigare. Undan för undan har framträtt ett ökat behov av att genom
korrigering och rådgivning utnyttja den kännedom man fått om yrkesskador
och yrkessjukdomar för att förebygga dem. Detta utgör ett stöd för industriens
önskemål, att verksamheten skall ges en mera tekniskt betonad inriktning
än nu.
Det är praktiskt taget uteslutet att kunna bygga upp och vidmakthålla
erforderlig kapacitet och standard på yrkeshygienens område utan att näringslivet
självt påtager sig en stor del av detta arbete. Härför krävs emellertid,
att man där har tillgång till kvalificerad personal, som utöver sin
egentliga fackutbildning erhållit speciell utbildning i yrkeshygien. Specialutbildning
och fortbildning i anslutning därtill bör i vissa delar meddelas
genom folkhälsoinstitutets försorg. Det är därför nödvändigt, att institutet
beredes större möjlighet än hittills att ge specialundervisning i yrkeshygien
åt inom näringslivet anställda industriläkare, industrisköterskor, skyddsingenjörer
och viss laboratoriepersonal. Angeläget är även, att fackförenings-
och liknande funktionärer, som handhar arbetarskyddsfrågor, får
sådan utbildning vid institutet.
21
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958
En avsevärd ökning av institutets möjligheter att lösa de yrkeshygieniska
uppgifterna bör ske. Att förlägga den utökade yrkeshygieniska verksamheten
till en avdelning inom institutet skulle emellertid medföra, att denna
avdelning bleve för stor för att kunna ledas på ett tillfredsställande sätt.
Utredningen förordar därför, att utöver den nuvarande avdelningen i Solna
inrättas en yrkeshygienisk avdelning i Göteborg. Då det skulle vara till gagn
för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen, om dessa myndigheter
hade egna resurser att utföra mera rutinbetonade undersökningar — i första
hand arbetsplatsundersökningar, vilka nu omhänderhas av institutet och
vilkas verkställande ofta förrycker arbetet i övrigt på den yrkeshygieniska
avdelningen — förordar utredningen vidare, att ett yrkeshygieniskt laboratorium
inrättas inom arbetarskyddsstyrelsen. Inom den ram av förstärkning,
som utredningen räknar med, bör för den högre personalens vidkommande
förstärkningen till övervägande del avse nya tjänster för teknisk och
kemisk per sonal.
Den yrkeshygieniska avdelningen i Solna föreslås
uppdelad på tre facksektioner: en medicinsk, en teknisk och en kemisk.
Vid beräkning av personalstyrkan har utredningen utgått från att avdelningen
bör få möjlighet att i större omfattning än nu för speciella
frågor anlita utomstående specialister, bl. a. vid de tekniska högskolorna, där
angränsande problem ofta är aktuella. Personalen minskas från nuvarande
52 till 51 befattningshavare. Den närmare fördelningen av personalen framgår
av tablån å s. 22.
För personalförslaget lämnas i huvudsak följande motivering.
Beträffande den gemensamma personalen framhålles, att ett första laboratoriebiträde
nu är sysselsatt med räknearbeten och enklare statistiska uppgifter
för hela avdelningens behov. Erfarenheten har visat, att avdelningens
försök är av den art och omfattning, att kvalificerad räknehjälp och biträde
med enklare statistiska uppgifter erfordras kontinuerligt. Utan den nu
ifrågavarande befattningshavaren skulle man vara nödsakad att fördela
dennes arbete mellan befattningshavare med annan och högre utbildning.
För avdelningen innebär det icke obetydliga olägenheter, att en kvalificerad
laboratoriebiträdestjänst blivit låst för statistiskt arbete. Utredningen föreslår
därför anställande av en statistikassistent med lägre statistisk utbildning,
varvid den nuvarande laboratoriebiträdestjänsten bör kvarstå vid
medicinska sektionen.
Å medicinska sektionen bör en av laboratorerna vara ansvarig för verksamheten.
Med hänsyn till föreslagna nya befattningar för läkare vid göteborgsavdelningen
har det ansetts möjligt att minska solnaavdelningens
medicinska sektion med en laboratorieläkare. Sjukskötersketjänsten, som
tillkommit bl. a. med hänsyn till numera avslutade undersökningar rörande
minderårigas användande i arbete in. in., torde kunna indragas. Bl. a. genom
bortfallet av en laboratorieläkartjänst har det ansetts möjligt minska antalet
laboratoriebiträden i Ce 8 (Ae 5) från 4 till 8.
Den kemiska sektionens behov av ökad kapacitet bör tillsvidare tillgodoses
genom eu dubblering av laboratorstjänsten till dess nuvarande laboratorn
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Lönegrad |
1/71956 |
Förslag |
Anm. |
|
Chef och gemensam personal |
||||
Professor........................... |
Co 14 (Bo 3) |
1 |
1 |
|
Statistikassistent.................... |
Ce 19 (Ae 13) |
_ |
1 |
|
Kansliskrivare...................... |
Ce 15 (Ae 10) |
— |
1 |
|
Kontorist......................... |
Ce 13 (Ae 9) |
1 |
_ |
|
Kanslibiträde....................... |
Ce 11 (Ae 7) |
1 |
1 |
|
Djurvårdare........................ |
Ce 10 (Ae 7) |
1 |
1 |
|
Kontorsbiträden.................... |
Ce 8 (Ae 5) |
3 |
3 |
|
Djurvårdare........................ |
Ce 6 (Ae 4) |
2 |
2 |
|
9 |
10 |
|||
Medicinska sektionen |
||||
Laborator.......................... |
Ca 31 (Ao 24) |
1 |
1 |
|
Laborator......................... |
Ce 31 (Ae 24) |
1 |
1 |
|
Laboratorieläkare................... |
Ce 29 (Ae 23) |
3 |
2 |
|
Förste lab.bitr...................... |
Ce 15 (Ae 10) |
1 |
1 |
|
Laboratoriebiträde.................. |
Ce 13 (Ae 9) |
2 |
1 |
|
» ................. |
Ce 11 (Ae 7) |
2 |
1 |
|
» ............. |
Ce 8 (Ae 5) |
4 |
3 |
|
Sjuksköterska...................... |
Ce 14 (Ae 9) |
1 |
_ |
|
Diskbiträde........................ |
Ce 6 (Ae 4) |
1 |
1 |
|
Hudkonsult.................. |
Arvode |
1 |
1 |
|
17 |
12 |
|||
Kemiska sektionen |
||||
Laborator.......................... |
Ce 31 (Ae 24) |
— |
1 |
|
» ................ |
Ce 31 (Ae 24) |
1 |
1 |
|
Förste kemist...................... |
Ce 29 (Ae 23) |
— |
(1) |
Vakant så länge |
nuvarande labo- |
||||
ratorstjänsten är |
||||
tillsatt |
||||
» » ............. |
Ce 27 (Ae 21) |
1 |
1 |
|
Assistent.................... |
Ce 25 (Ae 19) |
1 |
1 |
|
» ................. |
Ce 23 (Ae 17) |
1 |
1 |
|
* .................. |
Ce 21 (Ae 15) |
2 |
2 |
|
Laboratoriebiträde.................. |
Ce 13 (Ae 9) |
2 |
2 |
|
» ................. |
Ce 11 (Ae 7) |
3 |
3 |
|
» ........... |
Ce 8 (Ae 5) |
5 |
5 |
|
Diskbiträde.................. |
Ce 6 (Ae 4) |
1 |
1 |
|
17 |
18 |
|||
Tekniska sektionen |
||||
Laborator..................... |
Ca 31 (Ao 24) |
1 |
1 |
|
tf ............ |
Ce 31 (Ae 24) |
— |
1 |
|
Förste avd.ingenjör................. |
Ce 29 (Ae 23) |
— |
1 |
|
Avdelningsingenjör............... |
Ce 27 (Ae 21) |
1 |
1 |
|
Assistent.................... |
Ce 25 (Ae 19) |
1 |
1 |
|
» ........... |
Ce 21 (Ae 15) |
— |
1 |
|
» ..................... |
Cg 21 (Ag 15) |
1 |
_ |
|
Laboratoriebiträde.................. |
Ce 13 (Ae 9) |
1 |
1 |
|
» ............ |
Ce 11 (Ae 7) |
3 |
3 |
|
» ....... |
Ce 8 (Ae 5) |
1 |
1 |
|
9 |
11 |
|||
Summa |
52 |
51 |
avgår. Utredningen har övervägt att föreslå inrättande av ytterligare en laboratorstjänst.
Ett stadigvarande behov av förstärkning av den kvalificerade
arbetskraften föreligger nämligen. Emellertid bör med hänsyn till att denna
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 ur 1958
sektion kan beräknas alltid ha en förhållandevis stor rutinverksamhet en
förste kemisttjänst vara tillräcklig. Så länge den nuvarande laboratorn kvarstår
i tjänst, bör den nya kemisttjänsten icke tillsättas.
Med hänsyn till det särskilt stora behovet av ökad kapacitet på det tekniska
området föreslås inrättande av ytterligare en laboratorstjänst för den
tekniska sektionen. En av laboratorerna bör ansvara för arbetet. Av nämnda
skäl har utredningen funnit nödvändigt föreslå en ny befattning såsom
förste avdelningsingenjör. Behovet av utredningar i dammfrågor (silikos
in. in.) är f. n. mycket stort men torde efter genomförandet av vissa undersökningar
av engångsnatur komma att minska om några år. Utredningen
har därför ansett, att det därav föranledda ytterligare personalbehovet bör
tills vidare tillgodoses med tillfälligt anställda. Ett bestående behov av en
assistent i lönegrad 21 (15) föreligger, varför den nuvarande assistenttjänsten
i Cg 21 (Ag 15) bör utbytas mot en sådan tjänst i Ce 21 (Ae 15).
Genom alt inrätta en avdelning i Göteborg skulle erhållas kontakt
med näringslivet i landets västra delar samt med universitetet i Göteborg,
Chalmers tekniska högskola och en eventuell nordisk liälsovårdshögskola.
Avdelningen bör inordnas i folkhälsoinstitutet och i kompetenshänseende
vara fullt likställd med solnaavdelningen. Till göteborgsavdelningen
hör snarast anknytas en central för industrihälsovård inom ett försöksdistrikt
med ett antal frivilligt anslutna företag. I samband med verksamheten
vid denna central bör bedrivas forskning angående mentalhygienen på
arbetsplatserna.
Personalplanen för göteborgsavdelningen upptager följande befattningshavare,
nämligen 1 professor i Co 14 (Bo 3), 2 laboratorer i Ce 31 (Ae24),
1 laboratorieläkare i Ce 29 (Ae 23), 1 avdelningsingenjör i Ce 27 (Ae21),
1 förste kemist i Ce 27 (Ae 21), 1 assistent i Ce 23—25 (Ae 17—19), 1 sjuksköterska
i Ce 14 (Ae 9), 1 kontorist i Ce 13 (Ae 9), 1 kanslibiträde i Ce 11
(Ae 7), 5 laboratoriebiträden i Ce 13, 11, 8 (Ae 9, 7, 5), 1 institutionsvaktmästare
i Ce 12 (Ae 8) samt — såsom arvodesavlönade — 1 industriläkare,
1 psykiater, 1 hudkonsult och 1 konsult i invärtes medicin. Planen avser en
första etapp. Sedan avdelningen i detta skick hunnit stabiliseras, torde en
kraftig utbyggnad komma att visa sig nödvändig.
Arbetarskyddsstyrelsens yrkes hygien iska laboratorium
föreslås inordnat under styrelsens tekniska byrå såsom en
särskild sektion. Vid laboratoriet skall vara anställda 1 byrådirektör i Ce 31
(Ae 24), 1 förste avdelningsingenjör i Ce 29 (Ae 23), 1 förste kemist i Ce 27
(Ae 21), 1 assistent i Ce 21 (Ae 15), 1 första laboratoriebiträde i Ce 15
(Ae 10), 1 laboratoriebiträde i Cell (Ae 7) och 1 kanslibiträde i Cell
(Ae 7).
Födoämneshijgieniska avdelningen
Utredningen anser en utbyggnad av avdelningen ofrånkomlig, även om
näringsforskningen skulle utvidgas vid andra institutioner. På det toxikologiska
området föreligger särskilt behov av förstärkning. Utredningen före
-
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 ur 1958
slår, att en toxikologisk sektion inrättas, till vilken skall samlas det toxikologiska
arbete, som nu utföres vid andra laboratorier inom avdelningen.
Arbetet syftar till att klarlägga bl. a., huruvida i livsmedel förekommande
tillsatser, såsom färgämnen och konserveringsmedel, rester av växtskyddsmedel
och gödningsmedel samt ämnen, som ingår i livsmedelsemballage
av olika slag, är skadliga. Utvecklingen på området går snabbt, och de nuvarande
möjligheterna att göra erforderliga undersökningar på nya ämnen
är otillräckliga. Sektionen är främst avsedd för djurförsök, i huvudsak av
samma art som vid farmakologiskt arbete. Vid avdelningen skall i övrigt
finnas — förutom gemensam personal och kostassistenter — en livsmedelskemisk
och en biologisk sektion. Arbetsuppgifterna på det biologiska området
har successivt kraftigt ökats; såsom mest betydelsefull framstår numera
den mikrobiologiska verksamheten, omfattande t. ex. utredningar i
matförgiftningsfall samt inspektion av lokaler för livsmedels tillredning,
förvaring och försäljning. En viss personalförstärkning föreslås för den
biologiska sektionen.
Personalen vid avdelningen utom vattenlaboratoriet skulle enligt förslaget
öka från 55 till 62 befattningshavare. Den närmare fördelningen framgår
av tablån å nästföljande sida.
Personplanen motiveras i huvudsak sålunda.
Den vetenskapligt utbildade personalen å toxikologiska sektionen bör till
en början begränsas till en laborator och en assistent i Ce 27 (Ae 21). Den
föreslagna biträdespersonalen motsvarar den, som nu tillhör föreståndarens
laboratorium, ökad med ett laboratoriebiträde i Ce 11 (Ae 7) för att möta den
arbetsökning som blir följden av att två nya vetenskapliga tjänster tillkommer.
Den nuvarande laboratorn å biologiska sektionen har övergått till institutet
från Stockholms stads hälsovårdsnämnds laboratorium. Då han saknar
human- och veterinärmedicinsk utbildning, är innehavaren av den till
avdelningen knutna laboratorieläkartjänsten avdelningens högsta sakkunskap
i fråga om human och veterinär bakteriologi. Med de anspråk, som
måste kunna ställas på ett centralt undersökningsorgan på födoämneshygienens
område i fråga om sådant kunnande, synes det ofrånkomligt, att avdelningen
kan förfoga över en laborator med grundlig vetenskaplig utbildning
inom human eller veterinär bakteriologi. Med hänsyn till den långa
tid, som återstår till den nuvarande laboratorns pensionsavgång, föreslår utredningen,
dels att en ny laborator stjänst inrättas och dels att den nuvarande
laboratorstjänsten föres på övergångsstat. Sistnämnda tjänst torde i sinom
tid kunna ersättas med eu kvalificerad assistent för den zoologiska och
botaniska delen av laboratoriets verksamhet. Assistenten i Ce 25 (Äe 19) bör
kvarstå för zoologiska och botaniska arbeten. Den slutliga lösningen av sektionens
assistentfråga i vad angår den mikrobiologiska verksamheten bör
anstå, till dess erfarenhet vunnits av personalbehovet i denna del. En av assistenttjänsterna
vid vattenlaboratoriet överföres till biologiska sektionen för
den närmaste ledningen av bakteriologiska rutinprov.
Vitaminavdelningen
Å denna avdelning har kontrollverksamheten jämte den forskningsverk -
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
25
Lönegrad |
1/7 1956 |
Förslag |
Anm. |
|
Chef och gemensam personal |
||||
Professor........................... |
Co 14 (Bo 3) |
1 |
1 |
|
Laboratorieläkare................... |
Ce 29 (Ae 23) |
1 |
1 |
Från bakt. lab. |
Assistent........................... |
Ce 21 (Ae 15) |
1 |
1 |
|
Kansliskrivare...................... |
Ce 15 (Ae 10) |
— |
1 |
|
Kontorist.......................... |
Ce 13 (Ae 9) |
I1 |
— |
|
Kanslibiträde....................... |
Ce 11 (Ae 7) |
3 |
2 |
1 kanslibitr. föl- |
Kontorsbiträde..................... |
Ce 8 (Ae 5) |
3 |
2 |
jer vattenlab. 1 tjänst indrages |
Laboratoriebiträde.................. |
Ce 8 (Ae 5) |
— |
1 |
För djurhålln. |
Djurvårdare........................ |
Ce 6 (Ae 4) |
— |
2 |
» » |
Diskbiträde........................ |
Ce 6 (Ae 4) |
— |
1 |
» » |
10 |
12 |
|||
Toxikologiska sektionen |
||||
Laborator.......................... |
Ce 31''(Ae 24) |
— |
1 |
|
Assistent........................... |
Ce 27 (Ae21) |
— |
1 |
|
Första laboratoriebiträde............ |
Ce 15 (Ae 10) |
1 |
1 |
|
Laboratoriebiträde.................. |
Ce 11 (Ae 7) |
2 |
3 |
|
» .................. |
Ce 8 (Ae 5) |
1 |
1 |
|
4 |
7 |
|||
Livsmedelskemiska sektionen |
||||
Laborator.......................... |
Ca 31 (Ao 24) |
1 |
1 |
|
Assistent........................... |
Ce 27 (Ae 21) |
1 |
1 |
|
Förste kemist...................... |
Ce 27 (Ae 21) |
1 |
1 |
|
Assistent........................... |
Ce 25 (Ae 19) |
1 |
1 |
|
Första laboratoriebiträde............ |
Ce 15 (Ae 10) |
1 |
1 |
|
Laboratoriebiträde.................. |
Ce 13 (Ae 9) |
2 |
2 |
|
» .................. |
Ce 11 (Ae 7) |
6 |
6 |
|
» .................. |
Ce 8 (Ae 5) |
6 |
6 |
|
Diskbiträde........................ |
Ce 6 (Ae 4) |
2 |
2 |
|
21 |
21 |
|||
Biologiska sektionen |
övergångsstat |
|||
Laborator.......................... |
Ca 31 (Ao 24) |
1 |
1 |
|
Laborator.......................... |
Ce 31 (Ae 24) |
— |
1 |
Bakteriolog |
Assistent........................... |
Ce 25 (Ae 19) |
1 |
2 |
Därav 1 överförs |
Forsta laboratoriebiträde............ |
Ce 15 (Ae 10) |
1 |
1 |
från vattenlab. |
Laboratoriebiträde.................. |
Ce 13 (Ae 9) |
1 |
1 |
|
» .................. |
Ce 11 (Ae 7) |
3 |
3 |
|
» .................. |
Ce 8 (Ae 5) |
5 |
5 |
1 substratbitr. |
Diskbiträde........................ |
Ce 6 (Ae 4) |
6 |
6 |
3 » |
18 |
20 |
|||
Kostassistenter |
||||
Kostassistent....................... |
Ce 25 (Ae 19) |
1 |
1 |
|
Bitr. kostassistent.................. |
Ce 21 (Ae 15) |
1 |
1 |
|
Summa Vattenlaboratoriet.................... |
2 55 23 |
2 62 |
||
Totalt |
78 |
62 |
1 Förordnad i Cg 15 (Ag 10)
samhet rörande analysmetoder, som erfordras för kontrollens utövande,
numera kommit att taga en så stor del av kapaciteten i anspråk, att avdel
-
26
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 är 1958
ningen endast i obetydlig omfattning kunnat ägna sig åt andra arbetsuppgifter.
De praktiskt-vetenskapliga undersökningarna utan samband med
kontrollen har i regel gällt frågor av mindre omfattning och merendels avsett
speciellt aktuella inventeringar av vitaminhalten i olika slag av födoämnen.
Avdelningen har saknat resurser för att engagera sig i några större systematiska
undersökningar på folkhälsoområdet. Likväl har ej heller kontrollverksamheten
kunnat bedrivas i erforderlig utsträckning. Utredningen har
1 samarbete med avdelningen och de övervakande myndigheterna gjort en
undersökning för att få fram det erforderliga minsta antalet kontrollanalyser.
Undersökningen visar ett minimibehov av 4 025 analyser. Antalet under år
1954 verkställda analyser var 1 761. I båda fallen har bestämningar av vitamin
D3, vilka utföres av statens husdjursförsök vid Ultuna, frånräknats. Då
arbetsinsatsen vid olika analysmetoder är högst varierande, har man för att
erhålla en tillförlitligare uppfattning av den erforderliga kapacitetsökningen
även beräknat summan av de mot proven svarande analysavgifterna.
Denna summa var för de år 1954 verkställda analyserna 219 000 kronor; för
det angivna minimibehovet av prov skulle analysavgifterna utgöra 573 000
kronor.
Undersökningar har gjorts angående behovet av personal och lokaler
in. m. enligt två organisationsalternativ. Enligt alternativ 1 bibehålies vid
vitaminavdelningen kontrollverksamheten jämte erforderlig metodikutveckling
— båda verksamheterna utökade för att tillfredsställa det förutsedda
behovet — och genomförs en viss utbyggnad för att sätta avdelningen i stånd
att utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar och forskning av allmän
folkhälsoinstitutskaraktär inom vitaminområdet. Enligt alternativ 2 skulle
avdelningen organiseras uteslutande för sistnämnda uppgifter. Alternativ
2 förutsätter, att vitaminkontrollen i sin helhet förlägges till annat håll. Alternativ
1 kräver enligt av avdelningsföreståndaren gjord uppskattning en
ökning av personalen från nuvarande 37 till 78 befattningshavare. Vid alternativ
2 skulle enligt föreståndarens beräkning personalantalet vid avdelningen
böra bestämmas till 39. För den utbrutna kontrollorganisationen vid
alternativ 2 skulle erfordras 52 befattningshavare. Lokalbehovet — vilket
redan f. n. icke är tillgodosett på tillfredsställande sätt — beräknas vid alternativ
1 behöva ungefär fyrdubblas. Vid alternativ 2 skulle avdelningens
utrymme behöva fördubblas, varjämte lokaler måste ställas till förfogande
för den utbrutna kontrollorganisationen.
Utredningen framhåller, att, för att institutet icke inom en snar framtid
skall komma att överskrida den storlek, som kan anses lämplig för en institution
av detta slag, ur institutets synpunkt sekundära uppgifter måste avlastas.
Enligt instruktionen har institutet att bestämma olika födoämnens
värde ur folknäringssynpunkt. Häri inryms en mångfald arbetsuppgifter avseende
vitaminer, t. ex. en systematisk inventering av de oberedda födoämnenas
halt av olika vitaminer, bestämmande av vitaminhalten i tillagade pro
-
27
Kungl. Mnj:ts proposition nr 83 år 1958
dukter och deras utnyttjande i kroppen, undersökningar rörande befolkningens
vitaminstatus, bl. a. genom blod- och urinprov, utredning av frågan,
huruvida den omfattande konsumtionen av vitaminpreparat är ur näringssynpunkt
påkallad m. in. Vitaminavdelningen har även att verkställa praktiskt-vetenskapliga
utredningar, som påkallas av statliga myndigheter.
Den kontroll av vitaminhalten i prover av livsmedel, läkemedel och fodermedel,
som avdelningen instruktionsenligt har att verkställa, är en rutinbetonad
analysverksamhet av kvalificerad art. Den rör sig på komplicerade
områden, där forskningen är stadd i snabb utveckling, och till densamma
är ofta stora kommersiella intressen knutna. Kontrollens krav på resurser
måste ovillkorligen tillgodoses, men det kan näppeligen göras gällande,
att kontrollverksamheten har sin givna plats inom institutets ram vid
sidan av den omfattande praktiskt-vetenskapliga verksamhet i övrigt på vitaminområdet,
som institutet skall bedriva. Kontrolluppgifterna är vanligen
brådskande och kommer därför att göra anspråk på prioritet i fråga om de
tillgängliga personella och materiella resurserna. Vitaminkontrollen medför
även ett betydande administrativt bestyr, varjämte en avsevärd arbetsbelastning
uppkommer i samband med det ofrånkomliga internationella samarbetet
inom kontrollområdet. Utredningen anser därför, att institutet helt
måste befrias från vitaminkontrollen.
Emellertid kan utredningen icke avge något slutligt förslag om hur en
kontrollverksamhet utanför institutets ram skall ordnas. Vitaminkontrollen
har nära beröringspunkter med kontroll- och provningsverksamheten
inom vissa angränsande områden. Ett definitivt ställningstagande bör därför
basera sig på ett motsvarande utredningsarbete även inom t. ex. jordbrukshögskoleutredningen,
som inom sitt område, vilket även berör livsmedel
och fodermedel, torde komma att taga ställning till frågor av denna
art. Utredningen finner därför ofrånkomligt, att vitaminkontrollen tills
vidare ligger kvar vid institutet.
Utredningen framlägger förslag om vitaminavdelningens organisation,
sedan kontrollen avlyfts därifrån, samt för en övergångstid då kontrollen
alltjämt handhas av institutet. För den slutliga organisationen beräknas 32
befattningshavare; antalet under övergångstiden upptages till 44, varvid
förstärkningen av den nuvarande personalstyrkan är avsedd att sätta avdelningen
i stånd att åtminstone i begränsad omfattning taga upp egentliga
folkhälsouppgifter på vitaminområdet. Avdelningen förutsättes komma att
arbeta på en kemisk-mikrobiologisk och en djurbiologisk sektion.
Den föreslagna personalstaten redovisas i tablån å s. 28.
Utredningen redovisar följande detaljmotivering.
De egentliga folkhälsouppgifterna på vitaminområdet är både ur näringshygieniska
och ekonomiska synpunkter synnerligen angelägna. I betraktande
av institutets trängande arbetsuppgifter på andra områden bar
utredningen i fråga om vitaminavdelningen dock sett sig nödsakad att bo
-
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
Förslag |
||||
Lönegrad |
1/71956 |
övergångsvis |
slutlig organisation |
|
Chef och gemensam personal |
||||
Professor...................... |
Co 14 (Bo 3) |
1 |
1 |
1 |
Laboratorieläkare.............. |
Ce 29 (Ae 23) |
— |
1 |
1 |
Kontorist..................... |
Ce 13 (Ae 9) |
— |
1 |
1 |
Kanslibiträde.................. |
Ce 11 (Ae 7) |
I1 |
1 |
1 |
2 |
4 |
4 |
||
Kemisk-mikrobiologisk sektion |
||||
Laborator..................... |
Ce 31 (Ae 24) |
1 |
1 |
1 |
a) Kemisk arbetsgrupp: |
||||
Förste kemist 25/27............ |
Ce 27 (Ae 21) |
— |
1 |
— |
Assistent..... 23/25............ |
Ce 27 (Ae 21) |
1 |
1 |
1 |
» .....21/23............ |
Ce 25 (Ae 19) |
— |
— |
1 |
» ...................... |
Ce 23 (Ae 17) |
1 |
1 |
— |
Första laboratoriebiträde....... |
Ce 15 (Ae 10) |
1 |
1 |
1 |
Laboratoriebiträde............. |
Ce 13 (Ae 9) |
1 |
1 |
1 |
» ............. |
Ce 11 (Ae 7) |
6 |
7 |
4 |
» ............. |
Cg 11 (Ag 7) |
1 |
1 |
— |
» ............. |
Ce 8 (Ae 5) |
1 |
2 |
1 |
piskbiträde................... |
Ce 6 (Ae 4) |
2 |
2 |
2 |
15 |
18 |
12 |
||
b) Mikrobiologisk arbetsgrupp: |
||||
Assistent 21/23................ |
Ce 23 (Ae 17) |
— |
1 |
1 |
» ...................... |
Cg 21 (Ag 15) |
1 |
— |
— |
Första laboratoriebiträde....... |
Cg 15 (Ag 10) |
1 |
1 |
1 |
Laboratoriebiträde............. |
Ce 13 (Ae 9) |
1 |
2 |
1 |
» ............. |
Ce 11 (Ae 7) |
1 |
2 |
2 |
» ............. |
Cg 11 (Ag 7) |
1 |
1 |
— |
» ............. |
Ce 8 (Ae 5) |
— |
— |
1 |
» ............. |
Cg 8 (Ag 5) |
1 |
1 |
— |
Diskbiträde................... |
Ce 6 (Ae 4) |
1 |
1 |
1 |
7 |
9 |
7 |
||
Djurbiologiska sektionen |
||||
Laboratorieassistent............ |
Ca 19 (Ao 13) |
1 |
1 |
1 |
Laboratoriebiträde............. |
Ce 13 (Ae 9) |
1 |
1 |
1 |
» ............. |
Ce 11 (Ae 7) |
1 |
1 |
1 |
» ............. |
Ce 8 (Ae 5) |
7 |
7 |
4 |
Diskbiträde................... |
Ce 6 (Ae 4) |
3 |
3 |
2 |
Summa |
13 37 |
13 44 |
9 32 |
1 Förordnad i Cg 13 (Ag 9).
gränsa sitt förslag om avdelningens slutliga utformning till vad som kan
anses ofrånkomligen nödvändigt för att avdelningen efter kontrollens bortlyftande
skall kunna gripa sig an de väntande uppgifterna med vad som
med hänsyn till vitaminområdets betydelse ur folkhälsosynpunkt får anses
som ett minimum av kapacitet. Vid bedömningen av förslaget måste beaktas,
att det icke är möjligt att med utsikt till fullgott resultat bearbeta vitaminproblem
utan tillgång till dels personal med vetenskaplig utbildning inom
såväl kemi och mikrobiologi som medicin och dels tillräcklig biträdesper
-
29
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1938
sonal för det vidlyftiga analysarbete, som erfordras särskilt med hänsyn till
att de praktiskt-vetenskapliga undersökningarna kräver stora analysserier
för inventeringsarbeten av olika slag och för studier rörande de speciella
analysmetoder, som användas för undersökningarna.
Beträffande den slutliga organisationen framhålles, att, så snart avdelningen
i nämnvärd omfattning kan börja bearbeta folkhälsouppgifter, erfordras
en läkare för att omhänderha bedömningen av medicinska spörsmål
och biträda med sådana utredningar, som kräver medicinsk sakkunskap.
Läkartjänsten bör även fungera som utbildningstjänst med hänsyn
till behovet av läkare med speciell erfarenhet av vitaminfrågor. Läkaren
redovisas hland den gemensamma personalen.
Det kemiska och det mikrobiologiska laboratoriearbetet förutsättes bli
samlat till en sektion med en laborator som chef.
Sektionens övriga personal förutsättes bli indelad på en kemisk och en
mikrobiologisk arbetsgrupp. Som närmaste ledare för den kemiska gruppen
men med arbetets tyngdpunkt förlagd till uppgifter i samband med metodutveckling
erfordras en assistent i Ce 25—27 (Ae 19—21) med vetenskaplig
utbildning i kemi. Tjänsten bör betraktas som utbildningstjänst.
Därjämte krävs en assistent i Ce 23—25 (Ae 17—19) med goda insikter i
kemi och grundlig erfarenhet av kemiskt analysarbete samt med främsta
uppgift att övervaka rutinverksamheten med serieanalyser o. d. Av laboratoriebiträden
erfordras för den kemiska arbetsgruppen ett i Ce 15 (Ae 10)
och ett i Ce 13 (Ae 9) för arbetsledande eller andra mera krävande uppgifter.
Med hänsyn till behovet av stora analysserier kan behovet av övrig
biträdespersonal icke sättas lägre än 4 laboratoriebiträden i Ce 11 (Ae 7)
och 1 i Ce 8 (Ae 5). Slutligen behövs 2 diskbiträden.
Vid den mikrobiologiska arbetsgruppen bör den kvalificerade personalen
begränsas till eu assistent i Ce 21—23 (Ae 15—17), till dess närmare erfarenhet
vunnits angående avdelningens behov av personal med vetenskaplig
utbildning i mikrobiologi. Då stora analysserier erfordras, föreslås för gruppen
1 laboratoriebiträde i lönegrad 15 (10) och 1 laboratoriebiträde i Ce 13
(Ae 9) för arbetsledning och kvalificerade uppgifter samt 2 laboratoriebiträden
i Ce 11 (Ae 7) och 1 laboratoriebiträde i Ce 8 (Ae 5). Därjämte erfordras
1 diskbiträde.
Den djurbiologiska sektionen måste liksom nu ha en egen avel av försöksdjur
i sådan omfattning, att sektionens behov täckes. Det är nödvändigt
att ha fullständig kontroll över avelsdjurens härstamning och kostförhållanden.
Som närmaste ledare för djurförsöken bör liksom nu finnas en
laboratorieassistent i Ca 19 (Ao 13). Av biträdespersonalen i övrigt beräknas
2 erfordras enbart för skötseln av avelsdjuren.
3. Lokalfrågan m. m.
Institutets lokaler har icke utökats sedan dess tillkomst. En
följd härav är, att för praktiskt taget alla delar av institutet nu föreligger
en avsevärd lokalbrist. I många fall hindrar den i hög grad ett effektivt
utnyttjande av personal och andra resurser. Särskilt gäller detta yrkeshygieniska
och vitaminavdelningarna. I flera fall bar personal där måst
anvisas arbetsplatser i korridorändar, och vidare har skrivplatser måst
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
anordnas i laboratoriet till förfång för laboratoriearbetet. Vid yrkeshygieniska
avdelningen måste djurförsök och kemiska arbeten utföras i samma
lokaler, vilket medför stora olägenheter. För undervisningen är lokalbehovet
mycket trängande. Därjämte råder brist på arkiv-, förråds- och liknande
lokaler. Utredningen har funnit, att betydande lokalökningar måste
ingå som ett led i åtgärderna att uppnå en rationell inre organisation och
ökad effektivitet samt bättre arbetsförhållanden för personalen.
Utredningen föreslår, att det nuvarande lokalutrymmet i Solna — vilket
motsvarar 371 fönsterenheter (1 fönsterenhet = 8,75 kvadratmeter rumsyta)
— utökas med 218 enheter. Härvid har förutsatts å ena sidan, att
vissa av institutet f. n. disponerade utrymmen, vilka är avsedda för karolinska
institutets hygieniska institution (13 fönsterenheter), kommer att
tagas i anspråk av den nämnda institutionen, samt å andra sidan, att ökat
utrymmesbehov (16 fönsterenheter) för distriktssköterskeskolan, vilken
enligt utredningens mening bör utbrytas ur institutet, icke medtages i beräkningen.
Av de 218 fönsterenheterna avses 70 Va för laboratorier, 69
för tjänsterum och 78l/, för sammanträdesrum, bibliotek, lunchrum, verkstäder,
förråd m. in. Arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium
anses lokalt böra förläggas till folkhälsoinstitutets byggnader i Solna.
Lokalbehovet härför uppskattas till 21 fönsterenheter. Den totala lokalutvidgningen
skulle alltså avse 239 fönsterenheter. Härtill kommer ökat
utrymmesbehov, 500 kvadratmeter, för djurhuset.
Av de nya utrymmena beräknas 76 fönsterenheter kunna vinnas genom
Påbyggnad av befintliga byggnader. Hur resterande behov skall tillgodoses
har utredningen ej sökt utröna; markutrymme finnes emellertid på institutets
område.
Utredningen förordar vidare, att byggnadsstyrelsen erhåller i uppdrag
att undersöka möjligheterna att å Solnaområdet anordna ett växthus för
institutets räkning.
För den föreslagna avdelningen i Göteborg har utredningen funnit som
ett provisorium lämpliga lokaler i jordvåningen i en byggnad, som tillhör
Svenska institutet för konserveringsforskning. Sistnämnda instituts styrelse
har för avsikt att disponera större delen av dessa lokaler för arkiv
in. in. men med hänsyn bl. a. till lokalernas lämplighet för ett forskningslaboratorium
föreslår utredningen, att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att
söka få lokalerna disponibla för folkhälsoinstitutets göteborgsavdelning. Om
så ej kan ske, bör byggnadsstyrelsen söka få till stånd någon annan provisorisk
lösning.
4. Kostnadsberäkningar
Den sammanlagda personalstyrkan vid institutet utgjordes
i juli 1956 av 211 befattningshavare. Utredningens förslag innebär,
31
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 ur 1!)58
att antalet — vid bibehållande inom institutet av vitaminkontrollen och
statens distriktssköterskeskola -— skulle ökas till 241, vartill skulle komma
7 tjänstemän vid arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium.
Verksamhetens utbyggnad föranleder en bestående höjning beträffande
avlönings- och omkostnadsanslagen. Det ökade medelsbehovet
per budgetår efter omorganisationens genomförande i dess helhet — med
undantag för utbrytningen av vitaminkontrollen och distriktssköterskeskolan
— beräknas för avlöningsanslaget till 730 000 och för omkostnadsanslaget till
175 000 kronor. Under omkostnadsanslaget har upptagits en post å 1 500
kronor för stipendier till tjänstemän vid deltagande i specialkurser. Avlöningskostnaden
vid arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium
uppskattas till 126 000 kronor vartill kommer medel för omkostnader.
Byggnadskostnaden för den planerade utbyggnaden av lokalerna
i Solna har preliminärt beräknats ej överstiga 3 miljoner kronor.
Därtill kommer dock kostnader för ändrings- och reparationsarbeten i befintliga
byggnader samt för yttre arbeten. Iordningställandet för den yrkeshygieniska
avdelningen i Göteborg av ovannämnda lokaler beräknas kosta
cirka 200 000 kronor.
För omorganisationens första budgetår föreslår utredningen anvisande
av dels ett belopp å 100 000 kronor för projektering och andra förberedande
arbeten, avseende institutets anläggning i Solna, dels ock hela det
nyssnämnda beloppet å 200 000 kronor för iordningställande av lokalerna
för göteborgsavdelningen.
Den föreslagna organisatoriska och personella upprustningen måste för
att få full effekt åtföljas av en komplettering av fackavdelningarnas apparatutrustning
m. in. Avdelningsföreståndarna har föreslagit apparatanskaffning
för omkring 760 000 kronor. Därutöver har för göteborgsavdelningen
och för arbetarskyddsstyrelsens laboratorium räknats med apparatkostnader
för 255 000 resp. 50 000 kronor. Utredningen anser, att i en del
fall dyrbar utrustning bör kunna utbytas mot billigare, samt att man i avsevärt
större omfattning bör räkna med att samarbeta med andra avdelningar
och utomstående institutioner med avseende å utnyttjande av särskilt
dyrbara apparater. Då utbyggnaden av institutet kommer att ske under
en följd av år, kan vad som nu anmälts som trängande behov bli inaktuellt
eller böra stå i efterhand i förhållande till nya önskemål. Utredningen
har därför ansett sig icke böra framlägga någon specificerad uppgift angående
upprustningen utan har ansett institutets styrelse böra få medel till
silt förfogande för de mest trängande behoven. Dessa uppskattas av utredningen
till 550 000 kronor. Medel för arbetarskyddsstyrelsens vrkeshygieniska
laboratorium bör begäras i statframställning. Kostnaden beräknas
IiII 50 000 kronor.
Utöver apparatur erfordras möbler, kontorsutensilier, verkstadsutrustning
m. in.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ar 1958
För omorganisationens första budgetår föreslås för Solna- och Göteborgs*
avdelningarna en medelsanvisning å 200 000 kronor för apparatur och
37 000 kronor för möbler in. m.
IV. Yttranden över folkhälsoinstitutsutredningens betänkande
1. Allmänna synpunkter
Den allmänna ramen för institutets verksamhetsområde
De av utredningen framförda synpunkterna på den allmänna ramen
för verksamheten har helt eller väsentligt godtagits av flera remissinstanser.
Sålunda uttalar medicinalstyrelsen, i överensstämmelse med utredningens
uppfattning, att den i gällande instruktion angivna allmänna ramen
för institutets verksamhet alltjämt har relevans. Ett bibehållande av de
allmänna direktiven för verksamheten förordas vidare av medicinska fakulteterna
i Lund och Göteborg, karolinska institutets lärarkollegium, tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation och
Sveriges läkarförbund.
Emellertid har mot betänkandet även riktats åtskilliga anmärkningar.
I vissa yttranden har den gjorda utredningen i här berörda hänseenden
kritiserats såsom ofullständig och bristfällig. Folkhälsoinstitutets styrelse
uttalar, att en viss kartläggning av ifrågakommande arbetsuppgifter, en
systematisk inventering av arbeten, utförda å institutet, och en undersökning
rörande andra organs möjligheter att utföra dessa arbeten borde ha
skett. Först mot bakgrunden av en sådan utredning synes det möjligt att
taga slutlig ståndpunkt till samtliga spörsmål om institutets ställning och
uppgifter. Vissa reservanter inom institutets styrelse anser, att en klyvning
av institutet bör närmare utredas, innan beslut fattas om den framtida
organisationen.
Universitetskanslern uttalar, att ett flertal betydelsefulla frågor förbigåtts
eller allenast föranlett vissa allmänt hållna reflexioner, samt tillstyrker en
ingående överarbetning av förslaget. En sådan överarbetning förordas även
av Sveriges veterinärförbund.
Medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg ingår vidare på frågan om
sambandet med universiteten. Lundafakulteten erinrar, att statsmakterna
planerar universitetsinstitutioner för hygien i Lund och Göteborg, samt
framhåller, att det för dessa institutioner liksom för folkhälsoinstitutet blir
av betydelse att kunna samverka med industri, bostadsbyggande, bostadskontroll,
födoämneskontroll in. in. Göteborgsfakulteten uttalar, att erforderligt
intimt samarbete mellan vissa sektioner inom institutet och de inedi
cinska fakulteternas forskningsinstitutioner skulle underlättas och inte
sifieras, om de sektioner, vilka icke huvudsakligen är inriktade på offenth
kontrollverksamhet, förlädes i anslutning till de medicinska lärosätena. Hä
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
igenom skulle även rekryteringen av vetenskapligt bildad personal underlättas.
Frågan om ett sådant organisatoriskt samband borde närmare utredas.
Jämväl medicinska fakulteten i Uppsala förordar utredning om folkhälsoinstitutsavdelningarnas
ställning till universitet och högskolor.
F orskningsarbetet
Även utredningens allmänna uttalanden ifråga om forskningen har vunnit
anslutning i åtskilliga remissyttranden. Flera remissinstanser betonar
dock starkare än utredningen, att viss grundforskning bör bedrivas vid
institutet. Medicinalstyrelsen anför, att det icke är möjligt att vid en institution
av folkhälsoinstitutets typ göra en horisontell gränsdragning mellan
abstrakt grundforskning och praktiskt inriktad målforskning. Varje praktiskt
problem måste lösas på vetenskaplig bas, och i den mån denna grund
icke blivit lagd genom tidigare forskningar behövs ofta en djupgående penetrering
av grundforsknings karaktär. Huruvida denna del av problemet
skall bearbetas vid det praktiskt-vetenskapliga institutet eller uppdragas åt
en institution av annan typ måste avgöras från fall till fall. Det torde emellertid
många gånger vara rationellt att behandla frågan i dess helhet på ett
och samma ställe. Styrelsen understryker vikten av att tillfälle till självständig
forskning beredes vid institutet anställda vetenskapsidkare och
andra forskare. Även medicinska fakulteten i Lund framhåller, att gränsdragningen
mellan målforskning och grundforskning lätt kan bli godtycklig.
Fakulteten betonar vidare i detta sammanhang, att institutet är landets
centralinstans i hygieniska frågor. Möjligheten att lägga en hämsko på vad
som kan anses som grundforskning måste enligt fakultetens mening inverka
oförmånligt bl. a. på personalrekryteringen. Karolinska institutets lärarkollegium
accepterar i stort sett utredningens uttalanden ifråga om forskningen.
Kollegiet säger sig emellertid vilja ytterligare betona vikten av att
grundforskning bedrives vid folkhälsoinstitutet, helst som detta i sin helhet
tjänstgör såsom karolinska institutets hygieniska institution. Sveriges
akademikers centralorganisation tar avstånd från utredningens alltför
snäva begränsning av forskningsarbetets inriktning. Institutets ändamål
tillgodoses på bästa sätt, om forskningsuppslag får fullföljas, även om detta
skulle leda utanför frågeställningar, som man utifrån begärt svar på. Även
lör personalrekryteringen är det nödvändigt, att forskningen erhåller stor
frihet. Sveriges läkarförbund hänvisar till att institutet torde vara det forum
i vårt land, där grundforskning bäst kan ske inom verksamhetsområden,
som hör institutet till.
Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller, att gränsdragningsfrågorna, när
det gäller forskning, mot de hygieniska och bakteriologiska universitetsinstitutionerna
samt statens bakteriologiska laboratorium icke uppmärksammats.
3 — It i han g till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 83
34
Kungi. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Decentraliseringsfrågor m. m.
Att institutets kapacitet främst bör användas för mera krävande uppgifter
och att decentralisering av rutinundersökningar så
långt möjligt bör ske förordas t. ex. av statens sakrevision, karolinska institutets
lärarkollegium, kommerskollegium, medicinalstyrelsen, Sveriges kemiska
industrikontor, Skånes handelskammare, tjänstemännens centralorganisation,
Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges läkarförbund
och Sveriges naturvetareförbund. Medicinalstyrelsen framhåller, att en decentralisering
i vissa fall även bidrager till bättre undersökningsresultat på
grund av de kortare transporttiderna för proven. Styrelsen understryker vidare,
att folkhälsoinstitutet bör bedriva metodikforskning och upplysningstjänst,
utbilda undersökare samt ha huvudansvaret för att en riksomfattande
organisation av lokala laboratorier kommer till stånd. För att en decentraliserad
undersökningsverksamhet skall kunna bedrivas efter riksgiltiga linjer
— vilket är av vikt särskilt ifråga om prövningar, vilka kan ge anledning till
administrativt ställningstagande eller rättsligt bedömande -— kan man anförtro
permanenta metodikkommittéer att uppdraga eller koordinera metodiknormerna.
Såväl medicinalstyrelsen som andra remissmyndigheter ger hänvisningar
på lokala laboratorier av olika slag, till vilka vatten- och livsmedelsanalyser
samt analyser av yrkeshygienisk betydelse skulle kunna överföras.
Institutets styrelse framhåller, att genomförbarheten av framlagda förslag
om avlastning från institutet av detalj- och rutinarbeten är beroende av att
uppgifterna kan överlämnas åt andra organ. I vad mån så låter sig göra är
till största delen outrett.
Försvarets sjukvårdsstyrelse påpekar, att gränsdragningsfrågorna i förhållande
till de regionala laboratorierna icke berörts. Svårigheter kan
tänkas uppkomma att förmå kommuner och enskilda att övertaga någon
större del av institutets rutinanalyser, därest icke taxorna någorlunda motsvarar
kostnaderna. Utredningen har emellertid icke behandlat taxefrågorna.
Ej heller beröres sekretessbestämmelserna, vilka också motverkar
decentralisering. Även medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg samt
karolinska institutets lärarkollegium anser, att decentraliseringsspörsmålet
borde utredas ytterligare.
Uttalanden göres även beträffande decentralisering av speciella
ärendegrupper.
Karolinska institutets lärarkollegium och folkhälsoinstitutets styrelse
påpekar, att decentraliseringsfrågan beträffande vattenundersökningarna
icke lösts i betänkandet. Försvarets sjukvårdsstyrelse anser, att det borde
ha utretts, huruvida vattenkontrollen, vilken f. n. i första hand knappast
synes vara av hygienisk karaktär utan av allmänt teknisk lämplighetskaraktär,
överhuvud bör kvarligga hos institutet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
35
Vidkommande uppgifter på yrkeshygienens område har medicinska
fakulteten i Lund och medicinalstyrelsen erinrat om den möjlighet till decentralisering,
som erbjudes genom de yrkesmedicinska centralernas verksamhet.
Medicinska fakulteten i Lund anför, att yrkeshygienen liksom övrig
hälsovård är en landstingens och de fria städernas angelägenhet. Med teknisk
yrkeshygienisk sakkunskap utrustade yrkesmedicinska enheter inom
hälso- och sjukvårdsområdena kommer att i stigande utsträckning inrättas
med speciell anknytning till centrallaboratorierna vid de av medicinalstyrelsen
planerade rayonsjukhusen. Det synes naturligt, att i första hand
dessa organ tillhandagår med kombinerad yrkesmedicinsk och yrkeshygienisk
service. Utvecklingen av de lokala organen bör gynnas. Folkhälsoinstitutets
yrkeshygieniska avdelning bör fungera som centralt forskningsorgan
med uppgift att bistå de regionala enheterna vid utredningar, som
kräver speciallaboratorier och specialiserade forskare. Medicinalstyrelsen
fäster uppmärksamheten vid att det i många fall är genom medicinska iakttagelser
på vårdsökande som man kommer yrkeshygieniska fel och försummelser
— även av rent teknisk natur — på spåren. Det behövliga utredningsarbetet
på arbetsplatsen i dessa fall är ofta enkelt och rutinbetonat
men i regel brådskande. En snabb undersökning skulle underlättas, om de
yrkesmedicinska centralerna t. ex. genom samarbete med yrkesinspektionen
kunde få tillgång till tekniskt utbildad personal. Härigenom skulle arbetsbördan
för de centrala institutionerna kunna lättas. Å andra sidan uttalas
av medicinska fakulteten i Göteborg, att det profylaktiska arbetet på arbetsplatserna
bör omhänderhas av en yrkeshygienisk institution och att skadefallen
bör behandlas på sjukhusens specialkliniker.
Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse torde de yrkeshygieniskt-toxikologiska
frågorna i vissa delar komma att beröra den verksamhet, som bedrives
av de rättsmedicinska och radiofysiska institutionerna in. fl. Forskningen
rörande riskerna av vissa växtskyddsmedel har beröring med försvarets
forskningsanstalts och veterinärmedicinska anstaltens område.
Arbetarskyddsstyrelsen anser det principiellt önskvärt, att den yrkeshygieniska
verksamheten utbrytes från folkhälsoinstitutet och övertages
av ett fristående yrkeshygieniskt institut. Yrkeshygienen anses
numera intaga en vidare plats inom det förebyggande arbetarskyddet än
det tekniska olycksfallsskyddet. Den eliminering av de yrkeshygieniska
riskerna, som åligger arbetarskyddsverket, förutsätter en intim samverkan
mellan yrkeshygieniker och skyddstekniker. Den praktiska yrkeshygieniska
verksamheten vid folkhälsoinstitutet har betydligt närmare
samband med annan arbetarskyddsverksamhet än med institutets uppgifter
beträffande allmänhygien och födoämneshygien. Det kan ifrågasättas,
huruvida icke den yrkeshygieniska verksamheten borde inordnas i
arbetarskyddsverket. Då farhågor uttalas för att vid en institution inom
arbetarskyddsverket forskningsverksamheten och därmed sammanhängande
36
Kungl. Maj:is proposition nr 83 år 1958
rekryteringsfrågor samt kontakten med andra vetenskapliga institutioner
skulle åsidosättas för direkt praktiskt inriktade åtgärder av omedelbar betydelse
för verkets dagliga arbete, bör dock den yrkeshygieniska verksamheten
förläggas till ett fristående institut. Ett sådant institut skulle kunna
få en efter samhällskraven helt avpassad organisation och skulle med kraft
kunna framföra sina speciella synpunkter. Styrelsen framhåller emellertid,
att en sådan utbrytning av den yrkeshygieniska verksamheten från folkhälsoinstitutet
av praktiska skäl icke torde kunna genomföras inom en
nära framtid. Även svenska arbetsgivareföreningen anser, att det skulle vara
mest gagneligt för den yrkeshygieniska verksamheten, att densamma utflyttas
från folkhälsoinstitutet. Detta mål kan dock förverkligas först på tämligen
lång sikt. Landsorganisationen yttrar, att det i och för sig skulle
ha förtjänat att närmare övervägas, huruvida icke tiden vore mogen för
ett fristående institut för yrkeshygien och yrkesmedicin. Genom en sådan
kombination skulle bl. a. möjligheter beredas för klinisk behandling av aktuella
fall, vilket skulle vara av stor betydelse även för det förebyggande
arbetet. Även statens organisationsnämnd och en reservant inom medicinalstyrelsen
framför tanken på ett eventuellt utbrytande av den yrkeshygieniska
verksamheten. Enligt organisationsnämnden skulle dock ett sådant
fristående organ — underställt arbetarskyddsstyrelsens ledning — lokalt
anslutas till folkhälsoinstitutet för att möjliggöra ett närmare samarbete
och för gemensamt utnyttjande av vissa resurser.
Vad angår uppgifterna på födoämneshygieniska avdelningen ifrågasätter
medicinska fakulten i Göteborg, medicinalstyrelsen och styrelsen för statens
bakteriologiska laboratorium huruvida icke institutets uppgift enligt 92 §
4 mom. livsmedelsstadgan att lämna anvisningar rörande utförandet av
undersökningar angående livsmedelsprov in. in. borde överföras till administrativ
myndighet (medicinalstyrelsen, veterinärstyrelsen).
Sveriges läkarförbund anser, att alla kontrolluppgifter, som enligt livsmedelsstadgan
åvilar institutet, bör överföras till medicinalstyrelsen. Veterinärstyrelsen
däremot finner lämpligt, att meddelande av anvisningar
in. in. enligt 92 § 4 mom. livsmedelsstadgan ankommer på folkhälsoinstitutet,
då därigenom en enhetlig undersökningsmetodik och ensartade normer
för undersökningsresultatens bedömande underlättas.
Sveriges lantbruksförbund anför, att institutets uppgift att godkänna utminuteringsapparater
för mjölk och automater för livsmedel torde kunna
överföras till statens maskinprovningar och dess mejeriavdelning.
Styrelsen för veterinärhögskolan framhåller, att den inspektion av livsmedelsbutiker
in. in., som i betänkandet föreslås tillkomma folkhälsoinstitutet,
sedan gammalt utövats av under medicinalstyrelsen och veterinärstyrelsen
sorterande inspektionsorgan. Sveriges veterinärförbund gör
ett liknande påpekande.
Sveriges kemiska industrikontor anser, att margarinvarukontrollen i
37
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 är 1958
framtiden icke behöver taga i anspråk lika stora resurser som hittills. Man
kan tänka sig att delegera rutinundersökningar till andra laboratorier.
Lämpligare är dock, att det föreskrivna antalet margarinprov minskas från
fyra till ett eller högst två från varje fabrik.
Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium upptager frågan om
förhållandet mellan institutets födoämneshygieniska avdelning, å ena, samt
vissa bakteriologiska laboratorier, å andra sidan. Styrelsen anför, att ifråga
om matförgiftningsfall veterinärhögskolans institution för iödoämneshygien,
statens veterinärmedicinska anstalt, statens bakteriologiska laboratorium
samt de humanbakteriologiska och veterinärmedicinska laboratorierna
ute i landet besitter betydligt större erfarenhet än folkhälsoinstitutet.
De avancerade bakteriologiska undersökningar, som kan krävas, bör utföras
på bakteriologiska fackinstitutioner. De mikrobiologiska undersökningarna
vid folkhälsoinstitutet bör koncentreras på att bestämma de mikrobiella
föroreningarna i livsmedel såsom en indikator på deras allmänhygieniska
beskaffenhet utan speciell hänsyn till förekomsten av sjukdomsalstrande
mikroorganismer.
Försvarets sjukvårdsstyrelse anför, att folkhälsoinstitutet knappast synes
rustat för att kunna helt fullgöra sitt åliggande att utarbeta och pröva metoder
för bakteriologisk-hygienisk livsmedelsanalys såvitt gäller patogena
bakterier eller virus, varför en redovisning för uppgifterna och avgränsningsmöjligheterna
på detta område varit önskvärd. Vidare borde ha klarlagts
avgränsningen mot andra institutioner ifråga om växtskyddsmedlens
toxikologi. Också styrelsen för veterinärhögskolan uttalar, att utredningen
ingenting nämnt om samarbete eller arbetsfördelning med andra institutioner.
Sveriges veterinärförbund ifrågasätter, om icke en mera detaljerad
utredning om främst den biologiska sektionens arbetsuppgifter bort komma
till stånd. Lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och
Malmö anmärker på att odontologiska frågor föga berörts i betänkandet.
De remissinstanser, vilka yttrat sig ifråga om vitaminkontrollen, förordar
i allmänhet, att kontrollen stannar kvar vid folkhälsoinstitutet. Yttranden
av denna innebörd har avgivits av institutets styrelse, medicinska fakulteten
i Lund, kommerskollegium, medicinalstyrelsen, Sveriges kemiska industrikontor,
Skänes handelskammare, kooperativa förbundet och svenska laboratrisföreningen.
Institutets styrelse anför, att delegering av vitaminanalvser
till perifera laboratorier icke kan ske på grund av analysernas svårighetsgrad
samt den snabbt fortgående utvecklingen av metodiken. Genom
en uppdelning av kontrollen på olika statliga organ skulle risk uppkomma
för bristande enhetlighet vid ärendenas handläggning. Eu uppdelning vore
även irrationell och oekonomisk. Om däremot hela vitaminverksamheten
inlemmas i ett stort institut får den andel i allehanda gemensamma resurser.
Metodikforskning, ledning av djurexperiment och i stor utsträckning
även personal härför kan vara gemensamma. Vid den mikrobiologiska
38
Kung!. Maj.ts proposition nr 83 ur 1958
analysverksamheten kan samma stammar av mikroorganismer användas,
och samma avel kan leverera försöksdjur till såväl forskning som kontroll.
Vidare kan många standardlösningar för vitaminbestämningar vara
gemensamma, liksom förbrukningsartiklarna till stor del är likartade. Den
ömsesidiga kontakten mellan befattningshavarna inom de båda verksamhetsfälten
är av stor betydelse för effektiviteten och funktionsdugligheten
liksom den vetenskapliga standarden av institutets verksamhet i dess helhet.
Om vitaminkontrollen får fungera som ett självständigt arbetande laboratorium
inom vitaminavdelningen, skulle arbetsbelastningen för avdelningens
föreståndare minskas, samtidigt som kontrolluppgifterna kunde
fullgöras utan intrång på forskningsverksamheten. Styrelsen har beräknat,
att för vitaminavdelningen och ett fristående kontrollaboratorium skulle
erfordras sammanlagt 14 fler befattningshavare än vid en samförläggning.
Liknande synpunkter framföres i andra av de avgivna yttrandena.
Statens jordbruksnämnd är av den uppfattningen, att valet mellan en
utbrytning och fortsatt anknytning till institutet är beroende på vilka uppgifter
som tillägges institutet ifråga om forskningen. En utbrytning torde
bli erforderlig, om institutet skall inriktas på allmän näringsforskning; i
annat fall bör nuvarande ordning bibehållas. Karolinska institutets lärarkollegium
understryker det önskvärda i att vitaminavdelningen förstärkes
med personella och materiella resurser för näringsfysiologisk forskning rörande
vitaminproblem och finner med hänsyn härtill utredningens förslag
på långt sikt om vitaminkontrollens utbrytande böra hälsas med tillfredsställelse.
^a<^ i betänkandet anförts angående kontroll från folkhälsoinstitutets
sida över laboratorier, till vilka uppgifter överföres eller överförts från
institutet, har föranlett genmälen från medicinska fakulteten i Göteborg,
veterinärstgrelsen, styrelsen för veterinärhögskolan, medicinalstyrelsen, styrelsen
för statens bakteriologiska laboratorium, Sveriges läkarförbund och
Sveriges veterinärförbund, vilka remissinstanser företräder den uppfattningen,
att kontrollen i allmänhet bör ligga på vederbörande administrativa
myndigheter. Medicinska fakulteten i Göteborg framhåller därjämte, att
institutet icke bör åläggas att utöva offentlig kontroll på de områden, inom
vilka det tillkommer institutet alt för enskilda företag och organisationer
åtaga sig utredningsuppdrag. Styrelsen för veterinärhögskolan anför, att
kontroll kan ifrågakomnra endast beträffande privata laboratorier men ej
beträffande statliga och kommunala, vilka står under kontroll av vederbörande
myndigheter. Statens jordbruksnämnd anser, att, då undersökningar
enligt 66 § livsmedelsstadgan av charkuterivaror delegeras till privata
laboratorier, folkhälsoinstitutet bör svara för kvaliteten av undersökningarna
och ha erforderliga möjligheter till kontroll av laboratorierna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 är 1958
39
2. Organisation
Institutets ledning och administration m. in.
Statens organisationsnämnd finner angeläget, att organisationen sker så,
att personal, laboratorier, materiel och försöksdjur m. m. i största möjliga
utsträckning utnyttjas gemensamt. Det torde icke vara nödvändigt, att
varje avdelning utgör en avskild enhet inom institutet. Särskilt torde en
samordning kunna ske beträffande arbeten av mer eller mindre rutinmässig
karaktär.
Styrelsen
Förslaget om minskning av antalet ledamöter i styrelsen från 11 till 5
biträdes av statskontoret, statens sakrevision, veterinärstyrelsen — som
dock anser att en av ledamöterna bör representera veterinärmedicinsk sakkunskap
— kooperativa förbundet — som dock ifrågasätter om ej en representant
för livsmedelsindustrien bör ingå i styrelsen —- tjänstemännens
centralorganisation och Sveriges naturvetareförbund. Även styrelsen för
veterinärhögskolan accepterar den föreslagna minskningen, samtidigt som
styrelsen framhåller såsom önskvärt, att institutets styrelse har sådan
sammansättning, att den kan överblicka och bedöma de för folkhälsan ur
hygienisk synpunkt viktigaste frågorna. Veterinärmedicinsk sakkunskap
bör vara företrädd i styrelsen.
Medicinalstyrelsen anser det snarare ha varit till fördel än nackdel för
institutet, att i ledningen funnits kontaktmän till de administrativa myndigheter,
med vilka institutet har samarbete. Det kan emellertid erbjuda
svårigheter att samla en så stor styrelse till effektivt arbete. På grund
härav och då med hänsyn till institutets mångsidiga verksamhet hittills
många berörda parter varit hänvisade att på andra sätt än genom representation
i styrelsen kommunicera med institutets ledning torde dock en minskning
till förslagsvis tre ledamöter — inklusive institutets föreståndare —-vara att föredraga. Vid sidan av en sådan styrelse bör ett folkhälsoinstitutets
råd inrättas med representanter för olika intressen.
Kommerskollegium har i princip ingen erinran mot att antalet ledamöter
minskas något. Sveriges läkarförbund finner en nedskärning befogad; styrelsens
numerär bör emellertid avvägas med tanke på att myndigheter
och organisationer, som har intresse i institutets verksamhet, blir representerade.
Medicinska fakulteten i Göteborg ifrågasätter, om det föreslagna
antalet är tillräckligt. Det är av vikt, att de myndigheter och större organisationer,
vilka har ett mera framträdande intresse av institutets verksamhet,
är representerade. Skånes handelskammare finner icke tillräckliga
motiv ha förebragts för en reducering av ledamotsantalet till fem. Medicinska
fakulteten i Lund och landsorganisationen förordar 7 ledamöter.
Fakulteten framhåller därvid, att det för institutet måste vare ett livs
-
40
KungI. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958
behov att i styrelsen ha flera inom arbetsområdet orienterade personer,
som äro obundna av intressentorganisationer.
Enligt arbetarskyddsstyrelsen är den föreslagna styrelsen ej bättre ägnad
att tillgodose institutets intressen än den nuvarande. Hela styrelsen bör
emellertid icke ha beslutanderätt i alla frågor; i instruktionen bör angivas
vilka ledamöter som skall deltaga i varje särskild avdelnings ärenden.
Sveriges veterinärförbund önskar en sammansättning av styrelsen, vilken
är så allsidig som möjligt. Karolinska institutets lärarkollegium, folkhälsainstitutets
styrelse och Sveriges lantbruksförbund anser den nuvarande ordningen
vara att föredraga framför den i betänkandet föreslagna. Institutets
styrelse uttalar, att den föreslagna styrelsen ej skulle komma att förete
den allsidighet som krävs för de betydelsefulla urvals- och avvägningsavgörandena
beträffande undersöknings- och forskningsuppgifter. Under
styrelsen bör en särskild direktion inrättas för ärenden, med vilka styrelsen
finnes ej böra taga befattning, och för beredning av styrelseärenden.
I direktionen skall, förutom några styrelseledamöter och institutets chef,
även avdelningsföreståndarna ingå. Undersöknings- och forskningsarbetet
skall följas av personer, som styrelsen inom sig utser särskilt för varje
avdelning. Sålunda utsedda personer bör enligt beslut av styrelsen kunna
bilda utskott, åt vilka skall kunna uppdragas beslutanderätt å styrelsens
vägnar.
Flera av de nu angivna remissinstanserna har nämnt olika verksamhetsområden,
som bör vara representerade inom styrelsen, t. ex. lantbruket,
livsmedelsindustrien, livsmedelshandeln, fodermedelstillverkningen, livsmedelskonsumenterna,
livsmedelsforskningen och den veterinärmedicinska
sakkunskapen.
Sveriges kemiska industrikontor anser det kunna diskuteras, att varje
avdelning skulle få en egen styrelse. Ordförandena i avdelningsstyrelserna
skulle jämte överdirektören bilda en »överstyrelse» eller direktion.
Styrelsen bör i så fall bestå av ungefär samma antal personer som för
närvarande. Sveriges civilingenjörsförbund föreslår, att i stället för en styrelse
inrättas särskilda avdelningsråd. Arbetarskyddsstyrelsen, vissa reservanter
inom folkhälsoinstitutet styrelse och svenska arbetsgivareföreningen
— vilka alla ansett frågan om den yrkeshygieniska verksamheten böra på
längre sikt lösas genom att ett fristående yrkeshygieniskt institut skapas
— förordar, att under övergångstiden avdelningens ledning skall omhänderhas
av en särskild styrelse. Institutsstyrelsens befogenheter med avseende
å yrkeshygieniska avdelningen måste därvid på visst sätt inskränkas.
Föreståndaren
F örslaget om inrättande av en fristående ver k chefstjänst
tillstyrkes eller lämnas utan erinran av arbetarskyddsstyrelsen, statens sakrevision,
veterinärstyrelsen, styrelsen för veterinärhögskolan, kommerskol
-
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
legium, medicinalstyrelsen, styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium,
majoriteten av styrelsen för folkhälsoinstiutet, tjänstemännens centralorganisation,
Sveriges naturvetareförbund, Sveriges professorers förening,
Sveriges veterinärförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges lantbruks
förbund, kooperativa förbundet och landsorganisationen. Av statens
organisationsnämnd uttalas, att avdelningschefernas nuvarande administrativa
arbetsuppgifter bör överföras till en särskild befattningshavare med
administrativ erfarenhet.
I fråga om kompetenskraven är meningarna delade. Veterinärstyrelsen,
styrelsen för veterinärhögskolan, medicinalstyrelsen, styrelsen för statens
bakteriologiska laboratorium, folkhälsoinstitutets styrelse och Sveriges akademikers
centralorganisation anser, att institutschefen bör ha vetenskaplig
utbildning inom ämne hörande till institutets verksamhetsområde. Såsom
skäl härför anföres, att han eljest icke skulle kunna fullgöra i betänkandet
angiven funktion att samordna och leda fackavdelningarnas undersökningsoch
forskningsarbete. En reservant inom styrelsen för statens bakteriologiska
laboratorium anser, att särskilda kompetenskrav ej bör uppställas.
Sveriges professorers förening uttalar, att det icke synes nödvändigt, att
chefen är vetenskapsman, om han blott är skicklig administratör med förståelse
för det vetenskapliga arbetets särskilda förhållanden, överdirektörens
verksamhet bör emellertid härvid begränsas till de rent administrativa
uppgifterna, vilka torde vara fullt tillräckliga för en chef, som icke är
avdelningsf öreståndare.
Medicinska fakulteten i Göteborg — som föreslår, att ett kollegium inrättas,
bestående av avdelningsföreståndarna och laboratorerna — ifrågasätter,
om icke en inom detta kollegium vald ordförande borde få ställning
som institutets administrative chef och utåt företräda institutet. Med hänsyn
till de stora administrativa arbetsuppgifterna vill emellertid fakulteten
icke helt avvisa tanken på en särskild föreståndarebefattning. På innehavaren
av denna bör enligt fakultetens bestämda mening uppställas kravet
på en allsidig hygienisk utbildning och professors kompetens.
Ett bibehållande av nuvarande ordning med en av avdelningsföreståndarna
som chef för institutet ifrågasättes eller förordas av statskontoret,
medicinska fakulteten i Lund, karolinska institutets lärarkollegium, vissa
reservanter inom styrelsen för statens institut för folkhälsan och Sveriges
läkarförbund. Härvid uttalas av Sveriges läkarförbund, att endast en befattningshavare,
som själv äger utomordentliga erfarenheter av vetenskapligt
arbete och kvalificerat utredningsarbete, har förutsättningar att överblicka
och samordna de olika avdelningarnas verksamheter.
Beträffande löneställningen in. m. för eu fristående chefsbefattning anses
av vissa remissmyndigheter — arbetarskyddsstyrelsen, statens sakrevision,
medicinska fakulteten i Lund och folkhälsoinstitutets styrelse — att befattningen
bör vara en förordnandetjänst. Statskontoret har den meningen,
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
att en överdirektörstjänst med huvudsakligen administrativ inriktning bör
vara en fullmaktstjänst men en överdirektör, som avses vara vetenskapsman,
tillsättas på förordnande. En reservant inom statskontoret anser
tjänsten under alla förhållanden böra vara förordnandetjänst. Högre lönegrad
än den 15 (4) på löneplan 2 (B) påyrkas av Sveriges naturvetareförbund
och Sveriges civilingenjörsförbund.
De remissinstanser, vilka föredrar den nu gällande ordningen i fråga
om chefsskapet för institutet — statskontoret, medicinska fakulteten i
Lund, karolinska institutets lärarkollegium och Sveriges läkarförbund —
tillstyrker, att för administrativa göromål skapas en särskild administrativ
tjänst (byrådirektör eller intendent). Medicinska fakulteten
i Göteborg — som ifrågasatt, att institutets chef skulle utses inom
ett av avdelningsföreståndarna och laboratorerna bildat kollegium — finner
en sådan anordning kräva, att en högre administrativ tjänst, förslagsvis
byrådirektör, inrättas. Styrelsen för veterinärhögskolan understryker, att
den vetenskapligt skolade institutschefen bör ha tillgång till kvalificerade
befattningshavare för löpande administrativa ärenden. Styrelsen för folkhälsoinstitutet
föreslår, att en kansliavdelning kommer till stånd under
chefskap av en byrådirektör. Även arbetarskyddsstyrelsen ifrågasätter en
sådan anordning. Tjänstemännens centralorganisation tillstyrker inrättande
av en kanslichefstjänst. Med avseende å den administrativa befattningshavarens
löneställning föreslår statskontoret 31 (24) lönegraden, institutets
styrelse lägst 31 (24) lönegraden och medicinska fakulteten i Lund 37 (B 1)
lönegraden. Sveriges läkarförbund karaktäriserar tjänsten såsom närmast
svarande mot de större sjukhusens intendenter.
Avdelningsföreståndarna m. in.
Av delning sföreståndarn as ställning beröres i en del av
remissyttrandena, varvid uppmärksammas frågorna om samordningen mellan
allmänhygieniska avdelningen och karolinska institutet samt yrkeshygieniska
avdelningens förbindelse med arbetarskyddsstyrelsen.
Medicinska fakulteten i Göteborg ifrågasätter lämpligheten av att ens
under en övergångstid på en person överlåta ansvaret för två så arbetstyngda
och betydelsefulla verksamhetsgrenar som karolinska institutets
hygieniska institution och allmänhygieniska avdelningen. Medicinalstyrelsen
uttalar, att personalunionen med karolinska institutet visserligen kan
medföra vissa fördelar för folkliälsoinstitutet men att såväl avdelningsarbetet
som den akademiska undervisningen i vissa avseenden blir lidande
på föreningen. Professorn såsom avdelningsföreståndare blir så hårt anlitad
för praktiskt och praktiskt vetenskapligt arbete, att hans rent vetenskapliga
verksamhet eftersättes. Svårigheterna ökas genom den vidgade
undervisningsskyldigheten enligt den nya undervisningsplanen. Då de sökande
till professuren måste prövas med hänsyn till ledarskapet för en
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958
praktiskt arbetande avdelning, kan detta medföra, att en i teoretisk hygien
väl meriterad sökande kan bli utesluten ur konkurrensen. En skilsmässa
mellan de båda tjänsterna bör därför genomföras. Sveriges läkarförbund
framför delvis samma synpunkter och föreslår, att samordningen upphör.
Den kan dock accepteras under en övergångstid. Karolinska institutets
lärarkollegium anser, att, om en högt kvalificerad biträdande avdelningsföreståndare
anställes, nackdelarna med samordningen skulle minska, medan
fördelarna kvarstår. Frågan är emellertid ej tillräckligt utredd. En
skyndsam utredning i frågan bör ske. Folkhälsoinstitutets styrelse uttalar,
att olägenheterna med den rådande personalunionen icke kan anses minska
genom den föreslagna delningen av allmänhygieniska avdelningen. Bl. a.
kommer den omständigheten, att vattenlaboratoriet tillföres allmänhygieniska
avdelningen, att verka i motsatt riktning. Samordningen innebär å
andra sidan vissa fördelar för folkhälsoinstitutet, t. ex. möjligheten att
utnyttja hygieniska institutionens personella och materiella resurser. Även
om styrelsen f. n. är mest böjd för att anse personalunionen höra upphöra,
vill styrelsen dock ej taga slutlig ställning härtill förrän efter en allsidig
utredning. Svenska laboratrisföreningen är icke helt övertygad om att en
separation skulle vara lycklig bl. a. med hänsyn till önskvärdheten av nära
kontakt mellan de båda institutionerna.
I fråga om förhållandet till arbetarskyddsstyrelsen anför denna, att ett
upphävande av personalunionen skulle vara synnerligen olyckligt. Landsorganisationen
uttalar, att en kontinuerligt fungerande kontaktman visserligen
bör finnas men att det icke synes nödvändigt, att avdelningschefen
själv fungerar som sådan.
Beträffande kompetenskraven för avdelningsföreståndarna har medicinska
fakulteten i Göteborg den uppfattningen, att medicinsk utbildning
bör vara ett oeftergivligt villkor beträffande föreståndarna för allmän- och
yrkeshygieniska avdelningarna. Medicinska fakulteten i Lund föreslår läkarkompetens
för allmänhygieniska avdelningens föreståndare. Arbetarskyddsstyrelsen
finner nuvarande kompetenskrav för yrkeshygieniska avdelningens
föreståndare böra bibehållas. Sveriges läkarförbund anser, att för båda
avdelningarna bör fordras legitimation som läkare eller veterinär. Karolinska
institutets lärarkollegium finner naturligt, att allmän- och yrkeshygieniska
avdelningarna har läkare som chefer. Å andra sidan skulle det
förmodligen vara av värde för rekryteringen av t. ex. tekniker och kemister,
om möjlighet funnes för dem att befordras till avdelningsföreståndare.
Kollegiet vill på grund härav, under förutsättning att kravet på vetenskaplig
skicklighet strängt följes, icke motsätta sig utredningens förslag. Sveriges
naturvetareförbund och tjänstemännens centralorganisation tillstyrker, att
läkarlegitimationskravet utgår beträffande föreståndarna för allmän- och
yrkeshygieniska avdelningarna.
1 fråga om födoämneshvgieniska avdelningen och vitaminavdelningen
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
uttalar Sveriges veterinär förbund, att det nuvarande kravet på att chefen
för födoämneshygieniska avdelningen skall vara näringsfysiolog icke längre
är befogat utan bör överflyttas att gälla vitaminavdelningens chef. Däremot
måste chefen för födoämneshygieniska avdelningen ha födoämneshygienisk
utbildning inom de tre föreslagna sektionernas ämnesområden och speciell
kompetens inom åtminstone ett av dem. Medicinska fakulteten i Lund är
av den åsikten, att föreståndaren för födoämneshygieniska avdelningen bör
ha endera läkare- eller veterinärutbildning.
Av vissa remissinstanser föreslås, att vid institutet skall finnas ett fackkollegium
för samarbete mellan institutets chef och
avdelningsföreståndarna. Förutom dessa skulle i kollegiet
eventuellt ingå även sektionschefer och laboratorer. Sveriges läkarförbund
anser, att ett föreståndarkollegium skulle utgöra ett lämpligt organ för
nämnda samarbete. Kollegiet skulle äga att hos styrelsen avgiva förord
vid utseende av föreståndare för institutet. Ett ställningstagande i fackfrågor
skulle ske bättre i ett specialistkollegium än i styrelsen. Veterinärstyrelsen
uttalar, att alla ärenden av mera allmän eller väsentlig betydelse
bör bli föremål för överläggning inom detta kollegium, innan de föredrages
inför institutets styrelse. Medicinska fakulteten i Lund förordar, att fackkollegiets
yttranden skall bifogas styrelsens beslut. Medicinska fakulteten
i Göteborg och karolinska institutets lärarkollegium ifrågasätter, huruvida
icke institutets yttranden i fackärenden borde avgivas av ett sådant kollegium
och alltså icke av styrelsen. Sveriges akademikers centralorganisation
förordar likaledes ett fackkollegium, som skall övertaga styrelsens
fackligt-vetenskapliga funktioner. Sveriges professorers förening erinrar,
att en motsvarande anordning finnes vid statens skogsforskningsinstitut
och där fyllt en viktig funktion för samarbetet. Landsorganisationen uttalar,
att ett rådsorgan åtminstone beträffande den yrkeshygieniska avdelningen
troligen skulle kunna ha en praktisk funktion att fylla.
Vissa lönefrågor m. m.
Med avseende å de för avdelningarna gemensamma utbildnings-
och löne g radsfrågorna gör folkhälsoinstitutets
styrelse det allmänna påpekandet, att betänkandet nästan helt förbigått frågor
om tjänstemännens utbildning och kvalifikationer samt endast i undantagsfall
framlagt förslag till lönejusteringar. Underlåtenheten är ägnad att
lända institutet till stort men. Till följd av otillfredsställande lönesättningar
har personal redan tidigare lämnat institutet, och betänkandet har fått till
följd ytterligare avflyttning. Även Sveriges akademikers centralorganisation
och tjänstemännens centralorganisation understryker behovet av lönejusteringar.
Sistnämnda organisation uttalar tillika, att den i likhet med
utredningen finner riktigt att högre än formell kompetens värdera en be
-
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
fattningshavares erfarenhet och under tjänstgöringstiden förvärvade kunskaper
för genomförandet av vissa arbetsuppgifter.
Löneställningen för laboratorerna anses av flera myndigheter vara otillfredsställande.
Folkhälsoinstitutets styrelse föreslår, att tjänsterna placeras
i 34 (26) lönegraden. För sektionschef bör därjämte särskilt arvode utgå.
Flera av laboratorsbefattningarna har sedan flera år varit permanent vakanta
till följd av brist på kompetenta sökande. Befattningarna är för lågt
lönegradsplacerade ej blott i förhållande till motsvarande befattningar vid
universitet och högskolor utan även i jämförelse med likartade tjänster
vid andra institutioner, t. ex. statsagronom- och statshortonomtjänster, laboratorstjänster
vid Alnarp och laborator stjänster vid försvarets forskningsanstalt.
För befattningarna bör i princip fordras docentkompetens eller på
annat sätt styrkt vetenskaplig skicklighet. Därjämte bör fordras lämplighet
och erfarenhet av praktiskt-vetenskapligt arbete. ^ id tjänsternas tillsättande
bör lämpligt sakkunnigförfarande tillämpas. Även tjänstemännens centralorganisation
erinrar om de högre lönegradsplaceringarna vid andra praktiskt-vetenskapliga
institutioner, därvid krav på disputationsprov icke föreligger.
Enligt instruktionen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
skall vid tillsättandet av statsagronomtjänster hänsyn tagas även till
erfarenhet vunnen vid praktisk verksamhet inom befattningens område.
Differentierad löneställning för laborator stjänsterna bör ej förefinnas i andra
fall än då laboratorstjänst klart avviker ifråga om arbetsuppgifternas kvalitet
i förhållande till övriga laborator stjänster. Medicinska fakulteten i Lund
anför, att åtminstone några av laboratorerna bör tillsättas medelst sakkunnigförfarande
och deras löneställning sättas i paritet med universitetslaboratorernas.
Fakulteten framhåller bl. a., att, om laborator skall åläggas att
under avdelningsföreståndarens tillsyn handlägga vissa ärenden på eget
ansvar, bör befattningshavaren ha en oomtvistlig kompetens. Karolinska
institutets lärarkollegium förordar även sakkunnigförfarande och anser
löneförmånerna böra jämställas med dem, som gäller lör universitets- och
högskolelaboratorer. Frågan är av den vikt, att den icke bör skjutas på framtiden.
Medicinska fakulteten i Göteborg anför, att det för det vetenskapliga
arbetet är synnerligen viktigt, att så många som möjligt av ifrågavarande
befattningshavare förvärvat kompetens motsvarande doktorsgrad eller docentställning.
Laboratorstiteln bör reserveras för tjänster med samma kompetenskrav
och löneställning som gäller för laboratorer vid universiteten och
karolinska institutet. Enligt ueterinärstyrelsen bör särskild vikt fästas vid
alt sektionscheferna är vetenskapligt högt kvalificerade och dessa befattningshavare
bör därför få förmånligare löneställning än övriga laboratorer
samt ha s. k. förstärkt docentkompetens. Sveriges naturvetareförbund betonar
särskilt behovet av förbättrad löneställning för sektionscheferna. Även
Sveriges akademikers centralorganisation och Sveriges läkarförbund anser,
alt lönesättningarna för laboratorerna bör förbättras, Sveriges civilingenjörs
-
46 Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
förbund finner lönesättningen för de tekniska laboratorerna klart otillfredsställande.
Statens lönenämnd ifrågasätter, om tillräckliga skäl föreligger för införande
av särskilt arvode till en av laboratorerna vid allmänhygieniska avdelningen
i hans egenskap av ställföreträdare för avdelningsföreståndaren.
Det är icke lämpligt att — såsom utredningen föreslagit beträffande medicinska
och tekniska sektionerna vid yrkeshvgieniska avdelningen i Solna_
införa en olika ansvarsfördelning mellan laboratorer vid samma sektion och
i samma lönegrad. Det förstnämnda förslaget avstyrkes även av statskontoret.
Statskontoret förutsätter, att högskoleutbildning kommer att uppställas
som villkor för innehav av föreslagna befattningar som förste byråingenjör.
Institutets styrelse förordar, att förste kemist placeras i 29 (23) i stället
tör såsom f. n. 27 (21) lönegraden. Sveriges akademikers centralorganisation
uttalar, att avlöningsförhållandena för förste kemisterna är otillfredsställande
medan statskontoret ifrågasätter, om icke oförändrad lönegrad bör
tillämpas.
Tjänstemännens centralorganisation framhåller, att med hänsyn till ansvarsfördelningen
de av utredningen framförda allmänna synpunkterna ifråga
om kompetenskraven bör kunna medföra högre lönesätlning särskilt för
assistenter med lägre formell kompetens. Samtliga assistenttjänster
i 21 (15) lönegraden bör göras till befordringstjänster; utbildningstjänster
bör alltså icke här förekomma. Utbildningstjänster bör hållas utanför den
ordinarie personalstaten. Sveriges naturvetareförbund finner en höjd lönegradsplacering
nödvändig för assistenter med filosofiska examina. Sveriges
akademikers centralorganisation anser lönesättningen för assistenterna
otillfredsställande.
Enligt tjänstemännens centralorganisation förefinnes skäl för att åtminstone
beträffande de mer kvalificerade laboratoriebiträdena ej
alltför hårt fasthålla vid proportionsprincipen. Varje laboratorieseklion bör
i enlighet med utredningens förslag tilldelas ett laboratoriebiträde med uppgift
att leda den övriga personalen in. m. Vilken lönegrad som därvid bör
tillämpas kan centralorganisationen icke nu taga ställning till. Placering som
tekniskt biträde bör ifrågakomma för vissa diskbiträden. Svenska
laboratrisföreningen understryker betydelsen av att laboratorieuppgifterna
inom institutet i största möjliga mån delegeras från akademiskt utbildade till
andra befattningshavare. En delegering av uppgifter till laboratoriebiträdespersonalen
måste emellertid påverka denna personals löneställning. Föreningen
anser kategorien laboratoriebiträden i lönegraden 4—8 (1__5) böra
avskaffas. Såsom skett vid universitetsinstitutionerna bör laboratrisbefattning
ej hänföras till lägre lönegrad än den It (7). Ett antal laboratrisbefattningar
i 17 (11) och 19 (13) lönegraden bör inrättas. Kompetenskrav
för laboratrisbefattningar bör fastställas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
47
Kansliet och övrig gemensam personal
Ingen erinran mot utredningens förslag göres rörande personalens antal
och fördelning på arbetsgrupper. Däremot har vissa erinringar framförts
mot föreslagna lönegradsplaceringar. Sålunda förordar folkhälsoinstitutets
styrelse uppflyttning av kassören från 15 (10) till 19 (13) lönegraden, av
materialförvaltaren från 14 (9) till 16 (11) lönegraden och av instrumentmakaren
från 14 (9) till 16 (11) lönegraden. Tjänstemännens centralorganisation
föreslår likaledes för kassören 19 (13) lönegraden samt förordar,
att en av de två kontorsbiträdestjänsterna ändras till kanslibiträdestjänst.
Statskontoret anser, att det för reparatörsgöromålen är tillfyllest med en
reparatörstjänst i 13 (9) lönegraden. Sistnämnda lönegrad föreslås även av
statens lönenämnd, som därjämte för biträdet åt överdirektören icke vill
tillstyrka högre placering än i 13 (9) lönegraden (kontorist). En reservant
inom lönenämndcn förordar för överdirektörens biträde 15 (10) lönegraden.
Undervisnings- och upplysningsverksamheten
Förslaget om en särskild undervisnings- och upplysningssektion
tillstyrkes eller lämnas utan erinran av de remissinstanser,
som yttrat sig i ämnet. Kooperativa förbundets utlåtande ger dock
uttryck för en viss tveksamhet.
Beträffande sektionens uppgifter anser folkhälsoinstitutets styrelse, att
distriktssköterskeutbildning alltjämt bör ske vid institutet, vilket även i
fortsättningen skall ha hand om utbildningen i hälsovård och socialhygien
för stora grupper av hälsovårdstjänstemän. Medicinalstyrelsen däremot är
böjd för uppfattningen, att distriktssköterskeutbildningen, vari bör ingå
utbildning för sjuksköterskor i öppen barnavård, bör kunna överflyttas till
ett statligt institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Samordning av
sjuksköterskeundervisningen med övrig utbildning vid folkhälsoinstitutet
har ej varit praktiskt genomförbar. I avbidan på erforderlig utredning i
frågan torde distriktssköterskeskolan under de närmaste åren få bibehållas
vid institutet. Svenska delegationen av nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning
upplyser, att utbildningen vid den tilltänkta hälsovårdshögskolan
enligt kommitténs mening åtminstone till en början bör begränsas till hälsovårdstjänstemän,
verksamma på det regionala planet och tillhörande grupperna
tjänsteläkare, tjänsteveterinärer, sanitäringenjörer och sjuksköterskor.
Kommittén räknar med att ett intimt samarbete i undervisningsfrågor
kommer till stånd mellan högskolan och folkhälsoinstitutet.
En reservant inom folkhälsoinstitutets styrelse finner upplysningsfrågan
ej tillräckligt utredd. Medicinalstyrelsen föreslår, att frågan om eu intensifierad
hälsovårdspropaganda inom en central samordnande ledning upptages
till skyndsam utredning.
Med avseende å personalförslaget finner statskontoret uppsättningen för
stor. Möjligheterna att reducera biträdespersonalen torde särskilt böra under
-
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
sökas. Medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg anser det böra övervägas
att till undervisningen fast knyta en hälsovårdsinspektör. Samma förslag
framföres av medicinalstyrelsen, som även anser det behövligt med
ytterligare en lärarkraft vid distriktssköterskeskolan. Behovet av en sådan
förstärkning av skolans personal understrykes också av tjänstemännens
centralorganisation. Sveriges naturvetareförbund föreslår, att en särskild
bibliotekarie anställes.
Svenska delegationen av nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning
understryker vikten av att chefstjänsten vid undervisnings- och upplysningssektionen
besättes med en kraft, som har vetenskaplig kompetens i
hygien-socialmedicin och som dessutom har goda förutsättningar att meddela
undervisning och administrera verksamheten. Befattningen bör placeras i
en med professors- eller möjligen laboratorsbefattning likvärdig löneställning.
Sveriges naturvetareförbund uttalar, att föreslagen placering i 29 (23)
lönegraden är för låg. Lön som laborator föreslås av medicinska fakulteterna
i Lund och Göteborg, karolinska institutets lärarkollegium, medicinalstyrelsen
och folkhälsoinstitutets styrelse, vilka myndigheter framhåller vikten
av att befattningshavaren har god hygienutbildning. Tjänstemännens centralorganisation
ifrågasätter möjligheterna till en fullgod rekrytering av
tjänsten med föreslagen lönegradsplacering.
Medicinska fakulteten i Lund uttalar, att ersättning för undervisning bör
utgå till vid folkhälsainstitutet anställda, såvida icke av anställningsvillkoren
framgår, att preciserad undervisningsskyldighet föreligger.
Statens lönenämnd anser, att i stället för en föreslagen kanslibiträdestjänst
vid sektionen bör anställas ett skriv- och kontor sbiträde i reglerad
befordringsgång.
För distriktssköterskeskolans del föreslår tjänstemännens centralorganisation
dels placering i lönegrad av tjänsterna som föreståndare och biträdande
föreståndare enligt samma normer som vid jämförliga utbildningsanstalter,
dels höjning av en kanslibiträdestjänst (förordnande i Cg 13) till
Ce 13 (Ae 9).
Fackavdelningarnas organisation
A llmänhygieniska avdelningen
Förslaget om uppdelning av avdelningen har fått stöd av bostadsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg,
karolinska institutets lärarkollegium, medicinalstyrelsen, styrelsen för statens
bakteriologiska laboratorium, svenska delegationen av nordiska kommittén
för hälsovårdsutbildning, svenska arbetsgivareföreningen, tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges läkarförbund, Sveriges civilingenjörsförbund
och kooperativa förbundet. Även en reservant inom folkhälsoinstitutets
styrelse tillstyrker uppdelning. Byggnadsstyrelsen understryker,
49
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
att arbetsuppgifterna inom hithörande områden kan förväntas bli omfattande.
En reducering av institutets åligganden genom en framtida ökad delegering
av uppgifter skulle innebära större resurser för kvarvarande arbetsuppgifter,
till fördel icke minst för lösandet av de ständigt nya problem av
hygienisk natur, som den ökande tätbebyggelsen medför. Den nu föreslagna
utbyggnaden av institutet föregriper icke en sådan framtida delegering. Medicinalstyrelsen
vitsordar behovet av intensifierad forskning på det fysiologiskt-hygieniska
området, där stora ekonomiska fördelar står att vinna.
Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium framhåller, att i och med
inrättandet av en epidemiologisk avdelning vid laboratoriet detta fått möjlighet
att utvidga sin verksamhet på det bakteriologisk-epidemiologiska området.
Då folkhälsoinstitutet torde komma att koncentrera sitt huvudintresse
till den hygieniskt betonade delen av detta område och då bakteriologiska
laboratoriet ej inom överskådlig tid torde kunna täcka denna del, tillstyrker
styrelsen den föreslagna utökningen av institutets avdelningar.
Medicinska fakulteten i Uppsala delar uppfattningen, att snara åtgärder
är påkallade för att främja en fysiologiskt inriktad bostadshygienisk forskning.
Emellertid ifrågasattes, om icke den rationella lösningen av såväl
frågan om inrättande av en professur i hygien vid universitetet i Uppsala
som skapandet av en bostadshygienisk avdelning vid institutet vore att organisera
denna avdelning som en del av en väsentligen fysiologiskt inriktad hygienisk
institution i Uppsala. Arrangemanget skulle innebära, att hygienprofessuren
bindes till den fysiologiska delen av ämnet med skyldighet för
innehavaren att förestå den till institutionen förlagda bostadshygieniska avdelningen
av folkhälsoinstitutet. En universitetsinstitution för hygien måste
för en framgångsrik verksamhet inom både forskning och undervisning ha
intim kontakt med aktuella praktiska problem. Med hänsyn till byggnadsoch
utrustningsfrågor måste före planeringen av eu hygieninstitution ställning
tagas till frågan om arten av den forskningsverksamhet, som där skall
bedrivas. En union mellan de båda institutionerna synes komma att innebära
stora fördelar även ur folkhälsoinstitutets synpunkt, bl. a. genom väsentligt
ökade möjligheter till god forskningsutbildning och rekrytering. Fakulteten
upplyser, att kostnaderna för en klimatkammaranläggning — vilken är nödvändig
för av utredningen angivna forskningsuppgifter — torde uppgå till
cirka 500 000 kronor.
Majoriteten inom styrelsen för folkhälsoinstitutet yttrar, att det, särskilt
om personalunionen med karolinska institutet skulle upphöra, kan ifrågasättas,
om den föreslagna uppdelningen av allmänhygieniska avdelningen är
nödvändig eller ens rationell. Frågan bör därför ytterligare utredas. Härför
talar även, alt genom betänkandet ingen klarhet vinnes angående möjligheterna
att få vissa fysiologiska problem lösta på andra håll. Även svenska
laboratrisföreningen är av den meningen, att, om eu separation med karo
4
— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 83
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
linska institutet skulle genomföras, det kan anses diskutabelt med en uppdelning
av avdelningen.
Statskontoret, som erinrar om den verksamhet på det bostadshygieniska
området, vilken bedrives vid Uppsala universitets klimatlaboratorium, finner
tillräckliga skäl åtminstone ej f. n. föreligga för en uppdelning av allmänhygieniska
avdelningen.
Försvarets sjukvårdsstyrelse bedömer institutets uppdelning på en allmänhygienisk
m. fl. avdelningar såsom opraktisk. Det kan ifrågasättas, om det
icke vore mera ändamålsenligt att anknyta uppdelningen i olika avdelningar
till den vetenskapliga indelningen i bakteriologi, fysiologi, toxikologi.
Utredningens förslag att ärenden rörande vatten och avlopp helt skall
omhänderhas av allmänhygieniska avdelningen tillstyrkes av de remissinstanser,
som yttrat sig i frågan. Ej heller förslaget om överförande av
substratberedningen till allmänhygieniska avdelningen har föranlett någon
erinran. Tjänstemännens centralorganisation ifrågasätter dock, om det icke
vore ändamålsenligare att inrätta en fristående substratsektion för hela
institutet.
Beträffande personalbehovet å allmänhygieniska och bostadshygieniska
avdelningarna innehåller remissyttrandena — utöver vad nu redovisats
— i huvudsak följande.
Folkhälsoinstitutets styrelse ■— som anser en omedelbar uppdelning av
den nuvarande allmänhygieniska avdelningen icke böra ske — framhåller
likväl, att avdelningens kapacitet är otillfredsställande särskilt beträffande
de fysiologiska frågorna. I avbidan på ytterligare utredning om avdelningens
organisation framlägger styrelsen intet slutligt förslag om personalen. För
att i någon mån minska fördröjningen av avdelningens upprustning föreslår
styrelsen, att omedelbart inrättas ett par nyckeltjänster, nämligen en
teknisk laborator stjänst och en tjänst som förste kemist. Det är vidare synnerligen
angeläget, att assistenttjänsten omändras till en avdelningsingenjörsbefattning.
Oberoende av om uppdelning kommer till stånd eller ej,
behövs en kraftig ytterligare förstärkning av personalen för bostadshygienisk
verksamhet. Då decentraliseringsfrågan rörande vattenundersökningarna
icke lösts, och då vattenlaboratoriet enligt utredningens förslag skall tillföras
nya, välmotiverade uppgifter är det helt uteslutet att i samband med överflyttningen
minska vattenlaboratoriets kapacitet. Laboratoriet bör dessutom
förstärkas med en biokemist.
Den nya allmänhygieniska avdelningen bör enligt karolinska institutets
lärarkollegium erhålla dermatologi sakkunskap genom utökning av den
deltidsanställde hudkonsultens tjänstgöringstid med förslagsvis tre veckotimmar.
I sin verksamhet i övrigt bör hudkonsulten vara knuten till karolinska
institutet. Kollegiet motsätter sig den föreslagna kvantitativa minskningen
av kanslipersonalen på den allmänhygieniska avdelningen. Lärarkollegiet
uttalar vidare, att en minskning av vattenlaboratoriets kapacitet ej
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
kan ifrågakomma, förrän decentraliseringsproblemet blivit löst. Medicinalstyrelsen
finner det orealistiskt att räkna med att den kvalificerade personalen
på laboratoriet skulle kunna reduceras samtidigt som rutinlaboratoriet
övergår till forskningslaboratorium. Försvarets sjukvårdsstyrelse
anför, att vid vattenlaboratoriet icke finnes någon medicinskt utbildad
befattningshavare trots att den alldeles övervägande hygieniska aspekten på
vattenundersökningar är medicinskt-bakteriologisk. Sveriges naturvetareförbund
finner anmärkningsvärt, att assistenten i Ce 25 (Ae 19) med
biologisk utbildning föreslås indragen. Enligt Sveriges civilingenjörsförbund
bör det nya organet för vattenfrågor göras mera fullständigt ur teknisk synpunkt,
särskilt som rutinanalyserna är avsedda att minskas och verksamheten
skall läggas efter mera utvecklingsbefrämjande linjer. På grund härav
erfordras i varje fall ytterligare minst en högskoleutbildad ingenjör, förslagsvis
i förste avdelningsingenjörs ställning, och en teknisk konsulentbefattning
(för vattenverkens räkning), vilken skulle besättas med en kemiingenjör i
löneställning motsvarande den tekniske laboratorn. Det synes oklokt att
beröva vattenavdelningen den biolog, som f. n. är specialist på vattenbiologi.
Tjänstemännens centralorganisation framhåller såsom orimligt, att personalen
för substratberedning reduceras, trots att vattenlaboratoriet skall
överföras till allmänhygieniska avdelningen.
Till den bostadshygieniska avdelningen bör enligt karolinska institutets
lärarkollegium knytas en kvalificerad kemist. Sveriges civilingenjörsförbund
har den uppfattningen, att de fysiologiska frågorna fått för stor dominans på
den bostadshygieniska avdelningen. En kvalificerad civilingenjör bör placeras
på den ena laboratorstjänsten.
Rörande befattningshavarnas lönegradsplacering har folkhälsoinstitutets
styrelse, såsom framgår av det föregående, föreslagit, att den nuvarande
assistenttjänsten å allmänhygieniska avdelningen ändras till tjänst som
avdelningsingenjör. Samma förslag framföres av Sveriges civilingenjörsförbund,
som även finner olämpligt, att lönesättningen för laboratoriebiträdena
vid det nya vattenlaboratoriet blir sämre än vid det gamla, trots
mer avancerade uppgifter. Tjänstemännens centralorganisation delar åsikten,
att den nuvarande assistenttjänsten på allmänhygieniska avdelningen
bör uppflyttas. Organisationen anser vidare, att laboratorieassistenten i 17
(12) lönegraden bör utbytas mot en assistent i 23 (17) lönegraden, avsedd
för en kemist. Laboratoriepersonalen på den nya allmänhygieniska avdelningen
bör utökas med en 13(9)-tjänst och fyra 11 (7)-tjänster samt minskas
med två tjänster i 8 (5) lönegraden. Såsom ledare för substratberedningsarbetet
bör avses en förman i 17 (12) lönegraden. Det kan ifrågasättas,
om ej behov föreligger att inrätta laboratoriebiträdestjänster för
substratberedningen. Den föreslagna assistenttjänsten i 23 (17) lönegraden
vid bostadshygieniska avdelningen synes böra placeras i 25 (19) lönegraden
i likhet med hälsovårdsinspektören vid försvarets sjuk vårdsanstalt.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Sveriges naturvetareförbund framför såsom sin uppfattning, att assistenterna
vid vattenlaboratoriet bör få en höjd löneställning. Karolinska institutets
lärarkollegium motsätter sig föreslagen kvalitativ minskning av
kanslipersonalen på den nya allmänhygieniska avdelningen. Statens lönenämnd
kan icke tillstyrka, att i kansliorganisationen för bostadshygieniska
avdelningen — utöver föreslagen kontoristtjänst — ingår högre biträdestjänst
än i reglerad befordringsgång.
Yrkeshygieniska avdelningen
Behovet av en upprustning av den yrkeshygieniska
verksamheten betonas särskilt av arbetarskyddsstyrelsen, karolinska
institutets lärarkollegium, medicinalstyrelsen, folkhälsoinstitutets styrelse,
svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges naturvetareförbund och landsorganisationen.
Arbetarskyddsstyrelsen framhåller härvid bl. a., att utvecklingen på arbetslivets
område inneburit, att de yrkeshygieniska problemen ökat kraftigt
i såväl antal som betydelse. I arbetarskyddsverkets dagliga arbete utgör
frågor om arbetslokalers anordnande, ventilering, belysning, värmeförhållanden,
personlig skyddsutrustning, arbetsställningar, buller, damm, gaser,
hälsofarliga ämnen in. in. en stor del av arbetsuppgifterna. För att kunna
fylla sin uppgift är arbetarskyddsverket beroende av att erforderliga såväl
mera omfattande praktiskt-vetenskapliga undersökningar som undersökningar
på enskilda arbetsplatser och rörande enstaka misstänkta ämnen
kan utföras. Styrelsen har f. n. inga möjligheter att med egna resurser
utföra annat än mycket enkla undersökningar på arbetsplatser, utan är
hänvisad till yrkeshygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitutet. Yrkeshygieniska
avdelningen kan f. n. icke fullgöra sina uppgifter utan att erhålla
ökade personella och materiella resurser. En förstärkning erfordras för
solnaavdelningen även om en avdelning i Göteborg och ett laboratorium
vid arbetarskyddsstyrelsen inrättas.
Medicinalstyrelsen uttalar, att den yrkeshygieniska organisationen icke
på långt när har den kapacitet, som verksamhetens humanitära och samhällsekonomiska
betydelse motiverar. Betydande nya insatser krävs därför.
Sålunda behövs ett fortlöpande forsknings- och utbildningsarbete av betydande
mått, varvid i högre grad än hittills jämväl bör beaktas arbetsfysiologiska
och industripsykologiska problem inom arbetslivet. Detta är
så mycket mera angeläget som industrien är stadd i kraftig expansion samt
ställd inför nya, ur hygienisk synpunkt viktiga situationer.
Svenska arbetsgivareföreningen uttalar, att förstärkningen av den yrkeshygieniska
verksamheten främst bör beröra den tekniska grenen av verksamheten.
Sveriges läkarförbund vitsordar även behovet av en upprustning av den
yrkeshygieniska verksamheten men framhåller samtidigt, att utredningen
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
icke lämnat någon tillfredsställande kalkyl över det ytterligare behovet
redan nu eller inom den närmaste framtiden av ökade resurser. En närmare
utredning om behovet av yrkeshygienisk service efterlyses av medicinska
fakulteten i Lund. Fakulteten delar dock uppfattningen, att det
finnes ett stort lokalt behov av sådan service. Folkhälsoinstitutet bör vara
det centrala forskningsorganet. Forskning erfordras bl. a. rörande olycksfallens
psykiska orsaker. Arbetet med de centrala registren över dammskadade
och över farliga industripreparat, vilka register icke kunnat föras
under senare år, bör åter upptagas.
Vad angår organisationens utformning har inrättandet av
en avdelning i Göteborg tillstyrkts eller godtagits av medicinska fakulteten
i Göteborg, Svenska institutet för konserveringsforskning, medicinalstyrelsen,
en reservant inom folkhälsoinstitutets styrelse, svenska delegationen
av nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning, svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges civilingenjörsförbund och Sveriges naturvetareförbund.
Medicinalstyrelsen anser dock, att avdelningen icke ■— utom interimistiskt
— bör inrymmas inom folkhälsoinstitutets förvaltning. Samordning bör
i stället sökas med Göteborgs universitet eller med den planerade nordiska
hälsovårdshögskolan i Göteborg. Medicinska fakulteten i Göteborg betonar
vikten av ett intimt samarbete mellan de kliniska disciplinerna och den
föreslagna yrkeshygieniska avdelningen, vilket samarbete skulle underlättas,
om avdelningen anknötes till fakulteten såsom en särskild institution.
Innan definitivt beslut fattats om den föreslagna professuren i hygien
vid universitetet och om den tilltänkta hälsovårdshögskolan torde dock
avdelningen böra inrättas i enlighet med vad i betänkandet förordats.
Förslaget om inrättande av ett yrkeshygieniskt laboratorium inom arbetar
skyddsstyrelsen tillstyrkes eller godtages av medicinalstyrelsen, majoriteten
inom folkhälsoinstitutets styrelse och Sveriges naturvetare förbund.
Medicinalstyrelsen framhåller emellertid, att verksamheten — vilken såsom
förslaget innehåller bör vara begränsad till huvudsakligen tekniska ting —-bör taga hänsyn till medicinska synpunkter. Fn viss garanti härför erhålles
genom samarbetet med arbetarskyddsstyrelsens läkare. Arbetarskyddsstyrelscn
och vissa reservanter inom folkhälsoinstitutets styrelse — vilka föreslår,
att folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning provisoriskt förses
med eu särskild avdelningsstyrelse — anser, att det vid bifall till detta
förslag icke är erforderligt med ett särskilt laboratorium hos arbetarskyddsstyrelsen.
Om däremot nämnda förslag icke genomföres, måste styrelsen
ha möjlighet att utföra vissa undersökningar på eget laboratorium.
Yttranden, som avstyrker eller ställer sig tveksamma i fråga om ett
mera omedelbart inrättande av en göteborgsavdelning, har avgivits av arbetarskyddsstyrelsen,
statskontoret, statens organisationsnämnd, statens
sakrevision, medicinska fakulteten i Lund, majoriteten inom folkhälsoinstitutets
styrelse, Skånes handelskammare, tjänstemännens centralorganisa
-
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
tion, Sveriges läkarförbund, svenska laboratrisföreningen och landsorganisationen.
En motsvarande hållning till förslaget om ett yrkeshygieniskt
laboratorium vid arbetarskyddsstyrelsen intages av statskontoret, statens
organisationsnämnd, statens sakrevision, medicinska fakulteten i Lund,
karolinska institutets lärarkollegium, vissa reservanter inom folkhälsoinstitutets
styrelse, svenska arbetsgivareföreningen, tjänstemännens centralorganisation
och svenska laboratrisf öreningen.
Såsom skäl för den avvisande inställningen till de båda nämnda förslagen
framhålles bl. a., att det icke är välbetänkt att splittra den statliga
verksamheten på området, att risk föreligger för dubbelarbete, att den förordade
organisationen måste föranleda ökade kostnader för personal, utrustning
och lokaler, samt att någon nämnvärd avlastning av arbete från den
yrkeshygieniska avdelningen i Solna likväl icke kommer till stånd. Vidare
anföres att de resurser för upprustning, vilka står till buds, får en mera rationell
användning vid och åtminstone i en första etapp bör utnyttjas för
förstärkning av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna. Bristande arbetsledning
vid avdelningen i Solna är ej att befara, om avdelningsföreståndaren
får kvalificerade medarbetare. Då verksamheten drives på olika håll, kan
undersökningsresultaten eller i varje fall bedömningen av dessa komma
att brista i enhetlighet samt kompetenskonflikter uppkomma. Behovet
av decentralisering kan lämpligen tillgodoses genom små underavdelningar
avsedda för det praktiska fältarbetet i olika delar av landet och
eventuellt anknutna till yrkesmedicinska mottagningar eller avdelningar.
Med avseende å förslaget om en göteborgsavdelning uttalas även, att det
är tvivelaktigt, om undersökningen av en yrkeshygienisk risk bör begränsas
geografiskt innan problemet är så utforskat, att bekämpandet av den aktuella
risken övergått till en ren rutinfråga, att den administrativa frågan icke
är genomarbetad, att med prövningen av förslaget bör anstå i avbidan på
resultatet av övervägandena rörande en nordisk hälsovårdshögskola i Göteborg,
samt att förutsättningarna för en anknytning till Göteborgs universitet
bör undersökas. Vidare upplyses av Svenska institutet för konserveringsforskning,
att detta inom en nära framtid torde behöva taga en del av de
föreslagna lokalerna i anspråk för egen del. Enligt arbetarskyddsstyrelsen
har lokalerna av yrkesinspektionen ansetts icke godtagbara. Även majoriteten
av folkhälsoinstitutets styrelse finner den föreslagna lösningen av lokalfrågan
oantagbar.
Beträffande laboratoriet vid arbetarskyddsstyrelsen framhålles, att antalet
av de undersökningar, som av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen
begärts hos yrkeshygieniska avdelningen, enligt diarierna varit relativt begränsat,
att arbetarskyddsstyrelsen tidigare icke sysslat med forskningsuppgifter
och att den föreslagna verksamheten är främmande för styrelsen, att
uppgifterna bör lösas genom samverkan mellan tekniker, kemister och läkare
men icke kan överlämnas till ett laboratorium med föreslagen sammansätt
-
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
ning, att standardiserade metoder för »rutinmässiga» arbetsplatsundersökningar
ännu icke kunnat utarbetas av folkhälsoinstitutet annat än i förhållandevis
liten utsträckning, att arbetarskyddsstyrelsens tekniska byrå redan
har ej mindre än fem avdelningar, att det skulle bli svårt att rekrytera personal
med erforderlig kompetens till ett så litet laboratorium som det här
avsedda, att arbetarskyddets behov av yrkeshygienisk service till sin huvuddel
bör tillgodoses genom de regionala yrkesmedicinska enheterna och
deras laboratorier, sedan dessa blivit utbyggda, att ett laboratorium vid
arbetarskyddsstyrelsen i allt fall — för att den vetenskapliga utvecklingen
beträffande t. ex. analys- och mätmetoder skall kunna följas samt för
resursernas samordning — bör fackmässigt underställas yrkeshygieniska
avdelningen vid folkhälsoinstitutet, samt att resultatet av en år 1956 tillsatt
utredning om vissa organisationsfrågor angående arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen m. m. bör avvaktas. Såsom en utväg för att
arbetarskyddsstyrelsen skall få undersökningar utförda så skyndsamt som
möjligt förordas, att ifrågavarande ärenden hänföres till en avgränsad
organisatorisk enhet inom den yrkeshygieniska avdelningen.
Byggnadsstyrelsen, som endast yttrat sig om de föreslagna lokalerna för
göteborgsavdelningen, uttalar, att dessa icke motsvarar de krav, som normalt
anses böra ställas på arbetslokaler, i vilka personal skall vistas stadigvarande.
Det kan starkt ifrågasättas, om en användning av lokalerna under
en kort övergångstid är ekonomiskt försvarligt. Svenska delegationen av
nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning har å andra sidan pekat på
möjligheten att för avdelningen provisoriskt taga i anspråk vissa lokaler,
som nu disponeras av universitetet, men vilka kommittén fått löfte att förhyra
för den planerade hälsovårdshögskolan.
Sveriges civilingenjörsförbund uttalar angående laboratoriet vid arbetarskyddsstyrelsen,
att, då styrelsen ej tidigare sysslat med forskningsarbete,
det synes egendomligt att nu föreslå ett laboratorium där.
Förslaget om inrättande av en hälsovårdscentral vid yrkeshygieniska
avdelningen i Göteborg avstyrkes av arbetarskyddsstyrelsen och svenska
arbetsgivareföreningen, vilka anser uppgifterna för en sådan central böra
ankomma på en enskild organisation eller enskilda företag. Även svenska
laboratrisföreningen ifrågasätter, om icke här är fråga om en uppgift för
arbetsgivarna. Medicinalstyrelsen anser en sådan verksamhet i Göteborg
böra organiseras i anslutning till den medicinska sjukhusorganisationen,
såsom skett i fråga om yrkesmedicinska centralen i Stockholm, vilken är
anknuten till karolinska sjukhuset.
Behovet av en mentalhygienisk verksamhet vid institutet vitsordas av
arbetarskyddsstyrelsen. Någon erinran emot utredningens förslag har icke
framförts i något yttrande.
Beträffande organisationen av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna
har arbetarskyddsstyrelsen, vissa reservanter inom folkhälsoinstitutets sly
-
56
Kanal. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
relse och svenska arbetsgivareföreningen förordat, att så länge den yrkeshygieniska
avdelningen kvarligger vid folkhälsoinstitutet, avdelningens ledning
skall omhänderhavas av en särskild styrelse. Enligt arbetarskyddsstyrelsen
bör arbetsmarknadens parter, vilka har den ojämförligt största
kännedomen om vilka yrkeshygieniska risker som förekommer i praktiken,
erhålla det avgörande inflytandet över avdelningen.
Förslaget om uppdelning av den yrkeshygieniska avdelningen i en ke~
misk, en medicinsk och en teknisk sektion tillstyrkes av de remissinstanser,
som yttrat sig i frågan.
Sveriges civilingenjörsförbund anser, att organisationen skulle bli mera
arbetsduglig, om de kemiska och tekniska sektionerna ställdes under en
gemensam teknisk ledning fristående från den medicinska sektionen. Den
senare skulle inriktas på vetenskapligt yrkesmedicinska problem. Någon
kontakt mellan läkare vid yrkeshygieniska avdelningen, å ena, samt arbetstagare
och patienter, å andra sidan, erfordras icke efter de yrkesmedicinska
klinikernas tillkomst. Chefen för den kemisk-tekniska avdelningen bör
vara överingenjör.
Rörande personalbehovet vid en eventuell avdelning i Göteborg
uttalar statskontoret, att anställandet av en psykiater och en konsult för
invärtes medicin torde kunna uppskjutas. Arbetarskyddsstyrelsen anser
antalet biträdestjänster vid göteborgsavdelningen väl lågt.
Arbetarskyddsstyrelsen finner det även tveksamt, om en personal på sju
man är tillräcklig för det föreslagna laboratoriet vid styrelsen.
För solnaav delning en förordar Sveriges naturvetareförbund en förstärkning
med en laborator och en förste kemist å den kemiska sektionen.
Tjänstemännens centralorganisation anser, att sjuksköterskoränsten vid
solnaavdelningen bör bibehållas.
Folkhälsoinstitutets styrelse föreslår för solnaavdelningen såsom en
första etapp en personalstat med 69 befattningshavare. Ur denna personal
bör dock vissa befattningshavare sammanföras till ett laboratorium inom
arbetarskyddsstyrelsen för rutinmässig verksamhet för dess räkning. Den
närmare personalfördelningen bör bli beroende av ytterligare överväganden.
Såsom en omedelbar personalförstärkning för avdelningen föreslår styrelsen
inrättande av en tjänst såsom laborator och en tjänst såsom förste
avdelningsingenjör. Härigenom skulle upplärning och träning av yrkeshygienisk
personal kunna ske.
Med avseende å löne g radsfrågorna anser statskontoret, att föreslagna
arvoden för de deltidsanställda läkarna vid göteborgsavdelningen
blivit för högt beräknade. Ämbetsverket ifrågasätter, huruvida icke den
föreslagna befattningen som förste kemist vid solnaavdelningen bör upptagas
i 27 (21) lönegraden. Statens lönenämnd föreslår, att arvodena till
industriläkaren och psykiatern i Göteborg fastställes till 18 000 resp. 12 000
kronor per år. Nämnden kan icke tillstyrka föreslagen uppflyttning av en
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958
kontoristtjänst vid yrke shygieniska avdelningen i Solna. Tjänstemännens
centralorganisation anser den föreslagna assistenttjänsten i 23 (17) lönegraden
för solnaavdelningen böra placeras i 27 (21) lönegraden. Föreslagen
minskning av antalet laboratoriebiträden vid solnaavdelningen bör
icke gå ut över de högre laboratoriebiträdestjänsterna.
Sveriges civilingenjörsförbund förordar, att chefen för den av förbundet
föreslagna kemisk-tekniska avdelningen skall vara överingenjör i Cp 14
(Bp 3).
Arbetarskyddsstyrelsen anser, att chefen för ett eventuellt laboratorium
vid styrelsen bör hänföras till 33 (26) lönegraden. Även Sveriges civilingenjörsförbund
finner den av utredningen föreslagna lönegradsplaceringen för
nämnda tjänst otillfredsställande. Sveriges naturvetareförbund anför, att
kompetenskraven för den föreslagna tjänsten som förste kemist i 27 (21)
lönegraden vid ifrågavarande laboratorium bör begränsas till högre kemisk
utbildning så att tjänsten kommer att stå öppen för såväl akademiker som
civilingenjörer.
Statens lönenåmnd förordar viss minskning av arvodena till industriläkare
och psykiater.
Folkhålsoinstitutets styrelse har i sin personalplan placerat laborator i
34 (26) lönegraden med särskilt arvodestillägg för laborator, som är sektionschef.
Vidare har istället för vissa assistenttjänster upptagits kemistbefattningar.
Tre laboratoriebiträden har höjts till laboratorieassistenter i 17
(12) resp. 19 (13) lönegraden.
Födoämneshygieniska avdelningen
Omfattningen av verksamheten vid avdelningen beröres av
bl. a. statens jordbruksnämnd, som erinrar, att den av de nordiska regeringarna
tillsatta kommittén för näringsforskning enhälligt avstyrkt, att det
nu inrättas ett gemensamt nordiskt näringsforskningsinstitut. Kommittén
finner det önskvärt, att de nordiska länderna var för sig utbygger och rationaliserar
sina inhemska resurser. Nämnden anser det böra övervägas, om
icke folkhälsoinstitutet i väsentligt högre grad än som föreslås av utredningen
bör ägna sig åt allmän näringsforskning, och ifrågasätter om icke
ytterligare utredning härom bör göras. Även Sveriges lantbruksförbund finner
det böra övervägas, om icke folkhälsoinstitutet i högre grad än nu är
fallet eller föreslås av utredningen bör ägna sig åt allmän näringsforskning.
Förbundet anser vidare, att växtskyddsmedlens skadliga inverkan på djur
borde uppmärksammas av institutet. Ävenså borde övervägas, om icke margarinvarukontrollen
skulle kunna utökas. Svenska kommittén för nordisk
näringsforskning erinrar om att förslag framkommit om inrättande av ett
halvstatligt näringsforskningsinstitut i Sverige. Kommittén uttalar, att
även vid en utvidgning av folkhålsoinstitutets kapacitet, som skulle möjliggöra
upptagande av mera kvalificerade forskningsuppgifter, behovet av en
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
speciellt på näringsforskning inriktad institution icke avlastas. Då folkhälsoinstitutet
har en mångfald andra arbetsuppgifter, föreligger det risk för att
nämnda forskning icke blir en förstahandsuppgift inom institutet. Näringsforskningen
skulle bäst tillgodoses genom ett halvstatligt institut. Medicinska
fakulteten i Uppsala understryker vikten av att födoämneshygieniska avdelningen
beredes ökade möjligheter till kvalificerad metodikforskning samt
till livsmedels-toxikologisk forskning. Fakulteten anser emellertid, att organisationen
av folkhälsoinstitutet i vad mån därav beröres näringsforskning
i vidare mening bör definitivt prövas först när frågan om tillkomsten av ett
särskilt näringsforskningsintitut avgjorts. Samma synpunkter anföres av
medicinska fakulteten i Göteborg. Medicinska fakulteten i Lund uttalar, att
definitivt förslag beträffande avdelningen för vitamin- och födoämneshygien
ej kan avges förrän frågan om näringsforskningsinstitutet avgjorts.
Den föreslagna organisationen av avdelningen — med en ny sektion
för toxikologi — bedömes av remissinstanserna som i stort lämplig.
Betydelsen av en toxikologisk sektion betonas särskilt av de medicinska
fakulteterna i Uppsala, Lund och Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska
institutet, styrelsen för veterinärhögskolan, kommerskollegium, folkhälsoinstitutets
styrelse, Sveriges kemiska industrikontor, Skånes handelskammare
och kooperativa förbundet.
Medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg samt Sveriges kemiska
industrikontor ifrågasätter, om den föreslagna personalen å toxikologiska
sektionen är tillräcklig. Tjänstemännens centralorganisation uttalar, att någon
saklig motivering icke förebragts för förslaget att föra laboratorn å
biologiska sektionen på övergångsstat. Folkhälsoinstitutets styrelse godtager
utredningens personalberäkning för avdelningen. Styrelsen anser dock, att
den nuvarande laborator stjänsten å biologiska sektionen icke bör — som utredningen
föreslagit — föras på övergångsstat utan bibehållas tills vidare i
nuvarande lönegrad. Frågan om ändring av tjänsten bör upptagas först vid
nuvarande tjänsteinnehavarens avgång.
Statens lönenämnd anser beträffande lönegradsplaceringarna
tillräckliga skäl ej anförda för föreslagen uppflyttning av nuvarande kontoristen
å födoämneshygieniska avdelningen. Tjänstemännens centralorganisation
föreslår uppflyttning av dels förste kemisten å livsmedelskemiska
sektionen från 27 (21) till 29 (23) lönegraden, dels assistenten å biologiska
sektionen från 25 (19) till 27 (21) lönegraden. Folkhälsoinstitutets styrelse
tillstyrker betänkandets lönegradsplaceringar i den mån ändring ej påkallas
av vad styrelsen anfört rörande de för fackavdelningarna gemensamma
lönegradsfrågorna. Vidare bör, såsom nyss anförts, den nuvarande laboratorn
å biologiska sektionen bibehållas vid oförändrad löneställning.
Kompetenskraven för den nye laboratorn å biologiska sektionen diskuteras
i några yttranden. Härvid framhålles, att befattningshavaren bör besitta,
förutom human- och veterinärbakteriologisk utbildning, goda insikter ro
-
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958
rande livsmedlens produktion och hantering samt praktisk erfarenhet av
hygienisk livsmedelskontroll m. m. Denna uppfattning framföres av folkhälsoinstitutets
styrelse, styrelsen för veterinärhögskolan, veterinärstyrelsen
och Sveriges veterinärförbund. Enligt de två sistnämnda remissinstanserna
bör befattningshavaren vara veterinär eller ha motsvarande kunskaper.
Tjänstemännens centralorganisation anser å andra sidan, att befattningen
icke bör knytas till viss examen.
Lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö förordar,
att en särskild odontologisk avdelning inrättas.
Vitaminavdelningen
Behovet av en förstärkning av resurserna ifråga om vitaminforskning
och vitaminkontroll understrykes av medicinska fakulteterna
i Uppsala och Lund, karolinska institutets lärarkollegium, statens jordbruksnämnd,
medicinalstyrelsen, folkhälsoinstitutets styrelse, svenska kommittén
för nordisk näringsforskning, Sveriges kemiska industrikontor, Skånes
handelskammare, Sveriges lantbruksförbnnd och tjänstemännens centralorganisation.
Karolinska institutet framhåller härvid, att, om för folkhälsan
betydelsefulla vitaminproblem skall kunna studeras ens i begränsad
utsträckning, en avsevärd ytterligare utökning av vitaminavdelningen måste
ske utöver vad utredningen föreslagit. Folkhälsoinstitutets styrelse betonar,
att kraftigt ökade resurser krävs för forskning rörande vitaminspörsmål
av central betydelse för folkhälsan. Styrelsen anser den i betänkandet
angivna personalstaten för vitaminavdelningen böra betydligt utvidgas.
Tjänstemännens centralorganisation uttalar, att den för övergångstiden avsedda
personalförstärkningen ej torde räcka till för att behandla de mer
omfattande forskningsuppgifter, som av utredningen angivits såsom ytterst
angelägna. Övergångstiden bör göras så kort som möjligt.
Ifråga om kontrollverksamheten finner folkhälsoinstitutets
styrelse behovet av en väsentligt ökad kapacitet på ett övertygande sätt dokumenterat
genom utredningens material. Sveriges lantbruksförbund uttalar,
att den föreslagna lösningen av vitaminkontrollen är synnerligen otillfredsställande
för animalieproduktionen och foderkontrollen. Livsmedelsindustrien
har för närvarande stora svårigheter att få erforderliga vitaminbestämningar
utförda och behovet tenderar att öka. Förbundet framhåller,
att kontrollen helt bör betalas av näringslivet. Statens jordbruksnämnd
anför, att en kontroll i rimlig omfattning av fodervarornas uppgivna vitaminhalt
i nuvarande läge icke lämpligen kan eftersättas eller utbytas mot övervakning
i summarisk form. Den av utredningen förordade provisoriska
utvidgningen av vitaminavdelningen omfattar icke avdelningens kapacitet
för kontrollundersökningar.
I en del yttranden dryftas möjligheten att begränsa kontrollverksamheten.
Sålunda anför medicinska fakulteten i Lund, att rutinprovens antal bör hål
-
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 är 1958
las inom rimliga gränser. Detta skulle kunna ske dels genom att man i större
utsträckning begagnar sig av undersökningsresultaten från läkemedelsindustriens
egna kontrollaboratorier, dels genom översyn av gällande föreskrifter
angående hur ofta kontrollprov behöver utföras. Beträffande forskningen
torde mycket stora och krävande problem få lämnas till länder med
särskilt stora resurser. Fakulteten anser likväl, att en avsevärd förstärkning
av vitaminavdelningens resurser, utöver vad utredningen föreslagit, är nödvändig.
Skånes handelskammare är tveksam, om kontrollen behöver få den
omfattning, som utredningen på längre sikt tänker sig. Handelskammaren
erinrar bl. a., att jordbrukshögskoleutredningens arbete berör hithörande
spörsmål. Vissa firmor har egna laboratorier. Importen av fodertran sker
så gott som undantagslöst mot officiell analysattest rörande varans vitaminhalt.
Man bör i personalhänseende kunna stanna vid den föreslagna provisoriska
personalförstärkningen, dock med någon ökning av biträdespersonalen.
Även Sveriges kemiska industrikontor uttalar, att rutinprovens antal
bör hållas inom rimliga gränser. Industrikontoret ger anvisningar angående
begränsning av vitaminkontrollen i vissa hänseenden: ej kontroll av apoteksberedningar
samt i övrigt kontroll framför allt av relativt dyrbara
vitaminer samt av vissa tillverkare. Industrikontoret påpekar emellertid
samtidigt, att i andra fall kontrollbehovet kan bliva större än enligt utredningens
beräkningar. Industrikontoret ansluter sig därför till utredningens
uppfattning om de erforderliga resurserna. I anslutning till industrikontorets
yttrande framför kommerskollegium tanken, att i vitamineringskungörelsen
föreskrivet minsta antal kontrollundersökningar skall sänkas från två
gånger till en gång årligen.
Statskontoret kan icke stödja förslaget om provisorisk förstärkning av
vitaminavdelningens personal.
Beträffande avdelningens organisation har medicinalstyrelsen
uttalat, att garantier bör skapas för att kontrollverksamheten icke gör
obehörigt intrång på forskningen. Styrelsen föreslår, att i sådant syfte en särskild
underavdelning för kontrollen inrättas. En dylik organisation förordas
även av folkhätsoinstitutets styrelse, svenska laboratrisföreningen, Sveriges
kemiska industrikontor, Skånes handelskammare och kooperativa förbundet.
Enligt det förslag, som institutets styrelse avgivit, skulle underavdelningen
arbeta som ett självständigt laboratorium inom avdelningens ram med
en egen chef, förslagsvis benämnd direktör, vilken skulle handlägga kontrollärendena
på eget ansvar.
Antalet befattningshavare på vitaminavdelningen beräknas av folkhälsoinstitutets
styrelse till 74. Förslaget innefattar samma resurser för forskningssektionen
som utredningen föreslagit för avdelningens slutliga organisation,
varjämte upptagits ett laboratoriebiträde för extra metodikforskning
i anledning av samförläggningen med vitaminkontrollen. Förslaget får
betraktas som ett minimum. För vitaminkonlrollaboratoriet har räknats med
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958
samma personella resurser som avdelningsföreståndaren redovisat för utredningen.
Ifråga om laboratoriebiträden överensstämmer detta förslag med vad
utredningens expert beräknat. För en djurbiologisk arbetsgrupp avses samma
antal anställda som det vitaminavdelningen nu förfogar över för djurexperiment.
Sveriges kemiska industrikontor föreslår, att inom vitaminavdelningen
anställes en planeringsingenjör för att tillse att avdelningens resurser
utnyttjas på bästa sätt.
Statens lönenämnd kan icke tillstyrka, att å vitaminavdelningens kansli
skall, utöver föreslagen kontoristtjänst, finnas högre biträdestjänst än ett
skriv- och kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Tjänstemännens centralorganisation
anser angeläget, att samtliga Cg-tjänster på avdelningen
blir extra ordinarie. Svenska laboratrisföreningen föreslår, att chefen för
den arbetsenhet, som skall handha vitaminkontrollen, placeras i Ca 37
(Bo 1). Folkhälsoinstitutets stgrelse har samma förslag. För laborator och
sektionschef bestämmes löneställningen i enlighet med de allmänna regler,
som styrelsen i annat sammanhang förordat.
3. Lokalfrågan m. m.
Byggnadsstyrelsen framhåller beträffande den föreslagna utvidgningen av
lokalerna att de markområden inom stockholmsområdet, vilka är
lämpliga och disponibla för utbyggnad av vetenskaplig forskning och högre
undervisning, är så begränsade, att ett utnyttjande för andra ändamål endast
bör komma till stånd efter noggrant övervägande, bl. a. med hänsyn till
kraven på kontakt med besläktade verksamhetsfält. Särskilt synes det angeläget
att strängt hushålla med marken i anslutning till karolinska institutet,
för vilket omfattande utbyggnadsbehov kan förutses. Ett ianspråktagande
av mark för utbyggnad av folkhälsoinstitutets nuvarande anläggning
bör ske endast i den mån så är oundgängligen nödvändigt. En strävan bör
vara att förlägga sådan verksamhet, som kan bedrivas utan direkt kontakt
med institutets huvuddel, till annan plats.
Rörande upprustningen med apparatur uttalar statens sakrevision,
att förslagen förefaller väl avvägda. Anledning finnes förmoda, att en minskning
kan medföra risk för att institutet icke uppnår den med omorganisationen
avsedda kapaciteten. Arbetarskyddsstyrelsen anser den beräknade
kostnaden för utrustande av laboratoriet vid arbetarskyddsstyrelsen vara ett
minimibelopp.
V. Vissa ytterligare undersökningar
I åtskilliga remissyttranden har framhållits, att vissa i betänkandet
upptagna frågor icke blivit fullständigt utredda. Med anledning härav
har inom inrikesdepartementet av byråchefen därstädes S. E. Holmqvist
verkställts en överarbetning av vissa delar av utredningens förslag. Kompletterande
undersökningar har därvid utförts beträffande möjligheterna
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
att decentralisera uppgifter från institutet samt i frågan om utformningen
av ledningen för institutet och organisationen av de olika avdelningarna.
Statens organisationsnämnd har biträtt vid överarbetningen särskilt beträffande
institutets ledning och administration. En redogörelse för de förslag
och synpunkter som framkommit vid undersökningarna lämnas i det
följande.
1. Decentraliseringsfrågor
Vattenundersökningar
Totalantalet mottagna prov vid födoämneshygieniska avdelningens
vattenlaboratorium — som huvudsakligen utför rutinanalyser
och handlägger vissa tekniska vattenfrågor — uppgick budgetåren
1954/55 och 1955/56 till 7 953 resp. 7 747. Antalet prov 1955/56 fördelade sig
enligt följande:
Vattenledningsvatten:
råvatten.................................................................... 98
distribuerat vatten........................................................... 459
Annat vatten:
dricks- och hushållsvatten (brunnar m.m.)...................................... 2 062
badvatten (bassäng)......................................................... \ 042
» (frilufts).......................................................... 541
övriga vatten (sjöregleringar m.m.)............................................. 3 545
7 747
Undersökningarna av vattenledningsvatten verkställes i enlighet med
förordningen den 19 juli 1941 (nr 654) om kontroll av vattenledningsvatten.
Laboratoriet har vidare, delvis i samarbete med allmänhygieniska avdelningen,
företagit besiktningar och i samband därmed avgivit yttranden beträffande
vattenverk, enskilda vattentäkter, bad- och avloppsvattenfrågor.
Under flera år har undersökningar pågått rörande den bakteriologiska beskaffenheten
av vattnet i Öresund. Större undersökningar har utförts för
planering av avloppsvattenbehandling samt rörande riskerna för grundvattenförorening
genom visst träimpregneringsmedel. Vidare har ett större
antal undersökningar angående petroleumförorenade vattentäkter och marklager
utförts. Den erforderliga metodiken för bestämmande av små mängder
petroleumföroreningar i vatten (genom infrarödspektrometer) har
utarbetats vid laboratoriet. Även andra undersökningar har pågått för utfinnande
av metoder att bestämma flyktiga kolväten i vatten. Arbeten
har påbörjats att med infrarödspektrometer fastställa de i vatten förekommande
naturliga organiska ämnenas art med speciell hänsyn till luktfrågorna,
varvid de tekniska saneringsanordningarnas effekt på luktborttagningen
särskilt studeras. Vidare har man sökt finna lämpliga anrikningsförfaranden
för närmare identifiering av organiska vattenföroreningar. Undersökning
har skett angående verkan av ett enzympreparat för att påskynda
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
processerna i slamavskiljare. Slutligen har bl. a. utförts vissa allmänna
undersökningar rörande bassängbad.
Antalet inkomna ärenden angående vatten och avlopp samt bad till a 11-mänhygieniska avdelningen — som handhar utredningar om
smittämnens överföring genom vatten — har under budgetåren 1953/54,
1954/55 och 1955/56 utgjort resp. 49, 33 och 26. Den vetenskapliga verksamheten
rörande vattenfrågorna har avsett bl. a. klorens inverkan på
vissa bakterier, förekomsten i vissa avloppsvatten av tuberkulos smitta,
prövning av praktiskt användbara metoder för effektiv bakteriologisk rening
av avloppsvatten, speciellt från infektionssjukhus, undersökningar över
polions och den epidemiska hepatitens epidemiologi samt undersökningar
över graden av förorening i friluftsbaden inom landet. Vidare har ett antal
stadsplaneförslag granskats.
Vad de på uppdrag grundade rutinundersökningarna beträffar har —
såsom också framhållits i betänkandet — en stor del redan kunnat överföras
till vissa lokala laboratorier. Av de cirka 8 000 vattenanalyser, som
fortfarande utföres vid vattenlaboratoriet bedömes cirka 3 000 på grund av
sin beskaffenhet böra kvarligga vid institutet. Övriga analyser är av det
slag att de kan delegeras. Enligt en av chefen för vattenlaboratoriet gjord
undersökning kan de lokala laboratorierna inom en snar tid beräknas få
en kapacitet, som är tillräcklig för att övertaga de analyser, som behöver
decentraliseras. Laboratorierna har även förklarat sig villiga att mottaga
analyserna.
Inskränkningen i analysverksamheten beräknas kunna genomföras omkring
årsskiftet 1958/59. En begränsning av de för Stockholms stad utförda
vattenundersökningarna — f. n. cirka 2 400 — torde dock fordra en längre
avvecklingsperiod.
Vid genomförande av den föreslagna inskränkningen i vattenlaboratoriets
verksamhet kan personalen, som f. n. består av 23 befattningshavare, minskas
med en assistent i Ae 19 och 5 laboratoriebiträden.
Livsmedelsprov
Av totalantalet under budgetåret 1956/57 utifrån till födoämneshygieniska
avdelningen inkomna livsmedelsprov utgjordes 727 av kemiska och 993 av
biologiska analyser. Härtill kom kontrollanalyser enligt särskilda författningar,
bl. a. margarinvarukontrollen.
De inkomna proven för kemiska analyser fördelade sig på omkring
40 varugrupper. En analysverk samhet av ungefär denna omfattning torde
alltjämt böra utövas vid institutet för att detta skall kunna hålla kontakt
med vad som sker på livsmedelsområdet och få nödig erfarenhet av tilllämpade
standardmetoder för undersökningar.
Beträffande de biologiska proven har laboratorn å avdelningens biologiska
laboratorium anfört följande.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Under år 1956 undersöktes vid laboratoriet 2 313 prov. Av dessa utgjordes
1 279 av sådana prov, som icke hänförde sig till systematiska undersökningar,
metodprövningar och andra forskningsuppgifter.
Huvuddelen av de prov, som inkommer utifrån, är emellertid av skilda
orsaker ej lämpad att delegera. Institutet får sålunda genom prov inlämnade
av hälsovårdsnämnder eller andra uppdragsgivare värdefulla upplysningar
om olika livsmedels sammansättning och beskaffenhet ute i marknaden.
Denna kontakt bör ej brytas. För att kunna utarbeta undersökningsmetodik
och lämpliga bedömningsnormer måste laboratoriet vidare ofta i
så stor utsträckning som möjligt använda sig av insänt provmaterial. Till
sist kan många gånger undersökningen vara av den art, att lämpligt delegeringslaboratorium
ej kan rekommenderas. Hit hör t. ex. botaniskt-mikroskopiska
undersökningar. De för delegering lämpade proven är sådana, som
bör kunna undersökas enligt standardiserade rutinmetoder. Även bedömningen
av undersökningsresultaten bör kunna ske enligt gängse tillämpade
normer. Så snart metodiken för en viss undersökningstyp genomarbetats
till en sådan rutinkaraktär, har huvudparten av inlämnade prov av denna
art delegerats. Det kan enligt dessa grundsatser beräknas, att av de under
år 1956 undersökta proven sammanlagt 285 (12,3 procent) under nuvarande
förhållanden skulle ha kunnat delegeras. I första hand gäller det här bakteriologiska
rutinundersökningar av vissa livsmedel, främst glass, för vilka
metodiken nu kan anses tillräckligt genomprövad.
Vid överläggning inom institutet har uttalats att, även om arbetsbesparingen
vid en minskning av de biologiska rutinproven med cirka 300 per år
icke motsvarar hela arbetskraften för ett laboratoriebiträde, det likväl skulle
vara möjligt att genom viss samordning av rutinarbetet indraga en laboratoriebiträdestjänst.
Yrkeshygieniska undersökningar
Ett överförande av yrkeshygieniska analyser från institutet till andra
organ kan övervägas huvudsakligen beträffande analyser å biologiskt material.
Av dessa anses vissa analyser med hänsyn till den nuvarande bestämningsmetodens
svårighetsgrad, kunna utföras endast vid laboratorier med
kvalificerade resurser.
Av de biologiska proven utföres numera analyser av koloxid i blod och
porlyrinanalyser i stor omfattning vid sjukhusen. Efter hand torde de flesta
av de f. n. vid institutet utförda analyserna av ifrågavarande slag kunna delegeras
till de självständiga icke statliga analyslaboratorier, vilka förutsatts
skola övertaga rulinanalyserna å vatten. Bedömningen av resultaten måste
dock göras vid institutet eller av läkare.
Institutet torde få vara berett att mottaga ett mindre antal av sådana
prov. Under antagande att ett hundratal koloxidprov och ett lika stort antal
porfyrinprov årligen kommer att omhändertagas beräknas arbetskraftbesparingen
till ett halvt laboratoriebiträde.
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958 65
Undersökningar vid allmänhygieniska avdelningen utöver vattenundersökningar.
Vid denna avdelning handlägges inga egentliga rutinärenden (t. ex. rena
analyser), som skulle kunna tänkas decentraliserade till andra organ. Ärendena
är i stället utredningsuppdrag, remisser och förfrågningar — i det
övervägande antalet fall från olika myndigheter.
2. Institutets ledning och administration m.m.
Statens organisationsnämnds förslag m. m.
Nämndens medverkan vid överarbetningen av folkhälsoinstitutsutredningens
betänkande har huvudsakligen avsett den administrativa verksamheten
vid institutet. I enlighet med Kungl. Maj :ts medgivande tillämpas viss
försök sorganisation vid institutet fr. o. m. den 1 september 1957
tills vidare. Försöksorganisationen har i huvudsak inneburit att styrelsen
befriats från handläggningen av vissa administrativa ärenden, att styrelsens
övervakande verksamhet vid institutet underlättats genom ytterligare förberedelser
för styrelsens sammanträden m. m., att ett arbetsutskott inrättats
som från styrelsen övertagit beslutanderätten i vissa administrativa ärenden
och förberett styrelseärendena, att ett föreståndarkollegium bildats för handläggning
av vissa fackfrågor och medverkan i det interna samordningsarbetet,
att institutets chef i första hand ägnat sig åt institutets skötsel och
i andra hand i viss utsträckning svarat för egen fackavdelning, samt att kansliets
chef mera aktivt biträtt institutets chef och avdelningar samt beslutat i
vissa ärenden, främst personal- och kameralärenden.
Organisationsnämnden har följt försöksverksamheten och en representant
för nämnden har varit närvarande vid styrelsens, arbetsutskottets och kollegiets
sammanträden.
På grund av att arbetsutskottet övertagit handläggningen av vissa ärenden
in. m. har styrelsens sammanträdestid kunnat frigöras för en
mera aktiv ledning av institutets verksamhet. Styrelsen har därigenom kunnat
erhålla en fylligare information om verksamheten, varvid avdelningsföreståndarna
lämnat redogörelser för de olika avdelningarnas organisation,
verksamhet och arbetssätt.
Beträffande föreståndaren har försöksverksamheten inneburit,
att hans fackavdelning försetts med en biträdande avdelningsföreståndare
och att vissa administrativa göromål överförts till kansliets chef. Föreståndaren
har under försöksorganisationen ägnat två femtedelar av den sammanlagda
tiden åt föreståndargöromålen. Vissa av de organisationsfrågor
som föreståndaren handlagt bär haft direkt samband med försöksverksamheten.
Med hänsyn till det anförda finner nämnden f. n. icke skäl föreligga för
inrättande av en särskild fristående befattning som överdirektör och chef
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 83
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958
för institutet. Denna fråga torde eventuellt böra få förnyad aktualitet, sedan
den slutliga organisationen fastställts och genomförts.
Slutligen betonar nämnden nödvändigheten av att i instruktionen angives,
att innehavaren av föreståndarbefattningen i första hand skall ägna sig
åt ledningen och samordningen av institutets verksamhet och därvid ägna
särskild uppmärksamhet åt planeringsfrågor, även de av mera långsiktig
natur. Han bör vidare leda och utveckla institutets utåtriktade upplysningsverksamhet
samt leda förberedelsearbetet för styrelsens och arbetsutskottets
sammanträden.
F öreståndar kollegiet — vars främsta uppgift har varit att medverka
i det interna samordningsarbetet — har även behandlat vissa fackfrågor
och administrativa ärenden. Kollegiet har däremot icke fattat några
beslut. Organisationsnämnden finner inrättandet av ett föreståndarkollegium
lämpligt.
Institutets kansliavdelning förestås under föreståndarens ledning
av en förste byråsekreterare. Denne har enligt gällande instruktion i huvudsak
att bereda och i den omfattning styrelsen bestämmer föredraga kamerala
och administrativa ärenden, ansvara för kassarörelsens skötsel, biträda vid
upphandling och i vissa fall själv besluta därom, vara styrelsens sekreterare,
utöva tillsyn över institutets egendom och dess skötsel samt vara förman
för avdelningens personal.
Under försöksverksamheten har förste byråsekreteraren tillagts beslutanderätten
främst i fråga om vissa personal- och kameralärenden, som
kansliet hittills endast förberett. Denna delegering har befunnits lämplig.
Det formella ansvaret bör dock åvila föreståndaren. Kansliets chef avses
därjämte mera aktivt än hittills biträda föreståndaren och avdelningarna
vid ärendenas handläggning, förbereda och vara föredragande i styrelsen
och dess arbetsutskott i de flesta administrativa ärendena samt såsom ledamot
ingå i föreståndarkollegiet ävensom ombesörja dessa organs sekreterargöromål.
Såsom den ende befattningshavaren med administrativ utbildning svarar
kansliets chef i första hand för de formella synpunkterna. Fackavdelningarnas
personal måste vid sitt ställningstagande i olika frågor i detta avseende
förlita sig på den administrative tjänstemannen. Det är också av betydelse,
att institutet tillföres kontinuitet i förvaltningsarbetet och tjänsten
bör därför lönesättas så att den får karaktären av sluttjänst.
Med hänsyn till det anförda och till de arbetsuppgifter som sålunda
åligger kansliets chef bör en byrådirektör stjänst i Ao 26 inrättas. Den nuvarande
tjänsten som förste byråsekreterare bör utgå.
För att kansliavdelningens chef skall kunna lösa sina utökade administrativa
uppgifter på ett tillfredsställande sätt och aktivt biträda institutets
föreståndare måste ett kvalificerat biträde tillföras avdelningen, i första
hand för att ansvara för och leda det kamerala arbetet. Dessa uppgifter
beräknas taga minst halva dennes arbetstid. Med hänsyn till att den av ut
-
67
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 är 1958
redningen föreslagna undervisnings- och upplysningssektionen icke torde
komma till stånd synes det ur organisatorisk synpunkt lämpligt att det
administrativa arbetet med institutets undervisningsverksamhet omhänderhas
av den föreslagna befattningshavaren. Göromålen ifråga beräknas sysselsätta
honom under halvtid. Tjänsten bör benämnas kamrer och placeras
i Ae 19.
Nämnden finner, att det nuvarande förfaringssättet i frågor om bl. a. personalredovisning,
avlöningsuträkning, diarieföring och dispositionsbokföring
kan förenklas. En rationalisering av blanketter och arbetsrutiner synes
kunna medföra icke obetydliga lättnader i arbetet med åtföljande tidsbesparing.
Av utredningen föreslagna befattningshavare — en kassör, ett kanslibiträde
och två kontorsbiträden — torde därför vara tillräckliga för ifrågavarande
arbete, även om en viss ökning i arbetsmängd kommer att äga rum.
För det löpande arbetet med institutets bibliotek -— som bör hänföras till
kansliavdelningen — tillstyrkes, att en biblioteksbiträdestjänst i Ae 9 inrättas.
Inom institutet finns två expeditionsvakter. Förutom post-, bank- och
andra expeditionsvaktsärenden omhänderhar dessa stencildragning och framställning
av fotostatkopior. Arbetsbelastningen är f. n. stor. Budsändning
inom institutet förutsättes skola ske med vissa bestämda tidsintervaller.
Med hänsyn härtill bör givas möjlighet att arvodesanställa ett biträde
för budsändningar inom och utom institutet samt såsom biträde till vaktmästare.
Vaktmästaren i Ag 7 bör erhålla pensionsberättigande tjänst.
Organisationsnämnden anser, att besparingar i arbete och personal kan
erhållas, om en skrivcentral inrättas. F. n. ombesörjer varje avdelning sin
egen maskinskrivning. Något samarbete avdelningarna emellan förekommer
icke. Kansliet ombesörjer utskrift av styrelse- och föreståndarärenden förutom
egna ärenden. Det kan icke vara rationellt att ha fem från varandra
helt avskilda skrivexpeditioner. En snedbelastning uppstår lätt vid sjukdom,
semester o. dyl. Inom institutet är f. n. sammanlagt minst 10 befattningar
i lönegraderna 5—9 avsedda för inaskinskrivningsarbete. Ett sammanförande
av denna personal till ett arbetsställe erbjuder större möjligheter att
bättre utnyttja personal och maskiner, att enhetligt utforma blanketter, utskrifter
in. in. Samtidigt underlättas utbildningen i maskinskrivning. Centralisering
erbjuder gynnsamma förutsättningar för bl. a. en kvantitativ och
kvalitativ prestationsövervakning. Nämnden föreslår sålunda, att en skrivcentral
inrättas.
Den tid, som stått till nämndens förfogande för eu genomgång av de med
maskinskrivning förenade uppgifterna, har varit för knapp för ett exakt
konstaterande av det erforderliga personalbehovet. Härtill kommer, att det
f. n. icke är möjligt att förutsäga i vilken utsträckning arbetet vid institutet
kommer att öka. De för inaskinskrivningsarbete avsedda befattningarna är
nu icke till fullo utnyttjade. Då centralisering i förevarande fall måste medföra
besparing i arbetskraft bör åtta biträden, inklusive föreståndarinna —-
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1938
en kontorist — placeras å skrivcentralen. Med hänsyn till behovet av språkkunnig
personal och för vikariat på avdelningarnas kontoristbefattningar bör
bland centralens biträdesbefattningar ingå tre kanslibiträden. Bland personalen
bör även finnas stenografer.
Arbetet inom skrivcentralen bör ingående studeras. Om så visar sig
erforderligt, bör centralen tillföras personal i första hand genom ianspråktagande
av nu lediga befattningar. Vissa skrivarbeten, i synnerhet sådana
av större omfattning, bör vid hög arbetsbelastning utlämnas till privat skrivbyrå
för att icke onödigtvis belasta centralen.
Centralförrådet —- som förestås av en materialförvaltare i lönegrad 9 (förordnad
i Ag It) med biträde av 2 förrådsbiträden, varav 1 extra — fungerar
som inköps- och serviceorgan för institutet. Övervakningen av städningspersonalen
och anskaffande av vikarier för denna synes med fördel
kunna omhänderhas av materialförvaltaren. Med hänsyn till arbetsuppgifterna
synes en uppflyttning till It lönegraden vara välmotiverad. Därjämte
bör det extra anställda förrådsbiträdet erhålla pensionsberättigande
tjänst.
Vid institutets verkstad tjänstgör en instrumentmakare i Ao 9 med förordnande
i 11 lönegraden såsom arbetsledare, en finmekaniker i Ae 8 och
två extra anställda snickare i samma lönegrad.
Instrumentmakaren svarar för maskin- och materialutrustning samt materialanskaffning.
Verkstaden betjänar institutets olika laboratorier med
nytillverkningar och reparationer av apparater för forsknings- och undersökningsändamål
samt med förekommande arbeten för institutet i dess helhet,
i den mån detta anses fördelaktigare än beställningar på annat håll. Då anspråken
på verkstaden vuxit och en effektivisering ansetts påkallad har
folkhälsoinstitutsutredningen föreslagit, att verkstaden ställes under ledning
av en ingenjör i Ae 17.
Organisationsnämnden anser, att den av utredningen föreslagne ingenjörens
möjligheter att bistå avdelningarna med råd och assistens knappast
torde bli av större omfattning än vad som redan nu lämnas av verkstaden.
Institutet har f. n. tillgång till personal med högre teknisk kompetens
än vad den föreslagne ingenjören föreslås ha. Vid nykonstruktion torde i första
hand böra anlitas inom institutet redan befintlig teknisk personal eller
någon konstruktionsfirma. Den i laboratoriearbetet sysselsatta personalen
torde dessutom besitta större erfarenhet av och kunskap om möjligheterna
till anskaffande av redan färdig apparatur än vad den föreslagne ingenjören
kan beräknas komma att besitta. Nämnden finner därför skäl icke förebragta
för inrättandet av ingenjörsbefattningen i fråga.
De arbetsuppgifter, som hittills utförts under ledning av den på verkstaden
tjänstgörande instrumentmakaren i Ao 9, motiverar en höjning av befattningen
till Ao 11. Befattningshavaren synes på ett fullt tillfredsställande
sätt kunna uppfylla de fordringar i tekniskt avseende, som krävs vid nytill
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958
69
verkning och omarbetning samt reparationsarbete av apparater inom institutet.
De två snickarna bör erhålla pensionsberättigande tjänster.
För tillsyn över motorer, kyl- och lufttrycksanläggningar samt elektriska
ledningar föreslås, att en arvodesbefattning som maskinist utbytes mot en
tjänst som montör i Ae 9.
För kansliavdelningen i dess helhet förordas i enlighet med organisationsnämndens
förslag och övriga under överarbetningen framkomna synpunkter
följande personalplan. (Jämför tablån å s. 13.)
1 byrådirektör............................................................. Ao 26
1 pressombudsman (halvtid, arvode).......................................... 15 084
1 biblioteksbiträde.......................................................... Ae 9
Kansli och kassa
1 kamrer (halvtid kansli, halvtid undervisning)
1 kassör...................................
1 kontorist................................
1 expeditionsvakt.........................
1 * ........................
4 kanslibiträden...........................
8 kontorsbiträden.........................
1 telefonist...............................
1 kontorsbud (arvode).....................
Verkstäder
1 verkmästare.............................
1 reparatör (montör).......................
2 hantverkare (snickare)....................
1 institutionsvaktmästare...................
Ae 19
Ae 13
Ae 9
Ao 7
Ae 7
Ae 7
Ao 5
Ao 5
7 200
Ao 11
Ae 9
Ae 8
Ae 8
Centralförråd
1 materialförvaltare
2 förrådsmän......
30
Ae 11
Ae 7
I planen avses 9 biträden för skrivcentralen, medan organisationsnämnden
beräknat 8 befattningar. En viss marginal finnes alltså för eventuellt
efter omorganisationens genomförande uppkommande ytterligare personalbehov.
Beträffande fackavdelningarnas administration förordar
organisationsnämnden, att vid varje avdelningsexpedition placeras en kontorist
i Ae 9 för register- och diarieföring samt vissa skrivarbeten in. in.
3. Fackavdelningarnas organisation
Allmänhygieniska avdelningen
I fråga om avdelningens organisation har övervägts att göra eu indelning
i sektioner efter den hygieniska verksamhetens art — t. ex. allmänhygien,
vattenhygien, bostadshygien — eller att indela avdelningen efter de grundvetenskaper
som erfordras. Det förstnämnda alternativet skulle i viss mån
medföra en dubblering av personal och andra resurser. Sålunda torde exempelvis
teknisk personal vara behövlig vid både en allmänhygienisk, en
bostadsbygienisk och en vattenhygienisk sektion. Det andra alternativet
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
binder icke behandlingen av ett ärende till en viss sektion. Den tekniske
laboratorn bör exempelvis biträda vid handläggningen av tekniska frågor
i samband med såväl luftsmitta och vattenrening som bl. a. buller och belysning.
I enlighet härmed förordas, att avdelningen uppdelas på en bakteriologisk,
en kemisk-teknisk och en fysiologisk-toxikologisk sektion. För
rutinundersökningar å vatten bör dock såsom en i viss mån självständig
arbetsenhet inrättas ett särskilt laboratorium. Härjämte bör finnas viss
gemensam personal.
Hur ärenden av olika slag skulle fördelas på sektioner framgår av följande
schema.
Bakt.sektion
vatten (rutinanalys)
vatten och avlopp
luftsmitta
desinfektion
renhållning
skadedjursbekämpning
belysning och strålning
värme, fukt, ventilation
Kem.-tekn. sektion
vatten (rutinanalys)
vatten och avlopp
luftsmitta
desinfektion
renhållning
skadedjursbekämpning
buller
belysning och strålning
värme, fukt, ventilation
koloxid m.m.
air-pollution
Fys.-tox. sektion
vatten och avlopp
desinfektion
renhållning
skadedjursbekämpning
buller
belysning och strålning
värme, fukt, ventilation
koloxid m.m.
air-pollution
Vid överläggningar inom institutet har avdelningsföreståndaren framfört
bl. a. följande synpunkter på personnlavnägningen.
Varje grundvetenskap — bakteriologi, kemi, teknik och fysiologi — bör
vara företrädd av två högre befattninghavare, av vilka en i laborators ställning.
Den gemensamma personalen bör närmast ledas av en avdelningsingenjör.
Såsom folkhälsoinstitutsutredningen föreslagit bör en av de två assistenterna
i Ae 19 (kemisten) vid nuvarande vattenlaboratoriet överföras till
allmänhygieniska avdelningen. De rutinmässiga vattenanalyserna bör såsom
f. n. ledas av två assistenter i Ae 15. Även bland den gemensamma personalen
bör ingå en assistent.
För allmän rutinverksamhet i samband med löpande ärenden bör avses
minst två laboratoriebiträden. Metodikforskningen i vattenfrågor kräver
laboratoriebiträdeshjälp för såväl den bakteriologiska som den kemisk-tekniska
sektionen. Härtill kommer behovet av laboratoriebiträdeshjälp för
metodikforskning inom andra områden. Sammanlagt bör för metodikforskningen
beräknas 4 biträdestjänster, av vilka 2 på den bakteriologiska och
2 på den kemisk-tekniska sektionen. För övrig forskning är det icke möjligt
att beräkna biträdesbehovet efter vissa uppgifter. I stället bör man
utgå ifrån att varje befattningshavare i 21 lönegraden eller högre behöver
ha tillgång till ett biträde; den högre personalens kapacitet kan härigenom
utnyttjas på bästa sätt. Inom laboratoriebiträdesgruppen bör en befattningshavare
uppflyttas till laboratorieassistent.
F. n. finns för substratberedning och disk vid allmänhygieniska avdelningen,
vattenlaboratoriet och födoämneshygieniska avdelningens biologiska
sektion 5, 3 resp. 7 biträden, av vilka senare dock ett biträde ansetts
böra kvarstanna på födoämneshygieniska avdelningen. Sammanlagda antalet
biträden, som sysselsättes med göromål, vilka skall överföras till allmänhygieniska
avdelningen, är alltså 14. Genom sammanförande av sub
-
71
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958
stratberedningen till en enhet och disken till en enhet torde en viss personalbesparing
kunna göras. Emellertid måste de stora krav på noggrannhet
och omdöme vid beredningen av substrat, vilka redan nu ställes, ytterligare
skärpas, när substratberedningen sammanföres till en enhet samt
tillika större vikt skall läggas vid metodikforskningen och en rent bakteriologisk
sektion inrättas vid födoämneshygieniska avdelningen. Det är
därför nödvändigt — vilket även framhållits av utredningen — att substratavdelningen
ledes av en väl kvalificerad befattningshavare med erforderliga
kunskaper i kemi. Detta tillgodoses genom anställande av en
preparator i Ae 9. Den preparatorn underställda personalen beräknas till
6 substratbiträden. Diskgöromålen bör ombesörjas av 4 biträden. Sammanlagda
antalet befattningshavare i de två arbetsgrupperna uppskattas alltså
till (1+6 + 4) 11, vilket innebär en minskning med 3 biträden.
Liksom nu bör en djurvårdare finnas.
Personalbehovet vid allmänhygieniska avdelningen blir väsentligen detsamma
vare sig förbindelsen med karolinska institutet bibehålies eller
upplöses. De två alternativen skiljer sig endast därutinnan, att, om samordningen
bibehålies, en biträdande avdelningsföreståndare med högre kvalifikationer
måste finnas på allmänhygieniska avdelningen, medan behovet
av en sådan befattningshavare bortfaller, om samordningen slopas
och avdelningen alltså får en heltidsanställd professor såsom ledare.
Vid tillämpning av nu angivna principer och med inräknande av 5 biträden
för rutinundersökningar å vatten skulle avdelningen böra utrustas med
50 befattningshavare.
Härjämte bör till avdelningen knytas en deltidstjänst såsom dermatolog
och en såsom sociologkonsult (vardera 3 timmar per vecka).
Då någon särskild undervisningssektion förutsättes icke komma till
stånd, måste vissa gemensamma undervisningsuppgifter omhändertagas
av allmänhygieniska avdelningen. Även distriktssköterskeskolan bör redovisas
på avdelningen med oförändrad personal.
Enligt överläggningar inom institutet skulle de gemensamma undervisningsuppgifterna
kunna ombesörjas av en av laboratorerna inom allmänhygieniska
avdelningen under förutsättning att hjälp med administrativa
göromål — schemauppläggning m. in. — lämnas av det för institutet gemensamma
kansliet. Någon ökning av personalen anses alltså icke erforderlig
för detta ändamål.
Vid fortsatt personalunion med karolinska institutet förordas följande
personalplan för allmänhygieniska avdelningen.
Gemensam personal
1 professor.......................
1 biträdande avdelningsföreståndare
1 avdelningsingenjör..............
1 assistent (3-års förordnande).....
1 laboratorieassistent.............
1 kontorist......................
1 preparator.....................
4 laboratoriebiträden..............
1 första biträde..................
6 substratbiträden................
3 biträden.......................
1 djurvårdare....................
arvode
Be 1
Ae 21
Ae 17
Ae 12
Ae 9
Ae 9
Ae 7—5
Ae 5
Ae 7—4
Ae 4
Ae 4
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Bakteriologisk sektion
1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode
1 Iaboratorieläkare................................................... Ae 23
4 laboratoriebiträden................................................. Ae 9_5
Kemisk-teknisk sektion
1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode
1 laborator......................................................... Ae 26
1 förste byråingenjör................................................. Ae 23
1 förste kemist...................................................... Ae 23
1 assistent (3-års förordnande)........................................ Ae 19
1 första laboratoriebiträde............................................ Ae 10
4 laboratoriebiträden................................................. Ae 7_5
Vattenlaboratorium
2 assistenter........................................................ Ae 15
5 laboratoriebiträden................................................. Ae 9_5
Fysiologisk-toxikologisk sektion
1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode
1 laborator......................................................... Ao 26
2 laboratoriebiträden................................................. Ae 9_7
Distriktssköterskeskolan
1 föreståndare....................................................... Ao 17
1 biträdande föreståndare............................................ Ae 14
1 kanslibiträde............................... Ae 7
52
I förhållande till avdelningsföreståndarens förslag har minskning skett
med 1 laboratoriebiträde.
Avdelningsföreståndaren har beträffande vissa av tjänsterna lämnat följande
motivering.
Biträdande avdelningsföreståndare. Då personalunionen enligt detta
alternativ skall bibehållas, får professorn fortfarande be lydande arbetsuppgifter
utanför folkhälsoinstitutets ram. Olägenheterna kommer att bli
större än nu på grund av att den nya allmänhygieniska avdelningen blir
större och skall handlägga flera ärenden än tidigare. Folkhälsoinstitutsutredningen
har visserligen föreslagit, att en av laboratorerna mot ett visst
tilläggsarvode skall tjänstgöra som avdelningsföreståndarens ställföreträdare.
Med den storlek och de arbetsuppgifter den nya avdelningen får
kommer emellertid en sådan anordning icke att bli tillfredsställande. En
från de olika sektionerna fristående biträdande föreståndare är nödvändig.
Professorns roll kommer nämligen rimligtvis alt som regel inskränkas till
planläggning och kontroll i stora drag av verksamheten. Den biträdande
avdelningsföreståndaren skall samordna de olika sektionernas verksamhet
och resurser. Avdelningens funktionsduglighet bygger till stor del på att
denna tjänst inrättas. Befattningen föreslås placerad i lönegrad Be 1, och
samma kompetenskrav bör gälla som för professor.
Avdelningsingenjör (Ae 21) och assistent (Ae 17) (tillhörande gemensamma
personalen). Båda befattningshavarna bör ha utbildning som hälsovårdstillsyningsman.
Då en mycket stor del av det löpande arbetet består
av inspektioner i samband med befarade olägenheter av sanitär natur, är
det av största vikt att ha tillgång till befattningshavare med stor erfarenhet
från praktiskt hygieniskt arbete. Detta har också uppmärksammats av
folkhälsoinstitutsutredningen, som föreslagit två assistentbefattningar. I
förslaget upptages emellertid en assistent och en avdelningsingenjör. Angelägenheten
av att en befattning som avdelningsingenjör inrättas har tidigare
framhållits av styrelsen för institutet.
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Förste kemisten (kemisk-tekniska sektionen). Kemilaboratorn kan beräknas
att till allra största delen av sin tid bli engagerad med vatten- och
avloppsfrågor. För lösandet av problem inom andra delar av kemin, t. ex.
air-pollution, tvätt- och rengöringsmedel samt skadedjursbekämpningsmedel,
krävs en högt kvalificerad kemist med specialinriktning på sådana
frågor.
Assistent i Ae 19 (kemisk-tekniska sektionen). Såsom utredningen föreslagit
bör en av de två nu befintliga assistenttjänsterna i Ae 19 (kemisten)
vid vattenlaboratoriet ingå i den nya avdelningen. Innehavaren är f. n. sysselsatt
med speciella forskningsuppgifter över föroreningen av vattentäkter
genom olika petroleumprodukter. Även för framtiden är det nödvändigt
med en särskild forskningsassistent.
Assistenter i Ae 15 (rutinlaboratoriet för vatten). De rutinmässiga vattenanalyserna
bör som nu ledas av två assistenter i Ae 15. Folkhälsoinstitutsutredningen
har föreslagit — dock utan närmare motivering — att den
ena befattningen skulle ändras till en tjänst i 12 lönegraden. Båda får emellertid
likartade arbetsuppgifter, den ene på det bakteriologiska och den
andre på det kemiska området. Vid sjukdom, semester m. in. bör de vidare
kunna vikariera för varandra vid ärendenas expediering. Den tid, som
icke åtgår till det löpande arbetet, skall ägnas åt metodikforskning. Det är
nämligen av största betydelse att avdelningen får resurser att pröva nya
metoder för vattenundersökningarna.
Vattenlaboratoriets rutinavdelning bör självständigt kunna handlägga
de rent rutinmässiga analyserna för att icke onödigtvis belasta den mera
kvalificerade personalen vid sektionerna. Vidare synes det önskvärt med
ett intimt samarbete mellan den bakteriologiska och den kemiska delen
av laboratoriet. En av assistenterna bör därför utses att närmast leda arbetet
och svara för samordningen av kemiska och bakteriologiska analyser.
För att garantera, att analyserna utföres på ett invändningsfritt sätt, måste
dock den bakteriologiska delen av verksamheten vara underställd den bakteriologiska
sektionen och den kemiska delen den kemisk-tekniska sektionen.
Av föreståndaren framhålles vidare, att den föreslagna uppdelningen av
personalen icke bör få betraktas såsom absolut bindande. Smärre arbetsgrupper
bör kunna bildas för speciella uppgifter. I vissa fall bör personal
kunna flyttas från en sektion till en annan för kortare eller längre tid.
Förslaget om inrättande av en avdelningsingenjörstjänst har upprepats
i styrelsens anslagsframställning för budgetåret 1958/59 i den form, att
den nuvarande hälsovårdsassistenttjänsten föreslås ombildad till tjänst
såsom förste hälsovårdsassistent och lärare i Ae 21. Till motivering härför
uttalas.
Hälsovårdsassistentens arbetsuppgifter har undan för undan ökat och
erhållit ändrad karaktär, sedan tjänsten inrättades 1946. Befattningshavaren
måste i allt större utsträckning självständigt utföra nödvändiga fältundersökningar,
bedöma erhållna resultat samt utarbeta förslag till utlåtanden
från institutet. Arbetsuppgifterna ställer stora krav på vederbörandes
teoretiska kunskaper och praktiska erfarenhet samt nödvändiggör
hl. a. att han ständigt måste sätta sig in i nya problem och la del av nya
undersökningsmetoder samt sakkunnigt bedöma dessa med anpassning, så
-
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
vitt rör utländska erfarenheter, till förhållandena i vårt land. Han har
också att genom egna praktiskt-vetenskapliga arbeten bearbeta aktuella
svenska problem samt genom publicering i svenska tidskrifter lämna bl. a.
hälsovårdsnämnder och hälsovårdsinspektörer meddelanden rörande vid
institutet verkställda undersökningar samt de nyare erfarenheter och rön,
som gjorts på annat håll och som är av aktuellt intresse.
Hälsovårdsassistentens kunskaper och erfarenheter har vidare i allt
större utsträckning tagits i anspråk för den undervisning, som äger rum
vid avdelningen. Han medverkar vid planläggningen av kursverksamheten
samt tjänstgör som lärare vid kurser för blivande hälsovårdsinspektörer,
distriktssköterskor, tjänsteläkare och ämbetsläkare ävensom vid andra
kurser, bl. a. de, som anordnas av länens hälsovårdsförbund. Genom den
beslutade utökningen av tjänsteläkarkurserna kommer hälsovårdsassistentens
arbetstid att ytterligare skjutas över på undervisningssidan. Hälsovårdsassistenten
är vidare avdelningens tekniska expert beträffande bostadshygieniska
problem. Tjänsten bör få karaktär av sluttjänst.
En jämförelse av personalförslaget med nuvarande stat visar oförändrat
personalantal. (Jämför tablåer å s. 17 och 18.) Emellertid har decentraliseringen
av rutinanalyserna å vatten och sammanförandet av vissa göromål
för substratberedning och disk medfört en personalbesparing av (6 + 3) 9
befattningshavare. För avdelningen i övrigt skulle den nya personalplanen
innebära en förstärkning av arbetskapaciteten, motsvarande 9 befattningshavare
(En biträdande avdelningsföreståndare, en laborator, en l:e byråingenjör,
en 1 :e kemist, en assistent samt laboratoriebiträdespersonal.)
I jämförelse med betänkandet innebär förslaget en ökning med 9 befattningshavare.
Av denna ökning belöper sig på biträdespersonalen för
valtenundersökningar, substratberedning och disk sammanlagt 6 befattningshavare.
I betänkandet angives den nu befintliga laboratoriebiträdespersonalen
för de uppgifter å den nuvarande avdelningen, vilka skall övertagas av
den nya allmänhygieniska avdelningen, till 5; för vattenlaboratoriet redovisas
15 biträden. Ifrågavarande personal vid den nya allmänhygieniska
avdelningen omfattar sammanlagt 12 befattningshavare. Då enligt utredningen
minskningen av biträdespersonalen föranletts av den förordade reduktionen
av vattenrutinundersökningarna, bör alltså av de 12 biträdena i
den nya personalplanen (12—5) 7 vara avsedda för vattenrutinen. Man
har härvid förmodligen räknat med att biträdesbebovet skulle minskas
i ungefär samma proportion som rutinanalyserna. Av de nuvarande 15 biträdena
sysselsättes emellertid endast 10 med rutinanalyser. I enlighet
med förut gjorda beräkningar bör för vattenundersökningar avses sammanlagt
10 biträden, vilket innebär en uppräkning av betänkandets personalantal
med 3.
I betänkandet redovisas såsom personal för substratberedning och disk
i nuvarande organisation 4 biträden vid allmänhygieniska avdelningen och
3 biträden vid vattenlaboratoriet. Utredningens förslag beträffande den nya
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
75
allmänhygieniska avdelningen upptager 2 substrat- och diskbiträden. Det
förefintliga och det föreslagna antalet substrat- och diskbiträden vid födoämneshygieniska
avdelningens biologiska sektion anges till 7. Mot en nuvarande
personal på (4 + 3 + 7) 14 befattningshavare svarar alltså enligt betänkandet
en personal på (2 + 7) 9 befattningshavare i den nya organisationen.
Att genom sammanförandet av denna personal till en avdelning det
totala personalantalet skulle kunna nedbringas till omkring två tredjedelar
torde få anses vara uteslutet, allra helst som institutets verksamhet i övrigt
förutsättes få ökad omfattning. Substratberedningen inom den nya arbetsenheten
skulle även bli mera kvalificerad än nu. Möjligt är, att utredningen
i sitt förslag förbisett behovet av biträden i anledning av vattenundersökningarna.
I det föregående har räknats med att den nu till 15 personer
uppgående personalen för substratberedning och disk — varvid ett laboratoriebiträde
å allmänhygieniska avdelningen lagts till det av utredningen angivna
personalantalet — skulle kunna reduceras till 12, varav 1 biträde
på födoämneshygieniska avdelningens biologiska sektion och 11 biträden
på allmänhygieniska avdelningen. Detta innebär en ökning i förhållande
till betänkandet med 3 befattningshavare.
De tre återstående tjänster, som skulle tillkomma utöver utredningens
förslag, är en förste kemist och två laboratoriebiträden.
Yrkeshygieniska avdelningen
I huvudsaklig överensstämmelse med det organisationsförslag som folkhälsoinstitutets
styrelse framlagt i sitt remissvar förordas en förstärkning
av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna. En närmare redogörelse för
avdelningens arbetsuppgifter enligt förslaget lämnas i det följande.
Det synes lämpligt att fördela arbetet på tre sektioner, en kemisk, en
medicinsk och en teknisk.
Den kemiska sektionen har till uppgift att analysera inkommande
prover samt bedriva kontinuerlig metodforskning och kemisk-toxikologisk
forskning.
För analysarbetet erfordras ett servicelaboratorium, som även skall ha
till uppgift att utbilda yrkeshygieniker för hl. a. det perifera arbetet inom
yrkeshygien och yrkesmedicin. För analysarbetet är det även nödvändigt,
att ett särskilt metodforskningslaboratorium organiseras, som kontinuerligt
kan bearbeta de ofta mycket speciella kemisk-analytiska problemen
inom yrkeshygienen. På grund av kemins och fysikens snabba utveckling
kan oavbrutet bättre metoder inom den analytiska kemin skapas. Av särskild
betydelse är klarläggningen av t. ex. frågorna om hygieniska gränsvärden
samt bedömningen av analysvärden i blod och urin. Det mångskiftande
kemiska arbetet förutsätter personal med biologisk-, organisk-, analytisk-
och fysikalisk-kemisk utbildning samt ett laboratorium för kemisk-toxikologisk
torsk ning.
Den in edicinska s e k t i o n e n har att ge besked om förgiftningsrisker
med olika industriella substanser. Ofta krävs härvid snabba besked.
För upprätthållandet av aktuella kunskaper om sammansättningen av olika
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år t958
specialiteter och om dessas giftighet bör föras ett specialitetsdeklarationsregister.
Även i övriga frågor bör tillgång finnas till kvalificerad sakkunskap
i yrkeshygieniska frågor över hela linjen (allmän yrkeshygienisk konsultation).
Beträffande silikossjukdomens förebyggande bör med hänsyn
bl. a. till denna sjukdoms långvariga och smygande uppträdande föras ett
centralt register över silikosfalt, varigenom en grundval för den silikosprofylaktiska
forskningen och för det tekniska silikosprofylaktiska arbetet
kunde skapas.
Som en särskild del av sektionens verksamhet bör behandlas yrkesdermatologiska
frågor. Beträffande sådana föreligger en påfallande brist i vårt
land på resurser för praktiskt-vetenskapliga undersökningar, vilken behöver
fyllas i samarbete med någon dermatologisk klinik.
Den tekniska sektionen skall vara ett kvalificerat rådgivande
organ, som skall samla och snabbt kunna omsätta tekniska erfarenheter
och framsteg till konkreta förslag rörande förebyggande, eliminering och
kontroll av ohälsorisker i arbete. De centrala uppgifterna innefattar f. n.
arbetsplatsundersökningar och forskningsuppgifter i anslutning härtill,
analysmetodik, yrkeshygienisk konsultation samt utbildning av industrihygieniker.
Arbetsplatsundersökningarna innefattar såväl en kritisk bedömning av
de hygieniska förhållandena som provtagning och analysering av olika slags
luftföroreningar, mätning av buller, vibration, skadlig strålning etc.
De erhållna resultaten sannnanställes, värderas och bedömes, varpå förslag
till lämpliga åtgärder i det enskilda fallet utarbetas. Principiellt viktiga fynd
kan leda till vissa forskningsuppgifter i syfte att utarbeta mera generellt
tillämpbara förslag till avhjälpande av riskerna. Även undersökningar över
reaktionsmekanismer och bildningsbetingelser kan ingå. Ett kontinuerligt
metodikarbete erfordras. Sektionen skall samtidigt vara landets centrala
organ för konsultation rörande lämpliga fältanalysmetoder. För dessa
uppgifter fordras ett laboratorium för gaser och lösningsmedel, ett dammlaboratorium
— med särskild hänsyn till silikosbekämpningen — samt ett
laboratorium för eliminationsmekanik (ventilation, bullerbekämpning etc.).
För att tillgodose de nämnda uppgifterna föreslås följande personalplan,
vilken i förhållande till nuläget innebär en ökning med 2 laboratorer, en 1 :e
avdelningsingenjör, en avdelningsingenjör, 3 1 :e kemister, en kemist, en
assistent, laboratoriebiträdespersonal in. m. (Jämför tablån å s. 22.1
Gemensam personal
1 professor.......................................................... Bo 3
1 statistikassistent................................................... Ae 13
1 kontorist......................................................... Ae 9
1 stallförman....................................................... Ae 8
3 djurvårdare....................................................... Ae 7—4
Medicinsk sektion
1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26 +arvode
1 första laboratoriebiträde............................................ Ae 10
1 första biträde..................................................... Ae 5
Specialitetsdeklarationsregister
1 laboratorieläkare............................................... Ae 23
1 laboratoriebiträde.............................................. Ae 7
Allmän yrkeshygienisk konsultation och forskning
2 laboratorieläkare............................................... Ae 23
1 sjuksköterska................................................. Ae 9
3 laboratoriebiträden............................................. Ae 9—5
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
77
Y rkesdermatologi
1 laborator (samtidigt överläkare vid yrkesmedicinsk poliklinik vid
Karolinska sjukhuset).......................................... Ao 26
1 laboratoriebiträde.............................................. Ae 7
Mentalhygienisk verksamhet
(1 konsult, 10 veckotimmar, arvode)............................... 15 500
Kemisk sektion
1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode
1 laboratoriebiträde................................................... Ae 9
1 biträde........................................................... Ae 4
Servicelaboratorium
1 förste kemist.................................................. Ae 23
1 assistent...................................................... Ae 15
5 laboratoriebiträden............................................. Ae 7—5
Met o df orsknin gslab oratorium
1 förste kemist.......................... Ae 23
1 kemist........................................................ Ae 19
1 assistent...................................................... Ae 15
3 laboratoriebiträden............................................. Ae 9—5
Laboratorium för kemisk-toxikologisk forskning
1 laborator..................................................... Ae 26
1 kemist....................................................... Ae 19
1 * ..................,.................................... Ae 17
4 laboratoriebiträden............................................. Ae 7—5
Teknisk sektion
1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode
1 laboratorieassistent................................................ Ae 12
(1 bullerkonsult, 6 veckotimmar, arvode) ............................... 9 300
Gas- och lösningsmedelsgrupp
1 förste kemist.................................................. Ae 23
1 avdelningsingenjör............................................. Ae 21
1 assistent...................................................... Ae 19
4 laboratoriebiträden............................................. Ae 9—5
Damm- och metallgrupp
1 förste avdelningsingenjör....................................... Ae 23
1 avdelningsingenjör............................................. Ae 21
1 assistent...................................................... Ae 17
4 laboratoriebiträden............................................. Ae 7—5
Laboratorium för eliminationsmekanik och personliga skydd
1 laborator..................................................... Ao 26
1 förste kemist.................................................. Ae 23
1 assistent...................................................... Ae 15
3 laboratoriebiträden............................................. Ae 7—5
65
Tjänsten som statistikassistent är avsedd att utnyttjas även av alhnänhygieniska
avdelningen. Det förutsättes, att för vissa mer kvalificerade statistiska
konsultationer medel skall kunna utgå ur expertposten. Även dermatologen
skall fullgöra vissa uppgifter för nämnda avdelning.
Såsom motivering för dermatologbefattningen har avdelningens föreståndare
anfört följande.
Yrkeseksemen torde till antalet vara de vanligaste yrkesjukdomarna och
synes öka såväl i antal som betydelse. Deras förebyggande kräver speciella
resurser ifråga om kemisk analys, kunskap om arbetsprocessernas art samt
allmän yrkeshygienisk erfarenhet. Hudärenden har under åren handlagts av
en särskild konsult under 6 timmar per vecka. Ärendena har icke kunnat
penetreras på önskvärt sätt, och genom byte av konsultbefattningens innehavare
har redan insamlad erfarenhet i stor utsträckning gått institutet
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
förlustigt. En tillfredsställande standard kan endast ernås genom att åtminstone
en hudläkare i vårt land specialiserar sig på det förebyggande
arbetet i samband med t. ex. tvätt- och rengöringsmedel samt färger och
andra i hushållet använda hudretande preparat. Behovet av hudkonsult för
allmänhygieniska avdelningen uppskattas till minst 3 timmar per vecka.
För att säkerställa tillgång till nödvändigt erfarenhetsmaterial och diagnostisk
skicklighet bör den dermatologiske laboratorn arbeta i intim kontakt
med de sjukvårdsorgan, hos vilka patienterna behandlas. Den ene medicinske
laboratorn, för vilken bör krävas dermatologisk specialutbildning,
bör därför även förordnas som överläkare för en yrkesdermatologisk mottagning
vid karolinska sjukhuset.
Födoämneshygieniska avdelningen
I huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag förordas följande
personalplan för avdelningen. (Jämför tablån å s. 25.)
Gemensam personal
1 professor.......................................................... Bo 3
1 laboratorieläkare................................................... Ae 23
1 assistent.......................................................... Ae 15
1 kontorist......................................................... Ae 9
1 laboratoriebiträde.................................................. Ae 5
1 biträde........................................................... Ae 4
2 djurvårdare....................................................... Ae 4
Toxikologisk sektion
1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode
1 assistent (3-års förordnande)........................................ Ae 21
1 laboratorieassistent................................................ Ae 12
1 laboratoriebiträde.................................................. Ae 9
1 » Ae 7
2 » Ae 5
Livsmedelskemisk sektion
1 laborator och sektionschef.......................................... Ao 26 + arvode
1 förste kemist...................................................... Ae 23
1 assistent.......................................................... Ae 21
1 » (3-års förordnande)........................................ Ae 19
2 laboratoriebiträden................................................. Ae 9
6 » ....................^............................ Ae 7
1 första biträde........................i............................ Ae 5
6 laboratoriebiträden................................................. Ae 5
1 biträde........................................................... Ae 4
Biologisk sektion
1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode
1 laborator......................................................... Ao 26
2 assistenter (1 med 3-års förordnande)................................ Ae 19
1 första laboratoriebiträde............................................ Ae 10
1 laboratoriebiträde.................................................. Ae 9
3 » Ae 7
4 » Ae 5
1 biträde........................................................... Ae 4
Kostsektion
1 assistent.......................................................... Ae 19
1 » (3-års förordnande)........................................ Ae 15
1 kostbiträde....................................................... Ae 7
52
Enligt vad tidigare anförts bör i samband med decentralisering av vissa
undersökningar ett laboratoriebiträde på biologiska sektionen indragas.
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Därest en för institutet gemensam skrivcentral anordnas, bör för gemensamma
kontorsgöromål å avdelningen avses endast ett biträde. Därjämte
bör ett kanslibiträde, som sysslar med räknearbeten för kostassistenterna,
behållas på avdelningen, lämpligen under tjänstebenämningen »kostbiträde».
I jämförelse med utredningens förslag innebär detta en reducering
med 3 befattningshavare. Såsom anförts vid behandlingen av allmänhygieniska
avdelningen bör av nuvarande personal för substrat- och diskgöromål
å födoämneshygieniska avdelningens biologiska sektion endast ett
biträde bibehållas. Betänkandets personal minskas därigenom med 6 befattningshavare.
Personalantalet skulle alltså bestämmas till (62 — 1 — 3 — 6) 52.
Såsom institutets styrelse förordat torde den nuvarande laboratorstjänsten
å biologiska avdelningen böra bibehållas på ordinarie stat. Efter nuvarande
tjänsteinnehavarens avgång bör uppgifterna å tjänsten omprövas.
För den föreslagna nya laboratorsbefattningen på biologiska sektionen
föreslås de kompetenskrav, som styrelsen angivit.
Vitaminavdelningen
I överensstämmelse med det organisationsförslag, som institutets styrelse
framlagt i sitt remissvar, förordas, att vitaminkontrollen kvarligger vid institutet.
För avdelningen föreslås följande personalplan, vilken innebär en ökning
med 34 befattningshavare (Jämför tablån å s. 28.)
Gemensam personal
1 professor......................
1 kontorist.....................
Djurbiologisk arbetsgrupp
1 laboratorieassistent........
1 laboratoriebiträde..........
1 » ..........
7 laboratoriebiträden.........
2 biträden..................
Forskn ingssekt ion
1 laborator och sektionschef.......
1 laboratorieläkare...............
Kemisk arbetsgrupp
1 assistent (3-års förordnande)
1 » ..................
1 första laboratoriebiträde. . . .
1 laboratoriebiträde..........
4 » ..........
2 * ..........
2 biträden..................
Mikrobiologisk arbetsgrupp
1 assistent (3-års förordnande)
1 laboratorieassistent........
1 laboratoriebiträde..........
1 * ..........
2 » ..........
1 biträde...................
V itaminkonlrollaboralorium
1 direktör......................
Kemisk arbetsgrupp
1 förste kemist..............
Bo |
3 |
Ae |
9 |
Ao |
13 |
Ae |
9 |
Ae |
7 |
Ae |
5 |
Ae |
4 |
Ae |
26 + arvode |
Ae |
23 |
Ae |
21 |
Ae |
19 |
Ae |
10 |
Ae |
9 |
Ae |
7 |
Ae |
5 |
Ae |
4 |
Ae |
21 |
Ae |
12 |
Ae |
9 |
Ae |
7 |
Ae |
5 |
Ae |
4 |
Bo |
1 |
Ae |
23 |
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
2 assistenter.................................................... Ae 15
1 första laboratoriebiträde........................................ Ae 10
3 laboratoriebiträden............................................. Ae 9
10 » Ae 7
1 första biträde................................................. Ae 5
5 laboratoriebiträden............................................. Ae 5
2 biträden...................................................... Ae 4
Mikrobiologisk arbetsgrupp
1 assistent...................................................... Ae 21
1 » ...................................................... Ae 15
1 första laboratoriebiträde........................................ Ae 10
1 laboratoriebiträde.............................................. Ae 9
2 laboratoriebiträden............................................. Ae 7
3 » Ae 5
1 biträde....................................................... Ae 4
71
I fråga om lönegradsplaceringen för vitaminkontrollaboratoriets chef har
styrelsen anfört bl. a.
Chefen handlägger på eget ansvar kontrollärendena under avdelningsföreståndarens
överinseende i vetenskapligt hänseende. Han får sig direkt
underställd en personal på 37 personer. Kontrollverksamheten är som utredningen
påpekat en rutinbetonad analysverksamhet av kvalificerad art,
som rör sig på komplicerade områden, där forskningen är stadd i snabb
utveckling. Utredningen anger analysernas värde till 500 000—600 000 kronor
per år. I många fall verkställes vidare analyser, som blir avgörande för
betalningen av vitaminråvaror vid köp från utlandet. Resultaten från analyser,
som utföres vid den statsbegärda vitaminkontrollen, kan leda till fiskaliska
åtgärder från respektive tillsynsmyndigheter. Särskilt kännbara blir
de ekonomiska konsekvenserna i sådant läge för tillverkare av farmacevtiska
specialiteter. Laboratoriets chef får sålunda ett kvalificerat och ansvarsfullt
arbete. För att kunna förvärva fullt kompetent person och ha
utsikter att få behålla denne är det nödvändigt, att tjänsten placeras i 37
(Bl) lönegraden. Med hänsyn till åliggandenas permanenta natur bör tjänsten
vara ordinarie liksom fallet är med avdelningsföreståndartjänsterna.
4. Lokalfrågan m. m.
De nuvarande lokalerna i institutsbyggnaden omfattar — med borträknande
av dem, som användes av karolinska institutet — 371 fönsterenheter.
I betänkandet har för ett utbyggt institut i Solna angivits ett totalbehov
av (605—13) 592 fönsterenheter.
Under överarbetningen av betänkandet har inom institutets fackavdelningar
och kansli gjorts lokalberäkningar med utgångspunkt från en personalstat
enligt förut framlagt förslag å 270 befattningshavare. Enligt dessa
beräkningar erfordras sammanlagt 770 fönsterenheter, i vilken siffra dock
icke ingår lunch- och omklädnadsrum.
Den beräknade ökningen hänför sig icke uteslutande till personalförstärkningen
och därmed sammanhängande ökning av verksamheten utan
beror till en del på att redan utrymmet för rådande organisation anses
otillräckligt.
81
Kungl. Maj ds proposition nr 83 år 1958
Vid beräkning av kvoten mellan antalet fönsterenheter och antalet befattningshavare
erhålles följande kvottal, nämligen för gällande organisation
1,82, för utredningens förslag 2,67 och för nu framlagt förslag 2,84.
Byggnadsstyrelsen — som under hand tillställts en lokalförteckning upptagande
760 fönsterenheter — har uttalat, att ur rent tekniska och arkitektoniska
synpunkter intet hinder synes föreligga att ernå en tillfredsställande
lösning av utbyggnad sprogrammet. Enligt en preliminär utredning kan
utrymmesbehovet tillgodoses genom påbyggnad av befintliga byggnader samt
genom tillbyggnader. Uppgifter rörande kostnaderna förutsätter närmare
undersökningar angående grundförhållanden och värmeförsörjning. Styrelsen
framhåller vidare, att en utbyggnad av institutet på antytt sätt kommer
att avsevärt minska möjligheterna för ytterligare utbyggnader i framtiden.
Med hänsyn härtill synes det styrelsen olämpligt att förlägga jämväl
distriktssköterskeskolan i anslutning till institutet, då därigenom vidare utbyggnad
av detta torde komma att direkt omöjliggöras.
Kostnaden för byggnadsarbetena — inklusive påbyggnad av djurhuset —
kan över slagsvis beräknas till i runt tal 8 miljoner kronor.
Beträffande institutets utrustning har avdelningsföreståndarna beretts
tillfälle att verkställa nya beräkningar, vilka resulterat i ett förslag som
slutar på omkring 1 miljon kronor. Häri ingår 125 000 kronor för utrustning
av en för allmänhygieniska avdelningen avsedd klimatkammare. Denna
kräver emellertid även vissa byggnadsåtgärder, kostnadsberäknade till
375 000 kronor. Vidare erfordras för en exponeringskammare inom nyssnämnda
avdelning — förutom utrustningskostnad å 25 000 kronor — ett
anläggningsbelopp av samma storlek.
5. Kostnadsberäkningar för löpande utgifter m. m.
Ökningen av institutets avlönings kostnader kan efter fullt genomförande
av föreslagen omorganisation beräknas uppgå till i runt tal
1 250 000 kronor per år i löner åt fast anställd personal inklusive vikariatsersättningar
in. in. Ersättning till experter och tillfälliga biträden beräknas
icke komma att öka.
Omkostnadsanslaget bör uppräknas med cirka 350 000 kronor,
varav för reseersättningar 30 000, bränsle, lyse och vatten 95 000, övriga
expenser 40 000, inköp och underhåll av inventarier 45 000, inköp och underhåll
av djur 40 000 samt inköp av förbrukningsartiklar 100 000 kronor.
1 n k o in s l e r n a för utförda undersökningar beräknas komma att stiga
med lägst 350 000 kronor. Inkomsterna för vitaminundersökningar — efter
år 1957 genomförd taxehöjning — uppskattas stiga med cirka 400 000 kronor,
medan minskningen av antalet vattenanalyser beräknas medföra ett
inkomstbortfall av cirka 50 000 kronor.
(i — II i han g till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. År 83
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1!)ö8
VI. Departementschefen
Statens institut för folkhälsan inrättades efter beslut av 1938 års riksdag
(prop. nr 139/38). I propositionen uttalade föredragande departementschefen
sin anslutning till de synpunkter som 1936 års sakkunniga i ämnet
anfört om behovet av ett statligt organ för afl tillgodose praktiska undersöknings-
och forskningsuppgifter inom socialhygienen. Verksamheten borde
sålunda företrädesvis inriktas på förebyggande åtgärder, ägnade att bevara
och höja folkhälsan. Inom huvudområdena allmänhygien, yrkeshygien samt
födoämneshygien och livsmedelskontroll borde institutet på uppdrag av
myndigheter och enskilda utföra undersökningar samt i erforderlig utsträckning
bedriva därav direkt eller indirekt betingad forskning. Bland
institutets uppgifter skulle även beredas stort utrymme åt undervisningsoch
upplysningsverksamhet. I propositionen förutsattes, att verksamheten
skulle fördelas på tre huvudavdelningar, en för allmän hygien, främst
bostadshygien, en för yrkeshygien samt en för födoämneshygien och livsmedelskontroll.
Därjämte borde viss gemensam personal finnas. Sedermera
har en vitaminavdelning tillkommit.
Folkhälsoinstitutet bedrev till en början verksamheten i provisoriska lokaler
men kunde under åren 1940—1941 successivt inflytta i de byggnader
som för ändamålet uppförts å det s. k. Norrbackaområdet i Solna.
Under de följande åren utvecklades institutet i en betydligt större omfattning
än man ursprungligen räknat med. Ehuru någon principiell utvidgning
av arbetsuppgifterna icke skett stegrades arbetsbördan oavbrutet. Delvis
berodde detta på att det uppenbarligen förelegat ett stort latent behov av
praktiskt vetenskapliga undersökningar på hygienens olika områden. Personalen
— som ursprungligen beräknats till 40—50 anställda vid full utbyggnad
— hade år 1950 vuxit till omkring 200. Därefter har någon nämnvärd
ökning icke skett.
Huvuddelen av verksamheten utgjordes redan från början av utifrån
kommande uppdrag och institutet kunde endast i begränsad omfattning själv
taga initiativ till utredningar och undersökningar av större omfattning. Även
uppdrag utifrån måste emellertid i stor utsträckning avböjas på grund av
bristande resurser. Svårigheterna blev särskilt framträdande på det yrkeshygieniska
området.
Med anledning av berörda omständigheter tillsattes år 1951 en utredning
med syfte att angiva ramen för institutets verksamhet och åstadkomma eu
rationell inre organisation. Härvid borde frågor om i vilken utsträckning
målforskning och mera abstrakt vetenskaplig forskning skulle bedrivas
vid institutet klarläggas. Vidare borde undersökas huruvida icke vissa uppgifter
kunde överföras till andra organ eller lösas utan det allmännas medverkan.
Även frågan om en uppdelning av yrkeshygieniska avdelningen
borde prövas.
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
Folkhälsoinstitutsutredningen avlämnade i oktober 1956 betänkande med
förslag till omorganisation av institutet. Såsom framgår av den tidigare
lämnade redogörelsen har förslaget därefter överarbetats på grund av den
kritik som i vissa avseenden riktats mot detsamma i remissyttrandena.
På grundval av utredningens förslag samt vid remissbehandlingen och
överarbetningen framkomna synpunkter avser jag att nu framlägga förslag
till riktlinjer rörande institutets arbetsuppgifter och organisation. Vid
utredningsarbetet har framkommit, att institutets personella, materiella och
lokala resurser icke är tillfyllest för alt lösa de uppgifter som ansetts böra
även i fortsättningen åvila institutet. Det synes mig därför i och för sig
angeläget, att en förstärkning av dessa resurser i olika hänseenden efter
hand kan genomföras.
Det är emellertid omöjligt att vid en bedömning av frågan om förstärkningar
bortse från de statsfinansiella perspektiv, som av chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang redovisats för riksdagen. En mer omfattande
upprustning av institutet måste vägas mot andra konkurrerande behov.
I den mån en väsentlig höjning av institutets inkomster kunde ske
efter den taxerevision, som jag i det följande berör, skulle givetvis möjligheterna
att i fortsättningen tillgodose angelägna önskemål förbättras. Härvid
lorde de erfarenheter och förslag, vartill man kommit fram under överarbetftingen
och för vilka redogjorts i föregående avsnitt, kunna tjäna till grundval.
Inrättandet av nya tjänster bör emellertid ske först efter ytterligare
prövning av behovet och i den takt resurserna medger, varvid givetvis alla
möjligheter till rationaliseringar bör tillvaratagas. Vissa särskilt angelägna
åtgärder bör dock vidtagas redan fr. o. in. nästa budgetår.
De avgifter, som uttages för en stor del av vid institutet utförda undersökningar,
utgår enligt en av institutets styrelse i samråd med statens sakrevision
fastställd taxa. För budgetåret 1956/57 utgjorde inkomsterna vid
institutet 411 000 kronor, medan utgifterna för avlöningar och omkostnader
uppgick till 3 248 000 kronor. Med hänsyn till arten av institutets
verksamhet finner jag denna stora skillnad mellan utgifter och inkomster
vara synnerligen otillfredsställande. Jag har därför ansett en omedelbar
översyn av taxan vara erforderlig. Sakrevisionen har för avsikt att verkställa
en sådan. Jag vill betona vikten av att denna taxa årligen överses, så att
avgifterna i varje fall täcker institutets samtliga direkta och indirekta kostnader
för de utifrån begärda undersökningarna.
I det följande kommer jag att redovisa mitt ställningstagande i de olika
frågorna.
Ifråga om den allmänna ramen för institutets verksamhet
anser utredningen, att utvecklingen efter institutets inrättande
icke gjort någon förändring påkallad. Vid remissbehandlingen har vissa
reservanter inom institutets styrelse förordat utredning om eu klyvning av
detsamma i tre nya institutioner. Vidare har några remissinstanser framfört
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 är 1958
tanken på en utbrytning ur institutet av yrke shygienen. Härvid har dock
tillika framhållits, att detta spörsmål är en fråga på längre sikt. Statens
organisationsnämnd, som hör till de här avsedda remissinstanserna, anser,
att en eventuell självständig yrkeshygienisk institution bör lokalt förläggas
till folkhälsoinstitutet. I övrigt har icke gjorts någon erinran mot
utredningens förslag.
För egen del vill jag uttala, att erfarenheterna icke visat, att de praktisktvetenskapliga
uppgifterna inom institutets områden icke skulle kunna väl
fullgöras av en gemensam institution. Folkhälsoinstitutet såsom sådant har
också vunnit anseende genom sin hittillsvarande verksamhet. Ur allmän
ekonomisk-organisatorisk synpunkt kan en samorganisation vara fördelaktig
genom att vissa personella och materiella resurser kan göras gemensamma;
likaså underlättas erforderligt samarbete mellan företrädarna för
olika verksamhetsgrenar. Någon anledning att nu ändra den gällande organisationsformen
med uppgifter på allmän-, yrkes-, födoämnes- och vitaminhygienens
områden samlade till folkhälsoinstitutet synes därför ej föreligga.
I överensstämmelse med utredningens uppfattning föreslår jag alltså, att den
allmänna ramen för institutets verksamhet hibehålles oförändrad.
Detta innebär, att folkhälsoinstitutet enligt min mening även i fortsättningen
skall ha till uppgift att utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar
samt idka forskningsverksamhet inom allmänhygienens, yrkeshygienens
samt födoämnes- och vitaminhygienens områden i syfte att främja
förebyggande åtgärder för att bevara eller befordra folkhälsan. Institutet bör
även i fortsättningen vara ett centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen
och för övervakning av den allmänna hygienen i riket. Överhuvud
bör institutets i gällande instruktion angivna särskilda uppgifter i stort sett
bibehållas. En central uppgift för institutet bör således alltjämt vara, att
utgöra en samlande instans för praktiskt-vetenskapliga undersökningar och
forskning inom nämnda hygienområden. Utredningen har haft att pröva
inriktningen av institutets forskningsarbete och dess avgränsning från
motsvarande arbete vid andra institutioner och har självfallet även behandlat
andra gränsdragningsproblem både gentemot myndigheter och organ
med liknande uppgifter och mot lokala laboratorier o. dyl. I sistnämnda del
har den för institutets organisation viktiga frågan om att decentralisera
uppgifter till sådana lokala institutioner uppmärksammats.
Utredningen har emellertid helt allmänt uttalat, att den icke funnit anledning
framlägga något förslag angående ändrad gränsdragning för
institutets kompetens i förhållande till andra myndigheter och
institutioner.
Rörande forskningen anför utredningen bl. a., att denna bör inriktas
på frågor av direkt och aktuell betydelse för institutet, att i princip
grundforskning bör förläggas till de teoretiska forskningsinstitutionerna
och upptagas vid institutet endast i den mån erforderlig sådan forskning icke
utföres där, att institutet likväl hör kunna även på eget initiativ upptaga
85
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1358
olika arbetsuppgifter vare sig de erfordrar mera omfattande vetenskapliga
insatser eller icke, samt att tillfälle till självständig forskning inom institutet
bör beredas där anställda befattningshavare och andra vetenskapsidkare.
Vad utredningen anfört har i stort sett godtagits av remissinstanserna.
I några yttranden har dock betonats, att grundforskningen icke bör skjutas
åt sidan. Vidare har framhållits, att gränsen mellan målforskning och grundforskning
lätt kan bli godtycklig och att i fall, då behandlingen av ett praktiskt
problem förutsätter lösning av en obearbetad forskningsuppgift, det
många gånger kan vara rationellt att behandla problemet i dess belhet
på ett och samma ställe. Ytterligare har anmärkts att gränsdragningen i
förhållande till de teoretiska forskningsinstitutionerna icke närmare preciserats
i betänkandet.
Beträffande här angivna spörsmål må erinras om att det i utredningsdirektiven
framhölls angelägenheten av att institutets tjänstemän i första
hand togs i anspråk för lösande av föreliggande praktiskt-vetenskapliga
frågor. Jag vill nu ytterligare understryka denna synpunkt. Det torde
dock vara nödvändigt, att institutet kan bedriva sådan forskning, som
är av direkt betydelse för behandlingen av aktuella praktiska uppgifter.
Institutets ställning av en praktiskt-vetenskaplig inrättning torde få anses
innebära, att det har att upptaga sådana praktiska problem, vilka för
sitt lösande fordrar ett vetenskapligt bedömande. I den mån en vetenskaplig
bearbetning icke redan skett, måste en utredning av allmän karaktär
företagas. Dylika allmänna utredningar kan vara att hänföra till vad som
benämnes målforskning. Institutet måste ha möjligheter att skaffa sig en
överblick över ett hygienområde med enskilda problem, som fordrar uppmärksamhet.
Hit hör även forskning för utarbetande av metoder för analyser
och dylikt, vilket kan vara av vikt jämväl för att möjliggöra decentralisering
av uppgifter från institutet. Gränsen mellan denna målforskning
och den s. k. grundforskningen är svävande. Målforskningen
kan föras över på grundforskningsplanet genom att vissa outforskade allmänna
och grundläggande sammanhang förberedelsevis måste utredas eller
genom åt! målforskningsuppgiften fullföljes längre än som är nödigt för
att avgöra det aktuella praktiska fallet. Även om alltså grundforskningsuppgifter
bör kunna upptagas vid institutet bör de i princip förläggas till
de teoretiska forskningsinstitutionerna. Det är självfallet lämpligt, att instilulet
söker stimulera dessa alt upptaga för institutet aktuella problem.
För institutets egen del bör givetvis eu sträng sovring av arbetsuppgifterna
ske och de aktuella praktiskt-vetenskapliga uppgifterna bör komma i
främsta rummet.
Även beträffande förhållandet till andra praktiskt-vetenskapliga inrättningar
har vissa gränsdragnings- och kompetensfrågor upptagits i olika
remissyttranden. Alt söka i detalj fastställa de olika institutionernas verksamhetsområden
torde emellertid enligt min uppfattning vara svårt att för
-
86 Kungl. Mnj.ls proposition nr 83 är 1958
verkliga och torde även få anses opåkallat. Vad som skall utföras av den
ena eller andra institutionen synes i första hand få avgöras med hänsyn
till verksamhetens allmänna syfte. Det betydelsefulla är, att icke dubbelarbete
utföres genom att olika institutioner var för sig tager upp samma
undersökningar. Detta kan emellertid förebyggas genom inbördes kontakter
dem emellan. Ett fortlöpande samarbete mellan folkhälsoinstitutet
och andra institutioner förekommer redan nu. Jag vill understryka betydelsen
av att detta samarbete ytterligare utvecklas. I det sammanhanget vill jag
även erinra om att styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium i sftt
remissyttrande framhållit bl. a., att mera avancerade bakteriologiska undersökningar
bör utföras vid laboratoriet och vissa andra fackinstitutioner,
medan de mikrobiologiska undersökningarna vid folkhälsoinstitutet bör
avse föroreningar i livsmedel såsom en indikator på den allmänhygieniska
beskaffenheten utan speciell hänsyn till förekomsten av sjukdomsalstrande
mikroorganismer. Till denna uppfattning kan jag i princip ansluta mig.
Det torde emellertid böra åligga institutets ledning att närmare följa dessa
frågor och där en komplettering eller jämkning finnes böra ske av kompetensbestämmelserna
inkomma med förslag härom.
Folkhälsoinstitutet i dess helhet tjänstgör f. n. såsom Karolinska institutets
hygieniska institution varjämte professorn i hälsovårdslära vid sistnämnda
institut skall vara föreståndare för en av folkhälsoinstitutets avdelningar.
Såsom styrelsen för sistnämnda institut och Karolinska institutets
lärarkollegium framhållit, synes frågan om förhållandet mellan de båda
instituten böra ytterligare utredas. Jag kan därför icke nu taga ställning
i denna fråga. Det är min avsikt att låta undersöka, huruvida den nuvarande
anordningen bör bibehållas även i fortsättningen. Eventuellt bör i
samband härmed även den av utredningen endast ofullständigt behandlade
frågan om förhållandet mellan institutet och befintliga eller planerade
hygieniska och socialmedicinska institutioner vid universiteten utredas.
Vad decentralise ring sfrågor na angår vill jag framhålla
den stora betydelsen av att undersökningar med förenklad metodik så långt
sig göra låter överflyttas till andra organ. Olika uppslag härutinnan har
framförts av utredningen och vid bearbetningen inom departementet. Frågorna
torde emellertid behöva bearbetas ytterligare. Jag förutsätter, att institutets
styrelse med största uppmärksamhet följer dessa frågor och utan
dröjsmål genomför den decentralisering som befinnes möjlig.
Under överarbetningen gjorda inventeringar har visat, att möjligheter
finns att delegera mer än hälften av de rutinbelonade undersökningarna vid
vattenlaboratoriet till vissa icke statliga självständiga laboratorier. Bortflyttningen
av undersökningarna synes innebära en personalbesparing med sex
befattningshavare. Jag förutsätter, att denna decentralisering genomföres
omkring årsskiftet 1958/59. Personalindragningarna förutsättes ske efter
87
Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958
hand. Till övriga vattenfrågor återkommer jag i det följande vid behandlingen
av allmänhygieniska avdelningen.
Även vissa livsmedelsprov och vissa slag av yrkeshygieniska undersökningar
synes kunna delegeras till de förut nämnda laboratorierna. Förslagets
genomförande kommer att innebära en personalminskning med två
laboratoriebiträden, varav ett med halvtidstjänstgöring.
Den speciella frågan huruvida folkhälsoinstitutet bör utöva kontroll över
de laboratorier, till vilka uppgifter delegeras, torde böra ingående prövas av
ledningen för institutet. Flera remissinstanser har vidare framfört förslag
bl. a. om att vissa institutet jämlikt livsmedelsstadgan åvilande kontrolluppgifter
in. in. skulle överflyttas till andra myndigheter. Dessa förslag
torde få närmare övervägas.
Utredningen har slutligen föreslagit, att vissa mera rutinbetonade arbetsplåtsundersökningar
skulle överföras till elt nytt yrkeshygieniskt laboratorium,
som skulle inrättas vid arbetarskyddsstyrelsen men lokalt förläggas
till folkhälsoinstitutet. I avvaktan på resultatet av bl. a. pågående utredning
angående organisationen av styrelsens tekniska byrå torde emellertid detta
förslag icke nu böra upptagas till prövning.
Till frågan om utbrytning av vitaminkontrollen från institutet återkommer
jag i samband med behandlingen av vitaminavdelningen.
Med utgångspunkt från de allmänna överväganden, för vilka jag redogjort
i det föregående, vill jag nu till diskussion upptaga frågan om hur en ratioT
neli organisation av institutet skall åstadkommas. Det är därvid av
vikt att en effektivisering av dess ledning och administration
kommer till stånd.
Utredningen har föreslagit, att stijrelsen skall minskas från högst 12 till 5
ledamöter. En så långt gående minskning av antalet ledamöter kan jag icke
tillstyrka. De viktigaste av institutets verksamhet berörda intressena synes
även i fortsättningen böra beredas möjlighet till representation i styrelsen.
Vid institutet tillämpas sedan någon tid en försöksorganisation, som bl. a.
innebär, att ett arbetsutskott övertagit en del enklare ärenden från styrelsen
och därjämte förbereder styrelsens ärenden. Försöksverksamheten har visat,
att anordningen är av stort värde för att åstadkomma möjligheter för
styrelsen att upptaga för institutet betydelsefulla avvägningsfrågor och samordningsproblem.
Det sagda torde dock icke hindra att en viss minskning
av styrelsen bör övervägas. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta i denna fråga.
För att under styrelsen åstadkomma en effektiv ledning och samordning
av verksamheten har utredningen föreslagit inrättande av en fristående
nerkchefstjänst i stället för att som nu en av avdelningsföreståndarna tillika
är institutets föreståndare. Åtskilliga skäl kan — såsom utredningen framhållit
— tala för att eu sådan tjänst inrättas. Under försöksorganisationen
har den avdelningsföreståndare, som varit förordnad som institutets före
-
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
ståndare, genom en ställföreträdare erhållit viss avlastning av göromålen vid
sin avdelning. Vidare har förste byråsekreteraren, som närmast leder det
administrativa arbetet, fått överta och självständigt besluta i vissa ärenden,
som tidigare legat under föreståndaren. Förste byråsekreteraren har även
i övrigt mera aktivt än förut biträtt föreståndaren, varigenom denne kunnat
ägna mera tid än förut åt de för institutet gemensamma frågorna.
Denna organisation torde böra tillämpas tills vidare. Med hänsyn härtill finner
jag i likhet med organisationsnämnden f. n. skäl icke föreligga att inrätta
någon särskild verkchefstjänst.
För administrationen biträder jag i princip den organisation, som föreslagits
av organisationsnämnden, innebärande bl. a., att förste byråsekreterartjänsten
utbytes mot en byrådirektörstjänst. Tjänsten bör placeras i
Ao 24. Jag vill särskilt understryka, att bland byrådirektörens främsta uppgifter
bör ingå att verka för och taga initiativ till rationaliseringsåtgärder.
Vidare förordar jag, att för biträde med vissa kamerala göromål samt för
det administrativa arbetet med undervisningsverksamheten inrättas en
tjänst som assistent i Ae 17. Kassörstjänsten i Ae 10 bör uppflyttas till Ae 12.
I syfte att rationalisera skrivarbetet vid institutet har sedan någon tid
funnits anordnad en skrivcentral. En viss besparing av personal synes härigenom
kunna åstadkommas. För ledning av arbetet vid skrivcentralen och
för vissa expeditionella göromål föreslår jag, att en kanslibiträdestjänst
utbytes mot en kontoristtjänst i Ae 9.
Vidare tillstyrker jag, att för skötsel av institutets bibliotek inrättas en
biblioteksbiträdestjänst i Ae 9, varvid en kontorsbiträdestjänst skall indragas.
För budsändning in. in. föreslår jag, att ett belopp om i runt tal 7 000 kronor
anvisas.
Två förrådsbiträden och två hantverkare, som f. n. är extra anställda,
bör erhålla extra ordinarie tjänster i Ae 7 resp. Ae 8.
För att omhänderha tillsynen över vissa elektriska ledningar och motorer
in. in. tillstyrker jag, att en arvodesbefattning som maskinist (deltid) utbytes
mot en heltidstjänst som reparatör i Ag 8.
Nu föreslagna personalförstärkningar, lönegradsuppflyttningar och extraordinariesättningar
bör tillämpas fr. o. in. budgetåret 1958/59.
Förslaget om inrättande av en särskild upplysnings- och undervisningssektion
finner jag mig icke kunna biträda. Undervisningsverksamheten bör
liksom hittills kunna handhas av allmänhygieniska avdelningen under
iörutsättning att den föreslagne assistenten vid kansliet även biträder med
administrativa göromål i samband med undervisningen.
Till frågan om en utökning av pressombudsmannens verksamhet är jag
f. n. icke beredd att taga ställning.
Innan jag övergår att närmare diskutera fackavdelningarnas
organisation vill jag i anslutning till vad organisationsnämnden utta
-
89
Kungl. Mcij:ts proposition nr So är 1958
lat i sitt remissyttrande starkt betona vikten av att möjligheterna till en
samordning av såväl personella som materiella resurser på avdelningarna
tillvaratages. För att institutet i sin helhet på ett effektivt sätt skall kunna
fullgöra sina uppgifter är det av största betydelse, att förefintlig expertis
inom ett visst område på en avdelning även kan, då så befinnes lämpligt, få
användas för lösande av näraliggande problem på andra avdelningar. Institutets
styrelse bör uppmärksamma dessa och andra samordningsfrågor.
Folkhälsoinstitutsutredningen har föreslagit, att den nuvarande allmänhygieniska
avdelningen upjidelas på två avdelningar, den ena för bostadshygien
och den andra för allmänhygien i övrigt. De flesta remissinstanser,
som yttrat sig i frågan, tillstyrker en uppdelning. Några bland dem, däribland
institutets styrelse, är dock tveksamma. Styrelsen yttrar, att det, särskilt om
personalunionen med karolinska institutet skulle upphöra, kan ifrågasättas,
huruvida eu uppdelning är nödvändig eller ens rationell. Styrelsen — som
anser frågan böra ytterligare utredas — framhåller dock samtidigt att avdelningens
kapacitet är otillfredsställande, särskilt beträffande de fysiologiska
frågorna, och att en kraftig personalförstärkning är behövlig.
I likhet med de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga anser jag, att
det föreligger behov av ökad verksamhet på bostadshygienens område. De
bostadshygieniska problemen har hittills blivit endast ofullständigt bearbetade
och det torde finnas behov av kvalificerade undersökningar både hos de
planerande samhällsorganen och hos enskilda. Jag vill särskilt framhålla,
att forskningen på detta område kan få betydelse för en avvägning av kostnaderna
på längre sikt icke blott för bostadsbyggandet utan även när det
gäller investeringar i skolor, sjukhus och andra allmänna inrättningar.
Medicinska fakulteten i Uppsala — som understrukit, att snara åtgärder
hör vidtagas för att främja en fysiologiskt inriktad bostadshygienisk forskning
— har ifrågasatt en anknytning av verksamheten till en blivande hygienisk
institution vid Uppsala universitet. Jag vill då först erinra om att
ställning ännu icke tagits till frågan om inrättande av en hygienprofessur
vid universitetet.
Det kan vidare icke förutsägas, huruvida en framtida innehavare av en
sådan professur kommer alt ha bakteriologisk eller fysiologisk inriktning.
Fn differentiering av framtida hygienprofessurer har för övrigt principiellt
avstyrkts av statsmakterna. Hur man än må utforma en blivande hygieninstitution
vid Uppsala-universitetet, kan vidare en sådan institution likväl icke
tänkas övertaga de praktiskt-vetenskapliga uppgifter, som på detta område
ankommer på folkhälsoinstitutet, såframt icke hela den bostadshygieniska
verksamheten knytes till universitetet.
Att låla folkhälsoinstitutets befattning med bostadshygienen helt upphöra
genom alt överföra verksamheten till en universitetsinstitution torde
knappast höra komma ifråga. På universitetsinstitutionen skulle i dylikt fall
få ankomma att — för hela landets behov — fullgöra utredningsuppdrag från
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1058
myndigheter och enskilda, och den skulle därmed få en väsentligt annan
karaktär än som i princip tillkommer sådana institutioner. För att dubbeluppgifterna
skulle kunna lösas tillfredsställande, finge förmodligen övervägas
att inom institutionen inrätta en särskild avdelning för de praktisktvetenskapliga
undersökningarna. Jag anser därför, att dylika undersökningar
på bostadshygienens område med därtill hörande forskningsuppgifter bör
lcvarligga vid folkhälsoinstitutet. Givetvis bör ett intimt samarbete äga rum
med den rent teoretiska forskning på området, som kan utföras vid nuvarande
och kommande hygieninstitutioner.
Allmänhygieniska avdelningen utför i övrigt på uppdrag — i stor utsträckning
av statliga och kommunala myndigheter — mindre och större, ofta
tidskrävande undersökningar rörande bl. a. vatten, avlopp och renhållning.
Även större frågor av mera allmän karaktär, som kräver omfattande undersökningar
och utredningar, handlägges, men har på grund av bristande
resurser i många fall måst skjutas på framtiden. Hit hör bl. a. utarbetande
av normer för bedömning av dricks- och badvatten, prövning av desinfektionsmedel
vid olika användningsområden samt studier av insekIsbekämpningsmedel.
För lösande av uppgifterna på det bostadshygieniska liksom på det allmänhygieniska
området i övrigt krävs såväl bakteriologiska som fysiologiskttoxikologiska
och kemiskt-tekniska metoder. Att såsom utredningen föreslagit
inrätta en särskild bostadshygienisk avdelning skulle därför i viss
mån medföra en dubbelorganisation. Jag anser mig på grund härav icke
kunna biträda den föreslagna uppdelningen. Allmänhygieniska avdelningen
bör sålunda även i fortsättningen bibehållas som en enhet. Det synes lämpligt
att i enlighet med det förslag som framkommit under överarbetningen
inom avdelningen bilda arbetsgrupper eller sektioner med hänsyn till de
använda grundvetenskaperna.
De vattenundersökningar, som f. n. utföres vid institutet, är uppdelade
mellan allmänhygieniska avdelningen och födoämneshygieniska avdelningens
vattenlaboratorium. Laboratoriets rutinundersökningar skall såsom
förut framhållits till större delen delegeras. Det torde vara rationellt att som
utredningen föreslagit överföra laboratoriets verksamhet i övrigt till allmänhygieniska
avdelningen.
I detta sammanhang vill jag något beröra vattenfrågan i dess helhet.
Folkhälsoinstitutsutredningen avsåg, att vissa praktiskt-vetenskapliga undersökningar
rörande vatten och avlopp skulle kunna övertagas av statens
vatteninspektion, som förutsattes få samma omfattning som vattenvårdskornmittén
föreslagit. Enligt den år 1956 godkända organisationen rörande
vattenvården utgör fiskeristyrelsens tillsynsavdelning tillika statens vatteninspektion
medan frågor om vatten och avlopp handlägges inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Med anledning av ett i propositionen nr 49/1957
i)l
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958
1ramlag t förslag om överförande till byggnadsstyrelsen av vatteninspektionen
samt vatten- och avloppsbyrån inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bär riksdagen uttalat sig för ett bibehållande tills vidare av den nuvarande
anordningen. En viss förstärkning av tillsynsavdelningen har sedermera
föreslagits i 1958 års statsverksproposition (IX ht. s. 580). Vidare har
Kungi. Maj:t bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att uppdraga
åt vattenvårdskommittén att utreda vissa frågor rörande vattenvårdens
organisation.
Beträffande folkhälsoinstitutets nuvarande uppgifter på vattenområdet
må anmärkas, att övervakningen av vattenverk enligt förordningen om
kontroll av vattenledningsvatten icke i propositionen nr 49/1957 angivits
som en uppgift för vatteninspektionen. Det synes ej heller avsett, att undersökningar
rörande konsumtionsvatten i övrigt och bassängbadvatten, vilka
undersökningar nu utföres vid institutet, skall ankomma på denna myndighet.
Behovet av kontroll och undersökningar för angivna ändamål torde
också komma att kvarstå tämligen oförändrat även efter genomförandet
av eu förbättrad naturvattenvård. Jag förutsätter givetvis att — hur än organisationen
av vattenvården må komma att utformas — ett långt gående samarbete
skall komma till stånd mellan folkhälsoinstitutet och denna organisation
på de punkter där ett sådant samarbete är möjligt. Tills vidare synes
folkhälsoinstitutet i stort sett böra bibehålla sin nuvarande verksamhet på
detta område.
Såsom föreslagits under överarbetningen synes det lämpligt att sammanföra
substratberedningen till en enhet under allmänhygieniska avdelningen.
Viss personal kan härigenom inbesparas. Även en stor del av disken torde
kunna centraliseras till avdelningen.
I enlighet med vad jag tidigare uttalat och under därvid angivna förutsättning
bör allmänhygieniska avdelningen fortfarande handha huvuddelen
av undervisningsverksamheten vid institutet.
En särskild fråga gäller distriktssköterskeskolan. Utredningen har förutsatt,
att skolan endast tills vidare skall kvarstanna vid institutet. Medicinalstyrelsen
har i sitt förslag angående organisationen av den högre utbildningen
av sjuksköterskor föreslagit, att distriktssköterskeutbildningen skall
ingå i denna organisation. Institutets styrelse — som tidigare avstyrkt bortflyttning
av distriktssköterskeskolan — har numera förklarat sig ej vilja
motsätta sig detta förslag. I propositionen nr (>6/1958 har Kungl. Maj:t föreslagit,
att den högre utbildningen av sjuksköterskor tills vidare anordnas i eu
av svensk sjuksköterskeförening f. n. disponerad lokal. I avvaktan på ett
slutligt ställningstagande till den framtida förläggningen av denna utbildning
kan jag nu ej taga ställning till frågan om distriktssköterskeutbildningens
ordnande. Jag föreslår därför, all den tills vidare kvarstannar vid
folkhälsoinstitutet.
92
Kungl. Mnj:ts proposition nr 83 år 1958
För de uppgifter som enligt vad jag anfört kommer att åvila allmänhygieniska
avdelningen synes det vid bearbetningen framlagda personalförslaget
i och för sig och med beaktande av vad jag inledningsvis framhållit
kunna i huvudsak läggas till grund för den fortsatta prövningen av
avdelningens upprustning. Hithörande frågor torde emellertid få närmare
övervägas när de nya tjänsternas inrättande aktualiseras.
För budgetåret 1958/59 föreslår jag endast vissa tjänsteförändringar och
lönegradsuppflyttningar. Eu arvodesbefattning som laborator bör utbytas
mot en laboratorstjänst i Ae 24. För innehavaren av assislenttjänsten i
Ae 17 bör inrättas en tjänst som avdelning singenjör i Ae 21, vars lönegradsplacering
bör omprövas vid tjänstens ledigblivande. Vidare torde en assistent
i Ae 15 böra placeras i Ae 17. För den närmaste tillsynen över substratberedningen
föreslår jag, att en laboratoriebiträdestjänst i Ae 9 inrättas, varvid
en biträdestjänst i lönegrad 5 skall indragas.
På yrkeshygieniska avdelningen ankommer väsentligen följande arbetsuppgifter:
studier av yrkesskadorna och deras natur, förebyggande åtgärder,
forskning rörande hygieniska gränsvärden, metodikforskning, annan forskning
samt utbildning av yrkeshygienislc personal. Den första uppgiften
avser att vinna kunskap om yrkesskadornas diagnostisering, deras varaktighet
och verkningar samt deras utbredning. Denna uppgift är väsentligen
av medicinsk karaktär. Här har ett stort arbete redan utförts vid
institutet. Den förebyggande verksamheten ligger närmast på det tekniska
planet.
Det av utredningen och under överarbetningen frambragta materialet
visar, att avdelningen har en mycket stark arbetsbelastning. Nu aktuella
större arbetsuppgifter skulle således taga i anspråk hela dess kapacitet
under åtskilliga år framåt. Arbetsbalansen är särskilt stor på den tekniska
sidan. Viktiga problem rörande bl. a. silikos och andra dammsjukdomar
återstår ännu att lösa. Jag finner därför starka skäl tala för en förstärkning
av resurserna för den yrkeshygieniska verksamheten.
Utredningen har föreslagit, att en yrkeshygienisk avdelning, knuten till
institutet, inrättas i Göteborg. Bland remissinstanserna är meningarna om
detta förslag delade. De flesta av de yttranden, som behandlar ämnet, avstyrker
eller ställer sig tveksamma ifråga om ett mera omedelbart inrättande
av en göteborgsavdelning. Denna ståndpunkt intages bl. a. av institutets
styrelse, arbetarskyddsstyrelsen och landsorganisationen. En huvudsynpunkt
i kritiken är, att det icke är välbetänkt att splittra verksamheten
på detta område och att de resurser för upprustning, vilka står till buds,
får en mera rationell användning vid och åtminstone i en första etapp bör
utnyttjas för förstärkning av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna.
i nuvarande läge med begränsade ekonomiska resurser synes riktigheten
av den i vissa remissyttranden framförda uppfattningen, att det är mest
rationellt att samla hela den yrkeshygieniska verksamheten till ett ställe,
93
Kungl. Mcij.ts proposition nr 83 år 1958
icke kunna bestridas. En uppdelning av organisationen på flera enheter
niåste i viss utsträckning medföra en obehövlig dubblering av såväl personal
och apparatur som lokalutrymmen. Härtill kommer, att möjligheterna till
en samordning med universitetet i Göteborg eller till en eventuell nordisk
hälsovårdshögskola där torde böra ytterligare undersökas. Med hänsyn till
det anförda är jag icke beredd att nu taga ställning till förslaget om inrättande
av en yrkeshygienisk avdelning i Göteborg.
Såsom jag redan framhållit torde vidare prövningen av frågan om ett
arbetarskyddsstyrelsens yrke shygieniska laboratorium böra anstå i avvaktan
på resultatet av bl. a. pågående utredning om organisationen av styrelsens
tekniska byrå. I yrkeshygieniska avdelningens uppgifter bör sålunda
tills vidare fortfarande ingå att utföra vissa undersökningar för arbetarskyddsstyrelsens
räkning.
På de skäl som anförts vid remissbehandlingen förordar jag sålunda,
att förstärkningen av resurserna för den yrkeshygieniska verksamheten tillföres
avdelningen i Solna. Med de inledningsvis gjorda reservationerna torde
det personalförslag för avdelningen, som institutets styrelse framlagt kunna
i stort sett tjäna som grundval för den personella upprustning, som efter
hand finnes böra ske.
För vissa särskilt angelägna uppgifter, t. ex. dammfrågorna, bör nya
tjänster inrättas redan fr. o. in. budgetåret 1958/59. Jag förordar sålunda,
att fr. o. in. detta budgetår inrättas en tjänst som förste avdelningsingenjör
i Ae 23 och en tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21. Därjämte bör tVå
laboratoriebiträdestjänster i Ae 7 inrättas. Vidare föreslår jag, att en förste
kemisttjänst i Ae 21 uppflyttas till Ae 23 och att en assistent i Ag 15 placeras
i Ae 15.
För att tillgodose behovet av expertis rörande hudsjukdomar bör, såsom
föreslagits, en laborator stjänst i fortsättningen innehas av en dermatolog,
som även skalJ biträda allmänhygieniska avdelningen. Härvid kan det
nuvarande arvodet till en hudkonsult indragas. Huruvida laborator stjänsten
kan kombineras med en yrkesdermatologisk mottagning vid Karolinska
sjukhuset torde få närmare övervägas av Kungl. Maj :t.
Den yrkeshygieniska verksamheten vid folkhälsoinstitutet har ett intimt
samband med den kliniska forskningsverksamhet, som alltsedan budgetåret
1947/48 försöksvis bedrivits vid den till Karolinska sjukhuset provisoriskt
förlagda yrkesmedicinska centralen. Ett ställningstagande till centralens
definitiva organisation har hittills ansetts böra anstå i avvaktan på
prövningen av folkhälsoinstitutsutredningens förslag, som kunde väntas
komma att påverka avgränsningen av centralens arbetsområde i förhållande
till institutet.
Som jag tidigare framhållit bör emellertid institutets arbetsuppgifter bibehållas
i stort sett oförändrade. Enligt min mening är eu yrkesmedicinsk
central värdefull även i fortsättningen som komplement till yrkeshygieniska
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958
avdelningens verksamhet. Då en sådan central bör anslutas till ett sjukhus,
synes det i och för sig lämpligt, att den även i fortsättningen förlägges till
Karolinska sjukhuset. Innan beslut fattas härom bör emellertid frågan
om lokaler för centralen lösas. Det är min avsikt att låta verkställa en
särskild undersökning av denna fråga.
Beträffande födoämncshygieniska avdelningen har utredningen föreslagit
eu förstärkning av personalresurserna främst för den toxikologiska verksamheten,
som rör frågor huruvida tillsatser till livsmedel kan vara skadliga.
Det synes betydelsefullt att detta i vårt land relativt obearbetade område
får ökade resurser. Det personalförslag som framlagts torde med beaktande
av vad jag inledningsvis anfört kunna i stort sett utgöra eu grundval
för en förstärkning av avdelningen. Inrättandet av de föreslagna tjänsterna
torde emellertid böra bli föremål för fortsatta överväganden.
Såsom tidigare föreslagits bör avdelningens vattenlaboratorium överföras
till allmänhygieniska avdelningen. En assistenttjänst i Ae 19 vid
laboratoriet bör dock för andra uppgifter kvarbliva vid födoämneshygieniska
avdelningen.
För nästa budgetår föreslår jag, att eu förste kemisttjänst i Ae 21 uppflyttas
till Ae 23.
Den nuvarande vitaminavdelningen är avsedd för forskning och kontrollverksamhet
på vitaminområdet. Inom delta område finns en rad viktiga
problem, som det skulle vara av stor betydelse att få närmare undersökta.
Hit hör t. ex. en systematisk inventering av vitaminhalten i oberedda födoämnen.
Vidare bör undersökas hur mycket vitaminer, som finns kvar i de
tillagade produkterna samt i vilken grad dessa vitaminer utnyttjas i kroppen;
härvid bör särskilt studeras den storindustriellt färdiglagade maten
och den kollektiva bespisningen. Ytterligare en viktig uppgift är undersökning
av olika befolkningsgruppers vitaminstatus. Även spörsmål i samband
med vitaminering av livsmedel bör uppmärksammas. Avdelningen
har emellertid endast i ringa grad kunnat utföra andra forskningsuppgifter
än sådana som avse förbättrad metodik för utförande av kontrollanalyser.
Större delen av arbetskraften har måst användas för dessa analyser, vilka
utföres i enlighet med bestämmelserna i bl. a. livsmedelsstadgan, förordningen
om framställning och införsel av vitaminiserade livsmedel (SFS nr
268/1941) samt kungörelsen om tillverkning av och handel med vissa fodermedel
(SFS nr 521/1950). Kontrollen av vissa farmacevtiska specialiteter
och andra apoteksvaror grundar sig närmast på föreskrifter i institutets
instruktion. Härtill kommer ett stort antal analyser, som utföres på begäran
av enskilda.
Utredningen har ansett, att kontrollverksamheten bör utbrytas från institutet.
Då någon inrättning, till vilken verksamheten skulle kunna överföras,
f. n. icke finns, måste den dock enligt utredningen tills vidare kvarligga
vid institutet i avvaktan på en lösning av delegeringsfrågan. Utredningen
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958
har föreslagit en provisorisk förstärkning av avdelningen för att sätta den
i stånd att i någon omfattning upptaga även forskningsproblem.
För egen del finner jag det i och för sig önskvärt att vitaminkontrollen
kunde omhänderhas på annat sätt än vid folkhälsoinstitutet. Någon befintlig
inrättning, som skulle kunna övertaga kontrollen finns emellertid inte.
Att nu upprätta ett fristående laboratorium för ändamålet synes uteslutet.
En förläggning av forskning och kontroll till en och samma institution
medför dessutom enligt vad institutets styrelse påpekat, vissa fördelar därigenom
att metodikforskningen kan vara gemensam och vissa resurser kan
utnyttjas samfällt. De av utredningen angivna olägenheterna vid en samförläggning
i fråga om vitaminavdelningens ledning och forskningsuppgifternas
fullgörande skulle väsentligen bortfalla, om vitaminkontrollen
inom avdelningen ombesörjes av ett självständigt laboratorium.
Styrelsen har beräknat den erforderliga personalen för en forskningssektion
till 35 befattningshavare och för ett kontrollaboratorium till 36
befattningshavare. Enligt utredningen skulle för en kvarstående forskningsavdelning
hehövas 32 befattningshavare och för ett helt fristående kontrolllaboratorium
52 befattningshavare. För övergångstiden har utredningen beräknat
sammanlagt 44 befattningshavare.
En väsentlig personalbesparing kan sålunda göras genom en samförläggning
av forskning och kontroll. Med hänsyn härtill finner jag i nuvarande
läge starka skäl tala för bibehållande av vitaminkontrollen vid institutet.
Förslaget att inom avdelningen anordna ett självständigt laboratorium härför
anser jag mig böra biträda. Omorganisationen bör ske redan fr. o. in. nästa
budgetår.
Uppskattningen av personalbehovet för del av utredningen med utgångspunkt
från förut angivna föreskrifter beräknade antalet kontroll analyser
synes i och för sig vara riktig. Det torde emellertid kunna ifrågasättas, om
vitaminkontrollen behöver upprätthållas i den omfattning nämnda föreskrifter
förutsätter. Frågan härom torde i varje fall böra närmare övervägas.
Jag är därför inte beredd att nu taga slutlig ställning till den föreslagna
utökningen av konlrollpersonalen.
Den av styrelsen beräknade personalstyrkan för vitaminforskningen synes
visserligen erforderlig för att eu i och för sig behövlig intensifiering av detta
viktiga forskningsområde skall komma till stånd. Som tidigare utvecklats
är det i nuvarande läge icke möjligt att genomföra personalförstärkningen.
I likhet med vad jag förordat för övriga avdelningar hör en närmare prövning
av personalstaten ske, när inrättandet av de nya tjänsterna aktualiseras.
För budgetåret 1958/59 föreslår jag, att laboratorn i Ae 24 skall självständigt
utöva ledningen för kontrollaboratoriet och därvid uppflyttas till
Ae 26. Vidare förordas, att 1 assistent i Ag 15, 1 första laboratoriebiträde i
Ag 10, 2 laboratoriebilräden i Ag 7 och 1 laboratoriebiträde i Ag 5 erhåller
extra ordinarie anställning. För expeditionelit arbete och utförande av sekre
-
96
Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1058
terargöromål åt avdelningsf öreståndaren förordar jag eu kontoristtjänst i
Ae 9 (f. n. Ag 9). En kanslibiträdestjänst bör indragas.
Vad slutligen lokalfrågan beträffar vill jag erinra om att de befintliga
lokalerna ursprungligen avsågs för omkring ett 50-tal anställda.
Personalstyrkan består f. n. av cirka 210 befattningshavare. Det är uppenbart,
att lokalerna är otillräckliga för den nuvarande personalen. Redan
på grund härav finner jag en översyn av lokalbehovet ofrånkomlig. Enligt
preliminära undersökningar av byggnadsstyrelsen synes erforderliga omoch
tillbyggnader kunna göras utan att alltför mycket inkräkta på det
dyrbara markområdet. För lösning av lokalproblemet torde krävas närmare
utredning av byggnadsstyrelsen. Även byggnadsfrågan måste dock göras
beroende av det statsfinansiella läget och avvägningen gentemot andra
angelägna investeringsbehov.
Om institutet skall kunna fullgöra sina uppgifter bör även dess apparatur
upprustas. För nästa budgetår föreslår jag, att ett belopp av 70 000
kronor anvisas för anskaffning av viss särskilt viktig apparatur i första
hand för yrkeshygieniska avdelningen. Frågan om utrustningen i övrigt
torde få behandlas i samband med prövningen av de årliga anslagsframställningarna
av institutets styrelse.
Till kostnadsberäkningarna för budgetåret 1958/59 för de av
mig framlagda förslagen samt i anledning av petitaframställningen av institutets
styrelse återkommer jag i följande avsnitt.
Under åberopande av det anförda hemsläller jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna de förslag till riktlinjer för organisationen
av statens institut för folkhälsan, som angivits i det föregående.
VII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1958/59
1. Statens institut för folkhälsan: Avlöningar
Anslag
1956/57 ........................ 2 593 000
1957/58 (statsliggaren s. 1071) 2 755 000
1958/59 (förslag) .............. 3 260 000
Yrkande
Styrelsen för statens institut för folkhälsan har i skrivelse den 16 september
1957 avgivit preliminära anslagsäskanden för budgetåret 1958/59.
Enligt överenskommelse under överarbetningen hänvisas beträffande sty
-
Nettoutgift
2 543 674
97
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
relsens yrkanden om personalförstärkning och lönegradsuppflyttningar till
de under tidigare avsnitt om vissa ytterligare undersökningar framlagda
förslagen. Styrelsens förslag i övrigt innebär en anslagsökning med 459 200
kronor.
1. Ersättningar till styrelsens självskrivna ledamöter
ökn. el. minskn.
+ 1000
2. Avlöningar till speciallärare m. m.
a) Fortbildningskurs för hälsovårdsinspektörer........................... — 5 500
b) Anställning av instruktionssköterska vid distriktssköterskeskolan under 6
månader.......................................................... + 7 800
c) Anordnande av industrisköterskekurs................................. + 3 700
d) Höjda lärar- och föreläsararvoden.................................... + 18 000
e) Hospiteringsersättningar............................................ + 5 000
3. Omräkning
a) Lönereglering...................................................... + 386 600
b) Arvodesreglering................................................... + 3 300
c) Löneklassuppflyttningar............................................. + 39 300
+ 459 200
Motiv
2 a) För innevarande budgetår har 5 500 kronor beviljats för en fortbildningskurs
för hälsovårdsinspektörer. I enlighet med 1948 års hälsovårdsstadgekommittés
förslag bör kursen anordnas vartannat år. Medel för ändamålet
är alltså ej erforderliga för nästa budgetår.
2 b) Försök med praktisk utbildning av distriktssköterskeelever hos distriktssköterskor
har utfallit väl. Då distriktssköterskeskolans föreståndare
på grund av övriga pågående kurser endast med svårighet kunnat leda
denna utbildning har tillfälligt anställts en instruktionssköterska. Jämväl
i fortsättningen bör föreståndaren beredas avlastning i sitt arbete. Medel
bör därför anvisas för avlöning av en instruktionssköterska under 6 månader.
2 c) Det är angeläget, att speciella utbildningskurser anordnas för sjuksköterskor,
som ämnar ägna sig åt industrisjukvård och industrihälsovård.
Kostnaden för en utbildningskurs beräknas till sammanlagt 3 700 kronor,
varav för föreläsningar 3 200 kronor och för demonstrationsarvoden samt
rese- och traktamentsersättningar 500 kronor.
2 d) och e) Samtliga arvoden och hospiteringsersättningarna vid den
praktiska tjänstgöringen under hälsovårdsinspektörskurserna bör höjas.
Departementschefen
I enlighet med vad jag förordat i föregående avsnitt bör fr. o. in. budgetåret
1958/59 inrättas följande tjänster, nämligen vid kansliet en assistenttjänst
i Ae 17, samt vid yrkeshygieniska avdelningen en tjänst som förste
avdelningsingcnjör i Ae 23, en tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21 och
7—Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 83
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
2 laboratoriebiträdestjänster i Ae 7. För anställande av ett kontorsbud bör
anvisas omkring 7 000 kronor.
För kansliet bör vidare inrättas en tjänst som biblioteksbiträde i Ae 9,
varvid en kontorsbiträdestjänst skall indragas. Vid allmänhygieniska avdelningen
bör inrättas en laboratoriebiträdestjänst i Ae 9, i samband varmed
en biträdestjänst i lönegrad 5 indrages.
Därjämte bör vid kansliet förste byråsekreterartjänsten i Ao 23 utbytas
mot en byrådirektörstjänst i Ao 24, kassören i Ae 10 uppflyttas till Ae 12, ett
kanslibiträde i Ae 7 uppflyttas till kontorist i Ae 9 och en arvodesbefattning
som maskinist utbytas mot en tjänst som reparatör i Ag 8. Vid allmänhygieniska
avdelningen bör eu arvodesbefattning som laborator utbytas
mot en laboratorstjänst i Ae 24, assistenttjänsten i Ae 17 utbytas mot en
tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21 samt en assistenttjänst i Ae 15 uppflyttas
till Ae 17. Vid yrkeshygieniska resp. födoämneshygieniska avdelningen
bör 2 förste kemisttjänster uppflyttas till Ae 23. Laboratorstjänsten
i Ae 24 vid vitaminavdelningen bör uppflyttas till Ae 26.
Vidare bör 2 assistenter i Ag 15, en kontorist i Ag 9, ett första laboratoriebiträde
i Ag 10, 2 laboratoriebiträden i Ag 7, ett laboratoriebiträde i Ag 5,
två hantverkare i Ag 8 och två förrådsbiträden i Ag 7 erhålla extra ordinarie
anställning.
I samband med omorganisationen kommer en laboratoriebiträdestjänst
och 3 substratbiträdestjänster samt arvodet till hudkonsulten att indragas
vilket medför en besparing med omkring 47 000 kronor.
Frågan om arvoden till vissa styrelseledamöter torde få närmare prövas
av Kungl. Maj :t. Jag beräknar nu inga särskilda medel för ändamålet.
Då någon fortbildningskurs för hälsovårdstillsyningsmän ej erfordras
under nästa budgetår kan anslagsposten till avlöningar till speciallärare,
experter och tillfälliga biträden minskas med 5 500 kronor.
För vissa reseersättningar beräknar jag ett belopp av 1 500 kronor.
Förslagen om anvisande av medel för anställande under viss tid av en
instruktionssköterska, för anordnande av en kurs för industrisköterskor
samt för höjning av timlärararvodena finner jag mig icke kunna biträda.
Vad jag sålunda föreslagit påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar m. m. med omkring
137 000 kronor. Personalindragningar in. m. föranleder en minskning
av medelsbehovet med cirka (47 000 + 5 500) 52 000 kronor. Den automatiska
utgiftsstegringen medför ett ökat medelsbehov för löneklassuppflyttningar
samt 1957 års lönerevision med cirka 420 000 kronor. På grund
härav bör anslaget uppräknas med (137 000 — 52 000 + 420 000) 505 000
kronor till 3 260 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens institut för folkhälsan,
som föranledes av vad jag i det föregående förordat;
99
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 420 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 13 000
3. Avlöningar till speciallärare, experter och
tillfälliga biträden, förslagsvis ............ 256 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 163 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 408 000
3 260 000;
c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 260 000 kronor.
2. Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
Anslag Nettoutgift
1956/57 ............................ 667 200 703 905
1957/58 (statsliggaren s. 1073) ...... 655 000
1958/59 (förslag) .................. 748 000
Yrkande
Styrelsen för institutet (skr. 16/9 1957) föreslår preliminärt, att anslaget
höjes med 28 800 kronor. |
Utgifter 1956/57 |
Anslag 1957/58 |
Förslag |
Ökning |
1. a) Ersättningar för resor Inom riket......... |
..... 39 996 |
40 000 |
47 000 |
7 000 |
b) Ersättningar för Internordiska resor..... |
..... — |
— |
6 800 |
6 800 |
2. a) Bränsle, Iyse, vatten.................... |
..... 99 984 |
85 000 |
95 000 |
10 000 |
b) Övriga expenser....................... 3. Övriga utgifter |
..... 100 816 |
104 000 |
107 500 |
3 500 |
a) Inköp och underhåll av inventarier....... |
..... 84 855 |
85 000 |
85 000 |
— |
b) Inköp av böcker...................... |
..... 6 994 |
7 000 |
8 000 |
1 000 |
c) Diverse utgifter........................ |
..... 7185 |
7 000 |
7 500 |
500 |
28 800
Motiv
1 a) Utgifterna för distriktssköterskeelevernas resor under praktiktiden
har ökat.
1 b) För resor till nordiska metodikkommitténs för livsmedel sammanträde
i Helsingfors beräknas 2 500 kronor, för en yrkeshygienisk konferens
i Köpenhamn 1 000 kronor och för vissa resor till Reykjavik 3 300 kronor.
100 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958
3 b) Höjningen beror bl. a. på att priset på utländsk litteratur stigit med
15 procent.
3 c) Utgiftsökningen beror på höjda bevakningskostnader.
Departementschefen
I enlighet med vad jag föreslagit i föregående avsnitt bör för nyanskaffning
av viss apparatur beräknas 70 000 kronor.
Vidare torde för internordiska resor beräknas omkring 1 000 kronor. Kostnader
för resor till metodikkommitténs sammanträden och till Reykjavik
torde få bestridas från andra anslag.
I övrigt föranleder styrelsens kostnadsberäkningar — innefattande en
ökning med sammanlagt 22 000 kronor — ingen erinran från min sida.
Anslaget bör alltså ökas med (70 000 + 1 000 -f- 22 000) 93 000 kronor och
således upptagas till (655 000 + 93 000) 748 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 748 000 kronor.
Med bifall till vad departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Ingvar Andersson
Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958 101
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
I. Inledning.................................................... 2
II. Institutets nuvarande uppgifter och organisation.................... 3
III. Folkhälsoinstitutsutredningens förslag............................. 5
1. Allmänna synpunkter........................................ 5
Den allmänna ramen för institutets verksamhetsområde........... 5
Forskningsarbetet.......................................... 6
Decentraliseringsfrågor m. m ................................. 6
2. Organisation............................................... 9
Institutets ledning och administration in. m..................... 9
Styrelsen................................................... 9
Föreståndaren................................................ 10
Avdelningsföreståndarna m.fl. högre befattningshavare............ 10
Vissa lönefrågor m.m.......................................... 12
Kansliet och övrig gemensam personal.......................... 13
Undervisnings- och upplysningsverksamheten.................... 14
Fackavdelningarnas organisation .............................. 16
Allmänhygieniska avdelningen................................. 16
Yrkeshygieniska avdelningen.................................. 19
Födoämneshygieniska avdelningen............................. 23
Vitaminavdelningen.......................................... 24
3. Lokalfrågan m. m.......................................... 29
4. Kostnadsberäkningar ....................................... 30
IV. Yttranden över folkhälsoinstitutsutredningens betänkande............ 32
1. Allmänna synpunkter....................................... 32
Den allmänna ramen för institutets verksamhetsområde........... 32
Forskningsarbetet.......................................... 33
Decentraliseringsfrågor m. m.................................. 34
2. Organisation.............................................. 39
Institutets ledning och administration m. m..................... 39
Styrelsen.................................................... 39
Föreståndaren............................................... 40
Avdelningsföreståndarna m. m.................................. 42
Vissa lönefrågor m.m......................................... 44
Kansliet och övrig gemensam personal.......................... 47
Undervisnings- och upplysningsverksamheten................... 47
Fackavdelningarnas organisation................................ 48
Allmänhygieniska avdelningen................................. 48
Yrkeshygieniska avdelningen .................................. 52
Födoämneshygieniska avdelningen ............................ 57
Vitaminavdelningen ......................................... 59
3. Lokalfrågan m. m............................................ 61
102 Kungl. Maj:is proposition nr 83 år 1958
V. Vissa ytterligare undersökningar ................................... 61
1. Deccntraliseringsfrågor.......................................... 62
Livsmedelsprov............................................ 63
Yrkeshygieniska undersökningar............................... 64
Undersökningar vid allmänhygieniska avdelningen utöver vattenundersökningar
............................................... 65
2. Institutets ledning och administration m. m...................... 65
Statens organisationsnämnds förslag m. m....................... 65
3. Fackavdelningarnas organisation.............................. 69
Allmänhygieniska avdelningen................................ 69
Yrkeshygieniska avdelningen................................. 75
Födoämneshygieniska avdelningen............................. 78
Vitaminavdelningen......................................... 79
4. Lokalfrågan m. m........................................... 80
5. Kostnadsberäkningar för löpande utgifter m. m................... 81
VI. Departementschefen........................................... 82
VII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1958/59 ........................ 96
l:o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar................... 96
2:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader................. 99
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 58
803028