Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år 1958
1
Nr 8
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 39 § förordningen den 22
juni 1931 (nr 320) angående grunder för förvaltningen
av viss kronoegendom; given Stockholms slott den
20 december 1957.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 39 § förordningen
den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen
av viss kronoegendom.
GUSTAF ADOLF
Gösta Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
Arrendator å kronoegendom under domänstyrelsens förvaltning skall enligt
nu gällande bestämmelser åläggas att hålla egendomens samtliga kronan
tillhöriga åbyggnader brandförsäkrade för kronans räkning. I propositionen
föreslås, såvitt rör s. k. skogsjordbruk, att dylik skyldighet icke vidare
skall föreskrivas. I stället bör arrendeavgiften innesluta brandriskersättning,
som dock ej må överstiga hälften av normal försäkringspremie.
1 liiharuj till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Xr 8
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1958
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 39 § förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående
grunder för förvaltningen av viss kronoegendom
Härigenom iörordnas, att 39 § förordningen den 22 juni 1934 angående
grunder för förvaltningen av viss kronoegendom skall erhålla följande ändrade
lydelse.
39 §.
Den enligt H § 1 mom. domänintendenten
tillkommande befogenheten
att bestämma det belopp, vartill
kronans byggnader skola vara brandförsäkrade,
skall utövas av jägmästaren.
Vad i 14 § stadgas skall äga tilllämpning
endast i fråga om åläggande
för arrendatorn att hålla brandredskap.
Denna förordning tråder i kraft dagen
efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande dessförinnan
tillkomna arrendeförhållanden skola,
där ej genom ändring i avtalet annat
överenskommes, äldre bestämmelser
fortfarande tillämpas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1058
3
Utdrag av protokollet över jordbrnksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 december 1957.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kung,
Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler fråga om
viss ändring i förordningen angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom
samt anför följande.
I 14 § 1 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder
för förvaltningen av viss kronoegendom, vanligen kallad arrendeförordningen,
föreskrives, att arrendator av egendom, som står under domänstyrelsens
förvaltning, skall tillförbindas ombesörja, att egendomens samtliga kronan
tillhöriga åbyggnader brandförsäkras för kronans räkning. Försäkringsbeloppet
bestämmes av domänintendenten. Arrendatorn skall vidare åläggas
att utan avdrag å arrendeavgiften gälda kostnaderna för försäkringen samt
hålla föreskriven brandredskap. Eventuell brandskadeersättning skall uppbäras
av domänstyrelsen. Har arrendatorn erlagt brandförsäkringspremie
på en gång för tid som överskjuter hans arrendetid, må domänstyrelsen enligt
2 inom. bevilja honom ersättning för så stor del av premien, som belöper
på den tid försäkringen gäller utöver arrendetiden. Sådan ersättning
må dock ej beviljas i den mån premien återgäldas genom utdelning från
försäkringsanstalten och ej heller om möjlighet saknas att tillförbinda ny
arrendator att gottgöra kronan utgiften.
Beträffande de s. k. skogsjordbruken, d. v. s. sådana å kronoparker eller
andra kronoskogar belägna, av domänstyrelsen förvaltade jordbruksegendomar
som prövas erforderliga för skötseln av skogarna, lämnar förordningen
vissa särbestämmelser i 32—45 §§. I 39 § föreskrives, att den enligt 14 §
1 mom. domänintendenten tillkommande befogenheten att bestämma det
belopp, vartill kronans byggnader skall vara brandförsäkrade, skall utövas
av jägmästaren.
Tillämpningsföreskrifter till arrendeförordningen har meddelats genom
kungörelse den 22 juni 1934 (nr 321).
1 skrivelse den 2 maj 1957 har domänstyrelsen hemställt om sådan författningsändring
att brandförsäkringsskyldigheten vid skogsjordbruk er
-
4
Kurnjl. Maj:ts proposition nr 8 år 1938
sättes med en skälig höjning av årsavgälden. Som skäl för sin hemställan
anför styrelsen följande.
Enligt en i domänstyrelsen verkställd utredning beräknas det genomsnittliga
brandförsäkringsvärdet för skogsjordbruken vara ca 64 000 kronor. Efter
en utdebitering på 0,75 %o utgör den genomsnittliga årliga brandförsäkringspremien
48 kronor per arrendeenhet.
Eftersom antalet av kronans bebyggda skogsjordbruk f. n. i runt tal utgör
1 400, inbetalas av arrendatorerna i försäkringspremie sammanlagt ca
67 000 kronor per år. Med anledning av brandskada har av försäkringsanstalter
i brandstodsmedel till domänverket i medeltal under 10-årsperioden
1941 1950 utbetalats ca 14 300 kronor och under 5-årsperioden 1951—1955
ca 13 900 kronor per år.
Innehavare av kronotorp och äldre kronolägenheter befriades jämlikt bestämmelserna
i Kungl. Maj :ts kungörelser den 2 juni 1950 (SFS 336 och
339/50) från skyldigheten att hålla kronan tillhöriga byggnader brandförsäkrade.
Innehavare av kronotorp och äldre kronolägenheter erlägga i stället
till domänverket brandriskersättning med belopp, som domänstyrelsen äger
bestämma, men som ej må överstiga hälften av normal försäkringspremie.
Domänstyrelsen anser att arrendatorer vid skogsjordbruk — i likhet med
innehavare av kronotorp och äldre kronolägenhéter — borde fritagas från
skyldigheten att hålla kronan tillhöriga byggnader brandförsäkrade. Från
domänverkets synpunkt skulle detta innebära en fördel, eftersom visst administrativt
arbete, bl. a. övervakningen av att försäkringsplikten fullgöres,
därvid bortfaller. Från arrendatorernas synpunkt torde för ett slopande av
^r^krjn8splikten tala, att därigenom kunna inbesparas de belopp, varmed
försäkringsavgifterna med hänsyn till försäkringsbolagens administrationskostnader
m. in. överstiga själva riskpremien. Arrendatorerna skulle vidare
befrias från visst besvär i samband med fullgörandet av skyldigheten att
hålla byggnaderna försäkrade.
Ett slopande av försäkringsplikten borde enligt domänstyrelsens mening
även vid skogsjordbruken kompenseras genom en skälig höjning av årsavgälden
— i form av brandriskersättning resp. tillägg till arrendeavgifter —
med belopp, som kunna anses rimliga i betraktande av domänverkets självrisk.
Som norm synes man härvid — i likhet med kronotorp och äldre ''kronolägenheter
— kunna utgå från att brandriskersättningen icke borde överstiga
hälften av normal försäkringspremie. Ett sådant förfarande skulle ge
en total ersättning för brandrisken med 30 000 å 35 000 kronor per år. Én
höjning av arrendeavgifterna med t. ex. 5 % motsvarar ett belopp av 40 000
å 50 000 kronor per år.
Självriskprincipens tillämpning har beträffande under domänverkets förvaltning
stående statlig egendom avsevärt vidgats genom 1950 års förut berörda
bestämmelser angående kronotorp och kronolägenheter. Regeln om
statens självrisk har vidare legat till grund för Kungl. Maj:ts cirkulär till
samtliga statsmyndigheter med föreskrifter rörande försäkring av staten
tillhörig egendom in. in., den 4 juni 1954 (SFS 325/54). Ett slopande av
brandförsäkringsskyldigheten på skogsjordbruk skulle innebära en ytterligare
utvidgning av självriskprincipen.
Domänstyrelsens hemställan bär i avgivna remissutlåtanden lämnats utan
erinran av statskontoret, riksräkenskapsverket och statens sakrevision.
Departementschefen. I likhet med domänstyrelsen finner jag övervägande
skäl tala för att brandförsäkringsplikt icke vidare skall åvila arrendatorer
Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år 1958
5
av skogsjordbruk beträffande kronans byggnader. Domänverket bör alltså
stå självrisk för brandskada å dessa byggnader. Arrendeförordningen bör
följaktligen ändras så, att bestämmelserna i 14 § blir tillämpliga på skogsjordbruken
endast i fråga om åläggande för arrendatorn att hålla erforderliga
brandredskap. Jag delar även domänstyrelsens mening att arrendeavgifterna
för ifrågavarande jordbruk, som följd av att försäkringsskyldigheten
bortfaller, bör bestämmas så, att de innesluter brandriskersättning. Den del
av arrendeavgiften som motsvarar brandriskersättningen bör, såsom domänstyrelsen
anfört, ej få överstiga hälften av normal försäkringspremie. Det
synes lämpligt att införa ett stadgande härom i 25 § tillämpningskungörelsen,
där beräkningen av arrendeavgifterna avhandlas.
De nya bestämmelserna torde böra träda i kraft så snart som möjligt.
Beträffande arrendeavtal som tillkommit före ikraftträdandet kan det nya
systemet bli tillämpligt blott i den mån överenskommelse härom sker med
de enskilda arrendatorerna. Jag förutsätter, att vederbörande inom domänverket
söker träffa sådana överenskommelser allteftersom de enligt nu gällande
regler tecknade brandförsäkringarna utlöper eller annorledes kan
bringas att upphöra.
Om i något undantagsfall arrendator, som enligt vad nu sagts fortfarande
skall lyda under de äldre bestämmelserna, erlagt brandförsäkringspremie
på en gång för tid som överskjuter hans arrendetid, äger domänstyrelsen
under förutsättningar som anges i 14 § 2 mom. arrendeförordningen bevilja
arrendatorn ersättning för viss del av premien. En av de angivna förutsättningarna
är att möjlighet finnes att tillförbinda ny arrendator att gottgöra
kronan utgiften. Sådan möjlighet lärer i fortsättningen icke föreligga
i vidare mån än brandriskersättning kan inräknas i den nya arrendatorns
årsavgäld.
I enlighet med det anförda har jag låtit inom departementet upprätta
förslag till förordning om ändrad Itjdelse av 39 § förordningen den 22 juni
193k (nr 320) angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom.
Därest detta förslag antages, torde del få ankomma på Kungl. Maj :t att genomföra
erforderliga följdändringar i tillämpningskungörelsen.
Härefter hemställer föredragande departementschefen att det ifrågavarande
författningsförslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Torsten Birgersson
571957 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag