Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1958

1

Nr 72

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss
ersättning till hemmansägaren Lars Levi Andersson;
given Stockholms slott den 21 februari 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Utdrag av protokoll över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 februari 1958.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng,
Andersson, Lindell, Lindström, Lindholm, Skoglund, Edenman,
Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och civildepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Skoglund.

Hemmansägaren Lars Levi Andersson i Lappeasuando, Gällivare, född
år 1895, anställdes den 30 december 1954 efter hänvisning av länsarbetsnämnden
i Norrbottens län vid ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bedrivet beredskapsarbete å vägen Auvakko—Lappeasuando. Tisdagen den
20 april 1955 lmde Andersson biträtt med starten av en bensinmotor, vilken

318 58 Bihang titt riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 72

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1958

användes för drift av ett sorteringsverk. Han råkade därvid få tre av
högra handens fingrar i kläm mellan kilrepen och en kilrepsskiva med påföljd
att de yttre delarna av fingrarna klämdes av.

Av en redogörelse för omständigheterna vid olyckstillfället, som lämnats
av skyddsingenjören vid vägförvaltningen i Norrbottens län, framgår bl. a.
att sorteringsverket i första hand var avsett för drift med elmotor monterad
på en å verket anordnad brygga. Då det ej fanns tillgång till elström,
inmonterades en mindre bensinmotor på den för elmotorn avsedda bryggan.
Bensinmotorn var ej försedd med frikopplingsanordning. Då motorn ej
kunde startas med verket tillkopplat, avlägsnades ingreppsskyddet vid
kilrepstransmissionen och man brukade genom dragning i kilrepen söka
underlätta starten. När Andersson hjälpte till vid berörda tillfälle, drogs
högra handens fingrar in mellan kilrepen och kilrepsskivan. Den egentliga
orsaken till olycksfallet säges vara de vidtagna, olämpliga anordningarna
för drift av sorteringsverket.

I anledning av de ådragna skadorna har Andersson varit sjukskriven
under tiden den 20 april—den It juli 1955. För tiden fr. o. m. den 12 juli
1955 har Andersson av riksförsäkringsanstalten tillerkänts livränta för
yrkesskada, beräknad efter en nedsättning av arbetsförmågan motsvarande
en invaliditetsgrad av 12 %.

Sedan Andersson yrkat, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måtte
lämna viss ersättning avseende livränta in. in. utöver vad han erhållit
från riksförsäkringsanstalten, har förhandlingar förekommit mellan parterna,
varvid Andersson godtagit en ersättning av 6 000 kr. i ett för allt
och även undertecknat ett förhandskvitto å detta belopp.

Väg- och vattenbgggnadsstijrelsen har i skrivelse den 17 oktober 1957
hemställt — under erinran att styrelsen icke lärer undgå ersättningsskyldighet
i saken och att det av Andersson godtagna beloppet får anses skäligt
— om bemyndigande att till Andersson utbetala förenämnda belopp, 6 000
kr., samt därutöver 500 kr. till Anderssons juridiska omhud, advokaten
Arvid Rudling, Stockholm.

Statskontoret anför i utlåtande den 11 december 1957, att ämbetsverket
delar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening, att statsverket icke lärer
undgå ersättningsskyldighet gentemot Andersson. Även om i och för sig
vissa mindre erinringar kan göras beträffande den begärda ersättningens
storlek, vill statskontoret med hänsyn till den träffade förlikningen
icke motsätta sig bifall till styrelsens hemställan.

Departementschefen. I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt statskontoret anser jag, att Kronan icke torde kunna undgå ersättningsskyldighet
i anledning av de skador, som Andersson ådragit sig vid
ifrågavarande olycksfall i arbete på ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bedrivet vägföretag. Jag har ej heller någon erinran mot de av väg- och

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1958

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna ersättningsbeloppen. Ersättningen synes
i sin helhet böra utgå från det under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i
anledning av olycksfall i arbete in. in. samt utbetalas av statskontoret.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att från det under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. in. må på
grund av förenämnda olycksfall till Lars Levi Andersson utgå
ersättning med 6 000 kr. och därjämte 500 kr. för Anderssons
rättshjälpskostnader.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t
Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Engdahl