Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1958
1
Nr 71
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av
priserna på fisk under budgetåret 1958/59 m. m.; given
Stockholms slott den 21 februari 1958.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;
3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
in. m.;
dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen i övrigt hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begäres bemyndigande att under budgetåret 1958/59 reglera
priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak
de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.
De nu gällande förordningarna om viss reglering av handeln med fisk,
in. m., angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
ävensom angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
in. in., vilkas giltighetstid utgår den 30 juni 1958, föreslås skola förlängas
att gälla till och med den 30 juni 1959. 1
1 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 71
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
Förslag
till
Förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)
om viss reglering av handeln med fisk, m.?m.
Härigenom förordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering
av handeln med fisk, m. m.,1 vilken enligt förordning den 31 maj 1957
(nr 181) gäller till och med den 30 juni 1958, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1959.
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953: 373 och beträffande 12 § SFS 1956: 202.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur, vilken enligt förordning
den 31 maj 1957 (nr 182) gäller till och med den 30 juni 1958, skall äga
fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1959.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. in., vilken enligt förordning
den 31 maj 1957 (nr 183) gäller till och med den 30 juni 1958,
skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1959.
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 21 februari 1958.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindell, Lindström, Lindholm, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin,
Johansson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, vissa
frågor angående regleringen av priserna på fisk m. m. samt anför därvid
följande.
I. Inledning
1 förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningarna
1953: 373 och 1956: 202) om viss reglering av handeln med fisk, in. in., vilken
förordning gäller t. o. m. den 30 juni 1958, är bestämmelser meddelade
om handelsreglering — grundad på auktorisation av s. k. producentföreningar
— och om prisregleringsavgift på fisk. Importen och exporten av
fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen den 14 mars 1947
(nr 82) angående allmänt importförbud samt förordningarna den 5 juni
1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk
och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. in. Enligt
sistnämnda förordningar, vilka likaså äger giltighet t. o. m. den 30 juni
1958, fordras i princip tillstånd av statens jordbruksnämnd för import och
export av fisk och fiskprodukter.
Genom beslut den 31 maj 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnd
att för tiden t. o. in. den 30 juni 1958 i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som angivits i propositionen 1957:88 samt
jordbruksutskottets utlåtande 1957:14, anordna reglering av priserna på
fisk samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav vissa slag
ävensom att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift å svenskfångad
fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning 1952:
320, dels enligt 12 § samma förordning meddela — såvitt angår täckande
av andra kostnader i samband med prisreglering på fisk än i jordbruksnämndens
centrala organisation uppkommande uppbörds- och kontrollkostnader
— närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som inflyter
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1958
till jordbruksnämnden genom upptagande av omförmälda prisregleringsavgifter
in. in. I samma beslut föreskrev Kungl. Maj:t, att de medel, som inflyter
vid upptagandet av införselavgifter på färska och frysta filéer av
gråsej, kolja, kungsfisk (rödkolja, uer), torsk och vitling skulle av jordbruksnämnden
— med den begränsning, som anges i det följande — tillföras
nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för med kassan avsedda
ändamål. Vidare bemyndigades jordbruksnämnden att av de medel, som
innestår i prisregleringskassan för fisk, till statskontoret utbetala 3 500 000
kr. för avveckling av de från Fonden för låneunderstöd: Lån till Fiskprisregleringsföreningar
genom Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni, 2 augusti och
25 oktober 1946 beviljade lånen, ävensom att — med beaktande av vad i
förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts — utfärda föreskrifter
angående användningen av de vinster, som hos prisregleringsföreningarna
på fiskets område uppkommer genom avvecklingen av dessa lån. Samtidigt
bemyndigades jordbruksnämnden att av de medel, som innestår i prisregleringskassan
för fisk, till regleringsföreningarna på fiskets område jämväl
under budgetåret 1957/58 utlämna lån för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar
av fisk till utlandet på villkor, som föreskrivits av Kungl.
Maj :t genom särskilda beslut den 3 september 1954 och den 11 maj 1956.
Jordbruksnämnden fick tillika bemyndigande att ur nämndens clearingkassa
för fisk utbetala 20 000 kr. till svenska konservkontrollens råd för inrättande
av en i förenämnda proposition omförmäld buffertfond. Kungl.
Maj :t föreskrev vidare, att kostnaderna under budgetåret 1957/58 för kvalitetskontroll
av andra fiskvaror än konserver, i den mån de icke kunde
bestridas genom inflytande kontrollavgifter, skulle till ett belopp av högst
40 000 kr. täckas ur jordbruksnämndens clearingkassa för fisk. Slutligen
bemyndigade Kungl. Maj:t jordbruksnämnden att för bestridande av
kostnaderna under budgetåret 1957/58 för den befattningshavare, som har
till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst 90 000 kr.,
varav 45 000 kr. från reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning
av fisk m. m. och återstoden från de för budgetåret 1957/58 genom
upptagande av införselavgifter på fiskets område inflytande medlen. I
I skrivelse, som inkommit till jordbruksdepartementet den 12 februarj
1958, har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna
på fisk under budgetåret 1958/59, in. m. Nämnden har anmält, att den i de
frågor, som berörts i skrivelsen, dels haft överläggningar med nämndens råd
beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område, dels samrått med fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök. Fiskeristyrelsen har därvid förklarat
sig i sak biträda jordbruksnämndens förslag.
Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958
5
II. Reglering av priserna på fisk m. in.
Nuvarande förhållanden
Innebörden av prisregleringen. Prisregleringen innebär i huvudsak, att
jordbruksnämnden för västkusten och sydkusten efter överläggning med
fiskarorganisationerna därstädes fastställer minimipriser på de viktigaste
fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att utfå lägst dessa piisei
för bl. a. den fisk, som säljes till färskkonsumtion inom landet. Den fisk, som
vid försäljning ej uppnår de sålunda fastställda minimipriserna (överskottsfisk),
övertages av för ändamålet särskilt bildade prisregleringsföreningar,
på västkusten föreningen Västkustfisk och på sydkusten föreningen Sydkustfisk.
Denna överskottsfisk exporteras i färskt eller berett skick eller användes
inom landet exempelvis för framställning av konserver och fiskmjöl.
För verksamheten med omhändertagandet av överskottsfisken erhåller föreningarna
av jordbruksnämnden vissa i förväg bestämda statliga bidrag,
s. k. pristillägg. Dessa utgår — bortsett från vissa inskränkningar beträffande
exporten — i princip med visst belopp per kilogram bevisligen uppkommen
överskottsfisk. Under senare år har emellertid pristilläggen i allmänhet
utgått i den formen, att ett fast belopp bestämts för prisregleringen
under året. I den mån detta belopp ej behövt tagas i anspråk för täckande
av utgifterna under året, har det tillförts prisregleringsföreningarnas
konjunkturutjämningsfonder. Anledningen till att jordbruksnämnden övergått
till att utbetala ett bestämt fast belopp för prisregleringen av fisk har
varit, att nämnden velat eftersträva, att prisregleringsföreningarna vid handhavandet
av verksamheten skall stimuleras till mera ekonomiska och långsiktiga
bedömanden. För överskottsfisken utbetalar prisregleringsförening
till fiskaren ett pris, s. k. garantipris, vilket fastställes av föreningen och
bestämmes under hänsynstagande till erhållna pristillägg och beräknade försälj
ningsmöjligheter för överskottsfisken. Garantipriset fastställes i förväg
och är det pris, som fiskaren lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk.
Prisregleringen på ostkusten innebär, att jordbruksnämnden till föreningen
Ostkustfisk (centralorganisation för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna
på ostkusten) årligen utbetalar vissa statliga medel, s. k. prisutjämningsbidrag,
att användas såsom tillskott till de priser, föreningarna erhåller
vid försäljning av strömmingsfångster, som ej kan avsättas till färskkonsumtion
eller rökning inom landet. Prisutjämningsbidrag har i allmänhet
fått åtnjutas för färsk eller frusen exportströmming, saltströmming för
den inhemska marknaden och färsk strömming, vilken såsom djurföda levereras
till pälsdjursfarm. Ett bemyndigande för jordbruksnämnden att utvidga
prisregleringen till strömming, som använts för tillverkning av konserver,
har under år 1957 icke tagits i anspråk. Icke heller har nämnden
utnyttjat rätten att genomföra prisreglering för torsk på ostkusten norr
om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten gällande systemet. Prisrcg
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
leringen på ostkusten är således — till skillnad mot den prisreglering, som
upprätthålles på väst- och sydkusten — f. n. så utformad, att den enskilde
fiskaren ej blir tillförsäkrad vare sig ett av staten bestämt lägsta pris för
den strömming, som avsättes på färskmarknaden inom landet, eller ett
fast pris (garantipris) för strömmingsöverskottet.
Kostnaderna för prisregleringarna täckes av prisreglerings- och införselavgifter.
Prisregleringsavgifter utgår för såväl svenskfångad som importerad
saltvattensfisk och upptages av förstahandsköpare av fisk in. fl. I fråga
om färsk och frusen importfisk samt svenskfångad fisk, som ilandföres på
västkusten, utgår f. n. prisregleringsavgift på i huvudsak all fisk med undantag
av skarpsill och de fiskslag, varav filéer belagts med införselavgift.
För svenskfångad fisk, som ilandföres på syd- och ostkusten, uttages avgift
endast på sill (strömming). Regleringsavgiften utgör 5 procent av inköpspriset
för svenskfångad fisk, som ilandföres på väst- och sydkusten och
säljes till minimipris och däröver, samt 4 öre per kg för strömming, som
säljes för färskkonsumtion eller rökning. För importfisk, som i samband
med införsel säljes på kommunal fiskauktion, är avgiften 5 procent av inköpspriset.
Avgiften för annan importfisk utgör för färsk och frusen fisk
5 procent av värdet, beräknat enligt tulltaxeförordningen, för islandssill 4,7
öre per kg av nettovikten samt för annan beredd importsill 3,7 procent av
nyssnämnda värde. Avgiften på importfisk är så avvägd, att den i stort sett
motsvarar den avgift, som utgår för svenskfångad fisk. Under år 1957 har
den ändringen vidtagits, att prisregleringsavgiften slopats för sockersaltad
eller kryddad islandssill (såväl svenskfångad som importerad), som beretts
med tillsats av minst viss kvantitet socker. Införselavgift utgår, såsom
nämnts i det föregående, på vissa fiskfiléer med 45 öre per kg av varans
nettovikt.
Med stöd av Kungl. Maj:ts förenämnda bemyndigande har jordbruksnämnden
av de medel, som innestår i prisregleringskassan för fisk, till statskontoret
den 29 juni 1957 utbetalat 3 500 000 kr. för avveckling av de lån å
500 000, 2 500 000 och 500 000 kr., som genom Kungl. Maj :ts beslut den 28
juni, 2 augusti och 25 oktober 1946 beviljats resp. Ostkustfisk, centralförening
u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a., och Sydkustfisk, förening
u. p. a., för bedrivande av prisreglerande verksamhet på fiskets område. Sedermera
har i särskilda skrivelser till berörda föreningar vissa föreskrifter
av nämnden xueddelats angående användningen av de vinster, som hos föreningarna
uppkommit genom avvecklingen av dessa lån. Sålunda har —
med beaktande av vad i förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts
— föreskrivits skyldighet för prisregleringsföreningarna att i sin helhet
överföra ifrågavarande vinster till de stiftelser (konjunkturutjämningsfonder),
som för föreningarna bildats enligt särskilda av Kungl. Maj:t godkända
avtal. Vad angår dispositionen av de sålunda fonderade medlen har bestämts,
att desamma utan särskilt godkännande av nämnden endast får användas
som rörelsemedel i föreningarnas prisreglerande verksamhet. Härutöver
kan medlen, efter medgivande av jordbruksnämnden, vid behov även
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
användas som bidrag till täckande av förluster i sådan prisreglerande verksamhet,
som föreningarna bedriver enligt direktiv från nämnden.
Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täckes till stor del
av de medel, som tillförts föreningarnas konjunktur utjämningsfonder. Föreningarna
Västkustfisk och Sydkustfisk åtnjuter enligt Kungl. Maj :ts beslut
den 31 maj 1957 därutöver rätt att under innevarande budgetår mot av riksgäldskontoret
ställda garantier i Sveriges kreditbank aktiebolag resp. riksbanken
mot sedvanlig ränta erhålla lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.
Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse
inledningsvis vissa uppgifter rörande fångst- och prisutvecklingen inom
saltsjöfisket, exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen
inom landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten
inom fisket samt det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande
verksamhet i fråga om prisregleringen av fisk. Vidare lämnas vissa
uppgifter angående utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet fiskaie och
fiskebåtar.
Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter,
vilka såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under år 1956
en fortsatt minskning skett av antalet yrkesfiskare på samtliga kuststräckor.
Nedgången är starkast på ostkusten, där den utgör 8 procent, medan på
väst- och sydkusten en minskning skett med 5 resp. drygt 4 procent. Den
starka nedgången på ostkusten torde främst bero på den minskade tillgången
på strömming. Totalantalet yrkesfiskare år 1956 utgjorde 10 348. Även
antalet binäringsfiskare har under år 1956 sjunkit något på syd- och västkusten,
medan för ostkusten redovisas en mindre uppgång. Av en utav
nämnden uppgjord tablå över antalet fiskebåtar, vilken som bilaga 2 torde
få fogas till detta protokoll, kan utläsas, att även under år 1956 på samtliga
kuststräckor en fortsatt övergång skett till fiskebåtar med allt större motorstyrka.
För västkustens del är dock denna övergång blygsam jämfört med
den stora ökning, som under år 1955 ägde rum i fråga om antalet västkustbåtar
med motorer överstigande 150 hästkrafter. Observeras bör den relativt
kraftiga minskning, som under år 1956 skett av antalet västkustbåtar med en
motorstyrka av 91—150 hästkrafter, vilken minskning endast till en mindre
del kompenserats genom anskaffning av större båtar. Pa ostkusten återspeglar
nytillskotten av båtar med starkare motorer den här pågående strukturförändringen
med övergång till trålfiske. Nämnden påpekar vidare, att
totalantalet däckade båtar med motor sjunkit mellan åren 1955 och 1956
med 140 till 3 301, medan viss ökning skett av antalet öppna båtar med
motor.
I fråga om fångstutvecklingen anför jordbruksnämnden, att det svenska
havsfiskets avkastning under år 1956 — exklusive direktlandningar i utlandet
av s. k. skrapfisk — uppgick till omkring 192 milj. kg med ett förstahandsvärde
av i runt tal 132 milj. kr. För år 1957 kan fångstmängden, enligt
hittills för nämnden tillgängliga statistiska uppgifter, beräknas väsentligt
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
öveistiga sistnämnda kvantitet och ligga vid omkring 211 milj. kg. Ökade
fångster kan noteras för syd- och västkusten, där stegringen uppgår till 18
resp. 12 procent. På ostkusten däremot har de ilandförda kvantiteterna under
år 1957 ytterligare minskat. Fångstvärdet kommer år 1957 att överstiga
fångstvärdet under år 1956 och ligga vid omkring 148 milj. kr. Nu angivna
beräkningar i fråga om fiskets avkastning för år 1957 innebär enligt nämnden,
att kvantitetsinässigt utbytet av fisket ligger i nivå med det bästa fångstresultatet
under åren, medan värdemässigt uppnåtts ett betydligt bättre resultat
än någonsin tidigare. Fångstutvecklingen sedan förkrigstiden redovisas
av nämnden i en särskild tablå, vilken såsom bilaga 3 torde få fogas till
detta protokoll. Vad angår fisket efter viktigare prisreglerade fiskslag har
fångsterna av vintersill och garnmakrill under år 1957 ökat icke obetydligt.
Fisket efter fladensill, som under år 1955 lämnade det för detta fiske hittills
basta fångstresultatet eller omkring 40 000 ton, redovisar för det gångna året
en fångst av omkring 37 000 ton (ilandförd vikt). Under år 1956 uppgick
fångsterna av fladensill till omkring 31 000 ton. Även fångsterna av gråsej
och torsk på västkusten uppvisar under år 1957 en mera markant stegring i
forhallande till år 1956, medan koljafisket gått tillbaka. På sydkusten har
fisket efter torsk givit rekordfångster under år 1957. För ostkusten redovisas
en nedgång av strömmingsfångsterna jämfört med 1956 års låga nivå. Nämnden
upplyser vidare, att i fråga om prisreglerade fiskslag har under år 1957
i likhet med vad fallet var år 1956 — fångstbegränsningar upprätthållits
pa vastkustsill och makrill samt tidvis även på sill och torsk på sydkusten.
Vidare har under sommaren 1957 fångstbegränsning upprätthållits även på
annan pnsreglerad fisk på västkusten än sill och makrill. Motiveringen för
fangstbegränsningarna har varit dels en önskan att genom begränsningarna
av fangstkvantiteterna per resa främja den landade fiskens kvalitet, dels en
stravan att undvika stora överskott, som skulle blivit svåra att avsätta och
som skulle tryckt priserna.
Till belysande av fiskprisernas utveckling har jordbruksnämnden upprättat
en tablå over de genomsnittliga fiskarpriserna samt minimipriserna på
fisk under tiden juli 1953-september 1957. Priserna i denna tablå, vilken
sasom bilaga 4 torde få bifogas detta protokoll, avser västkustfisk av olika
slag, sill och torsk vid sydkusten ävensom partipriserna på strömming i
Stockholm, allt kvartalsvis.
Beträffande den prisutveckling, som framgår av tablån, anför jordbruksnämnden,
att en jämförelse mellan priserna under fjärde kvartalet 1956—
tredje kvartalet 1957 och priserna under motsvarande kvartal närmast föregaende
ar ger vid handen, att för västkustens vidkommande en sänkning
skett av det genomsnittliga fiskarpriset för all fisk. Av de i tablån särskilt
re o visade fiskslagen på västkusten är prissänkningen genomgående för sill
medan for torsk och makrill — vad angår torsk bortsett från första kvarta,
et , „en. Pnsnedgång kan noteras endast under år 1957. Prissänkningarna
torde främst sammanhänga med att fångsterna av ifrågavarande fiskslag
okat jamfort med motsvarande tid år 1956. På sydkusten redovisas för de
Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1958
9
olika kvartalen omväxlande höjda och sänkta priser på sill och torsk. Oaktat
säsongfisket efter sydkusttorsk under första halvåret 1957 varit synnerligen
givande, har förstahandspriserna på torsk kunnat hållas på ungefärligen
samma nivå som år 1956. Partinoteringarna på strömming i Stockholm har
under år 1957 i stort sett legat något över de noteringar, som gällde under
motsvarande kvartal år 1956. Vid ostkusten i övrigt har under år 1957 partinoteringarna
på strömming i allmänhet hållits något högre i Norrland, medan
noteringarna annorstädes legat på ungefärligen samma nivå som under
år 1956. Under det sistlidna året har såsom av tablån framgår viss höjning
skett av minimipriserna på däri redovisade fiskslag. Prishöjningarna har
bl. a. föranletts av att drivmedelskostnaderna för fisket stigit. På grund härav
har under år 1957 en uppjustering skett också av flertalet övriga av
nämnden fastställda minimipriser på olika fisksorteringar.
Vidare anför jordbruksnämnden, att exporten av fisk och fiskprodukter
under år 1957 ej undergått några väsentliga förändringar. Den totala exporten,
inklusive utrikes ilandföring med undantag av direktlandningar av s. k.
skrapfisk, beräknas ha utgjort 77 milj. kg till ett värde av 58,9 milj. kr.
Motsvarande tal för år 1956 utgjorde 73,1 milj. kg och 55 milj. kr. Härvid
har ilandföringen av fisk i utlandet under år 1957 ökat med 3 milj. kg och
1,5 milj. kr. och uppgått till 33,3 milj. kg och 17,1 milj. kr. Utöver dessa
kvantiteter beräknas svenska fiskare år 1957 i utländska hamnar ha direktlandat
4,9 milj. kg s. k. skrapfisk mot 5,5 milj. kg år 1956. Värdet av dessa
landningar har utgjort 0,8 milj. kr. resp. 1,1 milj. kr. Sammanlagt har år
1957 sålunda exporterats 81,9 milj. kg till ett värde av 59,7 milj. kr. mot
78,6 milj. kg och 56,1 milj kr. under år 1956. Den kommersiella exporten av
färsk fisk, annan än sill, har avsevärt ökat under år 1957, medan för fiskkonserver
redovisas en väsentlig minskning. Importen av fisk och fiskprodukter
har enligt nämnden sjunkit från 47,2 milj. kg och 88 milj. kr. år
1956 till 41,4 milj. kg och 85,4 milj. kr. år 1957. Den kvantitetsmässiga nedgången,
som berör i det närmaste samtliga fiskvarugrupper, är särskilt stor
för frysta filéer, färsk långa och beredd sill. Införseln av frysta filéer uppvisar
en minskning från 4 324 ton år 1956 till 3 195 ton år 1957. övervägande
delen av denna minskning avser torskfiléer. Nedgången beror närmast
på att konsumtionen inom landet av frysta filéer i viss utsträckning tillgodosetts
genom ianspråktagande av vid årsskiftet 1956/1957 inneliggande lager
och vidare därpå att importönskemålen från Norge i full utsträckning icke
kunnat tillgodoses på grund av felslaget norskt fiske. Även importnedgången
av beredd sill torde sammanhänga med felslaget fiske och lagerförändringar
under året. Den minskade importen av långa ävensom torsk och
makrill sammanhänger med det under år 1957 rikligare .svenska fisket efter
dessa fiskslag. Importen av lax däremot har under år 1957 väsentligt ökat
beroende på de starkt reducerade laxfångsterna under året. Nämnden framhåller
vidare, att importen under år 1957 av vissa beredda eller konserverade
varor av fisk och skaldjur, vilka först fr. o. in. detta år i tullstatistiken
särskilts från andra livsmedel, utgjorde 0,5 milj. kg till ett värde av 3,1
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 dr 1958
milj. kr. Dessa siffror ingår ej i nyss angivna totalsiffror för importen för
år 1957. Beträffande exporten ävensom importen av fisk och fiskprodukter
hänvisar nämnden i övrigt till en inom nämnden upprättad sammanställning,
vilken såsom bilaga 5 torde få fogas till detta protokoll.
I fråga om konsumtionen av fisk och fiskprodukter anför jordbruksnämnden,
att nämnden årligen företager konsumtionsundersökningar beträffande
fisk. Under år 1957 har materialet för undersökningarna reviderats, vilket
resulterat i att ändringar skett av tidigare års beräkningar. Materialet,
som ligger till grund för dessa undersökningar, är dock alltjämt i viss utsträckning
osäkert. Enligt senast gjorda beräkningar konsumerades i landet år 1955
totalt omkring 134 milj. kg och år 1956 omkring 135 milj. kg fisk och fiskprodukter
(netto efter avdrag av svinn). Av sistnämnda års förbrukning utgjordes
87 milj. kg av färsk och fryst fisk och 48 milj. kg av konserver och
beredd fisk. Den totala konsumtionen av fisk och fiskprodukter under år
1957 ligger uppskattningsvis 3 milj. kg högre än för år 1956 och torde utgöra
omkring 138 milj. kg. I huvudsak hänför sig ökningen till färsk och
fryst fisk. Ökningen av förbrukningen utav färsk fisk avser helt inhemsk
vara och kan tillskrivas den rikligare tillförseln av svensk fisk under året.
De frysta filéernas andel av färskkonsumtionen (filévikten har omräknats
till landad vikt) beräknas för år 1957 ha uppgått till omkring 21 procent.
Konsumtionsutvecklingen av frysta fiskfiléer under senare år framgår av
följande sammanställning (filévikt, milj. kg).
1954 1955 1956 1957
(prel.)
Import ...................................... 1,7 4,0 4,3 3,2
Tillverkning inom landet...................... 1,3 2,0 2,0 2,2
Summa 3$ 6^0 6^3 5^4
Lagerförändring ................. +0,5 + 1,2 + 0,3 — 0,9
Konsumtion 2,5 4,8 6,0 6,3
Av sammanställningen framgår, att även under år 1957 någon ökning
skett av konsumtionen av frysta filéer, vilken ökning emellertid är väsentligt
mindre än konsumtionsstegringen under föregående år. I och för sig
torde en uppbromsning av konsumtionsökningen av frysta fiskvaror få anses
naturlig efter den inom loppet av några få år synnerligen starka expansionen
av denna konsumtion. (För år 1953 beräknades konsumtionen till
endast 1,1 milj. kg). Den långsammare takten i konsumtionsökningen är
också en företeelse, som icke endast berör frysta fiskvaror utan gäller frysta
livsmedel i allmänhet. Jämsides med den ökade konsumtionen av frysta
filéer har — såsom framgår av nyss redovisade siffror — t. o. m. år 1956
skett en ej obetydlig lagerökning av dylika filéer. Det förhållandet, att konsumtionen
av frysta filéer stigit mera under år 1956 än vad som motsvarar
den obetydliga ökningen av importen, beror dock på att lageruppbyggnaden
detta år icke skett i samma omfattning som år 1955. Genom att förefintliga
lager under år 1957 i betydande omfattning tagits i anspråk, har
konsumtionen detta år ökat, trots att importen starkt nedgått. Importen av
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
frysta filéer under år 1957 har bestått till omkring 45 procent av torsk och
i övrigt främst av kolja, rödspätta och kungsfisk (uer). Den inhemska
beredningen av frysta torskfiléer, avsedda för försäljning inom landet, steg
under år 1957 med omkring 250 ton till omkring 1 700 ton. Härutöver har
filéer beretts främst av sill (strömming), kolja, vitling och makrill. Då inköp
för den inhemska beredningen av torskfiléer på sydkusten skett till
lägst de för sydkustens prisregleringsområde fastställda minimipriserna på
torsk, har — i likhet med föregående år — denna beredning under år 1957
ansetts böra främjas genom att till beredare utbetalats ersättning för viss
del av kostnaden för fryshuslagring av dylika filéer, avsedda för försäljning
inom landet. Denna ersättning har i sin helhet bekostats av prisregleringsmedel.
Vad angår handeln med färska filéer har beredningen inom landet
av dessa varor under de senaste åren väsentligt ökat.
Beträffande prisutvecklingen för fiskets förnödenheter framhåller jordbruksnämnden,
att under det senaste året — bortsett från priserna på drivmedel
— skett endast obetydliga förändringar. Det genomsnittliga priset på
motorbrännolja (i O-zon) var år 1957 26,1 öre per 1, medan motsvarande
pris år 1956 uppgick till 23,3 öre. Motorbrännolja betingar nu ett pris av
24,5 öre pr 1 mot 29 öre vid samma tidpunkt år 1957. Priset på 45-kilos
fisklådor, som för ett år sedan kostade 2 kr. 55 öre per styck, är nu 2 kr.
65 öre. Med undantag av trålwire och snurrevadståg, på vilka priserna stigit
något, har de genomsnittliga priserna på fiskredskap år 1957 varit ungefärligen
desamma som år 1956. Prisutvecklingen på viktigare förnödenheter
inom fisket redovisas av nämnden i särskild tablå, vilken såsom bilaga
6 torde få fogas till detta protokoll. Nämnden påpekar i detta sammanhang,
att fiskarna alltmera övergår till dyrbarare men samtidigt effektivare
redskap.
Jordbruksnämnden anför vidare, att lönsamhetsutvecklingen inom fisket
även under år 1957 varit föremål för undersökningar. Inom Svenska västkustfiskarnas
centralförbund har sålunda företagits vissa undersökningar
av bl. a. fladensill- och makrillfiskets lönsamhet för år 1956. Vidare har statistiska
centralbyrån för att belysa de relativa förändringarna av yrkesfiskarnas
inkomster och utgifter in. m. gjort vissa sammanställningar av
material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer. Sammanställningarna,
som baserar sig på ett på modern samplingmetodik grundat urval
av yrkesfiskare, avser förhållandena åren 1952—1955. Materialet ger
vid handen, att det beräknade kontanta nettot av fisket under dessa år i
medeltal per yrkesfiskare ökat på södra östersjö- och öresundskusten samt
för insjöfisket. För ostkusten som helhet noteras för år 1955 en mindre ökning
av nettoinkomsten jämfört med 1954 års låga nivå. Fisket vid norrlandskusten
har åren 1953—1955 givit ett betydligt lägre netto än under år
1952. För båtlagsfisket på västkusten redovisas för år 1955 en fortsatt uppgång,
oaktat driftskostnaderna för fisket ökat.
Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande
verksamhet i fråga om prisregleringen på fisk åberopar jordbruksnämnden
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
en inom denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga 7 torde få bifogas statsrådsprotokollet.
Av tablån framgår bl. a., att å prisregleringsverksamheten
per den 1 januari 1958 föreligger en behållning av 12 milj. kr., medan behållningen
ett år tidigare utgjorde ej fullt 13,4 milj. kr. Härvid bör beaktas,
att under år 1957 från prisregleringskassan för fisk utbetalats sammanlagt
3,5 milj. kr. för avveckling av prisregleringsföreningarnas statslån.
Utbetalningarna för år 1957 av pristillägg och prisutjämningsmedel in. m.
understiger med omkring 1,75 milj. kr. summan av de under året influtna
reglerings- och införselavgifterna. Dessa uppgår till ca 4,4 milj. kr., varav
1,1 milj. kr. utgöres av införselavgifter. Av tablån framgår vidare, att
efter avvecklingen av förut nämnda lån för väst- och ostkustens prisregleringsområden
summan av de inom resp. områden sedan systemets införande
influtna regleringsavgifterna understiger utgifterna av pristillägg in. m.
med i runt tal 1,7 resp. 2,6 milj. kr., medan på sydkusten ett överskott på
omkring 20 000 kr. föreligger.
De 3 prisregleringsföreningarnas egen ekonomiska ställning betecknar
jordbruksnämnden som god. Under år 1957 har på väst- och sydkusten den
mängd fisk, som prisreglerats, ökat synnerligen starkt och de övertagna
kvantiteterna understiger ej mera väsentligt de för föreningarna under deras
hittillsvarande verksamhet redovisade högsta årskvantiteterna. På ostkusten
däremot har den prisreglerade strömmingskvantiteten ytterligare
minskat under år 1957. Enligt preliminära siffror har föreningen Västkustfisk
år 1957 övertagit totalt 40,7 milj. kg fisk (därav ca 29,7 milj.
kg sill, 2,9 milj. kg makrill, 3,2 milj. kg gråsej, 0,9 milj. kg kolja och 2,3
milj. kg östersjötorsk) för ca 18,2 milj. kr. Föreningen Sydkustfisk har år
1957 övertagit omkring 6,6 milj. kg fisk för 2,2 milj. kr. (därav 3,3 milj. kg
torsk för 1,3 milj. kr. och återstoden i huvudsak sill). För jämförelsens
skull kan nämnas, att under år 1956 föreningen Västkustfisk övertog 19
milj. kg fisk (därav 13,7 milj. kg sill, 1 milj. kg makrill, 1,5 milj. kg gråsej
och 1,4 milj. kg kolja) till ett förstahandsvärde av 8,1 milj. kr. och föreningen
Sydkustfisk 4,3 milj. kg för 1,2 milj. kr. (därav 3,8 milj. kg sill för 1
milj. kr). Härutöver övertog föreningen Sydkustfisk detta år för västkustens
räkning 1,2 milj. kg östersjötorsk ilandförd av västkustbåtar till ett
värde av 0,4 milj. kr. Nämnden påpekar i detta sammanhang, att med hänsyn
till de tillämpade formerna för export på centraliserade marknader av
prisregleringsföreningarna övertages även den fisk, som exporteras på sådana
marknader. Av de kvantiteter, som föreningarna övertager, exporteras
normalt 85 ä 90 procent. Föreningen Ostkustfisk har år 1957 enligt preliminära
beräkningar prisreglerat 2,7 milj. kg strömming, varav 1,6 milj. kg
exporterats, mot år 1956 4,9 resp. 3,7 milj. kg.
Frågan om fortsatt prisreglering m. m.
Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. I sin skrivelse
meddelar jordbruksnämnden, att den vid överläggningar med representan
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
ter för vederbörande fiskarorganisationer samt för handeln och industrien
berett dessa tillfälle alt framföra sina synpunkter på frågan om de fortsatta
prisregleringarna på fiskets område efter utgången av budgetåret 1957/58.
överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med nämndens råd beträffande
prisregleringsfrågor på fiskets område.
I detta sammanhang har jordbruksnämnden upplyst, att inom ramen av
nordiskt ekonomiskt samarbete nyligen utsetts ett specialutskott för fisk
och fiskprodukter för undersökning av möjligheterna att inlemma dessa varor
i planen för en nordisk marknad. 1954 års fiskeriutrednings arbete torde
enligt nämnden i väsentliga delar bli beroende av resultatet av sagda
undersökningar liksom av utgången av förhandlingar angående upprättandet
av ett västeuropeiskt frihandelsområde.
Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför
jordbruksnämnden inledningsvis, att det från fiskarorganisationernas sida
framhållits, att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i
huvudsak nuvarande grunder. Denna reglering innebär bl. a., att nämnden,
om förutsättningar därför föreligger, äger rätt att dels utvidga prisregleringen
att omfatta foder- och konservströmming samt på sydkusten ilandförd
makrill, horngädda och skrubba, dels ock genomföra prisreglering på torsk
för ostkusten norr om Blekinge enligt det för väst- och sydkusten gällande
systemet.
Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit, att
de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även under
nästa budgetår. Föreningen Sydkustfisk har i samband härmed hemställt,
att föreningens krediträtt av praktiska skäl måtte överflyttas från riksbanken
till Sveriges kreditbank aktiebolag.
Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandelns representanter
i stort sett, liksom tidigare, vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet.
Frågan om eventuella ändringar i systemet — liksom
i fråga om auktorisationssystemet på ostkusten — har ansetts böra anstå i
avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete. Ej heller konservindustrien
eller saltsillhandeln har i avbidan på resultatet av 1954 års
fiskeriutrednings arbete framlagt några förslag till principiella ändringar
av regleringarna på fiskets område. Konservindustrien har dock i fråga om
tillämpningen av importregleringen föreslagit, att frilistningen av fisk måtte
utvidgas till skarpsill samt framhållit angelägenheten av att importregleringen
i övrigt tillämpas så, alt industriens behov av råvaror tillgodoses i
sådan utsträckning, att verksamheten kan drivas rationellt.
Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat en förlängning på ett
år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område i avvaktan
på de förslag, som 1954 års fiskeriutredning kan komma att framlägga.
Jordbruksnämnden upplyser, att av nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor
på fiskets område 4 ledamöter uttalat sig för att i styrelserna för
prisregleringsföreningarna — liksom fallet är i fråga om överskottsföreningar
på jordbrukets område — plats borde beredas representanter för handel och
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
industri. Som motivering härför liar i huvudsak anförts, att en sådan anordning
kunde bidraga till ett bättre samarbete inom näringen och skulle ge
fiskets prisregleringsföreningar en bättre kommersiell förankring, speciellt
i fråga om fiskexporten. 2 rådsledamöter har framhållit, att man från fiskets
sida var beredd att överväga bildande av ytterligare samarbetsorgan
utöver redan befintliga men att man däremot icke kunde godtaga, att andra
intressen medgavs rätt att utse ledamöter i de helt fiskarägda prisregleringsföreningarnas
styrelser. Rådet bär vidare under hänvisning till exportutvecklingen
för fiskkonserver enhälligt förordat, att jordbruksnämnden
skall utverka bemyndigande att vid behov tillskjuta medel för konservkontrollens
finansiering. Rådet har i övrigt anslutit sig till de av nämnden
avgivna förslagen.
Jordbruksnämndens förslag. För egen del anför jordbruksnämnden i sin
skrivelse, att den, då behov alltjämt föreligger av visst prisskydd för fiskarna,
funnit övervägande skäl tala för att prisreglering på fisk skall bibehållas
jämväl under budgetåret 1958/59. Nämnden har därvid särskilt pekat på
den stigande betydelse, som exporten fått under senare år för avsättningen
av fiskarnas fångster, samt på de osäkerhetsmoment, som är förenade därmed.
Grunderna för prisregleringen bör enligt nämnden bibehållas i huvudsak
oförändrade i avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings översyn
av riktlinjerna för prisregleringen på fiskets område. Med anledning av
det inom jordbruksnämndens råd väckta förslaget att plats borde beredas
representanter för handel och industri inom prisegleringsföreningarnas styrelser
avser nämnden att upptaga överläggningar med berörda parter och
vidtaga de åtgärder, till vilka överläggningarna kan föranleda.
Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker
jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även under
nästa budgetår till deras fulla belopp skall få disponera de krediter, för
vilka staten ställt garanti, samt att behållningen i prisregleringskassan för
fisk på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september
1954 och den 11 maj 1956, får användas för lån till prisregleringsföreningarna
för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export.
Nämnden tillstyrker även föreningen Sydkustfisks anhållan om ett överflyttande
av krediträtten till Sveriges kreditbank aktiebolag.
Beträffande prisregleringens finansiering framhåller jordbruksnämnden,
att förhållandena på exportmarknaden alltjämt är sådana, att medel i prisregleringskassan
för fisk bör finnas tillgängliga för bestridande av de utgifter,
som i särskilda fall kan bli erforderliga vid uppkommande avsättningssvårigheter
eller för att täcka förluster vid kreditförsäljningar. Behållningen
i kassan bör därför enligt nämnden även under nästa budgetår reserveras
för att användas för nu ifrågavarande extraordinära ändamål. Enligt nämndens
mening erfordras sålunda för prisregleringens upprätthållande alltjämt
bemyndigande för nämnden att upptaga regleringsavgifter i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som f. n. tillämpas.
15
Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958
I fråga om regleringsavgifternas omfattning eller storlek erinrar jordbruksnämnden
om föredragande statsrådets uttalande i propositionen 1956:
86, att detta spörsmål bör tagas upp till övervägande, därest de medel, som
inflyter till prisregleringskassan i form av införselavgifter, skulle visa sig
mera väsentligt överstiga det belopp, som skulle ha tillförts kassan vid ett
bibehållande av de i samband med införandet av införselavgifterna slopade
regleringsavgifterna på gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling samt filéer
av dessa fiskslag. Inom nämnden med anledning härav gjorda beräkningar
har — såsom framgår av propositionen 1957: 88 — givit vid handen,
att genom systemet med införselavgifter en inkomstökning av 350 000 kr.
uppstått för tiden februari—december 1956. Efter det sistnämnda proposition
avlåtits har en utjämning av denna merintäkt skett genom att, såsom
nämnts i det föregående, prisregleringsavgiften slopats för såväl svenskfångad
som importerad sockersaltad eller kryddad islandssill. Nämnden påpekar
i detta sammanhang, att under år 1957 en väsentlig minskning skett
av de inkomster, som influtit genom upptagande av införselavgifter. Sålunda
inflöt under år 1957 i införselavgifter endast 1,1 milj. kr., medan motsvarande
tal för tiden februari—december 1956 utgör 1,56 milj. kr.
I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden, att föredragande statsrådet
i propositionen 1956: 86 uttalat, att det i fortsättningen torde böra
ankomma på Kungl. Maj :t att för det framförliggande budgetåret meddela
föreskrifter rörande den huvudsakliga användningen av de införselavgifter,
som uttages på vissa slag av färska och frysta filéer. I anslutning härtill
har uppdragits åt nämnden att avge förslag till dylik disposition samt att
till detta förslag foga dels beräkningar rörande storleken av inflytande införselavgifter
under det framförliggande budgetåret, dels — i fråga om såväl
storleken som användningen av införselavgiftsmedlen — redovisning av
utfallet för tilländalupet år samt en reviderad beräkning för det löpande
året. Härom anför nämnden följande.
Under tiden t. o. m, den 31 december 1957 har i form av införselavgifter
influtit ett sammanlagt belopp av omkring 2,67 milj. kr. Av detta belopp
kommer 0,95 milj. kr. på budgetåret 1955/56, 1,18 milj. kr. på budgetåret
1956/57 och återstoden, eller 0,54 milj. kr., på innevarande budgetår. Såsom
nämnden framhållit i sin framställning angående fiskprisregleringen för
innevarande budgetår, föreligger av naturliga skäl stora svårigheter att bedöma
den fortsatta utvecklingen av importen av införselavgiftsbelagda filéer
och därmed också storleken av de inkomster, som framdeles kan komma
att inflyta i form av införselavgifter. I nämnda skrivelse gjorda uppskattningar
av filéimporten har också visat sig vara för höga. Den totala importen
av införselavgiftsbelagda filéer för innevarande budgetår torde sålunda
böra uppskattas till endast 2 800 ton mot tidigare beräknade 4 000 ton. Motsvarande
import för nästa budgetår anser sig nämnden — med ledning av
uppgifter, som erhållits från frysberedningsindustrien — böra uppskatta
till 3 500 ton. Med utgångspunkt från eu införselavgift med ett oförändrat
belopp av 45 öre per kg filé skulle inkomsten av införsclavgifter bli för budgetåret
1957/58 1,26 milj. kr. och för budgetåret 1958/59 1,58 milj. kr.
Genom beslut den 20 januari 1956 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att de
medel, som inflyter genom upptagande av införselavgifter på fiskfiléer, skall
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958
tillföras nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för med kassan
avsedda ändamål. Vad angår de för innevarande budgetår inflytande införselavgiftsmedlen
har genom Kungl. Maj :ts beslut den 31 maj 1957 lämnats
samma föreskrift med den begränsning, att medlen till ett belopp av
högst 45 000 kr. skall användas för bestridande av kostnaderna under budgetåret
för befattningen som fiskexportrepresentant.
I enlighet med nu meddelade beslut skall — i likhet med de medel, som
tillföres prisregleringskassan genom upptagande av prisregleringsavgifter —
de under budgetåret 1956/57 influtna införselavgifterna ävensom med förut
angiven begränsning de avgifter, som influtit eller inflyter under innevarande
budgetår, disponeras för täckande av kostnader i samband med prisreglering
på fisk. Av den tidigare lämnade redogörelsen för det ekonomiska
resultatet av den prisreglerande verksamheten för år 1957 framgår, att de
under året influtna reglerings- och införselavgifterna ej helt åtgått för täckande
av utgifterna under året. Återstoden av medlen har fonderats i prisregleringskassan
att vid behov användas för bestridande av de utgifter, som
i särskilda fall kan bli erforderliga för prisregleringens upprätthållande. Till
vilket av dessa ändamål införselavgifterna använts eller kan komma att användas,
kan ej anges, då -— med den konstruktion prisregleringskassan erhållit
— samtliga i kassan ingående medel måste betraktas såsom en enhet.
Detta gäller oberoende av att å en av nämnden upprättad såsom bilaga 7 till
detta protokoll fogad tablå avräkning skett av utgifterna för prisregleringen
vid de olika kuststräckorna mot de prisregleringsavgifter, som influtit på
vederbörande kuststräcka. Att så skett har enligt nämnden berott därpå att
man velat särskilt för varje kuststräcka redovisa det ekonomiska resultatet
av prisregleringsverksamheten.
Enligt jordbruksnämndens mening bör ej heller i fortsättningen åtskillnad
göras mellan de olika medel, som tillföres prisregleringskassan för fisk.
Införselavgifterna bör därför även under nästa budgetår disponeras på i
huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna och sålunda i första hand
användas för täckande av de löpande utgifterna under budgetåret. I anslutning
härtill erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln
i årets statsverksproposition (p. 174) föreslagit, att kostnaderna under
budgetåret 1958/59 för befattningen såsom fiskexportrepresentant skall
till ett belopp av 45 000 kr. täckas av inflytande införselavgifter. Vidare förordar
nämnden i det följande, att dessa avgifter till ett belopp av högst
20 000 kr. skall få användas till bestridande av kostnaderna under nästa
budgetår för kvalitetskontroll. Under hänvisning till det anförda bör sålunda
de för regleringsåret 1958/59 inflytande införselavgifterna — med de
begränsningar, som föranledes av bifall till nyssnämnda förslag — enligt i
huvudsak samma grunder som under innevarande budgetår disponeras för i
första hand täckande av de löpande utgifterna för prisregleringens upprätthållande.
Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningen
1952: 320 om viss reglering av handeln med fisk, in. m. den 30
juni 1958. Jordbruksnämnden erinrar om att i propositionen 1955: 105 föredragande
statsrådet förklarat sig ej berett att taga ställning till 1951 års
fiskhandelsutrednings förslag angående frågan om fortsatt giltighet av
Kungl. Maj. ts proposition, nr 11 år 1958
17
denna förordning samt om auktorisationssystemet på ostkusten, med hänsyn
bl. a. till- att i direktiven för 1954 års fiskeriutredning ingår att verkställa
en översyn även av riktlinjerna för prisregleringen av strömming. I
avvaktan på resultatet av denna översyn finner sig jordbruksnämnden böra
föreslå, att giltighetstiden för omförmälda förordning 1952: 320 förlänges
I. o. m. den 30 juni 1959. I detta sammanhang erinrar nämnden vidare om
att 1951 års fiskhandelsutredning i sitt förenänmda förslag tillstyrkt en
förlängning av giltighetstiden för förordningen t. o. in. den 30 juni 1959
samt att utredningen härvid förutsatt, att ledningen för de auktoriserade
fiskförsäljningsföreningarna dessförinnan skulle noga undersöka de möjligheter,
som kunde föreligga att i fråga om förstahandsförsäljningen av strömming
övergå till ett friare regleringssystem. Vidare fäster nämnden uppmärksamheten
på att näringsfrihetsrådet genom beslut den 14 maj 1956
lämnat de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten fortsatt
tillstånd att tillämpa av nämnden meddelade föreskrifter om förbud mot
underskridande av partinoteringar och om minimirabatter på färsk och frusen
strömming, så länge förut omförmälda förordning 1952:320 om viss
reglering av handeln med fisk i sin nuvarande huvudsakliga utformning äger
fortsatt giltighet, dock längst t. o. in. den 30 juni 1958. I skrivelse till näringsfrihetsrådet
den 28 januari 1958 har nämnden anhållit, att ifrågavarande
tillstånd måtte förlängas tills vidare i avvaktan på resultatet av 1954
års fiskeriutrednings arbete.
Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill framhåller
jordbruksnämnden, att den i sitt år 1953 avgivna förslag om prisregleringen
på fiskets område under budgetåret 1953/54 förklarade sig ha för avsikt alt,
därest förhållandena icke föranledde till annat, under de närmaste åren dels
upprätthålla förbud mot försäljning av islandssill, dock längst t. o. m. utgången
av september resp. år, dels inställa importlicensgivningen för annan
beredd sill än islandssill under den tid försäljningsförbudet gällde. I motsats
till vad fallet var under tidigare år men i likhet med år 1955 har ifrågavarande
åtgärder icke vidtagits under år 1957. Huruvida dylika ingripanden
till skydd för avsättningen av fladensill skall ske under år 1958, får enligt
nämndens mening upptagas till prövning senare efter överläggningar med
av frågan berörda parter. I princip anser dock nämnden, att sådana ingripanden
fortsättningsvis ej skall behöva ifrågakomma utan att de skall kunna
ersättas med hl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder av beskaffenhet att stärka
fladcnsillens konkurrenskraft i förhållande till andra sillsorter. Erfarenheten
torde också ha visat, all hittills vidtagna dylika åtgärder varit av betydelse
för avsättningen av salt fladensill på den inhemska marknaden.
Nämnden framhåller, att inköpen av fladensill för försäljning i saltat skick
inom landet under det gångna året utgjort, uttryckt i färsk vikt, omkring
5 600 ton (ca 124 000 lådor), innebärande en nedgång jämfört med år 1956
av 7 procent. Räknat i tunnor om 100 kg saltad vara utgjorde inköpen under
åren 1956 och 1957 i runda tal resp. 50 100 och 47 400.
•J Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 71
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1958
III. Utrikeshandeln med fisk
Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna
angående reglering av införseln och utförseln av vissa slag av
fisk och skaldjur den 30 juni 1958. Jordbruksnämnden föreslår, att dessa
båda förordningar förlänges att gälla t. o. m. den 30 juni 1959.
Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen på fisk föreslår
jordbruksnämnden, att regleringen skall anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.
Nämnden har därvid beaktat, att enligt uttalande av föredragande statsrådet
i propositionen 1957: 88 — intill dess resultatet av 1954 års fiskeriutrednings
arbete föreligger — möjligheten att reglera importen genom införselavgift
ej bör ytterligare utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade förhållanden
föranleder därtill. I anslutning härtill lämnar nämnden en redogörelse för
den hittillsvarande tillämpningen av importregleringen.
Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen erfordras för
import av fisk, fiskprodukter och skaldjur särskilt tillstånd av jordbruksnämnden.
Från licenstvånget har emellertid vid import från i huvudsak
OEEC-området, med stöd av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bemyndiganden,
undantagits vissa, s. k. villkorligt frilistade varuslag, nämligen
färsk helgeflundra, rocka och ål, färska och frysta filéer av gråsej, kolja,
kungsfisk, torsk och vitling, saltad fisk med undantag av makrill, sill och
strömming, sockersaltad eller kryddad fisk med undantag av sill och strömming,
färsktorkad fisk med undantag av spillånga, rökt fisk, saltad eller
på annat sätt beredd fiskrom, ostron, musslor och andra slag av kräftdjur
än hummer, vidare fisk- och skaldjurskonserver samt vissa varor, vari fisk
eller skaldjur ingår. Enligt beslut av nämnden må under tiden januari—
juni 1958 utan särskilt tillstånd importeras salt, kryddad eller sockersaltad
sill. Enligt de gällande grunderna för införselregleringen skall importen av
fisk begränsas i den omfattning, som erfordras för att upprätthålla prisregleringarna
på fiskets område. I likhet med vad fallet varit under tidigare år
har under år 1957 den av nämnden tillämpade principen vid beviljande av
import av färsk och fryst fisk varit, att import medgivits för täckande av
det behov, som icke kunnat tillgodoses med likvärdig svensk fiskvara.
Nämnden har härvid sökt avpassa importen så, att den kompletterat fångsterna
resp. beredningen inom landet av jämförliga fiskslag. Vid import av
ej avgiftsbelagda filéer har därjämte även beaktats tillgången inom landet
på råvara, som lämpligen kan beredas till dylika filéer. Vad angår salt, kryddad
eller sockersaltad sill har importen under år 1957 icke hindrats. Under
året har importlicens erfordrats endast för import, som efter den 15 juli
företagits av annan salt sill än islandssill samt norsk stor- och vårsill.
Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden begagnat sig av
såväl individuella som generella importlicenser. Systemet med individuella
licenser innebär, att nämnden efter ansökan medger importör rätt att under
begränsad tid från visst land införa fiskvaror av visst slag och till viss myckenhet
eller värde. Den generella licensen utställes för import över särskilt
angivna tullanstalter av viss fisk, köpt i fast räkning, och upptager varken
kvantitet eller värde. Till skillnad mot den individuella licensen förlänges
den generella licensen automatiskt men kan hävas med mycket kort varsel.
Den generella importlicensen användes endast i lägen, då beträffande
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1058
19
icke frilistad sådan fisk en kvantitativ begränsning av importen ej anses
böra upprätthållas. Enligt uttalande av föredragande statsrådet i propositionen
1953: 197 har förutsatts, att ändring av användningsområdet för de generella
importlicenserna ej skall äga rum, utan att samråd skett med representanter
för fiskerinäringen.
Vid den löpande importlicenseringen bedömer jordbruksnämnden importbehovet
av färsk fisk med ledning av bl. a. rapporter beträffande tillförseln
av och förstahandspriserna på svensk fisk. Vidare inhämtas för nämndens
bedömanden synpunkter från de inom varje prisregleringsområde lokalt inrättade
s. k. fiskimportnämnderna, i vilka såväl fiskarnas som handelns organisationer
är företrädda. I viktigare frågor om tillämpningen av importregleringen
på färska och frysta fiskvaror sker samråd jämväl inom ett av
nämnden inrättat centralt rådgivande organ, det s. k. fiskimportrådet. Detta
råd består av särskilt utsedda representanter för av importen berörda intressen,
nämligen fiskare, handel, beredare och konsumenter. I frågor angående
importen av saltsill sker vid behov samråd i särskild ordning med av
saltsillimporten berörda parter.
Med stöd av kungörelsen 1956: 11 om införselavgift på vissa slag av färska
och frysta fiskfiléer utgår fr. o. in. den 30 januari 1956 vid införsel till riket
av dylika filéer av gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling en avgift av
45 öre per kg av varans nettovikt.
Vad angår det av konservindustrien väckta förslaget, att frilistningen av
fisk måtte utvidgas till kryddad eller färsk skarpsill framhåller jordbruksnämnden
följande.
Förslaget har framlagts mot bakgrunden av att det svenska skarpsillfiskets
fångster under de senaste åren icke varit tillräckliga för att tillgodose
konservindustriens råvarubeliov för tillverkning av ansjovis och sardiner.
Innevarande säsong har tillförseln av skarpsill varit exceptionellt låg, vilket
belyses av att från mitten av september till utgången av december ilandföringen
av skarpsill på västkusten uppgått till endast 1,2 milj. kg mot för
samma tid vart och ett av åren 1955 och 1956 4,2 milj. kg. Syftet med föreliggande
förslag är bl. a., alt möjlighet skall erhållas för konservindustrien
att redan innan det svenska fisket efter skarpsill börjar (omkring mitten
av september) i utlandet förbereda inköp och kryddning av skarpsill. Industriens
behov av råvara skulle härigenom bättre kunna tryggas.
Från västkustfiskets sida har man motsatt sig förslaget om frilistning av
skarpsill med den motiveringen alt, om import fritt tillätes, delta kan komma
att återverka på de svenska fiskarnas möjligheter att få avsättning för
sina fångster. I princip har man emellertid ej något att erinra mot att, sedan
fiskeutsikterna för skarpsillsäsongen kan överblickas, import må ske för
komplettering av det råvarubeliov, som ej kan tillgodoses med svenskfångad
vara.
Innevarande säsong har importen i praktiken ej hindrats av vare sig färsk
eller kryddad skarpsil]. Även tidigare år har, med hänsyn till bristen på
svenskfångad vara, viss import av skarpsill medgivits. Sistnämnda import,
som aktualiserats företrädesvis under säsongens senare del, bar i huvudsak
utgjorts av färsk vara. Råvarubehovet har under senare år trots import icke
kunnat tillgodoses beroende på brist även i utlandet. Detta förhållande har
varit särskilt påtagligt nuvarande säsong. I
I anslutning härtill erinrar jordbruksnämnden om alt den redan tidigare
i annat sammanhang som sin principiella uppfattning uttalat, afl skarpsill
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
icke bör innefattas i importregleringen. Mot fiskarpartens önskemål har
nämnden dock — under de förhållanden som hittills förelegat — ej ansett
sig behöva begagna sig av erhållet bemyndigande att frilista importen av
denna vara. Såsom anförts i det föregående är det nu framlagda förslaget
om frilistning av skarpsill ej avsett att tillämpas innevarande säsong utan
under nästa budgetår. Nämnden anser sig därför ej nu böra upptaga frågan
till prövning utan finner spörsmålet om importen av skarpsill böra bli beroende
av överväganden i anslutning till senare överläggningar med av frågan
berörda parter i god tid före fiskesäsongens början.
För export av fisk och fiskprodukter fordras, såsom redan nämnts, i princip
licens av jordbruksnämnden. Dessa varor är emellertid upptagna bland
de varuslag, som är föremål för s. k. villkorlig exportfrilistning. Detta innebär,
att de under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras utan särskild
licens till bl. a. OEEC-området. Bland de förutsättningar, som nämnden
uppställt för frilistningen, märkes dels att den får utnyttjas endast av
affärsföretag, som är infört i svenskt firma-, förenings- eller aktiebolagsregister,
dels att fisk, som exporteras, skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser
om reglering av handeln med fisk samt om prisreglering beträffande
fisk, dels att företag, som önskar utnyttja frilistningen, låter hos
jordbruksnämnden registrera en förbindelse att iakttaga de för licensfriheten
uppställda villkoren.
Jordbruksnämnden anför i sin skrivelse, att nämnden i sådana frågor
berörande export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse för den
svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämtar uttalande
från det s. k. fiskexportrådet. Härom anför nämnden följande.
Fiskexportrådet består av representanter för de olika fiskexportintressena
—- fiskarna, färskfiskhandlarna, salteriföretagen och konservindustrien
— på västkusten (Göteborgs och Bohus län samt Halland), sydkusten (Skåne
och Blekinge) samt ostkusten (de östra kustlandskapen i övrigt). Till
rådets sammanträden kallas jämväl statens fiskexportrepresentant. Rådet
kallas av nämnden till sammanträde bl. a. för att utröna olika exportönskemål
inför förestående handelsavtalsförhandlingar, diskutera fördelning mellan
olika kustområden av redan erhållna kontingenter för export till länder,
där importen av fisk och fiskprodukter är centraliserad, och rådgöra om
olika möjligheter att främja och stödja fiskexporten i allmänhet. Behov
har förelegat av regelbundet återkommande sammanträden för behandling
av uppkommande spörsmål.
Exporten till länder med centraliserad import har koncentrerats till vissa
organ, som under särskilda förutsättningar tillerkänts ensamrätt till exportlicenserna
på ifrågavarande länder. Beträffande dessa organs sammansättning
och de förutsättningar, som gäller för att exportlicenserna skall förbehållas
dem, anför jordbruksnämnden följande.
För fisk från västkusten med de undantag, som nämnden bestämmer, utställes
exportlicenser f. n. endast på föreningen Västkustfisk. Såsom villkor
för att föreningen ensam skall erhålla licenserna gäller, att föreningen skall,
på sätt nämnden godkänner, bereda den enskilda exporthandeln tillfälle att
deltaga vid förhandlingar om avslut med den utländska köparen och i leve
-
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1!)58
ranserna på träffat avslut. När det gäller export av salt sill sker samverkan
mellan fiskare och exporthandeln inom ett särskilt organ, kallat exportutskottet
för svensk saltsill. För export av färsk fisk har under det gångna
året ett motsvarande organ bildats, kallat exportutskottet för färsk fisk. I
dessa fall utställcs exportlicenser på föreningen Västkustfisk för exportutskottets
räkning. Frågan om en fastare organisationsform för samarbetet mellan
de olika exportintressena synes f. n. icke vara aktuell.
För fisk från sydkusten med undantag av fiskslag, som nämnden kan
komma att bestämma, beviljas under vissa förutsättningar exportlicenser
tills vidare uteslutande den av fiskare och handel för den ifrågavarande exporten
med nämndens godkännande bildade föreningen Sydsvensk exportfisk,
förening u. p. a. Som förutsättning för alt föreningen skall åtnjuta ensamrätt
till licenser har hl. a. föreskrivits, att föreningen och dess verksamhet
skall vara underkastad nämndens överinseende och att dess styrelse
skall ha en opartisk ordförande, utsedd av nämnden. Vidare skall föreningens
verksamhet bedrivas efter vissa av nämnden godkända riktlinjer. Föreningen
skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse de beslut rörande
medlemskap, styrelsens sammansättning, kvoteringar, stadgar, vinstutdelning
och dylikt, som kan komma att meddelas av nämnden.
Allmänt bär stadgats skyldighet för exportorganen att tillse att allas berättigade
intressen av att deltaga i exporten blir tillgodosedda och att exporten,
om det befinnes nödvändigt, fördelas mellan exportörerna enligt
grunder, som fastställes av nämnden. Vidare har förutskickals, att företagen,
om nämnden så finner angeläget, skall (exempelvis genom att utlysa
särskilda exportauktioner) öppna möjligheter för exportörerna att inbördes
tävla om exportleveranserna.
I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden, att behovet av ett organ
motsvarande det s. k. fiskexportrådet och av en centralisering utav
fiskexporten till särskilda organ, såvitt gäller länder med centraliserad import,
har bestyrkts vid upprepade tillfällen även under det gångna året. Enligt
nämndens mening är det, om exportmöjligheterna skall kunna tillvaratagas
rationellt, erforderligt att exporten även i fortsättningen regleras i
den omfattning, som nu sker.
Vad angår kostnaderna för befattningen som fiskexportrepresentant för
budgetåret 1958/59 erinrar jordbruksnämnden om att under anslagspunkten
Främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. i årets statsverksproposition
(p. 174) föreslagits, att dessa — i enlighet med vad som gäller
för innevarande budgetår — till ett belopp av 45 000 kr. skall bestridas ur
omförmälda reservationsanslag och till återstoden, likaledes 45 000 kr., av
inflytande införselavgifter. Befattningshavaren, som utsetts genom Kungl.
Maj :ts beslut den 6 november 1952, är f. n. placerad i Bonn.
Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridandet av kostnaderna
för kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter. Inledningsvis erinrar
nämnden om att den med stöd av förenämnda bemyndigande den 81
maj 1957 av de medel, som innestår på nämndens clcaringkassa för fisk
till svenska konservkontrollens råd utbetalat 20 000 kr. för inrättande av eu
i propositionen 1957:88 omförmäld buffertfond. Enligt uttalanden i nämnda
proposition skall, i enlighet med eu hösten 1956 med svenska konservkontrollens
råd träffad överenskommelse angående viss omläggning av kon
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
servkontrollens arbetsformer och avgiftssystem, tillskott av statsmedel ej
vidare erfordras för kvalitetskontroll av konserver. Vad beträffar finansieringen
av kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver har Kungl.
Maj:t genom beslulet den 31 maj 1957 föreskrivit, att kostnaderna under
innevarande budgetår för denna kontroll — i den mån de icke kan täckas
genom inflytande kontrollavgifter — skall till ett belopp av högst 40 000 kr.
bestridas ur clearingkassan för fisk. Vidare anför nämnden.
Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk dels frivillig.
Den obligatoriska kontrollen omfattar saltad och torkad fisk, fiskkonserver
samt fiskfiléer, allt avsett för export, ävensom för försäljning på
hemmamarknaden avsedd salt strömming. Den av nämnden inrättade frivilliga
kontrollen omfattar på sydkusten ilandförd färsk torsk och sill, som
blir föremål för centraliserad export, ävensom likaledes på sydkusten framställda
fiskfiléer, avsedda för försäljning inom landet. Den frivilliga kontrollen
inbegriper vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill, som
försäljes på den inhemska marknaden. Enligt nämndens uppfattning är den
kvalitetskontroll, som f. n. upprätthålles på svenska fiskvaror, nödvändig
för att varorna skall kunna hävda sig på marknaden. Nämnden anmäler,
att enligt uttalanden av representanter för fiskerinäringen en utvidgning av
kvalitetskontrollen senare kan komma att aktualiseras med hänsyn till förhållandena
på exportmarknaden.
Kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver utövas av kontrollpersonal,
som är direkt underställd jordbruksnämnden. För bestridande av
kostnaderna för denna kontroll — annan än för försäljning på hemmamarknaden
avsedd salt strömming — upptages kontrollavgifter av den, som begärt
kontrollens utförande. Dessa avgifter förslår totalt sel t ej till täckande
av kostnaderna för kontrollen. För budgetåret 1950/57 har sålunda inkomsterna
av löpande kontrollavgifter understigit utgifterna för kvalitetskontrollen
med i runt tal 27 000 kr. Under åren dessförinnan har underskotten
varierat mellan omkring 11 000 och 31 000 kr. Storleken av underskottet
under budgetåret 1956/57 beror på att inkomsterna under året nedgått
genom minskad export av de varor, som omfattas av kvalitetskontrollen. För
innevarande budgetår saknas möjlighet att med någon större grad av säkerhet
beräkna det tillskott, som utöver kontrollavgifterna erfordras för kvalitetskontrollens
fullgörande. Storleken av detta tillskott är nämligen, såsom
tidigare antytts, beroende av bl. a. omfattningen av den export, som blir föremål
för kvalitetskontroll.
Nämnden erinrar, att den i det föregående oinförmälda omläggningen av
konservkon trollen beräknades medföra ett sådant förbilligande av kontrollverksamheten
att vid export av normal omfattning kostnaderna i sin helhet
kunde täckas genom kontrollavgifterna. Exporten av fiskkonserver har emellertid
under år 1957 väsentligt nedgått och även för år 1958 kan exportkvantiteterna
förutses bli avsevärt reducerade på grund av industriens råvarubrist.
Genom denna exceptionella utveckling av exporten kan enligt
nämnden befaras, att medlen i den inrättade buffertfonden icke förslår att
täcka underskottet på verksamheten. Under sådana förhållanden har nämndens
råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område enhälligt förordat.
alt tillskott av statsmedel skall vid behov kunna ifrågakomma för konservkontrollens
finansiering under budgetåret 1958/59. Nämnden tillstyrker
rådets förslag. Nämnden lörutsiitter dock, att även fortsättningsvis vid export
av normal omfattning kostnaderna i sin helhet skall kunna täckas genom
kontrollavgifterna och alt svenska konservkontrollens råd, som när
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1958
mast under nämnden handhar kontrollen, skall hos nämnden påkalla en
höjning av avgifterna, därest de normala kontrollkostnaderna skulle stiga.
Av del föregående framgår, att för kvalitetskontroll innevarande budgetår
av andra fiskvaror än konserver anvisats ett belopp av högst 40 000 kr.
Jordbruksnämnden räknar med att, ifall hela detta belopp förbrukas, behållningen
i clearingkassan för fisk per den 1 juli 1958 nedgår till omkring
18 000 kr. Om hänsyn tages till utgifterna under de gångna åren för ifrågavarande
kontroll, kan behovet av tillskottsmedel för innevarande budgetår
enligt nämnden ej beräknas överstiga 30 000 kr. Ungefärligen samma belopp
skulle i clearingkassan då kvarstå per den 1 juli 1958 att användas för bestridande
av kostnaderna för kvalitetskontrollen för nästa budgetår. Härvid
har ej beaktats den inkomstökning, som kan föranledas av resultatet av de
överläggningar, vilka nämnden avser att upptaga om viss höjning av avgifterna
för kontrollen. Med hänsyn till osäkerheten av de nu gjorda beräkningarna
bör emellertid enligt nämndens mening ytterligare medel finnas
tillgängliga att tillgripas i händelse av att inkomsterna till följd av minskad
export nedgår. Härtill kommer det behov, som kan föreligga att tillskjuta medel
för finansiering av konservkontrollen. Nämnden föreslår därför, att den
bemyndigas att under nästa budgetår för kvalitetskontrollens genomförande
använda dels i clearingkassan för fisk den 1 juli 1958 kvarstående medel,
dels ett belopp av högst 20 000 kr. av de medel, som för budgetåret inflyter
genom upptagande av införselavgifter på fiskets område. IV.
IV. Departementschefen
Avkastningen av det svenska havsfisket var under åren 1952—1955 5—
15 procent högre än under de 4 närmast föregående åren och 65—75 procent
högre än under åren närmast före det andra världskriget. Även om fångstmängden
visade en sjunkande tendens under åren 1952—1954, höll sig
fångstvärdet under samma tid tämligen konstant. Under år 1955, då fångstmängden
steg starkt och nådde högre än under något år tidigare, visade
emellertid fångstvärdet icke fullt samma relativa ökning. Enligt nu tillgängliga
definitiva uppgifter utgjorde tolalfångsten för år 1956 omkring 192
miljoner kilogram med ett värde av nära 132 miljoner kronor. Denna avkastning
utgjorde den till kvantiteten lägsta sedan år 1951 men — om man
undantager år 1955 — den till värdet högsta dittills noterade. Emellertid har
enligt statens jordbruksnämnds preliminära beräkning fångstmängd och
fångstvärde under år 1957 stigit jämfört med år 1956 med 10 respektive 13
procent till 211 miljoner kilogram respektive 148 miljoner kronor och därmed
nått högre än under något tidigare år. Uppgången beror främst på ökade
fångster av sill, torsk och gråsej. Bortsett från priserna på drivmedel,
vilka under det sistförflutna året legat i genomsnitt högre än under närmast
föregående år, har endast obetydliga förändringar skett i fråga om priserna
på förnödenheter.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
Importen av fisk och fiskprodukter har under år 1957 minskat, medan
exporten ökat. Nedgången i importen har berört nästan alla fiskvarugrupper.
I fråga om exporten noteras avsevärt ökad försäljning av annan färsk
lisk än sill, samtidigt som avsättningen av fiskkonserver minskat väsentligt.
Konsumtionen inom landet av fisk och fiskprodukter under sistlidna kalenderår
beräknas enligt jordbruksnämndens uppskattningar ha varit 3
miljoner kilogram större än under år 1956. ökningen hänför sig i huvudsak
till färsk och fryst fisk. Konsumtionen av frysta filéer har visserligen fortsatt
att öka men stegringen har varit väsentligt mindre än under de närmast
föregående åren.
Såsom jordbruksnämnden framhållit föreligger även för nästa budgetår
såvitt nu kan bedömas behov av fortsatt skydd för priserna till fiskarna.
Prisregleringsverksamheten torde därför böra bibehållas även under budgetåret
1958/59. I avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete
torde prisregleringen därvid böra handhas i huvudsak på samma sätt som
hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet, som gjorts
av föredragande departementschefen i propositionen 1951:81.
Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, in. in. Giltighetstiden
för denna utgår den 30 juni 1958. I avvaktan på resultaten av 1954 års
fiskeriutrednings arbete bör förordningen liksom hittills förlängas för ett år
och sålunda erhålla fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1959.
Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostn aderna
för upprätthållandet av prisregleringen, framgår att utbetalningarna
av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1957 — liksom för åren
1951—1956 — rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna
reglerings- och införselavgifterna. Till följd av att under år 1957 med riksdagens
medgivande från prisregleringskassan för fisk utbetalats 3,5 miljoner
kronor för avveckling av vissa, fiskprisregleringsföreningarna beviljade
lån har emellertid behållningen av prisregleringsmedel minskat från 13,4
miljoner kronor vid ingången av år 1957 till 12,0 miljoner kronor den 1 januari
1958.
I anslutning till vad jag förut anfört, torde prisregleringen även under
budgetåret 1958/59 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att
upprätthålla den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande
medel. I avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutredning synes mig vidare
prisregleringsavgifter även under nästa budgetår böra kunna uttagas
i den omfattning, som förekommit under de senare åren.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår torde enligt min mening
ej heller under nästa budgetår hinder böra möta att — under särskilda
förhållanden och på de villkor, som fastställes av Kungl. Maj:t — använda
behållningen i prisregleringskassan för lån till regleringsföreningarna för
tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export. Jag tillstyrker vidare
jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna skall få dispo
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
25
nera de krediter, för vilka staten ställt garanti, till deras fulla belopp jämväl
under budgetåret 1958/59. Den av jordbruksnämnden tillstyrkta framställningen
av Sydkustfisk, förening u. p. a., att garantien åt föreningen
från och med nästa budgetår skall gälla för lån i Sveriges kreditbank aktiebolag
i stället för som hittills i riksbanken, finner jag mig ävenledes böra
förorda.
Inom jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets
område har väckts ett förslag, att plats borde beredas representanter för
handel och industri inom prisreglerängsföreningarnas styrelser. I likhet
med nämnden finner jag det önskvärt, att nämnden i sagda fråga upptager
överläggningar med berörda parter och vidtager de åtgärder, till vilka överläggningarna
kan föranleda.
Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom
landet av fladensill föranleder ej någon erinran från min sida.
Regleringen av importen och exporten av fisk och fiskprodukter
sker för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5
juni 1953 angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
(nr 372) samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och
skaldjur in. in. (nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den 30
juni 1958.
Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen
böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de
grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår. I avbidan
på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings översyn torde sålunda giltighetstiden
för införselförordningen (1953:372) böra förlängas för tiden till och
med den 30 juni 1959.
Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som
genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,
kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret
1958/59, torde inkomsterna av införselavgifter för närvarande kunna uppskattas
till ett belopp av omkring 1,6 miljoner kronor. Jag kan ansluta mig
til] nämndens förslag, att de för budgetåret 1958/59 inflytande införselavgiftsmedlen
användes enligt i huvudsak samma grunder som under innevarande
budgetår.
Vad jordbruksnämnden anfört angående väckt förslag om vidgning av frilistningen
av fisk till kryddad eller färsk skarpsill föranleder för närvarande
icke något uttalande från min sida.
Den anordning med centralisering av exporten till särskilda
organ, vilken under eu följd av år tillämpats beträffande länder med centraliserad
import, har enligt jordbruksnämnden även under det sistlidna året
visal sig nödvändig. Såsom nämnden anfört, synes det erforderligt att, för
att rationellt tillvarataga föreliggande exportmöjligheter, även under nästa
budgetår reglera exporten i ungefär samma omfattning som för närvarande.
.lag förordar därför, all exporten jämväl under budgetåret 1958/59 ord
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
26
nas eller i huvudsak de grunder, som följts under innevarande budgetår.
1 enlighet härmed bör även utförselförordningen (1953: 374) ges förlängd
giltighet för tiden till och med den 30 juni 1959.
Jordbruksnämnden har erinrat om att senast i propositionen 1957:88
hland annat uttalats, att — intill dess resultatet av 1954 års fiskeriutrednings
översyn föreligger — möjligheten att uttaga import- och exportavgifter
på fisk, med undantag för tidigare omförmälda slag av fiskfiléer, icke bör
utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade förhållanden föranleder därtill. Någon
ändring i de sålunda redovisade möjligheterna att uttaga ifrågavarande
avgifter anser jag icke påkallad för nästa budgetår.
För budgetåret 1957/58 har medgivits, att till kostnaden för en befattning
som fiskexportrepresentant får tagas i anspråk högst
90 000 kronor, varav 45 000 kronor från det å riksstaten under nionde huvudtiteln
redovisade reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning
av fisk in. in. och återstoden från de för budgetåret 1957/58 genom
upptagande av införselavgifter på fiskets område inflytande medlen. Befattningshavaren
är sedan den 1 januari 1955 stationerad i Bonn.
Såsom redan föreslagits vid behandlingen av nyssnämnda anslag i årets
statsverksproposition (IX ht, p. 174), torde till täckande av kostnaderna
för befattningen för budgetåret 1958/59 böra beräknas ett oförändrat belopp
av 90 000 kronor. I anslutning till vad som i nämnda sammanhang anförts,
bör vidare — sedan 45 000 kronor av kostnaderna för befattningen bestritts
ur anslaget — återstoden utgå ur de för budgetåret 1958/59 inflytande
eller dessförinnan influtna införselavgifterna på fiskets område.
Kostnaderna under innevarande budgetår för kvalitetskontroll
av andra fiskvaror än konserver bestrides i enlighet med beslut av 1957
års riksdag av inflytande kontrollavgifter jämte ett tillskott av högst 40 000
kronor ur jordbruksnämndens clearingkassa för fisk. Enligt uttalanden i
propositionen 1957: 88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, skall —-i enlighet med en hösten 1956 mellan jordbruksnämnden och svenska konservkontrollens
råd träffad överenskommelse angående viss omläggning av
konservkontrollens arbetsformer och avgiftssystem — sedan 20 000 kronor
tillförts en i propositionen omförmäld buffertfond, tillskott av statsmedel ej
vidare erfordras för kvalitetskontroll av konserver.
Nyssnämnda omläggning av konservkontrollen beräknades medföra ett
sådant förbilligande av kontrollverksamheten, att vid export av normal omfattning
kostnaderna i sin helhet kunde täckas genom kontrollavgifterna.
Jordbruksnämnden anmäler emellertid nu, att man genom en exceptionell
minskning av exporten av fiskkonserver till följd av en under år 1957 inträffad
och under år 1958 väntad fortsatt brist på råvaror för industrien befarar,
att medlen i nyssnämnda buffertfond icke kommer att förslå att
täcka underskottet på verksamheten. Nämnden föreslår därför, att tillskott
av statsmedel skall vid behov kunna ifrågakomma för konservkontrollens
Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1958
27
finansiering under budgetåret 1958/59. Med hänsyn till vad som anförts
angående det synnerligen besvärliga läge, vilket konservkontrollen befaras
råka i, finner jag mig böra tillstyrka nämndens förevarande förslag. I likbet
med nämnden förutsätter jag emellertid, att även i fortsättningen vid export
av normal omfattning kostnaderna för konservkontrollen i sin helhet
skall täckas genom kontrollavgifterna och att avgifterna skall höjas, däresl
de normala kontrollkostnaderna skulle stiga. Jag förutsätter även, att nämnden
och svenska konservkonlrollens råd söker tillvarataga alla möjligheter
till besparingar i anledning av den reducerade kontrollverksamheten.
I fråga om finansieringen av ett eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen
ävensom av kvalitetskontrollen i övrigt — i den mån utgifterna
för kontrollen ej kan bestridas av inkommande avgifter — förordar
jordbruksnämnden, att för täckning av sagda tillskott respektive underskott
skall få tagas i anspråk dels i clearingkassan för fisk den 1 juli 1958 kvarstående
medel, dels ett belopp av högst 20 000 kronor av de medel, som för
budgetåret 1958/59 inflyter genom upptagande av införselavgifter på fiskets
område. Nämnden framhåller i anslutning härtill, att — därest behovet av
tillskottsmedel för kvalitetskontrollen för innevarande budgetår ur nyssnämnda
kassa ej kommer att överstiga 30 000 kronor — behållningen i kassan
den 1 juli 1958 beräknas uppgå till ungefär 30 000 kronor. Därvid har
dock icke beaktats de minskade anspråk å kassan, som kan föranledas av
resultatet av de överläggningar om viss höjning av avgifterna för kontrollen,
vilka nämnden avser att upptaga. Med hänsyn till osäkerheten av de
verkställda beräkningarna bör emellertid enligt nämndens mening å andra
sidan beaktas behovet av att ytterligare medel finnes tillgängliga, därest avgiftsinkomsterna
skulle nedgå på grund av minskad export.
Med hänsyn till vad nämnden sålunda anfört, finner jag mig böra förorda,
att till bestridande av omförmälda eventuella tillskott till konservkontrollen
samt av sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver,
som icke kan läckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas
i anspråk i första hand i clearingkassan för fisk den 1 juli 1958 kvarstående
medel och i andra hand ett belopp av högst 20 000 kronor ur de för budgetåret
1958/59 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen
på fiskets område.
I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet utarbetats
förslag till dels förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den
30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., dels
förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372)
angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur, dels förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. in. Förslagen
torde böra föreläggas riksdagen till antagande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, alt Kungl. Maj.t
måtte föreslå riksdagen att
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958
A. antaga förut omförmälda förslag till
1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen
den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med
fisk, m. in.,
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5
juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa
slag av fisk och skaldjur, och
3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5
juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa
slag av fisk och skaldjur m. m.;
B. medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1959 reglering
av priserna på fisk ävensom importen och exporten av
fisk av vissa slag jämte därmed sammanhängande frågor må
anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats
i det föregående; samt
C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under
budgetåret 1958/59 för lån i Sveriges kreditbank aktiebolag
mot gängse ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening
u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kronor jämte ränta, dels
åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000
kronor jämte ränta.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ulla B. Silén
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
29
Bilaga 1
Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1956
(Indextal: 1935/39 = 100)
År |
Ostkusten (norr om Blekinge) |
Sydkusten (Blekinge och Skåne) |
||||||
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
Index- tal |
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
Index- tal |
|
1935/39 ........ |
4 580 |
7 437 |
12 017 |
100 |
2 480 |
1128 |
3 608 |
100 |
1940/44 ........ |
5 433 |
6 921 |
12 353 |
103 |
2 558 |
1409 |
3 967 |
no |
1945............ |
5 896 |
6 373 |
12 269 |
102 |
2 817 |
1492 |
4 309 |
119 |
1946............ |
5 528 |
6 168 |
11696 |
97 |
2 756 |
1423 |
4 179 |
116 |
1947............ |
5 250 |
6 047 |
11297 |
94 |
2 606 |
1328 |
3 934 |
109 |
1948............ |
4 926 |
6 099 |
11025 |
92 |
2 597 |
1236 |
3 833 |
106 |
1949............ |
4 673 |
6 100 |
10 773 |
90 |
2 532 |
1335 |
3 867 |
107 |
1950............ |
4 306 |
5 818 |
10124 |
84 |
2 452 |
1268 |
3 720 |
103 |
1951............ |
3 947 |
5 722 |
9 669 |
80 |
2 320 |
1175 |
3 495 |
97 |
1959............ |
3 771 |
5 598 |
9 369 |
78 |
2 199 |
1103 |
3 302 |
92 |
1953............ |
3 616 |
5 598 |
9 214 |
77 |
2 068 |
1136 |
3 204 |
89 |
1954............ |
3 2«8 |
5 652 |
8 940 |
74 |
2 027 |
1077 |
3104 |
86 |
1955............ |
3 007 |
5 549 |
8 556 |
71 |
1913 |
1098 |
3 011 |
83 |
1956............ |
2 768 |
5 666 |
8 434 |
70 |
1831 |
1065 |
2 896 |
80 |
År |
Västkusten (Hallands län, Göteborgs |
Samtliga kuststräckor |
||||||
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
Index- tal |
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
Index- tal |
|
1935/39 ........ |
6 586 |
1 406 |
7 992 |
100 |
13 646 |
9 971 |
23 617 |
100 |
1940/44 ........ |
6 749 |
1 247 |
7 996 |
100 |
14 739 |
9 577 |
24 316 |
103 |
1945''............ |
7321 |
1203 |
8 524 |
107 |
16 034 |
9 068 |
25102 |
106 |
1946............ |
7 210 |
1343 |
8 553 |
107 |
15 494 |
8 934 |
24 428 |
103 |
1947............ |
7 211 |
1224 |
8 435 |
106 |
15 067 |
8 599 |
23 666 |
100 |
1948............ |
7 230 |
1245 |
8 475 |
106 |
14 753 |
8580 |
23 333 |
99 |
1949............ |
7 185 |
1275 |
8 460 |
106 |
14 390 |
8 710 |
23 100 |
98 |
1950............ |
7 051 |
1231 |
8 282 |
104 |
13 809 |
8317 |
22 126 |
94 |
1951............ |
7 017 |
1200 |
8 217 |
103 |
13 284 |
8 097 |
21381 |
91 |
1952............ |
6 874 |
1 140 |
8014 |
100 |
12 844 |
7 841 |
20 685 |
88 |
1953............ |
6 770 |
1 137 |
7 907 |
99 |
12 454 |
7 871 |
20 325 |
86 |
1954............ |
6416 |
1092 |
7 508 |
94 |
11731 |
7 821 |
19 552 |
83 |
1955............ |
6 058 |
1 076 |
7 134 |
89 |
10 978 |
7 723 |
18 701 |
79 |
1956............ |
5 749 |
1 012 |
6 761 |
85 |
10 348 |
7 743 |
18 091 |
77 |
Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för
statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av
fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch
binäringsfiskare.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
Antal fiskebåtar åren 1935/39 och 1948—1956
Bilaga 2
År |
Däckade båtar med motor |
Öppna båtar med motor |
Summa båtar med motor |
|||||||||
Hkr |
Sum- ma |
Hkr |
Sum- ma |
|||||||||
1— 10 |
11— 30 |
31— 90 |
91- 150 |
151— 200 |
>200 |
1-5 |
6— 10 |
>10 |
||||
O s |
t k u s t e n |
|||||||||||
1935/39 ...... |
• . |
. . |
. . |
•• |
388 |
. . |
. . |
. . |
4 636 |
5 024 |
||
1948.......... |
938 |
398 |
6 |
1 |
0 |
1343 |
3 209 |
1581 |
89 |
4 879 |
6 222 |
|
1949.......... |
S94 |
486 |
15 |
1 |
0 |
1396 |
3 222 |
1540 |
90 |
4 852 |
6 248 |
|
1950.......... |
853 |
557 |
24 |
1 |
0 |
1435 |
3186 |
1430 |
98 |
4 714 |
6149 |
|
1951.......... |
799 |
607 |
34 |
0 |
L |
1441 |
3 170 |
1477 |
131 |
4 778 |
6 219 |
|
1952.......... |
689 |
626 |
24 |
1 |
0 |
1340 |
3 103 |
1517 |
137 |
4 757 |
6 097 |
|
1953.......... |
731 |
630 |
25 |
1 |
0 |
0 |
1387 |
3 045 |
1591 |
159 |
4 795 |
6182 |
1954.......... |
694 |
629 |
31 |
5 |
2 |
0 |
1361 |
3 075 |
1541 |
174 |
4 790 |
6151 |
1955.......... |
565 |
612 |
36 |
10 |
2 |
0 |
1225 |
3 039 |
1607 |
186 |
4 832 |
6 057 |
1956.......... |
492 |
606 |
45 |
16 |
4 |
0 |
1163 |
3062 |
1589 |
235 |
4 886 |
6 049 |
Sydkust |
e n |
|||||||||||
1935/39 ...... |
• . |
. • |
. • |
. . |
1 •• |
749 |
.. |
. . |
. . |
459 |
1208 |
|
1948.......... |
322 |
302 |
108 |
26 |
0 |
758 |
574 |
68 |
0 |
642 |
1 400 |
|
1949.......... |
312 |
304 |
117 |
38 |
0 |
771 |
577 |
103 |
11 |
691 |
1462 |
|
1950.......... |
315 |
296 |
124 |
36 |
0 |
771 |
577 |
94 |
10 |
681 |
1452 |
|
1951.......... |
307 |
302 |
128 |
39 |
. |
777 |
536 |
133 |
5 |
674 |
,1451 |
|
1952.......... |
312 |
309 |
135 |
39 |
1 |
796 |
551 |
159 |
7 |
717 |
1513 |
|
1953.......... |
309 |
295 |
127 |
45 |
0 |
1 |
777 |
608 |
160 |
14 |
782 |
1559 |
1954.......... |
333 |
275 |
134 |
48 |
0 |
1 |
791 |
630 |
133 |
15 |
778 |
1569 |
1955.......... |
310 |
278 |
137 |
53 |
0 |
1 |
779 |
636 |
162 |
19 |
817 |
1 596 |
1956.......... |
329 |
243 |
122 |
66 |
7 |
1 |
768 |
663 |
132 |
20 |
815 |
1583 |
V ästkusten |
||||||||||||
1935/39 ...... |
'' • |
. . |
. . |
•• |
•• |
1345 |
. . |
. . |
496 |
1841 |
||
1948.......... |
443 |
217 |
346 |
325 |
109 |
1440 |
602 |
232 |
48 |
882 |
2 322 |
|
1949.......... |
455 |
212 |
352 |
323 |
129 |
1471 |
622 |
223 |
13 |
858 |
2 329 |
|
1950.......... |
452 |
170 |
356 |
322 |
163 |
1463 |
689 |
262 |
12 |
963 |
2 426 |
|
1951.......... |
404 |
189 |
345 |
328 |
226 |
1492 |
699 |
275 |
13 |
987 |
2 479 |
|
1952.......... |
408 |
206 |
333 |
293 |
203 |
1443 |
688 |
286 |
21 |
995 |
’ 2 438 |
|
1953.......... |
430 |
190 |
328 |
272 |
144 |
82 |
1446 |
692 |
277 |
26 |
995 |
2 441 |
1954.......... |
426 |
196 |
318 |
272 |
143 |
99 |
1454 |
703 |
304 |
18 |
1025 |
2 479 |
1955.......... |
416 |
201 |
301 |
212 |
167 |
140 |
1437 |
695 |
324 |
27 |
1046 |
2 483 |
1956.......... |
414 |
195 |
277 |
167 |
173 |
144 |
1370 |
684 |
316 |
46 |
1046 |
2 416 |
Samtliga |
kusts |
t r ä c k o r |
||||||||||
1935/39 ...... |
•• |
2 482 |
5 591 |
8 073 |
||||||||
1951.......... |
1510 |
1098 |
507 |
367 |
228 |
3 710 |
4 405 |
1885 |
149 |
6 439 |
10149 |
|
% ............ |
40,7 |
29,6 |
13,7 |
9,9 |
6,1 |
100,0 |
68,4 |
29,3 |
2,3 |
100,0 |
||
1952.......... |
1409 |
1141 |
492 |
333 |
204 |
3 579 |
4 342 |
1962 |
165 |
6 469 |
10 048 |
|
% ............ |
39,4 |
31,9 |
13,7 |
9,3 |
5 |
7 |
100,0 |
67,1 |
30,3 |
2,6 |
100,0 |
|
1953.......... |
1470 |
1115 |
480 |
318 |
144 |
83 |
3 610 |
4 345 |
2 028 |
199 |
6 572 |
10 182 |
% ............ |
40,7 |
30,9 |
13,3 |
8,8 |
4,0 |
2,3 |
100,0 |
66,1 |
30,9 |
3,0 |
100,0 |
|
1954.......... |
1453 |
1 100 |
483 |
325 |
145 |
100 |
3 608 |
4 408 |
1978 |
207 |
6 593 |
10199 |
% ............ |
40,3 |
30,5 |
13,4 |
9,0 |
4,0 |
2,8 |
100,0 |
66,9 |
30,0 |
3,1 |
100,0 |
|
1955.......... |
1 291 |
1091 |
474 |
275 |
169 |
141 |
3 441 |
4 370 |
2 093 |
232 |
6 695 |
10 136 |
% ............ |
37.5 |
31,7 |
13,8 |
8,0 |
4,9 |
4,1 |
100,0 |
65,3 |
31,2 |
3,5 |
100,0 |
|
1956.......... |
1235 |
1044 |
444 |
249 |
184 |
145 |
3 301 |
4 409 |
2 037 |
301 |
6 747 |
10 048 |
% ............ |
37,4 |
31,6 |
13,5 |
7,5 |
5,6 |
4,4 |
100,0 |
65,3 |
30,2 |
4,5 |
100,0 |
Anm. Uppgifterna hämtade från den officiella fiskeristatistiken (SOS Fiske). I denna bilaga
redovisas, i motsats till tidigare, ej fiskebåtar utan motor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
31
Bilaga 3
Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt procentuell
fördelning åren 1935—1957
År |
Ostkusten |
Sydkusten |
Västkusten2 |
Totalfångst2 |
Därav iland-fört i utri-kes hamnar2 |
|||||
Milj. kg |
% |
Milj. kg |
* |
Milj. kg |
% |
Milj. kg |
% |
Milj. kg |
* |
|
Fångstmängd |
||||||||||
1935/39 ........ |
31,9 |
27 |
11,9 |
10 |
75,6 |
63 |
119,4 |
100 |
14,8 |
12 |
1940/44 ........ |
37,0 |
31 |
19,3 |
16 |
64,1 |
53 |
120,4 |
100 |
1,7 |
1 |
1945............ |
35,3 |
23 |
23,7 |
16 |
93,6 |
61 |
152,6 |
100 |
6,7 |
4 |
1946............ |
29,4 |
18 |
18,0 |
11 |
113,5 |
71 |
160,9 |
100 |
13,0 |
8 |
1947............ |
22,2 |
14 |
19,7 |
13 |
114,0 |
73 |
155,9 |
100 |
10,1 |
6 |
1948............ |
25,2 |
14 |
26,6 |
14 |
132,6 |
72 |
184,4 |
100 |
12,9 |
7 |
1949............ |
27,3 |
15 |
32,9 |
18 |
122,2 |
67 |
182,4 |
100 |
18,1 |
10 |
1950............ |
27,8 |
15 |
27,7 |
15 |
131,2 |
70 |
186,7 |
100 |
24,5 |
13 |
1951............ |
27,8 |
15 |
28,6 |
16 |
126;3 |
69 |
182,7 |
100 |
19,0 |
10 |
1952............ |
27,6 |
13 |
32,0 |
16 |
144,4 |
71 |
204,0 |
100 |
28,8 |
14 |
1953............ |
29,3 |
15 |
32,7 |
16 |
135,3 |
69 |
197,3 |
100 |
30,7 |
16 |
1954............ |
28,5 |
15 |
31,1 |
16 |
133,7 |
69 |
193,3 |
100 |
27,8 |
14 |
1955............ |
30,1 |
14 |
34,1 |
16 |
145,2 |
70 |
209,4 |
100 |
34,9 |
17 |
1956............ |
24,3 |
13 |
331 |
17 |
134,4 |
70 |
1918 |
100 |
30.2 |
16 |
1957 1 .......... |
22,3 |
11 |
39,1 |
18 |
149,9 |
71 |
211,3 |
100 |
33,3 |
16 |
År |
Ostkusten |
Sydkusten |
Västkusten2 |
Totalfångst2 |
Därav iland-fört i utri-kes hamnar2 |
|||||
Milj. kr |
% |
Milj. kr |
% |
Milj. kr |
% |
Milj. kr |
% |
Milj. kr |
% |
|
Fångstvärde |
||||||||||
1935/39 ........ |
8,3 |
28 |
3,7 |
13 |
17,6 |
59 |
29,6 |
100 |
3,1 |
10 |
1940/44 ........ |
26,3 |
31 |
13,5 |
16 |
45.8 |
53 |
85,6 |
100 |
0,3 |
0 |
1945............ |
29,3 |
26 |
16,4 |
14 |
67,7 |
60 |
113,4 |
100 |
7,0 |
6 |
19f6............ |
22,9 |
25 |
10,3 |
11 |
59,5 |
64 |
92,7 |
100 |
10,1 |
11 |
1947............ |
20,4 |
23 |
11,2 |
12 |
58,4 |
65 |
9 ),0 |
100 |
5,1 |
6 |
1948............ |
23,6 |
20 |
16,1 |
14 |
75,6 |
66 |
115,3 |
100 |
5,9 |
5 |
1949............ |
22,7 |
22 |
16,1 |
15 |
65,5 |
63 |
104,3 |
100 |
6.8 |
7 |
1950............ |
22,6 |
22 |
14,8 |
15 |
64,2 |
63 |
101,6 |
100 |
8,8 |
9 |
1951............ |
24,9 |
23 |
16,4 |
15 |
67,7 |
62 |
109,0 |
100 |
8,7 |
8 |
1952............ |
24,4 |
20 |
18,4 |
15 |
79,2 |
65 |
122,0 |
100 |
11,0 |
9 |
1953............ |
24,7 |
20 |
20,3 |
17 |
76,6 |
63 |
121,6 |
100 |
10,8 |
9 |
1954............ |
24,4 |
20 |
20,6 |
16 |
79,5 |
64 |
124,5 |
100 |
11,6 |
9 |
1955............ |
23,8 |
18 |
23,2 |
17 |
86,5 |
65 |
133,5 |
100 |
14,1 |
11 |
1956............ |
22 9 |
17 |
21.1 |
16 |
87,7 |
67 |
131.7 |
100 |
15.6 |
12 |
1957 1 .......... |
22,2 |
15 |
25,0 |
17 |
101,5 |
68 |
148,3 |
100 |
17,1 |
12 |
1 Siffrorna är uppskattade av jordbruksnämnden.
2 Skrapfisk ilandförd utomlands är icke inkluderad.
Anm. Aviens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna för åren 1949—1937 men däiemot
icke för åren 1935—1948. Det beräknade totala avi enset har för åren 1945, 1946, 1947 och 1948
utgjort resp. 7,5, 8,8, 8,9 och 9,5 milj. kg.
Bilaga 4
Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1953—september 1957, öre/kg
Tid |
Västkusten |
Sydkusten |
Genom-snittet av |
|||||||||||||||||
Genomsnittliga fiskarpriser |
1 |
Minimipriser1 2 3 |
Genomsnittliga fiskarpriser |
Minimipriser3 |
||||||||||||||||
All fisk2 |
Sill |
Torsk |
Mak- rill |
Annan fisk2 |
Sill |
Sill |
Torsk |
Torsk |
Makrill4 |
Sill |
Torsk |
Sill |
Sill |
Torsk |
Torsk |
|||||
1953 3:e kv. |
65,1 |
44,6 |
76,3 |
79,7 |
102,6 |
56 |
(42) |
36 |
(28) |
63 |
53 |
50 |
51,4 |
50,9 |
65 |
55 |
49 |
46 |
122,6 |
|
4:e kv. |
58,7 |
36,2 |
104,0 |
66,4 |
101,0 |
53 |
(45) |
36 |
(2b) |
63 |
53 |
50 |
57,2 |
56,0 |
65 |
55 |
49 |
46 |
125,0 |
|
1954 |
49,5 |
35,0 |
86,7 |
56,5 |
95,8 |
49 |
(36) |
36 |
(20) |
63 |
53 |
50 |
68,2 |
60,0 |
65 |
55 |
49 |
46 |
120,1 |
|
2:a kv. |
75,9 |
38,6 |
74,0 |
69,0 |
92,7 |
49 |
(36) |
34 |
(20) |
63 |
53 |
50 |
44,3 |
44,2 |
65 |
55 |
49 |
46 |
100,0 |
|
3:e kv. |
67,9 |
43,6 |
81,8 |
91,4 |
109,1 |
56 |
(42) |
36 |
(28) |
63 |
53 |
50 |
54,1 |
50,3 |
65 |
55 |
49 |
46 |
117,6 |
|
4:e kv. |
66,1 |
37,2 |
117,5 |
75,2 |
119,3 |
53 |
(42) |
31 |
(28) |
63 |
53 |
50 |
63,9 |
59,5 |
65 |
55 |
49 |
46 |
119,9 |
|
1955 |
47,3 |
31,1 |
95,8 |
87,6 |
113,8 |
49 |
(38) |
31 |
(22) |
63 |
53 |
50 |
63,2 |
55,8 |
65 |
55 |
49 |
46 |
112,6 |
|
2:a kv. |
72,6 |
37,4 |
83,1 |
59,1 |
92,3 |
49 |
(38) |
31 |
(22) |
63 |
53 |
55 |
(48) |
47,b |
52,2 |
65 |
55 |
49 |
46 |
111,8 |
3:e kv. |
61,2 |
41,4 |
77,0 |
79,0 |
83,4 |
59 |
(45) |
39 |
(31) |
63 |
53 |
55 |
(48) |
48,2 |
56,4 |
65 |
55 |
56 |
53 |
125,2 |
4:e kv. |
77,5 |
47,6 |
107,3 |
90,5 |
104,5 |
55 |
(36) |
35 |
(32) |
63 |
53 |
55 |
(48) |
56,0 |
59,6 |
65 |
55 |
56 |
53 |
134,1 |
1956 |
||||||||||||||||||||
l:a kv. |
65,9 |
46,3 |
79,9 |
120,1 |
100,5 |
49 |
(38) |
31 |
(22) |
63 |
53 |
55 |
(48) |
66,4 |
58,1 |
65 |
55 |
56 |
53 |
136,0 |
2:a kv. |
73,6 |
42,5 |
80,8 |
69,9 |
89,0 |
49 |
(38) |
31 |
(22) |
68 |
58 |
55 |
(48) |
58,7 |
49,4 |
65 |
55 |
53 |
50 |
123,4 |
3:e kv. |
68,8 |
48,0 |
82,2 |
98,6 |
97,2 |
59 |
(47) |
39 |
(31) |
68 |
58 |
55 |
(48) |
47.4 |
56,1 |
68 |
58 |
55 |
52 |
128,9 |
4:e kv. |
74,4 |
44,5 |
111,2 |
96,4 |
113,6 |
55 |
(45) |
36 |
(27) |
68 |
58 |
55 |
(48) |
53,1 |
59,5 |
68 |
58 |
56 |
53 |
139,4 |
1957 |
64,0 |
42,2 |
97,2 |
99,2 |
115,0 |
49 |
(43) |
31 |
(24) |
68 |
58 |
55 |
(48) |
58,7 |
54,4 |
68 |
58 |
56 |
53 |
135,7 |
2:a kv. |
69,0 |
42,0 |
77,0 |
64,0 |
89,4 |
49 |
(43) |
31 |
(28) |
68 |
58 |
59 |
(50) |
61,0 |
51,2 |
68 |
58 |
54 |
51 |
125,3 |
3:e kv. |
65,8 |
47,2 |
78,8 |
75,9 |
93,9 |
62 |
(48) |
41 |
(33) |
69 |
59 |
59 |
(50) |
54,0 |
55,6 |
68 |
58 |
55 |
52 |
133,6 |
1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,
Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.
2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.
3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på
torsk rensad vara med huvud.
4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för
alla köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning
på s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill
samt för beredare av frysta filéer i fråga om makrill).
5 T. o. m. andra kvartalet 1956 har gällt ett gemensamt minimi
pris
av 58 öre för sill, som ilandföres i Blekinge.
6 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen
fastställt att gälla vid försäljning till återförsäljare i och för
dennes rörelse, och är sålunda ej jämförbart med de i kolumnerna
redovisade fiskarpriserna.
Anm. 1. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna
inkluderar i föi ekommande fall exempelvis auktionsavgifter och
fiskarens andel i lådkostnaden.
Anm. 2. Vissa korrigeringar har i tablån skett av de i bilaga 4
till prop. 1957:88 angivna fiskarpriserna.
05
ro
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958
33
Bilaga 5
Utrikeshandeln med fisk, fiskrom, ostron och kräftdjur samt fiskkonserver omfattande
stat. nr 27—63 och 315—3171
År |
Utförsel |
Införsel |
Differens |
|||||
Kommersiell export |
Direkt- |
Sum- |
Kommersiell import |
Sum- |
Utförsel- |
|||
land- |
överskott(+) |
|||||||
(fisk |
(fiskkon- |
ningar i |
(fisk |
(fiskkon- |
Införsel- |
|||
m. m.) |
server) |
utlan- |
m. m.) |
server) |
överskott (—) |
|||
stat. nr |
stat. nr |
det* |
stat. nr |
stat. nr |
||||
27-63 |
315-317 |
27-63 |
315-317 |
|||||
Miljoner kilogram |
||||||||
1935/39. |
25,6 |
0,9 |
14,8 |
41,3 |
50,2 |
1,4 |
51,6 |
- 10,3 |
1940/44. |
5,6 |
0,2 |
1,7 |
7,5 |
11,7 |
0,3 |
12,0 |
- 4,5 |
1945.... |
6,7 |
0,1 |
6,7 |
13,5 |
16,8 |
0,2 |
17,0 |
- 3,5 |
1946.... |
34.1 |
2,5 |
13,0 |
49,6 |
28,4 |
0,7 |
29,1 |
+ 20,5 |
1947.... |
17,6 |
2,5 |
10,1 |
30,2 |
30,1 |
1,2 |
31,3 |
- 1,1 |
1948.... |
47,8 |
1,4 |
12,9 |
62,1 |
28,5 |
0,7 |
29,2 |
+ 32,9 |
1949.... |
46,2 |
2,2 |
18,1 |
66,5 |
23,5 |
0,8 |
24,3 |
+ 42,2 |
1950.... |
35,5 |
2,7 |
24,5 |
62,7 |
26,8 |
1,5 |
28,3 |
+ 34,4 |
1951.... |
51,1 |
1,7 |
19,0 |
71,8 |
31,1 |
1,2 |
32,3 |
+ 39,5 |
1952.... |
55,3 |
1,7 |
28,8 |
85,8 |
34,8 |
1,6 |
36,4 |
+ 49,4 |
1953.... |
48,1 |
1,1 |
30,7 |
79,9 |
36,4 |
2,0 |
38,4 |
+ 41,5 |
1954.... |
52,7 |
2,3 |
27,8 |
82,8 |
34,2 |
2,3 |
36,5 |
+ 46,3 |
1955.... |
51,2 |
1,6 |
34,9 |
87,7 |
44,1 |
2,7 |
46,8 |
+ 40,9 |
1956.... |
41,0 |
1,8 |
30.3 |
73,1 |
44,1 |
3,1 |
47,2 |
+ 25,9 |
1957 3 .. |
42,8 |
0,9 |
33,3 |
77,0 |
38,6 |
2,8 |
41,4 |
+ 35,6 |
Miljoner kronor |
||||||||
1935/39 |
8,0 |
1,1 |
3,1 |
12,2 |
23,1 |
2,4 |
25,5 |
- 13,3 |
1940/44 |
2,9 |
0,2 |
0,3 |
3,4 |
10,5 |
1,6 |
12,1 |
- 8,7 |
1945.... |
4,1 |
0,2 |
7,0 |
11,3 |
19,6 |
1,3 |
20,9 |
- 9,6 |
1946.... |
25,6 |
5,4 |
10,1 |
41,1 |
32,2 |
4,3 |
36,5 |
+ 4,6 |
1947.... |
17,7 |
7,4 |
5,1 |
30,2 |
30,6 |
5,2 |
35,8 |
- 5,6 |
1948.... |
33,6 |
4,9 |
5,9 |
44,4 |
29,7 |
2,5 |
32,2 |
+ 12,2 |
1949.... |
28,0 |
5,7 |
6,8 |
40,5 |
24,7 |
2,8 |
27,5 |
+ 13,0 |
1950.... |
23,5 |
7,6 |
8,8 |
39,9 |
29.9 |
6,5 |
36,4 |
+ 3,5 |
1951.... |
33,8 |
5,6 |
8,7 |
48,1 |
37,4 |
5,8 |
43,2 |
+ 4,9 |
1952.... |
38,9 |
5,5 |
11,0 |
55,4 |
47,1 |
6,8 |
53,9 |
+ 1,5 |
1953.... |
34,2 |
3,7 |
10,8 |
48,7 |
50,3 |
8,7 |
59,0 |
- 10,3 |
1954.... |
35,1 |
7,7 |
11,6 |
54,4 |
54,4 |
11,2 |
65,6 |
- 11,2 |
1955.... |
35,3 |
5,5 |
14,1 |
54,9 |
72,6 |
13,9 |
86,5 |
- 31,6 |
1956.... |
33,1 |
6,3 |
15,6 |
55,0 |
72,3 |
15,7 |
88,0 |
-33,0 |
1957 3 .. |
38,2 |
3,6 |
17,1 |
58,9 |
69,9 |
15,5 |
85,4 |
- 26,5 |
1 Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur hänföres till stat. nr 281: 1
och 321:5. År 1957 uppgick införseln av dessa varor till 3,1 milj. kr. och 512 ton samt utförseln
till 0,3 milj. kr. och 109 ton.
2 Skrapfisk är icke inkluderad. Direktlandningar av skrapfisk uppgick i milj. kg till år 1950
3.9, år 1951 2,5, år 1952 3,6, år 1953 2,4, år 1954 7,8, år 1955 10.1, år 1956 5,5 och år 1957
4.9. Förstahandsvärdet i milj. kr. utgjorde under resp. år 0,5, 0,3, 0,4, 0,4, 1,4, 2,0, 1,1 och 0,8.
3 Siffrorna för kommersiell handel enligt tullverkets preliminära statistik, direktlandningar
enligt jordbruksnämndens beräkningar. Tidigare års siffror är hämtade från handelsstatistiken.
3 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 71
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958
Bilaga 6
Prisutvecklingen på vissa förnödenheter inom fisket
(Indextal 1946 = 100)
År |
Skarps illtrål1 70 fot |
Trålwire l1/*" 42 tr |
Sill trålnät |
Snörpvadnät 26/» 17 mm |
||||
Kr. |
Indextal |
Kr. |
Indextal |
Kr. per kg |
Indextal |
Kr. per kg |
Indextal |
|
1938...... |
400 |
67 |
0,45 |
60 |
4,30 |
54 |
6,60 |
Öl |
1939...... |
350 |
58 |
0,57 |
76 |
4,81 |
60 |
7,08 |
55 |
1940/45 .. |
550 |
92 |
0,67 |
89 |
7,42 |
93 |
11,47 |
89 |
1946...... |
600 |
100 |
0,75 |
100 |
7,97 |
100 |
12,92 |
100 |
1947...... |
600 |
100 |
0,75 |
100 |
7,97 |
100 |
12,92 |
100 |
1948...... |
775 |
129 |
0,95 |
127 |
10,71 |
134 |
15,06 |
117 |
1949...... |
775 |
129 |
0,95 |
127 |
11,05 |
139 |
15,75 |
122 |
1950...... |
840 |
140 |
1,10 |
147 |
12,82 |
161 |
18,30 |
142 |
1951...... |
1192 |
199 |
1,25 |
167 |
16,32 |
205 |
24,41 |
189 |
1952...... |
1155 |
193 |
1,35 |
180 |
15,85 |
199 |
23,85 |
185 |
1953...... |
1155 |
193 |
1,20 |
160 |
15,20 |
191 |
23,70 |
183 |
1954...... |
1155 |
193 |
0,95 |
127 |
15,20 |
191 |
23,40 |
181 |
1955...... |
1155 |
193 |
0,87 |
116 |
15,00 |
188 |
23,40 |
181 |
1956...... |
1 155 |
193 |
0,99 |
132 |
15,00 |
188 |
23,40 |
181 |
1957...... |
1 155 |
193 |
1,09 |
145 |
14,67 |
184 |
23,40 |
181 |
År |
Snurrevadståg Tross om 50 kg |
Strömmingssköte; 7 200 x 300 x 19 x |
Brännolja 0-zon |
V»-låda |
||||
Kr. per kg |
Indextal |
Kr. |
Indextal |
Öre per |
Indextal |
Kr. |
Indextal |
|
1938...... |
1,00 |
29 |
137 |
33 |
11,2 |
77 |
||
1939...... |
1,10 |
31 |
137 |
33 |
11,7 |
81 |
. . |
— |
1940/45 .. |
2,85 |
81 |
306 |
75 |
73,3 |
505 |
— |
|
1946...... |
3,50 |
100 |
410 |
100 |
14,5 |
100 |
1,60 |
100 |
1947...... |
3,50 |
100 |
411 |
100 |
14,8 |
102 |
1,75 |
109 |
1948...... |
3,25 |
93 |
415 |
101 |
17,9 |
123 |
1,85 |
116 |
1949...... |
3,85 |
no |
429 |
105 |
17,4 |
120 |
1,75 |
109 |
1950...... |
4,15 |
119 |
432 |
105 |
19,8 |
137 |
1,75 |
109 |
1951...... |
4,94 |
141 |
478 |
116 |
23,1 |
159 |
2,90 |
181 |
1952...... |
4,85 |
139 |
493 |
120 |
23,2 |
160 |
2,95 |
184 |
1953...... |
4,12 |
118 |
470 |
115 |
22,7 |
157 |
2,40 |
150 |
1954...... |
3,58 |
102 |
486 |
119 |
21,8 |
150 |
2,50 |
156 |
1955...... |
3,38 |
97 |
522 |
127 |
22,0 |
152 |
2,65 |
166 |
1956...... |
3,49 |
100 |
522 |
127 |
23,3 |
161 |
2,60 |
163 |
1957...... |
3,85 |
no |
496 |
121 |
26,1 |
180 |
2,53 |
158 |
1 Fr. o. m. 1955 har nya tråltyper kommit till användning. Priserna för sådana trålar av
84 fots längd, tillverkade av bomullsgarn, har varit oförändrade och ligger mellan 1 SOO och
1 600 kr.
Anm. Priset på is på västkusten har 1946—1957 varit oförändrat 32 kr. 10 öre per ton.
680139 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk nnder tiden
i*/*1 1946—sl/ia 1957, allt i kr.
Bilaga 7
År |
Västkusten |
Sydkusten |
Ostkusten (strömming) |
Importfisk |
||||
Pris- reglerings- avgifter |
Utgifter |
Pris- reglerings- avgifter |
Utgifter |
Pris- reglerings- avgifter |
Utgifter |
Pris- reglerings- avgifter |
Införsel- avgifter |
|
Pristillägg |
Pristillägg |
Prisutjämn.- bidragm.m.2 |
||||||
1946 .................. 1947 .................. 1948 .................. 1949 .................. 1950 .................. 1951 .................. 1952 .................. 1953 .................. 1954 .................. |
1 117 780: 21 1 699 532:08 2 239 833:72 2 000 733: 09 1 546 655: 26 2 026 991:10 2 152 916: 51 2 309 384:26 2 323 216: 67 1956 955: 61 |
1 276 724:82 1 507 945:02 1 949 812: 46 1 928 838: 41 2 560 254: 65 1 441 531: 28 1713 595:81 1 757 128:95 1 563 805:09 1 500 000: — |
124 086:57 |
80 276:72 8 323:68 |
113 425:88 |
140 726: — |
80 167:09 1326 222: 23 1 352 397:96 1 322 794: — 2 180 626:39 |
1 560 000: — |
1956 .................. 1957 .................. |
1653 500:39 |
2 564 811: 90 81562 371: 21 |
299 295:86 |
634 727: 07 3 755 000: — |
382 933:98 |
582 461:13 8 330 000: — |
1 707 184:85 |
|
Omkostnader |
Omkostnader |
Omkostnader |
||||||
1946 1957............ Avveckling av statslån Summa |
‘>2 439 476:18 |
307 201: 71 2 500 000: — 24134 021:31 |
4 277 054:38 |
77 135: 42 4 256 309:03 |
4122 272: 71 |
3154:80 6 757 214:08 |
11144 430: 05 |
2668 852:05 |
Behållning ( + ) resp. |
- 1694 545:13 |
+ 20 745: 35 |
- 2634 941:37 |
|||||
Överfört år 1946 från Ränteinkomst ........ Uppbörds- och kontroll-kostnader .......... |
+ 9 504 540:95 + 1000000:-+ 1569 254:67 - 72 449: — |
|||||||
Behållning SI/i2 1957 .. |
+ 12 001 346:62 |
'' Beträffande strömmingsregleringen ''/*. .......
2 Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets införande ställts till ostkustens förfogande for pnsutjammngs -
bidrag och sedermera helt åtgått.
3 Beloppet är preliminärt.
Anm. »Prisregleringsavgifter» och > införselavgifter»
utjämningsbidrag» belöper på resp. år.
avser under resp. år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »pris -
os
eu
Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958