Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

1

Nr 66

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående högre utbildning
av sjuksköterskor; given Stockholms slott den
31 januari 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att nuvarande, av svensk sjuksköterskeförening
bedriven verksamhet i Stockholm och Göteborg för utbildning av instruktions
sköterskor vid sjuksköterskeskolor samt av husmödrar och avdelningssköterskor
vid sjukvårdsanstalter övertages av staten. Kostnaden härför
beräknas för nästa budgetår till 260 000 kronor, varav 235 000 kronor för
avlöningar och 25 000 kronor för omkostnader.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 66

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
31 januari 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och
civildepartementen anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet
Johansson, fråga om anordnandet av högre utbildning av sjuksköterskor
samt anför därvid följande.

Inledning

I årets statsverksproposition, XI ht, p. 112, har, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för Högre utbildning av sjuksköterskor preliminärt
beräknats ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

Kurser för utbildning av instruktionssköterskor vid sjuksköterskeskolorna
samt husmödrar och avdelningssköterskor vid sjukvårdsanstalterna har
hittills bedrivits av svensk sjuksköterskeförening, som erhållit statsbidrag
till verksamheten med i princip två tredjedelar av kostnaderna. Föreningen
avser att nedlägga denna verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1958.

I ett den 10 november 1949 avlämnat betänkande II (SOU 1951:33)
framlade 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen förslag rörande
ordnandet av bl. a. utbildningen av sjuksköterskor med undervisande
och administrativa uppgifter. Sedan betänkandet varit föremål för
remissbehandling, uppdrog Kungl. Maj :t — som fann kommitténs betänkande
i berörda del böra överarbetas —• åt medicinalstyrelsen att, med
beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i 1955 års statsverksproposition
(XI ht, p. 110), verkställa ifrågavarande översyn av betänkandet.
Vidare bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för inrikesdepartementet
att tillkalla högst tre experter jämte sekreterare för att biträda
medicinalstyrelsen vid utredningsarbetet.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades sedermera landstingsdirektören
Erland von Hofsten, ordföranden i svensk sjuksköterskeförening,
riksdagsledamoten Gerda Höjer samt föreståndaren för statens
sjuksköterskeskola i Stockholm Astrid Janzon att såsom experter biträda
medicinalstyrelsen vid fullgörandet av ifrågavarande utredningsuppdrag.

3

Kangl. Maj. ts proposition nr 66 år 1958

Med skrivelse den 20 september 1957 har medicinalstyrelsen överlämnat
förslag angående högre utbildning för sjuksköterskor. Förslaget har
i samråd med experterna, utarbetats av en inom styrelsen utsedd delegation,
bestående av medicinalrådet O. von Zweigbergk samt byråinspektörerna
Majsa Andrell och Brita Engström.

Över förslaget har yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, centrala
sjukvårdsberedningen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret,
statens lönenämnd, överstyrelsen för yrkesutbildning, styrelserna för statens
institut för folkhälsan, socialinstitutet i Stockholm samt statens sjuksköterskeskolor
i Stockholm och Göteborg, kompetensutredningen, arbetsmarknadsstyrelsen,
styrelserna för svenska landstingsförbundet och
svenska stadsförbundet, svensk sjuksköterskeförening, Sveriges läkarförbund,
svenska lasarettsläkarföreningen och svenska socialvårdsförbundet.

Nuvarande förhållanden

Antalet rektors- och lärartjänster uppgick den 1 januari 1957 till 231,
varav flertalet hänför sig till de egentliga sjuksköterskeskolorna. Av 160
lärartjänster vid dessa skolor uppehölls 18 av vikarier utan lärarutbildning,
medan 16 var helt vakanta, och av 27 lärartjänster för utbildning
av sinnessjukvårdspersonal uppehölls endast 13 av kompetenta befattningshavare.
Antalet husmoderstjänster vid de större kroppssjukhusen
var den 31 december 1955 sammanlagt 260. Härtill kommer 350 sådana
tjänster vid sjukstugor och övriga mindre anstalter samt 121 tjänster vid
de statliga och kommunala sinnessjukhusen. Slutligen finns ett antal administrativt
utbildade sjuksköterskor med uppgifter bl. a. inom åldringsvården.

Vid sjuksköterskeföreningens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
anordnas årligen dels fyra avdelningssköterskekurser för sammanlagt
110—120 deltagare, dels en fortsättningskurs för sammanlagt 35
deltagare uppdelad på två linjer, en för utbildning av föreståndarinnor
och instruktionssköterskor vid sjuksköterskeskolor samt en för husmödrar
vid sjukvårdsanstalter. Avdelningssköterskekurserna omfattar 12 veckor
med 283 undervisningstimmar. Lärar- och husmoderskurserna pågår
under 9% månader. Timantalet vid kurserna uppgår till 527 respektive
579. Antalet föreläsningar per läsdag är i medeltal 3,8. Beträffande kursinnehållet
hänvisas till sammanställning å sid. 10. För inträde vid läraroch
husmoderskurserna fordrar man lägst realexamen eller motsvarande
skolunderbyggnad, ehuru betydelsen av studentexamen framhålles. Vidare
fordras genomgång av avdelningssköterskekurs eller därmed jämförlig
kurs —- distriktssköterskeskolan eller barnsjuksköterskeskolans sociala
barnavårdskurs — samt minst två års yrkeserfarenhet, varav någon tid
som avdelningssköterska. Därjämte skall sökande förete inlyg såväl från
vederbörande husmoder som från skol- eller byråföreståndarinna, att hon

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

äger erforderliga personliga förutsättningar. Antalet deltagare i lärarkurserna
med studentexamen har ökat under de senaste läsåren — under
läsåret 1956/57 hade hälften av deltagarna sådan examen, medan endast
enstaka sjuksköterskor med studentexamen sökt sig till husmoderskurserna.
Kurserna bedrives i förhyrda lokaler i Stockholm och Göteborg.

Lärarpersonalen vid institutet utgöres av en rektor, som svarar för en
del av undervisningen i pedagogik och psykologi, samt fyra studieledare,
av vilka en sköter kursverksamheten i Göteborg. Rektor uppbär lön enligt
löneklass A 21 och studieledarna enligt A 18 — statsbidrag utgår dock
för studieledarna endast efter A 16. Därjämte har institutet tillgång till
personal för skriv-, expeditions- och vaktmästargöromål, städning m. m.

De verkliga kostnaderna för kursverksamheten har av sjuksköterskeföreningen
i anslagsframställning för budgetåret 1957/58 beräknats till
cirka 265 000 kronor. För dessa kostnader har — å ett beräknat bidragsunderlag
av cirka 200 000 kronor — utgått statsbidrag med 140 000 kronor.

Kommitténs förslag

Den 1 januari 1949 uppgick antalet befattningar som föreståndarinnor
och instruktionssköterskor för den teoretiska utbildningen till ett 70-tal.
Kommittén ansåg behov föreligga av ytterligare 270 lärare. För att under
en tioårsperiod fylla detta behov borde — med beaktande av den årliga
avgången från kåren — årligen utbildas minst 35—40 lärare. För att täcka
behovet av administrativa befattningshavare borde under nyssnämnda
period 25—30 sjuksköterskor erhålla högre utbildning.

Kommittén fann sig icke böra uppställa krav på viss skolunderbyggnad
som villkor för tillträde till kurserna. Däremot ansågs att sökande borde
ha genomgått avdelningssköterskekurs eller likvärdig utbildning, exempelvis
distriktssköterskeutbildning samt ha fullgjort 2—4 års tjänstgöring
som sjuksköterska och under någon period förvärvat erfarenhet som
avdelningssköterska; allt med dispensmöjligheter för utbildningsanstaltens
styrelse.

Lärarkursen föreslogs omfatta 972 månader. Efter 14 dagars auskultering
vid sjuksköterskeskola skulle följa 572 månaders teoretisk utbildning
samt 3 månaders hospitering vid sjuksköterskeskola, varpå kursen skulle
avslutas med 14 dagars genomgång på utbildningsanstalten av de under
hospiteringen vunna erfarenheterna. — Husmoderskursen — med en utbildningstid
av 9 månader — avsågs börja med 5% månaders teoretisk
undervisning, varpå följde 2l/3 månaders hospitering på olika sjukhus.
Kursen skulle sedan avslutas med en månads teoretisk undervisning. Beträffande
kursinnehållet hänvisas till tabellen å sid. 10.

För anordnandet av lärar- och husmoderskurser samt av kommittén i
ett tidigare betänkande föreslagna avdelningssköterskekurser påkallades

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 är 1958

upprättandet av ett särskilt institut i statlig regi förlagt till Stockholm.
Undervisningen borde vara kostnadsfri. Läroanstaltens styrelse föreslogs
bestå av fem ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t.

Vad slutligen beträffar personalbehovet ansåg kommittén, att institutet
borde förestås av en rektor. Huvudparten av undervisningen borde
meddelas av sjuksköterskor med särskild kompetens, s. k. kursföreståndare,
varjämte en pedagog, helst med lektorskompetens, avsågs meddela
undervisning i psykologi, pedagogik och undervisningsmetodik m. m. I övrigt
skulle undervisningen bestridas av erforderligt antal timlärare.

Medicinalstyrelsens förslag
Avdelningssköterskekurser

Avdelningssköterskekurser bör anordnas vid samma utbildningsanstalt
som lärar- och husmoderskurserna. Med hänsyn härtill och då genomgång
av avdelningssköterske- eller likvärdig kurs bör föregå deltagande i lärareller
husmoderskurs, har styrelsen jämväl gjort en översyn av sjuksköterskekommitténs
förslag till avdelningssköterskekurs.

En avdelningssköterska bör äga kännedom om aktuella rön inom olika
delar av sjukdom släran och förvärva ytterligare kunskaper framför allt
i pedagogik och psykologi samt arbetsledning. I nedanstående tabell har
sammanförts av styrelsen föreslagen ämnesgruppering jämförd med kommitténs
förslag samt nuvarande kurser:

Ämne

Timantal

Kommittén

Nuvarande utb.

Styrelsens förslag

Pedagogik och psykologi m. m.........

86

90

80

Socialkunskap......................

20

49

45

Allmän hygien......................

10

12

10

Sjukdoms- samt allmän hälso- och sjuk-

vårdslära (inklusive psykiatri).......

83

81

70

Orientering om sjuksköterskeskolornas
program samt biträdes- och sinnes-

sjukvårdspersonalens utbildning.....

—

7

7

Sjukhusadministration och arbetsled-

ning.............................

37

35

40

Studievägledning....................

—

9

8

Ej specificerade föreläsningar, semina-

rier och studiebesök...............

72

—

—

Summa

308

283

260

Den föreslagna nedskärningen från 283 till 260 timmar har möjliggjorts
av den förbättrade sjuksköterskeundervisningen. De nuvarande kursernas

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

längd har vidare ansetts kunna minskas från 12 till 11 veckor. Antalet lektioner
per läsdag kommer därigenom att uppgå till 3,9. En av sjuksköterskeföreningen
ifrågasatt förlängning av hospiteringstiden, f. n. tre dagar,
kan styrelsen icke tillstyrka men förordar att två av dagarna utnyttjas
för väl organiserade gruppbesök.

För tillträde till avdelningssköterskekurs bör fordras minst ett års väl
vitsordad tjänstgöring som sjuksköterska å sjukhus.

Styrelsen anser det i hög grad önskvärt, att varje blivande avdelningssköterska
genomgått avdelningssköterskekurs. Då antalet avdelningssköterskor
och specialsköterskor f. n. uppgår till cirka 5 000, behövs årligen
omkring 300 sjuksköterskor enbart för att täcka avgången. Med hänsyn
härtill och till rådande sjuksköterskebrist är det icke möjligt att nu uppställa
ett sådant villkor.

Såsom senare ytterligare kommer att beröras anser styrelsen tillfyllest
att husmödrarna vid mindre sjukvårdsanstalter genomgår mindre omfattande
utbildning än den ordinarie husmoderskursen. Nu avsedda utbildning
föreslås ske genom förlängning av en av avdelningssköterskekurserna
med 80 timmars teoriundervisning under fyra veckor samt en veckas
hospitering. Den förlängda kursen skulle alltså omfatta (11 + 4 + 1)
16 veckor. Sjuksköterska, som tidigare genomgått avdelningssköterskekurs,
bör kunna deltaga enbart i den sista delen om fem veckor.

Arbetsuppgifter för sjuksköterskor med högre utbildning

De heltidsanställda instruktionssköterskorna vid sjuksköterskeskolorna
svarar dels jämte ett flertal timlärare för den teoretiska undervisningen —
framför allt i hälso- och sjukvårdslära och närbesläktade ämnen — dels —
i egenskap av kliniklärarinnor — för handledningen av sjuksköterskeeleverna
under deras praktiska utbildning. Styrelsen anser, att dessa instruktionssköterskor
i största möjliga utsträckning bör svara för undervisningen
av eleverna. I mån av erforderlig kompetens torde de med fördel kunna åläggas
undervisningen i de sociala ämnena, i samhällshygien och eventuellt även
i psykologi.

Husmodern vid en sjukvårdsanstalt är förman för sjukvårdspersonalen och
i förekommande fall även för den ekonomipersonal, som ej lyder under
annan föreståndarinna. Hon har vidare den yttersta tillsynen över de tjänstebostäder,
som tillhandahålles sjukvårdspersonalen samt ansvarar för förråd
av olika slag och för vården av inventarier. Hon bör bistå vid olika utredningar,
där hennes speciella kunskaper kan vara av värde och vid uppgörandet
av planer för sjukhusets utbyggnad m. m. Slutligen bör hon sträva
efter att upprätthålla en god samarbetsanda samt verka för såväl patienternas
som personalens trivsel. Då flera husmödrar finnes anställda, brukar
en husmoder ha hand om personalen och en om förråden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

7

Behovet av sjuksköterskor med högre sjuksköterskeutbildning

Som norm för beräkningarna beträffande instruktionssköterskor utgår
medicinalstyrelsen från ett behov av 9 lärartjänster vid skolor med en intagning
av cirka 60 elever per år. Kommittén beräknade för sin del 6—7 tjänster.
Styrelsen hänvisar till stöd för sin beräkning bl. a. till föreslagen ökad
omfattning av instruktionssköterskornas undervisningsskyldighet i förhållande
till timlärarna. Med utgångspunkt från angivna norm beräknar styrelsen
behovet av nya lärartjänster enligt nedanstående sammanställning.

Befintliga

tjänster

Erforderliga
nya tjänster

Summa

Sjuksköterskeskolorna...............

187

100

287

Centralskolorna.....................

11

2

13

Statens distriktssköterskeskola........

2

i

3

Utbildning av sinnessjukvårdspersonal.

27

5

32

Utbildning av sjukvårdsbiträden......

4

32

36

231

140

371

Till angivna 140 nya tjänster måste läggas 48 vakanta tjänster, som icke
uppehälles av kompetenta vikarier. Styrelsen anser det synnerligen önskvärt,
att behovet av ytterligare (140 + 48) 188 lärare fylles inom en tioårsperiod,
d. v. s. genom ett årligt tillskott av 19 lärare. Härtill kommer i medeltal 17
lärare för att täcka avgången på grund av giftermål, pension, dödsfall etc.
Sammanlagt behövs således minst (19 + 17) 36 nyutbildade lärare varje år.
För att täcka detta behov bör två lärarkurser anordnas årligen. På grund av
lokalbrist och med hänsyn till rekryteringsunderlaget bör dock under de
närmaste åren dubblerade kurser hållas endast vartannat år.

Vid beräkningen av utbildningsbehovet för administrativa befattningar
har styrelsen utgått från att alla sjukhus och vårdanstalter behöver minst
en administrativt väl utbildad sjuksköterska. De allra minsta anstalternas
behov torde dock, såsom tidigare föreslagits, kunna tillgodoses genom befattningshavare,
som genomgått en mindre omfattande utbildning. Utökningen
av vårdplatsantalet vid olika sjukvårdsanstalter har för tiden 1950—
1965 av arbetskraftsutredningen beräknats till 35 procent. Styrelsen har dock
ansett sig böra räkna med en ökning om högst 30 procent vid undervisnings-,
special- och delade lasarett samt kronikeranstalter och hem för lättskötta
sinnessjuka men i övrigt ingen ökning av vårdplatsantalet. Med nuvarande
relationstal mellan antalet befattningar och vårdplatser skulle enbait till
följd av denna ökning av vårdplatsantalet erfordras ett tillskott av 45 nya
tjänster (alternativ 1). För att husmödrarna på ett tillfredsställande sätt
skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter, måste emellertid antalet tjänster
ökas i förhållande till antalet vårdplatser. Fn utbyggnad av husmodersorganisationen
har för övrigt redan pabörjats. Utbyggnaden som torde

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

innebära att antalet vårdplatser i förhållande till antalet tjänster under den
närmaste tioårsperioden minskas med 30 procent — leder till en ökning
med 121 tjänster (alternativ 2). Då en klinikföreståndarinna endast bör ha
ett verksamhetsområde motsvarande en medicinsk eller kirurgisk avdelning
(överläkaravdelning), har styrelsen för att kontrollera hållbarheten i beräkningsgrunderna
enligt alternativ 2 uträknat medeltalet medicinska
respektive kirurgiska vårdplatser vid undervisningslasaretten, de stora städernas
sjukhus och centrallasaretten. Om det sålunda erhållna medeltalet
170 tages till utgångspunkt för behovsberäkningen (alternativ 3), blir
antalet erforderliga nya tjänster 98. I nedanstående tabell har sammanställts
det årliga nytillskott av husmödrar, som under en tioårsperiod erfordras
enligt de tre alternativen. Hänsyn har därvid tagits till beräknad årlig avgång
från husmoderstjänsterna. För sinnessjukhusens del har endast beräknats
täckning för avgången från ledande tjänster.

Utbildningsbehov under ett år

alt. 1.

alt. 2.

alt. 3.

Årlig utökning..............

5

12

10

För årlig avgång: kroppssjukhus......

17

20

19

sinnessjukhus.......

7

7

7

Summa

29

39

36

Beräkningarna enligt alternativ 2 torde närmast motsvara det verkliga behovet
av husmödrar. För utbildning av ifrågavarande ca 40 husmödrar erfordras
årligen två kurser. Dubbelkurs torde dock till en början kunna anordnas
endast vartannat år.

Vid de mindre sjukvårdsanstalterna beräknas under en tioårsperiod tillkomma
sex nya tjänster per år. För att täcka den årliga avgången från
befintliga tjänster kräves 23 nya befattningshavare. Behovet av sjuksköterskor,
som genomgått lägre administrativ kurs, uppskattas därför till 29 per
år. Härtill kommer dock sannolikt ett visst antal för större eller mindre
anstalter inom åldringsvården.

Villkor för deltagande i de högre utbildningskursema

För inträde vid lärarkursen bör fordras studentexamen, då deltagarna
bör äga den allmänbildning och studievana som denna examen ger. Ett stigande
antal elever i sjuksköterskeskolorna har avlagt sådan examen eller
äger motsvarande bildningsnivå. Det är därför olämpligt, om deras blivande
lärare äger lägre allmän bildningsgrad. Då emellertid tillräckligt antal sjuksköterskor
med studentexamen hittills ej anmält sig till kurserna och bland
andra sjuksköterskor torde finnas åtskilliga med god studiebegåvning samt
intresse och fallenhet för undervisning, anser styrelsen icke möjligt att f. n.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

uppställa studentexamen som oavvisligt inträdeskrav. Tills vidare bör även
andra sökande än studenter, dock icke med lägre skolunderbyggnad än realexamen,
kunna antagas till lärarkurserna. Sökande utan studentexamen bör
på sätt utbildningsanstaltens styrelse finner lämpligt styrka innehav av tillräckliga
kunskaper för att kunna följa undervisningen. Vidare bör krävas
omkring två års yrkeserfarenhet, varav minst sex månaders tjänstgöring å
kirurgisk eller medicinsk vårdavdelning eller å vårdavdelning å odelat lasarett.

En husmoder bör i princip ha samma bildningsnivå som sjuksköterskeskolornas
lärare. Utöver god allmänbildning är praktisk begåvning samt arbetsledare-
och samarbetsegenskaper av väsentligt värde. Då sökande med
goda meriter i detta avseende i stor utsträckning torde stå att finna bland
sjuksköterskor med realexamen eller normalskolekompetens, har styrelsen
icke ansett sig böra förorda högre inträdeskrav till husmoderskursen än realexamen.
Även sjuksköterska, som på annat sätt förvärvat med realexamen
likvärdiga kunskaper, bör i vissa fall kunna antagas till kursen. Den blivande
husmodern bör ha en grundlig erfarenhet som sjuksköterska. Minst
fyra års tjänstgöring som avdelningssköterska eller motsvarande vore önskvärd,
men för att nå bredast möjliga rekryteringsunderlag föreslår styrelsen
minst två års erfarenhet från sådan tjänstgöring, varav minst sex månader
från vårdavdelning. Undantag härifrån bör dock kunna göras för synnerligen
välmeriterad sökande.

För inträde vid såväl lärar- som husmoderskursen bör fordras att vederbörande
genomgått avdelningssköterskekurs, distriktssköterskeskolan eller
barnsjuksköterskeskolans sociala barnavårdskurs.

Vid antagandet av elever till båda kurserna bör särskilt beaktas betyg från
sjuksköterskeskola och tjänstgöringsbetyg samt, i fråga om husmoderskursen,
sökandens ledareegenskaper och organisationsförmåga.

Utbildningens omfattning

Kursinnehållet i lärar- och husmodersutbildningen redovisas i följande
sammanställning, i vilken sjuksköterskekommitténs förslag och nuvarande
kursinnehåll omdisponerats i ämnesgrupper, som överensstämmer med de
av styrelsen föreslagna.

Styrelsen har förutsatt att sjuksköterskorna •—- i motsats till vad tidigare
varit fallet — kommer att erhålla enhetlig utbildning samt före deltagande
i lärar- eller husmoderskurs genomgått avdelningssköterskekurs eller motsvarande
tilläggsutbildning. Med hänsyn härtill och till erfarenheterna vid
sjuksköterskeföreningens kurser bör den teoretiska undervisningen omfatta
cirka 500 timmar för lärarutbildningen och 520 för husmodersutbildningen.

Deltagarna i lärarkurs förutsättes ägna åtskillig tid till självstudier i de
ämnen vari de skall undervisa. Det är därför erforderligt att fördela kursen

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

Timantal

Läroämne

Lärarlinjen

Husmoderslinjen

Kom-

mittén

Nuv.

utb.

Styrel-

sens

förslag

Kom-

mittén

Nuv.

utb.

Styrel-

sens

förslag

Pedagogik och psykologi.........

2391

215a

2003

44

139

108

Statistik.......................

—

10

—

—

14

—

Socialkunskap..................

33

84

80

33

94

80

Anatomi och fysiologi m. m.......

50

60

65

—

—

—

Bakteriologi och hygien..........

32

284

284

18

23

22

Farmakologi....................

20

20

28

—

—

—

Sjukdoms- samt hälso- och sjuk-

vårdslära.....................

—

2

—

—

—

—

Hälso- och sjukvårdens historia. . .

40

9

10

—

—

—

Sjuksköterskeskolornas organisa-tion och verksamhet jämte utbild-ning i övrigt av hälso- och sjuk-

vårdspersonal.................

6

70

64

5

16

16

Sjukhusadm. och arbetsledning ...

16

15

25

212

259

273»

Nationalekonomi................

—

—

—

20

20

20

Studievägledning................

—

14

—

—

14

—

Ej specificerat..................

52

—

—

58

—

—

Summa

488

527

500

390

579

519

1 Inkl. administration, röstvård, etik och psykiatri. Förstnämnda ämne redovisas i nuvarande
utbildning och i utredningens förslag under sjuksköterskeskolornas organisation och verksamhet.

2 Inkl. talövningar, sammanträdesmetodik och etik.

3 Inkl. statistik.

4 Inkl. näringsfrågor.

på tre terminer, innefattande 215 läsdagar med 2,3 föreläsningar per läsdag
(2,7 vid fem läsdagar per vecka). Den praktiska utbildningen bör förläggas
till sjuksköterskeskolor över hela landet. Praktiktiden bör enligt styrelsens
uppfattning utsträckas till 5—6 månader. Under senare delen av nämnda
tid bör praktikanterna om möjligt vikariera som instruktionssköterskor.

Husmoderskursen föreslås omfatta — inklusive två månaders praktisk
utbildning — två terminer med tillhopa 170 läsdagar. Antalet föreläsningar
per läsdag beräknas till 3,0 (vid fem läsdagar per vecka 3,7).

Utbildningens anordnande m. m.

Styrelsen har icke funnit möjligt att inordna den högre sjuksköterskeutbildningen
vid redan befintlig läroanstalt utan förordar i likhet med
sjuksköterskekommittén, att ett särskilt institut inrättas. Vad huvudmannaskapet
beträffar har inom styrelsen, med utgångspunkt från att enskild
huvudman icke kan ifrågakomma, diskuterats tre olika möjligheter, nämligen
om institutet bör drivas enbart av staten, gemensamt av samtliga
landsting och städer utanför landsting eller gemensamt av dessa och staten.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 är 1958

Då det här är fråga om en utbildningsanstalt för hela riket och det är allmänt
vedertaget att staten i princip bör svara för verksamhet av rikskaraktär,
anser styrelsen, att institutet i enlighet med sjuksköterskekommitténs
förslag bör drivas helt i statlig regi. De kommunala huvudmännen kan
bidraga genom att lämna sjuksköterskorna ekonomiskt stöd under studietiden,
som för många innebär en stor ekonomisk uppoffring.

Såsom inledningsvis redovisats har svensk sjuksköterskeförening icke
ansett sig kunna fortsätta sin hittillsvarande kursverksamhet. Styrelsen
finner det ofrånkomligt, att staten övertager nu ifrågavarande utbildning
redan fr. o. in. budgetåret 1958/59.

Till institutet bör jämväl förläggas utbildningen av distriktssköterskor,
administrativa befattningshavare för den öppna vården och föreståndarinnor
för hjälpverksamheten vid sinnessjukhusen. Även specialkurser för
sjuksköterskor i sjukvårdens olika grenar bör kunna anordnas.

Vid institutet bör årligen bedrivas två lärar- och två husmoderskurser
samt sex avdelningssköterskekurser. Tre av avdelningssköterskekurserna
— därav den för husmödrar vid mindre sjukvårdsanstalter avsedda förlängda
kursen — föreslås förlagda till Göteborg, där lokaler för ändamålet
kan hyras av svensk sjuksköterskeförenings lokalavdelning i Göteborg.

För tillgodoseende av lokalbehovet i övrigt hör uppföras en särskild skolbyggnad,
förlagd till Stockholm—Solna å en intill statens sjuksköterskeskola
belägen tomt. Såsom skäl för valet av förläggningsort anför styrelsen,
att det endast i Stockholm finns tillräckligt många sjuksköterskeskolor för
kursdeltagarnas åhörande av lektioner. Möjlighet bör finnas till god kontakt
med lärarhögskolan och med statens institut för folkhälsan. Närheten
till karolinska institutet och till folkhälsoinstitutet är av värde för rekryteringen
av timlärare. Slutligen finns i Stockholm av särskilda skäl goda
bostadsmöjligheter för kursdeltagarna.

Styrelse för institutet bör tillsättas av Kungl. Maj :t, som även utser ordförande.
Styrelsen föreslås bestå av sex ledamöter, varav minst två sjuksköterskor
samt en läkare och en pedagog med erfarenhet från annan
lärarutbildning. Av sjuksköterskeledamöterna bör en vara rektor eller
instruktionssköterska och en husmoder. Därest distriktssköterskeutbildningen
förlägges till institutet, hör även en representant för den öppna
vården ingå i styrelsen. Av ledamöterna bör en tillsättas efter förslag av
stads- och landstingsförbunden gemensamt och en efter förslag av svensk
sjuksköterskeförening. Institutets rektor bör vara föredragande i styrelsen
med rätt och skyldighet att anteckna avvikande mening till protokollet.
Medicinalstyrelsen bör fungera som tillsynsmyndighet beträffande den föreslagna
utbildningen. Dess föredragande i ärenden angående sjuksköterskeutbildningen
bör äga rätt att deltaga i styrelsens sammanträden och få sin
mening antecknad till protokollet. Ersättning till styrelsens ledamöter bör
utgå enligt föreskrifterna i kommittékungörelsen.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

Personalbehov m. m.

För anordnande av kurser i föreslagen omfattning — två lärar- och två
husmoderskurser samt sex avdelningssköterskekurser — uppskattar styrelsen
behovet av heltidsanställd lärarpersonal till en rektor och sex studieledare.
Styrelsen finner nödvändigt, att rektorstjänsten innehaves av en
härför lämpad sjuksköterska med goda kunskaper i psykologi och pedagogik,
om möjligt vitsordade genom svensk akademisk examen. Styrelsen
förutsätter dock, att rektor ej kan själv undervisa i nämnda ämnen i samma
utsträckning som nu är fallet, varför största delen av denna undervisning
får överlåtas på timlärare. Med hänsyn till med rektorstjänsten förenade
åligganden bör densamma placeras i lägst samma lönegrad som rektorstjänsten
vid statens skolköksseminarium eller i A 26.

Av studieledarna avses fyra förestå var sin lärar- respektive husmoderskurs.
Fn torde vidare avdelas för till Stockholm förlagda tre avdelningssköterskekurser
och en slutligen placeras i Göteborg för att förestå tre avdelningssköterskekurser
inklusive den avkortade husmoderskursen. Studieledarna
åvilande handledning och undervisning beräknas till 30 veckotimmar,
varav något mer än 10 timmar katederundervisning. Härtill kommer en
mångfald uppgifter av administrativ art. Studieledarna förutsättes vara väl
meriterade sjuksköterskor med god pedagogisk utbildning. I princip borde
de ha ungefär samma lönegradsplacering som sjukskölerskeskolornas rektorer
eller i A 17. Med hänsyn till rektorernas alltför låga löneställning
anser styrelsen det nödvändigt, att studieledarna placeras i lönegrad A 19,
d. v. s. samma lönegrad som exempelvis lärarinnorna i hushållsgöromål vid
nyssnämnda skolköksseminarium. En av studieledarna, som bör biträda
rektor och under dennes frånvaro uppehålla rektorstjänsten, bör placeras
i lönegrad A 21. Härigenom vinnes också en viss befordringsgång för studieledarna.

Övrig undervisning, tentamina m. in. avses bli bestridd av timlärare.
Arvodena till timlärare vid statens institut för folkhälsan, vilka ligger till
grund för nu utgående statsbidrag, utgör 35 kronor per föreläsning till
lärare med akademisk examen, 30 kronor till övriga och 25 kronor för
övningslektion. I verkligheten utgående arvoden är emellertid avsevärt
högre, då sjuksköterskeföreningen eljest ej kunnat erhålla lärare med erforderlig
kompetens. Ersättning bör därför utgå med 50 kronor per föreläsningstimme
till lärare med akademisk kompetens och 40 kronor till övriga
lärare. För handledning vid övningslektion föreslås ersättning med 30 kronor
per timme och för granskning av enskilt arbete i psykologi 25 kronor
per kursdeltagare. Därjämte bör arvode utgå med 10 kronor per godkänd
tentamen och tentand. Under den praktiska utbildningen bör ersättning utgå
till handledare med oförändrat 50 kronor för praktikant och månad.

Därjämte bör vid institutet anställas en redogörare, tillika sekreterare,

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

med ett årligt arvode av 3 000 kronor, en kontorist i lönegraden A 9 samt
fyra skrivbiträden i reglerad befordringsgång, varav ett avses tjänstgöra i
Göteborg. Därest institutet förlägges å föreslagen plats i Stockholm med
gemensam panncentral med sjuksköterskeskolan, torde den vid skolan
anställde värmeskötaren även åläggas tillsyn över institutets lokaler. Därutöver
erfordras en vaktmästare med deltidstjänstgöring och städerskepersonal.

För skötseln av institutets bibliotek erfordras en deltidstjänst med årsarvode
av 6 500 kronor.

Av de heltidsanställda befattningshavarna bör åtminstone rektor, studieledaren
i A 21 och en av de övriga studieledarna uppföras på ordinarie stat.

Kostnadsberäkningar

Kostnaderna för uppförande av en nybyggnad för institutet beräknas med
utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1956 till 1 000 000 kronor eller, om
distriktssköterskeutbildningen förlägges till institutet, till 1 500 000 kronor.
Det förutsättes därvid att byggnaden anslutes till sjuksköterskeskolans
panncentral.

Kostnaderna för utrustning av nybyggnaden uppskattas till för möbler
m. m. 35 000 kronor, kontorsmaskiner 8 000 kronor, undervisningsmateriel
27 000 kronor och för nyuppsättning av bibliotek 30 000 kronor eller tillhopa
100 000 kronor. Av de årliga kostnaderna för det fullt utbyggda institutet
beräknas 341 000 kronor till avlöningar och 58 100 kronor till omkostnader.

Provisoriska anordningar

Innan den föreslagna nybyggnaden blir färdigställd, får verksamheten
bedrivas i provisoriska lokaler. Sjuksköterskef öreningen har förklarat sig
villig att för tiden 1 juli 1958—30 juni 1960 uthyra de lokaler, som nu
användes för ändamålet. Av utrymmesskäl måste dock under övergångstiden
det av styrelsen föreslagna kursprogrammet begränsas. Dubbleringar
av lärar- och husmoderskurserna kan sålunda icke genomföras. Emellertid
kan under nu avsedda tid en extra lärarkurs anordnas i Stockholm och en
extra husmoderskurs i Göteborg. Av de till Stockholm förlagda tre avdelningssköterskekurserna
kan under provisoriet endast två genomföras, medan
i Göteborg föreslagna tre kurser inklusive deu avkortade administrativa
kursen kan anordnas redan från början.

Under provisorietiden erfordras ej all i det föregående föreslagen personal.
Sålunda kan tills vidare utgå en studieledare och ett skrivbiträde. Vidare
nedgår kostnaderna för timlärare.

Under hyrestiden upplåter sjuksköterskef öreningen mot viss ersättning
sitt bibliotek för kursdeltagarna, varför särskild bibliotekarie icke behöver
anställas.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

För budgetåret 1958/59 beräknas anslagsbehovet till 342 000 kronor, varav
281 000 kronor för avlöningar, 50 500 kronor för omkostnader och 10 500
kronor för stipendier. För avlöningar till ordinarie tjänstemän, arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, arvoden till tillfälliga
lärare, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt för rörligt tillägg
har därvid beräknats respektive 63 000, 3 400, 91 600, 98 000 och 25 000
kronor.

Omkostnadsanslaget skulle fördelas enligt följande uppställning.

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare......................................... 600

2. Reseersättningar........................................................ 3 000

3. Ersättning för lokaler m. m. i Stockholm..................................... 20 500

4. Ersättning för lokaler m. m. i Göteborg....................................... 8 300

5. Expenser................................................................. 16 500

6. Övriga utgifter:

a) Inköp och underhåll av inventarier och undervisningsmateriel................ 800

b) Diverse utgifter......................................................... 800

Summa 50 500

För hyres- och värmekostnader har under posterna 3 och 4 upptagits
16 500 respektive 7 750 kronor, vilket med cirka 7 000 kronor överstiger i
nuvarande bidragsunderlag ingående utgifter. Kostnadsökningen beror på
att institutet kommer att i Stockholm få tillgång till större lokalutrymmen
och att hyra för Göteborgslokalerna hittills endast beräknats för del av året.
Sistnämnda lokaler måste med det föreslagna kursprogrammet hyras för
helt år. I expensposten ingår utgifter för lyse med 1 000 kronor och för
städning med 7 300 kronor. Styrelsen har utgått från att institutet erhåller
tjänstebrevsrätt, varför utgifter för porto ej medräknats.

Stipendier

Såsom förut framhållits bör de kommunala huvudmännen lämna sjuksköterskorna
ekonomiskt bistånd under studietiden genom att låta dem behålla
viss del av lönen under denna tid. I de fall så ej sker bör kursdeltagare
kunna få hjälp på annat sätt. Lån och stipendier från studiehjälpsnämnden
har icke visat sig tillfyllest. Ett belopp av 10 500 kronor bör därför anvisas
till stipendier, fördelat på tre stipendier om 2 000 kronor för lärarkurserna
och tre om 1 500 kronor för husmoderskurserna.

Yttranden över medicinalstyrelsens förslag

Medicinalstyrelsens förslag har till sin allmänna uppläggning
i stort sett godtagits av remissmyndigheterna med undantag för överstyrelsen
för yrkesutbildning, som funnit sig nödsakad att göra vissa, i det följande
redovisade erinringar mot förslaget, även i dess centrala delar, överstyrelsen
avstyrker därför att förslaget underställes riksdagen och hemstäl -

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

ler om ny, skyndsam utredning. Kompetensutredningen finner angeläget att
ett övertagande från statens sida av fortbildningsverksamheten icke sker
endast genom ett tämligen mekaniskt överförande av den redan befintliga
organisationen utan först efter en grundlig prövning av målsättningen för
utbildningen och granskning av verksamhetsformerna ur allmänna lämplighets-
och effektivitetssynpunkter.

Avdelningssköterskekurser

Den föreslagna förlängningen av en av avdelningssköterskekurserna för
utbildning av husmödrar vid mindre anstalter tillstyrkes
av landstingsförbundet och svenska socialvårdsförbundet. Sjuksköterskeföreningen
anser utbildningen vara lämpligt avvägd. Svenska lasarettsläkarföreningen
ifrågasätter om inte i kursplanen bör inläggas viss apoteksutbildning.
överstgrelsen för yrkesutbildning anser att kursen är väl kort och
att den i högre grad borde ha tagit sikte på väsentliga frågor inom åldringsvården,
såsom åldrandets psykologi, kost- och miljöfrågor m. in. Sveriges
läkarförbund är negativt inställt till utbildningen som sådan. Då uppgifterna
vid de mindre anstalterna blir kvalitativt desamma som vid lasaretten,
bör man antingen ta steget fullt ut eller också nöja sig med den utbildning,
som ingår i avdelningssköterskekursen.

Behovet av sjuksköterskor med högre utbildning

Styrelsens uppskattning av behovet av lärare för sjuksköterskeundervisningen
finner svenska landstingsförbundet liksom läkarförbundet och lasarettsläkarföreningen
väl hög. Svenska stadsförbundet åter har ej några väsentliga
erinringar mot beräkningarna, överstyrelsen för yrkesutbildning
uttalar i sammanhanget sin uppskattning av att behovet av lärare för utbildning
av sjukvårdsbiträden har beaktats, medan lasarettsläkarföreningen
ifrågasätter om för ändamålet erfordras så kvalificerade lärare som instruktionssköterskor.
Socialstyrelsen finner från sina utgångspunkter icke rationellt
och försvarligt att med redan rådande brist på kvalificerad sjukvårdspersonal
direkt räkna med att utbilda sjuksköterskor till ålderdomshemsföreståndarinnor.
Den föreslagna utbildningen bör därför i princip helt
inriktas på att tillgodose sjukvårdsorganisationens behov.

Villkor för deltagande i de högre utbildningskurserna

Medicinalstyrelsens synpunkter beträffande villkoren för deltagande i
den högre utbildningen är föremål för delade meningar. Stadsförbundet
har dock icke några principiella erinringar mot styrelsens förslag. Styrelsen
för socialinstitutet i Stockholm — som förklarar sig ha lång erfarenhet
av möjligheterna att grunda urvalet av sökande på antingen studentexamen
eller särskilt inträdesprov — förordar, att tillträde till lärarkurserna ges

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

dels sökande med studentexamen, dels sökande med godkänt betyg vid särskilt
inträdesprov. För en skärpning av föreslagna krav på viss skolutbildning
uttalar sig svensk sjuksköterskeförening, som föreslår att studentexamen
skall gälla som inträdeskrav såväl till husmoderslinjen som lärarlinjen.
Enligt föreningens mening lockas i allmänhet icke studenter av en
yrkesutbildning, som icke kräver studentexamen. Styrelsen för statens sjuksköterskeskola
i Göteborg anser studentexamen eller likvärdiga kunskaper
nödvändiga för inträde vid institutet och föreslår därjämte obligatorisk inträdesprövning.
å andra sidan motsätter sig statskontoret, kompetensutredningen
och landstingsförbundet föreslagna krav i fråga om teoretiska förkunskaper.
För kompetensutredningen framstår det som orimligt att på ett
så sent stadium i utbildningsgången skjuta in ett nytt formellt kompetenskrav,
med vars hjälp vissa sökande med i övrigt lika utbildning skulle föras
åt sidan. För övrigt torde, anser utredningen, en avlagd student- eller realexamen
utsäga föga om vederbörandes studielämplighet vid den regelmässigt
åtskilliga år efter examen infallande tidpunkt, då antagning till lärar- eller
husmoderskurs normalt kan väntas ske. Utredningen föreslår i stället att
såsom villkor för tillträde till sagda kurser endast uppställes krav på genomgången
sjuksköterskeutbildning och avdelningssköterskekurs eller motsvarande
samt viss praktisk yrkeserfarenhet. Enligt landstingsförbundets mening
bör i princip såsom hittills varje sjuksköterska ha möjlighet att söka
till den högre utbildningen, varigenom en naturlig befordringsgång inom
yrket erhålles. Det måste anses otillfredsställande att nu fastställa kvalifikationskrav,
som man icke vet, när de skall kunna uppfyllas. Med nuvarande
brist på såväl lärare som administrativt utbildade sjuksköterskor
måste det anses olämpligt att skärpa inträdesvillkoren, varigenom en
minskad rekrytering kan befaras. Lasarettsläkarföreningen påpekar, att elevtiden
i sjuksköterskeskolan ger en urvalsmöjlighet, som reducerar betydelsen
av avlagda examina. Man bör därför beträffande lärarkurserna icke upprätthålla
ett oavvisligt krav på studentexamen. Enligt föreningens mening
är det betydligt svårare att få fram lämpliga husmödrar än lämpliga instruktionssköterskor.
Lämpligt urval kan ej heller på samma sätt som beträffande
lärarna göras i sjuksköterskeskolan. Föreningen föreslår därför att frågan
om en vid lämplig tidpunkt genomförd anlagstestning överväges.

Kompetensutredningen, landstingsförbundet och stadsförbundet delar
medicinalstyrelsens mening att den blivande läraren eller husmodern bör
ha genomgått avdelningssköterskekurs. Överstyrelsen för yrkesutbildning
däremot anser att kravet kan slopas genom att lämpliga delar av timplanen
för denna kurs inarbetas i lärarutbildningen.

Kravet på praktisk tjänstgöring för deltagande i husmoderskurs bör enligt
kompetensutredningen ej sträckas längre än till två år, medan styrelsen för
statens sjuksköterskeskola i Göteborg finner fyra års praktisk erfarenhet
vara ett minimikrav. Vidare anser stadsförbundet och läkarförbundet önsk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958 17

värt med längre tids erfarenhet från vårdavdelning än sex månader och
Insaretisläkarföreningen föreslår i detta hänseende ett år.

Utbildningens omfattning

Förslaget om förlängning av lärarkurserna från två till tre terminer
har mött invändningar från statskontoret och landstingsförbundet, vilka
ifrågasätter om icke studietiden kan begränsas. Läsårettslåkarföreningen beräknar,
att om föreläsningarna ökas från föreslagna 2,3 till 4 per dag, antalet
läsdagar kan minskas från 215 till 125. Även med 4 föreläsningar per dag
blir tiden för självstudier enligt föreningens mening fullt tillräcklig. Sjuksköterskeföreningen
åter förklarar med hänvisning till att kursplanen alltmer
sammanpressats och till angelägenheten av bättre utrymme för självstudier,
att kursen borde omspänna fyra terminer. Styrelsen för statens sjuksköterskeskola
i Stockholm och stadsförbundet instämmer i att den praktiska
utbildningen för de blivande lärarna förlägges till sjuksköterskeskolor
i hela landet, överenskommelser härom bör träffas med vederbörande
huvudmän med hänsyn bl. a. till att handledningen av praktikanterna medför
ökade arbetsuppgifter för skolornas personal. Utökningen av praktiktiden
medför enligt styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Göteborg sådan
ökning av arbetsbördan för skolans lärare, att det blivande institutet
bör ställa handledare till förfogande. Överstyrelsen för yrkesutbildning finner
det principiellt felaktigt att praktikanterna mot slutet av praktiktiden
avses vikariera som instruktionssköterskor. Eventuell lärartjänstgöring under
utbildningstiden bör ske i form av assistentlärartjänstgöring under ordinarie
lärares inseende.

Styrelsens förslag rörande husmoderskurserna har i stort lämnats
utan erinringar. Sjuksköterskeföreningen finner dock att kurstiden bör
utsträckas från två till tre terminer för att ge kursdeltagarna bättre möjligheter
till självstudier.

Utbildningens anordnande in. in.

Beträffande huvudmannaskapsfrågan anser landsting sförbundet
och stadsförbundet, att utbildningsverksamheten bör åvila staten.
Överstyrelsen för yrkesutbildning är av samma åsikt vad gäller lärarkurserna
men uttalar tveksamhet i fråga om husmoderskurserna. Huvudman
för avdelningssköterskekurserna bör enligt överstyrelsens uppfattning
ulan tvekan vara landsting eller stad utanför landsting. Denna utbildning
bör — vilket även läkarförbundet anser — decentraliseras.

Det ifrågasatta överflyttandet av distriktssköterskekur
serna från statens institut för folkhälsan vill styrelsen för folkhälsoinstitutet
— som i remissyttrande över folkhälsoinstitutsutredningens
betänkande förklarat sig icke kunna dela utredningens uppfattning
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 66

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 195S

att ifrågavarande utbildning icke borde kvarvara vid institutet — numera
ej motsätta sig.

Valet av förläggningsort för en nybyggnad för institutet vinner
anslutning från läkarförbundet men avstyrkes bestämt av arbetsmarknadsstyrelsen,
som icke finner de anförda skälen för en förläggning till
Stockholm bärande. Förläggningsfrågan bör enligt styrelsen omprövas.
Styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Stockholm understryker vikten
av att en nybyggnad snarast kommer till stånd. Styrelsen fortsätter.

Institutets framtida organisation är emellertid beroende av dess förläggning.
Om institutet i enlighet med förslaget uppföres invid statens
sjuksköterskeskola i Stockholm, bör frågan om en samordning av institutets
och skolans materiella och personella resurser tagas upp till behandling,
innan institutets definitiva organisation och personalplan fastställes.
Styrelsen finner sålunda, att ytterligare utredning härom måste verkställas
och att till följd härav verksamheten till en början måste organiseras
provisoriskt, därest institutet framdeles skall förläggas till det föreslagna
området. I detta sammanhang vill styrelsen särskilt framhålla nödvändigheten
av att byggnadsplanerna för det nya institutet uppgöres så att möjligheterna
till framtida utbyggnad icke menligt påverkas vare sig för Tomteboda
blindinstitut eller för sjuksköterslceskolan.

Byggnadsstyrelsen anför.

Med hänsyn till de begränsade markreserverna för karolinska institutets
omfattande utbyggnadsbehov bör, såsom styrelsen även framhållit i andra
sammanhang, stor återhållsamhet iakttagas när det gäller att taga mark
inom detta område i anspråk för andra ändamål. I detta fall synes emellertid
sådana fördelar vara att vinna genom den avsedda förläggningen,
att den ur de synpunkter styrelsen här har att beakta bör kunna godtagas.
I utlåtande över folkhälsoinstitutsutredningens betänkande uttalade styrelsen
sig för att utbyggnaden av statens instituts för folkhälsan nuvarande
anläggning inom karolinska institutets område så långt möjligt begränsades.
Ur denna synpunkt är det angeläget att den till folkhälsoinstitutet
förlagda utbildningen av distriktssköterskor flyttas. Såsom medicinalstyrelsen
framhållit synes fördelar vara att vinna ur organisations- och
lokalsynpunkter, om denna utbildning förlägges till det nu planerade institutet.

Byggnadsstyrelsen har biträtt med beräkning av kostnaderna för det
föreslagna byggnadsföretaget. De i utredningen för de bägge alternativa
lösningarna angivna byggnadskostnaderna, omkring 1 resp. 1,5 miljoner
kronor, har grundats på preliminära lokalprogram. Styrelsen understryker,
att de meddelade programuppgifterna på detta stadium icke kunnat
närmare granskas ur behovssynpunkt och att de slutliga byggnadskostnaderna
först kan fastställas sedan mera definitiva uppgifter föreligger.
Därest en nybyggnad skall kunna färdigställas till den 1 juli 1960, synes
nödvändigt att medel härtill anvisas redan för budgetåret 1958/59.

Den föreslagna styrelsen för institutet lämnas utan erinran
av landstingsförbundet. Lasarettsläkarföreningen finner en styrelse bestående
av fyra ledamöter vara tillfyllest. Stadsförbundet anser att stads -

19

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

och landstingsförbunden bör äga föreslå var sin representant. Styrelsen
för statens institut för folkhälsan uttalar önskemål om representation i
styrelsen. Den i styrelsen ingående pedagogen anser skolöverstyrelsen böra
föreslås av överstyrelsen. Läkarförbundet ifrågasätter om icke fler än en
läkare bör ingå i styrelsen. Styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Göteborg
finner tveksamt om olika intresseorganisationer skall äga föreslå
ledamöter. Förslaget att ersättning till styrelseledamöterna bör utgå enligt
föreskrifterna i kommittékungörelsen lämnas utan erinran av statens lönenämnd.

Personalbehov m.m.

I fråga om föreslagna tjänster uttalar skolöverstyrelsen, att till institutet
bör knytas en lektorskompetent lärare i psykologi och pedagogik. Om
så sker torde specialutbildning i dessa ämnen ej vara nödvändig för rektors
del. Överstyrelsen instämmer i att rektor bör vara en härför lämpad
sjuksköterska. Lasarettsläkarföreningen anser att innehav av akademisk
examen ej bör särskilt nämnas som kvalifikation för rektor stjänsten.
Statskontoret uttalar önskemål om att rektors undervisningsskyldighet
preciseras.

Föreslagen lönesättning för rektor godtages av statskontoret och statens
lönenämnd. Samma myndigheter kan icke tillstyrka högre placering
för studieledarna än i lönegrad A 17 och finner icke skäl för differentierad
löneställning för den studieledartjänst, vars innehavare bl. a. skall biträda
rektor. Nämnda myndigheter kan ej heller tillstyrka, att arvoden till timlärare
avväges efter förmånligare regler än dem som tillämpas vid folkhälsoinstitutet.
Sjuksköterskeföreningen finner det icke realistiskt att beräkna
nämnda arvoden till lägre belopp än 60 kronor per timme, att utgå
till lärare både med och utan akademisk kompetens. Föreslaget handledararvode
vid den praktiska utbildningen anser styrelsen för statens
sjuksköterskeskola i Stockholm vara orimligt lågt. Sjuksköterskef öreningen
föreslår ett belopp av 100 kronor per praktikant och månad.

Föreslaget arvode till redogöraren liksom lönegradsplaceringarna för
kontoristtjänsten och skriv- och kontor sbiträdena har ej föranlett någon
erinran från statens lönenämnds sida. Arvodet till bibliotekarien finner
statskontoret vara uppenbart för högt.

Provisoriska anordningar

Sjuksköterskef öreningen bekräftar att föreningen är villig att upplåta
nuvarande kurslokaler till instilutet under nästa budgetår samt — om än
med tvekan — under budgetåret 1959/60. Föreningen avser att därefter
använda lokalerna för annat ändamål. Statskontoret anser, att om en förlängning
av avtalstiden icke är möjlig, från början bör övervägas att förlägga
undervisningen till andra lokaler.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

Stipendier

Inrättandet av statliga stipendier tillstyrkes av sjuksköterskeföreningen
men avstyrkes av statskontoret, som i likhet med stadsförbundet anser att
den statliga studiehjälpen även i fortsättningen bör utgå i form av studielån
och stipendier från studiehjälpsnämnden. Landstingsförbundet
upplyser, att landstingens centrala lönenämnd rekommenderat landstingen
att tills vidare låta deltagarna i förevarande utbildningskurser behålla
oavkortade löneförmåner.

Departementschefen

Den grundläggande utbildningen av sjuksköterskor sker numera huvudsakligen
i det allmännas regi, nämligen vid sjuksköterskeskolor, drivna av
landstingen och städerna utanför landsting samt vid statens sjuksköterskeskolor
i Stockholm och Göteborg. Denna utbildning, som enligt gällande
kursplaner omfattar teoretisk och praktisk undervisning m. in. under minst
33 % månader, är emellertid icke tillfyllest för att kvalificera eleverna
till bl. a. tjänster såsom avdelningssköterskor, lärare vid sjuksköterskeskolor
in. in. (instruktionssköterskor) samt husmödrar vid sjukvårdsanstalter.
I denna del kräves alltså en vidareutbildning.

Sedan år 1917 har svensk sjuksköterskeförening svarat för denna vidareutbildning.
F. n. ordnas årligen i Stockholm och Göteborg fyra avdelningssköterskekurser
om 12 veckor samt en lärarkurs och en husmoderskurs
om vardera 91/» månader. Till verksamheten utgår statsbidrag med f. n.
i princip två tredjedelar av ett på visst sätt beräknat bidragsunderlag.

Otvivelaktigt har föreningen genom sitt initiativ till dessa kurser och sin
under en lång följd av år bedrivna utbildningsverksamhet gjort en betydelsefull
insats till gagn för svensk sjukvård. Denna verksamhet har dessutom
för föreningen inneburit ekonomiska uppoffringar. Även om statsbidrag
som nämnts utgått till föreningen för verksamhetens upprätthållande,
har nämligen föreningen fått tillskjuta betydande belopp bl. a. för
att kunna tillgodose de ständigt ökade kraven på utvidgning av verksamheten
i fråga om såväl antalet kurser som kursernas omfattning. Sålunda
beräknades föreningens egna utgifter för kurserna redan under budgetåret
1948/49 uppgå till cirka 15 000 kronor, medan skillnaden mellan beräknat
bidragsunderlag och utgående statsbidrag för innevarande budgetår utgör
cirka 60 000 kronor. I realiteten har dock föreningen själv fått svara för en
ännu större andel av kostnaderna.

Frågan om att verksamheten skulle övertagas av det allmänna har länge
varit aktuell, och förslag härom framlades 1949 av 1946 års kommitté för
sjuksköterskeutbildningen (SOU 1951:33). Förslaget ledde emellertid icke
till resultat, och spörsmålet upptogs ånyo i 1955 års statsverksproposition

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1958

(XI ht, p. 110). Såsom min företrädare där uttalade torde det i längden
icke kunna anses tillfredsställande, att en enskild förening i sådan utsträckning
betungas med betydande kostnader för en verksamhet av ifrågavarande
art. Frågan om huvudmannaskapet för utbildningen och organisationen
i övrigt av densamma borde emellertid enligt hans mening upptagas
till förnyad och ingående prövning genom en översyn av 1949 års förslag
om högre utbildning av sjuksköterskor.

På därom av Kungl. Maj :t meddelat uppdrag har medicinalstyrelsen företagit
ifrågavarande översyn samt framlagt förslag om den högre sjuksköterskeutbildningens
organisation m. m. Styrelsen har därvid behandlat frågorna
om utbildning av instruktionssköterskor vid sjuksköterskeskolor samt
husmödrar och avdelningssköterskor vid sjukvårdsanstalter. Beträffande
huvudmannaskapsfrågan har medicinalstyrelsen i likhet med sjuksköterskekommittén
stannat för att föreslå, att utbildningsverksamheten i fortsättningen
skall drivas i statlig regi. Tre avdelningssköterskekurser föreslås
förlagda till Göteborg i där förhyrda lokaler, medan för övriga kurser avses
skola uppföras en nybyggnad i Solna på en tomt intill statens sjuksköterskeskola.
I avbidan på att nybyggnaden kommer till stånd, föreslår styrelsen,
att undervisningen provisoriskt förlägges till nuvarande, av sjuksköterskeföreningen
i Stockholm förhyrda lokaler. I förhållande till sjuksköterskeföreningens
nuvarande kurser föreslår styrelsen som nyheter bl. a. dels att
instruktionssköterskekurserna förlänges från två till tre terminer, dels att
särskild utbildning för husmödrar vid de mindre sjukvårdsanstalterna anordnas
genom en förlängd avdelningssköterskekurs.

Medicinalstyrelsens förslag beträffande huvudmannaskapet, som i stort
sett lämnats utan erinran av remissmyndigheterna, finner jag mig böra
godtaga. Såsom framgått av det föregående ämnar sjuksköterskor öreningen
nedlägga sin kursverksamhet med utgången av innevarande budgetår. Med
hänsyn till angelägenheten av att verksamheten fortgår utan avbrott förordar
jag, att övertagandet sker fr. o. m. budgetåret 1958/59. Verksamheten
synes därvid tills vidare böra bedrivas i ungefär oförändrad omfattning.
I anslutning till vad kompetensutredningen anfört vill jag emellertid framhålla,
att jag därmed icke tagit definitiv ställning till frågorna om utbildningens
närmare organisation eller utformning. Dessa frågor bör, såsom
utredningen framhållit, göras till föremål för fortlöpande översyn ur lämplighets-
och effektivitetssynpunkter. Vad särskilt angår avdelningssköterskekurserna
torde åtminstone på längre sikt förutsättningarna för en decentralisering
böra närmare undersökas.

Vad gäller frågan om uppförande av en nybyggnad för utbildningsverksamheten
vill jag erinra om att medicinalstyrelsen i nu föreliggande förslag
förordat, att utbildningen av distriktssköterskor, som f. n. är förlagd
till statens institut för folkhälsan, sammanföres med den högre utbildningen
av sjuksköterskor. I sitt betänkande (SOU 1957: 0) har även folkhälsa -

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1958

institutsutredningen förordat fortsatta överväganden om den framtida förläggningen
av distriktssköterskeskolan. I enlighet härmed har utredningen
utgått från att skolan endast tills vidare skall kvarligga vid folkhälsoinstitutet.
Det torde i detta sammanhang ej vara möjligt att taga ställning
till frågan om distriktssköterskeutbildningens framtida ordnande. Med
hänsyn till betydelsen av detta spörsmål för bedömningen av det nu aktuella
byggnadsprojektet ävensom till de invändningar mot förslaget att förlägga
den högre utbildningen av sjuksköterskor till en nybyggnad i Solna, som
ur allmänna lokaliseringssynpunkter rests från arbetsmarknadsstyrelsens
sida, finner jag, att förläggningsfrågan bör ytterligare övervägas. Därvid
bör givetvis beaktas alla möjligheter att lösa lokalfrågan på annat sätt än
genom nybyggnad. Enligt erbjudande av sjuksköterskeföreningen kan staten
för tiden fram till den 1 juli 1960 få disponera av föreningen f. n. för
ändamålet förhyrda lokaler. Enligt vad jag under hand inhämtat har icke
heller fastighetsägaren något att erinra mot en sådan anordning. Det torde
ankomma på byggnadsstyrelsen att för förhyrningen föra erforderliga förhandlingar.
Då emellertid en lösning av lokalfrågan i varje fall genom en
nybyg''gnad icke torde kunna åvägabringas före utgången av nyssnämnda
tid, anser jag angeläget, att byggnadsstyrelsen vid nämnda förhandlingar
även upptager frågan om en förlängning av hyrestiden. Kursverksamheten
i Göteborg torde tills vidare få bedrivas i nuvarande, för ändamålet disponerade
lokaler.

Utbildningsverksamheten bör ställas under en av Kungl. Maj :t utsedd styrelse.
Kungl. Maj :t bör äga besluta om såväl antalet ledamöter som styrelsens
sammansättning. Bestämmelser i detta hänseende liksom rörande styrelsens
och befattningshavarnas åligganden torde lämpligen intagas i en
.särskild instruktion.

Beträffande utformningen av de olika kurserna har jag intet annat att
erinra mot förslaget än att kursernas längd bör begränsas. Bland annat
synes kunna övervägas ett större antal föreläsningar per dag än vad medicinalstyrelsen
föreslagit. I fråga om villkoren för tillträde till kurserna anser
jag i likhet med vissa remissinstanser, att lärar- och husmoderskurserna i
princip bör stå öppna för alla sjuksköterskor, som genomgått avdelningssköterskekurs
eller erhållit därmed jämförlig kompletterande utbildning. Det
torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att upptaga dessa spörsmål till
närmare överväganden.

Kursverksamheten torde, såsom förut framhållits, under nästa budgetår
böra bedrivas i ungefär oförändrad omfattning. Jag föreslår alltså, att en
lärarkurs, en husmoderskurs och fyra avdelningssköterskekurser anordnas.
Då den av medicinalstyrelsen föreslagna förlängningen av en av avdelningssköterskekurserna
för utbildning av husmödrar vid mindre anstalter synes
mig innebära en värdefull rationalisering av utbildningen, tillstyrker jag,

23

Kungi. Maj:ts proposition nr 66 år 1958

att en sådan kurs försöksvis anordnas. En under innevarande budgetår påbörjad
extra lärarkurs, för vilken sjuksköterskeföreningen åtnjuter statsbidrag
motsvarande hela kostnaden, kommer att avslutas under nästa
budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet för utbildningen under nästa budgetår
kan uppskattas till i runt tal 260 000 kronor. Beloppet torde böra uppdelas
på två förslagsanslag rubricerade Högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar
och Högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader. Jag har
därvid ansett tillfyllest, att för nästa budgetår inrättas en tjänst som rektor i
A 23, 4 studieledaretjänster i A 17 samt en tjänst som skrivbiträde i reglerad
befordringsgång. Tjänsterna som rektor och studieledare torde medgivas
som extra ordinarie i angivna lönegrader. Vidare torde inrättas en extra kontoristtjänst
i A 9 ävensom medel beräknas för anställande av en studieledare
under första hälften av budgetåret för den extra lärarkursen, för ytterligare
ett skrivbiträde samt för timanställda lärare och en redogörare-sekreterare.
Slutligen torde för anlitande av tillfällig personal anvisas ett belopp av 2 000
kronor.

Arvodet till redogöraren-sekreteraren bör bestämmas till 3 000 kronor
för år. För vissa reseersättningar beräknar jag ett belopp av omkring 5 000
kronor. Med hänsyn härtill och med beaktande av att föreslagna timarvoden
torde böra reduceras med i stort sett 20 procent, beräknar jag medelsbehovet
för arvoden åt tillfälliga lärare m. m. till i runt tal 70 000 kronor.

För fullgörande av uppdrag som ledamot eller suppleant i den av Kungl.
Maj :t utsedda styrelsen bör ersättning utgå i form av dagarvode enligt
kommittékungörelsen. Kostnaden härför kan beräknas till 400 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts kan medelsbehovet under avlöningsanslaget
för nästa budgetår beräknas till 235 000 kronor, varav för arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, (3 000 + 400) 3 400
kronor, för arvoden åt tillfälliga lärare in. m. 70 000 kronor, för avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal 143 000 kronor samt för rörligt tillägg
18 600 kronor.

Medicinalstyrelsens förslag till omkostnadsstat för verksamheten för
nästa budgetår anser jag mig i huvudsak kunna godtaga. I enlighet med
gängse principer bör emellertid hyreskostnaderna för undervisningslokalerna
bestridas från staten för statens allmänna fastighetsfond. Med hänsyn
härtill torde medelsbehovet för omkostnaderna kunna begränsas till i
runt tal 25 000 kronor.

Inrättandet av stipendier för deltagare i kurserna finner jag mig icke
kunna tillstyrka. Jag vill erinra om att landstingens centrala lönenämnd
rekommenderat landstingen att tills vidare låta kursdeltagare behålla oavkortade
löneförmåner. Nuvarande avgifter vid kurserna torde i fortsättningen
böra helt slopas.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1958

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande personalförteckning för högre utbildning
av sjuksköterskor:

Extra ordinarie tjänst i högre lönegrad än Ae 19:

1 rektor....................................Ae 23,

b) godkänna följande avlöningsstat för högre utbildning
av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budget -

året 1958/59:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 3 400

2. Arvoden åt tillfälliga lärare in. m., förslagsvis
.................................... 70 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 143 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 18 600

Summa kronor 235 000;

c) till Högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 235 000 kronor;

d) till Högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 25 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Bergquist

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 38
802733