Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
1
Kr 2
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllåggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58; given
Stockholms slott den 3 januari 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1957: 401) och uppgår
till 7 600 000 kronor å driftbudgeten samt 20 000 000 kronor å kapitalbudgeten.
Å driftbudgeten har anvisats 7 200 000 kronor till anordnande av
vinstutlottning m. m. i samband med återbetalningen av överskjutande preliminär
skatt samt 400 000 kronor till kampanj för lönsparande. Det på
kapitalbudgeten anvisade beloppet avser utbyggnad av storflygplats m. m.
Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen
vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å
tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riks
1
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 2
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år i958
dagens lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild proposition,
som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—16) fattat, torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
222 883 700 kronor å driftbudgeten och 272 357 000 kronor å kapitalbudgeten.
Av förstnämnda belopp faller 73,9 miljoner kronor på försvarsdepartementets
huvudtitel, varav 68,5 miljoner kronor avser
anskaffning av flygmateriel m. m. och 5 miljoner kronor kostnader för
organiserande av en svensk F. N.-styrka. Socialdepartementets
huvudtitel upptar bl. a. 12 miljoner kronor till täckande av kostnader för
arbetslöshetens bekämpande. Under kommunikationsdepartementet
föreslås bl. a. en uppräkning av anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten
med 18 miljoner kronor. För jordbruksdepartementets
del äskas bl. a. 15 miljoner kronor till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område och 2 miljoner kronor till gottgörelse till jordbruket för av dess
utövare erlagd energiskatt för motorbrännolja till traktorer. Under Utgifter
för statens kapitalfonder föreslås upptagande av ett anslag
om 100 miljoner kronor till täckande av underskott å statens järnvägars
fond. Övriga anslag å tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till mindre belopp
och avser vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande
olägenheter anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna
på tilläggsstaten till kapitalbudgeten avser 0,8 miljon kronor statens
allmänna fastighetsfond, 0,5 miljon kronor försvarets fastighetsfond och
271,0 miljoner kronor fonden för låneunderstöd, varav belöper 45 miljoner
kronor på räntefria lån till bostadsbyggande, 190,0 miljoner kronor på återföring
av fonderade LKAB-medel och 36 miljoner kronor på lån till utbyggnad
av oljelagringen.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—16) fattat
beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Karl-Henrik Ekberg
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
3
/
Bilaga 1
Egentliga statsutgifter
Andra huvudtiteln
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Lindell, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt
anför därvid följande.
C. Domstolarna
[1] 11. Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet.
I gällande riksstat är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.
Under innevarande budgetår har leveranser av fastighetsböcker skett i en
omfattning, som icke kunnat förutses vid anslagsberäkningen. För ändamålet
torde därför erfordras en medelsanvisning av ytterligare 10 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker
för landet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
E. Fångvården m. m.
[2] Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal är fastställd till 548 200 kronor.
Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspro -
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
positionen (bil. 4, p. 33) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
medgiva, att den i avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal må för budgetåret 1957/58 överskridas
med högst 30 000 kronor.
F. Diverse
[3J 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande
av vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 4, p. 62)
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Clas A milon
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
5
Bilaga 2
Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt
anför därvid följande.
C. Försvarskraftema
Marinen
[1] 66 a. Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri. I skrivelse den 21
september 1957 har marinförvaltningen, efter samråd med vattenfallsstyrelsen
för försvarets civilförvaltning, hemställt att 210 725 kronor 32 öre
måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för bestridande av vissa haverikostnader
in. m. Marinförvaltningen anför härom i skrivelsen bland annat
följande.
Sedan år 1946 träffas årligen mellan vattenfallsstyrelsen och marinförvaltningen
avtal om gemensam import av olja. I anslutning härtill befraktade
vattenfallsstyrelsen i oktober 1948 motortankfartyget Havfru för resa
från utländsk hamn till Stockholm med last av 11 500 ton olja. Fartyget tillhörde
ett norskt tankrederi. På certepartiet skulle tillämpas norsk lag men
i händelse av tvist skulle denna hänskjutas till avgörande av skiljenämnd i
London.
Före fartygets ankomst till Sverige träffades mellan vattenfallsstyrelsen
och marinförvaltningen överenskommelse om att marinens andel i lasten
om möjligt skulle lossas vid marinens anläggning vid Orrfjärden i skärgården
innanför Häradskär. Innan det slutgiltigt bestämdes att Havfru
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
skulle gå till Orrfjärden, gjordes underliandsförfrågningar hos lotsverket
huruvida ett fartyg av Havfrus storlek kunde föras in dit. Sedan man inom
lotsverket förklarat sig beredd att ta in fartyget, träffades överenskommelse
med fartygets mäklare om att detsamma skulle anlöpa dels Orrfjärden, dels
Gåshaga i Stockholm.
Fartyget anlände den 7 januari 1949 till farvattnet utanför Häradskär, där
lots togs ombord. Strax utanför Kuggskärsgrunden, där fartyget skulle
s\ änga in i den allmänna farleden, stötte det på en tidigare okänd undervattensklippa,
varvid fartygets bottenplåtar skadades och en mindre läcka uppstod.
Fartyget kunde emellertid fortsätta in till Orrfjärden, där till följd av
grundstötningen hela lasten lossades. Fartyget avgick därefter för egen maskin
till Rotterdam för reparation.
Rederiet gjorde gällande att befraktaren — vattenfallsstyrelsen — skulle
ha garanterat att Orrfjärden var »safe port» och därigenom var skyldig att
till rederiet utge ersättning för de kostnader, som uppkom med anledning
av haveriet, samt framställde krav på ett belopp av 1 548 541:94 norska
kronor jämte ränta. Vattenfallsstyrelsen, som avvisade kravet, framhöll att
styrelsen visserligen alltjämt betraktade lossningsplatsen som »safe port»
men bestred att styrelsen garanterat detta. Rederiet hänsköt i anledning härav
enligt certepartiets bestämmelser tvisten till avgörande genom skiljedom
i London.
Alltsedan år 1949 har ärendet därefter varit föremål för omfattande utredning
och behandling hos skiljenämnden. Efter vittnesförhör som i mars
1956 hållits i Stockholm upptogs förhandlingar om uppgörelse i godo, varvid
rederiet förklarade sig villigt att som ersättning i ett för allt godta ett belopp
av 470 000 svenska kronor jämte ränta därå från den 1 oktober
1956. Vattenfallsstyrelsen, som för sin del förklarat sig beredd att godta den
föreslagna kompromissuppgörelsen, har underställt densamma marinförvaltningen
för avgörande. Med hänsyn till de tvivelaktiga utsikterna att vid
fullföljandet av ärendet inför skiljenämnden erhålla en skiljedom till betiaktarens
favör och då den av rederiet erbjudna kompromissuppgörelsen
med beaktande härav måste anses för kronan mycket fördelaktig, bär marinförvaltningen,
som inhämtat yttrande från chefen för försvarets civilförvaltnings
juridiska byrå, funnit sig böra godta det gjorda förlikningserbjudandet.
Vattenfallsstyrelsen har därefter som slutlig uppgörelse med rederiet
till detsamma utbetalat ett belopp av 486 972 kronor 22 öre, varjämte
vattenfallsstyrelsens egna kostnader i målet, 81 589 kronor 60 öre, slutreglerats.
Det sammanlagda belopp, som vattenfallsstvrelsen för tvistens reglerande
utgivit, uppgår således till 568 561 kronor 82 öre.
Mellan ämbetsverken har sedermera, under förutsättning av Kungl. Maj:ts
godkännande, överenskommelse träffats om att nämnda kostnader å sammanlagt
568 561 kronor 82 öre skall fördelas mellan vattenfallsstvrelsen och
marinförvaltningen i förhållande till respektive ämbetsverks andelar i den
totala kvantitet drivmedel som inköpts under den aktuella importperioden.
I enlighet härmed skall de av vattenfallsstyrelsen förskotterade kostnaderna
lördelas så att 361 605 kronor 32 öre faller på styrelsen och återstoden, eller
206 956 kronor 50 öre, på marinförvaltningen. Härtill kommer kostnaderna,
3 768 kronor 82 öre, för en resa till London, som chefen för försvarets civilförvaltnings
juridiska byrå jämte ytterligare en jurist företagit i samband
med utredning i ärendet och vilka kostnader förskottsvis bestritts av marinförvaltningen.
Marinförvaltningen hemställer sålunda att Kungl. Maj :t måtte, med godkännande
av den mellan ämbetsverken överenskomna fördelningen av ifrä
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
svarande kostnader, ställa ett belopp av (206 956: 50 + 3 768: 82 =) 210 725
kronor och 32 öre till marinförvaltningens förfogande för att täcka har lfragavarande
kostnader.
I ärendet har statskontoret och riksräkenskapsverket avgivit yttrande.
Departementschefen
Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört föreslår jag att medel anvisas
på tilläggsstat för innevarande budgetår för att täcka ifrågavarande
kostnader.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett anslag av 211 000 kronor.
[2] 98. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Detta anslag är för
innevarande budgetår uppfört med 490 miljoner kronor. Beställningar å flygmateriel
m. m. må enligt riksdagens medgivande utläggas inom en kostnadsram
av 640 miljoner kronor.
I skrivelse den 15 februari 1957 hemställde flygförvaltningen, att 80 miljoner
kronor måtte anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1956/57 under anslaget
till anskaffning av flygmateriel m. m. Medelsbehovet hade enligt ämbetsverket
uppkommit huvudsakligen till följd av prisstegringar samt genom
att betalningsutfallet för vissa beställningar aktualiserats tidigare än
som förutsetts vid anslagsberäkningen. Framställningen om tilläggsstatsanvisning
föranledde ej annan åtgärd än att Kungl. Maj :t genom beslut den 8
mars 1957 medgav att 9,2 miljoner kronor av medel, som under anslaget till
anskaffning av flygmateriel m. m. reserverats till Kungl. Maj :ts disposition,
finge utnyttjas för att likvidera beställningar å flygmateriel m. m. I stället
försköts vissa leveranser och betalningar över budgetårsskiftet 1956/57
1957/58.
Redan i förenämnda skrivelse den 15 februari 1957 anmälde flygförvaltningen,
att det för budgetåret 1957/58 beräknade anslaget till anskaffning
av flygmateriel m. in. kunde förutses bliva otillräckligt. Flygförvaltningen
har sedermera i särskild skrivelse den 27 september 1957 hemställt om att
under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. måtte dels på tilläggsstat
för innevarande budgetår anvisas ytterligare 240 miljoner kronor i betalningsmedel,
dels medgivas ytterligare beställningsbemyndiganden inom
ramen för ett belopp av 187 miljoner kronor. Medelsbehovet, som beräknats
på grundval av gällande organisation för flygvapnet, har enligt flygförvaltningen
uppkommit till följd av merkostnader, som orsakats såväl av allmänna
löne- och prisstegringar som av fördyringar på grund av den tekniska
utvecklingen. Under budgetåret 1957/58 ökar dessutom medelsbehovet med
hänsyn till den förskjutning av vissa betalningar, som skett från närmast
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958.
föregående budgetår. Flygförvaltningen anför att merkostnaderna till följd
av de allmänna löne- och prisstegringarna under budgetåren 1956/57 och
1957/58 kan beräknas till 12 % respektive 10,5 % i förhållande till de tidpunkter
då anslagen beräknades. Vad flygförvaltningen i övrigt anför är till
stor del av den natur att en närmare redogörelse härför icke bör lämnas till
statsrådsprotokollet. För inhämtande av ytterligare upplysningar torde därför
få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
Överbefälhavaren, som avgivit yttrande över flygförvaltningens framställning,
anför, att anskaffningen av flygmateriel har bedrivits i enlighet med
gällande organisation. Hittills tillämpad praxis för beräkning såväl av kostnadsramen
för sjuårsplanen för anskaffning av flygmateriel som av de årliga
betalningsutfallen har inneburit en för stor osäkerhetsmarginal. Om
flygförvaltningens förslag om tilläggsstatsäskanden lämnas utan avseende
medför detta allvarliga konsekvenser såväl för flygvapenorganisationen som
för berörda industrier och deras anställda. För att åvägabringa överensstämmelse
med det av överbefälhavaren sedermera framlagda förslaget till krigsmaktens
utformning på längre sikt tillstyrker överbefälhavaren, att för innevarande
budgetår beviljas ett tilläggsbemyndigande om 105 miljoner kronor
och ett tilläggsanslag om 180 miljoner kronor.
Departementschefen
Det ökade behov av betalningsmedel under innevarande budgetår, som
flygförvaltningen anmält, hänför sig till det förhållandet att beställningar å
flygmateriel utlagts efter ett tidsschema, som inte motsvarar anslagstilldelningen
i fjolårets eller innevarande års budget. Som framhölls i 1957 års
statsierksproposition har emellertid anslagstilldelningen under innevarande
budgetår hållits vid en lägre nivå än den som erfordras för den befintliga
flygvapenorganisationen.
Jag vill i detta sammanhang i korthet beröra huvudprinciperna i den ordning
för anskaffning av flygmateriel, som tillämpats från och med budgetåret
1948/49. För anskaffning av flygmateriel m. m. upprättar Kungl.
Maj :t varje år en plan med viss angiven kostnadsram, omfattande de närmast
följande sju budgetåren, vilken underställes riksdagen. På grundval av
denna ram utverkar Kungl. Maj :t årligen riksdagens bemyndigande att medgiva
utläggande av beställningar till visst belopp. Samtidigt äskas anslag till
anskaffning av flygmateriel till ett belopp motsvarande vad som beräknas
komma att behöva utbetalas under det framförliggande budgetåret. Dessa
anslag anvisas såsom reservationsanslag, varav följer att desamma icke får
överskridas. Flerårsplanen visar hur kostnaderna avses bli fördelade på de
i perioden ingående budgetåren. Det torde vid systemets utformning ha förutsatts
att anskaffningsverksamheten bör bedrivas på sådant sätt att de för
varje budgetår aktuella utbetalningarna rymmes inom den i sjuårsplanen
upptagna årskvoten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
9
Den långa tidrymd som ofta förflyter mellan beställning och betalning för
fullgjord leverans kan — i synnerhet i tider med starkt forcerad teknisk utveckling
och föränderligt penningvärde — medföra svårigheter att förutbestämma
betalningsutfallet, överbefälhavaren har också funnit att den hittillsvarande
tillämpningen av systemet för flygmaterielanskaffningen inneburit
alltför stor osäkerhet beträffande betalningsutfallets storlek. Angivna
omständigheter motiverar enligt min mening att man överväger vilka åtgärder
som kan vidtagas för att bemästra dylika svårigheter. Måhända kan det
härvid visa sig lämpligt att i en eller annan form beräkna en marginal för
kommande prisstegringar.
Vid den departementala behandlingen av förevarande anslagsfråga har
konstaterats, att behovet av betalningsmedel under innevarande budgetår
till följd av hittills gjorda beställningar och engagement i fråga om flygmateriel
överstiger beviljade anslag med 180 miljoner kronor. Medelsbehovets
omfattning är praktiskt taget oberoende av den framtida utformningen av
flygvapenorganisationen. Ett under löpande budgetår uppkommande nytt
medelsbehov av nämnda omfattning innebär av uppenbara skäl en besvärande
merbelastning på budgeten. I nuvarande statsfinansiella läge har det
inte ansetts möjligt att bereda utrymme för utbetalning av hela det ifrågakommande
beloppet. Undersökningar har därför gjorts i syfte att utröna hur
stor del av de under innevarande budgetår förfallande betalningsförpliktelserna
som möjligen kan förskjutas till kommande budgetår. Till följd av
att överenskommelser kunnat träffas med vissa leverantörer om att betalningskrav
icke skall framföras under innevarande budgetår in. m. kan behovet
av betalningsmedel under innevarande budgetår nedbringas till 77
miljoner kronor.
Det är mig dock icke möjligt att tillstyrka, att ens det nyss angivna beloppet
anvisas under innevarande budgetår. Medelsanvisningen å tilläggsstat
bör enligt min mening begränsas till 68,5 miljoner kronor. Detta belopp
motsvarar i huvudsak skillnaden mellan summan av årskvoterna till
och med innevarande budgetår och summan av de för samma tidrymd anvisade
anslagen. Återstående behov av betalningsmedel, 8,5 miljoner kronor,
bör tillgodoses genom att medel å andra reservationsanslag under fjärde huvudtiteln,
vilka icke under innevarande budgetår erfordras för kassamässig
utbetalning, tillfälligt får utnyttjas för likvidering av beställningar å fiygmateriel
in. m. I samband med att medel framdeles anvisas till flygmateriel
för nästa budgetår bör medel jämväl beräknas för att återföra de under
andra anslag tillfälligt ianspråktagna medlen till vederbörliga anslag.
Att medgiva ytterligare beställningsbemyndigande å flygmateriel under
innevarande budgetår kan enligt min mening icke vara aktuellt.
De medel som enligt vad jag nyss anfört tillfälligt bör utnyttjas under
innevarande budgetår framgår av följande sammanställning.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958.
Anslagsbenämning
Belopp som tillfälligt bör
få disponeras för likvidering
av beställningar å
flygmateriel m. m.
Fortlöpande anslag
Armén: Remontering.........................
Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.
Vissa signalförbindelser m. m................
Jämvägskrigsbromateriel .....................
1000 000
1000 000
600 000
2 000 000
Äldre anslag
1946/47 C 36. Armén: Engångsanskaffning av ammunition........
1946/47 C 41. Armén: Anskaffning av tygmateriel................
1946/47 C 83. Marinen: Fartygsbyggnader för flottan ............
1946/47 G 85. Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet ......
1955/56 E 17. Svenska övervaknings-och repatrieringskontingentema
i Korea..............................................°
Summa kronor
1250 000
250 000
1 900 000
100 000
400 000
8500 000
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
I. att till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. å
tiiläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 68 500 000 kronor;
II. att medgiva att följande reservationsanslag må i den
utsträckning och på de villkor som angivits i det föregående
tagas i anspråk för likvidering av beställningar å flygmateriel
m. m. under innevarande budgetår, nämligen
a) Armén: Remontering,
b) Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,
c) Vissa signalförbindelser m. m.,
d) Jämvägskrigsbromateriel,
e) 1946/47 C 36. Armén: Engångsanskaffning av ammunition,
f) 1946/47 C 41. Armén: Anskaffning av tygmateriel,
g) 1946/47 C 83. Marinen: Fartygsbyggnader för flottan,
h) 1946/47 C 85. Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet,
i) 1955/56 E 17. Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea.
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
[3] 36. Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner m. m. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil.
6, p. 139) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner
m. m. å tiiläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 13 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958,
11
E. Diverse
[4] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p.
161) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 150 000 kronor.
[5] 19. Kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka. Efter förslag
av Kungl. Maj:t i propositionen 1956: 198 angående organiserande av
en svensk F.N.-styrka anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av
10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka.
Av propositionen framgår att anslaget beräknats med utgångspunkt i att
kontingentens verksamhet skulle komma att omfatta en tidrymd av sex månader.
På begäran av F.N:s generalsekreterare har emellertid Sveriges deltagande
i övervakningsverksamheten kommit att utsträckas i tiden och pågår
alltjämt. Den först organiserade styrkan har sålunda avlösts av en andra
kontingent, som i oktober 1957 avlösts av en tredje omgång för tjänstgöring
under ännu en sexmånadersperiod.
I skrivelse den 26 november 1957 har försvarets civilförvaltning gjort framställning
om anvisande av ytterligare medel för den ifrågavarande verksamheten
och till stöd härför anfört i huvudsak följande.
De medel, som hittills anvisats, beräknas vara helt förbrukade vid utgången
av år 1957. Kostnaderna för F.N.-styrkans första och andra omgångar
uppgår till sammanlagt 9 100 000 kronor. För tredje omgången har kostnaderna
av civilförvaltningen beräknats till 5 000 000 kronor, under förutsättning
att kontingenten, som organiserats som en reducerad bataljon, icke undergår
några mera väsentliga förändringar i fråga om organisation och styrka.
Det ytterligare medelsbehov som föreligger utgör således (9 100 000 +
5 000 000 — 10 000 000 =) 4 100 000 kronor. Därest en fjärde omgång skulle
organiseras för tjänstgöring under ytterligare eu sexmånadersperiod räknar
civilförvaltningen med ungefär samma kostnader som beräknats för den
tredje omgången.
Departementschefen
Enligt civilförvaltningens beräkningar erfordras ytterligare ett belopp av
4 100 000 kronor för att täcka kostnaderna för den styrka som för närvarande
är organiserad — en reducerad bataljon om cirka 350 man — och vars
tjänstgöring beräknas komma att omfatta tiden fram till maj 1958. Fråga
har emellertid uppkommit om förstärkning av den nu organiserade styrkan
med cirka 140 man. Om denna förstärkning kommer till stånd, torde kostnaderna
komma att öka med 900 000 kronor. För den fortsatta verksamheten
under innevarande budgetår bör sålunda, såvitt nu kan bedömas, beräknas
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
ett ytterligare medelsbehov av 5 000 000 kronor. — Eventuellt behov av medel
utöver vad som nu angivits torde, liksom tidigare, få tillgodoses från anslaget
till oförutsedda utgifter. I den mån så sker bör förhållandet senare anmälas
för riksdagen.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hugo G rimlund
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
13
Bilaga 3
Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1958.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggs stat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt
anför därvid följande.
D. Nykterhetsvård
[1] 11 a. Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Vissa inventarier.
Under hänvisning till vad jag i samband med behandlingen av frågan
om anstaltens avlöningsanslag för nästa budgetår (V ht p. 54) anfört
om anskaffande av inventarier till anstalten hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Vissa inventarier å tilläggstat II till rikstaten för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kronor.
E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
[2] 8. Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under denna rubrik
har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 20 000 000
kronor. Därjämte har i arbetslöshetsbekämpande syfte under sjätte huvudtitelns
reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbetcn för innevarande
budgetår anvisats 35 000 000 kronor att avräknas mot autoinobilskattemedlen.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 15/11 1957) inkommit med särskilda
framställningar om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.
Styrelsen har därvid till en början anfört följande.
I sin anslagsframställning (skr. 30/8 1957) för nästa budgetår framlade
styrelsen jämväl preliminära beräkningar angående medelsåtgången under
innevarande budgetår upptagande visst ytterligare behov av anslagsmedel.
Förhållandena på arbetsmarknaden under tiden därefter och de iakttagelser,
som kunnat göras beträffande den fortsatta utvecklingen under återstoden
av budgetåret, motiverar i stort sett icke någon förändring i den allmänna
bedömning av sysselsättningssituationen, som gjordes i nämnda
sammanhang. Efterfrågan på arbetskraft har emellertid" betydligt nedgått
och begränsats till att huvudsakligen gälla arbetskraft med speciell yrkeskunskap.
En ökning av antalet registrerade arbetslösa har skett i jämförelse
med föregående år. Nämnda antal uppgick vid mitten av oktober månad
i år till omkring 24 900 mot i runt tal 17 500 vid samma tid föregående
år samt 13 300 i oktober 1955. Man torde under instundande vinter
jämväl få räkna med en genomsnittligt något högre arbetslöshet än under
vinterhalvåret 1956/57 då arbetslösheten när den var som högst uppgick
till 45 000 man. De arbetsmarknadsmässiga åtgärderna har i första hand
inriktats på att genom ett effektivt lokalt och interlokalt arbetsförmedlingsarbete
och i förekommande fall omskolningsåtgärder bereda den friställda
arbetskraften annan sysselsättning i öppna marknaden. För att hålla arbetslösheten
nere är emellertid en utökning av sysselsättningsarbetenas omfattning
nödvändig. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar att i dylika arbeten
sysselsätta 10 % av högsta antalet arbetslösa. Under budgetåret 1956/57
anordnades beredskapsarbeten med i runt tal 503 000 dagsverken. I styrelsens
tidigare medelsberäkningar uppskattades behovet av arbeten för innevarande
budgetår till i runt tal 540 000 dagsverken. Numera verkställda beräkningar
utvisar, att de sysselsättningsarbeten, som enligt styrelsens bedömanden
erfordras under budgetåret 1957/58, kommer att omfatta i runt
tal 710 000 dagsverken. Härav beräknas arbeten med omkring 400 000 dagsverken
bli utförda på vägar och gator, medan arbeten med 310 000 dagsverken
planeras avse övriga objekt.
I fråga om medelsbehovet under arbetslöshetsanslaget har styrelsen erinrat,
att styrelsen i sin förenämnda anslagsframställning för nästa budgetår
angivit, att ytterligare medel erfordras under innevarande budgetår. Beloppet
uppskattades därvid av styrelsen till 13 000 000 kronor. Styrelsen beräknar
nu följande kostnadsökningar jämfört med de i förenämnda sammanhang
framlagda beräkningarna för innevarande budgetår.
Med hänsyn till det nu angivna högre antalet dagsverken erfordras för
beredskapsarbeten avseende andra objekt än vägar och gator ytterligare
7 000 000 kronor. För arkivarbetare m. m. beräknas ytterligare 950 000 kronor,
för kontantunderstödsverksamhet ytterligare 400 000 kronor och för
provisoriska bostäder åt arbetslösa ytterligare 1 500 000 kronor. Vidare beräknas
för beställningar av råkantsten 500 000 kronor samt för särskilda
åtgärder för främjande av rörlighet på arbetsmarknaden (startbidrag, familjebidrag
m. m.) 5 000 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen uppskattar
sålunda numera det erforderliga ytterligare medelsbehovet under arbetslöshetsanslaget
till (13 000 000 + 7 000 000 -f 950 000 + 400 000 +
15
Kungl. Ulaj.ts proposition nr 2 år 1958
1 500 000 -(- 500 000 -f- 5 000 000) 28 350 000 kronor, vilket belopp av styrelsen
avrundas till 28 000 000 kronor.
Beträffande medelsbehovet under anslaget till Vissa vägbgggnadsarbeten
har styrelsen anfört, att det ytterligare medelsbehovet under innevarande
budgetår för beredskapsarbeten på vägar och gator tidigare preliminärt uppskattades
till ca 14 000 000 kronor. Därvid utgick styrelsen från att under
anslaget tillgängligt belopp, 36 000 000 kronor, skulle få tagas i anspråk
för ändamålet. Genom beslut den 30 oktober 1957 har Kungl. Maj:t emellertid
bemyndigat styrelsen att av anslaget disponera högst 28 000 000 kronor.
Enligt de av styrelsen numera verkställda beräkningarna skulle ifrågavarande
sysselsättningsarbeten under innevarande budgetår komma att omfatta
400 000 mot preliminärt beräknade 330 000 dagsverken. Dagsverkskostnaden
beräknas nu till 155 kronor mot tidigare 152 kronor. Med beaktande
härav samt det belopp, som ställts till förfogande för ändamålet, uppskattar
styrelsen behovet av ytterligare medel under anslaget till 34 000 000
kronor.
Departementschefen
Vid anmälan förut denna dag av medelsbehovet för nästa budgetår under
anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. har jag
anfört, att de medel som innevarande budgetår står till förfogande för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder icke kommer att vara tillräckliga, varför
anslag å tilläggsstat erfordras. I nämnda sammanhang har jag räknat med
att det torde bli nödvändigt att denna vinter anordna beredskapsarbeten i
minst samma omfattning som under föregående vinter för att möta den
uppkommande säsongarbetslösheten. Vidare har jag bland andra särskilda
åtgärder som ansetts erforderliga i nuvarande läge erinrat om att Kungl.
Maj:t bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att innevarande budgetår vidtaga
vissa åtgärder för att söka stimulera till en ökad geografisk rörlighet
på arbetsmarknaden. Ytterligare vill jag här erinra, att det blivit nödvändigt
att i viss utsträckning återupptaga de statliga stenbeställningarna.
De sammanlagda utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder uppgick
budgetåret 1956/57 till ca 76 000 000 kronor. Innevarande budgetår
står till förfogande 49 500 000 kronor, varav 21 500 000 kronor under arbetslöshetsanslaget
och 28 000 000 kronor under sjätte huvudtitelns reservationsanslag
till Vissa vägbyggnadsarbeten. Enligt de av arbetsmarknadsstyrelsen
numera verkställda beräkningarna av medelsbehovet skulle härutöver
erfordras 28 000 000 kronor under det förstnämnda och 34 000 000
kronor under det sistnämnda anslaget. Den sammanlagda medelsåtgången
innevarande budgetår uppskattas sålunda av styrelsen till ca 111 500 000
kronor.
Jag är inte beredd att f. n. tillstyrka en ytterligare medelsanvisning i den
omfattning, som arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit. Med beaktande av inedelsåtgången
under sistförflutna budgetår förordar jag, att sammanlagt yt
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
terligare 30 000 000 kronor ställes till förfogande för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder innevarande budgetår och att frågan om medel härutöver
göres beroende av den närmaste tidens utveckling. I enlighet härmed föreslår
jag, att under arbetslöshetsanslaget anvisas ett tilläggsanslag av
12 000 000 kronor och under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten ett tillläggsanslag
av 18 000 000 kronor. Beträffande sistnämnda anslag gör chefen
för kommunikationsdepartementet senare denna dag hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karin Wickström
Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
17
Bilaga h
Egentliga statsutgifter
Sjätte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 samt anför därvid följande.
B. Väg- och vattenbyggnadsverket
[1] 12. Vissa vägbyggnadsarbeten. Det har visat sig erforderligt att under
innevarande budgetår i viss grad öka omfattningen av arbeten i säsongarbetslöshetsbekämpande
syfte i förhållande till föregående budgetår. Skälen
härför och den närmare innebörden därav har angivits av chefen för socialdepartementet
vid anmälan denna dag av fråga om tilläggsanslag för budgetåret
1957/58 till kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande in. in.
under femte huvudtiteln. Under hänvisning till vad därvid anförts hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa vägbyggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Swarting
2 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 2
■it ''.-i
10O'') \
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
19
Bilaga 5
Egentliga statsutgifter
Sjunde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt
anför därvid följande.
E. Diverse
[1] 12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 9, p. 75)
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karl-Henrik Ekberg
''•
/
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
21
Bilaga 6
Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 samt anför därvid följande.
G. Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.
[1] 5 a. Vissa kostnader för länsskolnämnderna. Vid 1956 års riksdag beslöts
(prop. 182; KSU 1; Rskr 420) att länsskolnämnder skulle inrättas samt att
de skulle påbörja sin verksamhet den 1 juli 1958. Efter föreskrivet samråd
har skolöverstyrelsen avgivit anslagsäskanden avseende länsskolnämnderna
för budgetåret 1958/59. Med hänsyn till att den nya regionala skolledningen
skall träda i funktion den 1 juli 1958 har överstyrelsen emellertid funnit erforderligt
att medel ställes till förfogande redan under innevarande budgetår
för bestridande av vissa nödvändiga utgifter i samband med den nya
organisationens start. Härom har överstyrelsen i särskild skrivelse den 24
september 1957 anfört i huvudsak följande.
överstyrelsen får inledningsvis framhålla angelägenheten av att länsskolnämnderna
redan från början är fullt i stånd att fullgöra sina mångahanda
och viktiga uppgifter. Fördenskull är vissa kostnadskrävande åtgärder under
innevarande budgetår erforderliga.
Kostnaderna för länsskolnämndernas utrustning och organisation under
budgetåret 1957/58 synes nu komma att fördela sig på följande sätt.
A. Utrustning. För anskaffande av möbler, mattor, armatur och gardiner
in. in. samt inredning av arkivrum beräknas kostnaderna — exklusive utgifter
för frakt och installation — uppgå till cirka 256 350 kronor. För inköp
av kassaskåp föreslås dessutom ett belopp av 27 600 kronor. Telefoninstallalion
samt mindre utgifter andra kvartalet 1958 för abonnemang och samtal
beräknas uppgå till 54 100 kronor. Erforderliga nya kontorsmaskiner — inklu
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
sive en bandspelare (1 000 kr.) och en adressmaskin (450 kr.) per nämnd
— kostar 76 950 kronor, kontorsutensilier 28 450 kronor samt papper, kuvert
och blanketter förslagsvis 12 000 kronor. Komplettering med handböcker,
uppslagsverk och tidskrifter kan förutses draga en kostnad av omkring
19 100 kronor. Apparater och övrig materiel för städning kostar (12 000 -f2
400 =) 14 400 kronor. Totalt skulle således posten A. Utrustning uppgå
till (256 350 + 27 600 + 54 100 + 76 950 + 28 450 + 12 000 + 19 100 +
14 400 =) 488 950 kronor.
B. Arvoden och löner samt rese- och traktamentsersättningar m. in. 24
Iänsskolinspektörer (av vilka de flesta förutsättes vara nuvarande ordinarie
folkskolinspektörer) har ansetts skola tjänstgöra två månader första halvåret
1958 på länsskolnämnderna — med ledighet från folkskolinspektörstjansten
— i och för desammas organisation in. m. Kostnaderna härför beräknas
uppgå till 144 200 kronor, varav 123 300 kronor i ersättning för avstådda
löneförmåner sagda tid och 7 200 kronor för arvoden.
Det förutsättes vidare, att länsskolnämndernas ledamöter samt skolinspektörerna
skall ha tvenne sammanträden på kansliorten våren 1958. Härför
kan beräknas åtgå 51 500 kronor. Därav beräknas 48 000 kronor för ersättning
åt ledamöterna (varav 16 800 kronor för förlorad arbetsförtjänst
och 14 400 kronor för arvoden). Härtill kommer vidare arvoden åt sekreterar-
och biträdespersonal våren 1958 med förslagsvis 24 000 kronor samt lön
åt städpersonal 12 000 kronor.
Skolöverstyrelsen avser att i god tid före den 1 juli 1958 tillsammans med
överstyrelsen för yrkesutbildning anordna regionala informationsmöten med
skolinspektörerna samt länsskolnämndernas ordförande och sekreterare
(eventuellt även blivande skoldirektörer). För detta ändamål synes böra beräknas
ett belopp av 30 000 kronor.
Flyttningskostnader för ett antal inspektörer (förslagsvis 8), som skulle
kunna tänkas flytta till den nya kansliorten före den 1 juli 1958, kan beräknas
bliva cirka 13 000 kronor.
Totalt skulle utgifterna under B. Arvoden och löner etc. sålunda kunna
uppskattas till omkring 274 700 kronor.
C. Fraktkostnader och diverse oförutsett. Härför föreslås ett belopp av
36 350 kronor.
- Sammanlagt skulle sålunda de utgifter, som bör belasta ett för ändamålet
anvisat reservationsanslag, uppgå till (488 950 -f 274 700 4- 36 350 =)
800 000 kronor.
För den närmare uppdelningen av dessa beräknade kostnader på olika
delposter har överstyrelsen redogjort i särskild PM.
Statskontoret har föreslagit, att ett anslag av 748 000 kronor anvisas för
ifrågavarande ändamål.
Departementschef en
Jag har tidigare denna dag föreslagit, att på riksstaten för budgetåret
1958/59 uppföres ett anslag å 3 859 000 kronor till avlöningar m. m. åt personalen
vid länsskolnämnderna samt 1 121 000 kronor till länsskolnämndernas
omkostnader. I samband därmed uttalade jag, att jag fann det ofrånkomligt,
att medel redan för innevarande budgetår anvisades till bestridande
av vissa kostnader för länsskolnämnderna. Vid prövningen av överstyrelsens
äskande för detta ändamål, sammanlagt 800 000 kronor, har jag
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år i 958
funnit, att 550 000 kronor bör ställas till förfogande härför i form av ett reservationsanslag.
Jag har därvid räknat med att 410 000 kronor erfordras
för inköp av utrustning till länsskolnämndernas kanslier. Denna minskning
av det av överstyrelsen för detta ändamål beräknade beloppet av 488 950
kronor ernås bland annat därigenom att det enligt min mening inte nu bör
beräknas medel för inköp av bandspelare och inte heller för inköp av adresseringsmaskiner
till kanslierna i de tio minsta länen. Ej heller finner jag
motiverat att räkna med särskilt belopp för inköp av handböcker, tidskrifter
och dylikt.
Till arvoden, löner in. m. har jag räknat med ett belopp av 140 000 kronor
i stället för av överstyrelsen föreslagna 274 700 kronor. För egen del
har jag nämligen inte funnit erforderligt, att de blivande länsskolinspektörerna
beredes mera än en månads ledighet under första halvåret 1958 för
att förbereda den nya organisationen. Några särskilda arvoden anser jag
inte böra utgå under denna ledighet. För de sammanträden med länsskolnämnderna,
som även enligt min mening bör äga rum under våren 1958,
räknar jag inte med någon kostnad i form av ersättning till ledamöterna
för förlorad arbetsförtjänst. Inte heller finner jag anledning räkna med ersättningar
till sekreterar- och biträdespersonal samt städpersonal under
den här avsedda tiden. Flyttningskostnader för inspektörer, som flyttar till
de nya kansliorterna före den 1 juli 1958, torde böra bestridas ur redan anvisade
anslag.
Förslaget att 36 350 kronor skall beräknas till bestridande av fraktkostnader
och diverse oförutsedda utgifter kan jag inte biträda.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t matte
föreslå riksdagen
att till Vissa kostnader för länsskolnämnderna å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 550 000 kronor.
H. Allmänna läroverken m. m.
[2] 6. Kompletteringsgymnasier. Under hänvisning till vad jag tidigare denna
dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag
till förevarande ändamål (bil. 10, p. 192) hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Kompletteringsgymnasier å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 54 000 kronor.
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 2 är 1958
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
[3] 21. Bidrag till barnfilmkommittén. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om
anslag till förevarande ändamål (bil. 10, p. 309) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till barnfilmkommittén å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gösta Nilsson
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
25
Bilaga 7
Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58
samt anför därvid följande.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.
[1] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår
är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 1 816 000
kronor.
Skogs- och lantbruksakademien (skr. 30/8 1957) hemställer, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för verksamheten vid skogs- och lant
bruksakademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet å tilläggsstat för innevarande
budgetår dels för täckning av brist, beräknad å skolverksamheten
läsåret 1956/57, anvisa ett bidrag å 7 000 kr., dels såsom tillägg till det särskilda
driftkostnadsbidrag, som under läsåret 1956/57 utgår med 51 000 kr.,
för läsåret 1957/58 upptaga ett belopp å 14 000 kr. Akademien anför, alt
akademien i skrivelse den 30 augusti 1956 gjorde framställning om böjning
av det särskilda driftkostnadsbidrag, som under läsåren 1953/54—1955/56
utgått till trädgårdsskolan med 45 000'' kr. per år. Därvid hemställdes, åt!
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till då gällande riksstat
som tillägg till ifrågavarande särskilda driftkostnadsbidrag upptaga för
läsåret 1956/57 ett belopp å 15 000 kr. I anledning härav beviljades en höjning
av driftkostnadsbidraget för sagda läsår, dock endast med 6 000 kr.
26
Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1958
Denna anslagshöjning bär icke heller varit tillräcklig. Trots sträng sparsamhet
torde, enligt i augusti 1957 gjorda beräkningar, å skolverksamheten under
detta läsår uppkomma en brist å minst 7 000 kr. Då täckning av denna
brist genom inkomster från akademiens merkantila trädgårdsrörelse icke
kan påräknas, nödgas akademien anhålla att genom särskilt anslag erhålla
täckning för underskottet.
Av det till lantbruksstyrelsen ingivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat
för akademiens trädgårdsskola läsåret 1957/58 framgår, att för täckande
av de för skolverksamheten beräknade kostnaderna erfordras en höjning
av de till skolan utgående bidragen. Akademien ser sig därför även
tvingad anhålla, att det särskilda driftkostnadsbidraget för nämnda läsår
måtte uppräknas, nämligen med lägst 14 000 kr. till 65 000 kr. Det stegrade
anslagsbehovet föranledes av ökade arbetskostnader samt andra kostnndsstegringar,
i fråga om posten värme och lyse föranledda bl. a. av beslutad
energiskatt. Utgiftsökningarna uppväges icke av inkomstförbättringar i motsvarande
grad.
Akademien anför slutligen, att akademien i samband med ställningstagande
till frågan angående sitt åtagande av huvudmannaskapet för skolan,
framhållit, att akademien, i den mån statsbidragen enligt gällande bestämmelser
ej räcker till att bestrida de med skolverksamheten förenade kostnaderna,
icke hade annan möjlighet att täcka på så sätt inträffande brist än
genom möjligen uppkommande överskott å den merkantila trädgårdsdriften.
För nyss redovisade brister i skolans bokslut och stat kan emellertid
icke påräknas täckning genom inkomster från trädgården.
Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 22/8 1957) hemställer,
att för läsåret 1957/58 skall, i likhet med de fyra senaste budgetåren,
anvisas ett särskilt driftkostnadsbidrag av 30 000 kr.
Lantbruksstyrelsen anför, att enligt styrelsens mening trädgårdsskolan å
såväl Experimentalfältet som Söråker såsom hittills bör få fortsätta sin verksamhet
under läsåret 1957/58 i avbidan på att ställning tages till trädgårdsskoleutredningens
betänkande. Då skolorna emellertid icke kan bedriva sin
verksamhet i nuvarande omfattning utan extra driftkostnadsbidrag, förordar
lantbruksstyrelsen, att de jämväl för nästa läsår kommer i åtnjutande
av sådana bidrag. I fråga om storleken av de särskilda driftkostnadsbidragen
tillstyrker styrelsen bidrag till akademiens trädgårdsskola med
72 000 kr. och till trädgårdsskolan i Söråker med 30 000 kr.
Departementschefen
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag att särskilda driftkostnadsbidrag
i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens betänkande
bör utgå även för läsåret 1957/58 till såväl lantbruksakademiens trädgårdsskola
som Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Däremot kan jag icke
tillstyrka, att medel anvisas för täckande av den i akademiens framställning
redovisade ytterligare bristen å 7 000 kronor för läsåret 1956/57. Den avakademien
föreslagna uppräkningen av bidraget till trädgårdsskolan å Ex
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1958
27
perimentalfältet för läsåret 1957/58 kan jag endast biträda i så måtto, att
jag tillstyrker en uppräkning med 6 000 kronor till 57 000 kronor. Till trädgårdsskolan
i Söråker bör utgå bidrag med oförändrat belopp av 30 000 kronor.
Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas till att beloppen får
bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats till
driftkostnader för vissa lägre undervisningsanstalter.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att medgiva,
att av det för budgetåret 1957/58 anvisade förslagsanslaget
till Lägre lantbruksundervisning in. m.: Understöd åt
vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader må
till ytterligare understöd åt i det föregående angivna trädgårdsskolor
för sagda budgetår tagas i anspråk ett belopp
av sammanlagt högst 87 000 kronor.
G. Lanthushållning i allmänhet
[2] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
A riksstaten för budgetåret 1957/58 är under förevarande anslagsrubrik
uppfört ett anslag av 1 202 900 kr.
Sveriges utsädesförening (skr. 22/7 1957) hemställer, att å tilläggsstat
anvisas ett belopp av 48 100 kr. för att täcka kostnaderna under tiden 1 januari
1957—30 juni 1958 för ökade timlöner och arbetsgivarbidrag för föreningens
kollektivavtalsanställda arbetare.
Föreningen framhåller, att den vid uppgörande i juli 1955 och juli 1956
av de budgetförslag, som låg till grund för utsädesföreningens anslagsäskanden
för budgetåren 1956/57 och 1957/58, räknade med oförändrade timlöner
under anslagsperioderna i fråga. Enligt kollektivavtal den 23 april
1957, avseende tiden 1 januari 1957—31 december 1958, höjdes emellertid
timlönerna med 19,5 öre för tiden 1 januari—31 december 1957 och med
vtterligare 15 öre för tiden 1 januari—31 december 1958. De kostnadsökningar,
som härigenom åsamkas föreningen, har för budgetåren 1956/57 och
1957/58 beräknats till 12 054 resp. 35 477 kr. Vid kostnadsberäkningen har
ej medtagits de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra medel än statsmedel.
nämligen den del av kontrollbyråns verksamhet, som gäller kontroll
av Allmänna svenska utsädesaktiebolagets saluförda produkter, den
del av kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör analyser
åt främmande uppdragsgivare, samt den del av förädlingsverksamheten med
nya kulturväxter, som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller ingår i
beräkningen utgiftsökningen på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet,
för vars verksamhet ett särskilt statsanslag anvisats, eller lönekostnaderna
för personal, som sysselsättes med egentligt jordbruksarbete eller med
arbete, bekostat genom speciella anslag.
28
Iiungl. Maj ds proposition nr 2 år 1958
Genom de höjda timlönerna vidkännes utsädesföreningen jämväl ökade
kostnader för arbetsgivarbidrag enligt lagarna om allmän sjukförsäkring
och moderskapshjälp. Dessa kostnadsökningar utgör för ifrågavarande budgetår
137 resp. 404 kr.
Enär den för budgetåren 1956/57 och 1957/58 beräknade kostnadsramen
icke lämnar utrymme för någon kostnadsökning genom lönehöjning, och
föreningen ej heller vågar räkna med någon ökning av sina inkomster utöver
de vid uppgörandet av statförslagen beräknade beloppen, anhåller föreningen
om tilläggsanslag för täckande av den genom lönehöjningen åsamkade
utgiftsökningen.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker
föreningens framställning.
Departementschefen
Sveriges utsädesförening bör liksom tidigare år få den kostnadsökning,
som föreningen åsamkats på grund av nytt kollektivavtal för föreningens
timavlönade arbetare, täckt genom en höjning av statsbidraget. Nämnda
kostnadsökning har av föreningen beräknats till i runt tal 48 100 kronor,
varav 12 200 kronor hänför sig till budgetåret 1956/57 och 35 900 kronor
till budgetåret 1957/58. Mot föreningens kostnadsberäkning har jag ej något
att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Befrämjande av fröodlingen in. m.: Bidrag till Sveriges
utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 48 100 kronor.
[3] 25. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Å riksstaten för
innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 168 000 000 kr.
Genom beslut den 7 juni 1956 bemyndigade Kungl. Maj:t med stöd av
riksdagens beslut statens jordbruksnämnd att till Svenska mejeriernas riksförening
u. p. a. såsom kompensation för en till den 1 juli 1957 med 3 öre
per liter uppskjuten höjning av partipriset på konsumtionsmjölk utbetala
ett belopp av 33 330 000 kr., varav 25 000 000 kr. skulle utbetalas till de smörtillverkande
mejerierna och återstående 8 330 000 kr. skulle tillföras riksföreningens
kassa för regleringsändamål att användas för utbetalning av utjämningsbidrag
för mjölk.
I propositionen nr 175 till 1957 års riksdag angående komplettering av
riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, in. in. (s. 21—-22) anmälde chefen
för finansdepartementet, att diskussioner pågick med jordbrukets organisationer
för att genom en förlängning till utgången av år 1957 av nu gällande
överenskommelse stabilisera priset på konsumtionsmjölken. Diskussionerna
hade emellertid icke lett till sådant resultat, att frågan kunde anmälas
för riksdagen. Därest överenskommelse skulle komma till stånd i hu
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
vudsaklig anslutning till de intill den 1 juli 1957 gällande grunderna avsåg
dock chefen för jordbruksdepartementet att under budgetåret 1957/58 göra
hemställan om äskande av erforderliga anslagsmedel. Mot förenämnda uttalande
anförde riksdagen icke någon erinran.
I skrivelse den 19 juni 1957 underställde jordbruksnämnden Kungl. Maj :t
för godkännande en mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
— under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande — träffad överenskommelse
rörande partipriset på konsumtionsmjölk under andra halvåret
1957. Enligt överenskommelsen utfäste förhandlingsdelegationen, att partipriset
intill den 1 januari 1958 icke skulle höjas med mer än 1 öre utöver då
gällande pris mot att Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. såsom kompensation
för att jordbruket under sagda tid avstod från den längre gående
prishöjning, som det enligt gällande prisuppgörelse var berättigat att vidtaga,
av statsmedel skulle erhålla ett belopp av 20 000 000 kr. Detta belopp skulle
enligt överenskommelsen tillföras riksföreningens kassa för regleringsändamål
och användas enligt enahanda grunder, som gällde för de för tiden fram
till den 1 juli 1957 för samma ändamål disponibla medlen. Jordbruksnämnden
föreslog vidare, att de för kompensationen erforderliga medlen i avvaktan
på riksdagens slutliga ställningstagande skulle få utbetalas från reservationsanslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Genom beslut den 27 juni 1957 godkände Kungl. Maj :t ifrågavarande överenskommelse
samt bemyndigade jordbruksnämnden att — i avvaktan på att
riksdagen måtte anvisa särskilda medel för ändamålet — av prisregleringsanslaget
disponera ett belopp av 20 000 000 kr. för fullgörande av statens
ekonomiska åtagande enligt överenskommelsen. Tillika föreskrev Kungl.
Maj :t att beloppet skulle tillföras Svenska mejeriernas riksförenings kassa
för regleringsändamål att användas enligt enahanda grunder, som gäller beträffande
de medel, som ställts till förfogande såsom kompensation för uppskjuten
prishöjning på konsumtionsmjölk för tiden före den 1 juli 1957.
Statens jordbruksnämnd (skr. 20/8 1957) hemställer, att å tilläggsstat
anvisas 15 000 000 kr. för att ersätta den del av det till Svenska mejeriernas
riksförening utbetalade beloppet, som icke kan täckas av den behållning på
förevarande anslag, som beräknas föreligga vid utgången av regleringsåret
1957/58. Enligt nämnden kan sagda behållning beräknas uppgå till omkring
10 000 000 kr. Härav måste enligt nämndens uppfattning emellertid omkring
5 000 000 kr. reserveras för att möta de ökade utgifter för prisregleringen,
som under regleringsåret 1958/59 kan uppstå på grund av svårigheten att
i fråga om mjölkbidrag in. m. göra mera exakta beräkningar.
Departementschefen
Såsom framgår av det anförda har Kungl. Maj: t i anslutning till vad chefen
för finansdepartementet uttalade i propositionen 1957: 175 vilket uttalande
lämnades utan erinran av riksdagen — godkänt eu mellan statens
jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation träffad överenskommelse
om stabilisering av priset på konsumtionsmjölk under andra
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
halvåret 1957. För fullgörande av statens ekonomiska åtagande enligt överenskommelsen
har Kungl. Maj :t bemyndigat jordbruksnämnden att disponera
ett belopp av 20 000 000 kronor av reservationsanslaget Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Kungl. Maj :t torde nu böra hemställa hos riksdagen
om anvisande av särskilda medel för ändamålet. Med hänsyn till vad
jordbruksnämnden anfört angående den beräknade behållningen å prisregJeringsanslaget
torde medelsanvisningen kunna begränsas till 15 000 000
kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.
J. Skogsväsendet
[4] 18. Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å vissa försöksparker.
Å riksstaten för budgetåret 1957/58 är under denna anslagsrubrik
uppfört ett reservationsanslag av 39 400 kr. Av detta belopp beräknas 20 000
kr. för slutförande av reparation och modernisering av skogsmästarbostaden
på Tönnersjöhedens försökspark.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut (skr.
6/9 1957) hemställer, att å tilläggsstat skall anvisas 4 000 kr. för vissa yttre
arbeten i samband med nyssnämnda reparations- och moderniseringsarbeten.
Styrelsen anför, att tidigare för ändamålet anvisade medel — sammanlagt
57 400 kr. — i sin helhet disponerats genom ingångna entreprenadkontrakt
och utgifter för upprättande av programhandlingar m. m. På grund av att
kostnaderna beräknats efter 1956 års prisnivå och priserna å byggnadsarbeten
därefter stigit med 7 procent eller i föreliggande fall med ca 4 000 kr.,
har vissa yttre arbeten såsom dikesgrävning, nedläggande av vatten- och avloppsledningar
samt anordnande av reglementsenlig reningsbrunn måst undantagas
från entreprenaderna.
Departementschefen
Såsom framgår av den föregående redogörelsen har kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsarbeten genom prisstegringar ökat med 4 000 kronor.
Denna kostnadsökning synes böra täckas genom anvisande av ett motsvarande
belopp å tilläggsstat för budgetåret 1957/58.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å
vissa försöksparker å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 195S
31
N. Diverse
[5] 9 a. Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd energiskatt
för motorbrännolja till traktorer. Under åberopande av vad jag denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av anslag till förevarande ändamål
(IX ht p. 44) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
a) till Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd
energiskatt för motorbrännolja till traktorer å tilläggsstat II
till rilcsstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
2 000 000 kronor
b) medge, att ifrågavarande belopp må avsättas för täckande
av kostnaderna för individuella bidrag i anledning av
skadorna å 1957 års skörd.
[6] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av anslag
till förevarande ändamål (IX ht p. 203) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmnade av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bo Hggrell
v • . it'' <;,iin
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
33
Bilaga 8
Egentliga statsutgifter
Tionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstät II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt
anför därvid följande.
B. Kommerskollegium m. m.
[1] Kommerskollegium: Avlöningar. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förenämnda anslag
(bil. 12, p. 4) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att de i avlöningsstaten för kommerskollegium
upptagna anslagsposterna till Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, samt till Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1957/
58 överskridas med sammanlagt 160 000 kronor.
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
[2] 5. Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Detta anslag har för
innevarande budgetår uppförts med 1 000 000 kronor.
Sveriges geologiska undersökning (skr. 9/5, 1/6 och 16/9 1957) hemställer,
att å tilläggsstät till riksstaten för budgetåret 1957/58 måtte under
förevarande rubrik anvisas 101 500 kronor, därav 54 500 kronor avser höjda
löne- och traktamentskostnader i anslutning till löneplansrevisionen in. in.
samt återstoden, 47 000 kronor, viss ersättningsanskaffning. Såsom motivering
för sistnämnda äskande anföres i huvudsak följande.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 2
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
Under senvintern i fjol totalförstördes en av undersökningens snötraktorer
genom brand. Olyckan inträffade på Stora Skeppsträskets is i Västerbotten
under provkörning efter inmontering å privat verkstad av ny planetväxel
i fordonet. Traktorn var specialkonstruerad för undersökningens
malmletningsverksamhet och måste snarast ersättas. Då traktorn, vars återanskaffningsvärde
utgör 47 000 kronor, enligt gällande principer för statliga
fordon var oförsäkrad, hemställer undersökningen, att medel ställes till
förfogande för inköp av ny traktor.
Departementschefen
Till täckande av merkostnader för ökade löner m. m. under budgetåret
1957/58 förordar jag anvisande av 32 600> kronor, avseende tiden t. o. m.
den 30 juni 1958. Frågan om ytterligare medelsanvisning för löneändamål
under innevarande budgetår torde få prövas i annat sammanhang.
Jag tillstyrker vidare att den genom brand förstörda snötraktorn ersättes
genom inköp av ett nytt fordon av liknande slag. Det härför upptagna beloppet
lämnar jag utan erinran. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen
inträffade olyckan vid provkörning efter vissa omändringsarbeten.
Möjligheterna att erhålla skadestånd av den verkstadsfirma som utfört arbetena
har därför undersökts. Det har därvid befunnits mycket tveksamt,
huruvida vårdslöshet kan läggas firman till last. Dessutom har utsikterna
för staten att utfå eventuellt skadeståndsbelopp ansetts ringa.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 79 600 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Koungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Appelgren
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
35
Bilaga 9
Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt
anför därvid följande.
G. Diverse
[1] Kostnader för vissa undersökningar i anledning av Surtekatastrofen.
I skrivelse den 28 juni 1957 har länsstyrelsen i Älvsborgs län anfört bl. a. följande.
Efter jordskredet i Surte den 29 september 1950 igångsattes omedelbart
undersökningar i syfte att fastställa, huruvida och i vad mån risker för ytterligare
ras inom samhället vore att befara och vilka åtgärder, som i förekommande
fall skulle kunna vidtagas till förebyggande av sådana ras eller andra
förskjutningar eller sättningar inom samhällets område. Kostnaderna för
dessa undersökningar beräknade länsstyrelsen till 30 000 kronor. Sedan förslag
väckts om utvidgning av undersökningarna till vissa angränsande områden,
framhöll föredragande departementschefen i proposition nr 256/1950,
att utredningen på katastrofområdet borde göras mera ingående än man
från början räknat med, så att skredets orsaker och förlopp kunde så fullständigt
som möjligt klarläggas. Härav föranleddes — utöver det av länsstyrelsen
beräknade beloppet — en ytterligare kostnad av ca 20 000 kronor.
Riksdagen anvisade sedermera också ett belopp av 50 000 kronor för ifrågavarande
undersökningar.
De områden, som förutom själva katastrof området blev föremål för undersökningar
genom Statens geotekniska instituts försorg, utgjordes dels av ett
Nödinge kommun tillhörigt markområde i Skårdal, dels två områden tillhöriga
AB Surte Glasbruk, belägna ett stycke norr om rasområdet. Länsstyrelsen
synes ha beordrat undersökning av samtliga ifrågavarande områden. Någon
överenskommelse om vem som slutligen skulle svara för kostnadei na för
undersökningarna träffades aldrig men såväl kommunen som bolaget för
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
band sig att erlägga de kostnader, som belöpte å deras markområden, för
den händelse det av riksdagen äskade anslaget — 50 000 kronor — skulle
utebli eller icke räcka till.
Sedan de geotekniska undersökningarna avslutats, tillställde geotekniska
institutet länsstyrelsen, Nödinge kommun och AB Surte Glasbruk räkningar
å resp. 14 203 kronor 18 öre, 10 805 kronor 5 öre och 21 538 kronor. Den räkning,
som tillställdes länsstyrelsen, avsåg undersökningar inom själva skredområdet,
medan övriga räkningar avsåg markundersökningar av ovannämnda,
kommunen resp. glasbruket tillhöriga områden.
Den länsstyrelsen tillställda räkningen har guldits av anvisade medel. Av
dessa medel har till institutet jämväl utbetalats ett belopp av 20 000 kronor
för undersökningar av skredets orsaker och förlopp. Dessa undersökningar
har huvudsakligen haft vetenskapligt värde i motsats till övriga undersökningar,
som haft till syfte att utröna markstabiliteten å berörda områden
med hänsyn till befintlig och framtida bebyggelse.
Såväl kommunen som glasbruket har, då de avkrävts kostnaderna för ifrågavarande
undersökningar, anhållit, att räkningarna måtte genom länsstyrelsens
försorg i sin helhet regleras med sådana allmänna medel, som ställts
till länsstyrelsens disposition i samband med Surteraset. Därvid har framhållits,
att undersökningarna å kommunens och glasbrukets områden i huvudsak
haft samma karaktär som de, vilka utförts inom själva rasområdet,
eller avsett grundförhållanden för sådana hus, som snabbt måste uppföras
för de familjer, som berörts av raset. Undersökningarna finge därför anses
ha haft ett allmänt samhällsintresse.
Länsstyrelsen är av den uppfattningen, att kostnaderna för de undersökningar,
som belöper å kommunens och glasbrukets markområden, bör bestridas
i samma ordning som kostnaderna för undersökningar inom själva katastrofområdet.
Undersökningarna har i samtliga fall i första hand haft till syfte
att bedöma skredfaran på de undersökta områdena och föreslå åtgärder för
förhindrande av ytterligare ras. Även med hänsyn till att senare igångsatta
liknande undersökningar i Götaälvdalen bekostats av allmänna medel, finner
länsstyrelsen det skäligt, att jämväl här ifrågavarande kostnader bestrides
i samma ordning. Länsstyrelsen hemställer därför om bemyndigande att
gälda ifrågavarande kostnader av det anslag å 1 500 000 kronor, som enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1957 ställts till länsstyrelsens förfogande
för vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen.
Statskontoret vill med hänsyn till föreliggande omständigheter icke motsätta
sig, att ifrågavarande kostnader bestrides av statsmedel.
Departementschefen
Till kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen anvisade
riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 125/1957 å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor. Jag tillstyrker, att kostnaderna för de undersökningar,
som företagits inom Nödinge kommun och Surte glasbruk tillhöriga markområden,
får bestridas från förenämnda anslag. Jag hemställer följaktligen,
alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att kostnaderna för av mig i det föregående
angivna undersökningar må bestridas från det å tilläggsstat
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisade reservationsanslaget
till Kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning
av Surtekatastrofen.
[2] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under denna
rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
800 000 kronor. Vid utgången av föregående budgetår fanns på anslaget en
reservation av i runt tal 27 000 kronor. Det för innevarande budgetår disponibla
anslagsbeloppet utgör således 827 000 kronor. Utgifterna under anslaget
uppgick budgetåret 1956/57 till i runt tal 1 083 000 kronor motsvarande
en genomsnittlig förbrukning per månad med omkring 92 000 kronor.
Någon minskning av medelsbehovet för kommitté- och utredningskostnader
under innevarande budgetår är icke att påräkna. På grund härav torde för
innevarande budgetår en förstärkning av kommittéanslaget med 350 000
kronor vara nödvändig.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 350 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Bergquist
''. tv
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
39
Bilaga 10
Utgifter för statens kapitalfonder
Statens järnvägars fond
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
fråga om upptagande å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58
av underskott å Statens järnvägars fond samt anför därvid följande.
Underskott å statens järnvägars fond för budgetåret 1957/58. Innan jag
behandlar underskottet å statens järnvägars fond för budgetåret 1957/58,
vill jag närmare beröra innehållet i en skrivelse från järnvägsstyrelsen
den 17 september 1957, vari styrelsen hemställt, att å driftbudgeten måtte
anvisas ett anslag av 60 570 000 kr. till täckning av statens järnvägars
driftförlust för budgetåret 1956/57.
Underskottet för budgetåret 1956/57
Järnvägsstyrelsen har i skrivelsen den 17 september 1957 anfört i huvudsak
följande.
I 1957 års statsverksproposition (bil. 1: Inkomsterna) beräknades överskottet
från statens järnvägar i enlighet med av riksräkenskapsverket i december
1956 framlagt förslag till 10 milj. kr. för budgetåret 1956/57 och
till likaledes 10 milj. kr. för budgetåret 1957/58. Förslaget grundade sig på
ett antagande om oförändrade löner och pensioner.
Sedermera anmälde chefen för finansdepartementet i den i april 1957
framlagda propositionen (nr 175) angående komplettering av riksstatförslaget
för budgetåret 1957/58, att statens järnvägars rörelse som följd av
de av riksdagen fr. o. m. januari 1957 beslutade höjningarna i löner och
pensioner under budgetåret 1956/57 torde komma att redovisa ett underskott
och att någon inleverans av överskottsmedel från statens järnvägars
fond under sådana förhållanden icke vore att påräkna under budgetåret
1957/58. Inkomsttiteln Statens järnvägar borde därför utgå ur riksstaten
för det nu löpande budgetåret. Departementschefen förutsatte vidare att
— såsom riksräkenskapsverket förordat — särskilda medel finge anvisas
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
till täckning av i statens järnvägars rörelse uppkommande underskott för
budgetåret 1956/57 samt uttalade, att denna fråga torde få upptagas till
närmare behandling sedan bokslutet fastställts. Någon erinran häremot
gjordes icke från riksdagens sida.
I skrivelse den 18 maj 1957 med förslag till höjning av befordringsavgifterna
på statens järnvägar framlade järnvägsstyrelsen resultatet av en
då verkställd ny beräkning angående inkomster, utgifter och överskott för
budgetaren 1956/o7 och 1957/58, varvid hänsyn togs till vid dåvarande tidpunkt
kända löne- och prisförhållanden samt den då sannolika trafikutvecklingen.
Enligt denna kalkyl beräknades underskottet efter avskrivningar
under budgetåret 1956/57 komma att uppgå till 48 milj. kr.
Sedan bokslutet för budgetåret 1956/57 färdigställts utvisade statens järnvägars
rörelse följande definitiva resultat i milj. kr.
Inkomster
Persontrafik .............................................. 4Q5 7
Godstrafik inkl. lapplandsmalm ............................ 911,9
Posttrafik och övrigt ...................................... 437
Summa 1 361,3
Driftutgifter ................................................ j 249,8
Driftöverskott (före avskrivning) .............................. 111,5
Avsättning till väi’deminskningskonto .......................... 172,1
Underskott (efter avskrivning) ................................ gpg
Underskottet för budgetåret uppgick sålunda efter vederbörlig, till finansiering
av budgetårets investeringar disponerad avskrivning inom statens
järnvägars fond till i runt tal 60,6 milj. kr. eller exakt beräknat till
60 569 060 kr. 41 öre. Underskottsbeloppet blev sålunda ca 12,6 milj. kr.
större än det, som beräknades i och för det i maj framlagda förslaget till
höjda befordringsavgifter. Detta berodde huvudsakligen på att godstrafiken
givit mindre intäkter än vad styrelsen med ledning av i maj föreliggande
uppgifter hade anledning förutse.
Kassamässigt blev resultatet för budgetåret 1956/57 än sämre i det att
en del — närmare bestämt 58,4 milj. kr. — av den i bokslutet redovisade
inkomsten av godstrafik utgjorde under månaderna oktober 1956—juni
1957 uppdebiterad fraktökning för lapplandsmalm. Enligt bestämmelserna
i malmavtalet behöver denna fraktökning icke gäldas förrän den 15 december
1957. Styrelsen framhöll, att detta förhållande i förening med det redan
bokföringsmässigt negativa resultatet vore den huvudsakliga anledningen
till statens järnvägars synnerligen svaga likvida ställning.
Styrelsen hemställde slutligen, att underskottet måtte täckas genom ett
anslag å driftbudgeten.
Riksräkenskapsverket, som beretts tillfälle yttra sig i anledning av järnvägsstyrelsens
framställning, har framhållit, att i statens järnvägars räkenskaper
för budgetåret 1956/57 verkställts fulla avskrivningar på grundval
av återanskaffningsvärdet. Åtgärden innebär, att avskrivningar skett i
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
så stor utsträckning, att de icke kunnat täckas med driftinkomster. Statens
järnvägars räkenskaper för budgetåret 1956/57 har därför, innan de kunnat
läggas till grund vid upprättande av budgetredovisning och rikshuvudbok
för detta budgetår, fått korrigeras inom riksräkenskapsverket på det
sättet, att avskrivningarna reducerats till det belopp, som kunnat täckas
medelst driftinkomster.
Efter den av riksräkenskapsverket verkställda korrigeringen kommer i
statsräkenskaperna icke att för statens järnvägar finnas bokfört något underskott,
för vars täckning medel behöver anvisas. Det spörsmål, som aktualiserats
genom den av järnvägsstyrelsen gjorda framställningen, har
härigenom begränsats till att avse, huruvida medel skall ställas till statens
järnvägars förfogande för verkställande av ytterligare avskrivningar för
budgetåret 1956/57 med så stort belopp, att de totala avskrivningarna för
detta budgetår kommer att motsvara fulla avskrivningar på grundval av
återanskaffningsvärdet. Riksräkenskapsverket har funnit en sådan åtgärd
opåkallad, eftersom de för budgetåret 1956/57 redan verkställda avskrivningarna,
vilka uppgår till 129 695 192 kr., överstiger en på grundval av
den ursprungliga anskaffningskostnaden beräknad avskrivning med
33 516 092 kr. Sistnämnda summa, vilken i sin helhet representerar extra
avskrivningar, avser till ett belopp av icke mindre än 20 166 829 kr. kollektiv
avsättning till prisregleringskonto, medan på kollektiva avsättningar till
riskkonto och kollektiva avsättningar med hänsyn till framtida pensionskostnader
belöper 9 022 563 kr. resp. 4 326 700 kr. En begränsning av statens
järnvägars avskrivningar för budgetåret 1956/57 till vad som kunnat
täckas medelst statens järnvägars driftinkomster synes också stå i god
överensstämmelse med 1948 års järnvägstaxekommittés uttalande, att avsättningarna
till värdeminskningskonto under lågtrafikår, då intäkterna
kan bli otillräckliga för att möjliggöra fulla avsättningar enligt nuprisprincipen,
lämpligen bör kunna minskas i den mån som behövs för att
åstadkomma balans mellan intäkter och kostnader. Felande avsättningsbelopp
har härvid av kommittén förutsatts skola föras inom linjen för att
täckas av intäkter under kommande år.
Underskottet för budgetåret 1957/58
I skrivelse den 18 maj 1957 har järnvägsstyrelsen med hemställan om
vissa höjningar av befordringsavgifterna på statens järnvägar lämnat en
redogörelse för det försämrade ekonomiska utfallet av rörelsen. Styrelsen
framhöll därvid, att en av de främsta orsakerna till det försämrade driftutfallet
var de ökade personalkostnaderna, samtidigt som transportefterfrågan
visat en vikande tendens. Styrelsen beräknade, att driftkostnaderna
under budgetåret 1957/58 totalt skulle stiga med ca 95 milj. kr. Härvid hade
likväl icke hänsyn tagits till de kostnadsstegringar, som kunde bli en följd
av arbetstidsförkortningen fr. o. in. den 1 januari 1958. Även vid ett bifall
till styrelsens förslag om taxehöjningar koinme emellertid för innevarande
budgetår ett driftunderskott efter avskrivningar att uppstå om ca 25 milj.
kr. Enligt styrelsens mening kunde nämligen taxorna på grund av mark
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
nadsläget icke höjas så mycket att full kostnadstäckning erhölles. Om inga
taxehöjningar vidtoges, kunde motsvarande driftunderskott kalkyleras till
storleksordningen 70 milj. kr.
Järnvägsstyrelsen har under november månad 1957 verkställt förnyade
beräkningar rörande driftutfallet, avsedda att läggas till grund för de uppgifter,
som lämnas riksräkenskapsverket. I anslutning härtill har järnvägsstyrelsen
i skrivelse den 30 november 1957 meddelat följande angående det
beräknade ekonomiska utfallet av rörelsen för budgetåret 1957/58.
Järnvägsstyrelsen har på grund av den hittills iakttagna tendensen i trafikutvecklingen
ansett det motiverat att räkna med fortsatt nedgång av såväl
persontrafiken som godstrafiken.
Beräkningen grundar sig i övrigt beträffande inkomsterna i första hand
på antagandet om fortsatt giltighet under hela budgetåret av den fr. o. m.
november 1956 gällande taxan. Dessutom har emellertid utförts en supplementär
inkomstberäkning i anslutning till det förslag till höjda befordringsavgifter,
som styrelsen framlade i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj
1957. Härvid har antagits att de sålunda föreslagna höjda avgifterna fastställs
att gälla fr. o. m. den 1 februari 1958. Vad särskilt angår inkomsten
av lapplandsmalm är att nämna och beakta att 1927 års malmavtal upphörde
att gälla med utgången av september 1957, att järnvägsstyrelsen och
LKAB ej kunnat enas om vilka fraktavgifter som skall gälla efter angivna
tidpunkt, varför frågan härom underställts Kungl. Maj :t för avgörande,
samt att parterna i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande överenskommit,
att 1927 års avtalsbestämmelser angående fraktberäkningen skall
äga fortsatt tillämpning intill utgången av år 1957. I anslutning till anförda
förhållanden har i detta sammanhang för tiden intill utgången av detta kalenderår
räknats med inkomster av lapplandsmalm enligt villkoren i 1927
års malmavtal och för tiden fr. o. m. januari 1958 med inkomster i enlighet
med det av järnvägsstyrelsen framlagda förslaget till nytt malmavtal. Vidare
framhålles att under det nu löpande budgetåret är att förutse viss i
fortsättningen ej återkommande inkomst som följd av övergången till fraktbetalning
månadsvis från den tidigare gällande ordningen, enligt vilken
den av malmpriset beroende delen av malmfrakten — den s. k. fraktökningen
-— erlagts årsvis i efterhand.
Vad slutligen angår utgiftssidan har styrelsen ansett sig kunna utgå från
den för budgetåret fastställda kostnadsstaten med någon reduktion på
grund av trafiknedgången.
Under dessa förutsättningar och antaganden har inkomster, utgifter och
avskrivningar för budgetåret 1957/58 uppskattats till följande belopp i
milj. kr.
Inkomster
Persontrafik ........................................ 390
Godstrafik inklusive lapplandsmalm .......................... 910
Posttrafik och övrigt ........................................ 44
Summa 1 344
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958 43
Driftutgifter .................................................. 1 280
Driftöverskott (före avskrivning) ................................ 64
Avskrivningsbehov............................................. 185
Underskott (efter avskrivning) .................................. 121
Den verkställda beräkningen har sålunda givit till resultat, att för nu löpande
budgetår vid oförändrat taxeläge torde vara att motse ett underskott
av storleksordningen 120 milj. kr. Om taxorna från och med den 1 februari
1958 höjes i enlighet med styrelsens i maj framlagda men av Kungl. Maj:t
ännu ej prövade förslag, torde detta underskott nedgå till ca 100 milj. kr.
Slutligen anser sig styrelsen böra erinra om att 1948 års järnvägstaxekommitté
i sitt betänkande på anförda skäl bl. a. föreslagit ersättning med
100 milj. kr. per år för förluster på de trafiksvaga bandelarna, samt att de
flesta myndigheter, som avgivit yttrande över kommitténs förslag, funnit
sådan ersättning skälig och tillstyrkt densamma. Kungl. Maj :t har emellertid
ännu icke tagit ställning till denna ersättningsfråga.
Departementschefen
Under de senaste åren har driftresultatet för statens järnvägar starkt försämrats.
Orsakerna härtill är att söka i flera omständigheter. Den snabbt
växande bilismen har sålunda under de senaste åren bjudit järnvägen en
allt hårdare konkurrens främst vid kortväga transporter. En betydande
trafikavledning från järnväg till landsväg har därvid ägt rum. Vidare har
järnvägstaxan måst hållas på en relativt hög nivå för att möjliggöra täckning
av underskotten på de trafiksvaga bandelarna. Järnvägens förmåga att
konkurrera om sådana transportuppdrag, som den har större naturliga förutsättningar
för än andra transportmedel, har därigenom försvagats. Den
transportplikt, som åvilar statens järnvägar, har ävenledes utgjort ett handicap
i konkurrensen med andra transportmedel. Trafikbortfallet på de korta
avstånden har gällt såväl person- som godstransporterna. På sistone har
också flyget, särskilt i inrikes trafik, ökat sin andel av persontrafikunderlaget.
Jämsides med denna främst av olikheter i konkurrensbetingelserna
föranledda trafikavledning har under det sista året förmärkts en allmänt
vikande tendens i efterfrågan på kollektiva transporter, delvis sammanhängande
med den avmattning i högkonjunkturen, som kan konstateras ha
inträtt. Samtidigt som trafikintäkterna till följd av trafikbortfallet icke företett
en så stor stegring, som man tidigare haft anledning räkna med, har
kostnaderna stegrats kraftigt. De största kostnadsökningarna är liänförhga
till stigande löner. En ökning av banunderhållet, accentuerad av de svåra trafikolyckorna
under vintern 1956, har också bidragit till den bristande balansen
mellan intäkter och kostnader.
För budgetåret 1956/57 uppgick underskottet efter avskrivningar enligt
nuvärdesprincipen till ca 61 milj. kr. För full förräntning av det i statens
järnvägar nedlagda statskapitalet skulle ett överskott av ca 60 milj. kr. ha
erfordrats.
Riksräkenskapsverkct har i sin bokföring nedräknat avskrivningsbelop -
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
pen, så att balans erhållits mellan inkomster och utgifter. Härvid har avskrivningar
enligt återanskaffningsprincipen icke helt kunnat göras.
Principen om avskrivningar på återanskaffningsvärdena har tillämpats sedan
budgetåret 1951/52. Avskrivningar enligt denna princip synes mig ägnade
att bland annat åstadkomma en riktigare resultatredovisning. Jag förordar,
att denna princip tillämpas även i fortsättningen. Vad gäller budgetåret
1956/57 anser jag mig emellertid icke böra föreslå ett särskilt anslag
för att täcka det belopp, som brister i avskrivningar enligt återanskaffningsprincipen.
Den av riksräkenskapsverket verkställda åtgärden anser jag mig
således böra godta för budgetåret 1956/57. Jag förutsätter emellertid, att,
därest i framtiden överskott å statens järnvägars rörelse skulle uppkomma,
dessa överskott i första hand får användas för att täcka den brist i avskrivningarna
å 60 570 000 kr., som genom den vidtagna åtgärden uppkommit,
och att först därefter överskott inlevereras till statskassan.
Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1957/58 beräknat ett underskott av
storleksordningen 120 milj. kr. vid oförändrat taxeläge. Med hänsyn till den
taxehöjning, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall genomföras fr. o. m. den
1 februari 1958, torde emellertid driftresultatet komma att förbättras med
ca 20 milj. kr. under innevarande budgetår. Återstående driftunderskott, beräknat
till ca 100 milj. kr., måste därför täckas i annan ordning. Med hänsyn
till att något avkall på nuvärdesprincipen i fråga om avskrivningarna icke
bör ifrågakomma för innevarande budgetår, synes statens järnvägar böra
erhålla täckning för detta underskott av statsmedel. Jag föreslår därför, att
ett belopp av 100 milj. kr. anvisas härför å driftbudgeten. Anslaget bör därvid
i överensstämmelse med det förfaringssätt, som tillämpas för anvisande
av anslag för täckning av underskottet å luftfartsfonden, upptas under rubriken
Utgifter för statens kapitalfonder.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att för Statens järnvågars fond å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1957/58 upptaga ett underskott om
100 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, jned
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Swarting
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
45
Bilaga 11
Kapitalinvesteringar
Försvarsdepartementet
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt
anför därvid följande.
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond
[1] 9 a. Iståndsättning av vissa brandskadade byggnader. I skrivelse den
15 augusti 1957, varöver statskontoret avgivit yttrande, hemställer fortifikationsförvaltningen
att — såvitt här är i fråga — sammanlagt 110 000 kronor
måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för reparation av en kasern vid
Jämtlands fältjägarregemente och ett vinterstall vid Svea ingenjörregemente,
vilka byggnader skadats genom brand.
Departementschefen
Jag föreslår att medel för detta ändamål anvisas på tilläggsstat för innevarande
budgetår och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Iståndsättning av vissa brandskadade byggnader å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 110 000 kronor.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958.
[2] 9 b. Äteruppförande av ridhus för livgardesskvadronen. I juni 1956
förstördes ridhuset inom livgardesskvadronens (K 1) kasernetablissement
helt av eld.
I skrivelse den 8 februari 1957 har Svenska ridsportens centralförbund
gjort framställning om att åtgärder i någon form måtte vidtagas för att ersätta
det nedbrunna ridhuset, över skrivelsen har yttranden inhämtats från
chefen för armén, fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen, djurgårdsnämnden,
polismästaren i Stockholm, statspolisintendenten och aktiebolaget
radiotjänst.
Av fortifikationsförvaltningens yttrande inhämtas bland annat följande.
Livgardesskvadronens behov av ridlokaler har tills vidare kunnat tillgodoses
genom att skvadronen för sin ridutbildning utnyttjat ridhuset inom
Svea artilleriregementes (Al) förutvarande kasernetablissement och arméstabens
ridhus. Av förstnämnda ridhus är emellertid den västra delen upplåten
till radiotjänst för televisionsändamål. Det är vidare att förvänta att
radiotjänst i samband med televisionsverksamhetens vidare utveckling kommer
att framställa krav på att få disponera jämväl återstående del av detta
ridhus. Arméstabens ridhus är avsett att rivas, när ytterligare nybyggnad
för musikaliska akademien blir aktuell. Livgardesskvadronens behov av lokaler
för ridutbildningen kan således på längre sikt icke tillgodoses genom
utnyttjande av förenämnda båda ridhus. Det nedbrunna ridhuset disponerades
emellertid jämväl av polisen och av de civila ridorganisationerna, vilka
nu — i den män det är möjligt — även utnyttjar arméstabens ridhus och
f. d. A l ridhus. Med hänsyn till att ridmöjligheterna, särskilt för polisen och
de civila ridorganisationerna, ter sig synnerligen prekära, anser fortifikationsförvaltningen
att frågan om ersättning för de ridhuslokaler som genom
branden gått förlorade nu bör lösas. Ett uppförande av ridhuset i ursprungligt
skick anser ämbetsverket emellertid av såväl ekonomiska som stadsplanemässiga
skäl icke möjligt utan föreslår att ett till omfattningen mindre
ridhus för en kostnad av 300 000 kronor uppföres i anslutning till K 1 kasernetablissement.
Av aktiebolaget radiotjänsts yttrande i ärendet framgår vidare att radiotjänst
snarast möjligt önskar disponera den återstående delen av f. d. A 1
ridhus för televisionsverksamheten.
Departementschefen
Med hänsyn till vad som anförts i ärendet anser jag mig böra tillstyrka
att ett mindre ridhus för en kostnad av 300 000 kronor uppföres som ersättning
för det nedbrunna. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Äteruppförande av ridhus för livgardesskvadronen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 300 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958,
47
Marinens delfond
[3] 16 a. Iståndsättning av vissa brandskadade byggnader. I förenämnda
skrivelse den 15 augusti 1957 hemställer fortifikationsförvaltningen vidare
att 125 000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för reparation
av två byggnader vid Stockholms örlogsvarv, vilka skadats genom brand.
Departementschefen
Jag föreslår att medel för ifrågavarande ändamål anvisas på tilläggsstat
för innevarande budgetår och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Iståndsättning av vissa brandskadade byggnader å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 125 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hugo Grimlund
V;
:y&t
h , -
/f:
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
49
Bilaga 12
Kapitalinvesteringar
Socialdepartementet
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt
anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond
[1] Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 1 180 000 kronor.
Socialstyrelsen har (skr. 26/1 och 4/5 1957) hemställt om anvisande av
medel för färdigställande av pågående byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem.
För ifrågavarande arbeten, som bl. a. avser uppförande av två elevpaviljonger
och ombyggnad av en äldre elevförläggning vid skolan, har vid 1955 års
riksdag anvisats 430 000 kronor under reservationsanslaget till Statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. in. Sedan
byggnadsarbetena påbörjats har det visat sig omöjligt att — såsom ursprungligen
förutsatts — med smärre ändringar utnyttja det befintliga värme-
och sanitetssystemet i den äldre förläggningsbyggnaden. I stället måste
ett helt nytt värmesystem installeras, vilket medfört en avsevärd kostnadsfördyring.
Även i övrigt har smärre kostnadsökningar uppkommit vid arbetena.
På grund av anförda omständigheter har byggnadsarbetet inte kunnat
färdigställas. Skolan kan därför inte utnyttjas till sin fulla kapacitet. Styrelsen
finner det synnerligen angeläget, att arbetena, vari bl. a. ingår färdigställande
av skolans centralkök, snarast får avslutas. Kostnaderna härför beräknar
styrelsen till 90 000 kronor.
4 llihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 2
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
Byggnadsstyrelsen anser, att den angivna merkostnaden för arbetenas fullföljande
bör godtagas.
Departemen tschefen
Folåsa skolhem är avsett för psykiskt abnorma elever i folkskoleåldern.
På grund av de i socialstyrelsens framställningar angivna omständigheterna
har sedan en tid tillbaka endast 14 av skolans 21 platser kunnat utnyttjas.
Med hänsyn till den avsevärda platsbristen inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
är detta förhållande givetvis otillfredsställande. .Tåg har
därför blivit övertygad om nödvändigheten av att de påbörjade byggnadsarbetena
vid skolan snarast avslutas.
Socialstyrelsens kostnadsberäkningar synes godtagbara. Vad angår frågan
om sättet för bestridande av kostnaderna för arbetena kan jag dock inte tillstyrka,
att anslag härför beviljas å tilläggsstat. Däremot vill jag förorda, att
nämnda kostnader får bestridas av det för innevarande budgetår anvisade
investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården. I den mån härigenom medel kommer att
saknas för färdigställande av de byggnadsföretag, för vilka kostnaderna
avsetts skola täckas av det ifrågavarande anslaget för budgetåret 1957/58,
bör hänsyn härtill tagas vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget
för nästa budgetår. För en dylik omdisposition av anslagsmedlen bör riksdagens
medgivande inhämtas.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att från investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
må intill ett belopp av 90 000 kronor bestridas
kostnaderna för slutförande av påbörjade byggnadsarbeten
vid Folåsa skolhem.
[2] 9 a. Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare.
Under åberopande av vad jag i samband med anmälan av
frågan om avlöningsanslag för nästa budgetår till denna anstalt (V ht p. 54)
anfört om byggnadsarbeten vid anstalten hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Brotorp för alkoholmissbrukare å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av
145 000 kronor.
Kungl. Muj:ts proposition nr 2 år 1958
51
V. Statens utlåningsfonder
[3] Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
under budgetåret 1957/58 må meddelas intill ett belopp av 655 000 000 kronor.
Till lånefonden för bostadsbyggande har vidare för sagda budgetår anvisats
ett investeringsanslag av 560 000 000 kronor.
Bostadsstijrelsen har (skr. 29/8 1957) föreslagit dels att förenämnda ram
för den preliminära långivningen ökas med 165 000 000 kronor till
820 000 000 kronor, dels att å tilläggsstat till lånefonden för bostadsbyggande
anvisas ett anslag av 50 000000 kronor. Styrelsen har sedermera (skr.
14/11 1957) redovisat ytterligare beräkningar beträffande bl. a. ifrågavarande
långivning och därvid ansett, att ramen för preliminära beslut om
tertiärlån bör ökas med ytterligare 25 000 000 kronor.
Departementschefen
Under åren 1954—56 omfattade bostadsbyggandet omkring 57 000 lägenheter
per år. Tillskottet av bostäder har sålunda utgjort 58 000 lägenheter
1954 och 57 000 lägenheter såväl 1955 som 1956. Under dessa år har
igångsättningen av nya företag något överstigit färdigställandet av byggnadsföretag
och avsett i runt tal 60 000 lägenheter per år. På grund härav
har antalet lägenheter under byggnad tenderat att öka. En viss förlängning
av byggnadstiderna synes också ha ägt rum.
För år 1957 föreligger ännu inte några säkra statistiska uppgifter om bostadsbyggandets
storlek. Det är dock möjligt att bilda sig en ganska god uppfattning
om både igångsättningens och färdigställandets storlek. Det kan
sålunda beräknas, att antalet färdigställda bostadslägenheter under år 1957
uppgått till minst 62 000. Antalet under 1957 påbörjade bostadslägenheter
torde röra sig om 60 000.
Denna uppskattning av bostadsbyggandets storlek under 1957 visar, att bostadsproduktionen
under året rätt väsentligt överstiger de tre föregående
årens. Antalet färdigställda bostadslägenheter har ökat med minst 5 000,
d. v. s. med i runt tal 10 procent. Detta innebär det hittills största bostadsbyggandet
i vårt land, och det framstår som särskilt framgångsrikt om man
beaktar lägenheternas genomsnittliga storlek och att utrustningsstandarden
numera är synnerligen hög. I jämförelse med andra länder har bostadsproduktionen
i Sverige nått en mycket hög nivå. I flera västeuropeiska länder
har bostadsbyggandet tenderat att minska eller stagnera.
För en bedömning av det framtida bostadsbyggandet är det skäl att undersöka
vad den kraftiga ökningen 1957 beror på. I första hand bör då
framhållas, att den av regeringen förda, strama ekonomiska politiken gynnsamt
påverkat förhållandena på byggnadsmarknaden. De tendenser till överkonjunktur
— översysselsättning och förlängda byggnadstider — som tidigare
gjorde sig gällande på många orter har brutits. De praktiska möjligheterna
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
att ta ut de vinster, som rationaliseringsåtgärder erbjuder i form av kortare
byggnadstid och lägre byggnadskostnader, har ökats.
Under de senaste aren har fragan om ett bibehållande av bostadsbyggandet
vid en nivå av 57 000 å 58 000 lägenheter livligt diskuterats. Ännu 1956
framstod det som diskutabelt, om en produktion av angiven storlek skulle
kunna upprätthållas. För två år sedan framlade därför regeringen ett minimiprogram
för bostadsbyggandet, som avsåg endast 53 000 lägenheter.
Den dämpning av bostadsbyggandet, som ett fasthållande vid detta program
efter en tid skulle ha medfört, kom emellertid aldrig till stånd. Det visade
sig sålunda möjligt att utöka planen för igångsättning av bostadsbyggnadsföretag
så, att för ett år sedan regeringen såsom mål för bostadsproduktionen
angav att upprätthålla ett bostadsbyggande av minst 57 000 lägenheter per
år. Samtidigt förutskickades, att om tillgången på arbetskraft och krediter
gjorde det möjligt en ytterligare ökning av bostadsbyggandet borde eftersträvas.
Den fråga, som mot bakgrunden av den utomordentligt gynnsamma utvecklingen
av bostadsbyggandet under 1957 tilldrar sig särskilt intresse, är
huruvida och i vad mån man på något längre sikt bör räkna med en mera
avsevärd ökning av bostadsbyggandet i förhållande till den under åren
1954 56 uppnådda nivån. Det stora tillskottet av bostadslägenheter under
1957 kan kanske ge anledning till optimism. Det bör emellertid observeras
att tillskottets storlek under ett enstaka år delvis kan bero på tillfälligheter.
I viss mån torde så ha varit fallet beträffande färdigställandet under 1957.
Icke minst den mycket stora igångsättningen av flerfamiljshusföretag i
slutet av 1955 torde sålunda ha bidragit till ett i förhållande till byggnadsvolymen
stort lägenhetstillskott. En föreställning om den till sin natur
slumpmässiga koncentrationen av färdigställandet av bostadsbyggnadsföretag
till 1957 får man av uppgiften, att under de senaste åren igångsättningen
av nya företag tämligen konstant avsett i runt tal 60 000 lägenheter per
år.
Enligt min mening bör man emellertid fastställa ramarna för bostadslångivningen
från den utgångspunkten, att man eftersträvar ett bostadsbyggande
av den nu uppnådda omfattningen.
Av flera skäl är det inte möjligt att exakt ange, hur stor bostadsproduktion,
som kan åstadkommas t. ex. under 1958 eller 1959. Relativt små förändringar
i den genomsnittliga byggnadstiden påverkar år stillskottet rätt mycket.
Förändringar i fråga om såväl lägenheternas storlek som andelen i bostadshus
ingående lokaler påverkar lånebeloppens storlek per lägenhet. Vad
en viss medelsram motsvarar i nya bostadslägenheter kan därför inte exakt
beräknas. Även förskjutningar av igångsättningen från en del av året till en
annan påverkar på kort sikt lägenhetstillskottets storlek. Det är vidare ovisst,
hur stort det privatfinansierade bostadsbyggandet blir.
De förslag till medelsramar, som jag framlägger i det följande, måste därför
bygga på vissa åtminstone delvis osäkra antaganden. Det finns anledning
att särskilt understryka att under den senaste tiden en tendens till ök
-
53
Kungl. Mnjrts proposition nr 2 år 1958
ning av lånebeloppet per lägenhet i flerfamiljshus förelegat, som i första
hand sammanhängt med en successiv ökning av lägenheternas storlek. Det
är emellertid osäkert, i vad mån denna tendens kommer att bestå. Den allt
överskuggande uppgiften på bostadsområdet är att komma till rätta med bostadsbristen.
Man kan därför förutsätta, att kommunerna och byggnadsföretagarna
är inställda på att inom den ram för bostadsbyggandet, som den
statliga långivningen utgör, åstadkomma ett så stort antal lägenheter som
möjligt. Av samma skäl kan det antagas att i fortsättningen restriktivitet
skall iakttagas, då det gäller att i statsbelånade bostadshus anordna butiker,
kontorslokaler och dylikt.
Vad särskilt gäller innevarande budgetår bör ytterligare en synpunkt beaktas.
För att undvika hög arbetslöshet bland byggnadsarbetarna under vintermånaderna
bör igångsättningen av bostadsbyggnadsföretag koncentreras
till andra och tredje kvartalet. En relativ ökning av igångsättningen under
särskilt andra kvartalet bör eftersträvas. Om nämligen stora flerfamiljshusföretag
och i övrigt företag, som avser exploatering av mark med svåra
grundförhållanden, skall ge god sysselsättning under vintermånaderna, bör
de påbörjas icke under tredje kvartalet, såsom ofta varit fallet hittills, utan
redan under andra kvartalet.
Medelsramen för innevarande budgetår har fastställts utifrån följande
igångsättningsplan:
Statsbelånade flerfamiljshus (tertiärlån) .............. 36 000 lägenheter
Statsbelånade småhus (egnahemslån)................. 16 000 lägenheter
Statsbelånade företag, summa 52 000 lägenheter
Pensionärshemslägenheter........................... 1 000 lägenheter
Privatfinansierade bostadshus, minst ................ 4 000 lägenheter
Totalt minst 57 000 lägenheter
Medelsramen har med denna utgångspunkt beräknats på följande sätt:
Flerfamiljshus: 36 000 lägenheter X 9 000 kr........... = 325 milj. kr.
Småhus: 16 000 lägenheter X 22 000 kr............... = 360 milj. kr.
Ombyggnader och förbättringslån .................... = 45 milj. kr.
Summa 730 milj. kr.
Avgår ränlefria stående delar av egnahemslån, som bestri
des
från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande 75 milj. kr.
Återstår 655 milj. kr.
Den av mig förut förordade utvidgningen av igångsättningsplanen för bostadsbyggandet
bör i första hand ta sikte på en ökad igångsättning av flerfamiljshusföretag.
Flera skäl talar härför. Den aktuella planeringen av nya
byggnadsföretag visar, att medelsramen för tertiärlån till flerfamiljshus relativt
sett är mycket knapp. Det snabbt växande gruppbyggandet av småhus fi
-
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
nansieras delvis med tertiärlån och är alltså beroende av en utökning av ramen
för sådana lån.
För tertiärlån till flerfamiljshus beräknar jag därför ett ytterligare belopp
av 75 000 000 kronor, d. v. s. såsom ram för meddelande av preliminära
beslut om tertiärlån under budgetåret 1957/58 totalt (325 000 000 +
75 000 000) 400 000 000 kronor. För beviljande av såväl tertiärlån som räntebärande
egnahemslån och förbättringslån skulle ramen avse ett belopp av
(655 000 000 -j- 75 000 000) 730 000 000 kronor.
Den föreslagna ökningen av medelsramen medger en igångsättning under
budgetåret 1957/58 av i runt tal 62 000 lägenheter. Såsom jag förut framhållit
är det inte möjligt att i förväg närmare ange, hur stor igångsättning
som en viss ram för den statliga bostadslångivningen föranleder.
En viktig anledning till att jag funnit mig böra förorda en förhållandevis
stor ökning av medelsramen för innevarande budgetår är, att det ur sysselsättningssynpunkt
är angeläget att igångsättningen av flerfamiljshusföretag
får stor omfattning under andra kvartalet 1958. Jag förutsätter därvid, att
igångsättningen under första kvartalet blir relativt sett obetydlig.
I detta sammanhang torde jag få anmäla ytterligare en fråga. Under en
följd av år har bostadsstyrelsen redovisat en betydande balans av ärenden
avseende ansökningar om tertiär- och tilläggslån. Ännu under senare delen
av 1956 omfattade denna ärendesbalans företag med sammanlagt i runt tal
20 000 lägenheter. I november 1956 genomfördes emellertid vissa förenklingar
i prövningen av låneansökningar i syfte att nedbringa ärendesbalansen.
Redan den 1 juli 1957 var också balansen av låneärenden så gott som helt
avvecklad. Bostadsstyrelsen har emellertid anmält, att vid nämnda tidpunkt
ett mindre antal företag, som då var påbörjade, ännu inte kunnat beviljas
lån.
Eftersom ifrågavarande byggnadsföretag faller utanför den för innevarande
budgetår fastställda medelsramen, som avser att reglera långivningen till
företag påbörjade under sagda budgetår, torde bostadsstyrelsen, om riksdagen
intet har att erinra däremot, bemyndigas att utan avräkning av lånebeloppen
på medelsramen bevilja ifrågavarande företag tertiär- och tilläggslån.
Bostadsstyrelsens förslag att medelsramen för innevarande budgetår skall
ökas med 165 000 000 kronor förutsätter dels en maximal igångsättning under
budgetåret av företag med 70 000 lägenheter, dels en fortsatt ökning av
de genomsnittliga lånebeloppen per lägenhet, dels en ökning av långivningen
för ombyggnad av småhus. Såsom framgår av det föregående har jag endast
delvis kunnat godtaga vad styrelsen sålunda förordat.
Vad angår frågan om anslag till lånefonden för bostadsbyggande bar bostadsstyrelsen
i sin förut nämnda, förnyade beräkning av medelsbehovet för
innevarande budgetår funnit att ett ytterligare anslag av 35 000 000 kronor
erfordras. Med hänsyn till beräkningarnas osäkerhet på skilda punkter har
styrelsen förordat, att ett belopp av 50 000 000 kronor uppföres på tilläggsstat.
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
Anslagsbelastningen är i första hand beroende av vilken omfattning utanordningen
av tertiärlån och egnahemslån får under budgetaret. Dessa utbetalningar
av lån torde inte kunna exakt beräknas i förväg. Utbetalningarnas
storlek är beroende av i vilken takt låntagarna gör framställning om utanordning
av beviljade lån och av den tid, som åtgår för behandling av dessa
framställningar. Medelsbehovet är emellertid också beroende av förskottsutbetalningen
av egnahemslån och förbättringslån. För såväl föregående som
innevarande budgetår har en ram av 230 000 000 kronor gällt för dessa utbetalningar.
Under förra budgetåret stannade emellertid förskottsutbetalningarna
vid ca 187 000 000 kronor. Jag förutsätter, att också innevarande
budgetår de lånebeviljande organen iakttar stor försiktighet då det gäller
dylika utbetalningar. På grund härav anser jag mig kunna räkna med en
viss reducering av anslagsbehovet i förhållande till bostadsstyrelsens nämnda
nya beräkning.
I anledning härav anser jag, att ytterligare anslag till lånefonden för bostadsbyggande
inte erfordras innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att under budgetåret 1957/58 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 730 000 000 kronor.
VI. Fonden för låneunderstöd
[4] 3. Räntefria lån till bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån till
bostadsbyggande, under budgetåret 1957/58 må meddelas intill ett belopp av
125 000 000 kronor. För innevarande budgetår har vidare till räntefria lån
till bostadsbyggande anvisats ett investeringsanslag av 240 000 000 kronor.
Bostadsstyrelsen har (skr. 29/8 1957) föreslagit dels att förenämnda ram
för den preliminära långivningen ökas med 25 000 000 kronor, dels att å tillläggsstat
till räntefria lån till bostadsbyggande anvisas ett anslag av
55 000 000 kronor. Styrelsen har sedermera (skr. 14/11 1957) redovisat ytterligare
beräkningar beträffande ifrågavarande långivning.
Departementschefen
1 det föregående har jag förordat, att den av riksdagen för innevaiandc
budgetår fastställda ramen för preliminära beslut om lån, som skall utgå
från lånefonden för bostadsbyggande, skall ökas från 655 000 000 kronor till
730 000 000 kronor. I anledning härav föreslår jag, att preliminära beslut om
lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande, under
budgetåret 1957/58 skall kunna meddelas med ytterligare 10 000 000
kronor, d. v. s. intill ett belopp av (125 000 000 + 10 000 000) 135 000 000
kronor.
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
o Vad härefter angår bostadsstyrelsens förslag att å tilläggsstat till räntefria
lån till bostadsbyggande skall anvisas ett anslag av 55 000 000 kronor, vill
jag erinra om att ifrågavarande långivning under de senaste åren kunnat
starkt reduceras. Anledningen härtill är att riksdagen beslutat om en successiv
avveckling av de provisoriska kapitalsubventioner till bostadsbyggandet,
som infördes år 1951 i anledning av starkt förhöjda byggnadskostnader. För
byggnadsföretag, som färdigställes fr. o. m. april 1957, beviljas inte provisorisk
kapitalsubvention.
Eftersom utbetalningen av ifrågavarande subventioner sker först sedan
byggnadsföretaget färdigställts och i många fall avsevärd tid därefter, har
svårigheter förelegat att beräkna i vilken takt anslagsbehovet minskar till
föijd av den beslutade avvecklingen av subventionerna. Beräkningarna för
såväl föregående som innevarande budgetår har överskattat minskningen
av anslagsbehovet. För att utbetalningar av tilläggslån och räntefria stående
delar av egnahemslån skall kunna verkställas samtidigt som utanordning
sker av låntagarna beviljade räntebärande lån, vilka utgår från lånefonden
för bostadsbyggande, krävs för innevarande budgetår att medel anvisas å
tilläggsstat. Jag finner sålunda, att behov föreligger av ett belopp av
45 000 000 kronor för ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att under budgetåret 1957/58 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån
till bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av
135 000 000 kronor;
b) till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetaret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 45 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karin Wickström
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 195S
57
Bilaga 13
Kapitalinvesteringar
Kommunikationsdepartementet
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1958.
N ärva rande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 samt anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighets fond
[1] 15. Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Under åberopande av
vad jag förut denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av
kapitalinvesteringarna under statens allmänna fastighetsfond (bil. 27, p. 12)
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 700 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Swarting
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
59
Bilaga 14
Kapitalinvesteringar
Finansdepartementet
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför
därvid följande.
VI. Fonden för låneunderstöd
[1] 7 a. Återföring av fonderade LKAB-medel. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag i proposition nr 175 beslöt 1956 års riksdag — med hänsyn till att
några avsättningar till dispositionsfonder eller medelsreservationer av annat
slag enligt överenskommelse mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund
(TGO) icke skulle komma till stånd inom LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag (LKAB) för verksamhetsåren 1955/56 och 1956/57
samt att den vid 1955 års ordinarie bolagsstämma gjorda avsättningen å 50
miljoner kronor till dispositionsfond, varav omkring 30 miljoner kronor föll
på staten, skulle utdelas med utbetalning den 30 september 1957 — att reservering
av medel skulle komma till stånd i annan form, nämligen genom
avsättning till budgetutjämningsfonden av belopp motsvarande statens utdelning
från bolaget under budgetåren 1955/56 och 1956/57. Motsvarande
belopp skulle, i avbidan på senare återföring till LKAB, överföras till ett särskilt
konto i riksbanken. Det avsatta beloppet (189 976 984 kronor 95 öre)
bör nu efter LKAB:s omorganisation — såsom tidigare förutsatts — återföras
till bolaget i form av lån. Med hänsyn till transaktionens art anser jag,
att någon särskild åtcrbetalningstid för lånet icke bör föreskrivas. Räntan
på lånet torde böra utgå med den för varje budgetår gällande normalräntan
för lån från statens utlåningsfonder.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
Budgettekniskt bör återföringen ske på så sätt, att medlen överföres från
budgetutjämningsfonden till fonden för låneunderstöd under rubriken Övriga
kapitalmedel, varvid under sistnämnda fond hos riksdagen bör äskas
motsvarande belopp, avrundat till 189 977 000 kronor. Jag förutsätter, att
Kungl. Maj :t skall äga befogenhet att meddela de ytterligare bokföringsföreskrifter
som erfordras i samband med genomförandet av dessa transaktioner.
För de åtgärder som i detta hänseende blir aktuella har jag tidigare
denna dag närmare redogjort vid anmälan i statsverkspropositionen, bilaga
1, av frågan om ianspråktagande av de tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade
inkomster, som reserverats för avbetalning å statsskulden.
I detta sammanhang torde jag till behandling få upptaga en fråga som
har samband med omfattningen av LKAB:s brytningsrätt. Enligt bestämmelserna
i 1927 års malmavtal (§ 3, mom. 1), vilket alltjämt reglerar de
olika rättsliga och ekonomiska förhållandena mellan staten och LKAB, berättigas
bolaget att från och med den 1 oktober 1927 från gruvfälten Kiirunavaara,
Gällivare och Luossavaara för varje bokslutsår bortfrakta högst nio
miljoner ton järnmalm. Vissa möjligheter till överskridande av denna kvantitet
finnes jämlikt mom. 3 i sagda paragraf. Vidare har statsmakterna genom
upprepade beslut medgivit LKAB rätt att bortfrakta ytterligare malmkvantiteter.
Senast har Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 i enlighet med riksdagens
bemyndigande (rskr. 373 år 1951) medgivit, att LKAB finge — utan
hinder av nyssnämnda bestämmelser — räknat från och med den 1 oktober
1951 tills vidare till och med den 30 september 1957, i den mån transportkapaciteten
det medgav, bortfrakta en malmkvantitet, beräknad efter högst
15 miljoner ton per år. Någon förlängning av detta tillstånd har ej skett.
Efter nu genomförd omorganisation av LKAB synes bestämmelserna om
maximerad brytning ha mist sin betydelse. Därest riksdagen inte har någon
erinran häremot torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om upphävande
av dessa.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna att de för framtida investeringar i LKAB
fonderade medlen tages i anspråk på sätt jag i det föregående
föreslagit;
b) till Återföring av fonderade LKAB-medel å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 189 977 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karl-Henrik Ekberg
Kungl. Maj ds proposition nr 2 år 1958
61
Bilaga 15
Kapitalinvesteringar
Handelsdepartementet
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Majd Koungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Ki.ing, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför
därvid följande.
VI. Fonden för låneunderstöd
[1] 9 a. Lån till utbyggnad av oljelagringen. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om
anslag till förevarande ändamål (bil. 31, p. 9) hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lån till utbyggnad av oljelagringen å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 36 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Appelgren
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
63
Bilaga 16
Kapitalinvesteringar
Inrikesdepartementet
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför
därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond
[1] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. I skrivelse den
8 oktober 1957 har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Till merkostnader till följd av prisstegringar å vissa byggnadsarbeten
har 1953—1956 års riksdagar å tilläggsstat för budgetåren 1952/53—1955/
56 anvisat sammanlagt 8 650 000 kronor. För budgetåret 1955/56 har av
styrelsen för detta ändamål äskade medel endast delvis och för 1956/57 icke
till någon del anvisats. I stället har Kungl. Maj:t med riksdagens medgivande
genom beslut den 7 juni 1956 och 22 februari 1957 bemyndigat styrelsen
att av förefintliga behållningar under rubriken Vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. disponera 1 850 000 kronor för budgetåret
1955/56 och 2 000 000 för budgetåret 1956/57.
Till grund för nämnda anslag och bemyndigande ligger av styrelsen framlagda
beräkningar — senast den 25 september 1956 — av medelsbehovet
för att täcka genom allmän byggnadskostnadsstegring uppkommande merkostnader
för ett antal byggnadsföretag vid statens sinnessjukhus in. m.
Sistnämnda beräkning omfattade byggnadsföretag med en av riksdagen
godkänd grundkostnad av sammanlagt 168 884 500 kronor och ett intill
sommaren 1956 därå beräknat ökat medelsbehov av 17 099 000 kronor.
Den sedan våren 1954 pågående byggnadskostnadsstegringen fortsätter
alltjämt. Enligt styrelsens beräkningar ligger byggnadskostnadsnivån sommaren
1957 cirka 7 procent högre än sommaren 1956. Den fortsatta kostnadsstegringen
intill sommaren 1957 föranleder en ökning av medelsbehovet
från 17 099 000 till 20 187 500 kronor. Därvid har ännu icke påbörjade
byggnadsföretag erhållit fullt tillägg av 7 procent medan företag som på
-
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
gått under den senaste kostnadsstegringen erhållit ett i förhållande till arbetets
fortskridande reducerat procenttillägg och företag, som avslutats före
denna kostnadsstegring, ej erhållit något tillägg.
Grundkostnaden för vissa byggnadsföretag har i enlighet med 1957 års
riksdags beslut uppskrivits till 170 389 500 i stället för iö8 884 500 kronor.
Härutöver föreslår styrelsen, att ett antal av 1957 års riksdag till ett sammanlagt
belopp av 88 577 000 kronor godkända byggnadsföretag nu intages
1 förteckningen över byggnadsföretag tillhörande merkostnadsanslaget, varvid
medelsbehovet för intill sommaren 1957 inträffade kostnadsstegringar,
beräknat enligt nu angivna grunder, ökas med ytterligare 6 244 000 kronor.
Förteckningen över de byggnadsföretag, vilka är berättigade erhålla tilldelning
från merkostnadsanslaget, omfattar sålunda byggnadsföretag med en
av riksdagen godkänd grundkostnad av (170 389 500 + 88 577 0001
258 966 500 kronor och ett intill sommaren 1957 beräknat ökat medelsbehov
till följd av kostnadsstegringar av (20 187 500 + 6 244 000) 26 431 500 kronor.
Av sistnämnda belopp har anvisats av 1952 års riksdag för vissa i förteckningen
sedermera ingående byggnadsföretag 1 541 000 kronor och av
1953—1956 års riksdagar sammanlagt 8 650 000 kronor. Det resterande
medelsbehovet uppgår således till (26 431 500 — 1 541 000 — 8 650 000)
16 240 500 kronor.
I framställningen den 26 september 1956 uppskattade styrelsen medelslörbrukningen
från merkostnadsanslaget till cirka 2 000 000 kronor. Den
verkliga förbrukningen uppgår till 2 883 532: 71 och totalförbrukningen till
13 176 656: 72 kronor.
För täckande av denna totalförbrukning har hittills anvisats 8 650 000
kronor varjämte Kungl. Maj :t bemyndigat styrelsen att tillsvidare från förefintliga
behållningar disponera ytterligare 3 850 000 kronor. Den totala förbrukningen
är något större än summan av dessa båda belopp, enär förbrukningen
under budgetåret 1956/57 varit något större än beräknat. Styrelsen
uppskattar medelsförbrukningen under innevarande budgetår till cirka
2 200 000 kronor.
Det från anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. hittills förskotterade beloppet uppgår sålunda till (13 176 656: 72_
8 650 000) 4 526 656:72 kronor. Detta innebär, att motsvarande belopp tagits
i anspråk av medel, som avsetts för andra särskilda arbeten, vilka av
skilda skäl ännu ej kunnat påbörjas eller som ej kunnat bedrivas i förutsatt
takt. Då dessa arbeten alltjämt är aktuella, anser styrelsen ett dylikt
finansieringssätt i längden icke tillfredsställande. För innevarande budgetår
bör därför anvisas i runt tal 6 725 000 kronor för att dels utjämna hittills
verkställd förskottering, dels ock bestrida de merkostnader, som hänför
sig till innevarande budgetår.
De merkostnader, som kan beräknas belöpa på budgetåret 1958/59, uppskattar
styrelsen till cirka 2 000 000 kronor. Styrelsen ämnar hos statens
kommitté för sinnesjukvårdens utbyggande hemställa, att detta belopp medtages
i kommitténs blivande medelsäskanden för byggnadsverksamheten
under budgetåret 1958/59.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsen har liksom föregående budgetår hemställt om anvisande
å tilläggsstat till riksstaten av medel för täckande av merkostnader
till följd av prisstegringar på vissa byggnadsföretag vid de statliga sinnessjukhusen.
Enligt styrelsens framställning skulle ett belopp av 16 240 000
65
Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
kronor erfordras för att täcka samtliga beräknade merkostnader. Då byggnadsstyrelsen
räknar med att av nämnda belopp under innevarande budgetår
förbruka omkring 2 200 000 kronor, har emellertid medelsäskandena
begränsats i anslutning härtill. Härutöver har styrelsen hemställt om täckning
av ett med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 7 juni 1956 och
den 22 februari 1957 från de för budgetåren 1955/56 och 1956/57 anvisade
investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. förskotterat belopp om sammanlagt (1 850 000 -f 2 000 000)
3 850 000 kronor. Den verkliga medelsförbrukningen bär emellertid med
(4 526 657 — 3 850 000) 676 657 kronor överstigit nämnda bemyndiganden.
Det sammanlagda medelsbehovet skulle i enlighet härmed uppgå till
(2 200 000 + 3 850 000 + 676 657) 6 726 657 kronor, vilket belopp avrundats
till 6 725 000 kronor.
Med hänsyn till de betydande reservationer, som alltjämt föreligger på
ifrågavarande anslag, är jag icke beredd förorda, att medel nu anvisas för
att täcka från anslaget förskotterade belopp. Icke heller för den för innevarande
budgetår beräknade medelsförbrukningen om 2 200 000 kronor
synes tilläggsanslag nu böra anvisas. Även ifrågavarande merkostnader torde
med hänsyn till föreliggande eftersläpning i medelsförbrukningen tills
vidare kunna rymmas under förevarande anslag. Jag förordar därför, att
anslaget må intill ett belopp av i runt tal (2 200 000 -j- 676 657) 2 880 000
kronor tagas i anspråk för bestridande av sagda merkostnader.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna, att investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. må intill ett belopp
av 2 880 000 kronor tagas i anspråk för täckande av förut
angivna merkostnader för vissa byggnadsföretag vid de statliga
sinnessjukhusen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Bergquist
5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. t samt. Nr
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1958
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1957/58
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
II. Justitiedepartementet
Häradsrätterna:
C: 11 Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet, reservationsanslag.
......................................... 10 000
F: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
............................................... 300 000
310 000
IV. Försvarsdepartementet
Marinen:
Övningar m. m.:
C: 66 a Kostnader i anledning av ett haveri................ 211000
Flygvapnet:
Flygmateriel m. m.:
C: 98 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag.. 68 500 000
Centrala värnpliktsbyrån:
D: 36 Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag ........ 13 000
E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................................................ 150 000
E: 19 Kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka, reservationsanslag
........................................ 5 000 000
73 874 000
V. Socialdepartementet
Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
D: 11a Vissa inventarier, reservationsanslag .................. 39 000
E: 8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., reservationsanslag
............................................ 12 000 000
12 039 000
VI. Kommunikationsdepartementet
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:
B: 12 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen...................... 18 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958 67
VII. Finansdepartementet
E: 12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................................................ 300 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
G: 5 a Vissa kostnader för länsskolnämnderna, reservationsanslag.. 550 000
H: 6 Kompletteri ngsgymnasier, reservationsanslag.............. 54 000
K: 21 Bidrag till barnfilmkommittén, reservationsanslag ........ 25 000
629 000
IX. Jordbruksdepartementet
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
G: 11 Bidrag till Sveriges utsädesförening .................. 48100
G: 25 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag.
............................................... 15 000 000
Statens skogsforskningsinstitut:
J: 18 Byggnadsarbeten å vissa försöksparker, reservationsanslag 4 000
N: 9 a Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd energiskatt
för motorbrännolja till traktorer.................. 2 000 000
N: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................................................ 250 000
17 302 100
X. Handelsdepartementet
Sveriges geologiska undersökning:
C: 5 Malmletning, reservationsanslag........................ 79 600
XI. Inrikesdepartementet
G: 14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................. 350 000
Säger för egentliga statsutgifter 122 883 700
B. Utgifter för statens kapitalfonder
a. Statens järnvägars fond
1 Underskott å statens järnvägars fond .................. 100 000 000
Säger för driftbudgeten 222 888 700
Kapitalbudgeten
Kapitalinvestering
III. Statens allmänna fastighets fond
Socialdepartementet:
9 a Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp
för alkoholmissbrukare .............................. 145 000
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1958
Kommunikationsdepartementet:
15 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten .............. 700 000
845 000
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:
9 a Iståndsättning av vissa brandskadade byggnader ...... 110 000
9 b Återuppförande av ridhus för livgardesskvadronen .... 300 000
Marinens delfond:
16 a Iståndsättning av vissa brandskadade byggnader ...... 125 000
585 000
VI. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
3 Räntefria lån till bostadsbyggande.................... 45 000 000
Finansdepartementet:
7 a Återföring av fonderade LKAB-medel ................ 189 977 000
Handelsdepartementet:
9 a Lån till utbyggnad av oljelagringen .................. 36 000 000
__270 977 000
Säger för kapitalbudgeten 272 357 000
Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 571917