Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

Nr 157

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsreglering
för statsanställda m. m.; given Stockholms slott
den 9 april 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till nya pensionsbestämmelser för statsanställda
m. fl. Till grund härför ligger en överenskommelse, som efter förhandlingar
träffats med de statsanställdas huvudorganisationer. Omläggningen,
som närmast föranledes av dels utvecklingen på löneområdet och
dels behovet av ett nytt system för samordning med folkpensionering m. m.,
innefattar resultatet av en allmän översyn av den statliga personalpensioneringen.
De nya grunderna föreslås skola gälla fr. o. m. den 1 juli 1959 men i
huvudsak tillämpas därefter även på pensionsfall, som inträffat under tiden
1 april 1958—30 juni 1959.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 157

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 april
1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om pensionsreglering
för statsanställda m. m. och anför därvid följande.

1. Nu gällande pensionssystem för statsanställda m. fl.

Nuvarande pensionssystem för de statsanställda härrör från år 1947. Systemet
gjordes samma år tillämpligt även för vissa andra personalgrupper, såsom
folk- och småskollärare, lärare vid högre kommunala skolor m. fl. och
några år senare för präster. Den av staten sålunda ombesörjda personalpensioneringen
för anställda i statlig eller icke-statlig tjänst regleras f. n. i huvudsak
genom följande författningar:

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente (nr 416),

1947 års allmänna familjepensionsreglemente (nr 417),

1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre, kommunala skolorna (nr

418) ,

1947 års familjepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna (nr

419) ,

1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan (nr 420),

1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan (nr 421),

1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare (nr 422),

1947 års familjepensionsreglemente för arbetare (nr 423),
kungörelsen med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal
i statens tjänst (1947: 490),

SPA-reglementet (1949: 726),

förordningen om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila
statstjänstemän, m. m. (1951: 335),
tjänstepensionsreglementet för präster (1951: 667),
familjepensionsreglementet för präster (1951:668).

Härjämte har särskilda pensionsbestämmelser utfärdats bl. a. för anställda
vid riksdagens verk.

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1958

Det gällande pensionssystemet är i och för sig endast drygt tio år gammalt.
De allmänna principer, på vilka systemet bygger, har emellertid i stort
sett överförts från äldre pensionsbestämmelser och grundar sig på bedömningar,
som ligger längre tillbaka i tiden. 1947 års pensionsreglering innefattade
nämligen i huvudsak endast sådana ändringar av bestämmelserna om
pensionsförmånernas storlek, som var betingade av den samtidiga löneregleringen
och av samordningen med den år 1946 beslutade folkpensioneringen.
1946 års pensionssakkunniga, på vilkas förslag 1947 års pensionsreglering
för de statsanställda byggde, framhöll också i sitt betänkande uttryckligen,
att de inte upptagit till prövning sådana vid personalförhandlingarna framställda
ändringsyrkanden, som ej sammanhängde med löneregleringen. De
sakkunniga ansåg sig utan att närmare ingå på dessa yrkanden böra som sin
mening uttala, att de däri väckta frågorna vore förtjänta av sådant beaktande,
att särskild utredning om dem borde komma till stånd inom en nära
framtid.

2. Översyn av pensionssystemet

Efter det nuvarande pensionssystemets tillkomst har i skilda sammanhang
frågor om en reformering av det statliga pensionsväsendet aktualiserats av
statliga myndigheter eller företrädare för de anställda. Även i riksdagen har
upptagits spörsmål beträffande pensionsgrunderna för de statsanställda.

Redan de frågor, som lämnades oprövade vid 1947 års pensionsreglering
i och med att denna omläggning gavs en till övervägande del teknisk karaktär,
var av stor räckvidd. Frågorna berörde alla sidor av pensioneringsproblemet,
såsom pensioneringens personella tillämplighet, förutsättningarna för att
pensionsförmåner skall utgå, avvägningen i olika hänseenden av förmånernas
storlek och pensionsförvaltningens organisation. Härtill kommer att den
efter år 1947 successivt förbättrade folkpensioneringen och aktualiserandet
av frågan om allmän tilläggspensionering skapade nya problem, som i grundläggande
hänseenden förändrade perspektiven i personalpensionsfrågorna.

I detta läge tillkallade chefen för civildepartementet år 1951 särskilda utredningsmän
med uppgift att utreda hela det uppkomna frågekomplexet och
att framlägga förslag till nya grunder för den framtida statliga personalpensioneringen.
I direktiven för utredningen, som antagit benämningen 1951
års pensionsutredning,'' fastslogs två allmänna riktlinjer lör utredningens
arbete. För det första skulle frågorna rörande de framtida statliga pensioneringsgrunderna
övervägas med beaktande av hur motsvarande frågor lösts
inom den icke-statliga pensioneringen. För det andra skulle uppmärksamhet

1 Utredningen står under ordförandeskap av expeditionschefen i civildepartemeni et F. C. W.
Ericson och har f. n. i övrigt följande sammansättning: [Ombudsmannen i Statstjänarkartellen
C. Bladh, riksdagsmannen H. L. Gustafsson, statskommissarien K. E. Jerdenius, direktören i
statens pensionsanstalt T. B. Kjellén, riksdagsmannen N. H. Th. Larsson och förste ombudsmannen
i Sveriges kommunaltjänstemannaförbund S. O. Schärman. Såsom experter åt utredningen
har under år 1957 tillkallats sekreteraren Y. Thorsell, förste byråsekreteraren K. I. Tiby
och direktören E. Törngren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

ägnas åt den inverkan på den statliga personalpensioneringen, som införandet
av en allmän pensionsförsäkring kunde få.

Sedan det visat sig, att arbetet på frågan om allmän pensionering skulle
komma att bli mera tidskrävande än som från början kunde förutses, har
1951 års pensionsutredning i skilda sammanhang övervägt möjligheterna att
redovisa resultatet av sitt arbete genom att successivt avlämna förslag i sådana
frågor, som kunde befinnas möjliga att avskilja från utredningens uppgifter
i övrigt. I allmänhet har det dock härvid visat sig, att de olika frågorna
inom den statliga personalpensioneringen haft ett så nära samband såväl
inbördes som med frågan om allmän pensionering, att det inte varit möjligt
eller lämpligt att bryta ut dessa frågor ur deras större sammanhang. I vissa
avgränsade frågor har likväl delförslag kunnat avgivas; detta har bl. a. varit
fallet i anslutning till remissbehandlingen av ett stort antal under utredningsarbetets
gång uppkomna frågor. I sammanhang härmed har utredningen
även haft tillfälle att lämna en ingående redovisning angående sina undersökningar
och överväganden rörande de för pensioneringen grundläggande
principfrågorna. De förslag och utlåtanden som utredningen avgivit gäller
bl. a. följande frågor, nämligen viss utvidgning av området för SPA-pensioneringen,
samordning av statlig personalpension och olika socialförsäkringsförmåner
(folkpension, allmän tilläggspension, yrkesskadeersättning och
sjukpenning m. m.), principiella synpunkter angående förbättring av äldre
pensioner inom den statliga personalpensioneringen och tekniska synpunkter
beträffande utformningen av livränteförmåner inom den statliga personalpensioneringen.

3« 1951 ars pensionsutrednings principförslag angående samordning
med folkpension och annan allmän pension

• Enligt direktiven för allmänna pensionsberedningen, som tillsattes av chefen
för socialdepartementet enligt bemyndigande den 27 januari 1956, hade
beredningen att vid sitt arbete beträffande allmän pensionering samråda med
1951 års pensionsutredning i frågor rörande samordning av statlig personalpensionering
och allmän pensionering. I överensstämmelse härmed upptogs
mellan beredningen och utredningen ett nära samarbete, bl. a. genom att
utredningens ordförande och sekreterare deltog i beredningens samtliga sammanträden
fr. o. m. våren 1956.

Den 6 februari 1957 eller samma dag som pensionsberedningen avlämnade
sitt betänkande om »Förbättrad pensionering» överlämnade 1951 års pensionsutredning
till chefen för civildepartementet principförslag angående samordning
av statlig personalpensionering och allmän pensionering. I förslaget
redovisade utredningen sin principiella inställning till frågan om samordning
av personalpensionering och allmän pensionering av det ena eller andra
slaget. Vidare lämnades bl. a. en redogörelse för en teknisk granskning av
ifrågakommande metoder för dylik samordning samt avgavs förslag angå -

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

ende valet av samordningsmetod, såvitt frågan berörde personalpensionering
i statens regi.

Vad beträffar den närmare innebörden av samordningen har 1951 års pensionsutredning
fäst uppmärksamheten på de olika situationer, som uppkommer,
allt efter det den allmänna pensioneringen utgöres av enbart ett grundläggande
pensionsskydd, av en dylik bottenpensionering jämte lagstadgad
tilläggspensionering eller av en bottenpensionering kompletterad med antingen
avtalsmässigt ordnad tilläggspensionering eller författningsmässigt
reglerad tilläggspensionering, från vilken vissa personalpensionsberättigade
grupper kan undantagas.

Vad angår det lämpligaste sättet för att åstadkomma samordning har utredningen
ansett sig kunna draga vissa mera allmänna slutsatser. Sålunda
torde enligt utredningens mening något undantagande av särskilda personalpensionsberättigade
grupper från det grundläggande pensionsskyddet inte
kunna ske. Vad vidare beträffar författningsmässigt reglerad tilläggspensionering
har utredningen i fråga om de statsanställda framhållit, att de svårligen
kan lämnas utanför en sådan tilläggspensionering. Utredningen har
understrukit, att ett inordnande under sådan tilläggspensionering i två hänseenden
är till fördel för personalen. Genom ett inordnande under tilläggspensioneringen
vinnes sålunda garanti för att i intet fall kommer att utgå
lägre förmåner än tilläggspensioneringen ger, och vidare elimineras härvid i
stor utsträckning sådana svårlösta samordningsfrågor, som sammanhänger
med övergång mellan skilda pensioneringssystem. Betydelsen av ett inordnande
under tilläggspensioneringen kan i övrigt begränsas till att bli väsentligen
formell i fråga om såväl förmåner som kostnadsbelastning.

Vid nu angivna förhållanden kommer frågan om valet av metod för samordning
av personalpension och obligatorisk pension att helt gälla anpassningsåtgärder
på personalpensionssidan. De slutsatser utredningen därvid
kommit fram till i fråga om den statliga personalpensioneringen ansluter sig
nära till den vid förhandlingar mellan berörda parter godtagna uppfattning,
på vilken den befintliga folkpensionssamordningen för anställda hos rikets
städer och landskommuner är grundad. Utredningen har sålunda funnit, att
samordningen bör utformas enligt den s. k. bruttometoden, både vad beträffar
det grundläggande pensionsskyddet och i fråga om en allmän tilläggspensionering.
Detta innebär att personalpensioneringen utformas så, att den
lämnar garanti för att pensionstagarna skall uppnå sammanlagda pensionsförmåner
enligt ett visst bestämt förmånssystem. Detta förmånssystem skulle
enligt pensionsutredningens förslag bestämmas efter förhandlingar med personalorganisationerna.
Bruttosystemet avses enligt utredningen skola tillämpas
oavsett om den allmänna pensioneringen kommer att gälla enbart en utbyggd
folkpensionering eller den kommer att inbegripa även tilläggspensionering.

Allmänna pensionsberedningen förklarade sig inte ha någon erinran emot
den av utredningen förordade metoden för folkpensionssamordning. Någon
reservation förekom inte inom beredningen i denna fråga. De ledamöter av

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

beredningen, som förordade en obligatorisk tilläggspensionering, anslöt sig
dessutom till utredningens förslag beträffande sättet för samordning med
sådan pensionering.

Såsom framgår av det anförda har utredningen ansett, att för de statsanställda
samordningsfrågan bör lösas med tillämpning av bruttometoden även
för det fall, att den obligatoriska pensioneringen begränsas till ett grundläggande
pensionsskydd. Detta innebär bl. a., att utredningen i fråga om
folkpensionssamordningen förordat en lösning efter andra principer än dem,
som ligger till grund för den nu inom den statliga och statsunderstödda pensioneringen
tillämpade ordningen. Samtidigt med att utredningen förordat,
att samordningen skall utformas enligt bruttometoden, har utredningen understrukit,
att förefintlig möjlighet att införa gemensam utbetalning av statlig
personalpension och obligatorisk pension bör tillvaratagas.

4. Pensionsförhandlingama

Den 16 april 1957 träffades överenskommelse mellan civildepartementet
och de statsanställdas huvudorganisationer angående statstjänstemännens löner
under åren 1957 och 1958 m. m. (prop. 173, SU 131, rskr 321). I samband
härmed överenskoms att frågan om pensionssystemet för statstjänstemännen
samt om kompensation för höjda folkpensionsavgifter skulle upptagas till
behandling med huvudorganisationerna under hösten 1957. Den kompensation
för höjda folkpensionsavgifter, varom överenskommelse härvid kunde
komma att träffas, skulle kunna utgå fr. o. m. den 1 januari 1957.

Genom beslut den 24 maj 1957 förordnade Kungl. Maj :t, att arbetsutskottet
inom 1951 års pensionsutredning1 skulle stå till chefens för civildepartementet
förfogande med uppgift att biträda departementschefen i samband
med de avsedda förhandlingarna angående det statliga personalpensionssystemet.
Härigenom har resultatet av de inom utredningen gjorda övervägandena
av frågan om nya pensioneringsgrunder för de statsanställda direkt
tillgodoförts förhandlingsarbetet.

Förhandlingar har nu ägt rum mellan representanter för civildepartementet,
å ena sidan, samt för Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund,
Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion, å andra sidan, om de statsanställdas
pensionsförmåner och om kompensation för höjning av folkpensionsavgifterna.
Förhandlingarna har med vissa uppehåll pågått under tiden
3 september 1957—26 mars 1958. Sistnämnda dag har — under förbehåll för
Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — med samtliga organisationer
träffats överenskommelse i nyssberörda frågor.

Överenskommelsen innebär i huvudsak att parterna enats om förslag till
ett statens allmänna tjänstepensionsreglemente och en statens pensionslöne 1

I arbetsutskottet ingår f. n., förutom utredningens ordförande, ledamöterna Jerdenius och
Kjellén.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

förordning, vilka förslag torde såsom Bilagorna A och B få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

överenskommelsen innefattar resultatet av en allmän översyn av den statliga
personalpensioneringen, vid vilken även prövats vissa från verk och
myndigheter samt från företrädare för de anställda m. fl. i särskilda framställningar
framförda yrkanden angående pensioneringens utformning i skilda
hänseenden.

5. Huvuddragen i det nya pensionssystemet
Pensionsförfattningarna

Statens allmänna tjänstepensionsreglemente ersätter 1947 års allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen, 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för de högre kommunala skolorna, 1947 års tjänste- och
familjepensionsreglementen för folkskolan, 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare, kungörelsen med föreskrifter angående
pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst, förordningen om
ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän,
m. m. samt 1951 års tjänste- och familjepensionsreglementen för präster.

Genom denna sammanföring av pensionsbestämmelserna vinnes fördelar,
dels för anställningshavare, som övergår från ett område till ett hittills i
pensionshänseende därifrån skilt område, dels för de anställningsmyndigheter
och pensionsmyndigheter, som har att handlägga ärenden i samband
med pensioneringen. Även för statsmakterna innebär det en betydande rationalisering
att man väsentligt minskar pensionsförfattningarnas antal och
omfång.

Med tjänstepension avses enligt reglementet såväl egenpension som familjepension.
Det hittillsvarande begreppet tjänstepension motsvaras i förslaget
— liksom inom icke-statlig pensionering — av termen egenpension.

Särskilda bestämmelser för vissa förvaltningsområden och personalgrupper
har i reglementet intagits på det sättet, att i en paragraf (17 §) anges de
områden, där sådana bestämmelser skall gälla, och en hänvisning till bestämmelserna.
Lydelsen redovisas i den därpå följande paragrafen. Givetvis
erfordras härjämte liksom nu av Kungl. Maj :t meddelade tilläggsbestämmelser,
som närmare reglerar pensioneringen, bl. a. i administrativt hänseende.

Av tekniska skäl har det synts lämpligt, att bestämmelserna om det till
grund för pensioneringen liggande begreppet pensionslön meddelas i en särskild
huvudförfattning. Denna, som på pensionsområdet utgör en motsvarighet
till statens löneförordning, benämnes statens pensionslöneförordning.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

Pensionsreglementets tillämpningsområde. Förutsättningar för reglementets
tillämpning

(1, 3 och 17 §§ reglementet)

Pensionsreglementet gäller statsanställda i allmänhet och den personal vid
folkskoleväsendet, de högre kommunala skolorna, särskolorna, epileptikerskolorna,
hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna samt kyrkoväsendet,
vars löneförhållanden regleras enligt statens allmänna avlöningsreglemente,
avlöningsreglementet för folkskolan eller prästlönereglementet. De
grupper, som pensioneras enligt SPA-reglementet, har inte berörts av de nu
slutförda förhandlingarna.

Pensionsrätt har hittills i regel inte tillkommit innehavare av extra tjänst,
arvodesbefattning, aspiranttjänst, ordinarie medelst förordnande tills vidare
tillsatt statlig tjänst eller icke-ordinarie medelst kontrakt för viss tid tillsatt
manskapsbeställning. Från på förhand tillförsäkrad pensionsrätt är också
undantagna arbetare i anställning med mindre än normal arbetstid, arbetare
med löneinkomst understigande visst belopp samt skogsarbetare.

Det föreslagna reglementet skall utan nyss nämnda inskränkningar omfatta
lönegradsplacerad personal inom angivna tillämpningsområde samt
statsanställda arbetare. Som förutsättning för reglementets tillämpning skall
i huvudsak gälla, att anställningshavaren fyllt 20 år, att han har anställning
som avser minst halvtidstjänstgöring samt att han innehar ordinarie eller
extra ordinarie tjänst eller har fullgjort arbete minst 21 månader under den
senaste perioden av 36 kalendermånader. I fråga om statsanställda i arvodesbefattning
har vid förhandlingarna förutsatts, att pensionsrätt enligt
reglementet skall under dessa villkor medges, om anställningen till sin
reella beskaffenhet väsentligen motsvarar lönegradsplacerad tjänst. Däremot
skall reglementet inte tillämpas i fall där vid lönens bestämmande
har förutsatts, att statlig pensionsrätt inte skall vara förenad med anställningen.

I allmänhet skall avvikelse inte göras från reglementets villkor om minst
halvtidstjänstgöring och om kvalifikationstid. Emellertid har vissa personalgrupper
hittills kunnat enligt reglemente eller särskilda bestämmelser tillerkännas
pension vid något lägre sysselsättningsgrad än halvtid. Vidare är
för vissa slags anställningar arbetsförhållandena sådana, att reglementets
bestämmelser i berörda hänseenden inte lämpligen kan tillämpas beträffande
dem. För att möjlighet skall hållas öppen för en tillämpning av reglementet
i dessa fall har förutsatts, att Kungl. Maj:t skall äga meddela bestämmelser,
som helt eller delvis innefattar andra villkor beträffande sysselsättningsgrad
och tidigare fullgjord tjänstgöring. Dessa bestämmelser skall kunna
innebära avvikelse från villkoret om minst halvtidstjänstgöring också i
fråga om tjänstårsberäkning.

Ett i nio månader kvarstående pensionsskydd efter avgång på grund av
entledigande utan eget förvållande har länge funnits för säsongarbetare och,
i familjepensionshänseende, för arbetare i allmänhet. Förhandlingsöverenskommelsen
innebär, att ett sådant skydd skall förekomma även i fråga om

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

andra grupper av anställningshavare. Nu ifrågavarande pensionsrätt skall i
regel upphöra vid förvärv av annan anställning med statlig eller icke-statlig
pensionsrätt.

Avgångsskyldighet m. m.

(k och 5 §§ reglementet)

Nuvarande system med pensioneringsperioder och — för militära samt civilmilitära
beställningar — pensionsåldrar bibehålies, likaså principerna för
inplaceringen i detta system. Beträffande anstånd med avgång har det inte
ansetts erforderligt, att Kungl. Maj :t skall som nu i varje särskilt fall pröva
uppkommande frågor, och ej heller att anståndstidens längd skall vara ovillkorligt
begränsad enligt författningsbestämmelse. Det förutsättes emellertid,
att föreskrifter skall meddelas i syfte att förhindra att anställningshavare,
som önskar kvarstå i anställningen efter pensioneringsperiodens övre gräns,
skall få göra detta i andra fall eller under längre tid än som verkligen kan
anses lämpligt ur tjänstesynpunkt. Vid myndighets bedömning av fråga, huruvida
anställningshavares avgång från anställningen efter uppnåendet av
pensioneringsperiodens nedre gräns är önskvärd i samband med omorganisation,
som berör hans tjänsteställe, eller rationalisering av arbetsförhållandena
där, förutsättes skola bl. a. beaktas, om ett kvarstående föranleder permittering
av annan anställningshavare eller entledigande av sådan anställningshavare,
som inte kommer i åtnjutande av pension.

Avgångsskyldighet på grund av sjukdom föreligger enligt nuvarande bestämmelser
för anställningshavare, som befunnits för framtiden oförmögen
att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst. En motsvarighet till dessa bestämmelser
finnes i reglementsförslaget. Enligt detta skall emellertid avgångsskyldighet
kunna göras gällande även gentemot den, som har varit
sjukledig under två år och beträffande vilken enligt medicinalstyrelsens bedömande
föreligger såväl sannolikhet för att han inte kan återinträda i arbete
inom ytterligare ett år som ovisshet angående vidare utveckling av arbetsförmågan.
En generell förutsättning för avgångsskyldighet i nu berörda
fall skall vara, att anställningshavaren prövas inte kunna överföras till annan
med statlig pensionsrätt förenad anställning. Rätten till sjukpension är
beroende av att vederbörande avgått på grund av inträdd avgångsskyldighet.

Enligt gällande bestämmelser har sjukpensionstagare rätt att uppbära
pensionen även om han skulle ha tillfrisknat och måhända skaffat sig ny
anställning. Enligt förslaget skall Kungl. Maj:t kunna i särskilda fall förordna
om att sjukpension skall upphöra att utgå, nedsättas eller utbytas mot
förtidspension. En förutsättning härför är, att sjukpensionstagaren fått erbjudande
om sådan ny anställning inom det statliga pensioneringsområdet,
som motsvarar hans krafter och färdigheter och som medför förmåner, inte
understigande vad han kan beräknas ha fått vid kvarstående i den tidigare
anställningen. Motsvarande skall gälla, där sjukpensionstagare vägrar att
underkasta sig sådan läkarundersökning, som av pensionsmyndigheten ansetts
erforderlig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

Tjänstepensionsrättens allmänna omfattning

(6 § reglementet)

Samordningen av å ena sidan statlig personalpension och å andra sidan
folkpension, annan pension enligt lagstiftning om en allmän pensionsförsäkring
samt ersättning på grund av annan socialförsäkring eller därmed
jämförlig anordning skall ske enligt den av 1951 års pensionsutredning föreslagna
bruttometoden. Innnebörden härav är, att i de förmåner, som reglementet
för olika fall ger rätt till (bruttonivån), skall i princip ingå sådana
socialförsäkringsförmåner m. in., som samtidigt kan tillkomma tjänstepensionstagaren.
Genom detta system har garanti vunnits för att det med personalorganisationerna
avtalade förmånssystemet inom tjänstepensioneringen
kan bibehållas orubbat, om en lagstadgad rätt till allmän tilläggspension
genomföres. 1 form av tjänstepension utgår vad som i varje särskilt
fall erfordras för att bruttonivån skall uppnås. Är pensionstagaren i visst
fall inte berättigad till folkpension eller annan allmän pension, utgöres
pensionstagarens förmåner i sin helhet av tjänstepension. Är han åter berättigad
till sådan socialförsäkringsförmån, utgår i form av tjänstepension det
belopp, som återstår för att bruttonivån skall uppnås. Skulle i något fall socialförsäkringsförmånen
bli större än bruttobeloppet, erhåller vederbörande
det större beloppet.

Bruttosystemet kommer i reglementet till formellt uttryck i 6 §. Enligt
6 § andra stycket ingår i bruttonivan generellt alla förmåner på grund av
folkpensionering, socialförsäkring m. m. I 6 § tredje stycket meddelas emellertid
vissa undantagsbestämmelser. Sålunda har till förebyggande av dubbelsamordning
intagits en föreskrift om att i bruttonivån inte skall ingå förmåner,
som bestämmes med beaktande av samtidigt utgående tjänstepensionsförmåner
enligt reglementet. Vidare stadgas, att vissa modifikationer
skall i den utsträckning Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut så
föreskrivit — gälla i fråga om andra förmåner eller i fall, då tjänstepensionen
enligt reglementet är avkortad. Vid överenskommelsen har i sistnämnda
hänseende förutsatts en sådan reglering, att om tjänstepensionen är till följd
av tjänstårsbrist avkortad till exempelvis en fjärdedel eller två tredjedelar
av hel pension, så skall i bruttopensionen inte inräknas mer än en fjärdedel
resp. två tredjedelar av de ifrågakommande socialförsäkringsförmånerna. I
övrigt har i anslutning till 6 § tredje stycket förutsatts, att som allmänna
riktlinjer för samordningen skall gälla i huvudsak följande.

A. Vid bestämmande av egenpension skall i bruttonivån inräknas

a) folkpension,

b) allmän tilläggspension, som utgör egenpension, och

c) tre fjärdedelar av yrkesskadelivränta, som har egenpensionskaraktär,

och av sjukpenning, som utgår under sjukperiod påbörjad före avgången
från anställningen. ö

I bruttonivån skall dessutom inräknas en fjärdedel av sådan allmän tilläggspension
eller yrkesskadelivränta, som är av familjepensionskaraktär, i
den mån förmånen inte beaktas vid bestämmande av annan pensionsförmån
för vederbörande enligt reglementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

B. Vid bestämmande av familjepension skall i bruttonivån inräknas

a) folkpension, dock att av årlig folkpension, som tillkommer änka eller
frånskild hustru, inte skall i bruttonivån ingå mer än för tid före 67 års ålder
hälften av hennes folkpension och för tid därefter det belopp, varmed folkpensionen
överskjuter hälften av folkpensionens äktamakebelopp,

b) allmän tilläggspension, som utgör familjepension efter samme anställningshavare,
och

c) tre fjärdedelar av yrkesskadelivränta, som har samma karaktär.

I bruttonivån skall dessutom inräknas sådan allmän tilläggspension eller
yrkesskadelivränta, som har karaktär av egenpension eller av familjepension
efter annan anställningshavare, dock högst intill ett belopp motsvarande
en fjärdedel av bruttoförmånen och endast i den mån förmånen inte beaktas
vid bestämmande av annan pensionsförmån för vederbörande enligt
reglementet.

C. Egen- eller familjelivränta skall vid tillämpning av 6 § reglementet betraktas
som avkortad pension, varjämte bestämmandet av livräntan skall
ske så som om folkpension och allmän tilläggspension hade det lägre belopp,
som framkommer om det gällande beloppet omräknas till penningvärdet vid
avgången från anställningen.

D. I fråga om sådan folkpension eller allmän tilläggspension, som utgör
ålderspension men inte uttages vid 67 års ålder, skall 6 § reglementet tillämpas
så som om förmånen utgått från nämnda ålder.

E. För den, som samtidigt är berättigad till egenpensionsförmån och familj
epensionsförmån enligt reglementet, skall Kungl. Maj :t meddela närmare
föreskrifter angående samordningen. Detsamma gäller för fall, där i stället
för svensk folkpension utgår motsvarande utländsk förmån.

I anslutning till vad nu sagts må särskilt framhållas den omständigheten,
att för änka och frånskild hustru hälften av folkpensionens änkebelopp
(resp., för tid efter 67 års ålder, hälften av ett belopp motsvarande folkpensionens
äktamakebelopp) inte skall ingå i bruttonivån.

Samordning av sammanträffande tjänstepensionsförmåner m. m.

(7 § reglementet)

I fråga om regleringen av sammanträffande tjänstepensionsförmåner (avser
bl. a. fall, då en och samme person blir berättigad till flera pensioner på
grund av statliga personalpensionsbestämmelser) åsyftas i allt väsentligt
ingen förändring i förhållande till vad som nu gäller. Den nuvarande bestämmelsen
om viss reduktion (med i regel en fjärdedel) av familjepensionsförmån
för den, som innehar anställning med statlig pensionsrätt, har dock ingen
motsvarighet i reglementsförslaget. Beloppet av den nya familjepensionsförmånen
skall åter i princip utgöra tre fjärdedelar av eljest gällande belopp,
inte bara då vederbörande har annan statlig personalpensionsförmån, utan
över huvud taget då vederbörande uppbär egenpensionsförmån eller sådan
familjepensionsförmån, som grundar sig på anställning innehavd av annan
person än den, efter vilken reglementsförmånen utgår.

Frågan om förutsättningarna för samordning av tjänstepensionsrätt enligt
reglementet och pensionsrätt på grund av pensionering anordnad av annan
än staten har vid förhandlingarna förutsatts skola göras till föremål för ytterligare
undersökning och upptagas i senare sammanhang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

Pensionsrätten för partiellt arbetsföra

(8 § reglementet)

De partiellt arbetsföras ställning i pensionshänseende förbättras avsevärt
enligt det nya systemet. De blir sålunda underkastade reglementet under
samma förutsättningar som andra anställda och får samma rätt som dessa
till ålderspension och från 65 års ålder utgående egenlivränta samt sådana
pensionsförmåner i övrigt, för vilkas utgående bristen i hälsotillståndet finnes
uppenbarligen sakna betydelse. Rätt till sjuk- och familjepensionsförmåner
enligt reglementet förvärvas dock inte av partiellt arbetsföra i övriga
fall med mindre detta följer av särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
För att den nu berörda inskränkningen i pensionsrätten för regelmässiga
sjuk- och familjepensionsfall skall gälla, erfordras att särskilt beslut
härom meddelas. Sådant beslut, som skall vara grundat på läkarintyg
angående hälsotillståndet i samband med anställandet, skall omprövas i enlighet
med särskilda bestämmelser, vilka förutsättes skola meddelas i samband
med detaljutformningen av pensionsregleringen.

Pensionsunderlag

(Statens pensionslöneförordning och 9 § reglementet)

I fråga om avvägningen av pensionernas storlek med hänsyn till vederbörandes
löneställning innebär de nya pensioneringsgrunderna stora förändringar
i både formellt och reellt hänseende.

Enligt nuvarande bestämmelser gäller i fixa belopp angivna pensionsunderlag
för de olika lönegraderna m. m. Dessa pensionsunderlag motsvarar,
oavsett vederbör andes stationeringsort, i princip två tredjedelar av den för
ortsgrupp 2 gällande grundlönen enligt 1947 års löneplan, med vissa modifikationer
på grund av de i underlagen inarbetade s. k. utjämningstilläggen,
vilka sammanhänger med det nuvarande systemet för folkpensionssamordningen.
Underlagen utgör ett slags grundbelopp av pension, till vilka kan
läggas s. k. rörligt tillägg. För nu utgående statliga pensioner beräknas det
rörliga tillägget efter 80 procent av tilläggsunderlaget, vilket i allmänhet
sammanfaller med pensionsunderlaget men för högre pensioner begränsas
genom en maximering till 1 100 kronor för månad.

Den nuvarande pensionsunderlagskonstruktionen har vidare betydelse för
bestämningen av livräntornas storlek. Då livräntorna inte är förenade med
rörligt tillägg, har de livränteförmåner, vartill rätt uppkommit under de senare
åren — fr. o. m. år 1951, då det rörliga tillägget höjdes från den sedan
år 1947 gällande nivån — undan för undan minskat i relation till samtidigt
nybeviljade pensioner.

Vad beträffar pensionsförmånernas beroende av löneförändringar mot
slutet av anställningstiden gäller f. n., att vid bestämmande av ålders- och
förtidspension samt tjänstelivränta pensionsunderlaget inte får överstiga en
tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta underlag, som må ha varit

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

gällande för vederbörande på grund av lönegradsplaceringen under i allmänhet
de tre sista åren före avgången.

Enligt reglementsfårslagets bestämmelser om pensionsförmånernas beroende
av löneförhållandena gäller i stort sett följande.

Underlag för beräkningen är såvitt angår tjänsteman den för honom gällande
pensionslönen, som i allmänhet är lika med den faktiska lönen på stationeringsorten,
dock lägst lönen för ortsgrupp 3, i slutlöneklassen inom den
lönegrad, som är tillämplig för honom i innehavd tjänst (vikariatslöneförordnande).
På grund av att beräkningen av nybeviljad pensions belopp i princip
sker på grundval av den faktiska lönen och inte något grundlönebelopp,
har en fix pensionsprocent kunnat fastställas.

Liksom enligt nuvarande regler är det enligt de nya grunderna löneställningen
vid avgången, som skall beaktas vid beräkningen av förmånerna. Enligt
det nya reglementets terminologi utgöres pensionsunderlaget av den vid
avgången gällande pensionslönen, dock högst vad som motsvarar ett på visst
sätt beräknat medeltal av pensionslönerna mot slutet av anställningstiden.
Medeltalsberäkningen, som vid bestämmande av pension ifrågakommer endast
där pensionslönen ändrats till följd av lönegradsförändring eller motsvarande,
gäller i allmänhet en sammanhängande period av fem år närmast
före avgången. Härvid skall, då fråga är om bestämning av pension,
alla i medeltalsberäkningen ingående pensionslöner beaktas med de belopp,
som för ifrågavarande lönegrader (motsvarande) gäller vid avgången.

Har pensionslön inte varit gällande minst tre månader under visst år, som
faller inom en sammanhängande period av fem år närmast före avgången,
skall — där pensionslön varit gällande minst tre månader under något år,
som ligger före nyssnämnda femårsperiod — förstnämnda år, »noll-året»,
vid medeltalsberäkningen bytas ut mot det senaste året med tillräckligt varaktig
pensionslön före femårsperioden. Pensionslön för tid före femårsperioden
omräknas inte till den vid avgången gällande nivån. Den nu angivna
möjligheten till tillgodoräkning av tidigare års pensionslön innebär, att förekomsten
av »noll-år» inom den reguljära medeltalsberäkningsperioden inte
såsom enligt nuvarande bestämmelser behöver leda till någon mera avsevärd
reduktion av pensionsunderlaget.

Enligt reglementsförslaget ifrågakommer, i motsats till vad som nu är fallet,
medeltalsberäkning för alla former av pensionsförmåner. Vid beräkning
av sjukpension och familjepension skall emellertid medeltalsberäkning inte
ske i andra fall än där pensionsfallet inträffat inom femårsperioden närmast
före pensioneringsperiodens övre gräns eller där — på sätt i det följande
angives i fråga om övergångsanordningarna — olika pensionslöner gällt
för en och samma lönegrad inom femårsperioden närmast före pensionsfallet.

Genomförandet av principen om att den faktiska lönen skall vara pensionsgrundande
har med hänsyn till ortsgrupperingen av lönerna ansetts
kräva en särskild anordning, genom vilken av pensionssystemets konstruktion
betingade tendenser till flyttningar till högre ortsgrupper motverkas och

Kungi. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

flyttningar till lägre ortsgrupper inte alltför mycket försvåras. Anordningen
innebär i princip, att en pensionslöneförändring på grund av flyttning till
annan ortsgrupp påverkar pensionsunderlaget med en femtondel för varje år
efter omstationeringen och alltså inte slår igenom helt förrän femton år
efter denna.

För kollektivavtalsanställda bibehålies för pensionsberäkningen en anknytning
till vissa för tjänstemän gällande underlag. För tillämpningen av
den i det föregående beskrivna pensionslönekonstruktionen avses den kollektivavtalsanställda
personalen bli inplacerad i sju särskilda pensionslöneklasser.
Inplaceringen skall göras av statens avtalsnämnd och det har vid
förhandlingarna förutsatts, att beslut om grunderna för inplaceringen skall
fattas först efter överläggningar med vederbörande huvudorganisation.

Vid bestämmande av livränteförmåner skall beräkningsunderlaget i princip
utgöras av medeltalet av de faktiska pensionslönerna för femårsperioden
närmast före avgången. De nya grunderna innebär att livränteförmånerna
avsevärt förbättras.

De förut berörda reglerna angående medeltalsberäkningen av pensionslönerna
under femårsperioden närmast före avgången skall äga tillämpning
även i fråga om den nivåförändring, som inträder vid övergången på de nya
bestämmelserna. Det har i denna fråga förutsatts, att en särskild övergångsbestämmelse
skall meddelas av följande innebörd.

Vid tillämpningen av 9 § 2 mom. reglementet skall före den 1 april 1958
anses ha för tid, under vilken anställningshavare varit underkastad tjänstepensionsreglemente,
gällt pensionslön motsvarande 100/65 av vid varje tid
gällande tjänstepension (begynnelsepension) för månad inberäknat rörligt
tillägg enligt då gällande grunder. Där pensionslön för tid före nämnda tidpunkt
jämlikt nämnda moment skulle vid bestämmande av pension beaktas
med sådant belopp, som vid avgången gäller för respektive lönegrad eller
pensionslöneklass, skall dock det rörliga tillägget i stället beräknas enligt de
grunder, som vid avgången gäller i fråga om rörligt tillägg på pensioner, vilka
beviljats före ikraftträdandet.

För sådan tid före den 1 april 1958, under vilken anställningshavare icke
varit underkastad tjänstepensionsreglemente men innehaft anställning, vid
vilken pension kunnat beviljas enligt kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 490)
med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens
tjänst eller enligt därmed jämförliga bestämmelser, skall motsvarande gälla,
dock med iakttagande att i stället för pension enligt berörda bestämmelser
skall beaktas enligt samtidigt gällande tjänstepensionsreglemente för arbetare
tillämplig hel pension för icke-yrkesarbetare.

För tiden fr. o. m. den 1 april 1958 intill reglementets ikraftträdande skall
tillämpas den pensionslön, som skolat gälla, om reglementet under denna tid
ägt tillämpning.

Tjänstårsberäkning

<10 § reglementet)

Enligt nu gällande grunder har anställningshavare i princip rätt att som
tjänstår tillgodoräkna tid, då han har varit underkastad statligt pensionsreglemente.
Annan tid, då han har haft statstjänst eller motsvarande anställ -

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

ning, tillgodoräknas i regel till högst två tredjedelar. I fråga om statsanställd
arbetare är sådan 2/3-tillgodoräkning författningsreglerad. Beträffande tjänsteman
prövas däremot i regel frågan om tillgodoräkning av Kungl. Maj :t på
framställning i varje särskilt fall. Härvid brukar bl. a. inte medges tillgodoräkning
för livränta.

Förslaget innebär i princip en utvidgning av rätten att tillgodoräkna statlig
anställningstid, då pensionsrätt inte förelegat, till att generellt avse, för
tid före reglementets ikraftträdande två tredjedelar av tiden och för tid
därefter hela tiden med undantag av högst 21 månader. På grund av att författningsenlig
tillgodoräkningsrätt kommer att föreligga, blir tjänstårsberäkningsfrågorna
i allmänhet delegerade till pensionsmyndigheterna.

Tid, varunder gällt avkortad tjänstgöring, tillgodoräknas — där anställningen
avsett minst halvtidstjänstgöring •— med en reduktion som svarar
mot avkortningen. En särskild regel har införts i syfte att ett skäligt förhållande
mellan deltids- och heltidsanställdas pensionsförmåner skall uppkomma
även vid längre anställningstider än 30 år.

Förutsättningar för egenpensionsförmåner. Förmånernas storlek

(11 och 12 §§ reglementet)

De nuvarande pensionsformerna invalidpension och sjukpension sammanslås
till en, som benämnes sjukpension. Bestämmelserna om förtidspension
utsträckes till att gälla även arbetare.

Enligt reglementsförslaget tillämpas för förordnandetjänstemän samma
pensionsformer som för andra anställningshavare. Härvid har dock förutsatts
att i fråga om tjänsteman, som omedelbart före reglementets ikraftträdande
innehar ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänst, skall gälla
särskilda övergångsbestämmelser, vilka bl. a. innebär, att rätt till pension
skall föreligga i varje situation, då så skulle ha varit fallet enligt hittillsvarande
förordnandepensionsbestämmelser. Frågan huruvida i det nya pensionssystemet
skall ingå en pensionsform av den typ, som nu förekommer
för sådana förordnandetjänstemän, som har bl. a. viss rätt till genast börjande
pension vid frivillig förtidsavgång ur statens tjänst, har emellertid
i avvaktan på vissa undersökningar lämnats öppen.

I fråga om förtidspension sättes kravet på antal uppnådda tjänstår till 20,
vilket för flertalet fall innebär en sänkning med 10 år. Såsom alternativt
villkor skall gälla, att vederbörande under minst 20 år varit underkastad
statliga pensionsbestämmelser. För ordinarie, visstidsförordnad tjänsteman
kan förtidspension dessutom ifrågakomma i fall, där förordnandet utlöper

och — av annan anledning än att tjänstemannen därom uttryckt önskan_

inte förnyas.

Förtidspension kan enligt gällande bestämmelser inte beviljas som uppskjuten
förmån utan endast som genast vid avgången börjande förmån. Enligt
föislaget skall pensionen kunna utgå antingen från pensioneringsperiodens
resp. pensionsålderns inträde eller från tidigare tidpunkt. Det har för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

utsatts, att pensionen skall kunna medges utgå från dagen efter avgången ur
tjänst i sådana fall, där motsvarande förmån kunnat beviljas enligt hittillsvarande
pensionsbestämmelser. I reellt sett därmed likartade fall skall detta
även gälla för ordinarie, visstidsförordnad tjänsteman, då hans förordnande
utlöper och av annan anledning än att tjänstemannen därom uttryckt önskan
inte förnyas.

Reglementet avses inte innebära någon ändring däri, att särskilda ekonomiska
förmåner kan av Kungl. Maj :t och riksdagen i vissa fall tillerkännas
anställningshavare, som efter långvarig anställning i statens tjänst blir övertalig
på grund av omorganisation eller annat därmed jämförligt förhållande.

Egenpensionsförmåns belopp skall bero av dels pensionsunderlaget och
dels förhållandet mellan det tillgodoräknade och det för hel pensionsförmån
erforderliga antalet tjänstår. Hel pension — som enligt nu gällande bestämmelser
är lika med pensionsunderlaget jämte förekommande rörligt tillägg
— utgöres enligt förslaget för tid före 67 års ålder av 65 procent av pensionsunderlaget.
Vid 67 års ålder ökas hel egenpension med en särskild åldersförhöjning
av 75 kronor för månad.

Det för hel pensionsförmån erforderliga antalet tjänstår skall i regel vara
detsamma som nu. Vid förhandlingarna har dock förutsatts att för hel pensionsförmån
skall erfordras minst hälften av reguljärt erforderliga 30 tjänstår.

Pensionsförmån till den, som inte har fullt antal tjänstår, skall genomgående
vara avkortad i proportion till tjänstårsbristen. Nu gällande reducering
vid fastställande av livränta grundad på mindre än 30 tjänstår (»1/10 %-regeln») slopas.

F. n. beräknas invalidpension som hel ålderspension —- oavsett hur starkt
avkortad ålderspensionen skulle ha blivit, om vederbörande hade kunnat
kvarstå i tjänst och bli berättigad till sådan pension —och sjukpension som
högst tre fjärdedelar av hel ålderspension för den, som inte redan uppnått
flera tjänstår än som svarar häremot. Förslaget innebär att sjukpensionen
— varmed även avses invalidpension i nuvarande mening — i regel skall ha
samma belopp som den ålderspension, som skulle ha uppnåtts vid kvarstående
till pensioneringsperiodens övre gräns eller pensionsåldern.

Förtidspension minskas enligt gällande bestämmelser för varje kvartal,
som vid avgången återstår till pensionsåldern, med viss del av det enligt ålderspensionsgrunderna
beräknade beloppet. Denna minskning upphör vid
pensionsålderns inträde. Enligt förslaget är motsvarande beloppsminskning
något mindre, men den är å andra sidan bestående. Dylik minskning skall
icke ifrågakomma för visstidsförordnad tjänsteman, som uppbär förtidspension
på grund av att förordnandet utlöpt och av annan anledning än att
tjänstemannen därom uttryckt önskan inte förnyas.

Om en anställningshavare enligt nuvarande pensionsbestämmelser avgått
med rätt till s. k. uppskjuten pension eller uppskjuten livränta och efter avgången
blivit varaktigt arbetsoförmögen och på grund därav erhållit folkpension,
äger han, om han så önskar, byta ut den uppskjutna förmånen mot
en reducerad, genast börjande pension eller förtidslivränta. Enligt förslaget

Ktingl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

skall förtidspension, bestämd att utgå från viss framtida tidpunkt, och egenlivränta
i motsvarande fall förändras till genast börjande förmåner utan att
beloppen reduceras.

Förutsättningar för familjepensionsförmåner. Förmånernas storlek

(13 och 74 §§ reglementet)

Familjepensionsrätten utsträckes att gälla även för sådana grupper, som
nu inte har denna förmån. Detta blir av betydelse för efterlevande efter arbetare,
som pensioneras enligt de s. k. summariska pensionsbestämmelserna
(1947: 490), och för kvinnlig arbetares efterlevande make.

Gällande villkor i fråga om anställningshavares ålder vid ingående av äktenskap
har i förslaget slopats för det fall, att maken genom äktenskapet
förlorat rätt till familjepension, som utgått på grund av statliga pensionsbestämmelser,
eller maken tidigare varit gift med anställningshavaren, innan
denne överskridit åldersgränsen.

Domstolsförordnande angående pensionsrätt för frånskild make skall enligt
förslaget kunna göras även vid senare tillfälle än då skillnadsdomen
ges. Vidare skall två förordnanden kunna gälla samtidigt, om förmånsberättigad
efterlevande make inte finnes.

Adoptivbarn kan nu få familjepension efter såväl naturliga föräldrar som
adoptivföräldrar. Förslaget innebär, att familjepensionsrätt efter naturliga
föräldrar inte tillkommer barn, som vid anställningshavarens frånfälle var
adopterat av annan, med mindre denne var anställningshavarens make.
Ändringen står i samklang med att adoptivbarns rättsliga ställning förändras
enligt det förslag om ärvdabalk m. m., som framlagts i proposition till årets
riksdag.

Familjepensionsförmånens belopp skall, till skillnad mot vad som nu gäller,
enligt förslaget beräknas direkt på grundval av egenpensionsförmånens
belopp. Normalbeloppet — som utgår till ensam förmånsberättigad — utgör
sålunda, om anställningshavaren vid frånfället var underkastad reglementet,
hälften av sjukpensions belopp. Efter den, som vid frånfället uppbar
egenpensionsförmån eller efter avgång från i reglementet avsedd anställning
ägde rätt att framdeles få egenpensionsförmån, skall familjepensionsförmånen
utgöra hälften av motsvarande egenpensionsförmån. Den särskilda
åldersförhöjningen av egenpensionsförmån skall dock inte beaktas vid beräkning
av familjepensionsförmån. Såsom förut nämnts skall å andra sidan
inte i bruttonivån för änka eller frånskild hustru inräknas hälften av
folkpensionens änkebelopp (för tid efter 67 års ålder hälften av ett belopp
motsvarande folkpensionens äktamakebelopp).

Under tid, då mer än eu förmånsberättigad finnes, höjes normalbeloppet.
Om de berättigades antal är 2, 3, 4, 5 o. s. v. beräknas familjepensionen efter
följande antal procent av normalbeloppet, nämligen 140, 160, 180, 200

o. s. v. Motsvarande procenttal är enligt nu gällande bestämmelser 150, 170,
190, 210 o. s. v.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt Nr 157

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

Vid förhandlingarna har förutsatts, att vissa nu övergångsvis gällande
särskilda familjepensionsbestämmelser för tidigare delägare i av staten
övertagna familjepensionskassor m. fl. alltjämt skall gälla. I den män fölen
anställningshavare enligt de omedelbart före det nya reglementets ikraftträdande
gällande statliga pensionsbestämmelserna förelåg rätt till familjepensionsförmåner
för änka, även om anställningshavaren vid äktenskapets
ingående fyllt 60 år, eller för barn längre än till 19 års ålder eller rätt till
hel familjepension, oavsett antalet tjänstår, förutsättes sålunda motsvarande
skola gälla vid det nya reglementets tillämpning beträffande anställningshavaren.

Förändring av beviljad egenpensions och familjepensions belopp

(15 § reglementet)

Enligt 15 § reglementsförslaget skall bruttobeloppet av beviljad egenpension
eller familjepension förändras i den män Kungl. Maj :t och riksdagen
härom beslutar. Denna bestämmelse avser den anpassning av utgående pensioner,
som hittills åstadkommits genom det rörliga tillägget. Det har förutsatts,
att förändringen av enligt reglementet beviljade pensioner skall fastställas
genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen efter det att de statsanställdas
huvudorganisationer beretts tillfälle till överläggningar i ämnet.

Utbetalning av pensionsförmåner, m. m.

(16 § reglementet)

Såsom i det föregående nämnts har 1951 års pensionsutredning vid sitt
förordande av bruttosystemet för samordning av statlig tjänstepensionering
och folkpensionering m. in. uttalat sig för att gemensam utbetalning av de
samordnade förmånerna skall ske. Detta har också i princip förutsatts vid
förhandlingarna i pensionsfrågan. I enlighet härmed torde det få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela de administrativa föreskrifter, som befinnes
erforderliga i syfte att genomföra gemensam utbetalning av folkpension
m. m. och förmåner enligt reglementet, så snart de tekniska förutsättningarna
föreligger.

Särskilda bestämmelser
(17 och 18 §§ reglementet)

Såsom förut framhållits erfordras för vissa personalkategorier m. m. särbestämmelser
i skilda avseenden. Dessa bestämmelser har, i huvudsak efter
förebild av den anordning, som redan vidtagits i SPA-reglementet, införts i
17 och 18 §§ reglementsförslaget. Bestämmelserna överensstämmer till sitt
sakinnehåll nära med vad som nu gäller. En närmare redogörelse för bestämmelsernas
innehåll torde därför inte vara påkallad i detta sammanhang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958
Ändringsskyldighet
(19 § reglementet)

Anställningshavare, som omfattas av det nya reglementet, skall vara skyldig
att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i
reglementet förmäles.

Ikraftträdande m. m.

I överenskommelsen har förutsatts att det nya pensionssystemet skall träda
i kraft den 1 juli 1959. Systemet skall emellertid, enligt följande allmänna
riktlinjer, tillämpas jämväl beträffande pensionsfall, som inträffar
fr. o. m. den 1 april 1958.

1. Omreglering av pension skall ske i fråga om

a) den, som under tiden fr. o. m. den 1 april 1958 intill det nya reglementets
ikraftträdande med rätt till egenpension avgår från anställning inom
område, som omfattas av det nya reglementet,

b) den, som under nämnda tidsperiod blir berättigad till familjepension
efter sådan anställningshavare inom nyssnämnda område, som under tidsperioden
innehaft anställning, samt

c) den, som blir berättigad till familjepension efter under a) avsedd egenpensionär.

2. Omreglering i angivna fall skall, med verkan fr. o. m. den 1 juli 1959
eller i förekommande fall den senare dag då pensionen börjar utgå, ske av
vederbörandes pensionsbelopp såsom om pensionssystemet trätt i tillämpning
den 1 april 1958.

Pensioner enligt äldre bestämmelser

Till pensionstagare enligt hittills gällande pensionsbestämmelser har förutsatts
skola utan reduktion utgå sådant standardtillägg, som kan komma
att läggas till folkpension den 1 juli 1958. För dylik pensionstagare må enligt
överenskommelsen därefter — via för pensionstagaren förekommande
folkpensionshöjningar — den totala förmånen av statlig pension och folkpension
stiga till nivå, som på ortsgrupp 3 kommer att gälla för dem, som
avgått med pension närmast efter övergången till det nya reglementet. Schablonmässig
tillämpning förutsättes.

Kompensation för höjning av folkpensionsavgifterna

Enligt överenskommelsen skall kompensation för erlagda folkpensionsavgifter,
räknat fr. o. m. den 1 januari 1957, utgå till reglementet underkastad
tjänsteman med belopp, som erhållesur uttrycket P~*>8 . A, där

p är procenttalet för uträkning av folkpensionsavgiften och A den folkpensionsavgift,
som påförts tjänstemannen.

Om den tid, för vilken kompensation skall beräknas, understiger ett år,
skall kompensationen reduceras med 1/12 för varje ej full kvalifikationsmånad.

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1958

Beräkning och utbetalning av kompensationen förutsattes ske på grundval
av skattsedel, utvisande slutlig skatt. Kompensation utgår ej till tjänsteman,
vars anställning upphört före tidpunkten för kompensationens utbetalande.

För tid före ikraftträdandet av reglementet utgår här avsedd kompensation
till enligt hittillsvarande grunder pensionsberättigad tjänsteman. För tid
efter ikraftträdandet av reglementet utgår kompensation till tjänsteman underkastad
reglementet.

Departementschefen

I enlighet med vad som förutsattes vid de förhandlingar, som föregick
den av 1957 års riksdag godkända överenskommelsen om statstjänstemännens
löner under åren 1957 och 1958 m. in., har inom civildepartementet
upptagits förhandlingar med de statsanställdas huvudorganisationer om det
statliga pensionssystemet. Vid dessa förhandlingar har — under förbehåll
för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande — den 26 mars 1958 träffats
överenskommelse angående de statsanställdas pensionsförmåner m. in. överenskommelsen
gäller pensionssystemet i dess helhet. I anslutning härtill får
erinras att de pensionsförhandlingar, som år 1946 fördes med huvudorganisationerna,
endast gällde ett strängt begränsat avsnitt av pensioneringsgrunderna,
nämligen avvägningen av pensionsunderlagens storlek med hänsyn
till dels den lönereglering, som skulle genomföras år 1947, och dels folkpensionsförmånerna
enligt 1946 års lagstiftning samt härav betingade anordningar.

Såsom jag i det föregående framhållit hänför sig de allmänna principer,
på vilka det nuvarande statliga pensionssystemet bygger, i väsentlig utsträckning
till äldre pensionssystem. Naturligt nog har därför efter hand en
hel rad reformfrågor aktualiserats. På grund av folkpensioneringens utbyggande
har vidare det nuvarande systemet blivit i behov av en särskild omprövning
i fråga om den år 1947 genomförda metoden för samordning mellan
den statliga personalpensioneringen och folkpensioneringen. Härtill kommer
de nya samordningsproblem, som uppstått därigenom, att planerna på
en allmän tilläggspensionering i en eller annan form blivit alltmera aktuella
under de senare åren. De nu avslutade förhandlingarna har därför, såsom
framgår av vad jag nyss anfört, ej endast berört vissa speciella önskemål
om revidering av det statliga pensionssystemet utan omfattat systemet i dess
helhet. Givetvis har det ej varit möjligt att upptaga förhandlingar om detta
omfattande och mycket komplicerade frågekomplex utan ett ingående förberedelsearbete.
Detta arbete har åvilat 1951 års pensionsutredning och resultatet
av utredningens överväganden har direkt tillgodogjorts förhandlingarna
genom att pensionsutredningens arbetsutskott biträtt den statliga förhandlingsdelegationen.

Förhandlingsuppgörelsen om en revision av det statliga pensionssystemet
har träffats innan ställning tagits till frågan om en allmän tilläggspensionering.
Att så ansetts kunna ske beror därpå, att man vid de nu avslutade för -

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1958

handlingarna kunnat komma fram till en tillfredsställande lösning av frågan
om samordningen mellan den statliga personalpensioneringen, å ena sidan,
samt folkpensioneringen och annan allmän pensionering, å andra sidan.
Samordning skall sålunda enligt överenskommelsen ske med tillämpning av
den av 1951 års pensionsutredning anvisade s. k. bruttometoden, om vilken
tidigare enighet uppnåtts inom såväl 1951 års pensionsutredning som allmänna
pensionsberedningen.

Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar, att denna komplicerade
samordningsfråga vid förhandlingarna kunnat lösas på ett för de berörda
parterna godtagbart sätt. Genom den valda samordningsmetoden garanteras
sålunda pensionstagarna i alla lägen förmåner enligt det förmånssystem
och de bruttonivåer, varom överenskommelse nu träffats med organisationerna.
Skulle åter i något fall en allmän pensionering ge bättre förmåner än
den statliga personalpensioneringen, erhåller vederbörande de högre förmånerna.
Genom det överenskomna samordningssystemet har vidare vid ett
genomförande av allmän tilläggspensionering frågan om den s. k. successivsamordning,
som uppkommer vid flyttning från en arbetsgivare till en annan,
väsentligen lösts.

Vad beträffar huvuddragen av det nya pensionssystemet vill jag i korthet
framhålla följande.

Systemet omfattar i princip alla statsanställda med minst halvtidstjänstgöring,
oavsett deras anställningsform. För personer, som inte har ordinarie
eller extra ordinarie tjänst, inträder pensionsrätten efter viss kvalifikationstid.
Partiellt arbetsföras ställning i pensionshänseende förbättras. Förutom
statsanställda medtages i pensionsregleringen även folk- och småskollärare
och lärare vid högre kommunala skolor in. fl. samt präster. Såsom redan
framhållits regleras samordningen med folkpension och annan allmän pension
m. m. enligt den s. k. bruttometoden. — Pensionsförmånerna bestämmes
i princip på grundval av vederbörandes faktiska lön vid avgången. Härvidlag
gäller dock vissa modifikationer. Man räknar sålunda med slutlöneklassens
belopp på vederbörlig ortsgrupp, dock lägst med 3-ortslön. Vidare
sker viss medeltalsberäkning med hänsyn till lönegrads- eller pensionslöneklassändringar
under i regel femårsperioden närmast före avgången samt
med hänsyn till flyttningar mellan olika ortsgrupper under en femtonårsperiod
närmast före avgången. — Egenpensionsnivån är 65 procent för tid
före 67 års ålder. För tid därefter tillkommer viss åldersförhöjning. övergången
till den nya nivån sker stegvis under en period av fyra år och tre
månader, räknad från den 1 april 1958. Sjukpensionsbeloppen förbättras i
regel i fall, där 30 tjänstår ännu ej uppnåtts vid avgången. Rätten till sjukpension
skall, i motsats till vad som nu gäller, kunna omprövas om pensionstagaren
tillfrisknar. — Familjepensionsnivån skall i princip utgöra 50
procent av egenpensionsnivån, vilket innebär en väsentlig höjning. En viss
kvotdel av folkpensionen för änka eller frånskild hustru lämnas utanför samordningen.
Den nuvarande 60-årsgränsen i fråga om förutsättningen beträffande
anställningshavares ålder för att äktenskap skall grunda pensionsrätt
för make uppmjukas. — 1 fråga om tjänstårsberäkningen skall för

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

framtiden i princip all tid för heltidstjänstgöring (bortsett från en tid av
21 månader) tillgodoräknas i sin helhet och någon tjänstårsreduktion på
grund av regel om 2/3-beräkning således inte gälla. I fråga om de formella
förutsättningarna för att rätt till förtidspension skall kunna medges sker
viss uppmjukning.

I fråga om den författningsmässiga regleringen av pensionssystemet
avses huvudgrunderna för pensioneringen skola meddelas i ett enda reglemente,
»statens allmänna tjänstepensionsreglemente». I »statens pensionslöneförordning»
meddelas bestämmelser om den till grund för pensioneringen
liggande pensionslönen. Genom den koncentration av pensionsbestämmelserna,
som detta innebär, vinnes enligt min mening, förutom författningst
eknisk förenkling, garanti för att pensioneringsvillkoren för skilda
grupper av statsanställda m. fl. mera än nu kommer att präglas av enhetlighet.

Det bör framhållas, att den nu träffade överenskommelsen ej innefattar
en reglering av pensionsförmånerna enligt SPA-reglementet. De frågor, som
sammanhänger med SPA-pensioneringen, kommer att upptagas i ett senare
sammanhang.

Vad angår pensioner, som beviljats enligt äldre bestämmelser, innebär
överenskommelsen dels att pensioner till dem som avgår under tiden från
den 1 april 1958 intill reglementets ikraftträdande den 1 juli 1959 skall, med
verkan från sistnämnda tidpunkt, bestämmas som om det nya pensionssystemet
trätt i tillämpning redan den 1 april 1958, dels att pensioner enligt
äldre bestämmelser skall genom kommande folkpensionshöjningar kunna
bringas upp till den nivå, som på ortsgrupp 3 kommer att gälla för dem,
som avgått med pension närmast efter övergången till det nya reglementet.

Då förenämnda överenskommelse om statstjänstemännens löner för åren
1957 och 1958 träffades, var parterna ense om att förhandlingar om kompensation
för höjda folkpensionsavgifter skulle upptagas i samband med pensionsförhandlingarna.
Den kompensation, varom överenskommelse härvid
kunde komma att träffas, skulle kunna utgå fr. o. m. den 1 januari 1957.
Enligt den nu träffade överenskommelsen skall kompensation för höjda folkpensionsavgifter
utgå fr. o. in. sistnämnda dag. För tid före ikraftträdandet
av det nya reglementet skall härvid kompensation utgå till enligt hittillsvarande
grunder pensionsberättigad tjänsteman. För tid efter ikraftträdandet
skall kompensation utgå till tjänsteman, som är underkastad reglementet.
Kompensationen skall gälla så stor del av ifolkpensionsavgiften, som belöper
på avgiftsprocenten till den del denna överskjuter 1,8. Jag vill betona att
överenskommelsen i denna del nära sammanhänger med vad som förutsatts
skola gälla i fråga om pensionsförmånerna och om samordningen mellan
den statliga personalpensioneringen och allmän pensionering.

Den träffade överenskommelsen bör enligt min mening godtagas och underställas
riksdagens prövning. I detta sammanhang bör även riksdagens bemyndigande
för Kungl. Maj :t inhämtas att utfärda statens allmänna tjänstepensionsreglemente
i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som
framgår av bilagan A till statsrådsprotokollet, samt att utfärda av överens -

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 ur 1958

kommelsen betingade tilläggs- och övergångsbestämmelser. Förslag till
statens pensionslöneförordning torde senare få slutligt underställas riksdagen.

Frågan om riksdagens medverkan vid ändringar i pensionsreglementena
har senast underställts 1956 års riksdag. Kungl. Maj:t erhöll i samband härmed
riksdagens bemyndigande att — i den mån så icke kunde ske enligt redan
tidigare lämnat bemyndigande — vidtaga förtydliganden eller eljest redaktionella
jämkningar i befintliga pensionsreglementen och i förordningen
om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän,
in. in. och även i övrigt ändra dessa författningar under de förutsättningar
och i den omfattning, som redan gällde beträffande avlöningsreglementena.
Ändringar i pensionsförfattningarna av sådant sakinnehåll, att de ej omfattades
av nu nämnda bemyndigande, skulle vidare enligt de av 1956 års riksdag
godkända grunderna icke till sin ordalydelse bindas med riksdagen utan
få vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen godkända
förslag.

Det förut avsedda bemyndigandet i fråga om det nya pensionsreglementet
synes böra innefatta motsvarande möjligheter.

Det nya pensionssystemet är avsett att träda i kraft den 1 juli 1959. De
ändringar i pensionsförmånerna för de statsanställda, som direkt följer av
den träffade överenskommelsen, berör därför inte budgetåret 1958/59. De
kostnadsmässiga verkningar, det föreslagna pensionssystemet medför, hänför
sig till pensionsfall, som inträffar efter den 1 april 1958. Den totala kostnadsökningen
för statsverket på grund av det nya pensionsreglementet blir
därigenom, sedd i relation till de nuvarande totala pensionskostnaderna, endast
av mindre omfattning under de närmaste budgetåren. För budgetåret
1959/60, d. v. s. det första budgetår, under vilket det nya pensionsreglemenlet
avses skola tillämpas, torde kostnadsökningen kunna beräknas till
ca 4 miljoner kronor, varav uppskattningsvis drygt en tredjedel hänför sig
till de affärsdrivande verken. Det bör i detta sammanhang framhållas, att
den angivna kostnadsökningen för budgetåret 1959/60 — avseende två årskullar
pensionärer — icke korresponderar mot de förbättrade förmåner, som
genom pensionsuppgörelsen tillkommer statens tjänstepensionärer. Kostnaderna
kommer sålunda att successivt stiga. Som exempel härpå kan nämnas
att redan under budgetåret 1960/61 den totala kostnadsökningen kommer
att överstiga 8 miljoner kronor.

Vad angår kompensationen för ökade folkpensionsavgifter till statstjänstemännen
beräknas kostnaderna till ca 20 miljoner kronor för år räknat i
fråga om avgifter, som avser åren 1957 och 1958. Genom att utbetalningen av
kompensationsbeloppen skall ske på grundval av skattsedlar, utvisande slutlig
skatt, kommer att på budgetåret 1958/59 falla kompensation för avgifter,
som avser år 1957. Av kostnaderna härför, ca 20 miljoner kronor, hänför
sig ca 8 miljoner kronor till de affärsdrivande verken och ca 12 miljoner
kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Vid
bifall till i prop. 1958: 55 framlagt förslag om höjning av procenttalet för

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

uträkning av folkpensionsavgift! från 2,5 till 4 kommer kostnaderna för
ifrågavarande kompensation att stiga. För budgetåret 1960/61 kan således
kostnaderna uppskattas till ca 60 miljoner kronor. Frågan om den anslagsmässiga
regleringen för budgetåret 1958/59 av de ökade kostnaderna för
kompensationen för höjda folkpensionsavgifter torde få anmälas för riksdagen
i annat sammanhang.

Slutligen vill jag framhålla, att ett genomförande av den överenskomna
pensionsregleringen torde medföra behov av ökade resurser i fråga om personal
m. m. för pensionsmyndigheterna. Arbetet med förberedelse av pensionsregleringen
-—• bl. a. till den del denna innefattar omräkningen av
pensioner beviljade under tiden 1 april 1958—30 juni 1959 — torde böra
påbörjas utan dröjsmål, och frågan om ökade förvaltningskostnader berör
därför budgetåret 1958/59. Bemyndigande torde böra utverkas för Kungl.
Maj :t att medgiva av nu angivna kostnadsökningar betingade överskridanden
av maximerade anslag och anslagsposter för nämnda budgetår.

Hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

A. godkänna de framlagda grunderna för pensionsreglering
för statsanställda m. m., samt

B. bemyndiga Kungl. Maj :t

1) att utfärda statens allmänna tjänstepensionsreglemente
i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom bilaga A
vid statsrådsprotokollet i ärendet fogade författningsförslaget,

2) att under de förutsättningar och i den omfattning, som
i det föregående förordats, vidtaga ändringar i nämnda reglemente,

3) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i det föregående
förordats, utfärda erforderliga övergångs- och tilläggsbestämmelser
till reglementet,

4) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående
förordats utfärda erforderliga bestämmelser angående
särskild omreglering av pensioner till sådana personer,
som under tiden den 1 april 1958—den 30 juni 1959 avgått
med rätt till pension, samt av motsvarande familjepensioner,

5) att i överensstämmelse med vad i det föregående förordats
meddela bestämmelser angående särskilda grunder för
samordning av folkpension och pensioner, beviljade enligt
tidigare bestämmelser, samt

6) att med iakttagande av vad i det föregående förordats
medgiva överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter
för budgetåret 1958/59 med hänsyn till ökade för -

Kiingl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

valtningskostnader i samband med ett genomförande av
pensionsregleringen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bjarne Forss

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

Bilaga A

Förslag

till

Statens allmänna tjänstepensionsreglemente

1 AVD. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 §•

Reglementets tillämpningsområde

1 mom. I detta reglemente stadgas angående egenpensions- och familjepensionsrätt
på grund av anställningen (tjänstepensionsrätt) samt avgångsskyldighet
i samband med pensionering för

a) innehavare av statlig lönegradsplacerad tjänst, å vilken statens allmänna
avlöningsreglemente äger tillämpning,

b) arbetare i annan statens tjänst än vid riksdagens verk samt

c) innehavare av sådan statlig eller icke-statlig anställning, som angives
i 3 avd. reglementet.

Vad i första stycket sägs om icke-statlig anställning avser fall, i vilka de
kostnader, som följa av reglementets tillämpning, enligt beslut av Kungl.
Maj :t och riksdagen skola efter viss plan fördelas mellan staten och en eller
flera icke-statliga huvudmän eller mellan sådana huvudmän inbördes, i den
mån de ej skola helt åvila staten eller viss icke-statlig huvudman.

2 mom. I den utsträckning och enligt de grunder Kungl. Maj :t föreskriver
skall vad i reglementet stadgas om tjänstepensionsrätt och avgångsskyldighet
helt eller delvis gälla i fråga om innehavare av annan anställning hos
staten än som avses i 1 mom.

2 §•

Vissa beteckningar m. m.

1 mom. I reglementet meddelas dels huvudbestämmelser, dels särskilda
bestämmelser för vissa personalgrupper och förvaltningsområden. Huvudbestämmelserna
skola gälla i den män icke annat följer av de särskilda bestämmelserna.

2 mom. Med statliga pensionsbestämmelser avses i reglementet sådana
egenpensions- och familjepensionsbestämmelser för statsanställda m. fl.,
som antingen antagits av Kungl. Maj :t och riksdagen eller, vad angår riksdagens
verk, av riksdagen eller ock utfärdats med stöd av riksdagens bemyndigande.
Med statliga pensionsbestämmelser avses likväl icke bestämmelser
om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med statlig pensionsrätt förstås i reglementet pensionsrätt enligt i föregående
stycke avsedda bestämmelser.

3 mom. Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning utfärdas
av Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande av vederbörande
myndighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 dr 1958

2 AVD. HUVUDBESTÄMMELSER
1 kap. Förutsättningar för reglementets tillämpning

3 §•

1 mom. Såsom förutsättning för att anställningshavare skall vara underkastad
reglementet gäller, i den mån ej annat följer av 3 eller 4 inom. här
nedan, att han fyllt 20 år, att han innehar anställning, som avser minst halvtidstjänstgöring,
att han, där han ej är ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman,
uppfyller villkoret i 2 mom. angående kvalifikationstid, att påfordrat
läkarintyg föreligger angående hans hälsotillstånd samt att han vid den tidpunkt,
då reglementet eljest skulle hava blivit tillämpligt, ännu icke uppnått
den levnadsålder, vid vilken enligt reglementet inträder rätt att avgå
med ålderspension från anställningen.

Angående den pensionsrätt, som tillkommer vissa partiellt arbetsföra,
stadgas i 8 § 1 mom.

2 mom. Villkoret i fråga om kvalifikationstid innebär, att anställningsliavaren
inom den senaste perioden av 36 kalendermånader skall hava i
anställning, som avses i 1 §, fullgjort arbete med minst halvtidstjänstgöring
under sammanlagt 21 månader eller, om han tidigare varit underkastad
statliga pensionsbestämmelser, 9 månader.

Med tid, under vilken anställningshavaren fullgjort arbete, skall härvid
likställas tid varunder han åtnjutit

a) semester eller ferier,

b) ledighet för offentligt uppdrag,

c) ledighet för annan militär tjänstgöring än i värnpliktslagen avsedd
första tjänstgöring respektive tjänstgöring i en följd,

d) ledighet till följd av yrkesskada eller sjukdom in. in. i fall, som angivas
i av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser, samt

e) högst fyra månaders ledighet för sjukdom i annat fall än under d)
avses eller för havandeskap eller barnsbörd, därest ledigheten åtnjutits efter
det att anställningshavaren under 36-månadersperioden kan tillgodoräkna
minst sex månaders tid för arbete eller vad därmed enligt a)—-d) likställes
och ledigheten upphört senast en månad före periodens utgång.

3 mom. Kungl. Maj:t meddelar närmare bestämmelser angående vad vid
reglementets tillämpning skall för olika fall förstås med halvtidstjänstgöring.
Kungl. Maj :t äger ock, där så finnes påkallat med hänsyn till förhållandena
inom visst förvaltningsområde eller särskilda skäl därtill eljest
föreligga, förordna, att i stället för vad i reglementet angives i fråga om halvtidstjänstgöring
och kvalifikationstid skola helt eller delvis gälla andra villkor
beträffande sysselsättningsgrad och tidigare fullgjord tjänstgöring.

4 mom. Där anställningen för den, som sedan minst fyra månader är unkastad
reglementet, upphör av annan anledning än anställningshavarens
därom uttryckta önskan eller något hans förvållande, skall han utan hinder
därav anses vara underkastad reglementet under ytterligare nio månader och
härvid vid reglementets tillämpning behandlas såsom om han kvarstått i sin
senaste anställning och åtnjutit ledighet för enskilda angelägenheter. Vad
nu sagts skall likväl icke avse tid efter det att anställningshavaren erhållit
annan anställning, vid vilken pensionsrätt för honom föreligger, i den mån
icke Kungl. Maj:t undantagsvis finner skäl därtill lämna medgivande.

Kungi. Maj.ts proposition nr 157 år 195S
2 kap. Om avgångsskyldighet

4 §•

Avgångsskyldighet på grund av uppnådd ålder

1 mom. Reglementet underkastad anställningshavare är, oavsett vad som
följer av för honom eljest gällande bestämmelser, avgångsskyldig vid övre
gränsen av den för honom gällande pensioneringsperioden.

1 den mån det ur tjänstesynpunkt finnes lämpligt, att anställningshavaren
efter pensioneringsperiodens övre gräns tages i anspråk för fullgörande
av arbetsuppgifter, som ålegat honom i hans senaste anställning, må
medgivande kunna lämnas honom att så länge han är fullt tjänstduglig kvarstå
i anställningen.

Befinnes anställningshavare, som uppnått pensioneringsperiodens nedre
men icke dess övre gräns, icke kunna på tillfredsställande sätt utföra honom
åliggande arbete eller anses hans bibehållande i anställningen på grund av
arbetets särskilda art innebära risk för hans egen eller andras säkerhet eller
hälsa eller finnes hans avgång från anställningen önskvärd i samband med omorganisation,
som berör hans tjänsteställe, eller rationalisering av arbetsförhållandena
därstädes, må anställningshavaren förklaras skyldig att avgå.

2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. om till pensioneringsperiod knuten avgångsskyldighet
skola icke gälla för innehavare av ordinarie, medelst förordnande
för viss tid tillsatt tjänst i vidare mån än som må följa av förordnandet.
Jämväl för sådan tjänst skall dock för tillämpning av bestämmelserna
i 3 kap. fastställas viss pensioneringsperiod.

3 mom. Kungl. Maj :t fastställer vilken av följande, mellan angivna åldersgränser
infallande pensioneringSperioder, som skall tillämpas för viss anställning,
nämligen

pensioneringsperiod I: 60—63 år,

» II: 63-65 »,

» III: 65-66 ».

Beträffande särskilda anställningar äger Kungl. Maj:t förordna om tilllämpning
av pensioneringsperiod med andra åldersgränser.

Pensioneringsperiods nedre respektive övre gräns infaller vid utgången
av den kalendermånad, varunder föreskriven levnadsålder uppnås.

4 mom. Anställningshavare, som avgått med sjukpension enligt detta
reglemente eller andra statliga pensionsbestämmelser och för vilken nämnda
pension indragits i samband med att han på grund av ny anställning blivit
underkastad reglementet, ävensom ordinarie "tjänsteman, vilken inom en
tid av fem år före pensioneringsperiodens nedre gräns utan något sitt förvållande
förflyttats till annan tjänst, äger att i fråga om pensioneringsperiod
i den erhållna anställningen bliva behandlad som om han kvarstått i den
anställning från vilken avgång med sjukpension eller förflyttning skett,
såframt han anmäler sin önskan härom inom viss av Kungl. Maj:t bestämd

5 §.

Avgångsskgldighet på grund av sjukdom m. m.

Reglementet underkastad anställningshavare må, oavsett vad som följer
av för honom eljest gällande bestämmelser, förklaras skyldig att avgå,

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

a) därest han befinnes till följd av förlust av eller nedsättning i arbetsförmågan
vara för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra
honom åliggande arbete,

b) därest han till följd av förlust av eller nedsättning i arbetsförmågan
under en tid av 24 månader i följd antingen icke tjänstgjort eller tjänstgjort
allenast försöksvis kortare tid och det tillika enligt medicinalstyrelsens
bedömande föreligger såväl sannolikhet för att han icke kan återinträda i
arbete inom ytterligare 12 månader som ovisshet angående vidare utveckling
av arbetsförmågan,

c) därest han genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfarande,
varå avsättning kunnat följa, men jämlikt 5 kap. 5 eller 6 § strafflagen
förklarats fri från ansvar eller ådömts nedsatt straff, samt

d) därest, såvitt angår innehavare av ordinarie, medelst fullmakt eller konstitutorial
tillsatt tjänst, anställningshavaren befinnes urståndsatt att på
tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden samt för honom högst
fem år återstå till pensioneringsperiodens nedre gräns.

Avgångsskyldighet skall likväl icke på grund av vad ovan sägs föreligga
före pensioneringsperiodens nedre gräns, med mindre anställningshavaren
prövas icke kunna överföras till annan med statlig pensionsrätt förenad anställning.

3 kap. Tjänstepensionsförmåner

A. GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

6 §•

Tjänstepensionsrättens allmänna omfattning

Tjänstepensionsrätten omfattar, där ej annat i reglementet sägs, rätt till
dels egenpensionsförmåner, vilka utgöras av egenpension (ålderspension,
sjukpension, förtidspension) och egenlivränta, dels familjepensionsförmåner,
vilka utgöras av familjepension och familjelivränta.

Tjänstepensionsförmånerna skola så avvägas, att de tillsammans med sådan
folkpension, annan pension på grund av lagstiftning om en allmän pensionsförsäkring
samt ersättning på grund av annan socialförsäkring eller
därmed jämförlig anordning, till vilken kan föreligga rätt — eller skulle hava
förelegat rätt, om nämnda lagstiftning utan inskränkning ägt tillämpning
å vederbörande — bereda anställningshavaren respektive hans efterlevande
förmåner (bruttopensionsförmåner) i enlighet med vad i det följande sägs.

Vad i föregående stycke sagts om sådana förmåner, som jämte tjänstepensionsförmånen
skola ingå i bruttopensionsnivån, avser icke förmåner,
vilka bestämmas med beaktande av samtidigt utgående tjänstepensionsförmåner
enligt reglementet, och skall, i den utsträckning Kungl. Maj :t med
stöd av riksdagens beslut så föreskrivit, ej heller gälla i fråga om andra förmåner
eller i fall, då hel pension ej utgår enligt reglementet.

7 §•

Samordning av tjänstepensionsförmåner m. m.

1 mom. Tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente skall på följande sätt
samordnas med annan tjänstepensionsrätt, vilken föreligger enligt reglementet
eller andra statliga pensionsbestämmelser och grundar sig på samme
persons anställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

å ena sidan skola såsom tjänstår för bestämmande av pensionsförmån
enligt reglementet tillgodoräknas jämväl tjänstår, på vilka annan samtidigt
eller tidigare tillerkänd pensionsförmån är grundad, utan annan begränsning
än att för tidsperiod, varunder innehafts mer än en anställning, icke
må tillgodoräknas flera tjänstår än som motsvarar tiden för samtidigt innehav
av anställningarna samt att för bestämmande av pension icke må
såsom tjänstår tillgodoräknas tid, vilken infallit efter pensioneringsperiodens
övre gräns.

Å andra sidan må icke, med mindre Kungl. Maj :t därtill för visst fall
eller viss grupp av fall lämnar medgivande, såsom förmån utgå mera än
som motsvarar den större av de särskilda förmånerna. Beträffande detta förmånsbelopps
fördelning på de särskilda pensionsförmånerna skall gälla vad
Kungl. Maj :t förordnar.

2 mom. Beträffande den, som under viss tid inom statlig eller statsunderstödd
verksamhet innehaft icke lönegradsplacerad anställning med lön
vid vars bestämmande förutsatts att med anställningen icke skall vara förenad
statlig pensionsrätt (kontraktsanställning eller motsvarande), skall,
där ej Kungl. Maj :t annat bestämmer, vid reglementets tillämpning — oavsett
vad som skulle följa av eljest gällande bestämmelser — iakttagas, att
sagda anställningstid ej må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 10 § men
skall tagas i beräkning vid bestämmande av det för hel pensionsförmån
erforderliga antalet tjänstår.

3 mom. I fråga om samordning av förmåner enligt detta reglemente och
förmåner enligt krigsavlöningsbestämmelser gäller vad därom särskilt stadgas.

4 mom. På Kungl. Maj :ts prövning beror, om och i vad mån egenpension
eller egenlivränta för i reglementet avsedd civil anställning skall minskas av
den anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare
på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i krigsmaktens
reserver eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

5 mom. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar skall familjepensionsförmån,
som enligt reglementet utgår efter viss anställningshavare, om den
berättigade på grund av statlig eller icke-statlig tjänstepensionering åtnjuter
egenpensionsförmån eller sådan familjepensionsförmån, som grundar
sig på annan persons anställning, utgöra tre fjärdedelar av eljest gällande
belopp, dock minst hela förmånsbeloppet minskat med beloppet av den andra
pensionsinkomst, vartill hänsyn sålunda skall tagas.

8 §•

Vissa inskränkningar i pensionsrätten

1 inom. Bedömes anställningshavare med stöd av läkarundersökning, som
avses i 3 § 1 mom. första stycket, vara partiellt arbetsför med oviss prognos
beträffande arbetshindret, skall därvid särskilt beslut fattas om att anställningshavaren
tills vidare icke må förvärva annan tjänstepensionsrätt än
rätt till ålderspension och från 65 års ålder utgående egenlivränta samt sådana
pensionsförmåner i övrigt, för vilkas utgående bristen i hälsotillståndet
finnes uppenbarligen sakna betydelse eller vilka må följa av särskilda av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. Nu avsett beslut skall omprövas i
enlighet med vad särskilt stadgas.

2 mom. Därest anställningshavare vid läkarundersökning, som avses i
3 g 1 mom. första stycket, om sitt hälsotillstånd lämnat oriktig uppgift eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

förtegat något förhållande av vikt, äger pensionsmyndigheten besluta att
tjänstepensionsrätt icke skall föreligga i annan omfattning än enligt 1 mom.,
dock allenast i den mån påföljd skulle hava inträtt för det fall, att fråga
varit om försäkring, beträffande vilken 4—9 §§ lagen om försäkringsavtal
ägt tillämpning.

3 mom. Angående påföljd i pensionsliänseende för den, som uppsåtligen
framkallat anställningshavares arbetsoförmåga eller död, skall gälla vad i
18 och 19 §§ lagen om försäkringsavtal stadgas.

B. PENSIONS UNDERLAG. TJÄNSTÅRSBERÄKNING

9 §•

Pensionsunderlag

1 mom. Pensionsförmån enligt detta reglemente skall bestämmas på
grundval av anställningshavarens pensionsunderlag. Detta utgöres, där ej
annat följer av 2 eller 3 mom., av den pensionslön för månad, som enligt
statens pensionslöneförordning eller, i fall som avses i 1 § 2 mom., enligt
Kungl. Maj :ts särskilda beslut är vid avgången gällande för anställningshavaren
i den anställning, på vilken rätten till pensionsförmånen grundas.

2 mom. Pensionsunderlaget må icke överstiga en femtedel av sammanlagda
beloppet av följande pensionslöner, nämligen för var och en av de
senaste fem årsperioder, under vilka anställningshavaren må hava varit underkastad
statliga pensionsbestämmelser minst tre månader, en pensionslön
för månad, varvid för det fall, att olika pensionslöner gällt under en och
samma årsperiod, må beaktas den högsta, som varit för anställningshavaren
tillämplig minst tre månader under årsperioden. För uppnående av sådan
tremånaderstid för viss pensionslön må tillgodoräknas tid, varunder gällt
högre pensionslön. Vid bestämmande av pension skall sådan pensionslön,
som varit gällande inom en sammanhängande period av fem år närmast före
avgången, beaktas med det belopp som vid avgången gäller för respektive
lönegrad eller pensionslöneklass. Där fråga är om sjukpension, skall vidare
anses som om under anställningstid, som infallit tidigare än fem år före
pensioneringsperiodens övre gräns, tillämpats pensionslön för samma lönegrad
eller pensionslöneklass som vid avgången eller, om denna sker efter
ingången av sistnämnda period av fem år, samma lönegrad eller pensionslöneklass
som vid denna periods ingång.

3 mom. Ortsgrupperad pensionslön skall vid pensionsunderlagets bestämmande
beaktas med beloppet för ortsgrupp 3, i förekommande fall förhöjt
med hänsyn till ortsgrupperingen av orter, på vilka anställningshavaren varit
stationerad under de senaste femton årsperioder, under vilka han må
hava varit underkastad statliga pensionsbestämmelser. Förhöjning skall
ske med en femtondel av skillnaden mellan beloppen för ortsgrupperna 3
och 5 för varje årsperiod, under vilken anställningshavaren varit minst tre
månader stationerad på ort tillhörande ortsgrupp 5, och med en femtondel
av skillnaden mellan beloppen för ortsgrupperna 3 och 4 för varje årsperiod,
under vilken anställningshavaren eljest varit minst tre månader stationerad
på ort tillhörande högre ortsgrupp än ortsgrupp 3. Vid tillämpning
härav skall beaktas den vid avgången gällande ortsgrupperingen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

10 §.

T jänstårsberäkning

1 inom. Anställningshavare äger såsom tjänstår tillgodoräkna följande
tid, i den mån den infallit före övre gränsen av den för honom gällande
pensioneringsperioden, nämligen

a) tid, varunder han varit underkastad detta reglemente,

b) i fråga om tid, varunder han efter fyllda 18 år utan pensionsrätt
innehaft sådan anställning, som pensionsmyndigheten finner hava varit av
det slag, som åsyftas i reglementet, och hava avsett minst halvtidstjänstgöring,
dels två tredjedelar av tid före reglementets ikraftträdande, dels ock
tid efter ikraftträdandet med undantag för 21 månader, i förekommande fall
minskade med tid som tillgodoräknas till två tredjedelar,

c) tid, som han ägt räkna såsom tjänstår enligt de statliga pensionsbestämmelser,
som må hava varit för honom senast gällande innan han blev
underkastad detta reglemente, i den omfattning som följer av nämnda bestämmelser
och i den mån tiden icke tillgodoräknas enligt a) eller b).

2 mom. Vid beräkning av tjänstår för tid, som jämlikt 1 mom. må beaktas,
skall, där ej Kungl. Maj :t annat förordnar, iakttagas,

a) att vid tillämpning av 1 mom. a) och b) avdrag skall göras för tid,
under vilken innehavare av lönegradsplacerad tjänst vidkänts C-avdrag och
annan anställningshavare icke varit berättigad åtnjuta någon kontant avlöning,
dock icke för tid, under vilken anställningshavaren åtnjutit ledighet för
att fullgöra offentligt uppdrag, tjänstgöring i statlig anställning, tjänstgöring
i icke-statlig anställning, där denna varit förenad med statlig pensionsrätt
eller anställningshavaren varit pliktig att åtaga sig tjänstgöringen, eller
sådan civil eller militär tjänstgöring, som ålegat honom jämlikt allmän lag
eller förordning,

b) att tid, under vilken innehafts anställning som icke avsett heltidstjänstgöring,
skall, i förekommande fall efter under a) nämnt avdrag, minskas
med så stor del, som svarar mot avkortningen i tjänstgöringstiden, och att
under a) avsedd tid skall i fall av partiell ledighet avdragas allenast till den
del, som motsvarar ledighetens omfattning, samt

c) att under b) avsedd anställningstid icke skall beaktas i den mån den,
i förekommande fall jämte tid varunder gällt arbetstid av större omfattning,
överskjuter det antal tjänstår som enligt 12 § 1 mom. eller med stöd
därav meddelat förordnande minst erfordras för hel pensionsförmån.

Kungl. Maj:t äger, där så finnes påkallat med hänsyn till förhållandena
inom visst förvaltningsområde eller dylikt, meddela från föregående stycke
avvikande bestämmelser.

3 mom. Anställningshavare, vilken avgår med sjukpension, äger därvid
såsom tjänstår tillgodoräkna, förutom tid i övrigt som tillgodoräknas enligt
denna paragraf, tiden från avgången intill pensioneringsperiodens övre
gräns. Härvid skola bestämmelserna i 2 mom. här ovan tillämpas med beaktande
av tjänstgöringsförhållandena närmast före sjukpensioneringen,
dock med bortseende från sådana förändringar som bedömas vara av tillfällig
art.

Anställningshavare, vilken avgått med sjukpension enligt detta reglemente
eller andra statliga pensionsbestämmelser och för vilken nämnda pension
indragits i samband med att pensionsrätt erhållits på grund av ny anställning,
äger såsom tjänstår tillgodoräkna den dessförinnan förflutna, enligt
föregående stycke tillgodoräknade tiden, i den mån han under densamma
uppburit sjukpension.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

4 mom. Angående tjänstårsberäkning för tid, varunder innehafts mer än
en anställning av det slag, som åsyftas i reglementet, skall gälla vad i 7 § 1
mom. andra stycket sägs ändock att där avsedd fråga om samordning av
pensionsförmåner icke föreligger.

5 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och
i vad mån tid, varunder anställningshavare i eller utom statens tjänst innehaft
anställning eller eljest fullgjort arbete eller uppdrag, må tillgodoräknas
såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning ej sker enligt vad ovan i denna
paragraf eller eljest är stadgat.

C. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PENSIONSFÖRMÅNER. FÖRMÅNERNAS STORLEK

11 §•

Förutsättningar för egenpensionsförmåner

1 mom. Reglementet underkastad anställningshavare äger rätt att komma
i åtnjutande av ålderspension, därest han tidigast vid pensioneringsperiodens
nedre gräns avgår från anställningen och sådant fall ej föreligger som avses
i 5 §, av sjukpension, därest han entledigats i fall som avses i 5 §, samt av
egenlivränta, därest han i annat fall avgår från anställningen och därvid kan
tillgodoräkna minst tre tjänstår eller under minst tre år varit underkastad
statliga pensionsbestämmelser samt icke övergår till eller kvarstår i annan
med statlig pensionsrätt förenad anställning.

Anställningshavare må kunna av Kungl. Maj :t förklaras berättigad att
komma i åtnjutande av förtidspension i stället för egenlivränta, därest han
vid avgång från anställningen, som finnes icke vara stridande mot det allmännas
intresse, äger tillgodoräkna minst 20 tjänstår eller under minst 20 år
varit underkastad statliga pensionsbestämmelser samt vid avgången högst
fem år återstå till pensioneringsperiodens nedre gräns.

Där för ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman förordnandet
utlöper och av annan anledning än att tjänstemannen därom uttryckt
önskan icke efterföljes av förnyat förordnande, eller där innehavare
av förtroendesyssla enligt § 35 regeringsformen entledigas, äger tjänstemannen,
oavsett vad som må följa av föregående stycke, erhålla förtidspension
i stället för egenlivränta.

2 mom. Ålders- eller sjukpension utgår från och med dagen efter den,
då avgång från den till pensionen berättigande anställningen skett, eller, där
denna med frånträdande av utövningen innehafts jämte annan anställning,
från och med dagen efter den, då avgång från sistnämnda anställning skett.
Egenlivränta utgår från och med månaden efter den, varunder den livränteberättigade
uppnår 65 års ålder. Förtidspension utgår från pensioneringsperiodens
nedre gräns eller från av Kungl. Maj :t bestämd tidigare tidpunkt.

Egenlivränta samt förtidspension, som enligt vad nu sagts skulle börja utgå
vid viss framtida tidpunkt, må i förekommande fall jämväl utgå under
sådan tid dessförinnan, då den till förmånen berättigade på grund av varaktig
arbetsoförmåga uppbär folkpension.

Egenpensionsförmån utgår till och med den dag, då en månad förflutit
efter pensions- eller livräntetagarens frånfälle, eller, där rätten till förmånen
upphör före frånfället, till och med den månad, under vilken rätten
upphört.

3 mom. Där den som avgått med sjukpension ånyo blir underkastad statliga
pensionsbestämmelser, skall sjukpensionen därmed upphöra att utgå,
under förutsättning dels att de med den nya anställningen förenade löne -

fl B i han tf till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 157

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

förmånerna icke understiga dem, som kunna beräknas hava tillkommit anställningshavaren,
därest han kvarstått i den anställning han innehade vid
tiden för pensioneringen, dels, vad angår ordinarie tjänsteman, alt den nya anställningen
är av sådant slag, att han vid tiden för sjukpensioneringen varit
pliktig att låta förflytta sig till densamma.

Antager sjukpensionstagaren icke erbjudande om ny anställning som motsvarar
hans krafter och färdigheter och vid vilken i första stycket angivna
förutsättningar föreligga, skall på Kungl. Maj:ts prövning hero, huruvida
sjukpensionen skall upphöra att utgå eller nedsättas eller utbytas mot förtidspension
jämlikt 1 mom. andra stycket. Vad nu sagts skall likväl icke
avse tid efter pensioneringsperiodens nedre gräns.

Pensionsmyndigheten äger, där anledning därtill anses föreligga, förordna
att sjukpensionstagare skall på statens bekostnad undergå läkarundersökning.
Vägrar sjukpensionstagaren att underkasta sig sådan undersökning,
skall gälla vad i föregående stycke sägs.

4 mom. Blir den som avgått med rätt till egenlivränta ånvo underkastad
statliga pension sbestämmelser, upphör rätten till livräntan. ‘

12 §.

Egenpensionsförmåners storlek

1 mom. Egenpensionsförmåns belopp för månad bestämmes på grundval
av dels anställningshavarens pensionsunderlag, dels förhållandet mellan å
ena sidan det antal tjänstår han enligt 10 § äger tillgodoräkna och å andra
sidan det för hel pensionsförmån erforderliga antalet tjänstår. Detta senare
skall utgöra det antal tjänstår anställningshavaren enligt 10 § äger tillgodoräkna,
dock minst 30, där ej Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut
annat förordnat. Där fråga är om avgång med rätt till egenlivränta,
skall vid bestämmande av det antal tjänstår, som erfordras för hel förmån,
med tjänstår jämställas tiden från avgången intill utgången av den kalendermånad,
varunder anställningshavaren fyller 65 år.

pär antalet tillgodoräknade tjänstår är lika med det för hel pensionsförmån
erforderliga antalet, skall förmånen utgör 65 procent av anställningshavarens
pensionsunderlag. I annat fall skall förmånen vara avkortad och
utgöra så stor del av hel pensionsförmån som svarar mot förhållandet mellan
antalet tillgodoräknade tjänstår och det för hel förmån erforderliga antalet.
Vid tillämpning härav skola tjänståren räknas i hela och påbörjade
fjärdedels år. J

Förtidspension enligt 11 § 1 mom. andra stycket skall, där den börjar utgå
före pensioneringsperiodens nedre gräns av annan anledning än att den till
förmånen berättigade äger uppbära folkpension, minskas med 1/200 för
varje fullt eller påbörjat fjärdedels år, som vid den tidpunkt, då pensionen
börjar utgå, återstår till nämnda gräns.

2 mom. För anställningshavare, som tidigare avgått med sjukpension enligt
detta reglemente eller andra statliga pensionsbestämmelser och för vilken
nämnda pension indragits i samband med att han på grund av ny anställning
blivit underkastad reglementet, skall, såframt därvid blivit för honom
gallande annan pensioneringsperiod eller annat för hel pension erforderligt
antal tjänstår än vid berörda avgång, egenpension icke avkortas i
större utsträckning än som beräknas hava blivit fallet, därest avgången med
sjukpension icke ägt rum. Motsvarande skall gälla, där ordinarie tjänsteman
ulan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst ävensom där
under innehav av ordinarie tjänst genomförts ändring beträffande pensioneringsperiod
eller för hel pension erforderligt antal tjänstår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

För ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman, vilken
efter minst 12 års sammanhängande förordnandetid övergått till annan i
reglementet avsedd anställning i samband med att förordnandet utlöpt och
av annan anledning än att tjänstemannen därom uttryckt önskan icke efterföljts
av förnyat förordnande, skall egenpension icke avkortas i större utsträckning
än som skulle hava blivit fallet, därest tjänstemannen vid förordnandets
utlöpande ägt rätt till förtidspension enligt 11 § 1 mom. tredje
stycket.

8 mom. Egenpensionsförmåns eljest gällande belopp skall från och med
den månad, varunder den berättigade fyller 67 år, undergå särskild ålders förhöjning

genom att multipliceras med faktorn il + 0(j*5u|- I detta uttryck
betecknas med a ett för avgångsåret bestämt belopp, som tills vidare
skall utgöra 75 kronor. Med u betecknas anställningshavarens pensionsunderlag.

13 §.

Förutsättningar för familjepensionsförmåner

1 mom. Följande efterlevande till den, som blivit underkastad detta reglemente,
äro berättigade till familjepension, om anställningshavaren vid
sitt frånfälle var underkastad reglementet eller åtnjöt eller efter avgång
från i reglementet avsedd anställning ägde rätt att framdeles komma i åtnjutande
av egenpension, och till familjelivränta, om han vid sitt frånfälle
åtnjöt eller efter avgång från i reglementet avsedd anställning ägde rätt att
framdeles komma i åtnjutande av egenlivränta, nämligen

a) efterlevande make ävensom frånskild make, beträffande vilken förordnande
meddelat med stöd av 2 inom. eller däremot svarande stadgande i
andra statliga pensionsbestämmelser äger giltighet, allt såframt anställningshavaren
ingått äktenskapet senast den dag han fyllt 60 år och maken icke
ingått nytt äktenskap, samt

b) barn (adoptivbarn), som ej fyllt 19 år, dock icke barn, som vid anställningshavarens
frånfälle var adopterat av annan, med mindre denne var anställningshavarens
make.

Villkoret i fråga om anställningshavarens ålder vid äktenskapets ingående
skall icke gälla, där maken genom äktenskapet förlorat rätt till familjepension,
som utgått på grund av statliga pensionsbestämmelser, eller maken tidigare
varit gift med anställningshavaren, innan denne överskridit åldersgränsen.

2 mom. Därest någon, som är eller varit underkastad detta reglemente,
efter äktenskapsskillnad har att på grund av dom eller avtal utgiva underhållsbidrag
till sin förutvarande make, äger domstol, om makarna levt tillsammans
minst fem år och anställningshavarens make vid sammanlevnadens
hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det finnes skäligt med
hänsyn till omständigheterna — i förekommande fall med beaktande av
förhållandena för annan, med vilken anställningshavaren varit eller är gift
—• förordna, att den frånskilde maken skall äga rätt till familjepensionsförmån
under de villkor i övrigt, som gälla enligt detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande skall, där ej domstol annorlunda bestämmer,
upphöra att gälla, då skyldighet att utgiva underhållsbidrag, vilket bestämts
att utgå på särskilda tider, upphört. Förordnande äger icke giltighet
under tid, då enligt annat förordnande rätt till familjepensionsförmån föreligger
för anställningshavarens make i tidigare äktenskap. Under tid, då

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

förmånsberättigad efterlevande make icke finnes, må dock två förordnanden
samtidigt äga giltighet.

3 mom. Familjepensionsförmån utgår till varje därtill berättigad från
och med dagen efter frånfället eller, där fråga är om frånskild make, för vilken
rätt till förmånen inträtt senare än vid frånfället, eller barn, som fötts
efter frånfället, från och med månaden efter den, varunder rätten till förmånen
inträtt, respektive från och med den dag, då barnet fötts.

Familjepensionsförmån utgår till och med den dag, då en månad förflutit
efter den förmånsberättigades frånfälle, eller, där rätten till förmånen upphör
före frånfället, till och med den månad, under vilken rätten upphört.

14 §.

Familjepensionsförmåners storlek och fördelning

1 mom. Familjepensionsförmåns belopp för ensam förmånsberättigad (familjepensionsförmåns
normalbelopp) utgör

a) där anställningshavaren vid frånfället var underkastad reglementet:
hälften av det belopp, vartill sjukpension skulle hava beräknats för anställningshavaren,
därest han vid den tidpunkt, då frånfället inträffade, hade
tillträtt sådan pension,

b) där han vid frånfället ånjöt eller efter avgång från i reglementet avsedd
anställning ägde rätt att framdeles komma i åtnjutande av egenpensionsförmån:
hälften av egenpensionsförmånens belopp.

2 mom. Under tid, då familjepensionsförmån utgår för två eller flera
förmånsberättigade, utgör familjepensionsförmånen nedan angivna procent
av normalbeloppet, dock att vid tillämpning härav efterlevande make och
frånskild make eller två frånskilda makar räknas som endast en berättigad.

Tillämpligt antal Procent av

berättigade normalbeloppet

1............................ 100

2............................ 140

Flera än 2 .................. 140 ökat med 20

för varje berättigad
utöver 2

Av förmånsbelopp, som är gemensamt för make eller makar samt barn, utgår
till maken eller makarna gemensamt ett belopp lika med 80 procent av
normalbeloppet och till barnet eller barnen gemensamt återstoden av förmånsbeloppet.
Frånskild make, som är förmånsberättigad jämte anställningshavarens
barn i annat gifte, erhåller likväl icke större belopp än 40
procent av normalbeloppet.

Förmånsbelopp, som är gemensamt för makar eller gemensamt för barn,
fördelas lika mellan de berättigade.

3 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 och 2 mom. skall i förekommande
fall bortses från sådan särskild ålder sförhöjning av egenpensionsförmån,
som avses i 12 § 3 mom.

D. FÖRÄNDRING AV BEVILJAD EGENPENSIONS OCH FAMILJEPENSIONS
BELOPP

15 §.

Bruttobeloppet av beviljad egenpension eller familjepension skall förändras
i den mån Kungl. Maj:t och riksdagen härom besluta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

E. UTBETALNING AV PENSIONSFÖRMÅNER M. M.

16 §.

1 mom. Utbetalning av pensionsförmåner sker enligt de bestämmelser
Kungl. Maj :t meddelar.

2 mom. Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet
att fullgöra stadgad anmälningsskyldighet eller annorledes förorsakat, att
pensionsförmån enligt reglementet till honom eller annan obehörigen utgått
eller utgått med för högt belopp, eller har någon eljest obehörigen eller med
för högt belopp uppburit sådan pensionsförmån, och har han skäligen bort
inse detta, skall återbetalning ske av vad för mycket utbetalats, där ej pensionsmyndigheten
i särskilt fall finner anledning att helt eller delvis eftergiva
återbetalningsskyldigheten.

I fall som avses i föregående stycke må i avräkning å vad för mycket utgått
innehållas skäligt belopp av pensionsförmån, som därefter förfaller.

3 AVD. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
17 §.

I nedanstående sammanställning angivas dels de i 1 § 1 mom. c) avsedda
anställningshavare — nedan betecknade med * — på vilka reglementet skall
äga tillämpning, dels de särskilda, i 18 § upptagna bestämmelser, som skola
gälla vid reglementets tillämpning å nyssnämnda eller i 1 § 1 mom. a)
eller b) avsedda anställningshavare.

Förvaltningsområde; anställningshavare	Tillämpliga särskilda bestämmelser i 18 §
Domstolarna Justitieråd eller regeringsråd..................................	la, 4 a, 5 a
Annan ordinarie innehavare av domarämbete ..................	4 a, 5 a
Utrikesförvaltningen Ordinarie i disponibilitet försatt tjänsteman....................	1 b
Försvarsväsendet Militär eller civilmilitär beställningshavare på aktiv stat ........	4 b, 7 a, 11 c
* Innehavare av beställning å reservstat med beteckningen Rs ....	4 b, 7 a, 10 a, 11 c
Ordinarie i disponibilitet försatt beställningshavare ............	1 b, 4 b, 7 a, 11c
Anställningshavare vid försvarets läroverk, se Undervisnings-väsendet Bank- och fondinspektionen. Sparbanksinspektionen Chef ........................................................	1 c, 1 d
Annan anställningshavare ....................................	1 c
Undervisningsväsendet Professor, laborator (motsvarande), docent, forskardocent eller di-rector musices vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet, medicinska högskolan i Umeå, tandläkarhögskolorna, tandläkarinstitutet i Umeå, farmacevtiska institutet, de tekniska högskolorna, gymnastiska centralinstitutet, lantbrukshögskolan, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhög-skolan, skogshögskolan ....................................	4 c

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

Förvaltningsområde; anställningshavare	Tillämpliga särskilda bestämmelser i 18 §
Anställningshavare vid konsthögskolan ........................	4 f, 10 b, 11 b
Anställningshavare vid musikhögskolan........................	3 a, 4 f, 10 b, 11 b
Anställningshavare vid konstfackskolan........................	3 a, 4 f, 10 b, 11a, 11 b
Anställningshavare vid försvarets läroverk, lärarhögskolan i Stock-holm, särskilda försöksskolan i Linköping, folkskoleseminarierna, statens skolköksseminarium, de allmänna läroverken, läroanstal-terna för blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, skolorna för döva, de högre tekniska läroverken, sjöbefäls-skolorna: * a. Anställningshavare, å vilken avlöningsreglementet för öv- ningslärare äger tillämpning..............................	3 a, 4 f
b. Annan anställningshavare................................	4 f, 11 a
* Anställningshavare vid de högre kommunala skolorna, å vilken statens allmänna avlöningsreglemente äger tillämpning........	4 f, 11 a
* Anställningshavare, å vilken avlöningsreglementet för folkskolan äger tillämpning............................................	4 e, 11 a
* Anställningshavare vid särskolorna eller epileptikerskolorna, å vil-ken statens allmänna avlöningsreglemente äger tillämpning....	4 e
Kyrkoväsendet * Präst, å vilken prästlönereglementet äger tillämpning ..........	4 d
Hushållningssällskapen. Skogs vårdss tyrel.-enia * Anställningshavare, å vilken statens allmänna avlöningsreglemente äger tillämpning Försäkringsinspektionen Chef.....................................	1 d
Norrbottens statliga poliskår * Anställningshavare, å vilken polislönereglementet äger tillämpning	4 c, 11 c
Annan anställningshavare ................................	4 c, 11 c

18 §.

De särskilda bestämmelser, som enligt 17 § skola gälla vid reglementets
tillämpning å vissa anställningshavare, upptagas här nedan med angivande
av de paragrafer, till vilka bestämmelserna närmast hänföra sig såsom tillläggs-
eller undantagsstadganden.

Till 1 § m. m.

1 a. Justitieråd eller regeringsråd, som avgår från sin tjänst för att tillträda
annan statlig tjänst eller för att fullgöra något av Kungl. Maj :t meddelat
uppdrag, för vilket ersättning av statsmedel utgår, må, så länge han i
oavbruten följd innehar tjänst eller uppdrag som nu nämnts, dock längst
till utgången av den månad varunder han uppnår 67 års ålder, vara underkastad
de i reglementet meddelade bestämmelserna om pensionsförmåner
som om han alltjämt kvarstode i justitieråds- eller regeringsrådsämbetet.
Vad nu sagts skall, såvitt angår familjepension, äga motsvarande tillämpning
för det fall, att justitieråd eller regeringsråd uppbär pension enligt
§103 regeringsformen.

1 b. I disponibilitet försatt ordinarie tjänsteman, vilken icke eljest är
underkastad statliga pensionsbestämmelser, skall, om och så länge han åtnjuter
avlöning av statsmedel till belopp, som icke understiger hel egenpen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

sion för den senast innehavda ordinarie tjänsten, vara underkastad reglementet
som om han alltjämt innehade och utövade nämnda tjänst.

1 c. Innehavare av sådan icke-ordinarie tjänst, som av Kungl. Maj:t
åsatts lönegradsbeteckning vilken eljest ifrågakommer vid ordinarie anställning,
skall vid reglementets tillämpning anses som ordinarie tjänsteman.

1 d. Vad i reglementets bestämmelser om pensionsförmåner sägs om
ordinarie, medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänsteman skall jämväl
avse medelst förordnande tills vidare tillsatt verkschef. Härvid skall
vad i reglementet sägs om fall, då förordnande utlöper och av annan anledning
än att tjänstemannen därom uttryckt önskan icke efterföljes av förnyat
förordnande, avse fall, då förordnande upphäves av annan anledning
än att tjänstemannen därom uttryckt önskan.

Till 3 §.

3 a. Sådan ordinarie eller extra ordinarie tjänst, vid vilken tjänstgöringsskyldighetens
omfattning bestämmes för läsår eller annan motsvarande tidsperiod
och för vilken månadslönen med hänsyn därtill i förekommande fall
skall motsvara löneklassbeloppet med viss minskning, skall vid reglementets
tillämpning icke anses avse avkortad tjänstgöring. Vid tjänstårsberäkning
jämlikt 10 § 1 inom. a) skall likväl tid, varunder sådan tjänst innehafts, i
förekommande fall minskas med så stor del som svarar mot den minskning
av löneplanslönen, som därunder skett, eller, där samtidigt likartad tjänstgöring
regelbundet under visst antal veckotimmar fullgjorts vid samma eller
annan i detta reglemente avsedd motsvarande läroanstalt, skulle hava skett,
om för lönens bestämmande hänsyn tagits jämväl till berörda tjänstgöring.

Till 4 §.

4 a. Bestämmelserna i 4 § 1 inom. skola icke gälla. Avgångsskyldighet
på grund av uppnådd ålder skall inträda två år efter pensioneringsperiodens
nedre gräns, dock senast då tjänstledighet under tillhopa sex månader efter
nämnda gräns åtnjutits av annan anledning än för fullgörande av offentligt
uppdrag.

4 b. Vad i reglementet sägs om pensioneringsperiod eller gräns för sådan
period skall i stället avse den levnadsålder, som av Kungl. Maj :t bestämts
såsom pensionsålder. Pensionsåldern infaller vid utgången av mars
månad för beställningshavare som uppnår föreskriven levnadsålder under
tiden 1 oktober — 31 mars, och vid utgången av september månad för annan
beställningshavare.

Ordinarie beställningshavare, som avgår med rätt till ålders- eller förtidspension,
är därvid pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i
reserven intill fyllda 65 år eller, där pensionsåldern är 65 år, intill fyllda
70 år, med skyldighet att i reserven fullgöra tjänstgöring i enlighet med
vad Kungl. Maj :t därom stadgar.

4 c. Manlig anställningshavare tillhörande lönegrad med högst lönegradsnumret
19, vilken avgår med rätt till ålders- eller förtidspension, är
därvid pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå i reserven intill
fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl. Maj:t därom förordnar.

4 d. Pensioneringsperioden skall omfatta två år. Nedre gränsen infaller
vid utgången av september månad näst efter det att av Kungl. Maj :t bestämd
levnadsålder uppnåtts.

4 e. Pensioneringsperiods nedre respektive övre gräns infaller, där ej

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid utgången av det verksamhetsår (redovisningsår),
varunder föreskriven levnadsålder uppnåtts.

4 f. Pensioneringsperiods nedre respektive övre gräns infaller, där ej
Kungl. Maj :t annorlunda förordnar, vid utgången av det kalenderhalvår,
varunder föreskriven levnadsålder uppnåtts.

Till 5 §.

5 a. Bestämmelsen i 5 § första stycket d) skall icke gälla.

Till 7 §.

7 a. Där den som åtnjuter egenpensionsförmån för militär eller civilmilitär
beställning samtidigt därmed åtnjuter eller dessförinnan kommit i
åtnjutande av reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, skall på
Kungl. Maj :ts prövning bero, om och i vad mån avdrag skall ske på egenpensionsförmånen.
Familjepensionsförmån skall till beloppet bestämmas på
grundval av egenpensionsförmånen utan dylikt avdrag.

Till 10 §.

10 a. Av tid för innehav av beställning å reservstat må, oavsett vad i
10 § 1 och 2 mom. sägs, utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t såsom
tjänstår tillgodoräknas allenast tiden för i beställningen fullgjord tjänstgöring
eller, om detta är för beställningshavaren förmånligare, en tredjedel
av hela tiden eller, där fråga är om egenpension för sådan reservstatsbeställning
beträffande vilken enligt Kungl. Maj :ts bestämmande erfordras
lägre minimiantal tjänstår för hel pension än 30, en fjärdedel av hela tiden.
Där samtidigt med reservstatsbeställning innehaves annan anställning, för
vilken tjänstår må beräknas, gäller vad i 7 § 1 mom. och 10 § 4 mom. sägs.
Här meddelade föreskrifter skola icke gälla vid bestämmande av sjukpension
eller familjepension, som avses i 14 § 1 mom. b).

10 b. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för begränsad
anställningstid, må för sjukpension tillgodoräkna tiden från avgången
intill pensioneringsperiodens övre gräns, dock högst i den omfattning
som erfordras för att det för tiden från förordnandets tillträdande beräknade
antalet tjänstår skall motsvara 75 procent av det antal, som minst
erfordras för hel pension.

Till 11 §.

11 a. Beträffande innehavare av sådan rektorstjänst eller annan ordinarie,
medelst förordnande för viss tid tillsatt tjänst, som enligt därom meddelade
bestämmelser skall innehavas jämte lärartjänst, skall gälla följande.

Under tid före nedre gränsen av den för lärartjänsten bestämda pensioneringsperioden
skall rätt till sjukpension för förordnandetjänsten ej föreligga
med mindre förutsättningarna för sådan pension äro uppfyllda jämväl
i fråga om lärartjänsten och vad i It § 1 mom. tredje stycket sägs icke äga
tillämpning.

Under tid efter nedre gränsen av den för lärartjänsten bestämda pensioneringsperioden
må oavsett i första stycket avsedda bestämmelser om tjänsteförening
förordnandetjänsten kunna innehavas även om avgång från lärartjänsten
ägt rum.

11b. Ordinarie anställningshavare, som tillsatts medelst förordnande för
begränsad anställningstid, äger, om han före pensioneringsperiodens nedre
gräns avgår efter att hava innehaft förordnandet minst tio år, erhålla, i
stället för egenlivränta, förtidspension enligt 11 § 1 mom. tredje stycket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1958

Bilaga B

Förslag

till

Statens pensionslöneförordning

1 §•

De bestämmelser om pensionslön, som innehållas i denna förordning,
skola tillämpas i den utsträckning, som angives i pensionsreglementen utfärdade
av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut.

2 §•

1 mom. För anställningshavare är under varje kalendermånad tillämplig
den pensionslön, som enligt 2—4 mom. här nedan gäller för av honom under
hela månaden eller del därav innehavd eller med vikariatslöneförordnande
uppehållen anställning. Där anställningshavaren under viss kalendermånad
innehaft eller med vikariatslöneförordnande uppehållit mer än en anställning,
skall, i den mån ej annat följer av tillämpligt pensionsreglemente, den
högsta av pensionslönerna beaktas.

2 mom. För tjänst, som lönegradsplacerats av Kungl. Maj :t eller i enlighet
med beslut eller bestämmelser, som meddelats av Kungl. Maj :t, är pensionslönen
lika med den vid varje tid gällande månadslönen för den lönegrad,
till vilken tjänsten hör, eller, vad angår tjänst tillhörande någon av
lönegraderna C 1, D 1 och E 1, månadslönen för respektive lönegrad A 23,
A 20 och A 1. Hänsyn skall härvid tagas, inom lönegrad, som omfattar
flera löneklasser, till den högsta löneklassen, och inom löneklass, som upptager
flera lönebelopp, till det av dessa lönebelopp, efter vilket anställningshavarens
lön bestämmes.

Oavsett vad ovan föreskrives må i pensionslönen icke inräknas mer än
hälften av belopp, varmed månadslönen överskjuter den, som gäller för lönegrad
B 4, och icke till någon del belopp, varmed månadslönen överskjuter
den, som gäller för lönegrad B 7.

3 mom. För beställning å reservstat är pensionslönen densamma som för
motsvarande beställning på aktiv stat. Innehavare av sådan beställning skall
härvid anses vara stationerad på sådan ort, efter vars förhållanden reservstatsarvodet
bestämmes.

4 mom. För arbetare i statens tjänst skola, i den mån icke Kungl. Maj:l
för särskilt fall annat förordnar, tillämpas de pensionslöner, som enligt vad
nedan sägs gälla för de pensionslöneklasser, till vilka vederbörande arbetare
skola vara hänförliga enligt av statens avtalsnämnd fastställda grunder.

Pensionslöneklass	Pensionslönen är lika med månads-lönen för resp. ortsgrupp i följande löneklass enligt löneplan A
A ..............	1
B ..............	5
C ..............	7
I) ..............	10
B ..............	11
B ..............	12
G ..............	13

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

11 c. Har pensionstagare under tid, då han är skyldig tillhöra någon av
krigsmaktens reserver eller Norrbottens statliga poliskårs reserv, upphört
att tillhöra ifrågavarande reserv eller har han eljest under sådan tid upphört
att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingått i främmande
makts krigstjänst, skall, där ej Kungl. Maj:t annat medgiver, pensionen
icke vidare utgå efter utgången av den månad, varunder nu nämnt
förhållande inträffat. I sådant fall träder i stället för rätt till egenpension
och familjepension rätt till egenlivränta och familjeränta.

19 §.

Den som är underkastad detta reglemente är skyldig att underkasta sig
ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet förmäles.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 157

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1958

3 §.

Utan länder av bestämmelserna i 2 § skall pensionslönen i följande fall
bestämmas med hänsyn till tidigare innehavd anställning.

a. Där tjänsteman i avlöningshänseende behandlas som om han kvarstode
i tidigare innehavd tjänst, skall han jämväl i fråga om pensionslön beliand
las som innehavare av denna tjänst.

Åtnjuter tjänsteman i annat fall än i föregående stycke sägs på grund av
tidigare tjänstinnehav lön enligt högre löneklass än som omfattas av den
lönegrad, som är tillämplig för tjänst, vilken han innehar eller med vikariatslöneförordnande
uppehåller, skall tjänstemannen i fråga om pensionslön
behandlas som innehavare av sådan tjänst, för vilken pensionslönen bestämmes
med hänsyn till lönen i sagda löneklass.

b. Tjänsteman, vilken under minst 12 år i en följd innehaft tjänst eller
tjänster av följande slag, nämligen ordinarie medelst förordnande för viss
lid tillsatt tjänst eller tjänst såsom chef för bank- och fondinspektionen,
sparbanksinspektionen eller försäkringsinspektionen, äger efter övergång till
annan tjänst i fråga om pensionslön behandlas som om han kvarstode i tjänst
inom lönegrad, till vilken hans närmast före övergången innehavda tjänst
hört. Avgår tjänstemannen med ålderspension skall likväl, i den mån ej
Kungl. Maj:t annat medgiver, såsom förutsättning för vad nu sagts gälla,
att avgången sker tidigast vid nedre gränsen av den pensioneringsperiod som
tillämpas för sistnämnda tjänst.

c. För anställningshavare, som avgått med sjukpension enligt statliga
pensionsbestämmelser och för vilken nämnda pension indragits i samband
med att han på grund av ny anställning åter blivit underkastad sådana bestämmelser,
skall pensionslönen för därefter infallande månad icke understiga
det belopp, som kan beräknas hava gällt för anställningshavaren, därest
han kvarstått i den anställning han innehade vid tiden för pensioneringen.

4 §•

För vissa anställningshavare skola gälla nedan angivna särskilda bestämmelser.

Försvarstaben, flijgförvaltningen eller flygvapnet.

För anställningshavare, som fullgjort flygtjänstgöring vid flygvapnet under
sådana förhållanden och i sådan omfattning, att han därvid varit berättigad
till flygtillägg, skall pensionslönen under följande förutsättningar
utgöras av månadslönen för den lönegrad, som är två enheter högre än den
för anställningshavaren gällande, nämligen

a) om han fullgjort flygtjänstgöringen under minst 12 år eller

b) om han i annat fall fullgjort flygtjänstgöringen såsom flygförare, provllygare,
kontrollflygare, flygnavigatör, flygspanare eller meteorolog och på
grund av skada till följd av olycksfall vid flygning eller på grund av sjukdom,
till vilken flygtjänstgöringen kan anses hava väsentligen bidragit, blivit oförmögen
till eller avstängts från flygtjänstgöring eller ock avlidit.

Sjöfartsverket. För lots, lotsförman eller överlots skall pensionslönen utgöras
av månadslönen för den lönegrad, som är två enheter högre än den för
vederbörande tjänst gällande.

Statens järnvägar. För lokförare skall pensionslönen utgöras av månadslönen
för den lönegrad, som är en enhet högre än den för vederbörande
tjänst gällande.

Statens vatten fallsverk. För lotskapten skall pensionslönen utgöras av månadslönen
för den lönegrad, som är två enheter högre än den för vederbörande
tjänst gällande.

6K0050 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag