Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1958

1

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58; given Stockholms slott den It mars 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det
nu löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I, som fastställts av
1957 års riksdag vid dess höstsession (rskr 1957: 401), och dels å tilläggsstat
II, som avser i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag gjorda
anslagsäskanden, vari ändring på viss punkt föreslagits i propositionen nr
70.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidi1
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 125

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

gare denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har
Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—7). En sammanställning över av Kungl. Maj:t
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 till och med denna
dag äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår att efter det propositionen nr 2 till årets
riksdag framlades å tilläggsstat äskats sammanlagt 298,6 miljoner kronor å
driftbudgeten. Av nämnda belopp avser 180,0 miljoner kronor anskaffning
av flygmateriel m. m., vilket äskande — med ändring av i propositionen nr
2 härutinnan framlagda förslag å 68,5 miljoner kronor — gjorts i propositionen
nr 70, 6,5 miljoner kronor ytterligare kostnader för organiserande
av en svensk F.N.-styrka, 30,0 miljoner kronor utgifter i arbetslöshetsbekämpande
syfte, 36,8 miljoner kronor avskrivning av nya kapitalinvesteringar
samt 45,0 miljoner kronor avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Å tilläggsstat I har tidigare av riksdagen anvisats anslag om 7,6 miljoner
kronor å driftbudgeten och 20,0 miljoner kronor å kapitalbudgeten, varjämte
i propositionen nr 2 —- exklusive det i nr 70 ändrade förslaget —
å tilläggsstat II äskats anslag om tillhopa 154,4 miljoner kronor å driftbudgeten
och 272,4 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de i
propositionerna nr 2 och 70 samt till de denna dag gjorda anslagsäskandena
å tilläggsstat II skulle anslagen å tilläggsstater till riksstaten för innevarande
budgetår uppgå till sammanlagt för driftbudgeten 460,6 miljoner kronor
och för kapitalbudgeten 292,4 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—7) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Kerstin Bothén

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför
därvid följande.

E. Diverse

[1] 20. Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 198 anvisade riksdagen å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande
av en svensk F.N.-styrka. Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl.
Maj:t i propositionen 1958:2 å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 under nämnda anslag anvisat ytterligare 5 000 000 kronor.

Såsom framgår av förstnämnda proposition beräknades ursprungligen
den svenska F.N.-kontingentens verksamhet komma att omfatta en tidrymd
av sex månader från och med november 1956. Sveriges deltagande i övervakningsverksamheten
har emellertid kommit att utsträckas i tiden, och
enligt av Kungl. Maj :t numera meddelat beslut må kontingenten fortsättningsvis
vara organiserad längst intill utgången av november 1958. Kontingenten
ingår i en av F.N. organiserad internationell styrka, The United
Nations Emergency Force (UNEF), som står under befäl av den kanadensiske
generalmajoren E. L. M. Burns. I UNEF ingår därjämte kontingenter
från sju andra länder, varibland våra nordiska grannländer Danmark och
Norge. Till i början av december 1957 deltog även Finland i övervakningsverksamheten
med en kontingent. Mellan de nordiska länderna har hållits

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

fortlöpande kontakt i frågor som berör denna verksamhet och är av gemensamt
intresse. Sålunda har försvarsministrarna i Sverige, Danmark och
Norge vid fyra tillfällen sammanträffat till överläggningar beträffande sådana
frågor.

Den svenska kontingenten är rekryterad helt på frivillig väg och med personalen
tecknas kontrakt om anställning under viss tid, med avlönings- och
andra anställningsvillkor enligt särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.
Hittills har för huvuddelen av personalen tillämpats en anställningstid
av sex månader. Sedan F.N. :s generalsekreterare framställt önskemål
om förlängning av tjänstgöringsomgångarna, har Kungl. Maj :t beslutat
att med nu tjänstgörande personal vid kontingenten — den tredje omgången
anställda — må tecknas avtal om anställning under ytterligare en
månad, d. v. s. till omkring månadsskiftet april—maj, samt att med personalen
fortsättningsvis skall tecknas avtal om anställning under sju månader.
Kontingenten omfattar f. n. cirka 350 man men skall enligt Kungl. Maj:ts
beslut från och med den fjärde tjänstgöringsomgången omfatta omkring 500
man. Den beslutade förstärkningen av kontingenten sammanhänger med
att Sverige åtagit sig att ersätta den i december 1957 tillbakadragna finska
kontingenten.

Såsom i det föregående nämnts har riksdagen hittills till bestridande av
kostnader för den svenska kontingenten anvisat tillhopa (10 000 0000 +
5 000 000 ==) 15 000 000 kronor. De anvisade medlen beräknades i propositionen
1958: 2 täcka kostnaderna för kontingenten fram till maj 1958, varvid
emellertid förutsattes att kontingenten redan från och med februari 1958
skulle förstärkas med omkring 140 man såsom ersättning för den finska kontingenten.

I november 1957 antog F.N.:s generalförsamling en resolution rörande
kostnaderna för UNEF, varvid generalförsamlingen godkände vissa av generalsekreteraren
föreslagna principer för fördelning av kostnaderna mellan
F.N. och de truppbidragande staterna. Genom resolutionen bemyndigades
tillika generalsekreteraren att på grundval av nämnda principer träffa erforderliga
överenskommelser med respektive stater. Den godkända principlösningen
innebär att truppbidragande stat för den första sexmånadersperioden
skall svara för truppens »grundlön», medan F.N. skall ersätta sådana
särskilda »lönetillägg», som utgår som en direkt följd av truppens medverkan
i UNEF. För tiden efter den första sexmånadersperioden påtager sig F.N.
alla »extra och extraordinära» kostnader som truppbidragande stat åsamkas
genom att ställa kontingent till UNEF:s förfogande, d. v. s. såväl »grundlön»
som »lönetillägg» utöver vad staten under alla förhållanden skulle få
utbetala. Slutligen skall F.N. i viss utsträckning ersätta till UNEF:s förfogande
ställd materiel, som helt eller delvis förslitits.

Vid förda förhandlingar med generalsekreteraren har från svensk sida
hävdats att samtliga med den svenska kontingenten förenade kostnader i
princip utgör extra kostnader, som slutligt bör bestridas av F.N. Härvid
har åberopats att kontingenten organiserats speciellt för den ifrågavarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

5

verksamheten och består av på frivillig väg uttagen och för detta speciella
ändamål kontraktsanställd personal. Emellertid har Sverige utfäst sig att
själv svara för så stor del av kostnaderna för arvoden, som svarar mot de
kostnader under den första sexmånadersperioden vilka skulle ha utgått om
kontingenten organiserats för tjänstgöring i Sverige, samt att svara för kostnader
för personalvårdsverksamhet, stabsbidrag och den svenska insatsen
för uppehållande av en av Sverige, Danmark och Norge gemensamt upprättad
regelbunden flygtransportförbindelse mellan Skandinavien och Neapel.

De bokförda utgifterna för kontingenten, såvitt avser annat än materielkostnader,
uppgår för tiden den 1 november 1956—den 31 december 1957
till 7 696 154 kronor, av vilket belopp Sverige enligt nyssnämnda utfästelser
åtagit sig att svara för 1 248 102 kronor. I enlighet härmed har Sverige
för nyssnämnda tidsperiod i ifrågavarande avseende framställt anspråk på
ersättning av F.N. med (7 696 154 — 1 248 102 =) 6 448 052 kronor. Vad angår
materielkostnaderna har, i syfte att åstadkomma ett smidigt utbetalningssystem
utan tidskrävande och dyrbara värderingsförfaranden, mellan
skandinaviska experter i utrustningsfrågor träffats överenskommelse beträffande
gemensamma normer för framställande av ersättningsanspråk gentemot
F.N. Enligt dessa normer skulle ersättning beräknas per tjänstgöringsomgång
efter aktuellt återanskaffningspris i vederbörligt land. För förbrukningsförnödenheter
och för sådana förnödenheter, som anskaffats speciellt
för F.N.-styrkan, skulle beräknas ersättning med 100 %. För övriga förnödenheter
skulle ersättning beräknas efter för varje materielgrupp angiven
ersättningsprocent, grundad på genomsnittliga förluster, skador och
förslitning, vilket beräkningssätt givetvis kan medföra att i viss mindre utsträckning
i verkligheten havda materielkostnader kan komma att stanna
på deltagande stat. Avsikten är att med tillämpning av angivna normer nu i
första hand fordra ersättning av F.N. för de på första och andra tjänstgöringsomgångarna
belöpande materielkostnaderna, så snart dessa kunnat slutligt
bestämmas.

I skrivelse den 18 februari 1958 har försvarets civilförvaltning gjort framställning
om anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande verksamhet.
Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna under år 1958 för styrkans tredje
och fjärde omgångar till respektive 3 900 000 kronor och 7 600 000 kronor
eller sammanlagt 11 500 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits till att den
fjärde omgången av styrkan skall utökas till cirka 500 man. Då de för F.N.-styrkan ursprungligen anvisade medlen — 10 000 000 kronor — praktiskt
taget helt disponerats för utgifter förenade med verksamheten till och med
år 1957, erfordras således enligt civilförvaltningen 6 500 000 kronor utöver
i propositionen 1958:2 begärda medel, 5 000 000 kronor.

Departementschefen. Sedan beslut numera fattats om att den svenska
F.N.-styrkan må vara organiserad jämväl under tiden maj—november 1958,
bär behov av ytterligare medel för styrkans verksamhet uppkommit.

Enligt civilförvaltningens beräkningar erfordras ett belopp av 11 500 000

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

kronor för täckande av kostnaderna för F.N.-styrkans tredje omgång (cirka
350 man) under tiden januari—april 1958 och för styrkans fjärde omgång
(cirka 500 man), vars tjänstgöring skall omfatta tiden maj—november 1958.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1958: 2 har riksdagen å tillläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett anslag å

5 000 000 kronor för täckande av kostnader för F.N.-styrkans verksamhet
intill maj 1958. Det härutöver erforderliga medelsbehovet för styrkans fortsatta
verksamhet beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag till

6 500 000 kronor. Eventuellt behov av medel utöver vad som nu angivits torde,
liksom tidigare förutsatts, få tillgodoses från anslaget till oförutsedda
utgifter. I den mån så sker bör förhållandet senare anmälas för riksdagen.

Från F.N. inflytande ersättningar torde böra tillgodoföras inkomsttiteln
Övriga diverse inkomster.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare kostnader för organiserande av en
svensk F.N.-styrka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Jan Nilsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

7

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den li mars
1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler under socialdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför därvid
följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] 8 a. Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under
rubriken Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. har för innevarande
budgetår anvisats reservationsanslag av 32 000 000 kronor, varav
12 000 000 kronor å tilläggsstat II. Därjämte har under sjätte huvudtitelns
reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten för innevarande budgetår
anvisats 53 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen, varav
18 000 000 kronor å tilläggsstat II. Av anslaget under sjätte huvudtiteln
äger arbetsmarknadsstyrelsen disponera högst 46 000 000 kronor i arbetslöshetsbekämpande
syfte.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 7/2 1958) inkommit med framställningar
om ytterligare anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål. Styrelsen
har därvid anfört i huvudsak följande.

I skrivelse den 15 november 1957 hemställde arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att under reservationsanslaget till
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1957/58 anvisa 28 000 000 kronor. Sedermera har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett tilläggsanslag av
12 000 000 kronor.

Då styrelsen i nämnda skrivelse beräknade behovet av ytterligare medel
under anslaget till — avrundat — 28 000 000 kronor, ingick i denna summa
utgifter för statsbeställningar av råkantsten med 500 000 kronor, ökade utgifter
för uppförande av provisoriska bostäder åt arbetslösa med 1 500 000

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

kronor och utgifter med 5 000 000 kronor för att befrämja rörligheten på
arbetsmarknaden. I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 29 november och
13 december 1957 beräknas numera utgifterna för det förstnämnda ändamålet
till 250 000 kronor och utgifterna för de båda övriga ändamålen till
1 500 000 kronor. Utgifter, vilka tidigare antagits komma att uppgå till sammanlagt
7 000 000 kronor, förutses nu sålunda stanna vid 1 750 000 kronor,
vilket innebär en minskning med 5 250 000 kronor.

I skrivelse den 3 februari 1958 har styrelsen hemställt om Kungl. Maj :ts
medgivande att inom ramen för tillgängliga medel från anslaget få bestrida
uppkommande kostnader för anordnande av yrkesutbildningskurser för arbetslösa
och därvid beräknat utgiftsökningen för ändamålet till 1 000 000
kronor.

Sedan tilläggsanslag med 12 000 000 kronor beviljats och sedan de nyss
angivna förändringarna i den beräknade anslagsbelastningen inträtt, skulle
för ett genomförande av det utgiftsprogram, som framlagts i styrelsens anslagsframställning
för nästa budgetår (skr. 30/8 1957) och i skrivelsen den
15 november 1957, erfordras ytterligare (28 000 000 — 5 250 000 -f 1 000 000 —
12 000 000 ==) 11 750 000 kronor. Efter nu företagen förnyad bedömning av
medelsbehovet för anslagets olika utgiftsändamål har styrelsen emellertid
funnit sig kunna begränsa sitt äskande av ytterligare tilläggsanslag till
10 000 000 kronor.

Beträffande medelsbehovet under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten
har arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att det för innevarande budgetår föreliggande
behovet av ytterligare medel för beredskapsarbeten på vägar och gator,
vilket torde böra täckas från detta anslag, uppskattas till 20 000 000
kronor.

Departementschefen. Under budgetåret 1956/57 uppgick de sammanlagda
utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder till ca 76 000 000 kronor
under femte huvudtitelns anslag till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m. och sjätte huvudtitelns anslag till Vissa vägbyggnadsarbeten.
Sedan riksdagen med anledning av förslag i propositionen nr 2 utöver
på riksstatsanslagen tillgängligt belopp på tilläggsstat anvisat 30 000 000 kronor,
står för innevarande budgetår under de båda anslagen 79 500 000 kronor
till förfogande för dylika åtgärder, varav 33 500 000 kronor under anslaget
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. och 46 000 000 kronor
under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. Enligt den av arbetsmarknadsstyrelsen
numera framlagda reviderade beräkningen av medelsbehovet skulle
härutöver erfordras 10 000 000 kronor under det förstnämnda och 20 000 000
kronor under det sistnämnda anslaget. Den sammanlagda medelsåtgången
under innevarande budgetår uppskattas sålunda nu av styrelsen till
109 500 000 kronor.

Vid anmälan av förslag om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål
anförde jag (prop. nr 2, s. 15), att frågan om ytterligare medel, utöver
de då äskade tilläggsanslagen, finge göras beroende av den närmaste tidens
utveckling. På grund av den i jämförelse med föregående år något högre
arbetslösheten har det visat sig vara nödvändigt att intensifiera de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. Såsom tidigare anmälts för riksdagen har så -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

lunda vissa rörlighetsstimulerande åtgärder vidtagits. Kungl. Maj :t har vidare
den 21 februari 1958 bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att disponera
ytterligare 1 000 000 kronor av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m. för att möjliggöra anordnande av kurser, vilka
beräknas ge yrkesutbildning åt 1 000 å 1 200 arbetslösa. Även beredskapsarbeten
måste emellertid drivas i ökad omfattning. Vid sådana arbeten sysselsattes
sålunda omkring den 1 mars innevarande år ca 1 500 fler personer
än vid motsvarande tid föregående år. Med hänsyn till det nuvarande
läget på arbetsmarknaden torde någon mera genomgripande nedskärning
av arbetsstyrkorna vid beredskapsarbeten inte kunna genomföras förrän
i april månad. Jag föreslår därför, att under femte huvudtitelns anslag
anvisas ytterligare 10 000 000 kronor och under sjätte huvudtitelns anslag
ytterligare 20 000 000 kronor. Förstnämnda belopp bör anvisas under
rubriken Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Beträffande
sistnämnda belopp gör chefen för kommunikationsdepartementet
senare denna dag hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.

J. Diverse

[2] Understöd åt flyktingar m. m. För innevarande budgetår har under
denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 500 000 kronor. Vid anmälan av
denna anslagsfråga (V ht 1957, p. 123) anförde min företrädare i ämbetet,
att hållpunkter saknades för en närmare beräkning av medelsbehovet. Vidare
anförde min företrädare vid behandlingen i propositionen 1957:125
(s. 13) av frågan om vissa riktlinjer för bestridande av kostnader för mottagande
av flyktingar från läger i Mellaneuropa ävensom svenskbybor, att
det förelåge avsevärda svårigheter att närmare beräkna kostnaderna för
flyktingverksamheten under budgetåret 1957/58; betydande kostnader torde
dock uppkomma bl. a. för fortsatt utbildning åt flyktingar. — I skrivelse den
30 augusti 1957, vilken redovisats i årets statsverksproposition (V ht, p. 132),
uppskattade arbetsmarknadsstyrelsen utgifterna å anslaget under budgetåret
1957/58 till ca 4 milj. kronor.

Enligt från arbetsmarknadsstyrelsen erhållna uppgifter räknar styrelsen
numera med att utgifterna å flyktinganslaget under innevarande budgetår
skall komma att uppgå till ca 7,6 milj. kronor för de flyktingar som hittills
mottagits. Från styrelsen har, förutom de allmänna svårigheterna att i förväg
beräkna anslagsbelastningen, angivits flera orsaker till skillnaden mellan
de i höstas och de nu beräknade utgifterna. Styrelsen har sålunda uppgivit
bl. a., att förläggningsvistelsen för vissa under hösten 1957 anlända

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

flyktingar torde bli väsentligt längre än den genomsnittliga tiden för sådan
vistelse, att kostnaderna för arkivarbeten vid den senare men inte vid den
förra beräkningen ansetts böra belasta flyktinganslaget samt att kostnaderna
för startlån — som sedermera i huvudsak återbetalas — inte medtagits
i den tidigare beräkningen.

Mot den nu föreliggande beräkningen av belastningen å anslaget under
detta budgetår för de i Sverige redan befintliga flyktingarna synes i stort
sett intet vara att erinra. Jag vill dock understryka, att beräkningen är av
approximativ art.

Utöver de sålunda beräknade utgifterna kan anslaget komma att belastas
med kostnader för ytterligare flyktingmottagning i den mån sådan kommer
till stånd under innevarande budgetår.

Med hänsyn till att utgifterna å förevarande anslag under innevarande
budgetår enligt de nu framlagda beräkningarna torde komma att uppgå
till belopp, som väsentligt överstiger inte blott anslaget utan även den i årets
statsverksproposition redovisade beräkningen, synes detta förhållande böra
bringas till riksdagens kännedom.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
för riksdagen anmäla

att förslagsanslaget till Understöd åt flyktingar m. m. kan
beräknas komma att för budgetåret 1957/58 överskridas i
den omfattning, som angivits i det föregående.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Karin Wickström

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

11

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter
Sjätte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14- mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsverket

[1] 12 a. Ytterligare medel till vissa vägbyggnadsarbeten. Det har visat sig
erforderligt att under innevarande budgetår öka omfattningen av arbeten i
arbetslöshetsbekämpande syfte i förhållande till föregående budgetår. Skälen
härför och den närmare innebörden därav har angivits av chefen för
socialdepartementet vid anmälan denna dag av fråga om ytterligare tilläggsanslag
för budgetåret 1957/58 till kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande
m. m. under femte huvudtiteln. Under hänvisning till vad därvid anförts
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till vissa vägbyggnadsarbeten å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 20 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Swarting

?. .*»{ }

>■> * ,

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

13

Bilaga 4

Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den It mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler under
ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58
och anför därvid följande.

N. Diverse

[1] 12 a. Bidrag till viss inredning av Unescos sekretariatsbyggnad i Paris.
I Paris är för närvarande en för Unescos sekretariat avsedd byggnad under
uppförande. Byggnaden avses skola stå färdig under våren 1958. I skrivelse
till svenska unescorådet har Unescos generaldirektör inbjudit Sverige att
bidraga till utsmyckning av den nya sekretariatsbyggnaden. Liknande inbjudan
har även utgått till Danmark, Frankrike, Förenta staterna, Italien,
Nederländerna, Schweiz och Väst-Tyskland. Sedermera har meddelats att
åt Sverige särskilt skulle beredas möjlighet att låta svensk inredningskonst
och konsthantverk samt konstindustri presenteras i form av inredning av
bibliotekets läsesal.

Genom beslut den 27 juni 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt svenska slöjdföreningen
att i samråd med svenska unescorådet uppgöra och till Kungl.
Maj :t inkomma med fullständigt förslag till inredning och utsmyckning av
biblioteket.

Med överlämnande av förslag till inredning av biblioteket i unescobyggnaden
hemställer svenska slöjdföreningen och svenska unescorådet i skrivelse
den 19 februari 1958, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen äska ett anslag
av 108 000 kronor till denna inredning. Kostnaden är beräknad på
grundval av ingivna anbud.

Departementschefen. Det är enligt min mening angeläget att Sverige tillvaratager
detta tillfälle att inom Unescos nya sekretariatsbyggnad utnyttja
anvisat utrymme för att presentera svenskt kunnande och skaparförmåga

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

inom svensk hemslöjd, inredningsarkitektur m. m. Det synes därför lämpligt
att svenska staten tillmötesgår framställningen om ett bidrag i form av
inredning till läsesalen i Unescobyggnadens bibliotek. Medel för ändamålet
torde böra anvisas redan för innevarande budgetår under särskilt reservationsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till viss inredning av Unescos sekretariatsbyggnad
i Paris å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 kronor.

[2] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga har å riksstaten för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 750 000 kronor. Vid ingången av
budgetåret fanns å anslaget en reservation av i runt tal 50 000 kronor. Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 10 oktober 1957 och den 14 februari 1958
har från de för budgetåren 1956/57 och 1957/58 under tolfte huvudtiteln
anvisade förslagsanslagen till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för vissa löne- och pensionsförmåner överförts 20 500 kronor
respektive 180 000 kronor till det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I propositionen
1958: 54 har Kungl. Maj :t föreslagit, bland annat, att riksdagen
måtte medgiva att från kyrkofonden må till åttonde huvudtitelns kommittéanslag
överföras 103 390 kronor 18 öre. Under förutsättning av riksdagens
bifall till sistnämnda förslag skulle det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet
utgöra i runt tal 1 110 000 kronor. Under tiden till och med januari
1958 har förbrukats ca 710 000 kronor. Den 1 februari återstod alltså ca
400 000 kronor. Den genomsnittliga förbrukningen per månad har under
de första sju månaderna uppgått till drygt 100 000 kronor. På grund av att
flera kommittéer intensifierat sin verksamhet och ytterligare kommittéer
tillkommit synes man böra räkna med en medelsförbrukning under tiden
den 1 februari—den 30 juni 1958 av totalt 600 000 kronor. Ett medelstillskott
av ytterligare 200 000 kronor skulle sålunda erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Göransson

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1958

15

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj.l Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler under
jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför
därvid följande.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[1] 2 a. Täckande av vissa kostnader vid förutvarande Strömsholms hingstdepå.
I propositionen nr 1955: 102 angående stuteristatens organisation
m. m. föreslog Kungl. Maj :t, att Strömsholms hingstdepå skulle nedläggas vid
utgången av år 1955. Därjämte uttalades i propositionen, att sedan verksamheten
vid depån nedlagts, dess inventarier borde överflyttas till Flyinge
hingstdepå och stuteri samt förvaltningen av den av förstnämnda depå disponerade
egendomen, utgörande del av kronofastigheten Strömsholm 31 i
Kolbäcks socken, jämte därå befintliga anläggningar överföras till domänverket.
Vad sålunda föreslagits vann i huvudsak riksdagens bifall (JoU 28;
rskr. 343), varvid Kungl. Maj :t samtidigt bemyndigades att tills vidare behålla
personalen vid depån i den utsträckning som kunde anses påkallad i
avbidan på då pågående överväganden, huruvida anläggningarna i Strömsholm
skulle på annat sätt kunna utnyttjas för landets hästavel.

Genom beslut den 16 december 1955 utfärdade Kungl. Maj :t föreskrifter
i fråga om avvecklingen av verksamheten vid Strömsholms hingstdepå. Därvid
föreskrevs bl. a., alt de extra ordinarie befattningshavarna vid depån
finge behållas i tjänst intill utgången av februari månad 1956. Avvecklingstiden
utsträcktes sedermera enligt beslut av Kungl. Maj :t den 23 februari
1956 till den 1 juni samma år.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

Kungl. Maj:t förordnade den 7 december 1956 bl. a., att den del av förenämnda
kronoegendomen Strömsholm 31 som disponerats av Strömsholms
hingstdepå skulle per den 30 juni 1957 upptagas till redovisning på domänverkets
fond med ett värde å marken av 130 200 kr. samt att byggnadsbeståndet
å fastighetsdelen helt skulle upptagas till redovisning å byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Sistnämnda beslut
innebar vidare att omförmälda byggnadsbestånd skulle per samma datum
ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning och den å domänverkets fond
bokförda marken under domänstyrelsens förvaltning.

Fr. o. m. budgetåret 1956/57 har någon medelsanvisning avseende Strömsholms
hingstdepå ej skett under IX huvudtiteln.

Under förmälan att styrelsen för tiden den 1 juli 1956—30 juni 1957 vidkänts
kostnader för förvaltningen av den tidigare för civilt bruk utnyttjade
delen av Strömsholms egendom med därå befintliga anläggningar har lantbruksstyrelsen
i skrivelser den 7 juni 1957 och den 29 januari 1958 hemställt,
att medel måtte ställas till styrelsens förfogande för täckande av
nämnda utgifter.

I ärendet har lantbruksstyrelsen anfört sammanfattningsvis följande.

I skrivelse den 5 juli 1956 hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte förordna, att Strömsholms egendom och anläggningar skulle räknat
fr. o. m. den 1 juli 1956 överföras från styrelsens till domänverkets förvaltning.
I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut härutinnan föreskrev styrelsen
i beslut den 2 augusti samma år dels att hyror och andra inkomster,
som borde tillkomma domänstyrelsen, skulle insättas å lantbruksstyrelsens
postgirokonto (deponerade medel), dels att löpande utgifter vid Strömsholm
skulle förskottsvis bestridas av Flyinge hingstdepå och stuteri.

I remissutlåtande den 10 maj 1957 över lantbruksstyrelsens förenämnda
skrivelse hemställde domänstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att
förvaltningen av det utav före detta Strömsholms hingstdepå disponerade
området av kronoegendomen Strömsholm 31 skulle räknat fr. o. m. den 1
juli 1957 överföras från lantbruksstyrelsen till byggnadsstyrelsen i vad avser
de bebyggda delarna därav och till domänstyrelsen beträffande övriga
delar.

Enligt från Flyinge hingstdepå och stuteri inkomna sammanställningar
har intill den 1 november 1957 förskotterats ett sammanlagt belopp av
27 845 kr. 34 öre avseende utgifter vid Strömsholm för tiden den 1 juli
1956 — den 30 juni 1957. Därtill föreligger en skuld å 3 529 kr., utgörande
ännu ej erlagd slutlig skatt enligt 1957 års taxering. Tillsammantagna bildar
de båda angivna beloppen en summa å 31 374 kr. 34 öre. I hyror och andra
inkomster har å lantbruksstyrelsens postgirokonto influtit 17 292 kr. 57 öre.
Skillnaden mellan utgifts- och inkomstbeloppen uppgår sålunda till
(31 374: 34 — 17 292: 57 =) 14 081 kr. 77 öre.

Under åberopande av det anförda hemställer lantbruksstyrelsen, att ett
belopp av 31 374 kr. 34 öre måtte ställas till styrelsens förfogande för täckande
av under tiden den 1 juli 1956—den 30 juni 1957 uppkomna kostnader
vid förutvarande Strömsholms hingstdepå eller, därest inkomstbeloppet
å 17 292 kr. 57 öre får tagas i anspråk, 14 081 kr. 77 öre.

17

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

1 ärendet har yttranden avgivits av statskontoret den 20 juni 1957
och riksräkenskapsverket den 29 oktober 1957.

Statskontorets remissutlåtande går ut på att — förutsatt att utgifterna
varit av sådan natur, att de över huvud bort täckas av statsmedel — anslaget
till oförutsedda utgifter borde anlitas för ändamålet. Någon avräkning
mot inkomsterna vid Strömsliolm under budgetåret 1956/57 har ämbetsverket
icke ansett sig böra tillstyrka. Inkomstmedlen bör redovisas under
inkomsttiteln övriga diverse inkomster.

Enligt riksräkenskapsverket bör, i den mån från Strömsholms hingstdepå
till lantbruksstyrelsen inlevererade inkomster icke förslår till täckande av de
förskotterade utgifterna, ett särskilt anslag utverkas under jordbruksdepartementets
huvudtitel.

Departementschefen. 1955 års riksdagsbeslut om nedläggande av Strömsholms
hingstdepå innebar bland annat, att förvaltningen av den av depån
disponerade delen av kronoegendomen Strömsholm 31 i Kolbäcks socken
jämte därå befintliga anläggningar skulle överföras till domänverket sedan
verksamheten vid depån nedlagts. Avvecklingen av verksamheten i fråga
avslutades den 1 juni 1956. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 7 december
1956 har förvaltningen av förenämnda fastighetsdel från och med den 1
juli 1957 överförts från lantbruksstyrelsen till byggnadsstyrelsen i vad gäller
byggnadsbeståndet och till domänverket i fråga om egendomen i övrigt.
Såvitt angår förvaltningskostnaderna under juni månad 1956 har lantbruksstyrelsen
bestritt dessa från de för budgetåret 1955/56 anvisade anslagen till
avlöningar och omkostnader vid statens hingstdepåer och stuteri. För täckande
av kostnader för enahanda ändamål under budgetåret 1956/57 har
emellertid icke anvisats särskilda medel. Verkställda utbetalningar i samband
med lantbruksstyrelsens förvaltning av Strömsholm har därför tills
vidare förskottsvis bestritts med omhänderhavda medel. Enligt av styrelsen
i tvenne framställningar lämnade uppgifter har för tiden den 1 juli 1956—
den 30 juni 1957 förskotterats ett sammanlagt belopp av 27 845 kronor 34
öre. Härav hänför sig drygt 10 000 kronor till avlöningskostnader i samband
med uppsikt av och löpande reparationer vid den förutvarande hingstdepåns
anläggningar, cirka 8 000 kronor till anläggnings- och underhållskostnader
å egendomen samt cirka 4 600 kronor till preliminär fastighetsskatt
för år 1957. På utgiftssidan tillkommer ett belopp av 3 529 kronor, vilket
avser ännu ej erlagd fastighetsskatt enligt 1957 års taxering. Totala förvaltningskostnaderna
kan sålunda beräknas till 31 374 kronor 34 öre. Under
budgetåret 1956/57 bar vid Strömsholm i form av hyror och andra inkomster
influtit sammanlagt 17 292 kronor 57 öre. Dessa inkomstmedel bör enligt
min uppfattning tagas i anspråk för att, så långt de förslår, slutligt reglera
de förskottsvis gjorda utbetalningarna. Därutöver erfordras emellertid
ett belopp av 14 081 kronor 77 öre för att täcka övriga förskottsbetalningar.
Av det sist angivna beloppet torde emellertid cirka 1 350 kronor böra avföras
å det för verksamheten vid Flyinge hingstdepå och stuteri avsedda

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 125

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

omkostnadsanslaget, enär de därmed bestridda utgifterna avser kostnader,
som hör samman med den under budgetåret 1956/57 å Flyinge personalförteckning
upptagna, men i Strömsholm tills vidare stationerade kontorsskrivaren
å övergångsstat, samt i övrigt är av sådan karaktär att de normalt
bestrides från sagda anslag. Vidare bör ett belopp av cirka 450 kronor,
hänförligt till vissa i samband med lantbruksstyrelsens avveckling av
förvaltningsuppgifterna uppkomna avlöningskostnader för tiden juli—september
1957, bokföras under styrelsens avlöningsanslag. Återstående utgiftsbelopp
— högst 12 300 kronor — torde böra täckas med medel, som
äskas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Täckande av vissa kostnader vid förutvarande
Strömsholms hingstdepå å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 12 300 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gunnar Eklund

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

19

Bilaga 6

Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars
1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern lör utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1957/58 och anför därvid följande.

Under innevarande budgetår har äskats dels ett investeringsanslag å tillläggsstat
I till gällande riksstat, dels ytterligare några anslag å tilläggsstat
II. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet
för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga
avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Beträffande det å tillläggsstat
I anvisade anslaget (till utbyggnad av storflygplats m. m.) torde
emellertid icke något avskrivningsanslag erfordras. Följande beräkning är
således hänförlig till investeringsanslag å tilläggsstat II. Skulle nya avskrivningsbehov
uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade
avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg
och jämkningar vidtages av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande ifrågavarande investeringar.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslaget å 145 000 kronor till
vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare
torde, då arbetena närmast är att hänföra till ändrings- och förbättringsåtgärder,
böra avskrivas helt. Anslaget å 700 000 kronor till merkostnader
för vissa byggnadsarbeten bör avskrivas med 50 procent. Avskrivningsanslaget
upptages alltså med 350 000 kronor.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas
avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen
i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag av befästningars
dclfond, för vilken total avskrivning tillämpas.

Under arméns och marinens delfonder bar å tilläggsstat II äskats investc -

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1958

ringsanslag om tillhopa 410 000 kronor respektive 125 000 kronor. Motsvarande
avskrivningsanslag under delfonderna bör alltså upptagas med 205 000
respektive 62 500 kronor.

Fonden för låneunderstöd. Det avskrivningsbehov som föreligger med hänsyn
till investeringsanslaget till räntefria lån till bostadsbyggande torde få
täckas genom avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Till härför erforderligt anslagsäskande återkommer jag i annat sammanhang
denna dag.

De lån som utlämnas med anlitande av anslaget å 36 000 000 kronor till
lån till utbyggnad av oljelagringen kommer att vara ränte- och amorteringsfria.
De avses vidare skola bli föremål för en successiv avskrivning i
förhållande till låntagarna. Såsom jag i årets statsverksproposition (bilaga
19) förordat beträffande motsvarande anslag för budgetåret 1958/59 bör en
fullständig avskrivning av medelsanvisningen ske. Avskrivningsanslaget
upptages alltså med 36 000 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond:
Socialdepartementet:

Vissa bgggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Brotorp för alkoholmissbrukare........... 145 000

Kommunikationsdepartementet:

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten...... 350 000

Försvarets fonder:
Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond ........................ 205 000

Marinens delfond........................ 62 500

Fonden för låneunderstöd:

Handelsdepartementet:

Lån till utbyggnad av oljelagringen.......... 36 000 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Kerstin Bothén

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

21

Bilaga 7

Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.l
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den lb mars
1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag
till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1957/58 och anför därvid följande.

Vid min anmälan av avskrivningarna på investeringsanslagen för bostadslånegivningen
för budgetåret 1958/59 i årets statsverksproposition (bilaga
19) har jag förordat den anslagstekniska omläggningen, att erforderligt avskrivningsanslag
för anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande från
och med nämnda budgetår beräknas under huvudtiteln avskrivning av nya
kapitalinvesteringar. Avskrivningsbehovet för det i propositionen nr 2 till
årets riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 äskade
investeringsanslaget å 45 miljoner kronor till räntefria lån till bostadsbyggande
torde emellertid, i överensstämmelse med de principer för avskrivningarna
på bostadsområdet som tillämpats under senare år, böra tillgodoses
genom avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. I enlighet
härmed bör ett anslag å 45 miljoner kronor upptagas under förevarande
huvudtitel å tilläggsstat II till gällande riksstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett anslag av 45 000 000 kronor.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Kerstin Bothén

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

23

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1958 äskade anslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58 utöver de i proposition nr 2

upptagna anslagen

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

Kronor

Flygvapnet:

Flygmateriel m. m.:

C: 98 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag . ^80 000 000

E: 20 Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk

F. N.-styrka, reservationsanslag......................... 6 500 000

186 500 000

V. Socialdepartementet

E: 8 a Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. in., reservationsanslag.............................. 10 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:

B: 12 a Ytterligare medel till vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemed len.

.............................................. 20000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

N: 12 a Bidrag till viss inredning av Unescos sekretariatsbygg -

nad i Paris, reservationsanslag.......................... 108 000

N: 14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................... 200 000

308 000

1 Ersätter ett i prop. 1958:2 gjort äskande å 68 500 000.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

IX. Jordbruksdepartementet

Kronor

E: 2 a Täckande av vissa kostnader vid förutvarande Ströms holms

hingstdepå.....................................12 300

Säger för egentliga statsutgifter 216 820 300

B. Utgifter för statens kapitalfonder
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

C. Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:

9 a Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp

för alkoholmissbrukare (III: 9 a), reservationsanslag ---- 145 000

Kommunikationsdepartementet:

14 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 15), reservationsanslag
.......................................350 000

495 000

1

2

D. Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (IV:A: 9 a—b), reservationsanslag---- 205 000

Marinens delfond (IV:A: 16 a), reservationsanslag......62 500

267 500

F. Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet:

3 a Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 9 a), reservationsanslag Säger

för avskrivning av nya kapitalinvesteringar 36 762 500

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster....... 45 000 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 81 762 500
Säger för driftbudgeten 298 582 800

580471 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag