Kungi. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
1
Nr 117
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1958159 till statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården m. m.; given Stockholms slott den 7 mars
1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas av kommittén för ungdomsvårdsskolorna hittills
framlagda förslag i syfte att avhjälpa platsbristen vid ungdomsvårdsskolorna.
En utbyggnad av skolorganisationen föreslås genom anordnande av
cn ny yrkesskola på Visingsö, om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola
vid Uddevalla, uppförande av en främst för elever från Stockholmsområdet
avsedd specialavdelning vid Hammargårdens skola och förhyrning av en
egendom avsedd att användas som yrkesskoleavdelning för flickor. Genom
nämnda åtgärder ökar platsantalet vid skolorna med 67.
Hammargårdens skolhem föreslås provisoriskt omdisponerat till yrkesskola,
varigenom yrkesskolcsektorn tillföres ytterligare 20 platser. Vidare
föreslås viss personalförstärkning vid Fagareds yrkesskola för att sätta
skolan i stånd att ta emot och behandla ett visst antal elever av det klientel,
som f. n. skall tas om hand på Lövstaskolan.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 117
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
Därjämte föreslås förstärkningar av eftervårdsresurserna och ökat anslag
till utackordering av elever, ett särskilt anslag till anordnande av provisoriska
förläggningar samt viss utökning av personalorganisationen.
Slutligen äskas anslag till ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1958/59.
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 nr 1958
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars
1958.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Andersson,
Lindell, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför efter gemensam
beredning med cheferna för justitie-, finans-, ecklesiastik-, inrikes- och
civildepartementen följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 37—42, samt under kapitalbudgeten (bilaga
26, punkten 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna följande anslag:
A. Driftbudgeten
Kronor
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlö -
ningar, förslagsanslag .................................. 6 925 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,
förslagsanslag ................................... 3 683 500
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs
anskaffning
av inventarier m. m., reservationsanslag ...... 45 000
Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,
reservationsanslag .......................... 41 000
Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m., reservationsanslag
................................................ 100
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m., reservationsanslag
........................................ 80 000
B. Kupitnlbudgeten
Under statens allmänna fastighetsfond:
Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården, investeringsanslag.......................
Jag anhåller nu att få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.
Kronor
2 600 000
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 195S
Inledning
Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns f. n. 22 skolor med tillhopa
786 platser (559 vid pojkskolorna och 227 vid flickskolorna). En förteckning
över ungdomsvårdsskolorna återfinnes i statsliggaren s. 327.
Under de senaste åren har efterfrågan på vårdplatser vid ungdomsvårdsskolorna
avsevärt stegrats och en betydande platsbrist har uppstått vid
vissa skolor. Då med anledning härav en utökning av vårdresurserna inom
ungdomsvårdsskoleorganisationen har befunnits påkallad tillkallade jag,
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957, fem utredningsmän
med uppdrag att utreda vissa frågor rörande ungdomsvårdsskolorna. I
direktiven för utredningsarbetet anfördes bl. a. följande i de delar, som
är av betydelse för den nu fullgjorda etappen av utredningsmännens arbete.
Såsom en allmän riktpunkt för utredningen bör gälla att organisationen
skall vara så avpassad, att den kan ta hand om och effektivt behandla de
ungdomar som är i behov av vård inom barna- och ungdomsvårdens ram
och som befinnes inte kunna lämpligen tagas om hand i annan ordning.
Utredningsmännen bör i första hand undersöka vilka ytterligare åtgärder
som bör vidtagas för att snabbt avveckla den akuta platsbristen. Förslag
till åtgärder härför bör framläggas utan dröjsmål. Härvid synes främst
omdispositioner inom skolorganisationen, utnyttjande av platsöverskott
inom angränsande vårdområden samt avlastning av skolorna genom förbättring
av eftervården böra övervägas. I andra hand bör utredningsmännen
— med utgångspunkt från det nuvarande läget och den bedömning
av det framtida platsbehovet som utredningsmännen finner sig kunna
göra — utarbeta ett program för organisationens utbyggnad under de närmaste
åren, varvid provisoriska åtgärder genom förhyrning av lokaler
o. dyl. synes kunna komma i fråga.
Vad angår skolhemmen vill jag erinra om att det åtminstone tidvis föreligger
ett icke obetydligt platsöverskott på dessa. F. n. är överskottet ca
40 platser om man bortser från Lövsta och Folåsa. Utredningsmännen bör
undersöka, om inte något skolhem kan tagas i anspråk för yrkesskoleverksamhet.
För psykiskt abnorma pojkar finns inom organisationen en specialskola,
Lövsta skolhem och yrkesskola. Vidare mottar Folåsa skolhem ett klientel
av i stort sett samma slag som Lövsta. Vårdresurserna för nämnda klientel
har länge varit otillräckliga. Frågan om åtgärder för att öka dessa resurser
bör särskilt uppmärksammas vid utredningen. Platsbristen vid Lövsta är
huvudsakligen koncentrerad till yrkesskoleavdelningen. På grund av skolans
storlek torde någon utbyggnad av densamma inte kunna komma i
fråga. Däremot synes böra övervägas, huruvida inte Folåsa bör utvidgas
med flera paviljonger. Härigenom skulle skolhemsavdelningen vid Lövsta
kunna minskas i motsvarande grad och ledigblivna elevförläggningar tas
i anspråk för yrkesskoleelever.
Det tidigare skolhemmet Gräskärr har sedan någon tid tagits i anspråk
som yrkesskola. Socialstyrelsen upptog i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår förslag till påbörjande av en omfattande ombyggnad av Gräskärr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
5
Det har emellertid gjorts gällande, att Gräskärr på grund av sin belägenhet
inte lämpligen bör i framtiden komma till användning som ungdomsvårdsskola.
Det bör ankomma på utredningsmännen att överväga, huruvida Gräskärr
bör bibehållas som ungdomsvårdsskola samt att, om detta ej anses
böra bli fallet, lägga fram förslag till ersättning för denna skola.
Ett av socialstyrelsen framlagt förslag att för användning som ungdomsvårdsskola
inköpa en anläggning på Visingsö bör upptagas av utredningsmännen
och bedömas i samband med övriga spörsmål.
Utredningsmännen, som antagit benämningen kommittén för ungdomsvårdsskolorna,
har varit numera statsrådet G. Netzén, ordförande (t. o. m.
den 6 november 1957), ledamoten av riksdagens första kammare G. Pettersson,
ordförande (fr. o. m. den 7 november 1957), ledamoten av riksdagens
andra kammare Sigrid Ekendahl, ledamoten av riksdagens första kammare
C. Eskilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare E. Jacobsson, ledamoten
av riksdagens första kammare Margret Nilsson och e. o. kanslirådet
L.-Å. Åström.
Kommittén har i skrivelser den 1 juni och den 30 september 1957 lagt
fram förslag dels om anordnande av en ungdomsvårdsskola på Visingsö,
dels angående om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola i Uddevalla m.m.
Över dessa förslag har yttranden avgivits av socialstyrelsen, statskontoret
och byggnadsstyrelsen. Därjämte har skrivelser ingivits av kommunalfullmäktige
i Visingsö och ett antal å Visingsö bosatta personer m. fl.
Vidare har kommittén med skrivelse den 11 december 1957 överlämnat
en promemoria med förslag i anledning av den akuta platsbristen vid vissa
ungdomsvårdsskolor.
Över promemorian har yttranden avgivits av socialstyrelsen (efter
hörande av styrelserna för Fagareds, Hammargårdens och Gudmundsgårdens
ungdomsvårdsskolor), arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
statskontoret, riksräkenskapsverket, medicinalstyrelsen, skogsstyrelsen,
skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, statens organisationsnämnd,
statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, barnavårdsnämnderna
i Stockholm, Göteborg och Malmö samt ungdomsvårdsskolornas
rektorsförening.
Socialstyrelsen har (skr. 31/8, 2/10 1957) hemställt om anvisande av
medel för verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret
1958/59.
Platssituationen vid skolorna m.m.
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har i sin förenämnda promemoria
med förslag i anledning av den akuta platsbristen vid ungdomsvårdsskolorna
6 Kungl. Maj.ts proposition nr ill år 1958
redogjort för platssituationen vid skolorna samt gjort en bedömning av
platsbehovet.
Kommittén har härvid till en början lämnat en redogörelse för utvecklingen
under åren 1954—1957 av platstillgång och platsefterfrågan vid de
olika skolorna och skoltyperna inom organisationen. Det skulle föra för
långt att här i detalj redogöra för det av kommittén framlagda siffermaterialet.
Av redogörelsen framgår emellertid, att efterfrågan på platser starkt
ökat särskilt under de båda senaste åren och att efter hand en avsevärd
platsbrist uppstått vid vissa skolor. I följande tabell har kommittén lämnat
uppgifter rörande platssituationen vid de olika skoltyperna inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
den 1 november 1957.
Skolor |
Exspektanter |
Platsöverskott |
|||
platsantal |
Intagna |
+ väntade |
(+) |
||
återtagningar |
Platsbrist (—)1 2 |
||||
därav |
|||||
antal |
överflytt-ningsfall1 |
||||
För manliga elever |
|||||
Lövsta yrkesskola |
48 |
53 |
30 |
— |
— 35 |
Lövsta skolhem |
32 |
24 |
10 |
— |
— 2 |
Yrkesskolor i övrigt |
309 |
304 |
72 |
20 |
— 47 |
Skolhem i övrigt |
155 |
110 |
16 |
1 |
+ 30 |
Summa |
544 |
491 |
128 |
21 |
— 54 |
För kvinnliga elever |
66 |
68 |
27 |
— 29 |
|
Bistagårdens hemskola |
21 |
12 |
6 |
— |
+ 3 |
Yrkesskolor i övrigt |
112 |
115 |
47 |
6 |
— 44 |
Broby skolhem |
28 |
23 |
2 |
— |
+ 3 |
Summa |
227 |
218 |
82 |
6 |
— 67 |
Av tabellen framgår, att det råder stor platsbrist vid de för psykiskt abnorma
elever avsedda skolorna Lövsta och Ryagården samt vid de vanliga
yrkesskolorna. Vid yrkesskolorna för manliga elever utgjorde bristen sålunda
82 platser eller omkring 22 procent av det totala antalet vårdplatser
vid denna skoltyp. Motsvarande siffror vid yrkesskolorna för kvinnliga
elever var 73 och 41. Vid skolhemmen och hemskolan förelåg ett visst platsöverskott.
Sedan vissa av riksdagen under åren 1955—1957 beslutade anordningar
genomförts beräknas enligt kommittén antalet platser vid skolorna komma
att öka med 51 fram till den 1 juli 1958, nämligen 10 vid yrkesskolorna för
pojkar, 17 vid skolhemmen för pojkar, 16 vid yrkesskolorna för flickor samt
1 Antalet fall, där elev skall överflyttas från en skola till en annan.
2 Överflyttningsfallen frånräknade.
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
i
8 vid ett s. k. hospits för pojkar. Det totala platsantalet vid sistnämnda tidpunkt
uppskattar kommittén i anslutning härtill till omkring 820. Om det
angivna platsbehovet den 1 november 1957 jämföres med det sålunda beräknade
platsantalet vid skolorna den 1 juli 1958 skulle platsbristen inom
organisationen i sin helhet kunna beräknas uppgå till omkring 70 platser.
Fördelad på de olika skoltyperna skulle platsbristen under angivna förutsättningar
uppgå till 64 vid yrkesskolorna för pojkar, varav 35 vid yrkesskoleavdelningen
på Lövsta, och 57 vid yrkesskolorna för flickor medan ett
huvudsakligen säsongmässigt överskott på platser skulle föreligga på skolhemmen
för pojkar med 45, på skolhemmet för flickor med 3 och på hemskolan
likaledes med 3.
I anslutning till de sålunda lämnade sifferuppgifterna har kommittén
gjort ett försök att bedöma platsbehovet under den närmaste tiden. Kommittén
erinrar därvid om att platsbehovet under tiden 1 november 1956 —
1 november 1957 ökade med ca 17 procent. Om efterfrågan på platser skulle
fortsätta att stiga i samma takt skulle det totala platsbehovet den 1 juli
1958 kunna mycket approximativt uppskattas till ca 950. Vid samma tidpunkt
beräknas, om ytterligare åtgärder inte vidtages av statsmakterna, omkring
820 platser stå till förfogande inom organisationen. Kommittén framhåller
dock, att efterfrågan på platser beror på flera svårbedömbara faktorer.
Sålunda kan platsbristen inte exakt beräknas med hänsyn till att osäkerhet
bl. a. råder i fråga om antalet exspektanter. Vidare torde man inte
kunna bortse ifrån att ett visst dolt platsbehov kan föreligga därför att
barnavårdsnämndernas och skolornas praxis påverkas av platsbristen. Dessutom
torde efterfrågan på platser komma att öka de närmaste åren främst
med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Till belysning härav lämnar kommittén
följande uppgifter rörande det beräknade antalet personer i åldrarna
13—19 år vid olika tidpunkter fram t. o. m. år 1965.
Beräknat antal personer i åldern
År |
13- pojkar |
-15 år flickor |
16—19 pojkar |
år flickor |
1957 |
185 600 |
177100 |
191 800 |
185 700 |
1958 |
195 500 |
185 900 |
202 200 |
194 700 |
1959 |
199 600 |
189 300 |
216 100 |
207 400 |
1960 |
197 500 |
187 600 |
235 100 |
224 800 |
1965 |
169 200 |
159 400 |
254 700 |
242 700 |
Av tabellen framgår, att antalet personer i skolhemsåldern kommer att
öka under åren 1958 och 1959 men därefter minska, medan antalet i yrkcsskoleåldern
kommer att öka avsevärt fram till år 1965. Enbart fram till år
1960 kommer sistnämnda åldersgrupper att öka med ca 20 procent.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
Med hänvisning till det i det föregående redovisade siffermaterialet konstaterar
kommittén, att det skulle behövas ytterligare — approximativt —
ett 80-tal platser vid yrkesskolor för manliga elever och ett 70-tal vid yrkesskolor
för kvinnliga elever för att helt kunna tillgodose den aktuella efterfrågan
på platser. Även om det angivna siffermaterialet i viss mån är bristfälligt
och därför får bedömas med en viss osäkerhetsmarginal, är det enligt
kommitténs mening dock ett faktum att en avsevärd platsbrist föreligger
vid ungdomsvårdsskolorna och att denna platsbrist tenderar att öka.
För att kunna bedöma den praktiska innebörden av den föreliggande
platsbristen vid skolorna har kommittén, beträffande elever intagna vid
skolorna under år 1957, undersökt väntetiderna vid intagning, dvs.
den tid som förflutit mellan tidpunkten för beslutet om intagning och dagen
för inskrivning på ungdomsvårdsskola. Av undersökningen framgår, att ca
en tredjedel av de manliga och ca en fjärdedel av de kvinnliga eleverna intagits
inom 15 dagar efter intagningsbeslutet. Något över hälften av de manliga
och något mindre än hälften av de kvinnliga eleverna har intagits inom
en månad. Omkring en fjärdedel av de manliga och omkring en tredjedel
av de kvinnliga eleverna har fått vänta två månader eller längre.
I anslutning härtill framhåller kommittén, att det är angeläget att barnavårdsnämndernas
beslut om skyddsuppfostran snabbt verkställes. Varje
dröjsmål härmed innebär stora risker att vanarten kan förvärras och utsikterna
att nå ett effektivt behandlingsresultat minskas. Det är därför viktigt,
att den omhändertagne utan dröjsmål erhåller lämplig behandling. Enligt
kommitténs mening är det också angeläget, att en påtaglig samhällsreaktion
följer på de förseelser som föranlett omhändertagandet.
Med hänsyn till platsbristen och de härav föranledda långa väntetiderna
är ungdomsvårdsskolorna enligt kommitténs mening f. n. inte rustade att
effektivt fylla de krav som ställes på dem. Det är därför angeläget att skolornas
resurser snabbt ökas. Detta kan, anför kommittén, ske dels genom nybyggnader,
dels genom andra åtgärder i syfte att öka skolornas kapacitet
inom den nu föreliggande ramen. Utöver förslag om anordnande av en ny
ungdomsvårdsskola på Visingsö samt till- och ombyggnad av Gräskärrs
yrkesskola framlägger kommittén inte i denna etapp några byggnadsförslag.
Både projektering och byggande av nya skolor är tidskrävande. Då det rådande
läget, som snabbt kan komma att försämras, påkallar skyndsamma
och effektiva åtgärder, går det inte att vänta på att nya skolor bygges. Det
finns därför enligt kommitténs uppfattning inte något annat val än att söka
utvägar som snabbare ger skolorna förbättrade resurser. Kommittén har på
grund härav undersökt möjligheterna att så snabbt som möjligt avhjälpa den
akuta platsbristen. I detta syfte framlägger kommittén vissa förslag avseende
både att öka de redan befintliga skolornas ändamålsenlighet och kapacitet
och att förstärka organisationen i övrigt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
9
Yttranden
Kommitténs redovisning av platssituationen och bedömning av platsbehovet
vid ungdomsvårdsskolorna vitsordas eller lämnas utan erinran
i yttrandena. Ungdomsvårdsskolornas rektorsförening understryker i anslutning
till ett uttalande av kommittén, att man vid en bedömning av det
framtida platsbehovet torde få räkna med ett inte obetydligt dolt behov av
platser.
Förslag till ny yrkesskola för pojkar
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna
Kommittén erinrar inledningsvis om att socialstyrelsen i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 13 november 1956 föreslagit, att staten måtte för en
köpeskilling av 153 000 kronor av Aktiebolaget Svenska The de Westcotte
Company förvärva bolaget tillhöriga fastigheterna 3/100 mantal Näs Larsagård
nr 3 litt Cba och 1/20 mantal Näs Larsagård nr 3 litt Cca på Visingsö.
Fastigheterna avsågs att efter vissa reparations- och ombyggnadsarbeten
— kostnadsberäknade till 242 000 kronor och omfattande reparation av
fastighetens huvudbyggnad och ombyggnad av två trävillor å fastigheten
till personalbostäder — användas som yrkesskola för 20 väl- och normalbegåvade
pojkar i åldern 15—18 år. En förberedande folkhögskolekurs
skulle anordnas vid skolan. I övrigt skulle eleverna beredas sysselsättning
i en arbetsträningsverkstad samt i en närbelägen kronoskogspark. Förslag
framlades till personalplan för skolan och medel äskades till engångsanskaffning
av inventarier m. m.
Socialstyrelsens förslag redovisades i 1957 års statsverksproposition (Bil.
26 s. 5). Vid anmälan av frågan anförde dåvarande chefen för socialdepartementet,
att han fann förslaget i och för sig tilltalande. Med hänsyn
till nödvändigheten att i rådande läge begränsa statens investeringar kunde
medelsanvisning för ändamålet dock inte tillstyrkas.
Kommittén anför, att den enligt sina direktiv haft att i första hand
undersöka vilka åtgärder som borde vidtagas för att snabbt avveckla den
akuta platsbristen vid skolorna. Härvid har kommittén ansett som sin
angelägnaste uppgift att överväga huruvida förslaget om en ungdomsvårdsskola
på Visingsö kan och bör realiseras.
Beträffande behovet av ytterligare en skola inom organisationen anför
kommittén, att plalsbristen är störst vid specialskolorna för psykiskt
abnorma elever, d. v. s. Lövsta och Byagården. Med hänsyn till läget och
beskaffenheten av den för inköp föreslagna fastigheten finner kommittén
det dock uteslutet att på fastigheten anordna en yrkesskola för ifrågavarande
klientel. Kommittén framhåller i anslutning härtill, att plalsbrist
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
råder även på de för normalklientel avsedda yrkesskolorna för pojkar. Det
finns därför goda skäl att öka antalet platser för sistnämnda elevkategori.
Detta är även motiverat av att efterfrågan på dylika platser kan väntas
öka till följd av befolkningsutvecklingen. På grund av anförda skäl anser
kommittén, att en ny skola på Visingsö bör avses för manliga elever av
normalklientelet. Kommittén räknar emellertid med att genom tillkomsten
av en sådan skola Lövsta indirekt skall kunna avlastas. Förutsättning
härför är att elever vid en av skolorna för normalklientel överflyttas till
den nya skolan samtidigt som vårdresurserna vid den sistnämnda skolan
förstärkes så att den i viss utsträckning kan ta emot och behandla psykiskt
abnorma elever. Förslag härom framlägger kommittén i annat sammanhang.
Med hänsyn till Visingsös isolerade läge har inom kommittén rått en
viss tveksamhet i fråga om lämpligheten att förlägga en ungdomsvårdsskola
till ön. Kommittén framhåller sålunda att isoleringen torde kunna
försvåra rekryteringen av kvalificerad personal till skolan. Å andra sidan
torde det vara göda möjligheter att rekrytera viss vård- och tillsynspersonal
samt ekonomipersonal bland personer bosatta på Visingsö.
I fråga om fastighetens beskaffenhet uppger kommittén i huvudsak följande.
Fastighetens areal utgör ca 36 700 m2. Ä fastigheten finnes uppförda
en huvudbyggnad i två våningar jämte källare och vind, en källarlös
trävilla i två plan och en källarlös trävilla i ett plan. Mot fastighetens
lämplighet som ungdomsvårdsskola kan enligt kommitténs mening några
mera vägande invändningar inte göras. Kommittén är emellertid medveten
om att fastighetens huvudbyggnad, även efter en genomgripande renovering,
inte kan bli lika ändamålsenlig som om en nybyggnad uppförts för ändamålet.
Enligt kommitténs uppfattning är det emellertid små möjligheter
att på annat håll lika snabbt och för ett överkomligt pris få fram erforderliga
och lämpliga lokalutrymmen för en skola.
Beträffande skolans anordnande föreslår utredningen, att i huvudbyggnaden
inrymmes 18 vårdplatser jämte verkstads- och ekonomilokaler,
badavdelning, garage, kökslokaler, matsal, dagrum och administrationslokaler
m. m. Antalet vårdplatser i huvudbyggnaden har i jämförelse med
socialstyrelsens förslag minskats med två. I stället föreslår kommittén,
att ett sjuk- och isoleringsrum inredes i huvudbyggnaden. Vidare bör ett
lektionsrum för teoriundervisning, badrum för den kvinnliga personalen
och ett pentry i personalavdelningen anordnas. Som personalbostäder skulle
i huvudbyggnaden disponeras en dubblett och tre enkelrum. Socialstyrelsens
förslag att bygga om de båda trävillorna till personalbostäder biträdes inte
av kommittén. Kostnaderna härför — 45 000 resp. 31 000 kronor — bedömes
som alltför höga i förhållande till bostädernas standard och kostnaderna
för motsvarande nybyggda bostäder. Kommittén föreslår därför,
att tvåplansvillan efter vinterboning och reparation användes till elevförläggning
för omkring sex elever. Det sammanlagda platsantalet vid
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 nr 1958
11
skolan blir härigenom 24. Frågan om den framtida användningen av den
andra trävillan bör enligt kommitténs mening anstå tills vidare.
Vad angår behovet av personalbostäder utöver de i huvudbyggnaden
förefintliga bostadsutrymmena anser kommittén, att det för att skolan
skall kunna fungera är en oavvislig förutsättning att personalbostäder
redan från början kan ställas till förfogande. Endast den personal som
rekryteras bland öns befolkning kan beräknas lösa sin bostadsfråga på
egen hand. I övrigt torde några möjligheter inte finnas att anskaffa familjebostäder
på ortens bostadsmarknad. Fyra familjebostäder avsedda för rektor,
assistent, tillsynsman och ämneslärare bör därför uppföras redan
från början.
I fråga om verksamheten vid skolan föreslår kommittén, att förberedande
folkliögskoleundervisning anordnas efter mönster av motsvarande verksamhet
vid Brättegårdens yrkesskola för flickor. Elever som inte är lämpliga
för dylik undervisning bör sysselsättas med praktiskt yrkesarbete. Kommittén
framhåller, att folkhögskoleundervisning vid ungdomsvårdsskola
är förenad med vissa svårigheter. Sålunda kan eleverna inte tas in på en
gång vid höstterminens början utan vid olika tider på året. På grund härav
måste undervisningen i viss mån bedrivas individuellt. En annan olägenhet
är att en enda lärare måste undervisa i alla ämnen. För att komma till
rätta med sistnämnda olägenhet har kommittén skisserat ett visst samarbete
med den närbelägna Visingsö folkhögskola (Braheskolan). Något
definitivt förslag till dylikt samarbete framlägges dock inte.
Kommittén föreslår följande personalplan för skolan.
Befattning |
Lönegrad |
|
1 |
rektor |
23 |
t |
ämneslärare |
21 |
1 |
assistent |
17 |
1 |
yrkeslärare |
14 |
1 |
tillsynsman |
12 |
1 |
husföreståndare |
10 |
4 |
vårdare (varav en hantverkskunnig |
) 8 |
1 |
ekonomibiträde |
5 |
2 |
ekonomibiträden |
4 |
Kostnaderna för fastighetens förvärv och det av kommittén föreslagna
byggnadsprogrammet uppskattas preliminärt till ca 590 000 kronor. För
invcntarieutrustning beräknas 34 000 kronor.
Kommittén föreslår, att erforderliga medel äskas till anordnande av en
yrkesskola för pojkar å Visingsö. Som benämning på skolan föreslås Stigby
yrkesskola.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
Yttranden
Statskontoret vill inte motsätta sig att förslaget genomföres. Ämbetsverket
framhåller dock, att det varit önskvärt att före ställningstagandet till
frågan ha haft tillgång till en allsidig utredning om behovet av ytterligare
ungdomsvårdsskolor och möjligheterna att tillgodose detta behov på kortare
och längre sikt. En förutsättning för bifall till framställningen bör vara,
att en sådan omfördelning av ungdomsvårdsskoleklientelet äger rum, att
tillkomsten av skolan på Visingsö åtminstone indirekt avlastar Lövstaskolan.
Byggnadsstyrelsen anser, att kommitténs förslag till ombyggnad av fastighetens
huvudbyggnad i stort sett kan godtagas, ehuru byggnaden inte
ens efter den föreslagna upprustningen med avseende på standard och ändamålsenlighet
torde bli jämförbar med en nybyggnad. Styrelsen anser i
likhet med utredningen, att de å fastigheten belägna villorna inte bör ombyggas
till personalbostäder utan att nybyggnad i stället bör ske för ändamålet.
Styrelsen föreslår, att vissa anordningar vidtages i syfte att öka
brandsäkerheten. Bl. a. bör automatisk brandalarm installeras.
Kostnaderna för de av kommittén föreslagna byggnadsarbetena inklusive
de av byggnadsstyrelsen förordade brandskyddsåtgärderna beräknar
styrelsen med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1957 till ca 600 000
kronor, varav ca 260 000 kronor för ombyggnad av huvudbyggnaden, ca
55 000 kronor för ombyggnad av en villa till elevförläggning och ca 285 000
kronor för uppförande av tre bostadslägenheter om vardera ca 125 m2 och
en lägenhet om ca 65 m2.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att kostnaden per elevplats vid skolan
blir hög, ca 20 000 kronor. Med hänsyn till platsbristen vid ungdomsvårdsskolorna
och möjligheterna att i detta fall på kort tid tillskapa 24 vårdplatser
vill styrelsen dock inte motsätta sig förslaget.
Socialstyrelsen anför, att inrättandet av en yrkesskola på Visingsö innebär
en viss lättnad av trycket på anstaltssektorn för normalbegåvade pojkar
över 15 år även om hela platsbehovet inte tillgodoses härigenom. Styrelsen
beklagar, att kommittén inte i detta sammanhang upptagit platsbristproblemet
i sin helhet vid anstaltssektorn för normalbegåvade pojkar och
vid Lövstaskolan, vilket skulle underlättat bedömningen av frågan om den
föreslagna skolans funktion.
Kommitténs motivering för nybyggnad av personalbostäder finner socialstyrelsen
bärande. Då det på grund av platsbristen är angeläget att vid skolan
utvinna ett så stort platsantal som möjligt, tillstyrkes den föreslagna
ökningen av antalet vårdplatser i förhållande till socialstyrelsens förslag.
Styrelsen upplyser, att f. n. 8—10 elever inom organisationen är tillräckligt
begåvade för och intresserade av folkhögskoleundervisning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
13
Förslag till om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna
Kommittén anför, att den enligt sina direktiv bl. a. har att överväga huruvida
Gräskärrs yrkesskola bör bibehållas som ungdomsvårdsskola samt
att, om detta ej anses böra bli fallet, lägga fram förslag till ersättning för
denna skola.
Med anledning härav har kommittén undersökt förutsättningarna för
en fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamhet vid Gräskärr. Kommittén lämnar
härvid till en början följande uppgifter om skolans beskaffenhet m. m.
Skolan är belägen inom Uddevalla stad omkring sex km från stadens
centrum och utanför stadsbebyggelsen. Den fastighet på vilken skolan ligger
utgöres av 32,23 har åker och 72,51 har skogsmark. Huvudbyggnaden,
uppförd vid mitten av 1800-talet och tillbyggd 1919 och 1932, inrymmer
elevförläggning, köks- och administrationslokaler samt vissa personalbostäder.
Förutom huvudbyggnaden finns på fastigheten en skolbyggnad, inrymmande
två skolsalar och en gymnastiksal, två bostadshus om tillsammans
fyra lägenheter samt ekonomibyggnader för jordbruket ävensom
växthus. Fastigheten togs i anspråk som skyddshem år 1919. T. o. m. år
1955 användes den såsom skolhem för pojkar. På grund av den tilltagande
platsbristen för yrkesskoleelever omlades verksamheten vid skolan
fr. o. m. år 1956 från skolhem till yrkesskola. Å skolan har därefter mottagits
elever i åldern 14—16 år. Skolan är avsedd för 25 elever. Kommittén
uppger, att under senare tid i regel 28—30 elever samtidigt varit intagna på
skolan.
Beträffande vårdförhållandena vid skolan upplyser kommittén, att eleverna
är förlagda dels i ett mindre sovrum, avsett för 2—3 elever, dels i
sovsalar, vilka delvis avbalkats med mellanväggar. Förläggningarna är i
hygieniskt avseende välskötta men förhållandena i övrigt betecknas som
otillfredsställande. Sålunda är utrymmena för fritidsverksamhet otillräckliga.
Några möjligheter att differentiera eleverna i mindre grupper finns
praktiskt taget inte, varför det är omöjligt förhindra, att de mera avancerade
eleverna menligt inverkar på övriga elever. Lämpliga sjuk- och isoleringsrum
saknas. Vidare är köks- och administrationslokaler bristfälliga.
Enligt kommitténs mening kan på grund av lokalernas beskaffenhet skolan
i sitt nuvarande skick inte bestå under någon längre tid.
I fråga om utbildningsresurserna vid skolan framhåller kommittén, att
flertalet elever sysselsättes i skolans jordbruk och trädgård men att arbetsmöjligheterna
i dessa verksamhetsgrenar under vissa tider av året inte är
tillräckliga. Verkstad och därmed utbildningsmöjligheter i verkstadsyrke
saknas f. n. Medel till anställande av en yrkeslärarc har dock anvisats för
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
innevarande budgetår. Ett mindre antal elever har med gott resultat kunnat
sysselsättas hos hantverkare och industrier i Uddevalla. Bristen på utbildningsmöjligheter
inom skolan försvårar uppfostringsarbetet. Vidare har
omändringen från skolhem till yrkesskola varit besvärlig för personalen,
som tidigare varit van att arbeta med betydligt yngre pojkar.
Vad angår frågan om Gräskärr skall bibehållas som ungdomsvårdsskola
eller ej erinrar kommittén, att såsom skäl för ett nedläggande av skolan
har anförts att skolans läge är olämpligt samt att dess lokaler är i dåligt
skick och i behov av kostnadskrävande reparationer och tillbyggnad. Lokalernas
dåliga beskaffenhet vitsordas av kommittén, som emellertid framhåller,
att Gräskärr på grund av den rådande platsbristen inte kan avvaras
utan att en ny skola tillkommer i stället. Det torde dock förflyta flera år
innan en ny skola hinner anordnas och träda i verksamhet. Kommittén
anför vidare, att den köpeskilling som kan beräknas vid en försäljning inte
skulle uppgå till mer än en bråkdel av det värde fastigheten representerar
för staten. Enligt kommitténs mening är det därför inte godtagbart ur ekonomisk
synpunkt att nedlägga skolan. Slutligen framhåller kommittén,
att skolans läge har flera fördelar, bl. a. genom att elever vid skolan kan
sysselsättas hos hantverkare och industrier i Uddevalla. Möjligheterna härtill
torde i framtiden bli bättre i denna stad än på många andra håll. Närheten
till staden ger också möjligheter till kulturella och andra kontakter
för både elever och personal. De anförda omständigheterna har övertygat
kommittén om att skolan inte bör nedläggas utan bibehållas och användas
som yrkesskola för det yngre yrkesskoleklientelet.
Om skolan skall bibehållas måste den enligt kommitténs mening upprustas.
Med hänsyn till skolans i det föregående angivna brister anser kommittén,
att man inte kan stå till svars med att Gräskärr användes som ungdomsvårdsskola
utan att skolan tillföres bättre resurser genom reparation
och nybyggnad.
Kommittén lägger härefter fram förslag till om- och nybyggnadsarbeten
vid skolan.
Vid utarbetandet av sina förslag har kommittén utgått från ett av socialstyrelsen
i styrelsens petitaskrivelse för budgetåret 1957/58 framlagt
förslag om en etappvis utbyggnad av skolan från 25 till 32 platser. Förslaget
innefattade uppförande av tre elevhem om åtta platser vardera, ändring av
den nuvarande elevförläggningen till en intagningsavdelning om åtta platser
samt anordnande av verkstadslokaler i den befintliga skolbyggnaden. Därjämte
föreslogs, att vissa personalbostäder skulle uppföras.
Kommittén föreslår, att skolan utbygges till att omfatta sammanlagt
46 vårdplatser. Socialstyrelsens förslag till ombyggnad av den nuvarande
elevförläggningen och anordnande av verkstadslokaler godtages av kommittén.
Vad angår utformningen av övriga elevförläggningar förordar kommittén,
att de av socialstyrelsen föreslagna elevhemmen utökas med två
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958 15
platser vardera. Härigenom vinnes sex platser utan att kostnaderna för gemensamhetsutrymmen
och för vård- och tillsynspersonal ökas. Om elevhemmen
skulle göras ännu större behövs mer personal och hemmen får
en mer utpräglad anstaltskaraktär.
De angivna åtgärderna medför, att antalet halvöppna platser vid skolan
ökas till 38. Kommittén anser, att skolan därigenom får en sådan storlek
att möjligheterna till differentiering av klientelet bör förstärkas. Ehuru
kommittén inte hunnit att i princip ta ställning till frågan rörande den
framtida anordningen av specialavdelningar inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
anser kommittén dock, att en dylik avdelning om åtta platser
bör anordnas vid Gräskärr. Kommittén framhåller, att specialavdelningarna
vid övriga skolor är så hårt utnyttjade att överflyttningar av elever från
Gräskärr till dylika avdelningar inte kan ske utan avsevärd tidsutdräkt.
I fråga om anordningarna för yrkesutbildning av eleverna föreslår kommittén,
att de nuvarande utbildningsgrenarna jordbruk, trädgårdsskötsel
och ett verkstadsyrke bibehålies. Skulle det visa sig, att yrkesutbildningsmöjligheterna
i framtiden blir otillräckliga bör frågan om utbildning i ytterligare
ett yrke prövas.
För att kvalificerad personal skall kunna rekryteras är det enligt kommitténs
mening nödvändigt, att vissa tjänstebostäder finnes vid skolan.
För att kunna bedöma behovet av dylika bostäder har kommittén uppgjort
en preliminär personalplan för skolan efter utbyggnaden. Enligt denna
plan beräknas personalen på grund av utbyggnaden behöva ökas med 12—
13 personer. För att tillgodose bostadsbehovet för dessa ävensom för ett
antal nuvarande befattningshavare vid skolan föreslår kommittén, att följande
lägenheter anordnas, nämligen två lägenheter å 90 m2 för assistenter,
13 lägenheter å 65 m2 för hantverkare, tillsynsmän och vårdare samt
fyra lägenheter å 20 m2 för ekonomipersonal.
Kommittén redovisar följande preliminära beräkning av byggnadskost -
naderna.
Tre elevhem ................................ 536 000
Ombyggnad av den nuvarande elevförläggningen 202 000
Specialavdelning ............................ 259 500
Personalbostäder ............................ 953 800
Ledningar, väg- och planeringsarbeten m. m..... 310 700 2 262 000
Arvoden, administration och oförutsett ........ ’ 453 000
Summa kronor 2 715 000
Kostnaderna för inventarieutrustning till de nya elevförläggningarna
samt ekonomi- och administrationslokaler uppskattar utredningen till
80 000 kronor.
Kommittén har gjort upp förslag till en arbetsplan för byggnadsarbetena.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 777 år 1958
Enligt denna skulle arbetena uppdelas på fyra etapper. I den första etappen
skulle uppföras två elevhem och fem bostadslägenheter, i den andra
etappen ett elevhem och åtta bostadslägenheter samt i den tredje etappen
specialavdelningen och sex bostadslägenheter. Den fjärde etappen skulle
avse ombyggnad av den nuvarande elevförläggningen. Arbetena beräknas
kunna igångsättas och avslutas för den första etappen den 1 augusti 1958
resp. den 1 juli 1959, den andra etappen i april 1959 resp. den 1 januari
1960, den tredje etappen den 1 augusti 1959 resp. den 1 juli 1960 och den
fjärde etappen den 1 november 1959 resp. den 1 juli 1960.
Yttranden
Socialstyrelsen ansluter sig till vad kommittén anfört i fråga om behovet
av skolans omedelbara om- och tillbyggnad. Det är enligt styrelsens
mening oundgängligen nödvändigt, att nuvarande provisorium snarast möjligt
ersättes med ändamålsenliga vårdresurser. Med hänsyn till de betydande
svårigheterna inom vårdområdet vill styrelsen inte motsätta sig kommitténs
förslag att utöka platsantalet på de olika vårdavdelningarna och
för skolan i dess helhet i förhållande till vad styrelsen tidigare föreslagit.
Med anledning av förslaget till arbetsplan för byggnadsarbetena framhåller
socialstyrelsen — efter samråd med styrelsen för skolan — att första
byggnadsetappen främst bör avse att öka skolans möjligheter till differentiering
av eleverna. Styrelsen föreslår därför, att uppförandet av specialavdelningen
flyttas från tredje till första byggnadsetappen. Att så sker är
enligt styrelsens uppfattning av betydelse för hela ungdomsvårdsskoleorganisationen
med hänsyn till platsbristen på de nuvarande specialavdelningarna.
Statskontoret anför, att det undandrar sig ämbetsverkets bedömande huruvida
förslaget bör genomföras utan att avvakta pågående utredning rörande
ungdomsvårdsskolorna.
Med anledning av den föreslagna utformningen av elevavdelningarna erinrar
statskontoret om att föredragande departementschefen vid anmälan
av anslagsäskandena för ungdomsvårdsskolorna till 1955 års riksdag (V
ht 1955 s. 91) beträffande frågan om övergång till den s. k. lilla gruppens
princip uttalat, att en omläggning kunde ske endast stegvis, varvid hänsyn
måste tagas till de ekonomiska insatser, som det statsfinansiella läget medgåve
i fråga om såväl nybyggnadsarbeten som personalförstärkningar. Mot
bakgrunden härav bör enligt ämbetsverkets mening övervägas att begränsa
byggandet av nya förläggningar vid Gräskärr till två elevhem för vardera
15 elever.
Då kommittén ännu inte funnit sig kunna i princip ta ställning till den
framtida anordningen av specialavdelningar, ifrågasätter statskontoret om
en dylik avdelning nu bör inrättas vid Gräskärr.
Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1958
17
Byggnadsstyrelsen har i stort sett inte något att erinra mot byggnadsplanerna.
Styrelsen beräknar de sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbetena
enligt prisläget den 1 juli 1957 till ca 3 000 000 kronor. De beräknade
kostnaderna fördelar sig på de av kommittén föreslagna byggnadsetapperna
enligt följande specifikation.
Etapp 1
Nybyggnad av två elevhem.................... 390 000
Yttre lednings-, väg- och planeringsarbeten för
elevhemmen m. m........................... 150 000
Nybyggnad av fem personalbostäder å 65 m2 ...... 305 000
Yttre lednings-, väg- och planeringsarbeten för
personalbostäderna m. m................... 40 000
Arvoden, administration, kontroll och oförutsett 165 000 1 050 000
Etapp II
Nybyggnad av ett elevhem .................... 180 000
Yttre lednings-, väg- och planeringsarbeten för
elevhemmet m. m........................... 30 000
Nybyggnad av tre personalbostäder å 65 m2, fyra
å 20 m2 och en personalbostad på 90 m2 ...... 320 000
Yttre lednings-, väg- och planeringsarbeten för
personalbostäderna m. m..................... 54 000
Arvoden, administration, kontroll och oförutsett 116 000 700 000
Etapp III
Nybyggnad av specialavdelning ................ 285 000
Nybyggnad av fem personalbostäder å 65 m2 och
en personalbostad på 90 m2 .................. 385 000
Yttre arbeten ................................ 135 000
Arvoden, administration, kontroll och oförutsett 155 000 960 000
Etapp IV
Ombyggnad av befintligt elevhem.............. 225 000
Omläggningar av distributionsledningar m. m. .. 23 000
Arvoden, administration, kontroll och oförutsett 42 000 290 000
Summa kronor 3 000 000
Beträffande den av kommittén föreslagna tidsplanen för byggnadsarbetenas
genomförande meddelar byggnadsstyrelsen, att arbetena torde kunna
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 117
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
påbörjas 8—10 månader efter det att riksdagen beviljat erforderliga medel
och Kungl. Maj:t ställt desamma till styrelsens förfogande. Byggnadstiden
för var och en av de tre första etapperna beräknas till 12—14 månader och
för den fjärde etappen till 8—10 månader.
Förslag till omdispositioner, provisoriska åtgärder m. m.
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna
Omdispositioner inom organisationen
Kommittén anför beträffande skolorna för manliga elever,
att efterfrågan på platser vid skolhemmen inte torde komma att öka i mera
avsevärd utsträckning under de närmaste åren bl. a. beroende på befolkningsutvecklingen
och ökade möjligheter att på annat sätt än genom intagning
på ungdomsvårdsskola ta hand om barn i skolåldern, ökningen av antalet
personer i de för skolhemmen f. n. aktuella åldersgrupperna kommer
sannolikt att ersättas med en minskning om några år medan antalet i de för
yrkesskolorna aktuella åldrarna fortsätter att öka under flera år framåt.
Kommittén framhåller emellertid, att förlängningen av skolplikten och införandet
av enhetsskolans högstadium kommer att få viss betydelse för
efterfrågan på platser vid skolhemmen. Kommittén har för avsikt att i sitt
fortsatta arbete ta upp frågan om hur enhetsskoleundervisningen skall
organiseras inom ungdomsvårdsskoleorganisationen samt effekten härav på
fördelningen av antalet platser mellan skolhem och yrkesskolor.
Med anledning av den akuta platsbristen vid yrkesskolorna och platsöverskottet
på skolhemmen har kommittén i enlighet med sina direktiv prövat,
huruvida den nuvarande fördelningen mellan skolhem och yrkesskolor
inom organisationen är ändamålsenlig i rådande läge, eller om genom omdispositioner
inom skolorganisationen ett större antal yrkesskoleelever
skulle kunna tas om hand än f. n.
Kommittén har härvid i första hand undersökt möjligheterna att snabbt
öka antalet vårdplatser för elever, som fordrar särskild läkartillsyn. Manliga
elever av denna kategori mottages f. n. vid Lövsta skolhem och yrkesskola
samt vid Folåsa skolhem. Särskilt vid yrkesskoleavdelningen på Lövsta
föreligger en avsevärd platsbrist. Vid avdelningen kan därför, anför utredningen,
under nuvarande förhållanden endast de mest svårbehandlade fallen
tas emot.
Kommittén anser sig inte f. n. kunna försvara en ökning av vårdresurserna
för det ifrågavarande klientelet genom omdispositioner vid Lövsta
och Folåsa. Kommittén har emellertid anknutit till ett i 1957 års statsverksproposilion
(Vht. s. 133) framlagt förslag om provisoriska åtgärder i
syfte att öka vårdresurserna i denna del genom utnyttjande av Fagareds
Kung!. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
19
yrkesskola. Skolan har 46 värdplatser och är f. n. avsedd för manliga
elever över skolpliktig ålder, vilka i begåvningshänseende är särskilt väl
utvecklade. Skolan har under de senare åren i regel inte varit fullbelagd.
Med hänsyn till platsutrymmen och dispositionen av skolan i övrigt beräknar
kommittén, att tills vidare högst omkring 15 elever, som måste stå
under särskild läkartillsyn, samtidigt kan vårdas på skolan. Hänvisning av
dylika elever till skolan bör emellertid ske successivt. Först till hösten 1958
torde hela det beräknade antalet kunna placeras vid skolan. För att Fagared
skall bli i stånd att motta och behandla dessa elever måste personalen vid
skolan förstärkas och möjligheterna till sjukvård förbättras. Kommittén anser
att skolan bör tillföras ytterligare en assistent, en översköterska och två
vårdare för att samma vårdstandard som vid Lövsta skall uppnås. Av
vårdarna avses den ene tjänstgöra som vakande nattvakt, vilket anses nödvändigt
av säkerhetsskäl. Vidare måste medel anvisas till anordnande av
läkarmottagnings- och sjukrum.
Därest Fagared på föreslaget sätt tages i anspråk för vård av elever som
måste stå under särskild läkartillsyn måste motsvarande antal vårdplatser
för yrkesskoleelever samtidigt anskaffas på annat håll inom organisationen.
Kommittén har i anslutning härtill undersökt möjligheterna att disponera
något av de nuvarande skolhemmen för yrkesskoleelever.
Kommittén framhåller, alt för en dylik anordning talar främst att såväl
l>yggnader som till största delen även för en yrkesskola lämplig personal
finnes tillgänglig. Vidare kan en övergång från skolhem till yrkesskola i
allmänhet göras utan alltför höga kostnader och utan tidsutdräkt. Ombildandet
av ett skolhem till yrkesskola är emellertid också förenat med vissa
nackdelar och svårigheter. Sålunda måste de på skolhemmet intagna eleverna
flyttas till andra skolhem, vilket kan förorsaka anpassningssvårigheter.
Skolhemmen är vidare byggda på ett annat sätt än yrkesskolorna. Dessutom
saknas i regel verkstadslokaler och möjligheter till yrkesutbildning
eller annan lämplig sysselsättning.
Av de nuvarande skolhemmen anser kommittén, att endast Ilammargården
f. n. skulle kunna disponeras för yrkesskoleelever. Skolhemmet, som
efter nyligen färdigställd nybyggnad av en elevpaviljong är avsett för 26
elever, är beläget på Svartsjölandet ca två mil från Stockholm. Beläggningen
på skolan är låg. Den 1 november fanns där sålunda endast elva
elever. Om skolhemmet disponeras för yrkesskoleelever beräknar kommittén,
att minst 20 elevplatser kan erhållas. Kommittén framhåller, att
skolans närhet till Stockholm och Stockholms stads barnby vid Skå kan
komma att medföra vissa svårigheter. Enligt kommitténs mening måste
emellertid de nackdelar som är förenade därmed vägas mot den svåra platsbristen
på yrkesskolorna som kräver snabbt verkande åtgärder för alt få
sin lösning. I belysning härav synes fördelarna med att utnyttja Hammargården
för äldre elever påtagliga.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
Kommittén föreslår därför, att Hammargården snarast möjligt disponeras
för elever över skolpliktig ålder. Anordningen avses som ett provisorium
i avvaktan på de förslag till mera definitiva lösningar av problemen
inom skolorganisationen, som kommittén senare ämnar framlägga.
Vad angår vårdverksamheten vid Hammargården efter överflyttningen
dit av yrkesskoleelever har kommittén anfört i huvudsak följande.
Sysselsättningen för yrkesskoleeleverna vid skolan bör inriktas på arbetsträning
och i stort sett organiseras efter samma riktlinjer som gäller för
de vanliga arbetsträningsverkstäderna. Kommittén har haft överläggningar
i frågan med arbetsmarknadsstyrelsen, som förklarat sig beredd att medverka
såväl vid planeringen av verksamheten som vid anskaffningen av
lämpliga arbeten.
Kommittén förutsätter, att det skall vara möjligt att genom legoarbete
från industrier i Stockholm eller från annat håll erhålla arbeten, som
eventuellt kan utföras som ackordsarbete med enkla hjälpmedel, till vars
utförande det dock kan bli erforderligt med för arbetsuppgifterna lämplig
maskinutrustning. Eleverna bör utföra dessa arbeten mot en ersättning motsvarande
den öppna marknadens löner för liknande arbetsprestationer.
Av den inkomst som eleverna härigenom erhåller skall de erlägga en del
för inackordering m. m. i likhet med vad som praktiseras vid Sundbo
yrkesskola och vid arbetsträningsverkstäderna. Verksamheten vid Hammargården
för äldre elever föreslås sålunda bedrivas efter i viss mån nya
riktlinjer och får därför betraktas som en försöksverksamhet, vilken är
betydelsefull för ställningstagandet till den framtida skolorganisationen och
dess arbetssätt.
Därest verksamheten vid Hammargården anordnas på föreslaget sätt bör
vissa personalförändringar genomföras vid skolan. I stället för de nuvarande
två folkskollärarna behövs tre arbetsledare för arbetsträning och
sysselsättningsarbeten. Dessutom erfordras en tillsynsman, varjämte två
biträdande husföreståndare bör utbytas mot två vårdare. Vidare torde vissa
ändringar av skollokalerna och viss anskaffning av maskinutrustning och
andra inventarier bli erforderliga.
Experten hos kommittén t. f. byråchefen Bolin har i ett särskilt yttrande
inte funnit sig kunna biträda förslaget om Hammargårdens omändring till
yrkesskola. Han anför bl. a., att om Hammargården slopas som skolhem
minskas möjligheterna till differentiering inom skolhemssektorn. Närheten
till Stockholm, som hl. a. lockar elever till rymningar, är vidare en negativ
faktor som ökar i styrka ju äldre eleverna är. Skolan kommer enligt kommitténs
förslag att vara en helt öppen anstalt med små möjligheter att
kunna bemästra dessa problem. Den föreslagna personalorganisationen är
ej heller tillräcklig att motverka denna negativa faktor. De flesta elever
över 15 år är numera så belastade i kriminellt avseende eller så anstaltsbesvärliga
att de till en början måste intas på en specialavdelning. Bland
det nuvarande klientelet finnes vidare endast ett fåtal elever som passar på
en yrkesskola av föreslagen typ. För att fylla platserna på Hammargården
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
21
måste där sannolikt placeras elever, som skolan saknar resurser att på ett
tillfredsställande sätt omhänderta.
Beträffande skolorna för kvinnliga elever framhåller kommittén
att den enda möjligheten till omdisposition inom skolorna är att
bättre utnyttja platserna vid Bistagårdens hemskola. Beläggningen vid denna
skola har de senaste åren varit låg och en barnavdelning har sedan en
längre tid inte använts. Under de tio första månaderna 1957 har i genomsnitt
endast elva elever vårdats på skolan. Kommittén finner det uppenbart,
att Bistagården bör utnyttjas bättre än som f. n. sker. Olika alternativ att
genom förhyrning av lämpligt mödrahem eller på annat sätt tillgodose
vårdbehovet för de väntande mödrarna och mödrarna med späda barn
undersökes f. n. av kommittén, som därför inte i detta sammanhang kunnat
framlägga något förslag till frågans lösning.
Effektivare elevbehandling vid skolorna
För att finna vägar för en snabb lösning av den akuta platsbristen vid
skolorna har kommittén undersökt möjligheterna att genom olika åtgärder
såsom överbeläggning, effektivare behandling, förbättrad eftervård och
effektivare former för utackordering och villkorlig utskrivning av elever till
andra vårdformer sätta skolorna i stånd att med oförändrat platsantal behandla
ett större antal elever.
Vad först angår frågan om överbeläggning upplyser kommittén, att av
dess undersökningar framgått att det föreligger stora svårigheter att med
befintliga utrymmen öka platsantalet. Kommittén anser sig därför inte f. n.
kunna föreslå åtgärder i denna riktning. Det är emellertid kommitténs avsikt
att uppmärksamma frågan i sitt fortsatta arbete och att — om så
skulle visa sig erforderligt vid en bedömning av platsantalet efter såvitt
möjligt enhetliga normer för skolorna — föreslå justering av platsantalet
vid de olika skolorna.
För att få ett underlag för en bedömning av möjligheterna att genom en
effektivare behandling vid skolorna förkorta vårdtiderna och därmed indirekt
öka tillgången på platser har kommittén gjort vissa undersökningar
beträffande dels längden av den första vårdtiden för elever, som under
tiden 1/7 1955—30/6 1956 och 1/7 1956—30/6 1957 första gången utackorderats
eller villkorligt utskrivits, dels angående antalet återtagningar till
skolorna under år 1956 av villkorligt utskrivna elever. Rörande undersökningarnas
omfattning och resultat anföres i huvudsak följande.
Av undersökningen angående vårdtiden, som omfattat 810 elever, framgår,
att den genomsnittliga vårdtiden vid Lövsta skolhem och yrkesskola
utgjorde ett år 22 dagar resp. ett år 9 dagar, vid skolhemmen för manliga
elever ett år 310 dagar resp. ett år 161 dagar, vid yrkesskolor för man
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
liga elever 340 dagar resp. 275 dagar och vid skolorna för kvinnliga elever
319 resp. 338 dagar.
Undersökningen beträffande återtagningar av villkorligt utskrivna elever
till skolorna har omfattat sammanlagt 421 elever, varav 291 manliga och
130 kvinnliga. Av de manliga eleverna återtogs 235 en gång, 49 två gånger
samt 7 elever tre gånger under året. Återtagningarna, fördelade på de olika
skolformerna, framgår av följande tabeller.
Antalet återtagna under år 1956 vid skolor för manliga elever
en gång två gånger tre gånger summa
Lövsta skolhem och yrkesskola |
50 |
22 |
4 |
76 |
Skolhem i övrigt |
62 |
13 |
1 |
76 |
Yrkesskolor i övrigt |
123 |
14 |
2 |
139 |
S:a 235 |
49 |
7 |
291 |
|
Antalet återtagna under år 1956 vid skolor för kvinnliga elever |
||||
Skolor |
en gång två |
gånger tre |
gånger summa |
|
Ryagårdens yrkesskola |
38 |
12 |
3 |
53 |
Bistagårdens hemskola |
3 |
- _ |
_ |
3 |
Yrkesskolor i övrigt |
50 |
15 |
4 |
69 |
Broby skolhem |
5 |
— |
— |
5 |
S:a 96 |
27 |
7 |
130 |
Skälet för återtagning av de manliga eleverna har i flertalet fall varit
något slag av vanart. Sålunda har i inte mindre än omkring 55 procent av
fallen eleverna gjort sig skyldiga till stöld. Arbetslöshet, omplacering till
nytt arbete, sjukdom, bostadsbrist och andra »sociala skäl» har orsakat
återtagning i 46 fall eller 20 procent av samtliga.
För de kvinnliga eleverna var anledningen till återtagningen i 61 fall eller
64 procent vagabondering, arbetsovillighet eller liknande. Stöld eller annat
brott var här återtagningsorsak endast i ett fåtal fall. I 9 procent har sociala
skäl varit anledningen till återtagningen.
Det sammanlagda antalet vårddagar för elever, som återtagits till skolorna
och som omfattas av undersökningen, uppskattar kommittén till ca
43 000 eller 16 procent av antalet vid skolorna möjliga vårddagar. Antalet
vårddagar för återtagna manliga elever motsvarar ungefär 85 vårdplatser
och antalet vårddagar för återtagna kvinnliga elever omkring 30 platser.
I anslutning till redovisningen av resultatet av undersökningarna framhåller
kommittén, att det är naturligt att utgå från att längden av vårdtiden
beror på både elevernas psykiska beskaffenhet och omfattningen av
den kvalificerade läkepedagogiska personalens individuella behandling av
eleverna. Enligt kommitténs mening bör en intensivare behandling rimligen
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
23
möjliggöra en förkortning av vårdtiden. Även antalet återtagningar bör
kunna minskas härigenom. Om återtagningarna till skolorna kunde minskas
med 20—30 procent skulle 25—35 platser kunna frigöras på skolorna.
De anförda förhållandena utgör enligt kommitténs mening starka skäl
att vidtaga åtgärder i syfte att göra elevbehandlingen vid skolorna mera
effektiv.
En viktig förutsättning för elt snabbt och effektivt behandlingsresultat
vid skolorna är enligt kommitténs uppfattning, att den kvalificerade läkepedagogiska
personalen inte i onödan belastas med arbetsuppgifter som saknar
direkt samband med elevbehandlingen. Kommittén framhåller, att rektorer,
avdelningsföreståndare och assistenter enligt ungdomsvårdsskolestadgan
har att fullgöra åtskilliga administrativa arbetsuppgifter såsom förandet
av räkenskaper, protokoll och diarier in. in. Vid tre skolor (Lövsta,
Långanäs och Ryagården) finns särskilda bokhållartjänster inrättade medan
vid övriga skolor endast mindre belopp står till förfogande för anlitande
av tillfällig arbetshjälp med kontorsgöromål.
Kommittén betonar, att de administrativa arbetsuppgifter som åvilar den
läkepedagogiska personalen inte får vara så betungande att deras fullgörande
får till följd att elevbehandlingen eftersättes. Enligt kommitténs mening
är det uppenbart att en av de första åtgärder som måste vidtas för
att effektivisera elevbehandlingen är att ytterligare avlasta dylika arbetsuppgifter
från den ifrågavarande personalen. Kommittén föreslår därför, att
personalorganisationen vid ungdomsvårdsskolorna i det angivna syftet förstärkes
med tills vidare två bokhållartjänster. Stationeringsort in. m. för de
båda befattningshavarna bör fastställas av Kungl. Maj :t.
För att det angivna syftet med en effektiv elevbehandling skall nås är
det inte tillräckligt att avlasta administrativa arbetsuppgifter från rektorerna.
Enligt vad kommittén uppger har rektorerna vid vissa skolor inte
möjlighet att skaffa sig tillräcklig kännedom om varje elev och tillse att
eleven får den för honom lämpligaste behandlingen. Kommittén anser sig
kunna konstatera att vid skolor med många eller med särskilt svårbehandlade
elever den ledande personalen inte kan utan förstärkning personligen
delta i elevbehandlingen och eftervården i önskvärd omfattning. Med anledning
härav föreslår kommittén, att ungdomsvårdsskoleorganisationen förstärkes
med tills vidare två utskrivningsassistenter. Dessa befattningshavares
huvuduppgift skall vara att redan på ett tidigt stadium förbereda
elevernas utskrivning samt skaffa arbete och lämpliga fosterhem eller andra
placeringsmöjligheter. Assistenterna skall i sitt arbete med utackorderade
och villkorligt utskrivna elever samråda med eftervårdskonsulenterna och
elevernas övervakare. Stationeringsort för de båda befattningshavarna bör
fastställas av Kungl. Maj :t.
1 anslutning till frågan om längden av vårdtiderna vid ungdomsvårdsskolorna
erinrar kommittén alt jämlikt 23 § i ungdomsvårdsskolestadgan
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
villkorlig utskrivning av i skolhem intagen elev i regel bör ske efter avslutad
skolgång. Enligt vad kommittén inhämtat tolkas denna bestämmelse ofta så
att eleverna får kvarstanna på skolan intill dess skolgången avslutats. Enligt
kommitténs mening bör det avgörande för vården på skolhemmet vara
elevens status. En elev, som i övrigt kan anses färdigbehandlad från skolans
sida, bör inte kvarstanna på skolhemmet utan villkorligt utskrivas så
snart förhållandena medger. Detta bör kunna ske även före avslutad skolgång.
Kommittén föreslår med hänsyn härtill, att den ifrågavarande bestämmelsen
borttages ur ungdomsvårdsskolestadgan.
Ökade resurser för utackordering och eftervård
Kommittén tar härefter upp frågan om möjligheterna att utackordera ett
större antal elever än f. n. i enskilda hem. Kommittén anför härvid, att
anskaffandet av lämpliga fosterhem för elever är ett viktigt led i elevbehandlingen
och framför allt i eftervården. Följande uppgifter lämnas om
det genomsnittliga antalet utackorderade elever vid skolorna under åren
1955—1957.
Antalet utackorderade vid ungdomsvårdsskolorna i genomsnitt
per månad 1955—1957
Skola Antal utackorderade per månad år
1955 |
1956 |
1957 |
|
För manliga elever |
|||
Lövsta skolhem och yrkesskola |
9 |
6 |
11 |
Skolhem i övrigt |
39 |
36 |
33 |
Yrkesskolor i övrigt |
6 |
14 |
15 |
S:a 54 |
56 |
59 |
|
Skola |
Antal |
utackorderade |
per månad år |
1955 |
^ 1956 |
1957 |
|
För kvinnliga elever |
|||
Ryagårdens yrkesskola |
3 |
— |
— |
Bistagårdens hemskola |
1 |
1 |
— |
Yrkesskolor i övrigt |
16 |
24 |
24 |
Broby skolhem |
6 |
6 |
8 |
S:a 26 |
31 |
32 |
Kommittén framhåller, att det med hänsyn till bl. a. elevernas ålder och
svårhetsgrad huvudsakligen är skolhemselever som kan utackorderas. Möjligheterna
att ytterligare utöka antalet och därigenom avlasta skolorna är
därför begränsade. Kommittén har inhämtat uppgifter från skolorna rörande
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
25
bl. a. dels utgående ersättningar för i enskilda hem utackorderade elever dels
hur stort antal elever som skulle kunna utackorderas om lämpliga enskilda
hem kunde anskaffas och medel för inackorderingsavgifter funnes disponibla.
Undersökningen avsåg förhållandena under november 1957. Av de
lämnade uppgifterna framgår, att ersättningarna till fosterhemmen varierade
mellan mindre än 100 och upp lill 400 kronor per månad. I ett stort
antal fall låg avgiften mellan 125 och 225 kronor per månad. Om genomsnittligt
högre avgift kunde erläggas beräknades ytterligare ca 30 hem för
pojkar och 20 hem för flickor kunna anskaffas. Av de å skolorna intagna
eleverna borde, om lämpliga hem kunde anskaffas, 50 pojkar och lika många
flickor kunna utackorderas. Den erforderliga inackorderingsavgiften uppskattades
till i genomsnitt 200—300 kronor per månad, men för en del av
de mest svårbehandlade eleverna vid Lövsta och Ryagården måste man
dock räkna med avgifter upp lill 400 ä 500 kronor per månad. I anslutning
härtill upplyser kommittén att från Lövstaskolan uppgivits, att omkring
15 elever vid skolan skulle kunna utackorderas om avgifterna höjdes till
sist angivna belopp.
Med utgångspunkt från den sålunda gjorda undersökningen beräknar
kommittén, att under förutsättning att resurserna förbättras ytterligare 30
—40 elever skulle kunna utackorderas i familjevård.
Kommittén anser det nödvändigt, att anslaget till eftervård och utackordering
förstärkes så att eftervårdshidrag kan lämnas åt fler elever, ytterligare
fosterhem anskaffas och vid behov inackorderingsavgifterna höjas.
Kommittén föreslår därför, att anslagsposten till Eftervård och utackordering
i ungdomsvårdsskolornas omkostnadsstat för budgetåret 1958/59 höjes
med 175 000 kronor.
I samband härmed framhåller kommittén, att det för en effektivisering
av skolornas eftervård är nödvändigt att rektorer och assistenter kan göra
erforderliga resor för anskaffande av hem och andra placeringsmöjligheter
samt för besök hos utackorderade och villkorligt utskrivna elever. På grund
av anslagsknapphet hämmas möjligheterna härtill f. n. Kommittén föreslår
därför, att anslagsposten till Reseersättningar i omkostnadsstaten för nästa
budgetår räknas upp med 40 000 kronor.
Kommittén har inhämtat, att det f. n. förekommer att elev inte kan skrivas
ut från ungdomsvårdsskola på grund av att han inte kan beredas något
arbete. Detta sammanhänger med att läget på arbetsmarknaden nu blivit
kärvare än förut för ungdom i allmänhet. Med anledning härav framhåller
kommittén, att det givetvis bör undvikas att elever upptar plats på skolorna
eller återtas dit när de inte längre behöver den vård skolorna lämnar. Enligt
kommitténs mening är del naturligt, alt samhället behandlar ifrågavarande
ungdomar på samma sätt som andra arbetslösa. När så är motiverat
bör därför exempelvis beredskapsarbeten anordnas för dem. Sådana
ungdomar bör också kunna placeras i de särskilda utbildningskurser som
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
anordnas för arbetslösa. Kommittén förutsätter, att ungdomsvårdsskolornas
ledning håller kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna och noga följer
utvecklingen i de berörda hänseendena. Åtgärder som kommer i fråga i detta
avseende anser kommittén böra bekostas med arbetslöshetsmedel.
Anordnande av flickskoleavdelning i förhyrda lokaler
Kommittén konstaterar att i fråga om yrkesskolorna för kvinnliga elever
särskilda åtgärder erfordras utöver den nuvarande skolorganisationen för
att hela platsefterfrågan skall bli tillgodosedd. För att snabbt öka platsantalet
för denna elevkategori föreslås, att en provisorisk yrkesskoleavdelning
inrättas genom förhyrning på tills vidare tre år av en föreningen Vita
bandet tillhörig fastighet Håkanstorp i Västra Vingåkers kommun. Kommittén
lägger inte i detta sammanhang fram något förslag rörande det
klientel, för vilket fastigheten bör användas.
Beträffande fastighetens beskaffenhet och läge m. m. lämnar kommittén
följande uppgifter. Fastigheten är belägen vid sjön Kolsnaren, ca fem km
från Baggetorps stationssamhälle och tolv km från Katrineholms stad. Ä
fasLigheten finns en huvudbyggnad innehållande 17 rum, kök och ekonomiutrymmen,
en annexbyggnad med fem rum och en hörsal samt ett bostadshus.
Dessutom finns två mindre stugor. Oljeeldning finnes installerad i
huvudbyggnad och annex. Byggnaderna är i gott skick och står f. n. oanvända.
De kan därför användas för ungdomsvårdsskoleändamål så snart
vissa mindre reparations- och omändringsarbeten utförts. Byggnaderna är
försedda med möbler och andra inventarier som är i gott skick. Viss
komplettering av inventarieutrustningen erfordras.
Kommittén räknar med att i huvudbyggnaden kunna bereda plats för 14
elever. Vissa personalbostäder står till förfogande i huvudbyggnaden och
annexet. Vissa omändrings- och inoderniseringsarbeten behöver utföras i
annexet och bostadshuset.
Något förslag till personalplan framlägges inte av kommittén, men medel
äskas till avlönande av 7—8 befattningshavare.
Anordnande av utskrivningsavdelning vid Gudmundsgårdens skolhem
Kommittén har såsom nämnts föreslagit, att Hammargårdens skolhem
omdisponeras för yrkesskoleklientel. Om så sker torde följden bli att de
yngre skolhemseleverna, som hittills huvudsakligen vårdats på Hammargården,
i stället får intagas på Gudmundsgårdens skolhem. Till denna skola
hänvisas f. n. välbegåvade elever i skolåldern, av vilka ett mindre antal
undervisas i läroverk och andra utbildningsanstalter i Kalmar.
För att möjliggöra för Gudmundsgården att differentiera det äldre och
yngre skolhemsklientelet och samtidigt tillgodose platsbehovet inom skolhemssektorn
föreslår kommittén, alt en utskrivningsavdelning å åtta plåt
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 nr 1958
27
ser inrättas i Kalmar. Till denna skulle i så fall även kunna hänvisas äldre
återtagna elever, vilka nu måste vårdas tillsammans med de yngre skolpliktiga
eleverna vid skolhemmet.
Anslag till anordnande och drift an provisoriska förläggningar
För att avlasta ungdomsvårdsskolorna för manliga elever föreslår kommittén,
att som en försöksverksamhet ett antal sådana elever placeras i
skogligt arbete under kvalificerad ledning. Rörande värdet av ifrågavarande
verksamhet och sättet för dess anordnande anför kommittén bl. a. följande.
Skogsbruket erbjuder ett flertal arbetsuppgifter och såväl vid den skogsbetonade
fortsättningsskolan som vid skogsstyrelsens ungdomskurser synes
eleverna erhålla en lämplig avvägning av teoretisk undervisning och praktiskt
arbete. Härtill kommer, att förläggningarna i allmänhet är anordnade
som internat, där kvalificerad tillsyn och ledning lämnas icke blott under
arbetstid utan även under fritid.
Avsikten med den föreslagna placeringen i skogsvård skall vara arbetsträning
och att man söker tillskapa en möjlighet till en ny övergångsform
mellan ungdomsvårdsskolan och vanligt yrkesarbete, varigenom man i vissa
fall skulle kunna ernå en viss avkortning av vistelsen på skolan. Sådana
övergångsformer finnes f. n. genom inackorderingshemmen och de planerade
utskrivningsavdelningarna utanför skolorna. Även placeringen av
elever för fortsatt utbildning i folkhögskolor, olika yrkeskurser, centrala
verkstadsskolor m. m. tjänar i viss mån samma syfte. Skogsarbetets förläggning
till internat av en speciell typ såväl för det praktiska yrkesarbetet
som för den teoretiska undervisningen ger emellertid anordningen en något
annorlunda karaktär.
Som tänkbara former för anordnandet av denna försöksverksamhet synes
böra övervägas dels placeringen av enstaka elever i redan existerande kurser
å vissa orter, dels anordnandet av speciella förläggningar under ledning
av en kvalificerad skogsförman med biträde av person med erfarenhet av
ungdomsvård. På grund av verksamhetens karaktär av försök bör tills vidare
endast ett mindre antal elever placeras och gruppernas storlek ej
överstiga åtta elever. Kostnaderna för verksamheten bör åvila ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Ett speciellt anslag bör beviljas för anordnandet
av särskilda förläggningar. Enstaka elevs deltagande i vanliga kurser är att
likställa med eftervård eller utackordering och bör alltså bekostas av medel
från det härför beviljade anslaget.
Uet har inte varit möjligt för kommittén att utarbeta detaljerade förslag
rörande verksamhetens anordnande. Kommittén, som framhåller alt verksamheten
torde få anpassas efter förhållandena, föreslår, att ett särskilt
anslag å 100 000 kronor ställes till förfogande att av socialstyrelsen disponeras
för anordnande och drift av provisoriska förläggningar.
Särskilt anslag till förnäm av fastighet för ungdomsvårdsskola
Kommittén föreslår, att ett anslag av 200 000 kronor ställes till Kungl.
Maj:ts förfogande att disponeras för förvärv av för ungdomsvårdsskola
lämplig fastighet. Kommittén anför härom i huvudsak följande.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr it7 år 1958
Kommittén har i sitt arbete att på längre sikt söka lösa platsfrågorna vid
ungdomsvårdsskolorna prövat ett flertal olika förslag och anbud beträffande
förvärv av fastigheter för ungdomsvårdsskoleverksamhet. Hittills framkomna
förslag har emellertid inte varit lämpliga för ändamålet. Enligt gällande
ordning måste ett förvärv av fastighet till ungdomsvårdsskola i varje särskilt
fall underställas riksdagens prövning. På grund härav kan det dröja
ett år eller längre, innan ett köp kan avslutas. Ett ekonomiskt och även ur
andra synpunkter fördelaktigt köp kan därför gå om intet ifall säljaren inte
kan eller vill avvakta ett slutligt ställningstagande från statsmakternas sida.
Den gällande ordningen för fastighetsförvärv kan sålunda medföra stora
svårigheter. Kommittén erinrar om att beträffande fångvården riksdagen
vid upprepade tillfällen och senast för budgetåret 1954/55 anvisat särskilda
investeringsanslag till förvärv av kolonier. Syftet härmed har varit, att för
koloniändamål lämpliga egendomar skulle utan tidsutdräkt kunna inköpas.
För inköp skulle erfordras beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.
Kostnadsberäkningar
De sammanlagda kostnadsökningarna för budgetåret 1958/59 vid ett genomförande
av kommitténs i det föregående återgivna förslag beräknas till
1 060 000 kronor. Kostnaderna har beräknats till följande belopp.
Driftbudgeten:
A. Avlöningar:
1. Personalförstärkning vid Fagareds yrkesskola: -
Antal Befattning |
Lönegrad |
Kostnad |
|
1 |
assistent |
17 |
15 840 |
1 |
översköterska |
9 |
9 996 |
1 |
vårdare |
8 |
9 504 |
1 |
» (nattvakt) |
8 |
9 504 |
2. Provisorisk förändring |
av personalplanen |
||
Antal Befattning |
Lönegrad |
Kostnad |
|
1 |
tillsynsman |
12 |
12 432 |
3 |
arbetsledare |
11 |
35 244 |
2 |
vårdare Avgår: |
8 |
20 112 67 788 |
i |
folkskollärare |
16 |
— 15 612 |
2 |
bitr. husförest. |
9 |
— 21 192 36 804 |
30 984
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
29
3. Förstärkning av skolorganisationen i
övrigt:
Antal Befattning Lönegrad Kostnad
2 utskrivningsassistenter 17 33 048
2 bokhållare 15 29 472
4. Personal vid ny flickskoleavdelning (Håkanstorp):
7—8
befattningshavare; lönegradsplacering
och kostnad beroende på klientelets art
5. Personal vid ny utskrivningsavdelning
(Gudmundsgården): |
||
Antal Befattning |
Lönegrad |
Kostnad |
1 husföreståndare |
13 |
13 164 |
1 vårdare |
8 |
10 056 |
1 ekonomibiträde |
5 |
8 616 |
Samtliga befattningar förutsattes bli extra.
62 520
94 000
31 836
B. Omkostnader:
Reseersättningar 40 000
Eftervård och utackordering 175 000
Ny flickskoleavdelning (Håkanstorp)
a) hyra 12 000
b) omändringar och reparationer 42 000
c) omkostnader 78 000 132 000
Utskrivningsavdelning vid Gudmunds
gården
35 000
C. Engångsanskaffning av inventarier:
Läkarmottagnings-och sjukrum vid Fagared 5 000
Verkstäder vid Hammargården 30 000
Ny flickskoleavdelning 47 000
Utskrivningsavdelning vid Gudmundsgården
13 000
D. Anordnande och drift av provisoriska förläggningar: -
264 184
382 000
95 000
100 000
Kronor
841 184
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
Kapitalbudgeten:
E. Byggnadsarbeten:
Omändring av lokaler till läkarmottagnings-
och sjukrum vid Fagared 9 000
Oinändring av skollokaler och garage vid
Hammargården 10 000 19 000
F. Anslag till förvärv av fastighet för ny ungdomsvårdsskola:
200 000
Kronor 219 000
Yttranden
Behovet av en snabb förstärkning av resurserna inom
ungdomsvårdsskoleorganisationen vitsordas kraftigt i praktiskt taget samtliga
remissyttranden. Flertalet remissorgan anser, att de av kommittén
framlagda förslagen till ökning av vårdresurserna i stort sett är ändamålsenliga.
Förslagen biträdes sålunda i huvudsak eller lämnas utan erinran
av arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,
statens organisationsnämnd, statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande samt barnavårdsnämnderna i Stockholm, Göteborg och
Malmö. I några av yttrandena framhålles de föreslagna åtgärdernas provisoriska
karaktär och understrykes angelägenheten av en mera permanent
utbyggnad av vårdresurserna. Socialstyrelsen anför i detta sammanhang,
att då styrelsen på ett flertal punkter biträder kommitténs förslag beror
detta väsentligen på den föreliggande nödsituationen. Styrelsens ståndpunkt
innebär därför inte, att de föreslagna anordningarna godtas vare sig på
längre sikt eller under ändrade förhållanden. Styrelsen anför vidare bl. a.
följande allmänna synpunkter på läget inom ungdomsvårdsskoleorganisalionen.
Del klientel som numera intas på ungdomsvårdsskolorna är av skilda
orsaker mer svårbehandlat och anstaltsbesvärligt än tidigare. Det är i kriminellt
avseende som regel svårt belastat, många har gjort sig skyldiga till
långvarig och avancerad brottslighet såsom bilstöldsserier, kassaskåpssprängningar,
rån och överfall. Omkring en tredjedel av det manliga yrkesskoleklientelet
är numera alkoholmissbrukare. Även flickklientelet har i
större utsträckning än tidigare kriminalitet och alkoholism ingående i vanartskomplexet.
Platsbristen medför, att endast de mest vårdbehövande kan
tas emot. Under de långa väntetiderna hinner ungdomarna i många fall bli
än mer brottsbelastade och tillvända till ett asocialt levnadssätt.
Ungdomsvårdsskolorna har till uppgift att ge ifrågavarande ungdomar
en till resocialisering syftande behandling. Samtidigt skall de intagna enligt
bestämmelserna i den för skolorna gällande stadgan vara under betryggande
tillsyn. För socialstyrelsen framstår det såsom synnerligen betydelsefullt,
att ungdomsvårdsskolornas resurser i olika avseenden bringas att
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
31
motsvara det föreliggande vårdbehovet. Om icke vårdresurserna håller
jämna steg med vårdbehovet, kan verkningarna för skolorganisationen bli
katastrofala. Dessa återspeglar sig icke endast i ett försämrat vårdresultat
på lång sikt utan även i ett ökat antal rymningar med åtföljande brott.
Även den på sistone tilltagande kritiska inställningen från allmänheten mot
ungdomsvårdsskolornas verksamhet — vilken visserligen ofta vilar på otillräcklig
sakkännedom men likväl är ägnad att försvåra skolornas arbete —
torde ha sin grund i den nu angivna utvecklingen.
Ungdomsvårdsskoleorganisationen är en i princip öppen vårdform. Detta
innebär bl. a. att personalens kvalifikationer och personliga egenskaper här
är av särskilt framträdande betydelse. Men även personalens förmåga har
en begränsning. Socialstyrelsen, som har varit nödsakad att vidtaga vissa
provisoriska åtgärder såsom överbeläggning o. dyl., har med bekymmer
kunnat konstatera, att personalen på sina håll blivit utsatt för alltför stora
påfrestningar och hårt sliten under sina strävanden att med otillräckliga
resurser söka bemästra ett alltmer svårskött klientel.
Den begränsade tid som har stått kommittén till buds, har medfört att
dess förslag i vissa hänseenden mera är att betrakta som riktlinjer än slutgiltiga,
konkret utformade projekt. Så har kommittén sett sig nödsakad att
delvis uppge de höga krav på behandlingen, som hittills har betraktats såsom
ofrånkomliga.
Förslaget alt genom viss omdisposition av Fagareds yrkesskola
öka antalet platser för manliga elever, som på grund av själslig
abnormitet bör stå under särskild läkartillsyn, föranleder en del invändningar
i vissa remissyttranden.
Socialstyrelsen erinrar, att i enlighet med beslut vid 1957 års riksdag ett
antal lindriga fall av psykiskt abnorma elever placerats vid skolan fastän
det inte — såsom förutsatts — varit möjligt att utöka antalet psykiaterbesök
vid skolan. Om elever av det normala Lövstaklientelet därutöver
skulle hänvisas till skolan skulle följden bli en klientelblandning som menligt
skulle inverka på vården. Socialstyrelsen måste därför motsätta sig att
så sker. Styrelsen understryker dock kraftigt, att skolan redan under nuvarande
förhållanden är i behov av den av kommittén föreslagna personalförstärkningen.
Även styrelsen för Fagareds yrkesskola vitsordar, att en
utökning av personalen vid skolan i föreslagen omfattning är behövlig.
Styrelsen avstyrker i övrigt förslaget främst med hänsyn till alt den nuvarande
differentieringen av eleverna skulle komma att övergivas. Bl. a.
skulle, framhåller styrelsen, de svårbehandlade eleverna komma att dominera
bland de återtagna recidivisterna och därmed vinna stort skadligt
inflytande på hela elevgruppen. Därtill kommer alt skolans förhållande
till ortens befolkning och framför allt till den talrika sommarstugebefolkningen
skulle komma alt allvarligt försämras. Enligt styrelsens uppfattning
är vidare närheten till Göteborg en negativ faktor, som ökar i styrka ju mer
psykiskt besvärliga eleverna är.
Barnavårdsnämnden i Göteborg anser det knappast tillrådligt att vidga
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
skolans verksamhetsområde med en ny elevkategori och ifrågasätter starkt
lämpligheten av den föreslagna lösningen.
Ungdomsvdrcisskolornas rektorsförening har också starka betänkligheter
mot förslaget ur differentieringssynpunkt. Föreningen anser, att det bör
övervägas om det inte i stället vore lämpligt att lägga ned skolhemsavdelningen
vid Lövsta och överföra eleverna vid denna avdelning till Folåsa
och Hammargården. Folåsa skulle därvid utbyggas med ytterligare en paviljong
och Hammargårdens klientel överföras till Gudmundsgården.
Även barnavårdsnämnden i Stockholm framhåller, att den föreslagna anordningen
skulle medföra en i och för sig olämplig klientelblandning vid
anstalten. Den bör därför betraktas som ett provisorium, som snarast bör
avlösas i samband med en utbyggnad av permanenta vårdplatser för det
ifrågavarande klientelet.
Medicinalstyrelsen anser, att en förutsättning för att förslaget genomföres
måste vara att psykiatrisk expertis knytes till skolan.
Förslaget att o m ä n d r a Hammargårdens skolhem till yrkesskola
har föranlett vissa erinringar och synpunkter i några yttranden.
Socialstyrelsen anför, att starka betänkligheter av både principiell och
praktisk art kan resas mot omdispositionen. Styrelsen ser särskilt allvarligt
på nackdelarna av skolans belägenhet i närheten av Stockholm, som är
enda möjliga permissionsort. Enligt styrelsens uppfattning finns det betydande
risk för att elever som vistas i Stockholm under permission uppsöker
eller uppsökes av asociala individer. Antalet rymningar torde även
komma att öka. Andra olägenheter är närheten till barnbyn vid Skå och
den frestelse för eleverna som de talrika sommarbostäderna i skolans närhet
utgör. Med hänsyn till det allvarliga läge som har uppstått till följd av
bristen på platser vid yrkesskolorna och då något annat skolhem inte framför
Hammargården bör ifrågakomma som yrkesskola vill styrelsen dock
inte motsätta sig alt förslaget genomföres. Enligt styrelsens mening skulle
de angivna olägenheterna kunna motverkas om skolan erhöll en specialavdelning.
Styrelsen föreslår därför, att en dylik avdelning uppföres vid
skolan. En specialavdelning är behövlig vid Hammargården även om skolan
skulle återgå till att bli skolhem. Avdelningen skulle då med fördel
kunna begagnas för bl. a. ungdomsvårdsskoleelever, som begått brott i
Stockholm och för utredningen härom bör vara tillgängliga i stadens närhet.
Även barnavårdsnämnden i Stockholm föreslår, att en specialavdelning
uppföres vid Hammargården. Nämnden framhåller, att härigenom möjlighet
skulle skapas till en snabb placering av ungdomar för vilka häktning
eljest ifrågasättes. Nämnden erinrar i detta sammanhang, att en betydande
del av det svårt belastade klientel som väntar på plats på ungdomsvårdsskola
kommer från Stockholm.
Kungl. Maj:ts proposition nr i 17 år 1958 33
Skolöverstyrelsen anför, att kommittén inte tagit hänsyn till den snabba
takt, i vilken obligatoriskt åttonde och nionde skolår införes i landets skoldistrikt.
När den nioåriga skolplikten blir allmänt genomförd kommer —
med utgångspunkt från beläggningen på skolhemmen den 1 november 1957
— ytterligare ett 25-tal platser att behövas på hemmen, överstyrelsen anser
det under sådana förhållanden klart olämpligt att minska skolhemsorganisationens
kapacitet. Liknande synpunkter anföres av ungdomsvårdsskolornas
rektorsförening och styrelsen för Giidmundsgardens skolhem.
Styrelsen för Hammargårdens skolhem, som säger sig dela experten
Bolins synpunkter på förslaget, anser att på grund av beskaffenheten avskolhemmets
lokaler ett mer rymningsbenäget klientel än det som f. n.
finns på skolan inte kan bemästras. Enligt styrelsens mening måste man
räkna med omfattande ändringar av lokalerna, om 20 yrkesskoleelever skall
kunna sysselsättas vid skolan. Styrelsen framhåller, att det skulle skapa
irritation och otrivsel med ökad rymningsfrekvens som följd om man
samlar så många elever under de primitiva arbetsförhållanden som ett
provisorium erbjuder.
Vad angår personalen vid skolan efter omändringen till yrkesskola anför
statskontoret, att de föreslagna arbetsledartjänsterna bör ersättas med yrkesmästartjänster
i 9 lönegraden. Socialstyrelsen är inte övertygad om att
den föreslagna personalförstärkningen kommer att visa sig tillräcklig.
I fråga om principerna för vården vid den nya yrkesskolan är socialstyrelsen
tveksam om lämpligheten att i stället för en verklig yrkesutbildning
anordna arbetsträning. Enligt styrelsens uppfattning visar erfarenheten, att
eleverna snart tröttnar på de enligt deras åsikt ofta meningslösa arbetsmoment
som ingår i sådan arbetsträning. Yrkesundervisning bör i stället
anordnas i trädgårdsarbete, finsnickeri och byggnadsarbete. I stället för de
av kommittén föreslagna tre arbetsledartjänsterna bör två yrkeslärartjänster
i 15 lönegraden inrättas, varjämte en av de båda biträdande husföreståndartjänsterna
bör bibehållas. Den nu förefintliga trädgårdsmästartjänsten
vid skolan bör utnyttjas för undervisning i trädgårdsskötsel och i samband
härmed uppflyttas från 10 till 12 lönegraden. Ett växthus bör anordnas
vid skolan.
I några remissyttranden beklagas, att förslag om ändrad disposition
av Bistagårdens hem skola inte kunnat framläggas av
kommittén i denna arbetsetapp. Stockholms stads barnavårdsnämnd anför,
att det bör kunna förutsättas att undersökningarna om en ersättningsanstalt
för Bistagården påskyndas så att anstalten snarast kan iordningställas
som yrkesskola för flickor. Principbeslut om sådan användning bör fattas
redan nu. I samma riktning uttalar sig socialstyrelsen och ungdomsvårdsskolornas
rektorsf örening.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 117
34
Kungi. Maj:ts proposition nr 117 dr 1958
De av kommittén anförda betänkligheterna mot att reducera platsbristen
genom överbeläggning av skolorna delas av socialstyrelsen och ungdomsvårdsskolornas
rektorsförening. Föreningen anser, att befintliga utrymmen
vid skolorna inte medger någon överbeläggning.
Kommitténs förslag att slopa bestämmelsen i ungdomsvårdsskolestadgan
att villkorlig utskrivning av i skolhem intagen elev i
regel bör ske efter avslutad skolgång biträdes inte av socialstyrelsen. Styrelsen
anför, att skolstyrelsernas praxis att låta eleverna kvarstanna på skolhemmen
intill dess skolgången avslutats inte beror på någon missuppfattning
om innebörden av bestämmelsen. I stället har vårdbehovet uteslutande varit
avgörande.
Förslaget om utökning av personalorganisationen med två b o k h å 11 a rbefattningar
och två tjänster som utskrivningsassistenter
i syfte att avlasta den läkepedagogiska personalen från administrativa arbetsuppgifter
och genom intensivare behandling söka förkorta vårdtiderna
tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga remissorgan utom statskontoret,
som inte är berett att i nuvarande skede av utredningsarbetet understödja
inrättandet av dylika befattningar. Ungdomsvårdsskolornas rektorsförening
är skeptisk mot möjligheterna att genom en intensifierad
behandling i nämnvärd utsträckning vinna platser genom förkortning av
vårdtiderna. De föreslagna åtgärderna kan dock bidra till en minskning av
antalet återtagningar till skolorna av villkorligt utskrivna elever och därigenom
indirekt påverka platstillgången. Malmö stads barnavårdsnämnd anser,
att det inte är välbetänkt att söka ytterligare förkorta vårdtiderna på
skolorna. Enligt nämndens mening talar den höga återtagningsfrekvensen
bestämt häremot. I samma riktning uttalar sig Göteborgs stads barnavårdsnämnd.
Statens organisationsnämnd anför, att strävandena att utan försämrade
vårdresultat förkorta vårdtiden vid de för manligt normalklientel
avsedda yrkesskolorna bör bedrivas som systematiska försök med särskilt
aktgivande på förkortningens inverkan på återtagningsprocenten.
Behovet av en allmän förstärkning av eftervårdsresurserna
vitsordas allmänt i remissyttrandena. Stockholms stads barnavårdsnämnd
framhåller sålunda, att alla åtgärder som vidtas i syfte att snabbt
förstärka eftervården bidrager till att minska den akuta platsbristen. Arbetsmarknadsstyrelsen
uttalar, att de åtgärder som i första hand bör vidtas
för att bereda arbete åt och förhindra arbetslöshet bland ungdomsvårdsskoleelever
bör utan diskrimination vara desamma som avser övriga arbetssökande.
Om förhållandena skulle påkalla speciella beredskapsarbeten för
unga arbetslösa, är styrelsen beredd att efter samråd med socialstyrelsen
vidtaga erforderliga åtgärder, överstyrelsen för yrkesutbildning betonar, att
skolor och kurser under styrelsens överinseende inte är stängda för yrkesskoleeleverna.
Då det gäller att vinna inträde vid dylika skolor och kurser
måste emellertid ungdomsvårdsskoleeleverna få konkurrera med och inta
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
35
gas efter samma grunder som andra sökande. Någon förtursrätt för ungdomsvårdsklientelet
kan överstyrelsen inte gå med på.
Förslaget om ökad medelsanvisning till eftervård och
utackordering i familjevård tillstyrkes eller lämnas utan erinran
i flertalet remissyttranden. Statskontoret är dock inte berett förorda,
att anslagsposten till eftervård och utackordering uppräknas med mer än
65 000 kronor. Ämbetsverket kan vidare inte tillstyrka någon allmän höjning
av eftervårdsbidragen men vill inte motsätta sig att bidragen mera
undantagsvis och då speciella skäl därtill föreligger får utgå efter något
förmånligare grunder än f. n. Ungdomsvårdsskolornas rektorsförening anser,
att möjligheterna att öka antalet utackorderingar inte kan bedömas
som stora. Föreningen framhåller, att endast det yngre skolhemsklientelet
torde kunna komma i fråga för denna vårdform men detta klientel minskar
alltmer. De äldre skolhemseleverna liksom flertalet yrkesskoleelever är i
alltför hög grad psykiskt skadade och belastade i kriminellt avseende för
att de med utsikt till framgång skall kunna fostras i friare former utan
föregående anstaltsbehandling.
Kommitténs förslag om höjning av anslagsposten till reseersättningar
i ungdomsvårdsskolornas omkostnadsstat tillstyrkes av
socialstyrelsen, medan statskontoret ifrågasätter om inte uppräkningen av
posten kan begränsas till 16 000 kronor, vilket belopp socialstyrelsen begärt
i sina anslagsäskanden för nästa budgetår.
Förslaget om förhyrning av egendomen Håkanstorp för
ungdomsvårdsskoleändamål tillstyrkes av socialstyrelsen och lämnas i övrigt
utan erinran i yttrandena.
Vad kommittén föreslagit i fråga om anordnande av en uts
k r i v n i n g s a v d e 1 n i n g vid Gudmundsgårdens skolhem
föranleder invändningar i några remissvar.
Styrelsen för Gudmundsgårdens skolhem har visserligen — om andra utvägar
att råda bot för den akuta platsbristen inte kan uppletas — ej något
emot att det klientel som nu intages på Hammargården hänvisas till Gudmundsgården
under förutsättning att möjligheter skapas för differentiering
inom skolan. För detta ändamål bör ytterligare en avdelning anordnas vid
skolan. Enligt styrelsens mening måste emellertid en sådan avdelning ligga
inom skolans område för att bli till nytta. Avdelningen hör avses för de äldre
eleverna. Då dessa elever ofta i fråga om vanart och kriminalitet väl kan
mäta sig med yrkesskolornas elever skulle en placering av dem i en avdelning
utanför skolans område med mycket enstaka undantag helt misslyckas.
Styrelsen framhåller också, att någon lägenhet eller villa lämplig
för en utskrivningsavdelning inte torde kunna uppbringas i orten inom
rimlig tid. Av angivna skäl motsätter sig styrelsen bestämt att avdelningen
på föreslaget sätt anordnas i förhyrda lokaler utanför skolans område.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
Även byggnadsstyrelsen och socialstyrelsen anser, att — med hänsyn till
läget på hyresmarknaden — möjligheterna att förhyra lokaler för den ifrågavarande
utskrivningsavdelningen är begränsade. Socialstyrelsen hänvisar
till att styrelsen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit, att en
nybyggnad uppföres för ändamålet. Styrelsen anser sig inte böra frångå
detta förslag.
Kommitténs förslag om anvisande av anslag till anordnande
och drift av provisoriska förläggningar i syfte att såsom
en försöksverksamhet placera ett antal manliga elever i skogligt arbete
under kvalificerad ledning har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan
erinran i remissyttrandena. Endast överstyrelsen för yrkesutbildning är
skeptisk mot tanken att bereda ungdomsvårdsskoleeleverna skoglig utbildning.
överstyrelsen framhåller, att man måste räkna med att eleverna efter
avslutad dylik utbildning i allmänhet inte torde komma att kvarstanna på
landsbygden utan i stället med stor sannolikhet kommer att söka sig in
till städerna. Styrelsen finner det med hänsyn härtill mindre rationellt att
bereda dem en yrkesutbildning som de sedermera inte kommer att få användning
av. På detta sätt skapas inte större förutsättningar för eleverna
att komma under ordnade arbetsförhållanden.
Statens organisationsnämnd finner en dylik verksamhet särskilt angelägen,
enär genom anordnandet av sådana förläggningar skolorganisationens
elasticitet kan ökas till förhållandevis små kostnader. Stockholms stads
barnavårdsnämnd upplyser, att nämnden har goda erfarenheter av liknande
terapeutisk verksamhet vid barnbyn Skå.
Beträffande den ifrågavarande försöksverksamhetens anordnande anför
skogsstyrelsen, att det föreligger stora svårigheter att i någon större utsträckning
antaga elever från ungdomsvårdsskolorna vid de av skogsvårdsstyrelserna
anordnade yrkesutbildningskurserna. Tillströmningen av sökande
till dessa kurser är så stor att, om ungdomsvårdsskoleelever antas,
motsvarande antal andra sökande måste avvisas. Vidare torde det bli vissa
svårigheter att ordna en tillfredsställande tillsyn av eleverna. Styrelsen
anser det dock inte uteslutet, att ett strängt urval av ungdomsvårdsskolornas
elever skulle kunna beredas lämplig eftervård vid dylika kurser. Skogsstyrelsen
är därför beredd att i samråd med vederbörande lokala organ
medverka till att försöksvis pröva anordningen vid en eller annan skogsbruksskola.
Styrelsen ifrågasätter, om inte de elever som skall uttas till
skogliga kurser tidigare bör ha varit i kontakt med skogsyrket.
Vad angår förslaget om anordnande av särskilda förläggningar för ungdomsvårdsskoleelever
framhåller skogsstyrelsen, att en dylik verksamhet
förutsätter någon form av nära samverkan med representanter för storskogsbruket.
Endast därigenom torde tillräckligt stora arbetsobjekt och i
vissa fall även förläggningslokaler kunna ställas till förfogande. Om inte
huvudmännen kan meddela erforderlig undervisning torde skogsvårdssty
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 195S
37
relserna i viss mån kunna biträda därmed, om ökade resurser i form av
lärare och driftmedel ställes till deras förfogande.
Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar, att vid anordnandet av förläggningar
samråd bör ske med styrelsen i fråga om de orter, dit förläggningarna skall
lokaliseras. Styrelsen framhåller, att därvid synpunkter kan framföras som
förhindrar att förläggningar upprättas på ur arbetsmarknadssynpunkt
mindre lämpliga platser.
Förslaget om anvisande av ett särskilt anslag till förvärv av
fastighet för ungdomsvårdsskoleändamål tillstyrkes livligt
av statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, som hänvisar till
vunna erfarenheter på sitt område. Även socialstyrelsen tillstyrker förslaget.
De av kommittén gjorda kostnadsberäkningarna har föranlett
ett uttalande av byggnadsstyrelsen, som säger sig sakna möjlighet att
utan tillgång till ritningsförslag bedöma de beräknade kostnaderna för föreslagna
byggnadsåtgärder vid Fagared och Hammargården. Ej heller kan
styrelsen bedöma kostnaderna för anordnandet av provisoriska förläggningar
för försöksverksamhet.
Riksråkenskapsverket uttalar, att kostnaderna för hyra för nya elevförläggningar
samt omändrings- och reparationsarbeten vid den till förhyrning
föreslagna egendomen Håkanstorp bör bestridas från den i staten för statens
allmänna fastighetsfond upptagna posten till hyror och arrendeutgifter
in. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden, delposten
byggnadsstyrelsens delfond.
Socialstyrelsens anslagsäskanden
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1956/57 5 290 000 5 648 705
1957/58 (statsliggaren s. 325) 5 825 000
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) framlagt förslag till anslagsberäkning
för nästa budgetår.
Efter samråd med kommittén för ungdomsvårdsskolorna har socialstyrelsen
ansett sig i detta sammanhang inte böra framlägga förslag i frågor
som faller inom ramen för kommitténs uppdrag såsom beträffande specialavdelningar
eller vård av elever med allvarlig psykisk belastning. Vid
sina beräkningar av anslagsbehovet har styrelsen utgått ifrån den nuvarande
anstaltsorganisationen jämte sådana redan beslutade anordningar
som kan beräknas vara färdigställda budgetåret 1958/59. Därutöver har
styrelsen räknat med, att den av nämnda kommitté föreslagna nya ungdomsvårdsskolan
på Visingsö är i verksamhet under nästa budgetår.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
Yrkanden
Socialstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med — avrundat —
1 300 600 kronor på sätt framgår av följande uppställning.
Lönereglering
1. 2 folkskollärare Ae 16—Ae 17 1 893
Personalförstärkningar m. m.
2. 1 arbetsledare Ae 11 vid Vemyra 12 904
3. 1 assistent Ae 17 vid Råby 17 080
4. 1 assistent Ae 17, 1 översköterska Ae 9 och 2 vårdare Ae 8
vid Eknäs 48 831
5. 1 tillsynsman Ae 12, 1 översköterska Ae 9 och 3 vårdare
Ae 8 vid Långanäs 51 963
6. 1 bokhållare Ae 15 och 1 yrkesmästare Ae 9 vid Sundbo 26 197
7. 7 vårdare Ae 8 vid specialavdelningarna 70 450
8. 5 tillsynsmän Ae 12 63 628
9. 1 kanslibiträde Ae 7 vid Lövsta 9 883
10. 1 biträde i reglerad bef ord ringsgång vid Ryagården 8 408
11. Ytterligare medel till kontorshjälp 3 600
12. Ytterligare medel till vikarier, praktikanter och obekväm
hetstillägg
150 000
13. 1 rektor Ao 23, 1 ämneslärare Ae 21, 1 assistent Ae 17, 1
yrkeslärare Ae 15, 1 tillsynsman Ae 12, 1 husföreståndare
Ae 10, 4 vårdare Ae 8, 1 ekonomibiträde Ae 5 och 2 ekonomibiträden
Ae 4 vid föreslagen ny skola på Visingsö 169 546
Omräkning
14. Löneklassuppflyftningar och 1957 års lönereglering 666 108
+ 1 300 491
15. Ordinariesättning föreslås beträffande 1 rektor Ae 23,
3 assistenter Ae 17, 2 folkskollärare Ae 16, 2 tillsynsmän
Ae 12, 1 lärarinna i tvätt Ae 10, 1 biträdande husföreståndare
Ae 9, 2 hantverkare Ae 8 och 8 vårdare Ae 8.
Motivering
1—2. Ett allt större antal elever i skolåldern kommer från skoldistrikt
med nioårig enhetsskola. Nästa läsår beräknas ca 30 enhetsskolpliktiga
elever vara intagna i organisationen. På grund härav bör försöksverksamhet
med enhetsskola anordnas vid Vemyra skolhem. Undervisningen bör
avse högstadiet, vara yrkesförberedande (9 y) och omfatta såväl s. k. preliminärt
yrkesbestämda som yrkesobestämda elever. Med hänsyn till kli
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
39
entelets art och skolhemmets resurser är de lämpligaste yrkesämnena jordbruk,
trädgårdsskötsel och hantverk. För de yrkesobestämda eleverna kan
en s. k. allmänpraktisk verkstad anordnas i skolans lokaler.
Den föreslagna uppflyttningen av folkskollärartjänsterna överensstämmer
med motsvarande lönesättning inom enhetsskolans försöksdistrikt. Arbetsledartjänsten
avses för undervisning i hantverk och i den allmänpraktiska
verkstaden.
3. Motsvarande förslag framfördes inför innevarande budgetår (V ht 1957
s. 125) men bifölls ej. Behovet av ännu en assistent vid skolan har ytterligare
accentuerats. Underdimensioneringen av personal i ansvarig ställning har
medfört synnerligen svåra arbetsförhållanden vid skolan.
4. Vid Eknäs beräknas en ny sjuk- och observationsavdelning komma att
tas i bruk fr. o. m. nästa budgetår. Skolan — vars klientel nu består av
efterblivna flickor — skall därefter kunna ta emot psykiskt abnorma flickor
i behov av specialvård. Personalen bör förstärkas med hänsyn till skolans
ändrade uppgifter och tillkomsten av den nya avdelningen. Vid sjuk- och
observationsavdelningen bör anställas en översköterska och två vårdare.
Vidare behövs en assistent med psykologutbildning för intensivbehandling
av klientelet.
5. Vid ingången av nästa budgetår kommer ytterligare en specialavdelning
att vara i verksamhet vid Långanäs. Avdelningen avses för alkoholmissbrukare
och för omhändertagande av elever som är berusade vid intagning
eller återkomst från permissioner. Medicinsk behandling skall meddelas
vid avdelningen under ledning av skolans psykiater och skolläkaren.
Arbetsföra elever skall sysselsättas utanför avdelningen i jordbruk och
verkstäder. Med hänsyn till avdelningens uppgifter bör personalorganisationen
ha en delvis annan sammansättning än vid övriga specialavdelningar.
Någon särskild arbetskraft för yrkesundervisning erfordras inte. Däremot
måste en för sjukvårdande uppgifter kvalificerad befattningshavare
finnas på avdelningen. Denna kan även handha sjukvården för skolans
övriga elever och ersätta den nuvarande arvodesanställda sjuksköterskan.
6. Det kamerala arbetet vid Sundbo har kraftigt ökat efter tillkomsten
av sidoavdelningen vid Baggå och är nu av samma storleksordning som
vid Långanäs och Ryagården, vid vilka skolor särskilda bokhållare finns
anställda. Skolans rektor måste befrias från redogöraruppgifterna för att
helt kunna ägna sig åt arbetet med elevernas fostran.
Den personal — 1 tillsynsman, 1 vårdare och 1 ekonomibiträde — som
avsetts för Baggå är otillräcklig för att ge eleverna betryggande tillsyn.
Ytterligare en tjänst måste därför inrättas. Innehavaren av denna skall ha
till huvuduppgift att handleda eleverna i arbetet med iordningställandet
av byggnaderna vid Baggå.
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
7. F. n. finns inom organisationen sju specialavdelningar nämligen vid
Lövsta, Långanäs, Fagared, Forsane, Sundbo, Margretelund och Ryagården.
Vid varje specialavdelning utgöres personalen i regel av 1 tillsynsman, 1 yrkesmästare
och 2 vårdare. Denna personaluppsättning är otillräcklig och
medger inte att under vissa tider mer än en befattningshavare åt gången
tjänstgör på dylik avdelning, överfall på personal och elever — i några fall
av livsfarlig natur ■— samt utbrytningsförsök har förekommit. Ur säkerhetssynpunkt
måste därför personalen utökas så att under dagtid två befattningshavare
alltid är i tjänst.
8—10. Motsvarande förslag framfördes inför innevarande budgetår (V ht
1957 s. 123) men bifölls ej.
11. Med hänsyn till höjningen av den allmänna lönenivån och tillkomsten
av ytterligare en yrkesskola behöver de för kontorshjälp avsedda medlen
räknas upp.
12. Under icke-ordinarieposten finns för innevarande budgetår tillgängligt
ett belopp av 409 774 kronor för avlönande av vikarier och praktikanter
samt utbetalning av obekvämhetstillägg. Medelsförbrukningen för ifrågavarande
ändamål under budgetåret 1956/57 uppgick till ca 500 000 kronor.
Medelsbehovet för såväl vikarier som obekvämhetstillägg ökar i samma
mån som antalet befattningshavare. För nästa budgetår erfordras ytterligare
100 000 kronor för avlönande av vikarier och 50 000 kronor för utbetalning
av obekvämhetstillägg.
13. Personaluppsättningen överensstämmer med vad som föreslagits av
kommittén för ungdomsvårdsskolorna.
Yttranden
över socialstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret
och statens organisationsnämnd. Skolöverstyrelsen har avgivit utlåtande
över framställningen i vad den avser förslag om försöksverksamhet
med enhetsskola vid Vemyra skolhem. Statens lönenämnd har yttrat sig i
fråga om lönegradsplacering av personal avsedd för ifrågavarande försöksverksamhet.
Skolöverstyrelsen avstyrker, att pågående av överstyrelsen ledd försöksverksamhet
med nioårig enhetsskola utsträckes till Vemyra skolhem. Enligt
överstyrelsens mening är det dock angeläget, att differentierad undervisning
och utbildning omfattande även klass 9 i möjligaste mån anordnas
för samtliga elever vid ungdomsvårdsskolorna. Detta torde kunna ske
efter mönster av den nioåriga enhetsskolan. överstyrelsen förordar, att pedagogisk
försöksverksamhet i syfte att åstadkomma differentierad undervisning
och utbildning vid ungdomsvårdsskolorna anordnas vid Vemyra
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
41
skolhem inom ramen för skolornas egen verksamhet.
Överstyrelsen anför vidare, att framställningen om uppflyttning i lönegrad
av två folkskollärartjänster inte kan motiveras med att överensstämmelse
därmed skulle nås med motsvarande lönesättning inom försöksdistrikt,
då folkskollärare, som undervisar på enhetsskolans högstadium, inte
på grund härav placeras i högre lönegrad.
Statens lönenämnd har — därest undervisningen vid Vemyra finnes böra
organiseras i form av nioårig enhetsskola — inte i och för sig något att erinra
mot att de änmeslärare, som avses för högstadiet, placeras i lönegrad
17. Lönenämnden ifrågasätter dock, huruvida skäl föreligger för en ändring
av ifrågavarande tjänster innan ställning tagits till ett av 1957 års
lärarutredning framlagt förslag om bl. a. avveckling av de nuvarande folkskollärartjänsterna
i 17 lönegraden.
Vad angår den föreslagna tjänsten som arbetsledare vid Vemyra finner
lönenämnden inte tillräckliga skäl föreligga för högre lönegradsplacering
än A 10, dvs. samma lönegrad som gäller för tjänsterna som jordbruksförman
resp. trädgårdsmästare vid skolhemmet.
Statskontoret kan inte understödja de i punkterna 1-—2 framförda förslagen.
Med hänsyn till att enhetsskolan ännu befinner sig på försöksstadiet
och hittills införts endast i begränsad omfattning inom det allmänna
skolväsendet bör det tills vidare anstå med anordnande av dylik verksamhet
inom ungdomsvårdsskoleorganisationen. Frågan om en övergång till
enhetsskoleform vid skolan synes böra hänskjutas till kommittén för ungdomsvårdsskolorna
för utredning.
Därest den planerade ungdomsvårdsskolan på Visingsö kommer till stånd
har statskontoret intet att erinra mot att skolan får den av socialstyrelsen
föreslagna personaluppsättningen.
Statskontoret vill inte motsätta sig att Eknäs -— allteftersom de beslutade
ändringarna av verksamheten vid skolan genomföres —- erhåller den
föreslagna personalförstärkningen. Vidare synes det motiverat, att Långanäs
med hänsyn till den särskilda karaktären av den nya specialavdelningen
vid skolan tillföres de begärda befattningarna med undantag fölen
vårdartjänst.
Mot förslaget om anvisande av ytterligare 3 600 kronor för kontorshjälp
har statskontoret intet att erinra. Däremot avstyrker ämbetsverket, att en
bokhållarbefattning inrättas vid Sundbo. Vidare synes det tills vidare böra
anstå med inrättande av ytterligare en assistenttjänst vid Råby.
Huruvida klientelet vid specialavdelningarna och vid sidoanstalten Baggå
är så svårhanterligt, att ytterligare vårdpersonal nu är erforderlig undandrar
sig statskontorets bedömande.
De i punkterna 8—10 gjorda yrkandena, som framförts tidigare, bör cj
heller nu vinna tillmötesgående.
42
Kung!. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
Statskontoret vill inte motsätta sig den begärda uppräkningen av medel
till vikariatsersättningar.
Prövningen av frågan om ordinariesättning av vissa tjänster bör anstå
i avvaktan på resultatet av pågående utredning om ungdomsvårdsskolorna.
Statens organisationsnämnd anser det önskvärt att skolformerna inom
ungdomsvårdsskoleorganisationen nära ansluter sig till det allmänna skolväsendets.
Det synes emellertid tveksamt, huruvida den föreslagna tidpunkten
är lämplig för anordnande av enhetsskoleundervisning inom organisationen.
Nämnden finner den föreslagna personaluppsättningen vid den planerade
ungdomsvårdsskolan på Visingsö väl avpassad. Vidare synes den beräknade
personalökningen vid Eknäs motsvara utökningen av platsantalet
och klientelförändringen vid skolan. Med hänsyn till klientelets art vid den
nya specialavdelningen vid Långanäs synes det lämpligt att, såsom socialstyrelsen
föreslagit, en översköterska i stället för en yrkesmästare ingår i
personaluppsättningen.
Med anledning av socialstyrelsens förslag om en assistenttjänst vid Råby
erinrar organisationsnämnden, att vid denna skola elevantalet per assistent
är högre och vårdstandarden följaktligen lägre än vid andra motsvarande
skolor inom organisationen. Skulle Råby tillföras ytterligare en
assistenttjänst blir förhållandet omvänt. Om Råby kan rekryteras med
elever, som kan förutses kräva mindre insats av assistentarbete än genomsnittligt,
bör personalökning kunna undvikas utan men för vårdstandarden.
Vad angår personalbehovet på specialavdelningarna framhåller organisationsnämnden,
att om alltid två befattningshavare skall kunna vara i
tjänst samtidigt under dagtid krävs tre vårdare per avdelning. Huruvida
klientelförsämringen är sådan att dubblerad tjänst behövs under all dagtid
undandrar sig nämndens bedömande.
Därest tillsyn skall kunna anordnas dygnet runt vid sidoavdelningen
Baggå torde det vara erforderligt att utöka personalen med en befattningshavare.
Statens skolor tillhörande barna* och ungdomsvården: Omkostnader
Anslag Nettoutgift
3 590 500 3 978 525
3 683 500
1956/57
1957/58 (statsliggaren s. 327)
Yrkanden
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) anfört, att styrelsen vid sin beräkning
av anslagsbehovet utgått ifrån att det totala platsantalet vid skolorna under
nästa budgetår kommer att utgöra 843, vilket innebär en ökning med ea 12
Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1958
43
procent jämfört med budgetåret 1956/57. Styrelsen hemställer, att anslaget
höjes med 473 700 kronor.
16 000
209 200
10 000
50 000
11 000
48 000
11 000
37 000
11 000
50 000
12 000
8 500
1. Reseersättningar
2. Bränsle, lyse och vatten
3. Övriga expenser
4. Inventarier m. m.
5. Tvätt och renhållning
6. Utspisning
7. Beklädnad
8. Hälso- och sjukvård
9. Undervisning, lek och idrott
10. Elevbelöningar
11. Eftervård och utackordering
12. Skyddskläder åt befattningshavare
+ 473 700
Motivering
1. Reseersättningar. Utgift 1955/56 102 500, 1956/57 115 110; anslag
1957/58 112 600. — Medelsbehovet ökar på grund av utvidgningen av anstaltsorganisationen
och det ökade elevantalet.
2. Bränsle, etc. Utgift 1955/56 825 869, 1956/57 953 658; anslag 1957/58
815 000.
3. övriga expenser. Utgift 1955/56 82 600, 1956/57 95 100; anslag 1957/58
119 600. — För att det administrativa arbetet vid skolorna skall kunna
effektiviseras till förmån för vård- och fostringsarbetet bland eleverna behövs
en upprustning med kontorsinventarier för 20 000 kronor. För nästa
budgetår bör 5 000 kronor beräknas för ändamålet. Vidare bör posten höjas
med 5 000 kronor med hänsyn till den utökade anstaltsorganisationen.
4. Inventarier. Utgift 1955/56 125 000, 1956/57 125 000; anslag 1957/58
155 000. — Enligt en av socialstyrelsen år 1954 verkställd undersökning
fanns behov av upprustning och anskaffning av inventarier för 182 000 kronor
under förevarande anslagspost (V ht 1955 s. 107). 1955 beviljades 20 000
kronor för ändamålet; anslagsposten bör nu räknas upp med ytterligare
50 000 kronor.
5. Tvätt och renhållning. Utgift 1955/56 71 454, 1956/57 76 898; anslag
1957/58 75 000. — Med hänsyn till den utökade anstaltsorganisationen bör
posten räknas upp med 11 000 kronor.
6. Utspisning. Utgift 1955/56 833 499, 1956/57 869 221; anslag 1957/58
925 000. — Medelsbehovet ökar med 48 000 kronor på grund av det ökade
elevantalet.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
7. Beklädnad. Utgift 1955/56 453 711, 1956/57 468 907; anslag 1957/58
514 000. — Posten bör höjas med 11 000 kronor med hänsyn till ökad elevbeläggning
och elevomsättning.
8. Hälso- och sjukvård. Utgift 1955/56 122 423, 1956/57 144 597; anslag
1957/58 125 000. -— Ungdomsvårdsskolornas elever är undantagna från det
s. k. utomlänsavtalet. På grund härav utgör dagskostnaden för sjukhusvård
av elever, som är utomlänspatienter, 35—50 kronor mot eljest 3 kronor per
dag. Centrala förhandlingar bör upptas i avsikt att få utomlänsavtalet tilllämpligt
på ungdomsvårdsskolornas elever. Med hänsyn till det ökade elevantalet
ökar medelsbehovet med 37 000 kronor. Om utomlänsavtalet får tilllämpas
behöver posten räknas upp med endast 7 000 kronor.
9. Undervisning, lek och idrott. Utgift 1955/56 100 706, 1956/57 103 355;
anslag 1957/58 110 000. — Medelsbehovet ökar med 6 000 kronor på grund
av det ökade platsantalet. I samband med införandet av enhetsskola vid
Vemyra måste skolmateriel till en beräknad kostnad av 5 000 kronor nyanskaffas.
Anslagsposten bör räknas upp med tillhopa 11 000 kronor.
10. Elevbelöning. Utgift 1955/56 180 277, 1956/57 201 576; anslag 1957/58
174 200. — Utökningen av organisationen motiverar en uppräkning med
50 000 kronor.
11. Eftervård och utackordering. Utgift 1955/56 336 970, 1956/57 398 577;
anslag 1957/58 435 000. -— Antalet villkorligt utskrivna och utackorderade
elever beräknas öka. Anslagsposten bör därför höjas med 12 000 kronor.
12. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår (V ht
1957 s. 138).
Yttrande
Statskontoret har inte någon erinran mot beräkningen av utgifterna under
anslagsposten till reseersättningar samt posterna till tvätt och renhållning,
utspisning, beklädnad, elevbelöning och diverse.
Med hänsyn till att priset på kol- och koksbränslen sjunkit ifrågasättes,
om inte höjningen av delposten till bränsle, lyse och vatten bör begränsas
till 185 000 kronor.
Vad angår posten till övriga expenser erinrar statskontoret om att posten
för innevarande budgetår uppräknats med 32 000 kronor, varav 25 000 kronor
på grund av viss omfördelning av telefonkostnaderna. Den ändrade redovisningen
har i stort sett genomförts redan under budgetåret 1956/57. Vid
sådant förhållande kan ämbetsverket med hänsyn till belastningen inte tillstyrka
någon ytterligare förstärkning av anslagsposten.
Anslagsposten till inventarier har för innevarande budgetår uppräknats
med 30 000 kronor för anskaffning av utrustning till vissa nya anläggningar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
45
Nämnda belopp bör bibehållas under nästa budgetår för tillgodoseende av
inventariebehovet vid tillkommande nya avdelningar. Anslagsposten bör därför
upptagas med oförändat belopp, 155 000 kronor.
Statskontoret har inte något att erinra mot den föreslagna uppräkningen
av posten till hälso- och sjukvård. Ämbetsverket vill i likhet med socialstyrelsen
framhålla angelägenheten av att centrala förhandlingar nu upptages
i syfte att få utomlänsavtalet tillämpligt även för ungdomsvårdsskolornas
elever.
Med hänsyn till medelsåtgången bör posten till undervisning, lek och
idrott bestämmas till oförändrat belopp. Posten till eftervård och utackordering
har för innevarande budgetår höjts med 60 000 kronor. Statskontoret
framhåller, att kommittén för ungdomsvårdsskolorna enligt sina direktiv
har att undersöka, huruvida behov föreligger av ytterligare utökning av resurserna
för vård utom skolorna. I avvaktan på resultatet av denna undersökning
bör posten nu inte ytterligare uppräknas.
Förslaget om medelsanvisning till skyddskläder åt befattningshavare bör
enligt statskontorets mening ej vinna beaktande.
Statskontoret föreslår slutligen, att anslagsposten till sjukvård m. m. åt
befattningshavare (utgift 1955/56 12 548, 1956/57 9 935; anslag 1957/58
17 500) med hänsyn till belastningen sänkes till 13 000 kronor.
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning
av inventarier m. m.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 45 000 kronor.
Socialstyrelsen har (skr. 2/10 1957) hemställt om anvisande av 96 200
kronor för anskaffning av inventarieutrustning m. m. enligt följande fördelning
till skolor, beträffande vilka socialstyrelsen begärt anslag för omeller
tillbyggnadsarbeten.
Eknäs |
30 000 |
Johannisberg |
30 000 |
Vemyra |
15 400 |
Gudmundsgården |
10 400 |
Östra Spång |
10 400 |
Summa kronor |
96 200 |
Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 41 000 kronor, vilket avsetts för anordnande av en
kurs för 30 assistenter, folkskollärare och yrkeslärare samt en kurs för
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
40 befattningshavare tillhörande vård- och tillsynspersonalen. Vardera
kursen.avses pågå tre veckor.
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) hemställt om anvisande av 41 000
kronor till dels en kurs för personal, som inte tidigare bevistat någon av
styrelsen anordnad kurs, dels en fortbildningskurs för sådan personal, som
tidigare med godkända vitsord genomgått en allmän kurs. Vardera kursen
bör omfatta tre veckor.
Härjämte föreslår styrelsen, att 10 000 kronor anvisas till bestridande
av kostnader för intern utbildning av personalen vid vissa skolor samt
4 800 kronor till en internatkurs för skolornas företagsnämnder.
Statskontoret vill inte motsätta sig att 41 000 kronor anvisas för att
personalutbildningen under budgetåret 1958/59 skall kunna fortgå i samma
omfattning som medgivits för innevarande budgetår. Socialstyrelsens framställning
i övrigt bör lämnas utan åtgärd.
Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.
Under denna rubrik har fr. o. m. budgetåret 1946/47 anvisats reservationsanslag
på tillhopa 271 500 kronor, varav för inrättande av inackorderingshem
232 000 kronor, för förnyelse av inventarier till vissa inackorderingshem
18 000 kronor och för bidrag till I.O.G.T. 21 500 kronor. — Reservationen
den 30 juni 1957 uppgick till 68 686 kronor.
Inackorderingshemmen drives av I.O.G.T. Staten betalar första årets
hyra och bestrider kostnaderna för inventarier med för varje hem högst
13 000 kronor. Fr. o. m. andra året må av statsmedel utbetalas underskottsersättningar
med högst årshyrans belopp (se nästföljande punkt).
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) erinrat om, att behovet av eftervårdsanordningar
för ungdomsvårdsskoleklientelet f. n. utredes av kommittén
för ungdomsvårdsskolorna. Styrelsen framlägger därför inte nu
några förslag om utvidgning eller väsentlig förändring av inackorderingshemsverksamheten.
Till två inackorderingshem, för vilka den första sjuåriga avtalstiden
löper ut under budgetåret 1958/59, bör i enlighet med beslut vid 1956 års
riksdag bidrag utgå till förnyelse av inventariebeståndet med 3 000 kronor
per hem. Vidare föreslås, att I.O.G.T. erhåller 2 000 kronor för sin verksamhet
till förmån för inackorderingshemmen. — Anslaget bör enligt styrelsens
förslag alltså uppföras med 8 000 kronor.
Statskontoret har inte funnit anledning till erinran mot socialstyrelsens
beräkning av medelsbehovet.
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.
Inackorderingshemmen erhåller fr. o. m. andra året ersättning av staten
för uppkomna driftförluster, dock högst med ett belopp som motsvarar års
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
47
hyran. Fr. o. m. budgetåret 1956/57 utgår därjämte till husmoder vid inackorderingshem
kontant ersättning med 1 000 kronor för år utöver utgående
naturaförmåner. Till nämnda ändamål har för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 80 000 kronor. — Reservationen den 30 juni
1957 uppgick till 41 373 kronor.
Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) anfört, att åtta hem beräknas vara
i verksamhet under nästa budgetår. Årshyran uppskattas till i genomsnitt
9 000 kronor per hem. Kostnaderna för underskottsersättningar beräknas
därför till 72 000 kronor för budgetår.
Styrelsen upprepar sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår
framförda förslag att den kontanta ersättningen till husmödrarna vid
inackorderingshemmen höjes från 1 000 till 2 000 kronor om året, vilket
innebär att inedelsbehovel för sådana ersättningar skulle bli 16 000 kronor.
Av den å anslaget förefintliga reservationen beräknas 20 000 kronor
komma att återslå vid utgången av innevarande budgetår. Anslagsbehovet
skulle alltså uppgå till (72 000 + 16 000 — 20 000) 68 000 kronor.
Statskontoret kan inte tillstyrka socialstyrelsens förnyade framställning
om höjning av ersättningen till husmödrarna vid inackorderingshemmen.
Ämbetsverket beräknar i anslutning härtill medelsbehovet till 60 000
kronor.
Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
För innevarande budgetår har under denna rubrik på kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond anvisats ett investeringsanslag av
1 180 000 kronor.
Yrkanden
Socialstyrelsen har (skr. 4/5 och 2/10 1957) anmält ett behov av 3 862 000
kronor för nästa budgetår.
1. Nya verkstadslokaler m. m. samt ombyggnad av tvättstuga
vid Eknäs 515 000
2. Inköp av fritidsstuga vid Fagared 15 000
3. Staket kring specialavdelningen vid Forsane 17 000
4. Mekanisk verkstad vid Johannisberg 180 000
5. Utskrivningsavdelning jämte nya expeditionslokaler samt
bostadshus vid Vemyra 405 000
6. Utskrivningsavdelning vid Gudmundsgården 240 000
7. Utskrivningsavdelning vid östra Spång 235 000
8. Vissa förbättringsarbeten vid Ryagården m. m. 61 000
9. Nya personalbostäder 1 817 000
10. Omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Långanäs
m. m. 350 000
11. Färdigställande av bostadshus vid Lövsta och Fagared 27 000
3 862 000
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
Beträffande yrkandena under punkterna 1—10 har samråd ägt rum med
byggnadsstyrelsen och kommittén för ungdomsvårdsskolorna.
Motivering
1. I enlighet med tidigare godkänd plan bör återstående lokaler i huvudbyggnaden
vid Eknäs successivt utrymmas och ersättas med nya lokaler.
Följande lokalbehov bör tillgodoses genom nybyggnad: lektionssal för teoretisk
undervisning, gymnastiksal, lokaler för tvättinrättning samt arbetssalar
för vävning och arbetsterapi.
2. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår (prop.
1957:1, bilaga 26, s. 3).
3. Motsvarande förslag framställdes senast inför innevarande budgetår
(prop. 1957:1, bilaga 26, s. 3). Staket behöver uppföras kring avdelningen
för att hindra rymningar.
4. Ett likalydande förslag lades fram senast inför innevarande budgetår
(prop. 1957:1, bilaga 26, s. 3). Den barack, i vilken den mekaniska verkstaden
vid skolan nu är inrymd, är trång, otidsenlig och hårt sliten. Den
är dessutom kall och dragig. Golvet och fundamenten för maskinerna är
vidare i ett sådant skick att maskinerna inte kan arbeta med erforderlig
precision. Härigenom blir yrkesutbildningen vid skolan lidande.
5. I samband med sina anslagsäskanden under driftbudgeten för nästa
budgetår har styrelsen föreslagit att försöksverksamhet med enhetsskola
anordnas vid Vemyra. De nuvarande lokalerna vid skolhemmet är dimensionerade
för ett yngre och mera lättskött klientel än det som nu vårdas
på skolan. Ytterligare förskjutning mot högre åldersgrupper kan väntas.
Genom nybyggnad av en utskrivningsavdelning bör därför skapas möjligheter
för uppdelning av eleverna i mindre grupper. I samband härmed bör
ytterligare kontorslokaler anordnas. Behovet av personalbostäder ökas genom
tillkomsten av en utskrivningsavdelning och försöksverksamheten med
enhetsskola.
6—7. Förslag om utskrivningsavdelningar vid Gudmundsgårdens och
Östra Spångs skolhem framlades år 1954 av ungdomsvårdsskoleutredningen.
Behovet av utskrivningsavdelningar av samma typ som finns vid yrkesskolorna
har ytterligare ökat sedan utredningens förslag avlämnades. På
grund av åldersförskjutningarna och svårigheterna att överflytta det äldre
skolhemsklientelet till yrkesskolorna vårdas f. n. elever över skolpliktig
ålder vid Gudmundsgården och östra Spång. Möjligheterna till differentiering
och uppdelning av klientelet i mindre grupper bör ökas. Utskrivningsavdelningarna
avses i första hand för äldre elever som erhållit anställning,
genomgår yrkesutbildning i orten eller som fortsätter sin skolgång utanför
skolhemmet.
Kungl. Maj.ts proposition nr i 17 år 1958
49
8. Vid Ryagården saknas tillfredsställande möjligheter att förvara produkter
från skolans jordbruk och andra matvaror. En kylanläggning bör
därför anordnas i huvudköket. Vidare bör ett WC för personalen inredas
i elevförläggningen Björkhaga. Dessutom bör badrum inredas i elevförläggningen
Gammelgården. Kostnaderna för de ifrågavarande anordningarna
beräknas till 31 000 kronor.
Efter tillkomsten av den nya specialavdelningen kommer vattentillgången
vid skolan att vara otillräcklig. Ytterligare en borrbrunn behöver därför
anordnas. Kostnaderna härför beräknas till 30 000 kronor.
9. Behovet av personalbostäder uppgår f. n. till 40 familjebostäder och
lika många bostäder för ogift personal. Under nästa budgetår bör bostadslägenheter
uppföras i följande omfattning.
Skola |
Befattningshavare |
Storlek |
Kostnad |
Lövsta |
Bitr. läkare eller psykolog, |
1 X 90 |
340 000 |
assistent och folkskollärare |
2 X 90 |
||
Långanäs |
assistent |
1 X 90 |
100 000 |
två vårdare |
2 X 65 |
140 000 |
|
yttre arbeten för ovanstående |
65 000 |
||
Forsane |
två vårdare |
2 X 65 |
155 000 |
Sundbo |
» » |
2 X 65 |
210 000 |
Bistagården |
rektor |
1 X 90 |
72 000 |
assistent och yrkeslärare |
2 X 65 |
115 000 |
|
två vårdare |
2 X 65 |
140 000 |
|
yttre arbeten för ovanstående |
80 000 |
||
Morängen |
två yrkeslärare |
2 X 65 |
165 000 |
Broby |
yrkeslärare och hantverkare |
2 X 65 |
150 000 |
Johanni sberg |
en vårdare |
1 X 65 |
85 000 |
Summa kronor |
1 817 000 |
10. Efter besiktning av anläggningen för vatten och avlopp vid Långanäs
har bl. a. framhållits, att de nuvarande vattenbrunnarna är otillräckliga
och att sjövatten i viss utsträckning måste användas trots att del är olämpligt
på grund av föroreningar. Med nuvarande anordningar blir avloppsvattnet
från skolan inte tillräckligt renat, varför vattnet i den i närheten
av skolan belägna sjön, till vilken avloppsvattnet ledes, i hög grad förorenas.
Del är därför nödvändigt att lägga om de yttre avloppsledningarna samt
4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 117
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
anordna en ny borrbrunn och en reningsanläggning för höggradig rening
av avloppsvattnet.
11. För uppförande av vissa bostadslägenheter vid Fagared, Homo, Morängen
och Lövsta har vid 1956 års riksdag anvisats 294 500 kronor under
reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. Sedan byggnadsarbetena vid Homo och
Morängen färdigställts återstår av de anvisade medlen 142 000 kronor.
Kostnaderna för de ifrågavarande bostadshusen vid Fagared och Lövsta
beräknas av styrelsen till 169 000 kronor. Ytterligare 27 000 kronor bör
därför anvisas för ändamålet. I samband härmed har styrelsen anmält, att
å det nämnda reservationsanslaget har vid utförandet av vissa andra byggnadsföretag
uppkommit besparingar med tillsammans 15 042 kronor, varjämte
927 kronor av anslaget ännu inte anvisats till visst byggnadsföretag.
Nämnda belopp — tillhopa 15 970 kronor — synes kunna utnyttjas för
det här ifrågavarande ändamålet.
Yttranden
Statskontoret, som utgår ifrån att i nuvarande läge någon ökad inedelsanvisning
under anslaget inte kan ifrågakomma, anser det svårt att göra
någon angelägenhetsgradering mellan de olika byggnadsprojekten.
I anslutning till förslaget att bygga ytterligare personalbostäder uttalar
statskontoret, att de begränsade resurser, som kan ställas till förfogande
för byggnadsverksamhet vid skolorna, främst bör disponeras för åtgärder
som ökar tillgången på elevplatser. Ämbetsverket erinrar i detta sammanhang
även om att statsmakterna vid sitt ställningstagande år 1956 (prop.
1956:116 s. 75) till de principiella riktlinjerna för tjänstebostadssystemel
utgått från att bostadsförsörjningen i främsta rummet är att anse som en
kommunal angelägenhet. Anordnandet av uthyrningsbostäder genom statens
försorg kunde därför starkt begränsas.
Byggnadsstyrelsen tillstyrker socialstyrelsens framställning om anvisande
av ytterligare medel till personalbostadshus vid Fagared och Lövsta.
Departementschefen
Platssituationen vid skolorna m. m.
Efterfrågan på platser inom ungdomsvårdsskoleorganisationen har genomgått
betydande förändringar under det senaste decenniet. Under åren
1949—1954 gick antalet elever vid skolorna ned från ca 850 till omkring
600. Denna kraftiga minskning av elevantalet torde bl. a. kunna förklaras
av att samhällets resurser att ge lämplig vård i andra former än på anstalt
efterhand ökats med påföljd att anstaltsvård behövt tillgripas i allt mindre
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
51
utsträckning. Det ligger i sakens natur att det var de lindrigaste fallen
som under denna utveckling försvann från ungdomsvårdsskolorna.
Fr. o. m. år 1955 började efterfrågan på platser vid skolorna att öka.
Denna ökning har härefter fortgått i alltmer stegrat tempo. Till belysning
härav kan nämnas, att summan av antalet på skolorna intagna elever
jämte exspektanter — personer beträffande vilka beslut om intagning på
ungdomsvårdsskola föreligger men vilka ännu ej intagits — utgjorde 676
den 1 januari 1955, 729 den 1 januari 1956, 831 den 1 januari 1957, 920
den 1 januari 1958 och 942 den 1 februari 1958. Såsom jag utvecklar
närmare i det följande utgör summan av antalet elever och exspektanter
inte något exakt mått på platsbehovet, men de anförda siffrorna torde ge
en bild av hur snabb utvecklingen har varit. Antalet vid skolorna -— skolhemmen
för elever i skolåldern, yrkesskolorna för äldre ungdomar samt
hemskolan Bistagården för väntande mödrar och mödrar med barn ■—
tillgängliga vårdplatser utgör f. n. 786.
Den stegrade efterfrågan på platser vid skolorna torde till en del kunna
förklaras med att antalet ungdomar i de aktuella åldersgrupperna ökat
under senare år. Emellertid torde också en ökad brotts- och asocialitetsfrekvens
hos ungdomen ha medverkat till utvecklingen. Särskilt gäller
detta vissa tillgreppsbrott, av vilka de under senare år ökande bilstölderna
tilldragit sig allt större uppmärksamhet. Av väsentlig betydelse är också
ikraftträdandet den 1 juli 1954 av 1952 års lagstiftning om påföljd för
brott av underårig. Enligt denna lagstiftning må den som ej fyllt 18 år
inte dömas till fängelse, straffarbete eller förvaring om ej särskilda skäl
föreligger. Normalt skall den som begått brott och som är under 18 år
behandlas inom socialvården och inte inom fångvården. På grund härav har
hela ökningen av antalet mycket svårbehandlade ungdomar i denna ålder
tillförts ungdomsvårdsskolorna.
Utvecklingen har alltså under de senaste åren inneburit både en ökning
av efterfrågan på platser vid skolorna och en ökning av elevernas svårhetsgrad.
Skolornas resurser har samtidigt förbättrats genom olika åtgärder,
såsom nybyggnad av specialavdelningar, modernisering av äldre byggnader,
ökning av personalen och ökning av möjligheterna till utackordering i
familjevård. Förbättringen av resurserna har emellertid inte hållit jämna
steg med ökningen av behovet.
Av de anförda siffrorna framgår, alt platsbrist föreligger inom skolorganisationen
och att bristen tenderar att öka. Uttryckt såsom skillnaden
mellan å ena sidan antalet intagna elever och antalet exspektanter
samt å andra sidan det sammanlagda antalet platser på skolorna
uppgick bristen den 1 februari i år för organisationen i dess helhet till 156
platser. Underskottet på platser är koncentrerat till specialskolorna för
psykiskt abnorma vid Lövsta (skolhem och yrkesskola för pojkar) och
Ryagården (yrkesskola för flickor) samt till yrkesskolorna i övrigt, medan
52 Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
ett visst platsöverskott finns vid skolhemmen och hemskolan. Med utgångspunkt
från de av socialstyrelsen uppgivna siffrorna på antalet intagna
jämte exspektanter den 1 februari i år skulle det totala platsunderskottet
vid Lövsta och yrkesskolorna kunna uppskattas till 192, varav 28 vid Lövsta,
101 vid yrkesskolorna för pojkar och 63 vid yrkesskolorna för flickor. Å
andra sidan fanns vid skolhemmen för pojkar 33, vid skolhemmet för flickor
1 samt vid hemskolan 2 outnyttjade platser. Jag vill emellertid framhålla,
att det ifrågavarande siffermaterialet måste bedömas med försiktighet.
En viss reduktion av den på detta sätt framräknade platsbristen är
sålunda motiverad med hänsyn till att bland exspektanterna — såsom
kommittén för ungdomsvårdsskolorna framhållit — inräknas en del personer
som redan är intagna på ungdomsvårdsskola men som skall överflyttas
till annan skola inom organisationen. Vidare brukar erfarenhetsmässigt för
en del av exspektanterna intagning på ungdomsvårdsskola inte bli aktuell
på grund av att vård i annan form kan ordnas eller av andra orsaker. Av
angivna skäl torde det vara befogat att reducera den anförda siffran på det
totala platsunderskottet med omkring 50.
Sedan vissa av riksdagen redan beslutade förstärkningar av organisationen
genomförts beräknas ytterligare 49 vårdplatser tillkomma, varav 18
vid yrkesskolorna för pojkar, 7 vid skolhemmen för pojkar, 16 vid yrkesskolorna
för flickor samt 8 vid ett hospits för pojkar.
Även härefter kommer brist på omkring 100 platser att kvarstå vid Lövsta
och yrkesskolorna. Det finns enligt min mening all anledning anta, att
denna platsbrist kommer att tillta om inte åtgärder vidtas för att så snabbt
som möjligt bygga ut organisationens kapacitet. Härför talar bl. a., att
antalet ungdomar i de åldersgrupper, från vilka ungdomsvårdsskolorna
hämtar sina elever, kommer att avsevärt öka åtminstone fram till mitten
av 1960-talet. Det möter emellertid stora svårigheter att med någon grad
av säkerhet bedöma utvecklingen under de närmaste åren. Även om man
skulle utgå ifrån att vanarts- och brottsfrekvensen bland ungdomen blir
oförändrad synes det realistiskt att med hänsyn till befolkningsutvecklingen
räkna med att efterfrågan på vårdplatser inom ungdomsvårdsskolorna
under de närmaste åren kommer att öka i inte obetydlig omfattning.
I likhet med kommittén för ungdomsvårdsskolorna finner jag det därför
angeläget, att skolornas resurser snabbt förstärkes så att i första hand den
akuta platsbristen kan avvecklas.
I detta sammanhang vill jag erinra om att sedan början av år 1957 inom
justitiedepartementet pågått konferenser för samordning av åtgärder mot
ungdomsbrottsligheten. Vid konferenserna har frågan om platsbristen vid
ungdomsvårdsskolorna uppmärksammats. Statsrådet Ivjellin och de deltagande
riksdagsledamöterna har sålunda i skrivelse till Kungl. Maj:t den
27 februari 1958 bl. a. uttalat, att en omedelbar upprustning av ungdomsvårdsskolorna
—- jämsides med en förstärkning av polisens effektivitet -—
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
53
är den viktigaste åtgärd som i dagens läge kan vidtagas för att med verkan
på kort sikt bekämpa ungdomsbrottsligheten.
Jag torde nu få övergå till att närmare behandla de av kommittén framlagda
förslagen.
Förslag till utbyggnad av organisationen
Vad först beträffar förslaget om anordnande av en ungdomsvårdsskola
för pojkar på Visingsö med plats för 24 elever och inköp av en fastighet
på ön för ändamålet har kommittén uttalat en viss tveksamhet med hänsyn
till fastighetens läge. Vidare har byggnadsstyrelsen uttalat, att fastigheten
även efter de föreslagna reparations- och omändringsarbetena i fråga om
standard och ändamålsenlighet inte blir jämförbar med en nybyggnad.
Fastän jag i viss utsträckning måste dela de sålunda anförda synpunkterna
anser jag mig dock med hänsyn till rådande läge på vårdområdet böra
förorda, att fastigheten inköpes och att en ungdomsvårdsskola för pojkar
anordnas på densamma.
Kommittén har föreslagit, att skolan skall avses för välbegåvat normalklienlel.
Detta torde innebära, att till skolan skulle hänvisas elever av
samma slag som f. n. vårdas på Fagared. Då någon platsbrist hittills inte
förelegat vid Fagared bör anordnandet av yrkesskolan på Visingsö kombineras
med att ökade vårdresurser tillskapas inom organisationen för den
elevkategori, för vilken platsbehovet är mest trängande, nämligen Lövstaklientelet.
Jag återkommer till denna fråga i det följande vid behandlingen
av vissa förslag av kommittén i fråga om Fagared.
De av kommittén anförda skälen mot ett nedläggande av Gräskärrs
yrkesskola finner jag bärande. Det synes uteslutet att i nuvarande läge
avhända sig en för ungdomsvårdsskoleverksamhet i stort sett väl lämpad
fastighet. Då det emellertid står klart att skolan i sitt nuvarande skick inte
kan på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift, främst på grund av de
nuvarande förläggningslokalernas dåliga skick, måste den tillföras ökade
resurser. Jag kan därför tillstyrka, att den nuvarande elevförläggningen
ombygges och att tre nya elevhem jämte en specialavdelning uppföres på
skolan i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag. Antalet
vårdplatser vid skolan kommer härigenom alt öka till 46. Statskontoret
har ifrågasatt, att elevhemmen skulle byggas med plats för femton elever
i stället för tio som kommittén föreslagit. Med hänsyn till alt skolan är
avsedd för det yngsta yrkesskoleklienlelet anser jag mig dock kunna tillstyrka
den av kommittén föreslagna storleken på ifrågavarande elevhem.
Kommittén har föreslagit, att uppförandet av de nya elevförläggningarna
och ombyggnaden av den nuvarande förläggningsbyggnaden skall ske
i fyra etapper. I syfte all snabbt få fram nya platser vid skolan bör enligt
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
min mening i en första etapp uppföras samtliga elevförläggningar medan
ombyggnadsarbetena utföres i en eller flera senare etapper.
Fr. o. m. innevarande budgetår har medel anvisats till ökat antal besök
av psykiater vid Fagared. Syftet har härvid varit att möjliggöra hänvisning
av en del av de lindrigare Lövstafallen till skolan. Kommittén har nu
fullföljt ifrågavarande tanke och föreslagit, att Fagared efter vissa ändringsarbeten
samt förstärkning av personalen skall ta emot 15 elever av
Lövstaklientelet. Mot detta förslag har invändningar gjorts vid remissbehandlingen.
Främst har därvid åberopats, att olägenheter befaras uppkomma
genom den klientelblandning, som skulle uppstå vid skolan. Vidare
har hl. a. anförts, att närheten till Göteborg och beskaffenheten av den
trakt där skolan ligger skulle göra skolan mindre lämplig för det föreslagna
ändamålet. Jag har förståelse för de sålunda anförda betänkligheterna mot
förslaget. Emellertid måste beaktas, att frågan om ökade vårdresurser för
Lövstaklientelet är ytterst angelägen. I avvaktan på en lösning på längre
sikt av detta problem är det enligt min mening ofrånkomligt att provisoriskt
öka vårdresurserna för dessa elever. Av de nuvarande skolorna inom
organisationen synes Fagared vara den lämpligaste för uppgiften att bereda
en temporär avlastning av Lövstaskolan. Under senare tid har Fagaredsskolan
vanligen inte varit fullbelagd. Den har vidare nyligen tillförts en
specialavdelning varjämte såsom nämnts medel anvisats för ett ökat antal
besök av psykiater vid skolan. Genom tillkomsten av en yrkesskola på
Visingsö och genom i det följande föreslagen omdisposition av Hammargårdens
skolhem till yrkesskola ökas antalet vårdplatser för det klientel,
som nu mottages på Fagared. Av anförda skäl anser jag mig böra biträda
kommitténs förslag att till Fagared skall såsom ett provisorium efter hand
hänvisas 15 elever av Lövstaklientelet.
Även mot omdispositionen av Hammargårdens skolhem till yrkesskola
har framförts invändningar i vissa remissyttranden. Främst har härvid
hänvisats till de olägenheter, som följer med skolans läge i närheten av
Stockholm och barnbyn Skå. Vidare har påpekats, att det skulle vara
olämpligt att med hänsyn till en blivande övergång till enhetsskola inom
ungdomsvårdsskolorna minska antalet skolhemsplatser. Lokalernas beskaffenhet
har därjämte anförts som argument. Såsom framgår av de i det
föregående lämnade uppgifterna föreligger emellertid f. n. ett inte obetydligt
platsöverskott inom skolhemssektorn. Det har därför legat nära till
hands alt försöka att på ett eller annat sätt tillfälligt utnyttja detta platsöverskott
för vård av yrkesskoleelever, för vilka en avsevärd platsbrist
föreligger. Det är enligt min mening nödvändigt att i rådande läge på
vårdområdet maximalt utnyttja organisationens kapacitet. Av de nuvarande
skolhemmen kan endast Hammargården med små ändringar utnyttjas för
yrkesskoleändamål. Skolan har en längre tid varit lågt utnyttjad, tidvis
har sålunda endast omkring tolv elever varit intagna. En ny förläggning
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958 55
har för en tid sedan färdigställts som ersättning för en nedbrunnen förläggningsbyggnad.
Trots olägenheterna anser jag mig böra förorda, att skolan
fr. o. m. nästa budgetår tills vidare utnyttjas för yrkesskoleverksamhet.
Skolan är f. n. avsedd för 26 elever. Kommittén har med hänsyn till att
elevernas svårhetsgrad ökas föreslagit, att platsantalet vid skolan efter
omdispositionen minskas till 20. Häremot har jag intet att erinra.
I fråga om anordnandet av vårdverksamheten vid skolan efter omdispositionen
kan jag i stort sett godtaga vad kommittén föreslagit. Jag förutsätter,
att verksamheten närmare utformas av socialstyrelsen i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen och kommittén.
Socialstyrelsen och Stockholms stads barnavårdsnämnd har i sina remissyttranden
anfört, att en specialavdelning bör uppföras vid Hammargården.
Barnavårdsnämnden har framhållit, att härigenom möjligheter skulle skapas
att snabbt placera ungdomar för vilka häktning eljest ifrågasättes.
Nämnden har vidare påpekat, att en betydande del av det svårt belastade
klientel som väntar på plats på ungdomsvårdsskola kommer från Stockholm.
För egen del vill jag i denna fråga anföra, att det är en påtaglig
brist i organisationen, att det inte finns en sluten vårdavdelning inom
någorlunda bekvämt avstånd från Stockholm. Ungdomskriminaliteten är i
stor utsträckning ett storstadsproblem och avsaknaden av effektiva vårdmöjligheter
i huvudstadens närhet har ofta fått till följd att ungdomar, som
begått brott och som bort omhändertagas inom socialvården, i stället måst
häktas och intagas på fångvårdsanstall. I andra fall har dylika ungdomar
fortsatt sin brottslighet på grund av att de inte kunnat tas om hand på ett
effektivt sätt. Tillkomsten av en specialavdelning vid Hammargården skulle
sannolikt minska de nämnda olägenheterna och vara ett värdefullt hjälpmedel
i bekämpandet av ungdomskriminaliteten i Stockholm. Jag är därför
positivt inställd till att en dylik avdelning anordnas i anslutning till Hammargården.
Något utformat förslag föreligger emellertid inte. Byggnadsstyrelsen
har under hand uppskattningsvis angivit kostnaden för en specialavdelning
med åtta platser till ca 500 000 kronor. Denna kostnad, vilken inte
innefattar personalbostäder, inger betänkligheter. Det bör vara möjligt att
tillgodose behovet till en lägre kostnad per vårdplats. Då behovet av en sluten
avdelning i Stockholmstrakten måste betraktas som trängande, anser
jag dock, att frågan bör underställas riksdagen redan i förevarande sammanhang.
Vid beräkningen i det följande av anslaget till byggnadsarbeten
vid ungdomsvårdsskolorna räknar jag därför in ett belopp av 150 000 kronor
för påbörjande av en specialavdelning i anslutning till Hammargården.
Avdelningen skall i första hand avses för ungdom från Stockholm eller dess
omgivningar som på grund av brott omhändertagits för skyddsuppfostran
och i avvaktan på annan placering eller för utredning bör vistas i stadens
närhet.
Med hänsyn till det stora behovet av platser på yrkesskolor för flickor an -
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
ser jag mig böra tillstyrka förslaget att på tre år förhyra egendomen Håkanstorp
och där anordna en skolavdelning med plats för 14 elever.
Kommitténs förslag att anordna en utskrivningsavdelning vid Gudmundsgården
genom att för ändamålet förhyra en lokal härför utom skolans område
är jag — med hänsyn till vad bl. a. skolans styrelse anfört — inte beredd
tillstyrka. Ej heller kan jag f. n. förorda, att en särskild byggnad för
ändamålet uppföres. Jag kommer i det följande att föreslå en avsevärd uppräkning
av de medel, som är avsedda för utackordering av ungdomsvårdsskoleelever.
Om verksamheten härmed utvidgas bör antalet elever på skolhemmen
kunna ytterligare minskas, varför vårdresurserna för skolhemseleverna
i stort sett torde bli tillräckliga tills vidare även efter en omdisposition
av Hammargården till yrkesskola.
Förslaget att som en försöksverksamhet placera ett antal elever vid ungdomsvårdsskolorna
i skogligt arbete under kvalificerad ledning finner jag
i likhet med flertalet remissmyndigheter väl värt att pröva. Även om man,
såsom överstyrelsen för yrkesutbildning framhåller, måste räkna med att
eleverna efter avslutat sådant arbete i många fall inte kommer att kvarstanna
på landsbygden, kan skogsarbetet dock vara av ett visst terapeutiskt
värde, vilket bestyrkes av de erfarenheter som Stockholms stads barnavårdsnämnd
haft av liknande verksamhet för eleverna vid barnbyn Skå.
Då vidare på detta sätt ett antal vårdplatser snabbt kan tillskapas tillstyrker
jag kommitténs förslag om anvisande av medel till anordnande och
drift av provisoriska förläggningar.
Något särskilt anslag till förvärv av fastighet för ungdomsvårdsskoleändamål
anser jag mig inte böra tillstyrka. Vid behandlingen i det följande av
investeringsanslaget till byggnadsarbeten vid skolorna föreslår jag emellertid
att Kungl. Maj :t skall äga viss befogenhet att vid behov disponera om
medel i syfte att kunna förvärva lämplig fastighet för detta ändamål.
Kommittén har vidare föreslagit flera åtgärder för att göra elevbehandlingen
mer effektiv och förbättra resurserna för eftervård och utackordering
av elever. Kommittén räknar med att härigenom vårdtiderna vid skolorna
skall kunna förkortas och antalet återtagningar av villkorligt utskrivna
elever, som f. n. är påfallande stort, minskas. Genom att öka antalet elever
i familjevård skulle vidare ett antal platser kunna frigöras vid skolorna.
I likhet med kommittén anser jag det betydelsefullt, att ökade resurser
ställs till förfogande för de nämnda ändamålen. Vad angår vårdtiderna vid
skolorna vill jag erinra om att i några remissyttranden uttalats tveksamhet
om lämpligheten av att ytterligare förkorta dessa. Enligt min mening torde
möjligheterna att förkorta vårdtiderna genom de av kommittén föreslagna
åtgärderna få bedömas med försiktighet. Härför talar främst den av kommittén
påvisade stora frekvensen av återtagningar till skolorna av villkorligt
utskrivna elever. Resurserna synes därför främst böra sättas in på åtgärder
som kan nedbringa antalet återtagningar. Till det angivna syftet
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
57
kan en effektivare elevbehandling vid skolorna liksom ökade eftervårdsresurser
medverka.
Jag anser mig därför böra tillstyrka kommitténs förslag om en viss förstärkning
av personalorganisationen. Vidare tillstyrker jag den föreslagna
uppräkningen av anslagsposten till eftervård och utackordering i syfte
att bl. a. söka placera ytterligare 30—40 elever i familjevård.
Jag återkommer med preciserade förslag rörande dessa frågor vid min
behandling i det följande av medelsbehovet för ungdomsvårdsskoleorganisationen
under nästa budgetår.
Frågan om den av kommittén föreslagna ändringen av bestämmelserna
i ungdomsvårdsskolestadgan i fråga om villkorlig utskrivning av i skolhem
intagen elev torde böra anstå till en mera allmän översyn av stadgan.
Vad kommittén och arbetsmarknadsstyrelsen anfört rörande behandlingen
av arbetslösa elever föranleder inte någon erinran från min sida.
Om de av mig i det föregående förordade åtgärderna genomföres, kommer
ungdomsvårdsskolorna att direkt tillföras ytterligare minst 67 platser
utöver de 49 platser, som beräknas tillkomma genom redan beslutade åtgärder.
Genom omdisposition av Hammargården minskar platsantalet vid
skolhemmen för pojkar med 26 samtidigt som 20 platser tillföres yrkesskolorna
för pojkar. Det totala platsantalet vid skolorna skulle sålunda stiga
till 896. Härtill kommer de ökade placeringsmöjligheter, som kan vinnas
genom anordnandet av provisoriska förläggningar och ökad utackorderingsverksamhet.
Utöver nu redovisade förslag till platsökning torde ytterligare åtta platser
kunna vinnas genom anordnande av en specialavdelning vid Råby yrkesskola.
Denna skola är avsedd för elever över skolpliktig ålder som i begåvningshänseende
är något efterblivna. Specialavdelning saknas f. n. vid skolan.
De elever som behöver vård på sluten avdelning måste därför hänvisas
till specialavdelningen på Margretelund, vilken skola är avsedd för samma
klientel som Råby. Väntetiderna till denna avdelning är f. n. omkring fyra
månader. På grund av angivna förhållanden är det behövligt att öka vårdresurserna
vid skolan med en specialavdelning. Enligt vad jag inhämtat är
ägaren av skolfastigheten, stiftelsen för Råby räddningsinstitut, villig att
låta uppföra en dylik avdelning vid skolan och mot en skälig höjning av
arrendeavgiften upplåta avdelningen till staten.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna den ändring av
gällande arrendeavtal mellan staten och stiftelsen som föranledes av tillkomsten
av den ifrågavarande avdelningen.
De av mig föreslagna byggnadsarbetena vid Visingsö, Gräskärr och Hammargården
beräknas inte hinna bli färdigställda under nästa budgetår. Då
dessutom vissa byggnadsarbeten, vartill 1957 års riksdag beviljat anslag,
försenats, kommer sannolikt en avsevärd platsbrist att föreligga under
budgetåret.
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 är 1958
Med hänsyn till denna platsbrist är det givetvis angeläget att tillgängliga
resurser utnyttjas i full utsträckning. Jag förutsätter, att alla möjliga åtgärder
vidtas i detta syfte. Kommittén har inte ansett sig kunna f. n. föreslå
åtgärder för att med befintliga utrymmen öka platsantalet vid skolorna.
Ehuru jag har full förståelse för nackdelarna med att överbelägga skolorna,
bör dock i rådande läge — såsom för övrigt f. n. sker vid några skolor_
befintliga extra förläggningsutrymmen utnyttjas så långt detta är möjligt.
Jag övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under de olika anslagen
för nästa budgetår.
Avlöningar
I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan axarets
statsverksproposition, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, har
riksdagen (SU 14; Rskr 14) medgivit, att 27 vårdartjänster i Ae 8 vid ungdomsvårdsskolorna
uppflyttas till Ae 10 under benämningen förste vårdare.
Erforderliga medel torde beräknas i anledning härav.
Frågan om hur enhetsskoleundervisningen skall organiseras vid ungdomsvårdsskolorna
kommer att tas upp till behandling av kommittén för
ungdomsvårdsskolorna. Med hänsyn härtill är jag inte f. n. beredd att ta
ställning till socialstyrelsens förslag att anordna försöksverksamhet med
enhetsskola vid Vemyra skolhem. Dock har jag ej något att erinra mot att
differentierad undervisning och utbildning — i enlighet med vad skolöverstyrelsen
förordat — anordnas vid skolan efter mönster av den nioåriga
enhetsskolan. Ifrågavarande verksamhet bör ske inom ramen för skolans
nuvarande personalresurser. Jag kan därför inte tillstyrka förslaget om
inrättande av en arbetsledartjänst och uppflyttning i lönegrad av två folkskollärartjänster
vid skolan.
Jag tillstyrker, att för den nya elevavdelningen vid Eknäs inrättas en
tjänst som översköterska i Ae 9 och två vårdartjänster i Ae 8. Vidare förordar
jag, att ytterligare en assistenttjänst i Ae 17 tillföres skolan. Enligt
vad jag inhämtat torde emellertid den nya avdelningen vid skolan inte bli
färdigställd förrän omkring den 1 oktober 1958. På grund härav behöver
medel för de nämnda tjänsterna inte beräknas för första kvartalet av nästa
budgetår.
För den nya specialavdelningen vid Långanäs bör inrättas en tjänst som
tillsynsman i Ae 12, en tjänst som översköterska i Ae 9 och två vårdartjänster
i Ae 8. Då avdelningen inte torde bli färdigställd före den 1 april
1959 beräknar jag medel endast för ett kvartal av nästa budgetår. Socialstyrelsen
har utgått ifrån att platsantalet vid den största elevförläggningen på
skolan skall minskas från 27 till 19 samtidigt med tillkomsten av den nya
specialavdelningen. Med anledning härav vill jag framhålla, att jag i nuvarande
läge inte är beredd att förorda en sådan minskning av platsantalet
vid den ifrågavarande förläggningen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
59
Då vårdstandarden vid Råby såsom organisationsnämnden påpekat f. n.
är lägre än vid övriga skolor av motsvarande storlek, tillstyrker jag att
ytterligare en assistenttjänst i Ae 17 inrättas vid skolan.
Byggnadsarbetena vid den nya ungdomsvårdsskolan på Visingsö kommer
sannolikt inte att bli slutförda före den 1 juli 1959. Medel till avlönande
av personal vid skolan erfordras sålunda inte för nästa budgetår.
Jag anser mig på grund härav inte böra nu ta närmare ställning till frågan
om personaluppsättningen vid skolan.
Jag tillstyrker kommitténs förslag om beräknande av 94 000 kronor för
personal vid ny flickskoleavdelning vid Håkanstorp samt förslaget om förstärkning
av personalorganisationen vid Fagared med en assistenttjänst i
Ag 17, en tjänst som översköterska i Ag 9 och två vårdartjänster i Ag 8.
Däremot är jag inte beredd att nu ta definitiv ställning till de av kommittén
föreslagna personalförändringarna vid Hammargården. Det synes böra få
ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med ställningstagande till frågan
om anordnandet av elevutbildningen vid skolan vidtaga erforderliga personaländringar
i anledning av vad kommittén föreslagit.
Vidare tillstyrker jag, att personalorganisationen vid skolorna förstärkes
med två assistenter i Ag 17 och en bokhållare i Ag 15.
I årets statsverksproposition (V ht 1958 s. 5 och 10) har jag anmält ett
av socialstyrelsen framlagt förslag om förstärkning av eftervårdsorganisationen
för ungdomsvårdsskolorna genom anställande av ytterligare två
eftervårdskonsulenter i Ae 19. Vidare vill jag erinra, att socialstyrelsen
disponerar en tjänst som konsulent i lönegrad Ag 19 för anskaffning av
fosterhem åt för skyddsuppfostran omhändertagna barn som eljest skulle
intagas på ungdomsvårdskola. Denna befattning som sålunda är avsedd
för arbetsuppgifter av liknande art synes lämpligen kunna utnyttjas även
för eftervårdsuppgifter. Med hänsyn härtill anser jag mig kunna begränsa
mig till att tillstyrka endast en ny tjänst som eftervårdskonsulent i Ae 19.
Lönen för denna torde under nästa budgetår få bestridas från skolornas
avlöningsanslag.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma stationeringsort
för de här ifrågavarande assistent-, bokhållar- och konsulentbefattningarna.
Med hänsyn till att ytterligare en bokhållarbefattning tillföres organisationen
fr. o. m. nästa budgetår är jag inte beredd förorda den av socialstyrelsen
begärda uppräkningen av de till kontorshjälp vid skolorna avsedda
medlen.
Socialstyrelsens övriga förslag till personalförstärkningar kan jag inte
tillstyrka.
Enligt vad jag inhämtat bör en på övergångsstat uppförd folkskollärartjänst
i Ao IG återföras till ordinarie stat.
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1958
De för vikarier, praktikanter och obekvämhetstillägg avsedda medlen bör,
såsom socialstyrelsen föreslagit, räknas upp med 150 000 kronor.
Till det av socialstyrelsen under omräkningsposten upptagna beloppet
bör läggas ytterligare 54 274 kronor.
Jag tillstyrker slutligen, att en assistenttjänst i Ae 17, en tillsynsmannatjänst
i Ae 12, en tjänst som lärarinna i tvätt i Ae 10, en tjänst som biträdande
husföreståndare i Ae 9 och en hantverkartjänst i Ae 8 uppföres på
ordinarie stat.
De av mig i det föregående förordade förslagen medför en ökning av
anslagsbehovet med 1 205 000 kronor. Anslaget bör uppföras med (5 825 000
+ 1 205 000) 7 030 000 kronor.
Medelsbehovet under de olika anslagsposterna beräknas på följande sätt:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 246 000 (+ 561 200) kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 134 800
kronor;
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 739 200 (+ 1 023 200)
kronor;
rörligt tillägg 910 000 (— 379 400) kronor.
Omkostnader
I överensstämmelse med vad statskontoret föreslagit bör posten till sjukvård
m. m. till befattningshavare nedsättas med 4 500 kronor.
Posten till bränsle, lyse och vatten synes böra höjas med 200 000 kronor.
I enlighet med socialstyrelsens förslag bör vidare följande delposter räknas
upp, nämligen posterna till tvätt och renhållning med 11 000 kronor, till
utspisning med 48 000 kronor, till beklädnad med 11 000 kronor och till elevbelöning
med 50 000 kronor.
Socialstyrelsen och statskontoret har föreslagit, att förhandlingar upptages
med landstingen i syfte att få det s. k. utomlänsavtalet tillämpligt
på ungdomsvårdsskolornas elever. Om nämnda avtal finge tillämpas skulle
utgifterna under delposten till hälso- och sjukvård väsentligt minskas. Då
det ifrågavarande spörsmålet berör även andra vårdområden än ungdomsvårdsskolorna
bör det övervägas i ett större sammanhang. I avvaktan härpå
bör delposten såsom socialstyrelsen föreslagit räknas upp med 37 000
kronor.
I fråga om posten till reseersättningar har socialstyrelsen föreslagit en
höjning med 16 000 kronor och kommittén för ungdomsvårdsskolorna en
höjning med 40 000 kronor. Jag tillstyrker en uppräkning med 30 000 kronor
till följd av inträdda kostnadsstegringar och för att möjliggöra för
personalen att företaga tjänsteresor i något ökad omfattning. Posten till
övriga expenser bör räknas upp med 5 000 kronor.
Under posten till inventarier har för innevarande budgetår beräknats
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958
61
30 000 kronor till engångsanskaffning av inventarier vid vissa nya avdelningar.
Posten bör nu minskas med nämnda belopp men räknas upp med
5 000 kronor för upprustning av inventariebeståndet vid skolorna i övrigt.
Posten bör sålunda minskas med 25 000 kronor.
Med hänsyn till belastningen kan jag inte tillstyrka, att delposten till
undex-visning, lek och idrott räknas upp med mer än 5 000 kronor.
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört vid behandlingen av kommitténs
för ungdomsvårdsskolorna förslag tillstyrker jag, att posten till
eftervård och utackordering höjes med 175 000 kronor för utackordering
i familjevård av ytterligare ca 40 elever m. m. Därjämte bör posten ökas
med 48 000 kronor på grund av att arvodena till övervakare höjts fr. o. m.
innevarande budgetår.
Det från föregående år upprepade förslaget om medelsanvisning till
skyddskläder åt befattningshavare vid ungdomsvårdsskolorna kan jag fortfarande
inte biträda.
I årets statsverksproposition har chefen för finansdepartementet (bil.
1 s. 64) förordat, att i riksstaten inte längre uppföres någon särskild titel
för inkomster vid ungdomsvårdsskolorna utan underskotten på jordbruksoch
verkstadsdriften vid skolorna borde täckas från vederbörligt anslag
under femte huvudtiteln och inkomsterna redovisas som särskilda uppbördsmedel
på samma anslag. I överensstämmelse härmed bör en särskild
post till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften upptagas under omkostnadsanslaget.
Posten torde uppföras med 1 265 000 kronor. Inkomstposten
bör upptagas till 1 290 000 kronor.
Mot de av kommittén för ungdomsvårdsskolorna beräknade kostnaderna
för vissa reparations- och omändringsarbeten vid egendomen Håkanstorp
ävensom hyra för egendomen har jag intet att erinra. Såsom riksräkenskapsverket
förutsatt i sitt remissyttrande bör nämnda kostnader bestridas
från den i staten för statens allmänna fastighetsfond upptagna posten till
hyra och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenden,
delposten byggnadsstyrelsens delfond.
Anslaget bör i enlighet med vad jag således förordat ökas med (200 000
+ 11 000 + 48 000 + 11 000 + 50 000 + 37 000 + 30 000 + 5 000 + 5 000
+ 175 000 + 48 000 + 1 265 000) 1 885 000 kronor och minskas med
(4 500 + 25 000 + 1 290 000) 1 319 500 kronor och alltså uppföras med
(3 683 500 + 565 500) 4 249 000 kronor.
Engångsanskaffning ao inventarier
I anslutning till vad jag anfört i det föregående samt till de förslag jag
i det följande lägger fram vid behandlingen av invesleringsanslaget till
byggnadsarbeten m. m. förordar jag, alt för anskaffning av inventarier och
annan utrustning beräknas 30 000 kronor till den nya ungdomsvårdsskolan
62
Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1958
på Visingsö, 30 000 kronor till verkstadslokaler vid Hammargården, 5 000
kronor till läkarmottagnings- och sjukrum vid Fagared samt 45 000 kronor
till ny flickskoleavdelning vid Håkanstorp. Då uppförandet av de av mig
föreslagna nya byggnaderna vid Gräskärr och av en specialavdelning vid
Hammargården inte torde kunna slutföras under nästa budgetår, beräknar
jag inte nu medel för inventarier till dessa byggnader.
Anslaget bör sålunda uppföras med (30 000 + 30 000 + 5 000 + 45 000)
110 000 kronor.
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar
I enlighet med vad jag anfört i det föregående torde för detta ändamål
anvisas ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
Jag tillstyrker, att medel anvisas för anordnande under nästa budgetår
av två kurser i enlighet med socialstyrelsens förslag. Däremot kan jag inte
tillstyrka, att medel beräknas till bestridande av kostnaderna för intern
utbildning av personalen vid vissa skolor eller till en internatkurs för skolornas
företagsnämnder. Då styrelsens beräkning av medelsbehovet för de
av mig förordade kurserna synes kunna godtas, bör anslaget uppföras med
41 000 kronor.
Bidrag till inrättande av inackordering shem m. m.
Vid 1956 års riksdag beslöts, att de inackorderingshem, för vilka den
första sjuåriga avtalsperioden löpt ut, vid fortsatt verksamhet skall erhålla
ett bidrag av 3 000 kronor per hem till förnyelse av inventariebeståndet.
Motsvarande bidrag synes böra utgå till de två hem, för vilka avtalsförlängning
blir aktuell under nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att fastställa lämplig avskrivningstid för bidragen.
Till I.O.G.T. bör också under nästa budgetår utgå ett anslag av 2 000 kronor.
Med hänsyn till storleken av befintlig reservation torde anslaget kunna
upptagas med endast ett formellt belopp av 100 kronor.
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.
Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder
vid inackorderingshem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Jag är inte
beredd att nu tillstyrka höjning av ifrågavarande ersättning. För nästa budgetår
bör därför 8 000 kronor anvisas för detta ändamål. Till ersättning för
driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas 72 000
kronor. Med hänsyn till storleken av beräknad reservation vid utgången
av innevarande budgetår bör anslaget uppföras med 60 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 117 dr 19öS
63
Vissa byggnadsarbeten m. m.
Till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna har för innevarande budgetår
anvisats ett investeringsanslag av 1 180 000 kronor. Såsom framgår
av de tidigare återgivna förslagen från socialstyrelsen och kommittén för
ungdomsvårdsskolorna föreligger ett betydande byggnadsbehov vid skolorna.
Vid bedömningen av investeringsvolymen för nästa budgetår har
jag räknat med att 2 350 000 kronor skall kunna disponeras för de med
anslaget avsedda ändamålen.
Vad först angår om- och tillbyggnad av Gräskärr beräknar jag kostnaderna
för den av mig tidigare förordade första byggnadsetappen till 1 350 000 kronor.
Härav torde 700 000 kronor anslås för nästa budgetår.
För inköp av fastighet på Visingsö beräknar jag 164 000 kronor. Vidare
bör 315 000 kronor anvisas för de av kommittén föreslagna byggnadsarbetena
på fastigheten.
Enligt vad jag inhämtat bör kostnaderna för anordnande av sjuk- och
läkarmottagningsrum vid Fagared beräknas till 21 000 kronor och kostnaderna
för erforderliga lokaler för undervisningsändamål vid Hammargården
till 60 000 kronor. Jag tillstyrker att nämnda belopp anvisas.
I det föregående har jag förordat, att 150 000 kronor anvisas för påbörjande
av en specialavdelning i anslutning till Hammargården.
Vad beträffar de i socialstyrelsens anslagsframställning upptagna förslagen
kan jag endast tillstyrka, att 30 000 kronor anvisas till anordnande
av en borrbrunn vid Ryagården, 150 000 kronor till påbörjande av arbete
med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Långanäs — kostnadsberäknat
till 350 000 kronor — 200 000 kronor till fortsatt ombyggnad av
Eknäs och 12 000 kronor till bestridande av vissa kostnadsökningar för personalbostäder
vid Fagared och Lövsta. För sistnämnda ändamål bör vidare
i enlighet med socialstyrelsens förslag medgivande lämnas att använda högst
15 970 kronor av ännu ej disponerade medel å reservationsanslaget till Statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m.
I enlighet med förslag i propositionen nr 2 till årets riksdag har riksdagen
medgivit, att 90 000 kronor av det för innevarande budgetår anvisade
investcringsanslaget till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna får
disponeras för färdigställande av vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem,
vartill anslag tidigare beviljats under nyssnämnda reservationsanslag. Med
hänsyn härtill bör för nästa budgetår motsvarande belopp anvisas under
investcringsanslaget för färdigställande av de byggnadsföretag, till vilka
medel anvisats under anslaget för innevarande budgetår.
Såväl socialstyrelsen som kommittén har lagt fram ett omfattande byggnadsprogram
i fråga om personalbostäder. Då — såsom statskontoret anfört
— de begränsade resurser som kan ställas till förfogande för byggnadsarbeten
vid skolorna främst bör disponeras för åtgärder, som ökar tillgången
på elevplatser, kan jag inte tillmötesgå de framförda önskemålen i vidare
64
Kungl. Maj:ts proposition nr ill år 1958
mån än att jag tillstyrker uppförande av två lägenheter om vardera 90 m3
och en lägenhet om 65 m3 å Visingsö samt tre lägenheter om vardera 65
m2 vid Hammargården eller annan skola, allt för en beräknad kostnad av
458 000 kronor.
För det av mig angivna byggnadsprogrammet m. m. erfordras sålunda
(700 000 + 164 000 + 315 000 + 21 000 + 60 000 + 150 000 + 30 000
+ 150 000 + 200 000 + 12 000 + 90 000 + 458 000) 2 350 000 kronor.
Med hänsyn till läget inom vårdområdet synes Kungl. Maj :t böra erhålla
medgivande att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram. omdisponera
medel till annat byggnadsföretag än de nu nämnda eller till inköp av för
ungdomsvårdsskola lämplig fastighet.
Anslagets rubrik bör ändras till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården, som föranledes av vad jag i det föregående
förordat;
II. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................
Summa kronor
2 246 000
134 800
3 739 200
910 000
7 030 000;
III. för budgetåret 1958/59 anvisa
a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln
1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av 7 030 000 kronor;
2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 4 249 000 kro
-
nor;
Kungi. Maj:ts proposition nr 117 år 1958
65
3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag
av 110 000 kronor;
4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar
ett reservationsanslag av 100 000 kronor;
5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag av 41 000
kronor;
6) till Bidrag till inrättande av inackordering shem m. m.
ett reservationsanslag av 100 kronor;
7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
m. m. ett reservationsanslag av 60 000 kronor;
b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
till
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag
av 2 350 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen
bifalla.
Ur protokollet:
Bertil Baggcr-Sjöbäck
f> Bihanii till riksdagens protokoll 1058. i saml. Nr 117
'' •
i* >••••''
Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958 67
Innehållsförteckning
Sid.
Propositionen .................................................... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll................................ 1
Utdrag av statsrådsprotokollet den 7 mars 1958 3
Inledning ................................................... 4
Platssituationen vid skolorna in. m............................. 5
Kommittén för ungdomsvårdskolorna ........................ 5
Yttranden ................................................. 9
Förslag till ny yrkesskola för pojkar............................ 9
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna ........................ 9
Yttranden ................................................. 12
Förslag till om- och tillbyggnad av G ras kärrs yrkesskola.......... 13
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna ........................ 13
Yttranden ................................................ 16
Förslag till omdispositioner, provisoriska åtgärder m. m........... 18
Kommittén för ungdomsvårdsskolorna ........................ 18
Yttranden ................................................. 30
Socialstyrelsens anslagsäskanden............................... 37
Departementschefen........................................... 50
Hemställan .................................................. 64
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1958
58358