Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

1

Nr B 13

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning sgftande
till sammanslagning av lantbruksnämnderna och
hushållningssällskapen.

I två inom riksdagen vackla, till. jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: B 128 av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl., samt II: B
16G av herrar östlund och Fröding, har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om en förutsättningslös utredning i syfte
att ernå en sammanslagning av den nuvarande dubbelorganisationen i fråga
om rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen II: B 166.

Över motionerna har yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
Hushållningssällskapens förbund, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet
Landsbygdens folk samt 1956 års rationaliseringsutredning.

Statskontoret har i yttrande den 24 juli 1958 framhållit, att det av motionärerna
väckta spörsmålet torde få upptagas till prövning, sedan resultatet
förebragts av redan nu pågående utredningar, som berör ifrågavarande
verksamhetsområde. Statskontoret har härvid anfört följande.

När den nya lantbruksorganisationen tillkom efter beslut av 1947 års riksdag
förutsattes en arbetsfördelning, innebärande att lantbruksnämnderna
skulle handha den yttre och inre rationaliseringen, medan hushållningssällskapen
skulle svara för driftrationaliseringen.

Vid 1953 års riksdag väcktes motion om utredning syftande till en fördelning
av lantbruksnämndernas uppgifter på hushållningssällskapen, lantmäterimyndigheterna
och eventuellt andra ifrågakommande organ. Någon
sådan utredning ansågs emellertid för det dåvarande ej påkallad, bland annat
med hänsyn till fastighetsbildningskommitténs pågående arbete. Vid
remissbehandlingen framhöll statskontoret, att det ej vore osannolikt att
dubbelarbete i viss utsträckning förekomme mellan de organ, som hade ansvaret
för de olika verksamhetsgrenarna, samt att över huvud taget en viss
överorganisation syntes prägla jordbruksområdet. En översyn särskilt av
den lokala organisationen ansåg ämbetsverket för sin del därför behövlig.
Samma principiella uppfattning har statskontoret givit uttryck åt i yttrande
till utskottet den 4 mars 1957 i anledning av motioner vid 1957 års riksdag
angående utredning om lantbruksnämndernas avskaffande m. in.

Någon ändring i statskontorets ställningstagande till förevarande spörsmål
har icke inträtt. Det av statsfinansiella skäl alltmera trängande behovet
av rationalisering inom statsverksamheten talar otvivelaktigt för snara
överväganden på förevar ande område. Emellertid ha de i tidigare motioner
framförda kraven om utredning avvisats av riksdagen under hänvisning till

] Bihang till riksdagens protokoll 1958. 10 samt. Nr B 13

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

pågående utredningar. Då dessa ännu icke avslutats, torde det aktuella
spörsmålet få upptagas till prövning, sedan resultatet av dessa utredningar
förebragts.

I sitt den 8 september 1958 dagtecknade yttrande har lantbruks styr elsen
löreslagit, att motionerna i avbidan på slutförandet av pågående utredningar
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Styrelsen bär anfört följ
ande.

Rörande möjligheterna att f. n. överföra arbetsuppgifter från lantbruksnämnderna
till andra organ vill styrelsen till en början erinra om vad styrelsen
anfört i sitt i Edert utlåtande 1957: 34 intagna yttrande över två motioner
(I: 93 och II: 112), vilka i huvudsak hade samma syfte som de nu
föreliggande. Beträffande särskilt hushållningssällskapens möjligheter att
taga emot nya arbetsuppgifter erinrades härvid bl. a. om att sällskapen led
brist på personal redan för sina nuvarande uppgifter. Styrelsen framhöll
vidare, att det sedan år 1947 bedrivits en omfattande propaganda för ökad
anslutning till sällskapen med gott resultat. Sällskapens i det väsentliga fria
ställning i förhållande till staten var utan tvivel en förutsättning för denna
framgång. Skulle verksamheten med den inre rationaliseringen, på vilken
det allmänna — med hänsyn till storleken av de statsanslag som ställdes till
förfogande för densamma — måste ha ett avgörande inflytande, överflyttas
till sällskapen, var det anledning att befara att sällskapens beroende av
staten skulle ökas väsentligt och att därmed frukterna av nämnda propaganda
åtminstone delvis skulle gå om intet. Emellertid var styrelsen medveten
om att det kunde föreligga behov av en översyn inom vissa områden
på gränsen mellan bl. a. lantbruksnämndernas och sällskapens verksamhet
för att klarlägga dels hur tillgängliga resurser på ömse håll skulle kunna
utnyttjas på bästa sätt, dels i vad mån ökade resurser behövdes och hur
de i så fall lämpligen borde sättas in. Styrelsen, som sade sig ha uppmärksamheten
riktad på åtskilliga sådana frågor, avsåg att efter hand, i den
mån så påkallades av behovet, ingå till Kungl. Maj :t med förslag till erforderliga
åtgärder.

F. n. pågår flera av Kungl. Maj:t tillsatta utredningar, som berör verksamheten
vid lantbruksnämnderna. Här må blott erinras om lantbruksstyrelsens
och skogsstyrelsens gemensamma uppdrag att utreda frågan om
snabbare överförande av åker till skogsmark, vidare om den s. k. jordbruksanslagsutredningen,
som bl. a. har att i samråd med lantbruksstyrelsen göra
en översyn av bestämmelserna rörande statligt stöd till inre rationalisering,
samt om 1958 års jordlagsutredning, i vars uppdrag det ingår att bearbeta
jordförvärvs- och vanhävdslagarna. I detta sammanhang må även nämnas
— jämför styrelsens anslagsframställning för budgetåret 1959/60 — att
lantbruksstyrelsen i våras igångsatt en undersökning av personalorganisationen
in. m. vid lantbruksnämnderna, vilken f. n. delvis vilar i avbidan på
resultatet av bl. a. nämnda utredningar.

Jämväl verksamheten vid hushållningssällskapen är föremål för utredning
genom en statlig kommitté. Den år 1956 tillsatta s. k. jordbruksupplysningskommittén
har sålunda bl. a. till uppgift att undersöka i vad mån
den av främst sällskapen bedrivna upplysnings- och rådgivningsverksamheten
på jordbrukets område kan effektiviseras genom bättre organisation.
Härvid har kommittén även alt granska och pröva den nuvarande gränsdragningen
mellan hushållningssällskapens och lantbruksnämndernas ar -

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

3

betsuppgifter i nämnda hänseende och att utreda, huruvida kostnadsbesparande
åtgärder kan vidtagas i anslutning därtill.

Den i föreliggande motioner yrkade utredningen synes åsyfta en organisatorisk
sammanslagning av lantbruksnämnd och hushållningssällskap. Innan
en sådan utredning igångsätles torde de praktiska möjligheterna över huvud
taget att genomföra en sammanslagning böra noga övervägas. Detta
kan emellertid icke göras förrän ovan berörda, delvis mycket omfattande
utredningar rörande verksamheten vid de ifrågavarande organen hunnit
slutföras. I avbidan härpå torde motionerna icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Hushållningssällskapens förbund har i yttrande den 2 oktober 1958 framhållit
följande.

Som förbundsstyrelsen i tidigare avgivna yttranden över likasyftande motioner
anfört ha de gångna årens erfarenheter givit belägg för att den lokala
organisationen av de utav det allmänna understödda åtgärderna för jordbrukets
rationalisering icke är i alla avseenden fullt tillfredsställande ordnad.
Orsaken härtill torde främst vara att söka i det förhållandet att olika
organ handha likartade och med varandra sammanhängande åtgärder. Särskilt
påtagligt är detta för vissa av de arbetsuppgifter, som hushållningssällskapen
handhar på driftsrationaliseringens område och lantbruksnämnderna
i fråga om den inre rationaliseringen. Under årens lopp ha sällskap och
nämnder visserligen genom olika anordningar, varigenom samarbetet dem
emellan befrämjats, lyckats bemästra en del av olägenheterna, men oaktat
detta är bristerna utav nuvarande organisationsförhållanden sådana att de
uppenbarligen påverka såväl verksamhetens sammanlagda effektivitet som
kostnaderna för densamma.

I ett den 28 februari 1952 till jordbruksutskottet avgivet yttrande över
väckta motioner angående sammanslagning av hushållningssällskap och lantbruksnämnder
till ett organ framhöll förbundsstyrelsen bl. a. att driftsrationaliseringen
och den inre rationaliseringen som regel hörde så intimt samman
att det vore mest ändamålsenligt att de härmed sammanhängande åtgärderna
handhades av ett och samma organ. Då däremot den yttre rationaliseringen
omfattade spörsmål och åtgärder av annan och mera fristående
karaktär, ansågs några skäl för en sammanslagning ej föreligga utan vad
som framkommit borde i stället ge anledning till en ändrad gränsdragning
mellan sällskapens och nämndernas arbetsuppgifter.

Under de år som förflutit sedan nyssnämnda yttrande avgavs ha icke några
förhållanden framkommit, som ger förbundsstyrelsen anledning att ändra
sin uppfattning i berörda spörsmål. Som ovan påpekats är bristerna i
organisationshänseende allt fortfarande sådana att de påverka rationaliseringsverksamhetens
effekt. Orsaken härtill torde bl. a. sammanhänga med
att genom den rådande uppdelningen av arbetsuppgifterna mellan sällskap
och lantbruksnämnder många av berörda jordbrukare ej får den fortlöpande
rådgivning och vägledning som erfordras för att de skall kunna draga
full nytta av den investering, som den inre ralionaliseringsåtgärdens genomförande
innebär.

Sveriges lantbruksförbund har i sill den 8 oktober 1958 dagtecknade yttrande
anfört följande.

En uppdelning av ralionaliseringsvcrksambclen på två organ torde innebära
ett visst dubbelarbete, särskilt i fråga om de arbetsuppgifter, som hus -

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

hållningssällskapen har på driftsrationaliseringens område och lantbruksnämnderna
i fråga om den inre rationaliseringen. Vissa merkostnader bl. a.
för resor och traktamenten kan sålunda uppstå genom att skilda organ
handlägger ärenden på samma gård och i samma bygd. Administrationskostnaderna
för två mindre organisationer torde också bli högre än för en
större. Det finns emellertid också skäl som talar för ett bibehållande av den
nuvarande uppdelningen på två organ. Sålunda är hushållningssällskapens
huvudsakligen upplysande arbete av annan natur än lantbruksnämndernas
verksamhet inom den yttre rationaliseringen.

Motionärerna framhåller att hushållningssällskapen i motsats till lantbruksnämnderna
sedan lång tid åtnjuter ett grundmurat förtroende hos
jordbrukarna. Förbundet anser, att en sådan jämförelse är mycket vansklig
att göra. Hushållningssällskapen har under en lång följd av år arbetat
för det svenska jordbruket och har därvid, genom att experter på olika områden
kunnat ställas till jordbrukarnas förfogande praktiskt taget utan kostnad,
haft en mycket tacksam arbetsuppgift. Att lantbruksnämnderna vid
utövandet av sina många gånger mycket grannlaga arbetsuppgifter med den
yttre rationaliseringen blir utsatta för kritik är helt naturligt. Det torde vara
ofrånkomligt, att nämnderna, då de i enlighet med bl. a. jordförvärvslagen
söker åstadkomma en på lång sikt lämplig fastighetsbildning, i vissa fall
måste fatta beslut, som enligt den enskilde lantbrukarens uppfattning innebär
ett alltför hårt ingrepp i den egna bestämmanderätten. De fall, där en
befogad och saklig kritik kunnat göras, torde i vart fall under de senaste
åren ha varit förhållandevis få till antalet. Med hänsyn härtill och till att
jordförvärvslagen för närvarande är föremål för översyn kan det möjligen
ifrågasättas, om icke en utredning av den innebörd, som motionärerna föreslagit,
borde tills vidare anstå. Å andra sidan finns redan nu erfarenheter
som kan motivera ett övervägande av vilka organ som bör avses för de berörda
verksamhetsområdena. Därvid bör särskilt uppmärksammas gränserna
för olika statliga myndigheters verksamhet på jordbrukets område och
därvid kommer även andra myndigheter än de förut nämnda in i bilden,
t. ex. länsstyrelser, lantmäterimyndigheter och skogsvårdsmyndigheter.

I yttrande den 24 september 1958 har Riksförbundet Landsbygdens folk
anfört, att det icke har något att erinra emot en förutsättningslös utredning
rörande rationaliseringsverksamhetens organisation. Riksförbundet har därvid
framhållit följande.

Motionerna syftar till att få till stånd eu sammanslagning av hushållningssällskapen
och lantbruksnämnderna. Denna fråga diskuteras ej sällan livligt
bland jordbrukarna och delade meningar råder om den nuvarande organisationens
lämplighet. Enligt eu uppfattning skulle en sammanslagning av de
båda institutionerna vara ändamålsenlig, enligt en annan stode intet att vinna
av en dylik sammanslagning. Givetvis råder dock enighet om att dubbelarbete
bör undvikas.

Lantbruksnämndsorganisationen har nu varit i verksamhet under tio år
och under denna tid bör erfarenheter ha kunnat erhållas om huru förbättringar
och förenklingar skulle kunna uppnås utan att effektiviteten och arbetskapaciteten
äventyras. I motionerna antydes att lantbruksnämndernas
verksamhet skulle vara betydelselös och därför utan olägenheter skulle kunna
läggas ner. Riksförbundet delar icke denna uppfattning. Eu viktig uppgift
kommer salunda lantbruksnämnderna bl. a. att få, näi* inom en snar

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

5

framtid, som riksförbundet hoppas, frågan om skogskomplettering får en
tillfredsställande lösning.

Mot bakgrunden av vad ovan anförts anser sig riksförbundet inte ha något
att erinra emot en förutsättningslös utredning rörande rationaliseringsverksamhetens
organisation. Därvid bör möjligheten av en sammanslagning av
lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen endast betraktas som ett
alternativ bland andra tänkbara lösningar. Det väsentliga är att organisationen
på området blir så effektiv och ändamålsenlig som möjligt. Särskilt
bör betonas nödvändigheten av att rådgivningsverksamheten gentemot jordbrukarna
tillerkänns erforderliga såväl personella som finansiella resurser.

Slutligen har 1956 års rationaliseringsutredning i skrivelse den 8 oktober
1958 anfört, att utredningen under sitt arbete uteslutande sysslat med de
statliga organ, vilka är direkt sysselsatta med rationaliseringsverksamhet i
vidsträckt bemärkelse. Utredningen har därför icke någon sådan kännedom
om de i föreliggande ärende berörda spörsmålen att utredningen ansett sig
kunna göra något uttalande i frågan huruvida det kan anses motiverat att
verkställa utredning i syfte att ernå en sammanslagning av den nuvarande
i motionerna berörda organisationen i fråga om rationaliseringsverksamheten
på jordbrukets område.

Utskottet. I förevarande motioner har hemställts om en utredning syftande
till sammanslagning av lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen.
Hemställan motiveras med att visst dubbelarbete förekommer på
grund av uppdelningen av berörda rationaliseringsverksamhet på två organ,
vilket enligt motionärerna medför svårigheter för såväl jordbrukarna som
organen i fråga liksom även onödigt stora kostnader för statsverket. Huruvida
det ena organet skall uppgå i det andra eller om en helt ny organisation
bör åstadkommas anser motionärerna endast kunna avgöras efter en
förutsättningslös utredning.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att motionsvis framförda yrkanden
av i huvudsak samma innebörd som det i de föreliggande motionerna vid
flera tillfällen varit föremål för riksdagens prövning utan att föranleda några
åtgärder. Vidare framgår av i det föregående återgivna remissyttranden
att en sammanslagning av lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen
icke självklart framstår som vare sig den enda eller den bästa lösningen av
organisationsproblemen inom det verksamhetsområde, som kan anses vara
gemensamt för dessa båda organ. De av motionärerna berörda olägenheterna
synes i betydande omfattning sammanhänga med gränsdragningen mellan
nämndernas och sällskapens arbetsuppgifter. Lantbruksstyrelsen har
emellertid uppmärksammat dessa problem och får antagas komma alt vidtaga
de åtgärder som kan erfordras för att nu åstadkomma en förbättring.
Härj ämte har den år 1956 tillsatta jordbruksupplysningskominittcn alt,
bland annat, granska och pröva den nuvarande gränsdragningen i samband
med sin undersökning av möjligheterna att genom bättre organisation effektivisera
upplysnings- och rådgivningsverksamheten inom jordbruket.

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år It)58

Vad angår problemet rörande rationaliseringsverksamhetens organisation
i stort bör alla rimliga möjligheter till besparingar tillvaratagas, givetvis
utan att strävandena till fortsatt rationalisering av vårt jordbruk hämmas.
Härvid kommer emellertid, såsom även Sveriges lantbruksförbund framhållit,
icke blott lantbruksnämnder och hushållningssällskap in i bilden utan
även länsstyrelser, lantmäterimyndigheter och skogsvårdsmyndigheter. Enligt
utskottets mening är tiden icke inne för någon omprövning av hela organisationskomplexet
inom området för jordbrukets rationalisering och vad
därmed sammanhänger. Detta bland annat emedan ett flertal omfattande
utredningar för närvarande pågår, vilka berör formerna för den fortsatta
rationaliseringsverksamheten.

I enlighet med det sagda avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet
samt hemställer,

att riksdagen måtte avslå motionerna I: B 128 och II: B
166.

Stockholm den 28 oktober 1958

På jordbruksutskottets vägnar:

ANDERS PETTERSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg*, Sigfrid Larsson, Bertil
Andersson, Nils Hansson*, Mossberger, Gunnar Berg, Johan Persson,
Kristiansson, Franzén och Yngve Nilsson*;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Hseggblom*, Jonsson
i Strömsund, Sköld*, fru Lindskog, herrar Arvveson*, Nilsson i Lönsboda,
fru Jäderberg*, herrar Hedin* och Åhman*.

* Ej närvarande vid justeringen.

681649 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag