Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

19

Nr 87

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående
anslag för budgetåret 1958/59 till lärarutbildningskurser
för läroverksingenjörer m. in.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 103, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 14 mars
1958, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
grunder för inrättande från och med budgetåret 1959/60 tills vidare
på enhetsskolans högstadium av särskilda ämneslärartjänster i lönegrad
Ae 19 för läroverksingenjörer med viss lärarutbildning, dels ock till Lärarutbildningskurser
för läroverksingenjörer för budgetåret 1958/59 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 320 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 18 oktober 1955 sakkunniga för att verkställa
en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala ledningen av hela
yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål. Sedermera har
Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga att utreda frågan om rekrytering
och utbildning av lärare i yrkesämnen, främst med tanke på enhetsskolans
klass 9 y. De sakkunniga antog benämningen 1955 års sakkunniga för
yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning.

I skrivelse den 18 oktober 1956 hemställde skolöverstyrelsen efter
samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning och 1955 års sakkunniga,
bland annat att Kungl. Maj:t måtte besluta, att personer med avgångsexamen
från tekniskt gymnasium, vilka efter minst två års kvalificerad
praktik i näringslivet med godkända vitsord genomgått viss pedagogisk
utbildning och kompletterande ämnesutbildning skulle av skolöverstyrelsen
kunna förklaras behöriga till ämneslärartjänster i 25 och 27 lönegraderna,
att den nämnda pedagogiska utbildningen skulle vara ettårig och
omfatta en teoretisk kurs med undervisning i tal- och röstvård, modersmålet,
psykologi och pedagogik, metodik, samhällslära och skolhygien samt
en praktisk lärarkurs i huvudsak organiserad som den nuvarande egentliga

20

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

lärarkursen för ämneslärare och förlagd till lämpliga realskolor, enhetsskolor,
folkskolor och yrkesskolor, samt att den nämnda kompletterande
ämnesutbildningen skulle omfatta undervisning i matematik och fysik
under sammanlagt en termin före den pedagogiska utbildningen.

Skolöverstyrelsens framställning föranledde icke annan åtgärd än att
handlingarna i ärendet överlämnades till 1955 års sakkunniga för att tagas
i beaktande vid fullgörande av uppdraget att utreda frågan om rekrytering
och utbildning av lärare i yrkesämnen.

1955 års sakkunniga har i skrivelse den 18 september 1957 framlagt förslag
om att särskild lärarutbildning för gymnasieingenjörer försöksvis
skall anordnas under budgetåret 1958/59.

De sakkunniga

Inledningsvis påpekar de sakkunniga, att de avser att återkomma till
frågan om pedagogisk utbildning av personer med teknisk gymnasieutbildning
och att de i detta sammanhang endast anser sig böra behandla frågan
om behovet av den föreslagna nya typen av lärarutbildning budgetåret
1958/59. Sådan lärarutbildning bör försöksvis anordnas nämnda budgetår.

Det synes de sakkunniga ofrånkomligt att den pedagogiska utbildningen
snarast ordnas för de läroverksingenjörer, som redan är anställda i skolväsendet
eller siktar mot en sådan arbetsuppgift.

Av den utredning, som låg till grund för överstyrelsens förslag i oktober
1956, framgår att det kommer att uppstå svårigheter i de flesta skoldistrikten
att ordna heltidstjänster för lärare, som huvudsakligen är utbildade att
undervisa i tekniska läroämnen. Den ursprungliga tanken var därför att
komplettera dessa läroverksingenjörers kunskaper i matematik och fysik,
så att de genom undervisning i dessa ämnen kunde nå det stipulerade antalet
veckotimmar för heltidstjänst. De sakkunniga föreslår nu att de
ifrågavarande tjänsterna inrättas med tyngdpunkten på de naturvetenskapliga
ämnena. På grund av det föreliggande stora behovet av lärare i
dessa ämnen skulle härigenom i varje ifrågakommande skoldistrikt kunna
garanteras hel tidst jänstgöring för en läroverksingenjör, som dessutom i den
behövliga utsträckningen inom distriktet kunde ansvara för undervisningen
i ett eller flera tekniska läroämnen. Dessa ämneslärartjänster bör
alltså inrättas i matematik, fysik respektive matematik, kemi jämte ett
eller flera tekniska läroämnen. Tjänsternas lönegradsplacering bör bli föremål
för underhandlingar med vederbörande personalorganisation.

Skolöverstyrelsen föreslog, att lärarutbildningen av personer med avgångsexamen
från tekniskt gymnasium skulle omfatta tre terminer. De sakkunniga
har undersökt möjligheterna att avkorta utbildningen till två ter -

21

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

miner och därvid funnit en sådan avkortning genomförbar. Den första terminen
skulle enligt överstyrelsen gälla komplettering av ämneskunskaperna
i matematik och fysik, den andra den egentliga pedagogiska utbildningen
samt den tredje s. k. praktisk lärarkurs. Andra terminens kurs skulle omfatta
tillsammans 306 timmar, av vilka 100 timmar skulle ägnas åt
modersmålet och samhällslära. Med hänsyn till den ställning, som undervisningen
i modersmålet och samhällslära har fått vid de tekniska gymnasierna,
anser sig de sakkunniga kunna föreslå, att undervisningen i dessa
ämnen slopas. I stället bör den kompletterande ämnesutbildningen i matematik
och fysik förläggas till denna termin. Målsättningen för ämneskompletteringen
bör vara att garantera kunskaper i vederbörande ämnen
minst enligt befordringskursernas standard. Enligt till utredningen fogade
studieplaner skulle undervisningen i matematik omfatta 63 timmar och
i fysik 126 timmar, eller sammanlagt 189 timmar. Enligt studieplanerna
skulle vidare redan under ämneskompletteringsterminen förekomma auskultationer
och undervisning i (speciell) metodik. Om en radikal förkortning
av utbildningstiden eftersträvas, torde auskultationerna och undervisningen
i speciell metodik helt kunna inrymmas i den för dessa ändamål avsedda
tiden under den egentliga lärarkursen. Efter dessa reduceringar blir det
möjligt att helt sammanslå terminen för ämneskomplettering med terminen
för egentlig pedagogisk utbildning. Arbetsbelastningen denna sammanslagna
termin med den speciellt pedagogiska utbildningen jämte ämneskompletteringen
skulle således bli 306 — 100 + 189 = 395 timmar, d. v. s. per vecka
knappt 22 timmar. Härigenom skulle utbildningen av denna lärargrupp
kunna reduceras till två terminer.

Till den nya typen av lärarutbildning bör också kunna komma ifråga
de s. k. fackskoleingenjörerna under förutsättning att de på lämpligt sätt
kompletterar sin utbildning i fysik och kemi samt sin humanistiska utbildning.
Deras kompetens bör bedömas från fall till fall.

Under budgetåret 1958/59 bör enligt de sakkunniga försöksvis anordnas
två lärarkurser för läroverksingenjörer. Vardera kursen bör omfatta 12
deltagare. Den ena bör förläggas till Stockholm, den andra till Göteborg.
Den kompletterande ämnesutbildningen kan i Stockholm förläggas till
högre tekniska läroverket, i Göteborg till Annedals folkskoleseminarium och
Chalmers tekniska högskola. Den teoretiskt pedagogiska utbildningen kan
omhändertagas i Stockholm av lärarhögskolan och i Göteborg av något
av de båda folkskoleseminarierna. Den praktiska lärarkursen förlägges i
Stockholm till Stockholms stads tekniska realskola samt i Göteborg till
den praktiska realskolan.

Kostnaderna för första terminens speciella pedagogiska utbildning samt
ämneskomplettering beräknas per kurs om 12 elever till 25 880 kronor.
För den praktiska lärarutbildningen under andra terminen beräknas per
kurs om 12 elever 30 080 kronor. Sammanlagda kurskostnaden per kurs -

22 Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

ort och läsår för två terminers lärarkurs med 12 deltagare blir alltså 55 960
kronor.

Första kursåret krävs speciell utrustning för lärarkursen på den på vardera
kursorten upplåtna fysikinstitutionen. Härför beräknas en engångskostnad
av 30 000 kronor per institution.

Avlöningar till 24 i lärarkurserna deltagande gymnasieingenjörer läsåret
1958/59 bör beräknas enligt i kungl. brev den 8 maj 1953 för lärarkandidater
vid praktisk lärarkurs angivna normer. Efter lönegrad Af 14 blir
detta 362 780 kronor.

De totala kostnaderna för den föreslagna lärarutbildningen blir sålunda
under budgetåret 1958/59 2 X 55 960 + 2 X 30 000 + 362 780 = 534 700
kronor.

Remissyttranden

Över förslaget har infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, statens lönenämnd samt styrelsen för lärarhögskolan i
Stockholm.

Skolöverstyrelsen finner så starka skäl tala för en koncentration av utbildningen
till två terminer, att överstyrelsen biträder förslaget.

Överstyrelsen för yrkesutbildning ifrågasätter om icke de tekniska läroverkens
kurser i matematik och fysik kan anses vara så omfattande, att
kompletterande ämnesstudier är överflödiga för lärarverksamhet vid praktiska
realskolor och enhetsskolans högstadium, företrädesvis klass 9 y.
Detta gäller framför allt läroämnet matematik. Beträffande inträdesfordringarna
framhåller överstyrelsen, att den föreslagna kvalificerade praktiken
om minst två år bör ha fullgjorts efter avlagd ingenjörsexamen.

Statskontoret anser att förslaget ej bör läggas till grund för åtgärder i
ämnet. Ämbetsverket åberopar härvid, att överstyrelsen för yrkesutbildning
ifrågasatt behovet av kompletterande ämnesstudier.

Det förefaller styrelsen för lärarhögskolan i Stockholm föga ändamålsenligt,
att undervisningstimmarna i pedagogik brytes ur det större sammanhanget.
Någon direkt samordning med lärarhögskolans övriga undervisning
är nämligen inte möjlig att genomföra. Vidare är lärarhögskolans ordinarie
lärare i pedagogik fullt sysselsatta i lärarhögskolans egen utbildning. Styrelsen
avstyrker därför förslaget, att lärarhögskolan skall omhändertaga
utbildningen i pedagogik och föreslår i stället, att pedagogikundervisningen
organiseras av kursledaren.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner på grund av rådande
lokalförhållanden vid Chalmers tekniska högskola ingen möjlighet föreligga
att dit förlägga någon del av lärarutbildningen. Överstyrelsen avstyrker
därför bifall till förslaget i denna del.

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

23

Departementschefen

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Bristen på lärare inom de teknisk-naturvetenskapliga grenarna av undervisningsväsendet
har sedan lång tid varit högst besvärande. Redan med
nuvarande elevtillströmning har lärarbehovet på många håll i landet och
särskilt vid mindre eller avlägset belägna skolor endast i begränsad utsträckning
kunnat täckas med lärare med tillfredsställande behörighet.
Behovet av lärare i teknisk-naturvetenskapliga ämnen ökar också snabbt.
Den väntade expansionen inom den tekniska utbildningssektorn liksom det
ökande trycket från de stora årskullarna utgör faktorer, som inom en nära
framtid torde komma att ställa undervisningsväsendet inför ytterligare
påfrestningar. Särskilt den snabba utökningen av den förberedande yrkesutbildningen
inom enhetsskolan allteftersom försöksverksamhet införes
i skoldistrikten gör det nödvändigt att lärare med speciell fackutbildning
i betydligt större utsträckning än tidigare tillföres denna del av undervisningsväsendet.
Gren 8 (tekniska grenen) av 9 y finns för närvarande endast
anordnad i form av växelundervisning med industrin, i vilket fall undervisningen
i de tekniska ämnena sker inom vederbörande industriskolas
första årskurs. Det är emellertid angeläget att även i dessa ämnen undervisning
kan komma till stånd inom enhetsskolans ram, såsom är åsyftat
med den fristående ettåriga, relativt starkt yrkesteoretiska varianten av
den tekniska grenen. Särskilt värdefullt från pedagogisk synpunkt är därvid
att undervisningen i de tekniska ämnena kan samordnas med undervisningen
i grenens naturvetenskapliga avsnitt. En av förutsättningarna
härför är emellertid att lärarfrågan får en tillfredsställande lösning.

Det torde icke vara realistiskt att räkna med att den tekniska undervisningen
i enhetsskolan i någon nämnvärd utsträckning framdeles kan
komma att bestridas av civilingenjörer. Sådan kompetens torde icke heller
kunna från skolans synpunkt anses direkt erforderlig. Det synes i stället
böra prövas att i viss omfattning anförtro denna undervisning åt personer
med kompetens motsvarande avgångsexamen från tekniskt gymnasium.
Läroverksingenjörer har redan kommit att spela en betydelsefull roll inom
skolans tekniska undervisning. Erfarenheterna har hittills visat att ifrågavarande
fackutbildning utgör en lämplig grund för undervisning i tekniska
ämnen på enhetsskolans högstadium och därmed jämförliga praktiska stadier.
Bortsett från vissa ämneslärartjänster vid realskolorna existerar
emellertid för denna lärarkategori inga statligt reglerade pensionsgrundande
tjänster vid skolöverstyrelsen underställda skolor; ifrågavarande lärare
kan i regel sålunda ej erhålla annan anställning än som timlärare. Om nuvarande
tillfälliga anställningsformer skulle komma att bestå, torde det bli
omöjligt att tillfredsställande tillgodose den tekniska undervisningen på
enhetsskolans högstadium. För att underlätta rekryteringen av lärare i tekniska
ämnen i klass 9 y finner jag det därför nödvändigt att särskilda ämneslärartjänster
inrättas för denna lärargrupp. Med hänsyn till de speciella
förhållandena på detta område anser jag det fullt befogat att vissa åtgärder
i detta syfte vidtages, redan innan den mera omfattande utredning om
rekrytering och utbildning av lärare i yrkesämnen slutförts, som pågår inom
1955 års kommitté.

24

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 19-58

I de flesta skoldistrikten torde emellertid uppstå svårigheter att erhålla
underlag för heltidstjänster för lärare, som huvudsakligen är utbildade
att undervisa i tekniska ämnen. Av organisatoriska skäl torde det
därför vara lämpligt att undervisningen i tekniska ämnen kombineras med
undervisning i matematik, fysik och kemi, i vilka ämnen en omfattande
undervisning gives vid de tekniska läroverken. En sådan kombination förefaller
också naturlig med hänsyn till den bristsituation, som föreligger på
båda dessa ämnesområden och som beräknas bestå under lång tid framåt.
På grund av lärarbristen har även inom den naturvetenskapliga sektorn
läroverksingenjörer i icke ringa omfattning redan anlitats som lärare på
realskolestadiet i dessa ämnen. Genom en kombination av tekniska och
naturvetenskapliga ämnen synes i varje ifrågakommande skoldistrikt kunna
garanteras heltidstjänstgöring för en lärarutbildad läroverksingenjör.

Mot bakgrunden av det nu anförda har jag ansett mig böra förorda, att
särskilda ämneslärarljänster i matematik, fysik respektive matematik, kemi
jämte ett eller flera tekniska ämnen inrättas för läroverksingenjörer med
viss lärarutbildning. I avvaktan på närmare erfarenheter beträffande rekryteringen
av denna lärarkategori synes tjänsternas användning tills vidare
böra begränsas till enhetsskolans högstadium, där behovet av dem är störst.
Kungl. Maj:t torde emellertid böra vara oförhindrad att, där särskilda förhållanden
föreligger, efter prövning i varje enskilt fall medge inrättande av
dylik tjänst vid praktisk realskola eller jämförlig skolform på realskolestadiet.
Tjänsterna bör tills vidare inrättas såsom extra ordinarie och
placeras i lönegrad Ae 19. Beträffande denna löneställning har enighet nåtts
vid överläggningar med vederbörande personalorganisationer. Tjänsterna
bör inrättas från och med budgetåret 1959/60. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela erforderliga
bestämmelser rörande tjänsterna och anställningsförhållandena i övrigt för
dessa lärare. Dessa föreskrifter torde i stort sett få utformas efter de bestämmelser,
som gäller för närmast motsvarande lärare i läroämnen.
Undervisningsskyldigheten bör vara den för lärare i läroämnen på motsvarande
stadium enligt propositionen 1957: 183 gällande.

Det årliga behovet av nytillkommande ämneslärartjänster i lönegrad
Ae 19 är icke möjligt att nu angiva. Prognoser rörande nyrekryteringsbehovet
under perioden 1960—72 är för närvarande under utarbetande inom
1955 års sakkunniga i samband med eu kartläggning över lärarbehovet
för samtliga kategorier yrkeslärare. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att, på sätt redan gäller beträffande övriga lärartjänster i läroämnen
vid de kommunala skolformerna, för varje år — efter förslag av skolöverstyrelsen
— fastställa det antal här avsedda lärartjänster i lönegrad Ae 19,
som bör nyinrättas under det påföljande budgetåret (läsåret). Det torde
sedan böra ankomma på skolöverstyrelsen att slutligt bestämma tjänsternas
placering vid olika skolor.

Behörig till ämneslärartjänst i lönegrad Ae 19 bör den vara som efter
avgångsexamen från tekniskt gymnasium samt minst två års kvalificerad
praktik i näringslivet och minst fyra terminers lärartjänstgöring, omfattande
minst halv tjänstgöring, med godkända vitsord genomgått av skolöverstyrelsen
anordnad pedagogisk utbildning, innefattande jämväl kompletterande
ämnesutbildning i matematik och fysik. I likhet med överstyrelsen
för yrkesutbildning anser jag. att den kvalificerade praktiken om
minst två år bör ha fullgjorts efter avlagd ingenjörsexamen.

Att även fackskoleingenjörer skall kunna komma i fråga som lärare i tek -

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

25

niska ämnen anser jag angeläget och värdefullt. Vad de sakkunniga föreslagit
härom, har därför icke givit mig anledning till erinran.

Övergångsvis bör det göras möjligt för läroverksingenjörer, som under
längre tid haft anställning som lärare, att bli behöriga till ämneslärartjänst
i lönegrad Ae 19 utan att genomgå någon del av den pedagogiska utbildningen.
Även i övrigt synes Kungl. Maj:t böra äga att, då speciella omständigheter
föreligger, efter prövning i det särskilda fallet medge dispens
från de fastställda behörighetsvillkoren.

De sakkunniga har föreslagit, att den pedagogiska utbildningen av läroverksingenjörer
koncentreras till två terminer. Den första terminen skulle
omfatta speciell pedagogisk utbildning jämte ämneskomplettering i matematik
och fysik medan den andra terminen skulle ägnas åt praktisk-pedagogisk
utbildning. Jag anser det angeläget, att vidareutbildningen av läroverksingenjörer
icke utan trängande skäl utsträckes utöver ett läsår eller
två terminer, och jag har funnit mig kunna biträda de sakkunnigas förslag
på denna punkt. Enligt min mening bör huvudvikten i utbildningen läggas
på den kompletterande ämnesutbildningen i matematik och fysik samt på
den tillämpade undervisningsmetodiken; den föreslagna undervisningen
i modersmålet och samhällslära torde utan våda kunna uteslutas. Målet för
den kompletterande ämnesutbildningen i matematik och fysik bör vara en
kunskapsnivå, motsvarande en befordringskurs i vartdera ämnet. Kurserna
i matematik och fysik vid de tekniska gymnasierna torde ha en sådan omfattning,
att denna komplettering bör kunna genomföras på en termin. Vad
den praktisk-pedagogiska utbildningen beträffar bör den kunna göras i
huvudsak jämförbar med den, som lärare i läroämnen och folkskollärare
erhåller. Med hänsyn till att det för tillträde till lärarkursen skall krävas
viss fullgjord lärartjänstgöring torde detta krav kunna uppfyllas inom den
föreslagna utbildningstiden.

Mot den av de sakkunniga föreslagna förläggningen av utbildningens
olika delar har jag i princip ingenting att invända. För ändamålet torde
kunna disponeras bland annat lärarkrafter och institutioner vid folkskoleseminarier
och högre tekniska läroverk samt praktiska realskolor. Kursernas
närmare förläggning torde böra bestämmas av skolöverstyrelsen.

Att statsmakterna nu binder sig för de olika detaljerna i fråga om uppläggningen
av den pedagogiska utbildningen, anser jag varken möjligt eller
lämpligt. Detta gäller såväl kursplaner och timplaner som organisationen
och ledningen av kurserna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela erforderliga bestämmelser i dessa skilda hänseenden.

Beträffande verksamhetens omfattning finner jag det lämpligt att, såsom
de sakkunniga föreslagit, under budgetåret 1958/59 endast två kurser
anordnas. Det föreslagna antalet deltagare per kurs, 12, anser jag väl
avvägt under det första året.

För ersättning åt i lärarkurserna deltagande läroverksingenjörer under
nästa budgetår beräknar de sakkunniga sammanlagt .‘502 780 kronor. Härvid
har räknats med att ersättning skall utgå efter lönegrad Af 14. Då
bär ifrågavarande kursdeltagare i allmänhet icke torde uppbära lön med
B-avdrag i någon innehavande lärartjänst., anser jag för egen del skäligt,
att viss ersättning utgår under utbildningen, dock icke i den omfattning
som de sakkunniga förordat. Jag räknar sålunda med ett något liigre ersättningsbelopp.
Vidare anser jag mig endast kunna tillstyrka, att ersättning
skall utgå under terminen för den praktisk-pedagogiska utbildningen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare be 3

llihamj till riksdagens protokoll 1UÖS. (i sand. .Yr SO- -,S’7

26 Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

stämmelser om ersättningsgrunderna. För nästa budgetår beräknar jag här
avsedda ersättningar till sammanlagt omkring 145 000 kronor.

I övrigt har jag intet att erinra mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar.

Utskottet

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär det i förevarande
proposition framlagda förslaget att å enhetsskolans högstadium skall från
och med budgetåret 1959/60 inrättas särskilda lärartjänster i tekniska och
naturvetenskapliga ämnen (matematik, fysik, respektive matematik, kemi)
i lönegraden Ae 19 för ingenjörer med avgångsexamen från tekniskt gymnasium,
som efter praktik i näringslivet samt viss lärartjänstgöring genomgått
av skolöverstyrelsen anordnad pedagogisk utbildning om ett läsår.
Utbildningens första termin skall omfatta speciell pedagogisk utbildning
jämte ämneskomplettering i matematik och fysik medan den andra terminen
skall utgöras av praktisk-pedagogisk utbildning. Under budgetåret
19o8/59 skola tva utbildningskurser anordnas, vardera kursen för 12
deltagare.

Med anledning av den kraftiga ökningen av antalet elever i klass 9 y som
väntas inträda läsåret 1959/60 (omkring 6 700 elever mot omkring 2 500
innevarande läsår) har utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag. Utskottet vill dock dels i anslutning till vad 1955 års
sakkunniga angivit understryka den föreslagna lärarutbildningens karaktär
av försöksverksamhet, dels ock framhålla, att den brist på lärare i matematik
och fysik som föreligger för både realskolan och enhetsskolans högstadium
om möjligt bör täckas genom anlitande av andra utbildningsvägar
än den nu förordade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 14 mars 1958 förordade
grunder för inrättande från och med budgetåret
1959/60 tills vidare på enhetsskolans högstadium av särskilda
ämneslärartjänster i lönegrad Ae 19 för läroverksingenjörer
med viss lärarutbildning;

b) till Lärarutbildning skurser för läroverksingenjörer för
budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 320 000 kronor.

Stockholm den 15 april 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

27

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Einar
Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Boman, Pålsson,
Bergman, Ilolmqvist, Rikard Svensson, Söderberg, Axel Johannes Andersson,
Mårtensson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Thapper, fröken Elmén, herrar Karlsson i Olofström, Widén, Nilsson i
Göingegården, fröken Olsson, herrar Blidfors, Andreasson, fröken Karlsson,
herr Arvidson, fröken Vinge, herrar Helén och Gustafsson i Kårby.

Reservation

av herr Arvidson, som ansett att utskottet bort avstyrka bifall till
Kungl. Maj:ts förevarande proposition, och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär det i förevarande
proposition framlagda förslaget att a enhet sskolans högstadium skall från
och med budgetåret 1959/60 inrättas särskilda lärartjänster i tekniska och
naturvetenskapliga ämnen (matematik, fysik, respektive matematik, kemi)
i lönegraden Ae 19 för ingenjörer med avgångsexamen från tekniskt gymnasium,
som efter praktik i näringslivet samt viss lärar tjänstgöring genomgått
av skolöverstyrelsen anordnad pedagogisk utbildning om ett läsår.
Utbildningens första termin skall omfatta speciell pedagogisk utbildning
jämte ämneskomplettering i matematik och fysik medan den andra terminen
skall utgöras av praktisk-pedagogisk utbildning. Under budgetåret
1958/59» skola två utbildningskurser anordnas, vardera kursen för 12
deltagare.

Utskottet anser sig icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i föreliggande
ärende. Enligt utskottets mening föreligger icke tillräckliga motiv för
den föreslagna vidareutbildningen av läroverksingenjörer till lärare på
enhetsskolans högstadium.

Vid de praktiska realskolorna tjänstgör för närvarande ett icke obetydligt
antal civilingenjörer i de här ifrågavarande ämneskombinationerna
(tekniska ämnen i kombination med något eller några av ämnena matematik,
fysik och kemi) utan att kunna erhålla ordinarie adjunkturer.
Ledigförklarade tjänster kan räkna på ett stort antal sökande.

Inom enhet sskolan är de nämnda kombinationerna representerade endast
inom grenen 8 b av klass 9 y; denna gren har emellertid ännu icke upprättats
inom något enda försöksdistrikt, och med all sannolikhet kommer
den att bli sparsamt företrädd i framtiden. I likhet med departementschefen
anser utskottet, att undervisning i denna gren bör komma till stånd
inom enhetsskolans ram, men finner det riktigast, att de relativt få tjänster

28

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

i de här nämnda ämneskombinationerna, som kan tänkas bli inrättade,
blir adjunkturer, för vilka bör krävas civilingenjörsexamen jämte väl vitsordad,
tämligen lång tjänstgöring. Ingenting talar för att sådana tjänster
icke skulle kunna besättas med kompetenta krafter.

Den brist på lärare i matematik och fysik som föreligger både i realskolan
och på enhetsskolans högstadium bör enligt utskottets mening om
möjligt täckas genom anlitande av andra utbildningsvägar än den nu förordade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må avslå Kungl. Majrts ifrågavarande
proposition.»

Ivar Hajggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958

530780