Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1958/59 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner m.m.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1958), vilket avser bland annat utbyte av
en tjänst som kanslisekreterare i Ao 19 mot en tjänst som förste kanslisekreterare
i Ao 23 samt i fråga om medelsanvisning innebär en anslagshöjning
med 376 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen ........ 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 827 000
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ 1 600
4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ....................... 190 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 516 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 222 200
1 — Mhang till riksdagens protokoll 1958. ti saml. Nr S
Summa kronor 1 804 000
2
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 804 000
kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
115 500 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—7)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för riksarkivet, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Riksarkivet:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 114 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Spångberg väckt motion (II: 309), vari hemställts, att
riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om inrättande vid riksarkivet
av ytterligare en amanuenstjänst i reglerade befordringsgången.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. INIaj:ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär en anslagshöjning
med 137 000 kronor. Förutom av automatiska utgiftsökningar
betingas höjningen av förslag om inrättande av en amanuenstjänst i reglerad
befordringsgång. Därjämte föreslås ordinariesättning av en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 samt förändring av en tjänst som bokbindare i Ag 8 till
extra ordinarie tjänst i Ae 8 ävensom anvisande jämväl under nästa budgetår
av medel för anställning av extra arbetskraft för tolkning av vissa stenografiska
rådsprotokoll.
Utskottet har funnit den förstärkning av riksaikivets vetenskapliga personal,
som departementschefen förordat, påkallad, varför utskottet biträder
Kungl. Maj:ts förevarande förslag och avstyrker bifall till motionen
II: 309.
Utskottet hemställer förty,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
3
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 309,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59 vidtaga den ändring
i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................... 499 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 1 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 462 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 151 500
Summa kronor 1 114 000
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 1 114 000 kronor.
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 7 och 8), vilket innebär en anslagshöjning med 9 300 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 89 100
kronor.
5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 8), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 9 000 kronor.
ö:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 9 och 10), vilket innebär en anslagshöjning med 1 400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
7:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 7, s. 10—12), vilket innebär en anslagshöjning med
135 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis .................................... 369 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 424 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 126 500
Summa kronor 920 000
b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 920 000 kronor.
8:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 13—15), vilket innebär en anslagshöjning med
28 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
169 300 kronor.
9:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 15 och 16),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av
arkivalier och tryckta arheten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 5 200 kronor.
10:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av
arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 16), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 12 700 kronor.
ll:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 16—22), vilket innebär en anslagshöjning med 248 000
kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958 5
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 479 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 793 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 187 000
Summa kronor 1 459 000
c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 459 000 kronor.
12:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 22—25), vilket innebär en anslagshöjning med 63 200
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 255 500
kronor.
13:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 25—27), vilket innebär en anslagsminskning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 420 000 kronor.
14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 27—29), vilket innebär en anslagshöjning
med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
6
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis .................................... 138 000
2. Avlöningar till ieke-ordinarie personal...... 156 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 46 600
Summa kronor 341 000
b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 341 000 kronor.
15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 11 000 kronor.
16:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 30), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 71 700 kronor.
17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 31—35), vilket innebär en anslagshöjning med 161 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................... 400 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.................... 4 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 496 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 143 100
Summa kronor 1 044 000
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
7
c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 1 044 000 kronor.
18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 35—38), vilket innebär en anslagsminskning med
24 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 144 500
kronor.
19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 38), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och
ökande av samlingarna m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 142 000 kronor.
20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 20, s. 39), vilket innebär en anslagshöjning med 31 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
7.
............................. 136 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................ 1 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 86 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 32 800
Summa kronor 256 000
b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 256 000 kronor.
21 :o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, s. 40), vilket innebär en anslagshöjning med 4 600 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 35 500
kronor.
8 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
22:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 22, s. 40—42) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Naturhistoriska
riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 334 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 234)
och den andra inom andra kammaren av herr Nihlfors (II: 284), i vilka
hemställts, att riksdagen matte besluta dels att den intendentstjänst vid
naturhistoriska riksmuseet, som innehas av filosofie doktorn Herman Persson,
skall vara placerad i lönegrad Ae 23, dels ock att räkna upp museets
avlöningsanslag med ett belopp av 1 272 kronor.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen I: 234.
Kungl. Ma.j:ts förevarande förslag innebär en anslagshöjning med 155 000
kronor, i huvudsak betingad av automatiska utgiftsökningar. Beträffande
personalorganisationen föreslås inrättande från och med nästa budgetår
av en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång vid museets mineralogiska
avdelning. Ett av vetenskapsakademien framfört förslag om uppflyttning
av den för filosofie doktorn H. Persson inrättade personliga intendentstjänsten
från Ae 21 till Ae 23 har icke förordats av departementschefen
.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke funnit
sig böra tillstyrka att den personliga intendentsbefattning (Ae 21), som
efter förslag av Kungl. Maj:t inrättades för filosofie doktorn Herman Persson
från och med budgetåret 1955/56, skulle i enlighet med vad i motionerna
1:234 och 11:284 påyrkats uppflyttas till högre lönegrad (Ae23).
Utskottet avstyrker alltså bifall till nämnda motioner och hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 234 och II: 284,
a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................... 700 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.................... 24 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 440 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... 170 000
Summa kronor 1 334 000
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
9
b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 334 000
kronor.
23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 43 och 44), vilket innebär en anslagshöjning
med 35 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslagav
181 400 kronor.
24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 44 och 45), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 234 000 kronor.
25:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 45 och 46), vilket innebär en anslagshöjning
med 26 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från
och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens etnografiska museum, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ..................................... 86 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 86 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 25 000
Summa kronor 197 000
c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kronor.
26:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 46 och 47), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 63 900 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
27ro) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 47),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor.
28:o) Medelhavsmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
28, s. 47 och 48), vilket innebär en anslagshöjning med 12 300 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för medelhavsmuseet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal 90 600
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 14 500 105 100
Omkostnader
1. Sjukvård in. m., förslagsvis........ 100
2. Expenser, förslagsvis ............. 15 100 15 200
Summa kronor 120 300
b) till Medelhavsmuseet för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 120 300 kronor.
29:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 29, s. 49), vilket innebär en anslagshöjning med 58 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nordiska museet för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 516 800 kronor.
30 :o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 49), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 86 700
kronor.
31 :o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Maj:t har (punkt
31, s. 50) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av 67 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
11
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Bengtson
och Ebbe Ohlsson (I: 178) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nihlfors och Neländer (11:201), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta, »dels att befattningen som föreståndare för musikhistoriska museet
omorganiseras till en ordinarie tjänst i Ae 24, alternativt som en arvodestjänst
med heltidstjänstgöring med lön enligt Ag 24, dels ock att det av
chefen för ecklesiastikdepartementet för budgetåret 1958/59 föreslagna anslaget
av 67 000 kronor till Bidrag till musikhistoriska museet höjes med
9 870 kronor till 76 870 kronor för ovan angivet ändamål».
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 8 900 kronor. Ett
av styrelsen för musikhistoriska museet framlagt av musikaliska akademien
biträtt förslag om förändring av arvodestjänsten som museiföreståndare till
extra ordinarie tjänst i Ae 24 har departementschefen ej tillstyrkt.
Beträffande motiveringen för det i motionerna I: 178 och II: 201 framställda
yrkandet får utskottet hänvisa till motionen I: 178.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag. Enligt utskottets mening tala emellertid goda skäl för att
museets föreståndare beredes heltidstjänstgöring, varför utskottet, som likväl
icke är berett att tillstyrka bifall till det i motionerna I: 178 och II: 201
gjorda yrkandet, förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad
på ifrågavarande spörsmål.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:178 och 11:201, till
Bidrag till musikhistoriska museet för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av 67 000 kronor.
32:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 50 och 51), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 43 000
kronor.
33:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 33, s. 51), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
34:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
iörslag (punkt 34, s. 51), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.
35:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 51), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och Olga
Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag
av 15 000 kronor.
Kyrkliga ändamål
36:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 36, s. 52—57) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för
fortsatt anställande av tillfällig personal vid domkapitlens och stiftsnämndernas
kanslier må i enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden
utgå ytterligare högst 150 000 kronor, dels medgiva, att för biträdeshjälp
åt biskoparna må i enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden
utgå ytterligare högst 30 000 kronor, dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga
av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för domkapitlen,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59, dels ock till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 028 800
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en automatisk anslagshöjning med 124 700
kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Domkapitlen i Stockholm, Linköping, Strängnäs, Lund, Göteborg och
Karlstad har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 föreslagit utbyte
av ett flertal nuvarande tjänster mot högre tjänster och inrättande
av vissa nya tjänster. Vissa andra domkapitel har förklarat sig — trots
föreliggande behov av personalökning och reglering av nuvarande tjänster
— icke för närvarande vilja, i avvaktan på resultatet av den pågående utredningen
rörande stiftskansliernas omorganisation, framlägga förslag om
inrättande av nya tjänster m. m.
Departementschefen har i vad gäller domkapitlens personalorganisation
föreslagit ordinariesättning av en kontorsbiträdestjänst vid domkapitlet i
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
13
Lund, indragning av en sådan tjänst vid domkapitlet i Uppsala, vilken
tjänst nu saknar innehavare, samt vakanssättning av vissa andra kontorsbiträdestjänster
vid domkapitlen, vars innehavare uppehåller högre ickeordinarie
tjänster. Departementschefen har anfört bland annat följande.
Den i det föregående nämnda utredningen rörande stiftsstyrelsernas
kanslier är ännu icke slutförd. Utredningens resultat torde kunna redovisas
tidigast för 1959 års riksdag. De av domkapitlen framlagda förslagen om
utbyte av nuvarande tjänster mot högre tjänster och inrättande av nya
tjänster är, med vissa undantag, av sådan natur, att de bör närmare prövas
vid den blivande översynen av hela stiftsstyrelseorganisationen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
I detta sammanhang har utskottet funnit sig böra framhålla vikten av att
vid den av departementschefen förutskickade översynen av stiftsstyrelseorganisationen
erfarenheterna rörande mellaninstansreformens inverkan på
stiftskansliernas arbetsbörda och därmed dessas personalbehov beaktas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att för fortsatt anställande av tillfällig personal
vid domkapitlens och stiftsnämndernas kanslier må i
enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden
utgå ytterligare högst 150 000 kronor;
b) medgiva, att för biträdeshjälp åt biskoparna ma i
enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden
utgå ytterligare högst 30 000 kronor;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
d) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och
stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
Utgifter
I. Domkapitlet i Stockholm
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...............................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..........
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...............
63 000
3 300
8 800
11 600
Summa kronor
86 700
14
Statsutskottets utlåtande nr 8 åt 1958
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stif tsnämnderna m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 1 008 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 46 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 535 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 248 000
Summa kronor 1 838 100
III. Skoglig personal hos stift snämnderna
m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 434 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp................ 34 200
b. Ersättning till sakkunniga för
biträde vid syn av stiftsnämnd
va. va., förslagsvis............ 5 000 39 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 24 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 73 500
Summa kronor 571 400
IV. Kyrkoherdar för döva
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 115 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................... 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 18 400
Summa kronor 134 100
V. Sammanfattning
I. Domkapitlet i Stockholm .............. 86 700
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna in. m................. 1 838 100
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. 571 400
IV. Kyrkoherdar för döva ................. 134 100
Summa kronor 2 630 300
Särskilda uppbördsmedel
Bidrag från kyrkofonden................... l 601 500
Nettoutgift kronor 1 028 800
Statsutskottets utlåtande nr S år 1958
15
e) till Domkapitlen och stijtsnämnderna: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 028 800
kronor.
37:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 57—60), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stijtsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 151 400 kronor.
38:o) Domkapitlen och stif tsnämnderna: Kostnader för skogsbiträden.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 60—62),
vilket innebär anvisande av ett nominellt belopp av samma storleksordning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stijtsnämnderna:
Kostnader jör skog sbiträden för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
39 :o) Domkapitlen och stif tsnämnderna: Reparations- och förbättringsarbeten
å biskopsgården i Växjö. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 39, s. 62 och 63) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Domkapitlen och stijtsnämnderna: Reparationsoch
förbättringsarbeten å biskopsgården i Växjö för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 2 200 kronor;
b) medgiva, att ur kyrkofonden må till samma ändamål
utgå likaledes ett belopp av 2 200 kronor.
40:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40,
s. 64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.
41 :o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. T enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41, s. 64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.
42:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 42, s. 64—67), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 kronor, hemställer utskottet,
16
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 67 000 kronor.
43:o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska
och lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s.
67), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,
förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.
44:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
44, s. 67), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.
45:o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 68), vilket innebär anvisande
endast av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings
domkyrka för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.
46:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 68 och 69), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
47:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 69), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kronor.
48:o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 69), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska
nämnden för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958 17
Akademier m.m.
49:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49, s. 70), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.
50:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för
experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50,
s. 70 och 71), vilket innebär en anslagshöjning med 43 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 550 800 kronor.
51:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning
i Övre Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51,
s. 71), vilket innebär en anslagshöjning med 2 100 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 66 300 kronor.
52:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet
i övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 72). vilket
innebär en anslagshöjning med 3 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av 91 800 kronor.
53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m.m.: Avlöningar.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 72—77), vilket innebär
en anslagshöjning med 332 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksanti
2
— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 8
18
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
kvarieämbetet och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................... 923 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 737 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 265 400
Summa kronor 1 927 000
c) till Vitterhets-, historia- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m.m.: Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 927 000 kronor.
54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 77—79), vilket innebär
en anslagshöjning med 4 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m.m.: Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 320 900 kronor.
55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och
utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 79 och 80),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. to.: Inredning och utrustning för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till
avlöningar inom landsantikvarieorganisationen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 80—82), vilket innebär en anslagshöjning
med 120 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 600 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958 19
57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens
historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 82 och 83), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 52 000 kronor.
58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s.
83—85), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll
av fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 275 000
kronor.
59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 59, s. 85 och 86), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 160 000 kronor.
60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 60, s. 86—88), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för de under vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska arkeologiska
samlingarna, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska
arkeologiska samlingarna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1958/59:
20 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 800
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis 17 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 25 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 6 000
Summa kronor 60 700
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Östasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 60 700 kronor.
61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 61, s. 88), vilket innebär en anslagshöjning med 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 kronor.
62:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 89), vilket
innebär en anslagshöjning med 44 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 296 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 63 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 47 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 55 000
Summa kronor 462 000
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 462 000 kronor.
63:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 90), vilket
innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 98 700 kronor.
21
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
64:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
64, s. 90 och 91), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m.m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 66 300
kronor.
65:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 65, s. 91—93) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 80 200 kronor, innebärande en anslagshöjning med 38 000 kronor.
Ifrågavarande reservationsanslag är i gällande riksstat uppfört med
42 200 kronor. Den av Kungl. Maj:t föreslagna uppräkningen av anslaget
betingas av förslag om dels höjning av medelsanvisningen till elevernas
studieresor med 1 000 kronor, dels ock anvisande av ytterligare 37 000
kronor till konstnärsstipendier. Departementschefen har beträffande sistnämnda
fråga anfört följande.
Vad härefter angår akademiens förslag om utbyggande av de nuvarande
konstnärsarvodena till ett mera omfattande system av stipendier för redan
utbildade, förtjänta konstnärer vill jag som min mening uttala, att jag
finner goda skäl tala för att samhället mera aktivt än hittills engagerar sig
i ett direkt stöd för den utövande konstnären i dennes arbete. Den stimulans
för konstnären och indirekt också för konstlivet i stort, som en ökad
stipendiegivning skulle innebära, är från kulturella synpunkter uppenbarligen
mycket betydelsefull. Jag vill också erinra om att stipendier
av det slag, akademien föreslagit, redan utgår till andra kategorier av yrkesverksamma
konstnärer, nämligen dels åt högt förtjänta skönlitterära
författare med en total stipendiesumma av för närvarande 100 000 kronor,
dels åt musikidkare och tonsättare, för vilka hela stipendiesumman är
40 000 kronor. Ehuru jag icke kan tillstyrka en så stor medelsanvisning till
konstnärsstipendier som akademien begärt, anser jag mig dock böra förorda
en höjning av den nuvarande medelsanvisningen för ändamålet med
37 000 kronor till 40 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att efter förslag av akademien meddela erforderliga föreskrifter rörande
utdelningen av ifrågavarande stipendier.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Enligt
utskottets mening torde de föreskrifter, som komma att utfärdas beträffande
utdelning av ovannämnda konstnärsstipendier, lämpligen böra
i huvudsak ansluta sig till gällande regler för tilldelning av stipendier åt
musikidkare och tonsättare.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Stipendier m.m. för budgetåret 1958/
59 anvisa ett reservationsanslag av 80 200 kronor.
22 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
66:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 106—109), vilket innebär en anslagshöjning
med 39 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1958/59:
Avlöningsstat
1. Arvode till universitetskanslern............ 45 144
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
..................................... 150 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 68 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 32 856
Summa kronor 296 000
c) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 296 000
kronor.
67:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagsminskning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.
68:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 113, s. 297), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kronor.
69:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt
studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet med
23
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 297—305), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 535 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
N aturastipendier åt studerande vid universiteten m.fl.
läroanstalter för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 9 515 000 kronor.
70:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
115, s. 305), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
71 :o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 305
och 306), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetaret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
72:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 306), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.
73:o) Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 307 och 308), vilket innebär
en anslagshöjning med 139 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för de kliniska forskartjänsterna,
som föranledes av vad departementschefen anfört,
b) godkänna följande stat för de kliniska forskartjänsterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
24
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie perso -
nal, förslagsvis.................. 345 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis......... 55 000 400 000
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis....... 100
2. Reseersättningar, förslagsvis...... 900 1 000
Summa kronor 401 000
c) till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
401 000 kronor.
74:o) Gemensamma universitetsändamål: Vidareutbildning av
läkare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 308 och 309)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
75ro) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 309 och
310), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Gemensamma universitetsändamål:
Ämnes- och fakultetskonferenser för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
76:o) Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 310 och 311), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Extra utgifter för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
77 :o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 311 och 312),
vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, betingad av förslag
om anvisande av detta belopp till den akademiska musikverksamheten vid
Stockholms högskolor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958 25
att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors
rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
78:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 123, s. 312 och 313), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman......... 33 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 102 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 21 800
Summa kronor 157 800
b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 157 800 kronor.
79:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 124, s. 313), vilket innebär en anslagshöjning med
2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
20 000 kronor.
80:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 125, s. 313 och 314), vilket innebär en anslagsminskning
med 6 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
in. m, för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
81 :o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 126, s. 314—317), vilket innebär en anslagshöjning
med 83 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för farmacevtiska institutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
26
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 160 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 10 320
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,
amanuenser m. m., förslagsvis...... 123 280
b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal
................................ 335100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 79 300
Summa kronor 708 000
Särskilda uppbördsmedel
Avkastning av donationsfond ................ 7 000
Nettoutgift kronor 701 000
c) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 701 000 kronor.
82:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 317), vilket innebär en anslaghöjning
med 23 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
80 700 kronor.
83:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 318), vilket innebär en anslagshöjning
med 17 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 110 000 kronor.
84:o) Farmacevtiska institutet: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 318 och 319),
vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
27
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 60 000 kronor.
85 :o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
131, s. 319 och 320) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning från och med budgetåret 1958/59, vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för ortnamnskommissionen,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
ortnamnskommissionen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59, dels ock till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 164 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wahlund (I: 230)
och den andra inom andra kammaren av herr Brandt (II: 280), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att innehavaren av professuren
i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning, vid Uppsala universitet
skall vara befriad från chefsskapet för svenska ortnamnsarkivet och i stället
åläggas full undervisningsskyldighet, dels ock att vid svenska ortnamnsarkivet
från och med budgetåret 1958/59 inrätta en särskild arkivchefsbefattning
i lönegrad Be 1.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena torde utskottet
få hänvisa till motionen I: 230.
Kungl. Maj:ts förslag innebär ordinariesättning av en kontorsbiträdestjänst
i Ae 5 samt en automatisk anslagshöjning med 21 800 kronor.
De i motionerna gjorda yrkandena överensstämmer med av universitetet
i Uppsala respektive av ortnamnskommissionen framförda förslag, vilka departementschefen
ej biträtt.
Utskottet. De i motionerna I: 230 och II: 280 gjorda yrkandena innebära
för ortnamnsarkivets del en organisationsändring, varom i vederbörande
petitaframställningar förslag framförts av dels det större akademiska konsistoriet
i Uppsala, dels ock ortnamnskommissionen. Kanslern för rikets
universitet har icke biträtt ifrågavarande förslag och departementschefen
har icke heller anslutit sig till desamma.
Utskottet är icke berett att på de motionsvis framställda yrkandena tillstyrka
genomförandet av den ifrågasatta ändrade anordningen med avseende
å arkivets organisation. Utskottet avstyrker därför bifall till de föreliggande
motionerna och biträder Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 230 och II: 280,
28
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från
och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring i personalförteckningen
för ortnamnskommissionen, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 8 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................ 4 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 129 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 22 000
Summa kronor 164 000
c) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 164 000 kronor.
86:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 132, s. 320 och 321), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
18 900 kronor.
87:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
133, s. 321 och 322), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 41 000 kronor.
88 :o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i
Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 322), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamnsoch
dialektforskning i Göteborg för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av 12 000 kronor.
89:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 135, s. 322 och 323), vilket innebär en anslagshöjning med
43 600 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
29
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................ 8 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 317 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 50 600
Summa kronor 376 100
b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 376 100 kronor.
90:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 136, s. 324), vilket innebär en anslagsminskning med 2 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 20 800
kronor.
91 :o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s.
324 och 325), vilket innebär en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetaret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 81 000 kronor.
92 :o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 325 och 326), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning
i Göteborg för budgetaret 1958/59 anvisa ett anslag
av 28 900 kronor.
93:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 326),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m. m. för budgetaret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
30
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
94 ro) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140,
s. 326—331), vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk
och kommunal utbildning och forskning för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 857 000 kronor.
95:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. ]VIaj:ts förslag (punkt
141, s. 331), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 42 000
kronor.
96:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 332), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Fortsättjiings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
97:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 143, s. 332 och 333), vilket innebär en anslagshöjning
med 9 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 14 200
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 50 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 7 900
Summa kronor 72 500
b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.
98:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 144, s. 334), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
31
att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.
99:o) Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 334 och
335), vilket avser sammanförande till ett förslagsanslag av de å riksstaten
för innevarande budgetår uppförda förslagsanslagen till Kostnader
för statlig kreditgaranti för vissa studielån och till Kostnader för avskrivning
av studielån med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. samt i anslagshänseende
innebär en höjning med 5 000 kronor i jämförelse med det
för innevarande budgetår upptagna sammanlagda beloppet under de två
nuvarande anslagen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av vissa
studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
100:o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 335—337), vilket innebär en anslagshöjning
med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadshus
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 750 000 kronor.
101:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering
av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, s. 337), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer
för redigenng av ett register över vissa licentiatoch
doktorsavhandlingar för budgetåret 1958/59 anvisa ett
anslag av 2 200 kronor.
102:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser
för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 148, s. 337 och 338), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av praktiskpedagogiska
utbildning skurser för blivande läroverkslärare
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 42 000
kronor.
32
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Skolöverstyrelsen, anstalter för
lärarutbildning m. m.
103:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 169,
s. 409—421) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 5 480 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lundström och Anders Johansson (I: 237) och den andra inom
andra kammaren av herrar Carlsson i Stockholm och Löjgren (11:287),
i vilka hemställts, att riksdagen i anslutning till skolöverstyrelsens i statsverkspropositionen
för åttonde huvudtiteln redovisade äskanden måtte
besluta inrättandet av tjänst i skolöverstyrelsen som konsulent för trafikundervisningen
i lönegrad Ag21, samt att vederbörande avlöningsanslag
uppräknas med erforderligt belopp;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Hamrin-Thorell (I: 238) och den andra inom andra kammaren
av fröken Vinge (II: 288), i vilka hemställts, att riksdagen måtte anvisa
medel för förstärkning av personalen inom skolöverstyrelsen med en tjänst
som konsulent för skolmåltider i lönegrad Ae 21 från och med budgetåret
1958/59.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 237 och I: 238.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande
en anslagshöjning med 713 000 kronor — avser, förutom vissa
automatiska utgiftsändringar, huvudsakligen följande förstärkningar av
överstyrelsens personalorganisation m. m.:
1) utbyte av två amanuenstjänster i reglerad befordringsgång mot två
tjänster som förste byråsekreterare i Ae 21,
2) fortsatt dubblering av en undervisningsrådstjänst (organisationsavdelningen),
3) utbyte av en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång på organisationsavdelningens
femte rotel mot en kontoristtjänst i Ae 9,
4) inrättande av en tjänst som byrådirektör i Ae 26 (planerings- och byggnadsroteln),
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958 33
5) inrättande av en tjänst som kansliskrivare i Ao 10 (administrativa avdelningen)
,
6) omvandling av nuvarande deltidsbefattningen som folkhögskolinspektör
till heltidstjänst,
7) inrättande av en kanslibiträdestjänst i Ae 7 (folkbildningsroteln),
8) inrättande av två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång och
en expeditions vakttjänst i Ag 7 samt ordinariesättning av två tjänster
som expeditionsvakt i Ae 7 (kanslisektionen).
Det i motionerna 1:237 och II: 287 gjorda yrkandet om inrättande av
en tjänst som konsulent för trafikundervisningen i Ag21 och det i motionerna
1:238 och 11:288 framställda förslaget om inrättande av en tjänst
som konsulent för skolmåltider i Ae 21 överensstämmer med av skolöverstyrelsen
framlagda men av departementschefen ej biträdda äskanden.
Utskottet. Den utökning för nästa budgetår av konsulentorganisationen
inom skolöverstyrelsen, varom i ovannämnda motioner hemställts, har utskottet
icke funnit sig böra tillstyrka. Med biträdande av Kungl. Maj:ts
under förevarande punkt framlagda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 287 samt
I: 238 och II: 288,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
1.
2.
4.
5.
Avlöningsstat
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 2 003 000
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 445 000
Arvoden till experter och tillfällig personal
in. m., förslagsvis....................... 110 000
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 242 000
Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 680 000
Summa kronor 5 480 000
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 480 000 kronor.
3 — lii kan g till riksdagens protokoll 1958. 6 sand. Nr 8
34.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
104:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungi. Maj:t har (punkt
170, s. 421—424) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 853 000 kronor. Kungl. Maj:ts
förslag innebär uppräkning av anslagsposten till reseersättningar och av
delposterna till bränsle, lyse och vatten samt övriga expenser med respektive
21 000, 10 000 och 53 000 kronor. Å andra sidan föreslås sänkning av
anslagsposterna till sjukvård och till publikationstryck med respektive
1 000 och 119 000 kronor samt uppräkning av särskilda uppbördsmedel
med 20 000 kronor.
Utskottet. Departementschefen har under delposten till övriga expenser
beräknat ett belopp av 3 000 kronor för åtgärder i samband med arkiveringen
av skolornas hälsokort. Utskottet har funnit sig böra förorda denna
medelsanvisning. Utskottet förutsätter dock att beloppet i fråga icke kommer
att ställas till skolöverstyrelsens förfogande innan närmare utredning
förebragts om och i så fall huru samt i vilken utsträckning ifrågavarande
hälsokort framdeles böra arkiveras.
Kungl. Maj:ts i övrigt under förevarande punkt framställda förslag har
icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 800 000
kronor.
105:o) Länsskolnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
174, s. 447—453) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning för länsskolnämnderna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för länsskolnämnderna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Länsskolnämnderna:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
3 859 000 kronor.
Vid 1956 års riksdag beslöts (prop. 182; KSU 1; Rskr 420) att länsskolnämnder
skulle inrättas samt att de skulle påbörja sin verksamhet den 1
juli 1958. Det uppdrogs åt Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga de
åtgärder i övrigt, som erfordrades för upprättande av den sålunda beslutade
regionala skolledningen. Jämlikt kungörelsen 1956:616 skall länsskolnämnderna
vara regionala statsmyndigheter på skolväsendets område och
i regel vara förlagda till residensstäderna. Länsskolnämnden skall utgöras
av sju ledamöter, av vilka fyra i regel skall utses av vederbörande läns
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
35
landsting och tre av respektive skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning
och vederbörande länsstyrelse.
Förutnämnda riksdagsbeslut innebär vidare bland annat, att de nuvarande
folkskolinspektörstjänsterna från och med den 1 juli 1958 skall omändras
till skolinspektörstjänster, att antalet dylika tjänster från nämnda
datum skall utökas med fyra till sammanlagt femtiofem samt att vid
nämnderna jämväl skall finnas sammanlagt tjugofyra förste byråsekreterare,
likaledes tjugofyra kanslibiträden, en amanuens i reglerad befordringsgång
och femton kontorsbiträden.
Departementschefen, som erinrar om att 1957 års riksdag beslutat, att
på personalförteckningen för länsskolnämnderna från och med budgetåret
1958/59 skall vara uppförda femtiofem skolinspektörstjänster i lönegrad
Bo 1, föreslår, att förste byråsekreterartjänsterna och kanslibiträdestjänsterna
göres ordinarie redan från början och alltså uppföres på personalförteckningen
i lönegraderna Ao 23 respektive Ao 7. I vad gäller den nuvarande
tjänsten som nomadskolinspektör i Ao 26 förordar departementschefen,
att denna — i likhet med de nya skolinspektörstjänsterna — placeras
i Bo 1.
Kungl. Maj:ts förslag avser jämväl anvisande av medel till vissa arvoden
och ersättningar m. m.
Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit.
I detta sammanhang har utskottet funnit sig böra beröra spörsmålet
om nomadskolväsendets ledning.
Frågan om nomadskolväsendets organisation och därmed sammanhängande
spörsmål är för närvarande föremål för utredning genom jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1957 av dåvarande chefen
för ecklesiastikdepartementet tillkallade särskilda sakkunniga (1957 års
nomadskolutredning).
I direktiven för utredningens arbete erinras bland annat om att 1951
års skolstyrelseutredning i det betänkande som låg till grund för 1956 års
riksdagsbeslut om skolväsendets lokala och regionala ledning förordade en
omprövning av formerna för nomadskolväsendets ledning och administration,
vari möjligen också borde inbegripas hela nomadundervisningens organisation.
I vad gäller nomadskolväsendets lokala och regionala ledning uttalar
departementschefen i direktiven, att denna självfallet bör vara utformad
på det sätt som bäst tjänar nomadundervisningens syften. Någon bundenhet
eller anpassning till vad som gäller för den lokala och regionala ledningen
av det allmänna skolväsendet är, enligt departementschefen, icke
utan vidare given. De sakkunniga bör förutsättningslöst pröva frågan med
hänsyn till vad som från olika synpunkter är lämpligast för att åstadkomma
36
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
och stödja en effektiv undervisning. Några särskilda riktlinjer för utredningen
i denna del har departementschefen därför ansett icke böra uppställas
i annan mån än att vid utredningen bör noggrant övervägas formerna
för det inflytande, som nomaderna även i fortsättningen självfallet
bör ha beträffande sitt skolväsen samt att i fråga om de rent administrativa
och kamerala angelägenheterna undersökes de utvägar till förenklingar, som
kan vara möjliga i detta avseende.
I anslutning till departementschefens nu refererade uttalanden i direktiven
för nomadskolutredningen vill utskottet framhålla, att det torde kunna
ifrågasättas huruvida det framdeles föreligger ett verkligt behov av en
särskild nomadskolinspektör. Utskottet förutsätter, att nomadskolutredningen
upptager denna fråga till närmare bedömande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för länsskolnämnderna
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Personalförteckning
Tjänstemän å ordinarie stat Lönegrad
55 skolinspektörer ........................... Bo 1
1 nomadskolinspektör ....................... Bo 1
24 förste byråsekreterare ..................... Ao 23
24 kanslibiträden ............................ Ao 7
b) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 2 597 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 258 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till ex
perter
och tillfällig personal m. m., förslagsvis
................................... 334 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 220 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 450 000
Summa kronor 3 859 000
c) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 859 000 kronor.
37
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
106:o) Länsskolnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 175, s. 453—455) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsskolnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 121 000 kronor.
107:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 176, s. 456—164), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 431 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 1 904 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 360 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ - 465 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 673 000
Summa kronor 5 402 000
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 402 000 kronor.
108:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 464—467), vilket innebär en anslagshöjning
med 26 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 411 000 kronor.
109:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 467 och 468), vilket innebär en
anslagsminskning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
38 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
110:o) Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 469) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 10 500 kronor.
lll:o) Statens skolköksseminarium: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 469—473), vilket innebär en anslagshöjning
med 55 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ..................................... 156 700
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 186 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 40 300
Summa kronor 384 000
b) till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 384 000 kronor.
H2:o) Statens skolköksseminarium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 473), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
113:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 473 och 474), vilket innebär
en anslagshöjning med 144 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 907 100 kronor.
114:o) Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 474 och 475), vilket innebär
en anslagshöjning med 95 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
39
att riksdagen må till Bidrag till seminariet för huslig utbildning
i Umeå för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 378 000 kronor.
115:o) Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 475), vilket innebär en anslagshöjning
med 68 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
167 000 kronor.
116:o) Bidrag till vissa handarbetsseminarier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 186, s. 475 och 476), vilket innebär en anslagshöjning
med 122 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa handarbetsseminarier
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
246 400 kronor.
117:o) Studiestipendier åt lärarinnor på det husliga området. I
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Hamrin- Thorell (I: 242) och den andra inom andra kammaren av fröken
Vinge (II: 292) har hemställts, att riksdagen måtte ställa ett anslag av
8 000 kronor till skolöverstyrelsens förfogande för att användas till studiestipendier
för lärarinnor på det husliga området.
Till stöd för det i motionerna framställda yrkandet har anförts följande.
Fortbildningsmöjligheterna för lärarpersonal, som inom landet vill tillägna
sig högre huslig utbildning, är för närvarande mycket begränsade.
Flera lärarinnor har därför under stora ekonomiska uppoffringar skaffat
sig högre utbildning i utlandet främst i Amerikas förenta stater. Många
som är lämpade för tjänst vid seminarier saknar emellertid ekonomiska
möjligheter att studera utomlands, vilket är till men för utbildningen. Skolöverstyrelsen
har under en följd av ar hemställt om studiestipendier för
lärarinnor på det husliga området. Framställningarna har dock inte föranlett
någon Kungl. Maj:ts åtgärd. För budgetåret 1958/59 har skolöverstyrelsen
begärt sammanlagt 8 000 kronor.
Frågan om högre huslig utbildning utreds för närvarande av 1953 års
lärarinneutbildningskommitté. Innan resultatet av denna utredning föreligger
och några lärarinnor med högre utbildning finns att tillgå, maste
provisoriska åtgärder vidtagas. I annat fall star vi inför den situationen,
att den nya föreslagna seminariereformen blir svår att genomföra av brist
på kompetenta lärare i fackämnen.
Utskottet. Ehuru i och för sig goda skäl tala för att medel anvisas för det
i motionerna T: 242 och IT: 292 angivna ändamålet har utskottet i nuva
-
4,0 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
rande läge icke ansett sig böra förorda bifall till motionerna. Utskottet hemställer
därför,
att motionerna I: 242 och II: 292 icke må av riksdagen
bifallas.
118:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 477—478),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av Ilo 000 kronor.
H9:o) Särskoleseminariet i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 188, s. 478), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskoleseminariet i Stockholm för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 80 000
kronor.
120:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts för(punkt
189, s. 478—482), vilket innebär en anslagshöjning med 21 100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 146 200 kronor.
121 :o) Kurser för lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 190, s. 482—488), vilket avser dels sammanförande till ett reservationsanslag
av tre för innevarande budgetår å riksstaten uppförda reservationsanslag
avseende lärares fortbildning m.m., nämligen anslagen till
Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, Fortbildningskurser
i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor och Kurser
för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen, dels ock
anvisande under anslaget av medel till lärarhögskolans vidareutbildning och
till kurser för utbildning av lärare i kvinnlig slöjd vid folkskolor samt i anslagshänseende
innebär en sammanlagd höjning med 262 800 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kurser för lärare m. fl. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 393 900
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Allmänna läroverken m. m.
41
122:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
192, s. 489—519) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att realskolan för gossar i Malmö samt samrealskolorna i
Brännkyrka i Stockholm och Värnamo från och med budgetåret 1958/59
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till
högre allmänna läroverk med den linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer,
skolande ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen
omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring per år, till dess
gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt under villkor att kommunen
åtager sig de skyldigheter, som enligt läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun;
dels
besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom öppet försöksgymnasium
från och med budgetåret 1958/59 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt upprättas i Västertorp i
Stockholm under villkor att Stockholms stad åtager sig dels de skyldigheter,
som enligt läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun, dels ock att
för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek bevilja ett engångsbidrag
av 10 000 kronor;
dels besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom öppet
försöksgymnasium från och med budgetåret 1959/60 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt upprättas i Nacka under
villkor att Nacka stad åtager sig dels de skyldigheter, som enligt läroverksstadgan
ankommer på läroverkskommun, dels ock att för anskaffande av
undervisningsmateriel och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av 10 000
kronor;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen vid de
föreslagna försöksgymnasierna i Västertorp och Nacka;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, som föranledes av vad departementschefen förordat;
dels
godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59;
dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 195 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Helén och fröken Vinge väckt motion (II: 397), i vilken
hemställts, att riksdagen måtte dels beträffande gymnasiernas lokalisering
uttala, att riksdagen vidhåller den uppfattning, åt vilken 1957 års riksdag
42
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
givit uttryck, dels beträffande gymnasiestudiernas längd uttala, att ställning
skall tagas i samband med det beslut som avses komma att fattas,
när efter vederbörliga utredningar den provisoriska gymnasiereformen avlöses
av en mera slutgiltig.
För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag — som för nästa budgetår
innebär en sammanlagd anslagshöjning med 29 800 000 kronor — torde få
lämnas följande redogörelse.
Förstatligande av kommunala gymnasier. Vid 1952
års riksdag beslöts förstatligande av sex kommunala gymnasier, 1953 följde
en andra grupp bestående av sex gymnasier, 1954 en tredje grupp bestående
av fem gymnasier, 1955 en fjärde grupp bestående av sex gymnasier, 1956
en femte grupp bestående av fem gymnasier och 1957 en sjätte grupp bestående
av fyra gymnasier. För nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t
förstatligande av tre kommunala gymnasier, nämligen gymnasierna i
Malmö (anknutet till realskolan för gossar), Brännkyrka i Stockholm och
Värnamo.
Försöksgymnasier. Försöksgymnasiet i Nederkalix omfattar för
närvarande en allmän linje och en reallinje. Linjeorganisationen beräknas
nästa år komma att utökas med en latinlinje.
Kungl. Maj:t föreslår upprättande av två nya försöksgymnasier, dels
från och med budgetåret 1958/59 av ett försöksgymnasium i Västertorp i
Stockholm, dels från och med läsåret 1959/60 av ett försöksgymnasium i
Nacka, båda treåriga och i första hand avsedda för elever från enhetsskolans
klass 9 g.
Kompletteringsgymnasier. Beträffande kompletteringsgymnasiet
i Stockholm föreslår Kungl. Maj:t inrättande av en kanslibiträdestjänst
i lönegrad Ae 7 på rektorsexpeditionen. Därutöver föreslås anvisande
av ett belopp av 15 000 kronor till anställande av tillfällig personal inklusive
assistent åt rektor.
Lärartjänster in. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom
automatiska utgiftsändringar — huvudsakligen följande:
1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid den realskola
och de två samrealskolor, som föreslås ombildade till högre allmänna
läroverk,
2) inrättande av rektorstjänster i Bp 1 vid försöksgymnasiet i Göteborg,
försöksgymnasiet i Västertorp i Stockholm och kompletteringsgymnasiet
i Stockholm,
3) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster nämligen 64 lektorstjänster,
288 adjunktstjänster och 27 övningslärartjänster,
4) inrättande av en tjänst som extra övningsskollärare vid enhetsskollinjen
vid statens normalskola.
Den nuvarande uppdelningen i personalförteckningen av övningslärar -
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
43
tjänster i två lönegrader föreslås slopad; tjänsterna skola i stället uppföras
som alternativa tjänster.
Vaktmästar t j ä n s t e r. Beträffande dessa tjänster innebär Kungl.
Maj:ts förslag dels inrättande i samband med ombildningen av samrealskolan
i Värnamo till högre allmänt läroverk av en ordinarie vaktmästartjänst
i Ao 8 genom ombildning av där nu inrättad vaktmästartjänst i
Ao 7, dels ordinariesättning i lönegraden Ao 7 av fem extra ordinarie tjänster
i motsvarande lönegrad, dels ombildning av en vaktmästartjänst i Ae 7
till en värmeskötartjänst i Ao 8 vid samrealskolan i Blackeberg i Stockholm,
dels ock inrättande av nio nya vaktmästar tjänster i Ae 7.
Kon rektorer. 1956 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj: t att
inrätta högst 10 biträdande rektor stjänster under förutsättning att rektor
vid läroverket förordnats som skolchef i läroverkskommun och att antalet
lärjungar vid läroverket uppgår till minst 600.
Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden framfört förslag, om att vid
allmänna läroverk och högre kommunala skolor där lärjungeantalet överstiger
600 skall oberoende av om vederbörande rektorer innehar skolchefsbefattning
efter överstyrelsens beprövande få inrättas konrektorstjänster.
Konrektor skall vara rektors närmaste man och skall kunna övertaga och
på eget ansvar sköta vissa av de pedagogiska uppgifter som ankommer på
rektor. Han skall förordnas av överstyrelsen på viss tid och utses bland
läroverkets ordinarie lärare. I likhet med rektorerna anses konrektor böra
erhålla dels ekonomisk gottgörelse, dels ock nedsättning i undervisningsskyldigheten.
Statskontoret har icke biträtt överstyrelsens ifrågavarande förslag, särskilt
som verkningarna av skolstyrelse- och realskolereformerna på rektorernas
arbetsbörda enligt statskontorets mening icke för närvarande läte
sig överblicka.
Departementschefen har icke framlagt förslag om inrättande av konrektorstjänster.
Departementschefen har emellertid framhållit, att han ägnat
särskild uppmärksamhet åt frågan, vilka åtgärder som inom ramen för
till buds stående resurser lämpligen kunde vidtagas för att i möjligaste
män lätta den icke-pedagogiska delen av arbetsbördan och i övrigt förbättra
situationen för rektorerna. Departementschefen har erinrat om den förbättring
av lönerna för rektorerna vid de högre allmänna läroverken, varom
beslut fattats vid 1957 års riksdag, och samma riksdags beslut att inrätta
befattningar som biträdande rektor vid de läroverk där rektor förordnats
som förste rektor i kommunen. Förslag till viss förstärkning av kuratorsinstitutionen
och av biträdeshjälpen på rektorsexpeditionerna framlägges av
departementschefen för detta års riksdag. För befattningarna som biträdande
rektor räknar departementschefen med en anslagsförstärkning av omkring
125 000 kronor.
Skolkuratore r. Kungl. Maj :ts förslag innebär inrättande av två
heltidstjänster som skolkurator, avsedda för läroverk, där kurator jämväl
handhar handledning av kuratorspraktikanter. För kuratorsverksamheten
i övrigt beräknas oförändrad medelsanvisning, vilket innebär en förstärkning
av medelsanvisningen till ifrågavarande ändamål med i runt tal 40 000
kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Annat arbete för lärare än undervisning. Skolöverstyrelsen
har föreslagit, att för lärare som kommit att framstå som
olämpliga för sitt yrke en anordning, varigenom läraren anvisas annat arbete
än undervisning, skall kunna komma till användning i sådana fall då
nu möjliga åtgärder (t. ex. förflyttning, sjukpension) befunnits icke lämpligen
böra vidtagas. Överstyrelsen hemställer om bemyndigande att från
och med den 1 juli 1958 försöksvis få vidtaga sådana anordningar beträffande
tio lärartjänster.
Av statsrådsprotokollet inhämtas härom bland annat följande.
Skolöverstyrelsen bemyndigas att efter överenskommelse med ifrågavarande
lärare och, i förekommande fall, vederbörande institution anvisa
läraren annat arbete än undervisning, varvid han doek bibehålies vid den
egna tjänsten. I första hand avses arbete inom undervisningsväsendet under
överstyrelsens inseende. Ingriper åtgärderna i skolledarens eller andra lärares
tjänsteåligganden, förutsattes att åtgärderna företages i samförstånd
med dessa. Initiativet förutsattes ofta komma att tagas av läraren själv.
Beträffande uppgifter, som här kommer i fråga, är att nämna särskilt
följande i läroverksstadgan § 133 mom. 5 och 7 angivna: granskning av
herbarier. vård av undervisningsmateriel, uppsikt vid skrivningar och andra
arbeten. Vidare kan arbetsuppgifter vid ämnesinstitutioner komma i betraktande.
Även sådant arbete med förteckningar, som avses i § 137 mom. 1.
synes värt beaktande liksom katalogisering av boksamlingar m. m. i läroanstalten.
Dylika arbeten måste nu ofta skjutas på framtiden. Vissa andra
biblioteksuppgifter samt vården av film- och bildbandsarkiv bör kunna
i vissa fall anförtros har avsedda lärare. Av arbeten på rektorsexpedition
kan exempelvis de, som avser inventarieförteckning och tjänstematrikel.
komma i fråga.
Om lämpliga arbetsuppgifter vid en skola ej skulle bereda läraren full
sysselsättning, bör i ort med ett flertal skolor sådan tjänstgöring kunna
åvägabringas genom att läraren fullgör uppgifter av ifrågavarande art vid
flera skolor i likhet med vad som nu kan ske enligt övningslärarstadgan.
k fed hänsyn till att ifrågavarande lärare kommer att utföra för undervisningsväsendet
nyttigt arbete, bör de alltjämt komma i åtnjutande av
ferier och ej,_ såsom vid förflyttning till annat verksamhetsområde blir
fallet, avstå från denna förmån för att i stället erhålla semester. De bör
kunna uppflyttas i löneklass enligt vanliga regler för lärare och ha sin
pensionsrätt oförkränkt. Deras tjänster skulle alltjämt vara placerade vid
samma skolor som förut, och möjlighet föreligga att återtaga utövningen
av den egentliga lärartjänstgöringen. Är de nya arbetsuppgifterna förenade
med särskilt arvode — t. ex. vissa bibliotekarieuppgifter — bör sådant
arvode lämpligen icke utgå.
Beträffande lärare, som helt avlönas med statsmedel och som tjänstgör
vid skolor, där avlöningen bestrides på samma sätt, torde anordningen icke
medföra lönetekniska olägenheter. Samma torde bliva förhållandet, om
annorledes avlönad lärare tages i anspråk för uppgifter vid skolor av samma
typ endast inom den kommun, vid vars skolväsen han är anställd. Innehavare
av tjänstebostad bör kunna bibehållas vid denna förmån, oavsett fördelningen
av hans tjänstgöringsskyldighet. För andra fall kan uppstå behov
av särskilda bestämmelser, beträffande vilka beslut torde böra meddelas av
Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
45
Statskontoret finner att frågan om vissa lärares tjänstgöring i princip
bör lösas i ett större sammanhang. Beträffande överstyrelsens utformning
av förslaget uttalar statskontoret följande. De arbetsuppgifter, som enligt
överstyrelsens mening borde ankomma på för undervisning olämplig lärare,
synes i huvudsak vara sådana, som enligt läroverksstadgan ingår i lärares
undervisningsskyldighet. Skall en dylik lösning — om vars lämplighet
statskontoret icke vill uttrycka någon uppfattning — godtagas, bör i möjligaste
män lärare, som slipper ifrån sådana åligganden som avses i läroverksstadgans
133 § 5 och 7, i stället övertaga den undervisning, från vilken
den olämplige läraren befriats. Anledning att låta den sistnämnde läraren
i fortsättningen få åtnjuta ferier synes alls icke föreligga, allrahelst som
han i regel torde kunna utnyttjas för schemaläggning och annat arbete på
rektorsexpeditionerna under ferierna. Överhuvudtaget synes det angeläget
—• även om det för det helt övervägande flertalet lärare och andra tjänstemän
icke torde te sig lockande att bli överförd till specialstat av nu diskuterad
typ — att den särskilda tjänstgöringen icke framstår som förmånlig
i förhållande till den tidigare.
Statens lönenämnds majoritet finner icke tillräckliga skäl anförda för att
ifrågavarande lärare under annan tjänstgöring än undervisning skall erhålla
förmånligare ställning i fråga om semester och tjänstgöringsförhållanden i
övrigt än vad som eljest gäller i fråga om annan personal än lärarpersonal.
Departementschefen tillstyrker förslaget, att tio lärare försöksvis i män
av behov skall kunna anförtros andra arbetsuppgifter än undervisning,
under förutsättning att de föreslagna anordningarna icke skall medföra
några särskilda kostnader för statsverket.
Vissa gymnasiefrågor. Beträffande gymnasieorganisationen
har departementschefen (s. 516 o. 517) gjort vissa principuttalanden. Enligt
departementschefens mening är det från samhällets synpunkt av största
vikt, att de växande ungdomskullarnas krav på gymnasial utbildning blir
i möjligaste mån tillgodosett. Utökningen av gymnasieorganisationen synes
departementschefen i första hand böra ske genom utvidgning av befintliga
gymnasier. Av pedagogiska och skolsociala skäl bör dock ett gymnasium
inte tillåtas växa över en viss gräns. I andra hand bör gymnasiekapaciteten
därför ökas genom att nya gymnasier upprättas. För egen del räknar departementschefen
med att de nya gymnasierna skall vara treåriga, där inte
särskilda förhållanden föranleder annan organisation.
I motionen 11:897 har erinrats om att i de vid 1957 års riksdag väckta,
likalydande motionerna I: 283 och II: 328 beträffande gymnasiernas lokaliseringsfrågor
framhölls, att lokaliseringen av nya gymnasier tycktes för närvarande
följa principen att antalet inackorderade elever skulle hallas sa lågt
som möjligt. Största möjliga antal elever borde nå gymnasieorten efter högst
en timmes resa. Ur både samhällets och elevernas synpunkt erbjöde så
belägna gymnasier utan tvivel betydande fördelar. Genom att man undvcke
inackordering bleve kostnaderna lägre både för den studiehjälp samhället
lämnade och för de utgifter som åvilade eleverna och deras målsmän.
De senare satte dessutom mycket stort värde på att få behålla sina barn i
hemmet även sedan de övergått till studier på gymnasiestudiet.
46
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
I sitt utlåtande 1957: 127 (s. 421 anförde statsutskottet bland annat, att
utskottet funne det angeläget att det utredningsarbete i gymnasiefrågan,
som skolöverstyrelsen redovisat i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 mars
1957, fullföljdes med energi och skyndsamhet i vad avsåge gymnasiets utvidgning
under de stora årskullarnas tid. Det syntes utskottet mest rimligt
att det fortsatta planeringsarbetet bedreves inom skolöverstyrelsen, som härvid
borde beredas tillfälle att i erforderlig utsträckning tillkalla planeringsexpertis
och sakkunniga företrädande målsmanna- och näringslivssynpunkterna.
I det fortsatta planeringsarbetet borde bland annat beaktas vad som
i motionerna I: 283 och II: 328 framhölles om gymnasiernas lokaliseringsirågor
samt om åtgärder för att underlätta resande och inackorderade elevers
studier på gymnasiestadiet. Vad anginge det i motionerna påtalade
behovet av en utredning angående gymnasiets utformning på längre sikt
ville utskottet erinra om att Kungl. Maj:t i sina direktiv för den sammanfattande
skolutredningen framhållit möjligheten av att de långsiktiga gymnasiefrågorna
kunde komma att hänskjutas till denna utredning.
Riksdagen beslöt att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
sålunda i anledning av nyssnämnda motioner anfört.
I motionen II: 397 framhålles vidare följande.
Departementschefens uttalande inrymmer en motsatt princip nämligen
att man i betydande utsträckning bibehåller de nuvarande resavstånden genom
att de växande gymnasiekullarna i första hand får söka sig in till de
nuvarande gymnasierna. Först i andra hand avses nya gymnasier få upprättas,
antingen på de nuvarande gymnasieorterna eller på orter som nu
saknar gymnasium. Det vore enligt vår mening olyckligt — inte minst med
hänsyn till behovet av att underlätta tillgången till gymnasiestudier för
studiebegåvningar ute i landsbygdskommunerna — om man på detta sätt
skulle beskära möjligheterna för nya orter att få gymnasium och därmed
gjorde avsteg från principen att i första hand föra ut gymnasiet till eleverna.
Härtill kommer ett annat förhållande, nämligen de pedagogiska och skolsociala
olägenheter som är förenade med alltför stora gymnasier. Detta tas
visserligen upp i departementschefens uttalande, men där nämns intet om
var man skall dra den gräns över vilken ett gymnasium av dessa skiil inte
bör växa. Mera ingående överväganden torde erfordras som underbyggnad
för ett så viktigt principuttalande som det här föreslagna. Slutligen bör
nämnas ytterligare en faktor, som talar emot en alltför ohämmad utbyggnad
av befintliga gymnasier, nämligen att detta försvårar den förening av
underliggande högstadium eller realskola med gymnasium, vars stora värde
ur både pedagogisk och organisatorisk synpunkt skolöverstyrelsen i olika
sammanhang betygat bland annat i sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 26
mars 1957. En utvidgning av gymnasieenheterna i sådan omfattning att
underliggande högstadium eller realskola måste skiljas från gymnasiestadiet
vore olycklig.
Åtskilligt kan naturligtvis anföras som stödjer departementschefens uppfattning
om att det framtida gymnasiet bör bli treårigt. En sådan organisation
underlättar för de fristående enhetsskolorna att få ett fullständigt högstadium
och goda lärare till detta. Vidare kommer eleverna från avlägsna
landsbygdsdistrikt att kunna stanna i hemmet ett år längre.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
47
Men allvarliga invändningar kan också resas mot ett fastlåsande redan
nu av denna viktiga fråga, när det gäller ett gymnasium vars närmare utformning
ännu ej utretts. Det fyraåriga gymnasiet är för närvarande en
ovedersägligt bättre skolform än det kortare alternativet. För många elever
är studietakten där så pressande, att studiemisslyckanden ofta beror därav.
Att redan nu göra ett definitivt val i denna sak vore därför oklokt. Man kan
inte utan ytterligare undersökning vara säker på vilka möjligheter som
föreligger att förbättra studieresultatet på enhetsskolans högstadium, enkannerligen
klass 9 g, i en sådan omfattning att man kan släppa sina betänkligheter
mot att göra det treåriga gymnasiet allenarådande.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag.
Av den lämnade redogörelsen framgår dels att skolöverstyrelsen föreslagit
inrättande av konrektorstjänster vid allmänna läroverk och högre
kommunala skolor, där elevantalet överstiger 600, dels ock att departementschefen
icke biträtt detta förslag men däremot förordat vissa åtgärder
för att lätta den icke-pedagogiska delen av rektorernas arbetsbörda. Utskottet,
som funnit åtskilliga skäl tala för inrättande av konrektorstjänster
vid de största läroverken, förutsätter, att Kungl. Maj:t ägnar fortsatt
uppmärksamhet åt ifrågavarande spörsmål.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse förslaget om att lärare som visat
sig olämpliga för sitt yrke i viss utsträckning skall kunna anvisas annat
arbete än undervisning. Utskottet vill i detta sammanhang uttala, att utskottet
finner det angeläget att man vid samtliga lärarutbildningsanstalter
har uppmärksamheten riktad på vikten av att personer, som är olämpliga
för lärarbanan, på ett så tidigt stadium som möjligt avrådas från att slå
in på eller fortsätta på denna bana.
I sitt utlåtande 1956: 219 fann utskottet eu närmare redogörelse för
hittills vunna erfarenheter av kuratorsverksamheten påkallad och förordade
att Kungl. Maj:t i lämpligt sammanhang lämnade riksdagen redogörelse
härför. En dylik av skolöverstyrelsen avgiven redogörelse har bilagts
de till Kungl. Maj:ts framställning under förevarande punkt hörande handlingarna
(jfr förevarande punkt 192, s. 501).
Med anledning av departementschefens principuttalanden rörande gymnasieorganisationen
och vad i motionen II: 397 anförts och hemställts får utskottet
framhålla följande. Beträffande gymnasiernas lokalisering vill utskottet
åberopa vad utskottet i sitt i det föregående refererade utlåtande
1957: 127 därom anfört. Vidkommande utformningen av nya gymnasier
synes departementschefens uttalande — såvitt utskottet kan finna — icke
innebära något slutgiltigt ställningstagande till frågan om gymnasiestudiernas
längd. Spörsmålet om gymnasieorganisationen är för närvarande föremål
för utredning. Vid sådant förhållande har utskottet icke funnit sig böra rikta
någon erinran mot departementschefens nyssnämnda uttalande, enligt vilket
möjligheten att inrätta även fyraåriga gymnasier eller gymnasielinjer allt
-
48 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
jämt hålles öppen. Utskottet förordar, att riksdagen i anledning av motionen
II: 397 i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda
anfört.
Vad departementschefen i övrigt framhållit har icke i vidare mån än
som framgår av det ovan anförda givit utskottet anledning till särskilt
uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) besluta, att realskolan för gossar i Malmö samt samrealskolorna
i Brännkyrka i Stockholm och Värnamo från
och med budgetåret 1958/59 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna
läroverk med den linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer,
skolande ombildningen tillgå sålunda, att första ringen
vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare
en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat;
allt under villkor att kommunen åtager sig de
skyldigheter, som enligt läroverksstadgan ankommer på
läroverkskommun;
b) besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom
öppet försöksgymnasium från och med budgetåret
1958/59 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall successivt upprättas i Västertorp i Stockholm
under villkor att Stockholms stad åtager sig dels de skyldigheter,
som enligt läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun,
dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av
10 000 kronor;
c) besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom
öppet försöksgymnasium från och med budgetåret
1959/60 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall successivt upprättas i Nacka under villkor att
Nacka stad åtager sig dels de skyldigheter, som enligt läroverksstadgan
ankommer på läroverkskommun, dels ock att
för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek bevilja
ett engångsbidrag av 10 000 kronor;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen
vid de föreslagna försöksgymnasierna i Västertorp
och Nacka;
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
som föranledes av vad departementschefen förordat;
49
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
f) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis----
8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.......................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............
Summa kronor 195 496 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Bidrag från Stockholms stad.. 15 000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyror ...................... 274 000
3. Avkastning av donationer från
kronan m. m................. 37 600
4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och
lyse........................ 169 400 496 000
Nettoutgift kronor 195 000 000
g) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 195 000 000 kronor:
II. att riksdagen må i anledning av motionen II: 397 i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.
123:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
193, s. 519—523) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 187 100 kronor.
I förevarande sammanhang anmäles, att Kungl. Maj:t genom beslut den
25 januari 1957 såsom förskott till biblioteks- och materielkassan vid samrealskolan
och kommunala gymnasiet i Gubbängen i Stockholm anvisat
ett belopp av högst 75 000 kronor att förskottsvis utgå från förslagsanslaget
till Allmänna läroverken, Omkostnader (1956/57: VIII II. 2). Av
statsrådsprotokollet inhämtas följande.
Skolöverstyrelsen skulle på rekvisition i mån av behov utbetala högst
nämnda belopp till rektor vid läroverket, att av rektor användas till gäl
4
— Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt Nr 8
124 676 000
3 881 300
40 877 000
26 061 700
50
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
dande av vissa kassan åvilande skulder. Tillika anbefalldes rektor att snarast
verkställa utredning om huru stor del av de med nu anvisade medel
betalade skulderna, som kunde anses belöpa på kommunala gymnasiet och
förty borde gäldas av staden. Vidare föreskrev Kungl. Maj:t, att inbetalda
ersättningar för vad statsverket i enlighet med beslutet utgivit för gymnasiets
räkning skulle avräknas å omförmälda förskott.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att biblioteks- och materielkassans
skulder beräknats den 1 september 1956 uppgå till omkring 75 000 kronor,
att dessa skulder delvis hänförde sig till kommunala gymnasiet och att
medel saknades att betala skulderna. Skulderna hade uppkommit genom
att en föregående rektor underlåtit att företaga en angelägenhetsgradering
av behövliga inköp av undervisningsmateriel m.m. med hänsyn till skolans
ekonomiska resurser. Materiel, vars anskaffning kunnat anstå, hade
sålunda inköpts medan däremot annan materiel, som var nödvändig för
undervisningen, icke anskaffats. Ifrågavarande rektor hade även köpt en
del materiel som läroverket i och för sig inte hade någon användning för.
Riksräkenskapsverket och statskontoret har tillstyrkt, att erforderliga
medel anvisas från anslaget till oförutsedda utgifter för täckande av ifrågavarande
utgifter.
Departementschejen meddelar, att utredningen om huru stor del av de
med de anvisade medlen betalade skulderna, som kan anses belöpa på
kommunala gymnasiet, ännu icke är slutförd, och föreslår, att därest riksdagen
icke riktar någon erinran däremot, statsverkets andel av förskottet
torde få slutligt avföras från omkostnadsanslaget för budgetåret 1956/57.
Sedan utredningen slutförts torde det enligt departementschefen få ankomma
på Kungl. Maj:t att träffa uppgörelse med Stockholms stad angående
hur stor del av skulderna, som skall gäldas av staten.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Beträffande
det till biblioteks- och materielkassan vid samrealskolan och
kommunala gymnasiet i Gubbängen i Stockholm såsom förskott anvisade
beloppet av högst 75 000 kronor synes det utskottet önskvärt att Kungl.
Maj:t för 1959 års riksdag framlägger redovisning för hur beloppet slutligt
kommit att fördelas mellan staten och Stockholms stad.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 187 100 kronor.
124:o) Allmänna läroverken: Bidrag till läroverkens kassor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 523 och 524), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
läroverkens kassor för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
51
125:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 524), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning
för djäknepenningar m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.
126:o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 524), vilket innebär en
anslagshöjning med 347 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska
lärarkurser m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 3 890 000 kronor.
127:o) Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 524 och 525), vilket innebär dels
ändrad anslagsrubrik, dels ock anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt vissa kommunala
gymnasier m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 335 000 kronor.
128:o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 525—528), vilket innebär dels
ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 7 084 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av högre kommunala
skolor för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 46 184 000 kronor.
129:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 528—530), vilket innebär en
anslagshöjning med 1 810 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 11 280 000 kronor.
130:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 530), vilket
innebär en anslagsminskning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till hälsovården
vid vissa privatläroverk för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 35 500 kronor.
52
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
131 :o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. Kungl.
Maj:t har (punkt 201, s. 530 och 531) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Axel Johannes Andersson och Sundin (I: 50) och den andra inom
andra kammaren av herr Sundelin m.jl. (11:58), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta att inordna Anundsj obygdens realskola under
anslaget Bidrag till vissa internatläroverk och att för läsåret 1958/59 bevilja
skolan ett bidragsbelopp på 82 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Boman m. fl. (I: 49) och den andra inom andra kammaren av
herr Gustafsson i Bogla m. fl. (II: 40), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
bevilja för läsåret 1958/59 av skolöverstyrelsen äskade bidrag med 54 500
kronor till Mariannelunds praktiska skola.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 50 och II: 40.
Av statsrådsprotokollet inhämtas följande.
Ur detta förslagsanslag utgår statsbidrag till Restenässkolan i Ljungskile
kommun, i vad avser fyraårig realskola, till Viggbyholmsskolan i Täby
kommun, i vad avser fyraårigt gymnasium, till Solbacka läroverk i Daga
kommun samt till Sigtunaskolan. Bidraget utgår från och med innevarande
budgetår med två kronor 50 öre per elev och dag av läsåret.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att följande tre skolor inordnas under
förevarande anslag, nämligen Anundsjöbygdens realskola i Bredbyn, Mariannelundsskolan,
i vad avser treårig realskola, och Ekebyholmsskolan i
Rimbo, i vad avser fyraårig realskola. För dessa tre skolor beräknas de
erforderliga anslagsbeloppen till respektive 82 000 kronor, 54 500 kronor
och 74 000 kronor eller sammanlagt 210 500 kronor. Överstyrelsen har å
andra sidan föreslagit, att de fyra internatläroverk, till vilka statsbidrag
nu utgår ur detta förslagsanslag, skall inordnas under anslaget Privatläroverk:
Bidrag till vissa privatläroverk. Vid bifall till sistnämnda förslag
skulle medelsbehovet under förevarande anslag minska med sammanlagt
562 000 kronor till 210 500 kronor.
Statskontoret avstyrker bifall till förslaget.
Departementschefen har icke biträtt skolöverstyrelsens ifrågavarande förslag.
Till de fyra skolor till vilka bidrag utgår från förevarande anslag har
departementschefen emellertid förordat, att bidragsbeloppet, som föregående
år ökades från två kronor per elev och dag av läsåret till två kronor
50 öre, nu ytterligare höjes till tre kronor per elev och dag av läsåret. Kungl.
Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 113 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
53
I motionerna 1:50 och 11:58 angående statsbidrag till Annndsjobygdens
realskola i Bredbyn har anförts bland annat följande.
Skolan, som är den enda i sitt slag i Norrland och med elever från olika
delar av denna landsända, har 130 lärjungar av vilka 64 bor i det nya
elevhemmet. Skolverksamheten bedrives icke med något ekonomiskt vinstsyfte
utan uteslutande av kristligt ideella skäl, och detta har också varit en
anledning till att skolans ledning i internatet velat bereda lärjungarna en
ersättning för hemmet, som de måste avvara under sin studietid. I Norrland,
där avstånden är stora, måste en skola av detta slag ha ett alldeles
särskilt berättigande.
Skolans ekonomiska ställning är mycket bekymmersam trots de stora
uppoffringar som gjorts av kommuner, organisationer och enskilda. Styrelsen
har för läsåret 1957/58 räknat med ett underskott på cirka 60 000
kronor, närmast förorsakat av de höjda ränte- och driftkostnaderna / samband
med att det nya elevhemmet tagits i bruk. Till detta kommer tidigare
skulder å skolverksamheten med 47 860 kronor, varav 25 750 kronor täckes
av lån, medan 22 110: 35 kronor utgöres av skulder till leverantörer. Enligt
senaste balansräkningen har skolan lån på elevhemmet på 500 000 kronor
i sparbank samt därtill skulder till leverantörer med 75 000 kronor. För
läsåret 1956/57 höjdes elevavgifterna med 200 kronor och för läsåret
1957/58 med ytterligare 650 kronor, varigenom den sammanlagda avgiften
för interner nu är uppe i inte mindre än 2 850 kronor per läsår.
Till dessa ekonomiska bekymmer kommer också frågan om lärarlönerna.
En fast anställd lärare vid skolan med ämbetsexamen och flera års tjänstgöring
har för närvarande en årslön av 14 604 kronor. I en eo-tjänst vid
statlig eller kommunal skola skulle han erhålla en lön av 19 200 kronor.
Detta belyser svårigheterna att erhålla kompetenta lärare.
Tillströmningen till skolan är stor, och vid senaste höstterminen måste
klass l4 dubbleras.
Till stöd för det i motionerna 1: /.9 och II: J+0 framställda yrkandet om
statsbidrag till Mariannelunds praktiska skola har bland annat anförts
följande.
Kungliga skolöverstyrelsen har nu återigen tillstyrkt statsbidrag till
Mariannelunds praktiska skola, i vad avser treårig realskola, nu med ett
belopp av 54 500 kronor. Icke heller i år har emellertid departementschefen
upptagit detta anslag. Samtidigt föreslås emellertid att Solbacka liiroverk,
Sigtuna skolan, Restenässkolan och Viggbyholmsskolan, som stå under samma
anslag och som fingo sitt anslag höjt förra året från två kronor per
elev och dag till 2: 50 kronor, skola få en ytterligare höjning till tre kronor
per elev och dag. Detta innebär en höjning av anslaget för ändamålet med
113 000 kronor.
Undertecknade finna för sin del, att då i en trängd ekonomisk situation
som den nuvarande icke större uppräkning av anslaget för internatläroverk
kan ifrågakomma än vad Kungl. Maj:t föreslagit, det hade varit mera rättvist
och även mera ändamålsenligt att tills vidare vänta med höjning av
redan nu utgående anslag och i stället i någon mån tillgodose behoven hos
de skolor, som för närvarande icke åtnjuta statsbidrag och som alltså är
ojämförligt sämre ställda än dessa. Vad Mariannelunds praktiska skola beträffar,
är eu upprustning av skolväsendet i denna ort i hög grad påkallad.
Skolan mottager dessutom elever från stora delar av landet, varför de! icke
54
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
endast är ett lokalt utan även ett allmänt intresse att skolan erhåller stöd.
Då verksamheten vid skolan med gott resultat bedrivits ända sedan 1905
eller i 53 år, torde det vara på tiden att skolan erhåller statsbidrag. Ur
social synpunkt är det icke heller tilltalande att elevavgifter fortfarande
skola behöva uttagas av helt obemedlade elever.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Vidkommande motionerna I: 50 och II: 58 samt I: 49 och II: 40 har utskottet
funnit de påyrkade medelsanvisningarna för Anundsjobygdens realskola
och Mariannelundsskolan i och för sig motiverade. Utskottet får i
anslutning till vad utskottet därom i fjol uttalade (utlåtande 1957: 8, punkten
35) framhålla, att ett antal internatläroverk även i ett utbyggt skolväsende
torde komma att ha en viktig uppgift att fylla, bland annat för barn
med speciella familjeförhållanden. Utskottet, som med hänsyn till det statsfinansiella
läget icke är berett att biträda motionärernas ovannämnda förslag,
förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t alltjämt har sin uppmärksamhet
riktad på frågan om behov av statsbidrag för skolor av ifrågavararande
slag samt på problemet om deras inordnande i det allmänna skolväsendet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 50 och II: 58 samt
I: 49 och II: 40, till Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 675 000 kronor.
132:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
202, s. 531 och 532), vilket innebär en anslagshöjning med 9 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 63 500 kronor.
133:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 532 och 533), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 9 000 kronor.
134:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 533 och
534), vilket innebär en anslagshöjning med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m.fl. läroanstalter för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 21 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958 55
135:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 534), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 130 000 kronor.
136:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 534
och 535), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer
utskottet, . „ ., „
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken m.jl. läroanstalter för budgetåret 1958/
59 anvisa ett reservationsanslag av 95 000 kronor.
137:o) Psykologisk-pedagogiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 207, s. 535—537), vilket innebär en anslagshöjning
med 12 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för psykologisk-pedagogiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Stat
Avlöningar
1. Arvoden och ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ 2 400
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ......................... 52 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 7 900 62 300
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis......... 100
2. Reseersättningar, förslagsvis........ 3 200
3. Expenser, förslagsvis .............. 5 000 8 300
Summa kronor 70 600
b) till Psykologisk-pedagogiska institutet för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 70 600 kronor.
138:o) Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 537), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska
biblioteket för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 20 000 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
139:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 537 och 538), vilket innebär en
anslagshöjning med 152 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 989 000 kronor.
140:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 210, s.
538—542) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 65 255 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mannerskantz
(I: 227) och den andra inom andra kammaren av herrar Svensson i Krokstorp
och Hedin (II: 277), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
vid behandlingen av punkten 210 under åttonde huvudtiteln måtte
till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 47 255 000 kronor.
Anslaget är nu uppfört med 49 250 000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag
innebär en anslagshöjning med 16 005 000 kronor, betingad av utgiftsökningar
av automatisk natur. För allmänt studiebidrag, som beslöts av
1957 års riksdag att utgå till elever i åldern 16—17 år, har upptagits det av
familjeberedningen för helt år beräknade beloppet 18 000 000 kronor.
I motionerna 1:227 och II: 277 har föreslagits, att allmänt studiebidrag
skall upphöra att utga fr. o. m. den 1 juli 1958 och anslaget därför nedskäras
med 18 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för dessa yrkanden torde få hänvisas till
motionen II: 277.
Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslöt
1957 års riksdag att från och med den 1 januari 1958 införa generella, icke
behovsprövade allmänna studiebidrag för elevgrupperna i 16- och 17-årsåldern,
i syfte att bereda familjerna ökat stöd för barnens utbildning (jfr
statsutskottets utlåtande 1957: 8, punkten 46).
I anledning av motionerna I: 227 och II: 277 får utskottet framhålla, att
enligt utskottets mening anledning saknas för riksdagen att nu frångå den
ståndpunkt riksdagen så nyligen som i fjol intog till ovannämnda spörsmål.
Utskottet avstyrker därför bifall till de ifrågavarande motionerna, såvitt
här är i fråga.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 227 och II: 277, såvitt
här är i fråga, till Studiebidrag och stipendier för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 65 255 000 kronor.
57
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
141 :o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 211, s. 542 och 543), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att för budgetåret 1958/59 ma till brevskolestipendier
utdelas högst 125 000 kronor;
b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
142:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid
högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212,
s. 543), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid elevhem vid högre läroanstalter för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet m. m.
143:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 714—718), vilket innebär en anslagshöjning
med 36 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 181 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 29 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 262 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 62 700
Summa kronor 536 300
c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 536 300
kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
144:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 718 och 719), vilket innebär en
anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 158 400 kronor.
145:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 719 och 720), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 44 000 kronor.
146:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i
idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
313, s. 720 och 721), vilket innebär en anslagshöjning med 2 300 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 18 300 kronor.
147:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 721), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m.m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av 6 500 kronor.
148:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 721), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
149:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 722—725),
vilket innebär en anslagsminskning med 12 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 191 500 kronor.
59
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
150:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 725), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk
språkvård för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.
151 :o) Humanistisk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 318, s. 726), vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Humanistisk forskning för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 1 125 000 kronor.
152:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 726 och 727), vilket
innebär en anslagshöjning med 12 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 140 500 kronor.
153:o) Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 728—732), vilket innebär
en anslagshöjning med 800 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Medicinsk forskning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 3 925 000 kronor.
154:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 732 och
733), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 107 300 kronor.
155:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s.
733—736), vilket innebär en anslagshöjning med 600 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig forskning för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 755 000 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
156:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens
resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 736),
vilket innebär en anslagsminskning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ''publicering av den svenska
djuphav sexpeditionens resultat för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 27 000 kronor.
157:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 324, s. 736 och 737), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Förvaltningskostnader m.m för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.
158:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 325, s. 737 och 738), vilket innebär en anslagshöjning
med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Samhälls- och rättsvetenskaplig
forskning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 530 000 kronor.
159:o) Psykologisk och pedagogisk forskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 326, s. 738 och 739), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk och pedagogisk forskning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.
160:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 327, s. 739—742), vilket innebär en
anslagshöjning med 68 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för flyg- och navalmedicinska
nämnden, som föranledes av vad departementschefen anfört;
b)
godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska
nämnden, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1958/59:
61
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
Avlöningsstat
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 3 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 315 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 49 300
Summa kronor 367 300
c) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 367 300
kronor.
161 :o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 742), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 24 000 kronor.
162:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 742
och 743), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer
utskottet, . . ,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
163:o) Atomforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
330, s. 743—747), vilket innebär en anslagshöjning med 700 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Atomforskning för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 4 375 000 kronor.
164:o) Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 331, s. 748 och 749), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 2 700 000 kronor.
165:o) Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332, s. 749 och 750), vilket
innebär en anslagshöjning med 90 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nordiska institutet för
teoretisk atomfysik för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 240 000 kronor.
62 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
166:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. Matematikma
skinnämnden:
Omkostnader. Matematikmaskinnämnden: Materiel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333, s. 750—760), hemställer
utskottet,
att riksdagen må
A. medgiva att matematikmaskinutrustning för matematikmaskinnämndens
behov må inköpas till ett värde av
högst 1 700 000 kronor, att gäldas med inkomsterna från
matematikmaskinnämndens verksamhet;
B. godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm -
da av Ivungl. Maj:t, förslagsvis.......... 17 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 1 027 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 155 000
Summa kronor 1 199 000
Särskilda uppbördsmedel
Inkomster från matematikmaskinnämndens
verksamhet............................... 1 198 000
Nettoutgift kronor 1 000
C. för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 000 kronor;
b) till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 000 kronor;
c) till Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.
167:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 760—765), vilket innebär en anslagshöjning
med 39 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s
forskningsinstitut för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag
av 222 800 kronor.
168:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 765 och 766),
vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
63
att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 145 000 kronor.
169:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 336, s. 766 och 767), vilket innebär en anslagshöjning
med 13 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 141 900 kronor.
170:o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 767 och
768), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska
institutet i Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa
ett anslag av 130 000 kronor.
171 :o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 338, s. 768—772) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
870 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 10 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman (I: 235) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson
tn. fl. (II: 285), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa att frågan om ersättning till översättarna för
utlåning av deras verk genom bibliotek måtte bli föremål för prövning och
förslag till 1959 års riksdag;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fröken Andersson och herr Hagberg (I: 296) och den andra inom
andra kammaren av herrar Nyhage och Dickson (II: 381), i vilka hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln, punkt 338,
måtte föreskriva att anslaget till ersättning åt författare för utlåning av
deras verk genom bibliotek jämväl bör disponeras till ersättning åt översättare
för utlåning av deras översättningar genom bibliotek.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Detta förslagsanslag är uppfört å riksstaten sedan budgetåret 1954/55.
Ur anslaget utgår ersättning åt de svenska författarna för utlåningen genom
landsbibliotek, statsunderstödda folkbibliotek samt skolbibliotek av
enligt gällande auktorrättsliga lagstiftning rättsskyddade verk av svensk
författare. Enligt gällande grunder utgår ersättningen med ett sammanlagt
64
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
belopp, motsvarande tre öre för varje hemlån och tolv öre per volym av
det totala antalet referensböcker som på en gång är i bruk inom här
ifrågavarande bibliotek. Av nämnda tre öre per hemlån och tolv öre per
referensexemplar tillfaller i regel två öre respektive åtta öre vederbörande
författare, medan återstoden i huvudsak går till gemensamma ändamål för
de svenska författarna, främst understöd och pensioner. Sedan det sammanlagda
belopp som skall utgå ur anslaget fastställts, skall beloppet avsättas
till en särskild diversemedelsfond, benämnd Sveriges författarfond.
Fonden förvaltas av statskontoret, medan de till fonden avsatta medlen
disponeras av ett särskilt organ, styrelsen för Sveriges författarfond.
Styrelsen för Sveriges författarfond har föreslagit, att ifrågavarande anslag
för nästa budgetår höjes med 200 000 kronor till 1 060 000 kronor. Höjningen
betingas, förutom av automatisk utgiftsökning, av ett förslag om
särskild ersättning för till svenska språket översatta verk, kostnadsberäknad
till 192 000 kronor. Beträffande sistnämnda förslag har styrelsen bland
annat framhållit, att den översatta litteraturen för bibliotekspubliken har
en betydelse, som väl kan mäta sig med orginalverkens. En utvidgning av
systemet för biblioteksersättningen till att avse även den översatta litteraturen
framstår därför som en angelägen komplettering och en akt av
rättvisa. Enligt styrelsens mening är det vidare en betydande kulturell
angelägenhet att översättarkåren beredes stöd från det allmännas sida.
Efter att ha diskuterat hur ersättningen lämpligast bör utformas förordar
styrelsen, att ersättningen tills vidare skall utgå med belopp, motsvarande
ett öre per lån samt att beloppet i sin helhet skall tillföras fonden för att
användas till allmänna ändamål för översättarna, såsom pensioner, understöd,
stipendier och resebidrag.
Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation (Flyco) har anhållit,
att ersättning för utlåning av böcker genom de offentliga biblioteken måtte
beviljas översättare i likhet med svenska originalförfattare.
Departementschefen har förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka förslagen
om biblioteksersättning för översatta verk.
I motionerna I: 235 och II: 285 har anförts bland annat följande.
I redogörelsen för författarfondens anslagsäskande återgives även vissa
avsnitt av statskontorets yttrande över de båda framställningarna. Härav
framgår, att ämbetsverket ifrågasätter, huruvida de synpunkter, som legat
till grund för statsmakternas beslut att av statsmedel bereda författarna
ersättning för biblioteksutlåningen av deras verk över huvud taget kan
motivera att en motsvarande ersättning även skulle beredas översättarna,
vilka för sitt arbete erhåller ersättning i ett för allt, oberoende av i vilken
utsträckning avsättning vinnes för den översatta boken. Redan av denna
anledning, framhåller statskontoret, är den föreslagna utvidgningen av
förevarande ersättningssystem ägnad att ingiva starka betänkligheter.
Gentemot detta betraktelsesätt vill vi framhålla, att den omständigheten
att en översättare erhållit en engångsersättning för sitt arbete icke kan åbe
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
65
ropas såsom ett skäl mot beredande av förf att arpenningar i en eller annan
form åt översättare. Vore detta skäl giltigt och bärande, skulle nämligen
majoriteten av de svenska facklitterära verken och cn avsevärd del av de
skönlitterära verken och barn- och ungdomslitteraturen på samma grunder
frånräknas de ersät tningsberättigade boklånen i de svenska biblioteken, då
ifrågavarande författare endast erhållit ersättning i ett för allt för överlåtelsen
av förlagsrätten. Normalkontraktet för förlagsavtal och dess tilllämpningsområde
är uteslutande en angelägenhet för bokmarknadens avtalsslutande
parter och kan i denna begränsning enligt vår bestämda uppfattning
över huvud taget icke åberopas såsom ett skäl för ett avstyrkande
av den föreslagna utvidgningen.
Vi vill starkt understryka, att under den nu gällande principen om gottgörelse
åt författarna för biblioteksutlåningen av deras verk ligger en
rättvisesynpunkt, innebärande att författarna skall erhålla en ekonomisk
kompensation för det samhälleliga utnyttjandet av deras verk, som biblioteksutlåningen
innebär. Översättaren av ett verk har — såsom auktorrättskommittén
framhåller i sitt betänkande, SOU 1956: 25, sid. 133 och 251 —
på samma sätt som författaren till ett originalverk en upphovsmannarätt
till sitt verk. Allmänhetens förfogande över verket, t. ex. genom lån på
offentligt bibliotek, är därför detsamma, oavsett om det gäller ett originalverk
eller en översättning. Vi finner därför, att de av styrelsen för Sveriges
författarfond och FLYCO gjorda framställningarna om ersättning för biblioteksutlåningen
jämväl åt översättare är sakligt motiverade och ägnade att
föranleda en anslagsökning av föreslagen omfattning.
Lägges härtill den omständigheten att det svenska kulturlivet står i cn
stor tacksamhetsskuld till översättarkåren, som — hängiven en kulturpolitiskt
livsviktig uppgift — ägnar tid, krafter och kunskaper åt att till vårt
språk överföra den utländska litteraturen och för detta ofta ytterst krävande
arbete gottgöres med en orimligt låg ersättning, så understrykes
ytterligare vikten och betydelsen av att även översättarna på föreslaget
sätt beredes ersättning för biblioteksutlåningen av sina verk. De kvalificerade
översättarna i vårt land — och det är uteslutande dessa, som de
båda framställningarna åsyftar — skulle med denna anordning kunna beredas
trygghet för sin ålderdom, ekonomisk hjälp vid sjukdom och annan
nedsättning av arbetsförmågan, stöd och uppmuntran och möjligheter till
vidareutbildning; allt angelägna önskemål för en numerärt ringa men ytterligt
betydelsefull samhällsgrupp.
Till stöd för det i motionerna 1:296 och II: 381 framställda yrkandet har
åberopats följande.
I förarbetena till Kungl. Maj:ts proposition år 1953 om ersättning åt
författare för utlåning av deras verk genom bibliotek togs frågan upp om
icke bibliotekspengarna även skulle kunna utgå till översättarna. Bland
annat uttalade bokutredningen att översättningsarbetet i vissa fall kunde
betraktas såsom eu nydiktning av samma kvalitet som det ursprungliga
diktverket. Emellertid upptog departementschefen icke översättarna bland
de kategorier till vilka bibliotekspengar skulle utgå.
I årets statsverksproposition (VIIT h. t. punkt 25) har frågan åter
aktualiserats genom en framställning från styrelsen för Sveriges författarfond
om att anslaget för ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek måtte höjas med visst, belopp samt att del av biblioteks
5
— Bihang till riksdagens protokoll 1058. G sand. Nr S
66
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
pengarna skulle användas till ersättning för översatta verk. De fakta beträffande
översättarkårens ställning, som De fria litterära yrkesutövarnas
centralorganisation anför i anledning av författarfondens framställning,
borde redan de utgöra en tillfyllestgörande motivering för att diskrimineringen
av översättarna måtte upphävas. Det finns också skäl att fästa uppmärksamheten
på ett i propositionen refererat yttrande från auktorrättskommittén,
som visar att den likställdhet med författarna som redan den
nuvarande lagen om rätt till litterära och musikaliska verk tillerkänner
översättarna, numera har slagit igenom i det allmänna medvetandet. Den
logiska följden härav borde vara att översättarna bör ha samma rätt till
bibliotekspengarna som författarna.
Sveriges författarfond har föreslagit att den för översättarna avsedda
delen av bibliotekspengarna i sin helhet skall tillföras fonden för att användas
till pensioner, imderstöd, stipendier och resebidrag för översättarna.
Någon anledning att pa detta sätt göra en åtskillnad mellan disponeringen
av de pengar ur fonden, som för närvarande utgår till författarna och som
enligt Sveriges författarfond bör utgå till översättarna, finnes icke. Den
konstruktion Sveriges författarfond föreslagit ter sig närmast såsom om
pengarna bör utgå i form av ett socialt bidrag.
Vi får därför förorda att de nu gällande reglerna för disponeringen av
anslaget till ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom bibliotek
ändras därhän att anslaget jämväl kan disponeras såsom ersättning
åt översättare för utlåning av översatta verk genom bibliotek. En sådan
ändring synes icke påkalla någon höjning av anslaget.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
icke funnit sig beredd att tillstyrka de framställda förslagen
om biblioteksersättning för översatta verk.
I de föreliggande motionerna har starkt betonats att det från rättvisesynpunkter
syntes sakligt motiverat att ersättning för biblioteksutlåning jämväl
borde tillkomma översättare. Enligt utskottets mening tala onekligen
vissa skäl för att detta krav tillgodoses. Utskottet kan likväl icke förorda,
att detta skulle ske på sätt i motionerna I: 296 och II: 381 angivits, vilket
skulle medföra att de tillgängliga medlen för gottgörelse åt författarna
komme att beskäras. Huruvida ersättning åt översättare i annan ordning
än de i ärendet framställda förslagen från Sveriges författarfond och Flyco
ifrågasatts kan komma till stånd undandrager sig utskottets bedömande.
Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Majt efter närmare undersökningar
beträffande förevarande spörsmål överväger vilka åtgärder, som
kunna befinnas ägnade att på lämpligt sätt bereda översättarna viss gottgörelse,
och — därest detta befinnes böra ske genom anvisande av medel på
riksstaten — i samband med anslagsavvägningarna prövar om utrymme
framdeles kan beredas för detta ändamål.
På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna
I: 296 och II: 381 och är icke heller berett att såsom i motionerna I: 235
och II: 285 påyrkats förorda, att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om förslag i ämnet till 1959 års riksdag.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
67
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag och hemställer alltså,
a) att riksdagen må till Ersättning åt författare för utlåning
av deras verk genom bibliotek för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 870 000 kronor;
b) att motionerna I: 296 och II: 381 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
c) att motionerna I: 235 och II: 285 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
172:o) Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 772—774), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt författare av hög
litterär förtjänst för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag
av 100 000 kronor.
173:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 774), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
6 000 kronor.
174:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
341, s. 774 och 775), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 14 800 kronor.
175:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 775 och 776), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
176:o) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343,
s. 776), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
68
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
177:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 344, s. 776), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
178:o) Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella geofysiska
året. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 776—
778), vilket innebär en anslagsminskning med 285 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges deltagande i det s. k. tredje
internationella geofysiska året för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Diverse
179.o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens
allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 779), vilket innebär beträffande
det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande det
andra anslaget en höjning med 1 440 000 kronor, beträffande det tredje
anslaget en höjning med 72 000 kronor och beträffande det sista anslaget
en höjning med 57 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 13 779 000
kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 560 000
kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 193 000
kronor.
180:o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 779), vilket innebär en
anslagshöjning med 100 kronor, hemställer utskottet,
69
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond
för upplåten mark för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 24 000 kronor.
181 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 348,
s. 780), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.
182:o) Bidrag till svenska institutet i Kom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 349, s. 780—782), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 110 000
kronor.
183:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 350, s. 782), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 7 000
kronor.
184:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 782),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av 10 500 kronor.
185:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 782 och 783), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 375 000 kronor.
186:o) Främjande av nordiskt-kulturcllt samarbete. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 783 och 784), vilket innebär anvisande
70 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
187:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354, s. 784—786), vilket innebär en anslagshöjning
med 198 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 978 000 kronor.
188:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med ICungl. Maj:ts förslag (punkt
355, s. 786—788), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kronor.
189:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 788), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 250 000 kronor.
190:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
357, s. 788 och 789), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kronor.
191:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under de punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad Bilaga,
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 11 mars 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
71
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Ohlon, Gustaf Andersson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Rikard
Svensson, Söderberg, Axel Johannes Andersson, Palme, Arrhén och Anders
Johansson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i
Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Karlsson, herr Arvidson, fröken
Vinge, herrar Helén, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby och fröken
Liljedahl.
Reservationer
1) vid punkten 103 (Skolöverstyrelsen: Avlöningar) av herr Anders
Johansson, fröken Vinge och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna I: 238 och II: 288 och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
»Det i motionerna I: 238 och II: 288 framställda förslaget om inrättandet
av en tjänst som konsulent för skolmåltider i Ae 21 överensstämmer med
skolöverstyrelsens äskande i denna del. Skolöverstyrelsen har påpekat, att
de två konsulenter som nu disponeras ej kan besöka tillnärmelsevis alla
skoldistrikt, från vilka framställts önskemål om besök för instruktion om
skolmåltidsverksamhetens praktiska organisation. Statskontoret har i sitt
yttrande förklarat sig icke vilja motsätta sig inrättandet av den föreslagna
konsulenttjänsten, enär rådgivning och arbetsstudier rörande skolmåltiderna
torde vara ägnade att medföra kostnadsbesparande rationaliseringar
av skolmåltidsverksamheten. Det motionsvis framställda yrkandet överensstämmer
sålunda väl med de besparingssträvanden, som icke minst i nuvarande
budgetläge är nödvändiga.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 238 och II: 288 ävensom
med avslag å motionerna I: 237 och II: 287,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som
föranledes av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 2 003 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 445 000
72 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
in. m., förslagsvis....................... 110 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 261 800
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 683 000
Summa kronor 5 502 800
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 502 800 kronor.»
2) vid -punkten 117 (Studiestipendier åt lärarinnor på det husliga området)
av fröken Vinge.
3) vid punkten llt0 (Studiebidrag och stipendier) av herrar Arrhén, Skoglund
i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka bifall till det i motionerna I: 227 och II: 277,
såvitt här är i fråga, framställda yrkandet och alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 227 och II: 277, såvitt
här är i fråga, till Studiebidrag och stipendier för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 47 255 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1958
73
Bilaga Uppskjutna frågor |
|
Punkt i 8:e huvud-titeln |
Avsnitt respektive a n s 1 a g s r u b r i k |
66—70 73 74—78 79—83 84)—89 90—94. 95 96 97 98 99 100—104) 105—109 |
Musikaliska akademien med musikhögskolan Vissa åtgärder för upprustning av universitet och högskolor Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Karolinska mediko-kirurgiska institutet Medicinska högskolan i Umeå Vissa kostnader för läkarutbildningen Bidrag till Stockholms högskola Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms stad Tandläkarhögskolan i Stockholm Tandläkarhögskolan i Malmö |
no in 112 130 149—168 |
Tandläkarhögskoloma: Anskaffning av undervisningsinstrument m. m. Lärarkliniker Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor Farmacevtiska institutet: Ökad intagning av studerande Tekniska högskolor Skolöverstyrelsen: |
171 |
Försöksverksamhet m. m. Särskilda försöksskolan i Linköping: |
172 173 179 191 213—259 260—288 289—309 |
Driftkostnader Utrustning Folkskoleseminarieorganisationen m. m. Kurser för gymnasieingenjörer Folkskoleväsendet m. m. Yrkesundervisningen Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m. |