Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1958/59 under sjunde huvudtiteln,
avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

Finansdepartementet

l:o) Finansdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 under sjunde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 3 januari 1958) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen
förordade ändringar i den för finansdepartementet gällande personalförteckningen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för finansdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59, dels ock till Finansdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 3 298 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 717 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att på grund av ökad arbetsbelastning inom statsdepartementens organisationsavdelning
en tjänst som assistent i Ae 12 inrättas därstädes;

att en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång inrättas vid statsdepartementens
kassakontor;

att — i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor — en kanslisekreterartjänst
i Ao 19 utbyts mot en förste kanslisekreterartjänst i Ao 23, en tjänst
som kontorsskrivare i Ao 13 uppflyttas till kassörstjänst i Ao 15, en tjänst
som kansliskrivare i Ae 10 ändras till förste kansliskrivartjänst i Ae 12
samt två kontorsbiträdestjänster utbyts mot kanslibiträdestjänster i Ae 7;

att två förste kanslisekreterartjänster i Ae 23 ordinariesätts och att en
sådan tjänst i Ag 23 omändras till extra ordinarie;

att enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
två kontorsbiträdestjänster i Ao 5 uppförs på personalförteckningen; samt

att medelsanvisningen under anslagsposten till ersättningar till expertis
och tillfällig arbetskraft uppräknas med 100 000 kronor till 450 000

1 Iiihang till riksdagens protokoll 19!>8. G samt. Nr 7

2

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

kronor med hänsyn till de höjda lönerna och då denna post för innevarande
budgetår beräknats alltför snävt.

Anslaget beräknas sålunda:
avlöning till departementschefen 47 200 (+ 9 500);
avlöningar till ordinarie tjänstemän 916 000 (-)- 183 400);
ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft 450 000 (+ 100 000);
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 492 000 (-f- 417 500);
rörligt tillägg 392 800 (— 129 400).

Anslaget föreslås alltså uppfört med 3 298 000 (+ 581 000).

Utskottet. Med erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
framlagda förslag i förevarande avseende och då vad Kungl. Maj:t i övrigt
i detta sammanhang föreslagit inte givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i finansdepartementets
personalförteckning företaga de ändringar som i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 3 januari 1958 angivits,

b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/

59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen.............. 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 916 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .......................... 450 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 492 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 392 800

Summa kronor 3 298 000

c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 298 000 kronor.

2:o) Finansdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en anslagsökning med 84 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 903 000
kronor.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

3:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—6)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för kammar -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958 5

kollegiet gällande personalförteckningen avföra tre kontorsbiträdestjänsler
i Ao 5, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
kammarkollegiet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59,
dels ock till Kammarkollegiet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 1 156 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 942 300 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att — i anledning av den av 1957 års riksdag beslutade pastoratsindelningsreformen
— medel beräknas dels för avlöning till en extra föredragande
i 23 lönegraden, en extra amanuens och ett extra kontorsbiträde i
reglerad befordringsgång, dels ock för månadsarvoden åt två adjungerade
ledamöter (representanter för de kyrkliga intressena);

samt att tre kontorsbiträdestjänster avförs ur kammarkollegiets personalförteckning.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 645 000 (+129 000) kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 8 000 ( +
8 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 346 000 ( + 133 400) kronor;
rörligt tillägg 157 000 (—56 700) kronor.

Anslaget föreslås sålunda uppfört med 1 156 000 (+ 213 700) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för kammarkollegiet
gällande personalförteckningen avföra tre kontorsbiträdestjänster
i Ao 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 645 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 8 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 346 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 157 000

Summa kronor 1 156 000

c) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 1 156 000 kronor.

4

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

4:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 6 och 7), vilket innebär en anslagsökning med 11 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 200 kronor.

5:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s. 7-—9) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statskontoret, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59, dels ock till Statskontoret: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 964 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 632 500 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att ett belopp om 60 000 kronor, avsett för provisoriska personalförstärkningar,
beräknas under anslaget;

samt att — i enlighet med vad chefen för civildepartementet härutinnan
förordat vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor —- en
tjänst som maskinoperatör i Ag 9 inrättas, varvid medel inte behöver beräknas
för motsvarande tjänst i Ao 7.

Anslaget beräknas på följande sätt:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 091 000 ( + 237 500) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 605 000 (-f- 202 500) kronor;
rörligt tillägg 268 000 (— 108 500) kronor.

Anslaget föreslås alltså uppfört med 1 964 000 (+331 500) kronor.

Utskottet. Med erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda
förslag i förevarande avseende och då vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit
inte givit utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 091 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 605 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 268 000

Summa kronor 1 964 000

b) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 1 964 000 kronor.

5

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

6:o) Statskontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 6, s. 9 och 10), vilket innebär en anslagsökning med 38 600 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 358 000 kronor.

7:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 10—13)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga vissa av
departementschefen förordade ändringar i den för kammarrätten gällande
personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kammarrätten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59, dels ock till Kammarrätten: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 2 776 200 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 431 200 kronor,

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska utgiftsstegringar,

att en tjänst som kansliskrivare (divisionsassistent) i Ae 10 inrättas,
i samband varmed en byråsekreterartjänst i Ao 19 indras;

att två ordinarie byråsekreterartjänster i Ao 19 förs på övergångsstat;

att en kanslibiträdestjänst i Ae 7 å postexpeditionen omändras till ordinarie
;

att fem ordinarie kontorsbiträdestjänster utbyts mot extra ordinarie
tjänster;

samt att fastighetstaxeringsdivisionen under kommande ordinarie session
förstärks med två extra assessorer och två extra kontorsbiträden.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 215 000 (-f- 214 000) kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 40 000

(+ 21 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 144 200 ( + 274 000) kronor;
rörligt tillägg 377 000 (— 164 000) kronor.

Anslaget föreslås alltså uppfört med 2 776 200 (-j- 345 000) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i
den för kammarrätten gällande personalförteckningen som
följer av vad i statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 3 januari 1958 anförts;

b) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

6

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 1 215 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 40 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 1 144 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 377 000

Summa kronor 2 776 200

c) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 2 776 200 kronor.

8:o) Kammarrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 13), vilket innebär en anslagsökning med 5 400 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 94 000 kronor.

9:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 14), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 000
kronor.

10:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 14—23) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordade
ändringar i den för statistiska centralbyrån gällande personalförteckningen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statistiska
centralbyrån, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59.
dels ock till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
3 254 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 627 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att för förstärkning av biträdespersonalen avses fyra nya extra kontorsbiträdestjänster,
varvid dock uppräkningen av anslaget för nästa budgetår
kunnat begränsas till medel för tre kontorsbiträdestjänster;

att en tjänst som kontorsskrivare i Ag 13 inrättas på centralbyråns kansli;

att medel beräknas för ytterligare en och en halv telefonisttjänst i Ae 5;

att två kanslibiträdestjänster i Ae 7 omändras till ordinarie;

Statsutskottets utlåtande nr 1 år 1958 7

att antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster i personalförteckningen ökas
med fem;

samt att tjänsterna som förste aktuarie i Ag 21 (ledare för universitetsstatistiken)
och byrådirektör i Ag 24 (chef för utredningsinstitutet) ändras
till extra ordinarie tjänster.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 856 000 (-j- 441 300) kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 949 000 (-)- 317 600) kronor;
rörligt tillägg 449 000 (—131 900) kronor.

Anslaget föreslås sålunda uppfört med 3 254 000 (+ 627 000) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i
den för statistiska centralbyrån gällande personalförteckningen
som följer av vad i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 3 januari 1958 anförts;

b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................

1 856 000
949 000
449 000

Summa kronor 3 254 000

c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 3 254 000 kronor.

11 :o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1960 års folkräkning.
Kungl. Maj :t har (punkt 11, s. 23 och 24) föreslagit riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1960 års folkräkning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 122 000
kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 30 000 kronor.

Statistiska centralbyrån har erinrat om att någon folkräkning inte anordnades
år 1955 och att därför en helt ny folkräkningsorganisation nu
måste byggas upp.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

8 Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal vid 1960 års folkräkning för budgetåret 1958/
59 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 kronor.

12:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1958 års valstatistik.
Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 24 och 25) föreslagit riksdagen att
till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1958 års valstatistik
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 76 100 kronor.

Statistiken över kommunalvalen hösten 1958 föreslås få en vidgad omfattning
i jämförelse med statistiken för samma val hösten 1954. Sålunda
planeras en ökad regional redovisning i syfte att underlätta en valstatistisk
ana!ys. Avsikten är att utnyttja erfarenheter från en liknande bearbetning,
som utförts vid 1956 års statistik över riksdagsmannavalen. Lönekostnaden
för utvidgningen beräknas till ca 4 000 kronor, vartill kommer ett mindre
belopp för den maskinella bearbetningen. Ledaren för valstatistiken föreslås
förordnad under tio månader och placerad i Ag 21. Vidare föreligger
behov av en kontorist i Ag 9 under samma tid samt av sex kontorsbiträden
under nio månader.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal vid 1958 års valstatistik för budgetåret 1958/
59 anvisa ett reservationsanslag av 76 100 kronor.

13:o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 13, s. 25—27), vilket innebär en anslagsminskning med
41 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
957 600 kronor.

14:o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 27), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets
underhåll för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.

15.o) Statistiska centralbyrån: Kostnader för vissa provundersökningar
för omläggning av metoden för skördeuppskattningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 27 och 28), vilket innebär en anslagsökning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Kostnader
för vissa provundersökningar för omläggning av metoden
för skördeuppskattningar för budgetåret 1958/59 anvSsa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

9

16:o) Statistiska centralbyrån: Utredningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 16, s. 29), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Utredningsinstitutet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.

17:o) Statistiska centralbyrån: Maskincentralen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 17, s. 29 och 30), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Maskincentralen
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.

18:o) Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinlspektörer. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 30), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättningar till
kyrkobokföringsinspektörer för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 47 000 kronor.

19:o) Folkbokföringen: Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader
för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 30
och 31), vilket innebär en anslagsminskning med 617 000 kronor, sammanhängande
med att ett för innevarande år upptaget engångsbelopp bortfaller,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till
Stockholms stad för vissa kostnader för folkbokföringen för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 61 000 kronor.

20:o) Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 31),
vilket innebär en anslagsökning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs
stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

21 :o) Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader
för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 31
och 32), vilket innebär en anslagsökning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till
Malmö stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 kronor.

10

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

22:o) Folkbokföringen: Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 32), vilket innebär en
av automatiska kostnadsförändringar orsakad anslagsökning med 118 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Viss tillfällig personal
vid länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.

23ro) Folkbokföringen: Inköp av maskiner m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 32 och 33), vilket innebär en anslagsminskning
med 120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Inköp av maskiner
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 17 000 kronor.

24:o) Riksräkenskapsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 33 och 34), vilket innebär en till större delen av automatiska
utgiftsstegringar betingad anslagsökning med 404 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i riksräkenskapsverkets
personalförteckning avföra tre kontor sbiträdestjänster i
Ao 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 1435 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 1 050 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 396 000

Summa kronor 2 881 000

c) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 881 000 kronor.

25 :o) Riksräkenskapsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 25, s. 34 och 35), vilket innebär en anslagsökning med
15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 483 000
kronor.

26:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 26, s. 36—39) — vilket innebär en huvudsakligen av auto -

Statsutskottets utlåtande nr 7 dr 1958 lj

matiska utgiftsstegringar betingad anslagsökning med 52 100 kronor samt,
i fråga om tjänsteförändringar, att en extra ordinarie kontorsbiträdesljänst
omändras till ordinarie och en extra expeditionsvaktstjänst till extra ordinarie
och att en extra amanuenstjänst utbyts mot tjänst i reglerad befordringsgång
— hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i konjunkturinstitutets
personalförteckning uppföra en kontor sbiträdestjänst i
Ao 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/
59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 113 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 3 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 323 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 52 900

Summa kronor 493 700

c) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 493 700 kronor.

27:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 27, s. 39 och 40), vilket innebär en anslagsminskning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kronor.

28:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 28, s. 40—43) föreslagit riksdagen att till Konjunkturinstitutet:
Särskilda undersökningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 160 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär,

att för den på företagsenkäter baserade konjunkturbarometern anvisas
38 000 kronor;

att för arbetet med nationalräkenskapen anvisas 62 000 kronor;

att för anordnande av ytterligare en sparundersökning anvisas 170 000
kronor;

samt att för täckande av återstående kostnader för 1958 års sparundersökning
anvisas 30 000 kronor.

12

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

29 :o) Konjunkturinstitutet: Kostnader för Konjunkturjournalen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 43), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Kostnader för
Konjunktur journalen för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 38 000 kronor.

30:o) Statens sakrevision: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 30, s. 44), vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor,
huvudsakligen orsakad av automatiska kostnadsförändringar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sakrevision,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 35 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 547 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 77 600

Summa kronor 710 000

b) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

31 :o) Statens sakrevision: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 31, s. 45), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens sakrevision: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 55 000
kronor.

32:o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 32, s. 45 och 46), vilket innebär en huvudsakligen
av automatiska kostnadsförändringar orsakad anslagshöjning med 100 000
kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958 13

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 80 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 45 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 1 236 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 94 500

Summa kronor 1 457 000

b) till Statens organisationsnämnd: Avlöningar för bud -

getåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 457 000 kronor,

33:o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. I enlighet nled Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 33, s. 46 och 47), vilket innebär en anslagsökning
med 10 200 kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 239 800 kronor.

34:o) Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 34, s. 47 och 48), vilket innebär att ifrågavarande
anslag — för innevarande år uppfört med 200 000 kronor — med
hänsyn till förefintliga reservationer uppförs med allenast ett formellt belopp
av 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

Skatte- och kontrollväsen

35 :o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.
Kungl. Maj:t har (punkt 35, s. 49—53) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att i generaltullstyrelsens personalförteckning företaga
av departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Tullverket. Avlöningar
till befattningshavare hos generaltullstyrelsen för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 3 620 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 3 005 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

14

Statsutskottets utlåtande nr 1 år 1958

att en förste bvråsekreterartjänst i Ao 23 för handläggning av vissa internationella
ärenden nyinrättas;

att en ny kontoristtjänst i Ao 9 tillförs revisionsavdelningen;
att en tjänst som förste byråinspektör i Ao 23 å styrelsens tullvärdekontor
nyinrättas;

samt att — i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor — en tjänst som
byråingenjör i Ao 23 och en ordinarie kanslibiträdestjänst omändras till
befattning som byrådirektör i Ao 24 resp. kontorist i Ao 9.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 227 000 ( + 583 500) kronor;
arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, 1 800 ( + 300) kronor;
avlöningar till tillfälliga biträden m. m. vid statistiska avdelningen, oförändrat
21 200 kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 873 400 (+ 226 700) kronor;
rörligt tillägg 496 600 (— 195 500) kronor.

Anslaget föreslås alltså uppfört med 3 620 000 (+ 615 000) kronor.

Utskottet. Med erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
framställda förslag i förevarande avseende får utskottet, med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag i övrigt, hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i generaltullstyrelsens
personalförteckning företaga de ändringar som följer av
vad i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari
1958 anförts;

b) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/
59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 227 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 800

3. Avlöningar till tillfälliga biträden m. m. vid statistiska
avdelningen, förslagsvis ............ 21 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 873 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 496 600

Summa kronor 3 620 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstgrelsen för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 3 620 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande ni'' 7 år 1958

15

36ro) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl.
Maj :t har (punkt 36, s. 53—61) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordade ändringar i den
för tullstaten gällande personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Tullverket: Avlöningar till
befattningshavare å tullstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 64 659 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande rik sstat uppfört med 55 693 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att •—- i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor — tullförvaltartjänsten
i Uddevalla uppflyttas från Ao 21 till Ao 23, en tjänst som tullöveruppsyningsman
i Ao 12 vid tullkammaren i Karlshamn ändras till tullmästartjänst
i Ao 14, en befattning som förste tulluppsyningsman i Ao 10 vid centraltullkammaren
i Malmö uppflyttas till tjänst som tullöveruppsyningsman i
Ao 12, en kontoristtjänst i Ao 9 och en kanslibiträdestjänst i Ao 7, båda
vid centraltullkammaren i Göteborg, utbytes mot tjänster som kansliskrivare
i Ao 10 resp. kontorist i Ao 9, två kustuppsyningsmanstjänster i Ao 9
vid kustposteringarna Kivik och Ålabodarna uppflyttas till förste kustuppsyningsmanstjänster
i Ao 10 samt en förste gränsuppsyningsmanstjänst
i Ao 10 vid Hån uppflyttas till tjänst som gränsöveruppsyningsman i Ao 12;

att ordinariesättning sker av en gränstullmästartjänst vid gränsdistriktchefsexpeditionen
i Haparanda, fem kontoristtjänster och 14 kanslibiträdestjänster
samt att utbyte sker av 51 ordinarie tullvakttjänster och åtta sådana
kustvakttjänster mot samma antal extra ordinarie tjänster;

att fyra ordinarie tullkontrollörstjänster i Ao 19 vid lokaltullförvaltningen
och fem ordinarie förste tullkontoristtjänster i Ao 13 inrättas;

att _ för frigörande av tullkontoristutbildad personal vid centraltull kammaren

i Göteborg för mera kvalificerade göromål — en kontoristtjänst
i Ao 9 för kassagöromål inrättas därstädes;

att — i anslutning till avsett inrättande av en tullstation i Marstrand —
en tjänst som tullöveruppsyningsman i Ao 12, två tjänster som tulluppsyningsman
i Ao 9 och en tjänst som tullvakt i Ao 8 inrättas därstädes i
utbyte mot en kustöveruppsyningsman i Ao 12, två kustuppsyningsmän
i Ao 9 och en kustvakt i Ao 8, varvid en kustvakttjänst i Ao 7 indras;

samt att en tullmästartjänst i Ao 14 vid tullkammaren i Haparanda och
två tullöveruppsyningsmanstjänster i Ao 12 vid centraltullkammaren i
Stockholm och tullkammaren i Västerås inrättas, varemot tre tulluppsyningsmanstjänster
i Ao 9 indras.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 45 747 000 (-f- 10 617 000) kronor;

16

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

avlöningar till icke-ordinarie personal 10 227 000 (+ 2 075 000) kronor;
rörligt tillägg 8 685 000 (— 3 726 000) kronor.

Anslaget föreslås sålunda skola upptas till 64 659 000 (+ 8 966 000) kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
framställda förslag i förevarande avseende och då Kungl. Maj:ts förslag
under nu föreliggande punkt ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i
den för tullstaten gällande personalförteckningen, som följer
av vad i statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 3 januari 1958 anförts;

b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 45 747 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 10 227 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 8 685 000

Summa kronor 64 659 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
64 659 000 kronor.

37:o) Tullverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 37, s. 61—64), vilket innebär en anslagsminskning med 232 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Omkostnadsstat

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 230 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ................ 1 400 000

3. Expenser, förslagsvis ...................... 2 840 000

4. Publikationstryck, förslagsvis .............. 177 000

5. Särskilda utgifter........................,. 3 000

6. Övriga utgifter, förslagsvis .................. 2 729 000

Summa kronor 7 379 000

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

17

b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 7 379 000 kronor.

38:o) Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Kungl. Maj:t har (punkt
38, s. 64—69) föreslagit riksdagen att till Tullverket: Anskaffning av viss
materiel för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 650 000
kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 650 000 kronor.

Generaltullstyrelsen har hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte
för nästkommande budgetår anvisas ett reservationsanslag av 850 000 kronor,
därav för större motorbåtar 640 000 kronor, för smärre motorbåtar,
motorfordon m. m. 80 000 kronor, för radioanläggningar 80 000 kronor samt
för radaranläggningar 50 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj :t den 7 juni 1956, under erinran om vad statsutskottet
anfört i sitt utlåtande 1956: 115, uppdragit åt generaltullstyrelsen att överväga
frågan om kustbevakningens framtida organisation har styrelsen i skrivelse
den 27 september 1957 lämnat en redogörelse i ämnet. Beträffande
de olika momenten i nämnda redogörelse, avseende organisationen, båtmaterielen,
radiosambandstjänsten, arbetsuppgifterna och internationellt samarbete,
får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 65—68.

Departementschefen har anfört följande.

»Innan jag redovisar mitt ställningstagande till generaltullstyrelsens äskanden
om medel för anskaffning av materiel under budgetåret 1958/59
vill jag beröra riksdagens år 1955 församlade revisorers uttalande om tullverkets
kustbevakning (§ 20 i revisorernas år 1955 avlämnade berättelse).
På anförda skäl ansåg revisorerna, att kustbevakningsorganisationen borde
omprövas. Statsutskottet instämde i huvudsak i åtskilliga av de av revisorerna
framförda synpunkterna men förordade, att de undersökningar som
kunde anses erforderliga skulle företas inom generaltullstyrelsen. (SU 1956:
115). Utskottets utlåtande föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
Kungl. Maj :t uppdrog sedermera åt generaltullstyrelsen att verkställa en
utredning i ämnet. Som jag tidigare meddelat föreligger nu resultatet av
denna utredning. Härav framgår att ett flertal kustposteringar dragits in
och att arbetsuppgifterna övertagits av lokaltullförvaltningen. Beträffande
kustbevakningens båtmateriel har generaltullstyrelsen påvisat behovet av
en snabb anpassning till den tekniska utvecklingen och svårigheterna att
genom ett långsiktigt byggnadsprogram ange behovet av ersättningsanskaffningar.
Styrelsen har även redogjort för det nära samarbete som tullverket
bär med statspolisen samt betonat kustbevakningens betydelse för jakt- och
fisketillsynen samt för sjö- och flygräddningstjänsten.

Jag ansluter mig till de synpunkter generallullstyrelsen framfört om kustbevakningens
organisation och uppgifter. Den av styrelsen lämnade redogörelsen
visar, att en successiv rationalisering skett av denna organisation. Jag

2 liihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 7

18

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

anser, att även den fortsatta översynen bör ske inom ramen för styrelsens
normala utredningsverksamhet. Man kan således förvänta, att styrelsen i sina
årliga anslagsäskanden framlägger de förslag till ändringar som den framtida
utvecklingen kan påkalla. Syftet med riksdagens framställning torde
härigenom bli tillgodosett.

Beträffande generaltullstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1958/59
vill jag förorda ett anslag av samma storlek som för innevarande budgetår
eller 650 000 kronor. Såsom tidigare skett torde det böra ankomma på
Kungl. Maj :t att sedermera efter förslag av styrelsen fastställa dispositionsplan
för anslaget med beaktande av då föreliggande omständigheter.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Danmans
(I: 170) och den andra inom andra kammaren av herrar Christenson i Malmö
och Olof son (II: 193), i vilka motioner hemställts, att riksdagen till Tullverket:
Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1958/59 måtte anvisa
ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

Till stöd för ifrågavarande förslag erinras i motionen II: 193 om 1955 års
statsrevisorers uttalande och därav föranledda åtgärder samt anföres följande.

I årets statsverksproposition redovisas resultatet av generaltullstyrelsens
överväganden. Det framgår härav att det visat sig möjligt — såsom revisorerna
förutsatte — att i ganska väsentliga avseenden minska kustbevakningsorganisationen.
Vad beträffar båtmaterielen anser styrelsen emellertid
på anförda skäl, att det är mycket vanskligt att uppgöra en långtidsplan
för ersättningsbyggande. Styrelsen har för nästa budgetår för större motorbåtar
och annan materiel hemställt om ett belopp av 850 000 kronor; Kungl.
Maj :t har härför upptagit 650 000 kronor.

För vår del anser vi det emellertid påkallat, att mera preciserade planer
för ersättningsanskaffning av båtar uppgöres och att riksdagen bör beredas
tillfälle att mera i detalj än vad nu är möjligt pröva de förslag härutinnan
generaltullstyrelsen kan komma att framlägga. Vi anser detta motiverat
bl. a. på grund därav, att det är önskvärt att anskaffningen av båtar sker
under noga hänsynstagande även till bl. a. marinens behov; denna samordning
bör dock icke ske utan att riksdagen underställts förslagen härom. I
avvaktan på att så sker synes det tillräckligt om för ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår upptages ett till 450 000 kronor reducerat belopp.

Utskottet. Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen framgår
föreligger numera resultatet av den utredning rörande kustbevakningens
organisation, som verkställts med föranledande av 1955 års statsrevisorers
uttalande och 1956 års riksdags beslut i ämnet. Utskottet har för sin del
inte funnit anledning till någon erinran mot departementschefens i det föregående
återgivna ståndpunktstagande i denna fråga.

Vad beträffar det av Kungl. Maj :t äskade anslagsbeloppet för nästa budgetår,
650 000 kronor, är detta av samma storleksordning som det för innevarande
budgetår anvisade. I sina anslagsäskanden har generaltullstyrelsen
kalkylerat med ett anslagsbehov av 850 000 kronor. Därvid har styrelsen, till
den del anslaget avser båtmaterielen, med beaktande av dennas ålder räknat

Statsutskottets utlåtande nr 1 år 1958

19

med att en kritisk period för kustbevakningens båtbestånd kommer att inträda
i början av 1960-talet. Mot bakgrunden härav liksom även med tanke
på de jämförelsevis blygsamma belopp, varöver styrelsen tidigare förfogat
— något som otvivelaktigt medfört ett uppdämt behov i fråga om jnaterielanskaffningen
— synes den av Kungl. Maj :t gjorda anslagsberäkningen
knappast kunna underskridas utan att kustbevakningens effektivitet äventyras.
Härvid är även att beakta, att den på sistone inledda skärpta beskattningen
av alkohol- och tobaksvaror kan tänkas komma att ställa ökade krav
på kustbevakningsorganisationen i dess smugglingsbekämpande verksamhet.
1 anledning av vad i motionerna I: 170 och II: 193 därom anförts vill utskottet
framhålla, att det med hänsyn till rådande intima samarbete mellan
tullverket och marinen torde finnas grundad anledning att räkna med att
förefintliga möjligheter att för tullverkets räkning utnyttja sådan båtmateriel,
varav marinen till äventyrs icke längre har behov, kommer att tillvaratas.
Möjligheterna härvidlag är emellertid jämförelsevis begränsade på
grund av nämnda materiels efter försvarets speciella krav avpassade utformning
och bemanningsbehov.

Med hänsyn till det anförda finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag och kan alltså inte biträda det i motionerna I: 170 och II: 193
framställda yrkandet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 170 och II: 193, till Tullverket:
Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 650 000 kronor.

39:o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 40, s. 73 och 74), vilket innebär en anslagsökning med 24 800
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 222 000 kronor.

40:o) Kontrollstyrelsen: Kontrollstyrelsens lokalförvaltning. Kungl. Maj:t
har (punkt 41, s. 74—77) föreslagit riksdagen att till Kontrollstyrelsen:
Kontrollstyrelsens lokalförvaltning för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 2 297 500 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat under benämningen Kontrollstyrelsen:
Lokala skattekontrollen uppfört med ett belopp av 1 815 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär förutom automatiska kostnadsförändringar

att — i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor — en tjänst som kontrollör
i Ae 19 förändras till befattning som överkontrollör i Ae 21;

att — i enlighet med vad som i fjolårets statsverksproposition förutsat -

20

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

tes och som av 1957 års riksdag lämnades utan erinran — för kontrollen över
brännoljeskatten inrättas ytterligare fyra assistenttjänster i Ag 15 och två
biträdestjänster i reglerad befordringsgång;

att för kontrollen av utskänkningsskatten och av energiskatten anvisas
resp. 4 000 kronor och 114 352 kronor;

samt att, beträffande omkostnaderna, anslagsposten till reseersättningar
uppräknas med 110 000 kronor och delposten till övriga expenser med 15 000
kronor.

Utskottet. Under erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
framställda förslag i förevarande avseende och då vad Kungl. Maj :t under
nu föreliggande punkt föreslagit inte givit utskottet anledning till erinran
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Kontrollstyrelsens
lokalförvaltning för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 2 297 500 kronor.

41 ro) Mynt- och justeringsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 42, s. 77—80) — vilket innebär en huvudsakligen av automatiska
utgiftsökningar betingad anslagsökning med 212 500 kronor och, i fråga
om personalförändringar, att en förste ingenjör må anställas mot arvode,
att en tjänst som packningsbiträde i Ag 4 inrättas samt att medel beräknas
för en ingenjörstjänst i Ag 17 — hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 380 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 88 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................... 425 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 123 000

5. Avlöningar till förmän och arbetare, förslagsvis . . 692 400

Summa kronor 1 709 000

b) till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 709 000 kronor.

42:o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 43, s. 80 och 81), vilket innebär en anslagsökning med
19 000 kronor, vari inryms kostnaden för inköp av en räknemaskin, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

21

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
184 400 kronor.

43:o) Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 81 och 82), vilket innebär
en anslagsökning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning
av vissa maskiner m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.

44:o) Statens justerare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 45, s. 82 och 83), vilket innebär en huvudsakligen av automatiska utgiftsförändringar
betingad anslagsökning med 115 800 kronor och, i fråga
om personalförändringar, att två nya tjänster som justerare i Ae 19 inrättas,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens justerare,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 648 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 92 000

Summa kronor 740 000

b) till Statens justerare: Avlöningar för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 740 000 kronor.

45ro) Statens justerare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 84), vilket innebär en anslagsminskning med 900 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens justerare: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 107 000 kronor.

46:o) Riksskattenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 47, s. 84 och 85), vilket innebär en av automatiska utgiftsförändringar
betingad anslagshöjning med 44 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksskattenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 106 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 39 000

22

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 227 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 44 000

Summa kronor 417 000

b) till Riksskattenämnden: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 417 000 kronor.

47 :o) Riksskattenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 48, s. 85 och 86), vilket innebär en anslagsminskning med 30 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksskattenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 60 000
kronor.

48 :o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens
fond. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 49—51, s. 86), innebärande oförändrade
medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag
av 350 000 kronor;

b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag
av 40 000 kronor;

c) till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond ett
anslag av 100 000 kronor.

49:o) Avsättning till sparbanksinspektionens fond. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 52, s. 86 och 87) och under erinran, att anslaget i gällande
riksstat uppförts med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till sparbanksinspektionens
fond för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.

50 :o) Tillsyn över sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 53, s. 87), vilket innebär en anslagsminskning med 29 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn över sparbankernas förvaltning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kronor.

51 :o) Revision av sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, s. 87), vilket innebär en anslagsökning med 50 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Revision av sparbankernas förvaltning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
325 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

23

52 :o) Stämpelomkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
55, s. 87 och 88), vilket innebär en anslagsökning med 55 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stämpelomkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 925 000 kronor.

53 :o) Kostnader för årlig taxering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 56, s. 88), vilket innebär en anslagsökning med 2 800 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för årlig taxering för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 17 500 000 kronor.

54 :o) Vissa kostnader för uppbördsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 57, s. 88 och 89), vilket innebär en anslagsminskning med
70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för uppbördsväsendet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
300 000 kronor.

55 :o) Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 58, s. 89 och 90), vilket innebär
en anslagsökning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket m. fl. för
bestgret med skatteuppbörden för budgetåret 1958/59 anAdsa
ett förslagsanslag av 7 800 000 kronor.

56:o) Kostnader vid tillämpningen av avtal med främmande stat i beskattningsfrågor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 90), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader vid tillämpningen av avtal
med främmande stat i beskattningsfrågor för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

57 :o) Observations- och uppbördsprocenter m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 60, s. 91), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Observations- och uppbördsprocenter
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.

Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter in. m.

58:o) Ersättning till städerna för mistad tolag. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 61, s. 92), vilket innebär en av beräknad ökning av tullmedlen
betingad anslagsökning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

24

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

att riksdagen må till Ersättning till städerna för mistad
tolag för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
30 000 000 kronor.

59 ro) Städers friheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s.
92), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Städers friheter för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

60 :o) Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i landsting, för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag för nedlagda
utskänkningsrättigheter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 63
och 64, s. 92 och 93), vilka innebär det förra förslaget oförändrad medelsanvisning
och det senare en anslagsminskning från 1 500 kronor till ett
formellt belopp av 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
ett anslag av 3 100 000 kronor;

b) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett
förslagsanslag av 100 kronor.

61 :o) Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

65, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skattetyngda kommuner,
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000
kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kronor.
Beträffande departementschefens uttalande får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
s. 93 och 94.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen ma till Bidrag till skattetgngda kommuner,
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
5 500 000 kronor.

62 :o) Skatteersättning till kommunerna, m. m. Kungl. Maj :t har (punkt

66, s. 95 och 96) föreslagit riksdagen att till Skatteersättning till kommunerna,
in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 580 000 000
kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 295 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

25

Enligt beslut vid 1957 års riksdag har de kommunala ortsavdragen höjts
fr. o. m. år 1958. Såsom kompensation för den inkomstminskning som kommunerna
härigenom åsamkas skall statsbidrag utgå till kommunerna. Under
en första övergångstid av tre år — åren 1958, 1959 och 1960 — skall statsbidraget
utgå till alla kommuner och då i princip utgöra full kompensation
för den av orlsavdragshöjningen föranledda inkomstminskningen. Under de
därefter följande fem åren — åren 1961—1965 — skall statsbidraget successivt
minskas i en del kommuner samt i de beträffande tillgången på skatteunderlag
bäst ställda kommunerna helt avvecklas. Frågan om en fortsatt
reducering eller avveckling av statsbidraget i de kommuner, i vilka bidraget
vid 1965 års utgång inte helt indragits, avses att utredas av särskilda sakkunniga
i samband med problemet om en allmän kommunal skatteutjämning.

Den provisoriska skatteersättning i anledning av 1950 års ortsavdragsreform
som utgått till kommunerna enligt förordning i ämnet den 1 juni
1951 (nr 568) är inarbetad i det nya statsbidraget. Ersättningen skall reduceras
enligt samma grunder som gäller för det nya statsbidraget.

De närmare bestämmelserna på förevarande område återfinnes i kungörelsen
den 16 maj 1957 (nr 205) angående skatteersättning i anledning av
1957 års ortsavdragsreform.

Vid anmälan av proposition i ämnet till fjolårets riksdag (nr 97) beräknades
kostnaderna för ortsavdragsreformen under den tid fullt statsbidrag
skulle utgå till ca 500 000 000 kronor för år, vartill kom kostnaderna för den
hittills utgående provisoriska skatteersättningen.

På grundval av dessa beräkningar har för innevarande budgetår till skatteersättning
till kommunerna, m. m. anvisats ett förslagsanslag av
295 000 000 kronor. I detta belopp inrymdes dels hälften av kostnaderna för
ortsavdragsreformen för helt kalenderår, 250 000 000 kronor, och dels kostnaderna
för den hittills utgående provisoriska skatteersättningen samt övergångsbidragen
i anledning av kommunindelningsreformen, vilka kostnader
beräknades till 46 800 000 kronor för hela budgetåret. De sammanlagda
kostnaderna under innevarande budgetår beräknades alltså till 296 800 000
kronor. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna avrundades detta
belopp till 295 000 000 kronor.

Vid en beräkning av kostnaderna för nästa budgetår skall jämlikt bestämmelserna
rörande skatteersättningen hänsyn tas till de utdebiteringssatser
som kommunerna fastställt för kalenderåret 1958. Enligt nu föreliggande
uppgifter har den genomsnittliga utdebileringssatsen för år 1958 höjts i
förhållande till år 1957. Detta medför även en ökning av kostnaderna för
skatteersättningen i förhållande till vad tidigare beräknats. De belopp som
under kalenderåret 1958 skall utbetalas till kommunerna såsom skatteersättning
utgör jämlikt länsstyrelsernas i november 1957 lämnade uppgifter
till riksräkenskapsverket 581 432 167 kronor.

Hälften av denna kostnad eller omkring 290 000 000 kronor faller på innevarande
budgetår, då belastningen —- med inräknande av den provisoriska

26

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

skatteersättningen för andra halvåret 1957 — således torde komma att överstiga
de förut beräknade kostnaderna med närmare 20 000 000 kronor.

Beträffande nästa budgetår belöper därå dels omkring 290 000 000 kronor,
utgörande hälften av nämnda skatteersättning för kalenderåret 1958, och dels
skatteersättningen för första hälften av kalenderåret 1959. Kostnaden för
sistnämnda kalenderår är beroende av kommunernas utdebiteringssatser
för samma år och kan således nu inte närmare beräknas. Om man emellertid
utgår från de för år 1958 fastställda utdebiteringssatserna, skulle skatteersättningen
för år 1959 komma att uppgå till samma belopp som för år
1958, eftersom någon reducering av det tillskjutna skatteunderlaget inte
skall göras för år 1959. Den på nästa budgetår belöpande andelen av kostnaden
för kalenderåret 1959 skulle då kunna beräknas till samma storleksordning
som beträffande andra hälften av kalenderåret 1958. Sammanlagt
kan alltså kostnaderna för budgetåret 1958/59 beräknas till (290 000 000 +
290 000 000) 580 000 000 kronor.

Från anslaget bör liksom hittills även bestridas kostnaderna för bidrag
enligt förordningen den 20 april 1951 (nr 219) angående övergångsbidrag i
anledning av kommunindelningsreformen. Medelsbehovet för budgetåret
1958/59 för ifrågavarande bidrag, vilka är helt avvecklade efter år 1958,
uppgår till omkring 1 500 kronor.

De sammanlagda kostnaderna under budgetåret 1958/59 för skatteersättning
till kommunerna, in. m. skulle alltså enligt nu angivna beräkningsgrunder
utgöra omkring 580 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herrar Persson i Svensköp och Gustafsson i Skellefteå
väckt motion (II: 389), vari hemställts att riksdagen måtte i enlighet med
vad statsutskottet uttalade vid ärendets prövning i fjol besluta fastställa
ändrade grunder för statsbidraget till kommunerna i anledning av den senaste
ortsavdragsreformen i syfte att motverka kommunal utgiftsexpansion
och minska statens kostnader samt att vederbörande utskott måtte utarbeta
dessa grunder med beaktande av vad i motionen anförts.

I fråga om motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen.

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t gjorda anslagsberäkningen för nästa budgetår
har inte givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet tillstyrker
bifall till det föreliggande förslaget.

I motionen II: 389 görs gällande, att ökningen av de för år 1958 fastställda
kommunala utdebiteringarna — i motionen angiven till i genomsnitt
1 krona 10 öre per skattekrona — skulle ha sin grund inte i det skattebortfall
som orsakats av den i fjol beslutade höjningen av de kommunala ortsavdragen
utan i en till följd av stegrad kommunal expansionstakt uppkommen
ökning av kommunernas utgifter. Från denna utgångspunkt finner motio -

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

27

närerna det angeläget att grunderna för det här ifrågavarande statsbidraget
till kommunerna omprövas, varvid främst förordas en begränsning av den
tid av tre år, varunder kompensationsbidraget skall utgå oavkortat till samtliga
kommuner. Ett härmed i sak likartat yrkande har framställts i de till
bevillningsutskottet hänvisade, likalydande motionerna I: 194 och II: 233, i
vilka — på motsvarande sätt som i två vid fjolårets riksdag väckta motioner
—- bl. a. föreslås, att riksdagen ville besluta att full kompensation till kommunerna
för skatteunderlagsbortfallet skall utgå under ett år i stället för
under tre år.

För egen del håller utskottet före att det synes vanskligt att av utvecklingstendensen
beträffande de senast beslutade kommunala utdebiteringarna
redan nu draga några bestämda slutsatser i den riktning, som antyds i
motionen II: 389. Utskottet — som erinrar om att det förutsatts att en omprövning
av grunderna för statsbidraget kommer till stånd vid en mera påtaglig
ökning i de beräknade kostnaderna för detsamma — kan därför inte
för närvarande tillstyrka någon åtgärd av det slag som åsyftas i sistnämnda
motion. Därest emellertid den fortsatta utvecklingen skulle bestyrka de uttalanden
som gjorts i motionen, synes det utskottet motiverat att statsbidragssystemet
tas under omprövning.

Det må slutligen erinras, att chefen för finansdepartementet den 20 december
1957 erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga
för utredning rörande den kommunala skatteutjämningen, vilken utredning
förutsatts avse även frågan om en reducering eller avveckling av statsbidraget
i de kommuner, i vilka bidraget vid 1965 års utgång inte helt indragits.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 389, till Skatteersättning till kommunerna,
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 580 000 000 kronor.

Diverse

63:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 97), vilket innebär
en anslagsökning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstgrelsens delfond för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 105 000 kronor.

64:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 97), vilket inrebär
en ökning av anslaget med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

28

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Generaltullstgrelsens delfond för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 340 000 kronor.

65 :o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 97), vilket innebär en minskning av
anslaget från 1 000 kronor till ett formellt belopp av 100 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Staten åliggande kommunala och
andra utskylder för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.

66 :o) Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. 1 enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 70, s. 97 och 98) och under erinran
att det äskade anslaget avses skola ersätta tre för innevarande budgetår
anvisade anslag om tillhopa 152 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
och organisationer m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 152 000 kronor.

67 :o) Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens i Sverige år
1957. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 98 och 99), vilket
innebär en anslagsminskning med 32 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för en internationell
statistikkonferens i Sverige år 1957 för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 48 000 kronor.

68:o) Vissa kostnader för internationell representation. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 99), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för internationell representation
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

69 :o) Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 73, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen att till Upplysningsarbete
rörande samhällsekonomiska frågor m. m. för budgetåret 1958/
59 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 200 000 kronor.
Samarbetsorganet Ekonomisk information har hemställt att anslaget för
nästa budgetår upptas med oförändrat belopp.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

29

Departementschefen anför för egen del följande.

Jag finner det angeläget, att det upplysningsarbete som bedrives genom
Ekonomisk information fortsättes. Mot den gjorda beräkningen av kostnaderna
för trycksaker och filmkopior, sammanlagt ca 70 000 kronor, har jag
ingen erinran. Vad däremot angår medel för en ny film rörande företagsnämndernas
verksamhet anser jag, att man bör kunna väsentligt begränsa
detta projekt. Enligt vad jag erfarit kan kostnaden för en kortare och till
utförandet enklare film uppskattas till omkring 50 000 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet för nästa budgetår kan sålunda anges till omkring
120 000 kronor. Med hänsyn till den reservation å anslaget som beräknas
föreligga den 30 juni i år, torde medelsanvisningen emellertid kunna begränsas
till 100 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom
och fru Gärde Widemar (I: 225) och den andra inom andra kammaren av
fru Sandström och herr Helén (II: 275), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj :ts begäran under punkt 73, sjunde huvudtiteln,
om ett anslag på 100 000 kronor till Ekonomisk information samt att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att den av samarbetsorganet
Ekonomisk information bedrivna upplysningsverksamheten avvecklas.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen II: 275.

Utskottet. Den upplysnings- och propagandaverksamhet, som utövas av
samarbetsorganet Ekonomisk information, är enligt utskottets mening av
värde för därav berörda parter. De medel man härvid betjänar sig av —
film, affischer, broschyrer, kursböcker och annat material till studieverksamhet
— utgör också ett effektivt komplement till de informationer som
förmedlas främst genom dagspressen och radion. Det synes utskottet därför
motiverat att verksamheten av staten lämnas det härför erforderliga ekonomiska
stödet. Det av Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet — 100 000 kronor
emot 200 000 kronor för innevarande budgetår — har inte givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet kan alltså inte biträda de i motionerna
1:225 och 11: 275 framställda yrkandena.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 225 och It: 275, såvitt de
avser anslagsfrågan, till Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska
frågor in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor;

II. att motionerna I: 225 och II: 275, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

30

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

70:o) Statens tobaksnämnd. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
74, s. 100), vilket innebär en anslagsökning med 7 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens tobaksnämnd för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kronor.

71 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 75, s. 101), vilket innebär en anslagsökning
med 200 000 kronor vid beaktande jämväl av å tilläggsstat för innevarande
budgetår anvisat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för hudgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 300 000 kronor.

72 ro) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 76, s.
101), vilket innebär en anslagsökning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

73 :o) Väckta motioner om statsbidrag till Föreningen Fruktdrycker. I två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson
m. fl. (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr Rimmerfors
m. fl. (11:79), har yrkats att riksdagen måtte besluta att för budgetåret
1958/59 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag till Föreningen Fruktdrycker
på 25 000 kronor, att utgå i enlighet med samma villkor som tidigare.

I fråga om motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen
II: 79.

Utskottet. Vad i motionerna anförts till stöd för det däri framställda yrkandet
synes utskottet inte utgöra tillräcklig anledning för riksdagen att
genom beviljande av det begärda anslaget frångå den ståndpunkt som Kungl.
Maj :t i förevarande fråga intagit. Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 89 och II: 79 icke må av riksdagen bifallas.

74:o) Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
i fråga om nedannämnda av Kungl. Maj :t under följande punkt framställda
förslag, nämligen:

punkten 39: Kontrollstyrelsen: Avlöningar; vilket utskottet härmed får
för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 4 mars 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

31

Vid förestående ärendes slutbehandling inom uiskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf
Andersson, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson,
Thun, Pålsson, Holmqvist, Rikard Svensson, Söderberg, Axel Johannes Andersson,
Mårtensson och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Persson i Växjö, Staxäng, Rubbestad,
Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Widén, Nililfors, Löfroth,
Gerhard Nilsson i Gävle och Lassinantti.

Reservationer

1) vid punkten 62 (Skatteersättning till kommunerna, m. in.)

a) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Staxäng och
Gerhard Nilsson i Gävle, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»I de likalydande, till bevillningsutskottet remitterade motionerna I: 194
och II: 233 har bl. a. hemställts, att riksdagen måtte besluta att full kompensation
till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet i samband med höjningen
av de kommunala ortsavdragen skall utgå under ett år i stället för
tre år. Motionernas syfte är att en avveckling av skatteersättningen till kommunerna
skall påbörjas redan fr. o. m. år 1959 och att den därvid skall ske
i samma takt som enligt riksdagens beslut år 1957 gäller fr. o. m. år 1961.
Man skulle därigenom på sex i stället för på åtta år komma ned till den
skatteersättning till vilken fjolårets beslut syftade. Kostnaden för skatteersättningen
skulle enligt motionärernas beräkning nedbringas med 32 miljoner
kronor för nästa budgetår samt med 97 resp. 129 miljoner kronor för
budgetåren 1959/60 och 1960/61. Sammanlagt skulle besparingen t. o. in.
budgetåret 1965/66 uppgå till ca 650 miljoner kronor, varav ca 480 miljoner
kronor skulle gå ut över de ca 150 kommuner, som har minst så högt skatteunderlag
per invånare som genomsnittet i landet, och ca 170 miljoner
kronor skulle falla på övriga inemot 900 kommuner.

Såsom skäl för sitt yrkande anför motionärerna följande. Genom att skatteersättningen
anknutits till de kommunala utdebiteringarna och kommunerna
i stor utsträckning höjt sina utdebiteringar sedan 1957 — genomsnittet
för 1958 är 13 kronor 70 öre per skattekrona mot 12 kronor 60 öre för 1957
— blir statens bidrag större än som beräknades 1957. För 1958/59 beräknas
det till 581,4 miljoner kronor, vilket är 54,8 miljoner kronor mer än enligt
tidigare beräkningar. Vid ett bibehållande av samma utdebitering under åren
fram t. o. in. 1965 skulle den totala skatteersättningen utgöra ca 3 680 miljoner
kronor mot tidigare beräknat 3 330 miljoner kronor, en ökning av statens
utgifter alltså med ca 350 miljoner kronor. Utdebiteringshöjningarna
betyder icke blott en utgiftsökning för staten på ca 55 miljoner kronor under
kommande budgetår, utan även att den avsedda lättnaden i den kommunala
beskattningen reduceras med ett belopp som sammanlagt ej obetyd -

32

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

ligt överstiger 300 miljoner kronor. För staten är utgiftsökningen högst allvarlig
med hänsyn till den försämring av budgeten som inträtt i förhållande
till vad som 1957 antagits i fråga om budgetåret 1957/58. Försämringen för
detta budgetår kan uppskattas till mer än 900 miljoner kronor, vilket innebär
att driftbudgeten i verkligheten kominer att bli ej oväsentligt underbalanserad.
Vad angår budgetåret 1958/59 är budgeten sådan att stark återhållsamhet
i fråga om statsutgifterna är påkallad. Motionärerna framhåller även(
att vid en ökning av inkomsterna i landet på t. ex. 3 procent per år kommunerna
redan efter två å tre år kan beräknas ha fått så stor ökning av skatteunderlaget
att denna uppväger eller överstiger det genom ortsavdragshöjningen
föranledda skatteunderlagsbortfallet. Även sedd enbart från kommunal
utgångspunkt kan därför den föreslagna ändringen inte innebära några
nämnvärda menliga verkningar.

Utskottet delar den uppfattning som kommit till synes i förenämnda motioner
i fråga om behovet av stark återhållsamhet med statsutgifterna. Den
försämring av budgetläget som inträtt under senare år är i hög grad oroande.
Såvitt utskottet kan finna är möjligheterna att nå ens en balanserad driftbudget
helt obefintliga, därest icke utgiftsnedskärningar företages även på
områden beträffande vilka riksdagen tidigare tagit ställning. Det synes utskottet
icke osannolikt att den av kommunerna företagna höjningen av de
kommunala utdebiteringarna, vilken som nämnt medför en ökning av skatteersättningen
med ca 55 miljoner kronor nästkommande budgetår, i många
fall funnit sin motivering just i det förhållandet att staten beslutat lämna
full kompensation för skatteunderlagsbortfallet för 1958. Såsom motionärerna
framhållit har dessa höjningar även inneburit att den 1957 avsedda lättnaden
i fråga om kommunalbeskattningen i högst betydande grad reducerats.
Från olika synpunkter finns det därför anledning att nu ompröva det
beslut rörande kompensationen till kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen,
som fattades vid 1957 års riksdag, i syfte att begränsa denna ersättping.

Lämpligast synes härvid vara att en reducering av skatteersättningen påbörjas
redan 1959. Skäl kunde även tala för att låta denna reducering ske i
snabbare takt än från början avsetts. Utskottet anser sig dock tills vidare
böra begränsa sig till att uttala sig för att skatteersättningen fr. o. m. 1959
reduceras i samma takt som enligt 1957 års riksdagsbeslut skall gälla fr. o. m.
1961. Härigenom kan anslaget till skatteersättning till kommunerna nedbringas
med 32 miljoner kronor för nästa budgetår.

Såsom i motionerna I: 194 och II: 233 framhållits, skulle en ökning av inkomsterna
i landet pa t. ex. 3 procent per år innebära, att kommunerna redan
efter två å tre år kan beräknas ha fått så stor ökning av skatteunderlaget
att denna uppväger eller överstiger det genom ortsavdragshöjningen
föranledda skatteunderlagsbortfallet. Med hänsyn härtill anser utskottet att
den anpassningstid som kommunerna beredes vid ett bifall till utskottets
förslag är fullt tillräcklig.

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

33

Utskottet förutsätter att det får ankomma på Kungl. Maj :t att, i anslutning
till vad utskottet anfört, vidtaga erforderliga ändringar i kungörelsen
den 16 maj 1957 angående skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform
(nr 205).

I motionen II: 389 — vilken i motsats till de nyssnämnda motionerna hänvisats
till statsutskottet — görs gällande, att ökningen av de för år 1958 fastställda
kommunala utdebiteringarna — i motionen angiven till i genomsnitt
1 krona 10 öre per skattekrona — skulle ha sin grund inte i det skattebortfall,
som orsakats av den i fjol beslutade höjningen av de kommunala ortsavdragen,
utan i en till följd av stegrad kommunal expansionstakt uppkommen
ökning av kommunernas utgifter. Från denna utgångspunkt finner motionärerna
det angeläget att grunderna för det här ifrågavarande statsbidraget
till kommunerna omprövas, varvid främst förordas en begränsning av
den tid av tre år, varunder kompensationsbidraget skall utgå oavkortat till
samtliga kommuner. Utskottets i det följande gjorda hemställan, som i sak
grundar sig på vad utskottet i det föregående anfört, ansluter sig av formella
skäl till sistnämnda motion.

Under åberopande av det anförda och då utskottet sålunda anser, att full
kompensation till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet i samband med
höjningen av de kommunala ortsavdragen bör utgå endast för år 1958 och
reducering av skatteersättningen ske fr. o. m. år 1959 i den takt som tidigare
beslutats fr. o. m. år 1961, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionen II: 389, till Skatteersättning till kommunerna,
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 548 000 000 kronor.»

b) av herrar Pålsson, Söderberg, Petterson i Degerfors, Rubbestad och
Lassinantti, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som
börjar med »För egen» och slutar med »under omprövning», bort ha följande
lydelse:

»För egen del håller utskottet före, att det synes vanskligt att av utvecklingstendensen
beträffande de senast beslutade kommunala utdebiteringarna
redan nu draga några bestämda slutsatser i den riktning, som antyds i
motionen II: 389. Det torde icke vara möjligt att beträffande en inträdd allmän
ökning av de kommunala utdebiteringarna för ett enstaka år verkligen
konstatera, om densamma är att betrakta såsom en följd av stegrad kommunal
expansionstakt. Andra omständigheter kan i och för sig utgöra förklaring
till den nu inträdda utdebiteringsökningen. Främst må erinras om den
utgiftsstegring, som kommunerna fortgående drabbats av därigenom att deras
kostnadsandel för flera samhälleliga uppgifter automatiskt ökas på
grund av gällande reglers konstruktion beträffande kostnadsfördelningen
mellan stal och kommun. Verkningar av sådan innebörd har ju gjort sig
gällande exempelvis i fråga om kostnaderna för folkpensioneringen, byggnader
inom det allmänna skolväsendet, ålderdomshem samt skolmåltids :s

Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 7

34

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

verksamheten. Härtill kommer, att den senaste tidens kreditmarknadsläge
varit i hög grad ägnat att nödvändiggöra utdebiteringsökningar i kommunerna.
Redan räntehöjningen har verkat i sådan riktning, och de minskade
upplåningsmöjligheterna för långsiktiga företag torde ha föranlett en ökad
skattefinansiering, som kanske i vida högre grad vållat utdebiteringsökningarna.
Sådana omständigheter som de nu nämnda skulle uppenbarligen
ha verkat utdebiteringshöjande, även om den i fjol beslutade höjningen av
de kommunala ortsavdragen icke kommit till stånd, men har givetvis betytt
en ökning i motsvarande mån av det skattebortfall som denna reform i
realiteten medfört.»

c) av herr Ohlon

d) av herr Thun

2) vid punkten 69 (Upplysningsarbetet rörande samhällsekonomiska frågor
m. m.) av herrar Ohlon, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Pålsson,
Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Skoglund i Doverstorp, Ståhl,
Staxäng, Rubbestad, Widén, Nihlfors, Löfroth och Gerhard Nilsson i Gävle,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:225 och 11:275 och
att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj :t har under förevarande punkt hemställt om anvisande av
ett anslag å 100 000 kronor. Behovet av upplysning i samhällsekonomiska
frågor utgör visserligen en angelägenhet av allmän räckvidd. Emellertid bedrivs
f. n. en sådan upplysning av både folkbildningsorganisationer, brevskolor
och korrespondensinstitut, liksom även i den obligatoriska undervisningen.
Härtill kommer den information som förmedlas genom dagspressen och
radion. Slutligen bedriver också arbetsmarknadens egna organisationer en
fortlöpande bildningsverksamhet på här ifrågavarande område. Det synes
utskottet vid angivna förhållanden inte motiverat att staten belastas med
utgifter för upplysningsarbete i hithörande frågor. Särskilt i den ekonomiskt
ansträngda situation som nu är rådande framstår det som angeläget att största
återhållsamhet med statens utgifter iakttas. Utskottet tillstyrker därför de
i motionerna I: 225 och II: 275 framställda yrkandena.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 225 och
II: 275, såvitt de avser anslagsfrågan, avslå Kungl. Maj :ts
förslag om ett reservationsanslag av 100 000 kronor till Upplysningsarbete
rörande samhällsekonomiska frågor m. m.;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 225 och
II: 275, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
att den av samarbetsorganet Ekonomisk information bedrivna
upplysningsverksamheten avvecklas.»

3) vid punkten 73 (Väckta motioner om statsbidrag till Föreningen Fruktdrycker)
av herrar Pålsson, Rikard Svensson, Axel Johannes Andersson,

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1958

35

Jacobsson, Widén och Löfroth, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 89 och II: 79 och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»Alltsedan budgetåret 1955/56 har bidrag av statsmedel utgått till Föreningen
Fruktdrycker för upplysningsverksamhet rörande alkoholfria festoch
sällskapsdrycker. Bidraget har utgått med högst 25 000 kronor för varje
budgetår, och dess exakta belopp har motsvarat vad som för samma ändamål
tillskjutits från näringslivet. Med hänsyn till den gagneliga verksamhet,
varom här är fråga, finner sig utskottet böra tillstyrka det i motionerna framställda
yrkandet, vilket innebär att anslaget bibehålies å riksstaten. I likhet
med motionärerna förutsätter utskottet att anslaget utgår på samma villkor
som tidigare. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 89 och II:
79, till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.»

580387

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag