Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1958/59 under sjätte huvudtiteln,
avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari
1958) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 194 300 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 049 700 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,
en förstärkning av kommunikationsdepartementets regeringsrättsbyrå.
Sålunda föreslås att en särskild tjänst i Ae 19, benämnd kanslisekreterare,
inrättas, vars innehavare självständigt anses böra kunna fullgöra
vissa arbetsuppgifter av enklare beskaffenhet, varjämte en arvodesbefattning
som regeringsrättssekreterare föreslås ersatt med en extra ordinarie
tjänst. Vidare förordas att genom ökad medelstilldelning under anslaget
möjlighet ges att förstärka arbetskraften för föredragning i regeringsrätten.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås slutligen att en
befattning som kanslibiträde i Ae 7 uppflyttas till tjänst som kontorist i
Ae 9 samt att ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång uppflyttas till
kanslibiträde i Ae 7.

1—440 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G saml. Nr G

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, så vitt nu är i fråga,
får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande
punkt, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t alt i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1958 förordad
ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 506 600

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .......................................... 100 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 390 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 150 000

Summa kr. 1 194 300

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 194 300 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
66 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

3:°) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 3, s. 4—44) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i
statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga de övergångsåtgärder, som må erfordras i anledning av en föreslagen
omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå samt
av rationaliseringsverksamheten vid väg- och vattenbyggnadsverket, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59,

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1958

3

dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 733 200 kr., varav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 335 500 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med
1 989 100 kr.

I propositionen redovisas till en början väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ordinarie petita (s. 4—7) samt statskontorets och statens lönenämnds
yttranden däröver (s. 7).

Därefter anmäles fråga om omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vägbyrå (s. 8—19), varöver yttranden avgivits av statskontoret,
statens organisationsnämnd, statens lönenämnd, statens trafiksäkerhetsråd,
1953 års trafiksäkerhetsutredning samt näringslivets trafikdelegation (s.
19—24).

Slutligen redovisas i propositionen en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i samråd med statens organisationsnämnd och riksräkenskapsverket
verkställd översyn av formerna för rationaliseringsverksamheten inom vägoch
vattenbyggnadsverket (s. 24—34) samt förslag i ämnet.

Statens sakrevision, statskontoret, statens lönenämnd samt civila statsförvaltningens
tjänstemannaförbund ha avgivit utlåtanden i denna fråga
(s. 34—36).

Beträffande den närmare innebörden av de olika förslagen och remissyttrandena
däröver torde få hänvisas till propositionen i nyss angivna delar.

Departementschefen har först behandlat frågan om omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå och erinrar därvid inledningsvis
om alt frågan berörts redan i 1957 års statsverksproposition. De
riktlinjer, som styrelsen uppdragit för omorganisationen i skrivelse den 8
oktober 1956, hade synts föredragande statsrådet i princip kunna läggas
till grund för fortsatta överväganden i frågan. Tiden hade emellertid icke
räckt till för erforderlig remissbehandling och överarbetning av förslaget,
varför det enligt departementschefen nu hör upptagas till närmare behandling.

Härefter anför departementschefen följande.

»Förslaget innebär en delning av vägbyrån i två byråer, en för utredningsoch
planläggningsfrågor jämte vissa löpande vägärenden inom vägväsendet,
samt en för trafikärenden. Förslaget innefattar såväl en väsentlig personalförstärkning
som ett ersättande i stor utsträckning av arvodesavlönade
eller extra tjänster med pensionsberältigande befattningar. Några av de
föreslagna tjänsterna har inrättats genom beslut av 1957 års riksdag (VI lit.

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

sid. 11) i avvaktan på slutligt ställningstagande till omorganisationsfrågan.
Ett genomförande av styrelsens förslag i övrigt beräknas kosta ca 523 000
kr. i ökade löner årligen.

Behovet av en omorganisation av vägbyrån har genomgående vitsordats i
remissyttrandena över förslaget. Alla remissorgan utom statens trafiksäkerhetsråd
har tillstyrkt att den föreslagna uppdelningen av vägbyrån i två
byråer snarast genomföres samt i huvudsak anslutit sig till gränsdragningen
mellan byråerna. Samtidigt har dock bl. a. statskontoret och statens organisationsnämnd
förordat en mera begränsad och successiv utbyggnad av
organisationen än vad styrelsen föreslagit.

I samband med den snabba utvecklingen på vägtrafikens område har
den nuvarande vägbyrån ur arbetsorganisatoriska synpunkter visat sig
vara för stor och ha för skiftande uppgifter för att med fördel kunna sammanhållas
som en byrå. En uppdelning av vägbyrån bör kunna bidraga till
att undanröja rådande olägenheter i den nuvarande organisationen och
främja ett rationellt utnyttjande av arbetskraften. Omorganisationen bör
även vara ägnad att undeidätta för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
ombesörja den översiktliga planläggningen av vägväsendet och därvid uppfölja
och vidmakthålla den av delegationen för översiktlig vägplanering nyligen
framlagda vägplanen samt att intensifiera vägtrafik- och trafiksäkerhetsarbetet.
Jag tillstyrker därför att vägbyrån uppdelas i en vägbyrå för
uppgifter sammanhängande med planering och projektering samt en nyinrättad
byrå, benämnd trafikbyrån, för trafikfrågor.

Det har i några remissyttranden påtalats, att ett visst dubbelarbete skulle
kunna uppstå mellan trafikbyrån och trafiksäkerhetsrådet vad gäller grundforskning,
om trafikbyrån utbygges i föreslagen omfattning. Någon tvekan
torde ej böra råda om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt arbete med
vägarnas utformning, underhåll och förseende med vägmärken, med fordonstekniska
frågors behandling samt med tillsynen över bilinspektionen
och körskolorna etc. intager en nyckelställning, då det gäller praktiska
åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten. Styrelsen har också enligt
sin instruktion att verka för största möjliga trafiksäkerhet. Dess resurser
på detta område har emellertid såsom bl. a. 1953 års trafiksäkerhetsutredning
framhållit ej varit tillräckliga med hänsyn till trafikens utveckling.
En viss förstärkning anser jag därför ofrånkomlig, för att styrelsen skall
kunna fylla sin instruktionsenliga uppgift på detta område. Någon utvidgning
av på styrelsen redan vilande uppgifter avser jag i detta sammanhang
ej att medverka till. Ett fruktbärande samarbete bör liksom hittills
äga rum mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens trafiksäkerhetsråd.
För att öka förutsättningarna härför synes chefen för trafikbyrån
böra ingå som ledamot i trafiksäkerhetsrådet. Som närmare beröres under
anslaget till statens trafiksäkerhetsråd har jag ansett erforderligt att
låta närmare utreda, hur trafiksäkerhetsarbetet inberäknat forskningen

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 195S

5

lämpligast bör inriktas och hur det organisatoriskt och finansiellt bör ordnas,
varvid även samordningen mellan de olika statliga organ, som är
verksamma på detta område, kommer att behandlas.

Vad gäller gränsdragningen mellan de båda nya byråerna finner jag i likhet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att trafikbyråns verksamhet i första
hand bör omfatta de uppgifter, som f. n. ligger inom verksamhetsområdet
för vägtrafikavdelningen inberäknat bilinspektionen. Därjämte bör från avdelningen
för landsbygden till trafikbyrån överföras de uppgifter, som sammanhänger
med trafikutredningarna och upprättandet av vägliggaren. Försöksvis
bör även vägarkivet överflyttas till den nya byrån. Med hänsyn till
att trafikbyråns avdelning för trafikutredningar bl. a. skall tjäna som ett
serviceorgan åt vägbyrån har i remissbehandlingen ifrågasatts att i stället
hänföra avdelningen till vägbyrån. Häremot talar dock att trafikutredningarna
får en grundläggande betydelse för trafikbyråns övriga arbete.
Nämnda uppgifter bör i varje fall t. v. förläggas till trafikbyrån. Den nya
vägbyråns uppgifter kommer huvudsakligen att omfatta de göromål, som
nu åligger avdelningen för landsbygden och avdelningen för städerna. Dessutom
bör de uppgifter, som ankommit på utredningskontoret inom delegationen
för översiktlig vägplanering, inordnas i den nya vägbyrån fr. o. in.
den 1 juli 1958.

Den av styrelsen föreslagna avdelningsindelningen inom byråerna synes
mig även i huvudsak kunna godtagas. Arbetet med vägliggaren och vägarkivet
bör dock förläggas till avdelningen för trafikutredningar som en sektion.

Styrelsens förslag till personalförstärkning i samband med omorganisationen
är mycket långtgående. I likhet med statskontoret och statens organisationsnämnd
anser jag, att man här får gå fram etappvis vid utbyggnaden.
I allt väsentligt har jag i mina följande förslag till tjänster följt dessa
myndigheters synpunkter.

Med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som kommer att åvila chefen
för den nya vägbyrån, anser jag mig böra biträda styrelsens förslag om inrättande
av en tjänst som överingenjör i Bp 4, varvid den nuvarande byråchefstjänsten
i Bp 1 indrages. — A vägavdelningen inom vägbyrån bör för den
formella behandlingen av arbetsplaner samt handläggning av besvärsmål i
anslutning härtill inrättas en befattning som förste byråsekreterare i Ae 23
och en amanuensbefattning i reglerad befordringsgång. Vägavdelningen bör
även förstärkas med en ingenjörstjänst i reglerad befordringsgång. —- För
ledningen av arbetet med stadsplaneringsfrågor inom den nya gatuavdelningen
tillstyrker jag inrättande av en tjänst som byrådirektör i Ae 24. —
Beträffande utredningsavdelningen inom vägbyrån synes mig, sedan delegationen
för översiktlig vägplanering nu framlagt förslag till vägplan för
Sverige, tiden vara inne att i den fasta byråindelningen inordna utredningsarbetet
med den allmänna vägplaneringen, som biltills bekostats av medel

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1958

till tillfällig personal. I avvaktan på närmare eriarenheter bör avdelningen
därvid dock till en början utbyggas med viss försiktighet. Avdelningens
blir av den art att jag förutsätter, att den vid sidan av ren ingenjörspersonal
i lämplig utsträckning bör tillföras personal med ekonomisk
eller näringsgeografisk utbildning. För att styrelsen skall kunna förvärva
eu dugande kraft soin chef för avdelningen, har jag funnit mig böra föreslå
inrättande av en tjänst som byrådirektör i ABp 20. Vidare bör tre tjänster
som byrådirektörer i Ae 24 inrättas för de tjänstemän, som närmast under
avdelningschefen skall leda planerings- resp. utredningsarbetet samt arbetet
med tekniska anvisningar. För ledningen av arbetet med utvecklingen av de
fotogrammetriska arbetsmetoderna synes däremot t. v. liksom hittills böra
anlitas tillfälligt anställd befattningshavare. I övrigt tillstyrker jag att på
utredningsavdelningen inrättas följande tjänster, nämligen eu byråingenjör
alt. förste byråsekreterare i Ae 21, en förste byråsekreterare i Ae 21 och eu
amanuens i reglerad befordringsgång. Vidare bör två tjänster som byråingenjör
i Ag 19 förändras till ingenjörstjänster i reglerad befordringsgång
samt en ritaretjänst i Ag 13 och en ritbiträdestjänst i Ag 7 förändras till
extra ordinarie i samma lönegrader. Samtidigt torde en tjänst som byråingenjör
i Ae 19 kunna indragas. — För handläggning av de på vägbyråns
sekretariat ankommande ekonomiska ärendena m. in. föreslår jag inrättande
av en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21. Vidare bör en tjänst som
byråingenjör i Ao 21 förändras till tjänst som byråingenjör alt. förste byråsekreterare
i samma lönegrad, varjämte den å sekretariatet placerade kontoristtjänsten
i Ae 9 torde ordinariesättas.

Enligt styrelsens förslag skulle trafikbyrån stå under ledning av en bvråchef
i Bo 1, varjämte den nuvarande betattningen som vägtrafikinspektör i
Ao 26 skulle bibehållas och avses för chefen å avdelningen för trafiksäkerhetsfrågor
och trafikärenden. Vid överarbetningen av förslaget har jag liksom
statens lönenämnd i stället funnit, att avdelningen för trafiksäkerlietsfrågor
och trafikärenden bör kunna direkt underställas byråchefen. Jag
föreslår därför alt samtidigt som en tjänst som byråchef tillika vägtrafikinspektör
i lönegrad Bo 1 inrättas, den nuvarande befattningen som vägtrafikinspektör
i Ao 26 indrages. — Då den nya avdelningen för trafikutredningar
huvudsakligen kommer alt handha insamlandet och bearbetningen av statistiskt
material rörande vägarna och vägtrafiken, är det angeläget att avdelningen
ställes under ledning av en tjänsteman med god statistisk utbildning
och att avdelningen även i övrigt i erforderlig omfattning förses med statistiskt
utbildad personal. För avdelningschefen bör inrättas en tjänst som
förste byråsekreterare i Ae 23. Av styrelsens personalförslag beträffande
vägarkivet och vägliggaren inom trafikutredningsavdelningen har jag funnit
mig böra biträda inrättande av en befattning som ritbiträde i Ae 7 samt
extraordinariesättning av en ritbiträdestjänst i Ag 7. Den personal som i övrigt
avses för arbetet med kontinuerliga trafikräkningar samt med väg -

Statsutskottets utlåtande nr ti är 195H

7

och broliggarna torde, såsom styrelsen avsett, liksom hittills, t. v. böra avlönas
från sakanslag. -— För ledningen av trafiksäkerhetsarbetet inom avdelningen
för trafiksäkerhetsfrågor och trafikärenden föreslår jag inrättande
av eu byrådirektörstjänst i Ae 24. Därjämte anser jag mig böra biträda
styrelsens förslag om tillskapandet av en tjänst som byråingenjör alt.
förste byråsekreterare i Ae 21 samt en amanuensbefattning och två räknebiträdestjänster
med lön enligt reglerad befordringsgång. — Vad gäller
den föreslagna avdelningen för bilinspektionen bör en ny befattning som
byrådirektör inrättas för chefsskapet över avdelningen. Tjänsten bör placeras
i Ae 24. En befattning som ritare i Ag 13 torde kunna indragas.

Slutligen bör vardera byrån förses med ytterligare ett skriv- och kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång. För vikariatsersättningar m. in. upptager
jag 20 000 kr.

I övrigt har jag av tidigare angivna skäl icke ansett mig kunna f. n. biträda
förslagen om inrättande av nya tjänster eller förändring av tjänster.
De organisationsförändringar, som här tillstyrkts, medför ett ökat totalt
medelsbeliov av 50 000 kr. under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag,
varvid posten Avlöningar till tillfällig personal m. in. minskats
med 433 900 kr.»

Därefter övergår departementschefen till att behandla frågan om rationaliseringsverksamheten
inom väg- och vattenbyggnadsverket och erinrar
därvid inledningsvis om att även denna berörts i fjolårets statsverksproposition.
I avvaktan på remissbehandlingen in. in. av den skrivelse som styrelsen
i samråd med statens organisationsnämnd, statens sakrevision och riksräkenskapsverket
avlåtit den 20 november 1956 hade föredraganden inte då
varit beredd ta ställning till de framlagda organisationsförslagen.

Departementschefen anför vidare.

»Förslagen innebär att den under byggnads- och underliållsbyrån lydande
avdelningen för arbetsorganisation utbygges och blir en för hela verket gemensam,
fristående avdelning bestående av en centralt och två regionalt
placerade sektioner för teknisk rationalisering samt en sektion för administrations-
och kontorsfrågor. Vidare föreslås att den interna teknisk-ekonomiska
granskningsverksamhetcn (sakkontrollen) förstärkes och likaledes
direkt underställs verksledningen. Slutligen föreslås en överflyttning till
riksräkenskapsverket och förstärkning av siffergranskningen av vägförvaltningarnas
räkenskaper. Merkostnaderna för den föreslagna organisationen
i utbyggt skick beräknas till ca 627 000 kr. Organisationsplanen med sammanlagt
24 nya tjänster förutsättes bli i sin helhet fastställd av statsmakterna
även om själva uppbyggnaden måste ske etappvis. På grund av rekryleringssvårigheterna
uppskattas den behövliga anslagsökningen för såväl
löner som omkostnader under nästa budgetår kunna begränsas till ca

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

200 000 kr. för väg- och vattenbyggnadsverket avseende en uppbyggnad av
i första hand den centrala ledningen av rationaliseringsavdelningen, sakkontrollen
och delar av de föreslagna regionala rationaliseringssektionerna.
Samtidigt förutsättes en uppräkning av riksräkenskapsverkets avlöningsoch
omkostnadsanslag med omkring 44 000 kr. i samband med överflyttningen
av siffergranskningsarbetet till nämnda verk.

Väg- och vattenbyggnadsverkets organisation och verksamhet har numera
nått den betydande storleksordning, att den största vikt bör fästas
vid verksledningens möjligheter att på olika sätt ekonomisera och effektivisera
inom dess arbetsområde. Enbart verkets kostnader för vägbyggnadsoch
vägunderhållsarbeten i egen regi uppgick under budgetåret 1956/57 till
ca 420 milj. kr. Den nu gjorda översynen synes ha klarlagt det önskvärda i
att verkets rationaliseringsverksamhet och sakkontroll intensifieras. Detta
kräver i sin tur en förstärkning men även en ändrad organisatorisk ställning
av dessa grenar inom verket.

Även om jag väl förstår de skäl, som dikterat kommitténs förslag om att
utbyggnadsplanerna för rationaliseringsverksamheten måtte fastställas i
sin helhet ehuru själva uppbyggnaden finge ske etappvis, är jag icke beredd
att redan inför det första utbyggnadsåret föreslå, att man binder sig för
samtliga de tjänster som planen upptar. Planen synes visserligen i stort vara
väl ägnad att ligga till grund för verksamhetens successiva utbyggnad men
erfarenheter torde först böra vinnas, innan man skrider till en slutgiltig utformning
av de regionala organisationerna. Frågan om huruvida den föreslagna
regionala indelningen i grupper och sektioner är den mest lämpliga
torde t. v. få stå öppen.

Jag tillstyrker att den nuvarande avdelningen för arbetsorganisation utbrytes
ur byggnads- och underhållsbyrån och ombildas till en för hela verket
gemensam fristående rationaliseringsavdelning, direkt underställd verksledningen.
Skäl kan anföras för en samordning av denna avdelning och avdelningen
för sakkontroll. I likhet med i ärendet hörda myndigheter förordar
jag emellertid att rationaliseringsavdelningen, vars huvudobjekt är
arbetsmetoder och arbetsorganisation, i organisatoriskt avseende åtskiljes
från sakkontrollen. För nästa budgetår synes en utbyggnad av avdelningens
centrala sektion för teknisk rationalisering böra komma till stånd i den omfattning,
som styrelsen föreslagit. Däremot torde uppbyggnaden av dess
sektion för administrations- och kontorsfrågor böra anstå i avvaktan på
resultatet av 1956 års rationaliseringsutrednings arbete.

Chefen för rationaliseringsavdelningen torde böra placeras som byrådirektör
i ABp 26, chefen för den centrala sektionen för teknisk rationalisering
som byrådirektör i Ae 24 samt de tre gruppcheferna som byråingenjörer
i Ae21. Vidare bör, enligt styrelsens förslag, avdelningen tillföras
en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång och en assistenttjänst
i Ae 10. Därjämte bör en kontorsbiträdestjänst förändras till kanslibiträ -

Statsutskottets utlåtande nr 6" är 195S

9

destjänst. I samband med omorganisationen torde följande tjänster kunna
indragas, nämligen en byrådirektör i Ag 24, en förste byråingenjör i Ae 23
samt sju arbetsstudieassistenter, varav fem i högst Ae 17 och två i högst
Ag 17.

Beträffande rationaliseringsavdelningens regionala organisation anser
jag, att denna för nästa budgetår bör uppbyggas i huvudsak inom det av
styrelsen föreslagna rambeloppet. Verksamheten bör därvid kunna komma
att bedrivas på fyra grupper. För detta ändamål föreslår jag med stöd av
vissa under hand inhämtade uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att vägförvaltningarna förstärkes med fyra ingenjörstjänster, varav två
i Ae 21 och två i Ae 19, samt en tjänst som arbetsstudieassistent i högst Ae
17. Vidare bör två tjänster som arbetsstudieassistent i högst Ag 17 extraordinariesättas.

Erfarenheterna av sakkontrollen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
sedan dess tillkomst den 1 juli 1952 har visat, att den har en stor uppgift
att fylla med hänsyn till de betydande anslagsbelopp verket förvaltar, verkets
stora personalkader samt den lokalt mycket spridda verksamheten.
Det synes angeläget att denna sakkontroll får en organisatorisk ställning,
som möjliggör en önskvärd intensifiering av verksamheten. Sakkontrollen
är att betrakta som en stabsfunktion och bör vid sidan av rationaliseringsavdelningen
direkt underställas verksledningen. Enligt min mening måste
särskilda krav ställas på den befattningshavare vilken som chef har att leda
verksamheten. Arbetsuppgifternas art och avdelningens organisatoriska inplacering
torde motivera att chefen, som bör vara civilingenjör, placeras
i samma lönegrad som chefen för rationaliseringsavdelningen eller i
ABp 26. Den andra av de nuvarande befattningarna inom sakkontrollen
bör erhålla en placering i Ae 24. I enlighet härmed skulle två tjänster
med alternativ benämning förste byråingenjör eller förste byråsekreterare
förändras till två byrådirektörstjänster, varav en i ABp 26 och en i
Ae 24.

Jag tillstyrker slutligen, att den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
kvarvarande siffergranskningen av vägförvaltningarnas räkenskaper överflyttas
till riksräkenskapsverket. I samband därmed bör två extra ordinarie
kanslibiträdesbefattningar indragas och, såsom finansministern senare anmäler,
riksräkenskapsverket förstärkas med motsvarande tjänster samt
dessutom med två biträden i reglerad befordringsgång.

De organisationsförändringar, som jag nu förordat, medför i vad avser
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag ett minskat anslagsbehov
av 56 100 kr. Merkostnaderna under vägförvaltningarnas avlöningsanslag
uppgår till 110 700 kr.

Kungl. Maj :t torde böra utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga
de övergångsåtgärder, som kan befinnas erforderliga i samband med genomförandet
av omorganisationen av styrelsens vägbyrå samt av rationaliseringsverksamheten
inom väg- och vattenbyggnadsverket.»

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Vad slutligen beträffar de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess
petita för budgetåret 1958/59 framförda förslagen har departementschefen
anfört följande.

»Styrelsen har bl. a. hemställt att viss del av anslagsposten till Avlöningar
till tillfällig personal in. m. måtte få överföras till anslagsposten Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal för alt styrelsen därigenom skulle få större
möjligheter att inom ramen för eljest givna befogenheter bereda extra-ordinarie
befattningar åt personal inom väg- och vattenbyggnadsverket. Då det
synes befogat att i större utsträckning än vad som f. n. är fallet inrätta pensionsberättigande
tjänster åt personal med långvarig tjänst inom verket och
förslaget även torde vara ägnat att underlätta styrelsens rekryteringsmöjligheter
har jag ansett mig böra tillstyrka detsamma. Jag förordar därför att
anslagsposten Avlöningar till tillfällig personal m. m. under styrelsens avlöningsanslag
nedräknas med 300 000 kr. och att posten Avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal i enlighet med styrelsens förslag uppräknas
med 301 020 kr., vilket medför en nettoökning av anslaget av 1 020 kr. Jag
avser att under vägförvaltningarnas avlöningsanslag föreslå en motsvarande
överföring av 500 000 kr.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör två byrådirektörstjänster i Ao
resp. Ae 24 å styrelsens vatten- och avloppsbyrå uppflyttas i 26 lönegraden,
vilket medför ett ökat anslagsbehov å 5 818 kr. Uppflyttningen är motiverad
bl. a. av behovet att säkra rekryteringen av kvalificerad arbetskraft
till dessa tjänster. Vidare förordar jag att två byråingenjörstjänster i
Ag 21 å denna byrå förändras till extra ordinarie.

I enlighet med vad tidigare anförts skulle genomföraadet av den här
förordade omorganisationen av vägbyrån för nästa budgetår medföra ett
ökat anslagsbehov å 50 000 kr., medan omorganisationen av rationaliseringsverksamheten
minskar styrelsens anslagsbehov med 56 100 kr.

De automatiska utgiftsstegringarna i anledning av löneklassuppflyttningar
m. m. samt höjningen av statstjänstemännens löner beräknar jag i
likhet med styrelsen till (65 974 + 1 331 017) 1 396 991 kr.

Då jag i övrigt icke anser mig kunna tillstyrka av styrelsen gjorda äskanden
under detta anslag, skulle anslaget i enlighet med det anförda uppföras
med (8 335 500 + 1 020 + 5 818 + 50 000 — 56100 + 1 396 991) avrundat
9 733 200 kr.

I personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör uppföras
följande tjänster, nämligen en överingenjör i Bp 4, en byråchef tillika
vägtrafikinspektör i Bo 1, två byrådirektörer i ABp 26, en byrådirektör i Ao
26, en byrådirektör i Ae 26, sju byrådirektörer i Ae 24, två förste byråsekreterare
i Ae 23, en byråingenjör (förste byråsekreterare) i Ao 21, fem byråingenjörer
i Ae21, två byråingenjörer (förste byråsekreterare) i Ae 21, två
förste byråsekreterare i Ae 21 samt en kontorist i Ao 9. Ur personalförteck -

Statsutskottets utlåtande nr 0 är 195S

11

ningen bör i stället utgå en byråchef i Bp 1, eu vägtrafikinspektör i Ao 26,
en byrådirektör i Ao 24, en förste byråingenjör i Ae 23, två förste byråingenjörer
(förste byråsekreterare) i Ac 23 samt en byråingenjör i Ao 21.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lundström och Edström (I: 220) och den andra inom andra kammaren
av herr Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 271), vari hemställts, att
riksdagen måtte vid behandlingen av förevarande anslag uttala och i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om sådau åtgärd att frågan om omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå bör hänskjutas till
»organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958», avslå förslagen om indragningen
av en vägtrafikinspektör stjänst i Ao 26 och inrättandet av en
tjänst som vägtrafikinspektör i Bo 1 samt i övrigt avslå framställningen
om inrättande av de övriga tjänster, som den föreslagna omorganisationen
av vägbyrån skulle medföra;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mannerskantz (I: 221) och den andra inom andra kammaren
av herrar Lothigius och Magnusson i Borås (II: 272), vari hemställts,
att riksdagen måtte med beaktande av de i motionerna framförda synpunkterna
avslå Ivungl. Maj :ts förslag om inrättande av en trafikbyrå
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt avslå Kungl. Maj :ts anslagsäskande
såvitt angår inrättandet av nämnda trafikbyrå.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna II: 271 och I: 221.

Utskottet. I fjolårets statsverksproposition förklarade sig föredragande
statsrådet ännu icke beredd att taga ställning till vissa av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagda förslag till omorganisation och förstärkning
av vägbyrån samt av rationaliseringsverksamheten inom verket. Sedan
förslagen varit föremål för remissbehandling och överarbetning ha de
nu under förevarandc punkt upptagits till närmare behandling.

Vad först beträffar vägbyrån erinras om att den i sin nuvarande utformning
ur arbetsorganisatoriska synpunkter visat sig för stor och ha för
skiftande uppgifter för att med fördel kunna sammanhållas som eu byrå. Eu
uppdelning av densamma skulle därför främja ett rationellare utnyttjande
av arbetskraften samt bl. a. underlätta styrelsens ombesörjande av den
översiktliga planläggningen av vägväsendet inklusive uppföljandet av den
nyligen framlagda vägplanen. Även vägtrafik- och trafiksäkerhelsarbelet
skulle därigenom kunna intensifieras. De i frågan hörda remissorganen
ha, med undanlag av statens trafiksäkerhelsråd, tillstyrkt att den av styrelsen
föreslagna omorganisationen snarast kommer till stånd samt i huvudsak
anslutit sig till gränsdragningen mellan byråerna. Departements -

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

chefen förordar i enlighet härmed att en uppdelning av den nuvarande
vägbyrån sker i en vägbyrå för uppgifter sammanhängande med planering
och projektering samt en nyinrättad byrå, benämnd trafikbyrån, för trafikfrågor.
Den sistnämnda byråns verksamhet anses därvid böra omfatta de
uppgifter som f. n. ligga inom vägtrafikavdelningens, inklusive bilinspektionens
verksamhetsområde samt uppgifter, sammanhängande med trafikutredningarna
och vägliggaren ävensom försöksvis vägarkivet. Den nya vägbyråns
arbetsuppgifter komma huvudsakligen att omfatta de göromål som
f. n. åligga avdelningarna för landsbygden resp. städerna samt den verksamhet
som ankommit på utredningskontoret inom den förutvarande delegationen
för översiktlig vägplanering.

De för genomförandet av omorganisationen erforderliga, i propositionen
närmare angivna personalförstärkningarna tillstyrkas av departementschefen
i huvudsaklig överensstämmelse med de synpunkter som
härutinnan anförts av statskontoret och statens organisationsnämnd.
Det i anledning härav ökade medelsbehovet under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
avlöningsanslag beräknas totalt uppgå till ca 50 000
kr., varvid posten Avlöningar till tillfällig personal m. m. minskas
med 433 900 kr.

I fråga om formerna för verkets rationaliseringsverksamhet innebär det
av styrelsen i samråd med statens organisationsnämnd, statens sakrevision
och riksräkenskapsverket framlagda förslaget att den under byggnadsoch
underhållsbyrån lydande avdelningen för arbetsorganisation utbygges
till en för hela verket gemensam, fristående avdelning bestående av en
centralt och två regionalt placerade sektioner för teknisk rationalisering
samt en sektion för administrations- och kontorsfrågor. Den interna teknisk-ekonomiska
granskningsverksamheten, sakkontrollen, föreslås vidare
förstärkas och direkt underställas verksledningen, varjämte en överflyttning
till riksräkenskapsverket av siffergranskningen av vägförvaltningarnas
räkenskaper förutsättes. Merkostnaderna för den föreslagna organisationen
i utbyggt skick beräknas till ca 627 000 kr. Departementschefen,
som förklarar sig icke beredd att föreslå att man nu binder sig för inrättandet
av samtliga föreslagna tjänster, tillstyrker ombildningen av den
nuvarande avdelningen för arbetsorganisation till en fristående rationaliseringsavdelning,
direkt underställd verksledningen. En utbyggnad av
avdelningens centrala sektion för teknisk rationalisering samt av rationaliseringsavdelningens
regionala organisation anses vidare böra komma till
stånd under nästa budgetår, medan sektionen för administrations- och
kontorsfrågor föreslås få anstå tills vidare. Sakkontrollen föreslås omorganiseras
och direkt underställas verksledningen, varjämte den föreslagna
överflyttningen till riksräkenskapsverket av siffergranskningen av
vägförvaltningarnas räkenskaper tillstyrkes. De i anledning härav erforderliga
och i propositionen närmare angivna personalförändringarna beräk -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

13

nas för nästa budgetår medföra en minskning av styrelsens avlöningsanslag
med ca 56 100 kr. och eu ökning av vägförvaltningarnas avlöningsanslag
med ca 110 700 kr.

Beträffande styrelsens avlöningsanslag i övrigt innebär Kungl. Maj:ts
förslag bl. a. att anslagsposten till Avlöningar till tillfällig personal m. m.
under avlöningsanslaget nedräknas med 300 000 kr. och posten Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal uppräknas med 301 020 kr. för att styrelsen
därigenom skall få större möjligheter att bereda extra-ordinarie befattningar
åt personal inom verket. Slutligen äskas ytterligare medel för
automatiska utgiftsstegringar till följd av löneklassuppflyttningar m. m.
samt höjningen av statstjänstemännens löner. Totalt skulle därmed det
för nästa budgetår erforderliga anslaget till avlöningar uppgå till
9 733 200 kr.

Frågan om organisationen av rationaliseringsverksamheten inom verket
har vid flera tillfällen under senare år varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.
I sitt utlåtande nr 151 vid 1955 års riksdag framhöll sålunda
utskottet i anledning av väckta motioner i ämnet att vissa skäl talade för
att de instanser inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som befattade sig
med sådan verksamhet borde sammanföras i en gemensam och i förhållande
till den sedvanliga byråindelningen fristående avdelning. En översyn
av den ifrågavarande verksamhetens former framstode därför såsom önskvärd,
varvid även andra aktuella problem, vilka ägde samband med verkets
organisation och arbetsformer, kunde upptagas till övervägande. Då en
sådan översyn nu skett och de i anledning härav av Kungl. Maj:t framlagda
förslagen synas innebära eu lämplig lösning av organisationsfrågan
vill utskottet uttala sin tillfredsställelse häröver. I likhet med Kungl. Maj :t
anser utskottet dock organisationen icke nu böra i sin helhet fastställas
utan med ledning av ytterligare erfarenheter successivt utbyggas.

Även den föreslagna omorganisationen av vägbyrån synes med hänsyn
till de brister som vidlåda dess nuvarande organisation välmotiverad samt
ägnad att främja en effektivare och rationellare handläggning av de omfattande
och betydelsefulla uppgifter som åvila byrån. Någon anledning
att, såsom i motionerna 1:220 och 11:271 föreslagits, hänskjuta organisationsfrågan
till den av Kungl. Maj :t nyligen tillsatta utredningen av trafiksäkerhetsarbetets
inriktning och arbetsformer in. m. föreligger enligt utskottets
mening icke liksom ej heller att i enlighet med yrkandena i motionerna
I: 221 och II: 272 låta inrättandet av den nya trafikbyrån anstå i avvaktan
på slutförandet av nämnda kommittés arbete. Beträffande det av
motionärerna befarade dubbelarbetet i fråga om trafiksäkerhetsarbetet må
framhållas dels att departementschefen förklarat sig icke vilja i förevarande
sammanhang medverka till någon utvidgning av på styrelsen
redan vilande uppgifter, dels att det icke torde möta några svårigheter för
ovannämnda utredning att draga upp en klar gräns mellan styrelsens prak -

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

tiska uppgifter till trafiksäkerhetens höjande och den trafiksäkerhetsforskning
som f. n. huvudsakligen åvilar trafiksäkerhetsrådet. Innehållet i de
direktiv som meddelats utredningen torde även giva vid handen, att de förslag
utredningen kan komma att framlägga rimligen icke kunna föregripas
genom den nu föreslagna omorganisationen.

Utskottet, som i enlighet med det anförda avstyrker bifall till motionerna
i fråga och biträder Kungl. Maj :ts förslag rörande de förordade organisationsändringarna,
har ej heller i övrigt funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat.
Med omförmälan jämväl att riksdagen numera biträtt ett av Kungl.
Maj :t under bilaga 2 till årets statsverksproposition framlagt förslag om
uppflyttning i högre lönegrad av två byrådirektör stjänster vid styrelsens
vatten- och avloppsbyrå, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:220 och 11:271 samt 1:221 och
II: 272,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1958
förordade ändringar;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder,
som må erfordras i anledning av föreslagen omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå samt av
rationaliseringsverksamheten vid väg- och vattenbyggnadsverket
;

c) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:

Avlöningstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 043 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal m. in., förslagsvis
............................................................ 587 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 835 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 260 600

Summa kr. 9 733 200

d) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 733 200 kr.,
varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

15

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 44—46), som innebär en med 57 100
kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 403 300 kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vagförvaltningarna: Avlöningar. Ivungl. Maj:t har (punkt 5, s.
46—49) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret
1958/59, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 26 295 400 kr., varav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 22 385 400 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär föreslagit, att anslaget ökas med
4 384 600 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning samt
statskontorets och statens lönenämnds yttranden däröver torde få hänvisas
till propositionen (s. 46—48).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom automatiska utgiftsökningar om
3 768 559 kr.,

att — under hänvisning till vad som anförts under punkten 3 vid behandlingen
av rationaliseringsverksamhetens regionala organisation —
vägförvaltningarna förstärkas med fyra ingenjörstjänster, varav två i
Ae 21 och två i Ae 19 och en tjänst som arbetsstudieassistent i högst Ae 17
samt att två tjänster som arbetsstudieassistent i högst Ag 17 extra-ordinariesättas,

att vatten- och avloppsorganisationcn utbygges med en tjänst som
distriktsingenjör i Ae 26,

alt fem ingenjörstjänster i Ag 21 förändras till extra ordinarie,

att, med hänsyn till behovet av pensionsberättigande tjänster inom vägoch
vattenbyggnadsverket, anslagsposten Avlöningar till tillfällig personal
m. in. minskas med 500 000 kr. och posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ökas med 501 700 kr.

samt alt tre kontorsbiträden jämlikt grunderna för den reglerade bcfordringsgången
erhålla ordinarie anställning.

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Ett bifall till Kungl. Maj :ts här redovisade förslag medför en med
3 910 000 kr. ökad medelsanvisning.

Utskottet. Vid sin behandling under punkten 3 i det föregående av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag bär utskottet biträtt
Kungl. Maj :ts förslag i fråga om bl. a. rationaliseringsverksamhetens regionala
organisation. Under hänvisning härtill och med tillstyrkande jämväl
av departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1958 förordade ändringar; b)

godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 10 599 000

2. Avlöningar till tillfällig personal m. m„ för -

slagsvis ................................................... 1 969 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 10 371 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 355 300

Summa kr. 26 295 400

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 26 295 400 kr., varav nio
tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 49—51), som innebär en anslagshöjning för nästa
budgetår med 138 500 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 642 400
kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7 :o) De lokala vägnämndema m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 7, s. 52), som innebär anslagsökning för nästa budgetår med
50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämndema m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

17

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med hungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 52 och
53), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen
av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har
Kungl. Maj :t (punkt 9, s. 53—62) lämnat en översikt över beräkningen
av väganslagen m. in.

I skrivelse den 31 augusti 1957 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag till anslagsäskande för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll
och vägbyggnader m. m.

Styrelsen har inledningsvis lämnat en översikt över vägtrafikens utveckling
och vägnätets tillstånd. Därav framgår bl. a. att antalet personbilar
sedan slutet av år 1950 ökat från ca 250 000 till omkring 800 000, vilket
innebär en tredubbling på knappt sju år. Enligt en av industriens utredningsinstitut
utarbetad prognos bör man räkna med att antalet personbilar
år 1960 ökat till 1 200 000 och år 1965 till 1 500 000 å 1 700 000. Biltätheten,
d. v. s. antalet bilar per invånare, uppgår f. n. till en per åtta
invånare, vilket är mer än i något annat land i Europa. Medräknas även
motorcyklar och mopeder, så finnes f. n. ett motorfordon per 4,5 invånare.
Enligt nämnda prognos synes det sannolikt, att redan år 1965 antalet
bilar ökat till en per 4 å 5 invånare och att hela antalet motorfordon
ökat till ett per 3 invånare.

Trafikökningen har hittills nära följt fordonsbeståndets tillväxt och bl. a.
erfarenheter från utlandet ge anledning förmoda, att så blir fallet även
i fortsättningen.

Styrelsen framhåller att vägtrafiken från år till år får ökad betydelse
för allt större del av befolkningen vid såväl resor i samband med arbetet
som under fritiden samt att vägtrafiken är av utomordentlig och ökande
betydelse för näringslivet. I detta sammanhang redovisas resultaten av
vissa inom styrelsen verkställda undersökningar rörande lastbilstransporternas
art och omfattning. Enligt dessa undersökningar uppgick godstransportarbetet
år 1953 på lastbil till 3 700 milj. tonkm och på järnväg
till 7 915 milj. tonkm. Av de varor, som därvid transporterades på lastbil, utgjorde
jordbrukets produkter och livsmedel ca 32 %, byggnadsmaterial
och schaktningsmassor ca 25 %, skogsprodukter 20 % samt oljor, kol,
2—440 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 6

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

metaller m. m. 12 %. Nära hälften av transporterna per lastbil skedde på
avstånd under 50 km och endast 18 % på avstånd över 200 km. Det förefaller
emellertid ske en förskjutning mot längre genomsnittliga transportavstånd.

Skogsbrukets behov av bättre, framför allt bärkraftigare vägar gör sig
alltmer gällande. Råvaran måste hämtas från vidsträckta områden, vilket
kräver ett finmaskigt vägnät med hög bärighet. Även för näringslivet i
övrigt äro goda vägar en förutsättning för låga transportkostnader.

Flertalet av landets vägar äro ursprungligen icke byggda för modern
motortrafik eller ens för biltrafik överhuvudtaget. Till följd av trafikens
utveckling ha emellertid vägarna fått mottaga en trafik av en omfattning
och art, varom tidigare icke varit tanke. Även om styrelsen inom
ramen för sina resurser sökt att successivt förbättra dem för att möta det
omedelbart aktuella behovet, har standarden i vissa fall likväl icke kommit
att motsvara rimliga krav på bärighet och trafiksäkerhet. Behovet av
upprustning av vägarna får därför ses mot bakgrunden av trafikutvecklingen
och vägnätets i förhållande därtill låga standard.

Vad styrelsen i tidigare petita anfört om svårigheterna att på grund
av den ökande trafiken ombesörja ett tillfredsställande vägunderhåll har
ytterligare bestyrkts. Det är nödvändigt med omedelbar intensifiering
av underhållet och att arbetet inriktas på att få till stånd en varaktigare
vägbana än vad som är möjligt med grusvägunderhåll. Samtidigt
som det ej är möjligt att hålla de starkt trafikerade grusvägarna i tillfredsställande
skick, är det ur ekonomisk synpunkt ofördelaktigt att icke
förse dem med en beläggning. Även vägarnas bärighet måste förbättras.
Styrelsen anför beträffande relationen mellan anslagen till vägunderhållet
och trafikmängden att medan trafiken från budgetåret 1948/49 till 1956/57
ökat 3,4 gånger, har någon egentlig ökning av vägunderhållsanslaget ej
skett, om hänsyn tages till inträffad penningvärdesförsämring.

Styrelsen erinrar om att nu gällande flerårsplaner för perioden 1955—
1959 enligt gällande bestämmelser skola revideras innevarande år att omfatta
perioden 1958—1962. De nya flerårsplanerna ha ansetts böra inriktas
på att avhjälpa de största bristerna på de nuvarande vägarna i fråga
om bärighet och framkomlighet. I till länsstyrelserna lämnade riktlinjer
har styrelsen uttalat, att strävan härvid bör vara att lägga utbyggnadsetapperna
så, att de utgöra ett led i den kommande utbyggnad av vägnätet,
som i fråga om stamvägnätet redan preliminärt föreslagits av delegationen
för översiktlig vägplanering och som i fråga om sekundärvägnätet samt
städernas väg- och gatunät är under prövning inom delegationen och förväntas
bli framlagd hösten 1957. Planerna ha ansetts böra givas en sådan
omfattning, att de medföra en successiv stegring av investeringarna
under hela flerårsperioden. Flerårsplanernas totalbelopp kommer härigenom
att ligga något högre än vad 1955 års långtidsutredning tänkt sig

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

19

under den aktuella perioden. Enligt styrelsen är emellertid det av långtidsutredningen
angivna programmet för väginvesteringarna med i huvudsak
oförändrade investeringar under de närmaste åren och en språngartad,
kraftig ökning år 1961 icke endast olämpligt ur planerings- och
byggnadssynpunkt utan omöjligt att genomföra. Genom att successivt öka
de beräknade investeringarna under hela flerårsperioden är programmet
emellertid realiserbart.

Enligt de nya flerårsplanerna, vilka få ses som ett provisorium i avvaktan
på den vägplan, som delegationen för översiktlig planläggning avser
att framlägga, skulle väginvesteringarna ske enligt följande program.

År 1958 1959 1960 1961 1962

Mkr............................... 330 360 410 480 570

Detta program är enligt styrelsen endast ägnat att undanröja de svåraste
hindren och helt otillräckligt för att kunna effektivt höja vägnätets
standard. Om erforderliga medel ställes till förfogande skulle flerårsplanerna
kunna genomföras på kortare tid t. ex. 3 å 4 i stället för 5 år.

För det statliga vägunderhållet räknar styrelsen med en ökning av 90
mkr. till 390 mkr. för budgetåret 1958/59. ökningen beror på förändringar
i löne- och prisnivån, ökade kostnader på grund av trafikökningen
samt kostnader för särskilda förstärkningsåtgärder, som erfordras
för att motverka följderna av eftersläpningar i väginvesteringarna.

Styrelsen föreslår att anslagsanvisningen för vägunderhållet ändras att
liksom anslagen till vägbyggnaderna avse utgifterna under kalenderår i
stället för budgetår. En sådan omläggning skulle underlätta för styrelsen
och vägförvaltningarna att i god tid planera vägunderhållsarbetena.
Den tid, som står till buds för vägförvaltningarna för utförande av detaljplanering,
är nämligen under nuvarande förhållanden alltför kort. Även
för styrelsens del är tiden mycket knapp för att med tillräcklig noggrannhet
och rättvisa fördela medlen mellan länen. Budgetårsskiftet ligger
mitt inne i den egentliga säsongen för barmarksunderhållet. Då det är
svårt bl. a. med hänsyn till väderleksförhållanden och arbetskraftens
jämna sysselsättning att anpassa arbetenas omfattning under denna säsong,
så att risk för anslagsöverskridande ej uppstår, är anslagsanvisning
för kalenderår önskvärd. En sådan omläggning skulle även medföra att
den i medelsförbrukningshänseende mest svårbedömbara tiden, d. v. s.
vintern och våren, skulle komma att ligga i början av an slagsperioden.
Efter en vinter eller vår, som i kostnadshänseende avviker från det normala,
skulle vägförvaltningarna få möjlighet att revidera sin detaljplanering
för resten av året till överensstämmelse med anslagstillgången. Förslaget
innebär bl. a., att för budgetåret 1958/59 skulle anvisas anslag, som
täcker medelsbchovet icke blott för nämnda budgetår utan även för andra

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

halvåret 1959. Styrelsen avser att anpassa planläggningen för underhållet
så, att omläggningen kan ske från den 1 januari 1959. För tiden 1 juli—
31 december 1959 beräknar styrelsen 210 mkr. vara erforderliga, varför
sammanlagt för vägunderhållet under tiden 1 juli 1958—31 december 1959
erfordras (390 + 210) 600 mkr.

För den ordinarie statliga våg- och brobyggnadsverksamheten upptager
styrelsen 360 mkr., vilket överensstämmer med styrelsens riktlinjer
för utarbetande av nya flerårsplaner för åren 1958—1962.

Under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten räknar styrelsen med ett
anslagsbehov av 10 mkr.

Vad angår den kommunala väghållningen upptager styrelsen 55 mkr.
för bidrag till underhåll av vägar och gator samt 110 mkr. för bidrag
till byggande av vägar och gator.

I fråga om den enskilda väghållningen upptages en ökning från 17,5
till 19,5 mkr. för vägunderhållet samt en ökning från 15 till 16 mkr. för
bidrag till byggande av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 89 mkr.
Härvid ha de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,
som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår. Anslagen
under tionde huvudtiteln ha upptagits med belopp som uppgivits från
sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas
till sammanlagt ca 1 259 mkr. Inkomsterna av bilskattemedel under
budgetåret 1958/59 har styrelsen beräknat till 1 084 mkr.

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(s. 56 och 57), som finner att den av petitamyndigheten
äskade vägbyggnadsverksamheten skulle medföra en ökning av det totala
antalet sysselsatta i väg- och brobyggnadsarbeten av storleksordningen
1 000 årsarbetare, varav närmare hälften specialarbetare. Detta synes
arbetsmarknadsstyrelsen vara realiserbart, såvitt arbetenas utförande planlägges
så att jämn sysselsättning under året erhålles. Förslaget om kalenderårsberäkning
av vägunderhållsanslaget tillstyrkes jämväl.

I skrivelse den 5 november 1957 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om att Kungl. Maj :t måtte medgiva en förbrukning å väg- och
brobyggnadsanslagen under år 1958 om sammanlagt 330 mkr. exklusive
Sveriges kostnader detta år för Trondheimsvägen.

På förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1954 års riksdag medel för inrättande
av ett särskilt utredningsorgan för planeringsfrågor inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen (prop. 1/1954, VI, p. 3; SU 6; rskr 6). Sedan

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

21

Kungl. Maj:t genom beslut den 4 juni 1954 anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att verkställa en översiktlig planläggning av vägnätets utformning
in. in. samt bemyndigat styrelsen att för ändamålet inrätta ett
särskilt utredningsorgan av i huvudsak den utformning, som förutsatts
i 1954 års statsverksproposition och i statsutskottets utlåtande häröver,
har styrelsen sedermera inrättat ett sådant organ samt för ledningen av
detsamma utsett en delegation, vilken antagit benämningen delegationen
för översiktlig vägplanering.

Sedan delegationen slutfört sitt arbete, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med skrivelse den 14 november 1957 framlagt resultatet av detsamma
i form av förslag till »Vägplan för Sverige», att läggas till grund
för den framtida vägpolitiken. Detta förslag innefattar en översiktlig och
principiell plan för upprustning under en 20-års period fram till år 1975
av landets allmänna vägnät, ägnad att tillgodose den nuvarande vägtrafiken
och den ökade trafik, som är att förutse. Planen är avsedd att omsättas
i ett handlingsprogram genom utarbetandet och genomförandet av
flerårsplaner m. m. och att successivt revideras alltefter den tekniska och
ekonomiska utvecklingen. Det skall åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att ombesörja vägplanens vidmakthållande.

I propositionen (s. 58 och 59) har lämnats en kortfattad redogörelse för
vägplanens huvuddrag.

I gemensam skrivelse i september 1957 ha Sveriges handelskamrar belyst
vägnätets betydelse för landets näringsliv, med skärpa framhållit behovet
av att väsentligt ökade resurser ställas till vägväsendets förfogande
för förbättring av vägnätet och att därvid bilskattemedlen komma vägarna
till godo, att de nödvändigaste förbättringsarbetena omedelbart utföras
samt att arbetena på för näringslivet i övrigt särskilt viktiga vägar bedrivas
enligt uppgjorda planer.

Departementschefen har anfört följande.

»I anslutning till en översikt över vägtrafikens utveckling och vägnätets
tillstånd har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen i mars
1957 angivit vissa riktlinjer till länsstyrelserna för arbetet med upprättandet
av nya flerårsplaner för åren 1958—1962. Planerna borde så utformas,
att de med utgångspunkt från den nuvarande verksamheten medförde
en successiv stegring av de statliga väginvesteringarna. I enlighet
härmed har planerna av styrelsen givits en omslutning av 3.30 milj. kr.
under år 1958 och 360 milj. kr. under år 1959 samt därefter en ökning
med 50, 70 resp. 90 milj. kr. per år för att totalt för hela perioden upptaga
eu kostnad av 2 150 milj. kr. Detta program har styrelsen sett som ett
provisorium för att avhjälpa de största bristerna på de nuvarande vägarna
ifråga om bärighet och framkomlighet.

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

I mitten av november 1957 har vidare styrelsens delegation för översiktlig
vägplanering framlagt resultatet av sitt arbete i form av en »Vägplan
för Sverige». Denna långsiktiga principplan, som upptar en totalkostnad
för upprustning av det allmänna och statsbidragsberättigade vägoch
gatunätet i riket under tiden fram till år 1975 av 21 100 milj. kr., har
delegationen ansett kunna tjäna som underlag för en konkret investeringsplan
för perioden 1958—1967. De därvid angivna stegringarna av investeringarna
ansluter sig för åren 1958—1962 till de här angivna årsbeloppen,
som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lagt till grund för de reviderade
flerårsplanerna.

Emellertid har statsmakterna (1957 års statsverksproposition och riksdagens
skrivelse nr 6) för den statliga vägbyggnadsverksamheten under
kalenderåret 1958 angivit en ram om 295 milj. kr. För att möjliggöra
den av styrelsen beräknade omslutningen under de nya planernas första
år har styrelsen i särskild skrivelse i november 1957 därför hemställt om
att 1958 års ram måtte höjas till 330 milj. kr.

Den av statsmakterna angivna ramen för år 1958 förutsattes böra höjas,
om utvecklingen komme att möjliggöra en ökning av vägbyggnadsverksamheten.
Den utveckling, som man nu kan förutse, kännetecknas inom
arbetskraftssektorn närmast av en tendens till ökad säsongmässig och
yrkesmässig arbetslöshet och har icke bedömts vara av den art att den
bör mötas med en vidgning av den ordinarie statliga investeringsverksamheten
utan med intensifierade åtgärder genom försorg av de arbetsmarknadsvårdande
myndigheterna. Ej heller det ekonomiska läget inom den
statliga sektorn företer sådana drag, att förutsättningar kan sägas ha skapats
för en ökning av den ordinarie vägbyggnadsverksamheten. Under sådana
förhållanden anser jag icke anledning föreligga att frångå den en
gång angivna ramen. Viss modifiering härav synes dock böra göras. Enligt
den överenskommelse, som träffats med ABA och SAS (prop. 1957:
185) om riktlinjerna för en fortsatt utbyggnad av en storflygplats vid
Halmsjön och som av 1957 års riksdag godkänts, skall arbetena på anläggandet
av en motorväg norrut från Stockholm i huvudsaklig anslutning
till nuvarande riksväg 13 forceras. Detta innebär ett tidigareläggande av
medelsförbrukningen. Då emellertid medelsförbrukningsramen för år 1958
icke avpassats härför, synes densamma böra höjas med kostnaderna för
detta vägföretag under år 1958 eller med 2 milj. kr. Detta innebär en omslutning
för 1958 års väginvesteringar av 297 milj. kr.

Vad därefter beträffar vägbyggnadsverksamheten under tiden efter år
1958 må till en början konstateras, att tidpunkten för den översiktliga vägplanens
framläggande icke möjliggjort en behandling av densamma i detta
sammanhang. Tid bör ges för närmare studium och bearbetning av det
omfattande material utredningen framlagt. Jag är med hänsyn härtill nu
icke beredd att närmare diskutera den av delegationen framlagda långsiktiga
planen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

23

För en rationell planläggning av verksamheten torde emellertid vara
önskvärt att det på motsvarande sätt som i fjolårets statsverksproposition
anges den ram för det ordinarie statliga vägbyggandet under det arbetsår,
för vilket medel nu äskas, nämligen för år 1959.

Medelsförbrukningen under de statliga väg- och brobyggnadsanslagen
bar under åren 1955—1957 uppgått till ca 270, 283 resp. 288 milj. kr. och
förutsättes under år 1958 stiga till 297 milj. kr. För år 1959 har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen äskat 360 milj. kr. i enlighet med flerårsplanerna.
Den av styrelsen föreslagna medelsomslutningen synes såväl för hela flerårsplansperioden
1958—1962 som för enbart år 1959 ligga icke obetydligt
högre än den som 1955 års långtidsutredning ansett sig kunna rekommendera.
Å andra sidan bör största möjliga hänsyn tagas till de ökade krav
på vägarnas upprustning, som genom den fortgående trafikutvecklingen
anmäler sig och som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och dess delegation
samt Sveriges handelskamrar närmare belyst. Med beaktande härav och
med utgångspunkt från den nu förutsebara ekonomiska utvecklingen torde
vägbyggnadsverksamheten för år 1959 böra ges en med ca 10 % ökad
omslutning. Vid närmare angivande av ramen för 1959 års vägbyggande
har jag ansett mig böra förorda ett belopp om 330 milj. kr.

Härvid förutsättes att inom denna ram även skall bestridas kostnaderna
under sistnämnda år för arbetena på motorvägen förbi Halmsjön. Sådana
omständigheter torde nämligen föreligga, som påkallar en ändrad angelägenhetsordning
mellan företagen i de efter i viss mån andra bedömningsgrunder
uppgjorda flerårsplanerna, så att detta motorvägsföretag som ett
led i upprustningen av riksvägen mellan Stockholm och Uppsala kommer
att utföras tidigare än som eljest avsetts.

Vid bedömningen av vad som reellt nedlägges på det allmänna vägnätet
i landet bör även beaktas de beredskapsarbeten på vägar och gator, som
under senaste år kommit att utföras i ökad omfattning. Under budgetåret
1955/56 har sådana arbeten utförts till en kostnad av 25 milj. kr. och
under budgetåret 1956/57 till 47,5 milj. kr. Verksamheten kan beräknas
få minst samma omslutning innevarande budgetår och för nästa budgetår
har äskats 50 milj. kr. för ändamålet. Härvid bör särskilt uppmärksammas
att man under senare år i ökad utsträckning eftersträvat att som beredskapsarbeten
på vägar och gator välja sådana objekt, som bedömes ur
vägväsendets synpunkt så angelägna, att de upptagits i flerårsplanerna. Numera
synes omkring hälften av dessa arbeten avse företag i flerårsplanerna.

Med utgångspunkt från en angiven medelsförbrukning av 297 milj. kr.
under år 1958 kan man räkna med att det vid ingången av år 1959 kommer
att finnas disponibelt omkring 140 milj. kr. under de statliga vägbygg,
nadsanslagen, bortsett från de medel, som kan komma att anvisas för budgetåret
1958/59. Med hänsyn till denna behållning torde medelsanvisningen
för nästa budgetår under anslagen till Byggande av vägar och
broar kunna begränsas till 238 milj. kr.

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt som gäller
för innevarande budgetår att, om arbetsmarknadsläget så medgiver eller
påkallar, bemyndiga vägförvaltningarna att utöka byggnadsverksamheten
genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av
de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den
ordinarie verksamheten under andra halvåret 1959.

Jag förordar alltså, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar
äskas hos riksdagen med sammanlagt 238 milj. kr.

Under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har jag, såsom närmare
anmäles under anslaget, ansett mig böra äska 4 milj. kr. för att bekosta
oförutsedda vägarbeten, som kan komma att aktualiseras i samband med
järnvägsnedläggelser o. dyl.

För det statliga vägunderhållet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit övergång till kalenderårsvis beräknad medelsanvisning samt i
enlighet härmed anmält ett medelsbehov av 390 milj. kr. för budgetåret
1958/59 och 210 milj. kr. för andra halvåret 1959 eller sammanlagt 600
milj. kr. Ehuru styrelsen framlagt goda skäl för en sådan omläggning,
synes det t. v. böra få anstå med denna reform. Vägunderhållsverksamheten
bör ges en från 300 till 320 milj. kr. ökad omslutning. Med hänsyn
till reservationsbehållningen under anslaget torde medelsanvisningen för
nästa budgetår därvid dock kunna begränsas till 305 milj. kr.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen synes
anslaget till Bidrag till byggande av vägar och gator med hänsyn till den
stora medelsbehållning, som uppstått på grund av byggnadstillståndskvoteringen
på förevarande område, kunna uppföras med blott formellt belopp
eller 100 kr. För bidrag till underhåll av vägar och gator föreslår jag
oförändrat anslag eller 52 milj. kr.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar
jag en ökning av medelsanvisningen med 2 milj. kr. för bidrag till underhåll
av enskilda vägar. Byggnadsanslaget torde upptagas till oförändrat
belopp eller 15 milj. kr. Totalt äskas för enskild väghållning 34,5 milj. kr.

För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under andra
anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 48,5 milj. kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen. Under femte, nionde, tionde, elfte och
tolfte huvudtitlarna föreslås därjämte att omkring 90,2 milj. kr. skall avräknas.
Totalt skulle alltså för de till administration m. m. hänförliga
ändamålen ca 138,8 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket
i förhållande till innevarande budgetårs anslag innebär en ökning med
omkring 59,6 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som
avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1958/59 uppgå
till sammanlagt (238 + 4 + 305 + 52 + 34,5 + 138,8) 772,3 milj. kr.
eller exakt angivet 772 271 200 kr., vilket innebär en ökning i förhållande

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

25

till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp
med omkring 57,5 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna
på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1958/59
till 1 104,5 milj. kr.

Av detta belopp skulle alltså 772,3 milj. kr. disponeras för att täcka
anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 332,2 milj. kr., torde få tillföras
budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eliasson m. fl. (I: 222) och den andra inom andra kammaren av
herr Hedlund m. fl. (II: 273), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att 1959 års riksdag förelägges en
översiktlig plan för vägbyggandet, att ramen för 1959 års statliga väginvesteringar
fastställes till 343 mkr. samt beakta vad i motionen i övrigt
anförts;

dels en inom andra kammaren av herrar von Seth och Carlsson i Stockholm
väckt motion (II: 311), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta
att förorda en ram av 360 mkr. för 1959 års investeringar på landsbygdens
vägar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Helmer Persson och Norling (I: 12) och den andra inom andra
kammaren av herr Holmberg m. fl. (II: 11), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till Byggande av vägar och broar för budgetåret 1958/59
anvisa följande reservationsanslag att avräknas mot automobilskattemedlen,
nämligen till Byggande av riksvägar 101 mkr., Byggande av länsvägar
151 mkr., Byggande av ödebygdsvägar 9 mkr. och Byggande av storbroar
10 mkr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon m. fl. (I: 310) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin in. fl. (II: 386), vari hemställts, att riksdagen måtte till Byggande
av länsvägar och till Vissa vägbyggnadsarbeten anvisa reservationsanslag
av 127 resp. 10 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna II: 273, II: 311, II: 11 och II: 386.

Utskottet. Vid sina anslagsäskanden under förevarande punkt har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen utgått från ett av styrelsen, till ledning för
länsstyrelserna för arbetet med upprättandet av nya flerårsplaner för åren
1958—62, utarbetat program. Enligt detta skulle investeringarna successivt
ökas från 330 mkr. under 1958 och 360 mkr. under 1959 till respektive 410,
480 och 570 mkr. för följande år eller totalt för hela perioden upptagas

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

med ett belopp av 2 150 mkr. Programmet vore enligt styrelsen närmast
att betrakta som ett provisorium, ägnat endast att avhjälpa de största
bristerna på det nuvarande vägnätet i fråga om bärighet och framkomlighet.
För möjliggörande av den sålunda framlagda planens realiserande fr. o. m.
dess första år har styrelsen begärt en höjning av 1958 års ram till 330 mkr.
De angivna beloppen överensstämma för åren 1958—62 med den sedermera
av delegationen för översiktlig vägplanering i dess betänkande »Vägplan
för Sverige» (SOU 1958: 1 och 2) för perioden 1958—67 framlagda investeringsplanen.
I anslutning härtill må nämnas, att den totala kostnaden
fram till år 1975 för upprustning av det allmänna och statsbidragsberättigade
väg- och gatunätet av delegationen beräknats till ca 21 miljarder kr.
Det härmed tillämnade programmet avser icke enligt delegationen och möjliggör
ej heller åstadkommandet av ett exklusivt eller i något avseende
överdimensionerat vägnät. Syftet säges främst ha varit att söka på ett rimligt
sätt tillgodose trafikens behov och näringslivets berättigade krav på
möjligheter till ekonomiska transporter, vilket med hänsyn till transportkostnadernas
stora andel av produktionskostnaderna framstode som en nödvändig
betingelse för fortsatt produktionshöjning och framåtskridande.

Departementschefen anser för sin del anledning icke föreligga att frångå
den tidigare angivna ramen om 295 mkr. för 1958. Utvecklingen inom
arbetskraftssektorn vore nämligen icke av den art, att den borde mötas
med en vidgning av den ordinarie statliga investeringsverksamheten utan
med intensifierade åtgärder genom försorg av de arbetsmarknadsvårdande
myndigheterna. Ej helier förelåge de ekonomiska förutsättningarna för en
sådan vidgning. I anledning av den tidigare ej beräknade forceringen —
föranledd av storflygplatsens utbyggnad — av arbetena på riksväg 13 föreslås
dock en utökning av ramen med 2 mkr., motsvarande kostnaderna
under år 1958 för nämnda företag.

Med hänsyn till vad departementschefen sålunda anfört beträffande det
ekonomiska läget anser sig icke heller utskottet kunna tillstyrka att beslut
nu fattas om en höjning av den tidigare angivna ramen. Utskottet, som i
enlighet härmed icke kan biträda ett i motionerna I: 12 och II: 11 framfört
förslag, syftande till en sådan höjning till 330 mkr., kommer under
punkten 11 i det följande att yrka avslag på den enligt motionärernas uppfattning
härför erforderliga ökningen av medelsanvisningen under de statliga
vägbyggnadsanslagen för budgetåret 1958/59.

Den av delegationen för översiktlig vägplanering framlagda vägplanen
förklarar sig departementschefen ännu inte beredd att taga ställning till.
Med beaktande dock av de på grund av den fortgående, kraftiga trafikutvecklingen
ökade kraven på vägarnas upprustning och den belysning härav
som lämnats bl. a. av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och delegationen
föreslås vägbyggnadsverksamheten för år 1959 böra givas en med ca 10 %
ökad omslutning samt ramen härför alltså fastställas till 330 mkr. I nämnda

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

27

belopp anses även böra ingå kostnaderna under sistnämnda år för motorvägen
till Halmsjön. Med hänsyn till befintliga reservationer å de statliga
vägbyggnadsanslagen anses medelsanvisningen för nästkommande budgetår
kunna begränsas till 238 mkr. Förutom sistnämnda belopp beräknas —
vid nu förutsatt medelsförbrukning under kalenderåret 1958 — en disponibel
anslagsreserv om 140 mkr. föreligga vid ingången av kalenderåret
1959.

I anledning av vad departementschefen sålunda föreslagit vill utskottet
erinra om sitt uttalande vid fjolårets riksdag, att under de närmaste åren
kontinuerliga höjningar borde ske av väginvesteringarna, varvid även i
större utsträckning än som tidigare syntes ha skett dessas produktionsfrämjande
natur borde beaktas. Utskottet finner det därför tillfredsställande,
att en höjning nu befunnits möjlig. Även om vissa skäl tala för att
kostnaderna för tidigareläggandet av arbetena på motorvägen förbi Halmsjön
bort läggas utanför den föreslagna medelsförbrukningen finner sig
utskottet dock — med hänsyn till det samhällsekonomiska läget — kunna
godtaga den av departementschefen förordade ramen om 330 mkr. Härav
följer att utskottet icke kan biträda den i motionerna 1:222 och 11:273
samt II: 311 föreslagna höjningen av medelsförbrukningen för år 1959 till
343 resp. 360 mkr.

Såsom departementschefen föreslagit bör det få ankomma på Kungl.
Maj :t att — därest arbetsmarknadsläget så medgiver eller påkallar — bemyndiga
vägförvaltningarna att utöka byggnadsverksamheten genom att
under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de medel
på de kalenderårsberäknade anslagen, som äro avsedda för den ordinarie
verksamheten under andra halvåret 1959.

I anslutning till det föregående vill utskottet också understryka nödvändigheten
av att en plan för de fortsatta väginvesteringarna fastställes.
Förutsättningen för en ur såväl tekniska som ekonomiska synpunkter
rationellt bedriven vägbyggnadsverksamhet torde nämligen vara en investeringspolitik,
som ger möjligheter till en mera långsiktig arbetsplanering
utan ändringar år från år. Endast härigenom blir det möjligt att utnyttja
de fördelar, som stå att vinna genom övergång från mindre till större arbetsförelag
på sätt som förordats av bl. a. statsrevisorerna i deras vid 1956 års
riksdag avgivna berättelse. Den rådande ovissheten om de kommande årens
medelstilldelning förhindrar också i stor utsträckning utläggandet av större
entreprenader, varjämte överblicken av behovet och sysselsättningen i fråga
om verkets egen arbetskraft försvåras. Framför allt de stora eftersläpningar
som föreligga på vägväsendets område nödvändiggöra en på längre sikt planerad,
kraftigt utökad byggnadsverksamhet. I avvaktan på det program härför
som begärdes redan av fjolårets riksdag och vilket utskottet — i enlighet
med yrkande i motionerna I: 222 och II: 273 förutsätter komma att framläggas
i nästkommande års statsverksproposition, synes den av väg- och

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

vattenbyggnadsstyrelsen framlagda planen böra läggas till grund för verksamheten.
Det förtjänar därvid särskilt framhållas att planen, såsom i det
föregående nämnts, sammanfaller med det program som av delegationen
för översiktlig vägplanering — sammansatt av representanter för näringslivet,
trafikantorganisationerna och vägväsendet jämte nationalekonomisk
och näringsgeografisk expertis — enhälligt och med stöd av ett omfattande
utredningsmaterial förordat i sitt betänkande. Nämnas må även att delegationen,
som starkt understrukit nödvändigheten av att planen utan uppskov
realiseras fr. o. m. år 1958, för tiden efter 1962 föreslagit en successiv
ökning av de statliga väginvesteringarna med 100 mkr. per år fram till år
1967. Mot bakgrund härav torde det stå klart att den av styrelsen framlagda
femårsplanen i vart fall icke innebär någon överskattning av medelsbehovet.
Utskottet har därför, med beaktande jämväl av vad i övrigt anförts
och utan föregripande av senare överväganden i anledning av delegationens
förslag, funnit sig böra förorda att planen — om ock med den förskjutning
i tiden som föranledes av utskottets ställningstagande beträffande omslutningen
av 1958 och 1959 års investeringar — i princip fastställes som ett
program för de kommande åren.

Departementschefen har vid sin behandling av frågan om investeringarnas
storlek framhållit, att vid bedömningen av vad som reellt nedlägges
på det allmänna vägnätet även böra beaktas de beredskapsarbeten på vägar
och gator som under senare år kommit att utföras i ökad omfattning. Under
såväl innevarande som nästa budgetår beräknas denna verksamhet få en
omslutning av minst ca 50 mkr. Omkring hälften av dessa arbeten avsåge
företag i flerårsplanerna. Under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har
vidare föreslagits en sådan omläggning, att sysselsättningsarbeten för vägoch
vattenbyggnadsverkets egna arbetare icke längre skola komma till utförande
med anlitande av medel under detta anslag. I stället skall under
femte huvudtiteln upptagas ett särskilt anslag, benämnt Beredskapsarbeten
på vägar och gator, att avräknas mot automobilskattemedlen och avsett att
bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft utanför vägväsendet. Det förutsättes
härvid att den ordinarie vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten
så planeras och bedrives, att jämn sysselsättning av väg- och vattenbyggnadsverkets
vägarbetare året om ernås.

Utskottet vill i anledning härav framhålla, att en klar gräns bör dragas
mellan den ordinarie investeringsverksamheten och de med medel från
beredskapsanslag bedrivna arbetena. De senare böra sålunda enligt utskottets
uppfattning läggas helt utanför den förstnämnda verksamheten.
Anslaget för nämnda arbeten, vilka utskottet förutsätter komma att bedrivas
så effektivt som möjligt, bör således utnyttjas utan förfång för det
ordinarie vägbyggandet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot den föreslagna anslagsomläggningen, utgår dock härvid från att vid
uppkommande behov föreliggande möjligheter utnyttjas att — för bere -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

29

dande av jämn sysselsättning för i första hand väg- och vattenbyggnadsväsendets
egen arbetarkår — sådan ökning av den ordinarie byggnadsverksamheten
vidtages som ett ianspråktagande av befintliga anslagsreservationer
medgiver.

Beträffande frågan om beräkningen av de för nästa budgetår äskade
anslagen får utskottet anföra följande.

Departementschefen bär, med hänsyn till befintliga reservationer å anslagen
till byggande av vägar och broar, förordat en medelsanvisning härför
om 238 mkr. Bidragsanslaget till Byggande av vägar och gator har av
samma anledning upptagits med ett formellt belopp av 100 kr. Anslaget till
Underhåll av vägar och gator däremot upptages med ett belopp av oförändrat
52 mkr. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag i dessa delar,
tillstyrker även den förordade medelsanvisningen om 4 mkr. till Vissa vägbyggnadsarbeten,
för vilket ändamål väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om ett anslag av 10 mkr. Styrelsen har därvid förutsatt att under
anslaget medel bl. a. skola ställas till dess förfogande för att möjliggöra en
utjämning av sysselsättningen för väg- och vattenbyggnadsverkets egen
arbetarkader. Då, såsom tidigare berörts, departementschefen icke ansett
så böra ske beräknas enligt vad utskottet erfarit den förordade medelsanvisningen
— avseende främst oförutsedda vägarbeten i samband med nedläggningar
av icke bärkraftiga järnvägslinjer — bliva tillräcklig för sitt
ändamål.

Den av departementschefen föreslagna reduceringen av anslaget torde
således inte, såsom i motionerna I: 310 och II: 386 synes ha förutsatts, avse
medelsanvisningen till sistnämnda ändamål. Det i motionerna framförda
förslaget om en höjning av anslaget med 6 mkr. och en motsvarande sänkning
av anslaget till Byggande av länsvägar finner sig utskottet med hänsyn
bl. a. härtill icke kunna biträda. Utskottet, som i sammanhanget vill
erinra om att vid den fortlöpande planering som sker inom väg- och vattenbyggnadsverket
även beaktas i anledning av aktuella eller väntade framtida
järnvägsnedläggningar uppkommande ytterligare vägbehov samt att
medel härför inräknas under främst anslaget till länsvägar, kommer under
respektive punkter i det följande att avstyrka bifall till motionerna i fråga.

Ej heller bar utskottet något att erinra mot att bidragsanslagen till
enskild väghållning i enlighet med departementschefens förslag uppräknas
med 2 mkr. till 34,5 mkr. Utskottet, som under vederbörande punkter kommer
alt hemställa att ifrågavarande anslag anvisas med de av Kungl. Maj:t
äskade beloppen, kommer att i anslutning härtill ingå på vissa motionsledes
framställda yrkanden.

I fråga om det statliga vägunderhållet har departementschefen icke ansett
sig kunna tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, innebärande
eu övergång till kalenderårsvis beräknad medelsanvisning samt

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

i överensstämmelse härmed anslag för nästa budgetår om 600 mkr., varav
390 mkr. för tiden 1 juli 1958—30 juni 1959 och 210 mkr. för andra halvåret
1959. Departementschefen anser dock en ökning motiverad av verksamhetens
omslutning från 300 mkr. för innevarande budgetår till 320 mkr.
för nästa budgetår. Med hänsyn till föreliggande reservationsmedelsbehållning
anses anslaget för nästa budgetår kunna begränsas till 305 mkr.

I anledning av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning
om medelsförstärkning för innevarande budgetår har Kungl. Maj :t
numera ställt 10 mkr. av den föreliggande reservationsmedelsbehållningen
till styrelsens förfogande. De medel som sålunda sammanlagt skulle stå
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens disposition för innevarande budgetår
torde emellertid enligt utskottets mening — med hänsyn till bl. a. förutsedda
svårigheter i samband med vårens tjällossning — icke bliva tillräckliga
för sitt ändamål. Det anförda innebär att den av Kungl. Maj :t
angivna förutsättningen för anslagsberäkningen icke kommer att vara för
handen. Mot bakgrund härav har utskottet, som finner det vara angeläget
att det befintliga vägnätet hålles i ett i möjligaste mån tillfredsställande
skick, funnit sig böra förorda en i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag
med 15 mkr. förhöjd medelsanvisning för nästa budgetår. Utskottet, som
vidare förutsätter dels att återstående reservationsmedelsbehållning å
anslaget för innevarande budgetår efter prövning av Kungl. Maj :t ställes
till väg- och vattenbyggnadsverkets förfogande, dels ock att anslaget för
budgetåret 1958/59 vid budgetårets ingång i sin helhet ställes till verkets
förfogande, kommer att under följande punkt hemställa om den sålunda
förordade medelsanvisningen.

För administration och diverse ändamål slutligen ha äskats sammanlagt
ca 138,8 mkr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande
punkt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen
för nästa budgetår uppgå till totalt (238 + 4 + 320 + 52 + 34,5 + 138,8)
787,3 mkr. I förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande
budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca 72,5 mkr. Då
automobilskattemedelsinkomsterna beräknats till 1 104,5 mkr., skulle således
det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets
specialbudget komma att öka med 317,2 mkr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av departementschefens uttalande
under förevarande punkt och motionerna 1: 222 och
11:273 samt med avslag å motionen 11:311, i skrivelse till
Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

10 :o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 63—66) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 305 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 195S

31

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
om 300 mkr. Vid utgången av budgetåret 1956/57 förelåg en reservation
av 21,7 mkr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstijrclsen beräknar, att sedan tidpunkten för
avlåtandet av petita för budgetåret 1957/58 vissa fördyringar uppkommit
till följd av nya kollektivavtal och höjda materialpriser. Dessa fördyringar
kunna räknat per budgetår och under oförändrad omfattning av verksamheten
uppskattas till 16,5 mkr. Härifrån avgå 4,5 mkr. till följd av ökad
längd belagda vägar. Nettokostnadsökningen utgör alltså 12 mkr. Då styrelsen,
som anförts i det föregående, nu beräknar anslaget för ett och ett halvt
budgetår i samband med en föreslagen kalenderårsberäkning av vägunderbållsmedlen,
representera kostnadsökningarna 18 mkr.

Beträffande de skäl i övrigt som styrelsen anfört till stöd för sitt medelsäskande
för vägunderhållsanslaget torde få hänvisas till propositionen (s.
63—65).

Styrelsens framställning utmynnar i en hemställan om 600 mkr. i anslag
för nästa budgetår, varav 210 mkr. avsetts för andra halvåret 1959.

Departementschefen har anfört följande.

»Under budgetåret 1956/57 uppgick kostnaderna för det statliga vägunderhållet
till ca 284 milj. kr. Detta innebar en ökning i förhållande till omslutningen
under budgetåret 1955/56 med totalt omkring 20 milj. kr. För
innevarande budgetår är anslaget upptaget med 300 milj. kr., vilket medger
en utgiftsökning av minst 15 milj. kr. Vid anslagsanvisningen har någon
skillnad ej gjorts mellan medel för normalt underhåll och medel för enklare
beläggning och olika slags förstärkningsarbeten i anslutning härtill.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har på förebragta skäl föreslagit en
omläggning av anslagsanvisningen att i fortsättningen liksom anslagen till
vägbyggnader avse utgifter under kalenderår i stället för budgetår. I enlighet
härmed skulle för budgetåret 1958/59 anvisas medel för tiden den 1 juli
1958—31 december 1959. För budgetåret 1958/59 föreslår styrelsen eu
medelsökning med 90 milj. kr. till 390 milj. kr. För andra halvåret 1959
motsvarar detta enligt den fördelning av utgifter per halvår, som hittills
erfarenhetsmässigt visat sig föreligga, ett medelsbehov av 210 milj. kr.
Sammanlagt äskar alltså styrelsen (390 + 210) 600 milj. kr. för det statliga
vägunderhållet.

Såsom tidigare anmälts i den allmänna översikten synes med den föreslagna
övergången till kalenderårsvis beräknad anslagsanvisning t. v. böra
anstå. Förevarandc anslag torde därför böra beräknas för medelsbehovet
under budgetåret 1958/59. Vad väg- och vattenbyggnadsstyrclsen anfört
rörande behovet av en intensifierad underhållsverksamhet utgör ett starkt
motiv för en ökad mcdelsförbrukning. Jag tillstyrker därför att medel stäl -

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1958

les till styrelsens förfogande som möjliggör en omslutning av verksamheten
under nästa budgetår av 320 milj. kr. Med hänsyn till den reservationsmedelsbehållning,
som föreligger under anslaget, kan behovet av ytterligare
anslagsmedel med denna målsättning beräknas till 305 milj. kr. för
budgetåret 1958/59.

Slutligen har jag ingenting att erinra mot styrelsens anmälda avsikt att
liksom hittills i fortsättningen från förevarande anslag bestrida smärre utgiftsbelopp
för t. ex. vissa utredningar rörande vägunderhållsmetoder och
andra liknande åtgärder, som äger samband med vägunderhållet.»

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag,
till Vägunderhållet för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 320 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

11 :o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.
66—88) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1958/59 till byggande av
vägar och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag å
tillhopa 238 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål
för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade
medel.

Departe -

Anslag

1956/57

Reservation

Anslag

1957/58

Styrelsens

ments-

Nettoutgift

vid budget-årets utgång

förslag

1958/59

chefens

förslag

1958/59

Mkr.

Mkr.

Mkr.

Mkr.

Mkr.

Mkr.

8. Byggande av riksvägar

130

88,7

159,5

60

135

89

9. Byggande av länsvägar

234

191,2

238,7

103

200

133

10. Byggande av ödebygds-

12

10,2

13,2

5,5

11

7

vägar .............

11. Byggande av storbroar

14

11,4

22,4

6,5

14

9

390

301,5

433,8

175

360

238

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har inledningsvis lämnat en redogörelse
för ställningen å hithörande anslag (s. 66 och 67).

Styrelsen föreslår att investeringsverksamheten under år 1959 anpassas
efter en omslutning av 360 mkr., vilket belopp överensstämmer med vad
som angivits i styrelsens direktiv för flerårsplanerna för åren 1958—1962.

I fråga om avvägningen mellan de skilda anslagsändamålen är styrelsen
av den bestämda uppfattningen, att riksvägarna jämte vissa av de
mera trafikerade länsvägarna måste givas prioritet vid den fortsatta utbyggnaden.
Det allmänna vägnätet på landsbygden omfattar ca 92 000 km.,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

33

varav 4,8 % riksvägar, 21,7 % genomgående länsvägar och 73,5 % övriga
länsvägar. Av det totala antalet fordonskilometer på dessa vägar hänförde
sig år 1953 24 % till riksvägarna, 31 % till de genomgående länsvägarna
och 45 % till övriga länsvägar. Riksvägarna ha sålunda en belastning,
som avsevärt överstiger övriga vägars. Härtill kommer att den årliga trafikökningen
är betydligt kraftigare på riksvägarna än på övriga vägar. Då
dessutom äskade medel väsentligt understiga föreliggande behov, är det
särskilt viktigt att tillgängliga medel användas på de vägar, som göra största
nyttan i trafiken.

Styrelsen föreslår följande fördelning av det för år 1959 begärda anslagsbeloppet.

Procentuell

Belopp i

Procentuell

Anslag till byggande av

fördelning

mkr.

fördelning

1955/58

1959

1959

riksvägar .............................

.... 32,2

135

37,5

länsvägar .............................

.... 60,9

200

55,6

ödebygdsvägar ....................

3,2

11

3,0

storbroar .............................

3,7

14

3,9

100,0

360

100,0

Departementschef en erinrar till en början om att medelsförbrukningen
för den statliga ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten under år 1956
enligt av Kungl. Maj :t fastställd investeringsram uppgick till 275 mkr.
jämte ca 8 mkr. för Sveriges kostnadsandel under detta år i Trondheimsvägen
eller tillhopa 283 mkr. I oktober 1956 fastställde Kungl. Maj:t ramen
för väginvesteringarna under kalenderåret 1957 till 282 mkr. jämte Sveriges
kostnader under året för Trondheimsvägen. Enligt uppgift från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen kunde medelsförbrukningen under sistnämnda år
beräknas komma att uppgå till ca 288 mkr.

Därefter övergår departementschefen till de statliga väginvesteringarna
under kalenderåret 1958 och konstaterar därvid att 1957 års riksdag i enlighet
med förslag i samma års statsverksproposition angivit eu ram om
295 mkr. inberäknat ett mindre återstående belopp för Trondheimsvägen,
som väntades bli färdig hösten 1958. Härvid underströk riksdagen föredragande
statsrådets uttalande, att, om utvecklingen så medgåve, rambeloppet
borde böjas. Såsom departementschefen berört i den allmänna översikten
hade enligt Kungl. Maj:ts bedömning utvecklingen emellertid icke
undergått sådan förändring som gåve anledning till någon väsentlig höjning
liv ramen. För att kunna påbörja byggandet av motorväg till den planerade
storflygplalsen vid Halmsjön redan år 1958 torde dock väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
böra erhålla tillstånd alt utöver angiven ram få förbruka
2 mkr. för tidigareläggande av berörda vägföretag. För år 1958 torde man
alltså böra utgå från en medelsförbrukning av sammanlagt ca 297 mkr.

3—440 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 9

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

För år 1959 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat 360 mkr. i enlighet
med de av styrelsen reviderade flerårsplanerna, som för åren 1958
och 1959 av styrelsen upptagits till 330 resp. 360 mkr. Såsom skedde förra
året anser departementschefen att det redan i statsverkspropositionen bör
anges en ram, som styrelsen har att beakta för väginvesteringarna under
nästkommande kalenderår. Såsom anförts i den allmänna översikten har
därvid en ram om 330 mkr. förordats för år 1959. Beräknade medelsbehållningar
under vägbyggnadsanslagen motivera att anslagen för nästa budgetår
därvid ej behöva upptagas med mer än sammanlagt 238 mkr.

Departementschefen övergår sedan till frågan hur totalbeloppet för
budgetåret 1958/59 (arbetsåret 1959) skall fördelas på de fyra anslagen till
byggande av vägar och broar. För innevarande budgetår är anvisade medel
till väginvesteringarna fördelade med 34,2 % på riksvägarna, 59 % på länsvägarna,
3,1 % på ödebygdsvägar och 3,7 % på storbroar. Styrelsen hade
föreslagit en fördelning som i stort innebure en viss förskjutning till förmån
för riksvägarna. Departementschefen anser att den av styrelsen föreslagna
medelsfördelningen i princip bör godtagas. I enlighet härmed förordas
följande fördelning av anslagsmedlen för nästa budgetår, nämligen
89 mkr. eller 37,5 % på anslaget till Byggande av riksvägar, 133 mkr. eller
55,6 % på anslaget till Byggande av länsvägar, 7 mkr. eller 3,0 % på anslaget
till Byggande av ödebygdsvägar samt 9 mkr. eller 3,9 % på anslaget
till Byggande av storbroar.

I motionerna I: 12 och II: 11 har hemställts om en höjning av anslagsanvisningen
till ifrågavarande ändamål med 33 mkr. (jfr punkten 9).

Vidare har i motionerna I: 310 och II: 386, såvitt nu är i fråga, yrkats
en minskning av anslaget till Byggande av länsvägar med 6 mkr. (jfr
punkten 9).

Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 9 i det föregående har utskottet
intet att erinra mot att anslagen till byggande av vägar och broar
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisas med tillhopa 238 mkr. Utskottet
avstyrker i enlighet härmed bifall till motionerna I: 12 och II: 11,
i vilka hemställts att förevarande anslag måtte upptagas till ett belopp av
tillhopa 271 mkr., samt motionerna I: 310 och II: 386, i vilka, såvitt nu är i
fråga, hemställts om en minskning med 6 mkr. av anslaget till Byggande
av länsvägar.

Utskottet, som även biträder Kungl. Maj :ts förslag i fråga om fördelningen
de skilda anslagen emellan, får — under hänvisning jämväl till vad
utskottet under punkten 9 anfört — hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:12 och 11:11, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1958/59 anvisa
följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,
nämligen

Statsutskottets utlåtande ne 6 är i958 35

a) Byggande av riksvägar ........................ kr 89 000 000

b) Byggande av ödebygdsvägar .................. » 7 000 000

c) Byggande av storbroar ........................ » 9 000 000;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 12 och II: 11 samt I: 310 och
11:386, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret
1958/59 till Byggande av länsvägar anvisa ett reservationsanslag
av 133 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

12 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 69—
71) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 35 mkr. Vid utgången av
budgetåret 1956/57 förelåg en reservation av 1,1 mkr. å tidigare anvisade
medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen ha för
nästa budgetår äskat 10 mkr.

Departementschefen har anfört följande.

»Arbetsmarknadsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i
samråd föreslagit, att medel för sådana väg- och gatuarbeten, som arbetsmarknadsstyrelsen
behöver igångsätta för att bereda sysselsättning åt friställd
arbetskraft utanför vägväsendet, måtte anvisas under femte huvudtiteln
medan under förevarande anslag medel ställes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande för att möjliggöra en utjämning av sysselsättningen
för väg- och vattenbyggnadsverkets egen arbetarekader.

En sådan uppdelning på två anslag synes emellertid mindre lämplig. De
medel, som behövs för att bedriva väg- och gatuarbeten i sysselsättningssyfte,
torde böra anvisas under ett och samma anslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen. Med hänsyn till det ifrågasatta anslagets användningsområde
synes detsamma naturligt höra hemma under femte huvudtiteln.
I enlighet härmed har statsrådet och chefen för socialdepartementet
vid anmälan denna dag av anslag under femte huvudtiteln för ifrågavarande
ändamål äskat medel om 50 milj. kr. under ett särskilt anslag till
Beredskapsarbeten på vägar och gator, att avräknas mot automobilskattemedlen.
För väg- och vattenbyggnadsstyrelsens del förutsättes härvid, all
den ordinarie vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten framdeles så
planeras och bedrives all jämn sysselsättning av väg- och vattenbyggnadsverkets
vägarbetare året om ernås.

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har också föreslagit, att medel reserveras
under detta anslag att användas för oförutsedda vägarbeten, som icke
hunnit eller ej lämpligen kan inordnas i den ordinarie planläggningen. Av
särskild aktualitet är därvid vägarbeten i samband med de nedläggelser av
icke bärkraftiga järnvägslinjer, vilka kan komma ifråga såsom ett led i
rationaliseringen av och anpassningen efter ändrade trafikbetingelser av
verksamheten vid statens järnvägar. En mer omfattande järnvägsnedläggelse
i visst område kan föranleda justering av gällande flerårsplaner för
den ordinarie vägbyggnadsverksamheten. Även vid enstaka bandelars nedläggande
försämras bygdens hittillsvarande kommunikationssystem. Järnvägens
trafik kommer att hänvisas till landsväg. Behov kan därvid uppstå
att förstärka befintliga vägar resp. att nyanlägga väg. I sådana fall synes
möjligheter böra föreligga att ställa medel till förfogande för vägbyggnadsarbeten
vid sidan av den ordinarie planläggningen. Det är för dagen icke
möjligt att närmare ange, vilka arbeten som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i samråd med järnvägsstyrelsen av denna anledning kan komma
att behöva aktualisera under nästa budgetår. Ett icke alltför ringa belopp
bör dock avses för dylika oförutsedda företag, till vilka i enlighet med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag även torde böra hänföras vägar i samband
med kraftverksbyggen etc.

Med beaktande av den reservationsmedelsbehållning, vilken finnes under
anslaget och som står till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande,
beräknar jag behovet av ytterligare medel under budgetåret 1958/59 till
sammanlagt 4 milj. kr. för oförutsedda vägföretag i samband med järnvägsnedläggelser
o. dyl.»

I motionerna I: 310 och II: 386 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen till förevarande ändamål måtte anvisa ett reservationsanslag av
10 mkr. (jfr punkten 9).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört
hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:310 och 11:386, såvitt nu är i
fråga, till Vissa vägbgggnadsarbeten för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

13 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, s. 71 och 72) och under hänvisning jämväl till
vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll au vägar och
gator för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
52 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

37

14:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj :t har (punkt
14, s. 72—74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 45 mkr. Vid utgången
av budgetåret 1956/57 förefanns en reservation av 192,3 mkr. å tidigare
anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 110
mkr.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har arbetsmarknadsstyrelsen
avgivit utlåtande.

Departementschefen har anfört följande.

»Den nu aktuella anslagsberäkningen avser bidragsbehovet för kalenderåret
1959.

De under kalenderåret 1956 enligt för åren 1956 och 1957 fastställd fördelningsplan
utförda bidragsberättigade arbetena å vägar och gator inom
städer och samhällen, som är egna väghållare, motsvarar en bidragstilldelning
av ca 60 milj. kr. Under år 1957 beräknas arbeten motsvarande ett
bidragsbelopp av inemot 80 milj. kr. bli utförda. Om det visar sig, att anläggningsverksamheten
får denna omslutning, skulle vid 1958 års början
finnas ca 90 milj. kr. i reell behållning av statsbidragsmedel för fortsatt
byggnadsverksamhet. Härtill kommer de för budgetåret 1957/58 anvisade
bidragsmedlen om 45 milj. kr. För byggnadsverksamheten under åren 1958
och 1959 skulle alltså finnas disponibla i reell behållning ca 135 milj. kr.
Samtidigt kan konstateras att den kassamässiga behållningen vid utgången
av budgetåret 1956/57 uppgick till 192 milj. kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör vid genomförandet av sin för åren

1958_1959 uppgjorda fördelningsplan ha att räkna med att medel kommer

att anvisas i den utsträckning, som möjliggör en bidragsutbetalning i enlighet
med byggnadstillståndsgivningen. Med hänsyn till den betydande behållningen
under anslaget synes man f. n. därvid dock icke behöva räkna
med någon ytterligare medelsanvisning för nästa budgetår. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
måste emellertid för undvikande av en administrativt betungande
omläggning av bidragssystemet givas rätt att för verksamheten
under år 1959 i enlighet med fördelningsplanen ställa statsbidrag i utsikt
till berörda städer och samhällen intill vad som motsvarar den sammanlagda
byggnadsvolym som kan uppnås under år 1958.»

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning
till vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in. Kungl. Maj :t har
(punkt 15, s. 75 och 76) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 19 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock
medgiva att under budgetåret 1958/59 statlig lånegaranti må beviljas för
lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill
ett totalbelopp av 500 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar behovet av underhållsbidragsmedel
under år 1958 för 1940—1957 års enskilda vägar till ca 15,7
mkr. och till 1958 års vägar till 0,9 mkr. samt till iståndsättningsbidrag för
1943, 1948, 1953 och 1958 års vägar till sammanlagt 4 mkr. och till redskapsbidrag
till 0,6 mkr. Medelsbehovet för budgetåret 1958/59 skulle sålunda
uppgå till (15,7 + 0,9 + 4,0 + 0,6 =) 21,2 mkr. Med hänsyn till förefintliga
reservationer och erfarenhetsmässiga besparingar beräknar styrelsen
kunna fullfölja verksamheten med ett anslag å 19,5 mkr.

Styrelsen hemställer vidare, att statlig kreditgaranti för lån till anskaffande
av vägunderhållsmaskiner måtte få beviljas intill ett belopp av
500 000 kr.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens
beräkningar.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Jonasson
och Axel Emanuel Andersson (I: 166) och den andra inom andra kammaren
av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (II: 189), i vilka hemställts att
statsbidraget till underhåll av enskilda vägar m. m. må utgå med 70
procent av den beräknade underhållskostnaden, dock i fall då synnerliga skäl
därtill äro med 85 procent av sagda kostnad, samt att anslaget i motsvarande
mån uppräknas.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionen II: 189.

Utskottet. Den kraftiga trafikökningen under de senaste åren har, såsom
i motionerna I: 166 och II: 189 framhållits, medfört ökade krav även
på de enskilda vägarna i fråga om såväl bärighet som standarden i övrigt
och därmed en ökad ekonomisk börda för de intressenter som ha att ombesörja
denna väghållning. Starka skäl kunna därför onekligen åberopas
som skäl för höjning av den procentsats efter vilken statsbidrag nu utgår

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

39

till underhåll av enskilda vägar. En sådan höjning skulle också stå i god
överensstämmelse med utskottets tidigare gjorda uttalande, att successiva
förbättringar av förhållandena på förevarande område böra komma till
stånd. Med hänsyn jämväl till de ekonomiska konsekvenserna härav för
statsverkets del har utskottet emellertid icke funnit sig berett att — enbart
på grundval av det förslag härutinnan som framlagts i motionerna — nu
förorda en sådan ändring av bidragsbestämmelserna. Utskottet, som följaktligen
yrkar avslag på motionerna i fråga, har icke funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj:ts förslag till anslagsberäkning och ej heller till
förslaget om beviljande av statlig lånegaranti för lån till inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 166 och II: 189, till Bidrag till
underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 19 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;

II. att riksdagen må medgiva, att under budgetåret 1958/59
statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp
av 500 000 kr.

16:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj :t har (punkt
16, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 15
mkr. Vid utgången av budgetåret 1956/57 fanns en reservation av 21,5 mkr.
å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag för nästa
budgetår av 16 mkr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får
utskottet hänvisa till propositionen (s. 76 och 77).

Departementschefen har vid beräkningen av medelsbehovet för nästa
budgetår under hand erfarit av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att man
numera, sedan bättre överblick vunnits över medelsdispositionen under
innevarande budgetår, än vad som var möjligt vid tidpunkten för petitaframställningen,
kan utgå från en medelsbehållning vid slutet av år 1957,
som är över 1 mkr. större än som tidigare beräknats. Under sådana förhållanden
kan departementschefen efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förorda att anslaget upptages till oförändrat belopp under
nästa budgetår.

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda vägar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Utredningar. Motsvarande anslag är i gällande riksstat benämnt
Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 77—79), som innebär anslagshöjning
för nästa budgetår med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 435 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

18.o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 79 och 80) föreslagit riksdagen att till Vissa
kostnader i samband med internationella vägkongresser anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt att anslaget höjes med
100 000 kr. till 115 000 kr., varav 100 000 kr. avses för en vägkongress i Rio
de Janeiro år 1959.

Departementschefen anser att deltagandet från svensk sida i den planerade
internationella vägkongressen i Rio de Janeiro bör begränsas samt
förordar, att anslaget härför samt för övriga utgifter upptages med
50 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Löfgren m. fl. väckt motion (II: 219), i vilken, så vitt
nu är i fråga, hemställts att förevarande anslag uppföres med 25 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen.

Utskottet finner i likhet med departementschefen anslagsanvisningen
under förevarande punkt kunna reduceras från av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskade 115 000 kr. till 50 000 kronor. Härav följer att utskottet
icke kan biträda det i motionen II: 219 framställda yrkandet om en ytterligare
nedskärning av anslaget till 25 000 kr. Utskottet hemställer i enlighet
härmed,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 219, såvitt nu är i fråga, till Vissa
kostnader i samband med internationella vägkongresser för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 195S

41

19 ro) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar in. in. Kungl. Maj :t
har (punkt 19, s. 80) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsverkets
civilförsvar m. m. anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 55 000 kr.

Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning
med 10 000 kr.

Departementschefen har förordat att anslaget uppföres med oförändrat
belopp.

I motionen 11:219 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
måtte besluta att förevarande anslag uppföres med ett formellt belopp
av 100 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen.

Utskottet anser för sin del anslaget böra upptagas med av departementschefen
äskat belopp om 55 000 kr. och kan följaktligen icke biträda det i
motionen 11:219 framförda yrkandet om en minskning av medelsanvisningen
till allenast ett formellt belopp av 100 kr. Utskottet hemställer i
enlighet härmed,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 219, såvitt nu är i fråga, till Vägoch
vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. rn. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.

20 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 81) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens auiomobilskattemedelsfond
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kr.

21 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj :t har (punkt 21, s. 81—84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 30
mkr. Vid utgången av budgetåret 1956/57 förelåg en behållning av 20 mkr.
å tidigare anvisade medel.

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 50 mkr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 81 och 82).

Departementschefen har anfört följande.

»I ett den 3 december 1956 avgivet betänkande ''Förenklad statsbidragsgivning’
har allmänna statsbidragsutredningen behandlat bl. a. frågan om
eu reform av reglerna om bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Förslagen
innebär radikala ändringar beträffande det sätt, på vilket man vid
bidragsberäkningen skall ta hänsyn till anläggningens kostsamhet och
skatteunderlaget per invånare i den kommun, där anläggningen kommer
till utförande. Medan man f. n. beräknar bidragen på grundval av anläggningens
uppskattade årskostnad, skall man enligt förslaget i stället räkna
med den i förväg uppskattade kostnaden för anläggningens utförande.
För gradering av bidragsbeloppen med hänsyn till skatteunderlaget per
person i den bidragstagande kommunen föreslås en formel, som innebär,
att kommunens skatteunderlag jämföres med medelskatteunderlaget för
rikets samtliga kommuner, i stället för nuvarande system med gradering
av bidragen efter en glidande skala.

Förslaget har i flera hänseenden stora förtjänster jämfört med gällande
bidragssystem. Bl. a. förtjänar framhållas, att förslaget innebär vissa garantier
för bidragens värdebeständighet och medför att bidragsberäkningen förenklas.
Förslaget är emellertid främst uppbyggt med tanke på andra bidragsformer,
och en anpassning till förhållandena på förevarande område
möter svårigheter.

Inom kommunikationsdepartementet har, sedan remissbehandlingen av
betänkandet slutförts, ett omfattande arbete nedlagts på att överarbeta förslaget
med hänsyn till de särskilda förhållandena på vatten- och avloppsområdet.
Det har därvid visat sig, att en övergång till de föreslagna nya
principerna visserligen rent teoretiskt sett kan genomföras utan att påverka
behovet av statsbidragsmedel men i praktiken ger upphov till övergångssvårigheter,
vilka icke kan övervinnas på annat sätt än genom en
höjning av bidragsanslaget. Vid sådant förhållande och då det ekonomiska
läget f. n. nödvändiggör stor återhållsamhet med statens utgifter, är tidpunkten
knappast lämplig att nu förverkliga förslaget. Härtill kommer
att av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen senast tillhandahållna uppgifter
om utfallet av den nuvarande bidragsgivningen ger anledning till tvekan,
huruvida motsvarande av utredningen redovisat, tidigare från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen erhållet prognosmaterial kan läggas till grund för
en jämförelse mellan det gällande och det föreslagna bidragssystemet.
Verkningarna av reformen låter sig därför icke i nuvarande läge bedöma
med någon större grad av säkerhet.

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

43

Jag är därför icke beredd att framlägga förslag som innebär övergång
till det av utredningen förordade bidragssystemet.

Vad beträffar storleken av bidragsanslaget råder sedan åtskilliga år den
situationen, att tillgängliga medel visat sig otillräckliga och att en betydande
balans av bidragsärenden därför uppstått. Det måste betecknas som
i och för sig angeläget, att anslagstilldelningen bättre anpassas efter behovet.
Under nuvarande förhållanden är det emellertid icke möjligt att
framlägga en hållbar plan för avveckling av balansen. Jag föreslår därför,
att bidragsanslaget utgår med samma belopp som under innevarande
budgetår.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nyström m. fl. (I: 167) och den andra inom andra kammaren av
herr Wiklund m. fl. (II: 190), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att förevarande anslag upptages till 35 mkr.;

dels en inom första kammaren av herrar Helmer Persson och Norling
väckt motion, (1:82), i vilken hemställts, att anslaget upptages med 50
mkr. för nästa budgetår;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Johan Persson och Sundelin (1:47) och den andra inom
andra kammaren av herr Hamrin i Kalmar m. fl. (II: 56), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att medel från Bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp jämväl under budgetåret 1958/59 må utgå till
forsknings- och försöksverksamhet beträffande vatten- och avloppsfrågorna.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna II: 190, I: 82 och II: 56.

Utskottet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som under förevarande
punkt hemställt om ett anslag för nästa budgetår om 50 mkr., framhåller
i anslutning härtill att de för innevarande budgetår beviljade medlen till
övervägande del beräknas bli tagna i anspråk för bidrag till företag som
påbörjats under år 1953 eller tidigare. Väntetiden för erhållande av bidrag
kommer därför den 1 juli 1958 att ha stigit till i genomsnitt 4''/2 år. Balansen
av bidragsärenden, räknad i anläggningskostnader, beräknas vidare att
vid utgången av budgetåret 1958/59 uppgå till ca 505 mkr. Även med ett
årligt bidragsanslag av begärd storlek skulle det taga en lid av minst fyra
år, innan den önskvärda balansen mellan tillgång och anspråk på bidragsmedel
uppnås.

Departementschefen, som emellertid föreslår att anslaget upptages med
ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp om 30 mkr.,

44

Sluisulskottets utlåtande nr 6 år 1958

förklarar sig vidare ej beredd att framlägga förslag om övergång till ett av
allmänna statsbidragsutredningen i dess betänkande »Förenklad statsbidragsgivning»
förordat bidragssystem för hithörande verksamhet. Även
om en sådan övergång rent teoretiskt sett kunde genomföras utan att påverka
behovet av statsbidragsmedel skulle den i praktiken ge upphov till
övergångssvårigheter vilka icke kunde övervinnas på annat sätt än genom
en höjning av bidragsanslaget. Ej heller anser departementschefen det
nu vara möjligt att framlägga en hållbar plan för avveckling av balansen.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 167 och II: 190
hemställts om en höjning av anslaget för nästa budgetår till 35 mkr., medan
i motionen I: 82 åter yrkats ett anslag om 50 mkr. Vidare har i motionerna
1:47 och 11:56 föreslagits att riksdagen måtte besluta att jämväl
under budgetåret 1958/59 från förevarande anslag medel må utgå till
forsknings- och försöksverksamhet beträffande vatten- och avloppsfrågorna.

Det i de båda sistnämnda motionerna framställda yrkandet finner sig
utskottet i överensstämmelse med sitt ställningstagande vid fjolårets riksdag
i anledning av då väckta motioner av samma innebörd kunna biträda
och tillstyrker följaktligen bifall till motionerna i fråga.

Vidkommande åter den i motionerna I: 167 och II: 190 samt I: 82 upptagna
anslagsfrågan vill utskottet erinra om sina tidigare uttalanden
rörande den bristande överensstämmelsen mellan anslagsbelopp och medelsbehov
vid nu gällande bidragsregler samt de stora olägenheter som
ur såväl ekonomiska som andra hänseenden äro förenade härmed. Starka
skäl tala därför enligt utskottets mening för tillmötesgående av motionärernas
önskemål om ett större anslag för ändamålet. Med hänsyn till det
av departementschefen åberopade, nu rådande statsfinansiella läget har
utskottet dock funnit sig böra godtaga den föreslagna medelsanvisningen
och kan följaktligen icke biträda motionärernas yrkanden. Därest exempelvis
genom anordnande av beredskapsarbeten en utvidgning av bidragsgivningen
kunde komma till stånd, skulle utskottet emellertid gärna se att
så skedde.

Utskottet vill slutligen ånyo kraftigt understryka nödvändigheten av
att frågan om här berörda bidragsgivning bringas till en snar och definitiv
lösning och att i samband härmed anslagsanvisningen på ett bättre sätt
anpassas till föreliggande bidragsbehov.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 167 och II: 190 samt 1:82,
till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 000 kr.;

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19ä&

45

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:47 och
11:56, medgiva att från förenämnda anslag jämväl under
budgetåret 1958/59 medel må utgå till forsknings- och försöksverksamhet
beträffande vatten- och avloppsfrågorna.

V ägtrafikväsendet

22:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22,
s. 85—90) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i
personalförteckningen vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels
ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett
förslagsanslag om 3 008 300 kr., att avräknas mot automatbilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 441 600 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen bär hemställt om en anslagshöjning
för nästa budgetår med 700 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 85—88).

Över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret, statens
organisationsnämnd och statens lönenäijmd (s. 88 och 89).

Vidare ha Bilverkstädernas riksförbund och Sveriges automobilhandlareförbund
inkommit med skrivelser (s. 85).

Departementschefen har anfört följande.

»Det är nödvändigt att fortsätta den upprustning av statens bilinspektions
personella resurser, som inleddes under innevarande budgetår med inrättandet
av nio inspektörstjänster i mellangraderna. Skälen för att förstärka bilinspektionen
har närmare berörts i förra årets statsverksproposition.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar i sina petita för nästa budgetår
ansett, att det effektivaste sättet att förstärka organisationen vore att öka
antalet bilbesiktningsdistrikt, som varit oförändrat sedan bilinspektionens
tillkomst år 1948. De ökade anspråk, som nu ställes på förste bilinspektörerna
bl.a. för kontroll av körskoleverksamheten och vid samordning av inspektionens
arbete ute i de stora distrikten, talar starkt härför. Tiden synes
nu otvivelaktigt vara inne för eu utvidgning av distriktsorganisationen. b Öl
nästa budgetår förordar jag därför i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag att de nuvarande nio distrikten ökas med sex.
I enlighet härmed torde sex nya förste bilinspektörstjänster i Ao 21 böra
inrättas. Som nya distrikt har styrelsen föreslagit Kalmar och Blekinge län,
Älvsborgs och Skaraborgs län, Uppsala och Västmanlands län, Kopparbergs

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

län, Jämtlands län samt Västerbottens län. De nuvarande stationsorterna
Kalmar, Vänersborg, Västerås, Falun, Östersund och Umeå skulle därvid
bliva nya centralorter i resp. distrikt. Jag bar ej något att erinra mot denna
nya distriktsindelning och valet av centralorter.

Beträffande organisationen föreslår jag i anledning av den förordade
utvidgningen av antalet distrikt en förstärkning med tre biträden i reglerad
befordringsgång samt under hänvisning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
uppflyttning av fyra kontorsbiträden till kanslibiträden i Ae 7.

Det ökade medelsbehovet i anledning av sålunda föreslagen organisationsförändring
uppgår till sammanlagt 165 468 kr.

För automatiska utgiftsstegringar avseende löneklassuppflyttningar och
lönereglering torde böra upptagas ett föreslaget belopp av (21 149 + 380 100)
401 249 kr.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (2 441 600+165 468 +
401 249) i runt tal 3 008 300 kr.

Tre kontorsbiträdestjänster bör jämlikt grunderna för den reglerade betordringsgången
i enlighet med styrelsens förslag erhålla ordinarie anställning,
varför i personalförteckningen för statens bilinspektion bör uppföras
ytterligare tre sådana tjänster. I personalförteckningen bör vidare uppföras
ytterligare sex förste bilinspektörstjänster i Ao 21.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson
(1:223) och den andra inom andra kammaren av herrar Östlund och
Hedin (11:274), vari, såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte
besluta att förevarande anslag uppföres med 3 087 800 kr. samt att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en höjning av avgifterna
för kompetensprov för körkort med 10 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionen 11:274.

Utskottet. Departementschefen har i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag tillstyrkt att en utökning sker av de nuvarande nio
besiktningsdistrikten med sex nya distrikt samt i anslutning härtill förordat
inrättandet av sex förste bilinspektörstjänster i Ao 21. Som nya
distrikt ha föreslagits Kalmar och Blekinge län, Älvsborgs och Skaraborgs
län, Uppsala och Västmanlands län, Kopparbergs län, Jämtlands län samt
Västerbottens län med Kalmar, Vänersborg, Västerås, Falun, Östersund
och Umeå som nya centralorter i respektive distrikt. Vidare föreslås en
förstärkning med tre biträden i reglerad befordringsgång samt — under
hänvisning till anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor •—
uppflyttning av fyra kontorsbiträdestjänster till kanslibiträden i Ae 7.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i968

41

Styrelsens förslag om ytterligare personalförstärkning med bl. a. 4 bilinspektörer
i Ae 19 har departementschefen däremot icke ansett sig
kunna biträda.

Inklusive automatiska utgiftsstegringar, avseende löneklassuppflyttningar
in. m., föreslås avlöningsanslaget upptagas med ett totalt belopp av
3 008 300 kr.

Utskottet har för sin del ansett sig kunna biträda departementschefens
förslag till personalförstärkningar och har ej heller funnit anledning till
erinran mot den förordade distriktsindelningen jämte valet av centralorter.
Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer att utskottet icke
kan biträda det i motionerna I: 223 och II: 274 framställda yrkandet om
en ytterligare ökning av anslaget med 79 500 kr. för inrättandet av 4
bilinspektör stjänster i Ae 19. Ej heller anser sig utskottet kunna biträda
motionärernas förslag om en höjning av avgifterna för kompetensprov
med 10 kr.

På grund av vad sålunda anförts och under hänvisning till att riksdagen
numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag under bilaga 2 till årets
statsverksproposition i nu berörda avseende hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1:223 och 11:274, såvitt nu
är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1958 förordade
ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59;

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 383 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slags vis ................................................... 1 196 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 428 200

Summa kr. 3 008 300

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 008 300 kr., att avräknas
mot aulomobilskattemedlen;

II. alt motionerna 1:223 och 11:274, såvitt de avse avgifterna
för kompetensprov för körkort, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

23:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt
23, s. 90—92) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 905 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 851 500 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar hemställt om en anslagshöjning
med 83 500 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 91).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av statskontoret
(s. 91).

Departementschefen har föreslagit å ena sidan en sänkning av
sjukvårdsposten med 3 000 kr. samt å andra sidan en uppräkning
av anslaget med 30 000 kr. för reseersättningar, 3 000 kr. för bränsle,
lyse och vatten samt 23 500 kr. för övriga expenser. Sistnämnda belopp
har framkomit som ett resultat av en ökning av posten med 45 200 kr.
och en minskning av densamma med 21 700 kr., avseende för innevarande
budgetår anvisade engångskostnader.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
föregående punkt omnämnda motionerna 1:223 och 11:274, i vad däri
yrkats, att riksdagen måtte för budgetåret 1958/59 till Statens bilinspektion:
Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 915 000 kr.

Utskottet. Det i motionerna I: 223 och II: 274 framförda yrkandet är en
konsekvens av motionärernas förslag under föregående punkt om ytterligare
personalförstärkningar inom bilinspektionen, vilket utskottet icke ansett
sig kunna biträda. Med hänsyn härtill och då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer
utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:223 och 11:274, såvitt nu är i
fråga, till Statens bilinspektion: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 905 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens hilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 92—94), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1958

49

25 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 25, s. 94), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

26 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 26, s. 94 och 95), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

27 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.
Maj :t har (punkt 27, s. 95 och 96) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 600 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har föreslagit att anslaget uppföres
med oförändrat belopp.

Departementschefen förordar att anslaget i enlighet med den av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen i dess petita närmare gjorda medelsberäkningen
uppföres med 2 400 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling föreliaft en
inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion (11:304),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förevarande anslag uppföres
med 2 600 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen.

Utskottet. Järnvägarnas skyldighet att sätta upp säkerhetsanordningar
vid plankorsningar regleras genom föreskrifter i särskild kungörelse (SFS
1933:469) och föreligger oavsett om medel till statsbidrag finnas tillgängliga.
Till anläggningskostnaderna för sådan anordningar utgår vidare
statsbidrag enligt kungörelsen nr 919/1941, enligt vilken kungörelse ansökan
om bidrag skall vara ingiven före utgången av mars månad året
efter det, särskild anordning blivit färdig.

4—440 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr G

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Anslag till förevarande ändamål äskas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i dess petita varvid styrelsens beräkningar grundas på uppgifter
från järnvägarna över kostnaderna för de säkerhetsanordningar, som beräknas
bliva färdigställda under det löpande kalenderåret. Sedan medlen
anvisats av riksdagen följande år, bli de tillgängliga vid budgetårsskiftet,
d. v. s. endast tre månader efter det ansökan om statsbidrag skall
vara ingiven. Brist på medel kan uppstå om järnvägarna skulle under
det sistförflutna kalenderåret ha färdigställt flera anläggningar än vad
som uppgivits i de till styrelsen lämnade uppgifterna. F. n. är, enligt vad
utskottet erfarit, situationen den, att järnvägarna vid avgivande av sådana
uppgifter under de senaste åren bedömt kapaciteten alltför optimistiskt
och uppgivit större antal anläggningar än vad som i verkligheten kunnat
utföras. På grund härav har ett överskott uppstått på anslaget, vilket i
sin tur medfört ett något minskat behov av ytterligare medel för budgetåret
1958/59. Detta hänger således ej samman med någon nedgång i
verksamheten för uppsättning av säkerhetsanordningar. Ej heller påverkar
minskningen av anslaget för innevarande budgetår arbetet med
uppsättning av nya säkerhetsanordningar.

Mot bakgrunden av vad sålunda anförts föreligger, enligt utskottets
uppfattning, ej anledning att såsom i motionen 11:304 föreslagits företaga
en uppräkning av det av Kungi. Maj :t äskade anslaget. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen i fråga.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 304, till Bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

28 :o) Bidrag till trafiksäkerhetsframjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar,
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 96 och 97),
innebärande en med 100 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till traf iksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

29 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
29, s. 97—102) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i personalförteckningen vidtaga i statsrådsprotokollet föreslagen ändring,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

51

biltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels
ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 473 500 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 398 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med
110 600 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av biltrafiknämndens framställning
torde få hänvisas till propositionen (s. 97—100).

Över biltrafiknämndens framställning har utlåtande avgivits av statens
lönenämnd (s. 100).

Departementschefen har anfört följande.

»Biltrafiknämnden har hemställt om förstärkning av sina personella resurser
i olika avseenden. Bland de grenar av nämndens verksamhet, som
därvid enligt min mening framför allt bör beaktas, är granskningen av
uppteckningar medelst färdskrivare. Efter riksdagens hörande infördes
fr. o. m. den 1 juli 1955 bestämmelse, enligt vilken på buss, som är byggd
för befordran av fler än 30 personer utöver föraren, och på lastbil, vars
totalvikt överstiger 7 ton, skall, om Kungl. Maj :t så förordnar, finnas instrument,
som på ett varaktigt sätt upptecknar dels vid varje tidpunkt
under färd bilens hastighet, dels körtiden, dels ock den tillryggalagda
väglängden (färdskrivare). Av de fordon, som med stöd härav kan ifrågakomma
att förses med färdskrivare, har hittills ca 12 500 bussar och
tyngre lastbilar i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut försetts härmed. Kontrollen
över färdskrivaruppteckningarna har hittills närmast handhafts av
biltrafiknämnden och främst inriktats på efterlevnaden av arbets- och
förartidsbestämmelserna samt fall av upprepade hastighetsöverträdelser.
Den begränsade personaluppsättning, som nämnden kunnat avdela för
detta ändamål, medger emellertid icke den effektiva kontroll, som framför
allt ur trafiksäkerhetssynpunkt är önskvärd. I avvaktan på erfarenheter
huruvida färdskrivarkontrollen i framtiden lämpligast bör såsom
hittills genomföras centralt eller decentraliseras synes man t. v. böra ge
biltrafiknämnden ökade personella resurser. Jag föreslår i enlighet härmed
att nämnden fr. o. m. nästa budgetår beredes möjlighet att anställa
eu assistent med arvode motsvarande lön i 15 lönegraden samt ett biträde
i reglerad befordringsgång. Kostnaderna härför beräknar jag till 26 782 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i bilaga 2
till innevarande års statsverksproposition torde en kanslibiträdestjänst i
Ae 7 böra förändras till eu kontoristtjänst i Ae 9. Merkostnaden härför
beräknar jag till 1 104 kr.

I anledning av det uttalande, som statsutskottet förra året gjorde under

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i958

detta anslag, har jag till närmare prövning upptagit frågan om att ombilda
vissa tjänster hos nämnden till ordinarie. Jag har under hand erfarit,
att 1953 års trafikutredning har under övervägande problem, vilkas
lösning ev. kan komma att väsentligt påverka biltrafiknämndens framtida
ställning och organisation. Det torde under sådana förhållanden icke
vara tillrådligt att i avvaktan på utredningens slutliga ställningstaganden
i dessa frågor låsa organisationen genom inrättande av fullmaktstjänster.
Härtill kommer att de befattningshavare, som föreslagits böra komma
i fråga för ordinarie anställning, samtliga innehar extra ordinarie och
alltså pensionsberättigande tjänst i samma lönegrad som de ordinarie
tjänster, vilka i och för sig kan ifrågakomma. Jag finner mig därför f. n.
icke kunna tillstyrka nämndens förslag till ordinariesättning.

Nämndens hemställan om att en extra befattning som förste byråsekreterare
i lönegrad 21 måtte förändras till extra ordinarie i samma lönegrad
torde böra bifallas.

För automatiska lönekostnadsstegringar upptager jag i enlighet med
nämndens beräkningar tillhopa 47 576 kr.

Då jag i övrigt icke anser mig kunna tillstyrka nämndens förslag, skulle
anslaget för nästa budgetår uppföras med (398 000 + 26 782 + 1 104 +
47 576) i runt tal 473 500 kr.

I personalförteckningen för statens biltrafiknämnd bör uppföras en
förste byråsekreterare i Ae 21.»

Utskottet. Vad departementschefen under förevarande punkt anfört
och förordat har icke givit utskottet anledning till erinran. Under omförmälan
jämväl att riksdagen numera bifallit Ivungl. Maj :ts förslag under
bilaga 2 till årets statsverksproposition i här berörda avseende hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens biltrafiknämnd vidtaga i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1958 förordad
ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 49 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 25 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 348 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 50 900

Summa kr. 473 500

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

53

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 473 500 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

30:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Ivungl.
Maj :ts förslag (punkt 30, s. 102), som innebär en anslagshöjning med 8 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 48 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Statens trafiksäkerhetsråd in. in. Kungl. Maj :t har (punkt 31,
s. 102—112) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsråd m. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 150 600 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget Statens trafiksäkerhetsråd
m. m. utbyts mot två förslagsanslag, att avräknas mot automobilsksttemedlen,
benämnda det ena Statens trafiksäkerhetsråd: Avlöningar
och det andra Statens trafiksäkerhetsråd: Omkostnader m. in.

Rådet har för budgetåret 1958/59 för de med det nuvarande anslaget
avsedda ändamålen yrkat en ökning med 376 000 kr. till 508 600 kr. Härav
skulle 408 300 kr. upptagas under det föreslagna nya avlöningsanslaget
samt 100 300 kr. under det nya omkostnadsanslaget.

Beträffande den närmare innebörden av trafiksäkerhetsrådets framställning
torde få hänvisas till propositionen (s. 103—107).

Över trafiksäkerhetsrådets petita ha utlåtanden avgivits av väg- och
vattenbgggnadsstgrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån och statens
lönenämnd (s. 107—110).

Vidare har MHF.s förbundsstyrelse i särskild skrivelse gjort framställning
i fråga om trafiksäkerhetsarbetet (s. 107).

Departementschefen har anfört följande.

»Mot bakgrunden av den fortgående trafikutvecklingen och det ständigt
ökande antalet trafikolyckor har trafiksäkerhetsrådet i sina petita dragit
upp organisatoriska riktlinjer för trafiksäkerhetsforskningens bedrivande
i fortsättningen. Enligt dessa bör i princip grundforskningen åvila —
under rådets samlande ledning — vetenskapliga institutioner m. fl., medan
den tillämpade forskningen, varvid avses den utredningsverksamhet,
som direkt tar sikte på trafiksäkerhetsarbetet, bör ligga hos rådet. I enlighet
härmed föreslås en kraftig upprustning av rådet med inrättande av

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

en forsknings- och en kansliavdelning med kvalificerad personal. Rådet
skulle vidare ges en fastare organisation samt dess anknytning till vägoch
vattenbyggnadsverket upphöra, d. v. s. rådet erhålla en fristående
ställning.

När rådet inrättades år 1949 fick frågorna om dess uppgifter och organisation
i vissa avseenden en provisorisk lösning. Rådets nu framlagda
förslag innebär både en betydande utvidgning av området för den på rådet
ankommande trafiksäkerhetsforskningen och ett tillskapande i samband
därmed av ett fast, självständigt forskningsinstitut. Något tvivel kan ej
råda om behovet av en intensifiering av trafiksäkerhetsarbetet inberäknat
forskningen. Däremot framstår det ej klart, hur detta arbete lämpligast
bör inriktas samt organisatoriskt och finansiellt samordnas, såväl beträffande
den statliga verksamheten som i förhållande till den enskilda sektorns
insatser. Förslag om att dessa spörsmål bör utredas har framförts
i olika sammanhang. Rådets petitaframställning innebär ett förslag till
lösning av en viktig del av frågekomplexet. Jag har emellertid icke varit
utan vidare beredd att godtaga lösningen som den för framtiden mest
ändamålsenliga utan har, då jag ansett att problemet bör närmare utredas,
begärt och erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande genom beslut den 13 december
1957 att tillkalla särskilda sakkunniga för att utreda trafiksäkerhetsarbetets
inriktning och arbetsformer m. m.

Under dylika förhållanden bör ej föreslås sådana åtgärder beträffande
trafiksäkerhetsrådet, som kan föregripa utredningens ställningstaganden.

I dagens trafiksäkerhetssituation synes det vara särskilt angeläget, att
rådet eftersträvar en koncentration till sådana forskningsområden och
objekt, som äger en mera direkt anknytning till det aktuella trafiksäkerhetsarbetet.
önskvärt är därvid också att forskningen om möjligt upplägges
och bedrives så, att dess resultat väl lämpar sig för och ger direkta
impulser till genomförande av konkreta åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten.
En grundförutsättning för ett gott resultat är därvid ett positivt
samarbete mellan rådet och de organ, som har att utnyttja rådets
erfarenheter i det praktiska trafiksäkerhetsarbetet. Bland dessa organ intager
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som ansvarig myndighet för bl. a.
vägarnas utformning, trafikens planering och bilinspektionens arbete en
framträdande plats. För att underlätta dess samarbete med rådet och undanröja
risker för dubbelarbete synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
böra bli representerad i rådet. Om mitt i annat sammanhang framlagda
förslag till aktivisering av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens trafik- och
trafiksäkerhetsarbete genom bl. a. inrättande av en särskild trafikbyrå
inom styrelsen förverkligas, torde det vara lämpligast, att chefen för den
nya trafikbyrån inträder som rådsledamot.

De ökade arvodeskostnader, som följer av en sådan ökning av antalet
ledamöter, synes rymmas inom ramen för det belopp, som f. n. avses för

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

55

arvoden till ledamöter. Såsom jag under nästa anslagspunkt framhåller,
torde det i avvaktan på förenämnda utrednings resultat även i fortsättningen
böra ankomma på rådet att självt fördela forskningsmedlen. Jag
anser mig därför ej böra räkna med något medelsbehov i anledning av
rådets förslag att tillsammans med övriga vetenskapliga råd inrätta eu
nämnd. Ej heller i övrigt finner jag anledning att tillstyrka ökad medelstilldelning
till ledamotsarvoden.

Beträffande löneregleringsfrågor föreslår jag att det till sekreteraren
utgående arvodet motsvarande 19 lönegraden höjes till att motsvara 21
löneklassen inom 21 lönegraden, vilket innebär ett ökat medelsbehov om
2 400 kr.

Till automatiska lönekostnadsstegringar upptager jag, lika med rådet,
ytterligare 9 979 kr.

Vad därefter angår omkostnaderna tillstyrkes en ökning med 2 500 kr.
för stegrade omkostnader samt 3 100 kr. för ökade utgifter för snabbstatistiken
eller tillhopa 5 600 kr.

Rådets förslag till anslagsändring torde ej böra föranleda någon åtgärd.

I enlighet härmed torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras med
(132 600 + 2 400 + 9 979 + 5 600) i runt tal 150 600 kr.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag bär icke givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens trafiksäkerhetsråd m. in. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 150 600 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

32 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl.
Maj :t bar (punkt 32, s. 112—116) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statens trafiksäkerhetsråd, statens medicinska forskningsråd, statens
naturvetenskapliga forskningsråd, statens samhälls- och rältsvetenskapliga
forskningsråd och statens tekniska forskningsråd ha i gemensam skrivelse
hemställt, att anslaget upptages till 2 mkr. att disponeras av statens trafiksäkerhetsråd
efter inhämtande av yttrande från en nämnd, tillsatt av
de nämnda fem råden.

Beträffande den närmare innebörden av den gemensamma skrivelsen
torde få hänvisas till propositionen (s. 112—115).

över skrivelsen har statskontoret avgivit utlåtande (s. 115 och 116).

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Departementschefen liar anfört följande.

»För att kunna intensifiera trafiksäkerhetsforskningen har statens trafiksäkerhetsråd
— vid sidan av det under föregående anslag anmälda förslaget
om bl. a. en utbyggnad av rådets egna personella resurser — gemensamt
med berörda fyra vetenskapliga forskningsråd hemställt om ett från
100 000 kr. till 2 milj. kr. förhöjt anslag att användas för genomförande
av ett samtidigt skisserat forskningsprogram.

Jag delar förslagsställarnas uppfattning om önskvärdheten av att forskningen
i större utsträckning tas i anspråk för trafiksäkerhetsarbetet.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål disponerats
dels de 100 000 kr., som upptagits under förevarande anslag, dels vissa
medel ur anslag, som står till förfogande för de medicinska, naturvetenskapliga,
samhälls- och rättsvetenskapliga samt tekniska forskningsråden.

Liksom hittills bör även i fortsättningen givetvis medel till trafiksäkerhetsforskning
kunna utgå också ur de vetenskapliga forskningsrådens
anslag. I anslutning härtill får jag erinra om att i årets statsverksproposition
föreslagits väsentliga ökningar av medelsanvisningen till forskningsråden
eller tillhopa om 2,3 milj. kr.

Vid dessa förhållanden förordar jag att förevarande anslag upptages
till oförändrat belopp.

Vad därefter angår förslaget om att tillsätta en särskild nämnd vid
sidan av trafiksäkerhetsrådet och de berörda vetenskapliga forskningsråden
för att rätt fördela anslagsmedlen bör det t. v. närmast ankomma på
trafiksäkerhetsrådet att som hittills på det sätt rådet självt finner bäst taga
ställning till hur ifrågavarande medel skall användas. Jag har emellertid
funnit det lämpligt att låta den utredning rörande trafiksäkerhetsarbetets
arbetsformer m. m., som jag med Kungl. Maj:ts bemyndigande nyligen tillsatt,
i ett större sammanhang behandla frågan om på vilket sätt våra
forskningsresurser i fortsättningen bäst bör samordnas och insättas för att
förbättra trafiksäkerheten. Härvid har förutsatts att samråd sökes från
utredningens sida med 1955 års universitetsutredning, som enligt vad jag
inhämtat bl. a. har att granska de statliga forskningsrådens ställning och
formerna för deras samarbete. Vidare torde det forskningsprogram, som
råden nu i stora drag angivit, även böra bli föremål för övervägande av utredningen.
»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Edström m. fl. (1:48) och den andra inom andra kammaren av
herr Carlsson i Stockholm m. fl. (11:57), vari hemställts, att riksdagen
måtte bevilja 1 mkr. för budgetåret 1958/59 för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning; dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

57

maren av herr Sveningsson (1:84) och den andra inom andra kammaren
av herr Lothigius in. fl. (II: 66), vari hemställis, att riksdagen måtte
besluta att anslaget uppföres med 300 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna 1:48 och II: 66.

Utskottet. Såsom av det föregående framgår har departementschefen
ej ansett sig kunna tillstyrka ett av statens trafiksäkerhetsråd, statens
medicinska forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens
samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd och statens tekniska
forskningsråd i gemensam skrivelse gjord hemställan om en höjning av
förevarande anslag till 2 mkr., att disponeras av trafiksäkerhetsrådet efter
inhämtande av yttrande från en särskild nämnd, som skulle tillsättas av
de fem råden. Departementschefen, som anser anslaget böra upptagas med
ett oförändrat belopp om 100 000 kr., finner medel för ändamålet liksom
hittills även kunna utgå ur de vetenskapliga forskningsrådens anslag, vilka
i annat sammanhang föreslagits höjda med tillhopa 2,3 mkr. Slutligen
erinras om den nyligen tillsatta utredningen rörande trafiksäkerhetsarbetets
arbetsformer in. in., vilken anses böra, efter samråd med 1955 års
universitetsutredning, i ett större sammanhang behandla frågan om på
vilket sätt våra forskningsresurser i fortsättningen bäst böra samordnas
och insättas för att förbättra trafiksäkerheten.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har i motionerna 1:48 och 11:57
samt 1:84 och 11:66 på anförda skäl hemställts om en höjning av anslaget
till 1 000 000 resp. 300 000 kr. I likhet med vad motionärerna därvid
anfört finner utskottet den trafiksäkerhetsfrämjande verksamheten
och forskningen om trafikolyckornas orsaker in. in. förtjäna ett starkt stöd
från det allmännas sida. Även om med hänsyn till den allvarliga situationen
på trafiksäkerhetens område en höjning av medelsanvisningen till
förevarande ändamål således framstår som mycket välmotiverad har utskottet
dock, mot bakgrund av vad departementschefen anfört och i avvaktan
på de förslag som torde vara att förvänta från den förenämnda
utredningens sida, ansett sig böra godtaga den av Kungl. Maj :t förordade
medelsanvisningen. Utskottet, som följaktligen avstyrker bifall till motionerna
i fråga, hemställer i enlighet härmed,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 48 och II: 57 samt I: 84 och II: 66,
till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

33 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 117 och 118) föreslagit riksdagen alt till Bi -

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

drag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 450 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kr.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) har hemställt,
att anslaget höjes med 550 000 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av NTF:s framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 117 och 118).

Departementschefen har framhållit, att NTF i samband med en framgångsrik
intensifiering av sin verksamhet samt i enlighet med vad föredragande
statsrådet förordade i förra årets statsverksproposition i ökad
utsträckning inriktat sig på att söka genom försäljning och erhållande av
frivilliga ekonomiska bidrag få inkomster från annat håll än staten. Då
dessa strävanden synas departementschefen redan ha givit relativt gott
resultat, torde föreningen böra fortsätta på den sålunda inslagna vägen.
För innevarande budgetår har NTF erhållit ett till 450 000 kr. höjt statsbidrag.
Bidraget från staten under nästa budgetår torde böra upptagas
till oförändrat belopp.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Carlsson i Stockholm väckt motion (11:298), i
vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att bevilja NTF ett till
700 000 kr. höjt statsbidrag för verksamheten under budgetåret 1958/59 i
stället för det i årets statsverksproposition föreslagna, oförändrade beloppet
av 450 000 kr.

Betx-äffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande torde få
hänvisas till motionen.

Utskottet. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande har i
skrivelse med hemställan om bidrag för budgetåret 1958/59 förklarat sig ej
längre kunna räkna med tidigare erhållet stöd från Trafikförsäkringsföreningen
om 125 000 kr. per år. Även om ökade inkomster i form av medlemsavgifter
m. m. från annat håll än staten kunde erhållas återstode för
finansiering av planerad utvidgning av upplysnings- och propagandaverksamheten
ett medelsbehov om 1 000 000 ler., som föreningen hemställer att
erhålla i statsbidrag.

Departementschefen, som anser bidraget böra utgå med ett i förhållande
till innevarande budgetår oförändrat belopp om 450 000 kr., framhåller
i anslutning härtill att föreningen bör söka att i ökad omfattning genom
försäljning och erhållande av frivilliga ekonomiska bidrag få inkomster
från annat håll än staten.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958 59

Utskottet, som i princip ansluter sig till den uppfattning departementschefen
därvid givit uttryck åt, har också ansett sig böra godtaga den av
Kungl. Maj :t förordade medelsanvisningen för nästa budgetår. Härav följer
att utskottet inte kan biträda det i motionen II: 298 framställda yrkandet
om en ökning av anslaget till 700 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen 11:298, till Bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 450 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 34, s. 119—121) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
3 266 200 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 770 200 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget
höjes med 760 200 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 119 och 120).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 120).

Departementschefen har anfört följande.

»I överensstämmelse med vad som anförts i förra årets statsverksproposition
har jag med Kungl. Maj :ts bemyndigande igångsatt genom
särskilt tillkallade sakkunniga en översyn av institutets arbetsuppgifter
och organisation. Denna utredning omspänner enligt erhållna direktiv institutets
hela verksamhetsfält och har bl. a. att ta ställning till sådana frågor
som gränsdragningen mot andra myndigheter och institutioner, omfattningen
av institutets ordinarie arbete och affärsverksamhet, undervisning
samt användning av maskinella hjälpmedel. I detta läge är jag ej
beredd alt tillstyrka några förändringar i institutets organisation eller utvidgning
av dess verksamhet, som kan tänkas föregripa utredningens framtida
ställningstaganden.

Institutet har begärt 260 000 kr. för att — i avvaktan på utredningens
resultat — kunna anställa extra personal för vissa särskilt angivna ända -

60

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1958

mål. Några av dessa ändamål har jag bedömt så angelägna att de skäligen
bör tillgodoses. Genom Kungl. Maj:is beslut den 27 juni 1957 har institutet
fått träffa avtal om utvidgning av sina fjärrskriftförbindelser, så
att Sveriges anslutning till det västeuropeiska teleprinternätet ökat till
fyra kanaler. I anledning av denna ökning, som varit ofrånkomlig på
grund av ändrade förhållanden utomlands varöver institutet ej kunnat
råda, behövs en förstärkning av antalet teleprinterbiträden. Jag tillstyrker
att tre sådana biträden i Ag 7 får anställas. Vidare bör institutet få möjlighet
att anställa en expeditionsvakt i Ag 7 och en telefonist i reglerad
befordringsgång, enär vissa delar av institutet kommer att flytta till nya
lokaler. Sammanlagt krävs en anslagshöjning av 52 575 kr. för att tillgodose
dessa behov. I övrigt är jag ej beredd att tillstyrka någon personalförstärkning.

Den automatiska utgiftsstegringen å anslaget för lönehöjningar och löneklassuppflyttningar
m. in. beräknar jag, lika med institutet, till (416 200
+ 23 400 + 3 800) 443 400 kr.

Då jag icke anser mig kunna tillstyrka övriga av institutet framförda
medelsäskanden under detta anslag, skulle anslaget i enlighet med det anförda
uppföras med (2 770 200+52 575 + 443 400) i runt tal 3 266 200 kr.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Jonasson och Axel Emanuel Andersson (I: 149) och den andra
inom andra kammaren av herr Eriksson i Bäckmora (II: 160), vari hemställts,
att riksdagen måtte anvisa erforderliga medel till institutet för att
organisera och tillhandahålla väderleksrapporter med telesvarare från
lämpligt belägna flygplatser;

dels ock en inom andra kammaren av herr Löfgren m. fl. väckt motion
(II: 219), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte besluta
att förevarande anslag uppföres med 3 243 625 kr., vilket i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning med 22 500 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna II: 160 och II: 219.

Utskottet. Såsom framgår av det anförda har departementschefen — i
avvaktan på pågående utredning rörande organisationen och arbetsuppgifterna
för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut — icke varit
beredd tillstyrka andra förändringar av institutets organisation än sådana
som inte kunna tänkas föregripa utredningens framtida ställningstaganden.
I enlighet härmed har, förutom anslagshöjningar av automatisk karaktär,
tillstyrkts en uppräkning av anslaget med 52 575 kr. för anställande
av viss extra personal. Härigenom skulle möjliggöras anställande av
ytterligare tre teleprinterbiträden i Ag 7, en expeditionsvakt likaså i Ag 7
och en telefonist i reglerad befordringsgång.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

61

I motionerna I: 149 och II: 160 har hemställts, att riksdagen måtte anvisa
erforderliga medel till institutet för att organisera och tillhandahålla
väderleksrapporter med telesvarare för jordbrukets tjänst. Utskottet vill för
sin del inte bestrida att skäl i och för sig tala för ett system av den i motionerna
föreslagna typen. Emellertid finner utskottet frågan härom vara av
sådan art, att den faller inom ramen för den förenämnda utredningen, som
hl. a. har att ta ställning till omfattningen av institutets arbetsuppgifter,
och kan fördenskull inte tillstyrka det av motionärerna framförda förslaget.

I motionen II: 219 har yrkats, såvitt nu är i fråga, att institutets personal
för nästa budgetår skulle förstärkas med ett teleprinterbiträde i stället
för av Kungl. Maj:t föreslagna tre. Med hänsyn till teleprinternätets utbyggnad
anser utskottet den av Kungl. Maj :t föreslagna arbetskraftsförstärkningen
på ifrågavarande område vara väl motiverad och kan följaktligen
icke biträda motionärernas förslag.

Mot vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har utskottet
icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 219, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 876 600

2. Arvoden till sakkunniga .............................. 18 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 945 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 424 900

Summa kr. 3 266 200

b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 3 266 200 kr.;

II. att motionerna I: 149 och II: 180 ej må av riksdagen
bifallas.

35 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 122 och 123), som innebär
en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 6 100 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Undervisning för budgetåret 1958/59 anvisa
elt anslag av 24 600 kr.

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

36:o) Sveriges meteorologiska oeh hydrologiska institut: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 123—125), som innebär
anslagshöjning för nästa budgetår med 65 100 kr., varav 33 000 kr. avse engångskostnader
för inköp av mikrokort m. in. i samband med det geofysiska
året, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 286 000 kr.

37:o) Sveriges meteorologiska och liydrologiska institut: Observatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 125 och 126), som innebär
en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 101 700 kr., avseende
vissa arvodesregleringar i anslutning till beslutade höjningar av statstjänstemännens
löner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Observatörer för budgetåret 1958/59 anvisa
ett anslag av 831 000 kr.

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 126 och

127) , vilket innebär en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med
47 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Telegramkostnader m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 661 000 kr.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 127),
som innebär en med 10 000 kr. minskad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 79 400 kr.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 127 och

128) , vilket innebär en huvudsakligen automatisk uppräkning av anslaget
med 316 000 kr. på grund av utökad uppdragsverksamhet m. in., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 1 553 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

63

41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 41, s. 128 132) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten
för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59,
dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 385 600 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 231 000 kr.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med
286 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 129 och 130).

över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 130).

Departementschefen har anfört följande.

»Den pågående ökningen av civilflygtrafiken, icke minst den inrikes, har
gjort det ofrånkomligt att redan innevarande år förstärka flygsäkerhetstjänsten
på vissa punkter. På flygplatserna i Jönköping och Nordmaling
har institutet i samråd med luftfartsstyrelsen sålunda placerat en tjänsteman
för att ombesörja observationstjänsten m. in. Kostnaderna härför
bestrids under innevarande budgetår från luftfartsverkets driftkostnadsstat.
För nästa budgetår torde medel för en tjänst som assistent i
Ae 12 på vardera av dessa platser i stället böra upptagas under förevarande
anslag. Vidare har Kungl. Maj:t med anledning av flygtrafiken
mellan Stockholm och Moskva medgivit institutet att överskrida anslaget
för att kunna anställa en radiotelegrafist vid Stockholm—Bromma flygväderlekstjänst.
Behovet av en dylik tjänst får anses vara stadigvarande,
varför jag tillstyrker, att institutet för nästa budgetår erhåller medel för
en tjänst som radiotelegrafist i Aell. — De av mig sålunda föreslagna
nya tjänsterna medför ett ökat medelsbehov av 40 130 kr.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, tillstyrker jag att två kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 vid Göteborg—''Torslanda flygväderlekstjänst
uppflyttas till kanslibiträdesbefattningar i Ao 7 samt att två tjänster som
meteorologassistent i Ae 11 i Malmö resp. Visby förändras till förste meteorologassistenltjänster
i Ae 13. Kostnaderna för dessa tjänsteförändringar
beräknar jag till 4 040 kr.

Övriga av institutet framförda yrkanden om personalförstärkning,
tjänsteförändring och ersättning för obekväm arbetstid anser jag mig ej
kunna biträda.

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

De automatiska utgiftsstegringarna under anslaget i anledning av omräkningar
beräknar jag lika med institutet till 142 490 kr.

I vad avser omkostnaderna tillstyrker jag att en byvindmätare får inköpas
till en kostnad av 8 000 kr. Samtidigt nedgår medelsbehovet med
40 000 kr. avseende för innevarande budgetår beräknat engångsbelopp.

I enlighet med det anförda skulle anslaget uppföras med (1 231 000 +
40 130 + 4 040 + 142 490 + 8 000 — 40 000) i runt tal 1 385 600 kr.

Ett kontor sbiträde bör jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången
erhålla ordinarie anställning. I personalförteckningen bör uppföras
två kanslibiträden i Ao 7 medan ett kontor sbiträde i Ao 5 utgår.»

Utskottet. Under omförmälan av att riksdagen numera fattat beslut i
enlighet med Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar
gemensamma frågor i förevarande sammanhang gjorda framställning
får utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad
Kungl. Maj :t i övrigt i detta sammanhang föreslagit, hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1958 förordade
ändringar;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1958/59:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 65 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................................... 1 103 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 153 200

Omkostnader, förslagsvis ................................. 63 200

Summa kr. 1 385 600

c) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 1 385 600 kr.

42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska
stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 132), som för
nästa budgetår innebär en automatisk uppräkning av anslaget med 94 500
kr. för löneregleringar m. in., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

65

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska
institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 704 500 kr.

43 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland

in. ni. Kungl. Maj:t har (punkt 43, s. 132—135) föreslagit riksdagen dels
att till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland in. in.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 063 600 kr., dels ock
bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna Sveriges deltagande i kostnaderna
för vissa fasta telekommunikationsanläggningar i nordatlantområdet.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 753 600 kr.

Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut har bl. a. hemställt,
att anslaget för nästa budgetår höjes med 310 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 133 och 134).

Departementschefen har anfört följande.

»Sveriges bidrag till väderleksstationerna i Nordatlanten har av institutet
beräknats komma att behöva ökas med 310 000 kr. för nästa budgetår.
ökningen är att betrakta som i stort sett automatisk. Bidraget till
väderleksstationerna på Grönland har institutet uppskattat till oförändrat
200 600 kr. Institutets beräkningar har icke givit mig anledning till erinran.
I enlighet härmed torde anslaget böra uppföras med (753 600 +
310 000) 1 063 600 kr.

Luftfartsstyrelsen och institutet har gemensamt hemställt, att Kungl.
Maj :t måtte utverka riksdagens tillstånd att godkänna Sveriges deltagande
i kostnaderna för vissa nya fasta telekommunikationer i nordatlantområdet.
Dessa anläggningar skulle inkluderas i de internationella överenskommelser
den 25 september 1956 rörande flygsäkerhetstjänsten på Island
samt ekonomiskt bidrag till Danmark för meteorologiska tjänster och
radioanläggningar på Grönland och Färöarna, som Kungl. Maj:t efter bemyndigande
av riksdagen för Sveriges del godkänt den 8 mars 1957.
Sveriges andel av kostnaderna beräknas till omkring 153 000 kr., som ej
kommer att belasta budgeten förrän under budgetåret 1959/60. Med hänsyn
till den stora betydelse för bl. a. ökad flygsäkerhet, som det föreslagna
nya fasta telekommunikationssystemet över Nordatlanten innebär, anser
jag, att Sverige icke kan undandraga sig att deltaga i den gemensamma
finansieringen av kostnaderna härför. Kungl. Maj:t torde i enlighet härmed
böra inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna Sveriges deltagande
i utgifterna för ifrågavarande anläggningar.»

Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört
och förordat har utskottet icke funnit anledning till erinran.

5- 440 cs Bihang till riksdagens protokoll I9åti. ti samt. Nr ti

66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må

a) till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 063 600 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna Sveriges deltagande
i kostnaderna för vissa fasta telekommunikationsanläggningar
i nordatlantområdet.

Byggnadsväsendet

44:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 44, s.
136—144) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1958/59, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 689 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 346 700 kr.

Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 738 100 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 136—140).

Över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret och statens
lönenämnd (s. 140—142).

Departementschef en har till en början erinrat om att byggnadsstyrelsen
i huvudsak erhöll sin nuvarande utformning den 1 juli 1925. Utvecklingen
inom byggnadsväsendets och samhällsbildningens område har sedan dess
givetvis medfört väsentligt utökade och förändrade arbetsuppgifter för
styrelsen. I likhet med styrelsen och de hörda remissorganen säger sig departementschefen
ha funnit det nödvändigt att låta företaga en översyn
av styrelsens arbetsuppgifter och organisation. Det är departementschefens
avsikt att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga
för att verkställa ifrågavarande översyn, som även skulle omfatta
länsarkitektsorganisationen.

Härefter konstaterar departementschefen, att de förslag som styrelsen
framlagt för nästa budgetår måste prövas under beaktande av att ett kommande
utredningsresultat icke föregripes samt anför fortsättningsvis.

»I enlighet med styrelsens förslag torde två arkitekttjänster i Ag 23 och
Ag 21 å utredningsbyrån böra förändras till extra ordinarie i samma lönegrader,
varvid förutsättes att avlöningarna även i fortsättningen skall be -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

67

stridas irån anslaget till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
in. in.

Vad därefter angår styrelsens förslag om inrättande av nya tjänster har
jag funnit att den utvidgning av det under styrelsens förvaltning stående
fastighetsbeståndet, som förekommit under senare år, gör det nödvändigt
lör styrelsen att få anställa ytterligare en byggnadskontrollant på intendentsbyråns
inrikesavdelning. Jag föreslår därför att en tjänst som byråingenjör
i Ae 21 inrättas för detta ändamål, vilket medför ett ökat anslagsbehov
av 22 884 kr. Med hänsyn till den ökade arbetsbörda, som under
senare år pålagts intendentsbyråns hyresavdelning, torde styrelsens förslag
om inrättande av en amanuensbefattning i reglerad befordringsgång
å denna avdelning böra bifallas. I enlighet härmed bör anslaget uppräknas
med 20 643 kr.

I överensstämmelse med styrelsens förslag bör för särskilda anläggningar
inrättas en tjänst som stationsmästare i Ae 13. Kostnaden härför
uppgår till 13 599 kr. Vidare torde böra upptagas 5 500 kr. för övertidsersättningar
till viss maskinpersonal. Då medelsbehovet å andra sidan
nedgår med 8 100 kr. avseende tidigare beräknade medel för vikarier åt
maskinmästare och maskinist, skulle merkostnaden uppgå till 10 999 kr.

Beträffande den av byggnadsstyrelsen föreslagna förstärkningen av den
värmetekniska avdelningen för ett bättre utnyttjande av möjligheterna till
besparingar på bränsleområdet anser jag mig endast kunna tillstyrka inrättande
av ytterligare eu underinspektörsbefattning i Ae 17 till en kostnad
av 18 611 kr. I övrigt torde avdelningens organisation och personalbehov
böra bedömas av den planerade organisationsutredningen. I detta
sammanhang vill jag anmäla att byggnadsstyrelsen i skrivelse den 29 juni
1957 redovisat resultatet av den av statsutskottet vid 1957 års riksdag
(SU 6 s. 65) begärda översynen av den ekonomiska uppgörelsen mellan
staten och landstingen rörande anslutning till styrelsens bränslekontrollerande
verksamhet. Kungi. Maj:t har sedermera genom beslut den 1 november
1957 bemyndigat styrelsen att för år 1958 och tills vidare bestämma
bidragen från de landsting, som önskar vara anslutna till denna
verksamhet, i huvudsaklig överensstämmelse med de i nämnda skrivelse
angivna grunderna.

Byggnadsstyrelsens övriga förslag till löneregleringar och personalförstärkningar
anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar m. in.
samt för omräkning på grund av löneregleringen för åren 1957 och 1958
beräknar jag i likhet med byggnadsstyrelsen till (34 818 + 234 300)
269 118 kr.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (3 346 700 + 22 884
+ 20 643 + It) 999 + 18 611 + 269 118) i runt tal 3 689 000 kr.

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i958

I styrelsens personalförteckning bör uppföras, beträffande byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet, en byråingenjör i Ae 21 och i fråga om
av utredningsmedel avlönad personal två arkitekter i Ae 23 resp. Ae 21.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Åkesson (1:51) och den andra inom andra kammaren av herrar
Olof son och Nilsson i Lönsboda (II: 59), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att snarast och om möjligt fr. o. in. budgetåret 1958/59 riksantikvarieämbetet
efter förstärkning med lämpligt antal arkitekter helt
måtte överta de ärenden, som nu handläggas av byggnadsstyrelsens kulturhistoriska
byrå och riksantikvarieämbetet gemensamt, samt att byggnadsstyrelsens
kulturhistoriska byrå därefter måtte upphöra;

dels ock en inom andra kammaren av herr Löfgren in. fl. väckt motion
(11:219) vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att förevarande anslag upptages
till 3 668 357 kr., vilket i förhållande till Kung], Maj :ts förslag innebär
en minskning med 20 600 kr.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna II: 59 och II: 219.

Utskottet. I likhet med byggnadsstyrelsen och de remissinstanser som
yttrat sig över dess petita har departementschefen funnit det nödvändigt
att låta företaga en översyn av styrelsens arbetsuppgifter och organisation.
Departementschefen säger sig därför ha för avsikt att inhämta Kungl.
Maj:ts bemyndigande att få igångsätta ifrågavarande utredning genom tillkallande
av särskilda sakkunniga. Kungl. Maj:ts förslag är därför avpassat
så att icke ett framtida utredningsresultat föregripes. Förslaget innebär, förutom
vissa automatiska utgiftsstegringar för lönereglering in. m. och extraordinariesättning
av vissa tjänster, i huvudsak utökning med en byråingenjörstjänst
i Ae 21 för fastighetsunderhållet, en amanuenstjänst å intendentsbyråns
hyresavdelning, viss personalförstärkning för särskilda anläggningar
samt en underinspektörstjänst i Ae 17 på värmetekniska avdelningen.

Det i de båda likalydande motionerna I: 51 och II: 59 framlagda förslaget,
som syftar till en överflyttning till riksantikvarieämbetet av de arbetsuppgifter
som f. n. handläggas av byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå,
stöder sig på ett av statens byggnadsbesparingsutredning i december 1957
framlagt betänkande (SOU 1957:47). Detta är f. n. föremål för remissbehandling.
I anledning härav och med hänsyn till den av departementschefen
förutskickade organisationsutredningen rörande byggnadsstyrelsen
finner sig utskottet icke kunna tillstyrka det av motionärerna framförda
yrkandet.

Icke heller kan utskottet biträda det i motionen II: 219 framställda förslaget,
som syftar till att förenämnda amanuenstjänst å intendentsbyråns

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 195S

69

hyresavdelning inte skulle inrättas. Enligt utskottets mening motiverar
nämligen hyresverksamhetens utökning, både avseende förhyrning av lokaler
för statsverkets räkning och uthyrning av lokaler i det statliga fastighetsbeståndet,
väl Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i förevarande sammanhang anfört och förordat, hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen 11:219, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1958 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59;

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 343 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 657 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 480 600

Säger kr. 3 483 400

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 74 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 28 300

Säger kr. 205 600

Summa kr. 3 689 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 3 689 000 kr.;

II. att motionerna 1:51 och 11:59 ej må av riksdagen bifallas.

45 :o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 45, s. 144 och 145), innebärande en med 43 100 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 412 900 kr.

70

Statsutskottets utlåtande nr 6‘ ur 1958

46:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
46, s. 145 och 146) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
4 825 900 kr.

Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt att anslaget höjes med 855 900 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom jag framhållit vid behandlingen av byggnadsstyrelsens avlöningsanslag
är det min avsikt att få igångsätta en särskild utredning rörande
styrelsen och länsarkitektsorganisationen. Med hänsyn härtill är jag icke
beredd att tillstyrka av styrelsen föreslagen personalförstärkning. Ej heller
styrelsens förslag om löneregleringar torde böra upptagas i detta sammanhang.

Det ökade medelsbehovet i anledning av löneklassuppflyttningar samt
löneregleringar för åren 1957 och 1958 upptager jag i enlighet med styrelsens
beräkningar till (52 293 + 594 300) 646 593 kr.

Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med (4 179 300 +
646 593) i runt tal 4 825 900 kr. att fördelas på olika poster på sätt framgår
av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
alt tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 953 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 733 100

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
in. fl., förslagvis .................................... 456 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 682 800

Summa kr. 4 825 900

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 825 900 kr.

47:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47, s. 147), innebärande en med 4 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

71

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisutionen: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
507 500 kr.

48:o) Bidrag till upprättande av regionplaner in. m. 1 enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 147 och 148) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kr.

49:o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. ni. inom
vissa strandområden. Kungl. Maj :t har (punkt 49, s. 148 och 149) föreslagit
riksdagen att till Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
in. m. inom vissa strandområden för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget upptages med ett till
50 000 kr. sänkt belopp.

Departementschefen biträder styrelsens förslag.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Nihlfors väckt motion (II: 312), i vilken hemställts, att
förevarande anslag anvisas med ett till 10 000 kr. sänkt belopp.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har icke funnit anledning att frångå Kungl. Maj:ts förevarande
anslagsberäkning och kan följaktligen icke biträda det i motionen
II: 312 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majt:s förslag och
med avslag å motionen II: 312, till Ersättningar på grund av
förbud mot bebyggelse m.m. inom vissa strandområden för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

50 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 149 och 150), som innebär
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 190 000 kr.

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Tekniska institut

51 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 51, s. 151—153)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat
för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59,
dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 838 300 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 734 400 kr.

Direktionen för statens väginstitut har bl. a. hemställt om en höjning av
anslaget med 110 400 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få
hänvisas till propositionen (s. 151 och 152).

Departementschefen har, i avvaktan på pågående organisationsundersökning
beträffande väginstitutet, icke varit beredd förorda några andra
anslagshöjningar än automatiska.

För löneregleringar o. d. uppräknas anslaget med 112 600 kr. I övrigt
biträder departementschefen förslagen om uppräkning med 1 000 kr. av
posten för övriga expenser och 1 500 kr. för bibliotekskostnader. Uppdragsmedlen
beräknas slutligen öka med 11 200 kr.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut att tilllämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 362 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 96 300

Säger kr. 691 600

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -

vis ............................................................ 368 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 55 900

Säger kr. 423 900

Säger för avlöningar kr. 1 115 500

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958 73

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis
...................................................... 144 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000

Säger för omkostnader kr. 244 500

Summa kr. 1 360 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.......... 519 700

Säger kr. 521 700

Nettoutgift kr. 838 300

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 838 300 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

52:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 52, s. 153), som innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

53:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 53, s. 153—156) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Statens
geotekniska institut: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 934 900 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 771 600 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har hemställt, att anslaget
höjes med 223 800 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets skrivelse torde få
hänvisas till propositionen (s. 154 och 155).

över institutets framställning ha utlåtanden avgivits av statskontoret
och statens lönenämnd (s. 155 och 156).

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

Departementschef en, som icke varit beredd tillstyrka någon personalförstärkning,
har föreslagit, att en ingenjörstjänst i Ag 15 och en laboratoriebiträdest
jänst i Ag 7 extraordinariesättas. Till avlöningar för biträdande
personal för uppdragsverksamheten och för automatiska utgiftsstegringar
för löneklassuppflyttningar in. in. upptages i likhet med direktionens förslag
100 000 kr. resp. 63 268 kr.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlönings s lat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 95 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 2 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 365 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 71 600

5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta tionsuppdrag

in. in., förslagsvis ........................ 400 000

Summa kr. 934 900

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 934 900 kr.

54:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 156 och 157), som innebär eu uppräkning av
anslaget med 3 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
439 500 kr.

55ro) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 55, s. 157 och 158), innebärande en med 20 000 kr.
minskad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
20 000 kr.

Statsutskottets utlåtande lir 6 år 1958

75

Statens elektriska inspektion ra. m.

56:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 56, s. 159 och 160) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens elektriska inspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Statens
elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 482 500 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med ett belopp av 408 400 kr.

Kommerskollegium har bl. a. hemställt, att anslaget höjes med 86 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av kollegiets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 159).

Departementschefen tillstyrker i fråga om personalökningar, afl en
tjänst som biträde i reglerad befordringsgång inrättas. Kostnaden härför
beräknas till 10 009 kr. I övrigt förordas en uppräkning med sammanlagt
64 042 kr. för automatiska löneökningar.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 235 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 180 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 66 600

Summa kr. 482 500

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 482 500 kr.

57:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 160), vilket innebär en nedräkning av
anslaget för nästa budgetår med 800 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
46 800 kr.

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1958

58:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 161), som innebär en uppräkning av
anslaget med 1 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för
elektrisk ström för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kr.

Dj urgårdsnämnden

59 ro) Djurgårdsnämiulen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s.
162 och 163) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i
personalförteckningen för dj urgårdsnämnden uppföra eu befattning som
byrådirektör i Ae 26, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för nämnden, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59, dels ock till Dj urgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 166 100 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 147 500 kr.

Djurgårdsnämnden har bl. a. hemställt, att anslaget höjes med 25 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas
till propositionen (s. 162).

Departementschefen har, i anledning av nämndens förslag att dess
kanslichef måtte erhålla extra ordinarie anställning såsom byråchef i Be 1
förordat, att en tjänst som byrådirektör i Ae 26 inrättas. Därvid förutsättes
att innehavaren liksom hittills skall fungera som chef för nämndens kansli.

1 övrigt har departementschefen endast ansett sig kunna tillstyrka automatiska
löneökningar om sammanlagt 18 584 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft eu
inom andra kammaren av fru Sandström och herr Wedén väckt motion
(II: 399), i vilken, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte besluta
att förevarande anslag upptages med 141 300 kr. samt att Kungl. Maj :t bemyndigas
i övrigt vidtaga de åtgärder, som i motionen föreslagits i samband
med en däri förordad avveckling av nämnden.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionen.

Utskottet. Vid djurgårdsnämndens tillkomst år 1947 torde ett av de
viktigaste motiven ha varit behovet av ett fristående, opartiskt organ
för handhavandet av den fortsatta exploateringen av djurgårdsmarken i
Stockholm. Särskilt avseende fästes vid att riksdagen skulle ha en omedel -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

77

bar insyn och överblick i hithörande frågor och att nämnden fick den
auktoritet som följer av att dess ledamöter är medlemmar av riksdagen.

Nämnden torde alltfort bedriva en markexploatering av icke obetydlig
omfattning. Sedan Stockholms stads egna marktillgångar nästan helt förbrukats
torde staten numera inneha de största exploateringsbara markområdena
i innerstaden. Härigenom ha de nämnden åliggande avvägnings- och
planeringsuppgifterna blivit alltmer viktiga och grannlaga.

Av nämnda skäl och då utskottet inte funnit det utrett, att en avveckling
av djurgårdsnämnden skulle leda till någon minskning av den totala statliga
administrationsapparaten har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka
bifall till motionen II: 399, som syftar till en successiv avveckling av nämnden
och ett överflyttande av dess arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen.
EU bifall till motionärernas yrkande skulle dessutom enligt utskottets
uppfattning på ett ej önskvärt sätt föregripa statsmakternas prövning av
vissa av statens byggnadsbesparingsutredning i ämnet framlagda förslag
(SOU 1957:47), innebärande bl. a. att byggnadsstyrelsen skulle ombildas
till ett affärsdrivande verk med uppgift att handha förvaltning, byggande
och underhåll av statens fastigheter och markområden — med undantag
dock för huvudsakligen försvarets fastigheter samt vissa driftbyggnader.
Även djurgårdsnämndens verksamhet skulle därvid överföras till det nya
ämbetsverket.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Ivungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 399, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckning för
djurgårdsnämnden uppföra en befattning som byrådirektör
i Ae 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
afl tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59.

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 21 600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 127 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 17 000

Summa kr. 166 100

c) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 166 100 kr.

60:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 60,
s. 163) föreslagit riksdagen att till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 10 500 kr.

78 Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

Anslaget är i gällande riksstal uppfört med 10 000 kr.

Djnrgårds nämnden har hemställt, att anslaget höjes med 1 000 kr.

Departementschefen har förordat eu anslagshöjning med 500 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den under
lön gående punkt anmälda motionen II: 309, i vad däri yrkats, att riksdagen
måtte besluta att förevarande anslag anvisas med 7 400 kr.

Utskottet. Det i motionen 11:399 framförda yrkandet om en sänkning
av förevarande anslag äger samband med motionärernas under föregående
punkt redovisade förslag om en succesiv avveckling av djurgårdsnämnden,
vilket förslag utskottet inte ansett sig kunna biträda. Med anledning härav
och då utskottet inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 399, såvitt nu är i fråga, till Djurgårdsnämnden:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 10 500 kr.

Diverse

61:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt fil, s. Ifi4) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för hudgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 352 000 kr.

62:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 62, s. 164 ) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 424 000 kr.

63 :o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Majst medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 63, s. 164 och 165), som innebär en med 10 000 kr.
ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för
av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna
för vissa resor för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

79

64 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 166 och 167), som innehar
en automatisk uppräkning av anslaget med 5,8 mkr. för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för hudgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 89 000 000 kr.

65 :o) Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader, Kungl. Maj :t
har (punkt 66, s. 167) föreslagit riksdagen att till Bidrag till televisionsverksamhetens
driftkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

2 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 700 000 kr.

Departementschefen har, under hänvisning till vad han anfört under
punkt 3, bilaga 27 till statsverkspropositionen, hemställt, att anslaget uppföres
med 2 600 000 kr. för nästa budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mannerskantz m. fl. (I: 287) och den andra inom andra kammaren
av herr Magnusson i Borås m. fl. (11:373), i vilka, såvitt nu är i fråga,
hemställts att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag att till Bidrag
till televisionsverksamhetens driftkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa
ett anslag av 2 600 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Löfgren m. fl. väckt motion
(11:301), vari likaledes yrkats avslag å Kungl. Maj:ts anslagsframställning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna 1:287 och 11:301.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 3
i sitt utlåtande nr 9 vid innevarande års riksdag och med åberopande av
att riksdagen numera fattat beslut i enlighet med vad utskottet däri förordat,
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet
kan således inte biträda det i motionerna 1:287 och 11:373 samt 11:301
framställda förslaget, att riksdagen måtte avslå ifrågavarande medelsanvisning.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1: 287 och IT: 373, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, samt motionen II: 301, till Didrag till televisionsverksamhetens
driftkostnader för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av 2 600 000 kr.

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1958

66 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 168), som innebär en med
15 000 kr. förhöjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 115 000 kr.

67:o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen in. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 68, s. 168—173) föreslagit riksdagen att till Geotekniska undersökningar
i Götaälvdalen in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 150 000 kr.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har under hänvisning till en gemensam
promemoria från statens geotekniska institut och Sveriges geologiska undersökning
— hemställt att för fortsatta och utvidgade geotekniska och
geologiska undersökningar i Götaälvdalen måtte för budgetåret 1958/59
anvisas 630 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Den geotekniska undersökning av markstabiliteten i Götaälvdalen, som
Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande (VI hl 1954 s. 98j genom beslut
den 30 april 1954 uppdrog åt länsstyrelsen i Älvsborgs län att verkställa
med anlitande av statens geotekniska institut och Sveriges geologiska
undersökning, har hittills bedrivits enligt det ursprungligen fastställda
programmet. I december 1956 har institutet redovisat resultatet av den
första, preliminära delen av undersökningen. Under detta anslag har för
ett vart av budgetåren 1956/57 och 1957/58 anvisats 150 000 kr. för fullföljandet
planenligt av undersökningen i dess slutgiltiga etapp.

Det svårartade skred, som den 7 juni 1957 inträffade inom Göta fabrikssamhälle
i älvdalen inom Älvsborgs län, utgör en allvarlig varning för
labiliteten i jämvikten inom vissa delar av dalgången. På Kungl. Maj:ts
uppdrag har geotekniska institutet och Sveriges geologiska undersökning
därför tagit det hittillsvarande undersökningsprogrammet under omprövning.
Instituten har därvid gemensamt förordat en utvidgning och intensifiering
av detsamma i vissa avseenden. Bl. a. krävs en geologisk-geotekniskt
inriktad grundforskning av egenskaper hos älvdalens lersediment
och en undersökning av älvens eroderande och transporterande verksamhet.
Vidare behövs utvidgade fält- och laboratoriearbeten i anslutning till
bl. a. tätare borrprovningar av olika slag. I anledning härav har ämbetsverken
för innevarande budgetår hemställt om ytterligare medel eller
335 000 kr., utöver redan anvisade 150 000 kr. För nästa budgetår äskar
instituten sammanlagt 630 000 kr. för de fortsatta och utvidgade under -

Statsutskottets utlåtande nr 6'' år 1958

81

sökningarna, varav 400 000 kr. för geotekniska och 230 000 kr. för geologiska
undersökningar.

Båda instituten har under hand uppgett, att undersökningarna enligt
det reviderade programmet preliminärt bör kunna slutföras under år 1961.
Det sista budgetår, varunder medel behöver anvisas för detta ändamål,
skulle alltså bli 1960/61. Man avser att avge preliminära rapporter om
stabilitetsförhållandena allteftersom undersökningarna fortskrider.

Det torde vara uppenbart, att ifrågavarande undersökning är av stor
betydelse för bedömandet av föreliggande rasrisker och de säkerhetsåtgärder,
som behöver vidtagas, samt för ställningstaganden på längre sikt
rörande lämplig planering och lokalisering inom älvdalsregionen. Resultaten
av denna empirisk-vetenskapliga undersökning bör därför tjäna till
vägledning för den särskilda kommitté, som i anledning av olyckan vid
Göta tillsatts av Kungl. Maj:t. Vid sidan av den på något längre sikt inriktade
forskningen rörande sambandet mellan lerornas sammansättning
och hållfasthet är det särskilt viktigt att få besked om aktuella rasrörelser
och erforderliga åtgärder i anledning därav.

Frågan om att intensifiera ifrågavarande undersökning har under angivna
förhållanden bedömts så angelägen och brådskande, att Kungl. Maj :t,
såsom tidigare nämnts, från anslaget till oförutsedda utgifter ställt begärda
335 000 kr. till institutens förfogande för täckande av merkostnaderna
under innevarande budgetår för en vidgad undersökning av Götaälvdalen
i enlighet med institutens förslag.

På min begäran har instituten verkställt en ungefärlig beräkning av
den totala kostnaden för det utökade arbetsprogrammet och därvid kommit
till en approximativ siffra av sammanlagt 2 155 000 kr. Detta innebär
en mycket betydande utgiftsstegring i förhållande till det ursprungligen
tänkta programmet, som hösten 1955 kostnadsberäknades till 410 000
kr. En viss begränsning av planerna torde böra ske. Verksamheten bör
i fortsättningen avpassas inom en totalram av sammanlagt 1,7 milj. kr.
Härav har t. o. m. innevarande budgetår 665 000 kr. ställts till förfogande.
Av återstående ca 1 milj. kr. föreslår jag att för nästa budgetår anvisas
500 000 kr., varav 315 000 kr. för geotekniska och 185 000 kr. för geologiska
undersökningar.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en omfattande utvidgning och
intensifiering av de geotekniska och geologiska undersökningar som sedan
en del år bedrivas i Götaälvdalen. Anledningen härtill är närmast det skred
som föregående sommar inträffade vid Göta.

Utskottet finner, med hänsyn till den betydelse en grundlig geoteknisk
och geologisk kartläggning har för det berörda området, Kungl. Maj:ts förslag
vara väl avvägt såväl vad beträffar verksamhetens omfattning under

6—440 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6’ samt. Nr 0

82 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

nästa budgetår som i fråga om den totala kostnadsramen. Utskottet hemställer
följaktligen,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen
in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.

68 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 173), vilket innebär oförändrad inedelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 315 000 kr.

69 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 70,
s. 173), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

Uppskjuten fråga

70 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande
Kungl. Maj:ts under punkten 64 framlagda förslag om bidrag till statens
järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar, vilket utskottet härmed
får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 21 mars 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Ohlon, Gustaf Andersson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist,
Rikard Svensson, Söderberg, Ragnar Bergh, Hesselbom, Jacobsson och
Anders Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg,
Petterson i Degerfors, Thapper, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson
i Stockholm, Widén, Nilsson i Göingegården, Andreasson, fru Wallin,
herrar Löfroth, Lassinantti, Heckscher och Johansson i Norrköping.

Statsutskottets utlåtande nr ti ur 1958

83

Reservationer

1) vid punkten t) (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
in. in.)

a) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Ragnar Bergh, Jacobsson, Rubbestad,
Widcn, Nilsson i Göingegården och Löfroth, vilka ansett att utskottet
hort tillstyrka bifall till motionerna I: 222 och II: 273 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »I anledning
av» och slutar med »360 mkr.», bort ha följande lydelse:

»I anledning av vad departementschefen sålunda föreslagit vill utskottet
erinra om sitt uttalande vid fjolårets riksdag, att under de närmaste åren
kontinuerliga höjningar borde ske av väginvesteringarna, varvid även i
större utsträckning än som tidigare syntes ha skett dessas produktionsfrämjande
natur borde beaktas. Utskottet finner det därför i och för sig
tillfredsställande att eu höjning av medelsomslutningen nu befunnits möjlig.
Med hänsyn dock till de stora eftersläpningar som föreligga på förevarande
område och då ett godtagande av departementschefens förslag
beträffande kostnaderna för arbetena på Halmsjövägen skulle medföra
ytterligare rubbningar i de av den ansvariga vägmyndigheten fastställda
femårsplanerna kan utskottet icke acceptera förslaget i denna del. Utskottet
förordar i stället i enlighet med det i motionerna I: 222 och II: 273
framförda yrkandet att medelsförbrukningen för 1959 fastställes till ett
belopp av 343 mkr. Det i motionen II: 311 framlagda förslaget om en ytterligare
höjning av ramen till 360 mkr. kan utskottet följaktligen icke biträda.
»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»alt riksdagen må, i anledning av departementschefens uttalande
under förevarande punkt och motionen 11:311 samt
med bifall till motionerna 1:222 och 11:273, i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.»

b) av herrar Näsström, Birger Andersson, Bergman, Holmqvisl och
Gustafsson i Stockholm, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande,
som på s. 27 börjar med »I anslutning till» och på s. 28 slutar med »de
kommande åren», bort ersättas med text av följande lydelse:

»I detta sammanhang vill utskottet också framhålla önskvärdheten av
att en plan för det fortsatta vägbyggandet fastställes. Ett av statsmakterna
anlaget långtidsprogram för vägbyggandet skulle tjäna det dubbla
syftet att utgöra underlag för näringslivets planerande och den allmänna
samhällsplaneringen samtidigt som det skulle möjliggöra eu ur såväl
tekniska som ekonomiska synpunkter rationellt bedriven vägbyggnadsverksainhet.
Utskottet är emellertid medvetet om att väginvesteringarnas
storlek måste avvägas i förhållande till de övriga investeringsbehov som

84

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

föreligga eller som kunna uppkomma. Ej heller bortser utskottet från att
jämkningar — närmast innebärande tidsförskjutningar åt ena eller andra
hållet i de olika projektens realiserande — kunna behöva företagas med
hänsyn till växlande stalsfinansiella och allmänekonomiska förutsättningar.

I motionerna 1:222 och 11:273 har hl. a. yrkats att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att 1959 års riksdag förelägges
en översiktlig plan för vägbyggandet. Motionärerna synas därvid
närmast ha åsyftat alt ett sådant långtidsprogram för väginvesteringarna
skulle fastställas, som i huvudsak bygger på förenämnda av delegationen
för översiktlig vägplanering utarbetade »Vägplan för Sverige». Enligt vad
utskottet erfarit är vägplanen f. n. föremål för remissbehandling och torde
därför ännu inte kunna upptagas till prövning inom kommunikationsdepartementet.
Utskottet finner det vidare böra ankomma på Kungl. Maj :t
att fastställa en dylik generalplan för vägbyggandet.»

2) vid punkten 19 (Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar in. in.)
av herrar Ohlon, Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, fröken Elmén,
herrar Widén och Löfroth, vilka ansett alt utskottet bort tillstyrka motionen
11:219, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»Nettoutgiften under förevarande anslag uppgick under budgetåret
1956/57 enligt i statsverkspropositionen lämnad uppgift till 52 800 kr. Vid
budgetårets utgång förelåg vidare en reservationsmedelsbehållning å
92 700 kr., varjämte för innevarande budgetår anvisats ett belopp av
55 000 kr.

Utskottet finner med hänsyn till angivna förhållanden anslaget kunna
upptagas med allenast ett formellt belopp å 100 kr. såsom i motionen II: 219
föreslagits. Med tillstyrkande av bifall i denna del till nämnda motion,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionen II: 219, såvitt nu är i fråga, till Vägoch
vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. in. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.»

3) vid punkten 22 (Statens bilinspektion: Avlöningar)

a) av herrar Ohlon, Hagnar Bergh, Hesselbom, Skoglund i Doverstorp,
fröken Elmcn, herrar Nilsson i Göingegården, Löfroth och Heckscher,
vilka ansett att

dels sista meningen i det stycke av utskottets yttrande på s. 47, som
börjar med »Utskottet har» och slutar med »10 kr.», bort ersättas med
text av följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

85

»Vidkommande åter det i samma motioner framförda yrkandet om en
höjning av avgifterna för kompetensprov för körkort med 10 kronor vill
utskottet erinra om att nämnda avgifter bibehållits oförändrade sedan
1948. Med hänsyn till den försämring av penningvärdet som därefter inträtt
och de ökade krav som numera ställas på bilinspektionens tjänster
tillstyrker utskottet bifall till motionerna i denna del.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 223 och
II: 274, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om en höjning av avgiften för kompetensprov för körkort
med 10 kr.»

b) av herr Anders Johansson

4) vid punkten Sb (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar) av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, fröken
Elmén, herrar Widén och Löfroth, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 61, som börjar med »I
motionen II: 219» och slutar med »motionärernas förslag», bort ha följande
lydelse:

»I motionen II: 219 har, såvitt nu är i fråga, yrkats alt antalet tjänster
som teleprinterbiträden för nästa budgetår skall utökas med en i stället
för av departementschefen förordade tre. Utskottet, som icke kan finna
tillräckliga skäl för en så kraftig personalökning som den av departementschefen
föreslagna, finner sig med hänsyn till önskvärdheten att icke
onödigtvis utvidga institutets organisation under nu pågående organisationsutredning,
böra tillstyrka motionärernas förslag, vilket innebär en
med 22 500 kr. minskad utgiftsökning.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen 11:219, såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, alt tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1958/59:

A v 1ö ningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 876 600

2. Arvoden till sakkunniga .............................. 18 800

3. Avlöningar till icke-ordinaric personal ......... 1 930 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 417 400

Summa kr. 3 243 700

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
3 243 700 kr.;»

5) vid punkten H (Byggnadsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Olilon,
Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, fröken Elmcn, herrar Widén
och Löfroth, vilka ansett

dels att del stycke i utskottets yttrande, som på s. 68 börjar med »Icke
heller» och på s. 69 slutar med »förslag i ämnet», bort ha följande lydelse:

»Det i motionen II: 219 framställda förslaget, som syftar till att den
av departementschefen förordade amanuenstjänsten å intendentsbyråns hvresavdelning
icke skall inrättas, finner sig utskottet böra biträda, då de
hyresmål som befattningshavaren avsetts för torde vara av övergående natur
och då målens beskaffenhet icke synes vara av så komplicerad art
att en särskild befattningshavare fordras för deras handläggning. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att hyresnämnderna ex officio prövar
grundhyrans skälighet i nyuppförda hus och även i övrigt av egen
drift äro verksamma för införskaffande av erforderlig utredning i hyresregleringsmål.
Med hänsyn till utskottets ståndpunkt torde anslaget ej
uppräknas med 20 643 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen 11:219, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kominunikationsärenden
för den 3 januari 1958 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

t. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 343 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 642 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 475 000

Säger kr. 3 462 800

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 74 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 28 300

Säger kr. 205 600

Summa kr. 3 668 400

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i958

87

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 3 668 400 kr.;»

6) vid punkten W (Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
m. in. inom vissa strandområden) av herrar Ohlon, Jacobsson, Anders
Johansson, Malmborg, fröken Elmén, herrar Widén och Löfroth, vilka ansett
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Då ersättningsreglerna enligt den s. k. strandlagen kunna sägas vara
ganska restriktiva, varom bl. a. den ringa anslagsbelastningen under det
gångna budgetåret bär vittne, finner utskottet Ivungl. Maj:ts beräkning
av medelsbehovet för nästa budgetår vara tilltagen betydligt i överkant.
Utskottet anser det i stället sannolikt, att den föreslagna medelsanvisningen,
såsom föreslagits i motionen II: 312, kan minskas med 40 000 kr. och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionen II: 312, till Ersättningar på grund av
förbud mot bebyggelse m.m. inom vissa strandområden för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kr.»

7) vid punkten 65 (Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader)
av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och Heckscher.