Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1958/59 under femte huvudtiteln,
avseende anslagen inom socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner
m. m.

(3:e avd.)

Socialdepartementet

1 :o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
i propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,
s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 3 januari 1958), vilket innebär utbyte av en kanslibiträdestjänst i
Ao 7 mot en kontoristtjänst i Ao 9 och utökning av antalet kontor sbiträdesbefattningar
i Ao 5 från sex till åtta samt en med 171 000 kronor ökad
medelsanvisning till följd av löneplansrevisionen m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialdepartementet, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 591 500

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ....................................... 293 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 269 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 139 500

Summa kronor 1 341 000;

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 341 000 kronor.

1—337 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 5

2

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär att vissa expenser för den för
social- och inrikesdepartementen gemensamma regeringsrättsbyrån, vilka
f. n. bestrides från inrikesdepartementets anslagspost till övriga expenser,
fr. o. m. nästa budgetår skall belasta socialdepartementets motsvarande
anslagspost, samt en uppräkning av sistnämnda anslagspost på grund härav
och med hänsyn till ökat medelsbehov i övrigt med 9 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.

3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 4—It) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
socialstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels
ock till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 644 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 155 000 kronor.

En befattning å lagbyrån som kanslibiträde i Ae 7 utbytes mot en kontoristtjänst
i Ae 9. Beträffande byrån för löne- och sysselsättningsstatistik
beräknas medel för ett biträde i reglerad befordringsgång för arbetsuppgifter,
vilka f. n. bestrides med anlitande av medel från anslaget till
Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska specialundersökningar.
Ä andra sidan föreslås personalen på byråns stansningsavdelning
minskad med ett biträde. Denna minskning möjliggöres genom
den förnyelse av styrelsens maskinbestånd, vartill beräknas medel vid behandlingen
av styrelsens omkostnadsanslag.

Med hänsyn till vikten av att åtgärder vidtages för intensifiering och
förbättring av vården vid de erkända vårdanstalterna för alkoholmissbrukare
föreslås, att 15 000 kronor beräknas för att möjliggöra anlitande i
viss utsträckning inom nykterhetsvårdsbyrån av psykologiskt skolad expertis.

Såsom en följd av att under socialstyrelsens omkostnadsanslag föreslås
anvisande av medel för inköp av en präglingsmasltin minskas styrelsens
avlöningsanslag med ett belopp, som motsvarar avlöningen till ett biträde
i reglerad befordringsgång under ett halvt år.

Det tillstyrkes, att en befattning som byråinspektör i Ae 19 på barna -

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

3

vårdsbyrån, en expeditionsvaktstjänst i Ae 7 och en tjänst som kanslibiträde
i Ae 7 överföres till ordinarie stat. Antalet kontorsbiträden i Ao 5
minskas med 5 till 75 varjämte medel under ordinarieposten beräknas för
47 sådana tjänster.

De i det föregående angivna förslagen föranleder med beaktande av
omräkningsposterna en ökning av medelsbehovet under anslaget med
489 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag än att en viss omfördelning bör ske mellan de i avlöningsstaten
under ordinarie- och icke-ordinarieposterna upptagna beloppen. På grund
härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 667 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 38 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 440 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 497 000

Summa kronor 3 644 000;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 3 644 000 kronor.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4,
s. 11 och 12), vilket innebär en minskning av anslaget med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss
personal för större statistiska specialundersökningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 5, s. 12—14), vilket innebär en ökning av anslaget med 76 100
kronor, varav 5 000 kronor till reseersättningar, 8 000 kronor till bränsle,

4

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

lyse och vatten, 20 600 kronor för hyra av statistikmaskiner, 35 500 kronor
till övriga expenser för eget behov, 6 000 kronor till expenser för
annat än eget behov och 6 000 kronor för publikationstryck varjämte inkomstposten
höjes med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 607 700 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut
m. fl. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 15), vilket
innebär en minskning av anslaget med 15 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska
centralbyråns utredningsinstitut m. fl. för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 166 500 kronor.

7 :o) Levnadskostnadsundersökning. Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 15
och 16) föreslagit riksdagen att till Levnadskostnadsundersökning för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 450 000 kronor. Från anslaget bestrides kostnaderna för
utförande av en levnadskostnadsundersökning, avseende ar 19a8, i den
mån dessa kostnader ej bestrides från det under nionde huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område.

Socialstyrelsen erinrar, att styrelsen i sitt förslag rörande metod för
levnadskostnadsundersökningen förutsatte, att undersökningen med hänsyn
till den planerade korta observationsperioden, en månad, finge kompletteras
med en intervjuundersökning rörande varaktiga konsumtionsvaror.
Styrelsen har nu utarbetat en preliminär plan för en sådan intervjuundersökning.
Undersökningen skulle draga betydande kostnader. Enbart
för intervjuarbete beräknas en kostnad av 75 600 kronor. För planering
och bearbetning torde kostnaderna bli än högre. Emellertid bär möjlighet
yppats att ifrågavarande uppgifter i stället skulle kunna erhållas genom
en sparandeundersökning, som konjunkturinstitutet planerar för 1958.

Även om erforderliga uppgifter kan erhållas i samband med sparandeundersökningen,
måste rätt omfattande bearbetningar göras inom socialstyrelsen.
Medel måste därför beviljas för att under budgetåret 1958/59
bibehålla den arbetsledning, som är knuten till levnadskostnadsundersökningen
och som avlönas från förevarande anslag. Styrelsen beräknar medel
för en förste aktuarietjänst i Ag 23, en förste kansliskrivartjänst i Ag 12
samt för särskilda bearbetningskostnader, tillhopa 49 000 kronor.

Departementschefen kan icke förorda, att det belopp som redan ställts

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

5

till förfogande för genomförande av levnadskostnadsundersökningen ökas
med mer än 25 000 kronor för de merkostnader, som uppkommer för undersökningen
rörande varaktiga konsumtionsvaror.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Mannerskantz och Birke (1:279) och den andra inom andra
kammaren av herr Dickson och fru Lidman-Frostenson (II: 368), i vilka
motioner —- såvitt nu är i fråga — hemställes, att riksdagen måtte avslå
förslaget om ett anslag för budgetåret 1958/59 till levnadskostnadsundersökning
av 25 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lindblom och Aastrup (I: 280) och den andra inom andra
kammaren av herrar Löfroth och Rydén (II: 396), i vilka motioner -—- såvitt
nu är i fråga — hemställes, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts
förslag om anvisande av 25 000 kronor till levnadskostnadsundersökning.

Angående motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna
I:279 och I:280.

Utskottet. Med hänsyn till de betydelsefulla behov, vilka ifrågavarande
levnadskostnadsundersökning är avsedd att tillgodose, vill utskottet icke
motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av ytterligare 25 000 kronor
för undersökningens genomförande. Utskottet avstyrker sålunda förevarande
motionsyrkanden.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 279 och II: 368 samt I: 280
och II: 396, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Levnadskostnadsundersökning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 kronor.

8:o) Statens soeialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 16 och 17), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 70 000 kronor med hänsyn till belastningen och de beslutade
höjningarna av statstjänstemännens löner, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:

6

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -

vis ............................................................ 352 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 48 000

Summa kronor 400 000;

b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

9:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 17 och 18), vilket innebär en ökning
av anslaget med 8 700 kronor med hänsyn till ökat medelsbehov för reseersättningar
och expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
112 900 kronor.

10 :o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 10, s. 18—20), vilket innebär en med 24 400 kronor ökad medelsanvisning
med hänsyn till företagen reglering av vissa arvoden vid
domstolen samt 1957 års lönereglering och löneklassuppflyttning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 21 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 91 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 65 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 12 000

Summa kronor 190 900;

b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 190 900 kronor.

11 :o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 11, s. 20), vilket innebär en minskning av anslaget med 200
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 17 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

7

12 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 20 och 21) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän
för medling i arbetstvister in. in.: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 235 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen anför att utgifterna under anslagen till avlöningar
och omkostnader för förlikningsmannaorganisationen m. m. har varierat
avsevärt olika budgetår på grund av de växlande förhållandena på arbetsmarknaden.
De senaste budgetåren har utgifterna varit relativt låga. Departementschefen
anser, att tillräcklig anledning till omräkning av anslagsbeloppen
emellertid inte föreligger. Nu ifrågavarande anslag föreslås sålunda
i enlighet med socialstyrelsens förslag anvisat med oförändrat belopp.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 280 och II: 396
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte bestämma
förevarande anslag till 185 000 kronor, innebärande en minskning i jämförelse
med Kungl. Maj :ts förslag med 50 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:280.

Utskottet är med hänsyn till de avtalsförhandlingar som kan väntas
instundande höst icke berett förorda någon minskning av medelsanvisningen
under anslaget. Utskottet avstyrker sålunda förevarande motionsyrkande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 280 och II: 396, såvitt nu är i
fråga, till Förlikningsman för medling i arbetstvister m.m.:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 235 000 kronor.

13 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.; Omkostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt 13, s. 21) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän
för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 000 kronor.
Departementschefen förordar att anslaget uppföres med oförändrat
belopp.

8

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 280 och II: 396
har såvitt nu är i fråga —■ hemställts, att riksdagen måtte bestämma
förevarande anslag till 30 000 kronor, innebärande en minskning i jämförelse
med Ivungl. Maj :ts förslag med 10 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:280.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under föregående
punkt avstyrker utskottet motionerna 1:280 och 11:396 jämväl i vad de
berör förevarande anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 280 och II: 396, såvitt nu är i
fråga, till Förlikningsmän för medling i arbetstvister m.m.:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.

Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.

14:o) Mödrahjälp. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 22—24) föreslagit
riksdagen att till Mödrahjälp för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 500 000 kronor.

Föredragande statsrådet anför, att mödrahjälpens framtida ställning
inom vår socialpolitik behandlades av statsmakterna i samband med genomförandet
av moderskapsförsäkringen och socialhjälpslagen. Därvid
beslöts, att mödrahjälpen skulle bestå som självständig hjälpform. Sedermera
har emellertid mödrahjälpen ånyo upptagits till behandling. 1956
framlade sålunda familj eberedningen förslag till en genomgripande omorganisation
av mödrahjälpen. Förslaget innebar bl. a., att mödrahjälpen
skulle anknytas till den av de allmänna sjukkassorna administrerade moderskapshjälpen
och utgå som förhöjd grundpenning enligt schematiserade
regler — inkomster och barnantal--och alltså utan mera individuali serad

behovsprövning. Mödrahjälpsnämnderna skulle härigenom bli överflödiga.
Vid remissbehandlingen kritiserades detta förslag under påpekande
av vissa nackdelar, som föreföll svåra att undvika, därest det föreslagna
systemet komme att genomföras.

Därefter utarbetades inom socialdepartementet ett alternativt förslag,
som i huvudsak innebar att mödrahjälpen skulle behållas som en särskild

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

9

behovsprövad hjälpform men att administrationen av densamma skulle
helt överföras till barnavårdsnämnderna. Kostnaderna för mödrahjälpen
skulle härvid fördelas mellan staten och kommunerna på samma sätt som
kostnaderna för bidragsförskotten och utfyllnadsbidragen, d. v. s. kommunerna
skulle svara för en fjärdedel. Mödrahjälpsnämnderna skulle även
enligt detta förslag avskaffas. Promemorian i fråga har remissbehandlats,
varvid meningarna varit starkt delade.

Vid den fortsatta prövningen av denna fråga har föredragande statsrådet
bl. a. beaktat de uttalanden, som gjorts av 1957 års riksdag med
anledning av vissa av riksdagens revisorer anförda synpunkter på socialvården
och socialpolitiken. Statsutskottet anförde (uti. nr 93, s. 50—53)
sålunda bl. a. att, ehuru statsmakterna i sina ställningstaganden i socialpolitiska
frågor otvivelaktigt beaktat behovet av en ändamålsenlig organisation,
en viss splittring på detta område alltjämt kvarstår. Vidare uttalade
utskottet, att i samband med frågan om förbättring av pensioneringen
kommer att aktualiseras ett flertal frågor, som torde få betydande
återverkningar inom andra delar av socialpolitiken. Men även bortsett
härifrån kan man räkna med att socialpolitiken också i framtiden måste
fortgående omprövas samt anpassas efter samhällsutvecklingen i övrigt.
Därvid är det givetvis av värde att ha tillgång till så noggranna uppgifter
som möjligt om socialpolitikens faktiska innebörd och verkningar. Utskottet
ställde sig därför i princip positivt till tanken att en kartläggning
och analys härav kommer till stånd, när Kungl. Maj :t finner tidpunkten
lämplig. Utskottet tänkte sig därvid en — åtminstone till en början —
huvudsakligen statistisk kartläggning av de lägsta inkomsttagargrupperna,
deras ekonomiska läge och hur deras behov tillgodoses genom den nuvarande
socialpolitikens utformning. Förenklingar i administrationen kommer
också att aktualiseras vid prövningen av förslaget till ny barnavårdslag,
ansåg utskottet. Riksdagen beslöt att i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom
sin mening ge till känna vad utskottet anfört.

I detta sammanhang erinras även om att remissbehandlingen av förslaget
till ny barnavårdslag avslutats under hösten 1957 och att ett rikhaltigt
material av synpunkter och erfarenheter därvid redovisats. En överarbetning
av förslaget blir nu nödvändig. Barnavårdsnämndernas och
andra sociala organs uppgifter och arbetsmetoder träder härvid i förgrunden.
De familjepolitiska åtgärderna får vid en sådan överarbetning ses i
sitt sammanhang med socialpolitiken i övrigt.

Härvidlag torde det visa sig av värde att få en kartläggning av vilka
medborgargrupper — familjer, ensamstående med barn och fysiskt eller
psykiskt handikappade — som lider av materiell brist eller av sociala anpassningssvårigheter.
Med de ekonomiska strukturförändringarna i vårt
samhälle och sedan de stora socialförsäkringsfrågorna blivit lösta kan man
anta att dessa minoriteter i särskilt hög grad kommer att uppmärksammas

10

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

inom socialpolitiken. Detta kommer även att påverka barnavårdens utformning.

Som underlag för en prövning av den sociala biståndsverksamhetens
medel och metoder planeras f. n. inom socialdepartementet en statistisk
kartläggning i nära överensstämmelse med tankegångarna i statsutskottets
förenämnda uttalande. I ljuset av en sådan kartläggning kan det visa
sig lämpligt att företa en omprövning av vissa ekonomiska stödformer och
deras administration, varvid såväl mödrahjälpen som vissa sidor av barnavården
kan konnna i blickfältet.

Den omprövning av mödrahjälpen, som i det föregående berörts, bör
lämpligen upptagas i detta större sammanhang. Mödrahjälpen bör därför
i vart fall under nästa budgetår utgå enligt oförändrade grunder. I avbidan
på erfarenheter av den uppmjukning av normerna för behovsprövning,
som ägt rum med anledning av riksdagens rekommendation i fjol, föreslås
ingen annan ändring av anslaget till mödrahjälp än att detsamma räknas
upp med 500 000 kronor till 5 000 000 kronor.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och II: 368
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget
om ett anslag för budgetåret 1958/59 till mödrahjälp av 5 000 000
kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 279.

Utskottet delar föredragande statsrådets mening att den omprövning av
mödrahjälpen, som aktualiserats av bl. a. familjeberedningen, lämpligen
bör upptagas i sammanhang med att en mera allmän prövning av den
sociala biståndsverksamhetens medel och metoder kommer till stånd. Såsom
föredraganden anfört torde mödrahjälpen därför i vart fall under
nästa budgetår böra utgå enligt oförändrade grunder. Utskottet finner det
sålunda icke nu böra komma i fråga att slopa mödrahjälpen som självständig
hjälpform, varför utskottet avstyrker det i motionerna I: 279 och
II: 368 framställda yrkandet härom.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i
fråga, till Mödrahjälp för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 000 kronor.

15 :o) Mödrahjälpsnämnderna. Kungl. Maj :t har (punkt 15, s. 24 och
25) föreslagit riksdagen att till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

11

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 140 000 kronor.

Socialstyrelsen har föreslagit att anslaget uppräknas med 50 000 kronor
med hänsyn till den genomförda höjningen av arvoden och ersättningar
till ordförande, ledamöter, suppleanter och sekreterare i mödrahjälpsnämnderna
ävensom den av styrelsen föreslagna utvidgningen av mödrahjälpens
omfattning.

Statskontoret anser, att den beslutade arvodeshöjningen kräver en uppräkning
av arvodesposten med minst 35 000 kronor. Under förutsättning
att någon ändring i verksamheten inte vidtages bör därför anslaget uppföras
med 175 000 kronor.

Föredragande statsrådet förordar att anslaget i enlighet med statskontorets
förslag räknas upp med 35 000 kronor.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och II: 368
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget
om ett anslag för budgetåret 1958/59 till mödrahjälpsnämnderna av
175 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 279.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under föregående
punkt avstyrker utskottet motionerna 1:279 och 11:368 jämväl i vad de
berör förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i
fråga, till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

16 :o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t har (punkt
16, s. 25—27) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för år 1959 statsbidrag
må utgå till avlönande av högst 3 500 heltidsanställda eller däremot
svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor, dels ock till Bidrag till avlönande
av hemvårdarinnor för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 4 625 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 650 000 kronor.

Enligt beslut vid 1957 års riksdag må statsbidrag för år 1958 beviljas
till avlönande av högst 3 400 heltidsanställda eller däremot svarande antal
deltidsanställda hemvårdarinnor. Detta beslut innebar en ökning av antalet
statsbidragsrum med 300—400 i jämförelse med vad förut gällt. Härvid
beräknades, att statsbidrag skulle kunna utgå för hela den dittills genomförda
utbyggnaden av den sociala hemhjälpen. I samband med att förslag

12

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

i ämnet lädes fram i föregående års statsverksproposition uttalade föredragande
statsrådet, att kommunerna genom en sådan åtgärd borde få förutsättningar
att utvidga hemvårdarinneverksamheten, totalt sett, i proportion
till det ökade antalet statsbidragsrum. Den nya statsbidragsregeln avsåg
sålunda främst en utökning av hemvårdarinneorganisationens kapacitet
och inte endast en förbättring av kommunernas ekonomi på ifrågavarande
verksamhetsområde. En fortsatt utökning av hemvårdarinneverksamheten
är angelägen. Föredraganden tillstyrker därför, att antalet statsbidragsrum
för år 1959 ökas med 100, d. v. s. till 3 500, och framhåller det angelägna
i att det ökade antalet statsbidragsrum i enlighet med det nyss återgivna
uttalandet leder till en utökning av verksamhetens totala omfattning.

Då det här ifrågavarande statsbidraget enligt beslut vid 1957 års riksdag
skall avlösas fr. o. m. den 1 juli 1960 och inarbetas i något av de för primärkommunerna
gemensamma statsbidragen, kan föredraganden inte
förorda socialstyrelsens från föregående år upprepade förslag att den av
vissa landsting på försök bedrivna verksamheten med ambulerande hemvårdarinnor
skall inordnas som ett normalt led i den statsunderstödda
hemhjälpsverksamheten. Verksamheten bör emellertid få fortsätta efter
hittills tillämpade grunder tills statsbidraget avlöses.

Mot socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet under budgetåret
1958/59 har föredraganden intet att erinra och föreslår sålunda, att anslaget
höjes med 975 000 kronor till 4 625 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Gärde Widemcir och fru Hamrin-Thorell (I: 217) och den andra
inom andra kammaren av fröken Elmén in. fl. (II: 269), i vilka har hemställts
att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag för kalenderåret 1959
måtte utgå till 3 600 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda
hemvårdarinnor,

dels ock de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna 1:279
och II: 368 i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen
måtte till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 3 809 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 269
och I: 279.

Utskottet. I syfte att ytterligare öka hemvårdarinneorganisationens kapacitet
föreslås i propositionen att antalet statsbidragsrum ökas med 100,
medan i motionerna I: 217 och II: 269 förordas en ökning med 200 bidragsrum
eller samma antal som socialstyrelsen föreslagit. Under erinran om
den betydande utökning som riksdagen beslöt förra året, tillstyrker ut -

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

13

skottet att antalet bidragsrum för nästa budgetår fastställes i enlighet med
propositionens förslag.

Vid förra årets riksdag beslöts vidare en höjning av statsbidraget per
heltidsanställd hemvårdarinna från 1 400 till 1 700 kronor. Det i motionerna
1:279 och II: 368 framställda yrkandet i fråga om medelsanvisningen innebär
en återgång till det tidigare gällande statsbidraget. Utskottet kan för sin
del icke finna att motionärerna anfört bärande skäl för sitt förslag och
avstyrker sålunda ifrågavarande motionsyrkande.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 217 och II: 269 medgiva, att
för år 1959 statsbidrag må utgå till avlönande av högst 3 500
heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda
hemvårdarinnor;

b) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 625 000
kronor.

17 :o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 27 och 28), vilket i fråga om
anslagsberäkningen innebär en minskning med 17 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för
hemvårdarinnor för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.

18 :o) Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. Kungl. Maj :t bär (punkt 18, s. 28 och 29) föreslagit iiksdagen
att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
5 900 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 300 000 kronor.

Enligt principbeslut vid 1957 års riksdag skall vissa bidrag till barnavårdsnämnderna
för kostnader enligt barnavårdslagen, vilka bidrag bcstrides
ur förevarande anslag, avlösas fr. o. m. den 1 juli 1958. Proposition
angående erforderlig ändring i barnavårdslagen torde senare komma att
anmälas. Med hänsyn till att ifrågavarande bidrag sökes i efterskott för

14

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

varje budgetår medför emellertid avlösningen inte någon minskad belastning
på anslaget förrän fr. o. m. budgetåret 1959/60.

I det följande föreslår departementschefen under anslaget till Arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsvårdsverksamhet vissa åtgärder i syfte att förbättra
de ambulerande zigenarnas levnadsvillkor, varvid viss medverkan
från kommunerna förutsättes. Vid bifall till dessa förslag kan förevarande
anslag komma att belastas med kostnader för ersättning till kommuner i
samband med ordnande av bostäder åt zigenare. Någon särskild uppräkning
av anslaget av denna anledning anses dock inte erforderlig.

Departementschefen förordar, att anslaget i anslutning till medelsåtgången
under budgetåret 1956/57 höjes med 600 000 kronor.

Utskottet, som i det följande under punkt 68 tillstyrker av departementschefen
föreslagna åtgärder beträffande zigenarnas levnadsvillkor, har icke
funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen under förevarande
punkt. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättningar till kommunerna enligt
socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 900 000 kronor.

19 :o) Socialhjälp och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 19, s. 29 och 30), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialhjälp och barnavård för lappar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kronor.

20 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 30 och 31), vilket innebär
en minskning av anslaget med 2 000 000 kronor med hänsyn till minskad
eftersläpning i fråga om utbetalningen av statsbidrag för ålderdomshem,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt om- och
tillbgggnad av ålderdomshem för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.

21 ro) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. Kungl.
Maj:t har (punkt 21, s. 31—33) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
utbildning av föreståndare vid ålderdomshem för budgetåret 1958/59 anvisa
ett anslag av 90 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 67 000 kronor.

Departementschefen erinrar, att vid anmälan i föregående års stats -

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

15

verksproposition av 1952 års åldringsvårdsutrednings förslag rörande utbildning
av föreståndare vid ålderdomshem dåvarande departementschefen
uttalade, att Svenska socialvårdsförbundet tills vidare borde ha hand om
utbildningen samt att det finge ankomma på Kungl. Maj:t att pröva huruvida
behov av utbildning även inom yrkesskoleväsendet i framtiden gjorde
sig gällande. Riksdagen gjorde ingen erinran mot detta uttalande. I anslutning
härtill erinrar departementschefen om att statsutskottet i sitt av
1957 års riksdag vid dess höstsession godkända utlåtande (nr 170) i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition (nr 38) angående vissa frågor rörande
åldringsvården uttalat, att utskottet inte funnit skäl frångå den sålunda
intagna ståndpunkten. Detta borde dock enligt utskottet inte hindra, att
förbundet förläde i utbildningen ingående kursverksamhet till olika delar
av landet. Till vad utskottet sålunda anfört ansluter sig departementschefen.

Vad angår medelsbehovet under anslaget påverkas detta av att fr. o. m.
nästa budgetår samtliga tre årskurser vid utbildningen kommer att dubbleras,
vilket medför ökade kostnader för socialvårdsförbundet. Med hänsyn
härtill tillstyrkes, att till lokalhyror, trycksaker och annonser, resor, byråkostnader,
undervisningsmateriel och diverse beräknas ytterligare 6 200
kronor. Vidare bör ytterligare 18 050 kronor beräknas till lärararvoden.
Därjämte bör för lönehöjningar till rektor och de båda assistenterna på
grund av 1957 års lönereglering samt höjda pensionsavgifter i anledning
härav beräknas 10 197 kronor. Den ena assistenttjänsten bör därvid anses
tillhöra 13 löneklassen fr. o. m. den 1 januari 1959. Summan av dessa kostnader
— i avrundat tal 34 400 kronor — bör läggas till de utbildningskostnader,
på vilka innevarande budgetårs anslag grundats, d. v. s. 107 000
kronor. De egentliga utbildningskostnaderna under nästa budgetår beräknas
sålunda till 141 400 kronor, varav staten bör bestrida hälften eller
70 700 kronor.

För innevarande budgetår har 13 500 kronor beräknats till stipendier
åt 60 elever i nybörjarkurserna. Departementschefen har intet att erinra
mot att i enlighet med socialvårdsförbundets förslag medel beräknas för
stipendier till ytterligare tio elever under nästa budgetår. Kostnadsökningen
härför uppgår till 2 250 kronor. Vidare bör förbundet beredas gottgörelse
med 3 825 kronor för under budgetåret 1956/57 utbetalade stipendier
till 17 elever i nybörjarkurserna utöver vad som tidigare beräknats för
nämnda ändamål. Till stipendier bör därför beräknas sammanlagt 19 575
kronor.

Hela anslaget föreslås sålunda uppfört med 90 275 kronor eller avrundat
90 300 kronor, vilket innebär en ökning med 23 300 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning au föreståndare
nid ålderdomshem för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
90 300 kronor.

16

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

22 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 22, s. 33 och 34), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.

23 :o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj :t har (punkt 23, s. 34 och 35)
föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 734 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 632 000 000 kronor.

Föredragande statsrådet anför att de allmänna barnbidragens belopp
fr. o. m. den 1 januari 1958 har höjts från 290 till 400 kronor om året.
Då det högre beloppet sålunda utgår endast under halva innevarande budgetår,
har kostnadsökningen på grund av bidragshöjningen inräknats i
anslaget för budgetåret med endast ett halvt årsbelopp. Den av socialstyrelsen
för nästa budgetår föreslagna anslagsökningen, 102 000 000 kronor,
betingas huvudsakligen av att barnbidragen kommer att utgå med det
högre beloppet under hela budgetåret. Styrelsens anslagsberäkning synes
böra godtagas.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och
II: 368, i vilka — såvitt nu är i fråga — bär hemställts, att riksdagen måtte
till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 355 000 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Rubbestad väckt motion
(II: 388), i vilken har hemställts, att riksdagen måtte till Allmänna barnbidrag
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 000
kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 279
och II: 388.

Utskottet får erinra att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 7 avstyrkt
motionsvis framställt yrkande om ändring i lagen om allmänna barnbidrag,
innebärande bl. a. att bidrag icke skall utgå för första barnet. Då ifrågavarande
lagändring åberopats som skäl för den i motionerna I: 279 och
II: 368 föreslagna anslagsminskningen avstyrker utskottet motionerna i
denna del.

Även den i motionen II: 388 föreslagna anslagsminskningen har i huvudsak
motiverats med ett slopande av barnbidraget till det första barnet.
Av vad utskottet förut anfört följer att utskottet inte heller kan biträda
sistnämnda motionsyrkande.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

17

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna II: 388 samt I: 279 och II: 368,
sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Allmänna
barnbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 734 000 000 kronor.

24 :o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 35 och 36), vilket innebär
en höjning av ersättningen till postverket från 55 till 60 öre per utbetalad
barnbidragsanvisning samt ett ökat medelsbehov under anslaget med
200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning
av allmänna barnbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

25 :o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag.
Kungl. Maj :t har (punkt 25, s. 36—38) föreslagit riksdagen
att till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 000
kronor.

Under rubriken Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott
är i gällande riksstat uppfört ett förslagsanslag av 6 500 000 kronor.

Frågan om bidragsförskottens storlek har övervägts så sent som vid
1957 års riksdag. Därvid beslöts att fr. o. in. den 1 juli 1957 höja maximibeloppet
för bidragsförskott från 600 till 720 kronor för år. Föredragande
statsrådet är med hänsyn härtill inte beredd att nu förorda någon ändring
av nämnda belopp.

Statsverkets kostnader för de vid 1957 års riksdag beslutade utfyllnadsbidragen
anses böra bestridas från förevarande anslag. I samband
härmed bör rubriken på anslaget ändras till Ersättning till barnavårdsnämnderna
för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag. Anslaget synes böra
uppdelas på två anslagsposter, en för bidragsförskott och en för utfyllnadsbidrag.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fördela anslaget
mellan de båda anslagsposterna.

Socialstyrelsen har vid sin beräkning av anslagsbehovet utgått ifrån att
utbetalning av gottgörelse för utfyllnadsbidrag endast i undantagsfall kommer
att ske under budgetåret 1958/59. I anslutning härtill och med hänsyn
till medelsförbrukningen under föregående budgetår till ersättning för bidragsförskott
uppskattas mcdelsbehovet under anslaget till 9 500 000 kronor.
2—337 os Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 5

18

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och II: 368
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Ersättning
till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 9 490 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 279.

Utskottet får erinra att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 8 avstyrkt
motionsvis framställt yrkande om upphävande av lagen om utfyllnad av
vissa underhållsbidrag. Då nämnda motionsyrkande åberopats som skäl
för den i motionerna I: 279 och II: 368 förordade anslagsminskningen avstyrker
utskottet motionerna i denna del.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 279 och II: 368, såvitt nu är i fråga,
till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott
och utfgllnadsbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 9 500 000 kronor.

26 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 38 och 39), vilket innebär oförändrad
medelsram i fråga om beviljande av statsbidrag samt oförändrat
anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande
av barnhem under budgetåret 1958/59 beviljas med högst
1 000 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.

27 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 27, s. 39 och 40), vilket innebär en minskning av anslaget
i anslutning till belastningen med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000
kronor.

28:o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 40 och 41), vilket innebär en höjning
med 4 300 kronor av statens andel av kostnaderna för den vid Sociala
barnavårdsseminariet anordnade utbildningen, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

19

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid barnhem för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
52 700 kronor.

29 :o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.
Maj :t har (punkt 29, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 3 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 220 000 kronor.

Bidraget till driften av daghem och eftermiddagshem har höjts år 1956
och bidraget till förskolorna 1957. Föredragande statsrådet kan inte nu
tillstyrka en ytterligare uppräkning av bidraget.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation och under budgetåret
1957/58 väntade utbetalningar på anslaget uppskattas anslagsbehovet för
nästa budgetår till 3 800 000 kronor, vilket innebär en minskning med
420 000 kronor i förhållande till innevarande budgetår. Av anslaget beräknas
225 000 kronor för bidrag till driften av jordbruksdaghem.

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar öhman och Norling (1:214) och den andra inom andra kammaren
av herr Senander in. fl. (II: 266), har hemställts att riksdagen måtte uppräkna
förevarande anslag till 9 525 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:266.

Utskottet. Motionärernas förslag syftar till att på sätt socialstyrelsen
förordat återställa den ursprungliga relationen mellan statens och huvudmännens
kostnader. Utskottet är icke berett att i nuvarande läge tillstyrka
någon höjning av statsbidraget och avstyrker därför motionerna.
På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:214 och 11:266 till Bidrag till
driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kronor.

30:o) Försöksverksamhet rörande daghem in. in. Kungl. Maj:t har
(punkt 30, s. 43—45) föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet
rörande daghem m. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Anslaget är avsclt att möjliggöra praktiska försök med nya verksamhetsformer
inom den halvöppna barnavården och för barns sommarvistelse.

20

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

Enligt av riksdagen godkänt förslag i föregående års statsverksproposition
bör försöksverksamheten inriktas på att utröna värdet av nya vårdformer
samt att rationalisera och förbättra de nuvarande. Som exempel har
angivits små daghem för mindre grupper av barn, halvdaghem för barn
till deltidsarbetande mödrar och fritidshem för yngre skolbarn.

En försöksverksamhet med angivna syfte planlägges nu av en särskild
sakkunnig inom socialdepartementet i samråd med socialstyrelsen och vederbörande
kommunala huvudmän för barnavården. Som ett resultat därav
har försök med nya vårdformer redan påbörjats i vissa kommuner. Liknande
försöksanordningar torde inom den närmaste tiden kunna komma
till stånd även på andra orter. Stor vikt lägges vid anordningarnas lämplighet
med hänsyn till barnens utveckling och trivsel samt de förvärvsarbetande
mödrarnas behov av arbetslättnad. Vidare beaktas särskilt frågan
om kostnaderna för lokaler och inredning, personal, kost, administration
m. m. i jämförelse med motsvarande utgifter för barninstitutioner av mera
traditionell typ.

Föredragande statsrådet förordar, att anslaget i avvaktan på resultatet
av den nu påbörjade försöksverksamheten anvisas med oförändrat belopp.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna 1: 279 och II: 368
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget
om ett anslag för budgetåret 1958/59 till Försöksverksamhet rörande
daghem m. m. av 100 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:279.

Utskottet anser för sin del att ifrågavarande försöksverksamhet har
en viktig uppgift att fylla och avstyrker sålunda motionärernas förslag
att anslag icke skall anvisas för ändamålet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i
fråga, till Försöksverksamhet rörande daghem m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.

31 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
in. in. Kungl. Maj :t har (punkt 31, s. 45—48) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 445 500
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

21

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 384 500 kronor.

I en av socialstyrelsen överlämnad promemoria angående utbildningen
av personal inom den halvöppna barnavården framlägges långtgående
förslag beträffande utbildningens innehåll och omfattning. Vidare föreslås,
att principbeslut skall fattas om förskoleseminariernas förstatligande
fr. o. m. budgetåret 1960/61 samt att, i avvaktan härpå, nya statsbidragsgrunder
och en viss förstärkning av organisationen genomföres fr. o. m.
nästa budgetår. Ett bifall till socialstyrelsens olika förslag skulle medföra
en avsevärd ökning av statens kostnader för den ifrågavarande verksamheten.
Över socialstyrelsens promemoria har yttranden avgivits av ett
stort antal myndigheter och organisationer. Härvid har delade meningar
gjort sig gällande beträffande väsentliga punkter i förslaget. Frågan bör
enligt föredragande statsrådets mening göras till föremål för kompletterande
utredningar och ytterligare överväganden innan ställning tas till
densamma. Föredraganden är därför inte nu beredd att förorda några
väsentliga ändringar i gällande bidragsregler eller att föreslå, att statsbidrag
beräknas för utvidgning av seminarieorganisationen. Däremot tillstyrkes
en mindre uppräkning av statsbidraget i vissa avseenden.

Från angivna utgångspunkter tillstyrkes, att statens bidrag till avlönande
av envar av rektor och föreståndare för praktikhandledning höjes
från 3 000 till 3 300 kronor vid enkelseminarium och från 4 500 till 4 950
kronor vid dubbelseminarium. Vidare bör bidraget till lektioner och föreläsningar
räknas upp med ett belopp motsvarande ca 10 % å utgående
timlärar- och föreläsningsarvoden eller med 2 380 kronor för enkel- och
3 220 kronor för dubbelseminarium. Maximibidraget till lektioner och föreläsningar
bör i anslutning härtill få utgå med 26 860 resp. 35 860 kronor.
Dessutom tillstyrkes, att bidraget till lokalhyra, som f. n. utgör högst
6 000 kronor för enkel- och högst 8 000 kronor för dubbelseminarium,
fastställes till 8 000 kronor för enkel- och 10 000 kronor för dubbelseminarium.
De förordade höjningarna av statsbidraget drar en årlig kostnad
av 36 000 kronor.

Det föreslås att 25 000 kronor anvisas till en kurs för förskollärare vid
institutioner för handikappade barn. Socialstyrelsen bör vidare efter
Kungl. Maj :ts medgivande få använda den på anslaget befintliga reservationen
till anordnande av fortbildningskurser för förskollärare.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppskattas till 445 500
kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal
inom den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 445 500 kronor.

22

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

32 :o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 48—50)
föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 400 000 kronor.

Enligt gällande bestämmelser bekostas resor till enskilt ordnad ferievistelse,
vilka av barn och dess vårdare till någon del företages med järnväg,
av statsmedel till den del resekostnaden för varje person fram och åter
överstiger fem kronor. För såväl barn som vårdare bestrides resekostnaderna
dock helt av statsmedel, då fråga är om resor som företages antingen
av barn från familj med minst tre hemmavarande barn, av vilka icke något
under det år resan företages uppnår högre ålder än 14 år, eller av barn till
ensamstående moder. Resor med endast buss eller båt bestrides helt av
statsmedel under förutsättning att biljettpriset för enkel färd för vuxen är
fem kronor eller mer. Undantag från sistnämnda begränsning får göras,
om den sammanlagda kostnaden för färdbiljetter för barn tillhörande samma
familj uppgår till tio kronor eller mera.

Rätten till ifrågavarande resor prövas med hänsyn till inkomst- och förmögenhetsförhållandena.
Bl. a. gäller en inkomstgräns av 5 700 kronor till
statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst. Inkomstprövningen grundas
på den senast utfärdade debetsedeln; ferieresa kan dock oberoende av vad
debetsedeln utvisar medgivas sökanden, om han styrker att hans beskattningsbara
inkomst enligt den senaste taxeringen låg under den fastställda
inkomstgränsen.

Kostnader för resor, som företages av barn, fast anställd personal och
vårdare till och från barnkoloni, bestrides helt av staten.

Socialstyrelsen har upprepat sitt i styrelsens anslagsäskanden för innevarande
budgetår framställda förslag om höjning av inkomstgränsen till
en beskattningsbar inkomst av 8 000 kronor. Vidare föreslår styrelsen, att
nu utgående avgift för ferieresa som av barn och vårdare helt eller delvis
företages med järnväg avskaffas. Om inkomstgränsen höjes på föreslaget
sätt räknar styrelsen med att resefrekvensen kommer att stiga inte obetydligt.
Styrelsen föreslår, att anslaget uppföres med 5 400 000 kronor,
vilket innebär en ökning med 3 000 000 kronor.

Föredragande statsrådet erinrar med anledning av socialstyrelsens förslag
om höjning av den för ferieresorna gällande inkomstgränsen och
slopande av nu utgående avgifter för sådana resor om att familjeberedningen
hösten 1956 lagt fram vissa förslag rörande bl. a. ifrågavarande
resor. I samband med anmälan i föregående års statsverksproposition av
beredningens olika förslag anförde föredraganden bl. a., att förslaget beträffande
reseverksamheten delvis tangerade de frågor som behandlats av
1948 års järnvägstaxekommitté i dess år 1956 avgivna betänkande. Då de
olika förslag som sålunda förelåg borde prövas i ett sammanhang, och då

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

23

förslagens genomförande skulle medföra betydande kostnadsökningar finge
frågan om ändring av villkoren för reseförmånerna upptagas senare. Ställning
har ännu ej tagits till järnvägstaxekommitténs betänkande. Med hänsyn
härtill och då såväl familjeberedningens som socialstyrelsens förslag
om de genomfördes skulle medföra avsevärda kostnadsökningar, är föredraganden
inte beredd att nu förorda någon omprövning av villkoren för
ifrågavarande ferieresor. Verksamheten bör sålunda bedrivas enligt oförändrade
grunder under nästa budgetår.

Av uppgifter som socialstyrelsen lämnat framgår att resefrekvensen
under år 1956 minskat i förhållande till år 1955, oaktat inkomstgränsen
för rätt till ferieresa höjts fr. o. m. den 1 maj 1956. Det torde finnas anledning
räkna med en fortsatt minskning av resefrekvensen. Med hänsyn härtill
och till belastningen under budgetåret 1956/57 beräknar föredraganden
medelsbehovet för nästa budgetår till 2 100 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m.fl. (I: 163) och den andra inom andra kammaren
av herr Nelander m. fl. (II: 186), i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts,
att riksdagen måtte dels besluta att bestämmelserna angående ferieresor
för barn ändras så att 1) ferieresa till enskilt ordnad ferievistelse,
som helt eller delvis företages med järnväg, bekostas av statsmedel till den
del resekostnaderna för barn och vårdare fram och åter överstiger tio kronor
vardera, samt 2) ferieresa till barnkoloni, som helt eller delvis företages
med järnväg, bekostas med statsmedel till den del resekostnaderna för barn
och vårdare fram och åter överstiger fem kronor, dels ock till ferieresor
för barn för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 740 000 kronor,
vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning
med 360 000 kronor,

dels de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna 1:279 och
II: 368, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte
till Ferieresor för barn för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 700 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Senandcr m. fl. väckt motion
(II: 222), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i enlighet med
socialstyrelsens förslag höja inkomstgränsen för erhållande av förmånen
med fria ferieresor för barn från nuvarande 5 700 kronor beskattningsbar
inkomst till 8 000 kronor och att den särskilda avgift, som nu uttages, avskaffas,
samt att i anledning därav anslaget till Ferieresor för barn för
budgetåret 1958/59 uppräknas till 5 400 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 186, t: 279 samt II: 222.

24

Statsutskottets utlåtande nr .5 är 195K

Utskottet. Av skäl som föredragande statsrådet anfört är utskottet icke
berett att nu aktualisera någon ändring av villkoren för ifrågavarande
ferieresor. Även anslagsberäkningen, innebärande en minskning med
300 000 kronor, har utskottet funnit sig kunna godtaga.

På grund härav avstyrker utskottet de yrkanden i fråga om reseverksamheten,
som framställts i förevarande motioner.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna II: 222, I: 163 och II: 186 samt
1:279 och 11:368, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i
fråga, till Ferieresor för barn för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor.

33 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 50 och
51) föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 200 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för ferieresor för husmödrar till
enskilda hem samt för gäster och personal till semesterhem för husmödrar.
Enligt gällande bestämmelser skall husmödrar, som reser till enskilda hem
och som företager resorna helt eller delvis med järnväg, lämna ersättning
med tio kronor. Däremot behöver ersättning icke lämnas för resor med
enbart buss eller båt. Gästers och personals resor till semesterhem är helt
avgiftsfria. För samtliga slag av resor gäller dock, att biljetter får utfärdas
endast då biljettpriset för enkel färd uppgår till fem kronor eller mera.
Rätten till ifrågavarande resor prövas med hänsyn till inkomst- och förmögenhetsförhållandena.
Bestämmelserna är desamma som gäller för ferieresorna
för barn.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1957 har föredragande
statsrådet tillkallat en sakkunnig för att inom socialdepartementet
biträda med en översyn av de statliga åtgärderna på husinoderssemesterns
område. Ifrågavarande översyn skall i första hand omfatta verksamheten
vid semesterhemmen och stipendiegivningen till husmodersseinestern.
Enligt direktiven kan utredaren emellertid uppta även frågan om husmödrarnas
ferieresor till behandling. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet
bör enligt föredraganden någon ändring inte nu vidtagas i villkoren
för erhållande av ferieresor.

Med hänsyn till belastningens storlek och då en fortsatt nedgång av resefrekvensen
synes sannolik, föreslås anslaget nedräknat med 200 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

25

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 32 nämnda likalydande motionerna 1: 163 och
11: 186, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte
dels besluta att bestämmelserna angående ferieresor för husmödrar ändras
så att 1) ferieresor för husmödrar till enskilt ordnad semestervistelse som
helt eller delvis företages med järnväg bekostas av statsmedel till den del
resekostnaderna fram och åter överstiger 20 kronor, samt 2) sådan ferieresa
som företages till något av de av socialstyrelsen godkända semesterhemmen
bekostas av statsmedel till den del resekostnaderna fram och åter
överstiger tio kronor, dels ock till ferieresor för husmödrar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor, vilket innebär
en minskning i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 225 000
kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Öhman och Norling (1:216) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Stockholm in. fl. (11:268), i vilka har hemställts,
1) att riksdagen beträffande Ferieresor för husmödrar beslutar höja
inkomstgränsen från nuvarande 5 700 kronor i beskattningsbar inkomst till
8 000 kronor, 2) att den föreskrivna avgiften på 10 kronor, som uttages av
husmoder som reser till semestervistelse i enskilt hem och färdas helt eller
delvis med järnväg, slopas, samt 3) att i anledning därav det föreslagna
anslaget uppräknas till 2 530 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 186
och I: 216.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att någon ändring
i villkoren för erhållande av ferieresor icke bör vidtagas i avvaktan på
resultatet av den pågående översynen av åtgärderna på husmoderssemesterns
område. Då utskottet inte heller funnit anledning till erinran mot
anslagsberäkning avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ris förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 216 och II: 268 samt I: 163
och II: 186, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga,
till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

34:o) Bidrag till driften av eemesterhem. I enlighet med Kungl. Maj ris
förslag (punkt 34, s. 52), vilket innebär en minskning av anslaget med
25 000 kronor, hemställer utskottet,

26

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

35 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. Kungl. Maj :t
har (punkt 35, s. 53) föreslagit riksdagen att till Stipendier för underlättande
av husmoderssemester för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Föredragande statsrådet anser — under hänvisning till den under
punkten 33 redovisade översynen av de slutliga åtgärderna på husmoderssemesterns
område — att någon ändring inte nu bör vidtagas av grunderna
för stipendieverksamheten. Anslaget föreslås upptaget med oförändrat belopp.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Norling och Öhman (I: 215) och den andra inom andra kammaren
av herr Senander in. fl. (11:267), har hemställts, att riksdagen måtte, i
enlighet med socialstyrelsens förslag, besluta höja stipendierna, så att de
i varje enskilt fall kan utgå med högst 75 kronor och i fall då synnerliga
skäl föreligger med 125 kronor, samt att stipendium till husmoder
med småbarn må utgå med högst 150 kronor i de fall beloppet avser
att bidraga till kostnaderna för husmodersvikarie eller inackordering av
barn.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 267.

Utskottet. Av skäl som föredragande statsrådet anfört avstyrker utskottet
ifrågavarande motioner. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 215 och II: 267 till Stipendier för
underlättande av husmoderssemester för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

36 :o) Bidrag till driften av barnkolonier m. in. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 36, s. 54 och 55), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier
in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
1 700 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

27

37 :o) Bidrag till frälsningsarméns flickhem. I enlighet med Ivungl.
Maj:ts förslag (punkt 43, s. 57), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarméns flickhem
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

Nykterhetsvård

38 :o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
Ivungl. Maj :t har (punkt 44, s. 58—63) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Svartsjö för
alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59,
dels ock till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 042 000
kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 004 000 kronor.

1956 och 1957 års riksdagar har anvisat medel för två av de i byggnadsplanen
för anstalten ingående nya förläggningsbyggnaderna, nämligen de
byggnader, som skall inrymma den öppna och den slutna avdelningen.
Påbörjandet av byggnadsarbetena har försenats, vilket sammanhänger med
de tidigare planerna på eu storflygplats vid Skå-Edeby i anstaltens omedelbara
närhet. Sedan detta hinder för arbetenas påbörjande numera undanröjts,
kan enligt uppgift från byggnadsstyrelsen den öppna avdelningen
beräknas bli färdigställd omkring årsskiftet 1958/59 och den slutna avdelningen
under hösten 1959. Den öppna avdelningen med 34 platser är avsedd
att tills vidare utnyttjas för en utökning av platsantalet vid anstalten, och
under anstaltens avlöningsanslag för innevarande budgetår har därför beräknats
medel för eu personalökning med sju extra tjänster. Departementschefen
förordar, att medel för detta ändamål beräknas även för nästa
budgetår. Då tidpunkten för den planerade utökningen av platsantalet inte
kan med säkerhet angivas, bör dessa medel inte få disponeras utan Kungl.
Maj:ts medgivande. Frågan om behovet av och möjligheterna att utnyttja
även den nya slutna avdelningen för en provisorisk utökning av platsantalet
anses böra prövas i samband med anslagsäskandena för budgetåret
1959/60.

På sätt anstaltsstyrelsen föreslagit och i enlighet med vad chefen för
justitiedepartementet anfört vid behandlingen av frågan om fångvårdsan -

28

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

stalternas avlöningsanslag för nästa budgetår bör förevarande anslag
minskas med belopp, motsvarande avlöningarna till en koloniföreståndare
i Ag 13, en förste förman i Ae 9 och fem förmän i Ae 8.

I enlighet med anstaltsstyrelsens förslag bör en förste förmanstjänst i
Ao 9 på kamrerarkontoret omändras till kontoristtjänst i samma lönegrad.
I fråga om Iönegradsplaceringar och tjänstebenämningar i övrigt bör följande
ändringar vidtagas: en förmanstjänst i Ao 8 ändras till tjänst som yrkesmästare
i Ao 9, fyra förmanstjänster i Ao 8 och två förste förmanstjänster
i Ao 9 resp. Ae 9 till tjänster som förste vårdare i Ao 10 resp. Ae 10, en
förste förmanstjänst i Ao 9 till tjänst som tillsynsman i Ao 11 och en uppsyningsmannatjänst
i sistnämnda lönegrad till tjänst som tillsynsman i
Ao 12, varjämte benämningen å 18 tjänster i lönegrad A 8, därav 13 ordinarie,
ändras från förman till vårdare.

En befattning som arbetsterapeut föreslås ombildad till extra ordinarie.

Anstaltsstyrelsens beräkningar under omräkningsposterna godtages.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare,
som föranledes av vad departementschefen
förordat i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3
januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 486 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 19 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 136 300

Summa kronor 1 042 000;

c) till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 042 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

29

39:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 45, s. 63 och 64),
vilket innebär en med 11 000 kronor minskad medelsanvisning till följd av
den under föregående punkt omnämnda förskjutningen i byggnadsprogrammet,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för
alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 789 900 kronor.

40:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Vissa inventarier.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 46, s. 64 och 65),
vilket avser komplettering samt anskaffande av inventarier till de beslutade
nya avdelningarna vid anstalten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för
alkoholmissbrukarc: Vissa inventarier för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

41 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för
alkoholmissbrukare: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 47, s. 65—67)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt
för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1958/59, dels ock till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 68 200 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 57 000 kronor.

Med anledning av att fångvårdens kvinnoanstalt i Växjö enligt beslut
av 1956 års riksdag skall flyttas till egendomen Hinseberg i Örebro län har
uppdragits åt nykterhetsvårdsutredningen att överväga lämpliga åtgärder
för omhändertagande av de kvinnliga alkoholmissbrukare och tvångsarbetare,
som nu mottages vid Växjöanstalten. Utredningen har i skrivelse
den 8 augusti 1957 förordat, att en särskild avdelning för tvångsarbetsklientelet
anordnas vid Hinseberg och alt denna avdelning tills vidare — i
avbidan på att en ny permanent anstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare
kan byggas — även utnyttjas som sluten anstalt för de kvinnliga alkoholmissbrukare
som nu vårdas vid Växjöanstalten. I yttranden över utredningens
framställning bar socialstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté
icke uttalat någon erinran mot utredningens förslag. Fångvårdsstyrelsen
bar förklarat, att styrelsen icke vill motsätta sig att de till
tvångsarbete dömda kvinnorna tills vidare kvarstannar inom fångvårdsorganisationen
men anser, att detta med minsta olägenhet kan ske vid

30

Statsutskottets utlåtande nr 5 År 19öS

Växjöanstalten. Då nya vårdplatser för kvinnliga alkohol missbrukare, även
de svåraste, är avsedda att anskaffas, skulle förhållandena på den föreslagna
kvinnoavdelningen vid anstalten i Växjö enligt styrelsen så till vida
bli mera tillfredsställande som avdelningen endast under en övergångstid
skulle behöva användas även för kvinnliga alkoholmissbrukare.

I det följande föreslår departementschefen att å fastigheten Brotorp i
Lekebergs kommun en vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare anordnas
som ersättning för den nuvarande Haknäsanstalten, vilken kan
disponeras längst till utgången av innevarande budgetår. Emellertid anordnas
i nämnda sammanhang inte några slutna vårdplatser för det alkoholistklientel,
som f. n. mottages vid Växjöanstalten. Frågan om sådana
vårdplatser torde få tagas upp till fortsatt prövning sedan nykterhetsvårdsutredningen
avgivit slutligt förslag rörande vården av kvinnliga alkoholmissbrukare.
Med hänsyn bl. a. härtill synes definitiv ställning nu icke
heller böra tagas till anstaltsfrågan för de kvinnliga tvångsarbetarna. Efter
samråd med cheferna för justitie- och inrikesdepartementen förordar departementschefen
därför, att den vid Växjöanstalten anordnade avdelningen
för nu ifrågavarande klientel bibehålies tills vidare på sätt fångvårdsstyrelsen
föreslagit.

Anslaget föreslås höjt med It 200 kronor i anledning av 1957 års lönerevision.

Utskottet. Under erinran att utskottets vederbörande avdelning vid besök
i Växjö hösten 1957 tagit närmare del av förhållandena vid ifrågavarande
anstalt får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom fångvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. hudgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 32 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 1 080

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 26 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 9 120

Summa kronor 68 200;

b) till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 68 200 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

31

42:o) Statens inom fångvårilsorganisationen anordnade vårdanstalt för
alkoliolmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 48, s. 67 och 68), vilket innebär ökad medelsanvisning med 7 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens inom fångvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrnkare: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 25 500 kronor.

43 :o) Statens inom sinnessjnkvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt
för alkoliolmissbrukare: Avlöningar. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 49, s. 68—70), vilket innebär uppflyttning av en befattning
som överskötare från Ao 9 till Ao 10, anställande av ett halvtidsanställt
biträde i reglerad befordringsgång, samt en på grund härav och 1957 års
lönerevision ökad medelsanvisning med 42 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare, som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 128 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 2 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 84 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 31 700

Summa kronor 246 400;

c) till Statens inom sinnessjnkvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoliolmissbrukare: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 246 400 kronor.

44 :o) Statens inom sinnessjnkvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt
för alkoliolmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 50, s. 70 och 71), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med It 200 kronor, hemställer utskottet,

32

Statsutskottets utlåtande nr 5 fir 1958

att riksdagen må till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
96 000 kronor.

45:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 51, s. 71—74) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare, som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59,
dels ock till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 924 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 793 600 kronor.

För utökning av en redan påbörjad försöksverksamhet med gruppterapi
förordar departementschefen en anslagshöjning med 3 000 kronor.

Lönegradsplaceringen och benämningen beträffande vissa tjänster
föreslås ändrade på följande sätt. Två tjänster som uppsyningsman i Ao 11
resp. föreståndarinna i Aell ändras till tjänster som tillsynsman i Ao 12
resp. Ae 12. Till tjänster som förste vårdare i A 10 ombildas en ordinarie
och tre icke-ordinarie förste förmanstjänster i A 9 samt tre ordinarie förinanstjänster
i A 8. Två förmanstjänster i Ao 8 resp. Ag 8 uppflyttas till
lönegrad 9 med benämning hantverksföreståndare resp. arbetsterapeut. En
tjänst som ekonomibiträde i Ae 7 ändras till vårdartjänst i Ae 8 och eu
ekonomibiträdestjänst i Ae 4 till tjänst som sömmerska i Ae 6. Vidare
ändras benämningen på en tjänst som förste förman i Ao 9 till yrkesmästare
ävensom benämningarna på två förmanstjänster i Ao 8 till hantverkare
samt på en sjukskötersketjänst och 13 förmanstjänster i A 8, därav en
ordinarie, till vårdare.

För två befattningshavare inrättas kontorsbiträdestjänster i Ao 5.

Till de av anstaltsstyrelsen under omräkningsposterna upptagna beloppen
bör med hänsyn till den för år 1958 beslutade lönehöjningen läggas ett
belopp av 28 000 kronor.

I enlighet med vad departementschefen föreslår i det följande vid behandlingen
av frågan om anordnande å Brotorp av en vårdanstalt för
alkoholmissbrukare bör på övergångsstat vid Venngarnsanstalten uppföras
en tjänst som föreståndarinna i Ao 17. Medelsbehovet under detta anslag
ökas härigenom med 20 000 kronor.

Vid bifall till vad departementschefen förordat ökas anslaget med 130 400
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

33

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari
1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 280 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 525 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 118 300

Summa kronor 924 000;

c) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 924 000 kronor.

46:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 52, s. 74—77), vilket
innebär en ökning av anslaget med 62 000 kronor, varav för vissa engångsanskaffningar
24 000 kronor samt för tvätt och renhållning, utspisning och
kostnader för transport av intagna sammanlagt 38 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 709 400 kronor.

47ro) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Vårdavdelning
i Fagersta. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 53, s.
77), vilket innebär ändring av en uppsyningsmannatjänst i Ae 11 och två
förmansbefattningar i Ae 8 till befattningar för tillsynsman resp. vårdare
i samma lönegrader samt en uppräkning av anslaget med 11 500 kronor i
anledning av 1957 års lönereglering och löneklassuppflyttningar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare: Vårdavdelning i Fagersta för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 265 500 kronor.

3—337 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 5

34

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

48:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
Kungl. Maj :t liar (punkt 54, s. 78—87) föreslagit riksdagen att
dels besluta att fastigheten Brotorp V i Lekebergs kommun skall fr. o. in.
den 1 juli 1958 överföras från sinnessjukvården till nykterhetsvårdcn för
att användas såsom statlig vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med upphävande av personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare, fastställa
personalförteckning för statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare
i enlighet med vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å
Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59, dels ock till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
101 000 kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår har till avlöningar och omkostnader
vid statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare anvisats
anslag å 58 700 resp. 34 500 kronor.

Den nuvarande statliga vårdanstalten å Haknäs för kvinnliga alkoholmissbrukare,
vilken är inrymd i en förhyrd fastighet, måste på grund av
hyresavtalets upphörande läggas ned med utgången av innevarande budgetår.
Till följd härav måste en ny anstalt för ifrågavarande grupp av vårdtagare
stå till förfogande fr. o. m. den 1 juli 1958. Nykterhetsvårdsutredningen
har föreslagit, att det såsom sekundäravdelning till Västra Marks
sjukhus anslutna Brotorps arbetshem i Lekebergs kommun från nämnda
tidpunkt tills vidare skall tagas i anspråk som vårdanstalt för kvinnliga
alkoholmissbrukare. För större delen av de nuvarande platserna å Brotorp
synes ersättning kunna erhållas genom nytillkommande platser vid
Västra Marks sjukhus.

Då något alternativ till lösning av den aktuella vårdfrågan beträffande
de kvinnliga alkoholmissbrukarna ej föreligger förordar departementschefen
i samråd med chefen för inrikesdepartementet att Brotorpshemmet
fr. o. m. den 1 juli 1958 tills vidare tages i anspråk såsom vårdanstalt
för kvinnliga alkoholmissbrukare. Spörsmålet huruvida fastigheten
på längre sikt skall användas för sådant ändamål får tagas upp till prövning,
sedan nykterhetsvårdsutredningen avgivit slutligt förslag rörande
vården av detta klientel.

Fastigheten Brotorps användning såsom vårdanstalt för alkoholmissbrukare
förutsätter vissa ändrings- och förbättringsarbeten å fastigheten,
vilka kostnadsberäknats till 145 000 kronor. För inventarieanskaffning beräknas
ett belopp av 39 000 kronor. Båda beloppen föreslås anvisade å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

I fråga om personalorganisationen vid den nya anstalten har utred -

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

35

ningen föreslagit, att befattningen som föreståndarinna i Ao 17 vid Haknäsanstalten
uppföres på övergångsstat vid Venngarnsanstalten och att vid Brotorpsanstalten
inrättas en e. o. befattning som föreståndare i samma lönegrad.
Detta förslag biträder departementschefen. Däremot tillstyrker han
inte förslaget, att även befattningen som biträdande föreståndarinna vid
Haknäsanstalten föres på Venngarnsanstaltens övergångsstat samt att för
Brotorpsanstalten inrättas en tjänst som biträdande föreståndare i Ae 12.
I stället bör befattningen som biträdande föreståndarinna med oförändrad
löneställning överflyttas till Brotorpsanstalten och där uppföras på övergångsstat.
Skulle innehavaren av denna ordinarie befattning erhålla förordnande
på högre tjänst, bör vikarie inte förordnas på den ordinarie tjänsten
utan en tjänst som biträdande föreståndare i Ae 10 inrättas. Den föreslagna
nya tjänsten som översköterska föreslås placerad i lönegrad Ae 9.
För fastighetens skötsel m. m. beräknas ett belopp av 5 000 kronor.

Utredningens förslag till beräkning av medelsbehovet för vikarier och
särskilda ersättningar m. m. samt arvoden godtages. Det förutsättes därvid,
att anstalten i enlighet med utredningens förslag organiseras såsom
en fristående enhet med särskild styrelse samt att det får ankomma på
Kungl. Maj :t att framdeles fastställa de olika arvodesbeloppen.

Avlöningsanslaget till anstalten för nästa budgetår bör vid bifall till vad
departementschefen föreslagit beräknas till 101 000 kronor.

I anslutning till vad som anförts beträffande den ordinarie tjänsten
som biträdande föreståndarinna och möjligheten att inrätta en extra ordinarie
tjänst i samma lönegrad bör gälla, att en besparing å ordinarieposten
får utnyttjas för överskridande av icke-ordinarieposten.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Söderquist och fru Sjöström-Bengtsson (1:213) och den andra inom
andra kammaren av herr Rimmerfors och fröken Olsson (II: 265), har
hemställts, att riksdagen ville besluta att vid den föreslagna statliga vårdanstalten
å Brotorp för kvinnliga alkoholmissbrukare skall i stället för
en föreståndartjänst i lönegrad Ae 17 och en tjänst som biträdande föreståndare
i Ae 10 inrättas en tjänst som föreståndare i Ae 19 och en
tjänst som biträdande föreståndare i Ae 15.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen 11:265.

Utskottet har tidigare (utlåtande nr 17) tillstyrkt att fastigheten Brotorp
l7 i Lekcbergs kommun fr. o. m. den 1 juli 1958 överföres från sinnessjukvården
till nykterhetsvården för att användas som statlig vårdanstalt
för kvinnliga alkoholmissbrukare i stället för den nuvarande Haknäsanstalten.
I nämnda sammanhang har utskottet vidare tillstyrkt att å
tilläggsstat Lill riksstaten för innevarande budgetår anvisas de under före -

36

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

varande punkt beräknade beloppen för ändrings- och reparationsarbeten
å Brotorpsfastigheten samt för anskaffande av inventarier.

För utskottet återstår sålunda att taga ställning till frågan om personalorganisationen
för den nya anstalten. Även i denna del har utskottet funnit
sig kunna godtaga departementschefens förslag, varav följer att utskottet
avstyrker de yrkanden om högre löneställning för föreståndartjänsterna,
som framförts i motionerna I: 213 och II: 265.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag, såvitt
nu är i fråga, samt med avslag å motionerna I: 213 och
II: 265

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med upphävande av personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare,
fastställa personalförteckning för statens
vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare i enlighet med
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenren
för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 68 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. H 000

Summa kronor 101 000;

c) till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 101 000 kronor.

49:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 87) och under
hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 79 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

37

50:o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 56, s. 87—90), vilket
innebär en med 44 000 kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Gudhem för alkoholmissbrukare, att tillämpas under bud -

getåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................... 4 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 254 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 700

Summa kronor 261 000;

b) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 261000 kronor.

51 :o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 90 och 91),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Gudhem för
alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

52 ro) Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
in. in. Kungl. Maj :t har (punkt 58, s. 91 101) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för bidrag till anordnande av inackorderingshem för alkoholmissbrukare,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1958, dels ock till Bidrag till
anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

Under denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.

Från anslaget utgår bidrag till landstingskommun, annan kommun,
förening eller stiftelse för anordnande av erkänd eller enskild vårdanstalt
för alkoholmissbrukare eller av inackorderingshem för omhändertagande
av alkoholmissbrukare under fritiden. Bidrag utgår med högst följande
belopp per vårdplats, nämligen för erkänd anstalt 10 000 eller, om särskilda

38

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

skäl för högre bidrag föreligger, 15 000 kronor, för enskild anstalt 5 000
kronor samt för inackorderingshem 2 300 kronor vid nybyggnad och 1 700
kronor i annat fall. Bidraget må ej överstiga vad från annat håll tillskjutes,
om ej särskilda skäl föranleder därtill.

Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga föregående år anförde dåvarande
chefen för socialdepartementet, att såsom mål för anstaltsorganisationens
utbyggnad under budgetåret 1957/58 syntes böra uppställas en utökning
av platsantalet på de allmänna (statliga och erkända) anstalterna
till omkring 2 000. Denna målsättning grundades bl. a. på uppgifter rörande
platsbristen den 1 oktober 1956.

Nämnda uppgifter omfattade dock inte bristen på vårdplatser för tuberkulossjuka
alkoholmissbrukare. Med stöd av riksdagens beslut i anledning
av förslag i propositionen 1957:98 har Hesslebv sanatorium erkänts
som allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare och fungerar nu med 112
vårdplatser som specialanstalt för detta klientel. Ett fullföljande av 1957
års riksdags beslut skulle alltså innebära, att platsantalet på allmänna anstalter
ökades till omkring 2 100.

Det har emellertid visat sig inte vara möjligt att fullfölja utbyggnaden i
sådan takt, att hela det beräknade platstillskottet kan förverkligas under
innevarande budgetår. Vissa förseningar har uppkommit, särskilt i fråga
om uppförandet av den nya anstalten å Gudhem och utökningen av Svartsjöanstalten.
Ett icke obetydligt tillskott av platser har dock kommit till
stånd under år 1957. F. n. står sålunda, inberäknat Hesslebvanstalten, omkring
1 700 platser till förfogande (mot 1 089 den 1 oktober 1955), vartill
kommer den för tiden t. o. m. april 1958 förhyrda semesteranläggningen
Örenäs med 98 platser. Av nämnda 1 700 platser finns ca 1 340 vid erkända
anstalter. Då 130 platser skall tillkomma vid statliga anstalter erfordras
för att den förut nämnda målsättningen skall kunna förverkligas ytterligare
drygt 250 platser vid erkända anstalter, innebärande en ökning av
platsantalet vid sådana anstalter till sammanlagt omkring 1 600. Socialstyrelsen
har redovisat planer för en sådan utbyggnad och beräknat behovet
av medel till anordningsbidrag för detta ändamål till 1 225 000 kronor.
Departementschefen finner det angeläget, att medel står till förfogande
för att möjliggöra ett realiserande under nästa budgetår av den av
socialstyrelsen planerade utökningen av platsantalet. Styrelsens beräkning
av medel sbehovet godtages i huvudsak. Till grund för anslagsberäkningen
anses dock kunna läggas ett till 1 200 000 kronor avrundat belopp.

Statsbidrag till anordnande av enskilda vårdanstalter är en ny bidragsform,
som enligt beslut av föregående års riksdag infördes fr. o. m. den 1
juli 1957. På grund härav har närmare erfarenheter av denna verksamhet
ännu inte kunnat vinnas. I avvaktan härpå torde denna vårdform inte böra
byggas ut i så snabb takt som socialstyrelsen förutsatt i sin anslagsberäkning.
Departementschefen förordar, att ett belopp av 700 000 kronor be -

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

39

räknas för detta ändamål, varigenom ca 140 nya vårdplatser på enskilda
anstalter skulle kunna erhållas. Platsantalet på sådana anstalter, som nu
uppgår till ca 150, skulle härigenom kunna intill utgången av nästa budgetår
ökas till omkring 300.

I syfte att stimulera tillkomsten av nya inackorderingshem har nykterhetsvårdsutredningen
föreslagit en kraftig höjning av statsbidragen till
anordnande av sådana hem. Bidragen, som nu utgör i genomsnitt 2 000 kronor
för vårdplats, skall enligt förslaget utgå med i princip 75 % av kostnaderna,
dock högst med 10 000 eller i vissa fall 15 000 kronor för vårdplats.
Sistnämnda två belopp motsvarar gällande maximibelopp för bidrag
till anordnande av erkända vårdanstalter. Statskontoret har med anledning
av detta förslag framhållit, att bidraget till inackorderingshem tidigare
utgjorde hälften av bidraget till erkända anstalter. Enligt statskontorets
mening bör denna relation mellan de två bidragen återställas genom att
bidraget till inackorderingshem fastställes till högst 5 000 kronor för vårdplats.
Socialstyrelsen anser, att någon principiell skillnad mellan statsbidragsgrunderna
för å ena sidan inackorderingshem och å andra sidan
erkända och enskilda vårdanstalter ej bör göras samt att därför anordningsbidraget
till enskilda anstalter bör höjas i motsvarande mån som bidraget
till inackorderingshem.

Departementschefen finner det uppenbart, att de nuvarande anordningsbidragen
till inackorderingshem är alltför små i förhållande till de faktiska
kostnaderna för inrättande av sådana hem och att en höjning av bidragsbeloppen
sålunda är motiverad men erinrar om nykterhetsvårdsutredningens
uttalande, att utredningen under sitt fortsatta arbete kan komma att finna
anledning att föreslå ytterligare ändringar av reglerna för statsbidrag till
såväl erkända och enskilda anstalter som inackorderingshem. Med hänsyn
härtill finner departementschefen det inte lämpligt att nu vidtaga mera
genomgripande ändringar av grunderna för anordningsbidrag till sådana
hem. I avvaktan på utredningens slutliga förslag rörande nämnda bidragsformer
anses höjningen av anordningsbidraget till inackorderingshem böra,
såsom statskontoret föreslagit, begränsas till sådant belopp, att den ursprungliga
relationen mellan detta bidrag och anordningsbidraget till erkända
anstalter återställes. Det förordas alltså, att bidragsbeloppet bestämmes
till högst 5 000 kronor för vårdplats. Härigenom kommer att gälla
samma maximibelopp för anordningsbidrag till både inackorderingshem
och enskilda anstalter. Departementschefen framhåller, att den av honom
föreslagna bidragshöjningen innebär mer än en fördubbling av de nuvarande
bidragsbeloppen. Liksom nu bör gälla, att bidraget som regel ej må översliga
vad från annat håll tillskjutes.

Svenska landstingsförbundet har ansett det tveksamt, om landstingen
bär engageras för anordnande av inackorderingshem. Med anledning härav
framliålles, att landstingen alltsedan statsbidrag till inackorderingshem

40

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

infördes år 1944 ägt möjlighet att erhålla sådant bidrag. I avvaktan på
ett slutligt ställningstagande till spörsmålet om grunderna för ifrågavarande
bidrag anses gällande bidragsregler inte nu böra ändras i vidare
mån än departementschefen förordat i det föregående.

De nya bidragsbestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1958. Därvid
bör Kungl. Maj :t, sasom utredningen föreslagit, äga rätt att efter prövning
av de enskilda fallen tillämpa de nya reglerna beträffande inackorderingshem,
som tillkommit före nämnda dag men efter den 1 januari 1958.

Socialstyrelsen bar räknat med att utöver nuvarande ca 150 platser
på inackorderingshem omkring 200 nya platser på sådana hem skall tillkomma
före utgången av budgetåret 1958/59. En sådan utökning kan
departementschefen godta i och för sig. Medelsbehovet härför kan enligt
de av departementschefen förordade bidragsgrunderna beräknas till
1 000 000 kronor. Emellertid synes det sannolikt, att en mindre del av
dessa nya platser inte hinner bli färdigställda i sådan tid, att anordningsbidrag
för dem kan utbetalas under nästa budgetår. Det föreslås därför
att för anordningsbidrag till inackorderingshem för budgetåret 1958/59
beräknas ett belopp av 900 000 kronor.

I detta sammanhang understryker departementschefen, att de nu för de
olika bidragsformerna beräknade beloppen inte bör betraktas som bindande,
utan att Kungl. Maj :t skall äga disponera tillgängliga anslagsmedel för
de behov, som befinnes mest angelägna.

Enligt de nu framlagda förslagen uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår
— med beaktande av det av socialstyrelsen angivna odisponerade
beloppet å anslaget, ca 1 533 000 kronor — till 1 267 000 kronor. Detta belopp
föreslås avrundat till 1 250 000 kronor.

Utskottet. Av propositionen framgår att det på grund av vissa förseningar
icke visat sig möjligt att fullfölja den för innevarande budgetår
uppställda målsättningen om en utökning av platsantalet på de allmänna,
statliga och erkända, anstalterna till omkring 2 100. För att målsättningen
skall kunna förverkligas erfordras ytterligare drygt 250 platser vid erkända
anstalter. Utskottet anser i likhet med departementschefen att det
är angeläget att medel ställes till förfogande för att möjliggöra ett realiserande
under nästa budgetår av en sådan utökning av platsantalet.

Utskottet har i tidigare sammanhang uttalat att det synes motiverat
att genom en höjning av bidragen stimulera till en fortsatt utbyggnad
av inackorderingshemsverksamheten. I avvaktan på att nykterhetsvårdsutredningen
hinner slutföra sitt uppdrag i fråga om denna bidragsform
tillstyrker utskottet att bidragsbeloppet i enlighet med departementschefens
förslag höjes till högst 5 000 kronor per plats eller till samma maximibelopp
som gäller för det av riksdagen förra året beslutade anordningsbidraget
till enskilda vårdanstalter.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

41

Under åberopande av det anförda och då utskottet icke heller funnit
anledning till erinran mot beräkningen av medelsbehovet under anslaget
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade
ändrade grunderna för bidrag till anordnande av inackorderingshem
för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den
1 juli 1958;

b) till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

53 :o) Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 101—110)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar av grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter samt inackorderingshem för alkoholmissbrukare, att
tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1958, dels ock till Bidrag till driftkostnader
vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 15 600 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 800 000 kronor.

Från detta anslag utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare, ersättning för vissa särskilda
vårdkostnader vid erkända anstalter, bidrag till driftkostnader vid inackorderingshem
för omhändertagande av alkoholmissbrukare under fritiden
samt bidrag till kostnader för familjevård av alkoholmissbrukare. Enligt
särskilt bemyndigande av riksdagen kan vidare från anslaget under budgetåret
1957/58 utgå bidrag till anskaffande av inventarier m. m. för anordnande
av provisoriska vårdplatser.

Socialstyrelsen har föreslagit en betydande höjning av driftkostriadsbidragen
till de statsunderstödda (erkända och enskilda) vårdanstalterna
för alkoholmissbrukare. Som skäl härför har styrelsen i huvudsak åberopat
allmänna kostnadsökningar av automatisk karaktär samt behovet av att
förbättra vården vid anstalterna. Den kostnadsnivå, på vilken de nuvarande
bidragsbeloppen grundats, bar enligt styrelsens beräkningar stigit med
belopp motsvarande drygt en krona per vårddag. Härutöver bör enligt
socialstyrelsens mening hänsyn tas till kostnadsstegringar, som kan komma
att inträda under de närmaste två åren. Rörande förbättringen av anstaltsvården
har socialstyrelsen särskilt pekat på de kostnader, som uppkommer
för medicinsk vård och psykologisk behandling på anstalterna.

42

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Vad angår de allmänna kostnadsökningarna kan departementschefen
inte förorda, att en höjning av bidragsbeloppen grundas på andra löneoch
prisökningar av denna art än sådana, som redan inträffat eller eljest
kan med säkerhet beräknas. De nu kända kostnadsökningarna anses
kunna beräknas till belopp, som motsvarar omkring en krona 50 öre per
vårddag. Gällande maximibelopp för driftbidragen bör höjas i enlighet
härmed. Departementschefen föreslår, att garantibidraget höjes från 12
till 13 kronor för dag och vårdplats samt beläggningsbidraget från 8 kronor
till 8 kronor 50 öre för dag och vårdad person. De nya bidragsbeloppen
bör tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1958.

Av de erkända anstalterna har hittills endast en, Vår näshemmet, försetts
med särskild vårdavdelning för medicinsk behandling av de intagna, vilken
avdelning nyligen tagits i bruk. Ytterligare några sådana avdelningar planeras.
Det synes inte vara uteslutet, att de med en dylik vårdavdelning
förenade kostnaderna kan bli så stora, att de inte helt täcks av de vanliga
driftbidragen. För att denna medicinska verksamhet skall kunna upprätthållas,
kan det sålunda bli nödvändigt att i någon form tillföra vederbörande
anstalt ytterligare bidragsmedel. En lämplig form härför anses vara,
att Kungl. Maj :t erhåller befogenhet att, i den mån de vanliga driftbidragen
inte förslår till täckande av ifrågavarande kostnader, bevilja ytterligare
garantibidrag intill ett belopp av en krona för dag och vårdplats.

En utökning av de medicinska vårdresurserna vid anstalterna utgör ett
led i strävandena att genom aktiva åtgärder förbättra vården och därmed
även vårdresultaten. Departementschefen finner det angeläget, att även
andra vägar prövas, då det gäller att nå detta syfte. Härvid anses särskilt
en utökning av den psykologiska behandlingen vara av intresse. I detta
sammanhang erinras om att departementschefen vid behandlingen av
socialstyrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår beräknat medel för att
möjliggöra viss förstärkning av nykterhetsvårdsbyrån i syfte att få till
stånd en av styrelsen ledd instruktionsverksamhet vid anstalterna i frågor
rörande psykologisk klientelbehandling. Departementschefen räknar därför
med att en viss utökning av denna behandling vid flertalet anstalter
skall kunna komma till stånd utan att större kostnader härför skall behöva
uppkomma för anstalterna. För att vinna större erfarenhet av denna
behandlingsform kan det emellertid komma att visa sig lämpligt att på
försök vid någon eller några anstalter ge verksamheten sådan omfattning,
att viss personalförstärkning befinnes erforderlig. Om kostnaderna härför
inte kan inrymmas under de vanliga driftbidragen, bör särskilt bidrag
kunna beviljas enligt samma grunder, som nyss förordats beträffande medicinska
vårdavdelningar. Det bör ankomma på socialstyrelsen att uppgöra
plan för försöksverksamheten. I den män planen innebär personalökning,
som beräknas medföra behov av särskilt bidrag, bör den före verksamhetens
påbörjande underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

43

Det föreslås sålunda, att fr. o. m. den 1 juli 1958 garantibidrag skall
kunna utgå med högst en krona utöver eljest gällande maximibelopp till
anstalter, vilkas utgifter är särskilt höga på grund av kostnader för medicinsk
vårdavdelning eller andra särskilda vårdanordningar, som med
Ivungl. Maj :ts medgivande vidtages i syfte att förbättra vårdresultaten.
Sådan förhöjning av bidraget bör kunna beviljas även i andra fall än de
nu nämnda, om särskilda skäl därtill finns, t. ex. ökade driftkostnader i
samband med brandolycka e. d.

Behovet av medel till driftbidrag under nästa budgetår beräknas på
följande sätt. Med hänsyn till vad departementschefen under nästföregående
anslagspunkt anfört om anordningsbidrag till erkända och enskilda
anstalter anses anslagsberäkningen kunna grundas på det antagandet, att
antalet vårdplatser i genomsnitt under budgetåret 1958/59 kommer att
uppgå till 1 550 vid erkända anstalter samt till 275 platser vid enskilda
anstalter. Antalet vårddagar under budgetåret kan då uppskattas till
510 000 vid erkända och 90 000 vid enskilda anstalter. I enlighet härmed
och under förutsättning, att maximibeloppen för bidragen såsom tidigare
föreslagits höjs med 1 krona 50 öre, kan medelsbehovet för driftbidrag
beräknas till 11 600 000 kronor för erkända och 2 000 000 kronor för enskilda
anstalter. Den föreslagna särskilda höjningen av garantibidraget anses
inte föranleda så stora utgifter under nästa budgetår, att något särskilt
belopp härför behöver beräknas.

Behovet av medel till ersättningar för särskilda vårdkostnader beräknas
i huvudsaklig överensstämmelse med socialstyrelsens förslag till 1 100 000
kronor.

Nykterhetsvårdsutredningen har bl. a. föreslagit ändring av vissa villkor,
som är förknippade med driftbidragen till inackorderingshem. Enligt
gällande bestämmelser får hemmet av den inackorderade inte ta ut inackorderingsavgift
med högre belopp än socialstyrelsen finner skäligt, dock
högst 5 kronor för dag, eller avgift för särskild förmån med högre belopp
än en krona för dag. Då en avgift av denna storlek i många fall är alltför
låg i förhållande till nuvarande inkomstnivå föreslår utredningen, att
de angivna maximibeloppen skall utgå ur bidragsförfattningen. Den nuvarande
bestämmelsen, att beläggningsbidrag utgår endast för den som
är obemedlad eller mindre bemedlad och ställd under övervakning enligt
nykterhetsvårdslagen, bör enligt utredningens förslag slopas, bl. a. för att
denna vårdform skall kunna användas även för mindre avancerade fall av
alkoholmissbruk. De sålunda föreslagna ändringarna av bidragsreglerna,
mot vilka erinringar inte framförts i remissyttrandena, tillstyrker departementschefen
och föreslår, att de genomförs fr. o. in. den 1 juli 1958.

Medelsbehovet för driftbidrag till inackorderingshem kan, om antalet
vårdplatser vid sådana hem under nästa budgetår antages uppgå till i
genomsnitt 275, beräknas till omkring 860 000 kronor.

44

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

För bidrag till familjevård av alkoholmissbrukare bör i enlighet med
socialstyrelsens förslag beräknas ett belopp av 40 000 kronor. Också detta
bidrag bör, såsom socialstyrelsen föreslagit, utsträckas till att omfatta även
sådan alkoholmissbrukare, som ej är ställd under övervakning enligt nykterhetsvårdslagen.

Slutligen erinras om det av riksdagen för innevarande budgetår lämnade
bemyndigandet för Kungl. Maj :t att från förevarande anslag lämna
speciella bidrag för anordnande av provisoriska vårdplatser. Detta bemyndigande,
som under år 1957 inte tagits i anspråk, anses inte behöva
förlängas.

Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår enligt de nu framlagda förslagen
och beräkningarna till 15 600 000 kronor.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att gällande maximibelopp
för driftbidragen på grund av de allmänna kostnadsökningarna
höjes på så sätt, att garantibidraget ökas från 12 till 13 kronor för dag och
vårdplats samt beläggningsbidraget från 8 kronor till 8 kronor 50 öre för
dag och vårdad person.

Med hänsyn till det angelägna behovet av en utökning av de medicinska
vårdresurserna och den psykologiska behandlingen vid anstalterna tillstyrker
utskottet vidare departementschefens förslag att garantibidrag skall
kunna utgå med högst en krona utöver eljest gällande belopp till anstalter,
vilkas utgifter är särskilt höga på grund av kostnader för medicinsk vårdavdelning
eller andra särskilda vårdanordningar. Utskottet vill heller icke
motsätta sig att sådan förhöjning av bidraget skall kunna beviljas även i
andra fall, om särskilda skäl därtill finns.

Departementschefens förslag om vissa ändringar av bidragsreglerna för
inackorderingshem föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Åberopande det anförda får utskottet, som även funnit sig kunna godtaga
anslagsberäkningen, hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade
ändringarna av grunderna för bidrag till driftkostnader vid
erkända och enskilda vårdanstalter samt inackorderingshem
för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1958;

b) till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 15 600 000 kronor.

54 :o) Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare. Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 111—117)
föreslagit riksdagen att till Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

45

erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 71 000 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål anvisades senast för budgetåret
1955/56 i form av ett reservationsanslag å 327 000 kronor, avseende sista
etappen av en av 1953 års riksdag beslutad upprustning av anstalterna.

Departementschefen anför, att för vissa ombyggnads- och reparationsarbeten
vid Holmforshemmet, lvurön och Älvgården bär tidigare anvisats
statsbidrag i enlighet med den av 1953 års riksdag godkända planen för
upprustning av de erkända vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Emellertid
har kostnaderna för dessa numera utförda arbeten överstigit vad
som anvisats därför, bl. a. på grund av att allmänna kostnadsökningar inträffat
samt att arbetena blivit mera omfattande än som från början beräknades.
Särskilt stor är kostnadsökningen vid Kurön, för vilken anstalt
redovisas ett medelsbehov för ombyggnads- och reparationsarbeten av
433 000 kronor utöver det beviljade statsbidraget av 175 000 kronor. Beviljad
ersättning för mistad fiskerätt vid anstalten minskar dock detta medelsbehov
till drygt 300 000 kronor. Ehuru departementschefen finner det
mindre tillfredsställande, att arbetena utan medgivande av statsmakterna
givits en omfattning, som så väsentligt överstiger den av statsmakterna angivna
ramen därför, vill departementschefen dock inte motsätta sig, att
anstalten beredes ersättning för de uppkomna kostnadsökningarna. Särskilt
anslag härtill kan departementschefen emellertid inte tillstyrka men
motsätter sig dock ej att ifrågavarande kostnader i den mån det är möjligt
successivt får bestridas av de till anstalten utgående driftbidragen. Då
anstalten f. n. inte åtnjuter driftbidrag med maximibelopp, lämnar dessa
bidrag utrymme för en sådan successiv täckning av kostnaderna.

Motsvarande möjligheter att av driftmedel bestrida de uppkomna kostnadsökningarna
vid Holmforshemmet och Älvgården torde inte föreligga,
då högsta möjliga driftbidrag redan utgår till dessa tva anstalter. Det föreslås
därför, att särskilda bidrag på 41 000 resp. 30 000 kronor anvisas för
att täcka ifrågavarande kostnader.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sunne m.fl. (I: 164) och den andra inom andra kammaren av herr
Nelander m.fl. (11:187), har hemställts, dels att maximala driftbidrag
skall utgå till Frälsningsarméns vårdanstalt Kurön för kommande budgetår
och att förhöjningen användes till ett successivt täckande av uppkommen
brist, dels alt ett extra garantibidrag å högst en krona får på
grund av de särskilda anförda omständigheterna utgå till Kurön för nästa
budgetår, dels ock att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj:t måtte anhålla,
alt frågan om täckning av kostnadsökningarna för ombyggnads- och
reparationsarbetena måtte tagas upp till förnyad prövning vid budgetbehandlingen
för året 1958/59.

46

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen II: 187.

Utskottet. Som framgår av departementschefens redogörelse har ifrågavarande
byggnadsarbeten vid Kurön utan statsmakternas medgivande givits
en omfattning som väsentligt överstiger den av statsmakterna angivna
ramen härför. Utskottet vill dock i likhet med departementschefen icke
motsätta sig att anstalten erhåller ersättning för de uppkomna kostnadsökningarna.
Däremot kan utskottet icke biträda förslaget i motionerna
1:164 och 11:187 att ersättningen skall bestämmas att utgå efter andra
grunder än departementschefen har förordat.

Åberopande det anförda får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 164 och II: 187 till Vissa ombyggnads-
och reparationsarbeten vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 71 000 kronor.

55 :o) Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård in. in.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 118), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 200 000 kronor med hänsyn till belastningen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande enligt
lagen om nykterhetsvård m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

56 :o) Utbildning av nykterhetsvårdspersonal. Kungl. Maj :t har (punkt
62, s. 118—128) föreslagit riksdagen att till Utbildning av nykterhetsvårdspersonal
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor.

Departementschefen anför, att han bl. a. vid behandlingen av socialstyrelsens
avlöningsanslag och anslaget till driftbidrag till vårdanstalter för
alkoholmissbrukare framhållit betydelsen av medicinsk och psykologisk
klientelbehandling i syfte att förbättra vårdresultaten vid anstalterna. En
ökad användning av dessa speciella behandlingsformer utgör dock endast
ett led i arbetet på att förbättra anstaltsvården. En viktig förutsättning
för att anstalterna skall kunna fylla sina uppgifter såsom vårdinstitutioner
är att såväl den ledande personalen som den lägre vård- och tillsynspersonalen
äger tillräckliga kunskaper rörande den anstaltsmässiga vården
och behandlingen av alkoholmissbrukare. Då möjligheterna till sär -

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

47

skild utbildning av detta slag hittills varit mycket begränsade, finner departementschefen
det angeläget, att förbättrade utbildningsmöjligheter
kommer till stånd.

Socialstyrelsen lade redan år 1954 fram en plan för personalutbildning
inom nykterhetsvården. På grund av den kritik, som vid remissbehandlingen
riktades mot denna plan, erhöll styrelsen uppdrag att göra en översyn
av densamma. Därefter har styrelsen avgivit nytt förslag till sådan
utbildning. Enligt detta förslag skall utbildningen uppdelas i två linjer,
den ena för annan vårdpersonal vid anstalterna än föreståndare och assistenter
och den andra för sistnämnda befattningshavare samt länsnykterhetsnämndernas
konsulenter och assistenter.

Med hänsyn till de delade meningar, som framkommit beträffande socialstyrelsens
förslag till högre utbildning, finner departementschefen det
lämpligt, att nykterhetsvårdsutredningen såsom utredningen själv avsett
tar upp denna fråga till närmare behandling. I avvaktan på blivande förslag
från utredningen är departementschefen inte beredd att nu föreslå
någon mera omfattande högre utbildning för nykterhetsvårdspersonal.
Emellertid har utredningen framfört tanken, att under nästa budgetår
skulle för föreståndare, assistenter och annan befordrad vårdpersonal vid
anstalterna anordnas korta informationskurser med tonvikt på medicinska
och psykologiska behandlingsfrågor. I avbidan på en lösning av frågan
om den högre anstaltspersonalens utbildning anser departementschefen
detta vara ett uppslag att ta vara på och förordar därför, att för nästa
budgetår medel beräknas för anordnande på försök av en kurs av nu angivet
slag. Till beräkningen av medelsbehovet härför återkommer departementschefen
i det följande.

Den av socialstyrelsen föreslagna utbildningen för den lägre vård- och
tillsynspersonalen omfattar dels aspiranttjänstgöring och dels en s. k.
grundkurs. Aspiranttiden förutsättes i regel uppgå till omkring ett år, varunder
aspiranten skall erhålla utbildning enligt en individuell plan, som
upprättas av en studiedelegation vid den anstalt, där han är anställd. I
denna plan skall ingå kortare tids tjänstgöring vid andra anstalter för
alkoholmissbrukare. Grundkursen är avsedd för godkända aspiranter,
under en övergångstid även för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare
vid anstalterna. Den föreslås få internatkaraktär och en längd av
en månad. Vid denna kurs skall meddelas undervisning i psykologi, alkoholismens
uppkomst, symtom och behandling, arbets- och gruppterapi,
eftervårdsfrågor m. in. Aspirantutbildning och genomgång av grundkurs
föreslås skola utgöra kompetensvillkor för ordinarie eller extra ordinarie
anställning vid de allmänna vårdanstalterna.

Socialstyrelsens förslag rörande den lägre utbildningen har — utom såvitt
angår förslaget att utbildningen skall utgöra kompetensvillkor, i vilken
del förslaget avstyrkts i flera remissyttranden -— i stort sett godtagits vid

48

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

remissbehandlingen. En hel del önskemål har dock framförts om komplettering
av både aspirantutbildningen och grundkursen i olika hänseenden.
I flera yttranden har vidare framhållits, att kurserna till en början bör i
första hand avse redan anställd personal. För egen del anser departementschefen
sig böra förorda, att utbildning för den lägre personalen vid
anstalterna påbörjas, huvudsakligen i överensstämmelse med socialstyrelsens
förslag men med vissa modifikationer. Departementschefen framhåller
sålunda, att utbildningen till en början bör bedrivas som en försöksverksamhet
och att därför planen för densamma inte bör definitivt utformas
förrän närmare erfarenheter vunnits. Under detta försöksstadium
bör även beaktas de önskemål rörande aspirantutbildningens och grundkursens
utformning, som framkommit i remissyttrandena. Departementschefen
anser det vidare naturligt, att kurser av detta slag under den första
tiden främst inriktas på att tillgodose behovet av utbildning av nuvarande
befattningshavare vid anstalterna. Förslaget att genomgången utbildning
skulle utgöra villkor för erhållande av ordinarie eller extra ordinarie tjänst
kan han inte tillstyrka. Syftet med ett sådant villkor anses bättre tillgodoses
genom tillskapande av utbildningsmöjligheter av tillräcklig omfattning.
Vad angår kurstiden kan departementschefen inte förorda, att
densamma nu göres längre än vad som gäller för motsvarande kurser för
personal vid ungdomsvårdsskolorna d. v. s. tre veckor.

Såsom socialstyrelsen föreslagit bör deltagarna i dessa kurser erhålla
oavkortad lön under kurstiden. Detsamma bör gälla deltagare i den förut
nämnda informationskursen för den högre personalen vid anstalterna. Det
föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser
om angivna löneförmåner.

Vad i det föregående förordats innebär endast en partiell lösning för
den närmaste tiden av frågan om personalutbildningen på nykterhetsvårdens
område. Med hänsyn härtill är departementschefen inte beredd att
i förevarande sammanhang ta ställning till det i några remissyttranden
berörda spörsmålet om anordnande av en för flera vårdområden gemensam
utbildning. Departementschefen finner inte heller anledning till att
denna begränsade utbildningsverksamhet skulle anordnas på annat sätt
än som s. k. inomverksutbildning. Det bör sålunda ankomma på socialstyrelsen
att planera och leda kursverksamheten.

Socialstyrelsen har hemställt, att medel för nästa budgetår skulle anvisas
för anordnande av en grundkurs för omkring 40 deltagare. Med hänsyn
till det stora utbildningsbehovet föreslår departementschefen att medel beräknas
för utbildning av omkring 60 befattningshavare tillhörande de allmänna
vårdanstalternas lägre vård- och tillsynspersonal, fördelade på två
kurser. Med tillämpning av samma beräkningsgrunder, som gäller för motsvarande
utbildning av ungdomsvårdsskolornas personal, kan kostnaderna
för två sådana kurser beräknas till sammanlagt omkring 37 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

49

Den föreslagna informationskursen för anstalternas ledande personal har
av nykterlietsvårdsutredningen beräknats kosta 8 000 kronor under förutsättning
att kursen omfattar 30 deltagare och sex dagar. Mot denna beräkning
har departementschefen intet att invända. För de av honom förordade
kurserna skulle sålunda under nästa budgetår erfordras 45 000
kronor. Medel härför anses böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag
med benämningen Utbildning av nykterhetsvårdspersonal.

Från anslaget till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
in. in. utgår ett belopp av 25 000 kronor för anordnande av en kurs för
tjänstemän inom nykterhetsvården, den s. k. Bergendalskursen, vilken
främst avser kommunalanställda befattningshavare. Socialstyrelsen har
hemställt om oförändrat bidrag för detta ändamål under nästa budgetår,
vilket förslag departementschefen godtar. Emellertid anses det lämpligt,
att medel till all egentlig personalutbildning inom nykterhetsvården anvisas
under ett och samma anslag. Förevarande bidrag bör därför överföras
till det föreslagna nya utbildningsanslaget, vilket sålunda bör för
nästa budgetår uppföras med (45 000 + 25 000) 70 000 kronor. Anslaget
till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet in. m. bör i enlighet
härmed minskas med nämnda belopp av 25 000 kronor.

Slutligen framhålles, att de nu beräknade kostnaderna för de olika
kurserna är ungefärliga och att hinder inte bör möta för socialstyrelsen
att i den mån så befinnes lämpligt företa mindre jämkningar beträffande
fördelningen av anslaget mellan kurserna.

Utskottet. Under erinran om att i propositionen förordade åtgärder endast
innebär en partiell lösning för den närmaste tiden av frågan om personalutbildningen
på nykterhetsvårdens område får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Utbildning av nykterhetsvårdspersonal
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
70 000 kronor.

57 :o) Länsnykterhelsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 63, s. 128—130), vilket innebär en ökning av anslaget
med 215 000 kronor, varav 65 000 kronor för förstärkning av nämndernas
biträdespersonal och 150 000 kronor med anledning av 1957 års lönerevision
och löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a ) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1958/59:

4—337 os Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 5

50

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 74 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......... 1 255 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 197 200

Summa kronor 1 527 000;

b) till Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 527 000 kronor.

58:o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 64, s. 131 och 132), vilket innebär en ökad medelsanvisning
till länsnykterhetsnämndernas löpande reseverksamhet med
10 000 kronor och till expenser, hyror in. m. med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
524 000 kronor.

59 :o) Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder. Kungl. Maj :t har
(punkt 65, s. 132—146) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade grunder för bidrag till alkoholpolikliniker, dels ock
till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor.

Statsbidrag utgår till bestridande av kostnaderna för nykterhetsnämndernas
verksamhet till fullgörande av de uppgifter, vilka åligger nämnderna
enligt gällande författningar. Bidraget utgör fr. o. in. den 1 juli 1957
75 % — dessförinnan 60 % — av de godkända kostnaderna för sådan verksamhet,
beträffande vilken ersättning eller bidrag av statsmedel ej utgår i
särskild ordning. Från anslaget utgår statsbidrag till bl. a. polikliniker för
alkoholmissbrukare.

Ett av de viktigaste syftena med den av 1954 års riksdag antagna lagen
om nykterhetsvård var att åstadkomma en förskjutning av tyngdpunkten i
nykterhetsvården från tvångsmässig anstaltsvård till förebyggande öppen
vård på ett tidigt stadium av alkoholmissbruk. För att kommunerna skulle
erhålla en kraftig stimulans till att öka sina insatser på detta område infördes
samtidigt ett statsbidrag, uppgående till 60 % av nykterhetsnänmdernas
kostnader. Bidragsprocenten har sedermera genom beslut av 1957
års riksdag höjts till 75. Bidrag enligt dessa grunder utgår bl. a. till kostnaderna
för av kommunerna anordnade polikliniker för alkoholmissbrukare.
Verksamheten vid sådana polikliniker utgör enligt departementsche -

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1958

51

fens mening en mycket betydelsefull del av den öppna nykterhetsvården.
Det torde vara en allmän uppfattning att en ökad användning av denna
vårdform är önskvärd.

Då verksamheten vid alkoholpolikliniker avser bl. a. medicinsk och psykiatrisk
behandling, utgör den samtidigt en del av sjukvården i vidsträckt
mening. Ett stort antal fall av alkoholmissbruk vårdas också inom den
egentliga sjukvårdens ram, hl. a. på sinnessjukhus samt medicinska och
psykiatriska lasarettsavdelningar. Härav följer, att frågan om poliklinikverksamheten
på längre sikt både organisatoriskt och finansiellt utgör en
del av det större frågekomplex, som avser den långsiktiga planeringen på
sjukvårdens, framför allt den öppna mentalsjukvårdens, område. Denna
planering och därmed sammanhängande spörsmål är föremål för behandling
inom flera pågående utredningar. Nykterhetsvårdsutredningen har
framhållit, att dess förslag rörande poliklinikverksamheten bör betraktas
som ett provisorium och att utredningen räknar med att återkomma till
frågan om planeringen på längre sikt av de medicinska inslagen i den öppna
nykterhetsvården. Med hänsyn till det påtagliga behovet kan en utbyggnad
av de polikliniska vårdmöjligheterna inte anstå i avvaktan på slutresultaten
av utredningsarbetet. De pågående utredningarna synes emellertid
motivera en viss försiktighet i fråga om ändringar av gällande bestämmelser
rörande statens stöd till poliklinikverksamheten. Mot denna allmänna
bakgrund övergår departementschefen däx-efter till att behandla de av
nykterhetsvårdsutredningen framlagda förslagen.

Av landsting anordnade alkoholpolikliniker förekommer ännu i ganska
liten omfattning. Utredningen anser, att det aktuella behovet av insatser
på detta område inte kan tillgodoses enbart genom åtgärder av primärkommunerna
och att det därför är angeläget, att landstingens resurser utnyttjas.
Utredningen anför visserligen flera skäl mot en utsträckning av statsbidragsrätten
till att omfatta även landstingen men anser likväl övervägande
skäl tala för att landstingskommun skall erhålla statsbidrag till alkoholpoliklinik
efter samma grunder, som gäller för primärkommun.

Vid bedömningen av detta förslag bör erinras om att de nuvarande, av
1954 års riksdag fastställda statsbidragsreglerna vilar på den uppfattningen,
att poliklinisk vård av alkoholmissbrukare är en del av den öppna nykterhetsvården
och därmed eu primärkommunal angelägenhet. Sambandet
mellan denna poliklinikvård och sjukvården i övrigt kan måhända framdeles
ge anledning till ett ändrat ställningstagande i denna fråga. Ett sådant
ställningstagande måste bli beroende på bl. a. resultaten av de förut nämnda
utredningarna. Man synes därför tills vidare inte böra frångå det betraktelsesätt,
som präglade 1954 års beslut. Detta ställningstagande bör inte uppfattas
så, att landstingen enligt departementschefens mening inte borde medverka
i arbetet på att vidga användningen av den polikliniska vården för alkoholmissbrukare.
Av landstingsförbundets yttrande framgår emellertid, att

52

Statsutskottets utlåtande nr o år 1958

landstingen — som enligt förbundets mening i första hand bör inrikta sina
ansträngningar på ett snabbt tillskapande av psykiatriska lasarettsavdelningar
— endast i begränsad omfattning kan beräknas vidtaga åtgärder
för sådan poliklinisk vård. I den mån så sker anses det naturligt, att landstingens
medverkan planeras i nära samarbete med berörda kommuner och
länsnykterhetsnämnder. I detta sammanhang framhålles vidare, att det icke
ansetts vara en nödvändig förutsättning för statsbidrag, att poliklinik drives
i nykterhetsnämnds egen regi. Sålunda har Stockholms stad erhållit statsbidrag
för poliklinikverksamhet, som bedrives av sjukhusdirektionen men
bekostas av nykterhetsnämnden. På sådan indirekt väg kan statsbidrag
utgå även till poliklinikverksamhet, som bedrives av annan huvudman.
Hinder anses inte föreligga mot en liknande form för bidragsgivning till
verksamheten vid poliklinik, som drives av landsting. I avvaktan på ett
slutligt ställningstagande till frågan om poliklinikvårdens organisation och
finansiering anser departementschefen en sådan indirekt bidragsgivning
inom ramen för gällande bidragssystem tills vidare vara att föredraga framför
ett direkt statsbidrag till landstingen.

Poliklinikverksamhet utgör i princip en helt öppen vårdform. Nykterhetsvårdsutredningen
har emellertid föreslagit, att ■—- såsom redan nu i viss
utsträckning sker — sängplatser, som anordnas i direkt anslutning till alkoholpoliklinik,
under vissa förutsättningar skall i statsbidragshänseende få
betraktas som en del av polikliniken. Som skäl härför har utredningen anfört,
att det — ehuru principiella invändningar kan resas mot en sådan
utvidgning av poliklinikbegreppet — i rådande läge synes nödvändigt att
utnyttja möjligheterna att genom enkla anordningar i anslutning till polikliniker
i någon mån skapa en ersättning för de otillräckliga sjukhusresurserna.
Utredningen framhåller vidare vikten av att vård på s. k. avgiftningsavdelning
i anslutning till alkoholpoliklinik avgränsas från den egentliga
sjukhusvården. Enligt utredningens förslag bör därför som statsbidragsgrundande
inte godtas större antal sängplatser, än som kan anses erforderligt
för poliklinikpatienter, som är i behov av kortvarig avgiftningsbehandling.
Tiden för sådan behandling bör begränsas till högst en vecka.
Som ytterligare förutsättning för statsbidrag föreslås gälla, att vårdplatserna
inte ingår i annan sjukvårdsinrättning.

Mot förslaget om inrättande av vårdavdelningar vid poliklinikerna har i
flera yttranden framförts erinringar av principiell art. Det har framhållits
bl. a., att det här är fråga om en form av sjukhusvård, som kräver omfattande
sjukvårdstekniska resurser. Sådan vård borde meddelas på de
vanliga sjukvårdsinrättningarna och av sjukvårdens huvudmän. Förslaget
har ansetts strida mot strävandena att få till stånd ett enhetligt huvudmannaskap
för all sluten sjukvård.

Även om departementschefen har förståelse för dessa invändningar, anser
han, att det i rådande läge på nykterhetsvårdens område finns vissa

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

53

praktiska skäl, som talar för att vårdresurserna för alkoholmissbrukare utökas
på det sätt som utredningen föreslagit. Därvid förutsattes, att det huvudsakligen
är i de största städerna som det föreligger behov av sängplatser
i anslutning till alkoholpoliklinik och att behovet på andra orter inskränker
sig till enstaka eller ett fåtal platser. Till poliklinik bör anslutas endast sådana
platser, som inte användes för annat än kortvarig vård med karaktär
av tillfälligt omhändertagande i syfte att meddela avgiftningsbehandling.
Föreligger behov av egentlig sjukhusvård får detta tillgodoses inom sjukvårdsorganisationen.
Såsom utredningen föreslagit bör vidare såsom villkor
för statsbidrag gälla, att sängplatserna inte ingår i en sjukvårdsinrättning.
Under de nu angivna förutsättningarna tillstyrker departementschefen,
att statsbidraget till alkoholpoliklinik får omfatta även sängplatser, som
anordnats i anslutning till polikliniken. Statsbidraget till sådana sängplatser
bör emellertid betraktas som ett provisorium i avvaktan på ökade resurser
inom sjukvården, bl. a. den psykiatriska lasarettsvården, och på
resultaten av de i det föregående nämnda utredningarna.

Vad angår frågan om de slag av kostnader för anordnande och drift av
alkoholpolikliniker, som bör vara statsbidragsgrundande, ansluter departementschefen
sig till nykterhetsvårdsutredningens förslag. Statsbidrag bör
sålunda inte utgå till andra kostnader för anordnande av poliklinik än
sådana, som avser anskaffande av utrustning. Däremot bör i de statsbidragsgrundande
driftkostnaderna få inräknas skälig hyra för polikliniklokaler,
oavsett om dessa är förhyrda eller tillhör huvudmannen för polikliniken,
vilket synes stå i överensstämmelse med de av 1954 års riksdag godkända
grunderna för ifrågavarande statsbidrag.

Vad angår anslagsberäkningen för nästa budgetår har socialstyrelsen
utgått från att nykterhetsnämndernas statsbidragsberättigade utgifter, som
under år 1956 uppgick till 7 795 000 kronor, under år 1958 skall stiga till
omkring 16 335 000 kronor, varvid anslagsbehovet skulle uppgå till
12 250 000 kronor. Något säkert underlag för en närmare beräkning av
medelsbehovet finnes inte. Departementschefen förordar, att anslaget för
nästa budgetår i huvudsaklig överensstämmelse med socialstyrelsens förslag
uppföres med 12 000 000 kronor.

Utskottet. Vid bedömningen av nykterhetsvårdsutredningens förslag att
landstingskommun skall erhålla statsbidrag till alkoholpoliklinik efter
samma grunder, som gäller för primärkommun, har departementschefen
erinrat om att de nuvarande vid 1954 års riksdag fastställda bidragsreglerna
vilar på den uppfattningen att poliklinisk vård av alkoholmissbrukare
är en del av den öppna nykterhetsvården och därmed en primärkommunal
angelägenhet. Utskottet delar departementschefens mening att man i avvaktan
på resultaten av pågående utredningar på sjukvårdens område tills
vidare inte bör frångå det betraktelsesätt som präglade 1954 års beslut.

54

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

Utskottet anser emellertid därtör inte alt landstingens medverkan i
11 byggnaden av den polikliniska vården för alkoholmissbrukare kan undvaras.
Som departementschefen erinrat har Stockholms stad erhållit statsbidrag
för poliklinisk verksamhet, som bedrives av sjukhusdirektionen
men bekostas av nykterhetsnämndcn. Utskottet instämmer i departementschefens
åsikt att en sådan indirekt bidragsgivning inom ramen för gällande
bidragssystem även för landstingens vidkommande tills vidare är att föredraga
framför ett direkt statsbidrag till landstingen.

Under erinran att utskottets vederbörande avdelning tagit närmare del
av Stockholms stads poliklinikverksamhet för alkohohnissbrukare finner
utskottet övervägande praktiska skäl tala för departementschefens förslag
att statsbidraget till alkoholpoliklinik får omfatta även sängplatser som
anordnas i anslutning till sådan klinik i syfte att meddela avgiftningsbehandling.
Som departementschefen anfört bör härmed avses platser som
endast användes för kortvarig vård. Om någon absolut tidsgräns härför
behöver uppställas synes utskottet tveksamt. I varje fall bör gränsen enligt
utskottets mening icke dragas så snävt eller till högst eu vecka som
nykterhetsvårdsutredningen föreslagit.

Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning
till särskilt uttalande. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade
grunderna för bidrag till alkoholpolikliniker;

b) till Bidrag till kommunala mjkterhetsnåmndcr för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor.

00ro) Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet in. in. Kungl.
Maj :t har (punkt 66, s. 147 och 148) föreslagit riksdagen att till Främjande
av nykterhetsnämndemas verksamhet in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett anslag av 72 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 97 500 kronor.

Departementschefen har vid behandlingen i det föregående av socialstvrelsens
förslag till plan för specialutbildning av viss nykterhetsvårdspersonal
föreslagit, att ett särskilt anslag anvisas för sådan utbildning, att det
från förevarande anslag utgående bidraget till anordnande av en kurs för
tjänstemän inom nykterhetsvården överföres till det nya anslaget och att
förevarande anslag minskas med det belopp, som för innevarande budgetår
anvisats för nämnda kurs, 25 000 kronor. Någon höjning av medelsanvisningen
för under anslaget kvarstående bidragsändamål föreslås inte. Anslaget
föreslås sålunda uppfört med 72 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

55

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Carlqvist m. fl. (1:33) och den andra inom andra kammaren av fru
Holmquist m. fl. (II: 36), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om uppdrag åt CFN att i samarbete
med socialstyrelsen undersöka möjligheterna att anordna kursverksamhet
för alkoholskadades familjer inom ramen för nu utgående
anslag,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Danmans och Kronstrand (I: 86) och den andra inom
andra kammaren av fröken Liljedahl m. fl. (II: 68), i vilka har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om att nykterhetsvårdsutredningen måtte få i uppdrag att vidare utreda
formerna för övervakning av alkoholskadade genom s. k. arbetsledare
samt möjligheten av statligt stöd åt densamma.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 36

och II: 68.

Utskottet. Motionerna I: 33 och II: 36 syftar huvudsakligen till att ge
hustrur till alkoholskadade upplysning om alkoholskadades svårigheter
in. in., medan motionerna I: 86 och II: 68 tar sikte på åtgärder i syfte att
inpassa de alkoholskadade i arbetslivet.

Ehuru utskottet kan instämma i mycket av vad motionärerna anfört
finner utskottet, med hänsyn till det allmänna uppdrag som givits nykterhetsvårdsutredningen,
det icke erforderligt att riksdagen beslutar någon
särskild åtgärd i anledning av motionerna.

Då utskottet inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts under
förevarande punkt framställda förslag, hemställer utskottet,

I. att motionerna 1: 33 och II: 36 icke må föranleda någ^n
riksdagens åtgärd;

II. att motionerna I: 86 och II: 68 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

III. att riksdagen må till Främjande av mjkterhetsnämndernas
verksamhet in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
anslag av 72 500 kronor.

61 :o) Bidrag till länkrörelsen. Kungl. Maj:l har (punkt 67, s. 148 och
149) föreslagit riksdagen att till Bidrag till länkrörelsen för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Nykterhetsvårdsutredningen har lagt fram förslag till ändrade grunder

56

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

för statsbidrag till länksammanslutningar. Departementschefen anför, att
han med hänsyn till den kostnadsökning för staten, som är förenad med
ett genomförande av nykterhetsvårdsutredningens förslag till ändrade grunder
för statsbidrag till länksammanslutningar, inte är beredd att nu ta ställning
till detta förslag. Departementschefen förordar, att statsbidrag till
länkrörelsen under nästa budgetår får ulgå enligt oförändrade grunder.
Anslaget föreslås i enlighet härmed uppfört med oförändrat belopp.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr
Hamrin i Jönköping in. fl. (II: 78), har hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1958/59 som bidrag till länkrörelsen anvisa ett belopp av
100 000 kronor, vilket innebär en höjning med 50 000 kronor av det av
Kungi. Maj :t föreslagna beloppet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 78.

Utskottet är icke berett att i anledning av motionerna förorda någon
ökad medelsanvisning. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 88 och II: 78 till Bidrag till länkrörelsen
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 50 000
kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

62:o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 75, s. 178—183) föreslagit riksdagen att till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 20 000 000 kronor.

Departementschefen anför, att läget på arbetsmarknaden under år 1957
präglades av i stort sett god balans mellan tillgång och efterfrågan på
arbetskraft. Sysselsättningen låg fortfarande på en hög nivå. Inom vissa
delar av näringslivet förelåg alltjämt brist på yrkesutbildad arbetskraft.
Sysselsättningssvårigheter förekom i första hand för de icke yrkesutbildade.
Även om antalet arbetslösa ökade något i förhållande till närmast föregående
år var arbetslösheten fortfarande låg.

Utsikterna för den närmaste framtiden är svåra att bedöma. Liksom
tidigare har man att räkna med en viss säsongarbetslöshet särskilt vad
gäller byggnadsverksamheten. Lokala störningar på arbetsmarknaden inträffar
från tid till annan. Säsongarbetslösheten kommer att i första hand
mötas med arbetsförmedlingsåtgärder samt en ökad omskolnings- och ut -

Statsutskottets utlåtande nr 5 År 1958

51

bildningsverksamhet i syfte att underlätta omflyttning av arbetskraften.
Möjligheterna till omflyttning är emellertid begränsade, varför det torde
bli nödvändigt att anordna beredskapsarbeten i minst samma omfattning
som under föregående vinter.

Åtgärder syftande till en ökad geografisk rörlighet av arbetskraften bör
i nuvarande läge bli föremål för ökad uppmärksamhet. Som medel i nämnda
syfte har sedan länge använts rese- och flyttningsersättningar till arbetslösa
vid flyttning till annan ort. Dessa bestämmelser har numera reviderats för
att bl. a. möjliggöra eu ökad rörlighet. För att underlätta förflyttning av
arbetslösa har Kungl. Maj :t därjämte bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen
att innevarande budgetår disponera sammanlagt 5 650 000 kronor, varav
3 000 000 kronor under förevarande anslag och 2 650 000 kronor under anslaget
till arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet för anskaffande och
uppförande av provisoriska bostäder åt arbetslösa på orter, där brist på
arbetskraft föreligger men där bostadsbrist utgör hinder för nyrekrytering.
Vidare har Kungl. Maj:t bemyndigat styrelsen att såsom försöksverksamhet
innevarande budgetår taga i anspråk medel från arbetslöshetsanslaget
för utgivande i arbetslöshetsdrabbade områden av särskilda familjebidrag
till familjeförsörjare, som tillträder anställning på annan ort men som inte.
omedelbart kan erhålla familjebostad där.

Under budgetåret 1956/57 uppgick de sammanlagda utgifterna för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder till ca 76 000 000 kronor, varav 28 500 000
kronor från arbetslöshetsanslaget och 47 500 000 kronor från sjätte huvudtitelns
reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten. Innevarande budgetår
står till förfogande för arbetsmarknadsreglerande åtgärder 21 500 000
kronor under det förstnämnda och 28 000 000 kronor under det sistnämnda
anslaget, eller sålunda tillhopa 49 500 000 kronor. Därtill kommer de medel
som anvisats å tilläggsstat.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår kan av naturliga skäl någon
exakt beräkning av medelsbehovet inte göras. Med beaktande av utgifterna
under det sistförflutna budgetåret uppskattar departementschefen det
sammanlagda medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder till
80 000 000 kronor. Härav beräknas 30 000 000 kronor under arbetslöshetsanslaget.
Återstående 50 000 000 kronor bör såsom styrelsen föreslagit beräknas
för beredskapsarbeten på vägar och gator. Efter samråd med chefen
för kommunikationsdepartementet förordar departementschefen i enlighet
med styrelsens förslag, att för ändamålet upptages ett särskilt anslag under
femte huvudtiteln, vilket bör avräknas mot automobilskattemcdJen. Härom
göres hemställan under näslföljande punkt.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Hmnrin-Thorcll och herr Ollén (I: 219) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Stockholm (II: 270), har hemställts, att riksdagen

58

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att en utredning
verkställs rörande under statsverkspropositionen femte huvudtitel upptagna
arkivarbetares och musikerhjälptas lönevillkor samt att de förslag
utredningen kan ge anledning till underställs riksdagen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen II: 270.

Utskottet. Under erinran att någon exakt beräkning av medelsbehovet
för arbetsmarknadsreglerande åtgärder av naturliga skäl icke kan göras
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår yrkandet i motionerna 1:219 och 11:270 om utredning av
lönevillkoren för arkivarbetare får utskottet erinra, att riksdagen förra året
fann ett motionsvis framställt yrkande av samma innebörd, med hänsyn
till vad i frågan tidigare förevarit, icke påkalla något initiativ från riksdagens
sida. Utskottet anser inte att motionärerna anfört skäl som böi
föranleda ett ändrat ståndpunktstagande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 219 och II: 270 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 000 kronor.

03:o) Beredskapsarbeten på vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 76, s. 184 och 185) samt under åberopande av vad
utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredskapsarbeten på vägar och
gator för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

64 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 185—188), vilket innebär
fortsatt upprustning av maskinberedskapen in. m. inom ramen för beräknade
inkomstmedel samt samma avskrivningsbemyndigande som under
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1958/59, utan hinder av
gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans
fordringar, besluta om avskrivning av fordran, uppkommen
inom arbetsmarknadsverket, till belopp ej överstigande 500
kronor, beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid
handen att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt
styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

59

framdeles uttaga betalning, eller ock åtgärder för fordringens
bevakande och indrivande bedömes förenade med arbete och
kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej är ekonomiskt
lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock icke anses
påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;

b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

65 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungl. Maj :t har
(punkt 78, s. 188—191) föreslagit riksdagen att till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 750 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 475 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har förordat en medelsanvisning för nästa
budgetår av 750 000 kronor, varav för omskolning av viss arbetskraft
190 000 kronor, till resebidrag 400 000 kronor, till rekrytering av utländsk
hemarbetskraft 25 000 kronor, till kurser för hemsamariter 45 000 kronor,
till psykotekniska undersökningar 40 000 kronor, till byggnadsberedningen
20 000 kronor samt till övriga ändamål 30 000 kronor.

Departementschefen anför, att enligt uppgifter, som numera blivit tillgängliga,
har kostnaderna för omskolning och annan yrkesutbildning av
ensamstående kvinnor in. fl. under de senaste månaderna stigit i snabbare
takt än arbetsmarknadsstyrelsen beräknade när anslagsframställningen
gjordes. Även utgifterna för resebidragsverksamheten, vilken syftar till att
främja rörligheten på arbetsmarknaden, har ökat. Styrelsen har med anledning
härav inkommit med framställning om anvisande av 265 000 kronor
å til läggsstat för innevarande budgetår. Enligt departementschefens mening
är det angeläget, att tillräckliga medel står till förfogande för den verksamhet,
som bekostas från ifrågavarande anslag. Departementschefen anser
sig emellertid kunna förutsätta, att de innevarande budgetår under anslaget
tillgängliga medlen skall visa sig tillräckliga. För nästa budgetår tillstyrkes,
att anslaget anvisas med det av styrelsen föreslagna beloppet 750 000 kronor.
Med undantag av rekryteringsåtgärder i fråga om utländsk arbetskraft,
vilka departementschefen icke betraktar som erforderliga under nästa
budgetår, bör anslaget därvid få disponeras för av styrelsen angivna ändamål
ävensom, efter Kungl. Maj:ts medgivande, för åtgärder av likartat slag
som i övrigt kan befinnas påkallade med hänsyn till arbetsmarknadsläget.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Sjöströni-Bengtsson m. fl. (1:160) och den andra inom andra kammaren
av fru Lindskog m. fl. (II: 183), har hemställts, alt riksdagenmåtte

60

Statsutskottets utlåtande nr o År 1958

medgiva, att bidrag får utgå från den under förevarande anslag uppförda
anslagsposten till omskolning av viss arbetskraft för anskaffning av
speeialredskap och tekniska hjälpmedel till invalidiserade husmödrar samt
att detta bidrag i likhet med bidrag för anskaffning av invalidfordon in. in.
måtte utgå med 3/4 av kostnaden.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen II: 183.

Utskottet. Med anledning av motionärernas förslag att den under förevarande
anslag upptagna posten till omskolning av viss arbetskraft även
skall kunna tagas i anspråk för bidrag till anskaffande av specialredskap
och tekniska hjälpmedel till invalidiserade husmödrar vill utskottet erinra,
att ifrågavarande omskolningsverksamhet, vilken även rymmer möjlighet
att ge viss näringshjälp, är avsedd för ensamställda kvinnor ävensom i
övrigt för medelålders och äldre — manlig och kvinnlig — arbetskraft, för
vilken fortsatta försörjningsmöjligheter inom det egna yrket icke kan anses
föreligga och vilken utan att kunna hänföras till gruppen partiellt arbetsföra
är svårplacerad på arbetsmarknaden. Med denna avgränsning av klientelet
synes det utskottet icke böra komma i fråga att under berörda verksamhet
inrymma jämväl invalidiserade husmödrar. Alldeles oavsett delta
anser utskottet att motionärerna berört en mycket betydelsefull fråga, som
emellertid enligt utskottets mening bör ses i ett större sammanhang. Utskottet
vill här endast erinra om de förslag, som bostadspolitiska utredningen
framlagt till statliga stödåtgärder för specialinredda lägenheter åt
invalider.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

I. att motionerna I: 160 och II: 183 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av
arbetskraft för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 750 000 kronor.

66 :o) Arbetskliniken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 79, s. 191—193), vilket innebär att de nuvarande arvodesbefattningarna
som yrkeslärare och sjukgymnast ändras till extra ordinarie
befattningar i 15 resp. 12 lönegraden samt oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 255 400 kronor.

67 :o) Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet. Kungl.
Maj :t har (punkt 80, s. 193—196) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordade grunder för bidrag till avdelningar för

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Öl

halvskyddad sysselsättning av partiellt arbetsföra samt träningsverkstäder
och arbetscentraler för partiellt arbetsföra, dels ock till Bidrag till kommunal
och enskild arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsens förslag att för
ifrågavarande bidragsverksamhet nu fastställes preciserade statsbidragsbestämmelser
och att anslaget i samband därmed upptages som förslagsanslag.

I fråga om bestämmelsernas innehåll förordas i anslutning till styrelsens
tidigare framlagda och nu upprepade förslag, att bidrag må utgå med
viss procent av kostnaderna för avlönande av föreståndare och arbetsledare
vid ifrågavarande institutioner. Bidrag bör därvid beräknas å högst
de lönebelopp, som enligt löneplan A i statens löneförordning utgår i vissa
löneklasser, varvid föreståndare vid institution med minst 30 platser bör
hänföras till 18 löneklassen och vid mindre platsantal till 16 löneklassen
samt arbetsledare till 12 löneklassen. Där verksamhetens omfattning så
motiverar bör dock bidrag till avlönande av föreståndare kunna beräknas
å högst lönen i 21 löneklassen.

Vad härefter angår storleken av bidraget kan departementschefen inte
tillstyrka, att detta fastställes högre än till 40 % av bidragsunderlaget, vilket
procenttal nära överensstämmer med det genomsnittliga bidrag, som
utgått under senare år. I särskilda fall, där uppenbara svårigheter befinnes
föreligga att finansiera verksamheten, bör dock bidrag kunna utgå med
högst 45 %.

Utöver det nu sagda bör i fråga om verkstäder för smittoförande tuberkulösa
personer statsbidrag kunna utgå med hela anskaffningskostnaden
för erforderliga desinfektionsanordningar.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med utfärdande
av kungörelse i ämnet besluta om övriga för bidragsgivningen erforderliga
bestämmelser. Den nya ordningen bör tillämpas beträffande verksamheten
fr. o. m. år 1958.

Med hänsyn till den fortgående utvecklingen av verksamheten och i
avvaktan på närmare erfarenheter anses anslaget böra anvisas med
1 000 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade grunder
för bidrag till avdelningar för halvskyddad sysselsättning av

62

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

partiellt arbetsföra samt träningsverkstäder och arbetscentraler
för partiellt arbetsföra;

b) till Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsuerksamhet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.

68 :o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj:t
har (punkt 81, s. 196—217) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordade riktlinjer för åtgärder i zigenarfrågan, dels
ock till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 240 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen redovisar i förevarande sammanhang 1954 års
zigenarutrednings betänkande och de däröver avgivna yttrandena samt anför
härom följande.

Zigenarna utgör än i dag en folkgrupp, som endast delvis inordnats i
vårt samhälle. Flertalet av dem för en ambulerande tillvaro och saknar
såväl reguljär sysselsättning som fast bostad. Deras särställning har blivit
allt starkare markerad, ju mer utvecklingen för befolkningen i övrigt har
präglats av materiell välståndsökning och höjning av den kulturella standarden.
De förhållanden, som zigenarutredningen blottat i fråga om zigenarnas
bostäder, hälsotillstånd, dödlighet m. m. är sådana, att samhället
inte kan undandra sig uppgiften att söka förbättra deras levnadsvillkor.

Såsom zigenarutredningen visat, torde zigenarnas särställning främst få
tillskrivas omständigheter, över vilka zigenarna själva ej kunnat råda. Analfabetismen
och den därav betingade bristen på yrkesutbildning har lett till
en snäv begränsning i zigenarnas näringsutövning. Denna begränsning av
deras arbets- och försörjningsmöjligheter synes vara grundläggande för
deras oförmåga till fast bosättning. Till en del har deras svårigheter troligen
också berott på obenägenhet från samhällets och de enskilda medborgarnas
sida att acceptera zigenarna som fullt jämställda samhällsmedlemmar.
Den ambulerande tillvaron utgör i sin tur uppenbarligen huvudanledningen
till att barnens skolgång har blivit eftersatt. Dessa förhållanden
har tillsammans bildat en kretsgång av hinder för social integration,
vilken de flesta zigenare ej av egen kraft förmår bryta.

Jag kan i stort sett dela zigenarutredningens allmänna synpunkter beträffande
de åtgärder som samhället bör vidta för att skapa drägliga levnadsförhållanden
för zigenarna. Det är sålunda nödvändigt att, givetvis
utan utövande av tvång, söka hjälpa zigenarna till ordnat arbete och en
fast bosättning. Därigenom möjliggöres en ordnad skolgång för barnen.
Först när denna förutsättning är för handen, kan analfabetismen efter hand
definitivt hävas bland zigenarna.

Av grundläggande betydelse för övergången till fast bosättning är att
zigenarnas försörjningsfråga får en tillfredsställande lösning. Det är därför
nödvändigt, att allvarliga ansträngningar göres för att bereda zigenarna
sysselsättning på arbetsmarknaden. De svårigheter som torde komma att
göra sig gällande i samband härmed är av den art, att de närmast kan

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

G3

jämföras med de problem som arbetsvårdsorganen inom arbetsmarknadsstyrelsen
och den offentliga arbetsförmedlingen har att lösa, när det gäller
de partiellt arbetsföra. Ur vissa synpunkter kan arbetsanskaffningsproblemen
även jämföras med dem som gällt i fråga om flyktingar. Det bör
därför naturligen bli på arbetsmarknadsorganen som det i första band får
ankomma att söka lösa zigenarnas sysselsättningsproblem.

I mån av behov bör de olika stödformer som anlitas inom arbetsvärden
och vid inplacering av flyktingar på arbetsmarknaden också kunna komma
till användning för att underlätta zigenarnas inpassning i arbetslivet. Med
hänsyn till att zigenarfrågan kvantitativt sett inte är särskilt betydande,
synes det inte vara nödvändigt att binda arbetsmarknadsverkets handlande
härvidlag genom detaljerade föreskrifter. Det bör i stället ankomma
på arbetsmarknadsstyrelsen att inom ramen för de resurser som står till
styrelsens förfogande besluta om de åtgärder som bör vidtagas.

I den mån zigenarnas sysselsättningsproblem bringas till en lösning,
torde även deras bostadsfråga kunna lösas på ett tillfredsställande sätt.
Detta bör såvitt möjligt ske inom den normala bostadsmarknadens ram.
I undantagsfall torde provisoriska bostäder kunna komma i fråga.

Såsom zigenarutredningen framhållit måste man förutsätta, att kommunerna
lämnar sin aktiva medverkan till lösande av zigenarnas bosättningsfråga.
Efterföljansvärda exempel på kommunala initiativ finns redan.
Om kommunerna i samband med bostadsanskaffningen undantagsvis
måste vidtaga åtgärder, som kräver särskilda kostnader, bör det vara möjligt
att lämna dem ersättning av statsmedel härför i likhet med vad som
gäller vid bostadsplacering av flyktingar. Är de åtgärder som i detta sammanhang
kan komma i fråga av sådan art, att de i stället bör finansieras
inom ramen för den statliga lån- och bidragsgivningen för bostadsändamål,
bör så bli fallet. Det kan därvid visa sig erforderligt eller lämpligt att i vissa
avseenden göra avsteg från eljest gällande låneregler. Det kan sålunda
tänkas, att "förbättringslån i en del fall bör utlämnas till kommun i stället
för till den enskilde liksom att villkoren beträffande säkerhet för lån någon
gång kan behöva jämkas. Ej heller i nu angivna hänseenden synes det emellertid
nödvändigt eller lämpligt att fastställa några detaljbestämmelser.
Kungl. Maj:t bör sålunda äga att i varje särskilt fall vidtaga de åtgärder
som efter omständigheterna befinnes mest ändamålsenliga eller att uppdraga
åt underlydande myndighet att besluta därom.

Vad zigenarutredningen anfört i skolfrågan kan i huvudsak godtagas.
Den ambulerande undervisning som bär anordnats i anslutning till eu del
zigenarläger har visat sig inte utgöra någon tillfredsställande ersättning för
normal skolgång. Undervisning i internat synes inte heller vara någon
lämplig anordning. Utgångspunkten för att lösa problemet med zigenarbarnens
skolgång bör därför vara, att de i största möjliga utsträckning bör
komma i åtnjutande av undervisning i vanliga skolor.

Såsom utredningen uttalat bör det vara ett minimikrav, att alla zigenarbarn
får fullständig undervisning i läsning, skrivning och räkning. För atl
detta skall bli möjligt, kan det visa sig ändamålsenligt atl vid sidan av vanlig
klassundervisning anordna särskild undervisning för vissa barn eller
grupper av barn. Om skoldistrikt anordnar sådan undervisning, bär kostnaderna
härför i enlighet med eljest gällande regler inräknas i underlaget
för statsbidrag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare
bestämmelser härom.

64

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Det är viktigt att också de vuxna zigenarna ges möjligheter till elementär
undervisning åtminstone i läsning, skrivning och räkning. Detta har
betydelse framför allt för att de skall kunna tillgodogöra sig den yrkesutbildning,
som i många fall är en nödvändig förutsättning för deras arbetsplacering.
Hinder bör inte möta för arbetsmarknadsstyrelsen att, som
ett led i styrelsens åtgärder för att främja zigenarnas yrkesutbildning,
vid behov även föranstalta om sådan undervisning varom nu är fråga.

Spörsmålet om skoldistriktens skyldigheter att mottaga ambulerande
zigenares barn i undervisningen och om dessa barns fullgörande av skolplikter
äger samband med vissa skolförfattningsfrågor, som f. n. behandlas
inom ecklesiastikdepartementet. Chefen för detta departement torde längre
fram komma att anmäla frågan om proposition till riksdagen i ämnet.
Redan nu bör emellertid framhållas, att särskilt statsbidrag utöver vad som
nyss angivits till skoldistrikten för deras kostnader för mottagande av zigenarbarn
inte bör komma i fråga. Mot bakgrunden av den rationalisering
av statsbidragsverksamheten på skolväsendets område, som håller på att
genomföras, kan införandet av ett nytt bidrag inte förordas, särskilt som
skoldistriktens ifrågavarande utgifter torde bli skäligen blygsamma.

Zigenarutredningen har föreslagit, att en befattning som zigenarkonsulent
inrättas inom socialstyrelsen. Befattningshavaren skulle främst ha
till uppgift att hjälpa zigenarna till rätta med de olika problem som kommer
att möta dem vid övergången till fast bosättning. Enligt min mening
bör tills vidare prövas om inte zigenarfrågan kan lösas enligt de av mig
förordade riktlinjerna, utan att någon särskild konsulent behöver anställas
för ändamålet. I den mån tillfällig förstärkning erfordras inom arbetsmarknadsstyrelsen
för fullgörande av de av mig nämnda uppgifterna bör
medel från anslaget till styrelsens krisorganisation kunna efter Kungl.
Maj:ts prövning tagas i anspråk härför.

Med anledning av att de ambulerande zigenarnas folkbokföring har berörts
i en del remissyttranden över zigenarutredningens betänkande, får
jag erinra, att en översyn av folkbokföringsförordningen f. n. utföres av
sakkunnig inom finansdepartementet. Det torde få ankomma på denne att
vid fullgörande av sitt uppdrag beakta förenämnda spörsmål.

Vad angår arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet under
anslaget till styrelsens arbetsvårdsverksamhet är departementschefen
icke beredd att i nuvarande läge till prövning uppta det ånyo framförda
förslaget om ändring av bidragssystemet för eleverna vid vanföreanstalternas
yrkesskolor.

För utbildningsbidrag m. m. har styrelsen räknat med en höjning av
anslaget med 235 000 kronor. I likhet med statskontoret anser departementschefen,
att den av styrelsen beräknade omfattningen av verksamheten torde
kunna rymmas inom ramen för oförändrat anslag.

Utskottet delar departementschefens mening att samhället i belysning av
de uppgifter som zigenarutredningen lämnat om zigenarnas förhållanden
inte kan undandra sig att söka förbättra deras levnadsvillkor. Såsom departementschefen
framhållit torde åtgärderna i första hand böra inriktas

Statsutskottets utlåtande nr 5 år i958

65

på att hjälpa zigenarna till ordnat arbete och en fast bosättning och i samband
därmed även till en ordnad skolgång för barnen. Av grundläggande
betydelse torde vara att försörjningsfrågan får en tillfredsställande lösning.
För utskottet framstår det därvid som följdriktigt att det i första
band får bli en uppgift för arbetsmarknadsmyndigheterna att genom sina
olika organ söka lösa sysselsättningsproblemen. Ej heller i övrigt har vad
departementschefen anfört givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade riktlinjerna
för åtgärder i zigenarfrågan;

b) till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 240 000
kronor.

69 :o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 82, s. 217—219), vilket innebär överflyttning av anslaget
från åttonde till femte huvudtiteln samt en med 925 000 kronor ökad
medelsanvisning, på grund av ökat utbildningsbehov för partiellt arbetsföra
och arbetslösa, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
2 500 000 kronor.

70 :o) Bidrag till de blindas förening. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 83, s. 219 och 220), vilket innebär ett med 35 000 kronor
ökat bidrag till de blindas förenings depåverksamhet och oförändrat bidrag
till föreningens verksamhet i övrigt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för
budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 435 000 kronor.

71 :o) Bidrag till de vanföras riksförbund. Kungl. Maj :t bar (punkt
84, s. 221) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de vanföras riksförbund
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

Under förevarande rubrik finnes i riksstaten för innevarande budgetår
ett obetecknat anslag av 14 700 kronor upptaget under elfte huvudtiteln.
Anslaget är avsett att täcka kostnaderna för anställande under år 1957
av dels tre legitimerade sjukgymnaster vid de vanföras riksförbund kon5—337
58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr 5

66

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

valescenthem Sommarsol, dels ock en lekledarinna vid dess barnkoloni i
Vejbystrand.

Departementschefen finner det motiverat med ett ökat statligt stöd till
den verksamhet som de vanföras riksförbund bedriver men anser det inte
nödvändigt att förbinda statsbidraget med speciella villkor beträffande
ändamålet för dess användning. I stället bör bidraget ställas till förbundets
förfogande, att efter förbundets eget bestämmande användas för dess
verksamhet. Med hänsyn till den ändrade karaktär anslaget därigenom
får, anses det i fortsättningen böra uppföras under femte huvudtiteln.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till de vanföras riksförbund
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

72:o) Bidrag till hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. Kungl. Maj :t
har (punkt 85, s. 222—224) föreslagit riksdagen att till Bidrag till hörselfrämjandets
rehabiliteringscentral för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag
av 50 000 kronor.

Hörselfrämjandets riksförbund har inkommit med framställning om anslag
av statsmedel för bestridande av vissa kostnader för en av förbundet
inrättad rehabiliteringscentral för vuxna hörselskadade.

Förutom det bidrag till hörselfrämjandets kursverksamhet, som nu utgår
från anslag under åttonde huvudtiteln, lämnades tidigare även från
anslag under elfte huvudtiteln bidrag till hörselfrämjandet för dess bestyr
med hörapparatutprovning och bidragsgivning för hörapparater. Hörselfrämjandets
befattning härmed har emellertid upphört, sedan landstingens
hörcentraler börjat sin verksamhet.

I stället har hörselfrämjandet i anslutning till ett av kommittén för dövhetens
bekämpande framfört uppslag påbörjat ifrågavarande rehabiliteringsverksamhet
för svårt hörselskadade vuxna. Verksamheten utgör närmast
en påbyggnad av den hörselvård som meddelas vid hörcentralerna
och de akademiska institutionerna, vilka enligt vad hörselvårdsnämnden
upplyst saknar erforderlig expertis för sådan behandling som lämnas vid
rehabiliteringscentralen. Å andra sidan har verksamheten genom begränsningen
till personer i arbetsför ålder stark anknytning till den arbetsvårdsverksamhet,
vartill anslag anvisas under femte huvudtiteln. Nära samarbete
har för övrigt redan upptagits med de arbetsvårdande organen.

För egen del anser departementschefen i likhet med både medicinalstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen och pensionsstyrelsen att denna form
av rehabilitering förtjänar statsmakternas stöd. Landstingen lämnar bidrag
till klienternas inackorderingskostnader under vistelsen vid centralen.
För täckande av utgifter för lärarlöner m. in. står vissa donations -

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

67

medel till förfogande, vilka beräknas tillräckliga för verksamhetens bedrivande
under innevarande budgetår. För nästa budgetår har däremot
anmälts brist på medel. För att möjliggöra ett fortsatt uppehållande av
verksamheten i åtminstone samma omfattning som under föregående verksamhetsår
föreslås, att för nästa budgetår anvisas ett obetecknat anslag
av 50 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för verksamheten.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandets rehahiliteringscentral
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
50 000 kronor.

Bostadsbyggande m. m.

73:o) Statens nämnd för byggnadsforsknings Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag ( punkt 95, s. 228), innebärande uppräkning av
anslaget med 13 900 kronor med hänsyn till automatiska förändringar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens nämnd för
byggnadsforskning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 35 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 63 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 15 400

Summa kronor 120 200;

b) till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 120 200
kronor.

74:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 229), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Statens nämnd för byggnadsforskning:
Omkostnader för budgetåret 1058/59 anvisa ett förslagsanslag
av 37 000 kronor.

68

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

75 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. Kungl. Maj :t har (punkt
DS, s. 230—232) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
i enlighet med vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning
för statens nämnd för samlingslokaler, dels ock till Statens nämnd
för samlingslokaler för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
54 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Den hos statens nämnd för samlingslokaler inrättade kanslibiträdestjänsten
i Ae 7 bör utbytas mot en befattning som kontorist i Ae 9.

Ökningen av medelsbehovet för arvoden åt nämndens ordförande och
ledamöter uppskattar departementschefen till 500 kronor. Nämndens
övriga beräkningar av avlöningsmedel godtages.

Beträffande medel till omkostnader föreslås, att expensposten räknas
upp med 200 kronor. Anslagsposten till publikationstryck föreslås höjd
med 5 000 kronor. Inkomstposten upptages till 5 000 kronor.

I personalförteckning för statens nämnd för samlingslokaler uppföres
en tjänst såsom kontorsbiträde i Ao 5.

De ökningar och minskningar av medelsbehovet som departementschefen
förordat är i det närmaste av samma storlek. Anslaget uppföres
därför med oförändrat belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den
3 januari 1958 förordat fastställa personalförteckning för statens
nämnd för samlingslokaler;

b) till Statens nämnd för samlingslokaler för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 54 800 kronor.

76 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 99, s. 232), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer
för samlingslokaler för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag
av 30 000 kronor.

77 :o) Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler
m. in. Kungl. Maj it har (punkt 100, s. 232 och 233) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler
in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

69

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Från förestående anslag utgår bidrag enligt kungörelsen den 24 maj
1957 (nr 368) om statsbidrag till anskaffning av inventarier för allmänna
samlingslokaler in. m. På det tidigare i riksstaten uppförda reservationsanslaget
till Bidrag till utrustning m. m. av vissa samlingslokaler, vilket
var avsett för i huvudsak samma ändamål, fanns vid utgången av budgetåret
1956/57 en reservation av 349 985 kronor. Enligt medgivande av Ivungl.
Maj :t får ifrågavarande reservation disponeras för fortsatt utgivande av
bidrag enligt tidigare gällande bestämmelser såvitt avser ansökningar om
bidrag, vilka inkommit före den 1 juli 1957.

Den vid utgången av budgetåret 1956/57 befintliga reservationen har
till största delen disponerats genom bidragsbeslut av statens nämnd för
samlingslokaler. Departementschefen förordar, att anslaget uppföres med
oförändrat belopp.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och
11: 368 i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen
måtte avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1958/59 till Bidrag till
anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler in. in. av 600 000
kronor,

dels ock de under samma punkt nämnda likalydande motionerna 1: 280
och 11: 396 i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen
måtte bestämma lorevarande anslag till 500 000 kronor, innebärande en
minskning i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag med 100 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 279
och I: 280.

Utskottet tillstyrker att anslaget upptages i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:279 och 11:368 samt 1:280 och
11:396, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.

78:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsomfoud. Kungl. Maj :t
har <punkt 101, s. 233) föreslagit riksdagen att till Statens bosätlningslan:
Ersättning åt ortsombud för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 65 000 kronor.

70

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen tillstyrker att anslaget i enlighet med förslag av
fullmäktige i riksbanken anvisas med 65 000 kronor.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna 1: 279 och II: 368
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts förevarande förslag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:279.

Utskottet tår med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i
fråga, till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 65 000
kronor.

79:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. Kungl. Maj:t
har (punkt 102, s. 234) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:
Ersättning åt riksbanken för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 315 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 320 000 kronor.

Departementschefen förordar, att anslaget i överensstämmelse med förslag
av fullmäktige i riksbanken minskas med 5 000 kronor.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och II: 368
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts förevarande förslag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:279.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i
fråga, till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 315 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

71

Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.

80 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 103, s.
235—237) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Försäkringsrådet: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 860 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 795 300 kronor.

Vid anmälan av motsvarande anslag för innevarande budgetår anförde
dåvarande departementschefen bl. a., att uppgifterna angående till försäkringsrådet
inkomna mål inte tillät någon säker slutsats rörande personalbehovet
i framtiden. Ej heller förelåg förutsättningar att ta definitiv ställning
till organisationen av riksförsäkringsanstaltens sjukkassebyråer. Under
hänvisning härtill samt till det förhållandet att organisationsfrågor
som berörde även försäkringsrådet kommer att aktualiseras sedan ställning
tagits till allmänna pensionsberedningens betänkande, föreslogs, att
det även under budgetåret 1957/58 borde ankomma på Kungl. Maj:t att
pröva, huruvida ändringar borde vidtagas i försäkringsrådets organisation
samt att besluta om fortsatt provisorisk förstärkning av riksförsäkringsanstalten
med personal från försäkringsrådet.

Någon väsentlig förändring av förutsättningarna för att bedöma försäkringsrådets
personalbehov på längre sikt har därefter icke inträtt. I
likhet med vad som f. n. gäller bör det därför under nästa budgetår ankomma
på Kungl. Maj :t att pröva, huruvida ändringar bör vidtagas i rådets
organisation samt att besluta om fortsatt provisorisk förstärkning av riksförsäkringsanstalten
med personal från rådet.

Departementschefen föreslår, att anslaget med hänsyn till 1957 års
löneplansreform in. in. höjes med 64 800 kronor och uppföres med 860 100
kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

/I vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 505 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis

70 700

72

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 175 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 108 600

Summa kronor 860 100;

b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 860 100 kronor.

81 ;o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 104, s. 237 och 238), innebärande en uppräkning av anslaget
med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 31 100 kronor.

82 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
105, s. 238—244) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten,
som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock
till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 8 454 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 414 700 kronor.

Departementschefen förutsätter, att befattningshavare hos försäkringsrådet
även under nästa budgetår skall utnyttjas för förstärkning av riksförsäkringsanstaltens
organisation för sjukförsäkringsärenden men anser
sig inte böra tillstyrka medelsanvisning under anstaltens anslag för eventuellt
erforderliga ersättare för sådan personal.

Däremot förordas, att försäkringsmatematiska och statistiska byrån i
anledning av de nya arbetsuppgifterna fr. o. in. den 1 januari 1959 förstärkes
med en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 och fyra biträden
i reglerad befordringsgång.

Anstaltens beräkning av omräkningsposterna liksom beräkningen av
den minskning i medelsbchovet, som föranledes av att avdelningen för tillsyn
över understödsföreningar har överförts till försäkringsinspektionen,
godtages.

En förste hyråingenjörstjänst i Ae 21 föreslås utbytt mot en tjänst som
förste byråsekreterare i samma lönegrad. Ytterligare föreslås, att två på
andra sjukförsäkringsbyråns besvärsavdelning inrättade tjänster, nämligen
en tjänst som byrådirektör i Ag 24 och en tjänst som förste byråsekreterare
i Ag 23, ombildas till extra ordinarie befattningar.

I enlighet med riksförsäkringsanstaltens förslag bör en befattning som
byrådirektör i Ao 26 uppföras på övergångsstat. Vidare bör tre befattningar
som byråsekreterare i Ao 19 avföras från övergångsstaten.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958 73

Vad sålunda förordats medför en ökning av anslagsbehovet med 1 040000
kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksförsäkringsanstalten, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 633 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 67 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 608 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 145 700

Summa kronor 8 454 700;

c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 454 700 kronor.

83:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 106, s. 244—246), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
och viss omfördelning av posterna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 693 000
kronor.

84:o) Bidrag till sjukkassor in. in. Kungl. Maj :t har (punkt 107, s.
246—248) föreslagit riksdagen att till Bidrag till sjukkassor in. in. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 265 000 000 kronor.

Riksförsäkringsanstalten har beräknat behovet av statsbidrag för budgetåret
1958/59 till 248 300 000 kronor. Även om liärinom ligger visst utrymme
för utgiftsstegringar, anser anstalten försiktigheten bjuda, att anslaget
anvisas med ett något högre belopp, förslagsvis 255 000 000 kronor.
Anstalten framhåller också, att utgifter och statsbidrag kan komma alt
påverkas av ändrade bestämmelser till följd av pågående utredningar.

74

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Departementschefen anför, att utredningar f. n. pågår inom vissa avgränsade
områden av den allmänna sjukförsäkringen. Sålunda verkställes
en översyn av sjukkassetaxan av särskild utredningsman. Sjukförsäkringslagens
reseersättningsbestämmelser och därmed sammanhängande spörsmål
samt läkemedelsrabatteringen är vidare föremål för utredning. Departementschefen
räknar inte med att förslag, som grundas på ifrågavarande
utredningsarbete, skall kunna föreläggas 1958 års riksdag.

I en inom socialdepartementet upprättad promemoria, vilken f. n. remissbehandlas,
har lagts fram förslag om utsträckning av den tid för vilken
den högre tilläggssjukpenningen utgår från 90 till 180 dagar samt om ändring
av bestämmelserna rörande fördelning av arbetsgivarbidragen på
sjukvårdsförsäkringen och försäkringen för tilläggssjukpenning in. in. Om
de fortsatta övervägandena inte ger anledning till annat har departementschefen
för avsikt att föreslå proposition till årets riksdag på grundval av de
i promemorian framlagda förslagen. Dessa påverkar emellertid inte statens
bidrag till sjukförsäkringen. Nu ifrågavarande anslag kan därför behandlas
oberoende av promemorieförslagen.

Departementschefen godtager riksförsäkringsanstaltens beräkningar av
medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår. Anslaget upptages sålunda
med ett belopp av 255 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de
under punkten 7 nämnda motionerna, nämligen

dels de likalydande motionerna I: 279 och II: 368 i vilka — såvitt nu
är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till sjukkassor
in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 207 000 000
kronor,

dels ock de likalydande motionerna I: 280 och II: 396 i vilka — såvitt
nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte bestämma förevarande
anslag till 250 000 000 kronor, innebärande eu minskning i jämförelse
med Kungl. Maj:ts förslag med 5 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 279
och I: 280.

Utskottet får erinra att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 9 avstyrkt
motionsvis framställt yrkande om vissa ändringar i sjukförsäkringslagen
m. in. Då dessa ändringar åberopats som skäl för den i motionerna
I: 279 och II: 368 föreslagna anslagsminskningen avstyrker utskottet motionerna
i denna del.

Vad härefter angår den i motionerna 1:280 och 11:396 föreslagna
minskningen, vilken avser större delen av den av riksförsäkringsanstalten
av försiktighetsskäl beräknade marginalen under anslaget, ansluter sig utskottet
till departementschefens förslag att anstaltens beräkning bör godtagas.

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

75

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 279 och II: 368 samt I: 280 och
II: 396, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till sjukkassor m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 255 000 000 kronor.

85 :o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 248 och 249),
vilket innebär en minskning av anslaget med 100 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning
av olycksfall i arbete in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

86 :o) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 109, s. 249), vilket innebär en med 100 000 kronor ökad medelsanvisning
på grund av beräknat genomsnittligt högre livräntebelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statsverket åliggande, av andra medel
ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
3 100 000 kronor.

Arbetarskydd

87 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

no, s. 250—253) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen,
som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 510 400 kronor.

Anslagel är i gällande riksstat uppfört med 1 333 600 kronor.

Departementschefen förordar, att byråsekreterarbefattningen i Ao 19 på
kanslibyrån ombildas till eu tjänst som förste byråsekreterare i Ao 21.

76

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Styrelsens beräkning av omräkningsposterna godtages i huvudsak.
Vidare tillstyrkes, att byråchefstjänsten i Be 1 på kanslibyrån samt en
befattning som kontorist i Ae 9 på samma byrå överföres till ordinarie stat.

Vad nu föreslagits medför en ökning av anslagsbehovet med (avrundat)
176 800 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för arbetarskyddsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 729 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................... 115 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 473 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 192 200

Summa kronor 1510400;

c) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 510 400 kronor.

88:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 111, s. 253 och 254), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 12 000 kronor, varav 4 000 kronor till ersättningar för
internordiska resor för styrelsens och yrkesinspektionens tjänstemän samt
8 000 kronor till övriga expenser för eget behov, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 199 500
kronor.

89:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 112,
s. 255—258) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Yrkesinspektionen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 568 900 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 127 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

77

Inom yrkesinspektionen finns f. n. fem deltidsanställda läkare. Departementschefen
förordar, att medel beräknas för ytterligare en läkare, avsedd
för III distriktet (Södermanlands och Östergötlands län).

Arbetarskyddsstyrelsens beräkning av omräkningsposterna godtages i
huvudsak. Till arvoden åt ledamöter och suppleanter i yrkesinspektionens
förtroenderåd bör emellertid beräknas ytterligare 2 000 kronor.

Vad nu föreslagits föranleder en ökning av medelsbehovet under anslaget
med i runt tal 441 900 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 957 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 78 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 052 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 480 900

Summa kronor 3 568 900;

b) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 568 900 kronor.

90 :o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 113, s. 258 och 259), vilket innebär en minskning av anslaget
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 848 000 kronor.

91 :o) Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst och förebyggande.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 114, s. 259—261),
vilket innebär medelsanvisning för slutförande av ifrågavarande undersökning,
samt under erinran att under förevarande rubrik anvisats reservationsanslag
av 100 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56
och 1956/57 samt 80 000 kronor för budgetåret 1957/58, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredning rörande koloxidförgiftningars
uppkomst och förebyggande för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

78

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

92 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område. I enlighet med Kungi. Maj :ts förslag (punkt 115, s. 261), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets område för budgetåret 1958/59
anvisa ett anslag av 90 000 kronor.

93:o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 116, s. 262), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar
enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Folkpensionering m. m.

94 :o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 117,
s. 263—265) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för pensionsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 942 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 796 500 kronor.

Departementschefen förordar, att en av de å pensionsstyrelsens personalförteckning
upptagna tjänsterna såsom expeditionsvakt i Ao 7 utbytes mot
en kanslibiträdesbefattning i samma lönegrad. Från övergångsstaten anses
böra avföras en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 23, en byråsekreterartjänst
i Ao 19 och en befattning som förste kontorsskrivare i Ao 15.

Omräkningsposterna — mot vilka departementschefen ej har något att
erinra — medför en ökning av medelsbehovet under anslaget med
1 145 600 kronor. Anslaget föreslås alltså uppfört med (5 796 500 +
1 145 600) 6 942 100 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för pensionsstyrelsen, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1958 förordat;

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

79

b) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 816 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 109 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 073 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 942 500

Summa kronor 6 942 100;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 6 942 100 kronor.

95 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 118, s. 265 och 266), vilket innebär en höjning av anslaget
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 245 500
kronor.

96:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsoinbud. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 266), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 66 000 kronor i anledning av 1957 års arvodesreglering,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens
ortsombud för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 560 000 kronor.

97 :o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 267), vilket innebär en med
560 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till det beräknade antalet
utbetalningar och höjning av ersättningen till postverket från 40
till 45 öre per utbetald folkpensionsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsntbetalningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 4 600 000 kronor.

98:o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl.
Maj :t har (punkt 122, s. 268—271) föreslagit riksdagen att till Åtgärder
till förebyggande och hävande av invaliditet för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 13 200 000 kronor.

80

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 200 000 kronor.

Pensionsstyrelsens verksamhet till förebyggande och hävande av invaliditet
omfattar dels individuell verksamhet, d. v. s. behandling, vård, yrkesutbildning
in. m. åt personer, vilka kan väntas genom dylika åtgärder
återvinna eller bibehålla arbetsförmågan, dels annan verksamhet, som
avser att i folkpensioneringens intresse förebygga eller häva arbetsoförmåga
eller befordra folkhälsan.

Departementschefen anför, att han med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 5 april 1957 den 15 i samma månad tillkallat tre utredningsmän
för att utreda vissa frågor rörande pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet. Utredningsmännen har i första hand att genom förhandlingar
med vederbörande sjukvårdshuvudmän utröna förutsättningarna
för att överföra pensionsstyrelsens lasarettsavdelningar på huvudmännen.
I direktiven för utredningen har bl. a. framhållits, att en förutsättning
för denna överföring borde vara, att tillfredsställande vårdmöjligheter
alltjämt komme att finnas för sådana sjuka, som nu erhöll vård
genom pensionsstyrelsens försorg. Vidare anfördes i direktiven, att utredningsarbetet
borde bedrivas så, att förslag i ämnet kunde föreläggas
1958 års riksdag.

Utredningsmännen har numera anmält, att deras arbete icke kan avslutas
inom sådan tid, att därpå grundat förslag kan föreläggas 1958 års
riksdag. Huvudskälet härtill är, att de i direktiven angivna förutsättningarna
för utredningsarbetet har föranlett utredningsmännen att söka
göra en approximativ uppskattning av nuvarande vårdbehov och vårdmöjligheter
i stort, framför allt då det gäller de reumatiskt sjuka, samt
fördelningen av värden på pensionsstyrelsens sjukhus och vårdavdelningar
samt övriga huvudmäns sjukvårdsinrättningar. Detta arbete beräknas bli
avslutat i början av år 1958. Vidare har utredningsmännen anfört, att
de, enär utredningen rörande kroppssjukvårdens utbyggnad räjongvis alltjämt
pågår, ännu inte har kunnat erhålla erforderlig vägledning för bedömande
av frågan i vad mån deras arbete bör samordnas med en blivande
räjongplan.

Med hänsyn till vad utredningsmännen sålunda anfört bör förevarande
anslag beräknas med utgångspunkt från att pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet kommer att fortgå i stort sett oförändrad under budgetåret
1958/59. Departementschefen finner sig under sådana förhållanden
i huvudsak kunna godtaga pensionsstyrelsens anslagsberäkning men uppskattar
medelsbehovet till ett något lägre belopp än det av stvrelsen angivna
eller till 13 200 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den
redogörelse rörande administrationen för näringshjälp, som riksdagens
revisorer lämnat under § 16 i sin berättelse över den år 1957 av dem verk -

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

81

ställda granskningen angående statsverket. Revisorerna har i samband med
nämnda redogörelse gjort följande uttalande.

Frågan om en återanpassning i arbetslivet av dem som äro mer eller
mindre arbetsoförmögna har under senare år tilldragit sig allt större uppmärksamhet.
Åtgärder i sådant syfte ha i skilda hänseenden vidtagits av
såväl offentliga myndigheter som enskilda arbetsgivare och institutioner
in. fl. Huvudman för arbetsvärden, i den mån denna ankommer på statsverket,
är arbetsmarknadsstyrelsen, som inom sig har en särskild arbetsvårdsbyrå;
vid arbetsförmedlingarnas huvudkontor samt vid sju avdelningskontor
finnas vidare inrättade s. k. arbetsvårdsexpeditioner. Dessa ha
till uppgift att i samarbete med övriga arbetsförmedlingsorgan samt berörda
myndigheter, institutioner och organisationer vidtaga åtgärder beträffande
de partiellt arbetsföras inpassning i arbetslivet, såsom arbetsprövning,
arbetsträning, yrkesutbildning, arbetsförmedling och skyddad sysselsättning.
Till arbetsvärden hör även att förhjälpa partiellt arbetsföra till
näringshjälp, varmed avses ekonomiska bidrag eller lån till startande, bibehållande
eller förbättrande av rörelse inom hantverk, handel e. d. I
vidare bemärkelse innefattar denna hjälp även anskaffande av invalidvagnar
och motorfordon åt rörelsehindrade o. s. v. De statliga anslag som anvisats
för näringshjälp disponeras i allt väsentligt av pensionsstyrelsen. Detta
sammanhänger uppenbarligen därmed, att nämnda myndighet sedan länge
haft till uppgift att vidtaga jämväl andra åtgärder till förebyggande och
hävande av invaliditet. Det må emellertid erinras om att arbetsmarknadsstyrelsen
fr. o. in. den 1 oktober 1952 övertagit större delen av pensionsstyrelsens
yrkesutbildande verksamhet samt att 1957 års riksdag efter förslag
av 1956 års statsrevisorer beslutat aktualisera frågan om en allmän avveckling
av pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet och i samband
därmed förutsatt, att förhandlingar skola upptagas med huvudmännen för
styrelsens lasarettsavdelningar om en dylik avveckling. I likhet med statsutskottet
utgå revisorerna från att de sakkunniga, som numera tillkallats
för ändamålet, bedriva sitt arbete på sådant sätt att förslag i ämnet om
möjligt kunna framläggas till 1958 års riksdag samt att övriga med en avveckling
av pensionsstyrelsens sjukvårdande uppgifter sammanhängande
frågor snarast bringas till eu lösning. Vid sådant törhållande ter det sig för
revisorerna naturligt att nu till behandling upptaga spörsmålet, huruvida
pensionsstyrelsen i fortsättningen bör handlägga näringshjälpsärenden. Härom
må anföras följande.

Arbetsvärden — och därmed även beredandet av näringshjälp är ett
naturligt led i arbetsförmedlingsverksamheten. De partiellt arbetsföra böra,
såsom kommittén för partiellt arbetsföra på sin tid framhöll, i görligaste
män inordnas i det ordinarie system av sociala tjänster som samhället
ställer till förfogande. Härav följer att starka skäl tala för — och detta oberoende
av att pensionsstyrelsens sjukvårdande uppgifter skola avvecklas
— alt ärendena om näringshjälp koncentreras till den myndighet dit övriga
arbetsvårdande uppgifter förlagts. Denna uppfattning företräddes även av
nyssnämnda kommitté för de partiellt arbetsföra, som förordade att pensionsstyrelsens
verksamhet för anskaffande av maskin- och verktygsutrustning
åt partiellt arbetsföra i huvudsak skulle avvecklas. I detta sammanhang
må även omnämnas att föredragande departementschefen i årets statsverksproposition
förutsatt, att förhandlingar skola komma till stånd mellan
pensionsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen i sylle sill åstadkomma

6—387 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 0 saml. Nr 5

82

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1958

en mera rationell ordning i förevarande avseende än den nuvarande. Några
egentliga förhandlingar ha dock, enligt vad revisorerna inhämtat, ännu icke
upptagits.

Mot bakgrunden av det nu anförda måste det hälsas med tillfredsställelse,
att även arbetsvårdsexpeditionerna inom den offentliga arbetsförmedlingen
i allt större utsträckning fått att handlägga näringshjälpsfrågor. Det skulle
emellertid enligt revisorernas uppfattning vara en rationell åtgärd, därest
den myndighet som redan handhar större delen av arbetsvärden och som
även utför utredningar i näringshjälpsärenden, vari pensionsstyrelsen meddelar
beslut, jämväl finge fatta beslut i dessa ärenden. Även ur den lijälpbehövandes
synpunkt skulle det vara till fördel att behöva anförtro sig åt
endast en myndighet; revisorerna dela därvid de synpunkter som framförts
i de förut omnämnda motionerna till 1956 års riksdag.

Såsom av det föregående framgår har arbetsmarknadsstyrelsen i olika
sammanhang hemställt om att få disponera medel för näringshjälp. Styrelsen
synes därvid ha utgått från att pensionsstyrelsen jämsides därmed
skulle ha anslag till sitt förfogande för ändamålet. I likhet med pensionsstyrelsen
anse revisorerna emellertid, att påtagliga fördelar följa med att
verksamheten koncentreras till en myndighet. Revisorerna anse dock för
sin del, att denna myndighet bör vara arbetsmarknadsstyrelsen, som bl. a.
för ifrågavarande verksamhet disponerar en väl förgrenad lokalorganisation.
Självfallet är näringshjälpen av visst värde för att pensionsstyrelsen
skall kunna fullgöra sina uppgifter. De olägenheter som för styrelsens del
kunna följa med en överflyttning av näringshjälpsärendena till arbetsförmedlingen
måste emellertid enligt revisorernas mening väga lätt i jämförelse
med de fördelar som därav följa. Revisorerna anse sig därför böra
förorda, att handläggningen av samtliga ärenden rörande näringshjälp helt
överflyttas till arbetsvårdsexpeditionerna. I den mån dylika ärenden uppkomma
inom ramen för folkpensioneringen böra således pensionsnämndsordförandena
hänvisa vederbörande till det närbelägna arbetsmarknadsorganet.
Någon principiell förändring i nuvarande förhållanden innebär en
sådan åtgärd icke, då nämnda organ redan nu som nämnts i viss utsträcking
utföra de för pensionsstyrelsens befattning med dessa ärenden nödvändiga
utredningarna.

Även ur pensionsstyrelsens egen synpunkt bör en överflyttning av här
avsett slag enligt revisorernas mening vara till fördel, då densamma jämte
avvecklingen av sjukvårdsärendena kommer att möjliggöra för styrelsen att
koncentrera sig på de uppgifter för vilka den egentligen är inrättad. Ett
överförande av ifrågavarande ärenden till arbetsmarknadsverket — varmed
även bör följa en motsvarande överflyttning av de yrkesutbildningsfrågor
som pensionsstyrelsen ännu handlägger — samt en avlastning av sjukvårdsärendena
från pensionsstyrelsen måste givetvis få en krympning av styrelsens
organisation till följd.

Sammanfattningsvis få revisorerna sålunda föreslå, att handläggningen
av de statliga ärendena rörande näringshjälp helt överflyttas till arbetsmarknadsverket
samt att, så snart de i det föregående angivna förutsättningarna
för en minskning av pensionsstyrelsens sjukvårdsbyrå föreligga,
de härför nödvändiga åtgärderna vidtagas.

Över revisorernas ifrågavarande berättelse har yttranden avgivits av
pensionsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret och statens organisationsnämnd.

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

83

Utskottet. Riksdagens revisorer har under erinran om att arbetsmarknadsstyrelsen
fr. o. m. den 1 oktober 1952 övertagit större delen av pensionsstyrelsens
yrkesutbildande verksamhet föreslagit, att den på pensionsstyrelsen
alltjämt ankommande handläggningen av näringshjälpsärenden
överflyttas till arbetsmarknadsverket. Med undantag av pensionsstyrelsen
bär de hörda remissmyndigheterna tillstyrkt förslaget. Även
utskottet finner att revisorerna anfört vägande skäl för sitt förslag.
Emellertid torde som statskontoret anfört närmare överväganden erfordras
beträffande de olika spörsmål, som sammanhänger med en sådan
överflyttning. Utskottet förordar därför, att riksdagen nu icke fattar beslut i
ärendet, utan att det får ankomma på Kungl. Maj :t att efter ytterligare
utredning snarast möjligt framlägga förslag för riksdagen.

Under åberopande av det anförda och då utskottet inte funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. i anledning av riksdagens revisorers förevarande uttalande
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;

II. till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
13 200 000 kronor.

Diverse

99 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 124 och 125, s. 272) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond 3 525 000 kronor;

b) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark
138 600 kronor.

100 :o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 126, s. 272 och 273), vilket innebär en med 47 000 kronor
ökad medelsanvisning, därav 42 300 kronor till arvoden åt ordförande,
ledamöter och suppleanter samt 4 700 kronor till arvoden och undersökningar
rörande fastighetsomkostnadernas utveckling, hemställer utskottet,

84

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 925 400 kronor.

101 :o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 127, s. 273 och 274), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 73 200 kronor.

102 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. Kungl.
Maj:t har (punkt 128, s. 274 och 275) föreslagit riksdagen att till Ersättningar
för skador vållade av vissa rymlingar in. fl. för budgetåret 1958/5D
anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor.

Från förevarande anslag utbetalas ersättning för skador, som vållats av
personer intagna å fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor, sinnessjukhus
och anstalter för vård av alkoholmissbrukare. Ersättning utgår för skada,
förorsakad av intagen som rymt från anstalten eller lämnat denna för kortvarig
permission. Sistnämnda uttryck avser enligt praxis i detta sammanhang
permission, som ej har längre varaktighet än 20 dagar. Även skador
av s. k. frigångare innefattas i ersättningsregleringen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 november 1956 (nr 375) har riksdagen
uttalat, att det borde undersökas, huruvida inte den nuvarande ersättningsregleringen
kunde utsträckas till att avse även andra avgränsade
grupper av skadevållare. Med anledning härav har ersättningsrätten varit
föremål för en undersökning. Inom justitiedepartementet har upprättats
en promemoria i ämnet, och remissyttranden över denna har inhämtats.
Departementschefen är emellertid inte beredd att nu föreslå någon mera allmän
omprövning av den nu tillämpade avgränsningen av området för ifrågavarande
ersättningar utan förordar endast den jämkningen, att ersättning
får utgå vid skador vållade av permittenter oavsett permissionens längd.

Då anslagsbelastningen visat stigande tendens föreslås anslaget för nästa
budgetår höjt med 30 000 kronor till 80 000 kronor.

Utskottet. Under erinran att utskottet i tidigare sammanhang ifrågasatt
en utvidgning av ersättningsrätten får utskottet med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 80 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

85

103:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 129, s. 275), vilket innebär en med 30 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 830 000
kronor.

104:o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 130, s. 276), vilket upptar oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.

105 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 131, s. 276 och 277), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.

106:o) Understöd åt flyktingar m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 132, s.
277—279) föreslagit riksdagen att till Understöd åt flyktingar m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.

Från anslaget bestrides främst kostnaderna i form av mottagningshjälp
och startlån för omhändertagande genom arbetsmarknadsmyndigheternas
försorg av till Sverige anländande flyktingar. Vidare hestiides därifrån
kostnader för bidrag i vissa fall till resor från Sverige samt fr. o. in. budgetåret
1957/58 nämnda myndigheters kostnader för omskolning och annan
yrkesutbildning av flyktingar ävensom för bidrag motsvarande allmänna
barnbidrag och crsätlning motsvarande sjukhjälp från allmän sjukkassa.

Arbetsmarknadsstyrelsen har lämnat följande redogörelse för flyktingverksamheten.

Antalet illegala inresor i Sverige av flyktingar under de senaste åren
har varit obetydligt. Däremot har eu omfattande planmässig överföring
av flyktingar till Sverige pågålt. Med stöd av särskilda av Kungl. Maj .t
meddelade beslut mottogs i Sverige under senare delen av år 1956 ca
4 000 ungerska flyktingar. Kungl. Maj:t har vidare uppdragit åt styrelsen
att dels tills vidare under år 1957 från flyktingläger i Mellaneuropa mottaga
ytterligare flyktingar till det antal, som styrelsen bedömer vara möjligt att
bereda stadigvarande arbete i landet och dels omhändertaga samtliga till
Sverige ankommande svenskbybor. Med stöd av nämnda beslut har under

86

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

våren 1957 ytterligare ca 2 000 flyktingar, huvudsakligen ungrare men till
viss del även s. k. gammalflyktingar av andra nationaliteter, överförts till
Sverige. Ytterligare några hundratal flyktingar, tillhörande ifrågavarande
kategorier, torde komma att överföras hit under hösten 1957. Arbetsmarknadsstyrelsens
kostnader för nu nämnda flyktingar skall enligt Kungl.
Maj .ts beslut bestridas pa sa sätt att de utgifter, som under budgetåret
1956/57 uppkommit för ungerska flyktingar, skall belasta det å tilläggsstat

11 till riksstaten för samma budgetår anvisade förslagsanslaget av 10 000 000
kronor till Vissa kostnader för ungerska flyktingar, medan övriga för
ifrågavarande verksamhet uppkommande kostnader skall bestridas från
förevarande anslag till Understöd åt flyktingar m. m.

Utgifterna för den av styrelsen bedrivna flyktingverksamheten har under
budgetåret 1956/57 uppgått till sammanlagt 13 344 873 kronor, varav

12 768 260 kronor under anslaget till Vissa kostnader för ungerska flyktingar
och 576 613 kronor under anslaget till Understöd åt flyktingar m. in.
Beträffande medelsåtgången under innevarande budgetår, då endast sistnämnda
anslag står till förfogande, beräknar styrelsen, att anslaget främst
kommer att belastas med mottagningskostnader för nykomna flyktingar
och andra slag av kostnader för i Sverige befintliga eller under budgetåret
inkommande flyktingar. Styrelsen uppskattar f. n. dessa kostnader till ca
4 000 000 kronor. Av detta belopp hänföres 1 600 000 kronor till mottagning,
utplacering i arbete och därmed förenad lägerverksamhet, 1 200 000
kronor till högskoleutbildning och 1 200 000 kronor till gymnasie- och folkhögskoleutbildning
samt omskolnings- och yrkesutbildningsverksamhet
m. in.

Vad angår medelsbehovet under nästa budgetår förutsätter styrelsen att
kostnader i fråga om de ungerska flyktingar, som redan befinner sig i landet,
kommer att uppstå endast i mindre omfattning i vad avser inkvartering,
sjukhjälp, barnbidrag och starthjälp. Däremot torde kostnaderna för utbildning
av en del av dessa flyktingar komma att icke oväsentligt belasta
anslaget. De till Sverige väntade svenskbyborna beräknas komma att mottagas
och placeras under innevarande budgetår. Emellertid kan även under
nästa budgetår komma att uppstå vissa kostnader, som emellertid är svåra
att nu uppskatta till sin storlek. Eftersom det f. n. är ovisst i vilken omfattning
överföring av flyktingar kommer att äga rum under nästa budgetår,
saknas utgångspunkter för en beräkning av medelsbehovet för detta ändamål.
Styrelsen förordar, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett
belopp av 1 000 000 kronor.

Departementschefen anför, att efter den ändring av anslagsdispositionen,
som vidtogs förra året, bestrides numera från förevarande anslag arbetsmarknadsmyndigheternas
samtliga kostnader för mottagande och omhändertagande
av flyktingar. Från anslaget skall numera även bestridas de
kostnader, som vid organiserade hjälpaktioner uppkommer för flyktingars
överförande till Sverige.

Det är f. n. ovisst i vilken utsträckning ytterligare hjälpaktioner kommer
till stånd utöver de av arbetsmarknadsstyrelsen omnämnda överföringarna.
Som framgår av vad styrelsen anfört saknas även hållpunkter för en närmare
beräkning av kostnaderna för de i Sverige redan befintliga flyktingarna.
Vid sådant förhållande godtar departementschefen styrelsens beräkning

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958 87

av medelsbehovet och förordar sålunda, att anslaget upptages med 1 000 000
kronor.

I en inom andra kammaren av fröken Wetterström väckt motion
(11:307) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att en omläggning av flyktingpolitiken sker, innebärande
att vid intagning av flyktingar till vårt land de arbetsmarknadsmässiga
synpunkterna frångås, samt att administrationen av flyktingärenden
i möjligaste mån förenklas.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet har av arbetsmarknadsstyrelsen erhållit en närmare redogörelse
för den hittills bedrivna flyktingverksamheten, varvid även motionärens
synpunkter upptagits till granskning. Vad härunder framkommit
synes utskottet kunna sammanfattas så, att de riktlinjer, efter vilka flyktingverksamheten
bedrivits, låter sig väl förenas med motionärens synpunkter
i ämnet. På grund härav avstyrker utskottet motionen.

Under erinran att medelsåtgången under anslaget icke kan i förväg beräknas
får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

a) att motionen II: 307 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

b) att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000
kronor.

107 :o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj :t har (punkt 133, s. 279)
föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp av 30 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 7 nämnda motionerna I: 279 och II: 368 i vilka

_ såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förslag,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Rnbbestad och Dickson
väckt motion (II: 72), vari har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts förslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 279 och II: 368 samt II: 72, först -

88

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

nämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Social upplysnings
film för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

108 :o) Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 134, s. 279), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
3 000 kronor.

109 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 135, s. 280), vilket innebär en uppräkning
a\ anslaget med 150 000 kronor till följd av löne- och arvodesregleringar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.

110:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 136,
s. 280), vilket upptar oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Uppskjutna frågor

lll:o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,
av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag,
nämligen

punkten 37: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar; punkten

38: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader; punkten

39: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning
av inventarier m. m.;

punkten 40: Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården;

punkten 41: Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.;

punkten 42: Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.;

punkten 68: Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar;

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

89

punkten 69: Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 70: Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen;
punkten 71: Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar;
punkten 72: Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader;
punkten 73: Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen;
punkten 74: Bidrag till erkända arbetslöshetskassor;
punkten 86: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 87: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 88: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;
punkten 89: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;
punkten 90: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån; punkten

91: Bostadsrabatter;

punkten 92: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;
punkten 93: Bidrag till inrättande av pensionärshem;
punkten 94: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska
frågor;

punkten 97: Byggnadsforskning;

punkten 120: Bidrag till folkpensioner m. in.;

punkten 123: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. in.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 4 mars 1958

På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf
Andersson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Holmqvist,
Rikard Svensson, Söderberg, Axel Johannes Andersson, Mårtensson, Ragnar
Bergh och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Persson i Växjö,
fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson i Stockholm, Nilsson i Göingegården,
fröken Karlsson, herr Löfroth, fru Thorsson och fröken Liljedahl.

90

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1958

Reservationer

1) vid punkten 7 (Levnadskostnadsundersökning) av herrar Ohlon,
Ivar Johansson, Pålsson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Jacobsson,
Skoglund i Doverstorp, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson
i Göingegården, fröken Karlsson, herr Löfrotli och fröken Liljedahl,
vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»När riksdagen förra året beslöt ifrågavarande levnadskostnadsundersökning
förutsattes att det belopp, som hittills ställts till förfogande för
undersökningens genomförande, skulle betraktas som en ram inom vilken
kostnaderna måste rymmas. Enligt utskottets mening bör det allra minst
i nuvarande läge komma i fråga att vidga den beslutade medelsramen. Utskottet
föreslår att riksdagen i enlighet med yrkandena i motionerna
I: 279 och II: 368 samt I: 280 och II: 396 avslår Kungl. Maj:ts förevarande
förslag om en ytterligare medelsanvisning av 25 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och
II: 368 samt 1: 280 och II: 396, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag.»

2) vid punkten 12 (Förlikningsmän för medling i arbetstvister in. m.:
Avlöningar) av herrar Ohlon, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Ståhl,
fröken Elmén, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka minskat anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»Mot bakgrunden av den faktiska belastningen under anslaget finner
utskottet det sannolikt att den föreslagna medelsanvisningen, såsom föreslagits
i motionerna 1:280 och 11:396, kan minskas med 50 000 kronor.
Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna 1: 280 och II: 396, såvitt nu är i
fråga, till Förlikningsmän för medling i arbetstvister m.m.:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 185 000 kronor.»

3) vid punkten 13 (Förlikningsmän för medling i arbetstvister m.m.:
Omkostnader) av herrar Ohlon, Axel Johannes Andersson, Jacobsson,
Ståhl, fröken Elmén, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet
även under denna punkt bort tillstyrka minskat anslag och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

91

»Av samma skäl som anförts under föregående punkt tillstyrker utskottet
yrkandet i motionerna 1: 280 och II: 396 att medelsanvisningen
under anslaget minskas med 10 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 280 och II: 396, såvitt nu är i
fråga, till Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.»

4) vid punkten 14 (Mödrahjälp) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i
Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka ansett att
utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Efter tillkomsten av moderskapsförsäkringen har mödrahjälpen förlorat
sin tidigare betydelse. De få fall, där ett verkligt behov föreligger,
torde få anses som rena socialvårdsfall. Omläggningen av sociallagstiftningen
har medfört att det inte längre kan anses mera nedsättande för
en moder, som verkligen behöver hjälp, att vända sig till socialvården än
till mödrahjälpsnämnden. Det ter sig därför naturligt att ortens socialhjälp
träder in vid barnsbörd, där ytterligare hjälp behövs. För övrigt
måste det anses önskvärt att all hjälp som bygger på behovsprövning koncentreras
till en hjälpform.

Det nuvarande systemets administration är också alldeles för kostsam.
Mödrahjälpens medelbelopp per beviljad ansökan är endast 290 kronor
medan omkostnaderna per beviljad ansökan beräknas till hela 124 kronor.

På grund av dessa skäl tillstyrker utskottet yrkandet i motionerna
I: 279 och II: 368 att något anslag till mödrahjälp icke skall utgå.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:279 och
II: 368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»

5) vid punkten 15 (Mödrahjälpsnämnderna) av herrar Ragnar Bergh,
Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka
ansett att utskottet även bort avstyrka Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande
förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»Åberopande vad utskottet anfört under föregående punkt hemställer
utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och
II: 368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»

92

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

6) vid punkten 16 (Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor)

a) av fröken Elmén och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka ett större antal statsbidragsrum och att därför

dels sista meningen i det stycke i utskottets yttrande, som på s. 12
börjar med »I syfte» och på s. 13 slutar med »propositionens förslag» bort
ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker för sin del förslaget i motionerna I: 217 och II: 269
att statsbidrag för kalenderåret 1959 må utgå till 3 600 heltidsanställda
eller ett däremot svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angiven del bort ha följande
lydelse:

»a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:217 och 11:269 medgiva,
att för år 1959 statsbidrag må utgå till avlönande av högst
3 600 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda
hemvårdarinnor;»

b) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka minskat
statsbidrag till avlönande av hemvårdarinnor och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Vid
förra» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande», bort ha följande
lydelse:

»Föregående år beslöt riksdagen att statsbidraget per heltidsanställd
hemvårdarinna skulle höjas från 1 400 till 1 700 kronor. I likhet med vad
som anförts i motionerna I: 279 och II: 368 anser utskottet att bidragets
storlek icke har något avgörande inflytande på kommunernas rekrytering
av hemvårdarinnor. Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag
om en sänkning av bidraget till 1 400 kronor, vilket medför ett minskat
anslagsbehov av 816 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angiven del bort ha följande
lydelse:

»b) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 809 000
kronor.»

7) vid punkten 23 (Allmänna barnbidrag)

a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

93

i motionerna I: 279 och II: 368 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet
därför bort hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionen II: 388 samt med bifall till motionerna I: 279 och
II: 368, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till
Allmänna barnbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 355 000 000 kronor.

b) av herr Rubbestad.

8) vid punkten 29 (Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård)
av fröken Elmén.

9) vid punkten 30 (Försöksverksamhet rörande daghem in. in.) av
herrar Ohlon, Pålsson, Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Ståhl,
Rubbestad, Nilsson i Göingegården, fröken Karlsson och herr Löfroth,
vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Ifrågavarande anslag är avsett att möjliggöra försök med nya verksamhetsformer
inom den halvöppna barnavården och för barns semestervistelse.
Verksamhet inom berörda områden har emellertid sedan längre
tid bedrivits i stor skala. Det torde därför vara möjligt att tillgodogöra
sig därvid vunna erfarenheter utan att särskilda medel behöver anvisas.
För övrigt torde vederbörande kommunala huvudmän för barnavården ha
ett sådant intresse för denna verksamhet, att de utan särskilt bidrag sökei
komma fram till de lämpligaste vårdformerna. Liksom motionärerna kan
utskottet därför inte biträda förslaget om ett anslag å 100 000 kronor till
försöksverksamhet rörande daghem m. m.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:279 och
II: 368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande
förslag.»

10) vid punkten 32 (Ferieresor för barn) av herrar Ohlon, Ivar Johansson,
Pålsson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Jacobsson,
Skoglund i Doverstorp, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson
i Göingegården, fröken Karlsson, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka vissa ändringar i villkoren för ferieresor
för barn och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:

»Med hänsyn till de väsentligt förbättrade ekonomiska möjligheter, som
barnfamiljerna numera torde ha att pa egen hand ordna sin semester -

94

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

vistelse, finner utskottet det motiverat med en viss begränsning av de utgående
reseförmånerna. Utskottet anser att detta lämpligast kan ske genom
en höjning av de enskildas avgifter på sätt förordas i motionerna
I: 163 och II: 186. I enlighet härmed bör ferieresa till enskilt ordnad
ferievistelse, som helt eller delvis företages med järnväg, bekostas av statsmedel
till den del resekostnaden för barn och vårdare fram och åter överstiger
tio kronor för vardera. Vidare bör sådan ferieresa till barnkoloni
bestridas av statsmedel till den del resekostnaderna för barn med vårdare
fram och åter överstiger fem kronor. På grund härav torde anslaget för
nästa budgetår kunna upptagas till 1 740 000 kronor, vilket i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning med 360 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
motionerna I: 279 och II: 368 ävensom med bifall till motionerna
I: 163 och II: 186 samt med avslag å motionen II: 222,
förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, till Ferieresor
för barn för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 740 000 kronor.»

11) vid punkten 33 (Ferieresor för husmödrar) av herrar Ohlon, Ivar
Johansson, Pålsson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Jacobsson,
Skoglund i Doverstorp, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson
i Göingegården, fröken Karlsson, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka vissa ändringar i villkoren för ferieresor
för husmödrar och att därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:

»Liksom i fråga om ferieresor för barn finner utskottet det motiverat
med en höjning av avgifterna beträffande ferieresorna för husmödrar. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i motionerna I: 163 och II: 186 att ferieresor
för husmödrar till enskilt ordnad semestervistelse som helt eller delvis
företages med järnväg bekostas av statsmedel till den del resekostnaderna
fram och åter överstiger tjugo kronor samt att sådan ferieresa som
företages till godkänt semesterhem bestrides av statsmedel till den del
resekostnaderna tram och åter överstiger tio kronor. Med anledning härav
synes anslaget för nästa budgetår kunna minskas med 225 000 kronor i
förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 163 och II: 186, såvitt nu är i
fråga, ävensom med avslag å motionerna 1:216 och 11:268
till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 775 000 kronor.»

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

95

12) vid punkten i8 (Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Avlöningar) av herr Ståhl, fröken Elmén, fröken Karlsson, fru
Thorsson och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 213 och II: 265 och att därför

dels sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på s. 36, som
börjar med »För utskottet» och slutar med »II: 265», bort ersättas med
text av följande lydelse:

»Vad gäller tjänsterna som föreståndare och biträdande föreståndarinna
anser utskottet att de föreslagna lönegradsplaceringarna i Ae 17 och Ae 10
är uppenbart för låga om tillräckligt kvalificerade sökande skall kunna
erhållas. Vidare bör den omständigheten, att det är önskvärt att tjänsterna
besättes med kvinnor, icke rimligen medföra lägre lönegradsplacering än
vad som gäller för assistentpersonalen vid vårdanstalterna för manliga
alkoholmissbrukare. I anslutning till den löneställning som gäller för
denna personal förordar utskottet att ifrågavarande tjänster, på sätt motionärerna
föreslagit, placeras i Ae 19 resp. Ae 15. Merkostnaden kan beräknas
till 5 700 kronor. I övrigt kan utskottet godtaga den föreslagna personalorganisationen.
»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag,
såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna 1:213
och II: 265

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med upphävande av personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare,
fastställa personalförteckning för statens
vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare i enlighet med
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1958 och utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 73 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. It 700

Summa kronor 106 700;

c) till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 106 700 kronor.»

96

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

13) vid punkten 54 (Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare) av herr Jacobsson och fröken
Elmén.

14) vid punkten 60 (Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m.) av fröken Liljedahl.

15) vid punkten 65 (Kostnader för överflyttning av arbetskraft) av fru
Thorsson och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 160 och II: 183 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 60, som börjar med »Med anledning»
och slutar med »åt invalider», bort ha följande lydelse:

»Med anledning av motionärernas förslag att den under förevarande
anslag upptagna posten till omskolning av viss arbetskraft även skall
kunna tagas i anspråk för bidrag till anskaffande av specialredskap och
tekniska hjälpmedel till invalidiserade husmödrar vill utskottet för sin
del uttala det önskvärda i att medel under ifrågavarande anslag kan användas
för de i motionen påvisade behoven, vilka måste anses vara ytterst
angelägna. Anvisningarna för ianspråktagandet av detta anslag borde icke
tolkas så snävt, att bidrag endast kan utgå till sådana, som icke kan hänföras
till gruppen partiellt arbetsföra men som av andra skäl är svårplacerade
på arbetsmarknaden. Utskottet förordar att bidrag får utgå
från denna anslagspost för anskaffning i enlighet med motionärernas förslag
av specialredskap och tekniska hjälpmedel till invalidiserade husmödrar
med 3/4 av kostnaderna.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angiven del bort ha följande
lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 160 och
II: 183 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;»

16) vid punkten 77 (Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna
samlingslokaler in. in.)

a) av herrar Ohlon, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Ståhl, fröken
Elmén, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka minskad medelsanvisning och att därför utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att en viss återhållsamhet med anslagstilldelningen är
motiverad, främst av det skälet att en större sparsamhet, vilket också
framhållits i motionerna I: 280 och II: 396, torde kunna iakttagas beträffande
ifrågavarande samlingslokalers utrustning och inventarier utan att

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

97

därför lokalernas användbarhet eller trevnad menligt påverkas. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i nämnda motioner att anslaget minskas med
100 000 till 500 000 kronor. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med bifall till motionerna I: 280 och II: 396 samt med
avslag å motionerna I: 279 och II: 368, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, till Bidrag till anskaffning av inventarier
för allmänna samlingslokaler m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.»

b) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl.
Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:

»I likhet med vad som anförts i motionerna I: 279 och II: 368 anser
utskottet att om staten över huvud skall engagera sig då det gäller samlingslokaler
detta engagemang bör koncentreras till långivningen. Däremot
bör staten inte subventionera inventarieanskaffningen. I den mån bidrag
härtill inte kan erhållas på annat sätt bör det ankomma på kommunerna
att pröva frågan om finansiell medvex-kan. På grund av det anförda avstyrker
utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må med bifall till nxotioixerna 1:279 och
II: 368 äveixsom med avslag å motionerna 1: 280 och II: 396,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts
förevarande förslag.»

17) vid punkten 78 (Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud)
av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården, fröken
Karlsson och herr Löfroth, vilka ansett att utskottet boi''t avstyrka Kungl.
Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:

»Utskottet anser liksom motionärerna att kostnaderna för ersättning
åt ortsombud för förmedling av bosättniixgslån är att betrakta som en förvaltningskostnad,
vilken bör betalas av låntagarna. På grund härav hemställer
utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och
11:368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»

18) vid punkten 79 (Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken)
av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården, fröken
7—335 87 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 5

98

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

Karlsson och herr Löfroth, vilka ansett att utskottet beträffande jämväl
detta anslag bort avstyrka Kungl. Maj :ts förevarande förslag och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Även i fråga om detta anslag anser utskottet, att kostnaderna för ersättning
åt riksbanken är att betrakta som en förvaltningskostnad, som
bör betalas av låntagarna. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och
II: 368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»

19) vid punkten Si (Bidrag till sjukkassor in. in.)

a) av herrar Ohlon, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Ståhl, fröken
Elmén, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka lägre medelsanvisning och att därför,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 74, som börjar med »Vad
härefter» och slutar med »bör godtagas», bort ha följande lydelse:

»Riksförsäkringsanstalten har, såsom erinrats i motionerna 1:280 och
II: 396, beräknat det nödvändiga statsbidraget under denna punkt till 248
milj. kronor. I detta belopp har anstalten beräknat utrymme för vissa
förutsedda utgiftsstegringar men föreslår likväl, att anslaget av försiktighetsskäl
uppräknas till 255 milj. kronor. Emellertid synes utgiftsutvecklingen
på detta anslag icke ge stöd för nödvändigheten härav, varför anslaget
torde kunna begränsas till 250 milj. kronor eller 5 milj. kronor
lägre än vad Kungl. Maj :t förordat.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:279 och 11:368 ävensom
med bifall till motionerna I: 280 och II: 396, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till sjukkassor m.m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 000
kronor.»

b) av herrar Ragnar Berglx, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den
i motionerna I: 279 och II: 368 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet
därför bort hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
motionerna I: 280 och II: 396 ävensom med bifall till motionerna
1:279 och 11:368, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till sjukkassor in. in. för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 207 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 195S

99

20) vid punkten 107 (Social upplysningsfilm) av herrar Ohlon, Ivar
Johansson, Pålsson, Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Rubbestad,
Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka anselt att utskottet
bort avstyrka Ivungl. Maj ds förslag och att därför utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»Som motionärerna anfört finns andra möjligheter att sprida upplysning
och kunskaper om förhållandena på det sociala området. På grund
härav och av besparingsskäl tillstyrker utskottet förevarande motionsyrkanden.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till motionerna t: 279 och
II: 068 samt II: 72, förstnämnda bägge motioner såvitt nu är
i fråga, avslå Kungl. Maj ds förevarande förslag.»