Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande
anslag för budgetåret 1958/59 till överståthållarämbetet
och landsstaten, Polisväsendet, Civilförsvaret, Brandväsendet
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Överståthållarämbetet och landsstaten

l:o) överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 141,
s. 364—370 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1958) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för överståthållarämbetet,
vilka erfordras i anledning av vad departementschefen föreslagit, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till
Överståthållarämbetet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 6 522 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 456 000 kronor.

För innevarande budgetår har genomförts en förstärkning av personalen
vid överståthållarämbetets trafiksektion. Denna tog dock huvudsakligen
sikte på en uppflyttning av redan befintliga tjänster. Svårigheterna för sektionen
till följd av arbetsbördans pågående och förutsebara stegring — vilka
bl. a. haft till följd att expeditionstiden för registreringsbevis uppgår till
mellan 1 V2 och 3 månader — nödvändiggör emellertid enligt departementschefens
mening en mera volymmässig förstärkning av personalen. Departementschefen
finner det däremot icke påkallat att förorda någon ändring av
de föregående år beslutade tjänsterna vid sektionen. Förstärkningen bör
sålunda ske i form av medelsanvisning till tillfällig personal. Härför beräknas
ett belopp av 70 000 kronor, vilket anses möjliggöra anställande av bl. a.
en extra befattningshavare i föredragandeställning. Med hänsyn till arbetsbördans
ökning förordas därjämte, att beloppet för tillfällig personal för
bilskattedebitering och för passärenden uppräknas med 24 000 kronor. För
vikariatsersättningar till ordinarie personal beräknas 11 600 kronor.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 32

2

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås vidare, att fyra
kontorsbiträdestjänster — en i Ao 5 för räkenskapsärenden, en i Ae 5 i
kassan för automobilskatt m. in., en i Ao 5 för vapenärenden och en i Ao 5
för utlänningsärenden — omändras till kanslibiträdestjänster i Ao 7.

I fråga om skatteavdelningen beräknas för tillfällig personal samt för
vikariats- och övertidsersättningar 12 000 respektive 12 180 kronor.

Fyra extra ordinarie kontorsbiträden vid kansliavdelningarna och ett
sådant biträde vid skatteavdelningen föreslås jämlikt grunderna för den
reglerade befordringsgången erhålla tjänster i Ao 5 fr. o. in. nästa budgetår.

Vad sålunda föreslagits medför en höjning av anslaget för kansliavdelningarna
med 110 000 kronor och för skatteavdelningen med 24 000 kronor.
Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för uppflyttningar i
löneklass och reglerad befordringsgång m. in. samt för 1957 års lönerevision
med 324 000 kronor för kansliavdelningarna och 608 000 kronor för
skatteavdelningen. Anslaget bör alltså uppräknas med 1 066 000 kronor och
sålunda i sin helhet bestämmas till 6 522 000 kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts under För
flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda och i förevarande sammanhang
jämväl anmälda förslag om lönegradsuppflyttningar av tjänster.

Med hänsyn till ökningen under senare år av såväl kansliavdelningarnas
som skatteavdelningens arbetsuppgifter finner utskottet den föreslagna
personalförstärkningen väl motiverad, varför utskottet tillstyrker densamma.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka erfordras
i anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1958 föreslagit; b)

fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren,
förslagsvis .................. 83 300

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................. 4 041 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis

49 500

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958 3

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 438 200

5. Representationsbidrag till överståthållaren . . 26 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 883 300

Summa kronor 6 522 000;

c) till överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 522 000 kronor.

2:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 142, s. 370—372), vilket innebär en med 37 100 kronor ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till överståthållarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 505 400
kronor.

3:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 143, s. 372—
384) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i
anledning av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 53 615 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 45 965 000 kronor.

I syfte att effektivisera arbetssättet genomfördes fr. o. m. den 1 januari
1953 en omorganisation av länsstyrelserna. Denna innebar bl. a., att en sektionsindelning
infördes och att ärendena i samband därmed delegerades för
att den kvalificerade personalen bättre skulle kunna utnyttjas. Under de
senaste åren har emellertid på många områden inträtt en så avsevärd
ökning av arbetsbördan, främst i fråga om ärenden, vilka kräver insats
av personal i föredragandeställning, att arbetsuppgifterna trots denna omorganisation
på många håll —- och därvid främst på landskanslierna —
vållar bekymmer. Speciellt kräver nykterhetsvårdsfrågorna och andra svårbemästrade
ärenden inom socialvårdsområdet stor arbetsinsats från den
kvalificerade personalens sida. Ehuru arbetsläget sålunda i och för sig
kunde motivera ett mera positivt ställningstagande i vissa fall, är departementschefen
dock med hänsyn till de krav på begränsning av statsutgifterna,
som måste uppställas i nuvarande läge, icke beredd att tillstyrka nya
tjänster annat än i ett par fall, där särskilda förhållanden gör detta motiverat.
Han förordar sålunda, att en tjänst som länsnotarie i reglerad befordringsgång
inrättas å landskansliet i eltvart av Malmöhus och Norrbottens
län. I förstnämnda länet har nykterhetsvårdsmålen en särskilt stor omfatt -

4

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ning och i Norrbotten påkallar de för länet speciella förhållandena en utökning
av juristpersonalen. Vidare upptages medel till avlöning av ytterligare
en icke-ordinarie landskanslist å landskansliet i Uppsala län.

Liksom för innevarande budgetår anses medel böra anvisas till fortsatt
anställande av en extra länsnotarie å landskansliet i Västernorrlands län
för arbetsuppgifter på grund av vattenregleringar m. in.

För fullföljande av vissa för Norrbottens län viktiga initiativ och utredningar
har under sakkunnigposten anvisats 15 000 kronor för innevarande
budgetår för ersättning till särskild sakkunnig. Då det är av vikt att dessa
utredningar kan fullföljas, upptager departementschefen även för nästa
budgetår ett motsvarande belopp härtill. Eftersom utredningarna även berör
det länsstyrelsen av Kungl. Maj :t givna uppdraget rörande Tornedalens och
Överkalixbygdens försörjning medelst befintliga naturtillgångar, föreslås
liksom för innevarande budgetår eventuella kostnader utöver det här beräknade
beloppet få bestridas från vederbörligt kommittéanslag.

Yrkanden från vissa län om förstärkning av taxeringspersonalen och
ytterligare tjänster för prövningsnämndskanslierna anser sig departementschefen
icke kunna tillstyrka, innan erfarenheter vunnits om verkningarna
av den fr. o. m. innevarande år genomförda ändringen av taxeringsorganisationen.

I enlighet med förslag av statens organisationsnämnd i samband med
den i föregående års statsverksproposition (XI ht, s. 414) redovisade organisationsundersökningen
vid länsstyrelsernas landskanslier föreslås, att —
i likhet med vad som fr. o. in. innevarande budgetår skett i Stockholms län

— en länsassessorstjänst i Ao 24 i utbyte mot en länsnotarietjänst i befordringsgången
inrättas å landskansliet i vartdera av Malmöhus samt Göteborgs
och Bohus län. Tjänsterna avses för allmänna sektionen. Å befattningshavarna
anses böra ankomma att med eget ansvar handlägga vissa ärendegrupper
i sektionschefens ställe. Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor föreslås vidare, att en landskanslisttjänst i Ao 15 å taxeringssektionen
i Gotlands län omändras till förste landskanslisttjänst i Ao 19, att en
kontorsbiträdestjänst i Ao 5 å taxeringssektionen i Kristianstads län omändras
till kanslibiträdestjänst i Ao 7 samt att två kontorsbiträdestjänster
i befordringsgången, en — för tjänstgöring å landsfogdeexpeditionen avsedd

— å landskansliet i Gotlands län och en å uppbördssektionens folkbokföringsdetalj
i Kristianstads län omändras till kanslibiträdestjänster i Ae 7.

Med hänsyn till bl. a. arten av förekommande arbetsuppgifter och de
krav, som måste ställas på vederbörande, förordas slutligen, att för sekreterarna
hos landshövdingarna inrättas 24 kontoristtjänster i Ao 9 i utbyte
mot, i Gotland en kontorsbiträdestjänst i befordringsgången och i övriga län
kanslibiträdestjänster i Ao 7. Tjänsterna bör i personalplanen knytas till de
avsedda arbetsuppgifterna.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

5

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången, bör antalet ordinarie
kontorsbiträdestjänster minskas med 31 till 360 och antalet ordinarie
telefonisttjänster ökas med en till 29.

De i det föregående framlagda förslagen innebär en kostnadsökning med
i runt tal 88 000 kronor.

I anslutning till de år 1956 godkända riktlinjerna för en ändrad taxeringsorganisation
— vilken bl. a. innebär att för taxeringen i första instans
av rörelseidkare och vissa andra skattskyldiga skall inrättas en eller flera
särskilda nämnder i fögderierna och städerna med egen uppbördsförvaltning
samt att granskningsarbetet i dessa nämnder i första hand skall ombesörjas
av heltidsanställda tjänstemän, taxeringsassistenter, med hjälp av
biträden för rutingöromålen — upptogs i föregående års statsverksproposition
(XI ht, s. 417) frågan om taxeringsassistentorganisationen. Det uttalades
därvid bl. a., att taxeringsassistenterna borde anställas som statliga
tjänstemän även i städerna med egen uppbördsförvaltning, att antalet tjänstemän
vid fullt utbyggd organisation kunde beräknas till i runt tal 275, men
att någon tidtabell för utbyggnaden, bl. a. av rekryteringsskäl, ej kunde
fastställas. Mot dessa uttalanden gjorde riksdagen ingen erinran. — I enlighet
med departementschefens förslag har inrättats 50 taxeringsassistenttjänster
i Ao 17 fr. o. m. den 1 januari 1958.

Ehuru vissa personalsvårigheter för länsstyrelserna kan befaras uppkomma,
bör enligt departementschefens mening med hänsyn till angelägenheten
av att effektivisera taxeringsväsendet uppbyggnaden av organisationen
fortsätta även nästa budgetår. Därför föreslås att ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster
i Ao 17 inrättas. Bl. a. med hänsyn till den avsedda
kursverksamheten för utbildning av landskanslister anses de böra inrättas
först fr. o. in. den 1 januari 1959. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t
att bestämma, var tjänsterna skall placeras. Kostnadsökningen under nästa
budgetår för dessa tjänster utgör i runt tal 430 000 kronor.

Vid framläggande av förslag i föregående års statsverksproposition (XI ht,
s. 416) om inrättande av vissa högre bilrädestjänster förutsatte departementschefen,
att den av statens organisationsnämnd på grundval av dess
undersökningar rekommenderade omläggningen av arbetsformerna på
landskanslierna skulle möjliggöra en avveckling av den därstädes anställda
extra biträdespersonalen. Efter verkställda beräkningar anmäler nu departementschefen,
att han finner det möjligt att av denna anledning nedräkna
beloppet för tillfällig personal med 400 000 kronor, motsvarande avlöning
till ett 50-tal extra kontorsbiträden.

I propositionen har redovisats en inom inrikesdepartementet upprättad
promemoria angående länsstyrelsernas behov av arbetskraft med statistiskekonomisk
utbildning. De i denna promemoria gjorda uttalandena har understrukits
eller lämnats utan erinran av samtliga remissorgan. En försöksverksamhet
på delta område skulle enligt departementschefens mening

6

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

bidraga till att allsidigare belysa fler angelägna samhällsproblem. Ej minst
för kommunernas verksamhet anses den komma att innebära påtagliga
fördelar. Departementschefen är dock icke beredd att för nästa budgetår
upptaga något särskilt belopp för ändamålet. Han förutsätter emellertid, att
en begränsad försöksverksamhet får anordnas, om och i den mån så kan ske
inom ramen för eljest anvisade medel. Det föreslås under angivna förutsättning
få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen med
118 000 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för uppfinningar
i löneklass och reglerad befordringsgång samt 1957 års lönerevision
m. m. med 7 532 000 kronor. På grund härav bör anslaget uppräknas
med 7 650 000 kronor till 53 615 000 kronor. I personalförteckningen
bör vidtagas de ändringar, som påkallas av vad i det föregående anförts
och föreslagits.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts under För
flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda och i förevarande sammanhang
jämväl anmälda förslag om lönegradsuppflyttningar av tjänster.

Den anslagsökning, som föreslås i anslutning till länsstyrelsernas äskanden,
uppgår till 88 000 kronor. Å andra sidan nedräknas, i anledning av den
av 1957 års riksdag godkända omläggningen av arbetsformerna på landskanslierna,
beloppet för tillfällig personal med 400 000 kronor. Utskottet
har icke funnit anledning till erinran mot dessa förslag.

För fortsatt utbyggnad av taxeringsväsendet i första instans i enlighét
med 1956 års riksdagsbeslut om en ändrad taxeringsorganisation föreslås
vidare, att från och med den 1 januari 1959 inrättas ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster
för granskning av vissa mera svårbedömbara deklarationer.
Med hänvisning till de av riksdagen i nyssnämnda sammanhang godkända
riktlinjerna för en utbyggnad av taxeringsväsendet tillstyrker utskottet
jämväl nu ifrågavarande förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag även i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i
anledning av de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1958 framlagda
förslagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 1 025 000

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

2.

3.

4.

Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ............................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm -

28 050 000
238 000

5.

6.

7.

da av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. m.,
förslagsvis .................. 61 000

b. Ersättning till militärassistenter,
förslagsvis .............. 162 000

c. Ersättning till inkvarteringsche fer,

förslagsvis .............. 17 000

d. Ersättning till vägtrafikombud,

förslagsvis ................. 105 000 345 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................

Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän
(representationsbidrag till landshövdingarna),
förslagsvis ..................

Rörligt tillägg, förslagsvis ..............

16 600 000

427 000
6 930 000

Summa kronor 53 615 000;

c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 53 615 000 kronor.

4:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 144, s. 384), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 150 000
kronor.

5:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 145, s. 384 och 385), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Reseersättningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 335 000
kronor.

6:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 146, s. 385
388) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 735 000 kronor.

8 Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 605 000 kronor.

Länsstyrelsernas del av anslaget är för innevarande år fastställd till
6 917 000 kronor, varav 1 085 000 kronor för bränsle, lyse och vatten,
5 532 000 kronor för övriga expenser för eget behov och 300 000 kronor
för expenser för annat än eget behov. I beloppet till övriga expenser för
eget behov ingår 844 000 kronor för vissa engångsutgifter — 607 000 kronor
föi televäxlar samt möbler och inventarier till nya landstatsbyggnader
och 237 000 kronor för möbler och kontorsmaskiner till den personal, som
nyanställts för förstärkning av taxeringsorganisationen — varav 228 000
kronor ej kommer att tagas i anspråk under budgetåret på grund av försenade
byggnadsarbeten. För nästa budgetår anses posten till bränsle, lyse
och vatten med hänsyn till koslnadsstegringar och ytterligare utökade
lokalutrymmen böra uppräknas till 1 194 000 kronor. Jämväl för övriga
expenser för eget behov kräves ökad medelsanvisning på grund av höjda
städningslöner och telefonavgifter samt vissa andra prisstegringar. Med
hänsyn till att erforderligt belopp för utgifter av engångskaraktär är mindre
an för löpande budgetår, anses höjningen dock kunna begränsas till 53 000
kronor. Posten upptages därför till 5 585 000 kronor. Häri ingår som utgifter
med anledning av nybyggda tjänstelokaler i Hallands och Kopparbergs
län 200 000 kronor för teleanläggningar och 310 000 kronor för möbler
och andra inventarier samt flyttningskostnader. På grund av företagande
behov av nya bilar har därjämte räknats med utbyte av tjänstebilarna
i fem län. Till expenser för annat än eget behov upptages med
hänsyn till medelsåtgången under de två senaste budgetåren 297 000 kronor.
Länsstyrelsernas del av anslaget skulle alltså bestämmas till 7 076 000
kronor.

Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till de skattskyldiga
av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av anställningskort,
uppbördskort och debetsedlar anses böra beräknas oförändrat
400 000 kronor. Till bestridande av de kostnader, för vilka byggnadsstyrelsen
beräknat medel, upptages 170 000 kronor.

Mot länsstyrelsernas utbildningsnämnds förslag till kursverksamhet för
landskanslister och vissa biträden har departementschefen ingen erinran.
Det får med hänsyn till utbyggnaden av taxeringsorganisationen anses erforderligt,
att kurserna för landskanslister å landskontor in. fl. dubbleras även
under nästa budgetår. För ifrågavarande ändamål beräknas 77 800 kronor.

Medelsbehovet för länsstyrelsernas antagningsnämnds verksamhet anses
böra uppräknas med 1 700 kronor till 6 200 kronor.

Departementschefen anser det vara värdefullt att den personal, som
utsetts att utgöra länsstyrelsernas sektioner för psykologiskt försvar, kan
samlas till sammanträden och kurser. För ändamålet beräknas ett belopp
av 5 000 kronor.

Anslaget uppföres alltså med 7 735 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

9

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, förutsätter att alla möjligheter att åstadkomma
besparingar under förevarande anslag omsorgsfullt tillvaratages samt att
överskridande medges endast undantagsvis på grund av förhållanden, som
icke kunnat förutses vid anslagsberäkningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 735 000 kronor.

7:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 147, s. 388), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kronor.

8:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 148,
s. 388—391) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsfogdarna m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 193 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 692 000 kronor.

Riksåklagarämbetets äskanden innebär, att medel beräknats för att möjliggöra
en utökning av vikariekadern -— ambulerande assistenter — inom
landsfogdeorganisationen med tre befattningshavare utöver de sju assistenter,
som skall finnas enligt föregående års beslut. Då arbetsläget inom
organisationen är bekymmersamt, anser sig departementschefen böra godtaga
detta förslag och upptager därför medel i enlighet härmed. Det belopp,
varmed uppräkning sålunda skett, anses dock böra få disponeras endast
efter Kungl. Maj :ts särskilda medgivande. Därjämte föreslås att 20 000
kronor i grundlön beräknas för vikariatsersättningar till assistenterna.

Medelsbehovet av grundlöner för aspirantorganisationen utgör enligt
ämbetets beräkningar, för tio ambulerande assistenter 177 960 kronor, för
utbildning av tio i tjänst varande aspiranter 100 000 kronor, för tio aspiranter,
som beräknas bliva antagna fr. o. in. den 1 oktober 1957, 156 480
kronor samt för tio aspiranter, som förutsättes komma att antagas den 1
juli 1958, 144 600 kronor, tillhopa 579 040 kronor eller i runt tal 580 000
kronor.

Ämbetets beräkning liksom länsstyrelsernas uppskattning av medelsbehovet,
1 504 000 kronor, föranleder ingen erinran från departementschefens
sida. I äskade belopp för icke-ordinarie personal ingår arvode till

10

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

juris kandidater under tillhopa 12 månaders tjänstgöring å landsfogdeexpedition
jämlikt 20 § domsagostadgan.

Vad sålunda föreslagits medför en ökning av medelsbehovet med 84 600
kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuPPflyttningar
m. m. samt 1957 års lönerevision med 416 400 kronor. Anslaget
bör alltså höjas med 501 000 kronor och således bestämmas till
2193 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förslaget om utökning
av antalet s. 1c. ambulerande assistenter. Då även anslagsberäkningen
kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs vis

.................................... 754 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 1 139 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 300 000

Summa kronor 2 193 000;

b) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 193 000 kronor.

9:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 149, s. 392), vilket innebär en med 33 000 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 390 000
kronor.

10ro) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 150,
s. 392 och 393) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för häradsskrivarna in. fl., som
föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för häradsskrivarna m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 18 020 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 263 000 kronor.

Departementschefen föreslår att ytterligare 27 extra ordinarie kontorsbiträden
enligt grunderna för reglerad befordringsgång erhåller ordinarie

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

11

tjänst i Ao 5 fr. o. m. nästa budgetår. Antalet sådana tjänster skulle därefter
uppgå till 461.

Under anslaget till länsstyrelsernas avlöningar har departementschefen
för fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen i första instans förordat
inrättande av ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster i Ao 17 fr. o. m. den

1 januari 1959. Vid 1956 års beslut om förstärkning av taxeringsorganisationen
förutsattes, att en ny biträdestjänst skall inrättas för varje taxeringsassistenttjänst.
I städerna med egen uppbördsförvaltning skall dock
dessa biträdestjänster vara kommunala. Enär det får förutsättas, att vissa
av de föreslagna nya taxeringsassistenttjänsterna kommer att tillsättas i
sådana städer, anses erforderliga antalet biträden komma att understiga
50. Å andra sidan anses övervägande flertalet taxeringsassistenter böra
placeras i fögderierna, där behovet av förstärkning med specialister för
granskning av mera svårbedömda deklarationer i allmänhet är mera framträdande
än i de större städerna. Med hänsyn härtill räknas med 45 nya
biträden i reglerad befordringsgång fr. o. m. den 1 januari 1959.

Detta förslag innebär ett ökat medelsbehov med 190 000 kronor. Härtill
kommer den automatiska utgiftsstegringen för uppflyttningar i löneklass
och reglerad befordringsgång m. m. samt 1957 års lönerevision med tillhopa
2 567 000 kronor. På grund härav bör anslaget uppräknas med

2 757 000 kronor till 18 020 000 kronor. I personalförteckningen bör vidtagas
de ändringar, som påkallas av förslaget i det föregående.

Utskottet har under punkten 3 tillstyrkt en fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen
i första instans med ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster
i Ao 17 från och med den 1 januari 1959. Som en följd härav bör,
i enlighet med tidigare beslutade principer, ytterligare ett antal biträdestjänster
i reglerad befordringsgång inrättas från samma tidpunkt. Mot det
av departementschefen beräknade medelsbehovet härför har utskottet icke
funnit anledning till erinran.

Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3
januari 1958 föreslagen ändring i personalförteckningen för
häradsskrivarna m. fl.;

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 6 035 000

12

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 9 668 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 2 317 000

Summa kronor 18 020 000;

c) till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 18 020 000 kronor.

11 :o) Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 151, s. 393 och 394), vilket innebär en ökning av anslaget
med 81 000 kronor, främst på grund av merkostnader i anledning av utbyggnaden
av taxeringsorganisationen och ökade resekostnader, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 963 000 kronor.

12:o) Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 152,
s. 394 413) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., som
föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsfiskalerna in. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Landsfiskalerna in. fl.: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 25 613 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 22 310 000 kronor.

Den nuvarande landsfiskalsorganisationen har gällt sedan den 1 januari
1952. I fråga om personalbehovet samt fördelningen mellan landsfiskalsdistrikten
av tjänster i olika löneställning grundar den sig i allt väsentligt
på arbetsstatistiken för år 1949. Sedan dess har inträtt en betydande —■
och alltjämt fortgående — ökning av landsfiskalernas arbetsbörda, bl. a.
genom motorfordonstrafikens stegring och den ökade brottsligheten. Jämväl
den inbördes ordningen distrikten emellan i fråga om arbetsbelastningen
har i ej ringa grad ändrats. Utvecklingen har för många distrikt medfört
betydande arbetssvårigheter, för vilkas avhjälpande tillfällig personal måst
anställas. Förhållandena har avspeglats i den arbetsstatistik, som för varje
år infordras från landsfiskalerna, och svårigheterna har de senaste åren
föranlett ett flertal framställningar om personalförstärkningar. I vissa fall
har därvid framhållits, att behovet av kvalificerad biträdeshjälp vuxit på
grund av att landsfiskalerna med hänsyn till arbetsbördans ökning måste i
allt större utsträckning till biträdespersonalen överlåta göromål, som kan
delegeras till underordnade befattningshavare. I andra framställningar har

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

13

betonats svårigheten att för vikariats- och andra tillfälliga behov erhålla
extra biträden med tillräcklig arbetsrutin.

1956 års landsfiskalsbiträdesutrednings undersökningar har bekräftat de
sålunda antydda förhållandena. Utredningen har ansett sig kunna konstatera,
att ökningen av arbetsbördan i många fall nödvändiggör en mera permanent
förstärkning av biträdespersonalen, men att förefintlig personaluppsättning
i andra fall visar sig motsvara behovet och t. o. in. vid vissa
kontor kan anses något för stor.

Enligt departementschefens mening får denna utredningens uppfattning
anses riktig och — i anseende till den allmänna utveckligen under senare
år — naturlig. Uppenbarligen måste, allmänt sett, arbetsbördan ha väsentligt
stegrats i distrikt med tätorter och livlig samfärdsel, medan arbetsmängdsökningen
i distrikt av annan struktur, främst de rena landsbygdsdistrikten,
motverkas av befolkningsminskning.

Det av utredningen med utgångspunkt från denna uppfattning framlagda
förslaget till biträdesorganisation, vars riktlinjer och allmänna utformning
i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran i remissyttrandena,
anser sig departementschefen kunna i stort sett biträda. På ett par
punkter är han dock icke beredd att förorda en omedelbar förstärkning
i den utsträckning förslaget innebär utan föreslår en successiv utbyggnad
av organisationen.

I fråga om sammanlagda antalet egentliga biträdestjänster innebär förslaget
en utökning av 37 i förhållande till nu gällande personalplan och det
antal extra biträden, som fanns anställda vid tidpunkten för utredningens
undersökningar. Departementschefen anser sig icke böra ifrågasätta någon
ökning av detta föreslagna antal, oaktat i ett par remissyttranden uttalats,
att utredningens beräkningar måste anses för snäva. Härvidlag framhålles,
att utredningen vid utarbetandet av den till grund för beräkningen
av personalbehovet liggande poängskalan får anses ha tagit skälig hänsyn
till den tid, som normalt bör åtgå för utförandet av de olika arbetsuppgifterna,
och att beräkningarna visat sig relativt väl stämma med de iakttagelser
utredningen gjort vid studier av arbetsförhållandena vid vissa kontor,
bl. a. i ett norrlandslän. Departementschefen förutsätter vidare, att alla
möjligheter till arbetsbesparande rationalisering av arbetssättet tillvaratages.

Departementschefen övergår härefter till att behandla de olika detaljerna
i förslaget.

Utredningens uttalanden om behovet av e. o. landsfiskaler anses böra
beaktas vid prövning från fall till fall av framställningar rörande sådana
tjänster. Härutinnan hänvisas till ställningstagandet i det följande till länsstyrelsernas
äskanden.

Med hänsyn till personalläget är departementschefen f. n. icke beredd
att föreslå någon utökning av antalet biträdande landsfiskalstjänster. Om -

14

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

flyttning av sådana tjänster anses böra ske i den utsträckning detta låter
sig lämpligen göra. För att bereda Kungl. Maj :t möjlighet till prövning i
detta hänseende har länsstyrelserna ålagts anmälningsskyldighet rörande
vakanser i vissa distrikt. Länsstyrelserna anses emellertid även i andra fall
vid förekommande behov böra överväga möjligheterna till omflyttning av
tjänster.

För att avhjälpa arbetssvårigheterna för distrikten i »mellanklassen»
d. v. s. de distrikt, som i arbetshänseende ligger närmast under distrikten
med biträdande landsfiskalstjänst, föreslår utredningen inrättande av särskilda
tjänster över de egentliga biträdestjänsterna för mera kvalificerade
arbetsuppgifter främst i fråga om brottmålen. Departementschefen delar
utredningens uppfattning om behovet av kvalificerad arbetshjälp i den kategori
distrikt varom här är fråga. För just dessa distrikt anses arbetsutvecklingen
ha åstadkommit de största svårigheterna. Liksom utredningen
anser departementschefen vidare, att frågan om denna arbetshjälp får lösas
genom att organisationen tillföres en ny tjänstetyp. Enligt hans mening kan
nämligen dessa distrikt ej heller i ett läge med bättre tillgång på utbildad
personal förstärkas med biträdande landsfiskalstjänster i nämnvärd utsträckning,
eftersom det nuvarande förhållandet mellan antalet sådana
tjänster och antalet landsfiskalstjänster av befordringsskäl hör bibehållas
i stort sett oförändrat.

Utredningens uttalanden i fråga om kompetens och utbildning in. m. för
ifrågavarande tjänster väsentligen allmän duglighet och lämplighet i
förening med erfarenhet av arbetet inom arbetsområdet samt teoretisk utbildning
motsvarande realexamen — föranleder ingen erinran.

Enligt förslaget skulle tjänsterna placeras som extra ordinarie i 12 lönegraden.
Häremot har invändningar rests av flertalet remissorgan, vilka hävdat,
att denna lönesättning måste anses för låg i förhållande till arbetsuppgifternas
art och för att kunna locka önskvärda aspiranter. Avsaknaden
av möjlighet till ytterligare befordran komme vidare att medföra risk för
avgång till bl. a. polisväsendet. Dessa synpunkter anses böra beaktas. Tjänsterna
bör därför enligt departementschefens mening inrättas som landskanslisttjänster
i reglerad befordringsgång (Af 9—Ae 13). Härigenom
vinnes vissa fördelar. Man får sålunda en inom landsstaten redan befintlig
tjänstetyp, som för övrigt har sin direkta parallell inom häradsskrivarorganisationen.
Vidare erhålles en naturlig befordringsmöjlighet för därtill
lämpliga genom att befattningshavarna i likhet med andra icke-ordinarie
landskanslister efter utbildning bör kunna erhålla landskanslist- och förste
kanslisttjänster vid länsstyrelserna, främst å landskanslierna, vilket torde
befrämja rekryteringen.

Utredningens förslag i fråga om kanslisttjänsterna avser ett antal av 31,
varav sex ambulerande. Departementschefen är ej beredd att redan för nästa
budgetår föreslå inrättande av hela detta antal tjänster. Med hänsyn till

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

15

rekryteringsmöjligheterna och till att det här rör sig om en helt ny anordning,
rörande vars verkningar erfarenheter saknas, anser han sig icke för
nästa budgetår böra upptaga medel till avlöning av fler än 21 icke-ordinarie
landskanslisttjänster, varav tre ambulerande.

I fråga om biträdena i övrigt har utredningen föreslagit att främsta biträdestjänsten
normalt skall vara kontoristtjänst. För de allra största kontoren
bör dock inrättas kansliskrivartjänster, medan kanslibiträde avses för
vissa mindre kontor och kontor med kanslisttjänst. Departementschefen
ansluter sig i princip till detta förslag men förordar i fråga om kontoristtjänsterna
en successiv utbyggnad av organisationen. Utredningens förslag
om en biträdesreserv i länen för vikariatstjänstgöring och andra tillfälliga
behov anses enligt de erfarenheter, som vunnits av den hittills tillämpade
försöksmässiga anordningen, innebära en praktisk lösning och bör enligt
departementschefens uppfattning genomföras. Befattningshavarna bör av
skäl, som utredningen redovisat, få kanslibiträdesställning.

Enligt utredningen bör främsta biträdestjänsten å landsfiskalskontoren
vara ordinarie, vilket innebär att samtliga kansliskrivar- och kontoristtjänster
skulle ordinariesättas. Detta skulle också gälla kanslibiträdestjänst
vid kontor med landskanslist. I fråga om övriga kanslibiträdestjänster bör
ordinariesättning ske, i den mån tjänsterna anses permanent behövliga
och ovisshet om vederbörande kontors framtida organisation ej påkallar
mindre fast anställningsform. Departementschefen ansluter sig i princip
härtill såvitt avser högsta på ett kontor förekommande biträdesgrad. Han
anser sålunda, att främsta biträdestjänsten samt kanslibiträdestjänst vid
kontor med endast ett biträde eller endast ett heltidsanställt biträde bör vara
ordinarie. Även härutinnan anses emellertid förslaget böra genomföras successivt.
Vid övriga kontor däremot bör kanslibiträdestjänsterna enligt departementschefens
mening vara extra ordinarie.

I överenstämmelse med det förut anförda bör fr. o. m. nästa budgetår
inrättas tio kansliskrivartjänster i Ao 10. Därjämte beräknas medel för 60
nya kontoristtjänster och föreslås tillika, att antalet ordinarie sådana tjänster
i Ao 9 ökas med 60. Till följd av detta ställningstagande bör vidare —
inom den antalsmässiga biträdesramen enligt utredningens förslag — medel
beräknas för 120 kanslibiträden utöver det av utredningen föreslagna
antalet.

Å Kung], Maj:t föreslås få ankomma att bestämma var de nya ordinarie
tjänsterna skall placeras och meddela de beslut, som erfordras för att genomföra
organisationen.

Förslagen i det föregående medför en kostnadsökning av i runt tal 475 000
kronor. Härav ingår i anslaget för löpande budgetår 450 000 kronor, som
för budgetåren 1956/57 och 1957/58 anslagits till provisorisk förstärkning
av organisationen. Erforderlig ytterligare medelsanvisning skulle således
utgöra 25 000 kronor.

16

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

I anslutning till länsstyrelsernas äskanden förordar departementschefen
med hänsyn till arten och omfattningen av föreliggande arbetsuppgifter, att
tjänster som e. o. landsfiskal i Ae 21 inrättas i Svartlösa (hos polischefenåklagaren)
och Avesta distrikt, i sistnämnda fallet i utbyte mot förefintlig
biträdande landsfiskalstjänst. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor föreslås vidare, att tjänsten som landsfiskal (polischef-åklagare)
i Borlänge distrikt uppflyttas från Ao 23 till Ao 24. För Kolsva distrikt, vilket
i fråga om utmätningsärenden tillförts Köpings stad fr. o. m. den 1 januari
1958, beräknas medel utöver vad som följer av biträdesutredningens förslag
till avlöning av ett kanslibiträde och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Vad nu förordats medför en kostnadsökning med i runt tal 25 000 kronor.

På grund av ändrade förhållanden genom sammanslagning av Bodens
och överluleå distrikt föreslås slutligen en landsfiskalstjänst i Ao 21 utbytt
mot tjänst som e. o. landsfiskal i Ae 21.

De nu framlagda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen
med 50 000 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för
uppfinningar i löneklass och reglerad befordringsgång, vissa föregående
år beslutade lönegradshöjningar för landsfiskalerna m. m. samt 1957 års
lönerevision med tillhopa 3 253 000 kronor. Anslaget bör alltså uppräknas
med 3 303 000 kronor och i sin helhet bestämmas till 25 613 000 kronor.

I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar, som påkallas av vad
departementschefen anfört och föreslagit.

Utskottet. Kungl. Maj :t föreslår under denna punkt, på grundval av verkställd
utredning, en förstärkning av landsfiskalernas biträdesorganisation.
Förstärkningen innebär dels att 21 icke-ordinarie landskanslisttjänster inrättas
vid vissa landsfiskalskontor, dels att det totala antalet biträden
utökas med 37 i förhållande till gällande personalplan och befintliga, mera
stadigvarande anställda biträden. Då riksdagen tidigare för budgetåren
1956/57 och 1957/58 anvisat sammanlagt 450 000 kronor för provisorisk
förstärkning av organisationen, erfordras emellertid för ändamålet en ytterligare
medelsanvisning av endast 25 000 kronor. De i anslutning till länsstyrelsernas
äskanden framlagda förslagen föranleder en kostnadsökning
med samma belopp.

Utskottet, som i tidigare sammanhang framhållit ökningen av landsfiskalernas
arbetsbörda, främst genom trafikens stegring och den ökade
brottsligheten, tillstyrker den föreslagna permanenta förstärkningen av
biträdespersonalen. Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit
har icke heller givit utskottet anledning till erinran.

I sitt utlåtande nr 14 har utskottet tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om
uppflyttning av tjänsten som landsfiskal i Borlänge distrikt från Ao 23 till
Ao 24.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

17

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för landsfiskalerna m. fl., som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ...............................

12 385 000

2.

Avlöningar till icke-ordinarie personal, för-

slagsvis ...............................

9 065 000

3.

Arvoden till landsfiskalselever m. fl., för-

slagsvis ................................

800 000

4.

Rörligt tillägg, förslagsvis................

3 363 000

Summa kronor 25 613 000;

c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 25 613 000 kronor.

13:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 153, s. 413 och 414), vilket innebär en med 13 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
3 738 000 kronor.

Polisväsendet

14:o) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
154, s. 415—418) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statspolisintendenten in. fl.,
vilka föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statspolisintendenten m. fl., att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Statspolisintendenten
m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 256 000 kronor, därav 450 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 964 000 kronor.

Med hänsyn till storleken av motorfordonsbeståndet vid statspolisens av 2

—Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 32

18

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

delning i Göteborg förordar departementschefen inrättande därstädes av
en garageförmanstjänst i Ae 9. Vidare föreslås inrättande av en tjänst
som telefonist vid ifrågavarande avdelning. Tjänsten bör tills vidare placeras
såsom extra med lönegradsplacering enligt kungörelsen angående
reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst.

Ytterligare föreslås inrättande av nio kontor sbi trädest jänster i reglerad
befordringsgång, av vilka fem är avsedda för ordningspolissektioner och
fyra för kriminalpolissektioner, förändring av tjänstetiteln för biträdande
polisintendenten i Ao 26 till polisintendent samt extraordinariesättning av
tjänsten som garageförman i Malmö.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att sex kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 eller i reglerad befordringsgång vid avdelningarna i
Stockholm, Linköping, Malmö, Göteborg, Gävle och Sundsvall uppflyttas
till kanslibiträdestjänster i Ao 7 resp. Ae 7.

Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången bör fem kontorsbiträden
uppföras på ordinarie stat.

För att möjliggöra tillhandahållande av tillfällig biträdespersonal till de
olika statspolisavdelningarna anses 20 000 (+ 10 000) kronor böra ställas
till statspolisintendentens förfogande.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar m. m. med 115 600
kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för dels löneklassuppflyttningar
och kallortstillägg med 13 700 kronor, dels ock 1957
års lönerevision med 162 700 kronor. På grund härav bör anslaget uppräknas
med 292 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (964 000 + 292 000)
1 256 000 kronor. Härav anses ett belopp av 450 000 kronor böra avräknas
mot automobilskattemedlen. I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar,
som påkallas av vad departementschefen anfört och föreslagit.

Utskottet, som i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda
förslag om uppflyttning av sex kontorsbiträdestjänster i Ao 5 eller i reglerad
befordringsgång till kanslibiträdestjänster i Ao 7 respektive Ae 7, har
inte heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts under denna
punkt framlagda förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statspolisintendenten m. fl. som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1958 förordat;

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

19

b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader
för hans pensionering, förslagsvis . . 49 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 283 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 760 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 162 600

Summa kronor 1 256 000;

c) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 256 000 kronor,
därav 450 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 155, s. 419—421) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 893 000 kronor, därav 716 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 840 000 kronor.

Med utgångspunkt från vad i det följande förordas i fråga om ytterligare
utbyggnad av ordningsstatspolisen tillstyrker departementschefen att för
utökning av ordningsstatspolisens motorfordonspark beräknas ett belopp
av 140 000 kronor, motsvarande inköpskostnaden för 5 större och 5 mindre
bilar.

För kriminalstatspolisen föreslås inköp av 3 mindre bilar. Härför beräknas
33 000 kronor.

Med hänsyn till de gynnsamma erfarenheter, som vunnits beträffande
motorcyklarnas användbarhet i trafikövervakningen, föreslås att för nästa
budgetår medel beräknas för anskaffande av 18 motorcyklar till en kostnad
av 81000 kronor.

För förnyelse av bilar och motorcyklar beräknas ett belopp av 615 000
kronor.

I enlighet med det anförda skulle för inköp av motorfordon åtgå (140 000
+ 33 000 + 81 000 + 615 000) 869 000 (+ 53 000) kronor.

För inköp av ridhästar m. m. upptages oförändrat belopp, 24 000 kronor.

Vid bifall till nu framlagda förslag skulle anslaget för nästa budgetår
upptagas till (869 000 + 24 000) 893 000 (+ 53 000) kronor. Härav anses
716 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

20 Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1938

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Inköp au
motorfordon m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 893 000 kronor, därav 716 000 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen.

16 :o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader.
Kungl. Maj :t har (punkt 156, s. 421—424) föreslagit riksdagen att
till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 735 000 kronor, därav

1 820 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 378 000 kronor.

Anslagsposten till underhåll och vård av vissa av statspolisens hästar,
vilken post för innevarande budgetår upptagits med 35 000 kronor, synes
med hänsyn till belastningen böra minskas till 30 000 (—5 000) kronor.

Av samma skäl upptages anslagsposten till polishundorganisationen till
oförändrat belopp, 28 200 kronor.

Till underhåll och drift av motorfordon m. in. beräknas 2 124 000
(+ 476 000) kronor.

Till statspolismännens utbildning i skjutning med tjänstevapen in. in.
beräknas 3 000 (+ 200) kronor.

Under anslagsposten till expeditionskostnader m. in. upptager departementschefen
för löpande utgifter 265 000 kronor. I detta belopp har
medräknats vissa kostnader för underhåll och vård av apparatur m. m.
Vidare beräknar han för kontorsmaskiner och ljudupptagningsapparater
30 000 kronor, för kriminalteknisk utrustning 10 000 kronor, för fotografisk
utrustning 10 000 kronor, för underhåll av vapen 3 800 kronor, för
säkerhetsselar 30 000 kronor, för bärbara högtalare 5 000 kronor, för skottsäkra
västar 1 000 kronor, för nyanskaffning och förnyelse av möbler och
kassaskåp 45 500 resp. 5 500 kronor samt för prövande av nya uppslag och
trafikövervakning från flygplan 5 000 kronor. För inköp av diverse materiel
för ordningsstatspolisen beräknar departementschefen 107 000 kronor.

Anslagsposten till expeditionskostnader skulle i enlighet med det anförda
uppföras med 517 800 (— 114 200) kronor.

Vid bifall till departementschefens förslag bör anslaget bestämmas till

2 735 000 (+ 357 000) kronor. Härav anses 1 820 000 kronor böra avräknas
mot automobilskattemedlen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Underhålls-,
drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1958/59

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

21

anvisa ett förslagsanslag av 2 735 000 kronor, därav 1 820 000
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

17 :o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.

Maj :t har (punkt 157, s. 424—432) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 20 187 000 kronor, därav 12 860 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 17 757 000 kronor, varav
11 225 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Vid anmälan av föregående års statsverksproposition framhölls att —
även om en viss stagnation inträtt i fråga om antalet dödsolyckor i trafiken
— det totala antalet trafikolyckor alltjämt uppvisade en stegring
och att de årliga kostnaderna för trafikolyckorna, vilka år 1954 uppskattats
till omkring 300 miljoner kronor om året, år 1956 beräknades till
bortåt 400 miljoner kronor. De trafiksakkunniga remissinstanserna har nu
i sina yttranden erinrat om att trafikens fortsatta starka ökning medfört
en ytterligare stegrad trafikolycksfrekvens. Antalet trafikolyckor med dödlig
utgång har åter kraftigt ökat, och kostnaderna för trafikolyckorna beräknas
nu uppgå till över en halv miljard kronor om året. Mot bakgrunden härav
framstår det enligt departementschefen som angeläget, att ytterligare åtgärder
vidtages för främjande av ökad trafiksäkerhet.

På grund av det anförda anser departementschefen att en viss ytterligare
utbyggnad av ordningsstatspolisen bör ske under nästa budgetår. Hänsyn
bör härvid tagas till i vad mån de under innevarande budgetår inrättade
tjänsterna, till antalet 45, kunnat rekryteras. Vid utgången av november
1957 hade sammanlagt 44 tjänster tillsatts, medan den återstående tjänsten
kommer att tillsättas inom den närmaste tiden. Rekryteringen har sålunda
varit tillfredsställande. Vad angår antalet tjänster under nästa budgetår
anser sig departementschefen emellertid med hänsyn till de krav på begränsning
av statsutgifterna, som i nuvarande läge måste uppställas, böra
förorda, att utökningen begränsas till 18 man, varav 1 poliskommissarie, 1
förste polisassistent samt 16 förste poliskonstaplar och konstaplar. Departementschefen
förordar, att de föreslagna tjänsterna fördelas på ordningssektionerna
i Jönköping, Växjö, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Göteborg,
Vänersborg, Skövde, Örebro, Västerås och Umeå. Det bör emellertid vara
möjligt att, för den händelse den fortsatta utvecklingen ger anledning härtill,
lägga förstärkningen även på annan förläggningsstad eller göra ett
utbyte av städer. Det definitiva beslutet föreslås få ankomma på Kungl.
Maj :t.

Utgiftsökningen under nästa budgetår i anledning av denna förstärkning
beräknas till i runt tal 343 000 kronor.

22 Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

I fråga om kriminalstatspolisen tillstyrkes 6 nya kriminalassistenttjänster,
vilket föranleder en ökad medelsanvisning med i runt tal 131 000
kronor.

Statspolisintendenten har framlagt förslag beträffande spritpolisorganisationen
samt kriminalstatspolisens organisation i Stockholm. Departementschefen
biträder dessa förslag.

Vad först beträffar spritpolisorganisationen, framhåller statspolisintendenten,
att spritsmugglingen i dess tidigare mera affärsmässigt drivna former
upphörde nästan fullständigt i samband med utbrottet av det senaste
världskriget och har hittills icke återupptagits i nämnvärd grad. På grund
av livsmedelsransoneringarna under kriget upphörde i stort sett även lönnbränningen.
Ej heller denna hantering har efter krigets slut kommit i gång
i nämnvärd utsträckning. Den form av olovlig rusdryckshantering, som i
dagens läge är aktuell (s. k. langning), kan i väsentlig grad anses vara rent
lokalt betingad. Bekämpandet av denna hantering bör i första hand ankomma
på de lokala polisorganen, och det torde icke längre vara motiverat,
att spritpolisorganisationen inom statspolisen bibehålies i sin nuvarande
form. Den nuvarande spritpolisorganisationen bör därför upphöra med visst
undantag för avdelningen i Stockholm.

Rörande kriminalstatspolisen i Stockholm anför statspolisintendenten, att
denna är indelad i två rotlar, rotel A och rotel B. Sistnämnda rotel — den
s. k. spritpolisen — består av en kriminalkommissarie i Ao 23 samt två
förste kriminalassistenter och sju kriminalassistenter. Roteln har karaktär
av samordningsorgan för hela riket samtidigt som den utför lokalt polisarbete
inom Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala och Gotlands län.
Allteftersom rotelns ursprungliga arbetsuppgift minskades tillfördes densamma
andra arbetsuppgifter av i viss mån riks- och samordnande karaktär.
Sålunda kom roteln så småningom att även bearbeta brott angående olovlig
handel och befattning med narkotika samt brott mot valutaförordningarna.
Det torde vara ofrånkomligt att jämväl i fortsättningen en viss samordningsvei
ksamhet för hela riket, delvis i samarbete med tullmyndigheterna,
bedrives för den olaga sprithanteringens bekämpande. Bekämpandet av
olaga hantering med narkotika har aktualiserats i hög grad under senare år.
Hittills har i Sverige icke uppdagats olovlig handel med narkotika i någon
större omfattning. Denna fråga är emellertid av sådan betydelse, att den bör
följas med största vaksamhet. Denna brottskategori är mycket svårarbetad
och fordrar en kontinuerlig insats från polisens sida. Även utredningar om
valutabrott m. m. är så specialistbetonade, att särskild personal härför är
oundgängligen erforderlig. Samtliga nu berörda uppgifter bör vara av samordningsnatur.
Rotlarna A och B bör sammanslås till en gemensam rotel
under ledning av kriminalkommissarien vid rotel A, varvid kommissarietjänsten
vid rotel B indrages. Av den övriga personalen vid rotel B föreslås
bibehållande av 1 förste kriminalassistent och 1 kriminalassistent för sprit -

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

23

polisutredningar, 1 förste kriminalassistent och 1 kriminalassistent för narkotikautredningar
samt 1 kriminalassistent för valutautredningar. Till följd
härav skulle 4 kriminalassistenttjänster i Ao 13, som nu är avsedda för spritpolisverksamheten,
kunna indragas. För att avdelningen skall kunna fungera
på ett tillfredsställande sätt synes det ofrånkomligt, att verksamheten vid
de olika specialgrupperna ledes av 1 kriminalkommissarie i Ao 19, vilken
jämväl skall svara för samarbetet med andra berörda myndigheter.

Den totala utgiftsökningen för hyra för stall och garage samt för expeditionslokaler
in. m. uppskattar departementschefen till 9 000 resp. 12 000
kronor.

Till kostnader för underhåll och vård av statspolisens hästar beräknas en
ökning med 1 000 kronor.

Såsom en automatisk ökning på anslaget tillkommer därjämte enligt statspolisintendentens
beräkning ett belopp om i runt tal 2 017 000 kronor.

I enlighet med ett av statskontoret i yttrande över statspolisintendentens
anslagsframställning för innevarande budgetår avgivet förslag förordar departementschefen
att nu gällande bestämmelser för beräkning av ersättning
för pensioneringskostnad åt stad, som har att tillhandahalla statspolis, förlänges
att gälla även för år 1959.

Hela medelsbehovet för nästa budgetår skulle i enlighet med det anförda
uppgå till (17 757 000 + 343 000 + 131 000 — 83 237 + 9 000 + 12 000 + 1 000
+ 2 017 000) avrundat 20 187 000 (+ 2 430 000) kronor. Härav anses

12 860 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Gottgörelse
till polisdistrikten för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 20 187 000 kronor, därav 12 860 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.

18:o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 158, s. 432—435), vilket innebär en med 35 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 213 000 kronor, därav 180 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.

19:o) Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 159, s. 435 och 436), innebärande en höjning av anslaget
med 80 000 kronor på grund av automatiska utgiftsstegringar med

24

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

116 500 kronor samt ökad ersättning från Bodens stad med 36 500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Norrbottens statliga
poliskår, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 753 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 2 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 90 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 129 400

Summa kronor 976 000
Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från Bodens stad .................. 332 000

Summa kronor 644 000;

b) till Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 644 000 kronor.

20:o) Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 160, s. 437 och 438), innebärande en ökning av
medelsanvisningen med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 192 000 kronor.

21 :o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 161, s. 438), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 200 000 kronor.

22 :o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 439), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 3 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen
å landsbggden m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 19 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

25

23:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 163,
s. 439—444) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens polisskola vidtaga den ändring, som föreslagits
av departementschefen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1958/59, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 062 000 kronor, därav 138 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 786 000 kronor, varav ett belopp
av 103 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Med hänsyn till vad statens organisationsnämnd i särskilt yttrande anfört
föreslår departementschefen, att ytterligare en heltidstjänst som lärare inrättas
vid skolan. Tjänsten anses böra placeras i lönegrad Ae 21 med skyldighet
för innehavaren att biträda rektor med administrativa göromål. Som
kompetenskrav för tjänsten uppställes i princip samma villkor som gäller
för skolans lärare i juridiska ämnen. Därjämte förutsättes att innehavaren
av tjänsten skall under minst halva tiden sysselsättas med lärarverksamhet.
Härigenom kommer vissa arvoden att inbesparas. På grund härav och
med hänsyn till bortfallet av nu utgående arvoden till sekreterare och
kameralt biträde åt rektor behöver anslaget för ifrågavarande ändamål
uppräknas med endast 2 600 kronor.

Vad gäller ersättningen till timlärare anses en höjning av nuvarande
arvoden vara motiverad. Höjningen anses böra begränsas till 20 procent,
vilket innebär, att arvodena kan utgå med högst 30 kronor till lärare med
akademisk examen och med högst 22 kronor 50 öre till andra lärare.

Departementschefen förordar vidare, att undervisningen i polischefsklassen
under nästa budgetår bedrives på två avdelningar i stället för såsom
f. n. på en avdelning. Däremot är han icke beredd alt tillstyrka av styrelsen
föreslagen utökning av antalet fortbildnings- och specialkurser utan räknar
för nästa budgetår med oförändrat antal sådana kurser. Det föreslås få ankomma
på Kungl. Maj :t att avgöra, vilka kurser som skall förekomma. Undervisningen
i kommissarieklassen anses kunna begränsas till en avdelning.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkning och höjda arvoden med 121 600 kronor. Härtill kommer
den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar med
1 450 kronor samt för 1957 års lönerevision med 153 000 kronor. På grund
härav hör anslaget uppräknas med avrundat 276 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (786 000 + 276 000) 1 062 000
kronor. Härav anses ett belopp av 138 000 kronor böra avräknas mot automohilskattemedlen.
I personalförteckningen hör vidtagas den ändring, som
påkallas av vad departementschefen anfört och föreslagit.

26

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, tillstyrker Ivungl. Maj :ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för statens polisskola, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 83 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 781 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 160 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 37 000

Summa kronor 1 062 000;

c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 062 000 kronor, därav
138 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens polisskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 164, s. 444 och 445), innebärande en uppräkning av anslaget
med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor,
därav 39 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

25:o) Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 165, s. 445 och 446), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Utbildningsarvoden
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor, därav 44 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.

26ro) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 166, s. 446—454) föreslagit riksdagen dels godkänna av departe -

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

27

mentschefen förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska anstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Statens
kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 073 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 870 000 kronor.

Brottslighetens utveckling under efterkrigstiden är oroväckande. Alltsedan
1950, då införandet av en hela riket omfattande polisstatistik över
antalet brott, som kommer till polisens kännedom, gjorde det möjligt att
mera exakt studera utvecklingen av brottsligheten, har denna visat en
tydligt uppåtgående tendens. Mellan 1950 och 1956 har sålunda antalet brott,
som kommit till polisens kännedom,-stigit med eiika 40 procent. Särskilt
markant har ökningen varit i fråga om tillgrepp av motorfordon.

Den kraftiga stegringen av antalet motorfordonstillgrepp, vilka ofta
kombineras med annan brottslig verksamhet, är ett uttryck för de kriminella
elementens tilltagande rörlighet. Polisens arbete med att förebygga
och uppdaga brott har härigenom blivit än mera maktpåliggande. Spaningsarbete!
måste allt oftare utsträckas över stora delar av landet eller
bedrivas samtidigt på vitt skilda orter, vilket skärper kraven på samordning
av polisarbetet. För att en sådan samordning skall bli effektiv måste
snabba och tillförlitliga förbindelser kunna etableras mellan ofta långt
ifrån varandra belägna polismyndigheter. De gängse kommunikationsmedlen,
post, telefon, telegraf och radio, är icke tillräckliga, utan en komplettering
i form av ett utbyggt polisiärt fj ärr skriftnät är nödvändig.

Med fjärrskrift kan klara och tydliga meddelanden sändas med stor
snabbhet och till ett flertal polismyndigheter samtidigt. Risken för missförstånd
beträffande meddelandenas innehåll är eliminerad. I fråga om bevarandet
av sekretesskyddet beträffande uppgifter ur brottsregistren om
en misstänkt persons antecedentia innebär fjärrskriftnät avsevärda fördelar.
Såsom exempel på fall, där fjärrskriftförbindelser visat sig vara till
stor nytta för polisarbetet, nämner departementschefen efterspaning av
brottslingar, uppgifter om biltillgrepp, större inbrott eller andra brott,
varom meddelanden snarast bör sändas till ett flertal polismyndigheter,
identifiering av bilar, som kan antagas vara tillgripna, identifiering av anträffade
personer samt förfrågningar hos statens kriminaltekniska anstalts
registratur.

I en den 5 juli 1957 avlämnad promemoria har överdirektören i telestyrelsen
H. Billström i egenskap av särskilt tillkallad sakkunnig framlagt
förslag rörande polisväsendets förseende med fjärrskriftapparater.

Departementschefen anser, att en utbyggnad av polisens nuvarande fjärrskriftförbindelser
skulle innebära en betydande effektivisering av polisarbetet.
Med hänsyn till den oroande kriminalitetsutvecklingen måste en
dylik utbyggnad betecknas som eu reform av hög angelägenhetsgrad. Det

28

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

föreslås därför en utbyggnad av det nuvarande, i mindre skala fungerande
fjärrskriftsystemet.

Beträffande valet av alternativ, anslutning till televerkets telexnät eller
separat fjärrskriftsystem, förordar departementschefen det förstnämnda.

En samordning av det polisiära fj ärr skriftnätet med de statliga myndigheternas
fjärrskriftförbindelser förutsätter ett mycket ingående planläggningsarbete.
Denna fråga synes därför böra upptagas till prövning först
längre fram, när tillräckligt erfarenhetsmaterial föreligger för ett säkrare
bedömande. Departementschefen förutsätter, att statens kriminaltekniska
anstalt, vilken skall vara centralt organ för det polisiära fjärrskriftnätet,
har uppmärksamheten riktad på möjligheterna av en dylik samordning.

Kostnaden för en utbyggnad av det nuvarande fjärrskriftsystemet i en
första etapp omfattande 113 orter har av utredningsmannen beräknats till
131 000 kronor i engångsutgifter och cirka 475 000 kronor i årskostnader.
Av sistnämnda kostnader har cirka 180 000 kronor beräknats utgöra
skrivningskostnader. Härvid har hänsyn tagits till vissa besparingar i nuvarande
kostnader för rikssamtal och telegram, besparingar som dock till
den alldeles övervägande delen torde komma polisdistrikten till godo. Därjämte
tillkommer utgifter för de ytterligare tjänster, som måste inrättas
vid kriminaltekniska anstalten. De årliga kostnaderna härför har beräknats
till cirka 105 000 kronor.

Innan departementschefen övergår till att behandla frågan, i vilken omfattning
utbyggnaden bör ske, berör han något principerna för statens ekonomiska
medverkan för utbyggnadens genomförande.

Utredningsmannen har föreslagit, att staten skall bestrida alla kostnader
för fjärrskriftnätet. Detta förslag har statskontoret icke ansett sig kunna
biträda. Ämbetsverket har erinrat om att enligt gällande bestämmelser
statsbidrag utgår med hälften av samtliga telefon- och telegramkostnader
i sådana polisdistrikt, som utgöres av landskommun, med vilka distrikt
jämställts varje polisdistrikt, vari landskommun ingår, samt föreslagit,
att statens medverkan i förevarande fall begränsas till att avse statsbidrag
enligt angivna regler. Departementschefen anser sig icke kunna dela denna
statskontorets uppfattning. Då flertalet av de av utredningsmannen föreslagna
polisdistrikten icke åtnjuter ersättning för telefon- och telegramkostnader
och följaktligen icke heller skulle komma att ersättas för sitt
innehav av fjärrskriftapparatur, anser han risker föreligga att den önskvärda
effektiviseringen av polisarbetet äventyras genom att vissa polisdistrikt
icke är villiga att betala dessa kostnader. Departementschefen anser
det icke heller lämpligt att för enbart ifrågavarande speciella kostnader
utvidga statsbidragsreglerna att avse alla polisdistrikt. Det synes honom
mest naturligt — bl. a. med hänsyn till att åtskillnad icke bör göras mellan
de olika polisdistrikten — att enkla och enhetliga bestämmelser utfärdas
för detta ändamål. I sådant syfte föreslås att polisdistriktens kostnader för

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

29

inträdesavgifter och abonnemang helt bekostas av staten, medan samtliga
skrivningskostnader gäldas av vederbörande polisdistrikt.

Av de 113 orter utredningsmannen föreslagit skola tillkomma i en första
utbyggnadsetapp beräknas cirka 50 vara i stort behov av fj ärr skriftapparatur.
Till sådana orter synes främst böra hänföras residensstäder och vissa
andra på grund av sin storlek eller eljest med hänsyn till den polisiära
verksamheten särskilt betydelsefulla platser. Samtliga kostnader för statsverket
för en utbyggnad av fjärrskriftnätet i ifrågavarande 50 orter torde
i enlighet med nyss förordade principer kunna beräknas till i runt tal
250 000 kronor. I rådande läge anser sig departementschefen emellertid
icke kunna tillstyrka, att samtliga dessa orter redan under nästa budgetår
förses med fjärrskriftapparater. Endast halva antalet eller 25 orter under
nästa budgetår föreslås anslutna till det polisiära fjärrskriftnätet. Det föreslås
få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma de orter, i vilka en utbyggnad
av fjärrskriftnätet i första hand bör ske.

Samtliga kostnader för statsverket för genomförande av det föreslagna
programmet kan för nästa budgetår uppskattas till i runt tal 138 000 kronor.
Medel för bestridande av statens kostnader för inträdesavgifter och abonnemangsavgifter
beräknas i det följande under anstaltens omkostnadsanslag.
Med hänsyn till den begränsade utbyggnad, som föreslagits komma till stånd
under nästa budgetår, anses behovet av personalförstärkning vid kriminaltekniska
anstalten kunna begränsas till 2 assistenter i Ae 15 och 2 kontorsbiträden
i reglerad befordringsgång. De årliga kostnaderna för denna personal
beräknas till i runt tal 53 000 kronor.

Utredningsmannen har föreslagit, att de kommuner, som redan på egen
bekostnad anskaffat fjärrskriftapparater, skall erhålla gottgörelse för redan
erlagda inträdesavgifter. Detta förslag har avstyrkts av statskontoret. För
egen del erinrar departementschefen om att dåvarande chefen för inrikesdepartementet
i utredningsdirektiven uttalade, att de polisdistrikt, som på
egen bekostnad redan låtit eller framdeles komme att installera fjärrskriftanläggningar,
icke borde bli försatta i ett ekonomiskt sämre läge än som
skulle ha skett, om de nya grunderna för kostnadernas bestridande varit
gällande vid anläggningens tillkomst. Departementschefen är icke beredd att
nu taga ställning till frågan om retroaktiv gottgörelse till kommuner, som
redan installerat fjärrskriftanläggningar, vilken fråga synes kräva ytterligare
överväganden. I stället föreslås att det får ankomma på Kungl. Maj :t
att framdeles efter prövning i varje enskilt fall besluta härom.

Vidkommande slutligen de av styrelsen för kriminaltekniska anstalten
gjorda anslagsäskandena tillstyrker departementschefen alt ett belopp av
13 000 kronor ställes till anstaltens förfogande, varav 8 000 kronor för tillfällig
biträdespersonal vid personregistret och 5 000 kronor för ytterligare
sådan personal vid passregistret. Vidare förordas att befattningen som labo -

30 Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ratoriebiträde i Ag 7 på brandtekniska laboratoriet överföres på extra ordinarie
stat.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar
med 66 000 kronor. Härtill kommer den automatiska
utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar, 12 500 kronor, samt 1957 års
lönerevision med 124 500 kronor. På grund härav bör anslaget uppräknas
med 203 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till 1 073 000 kronor.

Utskottet. Under förevarande punkt redovisas ett förslag rörande polisväsendets
förseende med fj ärr skriftapparatur och föreslås, att under nästa
budgetår 25 polischefsdistrikt anslutes till televerkets helautomatiska telexnät
såsom en första etapp i en successiv utbyggnad av det polisiära fjärrskriftnätet.
På grund härav beräknas under detta anslag medel för viss
personalförstärkning vid kriminaltekniska anstalten. Utskottet instämmer
i vad departementschefen anfört angående angelägenheten av en dylik reform
och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i detta hänseende.

Vidkommande principerna för statens ekonomiska medverkan för utbyggnadens
genomförande har departementschefen förklarat sig icke vara beredd
att nu taga ställning till frågan om retroaktiv gottgörelse till kommuner,
som redan installerat fjärrskriftanläggningar, vilken fråga synts kräva
ytterligare överväganden. Utskottet vill under sådana förhållanden icke
motsätta sig, att Kungl. Maj :t bemyndigas att framdeles efter prövning i
varje särskilt fall besluta härom. Utskottet förutsätter, att skälig hänsyn
därvid tages till föredragande departementschefens uttalanden rörande
detta spörsmål i direktiven för den nu avlämnade utredningen.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 297 000

2. Arvoden till styrelsens ledamöter, förslagsvis 700

3. Ersättningar till experter, förslagsvis ...... 8 000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 622 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 144 600

Summa kronor 1 073 000;

b) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 073 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

31

27:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 454—457), innebärande en nedräkning
av anslaget med 9 000 kronor, samt med erinran att under detta beräknats
85 000 kronor för inträdes- och abonnemangsavgifter i samband
med föreslagen utbyggnad av det polisiära fjärrskriftnätet, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 543 000 kronor.

28 :o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. Kungl. Maj :t har (punkt
168, s. 457) föreslagit riksdagen att till Gottgörelse till vissa polisdistrikt
för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Slopandet av passkontrollen vid gränserna mellan de nordiska länderna
anses komma att medföra en minskning av den för passkontrollverksamheten
avsedda polispersonalen på vissa orter. Med hänsyn härtill räknar
departementschefen med ett minskat medelsbehov under anslaget med cirka
300 000 kronor. Med hänsyn till den höga belastningen under budgetåret
1956/57 anses emellertid anslaget likväl för nästa budgetår böra uppföras
med oförändrat belopp, 850 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Jacobsson m. fl. (I: 176) och den andra inom andra kammaren av herr
Anderson i Sundsvall m. fl. (II: 199) har hemställts, såvitt nu är i fråga,
att förevarande anslag uppföres med 700 000 kronor, vilket i förhållande
till departementschefens förslag innebär en minskning med 150 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 199.

Utskottet. Såsom framhållits såväl i propositionen som i motionerna
I: 176 och II: 199 kommer slopandet av passkontrollen vid gränserna mellan
de nordiska länderna alt medföra en minskning av den för denna verksamhet
avsedda personalen. Med utgångspunkt härifrån och då anslaget
för innevarande budgetår redan uppräknats med 350 000 kronor anser motionärerna
en medelsanvisning av 700 000 kronor tillräcklig.

Utskottet vill till eu början framhålla, alt nyssnämnda uppräkning —
såsom framgår av utskottets utlåtande nr 40 år 1957, s. 42 —- helt föranletts
av riksdagens beslut år 1956 om polisväsendets organisation inom skydds -

32

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

områdena i Norrbottens län samt gränstrakterna mot Finland, vilket medförde
inrättande av nya tjänster till en kostnad av 350 000 kronor. Belastningen
på anslaget för budgetåret 1956/57 översteg vidare med nära 300 000
kronor det för samma budgetår anvisade anslaget. Då departementschefens
beräkning för budgetåret 1958/59 med hänsyn härtill synes utskottet mer
realistisk än den i motionerna förordade och då dessa icke innefattar förslag
om reella besparingar under anslaget, tillstyrker utskottet, att anslaget uppföres
med 850 000 kronor. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 176 och
II: 199, i vad de berör förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 176 och II: 199, såvitt nu är
i fråga, till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 850 000 kronor.

29 :o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 169, s. 457
och 458) föreslagit riksdagen att till Anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. in. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kronor.

Från förevarande anslag bestrides f. n. bl. a. kostnaderna för arvoden
m. m. åt passgranskare vid Torslanda passkontrollort. Resandetrafiken över
denna ort har under senare år ökat och väntas i framtiden komma att öka
ytterligare. Med hänsyn härtill och till de särskilda förhållanden, som andragits
i en av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gjord framställning
föreslår departementschefen att tre tjänster som passgranskare i lönegrad
Ae 12 inrättas för tjänstgöring vid ifrågavarande passkontrollort.

Slopandet av passkontrollen mellan de nordiska länderna anses komma
att medföra viss minskning av passkontrollpersonalen. Under förevarande
anslag räknar departementschefen av denna anledning med ett minskat
medelsbehov med i runt tal 250 000 kronor. På grund av belastningen på
anslaget de två senast förflutna budgetåren anses emellertid anslaget för
nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp, 550 000 kronor. Därvid
har för inköp av pistolammunition för polisväsendets behov beräknats
ett med 27 000 kronor förhöjt belopp.

Slutligen anmäles, att Kungl. Maj :t den 20 december 1957 medgivit att
från anslaget finge utbetalas ett belopp av 5 000 kronor såsom gratifikation
till en polisman, vilken vid gripande av en brottsling blivit allvarligt skadad.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

33

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Anordnande av polisbevakning i
annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 550 000 kronor.

30 :o) Polisväsendets organisationsnämnd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 170, s. 458 och 459), innebärande en uppräkning av anslaget
med 30 000 kronor, varav 7 020 kronor för utökad biträdespersonal och
återstoden för höjningar av automatisk natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för polisväsendets organisationsnämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Stat

Avlöningar

1. Arvoden till nämndens ledamöter, förslagsvis
.......................... 15 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 135 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 22 000 172 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 500

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ 16 500

3. Expenser, förslagsvis ............. 11 000 28 000

Summa kronor 200 000;

b) till Polisväsendets organisationsnämnd för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

31 ro) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 460), innebärande en
uppräkning av anslaget med 700 000 kronor med hänsyn till den fortsatta
utbyggnaden av ordningsstatspolisen och till belastningen, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polisväsendet m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 6 500 000 kronor, därav 1 274 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. G sand. Nr 32

34

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

32 :o) Poliskollegierna. Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden.
Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 172—174, s. 460 och 461) samt under erinran, att ifrågavarande
anslag i gällande riksstat uppförts med respektive 2 000, 100 och
3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Poliskollegierna 2 000 kronor;

b) till Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden
100 kronor;

c) till Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.
3 000 kronor.

33 :o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 175, s. 461) föreslagit
riksdagen att till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 8 975 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 700 000 kronor.

Statspolisintendenten har föreslagit, att anslaget höjes med 1 879 000
kronor.

Departementschefen anser, att anslaget för nästa budgetår bör uppföras
med 8 975 000 (+ 1 275 000) kronor. Härvid har även beräknats medel till
viss personal i enlighet med ett av 1957 års industriskyddskommitté den 31
augusti 1957 avgivet förslag. Det anses böra ankomma på Kungl. Maj :t att
vidtaga sådana jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas
påkallade.

Utskottet, som under ärendets behandling inhämtat närmare upplysningar
rörande innebörden av förslagen under förevarande punkt, har inte
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till Kostnader för särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av spioneri m. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 975 000
kronor.

34:o) Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid polis- och
åklagarväsendet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 176, s. 461
och 462) samt under erinran, att anslaget, som anvisades första gången för
budgetåret 1946/47, vid utgången av sistförflutna budgetår ännu icke till
någon del tagits i anspråk, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

35

att riksdagen må till Ersättningar åt befattningshavare
på avgångsstat vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

35 :o) Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 462), innebärande en nedräkning
av anslaget med 250 000 kronor med hänsyn till den låga belastningen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av rekryteringen
i vissa polisdistrikt för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 kronor, därav 37 500 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen.

36:o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. Kungl. Maj:t har
(punkt 178, s. 462) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelsernas kostnader
för fångtransport för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 625 000
kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört under andra huvudtiteln med
525 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för sådana transporter, som verkställes
genom länsstyrelsernas försorg. Dessa transporter avser icke endast
personer, som av polismyndighet inställes vid fångvårdsanstalt för att avtjäna
frihetsstraff, utan även utlänningar som enligt utlänningslagstiftningen
skall förflyttas inom eller utom riket. Efter samråd med chefen för
justitiedepartementet föreslår departementschefen, att anslaget fr. o. m.
nästa budgetår överföres till elfte huvudtiteln. Med hänsyn till belastningen
under budgetåret 1956/57 föreslås anslaget uppräknat med 100 000
kronor.

I en inom andra kammaren av herr Wachtmeister väckt motion (II: 226)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till länsstyrelsernas kostnader
för fångtransport för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 525 000 kronor.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. I anledning av vad i motionen 11:226 anförts vill utskottet
erinra om att Kungl. Maj:t den 21 december 1956 — efter uttalanden av
riksdagen och riksdagens revisorer om önskvärdheten av att nedbringa
kostnaderna för fångtransporterna (statsutskottets utlåtande 1952:2) —
uppdragit åt polisväsendets organisationsnämnd alt utreda vilka åtgärder,
som kan vidtagas för att förbilliga förpassningsresorna, och alt till Kungl.
Maj :t inkomma med de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Utskottet har inhämtat att organisationsnämndens förslag kan komma

36

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

att avgivas före ingången av nästkommande budgetår. Med hänsyn till
ovissheten rörande möjligheterna att åstadkomma omedelbara besparingar
och till anslagsbelastningen under föregående budgetår, cirka 586 000 kronor,
finner emellertid utskottet departementschefens anslagsberäkning vara
mer realistisk än den i motionen II: 226 förordade. Utskottet avstyrker
därför denna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen 11:226 till Länsstyrelsernas
kostnader för fångtransport för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 625 000 kronor.

Civilförsvaret

Departementschefen erinrar inledningsvis om att anslagen under civilförsvaret
på driftbudgeten för budgetåret 1957/58, tillhopa cirka 30,6 miljoner
kronor, fördelar sig i runda tal med 5,15 miljoner kronor på det allmänna
materielanslaget, 4,96 miljoner kronor på anslaget till kostnader
för anordnande av allmänna skyddsrum samt 20,49 miljoner kronor på
övriga anslag.

Vid ingången av budgetåret utgjorde behållningen på reservationsanslagen
till civilförsvaret drygt 76 miljoner kronor (exkl. årets anslag 10,85 miljoner
kronor) mot 75,5 miljoner kronor ett år tidigare. Av förstnämnda belopp
betecknades cirka 56 miljoner kronor som bundet genom utlagda beställningar
eller motsvarande åtgärder. Värdet per den 30 juni 1957 av lagerhållen
materiel till civilförsvaret uppgick enligt civilförsvarsstyrelsen till
i runt tal 181 miljoner kronor.

Styrelsens äskanden, tillhopa cirka 35,7 (+5,1) miljoner kronor, fördelar
sig i runda tal med 2,85 (— 2,3) miljoner kronor på det allmänna materielanslaget,
8,46 (+3,5) miljoner kronor på skyddsrumsanslaget samt
24,38 (+ 3,9) miljoner kronor på övriga anslag. Under materielanslaget anmäles
emellertid besparingar på 4,5 miljoner kronor, varför totalt för materielanskaffning
beräknas 7,35 miljoner kronor.

I fortsättningen anför departementschefen bl. a. följande.

Såsom civilförsvarsstyrelsen framhållit föreligger allmänna riktlinjer för
civilförsvarets verksamhet inom ramen för ett med hänsyn till den senaste
krigstekniska utvecklingen utformat totalförsvar alltjämt endast i fråga
om den förebyggande delen; den som avser utrymning och skyddsrumsbyggande.
I sistnämnda hänseende har statsmakterna tagit ställning genom
beslut av 1956 års riksdag. Till fullföljande av dessa riktlinjer såvitt avser
utrymning har planläggningen därefter fullföljts på grundval av inom inrikesdepartementet
i anslutning till riksdagsbeslutet utarbetade promemorior.
Sålunda har civilförsvarsstyrelsen den 8 juli 1957 fastställt anvisningar för

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

37

den s. k. samtidiga snabbutrymningen. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20
september 1957 har styrelsen fått i uppdrag att efter samråd med vissa andra
myndigheter inkomma med förslag till förteckningar över orter, för vilka
slutlig utrymning resp. omflyttning skall planläggas samtidigt som det
fastslagits att det ankommer på styrelsen att utfärda erforderliga anvisningar
för den fortsatta utrymningsplanläggningen. I fråga om byggandet
av befolkningsskyddsrum har det däremot varit nödvändigt att ytterligare
närmare utreda vissa frågor om bl. a. behovet av platser och skyddsrummens
lokalisering för att få fram en utbyggnadsplan. Enligt vad jag inhämtat
kan denna utredning föreligga i sådan tid, att underlag kommer att
finnas för att nästa budgetår fortsätta utbyggnaden av dessa för civilbefolkningens
skydd så viktiga anläggningar. Medel för en första etapp, cirka
It miljoner kronor, finns tillgängliga, och jag delar civilförsvarsstyrelsens
uppfattning att ytterligare medelsanvisning för detta ändamål ej erfordras
nu. Beträffande övriga delposter under skyddsrumsanslaget kan jag i nuvarande
investeringsläge ej förorda någon uppräkning. Totalt beräknar jag
anslaget till 4,3 miljoner kronor mot 4,96 miljoner kronor innevarande år.

Vad därefter angår civilförsvarets skadeavhjälpande verksamhet, dess
organisation i fred och civilförsvarsutbildningens utformning, så uttalade
min företrädare i statsverkspropositionen till 1957 års riksdag (XI ht, s.
497) att den definitiva bedömningen av frågan om den ökade effektivitet
civilförsvaret i allmänhet måste ges borde anstå tills civilförsvarsutredningens
slutbetänkande förelåg. Denna synpunkt var vägledande vid prövningen
av civilförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår. En utgångspunkt
var härvid, att utredningens förslag skulle avlämnas i sådan
tid, att riksdagens beslut och därmed definitivt underlag för bedömningen
av materielbehoven kunde föreligga senast år 1958. Utredningen hade själv
räknat med att dess förslag skulle föreligga före den 1 juli 1957. Sedermera
har det visat sig, att denna förutsättning brustit. Vid en överläggning, som jag
i november 1957 hade med utredningarna och organisationsnämnden, framkom
sålunda, att civilförsvarsutredningen icke ansåg sig kunna angiva
någon tid för utredningens slutförande. Då jag emellertid fann det angeläget
att i varje fall ett principförslag med en beräknad kostnadsram redovisades
i början av år 1958 så att denna ram kunde bedömas i samband
med en motsvarande prövning för det militära försvarets del, förklarade sig
utredningen beredd att söka fullgöra detta. Jag förutsätter att så sker, i
vilket fall det kan bli möjligt att underställa frågan en eventuell höstsession
med årets riksdag.

Vid angivna förhållanden måste emellertid medelsbehoven för budgetåret
1958/59 bedömas från samma utgångspunkter som för innevarande budgetår.
Det synes mig därför icke möjligt att såsom civilförsvarsstyrelsen föreslagit
räkna med en med cirka 5 miljoner kronor ökad medelsram särskilt
som samtidigt betydande besparingar redovisas på materielanslaget. Dessa
torde fastmera medgiva anskaffning av viktig materiel av sådant omfång,
att någon ny anvisning av medel ej erfordras för att tillgodose de mest
trängande behoven på området. Härigenom kan alltså materielanslaget
minskas med drygt 5 miljoner kronor. Å andra sidan bör då det gäller områden,
som icke beröres av utredningarna eller där ett tillfredsställande
underlag för anslagsprövningen redan finns, vissa angelägna önskemål
kunna tillgodoses i något större utsträckning än f. n. Jag kommer sålunda
att förorda en förstärkning av sakkunnigposten under civilförsvarsstyrelsens
avlöningsanslag för att bl. a. möjliggöra eu fortsatt utrymningsplanlägg -

38

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ning enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna. Vidare torde anslagen
till inspelning av instruktionsfilm och till försöksverksamhet böra uppräknas
något. Bortsett från anslagen till skyddsrumsbyggande och till materielanskaffning
förordar jag en sammanlagd höjning av anslagen till civilförsvaret
med ca 2 miljoner till 22,5 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis innebär de framlagda förslagen i fråga om civilförsvaret
en medelsanvisning av i runt tal (4,3 -I- 22,5) 26,8 mot 30,6 miljoner
kronor för budgetåret 1957/58. Minskningen hänför sig i det väsentliga
till materielanslaget.

37 :o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 179,
s. 467—470) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen föreslagen ändring i personalförteckningen för
civilförsvarsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1958/59, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 132 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 730 500 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att av civilförsvarsutredningen föreslagna
sex befattningshavare — inköpschefen, en sekreterare i lönegrad 21, en
assistent i lönegrad 17, en assistent i lönegrad 10 samt två chaufförer i
lönegrad 7 — beredes extra ordinarie anställning. Då tre av dessa f. n.
avlönas av medel från skilda sakanslag, föreslås att kostnaderna för deras
avlöning överföres till förevarande anslag, vilket påkallar en uppräkning
av anslaget med 48 400 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att den nu med arvode förenade
civilförsvarsöverläkarbefattningen förändras till tjänst i Bp 3. Departementschefen
anser, att denna förändring bör anstå i avbidan på ställningstagande
till utredningen om civilförsvarsstyrelsens framtida organisation.

Med hänsyn till vad departementschefen i det föregående förordat i anslutning
till av 1957 års industriskyddskommitté framlagda förslag och i
avvaktan på ställningstagande till utredningen om civilförsvarsstyrelsens
organisation anser han sig icke kunna tillstyrka civilförsvarsstyrelsens förslag
om en förstärkning av bevakningsavdelningen.

Departementschefen anser sig icke heller kunna tillstyrka framlagda
förslag till lönereglering för en kansliskrivare, en kontorist och ett kontorsbiträde.
Dock föreslås beträffande sistnämnda befattningshavare, att medel
beräknas för bestridande av göromål som kanslibiträde, så länge innehavaren
av kanslibiträdestjänsten är ledig på grund av sjukdom.

Den av styrelsen föreslagna uppräkningen av sakkunnigposten med 8 568
kronor kan departementschefen biträda. Liksom för innevarande budgetår
anses medel böra anvisas till sakkunniga för utrymningsplanläggning.

39

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Styrelsen har uppskattat medelsbehovet för i första hand ifrågavarande
ändamål till 180 000 kronor. Förslaget, som tillstyrkts av statens organisationsnämnd
och 1953 års civilförsvarsutredning, medför ett i förhållande
till innevarande budgetår ökat medelsbehov med 60 000 kronor. Departementschefen
förordar en uppräkning av posten med ifrågavarande belopp.
Inom denna kostnadsram anses visst utrymme kunna beredas även förslitande
av sakkunniga för andra ändamål. Vidare föreslås att under ifrågavarande
post medel beräknas för anlitande av en sakkunnig för biträde vid
handläggningen av frågor rörande viss sambandstjänst. Medelsbehovet härför
uppskattas till 30 000 kronor. I enlighet med det anförda föreslås sakkunnigposten
uppräknad med 98 568 kronor.

Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången bör två kontorsbiträden
uppföras på ordinarie stat. Då tre ordinarie kontorsbiträden lämnat
eller kommer att lämna sina tjänster, föreslås antalet sådana tjänster i
personalförteckningen minskat med en.

I enlighet med det anförda skulle anslaget uppräknas med i runt tal
140 700 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyftningar,
19 600 kronor, samt för 1957 års lönerevision med
241 200 kronor. Anslaget bör alltså uppräknas med 401 500 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till 2 132 000 kronor. I personalförteckningen
bör vidtagas den ändring, som påkallas av vad departementschefen
i det föregående föreslagit.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels de under punkten 28 nämnda likalydande motionerna 1:176 (av herr
Jacobsson m. fl.) och II: 199 (av herr Anderson i Sundsvall m. fl.), vari
hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med
2 053 600 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär en
minskning med 78 400 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av fru Ewerlöf m. fl. väckt motion
(11:308), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om ombildning av
civilförsvar söver läkart j änsten till en förordnandetjänst i lönegrad Bp 3.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 199 och II: 308.

Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört avlönas for
närvarande tre av de befattningshavare, som nu föreslås erhålla extra ordinarie
anställning, från detta anslag. Departementschefens förslag kräver
i denna del icke någon anslagsökning. Övriga tre tjänster, vilka föreslås överförda
till förevarande anslag, avlönas för närvarande från utbildnings-,
materiel- respektive förrådsanslagen. Ett bifall till yrkandet i motionerna
I: 176 och II: 199 om bibehållande av nuvarande ordning för avlönande av
dessa tjänster innebär ingen minskning av statens utgifter, då avlönings -

40

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

kostnaderna i sådant fall även fortsättningsvis måste bestridas från sistnämnda
anslag. Civilförsvarsutredningen har — efter att ha undersökt i
vad mån befattningarna nu kan förutses komma att återfinnas i utredningens
förslag rörande styrelsens administration — tillstyrkt ändrad anställningsform
för ifrågavarande sex tjänster. Med hänsyn till det anförda
ävensom till önskvärdheten av att personal i statens tjänst icke avlönas
från sakanslag är utskottet icke berett tillstyrka motionerna I: 176 och
II: 199, såvitt de berör denna fråga.

Utskottet har icke heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag om anvisande av medel till avlönande av en sakkunnig för handläggning
av frågor rörande den för totalförsvaret betydelsefulla sambandstjänsten.
Utskottet avstyrker följaktligen yrkandet i förenämnda motioner
om minskad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.

Vidkommande yrkandet i motionen II: 308 om ändrad anställningsform
för civilförsvarsöverläkaren finner utskottet i likhet med departementschefen,
att denna bör anstå i avbidan på slutligt ställningstagande till styrelsens
framtida organisation. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

^ Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 176 och II: 199 ävensom
II. 308, förstnämnda tva motioner i vad de berör förevarande
anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för civilförsvarsstyrelsen som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

A vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 569 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 58 500

3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis ...... 5 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 271 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 228 000

Summa kronor 2 132 000;

c) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 132 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

41

38:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 180, s. 471 och 472), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvars styrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
405 000 kronor.

39:o) Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 181, s. 472—474) — innebärande uppräkning
av anslaget med hänsyn till förändringar av automatisk karaktär samt, i
enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor, uppflyttning av fyra kontorsbiträdestjänster
till kanslibiträdestjänster i Ae 7 — hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas
administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis
................................ 31 000

2. Arvoden till civilförsvarschefer m. m., förslagsvis
................................ 365 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 4 789 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 535 000

Summa kronor 5 720 000;

b) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 720 000
kronor.

40:o) Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 474 och 475), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsområdenas administration:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 867 000 kronor.

41 :o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 183,
s. 475 och 476) föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 904 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 000 000 kronor.

Departementschefen föreslår höjning av delposten till avlöningar till

42

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

lärare m. fl. med 10 200 kronor till följd av redan avslutade lönerörelser.
För utbildningsmateriel och expenser tillstyrker departementschefen en
med 10 000 kronor ökad medelsanvisning.

I likhet med 1953 års utredning om civilförsvarsutbildning anser han
i nuvarande läge behovet av biträdande länsinstruktörer icke längre motiverat.
I avbidan på ett ställningstagande till utbildningsutredningens väntade
förslag synes emellertid en fullständig avveckling av denna organisation
icke böra ske under nästa budgetår utan föreslås det få ankomma på Kungl.
Maj:t att närmare besluta om dess omfattning. Medelsbehovet under anslagsposten
till central och lokal utbildning inom länen minskar därför.
Å andra sidan beräknas, då utbildnings- och övningsverksamhet i viss sambandstjänst
torde få anordnas under nästa budgetår, ett ökat medelsbehov
under anslagsposten till övningar, anordnade av civilförsvarsstyrelsen
eller av länsstyrelserna enligt civilförsvarsstyrelsens anvisningar. Det
förordas, att de båda sistnämnda anslagsposterna med anledning härav
tillsammans uppföres med 4 200 500 (— 116 200) kronor.

I enlighet med det anförda skulle anslaget för nästa budgetår uppföras
med 5 904 000 (—96 000) kronor.

I de under punkten 28 nämnda likalydande motionerna 1:176 (av herr
Jacobsson m. fl.) och II: 199 (av herr Anderson i Sundsvall m. fl.) har
hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med
3 000 000 kronor, vilket i förhållande till departementschefens förslag innebär
en minskning med 2 904 000 kronor.

Utskottet. Av det av departementschefen föreslagna anslaget, 5 904 000
kronor, hänför sig — enligt vad utskottet inhämtat — 1 068 500 kronor till
utbildningen vid statens civilförsvarsskola, 495 000 kronor till ersättningar
jämlikt avlöningsreglementet till civilförsvar spersonal, 20 000 kronor till
kostnader för studier m. m. i utlandet samt 100 000 kronor till instruktörsarvoden
m. in., medan återstående belopp, 4 220 500 kronor, är avsett för
central och lokal utbildning i länen samt centrala och lokala övningar.

I sistnämnda verksamhet, vilken under pågående utredningsarbete inskränkts
genom beslut av Kungl. Maj:t och civilförsvarsstyrelsen, utbildas
för närvarande i huvudsak endast befäl och specialister samt all ordningsoch
bevakningspersonal. 1953 års utredning om civilförsvarsutbildning har
i sitt yttrande över styrelsens äskanden icke ifrågasatt någon minskning
av verksamheten. Med hänsyn härtill och till den redan starkt reducerade
utbildningsverksamheten kan det enligt utskottets mening icke anses för
svarligt att, såsom i motionerna I: 176 och II: 199 yrkats, nu ytterligare
minska denna. Då övriga delposter under anslaget är beräknade med utgångspunkt
från den nuvarande, reducerade verksamheten, är utskottet
icke heller berett att föreslå en minskning av dessa.

Såsom påpekats i förenämnda motioner har utbildningsutredningen i ett

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

43

avseende föreslagit besparingar. Utredningen anser, att den starkt nedbringade
utbildningsverksamheten icke motiverar ett fortsatt behov av biträdande
länsinstruktörer. Utskottet vill inte motsätta sig, att Kungl. Maj :t,
såsom departementschefen föreslagit, erhåller bemyndigande att närmare
besluta om organisationens avveckling, men förutsätter, att denna kommer
att vara helt genomförd med utgången av år 1958. Någon anledning
att på grund härav minska förevarande förslagsanslag anser utskottet icke
föreligga. Utskottet är icke berett att i vidare mån tillmötesgå yrkandena
i motionerna I: 176 och II: 199, i vad de berör denna fråga.

Enligt förslag av departementschefen i statsverkspropositionen till 1955
års riksdag borde sådana åtgärder vidtagas av Kungl. Maj :t, att myndigheterna
under budgetåret 1955/56 inte utan Kungl. Maj :ts medgivande
skulle äga överskrida dem tilldelade belopp. Riksdagen har tidigare beslutat
att denna föreskrift skulle gälla även budgetåren 1956/57 och 1957/58. Utskottet
föreslår riksdagen besluta, att motsvarande regel skall gälla beträffande
förevarande anslag även under nästa budgetår och att sålunda icke
något till myndighets förfogande ställt belopp av anslagspost under anslaget
må överskridas utan Kungl. Maj:ts i förväg lämnade medgivande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört rörande förbud för myndigheterna att utan medgivande
överskrida dem tilldelade belopp av förevarande
anslag;

b) i anledning av motionerna I: 176 och II: 199, såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet anfört om avvecklingen av tjänsterna som biträdande
länsinstruktörer;

c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 176 och II: 199, såvitt nu är i fråga, till
Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 5 904 000 kronor.

42:o) Inspelning av instruktionsfilm. Kungl. Maj:t har (punkt 184, s. 476
och 477) föreslagit riksdagen att till Inspelning av instruktionsfilm för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 000 kronor.

För förnyelse och nyinspelning av film föreslår departementschefen en
medelsanvisning för nästa budgetår av 60 000 (+ 20 000) kronor. Han räknar
med att detta belopp jämte å anslaget förefintlig reservation skall möjliggöra
inspelning av filmer inom sådana områden, där pågående utred -

44

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ningar icke i några väsentliga delar kan komma att medföra förändringar
i filminnehållet exempelvis angående utrymningsförfarandet, inkvarteringsverksamheten,
kvinnornas uppgifter i civilförsvaret och skyddet mot atomkrigföring.

I de under punkten 28 nämnda likalydande motionerna I: 176 (av herr
Jacobsson m. fl.) och II: 199 (av herr Anderson i Sundsvall m. fl.) har hemställts,
såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med 40 000
kronor, vilket i förhållande till departementschefens förslag innebär en
minskning med 20 000 kronor.

Utskottet anser, att inspelning av instruktionsfilm i nuvarande läge icke
bör ske i större omfattning än vad civilförsvarsutredningen förordat. Utskottet
tillstyrker därför yrkandet i motionerna I: 176 och II: 199 om en i
förhållande till innevarande budgetårs anslag oförändrad medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 176 och II: 199, i vad
de berör förevarande anslag, till Inspelning av instruktionsfilm
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kronor.

43 :o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. I enlighet med Kungl.
Majt:s förslag (punkt 185, s. 477 och 478), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisationer
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 322 000
kronor.

44:o) Försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
186, s. 478—480), vilket innebär en med 50 000 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

45 :o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 187,
s. 480—485) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva,
att beställningar å alarmeringsmateriel samt radiakinstrument må
utläggas inom en sammanlagd kostnadsram av 3 000 000 kronor, dels ock
till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

45

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 150 000 kronor.

De siffror, som styrelsen redovisat rörande reservationsmedelsläget per den
29 juni 1957, visar, att disponibla medel å de tre anslag, vilka fr. o. in. den
1 juli 1957 sammanförts till förevarande anslag, minskat under det gångna
budgetåret, nämligen från 16 600 000 kronor till 9 200 000 kronor. I sistnämnda
belopp ingick under budgetåret uppkomna besparingar på 4 500 000
kronor. Då för innevarande budgetår under förevarande anslag anvisats
5 150 000 kronor stod alltså den 1 juli 1957 obundet omkring 9,8 miljoner
kronor till styrelsens förfogande.

Besparingarna å anslaget uppgår till 4,5 miljoner kronor. Till största
delen har dessa uppkommit genom att medel, som ursprungligen ställts till
förfogande för anskaffning av personlig utrustning och sjukvårdstält, icke
ansetts böra tagas i anspråk för angivna ändamål. Besparingarna anses
medgiva anskaffning av viktig materiel av sådant omfång, att någon ny
medelsanvisning ej erfordras för att tillgodose de mest trängande behoven
på området. Departementschefen förordar, att medel för nästa budgetår
beräknas för anskaffning av i det följande angiven materiel.

I fråga om alarmeringsmateriel föreslås att styrelsen erhåller bemyndigande
att utlägga beställningar å 300 aggregat. Därvid beräknas att ett
belopp av 400 000 kronor kommer att erfordras som förskottslikvid under
nästa budgetår.

För signalmateriel upptages ett belopp av 500 000 kronor. Härav är 135 000
kronor avsett för utbyte av vissa radioanläggningar, 350 000 kronor för
anskaffning av viss apparatur samt 15 000 kronor för komplettering av
serviceinstrument och verktyg.

Styrelsens hemställan om bemyndigande att anskaffa radiakinstrument
(initialdosmätare jämte avläsningsinstrument) finner sig departementschefen
böra biträda. Han förutsätter dock, att innan beställning utlägges
samråd sker med försvarets forskningsanstalt och annan sakkunskap på området
om lämpligheten av ifrågavarande instrumenttyper. I likhet med styrelsen
räknar departementschefen med att 600 000 kronor erfordras under
nästa budgetår som förskottsbetalning å beställningen.

I fråga om sjukvårdsmateriel beräknas för inköp av infusionsaggregat
267 000 kronor. I övrigt beräknas 33 000 kronor för diverse materiel för
förbandsstationerna. I enlighet med det anförda bör till sjukvåidsmateriel
avses 300 000 kronor.

Beträffande brandmateriel förordas att sådan materiel anskaffas för
ett belopp av 1 900 000 kronor.

För motorfordonsutrustning upptages ett belopp av 450 000 kronor.

För inventarier och utrustning till viss skyddsrumsanläggning beräknas
300 000 kronor.

Beträffande markbevakningsmateriel förordas inköp av 10 000 larm -

46

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

minor för en beräknad kostnad av 50 000 kronor. Det bör ankomma på det
allmänna civilförsvaret att anskaffa och förvara ifrågavarande materiel.

För anskaffning av nu angiven materiel erfordras alltså sammanlagt
4 500 000 kronor. Då de å anslaget uppkomna besparingarna, 4 500 000
kronor, kan utnyttjas för anskaffning av denna materiel, skulle vid bifall
till dessa förslag anslaget för nästa budgetår kunna uppföras med endast
ett formellt belopp av 100 kronor. Departementschefen förutsätter, att
Kungl. Maj :t i förekommande fall skall äga företaga omdisposition mellan
de för olika materielgrupper beräknade beloppen.

Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört har de besparingar
(4,5 miljoner kronor), som redovisats under förevarande anslag,
ansetts medgiva en nyanskaffning av viktig materiel i sådan omfattning, att
någon ny anvisning av medel för ändamålet icke erfordras. Utskottet, som
i tidigare sammanhang förordat en begränsning av medelsanvisningen under
anslaget på grund av reservationernas storlek, tillstyrker under sådana förhållanden,
att anslaget uppföres med formellt belopp.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att beställningar
å alarmeringsmateriel samt radiakinstrument må utläggas
inom en sammanlagd kostnadsram av 3 000 000 kronor;

b) till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

46 :o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 188, s. 486), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
med hänsyn till förefintlig reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

47 :o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. Kungl. Maj :t har
(punkt 189, s. 486—488) föreslagit riksdagen att till Förvaring och underhåll
av viss materiel m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 4 135 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 733 800 kronor.

Värdet av lagerhållen materiel uppgick den 30 juni 1957 till i runt tal
181 000 000 kronor. Vid samma tidpunkt var materiel till ett värde av i
runt tal 16 000 000 kronor under leverans. Förråden beräknas bli tillförda

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

47

materiel till ett värde av i runt tal 15 000 000 kronor innevarande och
10 000 000 kronor nästkommande budgetår.

Den lagerhållna materielen är enligt vad departementschefen erfarit från
civilförsvarsstyrelsen i stort sett i gott skick. Ett flertal förrådslokaler är
emellertid icke tillfredsställande. Förpackning och uppläggning av materielen
har dessutom icke kunnat ske i erforderlig omfattning. Med hänsyn
härtill och till den stora mängd materiel, som hålles i förråd, anser departementschefen
en uppräkning av anslagsposten till förrådshållning av civilförsvarsmateriel
ofrånkomlig.

Till lokalhyror beräknas 720 000 (+ 70 000) kronor. Till avlöning av den
fast anställda förrådspersonalen beräknas ett belopp av 990 000 ( + 55 000)
kronor. För ersättning till tillfällig personal anses böra upptagas 380 000
(+30 000) kronor. Till underhåll och reparation föreslås en medelsanvisning
av 1 250 000 (+ 230 000) kronor. Därvid har beräknats dels 400 000
kronor för förrådsbyggnader i Stockholms, Uppsala, Malmöhus samt Göteborgs
och P.ohus län, dels ock 50 000 kronor för renovering av 60 baracker i
Kusfors. De för ifrågavarande förrådsbyggnader avsedda medlen anses icke
få disponeras av civilförsvarsstyrelsen utan särskilt medgivande av Kungl.
Maj :t. För kontrollkostnader rörande vapen och ammunition m. m. upptages
oförändrat 50 000 kronor, för anskaffning av materiel för särskilda
skyddsåtgärder ett till 20 000 (—8 800) kronor nedsatt belopp samt för
övriga utgifter 375 000 (+ 25 000) kronor.

Till drift av statsägda alarmerings- och radioanläggningar beräknas oförändrat
belopp 215 000 kronor.

Anslaget uppföres alltså med 4 135 000 (+ 401 200) kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss
materiel m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 4 135 000 kronor.

48 :o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.
Kungl. Maj :t har (punkt 190, s. 489 och 490) föreslagit
riksdagen att till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet
inom civilförsvarsområdena för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 690 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 200 000 kronor.

För budgetåret 1954/55 anvisades ett belopp av högst 370 000 kronor
som statsbidrag till aktiebolaget Stockholms spårvägar för anordnande i
Vällingby av ett fullträffsäkert skyddsrum för trafikanter å tunnelbanan,
avsett att påbörjas under hösten 1957. Dispositionsrätten över tidigare för

48

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ändamålet anvisat belopp har emellertid upphört. Kostnaderna för skyddsrummet
uppskattas numera med hänsyn till gällande indexpriser till 610 000
kronor. Härtill kommer merkostnader för ändrat läge och eventuella förstärkningsarbeten
med 36 000 kronor jämte redan nedlagda kostnader å
cirka 39 000 kronor för förberedande arbeten. Statsverkets kostnader för
skyddsrummet uppskattas till cirka 550 000 kronor, varav cirka 61 000
kronor utgör bidrag å den del av anläggningskostnaden, som svarar mot
normalskyddsrum av samma storlek. Sistnämnda belopp har styrelsen
hemställt få disponera under budgetåret 1957/58.

Departementschefen har intet att erinra mot att under anslaget för statsbidrag
till aktiebolaget Stockholms spårvägar för sagda ändamål beräknas
489 000 kronor.

Till kostnader för demontering av skyddsrum m. m. föreslås en med
1 000 kronor ökad medelsanvisning.

I enlighet med det anförda uppföres anslaget med 690 000 (4- 490 000)
kronor.

I detta sammanhang erinras att Kungl. Maj :t den 5 juli 1957 medgivit,
att styrelsen under budgetåret 1957/58 finge för utbetalande av statsbidrag
till aktiebolaget Stockholms spårvägar för anordnande av vissa fullträffsäkra
skyddsrum disponera ett belopp av i runt tal 1 421 000 kronor av
den under förevarande anslag för budgetåret 1951/52 för ifrågavarande
ändamål upptagna posten.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets
verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 690 000 kronor.

49 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 490
och 491), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av branddammar för civilförsvarsändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor.

50:o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 192, s. 491—495) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 4 300 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 960 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

49

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit en höjning av anslaget med
3 503 000 kronor. Enligt departementschefen tillåter emellertid investeringsläget
icke ett byggnadsprogram av den omfattning civilförsvarsstyrelsen
föreslagit. Medelsanvisningen för nästa budgetår anses sålunda böra begränsas
till vad som i stort sett erfordras för färdigställande av redan
beslutade byggnadsföretag samt för en viss fortsatt utbyggnad.

I fråga om s. k. fullträffsäkra ledningscentraler har medel hittills anvisats
för 61 anläggningar. För fem av dessa avser medelsanvisning endast
första etappen och erfordras för anläggningarnas färdigställande 2 000 000
kronor. Departementschefen förordar att detta belopp anvisas för nästa
budgetår. För första etappens utbyggnad av en berganläggning och en betonganläggning
beräknas 800 000 kronor. Härjämte tillstyrkes att 80 000
kronor anvisas för bestridande av äldre anläggningskostnader för visst
skyddsrum i Stockholm.

Med hänsyn till reservationerna på anslaget, vilka den 29 juni 1957 uppgick
till cirka 47,2 miljoner kronor och av civilförsvarsstyrelsen beräknas
till 29,6 miljoner kronor vid innevarande budgetårs utgång, anser departementschefen
icke erforderligt att medel nu äskas för täckande av merkostnader
för uppkommen höjning av byggnadskostnadsindex.

I enlighet med det anförda skulle till fulllräffsäkra ledningscentraler för
nästa budgetår böra anvisas 2 880 000 kronor.

För komplettering av äldre s. k. fullträff säkra skyddsrum föreslås anvisande
av samma belopp som föregående år eller 750 000 kronor.

För bidrag till ledningscentraler, vilka färdigställts eller påbörjats utan
att besked avvaktats, huruvida statsbidrag kunnat påräknas och vilka fyller
ett behov även enligt de nya riktlinjerna för civilförsvaret, upptages ett belopp
av 300 000 kronor. Vidare beräknas 50 000 kronor för statsbidrag till
kompletteringskostnader för tidigare färdigställda normalskyddsrumsanläggningar.
Tillhopa anses sålunda lör allmänna skyddsrum i normalskyddsrumsutförande
böra äskas 350 000 kronor.

För bidrag till vissa kommuner för anordnande av tornobservationsplatser
beräknas 47 000 kronor. Vidare beräknas för skyddsanordningar för kommunala
tekniska verk 193 000 kronor och för reservkraftverk i ledningscentraler
80 000 kronor. För sistnämnda båda ändamål har medel icke
beräknats för innevarande budgetår.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle för nästa budgetår böra
anvisas sammanlagt 4 300 000 kronor.

I de under punkten 28 nämnda likalydande motionerna I: 176 (av herr
Jacobsson m. fl.) och II: 199 (av herr Anderson i Sundsvall m. fl.) har
hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med

3 835 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en
minskning med 465 000 kronor.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. <> sand. Nr 32

50

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär, såsom
framgår av departementschefens anförande, en begränsning av medelsanvisningen
till vad som i stort sett erfordras för färdigställande av redan beslutade
byggnadsföretag samt en mindre, fortsatt utbyggnad. Med hänsyn
härtill och då civilförsvarsutredningen tillstyrkt styrelsens äskanden, avseende
en ökning av innevarande budgetårs anslag med cirka 3,5 miljoner
kronor, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka yrkandena i motionerna
I: 176 och II: 199 om en reducering av det av Kungl. Maj:t äskade beloppet.
Utskottet tillstyrker, att anslaget uppföres med 4 300 000 kronor.

I anslutning till uttalanden i propositionen vill utskottet understryka, att
nya tornobservationsplatser icke bör tillkomma utan att deras användbarhet
och betydelse först klarlägges och att därför statsbidrag för ifrågavarande
ändamål bör utlovas eller tilldelas kommunerna endast efter noggrann
prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 176 och II: 199, i vad de
berör förevarande anslag, till Kostnader för anordnande av
allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 4 300 000 kronor.

51 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 193, s. 495), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

52 :o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 194, s. 495 och 496), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

53 :o) Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m. I enlignet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 496), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning med hänsyn till förefintlig reservation, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

51

att riksdagen må till Inköp av verkskyddsmateriel för
statliga myndigheter m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor.

Brandväsendet

54:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 196, s. 497 och 498), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 6 200 kronor, varav 3 000 kronor med hänsyn till uppräkning
av vissa arvoden och återstoden på grund av 1957 års lönerevision, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

A. Riksbrandinspektören

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

2. Arvoden åt sakkunniga ....................

3. Vissa pensionskostnader för sakkunniga, förslagsvis
.................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

B. Länsbr andinspektör erna, länsskogsbrandinspektörerna
och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna Arvoden

.................................. 115 000

Summa kronor 194 100;

b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 194 100 kronor.

55:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 197, s. 499 och 500), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
73 500 kronor.

56:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 198,
s. 500—503) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens brandskola, att tillämpas tills vidare

31 400

32 700

10 000
5 000

52

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Statens brandskola: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 193 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 169 300 kronor.

För undervisningen under nästa budgetår beräknar departementschefen
ett ökat medelsbehov för avlöning av timlärare med 8 600 kronor. Den
maximering av kurskostnaderna, som f. n. är föreskriven, medför vissa olägenheter
för skolan. Av vikt är dock att de medel, som anvisas för timlärarnas
avlönande, icke tages i anspråk för andra ändamål. Det föreslås att det
framdeles må ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med beslut om
antalet kurser vid skolan och det högsta belopp, som för varje kurs må
användas till avlöning av timlärare, föreskriva, att uppkommande överskott
å en kurs vid behov må användas för täckande av underskott å annan
kurs.

För arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter anses böra beräknas
1 900 (+ 600) kronor.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas att kontoristtjänsten i
Ae 9 uppflyttas till kansliskrivartjänst i Ae 10.

Styrelsen har under omkostnadsanslaget hemställt om anvisande av 3 000
kronor för bestridande av arvoden till kompendieförfattare. Bristen på kompendier
minskar effektiviteten i utbildningen och bör därför enligt departementschefens
mening avhjälpas. Medel för ändamålet anses emellertid böra
utgå under förevarande anslag. Departementschefen föreslår, att under ickeordinarieposten
5 000 (+ 3 300) kronor beräknas för expeditionshjälp vid
brandskolans kansli samt för arvoden till kompendieförfattare.

Med hänsyn till det anförda och med beaktande av det ökade medelsbehovet
på grund av 1957 års lönerevision bör anslaget uppräknas med
24 100 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till 193 400 kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda
förslag om uppflyttning av kontoristtjänsten i Ae 9 till kansliskrivartjänst
i Ae 10.

För att styrelsen för brandskolan skall erhålla möjlighet att på ett smidigt
sätt inom ramen för det sammanlagt beviljade anslaget göra erforderliga
omdisponeringar av arvodesbeloppen för timlärare finner utskottet lämpligt,
att Kungl. Maj :t föreskriver, att uppkommande överskott å en kurs vid
behov må användas för täckande av underskott å annan kurs.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag under denna punkt, hemställer utskottet,
att riksdagen må

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

53

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 29 800

2. Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis ............................ 1 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 150 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis H 000

Summa kronor 193 400;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 193 400 kronor.

57:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 199, s. 503 och 504), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 83 200
kronor.

58 :o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Bidrag till svenska
brandkårernas riksförbund. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
200 och 201, s. 504—506), vilka innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ett anslag
av 2 000 kronor; samt

b) till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ett
anslag av 5 000 kronor.

59 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Maj :t har
(punkt 202, s. 506 och 507) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande
och släckning av brand för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 665 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Från detta anslag bestrides bl. a. ersättning för deltagande i släckning
av skogsbrand. Närmare bestämmelser i ämnet återfinnes i kungörelsen
den 30 juni 1947 (nr 343) om ersättning för verksamhet vid brandsläckning
in. in. Frågan om grunderna för denna ersättning underställdes riksdagen
senast i 1952 års statsverksproposition (XI ht, s. 379 f.). Därvid föreslogs,
att Kungl. Maj :t i framtiden skulle äga att utan riksdagens hörande justera
ersättningen i huvudsaklig anslutning till skogsarbetarlönerna. Riksdagen

54

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

lämnade detta förslag utan erinran men förutsatte, att riksdagen i efterhand
skulle erhålla redovisning för vidtagna justeringar av ersättningen.

Med anledning härav erinrar departementschefen, att Kungl. Maj :t genom
beslut den 26 april 1957 förordnat om en höjning av ersättningen för deltagande
i släckning av skogsbrand från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre
för timme.

Anslaget anses för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning
av brand för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 665 000 kronor.

60 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 203, s. 507), vilket innebär en nedräkning
av anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anläggande
av branddammar för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

61 ro) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. Kungl.
Maj :t har (punkt 204, s. 508) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner
för uppförande av brandstationer för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1957/58 fanns på anslaget en reservation av
193 104 kronor.

Statsbidrag till uppförande av brandstationer utgår f. n. med 1L av anläggningskostnaden,
dock högst 6 000 kronor. Allmänna statsbidragsutredningen
har i sitt den 3 december 1956 avgivna betänkande om förenklad statsbidragsgivning
till primärkommunernas kapitalutgifter förordat, att, för
den händelse bidragsgivning för uppförande av brandstationer anses böra
förekomma även i framtiden, bidraget bestämmes till ett fixerat belopp per
brandstation, å vilket byggnadskostnads- och ortsindex bör tillämpas. I häröver
avgivna utlåtanden har civilförsvarsstyrelsen för sin del rekommenderat
en avsevärd höjning av bidragets maximibelopp, medan statskontoret
ansett sig icke kunna tillstyrka, att byggnadskostnads- och ortsindex skall
tillämpas.

För egen del framhåller departementschefen, att ifrågavarande statsbidrag
numera är av så ringa storleksordning i förhållande till de genomsnittliga
byggnadskostnaderna för brandstationer, att bidraget för de flesta kommu -

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

55

ner torde sakna någon egentlig ekonomisk betydelse. Å andra sidan utgör
den granskning av byggnadsritningarna, som sker av civilförsvarsstyrelsen
före beviljande av statsbidrag, en viss garanti för en enhetlig och rationell
utformning av brandstationerna. Det är departementschefens avsikt att i
samband med prövningen av de förslag, som 1954 ars brandlagsrevision kan
komma att framlägga, till prövning jämväl upptaga frågan om ett slopande
av förevarande statsbidrag. I avbidan härpå föreslås, att anslaget för nästa
budgetår uppföres med ett formellt belopp av 100 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande
av brandstationer för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

Diverse

62 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala universitets
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska
sjukhusets delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 205—209, s. 509 och 510)
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 7 942 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond 873 000 kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond 13 234 000 kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond 2 202 000 kronor;

e) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark 15 200 kronor.

63:o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 210, s. 510 och 511), vilket innebär bibehållande av
en extra amanuenstjänst, som inrättats i samband med hjälpaktionerna för

56

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

de ungerska flyktingarna, samt uppräkning av anslaget med 470 000 kronor
med hänsyn till förändringar av automatisk natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
3 004 000 kronor.

64:o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 211, s. 512), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 16 000 kronor, hemställer utskottet,

*

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 268 000 kronor.

65 :o) Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 212, s. 512 och 513), föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 125 000 kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 1 040 000 kronor. Anslaget är avsett för bestridande av kostnaderna
i anledning av Sveriges anslutning till världshälsovårdsorganisationen,
ävensom kostnaderna för nämnden för internationella hälsovårdsärenden
samt för anordnandet av skandinaviska hälsovårdskurser i Göteborg
m. m.

För år 1958 har världshälsovårdsorganisationens ordinarie budget vid
världshälsovårdsförsamlingens tionde möte våren 1957 fastställts till
14 769 160 dollars, varav 14 411 160 dollars skulle inbetalas av medlemsstaterna.
Till sistnämnda belopp har Sverige att bidraga med 206 750 dollars
mot 193 500 dollars för 1957. Med nuvarande växelkurser bör för ändamålet
beräknas ett belopp om 1 071 000 kronor. Härtill bör liksom för
innevarande budgetår läggas omkring 5 000 kronor för bestridande av
kostnaderna för resor och mistad lön åt svenska representanter vid världshälsovårdsorganisationens
tolfte möte år 1959 samt vid sammanträden med
organisationens regionala kommittéer och övriga organ eller eljest i organisationens
regi.

För nämnden för internationella hälsovårdsärenden anses böra beräknas
(19 000 + 600) 19 600 kronor.

Med bidrag från världshälsovårdsorganisationen och de nordiska länderna
har de senaste åren i Göteborg anordnats kurser för högre hälsovårdsutbildning.
Då bidragen från världshälsovårdsorganisationen successivt
minskats, har bidragen från de nordiska länderna måst ökas i motsvarande
grad. Med hänsyn till önskvärdheten av ett permanent organ för
ledningen av kursverksamheten har åtgärder vidtagits i syfte att skapa

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

57

en nordisk samarbetskominitté för anordnande av ifrågavarande kurser.
För 1958 planeras en nordisk ämbetsläkarkurs och en kurs för sanitäringenjörer.
Sveriges andel i kostnaderna för dessa kurser, vilka förutsättes
få oförändrad omfattning, och utgifter för samarbetskommittén beräknas
komma att uppgå till sammanlagt omkring 26 000 kronor.

Vissa kostnader för Sveriges deltagande i nordiska metodikkommittén
för livsmedel liksom sådana kostnader för av världshälsovårdsorganisationen
här anordnade kurser, som skäligen bör bestridas av Sverige, föreslås
efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall få bestridas från
förevarande anslag.

Med hänsyn till det anförda anses anslaget böra uppföras med avrundat
1 125 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 125 000 kronor.

66 :o) Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 513 och 514), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för internationellt
hälsovårdsarbete för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

67 :o) Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea. Kungl. Maj :t har
(punkt 214, s. 514), föreslagit riksdagen att till Skandinaviska undervisningssjukhuset
i Korea för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 600 000 kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.

Kostnaderna för Sveriges del under den till fem år beräknade egentliga
driftperioden har uppskattats till 2 600 000 kronor per år (se prop. nr
202/1954). Enligt uppgifter, som under hand kommit departementschefen
till handa, beräknas den egentliga driftperioden taga sin början tidigast
omkring den 1 juli 1958. Då för innevarande budgetår för ändamålet redan
anvisats 1 000 000 kronor, anses för budgetåret 1958/59 böra anvisas
1 600 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Skandinaviska undervisningssjukhuset
i Korea för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 600 000 kronor.

58

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

68:o) Resestipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 216, s. 514 och 515) föreslagit
riksdagen att till Resestipendier för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 15 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 000 kronor.

Från förevarande anslag utgår f. n. resestipendier till psykiater för studier
i utlandet av frågor, som berör deras verksamhetsområden. I nuvarande
läge på mentalsjukvårdens område framstår det som synnerligen
önskvärt, att även annan personal, som verkar inom landets mentalsjukvård,
än läkare beredes möjlighet att bedriva studier i utlandet. Departementschefen
förordar därför, att jämväl utgifter för stipendier åt sådan
personal fr. o. m. nästa budgetår får bestridas från ifrågavarande anslag.
Vid bifall härtill anses anslaget för nästa budgetår böra uppräknas med
5 000 till 15 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

69 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 515 och 516), innebärande en med
400 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 200 000 kronor.

70:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218,
s. 516), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor.

71 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 516), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.

72 ro) Bidrag till internationell skärmbildskongress. Kungl. Maj:t har
(punkt 220, s. 516—518) föreslagit riksdagen att till Bidrag till internationell
skärmbildskongress för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 80 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

59

Något anslag för ifrågavarande ändamål finns ej uppfört i gällande riksstat.

Den tredje internationella skärmbildskongressen skall på föranstaltande
av The International Society of Radiophotography i samråd med The International
Union against Tuberculosis avhållas i Stockholm den 21—23
augusti 1958. I kongressen väntas läkare, tekniker och andra experter på
området från hela världen komma att deltaga.

Skärmbildsundersökningarna spelar en viktig roll i den förebyggande
vården icke endast för upptäckande i tid av lungtuberkulos utan även för
tidig diagnos av vissa andra sjukdomar. Föregående skärmbildskongresser
har givit värdefulla resultat ur både vetenskaplig och praktisk organisatorisk
synpunkt. Vid nästkommande kongress väntas utbyte av kunskaper och
erfarenheter kunna ske till gagn för den medicinska forskningen och tilllämpningen
därav. Särskilt betydelsefullt anses det vara, att frågan om
skärmbildsundersökningens strålverkan skall upptagas till behandling.

Med hänsyn till det anförda anser sig departementschefen böra tillstyrka,
att bidrag av statsmedel får utgå till kostnaderna för kongressen. Bidraget
anses böra begränsas till högst 80 000 kronor.

Utskottet vill inte motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till internationell skårmbildskongress
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
80 000 kronor.

Stockholm den 18 februari 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Ivar Johansson,
Einar Persson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist,
Sundelin, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Ragnar Bergh
och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, fröken Elmén, herrar Rubbestad,
Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården,
Cassel, Mellqvist, Gustafsson i Skellefteå och fru Sjövall.

Reservationer

1) vid punkten 28 (Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet in. in.) av herrar

60

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg, Ståhl, fröken Elmén och herr Gustafsson
i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i
motionerna I: 176 och II: 199 om lägre anslag och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som börjar på s. 31 med »Utskottet
vill» och slutar på s. 32 med »förevarande anslag», bort ha följande lydelse:

»Sedan vissa polisdistrikt befriats från en stor del av sina bestyr med
passkontroll, anser utskottet i likhet med motionärerna, att den ökade belastning,
som kunnat förmärkas på anslaget, bör kunna inrymmas inom
ramen för den uppräkning, som skett för innevarande budgetår. Utskottet
tillstyrker därför, att anslaget, i enlighet med vad i motionerna I: 176 och
II: 199 förordats, uppföres med 700 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 176 och II: 199, såvitt nu
är i fråga, till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess
helhet m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.»

2) vid punkten 37 (Civilförvarsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Ohlon,
Sundelin, Ragnar Bergh, Jacobsson, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,
Thapper, Ståhl, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Cassel och
Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka yrkandet i
motionerna I: 176 och II: 199 om lägre anslag och att därför
dels det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 39 med »Såsom
framgår» och slutar på s. 40 med »ifrågavarande ändamål», bort ha följande
lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär bl. a. höjning
av anslaget med dels 48 400 kronor för beredande av extra ordinarie anställning
för sex befattningshavare inom styrelsen, dels 98 568 kronor för
ersättning till av styrelsen anlitade sakkunniga i bl. a. utrymningsplanering
och sambandstjänst. I motionerna I: 176 och II: 199 har förordats, att extraordinariesättningen
av nämnda tjänster får anstå tills vidare samt att den
föreslagna sakkunnigutredningen rörande civilförsvarets sambandstjänst
uppskjutes. Utskottet anser i likhet med motionärerna, att i nuvarande läge
endast absolut nödvändiga ändringar bör vidtagas i styrelsens organisation
och tillstyrker därför bifall till motionerna, såvitt de berör förevarande
anslag.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 176 och II: 199, i vad de
berör förevarande anslag, ävensom med avslag å motionen
II: 308

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

61

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ur personalförteckningen
för civilförsvarsstyrelsen avföra en kontorsbiträdestjänst

i Ao 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 569 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 58 500

3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis 5 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 197 860

5. Rörligt tillägg, förslagsvis 222 740

Summa kronor 2 053 600;

c) till Civilförsvarsstgrelsen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 053 600 kronor.»

3) vid punkten 47 (Utbildnings-och övningsverksamhet) av herrar Ohlon,
Sundelin, Jacobsson, Malmborg, Ståhl, fröken Elmén och herr Gustafsson i
Skellefteå, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna
I: 176 och II: 199 om lägre anslag och att därför

dels det avsnitt i utskottets utlåtande, som börjar på s. 42 med »I sistnämnda»
och slutar på s. 43 med »denna fråga», bort ha följande lydelse:

»Frågan om civilbefolkningens skydd under krig har kommit i ett nytt
läge på grund av den tekniska utvecklingen på krigföringens område.
Civilförsvarsutbildningens organisation och karaktär är också under omprövning.
Under pågående utredningsarbete har utbildningsverksamheten
visserligen begränsats, men enligt utskottets mening bör verksamheten
ytterligare kunna reduceras under kommande budgetår. Utskottet anser i
likhet med motionärerna, att organisationen med biträdande länsinstruktörer
bör helt avvecklas med ingången av budgetåret 1958/59 samt att utbildnings-
och övningsverksamheten i övrigt bör inskränkas så mycket, att
medelsanvisningen kan begränsas till 3 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker
sålunda motionerna I: 176 och II: 199, i vad de berör förevarande
anslag. Vid bifall till utskottets förslag bör det ankomma på Kungl. Maj :t
att besluta om medlens disposition.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»alt riksdagen må

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande förbud för myndigheterna att utan

62

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

medgivande överskrida dem tilldelade belopp av förevarande
anslag;

b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I; 176 och II: 199, såvitt nu är i fråga, till
Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.»

4) vid punkten 50 (Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
in. m.) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg, Thapper, Ståhl,
fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka yrkandet i motionerna I: 176 och II: 199 om lägre anslag och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innefattar bl. a. kompletteringsarbeten
för tio s. k. fullträffsäkra skyddsrum till en kostnad av
750 000 kronor samt komplettering av allmänna normalskyddsrum för
50 000 kronor. Utskottet anser, att den föreslagna medelsanvisningen med
hänsyn till budgetläget bör begränsas, och ansluter sig till motionärernas
uppfattning att för nu nämnda ändamål bör anvisas sammanlagt 375 000
kronor, främst avsett för de fullträffsäkra skyddsrummen.

Civiltörsvarsutredningen framhåller i sitt utlåtande över civilförsvarsstyrelsens
äskanden, att tillkomsten av ytterligare tornobservationsplatser bör
föregås av noggranna överväganden rörande dessa anläggningars användbarhet.
Detta talar enligt utskottets mening för en återhållsamhet beträffande
dylika anläggningar. Verksamheten torde därför böra begränsas till
underhåll av redan befintliga sådana. Utskottet föreslår, i anslutning till
yrkandena i motionerna I: 176 och II: 199, att för ändamålet beräknas 7 000
kronor.

Av det anförda framgår, att utskottet tillstyrker förslaget i nyssnämnda
motioner, att anslaget uppföres med 3 835 000 kronor, vilket i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning med 465 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 176 och II: 199, i vad de
berör förevarande anslag, till Kostnader för anordnande av
allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 3 835 000 kronor.»