Nr 2—3

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad Igdelse av 14 och 36 §§ lagen
den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar,
m. m.

Genom en den 3 januari 1958 dagtecknad proposition, nr 22, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga vid propositionen fogat förslag
till

lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr
96) om understödsföreningar,

dels ock antaga vid propositionen fogade förslag till

förordning angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december
1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor; samt

förordning angående ändring i förordningen den 14 december 1956 (nr
630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

De vid propositionen fogade förslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96)

om understödsföreningar

Härigenom förordnas, att 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar*
1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande Igdelse) (Föreslagen Igdelse)

14 §.

I avseende å förandet av under- I avseende å förandet av understödsförenings
räkenskaper må sär- stödsförenings räkenskaper må särskilda
föreskrifter meddelas av till- skilda föreskrifter meddelas av till 1

Senaste lydelse av 36 § se SFS 1955: 386.

1 —- Biliang till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 2 avd. Nr 2—3

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

(Nuvarande lydelse)
synsmyndigheten att gälla jämte
dem, som föreningen jämlikt bokföringslagen
har att iakttaga. Räkenskapsavslutning
skall ske för kalenderår.

Är föreningens-------- —

(Föreslagen lydelse)
synsmyndigheten att gälla jämte
dem, som föreningen jämlikt bokföringslagen
har att iakttaga. Räkenskapsavslutning
skall ske för kalenderår;
dock skall beträffande erkänd
arbetslöshetskassa gälla vad i detta
hänseende är särskilt stadgat.
je verksamhetsgren.

36 §.

Före den 1 augusti varje år skall
hållas ordinarie föreningssammanträde,
vid vilket revisorernas berättelse
framlägges.

Å detta---

Frågan om--

Konungen eller

Varje år skall, i erkänd arbetslöshetskassa
före den dag tillsynsmyndigheten
bestämmer och i annan
understödsförening före den 1

augusti, hållas ordinarie föreningssammanträde,
vid vilket revisorernas
berättelse framlägges.

--till avgörande.

---nytt sammanträde.

-----till tillsynsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1
september 1958.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december 1956 (nr 629)

om erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas, att 46 § förordningen den 14 december 1956 om
erkända arbetslöshetskassor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

46 §.

Erkänd arbetslöshetskassas räken- Erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper
skola avslutas för kalenderår skaper skola avslutas för försök -

3

Andra lagutskottets

(Nuvarande lydelse)
samt föras i enlighet med bokföringslagen
den 31 maj 1929 jämte
de särskilda föreskrifter, som tillsynsmyndigheten
därutöver meddelar.

I balansräkningen — — — —- —

utlåtande nr 2 år 1958

(Föreslagen lydelse)
ringsår samt föras i enlighet med
bokföringslagen den 31 maj 1929
jämte de särskilda föreskrifter, som
tillsynsmyndigheten därutöver meddelar.

lägsta fondbeloppet.

Denna förordning träder i kraft
den 1 september 1958.

De räkenskaper, som löpa vid förordningens
ikraftträdande, skola avslutas
för den då tillåndalupna delen
av år 1958.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 14 december 1956 (nr 630)]
om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas, att 3, 5, 6 och 8—10 §§ förordningen den 14 december
1956 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3

Där ej annat följer av vad nedan
sägs, utgår daghjälpsbidrag för kalenderår
med viss procentuell andel
av kassans sammanlagda kostnader
för daghjälp under tid av året, då
antagande till erkänd arbetslöshetskassa
varit gällande, efter avdrag
dock från nämnda kostnader av belopp
som svarar mot grundstatsbidraget.
Procenttalet bestämmes i
förhållande till antalet ersättningsdagar
per medlem i överensstämmelse
med en vid denna förordning

(Föreslagen lydelse)

§.

Där ej annat följer av vad nedan
sägs, utgår daghjälpsbidrag för försäkringsår
med viss procentuell andel
av kassans sammanlagda kostnader
för daghjälp under tid av året,
då antagande till erkänd arbetslöshetskassa
varit gällande, efter avdrag
dock från nämnda kostnader
av belopp som svarar mot grundstatsbidraget.
Procenttalet bestämmes
i förhållande till antalet ersättningsdagar
per medlem i överensstämmelse
med en vid denna förord -

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

som bilaga fogad tabell med tillhö- ning som bilaga fogad tabell med tillrande
särskilda bestämmelser. hörande särskilda bestämmelser.

Vid beräkning----—--belöpande grundstatsbidrag.

5

Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa
blivit gällande eller
upphört att gälla under ett kalenderår,
beräknas daghjälpsbidraget för
den tid av året, då antagandet varit
gällande, efter förhållandena under
ett helt år, räknat i förra fallet från
det antagandet blev gällande och i
senare fallet till dess antagandet
upphörde att gälla.

Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning beträffande
beräkning av daghjälpsbidraget
för viss klass, då klassindelningen
inom erkänd arbetslöshetskassa ändrats
under kalenderåret.

6

Familj etilläggsbidrag utgår med
nedan angivet undantag för kalenderår
med belopp, motsvarande sjuttiofem
procent av kassans sammanlagda
utgifter för familj etillägg under
året.

8

Förvaltningsbidrag utgår för kalenderår
dels med ett i förhållande
till antalet årsmedlemmar i kassan
under året beräknat belopp (medlemsbidrag),
dels ock med belopp
motsvarande vad under året utgivits
i ersättning till styrelseledamot, som
utsetts av tillsynsmyndigheten.

§•

Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa
blivit gällande eller
upphört att gälla under ett försäkringsår,
beräknas daghjälpsbidraget
för den tid av året, då antagandet
varit gällande, efter förhållandena
under ett helt år, räknat i förra fallet
från det antagandet blev gällande
och i senare fallet till dess antagandet
upphörde att gälla.

Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning beträffande
beräkning av daghjälpsbidraget
för viss klass, då klassindelningen
inom erkänd arbetslöshetskassa ändrats
under försäkringsåret.

§•

Familj etilläggsbidrag utgår med
nedan angivet undantag för försäkringsår
med belopp motsvarande
sjuttiofem procent av kassans sammanlagda
utgifter för familj etillägg
under året.

§•

Förvaltningsbidrag utgår för försäkringsår
dels med ett i förhållande
till antalet årsmedlemmar i kassan
under året beräknat belopp
(medlemsbidrag), dels ock med belopp
motsvarande vad under året utgivits
i ersättning till styrelseledamot,
som utsetts av tillsynsmyndigheten.

— överstiger 25 000.

Medlemsbidrag utgår
Då kassa —- ■—---

skall utgå.

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 195S

(Nuvarande lydelse)

9

Antalet årsmedlemmar under
visst kalenderår motsvarar en sjättedel
av summan av antalet medlemmar
vid utgången av envar av perioderna
januari—februari, mars—
april, maj—juni, juli—augusti, september—oktober
och november—
december eller, om antagande till erkänd
arbetslöshetskassa gällt endast
under del av året, vid utgången av
varje dylik period, under vilken antagandet
hela tiden varit gällande.

Antalet ersättningsdagar per medlem
under visst kalenderår motsvarar
antalet dagar under året, för vilka
daghjälp utgått, dividerat med
antalet årsmedlemmar under samma
år. I antalet ersättningsdagar
må dock icke inräknas dag, för vilken
grundstatsbidrag, daghjälpsbidrag
och familj etilläggsbidrag enligt
7 § ej utgår, och icke heller dag, för
vilken halv ersättning utgår enligt
29 § 2 mom. förordningen om erkända
arbetslöshetskassor.

10

Statsbidrag utbetalas årsvis i efterskott
efter ansökan.

När skäl äro därtill må efter tillsynsmyndighetens
beprövande till
kassa utbetalas intill hela beloppet
av grundstatsbidrag och familj etillläggsbidrag,
som belöpa å tiden från
årets början till utbetalningsdagen,
samt intill nio tiondelar av medlemsbidrag
och daghjälpsbidrag, som skäligen
kunna antagas belöpa å samma
lid.

(Föreslagen lydelse)

§•

Antalet årsmedlemmar under visst
försäkringsår motsvarar en sjättedel
av summan av antalet medlemmar
vid utgången av envar av perioderna
september—oktober, november—december,
januari—februari, mars—•
april, maj—juni och juli—augusti.
eller, om antagande till erkänd arbetslöshetskassa
gällt endast under
del av året, vid utgången av varje
dylik period, under vilken antagandet
hela tiden varit gällande.

Antalet ersättningsdagar per medlem
under visst försäkringsår motsvarar
antalet dagar under året, för
vilka daghjälp utgått, dividerat med
antalet årsmedlemmar under samma
år. I antalet ersättningsdagar
må dock icke inräknas dag, för vilken
grundstatsbidrag, daghjälpsbidrag
och familjetilläggsbidrag enligt
7 § ej utgår, och icke heller dag, för
vilken halv ersättning utgår enligt
29 § 2 mom. förordningen om erkända
arbetslöshetskassor.

§•

Statsbidrag utbetalas för försäkringsår
i efterskott efter ansökan.

När skäl äro därtill må efter tillsynsmyndighetens
beprövande till
kassa utbetalas intill hela beloppet
av grundstatsbidrag och familjetillläggsbidrag,
som belöpa å tiden från
försäkringsårets början till utbetalningsdagen,
samt intill nio tiondelar
av medlemsbidrag och daghjälpsbidrag,
som skäligen kunna antagas
belöpa å samma tid.

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Denna förordning träder i kraft
den 1 september 1958.

Statsbidrag för tiden den 1 januari
—den 31 augusti 1958 skall beräknas
efter de grunder, som enligt förordningens
tidigare lydelse skolat tillämpas,
därest antagande till erkänd arbetslöshetskassa
upphört att gälla
med utgången av augusti 1958.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådana ändringar i lagen om understödsföreningar
och förordningen om erkända arbetslöshetskassor, att räkenskapsåret
för arbetslöshetskassorna kommer att sammanfalla med försäkringsåret
d. v. s. tiden den 1 september ett år—den 31 augusti påföljande år.
Vidare föreslås att statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor i fortsättningen
skall beräknas per försäkringsår.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 1958.

Inledning

Förordningen den 14 december 1956 om erkända arbetslöshetskassor
(nr 629) stadgar i 7 §, att med försäkringsår i förordningen avses tiden
den 1 september ett år—den 31 augusti påföljande år. Försäkringsåret
har främst betydelse för bestämmandet av den maximitid för vilken medlem
i arbetslöshetskassa äger erhålla ersättning. Medlem får sålunda enligt
huvudregeln inte uppbära daghjälp för mer än 156 dagar varje försäkringsår
(31 §). Kassornas räkenskaper skall emellertid oaktat försäkringsåret
har annan omfattning avslutas per kalenderår (46 §).

Sistnämnda regel grundas på att lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar
(nr 96), som är tillämplig på de erkända arbetslöshetskassorna,
i 14 § innehåller samma föreskrift. I 36 § nämnda lag stadgas vidare, att
ordinarie föreningssammanträde, vid vilket revisorernas berättelse framlägges,
skall hållas före den 1 augusti varje år.

Statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor beräknas likaledes, enligt
förordningen den 74 december 1956 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor
(nr 630), per kalenderår.

Vid tillkomsten av de förenämnda förordningarna av 1956 berördes frågorna
om räkenskapsåret och den tid för vilken statsbidraget beräknas

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958 7

(prop. 144/1956). I det av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen
avgivna betänkandet med förslag till förordning om erkända arbetslöshetskassor,
som ligger till grund för den nuvarande förordningen, yttrade utredningen,
att den omständigheten att utredningen föreslog införandet av
ett försäkringsår omfattande tiden 1/9—31/8 inte borde medföra någon
ändring i fråga om beräkningen av statsbidraget, vilket alltjämt borde beräknas
per kalenderår.

I yttrande över förslaget framhöll arbetsmarknadsstyrelsen, att bestämmelserna
om att kassornas bokföring och beräkningen av statsbidrag skulle
ske kalenderårsvis innebar, att kassorna belastades med arbete med bokslut
m. m. just under den tid av året, då arbetslösheten framför allt i kassor
med säsongarbetslöshet var som mest omfattande. Den regelbundna
säsongarbetslösheten under vintern kom att delas på olika redovisningsår,
vilket ur olika synpunkter kunde vara till nackdel. Även De erkända arbetslöshetskassornas
samorganisation ansåg det önskvärt, att bokföringsåret
sammanföll med försäkringsåret.

Vid frågans behandling i statsrådet förklarade sig dåvarande departementschefen
inte beredd att vid den tidpunkten föreslå en ändring i hithörande
bestämmelser.

I en den 27 december 1956 dagtecknad till Konungen ställd skrift har
De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation anfört, att det bland
arbetslöshetskassorna fanns intresse för att försäkringsåret och räkenskapsåret
skulle sammanfalla, då därigenom en väsentlig förenkling skulle
kunna uppnås och bättre samklang mellan räkenskaperna framför allt vid
beräkning av statsbidragen skulle uppstå. Organisationen hemställde därför,
att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för en sådan ändring i lagen
om understödsföreningar, att tillsynsmyndigheten kunde medgiva att understödsförenings
räkenskaper finge avslutas för annan tidrymd än kalenderår.

Remissyttranden

Framställningen från De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation
har remitterats till arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,
försåkringsinspektionen och riksräkenskapsverket, vilka i avgivna yttranden
samtliga tillstyrkt eller förklarat sig icke ha någonting att erinra mot
en lagändring i enlighet med organisationens förslag.

Arbetsmarknadsstyrelsen yttrar, att genom den önskade omläggningen
i första hand skulle vinnas en behövlig spridning av de arbetsuppgifter,
som åvilar arbetslöshetskassorna. Ett räkenskapsår, som sammanfaller
med försäkringsåret, skulle medgiva alt avslut gjordes vid en tidpunkt, då
arbetslösheten normalt är lägst och som bättre sammanfaller med utbetalningarnas
säsongmässiga karaktär. Bokföringsarbetet och delvis även revisionsarbetet
skulle nämligen kunna ske under de ur arbetssynpunkt rela -

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

tivt lugna höstmånaderna. Detta skulle innebära en bättre spridning även
av tillsynsmyndighetens arbetsuppgifter, i det att arbetet med kassornas
årsrevisioner skulle kunna förläggas till annan tid än våren, till vilken
bl. a. en väsentlig del av instruktionsverksamheten är förlagd. Frågan synes
enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning även böra bedömas mot bakgrunden
av att den fackliga administrationen, med vilken arbetslöshetskassornas
förvaltning nära sammankopplats, är starkt arbetsbelastad under
kalenderårets första månader. Ett fullt rationellt utnyttjande av den föreslagna
omläggningens fördelar skulle förutsätta att även de fackliga organisationerna
företoge motsvarande omläggning av sina räkenskapsår. Enligt
vad styrelsen under hand erfarit torde emellertid ringa intresse härför
föreligga. Omläggningen torde enligt styrelsens mening trots detta medföra
sådana fördelar att den borde förordas även om arbetslöshetskassorna
ensamma skulle övergå till nytt räkenskapsår. Eftersom omläggningen
torde vara av speciellt intresse för arbetslöshetskassorna anser arbetsmarknadsstyrelsen,
att understödsföreningslagens huvudregel fortfarande bör
vara att kalenderåret utgör räkenskapsår men att lagen vad angår arbetslöshetskassorna
i detta hänseende bör hänvisa till förordningen om erkända
arbetslöshetskassor. Styrelsen föreslår sådan ändring i 46 § första stycket
nämnda förordning att där stadgas, att erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper
skall avslutas för den period, som tillsynsmyndigheten föreskriver.

Som en konsekvens av en omläggning av arbetslöshetskassornas räkenskapsår
anser arbetsmarknadsstyrelsen nödvändigt, att även tiden för statsbidragsberäkningen
ändras att omfatta samma tid som försäkringsåret.
Styrelsen anför.

En sådan ändring kan oberoende av nämnda omläggning vara i och för
sig motiverad. Enligt förordningen den 14 december 1956 (nr 630) om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor utgår de olika formerna av statsbidrag
för kalenderår. En omläggning till försäkringsår skulle medföra att
statsbidraget kunde beräknas och medlen vara disponibla för kassorna
redan vid arbetslöshetssäsongens början vid slutet av kalenderåret, vilket
kan vara av väsentlig betydelse särskilt för de s. k. säsongkassorna. För
närvarande kan slutreglering göras först längre fram på säsongen, vilket
är till nackdel, eftersom dessa medel ej är disponibla, när kassornas behov
är som störst. Här avses den del av statsbidraget, som icke kan lämnas i
förskott, eller i runt tal 25 procent. Som exempel kan nämnas att byggnadsarbetarnas
erkända arbetslöshetskassa efter att ha erhållit 10,2 milj. kr. i
förskott för år 1955 vid slutregleringen av statsbidraget för detta år erhöll
3,4 milj. kronor.

Genom att beräkna statsbidraget på samma tid som försäkringsåret kommer
även dessa beräkningar att bättre överensstämma med säsongmässigheten
hos utbetalningarna av arbetslöshetsersättningen. Med kalenderåret
som beräkningsperiod anknyter statsbidragsberäkningarna liksom det nuvarande
räkenskapsåret till en tidpunkt, då arbetslösheten är som störst,
medan däremot en anslutning till försäkringsåret ger motsatt resultat.

Slutligen kan det även anses som en fördel att försäkringsåret i högre

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958 9

grad än kalenderåret sammanfaller med det statliga budgetåret. Avvikelsen
skulle nämligen komma att omfatta endast två månader — juli och augusti
— varunder understödsutbetalningen regelmässigt är mycket låg. Omläggningen
skulle därför underlätta arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar av
arbetslöshetskassornas medelsbehov i styrelsens petita och dessa beräkningar
skulle komma att avse arbetslöshet, som ligger närmare i tiden än
vad som nu är fallet.

En övergång till att låta försäkringsåret vara räkenskapsår och period
för statsbidragsberäkning kräver, påpekar arbetsmarknadsstyrelsen, vissa
övergångsbestämmelser av innebörd, att bokslutet och statsbidragsberäkningarna
under själva övergångsåret får avse endast tiden den 1 januari—-den 31 augusti. I sistnämnda hänseendet bör man enligt styrelsens mening
kunna tillämpa samma metod som nu begagnas i de fall, då en arbetslöshetskassa
eller en daghjälpsklass i en kassa upphör Aid annan tidpunkt än
ett kalenderårsskifte.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Nilsson, har vid remiss av
lagförslaget till lagrådet anfört följande.

»Vid den omdaning av arbetslöshetsförsäkringen, som företogs år 1956,
infördes ett fast försäkringsår omfattande tiden den 1 september—den
31 augusti, vilket ligger till grund för beräkningen av den längsta tid
under vilken en försäkrad får åtnjuta ersättning från försäkringen. Det
första försäkringsåret tog sin början vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande
den 1 september 1957. Den period, för vilken arbetslöshetskassornas
räkenskaper avslutas och statsbidrag till kassorna beräknas,
ansluter sig inte till försäkringsåret utan sammanfaller med kalenderåret.
Denna ordning, som vad angår räkenskapsavslutningen ytterst bygger på
en föreskrift i lagen om understödsföreningar, överensstämmer med vad
som föreslogs av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen. Vid
tillkomsten av de nuvarande, på utredningens förslag grundade bestämmelserna
rörande arbetslöshetsförsäkringen övervägdes huruvida försäkringsåret
även skulle gälla som räkenskapsår och period för statsbidragsberäkningen.
Yrkanden i denna riktning hade under remissbehandlingen framförts
av arbetsmarknadsstyrelsen och De erkända arbetslöshetskassornas
samorganisation. Min företrädare i ämbetet ansåg sig emellertid för det
dåvarande inte beredd att förorda de båda remissorganens förslag.

Sedermera har De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation förnyat
kravet på att försäkringsåret och kassornas räkenskapsår skall kunna
sammanfalla och föreslagit, att tillsynsmyndigheten för kassorna, d. v. s.
arbetsmarknadsstyrelsen, skall få befogenhet att bestämma, att räkenskaperna
skall avslutas för annan tid än kalenderår. Förslaget har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av remissmyndigheterna. Bland dessa har ar -

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

betsmarknadsstyrelsen mera utförligt behandlat frågan och därvid framhållit,
att det som en konsekvens av en omläggning av räkenskapsåret är
nödvändigt att även perioden för statsbidragsberäkningen ändras på motsvarande
sätt. Som skäl för de föreslagna ändringarna har anförts i huvudsak,
att det med hänsyn till kassornas arbetsbelastning skulle vara fördelaktigt
att arbetet med bokslut och revision förlägges till höstmånaderna,
då arbetslösheten i allmänhet är lägst, i stället för som nu till den tid av
året, då säsongarbetslösheten och därmed kassornas utbetalningar är som
mest omfattande, samt att statsbidragsberäkningen skulle underlättas.

Med hänsyn till det starka önskemålet hos dem som närmast beröres av
hithörande bestämmelser, arbetslöshetskassorna och arbetsmarknadsstyrelsen,
vill jag inte motsätta mig en anordning, som på sätt anförts kan
antagas vara till gagn för verksamheten. Jag förordar därför, att sådana
ändringar vidtages i lagen om understödsföreningar samt förordningarna
om erkända arbetslöshetskassor respektive om statsbidrag till erkända
arbetslöshetskassor att räkenskapsåret för kassorna och den tid för vilken
statsbidrag beräknas anslutes till försäkringsåret. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit bör stadgandet om räkenskapsavslutning i 14 § understödsföreningslagen
för de erkända arbetslöshetskassornas del hänvisa till
vad som i detta hänseende är särskilt stadgat beträffande dem. Den härmed
avsedda bestämmelsen i 46 § förordningen om erkända arbetslöshetskassor
bör enligt min mening utformas så att därav direkt framgår, att
räkenskapsavslutning i erkänd arbetslöshetskassa skall ske för försäkringsår.
Som en följd av ändringen i 14 § understödsföreningslagen föreslår jag,
att lagens 36 §, där det föreskrives att ordinarie föreningssammanträde
skall hållas före den 1 augusti varje år, ändras så, att tiden för ordinarie
föreningssammanträde i erkänd arbetslöshetskassa får bestämmas av arbetsmarknadsstyrelsen.
I statsbidragsförordningen bör i förekommande fall
uttrycket kalenderår utbytas mot försäkringsår.

De nya bestämmelserna synes böra träda i kraft vid ingången av nästa
försäkringsår den 1 september 1958. I fråga om ändringarna i förordningarna
om erkända arbetslöshetskassor och om statsbidrag åt erkända
arbetslöshetskassor torde erfordras vissa övergångsbestämmelser, innebärande
att det räkenskapsår och den statsbidragsperiod, som löper vid
övergången till den nya ordningen, därmed upphör. För statsbidragsberäkningen
bör de nuvarande bestämmelserna om beräkningen av statsbidrag
då erkännande av arbetslöshetskassa upphört under ett kalenderår vinna
motsvarande tillämpning.

De föreslagna ändringarna i statsbidragsbestämmelserna torde komma
att påverka medelsbehovet för statsbidrag till arbetslöshetskassorna endast
under budgetåret 1958/59, då behovet kan väntas bli mindre än om ändringarna
inte vidtagits. Härtill torde jag få återkomma i samband med
budgetbehandlingen.»

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958 11

Lagrådet

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 22.
Stockholm den 13 februari 1958

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne*, fru
Carlqvist, fru Svenson, herr Mannerskantz, fru Hamrin-Thorell och herr
Lars Larsson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,
Lundberg, Odhe, Bengtsson i Varberg, fröken Höjer*, herrar Ahlberg och
Larsson i Hedenäset.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.