Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1958
5
Nr 11
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring
av 105 § lagen om allmän sjukförsäkring.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 126 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson
och herr Nyström samt nr 147 i andra kammaren av fröken
Bergegren m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t ville begära en sådan ändring av 105 § lagen om
allmän sjukförsäkring att fordran, som innestår hos allmän sjukkassa, må
kunna tagas i mät för gäldande av oguldet underhållsbidrag till försäkx-ingstagarens
familj».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen II: 147.
Gällande rätt m.m.
Rätten att verkställa utmätning i avlöning, pension eller livränta är av
sociala skäl underkastad vissa legala inskränkningar. Enligt 67 § utsökningslagen
må sålunda gäldenärs innestående avlöning för tjänst eller annan
arbetsanställning eller innestående pension å rikets stat icke utmätas
förr än gäldenären är berättigad att lyfta avlöningen eller pensionen. Vad
sålunda stadgats om pension å rikets stat skall i viss utsträckning gälla också
i fråga om annan pension eller livränta. I fråga om viss utmätningsfrihet
för pension eller livränta som utgår på grund av försäkring hänvisas i
67 § utsökningslagen till vad därom stadgas i lagen om försäkringsavtal.
Vidare föreskrives i nämnda paragraf, att om det eljest i lag eller författning
är stadgat, att viss egendom ej må utmätas, det skall lända till eften ittelse.
Med denna bestämmelse åsyftas ett stort antal i den moderna sociallagstiftningen
meddelade förbud mot utmätning. Ett av dessa utmätningsförbud avser
fordran å sjukhjälp, som innestår hos allmän sjukkassa, och återfinnes
i 105 § sjukförsäkringslagen. En motsvarande bestämmelse gäller enligt
123 § lagen om försäkringsavtal fordran, som på grund av olycksfalls- eller
sjukförsäkring innestår hos försäkringsgivare.
I samband med införandet av lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap
tillkom lagen samma dag om införsel i avlöning, pension eller liv
-
6 Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1958
ränta, i det följande benämnd införsellagen. Genom denna lag infördes möjlighet
att erhålla införsel för uttagande av vissa familjerättsliga underhållsbidrag.
Föremål för införsel är enligt 1 § den underhållsskyldige tillkommande
avlöning för tjänst eller annan arbetsanställning. Härmed jämställes
emellertid jämlikt 19 § pension eller livränta, även om denna enligt lag
eller Konungens förordnande är undantagen från utmätning för gäld. Införsel
begäres hos utmätningsmannen, som har att hos arbetsgivare eller
myndighet söka inhämta upplysning angående de omständigheter, vilka
kan vara av betydelse vid prövning av ansökningen. Beviljas införsel, har
utmätningsmannen att bestämma ett visst belopp av varje särskild avlöningspost,
vilket skall förbehållas den underhållsskyldige. Denne skall få
behålla vad som behövs för underhåll åt honom själv, hans make, oförsörjda
barn och adoptivbarn, som ej åtnjuter underhållsbidrag av honom. Hänsyn
bör tagas även till annan inkomst, som den underhållsskyldige eller hans
familjemedlemmar kan ha utöver den lön, som är föremål för införsel.
Innehållande får endast ske i den mån lönebeloppet överskjuter vad som
erfordras för den underhållsskyldiges och hans familjs uppehälle. Utmätningsmannen
har vidare att bestämma ett belopp, som av uppkommande
överskott skall innehållas till gäldande av införselfordran. Detta belopp kan,
med hänsyn till den underhållsskyldige åliggande hyresbetalning eller andra
särskilda omständigheter, bestämmas till olika belopp för särskilda avlöningstillfällen
inom auss tidsperiod. Yppas, efter det förordnande om införsel
givits, anledning till jämkning i de därvid meddelade bestämmelserna,
äger utmätningsmannen utan hinder av det förra beslutet förordna om sådan
jämkning. Sedan införsel beviljats, åligger det arbetsgivaren att innehålla
lön i enlighet med införselbeslutet samt att å särskilda tider med posten
översända innehållna belopp till utmätningsmannen. Lagen äger tillämpning
jämväl å vissa bidrag till fattigvårdsstyrelse och barnavårdsnämnd. —-Genom lag den 31 december 1918 utvidgades införselinstitutet till att omfatta
jämväl oguldna utskylder eller allmänna avgifter jämte stadgad restavgift.
Som skäl för utsträckningen av införselinstitutets användningsområde
anfördes, att indrivningen av skatter med dåvarande exekutiva bestämmelser
vore förenade med avsevärda svårigheter. Det praktiska behovet av
att underlätta indrivningen av skatter borde därför tillgodoses genom att
möjlighet bereddes att uttaga skatter även i icke förfallen avlöning. Ovan
omförmälda bestämmelser rörande införsel för underhållsbidrag skall jämväl
tillämpas å införsel för utskylder och allmänna avgifter. Enligt 21 §
skall dock beträffande sådan införsel gälla vissa särbestämmelser. Sålunda
stadgas bl. a. att, sedan tre år förflutit efter det utskylder eller allmänna
avgifter förfallit till betalning, införsel ej må beviljas eller meddelat beslut
om införsel äga tillämpning. — I samband med införande av nya regler om
verkställighet av bötesstraff år 1937 utvidgades införselinstitutets tillämpningsområde
ytterligare till att även omfatta böter och viten.
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1958
Enligt lagen om allmän sjukförsäkring gäller med avseende å sjukpenningförsäkringen
bland annat följande. De sjukkassemedlemmar, som har
en årsinkomst av förvärvsarbete om minst 1 200 kr., är tillförsäkrade grundsjukpenning
med 3 kr. om dagen. Därjämte är vissa kvinnor grundsjukpenningförsäkrade,
trots att deras årsinkomst av förvärvsarbete ej uppgår till
detta belopp. Varje medlem, som har en årsinkomst av tjänst om minst
1 800 kr., är dessutom obligatoriskt försäkrad för tilläggssjukpenning, som
till storleken bestämmes av vederbörandes inkomst av tjänst. I fråga om
tilläggssjukpenningen gäller ett system med tolv sjukpenningklasser (klasserna
2—13) och sjukpenningbelopp om lägst 1 kr. i klass 2 vid en årsinkomst
av tjänst om högst 2 400 kr. och högst 17 kr. i klass 13 vid en årsinkomst
av tjänst om 14 000 kr. och därutöver. I klasserna 4—13 nedsättes
tilläggssjukpenningen efter de första 90 dagarna av en sjukperiod för vilka
sjukpenning utgått. Efter denna tid är den högsta tilläggssjukpenningen
9 kr. Har sjukpenningförsäkrad hemmavarande barn, som är sjukvårdsförsäkrat
såsom barn till honom, utgår barntillägg å grundsjukpenningen. Har
sjukförsäkrad annat barn, som icke uppnått den ålder varmed följer sjukförsäkringsplikt,
erhåller han likaledes barntillägg'', därest han är underhållsskyldig
gentemot barnet och styrker att underhållsskyldigheten fullgöres.
Barntilläggets storlek varierar mellan 1 och 3 kr. i förhållande till
antalet barn. För tid, då sjukpenningförsäkrad åtnjuter sjukhusvård, utgår
i stället för sjukpenning s. 1c. hempenning, vilken i princip är 3 kr. lägre än
sjukpenningen.
Sjukpenning är skattefri.
Frågans tidigare behandling
I förslaget till införsellagen diskuterade lagberedningen,
huruvida inte införsel borde medgivas även i åtskilliga med pension och
livränta besläktade inkomster, särskilt i sjukhjälp. Beredningen föreslog
dock icke några bestämmelser därom, under motivering dels att de belopp
som på grund därav skulle kunna uttagas antagligen bleve ytterst obetydliga
men bestämmelsernas tillämpning i många fall skulle vara förenad
med icke ringa svårigheter, dels ock att sjukhjälp i regel endast utgår
under kortare tid.
Riksdagens revisorer påtalade i sin berättelse till 1 9 4 4 års riksdag
att införsel icke kunde ske i sjukpenning. Efter att ha belyst detta
förhållande med vissa exempel uttalade revisorerna bl. a.:
Revisorerna äro väl medvetna om betydelsen av att sjukpenning som
regel verkligen tillfaller den sjuke såsom hjälp under hans sjukdom och att
den till följd härav bör undanhållas den sjukes borgenärer. Skyddet bör
emellertid icke bereda den sjuke möjlighet att åsidosätta sin lagstadgade
underhållsskyldighet i de fall han utan olägenhet hör kunna fullgöra denna.
I sådana fall bör införsel i sjukpenning kunna ske.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1958
Vid införsel förbehålles emellertid den betalningsskyldige visst belopp
per vecka eller månad för sitt eget uppehälle. Detta belopp torde ofta
■— utom vid sjukhusvistelse — uppgå till eller överstiga sjukpenningen,
varför någon införsel icke kan komma till stånd.----
Riksdagen anhöll i anledning av revisorernas berättelse i sin skrivelse
nr 455 år 1944, att Kungl. Maj:t ville låta ta under övervägande frågan om
införsel i sjukpenning. I skrivelsen anförde riksdagen bl. a.:
Enligt riksdagens mening måste det betraktas som mindre tillfredsställande,
att en person går fri från sin underhållsplikt till följd av att möjlighet
till införsel i sjukpenning icke finnes. Tillräckligt bärande skäl torde
knappast föreligga för att sjukpenning principiellt skall vara undantagen
från sådana inkomster, i vilka införsel kan äga rum. I det fall då den sjukpenningsberättigade
åsidosätter honom åvilande underhållsskyldighet, oaktat
han utan olägenhet kan fullgöra densamma, anser riksdagen i likhet
med revisorerna, att införsel i sjukpenning bör kunna medgivas. De olägenheter
i administrativt hänseende, som en lagändring på detta område skulle
kunna medföra, synas riksdagen icke böra tillmätas alltför stor betydelse.
—
Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1957 har tillkallats
en särskild utredningsman för förberedande översyn av utsökningslagen
och därmed sammanhängande lagstiftning. Enligt direktiven skall
den förberedande översynen ta sikte på att kartlägga problemen och planlägga
en reform av hela utsökningsrätten. Vidare har åt utredningsmannen
uppdragits att, i den mån det under arbetets gång visar sig att vissa spörsmål
är av sådan beskaffenhet att de tränger till omedelbar lösning, göra
dylika frågor till föremål för separat behandling samt utarbeta och framlägga
förslag till erforderliga lagändringar.
Riksdagens ovan anmärkta skrivelse har den 20 september 1957 i förevarande
del överlämnats till utredningsmannen.
Utskottet
I motionerna föreslås en sådan ändring av 105 § lagen om allmän sjukförsäkring,
att fordran, som innestår hos allmän sjukkassa, må kunna tagas
i mät för gäldande av oguldet underhållsbidrag till vederbörandes familj.
Motionärerna gör gällande att nämnda stadgande bl. a. skulle innebära, att
införsel icke må äga rum i dylik fordran. Härigenom kan, framhåller motionärerna,
en man, som genom domstols beslut är skyldig erlägga underhållsbidrag
till hustru och barn, undandra sig sin underhållsplikt under tid
han är sjukskriven.
Såsom motionärerna framhåller, kan för närvarande införsel icke ske i
fordran på sjukhjälp. Detta beror dock icke på det i 105 § sjukförsäkringslagen
stadgade utmätningsförbudet utan följer av att införsellagen icke
innehåller några bestämmelser om införsel i sjukhjälp.
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1958 9
Frågan om införande av bestämmelser om införsel i sjukhjälp är för
närvarande föremål för behandling av den år 1957 tillkallade särskilde
utredningsman, som har att verkställa en förberedande översyn av utsökningslagen
och därmed sammanhängande lagstiftning. I nämnda utredningsuppdrag
ingår även spörsmålet om vilka fordringar som skall vara fria
från utmätning. Vid angivna förhållanden samt då de belopp, som skulle
kunna tänkas utgå genom införsel eller utmätning i rätt till sjukhjälp,
får anses såsom förhållandevis obetydliga, finner utskottet ej skäl att nu
föreslå någon åtgärd i anledning av motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, I: 126 och II: 147, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 27 februari 1958
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne*, fru
Carlqvist, fru Svenson, herr Mannerskantz*, fru Hamrin-Thorell* och herr
Magnusson*;
från andra kammaren: herr Lundberg, fru Ekendahl*, herr Carlsson i
Bakeröd, fröken Höjer, fröken Wetterström, herrar Johansson i Södertälje,
Königson* och Svensson i Kungälv*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 saml. 2 avd. Nr 10—12