Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av julimäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1957, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1958

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård,
Schmidt, Eliasson och Domö;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Regnéll,
Andersson i Ronneby, Carlsson i Tibro, Persson i Appuna, Svensson i Stenkyrka
och Boija.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt Nr 1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

3

Till Riksdagens Bankoutskott

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1957.

Kreditpolitiken.

I de senaste årens stabiliseringspolitik har kreditpolitiska ingripanden ingått
som ett väsentligt led. De har så småningom kommit att omfatta ett
flertal olika åtgärder, vilka i den ordning som de tillkommit redovisats i
tidigare berättelser till bankoutskottet. Här skall de emellertid i korthet
sammanfattas i den utsträckning, som de under det senaste året ägt
aktualitet.

Sedan ett antal år består en uppgörelse mellan riksbanken och affärsbankerna
om vissa minimikvoter för de senares likviditet. Så länge som
en kreditexpansion och därmed inlåningsökning fortgår verkar dessa kvoter
närmast som en prioritering av den offentliga upplåningen och bostadsbyggandet.
Ungefär samtidigt med denna uppgörelse träffade riksbanken
också en uppgörelse med försäkringsinstituten om dessas placeringar. Med
senare tillkomna kompletteringar har denna i praktiken lett till att omkring
% av de medel, som instituten årligen söker placering för, användes
för inköp av statspapper och hypoteksobligationer samt för direkta inteckningslån
i bostadsfastigheter.

De nya inflationsrisker, som aktualiserades under hösten 1954 och våren
1955, föranledde från våren 1955 nya kreditpolitiska ingripanden. De innefattade
bland annat en höjning av diskontot från 2 % % till 3 % % varigenom
en uppjustering av det allmänna ränteläget ägde rum och utrymme
skapades för ett effektivare handhavande av de kreditpolitiska regleringarna.
Diskontohöjningen följdes av en omfattande långfristig statsupplåning,
varigenom en betydande del av den korta upplåning mot skattkammarväxlar,
som ägt rum inom banksystemet, kunde avlyftas och banklikviditeten
nedbringas. Ungefär samtidigt ställdes från riksbankens sida
krav på att de tidigare överenskomna likviditetskvoterna, trots den åtstramande
effekt på likviditeten som nyssnämnda statslån kunde väntas
medföra, ovillkorligen skulle iakttagas. Det visade sig emellertid sedermera,
trots att likviditetskraven i huvudsak hade uppfyllts, att de vidtagna
åtgärderna icke ledde till den restriktivitet i kreditgivningen, som
det ekonomiska läget ansågs påkalla. Riksbanken fann sig därför föranlåten

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

att mera direkt söka påverka bankutlåningen. Detta skedde i förstone
genom en hemställan till affärsbankerna i september 1955 om en minskning
av utlåningen för andra ändamål än bostadsbyggande till 99 % av motsvarande
utlåning vid slutet av juli 1955. Det successivt vidgade utrymme,
som därefter visade sig erforderligt för finansieringen av statsbudgeten
och bostadsbyggandet, föranledde emellertid riksbanken att under våren
1956 hos affärsbankerna förorda en ytterligare reducering av utlåningen,
eller med minst 5% i förhållande till juliläget 1955. Samtidigt träffades
överenskommelser med sparbankerna om en begränsning av utlåningen för
andra ändamål än nyproduktion av bostäder och med centralkassorna om
visst maximum för den totala utlåningen.

De ovan berörda kreditmarknadsregleringarna bestod alla med smärre,
av tekniska skäl betingade ändringar vid ingången av år 1957. De omfattade
sålunda uppgörelser med försäkringsinstituten om placeringspolitiken,
med affärsbankerna om vissa minimikvoter för likviditeten och om
begränsning av utlåningen för andra ändamål än bostadsbyggande samt
slutligen med sparbankerna och centralkassorna om en efter deras respektive
förhållanden avpassad, motsvarande utlåningsbegränsning. Med hänsyn
till de ränteeffekter på marknaden, som dessa olika åtgärder kunde
väntas medföra, hade vidare riksbankens officiella diskonto höjts till 4 %,
och marknadsräntorna hade i huvudsak anpassats därtill. Syftet med nu
berörda åtgärder kan i korthet sägas ha varit att under hänsynstagande
till de av statsmakterna såsom särskilt angelägna betraktade lånebehoven
åstadkomma en av det allmänna ekonomiska läget påkallad restriktivitet
på kreditmarknaden.

Så som det ekonomiska läget tedde sig vid ingången av 1957 ansåg sig
fullmäktige kunna framhålla i sin för år 1956 avgivna berättelse, att anledning
icke förelåge till några större förändringar i inriktningen av eller målsättningen
för den förda kreditpolitiken. Emellertid började ganska snart
efter ingången av 1957 tecken framträda på att kreditpolitiken, även om
alla krav som ställts på kreditinstituten i huvudsak hade uppfyllts, icke
längre besatt samma effektivitet som tidigare. Detta betingades av olika
omständigheter men berodde framför allt på att den kreditefterfrågan
som till följd av restriktionerna inte längre kunde tillgodoses av bankerna
i tidigare vanlig ordning, i stället riktade sig mot marknaden utanför banksystemet.
Denna utväg utnyttjades av såväl kommuner som företag och
enskilda, och den fick bland annat en ränteglidning på marknaden utanför
bankerna till resultat, och de sålunda uppkomna spänningarna i räntestrukturen
väckte förväntningar om en allmän räntehöjning. Dessa förstärktes
ytterligare när det framstod klart, att det statsfinansiella läget
starkt försämrats och att behovet av statsupplåning skulle komma att bli
avsevärt större än som tidigare förutsatts. Verkningarna av dessa olika
faktorer yttrade sig bland annat däri, att de obligationslån, som i januari

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

5

på dittills gällande villkor emitterades av Stadshypoteks- och Bostadskreditkassorna,
icke lyckades finna fullständig placering utan stöd av omfattande
teckningar från riksbankens sida. Senare under våren upptagna
underhandsförsäljningar av samma lån gav ytterst begränsade resultat.
Vid de emissioner slutligen, som företogs av riksgäldskontoret under våren
och som huvudsakligen avsåg korta obligationslån, visade det sig icke möjligt
erhålla teckningar ens till ett belopp som motsvarade under halvåret
förfallande korta lån.

Förändringarna i marknadsläget framträdde även däri, att riksbanken
vid sidan av sin medverkan vid ovannämnda hypoteksinstitutioners emissioner
upprepade gånger under vårens lopp måste ingripa kursstödjande
på obligationsmarknaden. Genom dessa operationer kom en betydande post
äldre material att tillföras riksbankens portfölj. Samtidigt med att obligationsmarknaden
försvagades visade den fortgående stegringen av aktiekurserna,
att inflationsförväntningarna tilltog.

Den nu berörda utvecklingen tedde sig så mycket mer oroande som
behovet av obligationsemissioner snabbt ökade. Icke minst berodde detta
på det växande underskottet i statsbudgeten, som i huvudsak hade finansierats
genom lån i bankerna och för den skull resulterat i en fortgående
likviditet suppbyggnad såväl inom näringslivet som inom banksystemet.
Lika oroväckande var emellertid den fortgående ökningen av affärsbankernas
engagemang i bostadsbyggnadskrediter. Dessa engagemang hade
vid halvårsskiftet 1957 stigit till totalt 2 690 mkr. Därav hade disponerats
sammanlagt närmare 2 000 mkr, vilket var den högsta nivå som dessa
krediter någonsin nått. Av beloppet utgjordes icke mindre än ca 870 mkr
av krediter i redan färdigställda fastigheter. Enligt planerna för bostadsbyggandet
skulle närmare hälften av årsprogrammet påbörjas före slutet
av tredje kvartalet i syfte att trygga sysselsättningen under den kommande
vintern. Detta innebar, att ett mycket stort antal lägenheter skulle påbörjas
och finna finansiering i ett läge, då affärsbankernas engagemang i
byggnadskrediter redan före igångsättningssäsongens början översteg alla
tidigare tal och utsikterna till en normal avlyftning från kapitalmarknadsplacerarnas
sida tedde sig dystrare än på mycket länge. Då det icke kunde
förväntas, att bankerna i detta läge skulle anse det möjligt att i mera
nämnvärd utsträckning ställa ytterligare kreditiv till förfogande under
tredje kvartalet, framstod åtgärder för att möjliggöra en större avlyftningsoperation
som oundgängligen nödvändiga.

Till de omständigheter, som antytts i det föregående, kom att på försommaren
allt klarare tecken började framträda, förebådande den västeuropeiska
valutaoro, som sedermera under eftersommaren definitivt utlöstes
genom de faeto-devalveringen av Frankrikes valuta och kännetecknades
av en häftig spekulation mot främst pund stcrling. De befarade
störningarna på valutaområdet, som denna gång rätt väl kunde även tids -

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

mässigt förutbestämmas, fick sin särskilda relevans mot bakgrunden av
den diskussion om de västeuropeiska valutapariteterna, som redan förut
inletts från tongivande håll och som kunde väntas blossa upp i full styrka
i samma mån som den faktiska händelseutvecklingen gav ny aktualitet åt
frågan. Den i vart fall så långt förutsebara utvecklingens risker även för
vårt vidkommande fick sin särskilda betoning av att den kunde väntas nå
sitt akuta skede ungefär samtidigt som, såsom belysts i det föregående,
vårt land, därest inga motåtgärder vidtagits, skulle ha ställts inför en akut
finansieringskris för bostadsbyggandet, medförande frestelser eller nödtvång
till en direkt riksbanksfinansiering av detta, och likaledes samtidigt ställts
inför motsvarande svårigheter — med åtföljande spekulationsåterverkningar
— för finansieringen av statens under hösthalvåret koncentrerade upplåningsbehov,
som vid halvårsskiftet beräknades till 1 500 ä 1 700 mkr och
som sedermera visade sig uppgå till ett ännu större belopp.

Med hänsyn till det sålunda uppkomna läget fann fullmäktige det nödvändigt
att den 10 juli höja riksbankens officiella diskonto från 4 % till
5 % med verkan från och med påföljande dag.

Marknadsräntorna anpassades omgående till det nya läget, och riksgäldsfullmäktige
höjde diskontot för 3-månaders skattkammarväxlar med 1 %
till 3 % %.

Affärsbanker och sparbanker höjde som regel sina inlåningsräntor med
% % och sina utlåningsräntor med 1 %. De väsentliga avvikelserna härifrån
var att affärsbankerna höjde sitt 3-månaders växeldiskonto med
1 % %, medan checkräkningen förblev räntelös och räntan på uppsägningsräkning
höjdes med endast % %• Sparbankerna införde i detta sammanhang
en differentiering mellan på längre tid bundna insättningar och
vanliga insättningar. Räntan på de senare höjdes med *4 % till 4 % % och
på de förra med % % till 5 %.

"Vid överläggningar mellan riksbanken och kreditinstituten nåddes enighet
om att den bundna intecknings- och kommunlåneräntan i det nya
läget borde utgöra högst 5,33 % och att längre bindningstider än 10 år ej
borde ifrågakomma. Beträffande obundna lån skulle räntesättningen fritt
få anpassa sig till det nya läget, vilket ledde till att sådana lån mot säkerhet
av botteninteckningar eller till kommuner sedermera lämnades till
räntesatser varierande mellan 6 och 6 % %■

Riksbanken höjde räntan för lån till kreditinstituten mot säkerhet av
guldkantade obligationer med % % till 5 % för lån på högst 5 dagar och
med 1 % till 6 % för lån med längre löptid.

I samband med diskontohöjningen genomfördes vissa ändringar i riksbankens
rekommendationer till kreditinstituten. Sålunda slopades det s. k.
utlåningstaket, som införts i september 1955. Härvid förutsattes dock att
en fortsatt sträng restriktivitet skulle iakttagas vid utlåningen, ehuru större

7

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

elasticitet medgavs för säsongsvängningar. De 1952 uppställda likviditetskraven
skulle fortsätta att gälla och betraktas som minimikrav.

Även för sparbankernas och centralkassornas del skedde en viss uppmjukning
av de tidigare rekommendationerna. Annan utlåning än sadan
för nyproduktion av bostäder skulle i fortsättningen fa uppgå till 7o %
i stället för tidigare 50% av till sparbankerna inflytande amorteringar,
medan centralkassorna i fortsättningen endast behövde använda 2o %
mot tidigare 50 % av inlåningsökningen till förbättring av sin likviditet.

Uppgörelsen rörande försäkringsbolagens placeringar ändrades icke i samband
med diskontohöjningen utan var vid årsskiftet 1957/58 i kraft med
oförändrat innehåll.

Det kan antagas, att de i Sverige vidtagna åtgärderna utgjorde en väsentlig
del av förklaringen till att sensommarens och höstens valutaoro på
kontinentala valutamarknader, som framtvingade en rad diskontohöjningar
i olika länder, endast i ganska liten utsträckning återspeglades på
den svenska marknaden, varför någon ytterligare skärpning av vår penningoeh
kreditpolitik senare under året ej blev erforderlig.

Utvecklingen på obligationsmarknaden under tiden närmast efter räntehöjningen
visade, att denna haft avsedd verkan. En rad nya obligationslån
placerades och en överflyttning från den korta till den långa marknaden
av icke obetydliga kapitalbelopp åstadkoms. Till detta bidrog även den
justering av relationen mellan korta och långa räntor, som genomfördes i
samband med diskontohöjningen. Avlyftningen av affärsbankernas byggnadskreditiv
gick snabbt under juli och augusti, och finansieringen av
höstens och vinterns bostadsbyggande kunde snart betraktas som säkerställd.

Spekulationen på aktiebörsen dämpades också ehuru med en viss fördröjning.
Affärsvärldens aktieindex stod vid utgången av 1956 i 223,7 och
steg sedan successivt till 249,G i slutet av maj. Det förblev sedan i stort
sett oförändrat till slutet av augusti, då emellertid en nedåtgående rörelse,
väl även påverkad av konjunkturutvecklingen i utlandet, satte in. Den
lägsta nivån under 1957 nåddes den 10 december med 226,i.

Den internationella konjunkturutvecklingen synes under höstmånaderna
ha dämpats, samtidigt som vaksamheten gentemot en konjunkturavmattning
skärpts. Detta gäller i all synnerhet för U.S.A. I Sverige efterträddes
den under första halvåret 1957 relativt starka produlctionsuppgången av
en lugnare utveckling under senare delen av året. Medan industriproduktionen
under de båda första kvartalen steg med 5 % respektive 6 %,
stannade uppgången under tredje kvartalet vid 4 % i jämförelse med motsvarande
kvartal föregående år. Även inom handeln har en viss avsaktning
i omsättningsökningen kunnat iakttagas. Dämpningen av konjunkturen har
även avspeglat sig på arbetsmarknaden, dock utan att allvarligare sysselsättningssvårigheter
hittills behövt inregistreras.

8 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Mot dessa kontraktiva inslag i konjunkturbilden stod vid årsskiftet
1957/58 vissa expansiva element. I nationalbudgeten för 1958 förutses
sålunda ett ökat upplåningsbehov för såväl bostadsbyggandet som för
kommunerna. En i och för sig alltjämt behövlig minskning av det statliga
upplåningsbehovet räknar man icke med. Svårigheterna att kunna tillgodose
dessa och övriga upplåningsbehov är fortfarande påtagliga även om
det förändrade allmänna konjunkturklimatet i någon mån reducerat vissa
därmed sammanhängande risker. Av främst betalningsbalansskäl ter sig
en fortsatt restriktivitet på det penningpolitiska området tillsvidare alltjämt
motiverad, samtidigt som vaksamhet med avseende på den fortsatta
konjunkturutvecklingen och möjlighet till flexibilitet i politiken också blir
nödvändig.

Riksbankens transaktioner och jörändnngarna i tillgången på

betalningsmedel.

Riksbankens transaktioner har under år 1957 resulterat i en ökning av
betalningsmedlen av ungefär samma omfattning som året innan eller med
drygt 100 mkr. En betydelsefull skillnad i rörelsen under de båda åren
ligger emellertid däri, att den åtstramning, som kunnat upprätthållas på
kreditmarknaden efter den senaste diskontohöjningen, lett till att affärsbankerna
under 1957 icke bara ytterligare minskat sina behållningar på
checkräkning i riksbanken utan även funnit det nödvändigt att anlita riksbanken
som kreditgivare i sådan utsträckning, att en nettoupplåning hos
riksbanken om ca 70 mkr kommit att kvarstå vid 1957 års utgång. Deras
kassalikviditet exklusive behållningen av sedlar och mynt, för vilken siffror
per 1957 års utgång ännu ej föreligger, har därmed under året minskat med
sammanlagt ca 175 mkr.

Rörelsen under 1957 domineras liksom tidigare av transaktionerna i
värdepapper och av insättningar på bundna räkningar i riksbanken. Betraktas
dessa grupper var för sig, kan de förra transaktionerna sägas ha
resulterat i ett penningtillskott till marknaden om ca 660 mkr och de
senare i en indragning av pengar om ca 525 mkr. Den förra siffran representerar
ökade statslån i riksbanken, och den senare domineras av statliga
insättningar om ca 460 mkr. Om man med hänsyn till det sammanhang,
som råder mellan nu nämnda lån och insättningar, salderar dem mot varandra,
kommer man till att ökningen av betalningsmedlen på marknaden
till följd av värdepapperstransaktionerna uppgått till ca 200 mkr samt
till att nettoinsättningen på bundna räkningar i riksbanken av andra än
statsverket rört sig om ca 65 mkr. Den senare summan representerar
framför allt insättningar på investeringskonton.

Den utelöpande sedelmängden ökade under år 1957 med 242 mkr jämfört
med 279 mkr under 1956. Den procentuella ökningen var därmed en -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

9

Tabell 1. Riksbankens transaktioner och utvecklingen av tillgången
på betalningsmedel. Mkr.

Jan.—

Juli—

Summa

Jan.—

Juli—

Summa

juni

dec.

1956

juni

dec.

1957

1956

1956

1957

1957

Nettoförändring i riksbankens

guld- och valutareserv ....

—180

+ 198

+ 18

+ 19

—106

— 87

Nettoförändring å statliga

myndigheters checkräkning-

ar i riksbanken ..........

+ 114

— 53

+ 61

+ 157

—170

— 13

Nettoresultat av riksbankens

köp och försäljningar av

svenska värdepapper......

—236

+ 603

+ 367

+ 103

+ 557

+ 660

Nettoförändring i riksbankens

utlåning.................

+ 181

—186

— 5

— 4

+ 73

+ 69

Nettoförändring å bundna

räkningar i riksbanken ....

—306

— 3

—309

—492

— 33

—525

Andra transaktioner med

marknaden ..............

— 89

+ 59

— 30

— 38

+ 71

+ 33

Nettoresultat av rilcsbankens

transaktioner ............

—516

+ 618

+ 102

—255

+ 392

+ 137

Utelöpande sedlar ..........

—210

+ 489

+ 279

—137

+ 379

+ 242

Affärsbankernas checkräkning-

ar hos riksbanken ........

—306

+ 129

—177

—118

+ 13

—105

Summa....................

—516

+ 618

+ 102

—255

+ 392

+ 137

Anm. Plustecken anger ökning av betalningsmedlen utanför riksbanken, minustecken minskning.

dast 4,3 % under det senaste året mot ca 5,3 % året innan. Såsom framgår
av följande tabell, där varje siffra avser den procentuella ökningen i sedelstocken
under senast förflutna 12 månader, har förändringen i sedelstockens
ökningstakt i huvudsak inträtt efter diskontohöjningen i juli. Medan man
sålunda under första halvåret endast vid ett par tillfällen kunnat registrera
tecken på en avtagande ökning i sedelstocken, har tendensen i den riktningen
under andra halvåret blivit mera markerad. Förklaringen till denna
förändring kan bland annat vara att allmänhetens räntekänslighet efter
diskontohöjningen ökat. Kostnaderna, d. v. s. räntebortfallet, för pengar
som hålles som kassamedel har genom räntenivåns höjning stigit, och detta
kan ha lett till ökade ansträngningar hos offentliga myndigheter, företag
och enskilda att hålla tillbaka den fortgående ökningen av kassamedlen.
Minskningen i sedelökningstakten kan emellertid också hänga samman med
den lugnare konjunkturutveckling som numera inträtt.

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Tabell 2. Löpande tolvmånadersförändringar i sedelstocken.

Procent.

1951

1955

1956

1957

Ult,

januari .......

5,3

4,0

5,7

»

februari ......

4,G

4,G

6,4

»

mars.........

. . . . 3,4

6,7

6,7

3,9

»

april .........

6,2

5,6

4,5

»

maj..........

... . 5,0

8,1

3,7

6,6

»

juni..........

. .. . 6,1

7,2

3,8

6,9

»

juli ..........

6,1

4,5

6,0

»

augusti.......

. . . . 4,7

5,G

5,7

5,4

»

september ....

. .. . 5,7

5,3

5,5

4,5

»

oktober ......

4,1

6,3

5,1

»

november ....

6,1

5,7

4,3

»

december.....

. .. . 5,2

4,6

5,3

4,3

Obligationsmarknaden m. m.

Mellan diskontohöjningen i november 1956 och 1957 års ingång undergick
kursläget för obligationer endast smärre förändringar.

Januari månad medförde ett labilare kursläge på obligationsmarknaden.
Efterfrågan på obligationer var mycket begränsad, vilket får ses mot bakgrund
av det i november 1956 emitterade statslånet och förväntningar om
en kommande räntehöjning.

Spekulationerna i en räntehöjning kom klart till uttryck i det misslyckande,
som hypoteksinstitutionernas emissioner i januari innebar. Sedan
sammanlagt drygt 50 mkr tecknats på Stadshypoteks- och Bostadskreditkassornas
lån, varav huvudparten av statsinstitutioner, syntes det klart
att lanen ej skulle bli fulltecknade. Riksbanken beslöt då att övertaga dels
den resterande delen av Stadshypotekskassans lån, vilket från början begränsats
till 100 mkr, dels även 15 mkr av Bostadskreditkassans lån.

Det sälj tryck på obligationsmarknaden som förelegat under januari
kvarstod i stort sett oförändrat under februari och mars. Obligationsförsäljningarna
på börsen, som till en början beloppsmässigt varit av mindre
omfattning, tenderade successivt att öka, och riksbanken såg sig föranledd
att ingripa i kursstabiliserande syfte. Kursändringarna under årets tre
första månader blev under sådana förhållanden relativt obetydliga.

Vid månadsskiftet mars—april påbörjade Stadshypoteks- och Bostadskreditkassorna
en underhandsförsäljning av obligationer till de lån, som
upplades i januari. Under april såldes totalt av de båda lånen ej mer än
drygt 60 mkr.

Den fortsatta utvecklingen på marknaden under maj och juni blev i
stort sett oförändrad. Utbuden på börsen av obligationer ökade tidvis i

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

11

omfattning. Långa guldkantade obligationer hade vid halvårsskiftet fått
sina kurser sänkta med i genomsnitt ett par procentenheter i förhållande
till läget vid årets början, och riksbanken hade under halvåret nödgats
köpa obligationer för i runt tal 100 mkr inklusive vad som övertagits direkt
från Stadshypoteks- och Bostadskreditkassorna.

Beslutet om en höjning av diskontot med 1 % fr. o. m. den 11 juli
medförde en omedelbar sänkning av kursnivån för samtliga obligationer.
Långa 3 % obligationer föll 9—11 procentenheter och lån av 3 % % typ
i genomsnitt 8—9 enheter, vilket i båda fallen motsvarade en höjning av
den effektiva avkastningen med 0,6—0,8 %. Statens och hypoteksinstitutionernas
4 % % obligationer föll ca 8 enheter motsvarande en höjning av
förräntningen med 0,o—0,7 %.

Kort efter diskontohöjningen utbjöd Stadshypotekskassan ett 5-årigt
5 % % lån och Bostadskreditkassan ett 40-årigt 5 % % lån. I det sammanhanget
genomfördes en viss justering av relationen mellan korta och
långa räntor. Intresset för lånen blev stort och teckningen avbröts redan
första dagen, då i runt tal 350 respektive 100 mkr hade tecknats.

Utmärkande för tiden närmast efter räntehöjningen var den kursuppgång
på obligationer, som inträdde. En utpräglat försiktig kurssättning
dagen efter räntehöjningen medförde relativt låga kurser i förhållande till
höjningens storlek. Utvecklingen under den närmaste tiden gav sedermera
vid handen, att den 1-procentiga diskontohöjningens effekt på kapitalmarknadsräntorna
lät sig begränsas till en mindre höjning. En påtaglig efterfrågan
gjorde sig gällande beträffande särskilt äldre lågprocentiga lån av
vilka tillgången i marknaden var ytterst begränsad. Dessa förhållanden
medförde en återhämtning av kurserna. Vid slutet av augusti hade flertalet
3 % och 3 % % obligationer återvunnit 5 ä 7 procentenheter och
statens 3 % lån av 1945 gav en effektiv avkastning av omkring 4,85 % jämfört
med 5,25 % omedelbart efter räntehöjningen i juli och omkring 4,50 %
strax före denna.

I augusti beslöt riksgäldskontoret emittera ett 10-årigt lån på 100 mkr.
Lånet, som löper med 5 44 % under hela lånetiden, placerades omedelbart.
Samtidigt emitterades ett kort lån med 4-årig löptid till 5 %.

De nyssnämnda kursstegringarna fortsatte till mitten av september. Ett
flertal lån hade då nått en kursnivå, som endast obetydligt understeg den
som förelåg före diskontohöjningen. För vissa 3 % % lån var t. ex. skillnaden
i avkastning mellan början av juli och mitten av september endast
0,1—0,:; %. Att här förelåg en relativ övervärdering av vissa obligationstyper
framstod klart. Riksbanken företog därför smärre försäljningar av
äldre lågprocentiga papper för att återställa kurserna för dessa lån till en
nivå, som bättre svarade mot rådande ränteläge i övrigt. Då samtidigt det
spekulativa inslaget i kursuppgången av flera skäl — bl. a. diskontohöjningen
i England — mattades, följde en period av sakta vikande kurser på

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

den begränsade sektor av obligationsmarknaden, nämligen marknaden för
3 % och 3 % % obligationer, som huvudsakligen berörts av den tidigare
kursuppgången.

Efter en kursnedgång om 1 å 2 enheter skedde i mitten av oktober en
stabilisering av kurserna på en nivå, som sedan i stort sett blev bestående
till årets slut.

Under andra veckan i november emitterade riksgäldskontoret nya lån.
Dels utbjöds två korta obligationslån med 3 respektive drygt 5 års löptid
avsedda för affärsbankerna, dels ett 10-årigt 5 % % lån av samma konstruktion
som det i augusti emitterade. Det 10-åriga lånet, som till ett
belopp om 150 mkr utbjöds i marknaden, var fulltecknat vid teckningstidens
utgång. Därutöver tecknade riksbanken 50 mkr i utbyte mot äldre
obligationer.

Ett flertal korta statslån har emitterats under året. Under april—maj
upplade riksgäldskontoret tre lån, ett 5-årigt, löpande med 4 y8 % ränta,
ett 4-årigt till 4 % och ett 10-årigt amorteringslån till 4 % % ränta. Sammanlagt
tecknades på dessa lån ca 460 mkr. Under hösthalvåret emitterades,
såsom ovan angivits, likaledes tre korta lån — ett 4-årigt till 5 % i
augusti samt ett 3-årigt till 4 % % och ett drygt 5-årigt till 5 % % i november
— till ett sammanlagt belopp av ca 660 mkr. Ränteändringen i juli
medförde ett genomgående kursfall även för korta obligationer. Obligationer
med löptider om 1—3 år, som vid årets början gav en effektiv förräntning
av omkring 3,75 %, gav i slutet av juli 4,5—5 %, och obligationer
med en återstående löptid av omkring 5 år fick sin effektiva förräntning
höjd med omkring 1 % eller något mera.

Riksbankens innehav av svenska värdepapper framgår av följande tablå
(bokförda värden i mkr):

31/12 1956 31/12 1957

Skattkammarväxlar ............ 2 350 3 230

Statsobligationer .............. 1 581 1 380

Summa statspapper 3 931 4 610

Övriga obligationer............. 458 440

Totalt innehav 4 390 5 050

Diskontot för skattkammarväxlar med 3 och 6 månaders löptid, som vid
årets början var ca 2,5 respektive 2,8 %, höjdes i samband med diskontoförändringen
i juli med 1 %. I oktober skedde en mindre justering uppåt,
varjämte under de sista dagarna i december en ytterligare höjning av
diskontosatserna ägde rum, innebärande att skattkammarväxlar med omkring
3 och 6 månaders löptid av riksgäldskontoret såldes till ca 3,9 respektive
4,3 % diskonto per år räknat.

13

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958
Bankernas ut- och inlåning.

Nettoökningen i affärsbankernas totala utlåning till allmänheten var
enligt tabell 3 ungefär lika stor under de båda tolvmånadersperioder, som
slutade den 30 november åren 1956 och 1957. Den uppgick sålunda till
drygt 100 mkr. Däremot var fördelningen mellan byggnadskreditiv och
annan utlåning olika under perioderna. Under den förra var sålunda utlåningens
tillväxt ett saldo av en ökning i byggnadskreditiven med över 400
mkr och en minskning i annan utlåning med ca 300 mkr. Båda förändringarna
sammanhängde med den uppgörelse, som riksbanken träffat med
affärsbankerna i september 1955 och som syftade till en prioritering av
byggnadskreditiven och en viss begränsning av annan utlåning. Under den
senare tolvmånadersperioden visar statistiken i stället någon ökning för
båda utlåningskategorierna, men den är relativt obetydlig i jämförelse med
nyss nämnda förändringar. Beträffande »övrig utlåning» kan ökningen sägas
innebära, att den nivå, vartill lånesiffran enligt nämnda överenskommelse
nedbringats under 1955/56, i huvudsak kommit att kvarstå oförändrad.
Den ringa nettoökningen i byggnadskreditiven å andra sidan betingades
av de stora avlyftningar, som kom till stånd efter diskontohöjningen och
som uppgick till ca 460 mkr under juli och augusti 1957. Totalt avlyftes
under perioden november 1956—november 1957 1 537 mkr i bostadsbyggnadskrediter
mot 1 215 mkr under det närmast föregående året.

Tabell 3. Affärsbankernas rörelse 1955—1957. Mkr.

Förändring

Nov.

Nov.

Nov.

1955

1956

1957

nov.

1955—
nov. 1956

nov.

1956—
nov. 1957

A. Kassa och checkräkning i riksbanken .

561

545

446

—

16

— 99

B. Statspapper (nom. värde)............

3 028

3 092

3 901

+

64

+ 809

C. Övriga inhemska obligationer.1 .......

238

426

707

+

188

+ 281

D. Utlåning

1. Byggnadskreditiv.................

1235

1 641

1745

+

406

+ 104

2. Övrig utlåning ...................

9 399

9102

9 130

—

298

+ 28

Summa ............................

10 634

10 742

10 874

+

108

+ 132

E. Inlåning

1. Checkräkning ....................

1 718

1 736

1 605

+

18

— 131

2. Uppsägningsräkning ..............

399

479

633

+

80

+ 154

3. Sparkasseräkning .................

1 976

2 144

2 197

+

168

+ 53

4. Kapitalsamlingsräkning ...........

1 967

2 633

3 962

+

666

+ 1 329

5. Depositions- och kapitalräkning ...

6 471

6 046

5 698

—

425

— 348

Summa ............................

12 531

13 038

14 094

+

507

+ 1056

1 Avser bokförda värdet av totala värdepappersportföljen minskat med nominella värdet av
statspappersinnehavet (B).

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vid sidan av de utlåningsformer, som nu berörts, lämnade affärsbankerna
också krediter mot skattkammarväxlar och obligationer. Denna kreditgivning,
som framför allt skett till staten och för bostadsbyggandet, uppgick
under den tolvmånadersperiod som slutade den 30 november 1957 till mer
än fyra gånger så mycket som året dessförinnan eller till ca 1 100 mkr.
Därav utgjorde statslånen över 800 mkr att jämföras med drygt 60 mkr
året innan.

Med den kreditexpansion, som sålunda ägt rum hos affärsbankerna under
det senaste året, har en i stort sett motsvarande ökning i deras inlåning
inträtt. Mot en ökning i krediterna, omfattande såväl lån till allmänheten
som förvärv av värdepapper, med över 1 200 mkr står sålunda en inlåningsökning
på ca 1 050 mkr. Motsvarande siffror året innan var ca 360
mkr resp. 500 mkr. Båda åren var ökningen på kapitalsamlingsräkningarna,
d. v. s. räkningarna med den högsta räntegottgörelsen, t. o. m. större
än nettoökningen av den totala inlåningen, vilket såsom tabell 3 visar
sammanhänger med att överföringen av medel från lägre förräntade depositions-
och kapitalräkningar fortsatt.

För att fullständiga den bild, som i det föregående givits av affärsbankernas
verksamhet, har i följande tabell vissa uppgifter angående lånerörelsen
hos samtliga bankinstitut sammanställts för de senaste åren. Uppgifterna
har i sin helhet hämtats från officiellt statistiskt material. Detta är
visserligen i stora stycken rätt ofullständigt, och det måste därför förutskickas,
att de enskilda siffrorna i tabellen endast är ungefärliga. Det beror
bl. a. på att bankstatistiken i allmänhet endast redovisar bokförda värden,
vilket framför allt spelar en roll beträffande siffrorna för värdepappersportföljernas
förändringar. Jämförbarheten mellan de olika bankgrupperna försvåras
också av att aktuella uppgifter för samtliga sparbanker icke föreligger,
varför det varit nödvändigt att låta de 84 större sparbankerna representera
hela sparbanks väsendet. Även beträffande riksbankens värdepappersinnehav
har bokförda värden använts. Vidare må nämnas, att förändringarna
i riksbankens portfölj salderats mot förändringarna på de bundna
kontona för steriliserade statsmedel och på statliga myndigheters checkräkningar.
Som inlåning hos riksbanken har endast redovisats förändringarna
på andra konton än sådana, som innehas av statliga myndigheter och banker,
och som utlåning andra lån än till banker.

Om sålunda en del reservationer ansetts nödvändiga beträffande det statistiska
materialet, synes dock de förändringar det ger uttryck för, vara
så markanta, att de kan förutsättas klart ange utvecklingstendenserna.
Det framgår sålunda beträffande den totala utlåningen till allmänheten,
att den, efter en topp om närmare 1 700 mkr år 1954, under 1955 på grund
av kreditrestriktionerna minskade mycket starkt men att den sedan tenderat
att öka igen. Det senare beror bl. a. på ökad långivning från sparbankerna
och domineras därmed av bostadskrediterna.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958 15

Tabell Jf- Årliga förändringar i bankernas utlåning, värdepapper sport]ölj
och inlåning 1950—1957. Mkr.

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

84 spar-banker

Postspar-

banken

Post-

giro

Central-kassor för
jordbruks-kredit

Summa

1. Utlåning till allmänheten.

1950 ......

..... +95

+ 1 059

+ 387

+ 89

+ 27

+ 56

+ 1 713

1951 ......

..... +44

+ 1 097

+ 226

+ 190

+ 198

+ 33

+ 1 788

1952 ......

..... +66

— 319

+425

+ 392

+ 233

+ 47

+ 844

1953 ......

..... +10

— 16

+ 450

+ 300

+ 44

+ 80

+ 868

1954 ......

..... —288

+ 1 259

+472

+ 160

— 1

+ 87

+ 1 689

1955 ......

..... — 13

— 525

+369

+ 371

+ 87

+ 61

+ 350

1958 ......

..... — 4

+ 108

+473

+ 82

+ 10

+ 34

+ 703

1957 ......

..... — 10

+ 132

+ 603

+ 77

+ 23

+ 71

+ 896

2. Skattkammarväxlar och svenska obligationer.

1950 ......

..... +285

— 79

— 17

+ 8

+ 69

+ 1

+ 267

1951 ......

..... —372

+ 754

— 41

— 79

— 51

+ 2

+ 213

1952 ......

..... — 71

— 7

+ 31

— 52

—156

+ 10

— 245

1953 ......

..... — 78

+ 1480

+ 24

— 86

+ 123

+ 5

+ 1468

1954 ......

..... +365

— 219

+ 29

— 41

+ 13

+ 15

+ 162

1955 ......

..... +544

— 55

+ 55

— 76

—229

+ 8

+ 247

1956 ......

..... +425

+ 252

+ 86

+ 94

— 21

+ 31

+ 867

1957 ......

..... +158

+ 1 090

+ 72

+ 157

+ 232

+ 7

+ 1 716

3. Summa utlåning och värdepappersportf ölj.

1950 ......

..... +380

+ 980

+370

+ 96

+ 96

+ 57

+ 1 979

1951 ......

..... —328

+ 1 851

+ 185

+ 111

+ 147

+ 35

+ 2 001

1952 ......

..... — 5

— 326

+456

+340

+ 77

+ 57

+ 599

1953 ......

..... — 68

+ 1 464

+ 474

+ 214

+ 167

+ 85

+ 2 336

1954 ......

..... +77

+ 1 040

+501

+ 119

+ 12

+ 102

+ 1 851

1955 ......

..... +531

— 580

+424

+ 295

—142

+ 69

+ 597

1956 ......

..... +421

+ 360

+ 559

+ 176

— 11

+ 65

+ 1 570

1957 .....

..... +148

+ 1 219

+ 675

+ 234

+ 255

+ 78

+ 2 609

4.

Inlåning.

1950 ......

..... +100

+ 680

+ 286

+ 73

+ 105

+ 42

+ 1 286

1951 ......

..... —105

+ 1 661

+ 256

+ 144

+ 153

+ 52

+ 2 161

1952 ......

..... —124

— 475

+469

+ 307

+ 145

+ 107

+ 429

1953 ......

..... — 38

+ 1 652

+456

+ 204

+ 102

+ 62

+ 2 438

1954 ......

..... —105

+ 1 035

+ 441

+ 154

+ 103

+ 89

+ 1 717

1955 ......

..... — 7

— 321

+ 448

+ 160

— 48

+ 77

+ 309

1950 ......

..... +57

+ 507

+ 577

+ 210

+ 116

+ 76

+ 1 543

1957 ......

...... +38

+ 1 056

+ 709

+ 270

+ 105

+ 85

+ 2 263

Anm. Alla förändringar har av statistiska skäl beräknats per november resp. år och avser bokförda
värden.

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Bankernas kreditgivning mot värdepapper, inkluderande framför allt
skattkammarväxlar samt stats- och hypoteksobligationer, har visat en omvänd
utveckling. Den var under 1954 och 1955 av begränsad omfattning
men steg under 1956 och 1957 mycket starkt. Den uppgick under sistnämnda
år till drygt 1 700 mkr.

Affärsbankerna dominerar den nu berörda utvecklingen. Till följd av
ingripandena på kreditmarknaden har deras kreditgivning efter 1954 företett
en starkt markerad förskjutning från vanlig långivning till förvärv av
värdepapper. För att få en uppfattning om den totala kreditgivningen
måste man därför ta hänsyn till båda dessa kreditformer. Det framgår sålunda
av tabell 4 att sammanlagda beloppet av affärsbankernas utlåning
till allmänheten och värdepappersförvärv efter en minskning under år 1955
— som dock överdrives av att en förändring ägt rum i den statistiska redovisningen
— sedermera på nytt ökat och under 1957 t. o. m. överstigit
siffran för 1954.

För samtliga banker har ökningen i den totala kreditgivningen under
år 1957 uppgått till över 2 600 mkr och har därmed nått en nivå, som
betydligt överstiger den dittills högsta nivån under 1950-talet, som låg vid
drygt 2 300 mkr.

Svängningarna i den totala kreditgivningen återspeglas nära i de totala
inlåningsförändringarna. Detta är ett självklart förhållande, eftersom utlåningen
från banksystemet kan sägas skapa inlåningen. De differenser mellan
dessa faktorer, som tabell 4 visar, motsvaras i den mån de inte beror
på statistiska bristfälligheter och på att här endast en del av bankernas
totala rörelse redovisats av ökningen i den utelöpande sedelstocken.

Betalningsbalansen.

Enligt de nationalbudgetberäkningar, som gjorts i samband med statsverkspropositionen,
ökade exporten under 1957 med närmare 11 % jämfört
med 1956. Ca 9 % kan hänföras till en volymmässig uppgång och
resterande ca 2 % till en genomsnittlig prisökning.

Importen beräknas ha ökat med ca 10 %, varav ca 7 % faller på volymuppgång
och ca 3 % på prismässiga ökningar. Bytesförhållandet med utlandet
har sålunda något försämrats under 1957.

På basis av dessa uppskattningar har i följande tablå sammanställts en
preliminär betalningsbalans för 1957. I tablån har för jämförelse de båda
närmast föregående årens balanser medtagits.

Handelsbalansens saldo under 1957 torde sålunda komma att visa ett
ungefär lika stort underskott som under 1955 och 1956. Genom att det s. k.
sjöfartsnettot förutses bli betydligt större under 1957 synes emellertid
bytesbalansens saldo komma att stiga från ca — 125 mkr till ± 0 mkr.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 195S 17

Betalningsbalansen 1955—1957. Mkr.

1955 1956 1957

Prel.

Export f. o. b.............

8 933

+ 10 067

+ 11 200

Import c. i. f.............

—

10 337

—

11 434

—

12 600

Handelsbalansens saldo . ..

—

1 404

—

1 367

—

1 400

Sjöfartsnetto ............

■ +

1 025

+

1 215

+

1 400

övr. löp. betaln. (netto) . . .

. —

35

+

25

±

0

Bytesbalansens saldo .....

. —

414

—

127

+

0

Kapitaltransakt. (netto) ...
Teoretisk förändring av

• +

1

—

113

—

25

valutareserven .........

Verklig förändring av

413

—

240

—

25

valutareserven ........

•• +

38

+

214

_L

\

73

»Förskjutningspost» ......

•• +

451

+

454

+

98

Sjöfartsnettot. Under 1957 vände den under de senare åren allt gynnsammare
sjöf artskonjunkturen. Fraktsatserna reducerades och fartygsuppläggningarna
ökade. Kommerskollegii fraktindex för trampfrakter var

1 december 1957 ca 41 % och för tankfrakter ca 84 % lägre än ett år tidigare.
Jämföres de genomsnittliga indexsiffrorna för 1957 och 1956 blir nedgången
ca 21 % för trampfrakterna och ca 33 % för tankfrakterna. Under
november och december 1956 låg fraktsatserna på en exceptionellt hög nivå
som en följd av Suez-krisen. Den 1 januari 1958 var på grund av fraktbrist
50 svenska fartyg om tillsammans 78 627 bruttoton upplagda, att
jämföras med 15 fartyg om tillsammans 30 946 bruttoton motsvarande tid
1957.

Trots nedgången i fraktsatserna förutses det s. k. sjöfartsnettot komma
att ökas från 1 215 mkr under 1956 till preliminärt 1 400 mkr för 1957.
Anledningen till att den svenska handelsflottans intäkter icke i högre grad
påverkades av fraktnedgången är i huvudsak att söka i det förhållandet, att
endast en mindre del av handelsflottan går i s. k. lösfart. Huvudparten är
kontrakterad på i allmänhet 1—5 år och beröres därför ej omedelbart av
förändringar i fraktsatserna. För 1958 torde däremot få räknas med en
nedgång av sjöfartsnettot, eftersom rederiernas fraktinkomster kan väntas
minska utan att kostnaderna reduceras i motsvarande grad.

Övriga löpande betalningar, som bl. a. omfattar turism, provisioner, försäkringar,
räntor och utdelningar m. m., beräknas under 1957 ha balanserat
mot att ha givit ett överskott under 1956 om 25 mkr.

Kapitaltransaktioner. De statliga kapitaltransaktionerna med utlandet
jämte värdepappershandeln enligt Bank- och fondinspektionens statistik
beräknas ha lett till ett valutautflöde om ca 25 mkr. Detta får huvudsak 2

— Biliang Ull riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 1

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

ligen tillskrivas å sid. 22 omnämnda transaktioner med I. B. R. D. samt en
utbetalning om ca 10 mkr till Jugoslavien enligt den s. k. YVashingtonöverenskommelsen
av år 1946.

Förskjutning sposten. Vid de undersökningar, som vidtogs inom riksbanken
i början av 1957 av den s.k. »förskjutningsposten» under 1955 och
1956 (se Riksbankens Årsbok 1956 sid. 36), kunde konstateras att nettot
av in- och utgående förskottsbetalningar för fartyg, flygplan och vapen tillsammans
med nettot av de privata kapitalbetalningarna (exkl. värdepappershandeln)
motsvarade ett valutainflöde om ca 225—250 mkr under
1956 medan en motsvarande sammanställning av dessa betalningar för
1955 visar att desamma i stort sett tog ut varandra.

Under 1957 har, som framgår av tabellen över betalningsbalansen på sid.
17, uppstått en »förskjutningspost» av betydligt mindre storlek. De privata
kapitaltransaktionerna (exkl. värdepappershandeln) torde visserligen komma
att ge ett valutatillskott om 50—75 mkr under 1957, men detta valutatillskott
synes komma att i det närmaste uppvägas av en negativ förskjutning
mellan fartygsleveranser och fartygsbetalningar. Den från dessa
transaktioner rensade »förskjutningsposten» skulle sålunda ha sjunkit
ytterligare — från ca + 450 mkr 1955 till ca -f 200 mkr 1956 och vidare
till ca + 100 mkr 1957. Att förskjutningsposten under 1957 blivit mera
begränsad kan ha orsakats av att det allt kärvare ekonomiska klimatet i
många länder medfört att en större del av export- och import finansieringen
skett på den svenska marknaden. På grund av marknadens förväntningar
om en appreciering av D-mark under sommaren och förhösten 1957 uppkom
därutöver en temporär ökning i valutautflödet från Sverige till Västtyskland.

Riksbankens utrikesi-örelse.

Sveriges totala valutareserv steg under 12-månadersperioden november
1956—november 1957 med 119 mkr till 2 755 mkr. Under motsvarande
period ett år tidigare ökade den totala valutareserven med 71 mkr. Ökningen
om 119 mkr föll helt på affärsbankernas (AB) avista nettoställning
gentemot utlandet, som förbättrades med 171 mkr till en nettofordran
om 399 mkr per november 1957. Riksbankens (RB) guld- och valutareserv
sjönk däremot med 52 mkr till 2 356 mkr.

För december månad 1957 föreligger definitiva siffror endast för riksbankens
reserv, vilken under månaden steg med 4 mkr till 2 360 mkr vid
årsskiftet 1957/58. Detta innebär att riksbankens guld- och valutareserv
under hela 1957 minskade med 87 mkr mot en ökning under 1956 om
18 mkr.

Affärsbankernas avista nettoställning gentemot utlandet förbättrades
under december 1956 med 89 mkr. Under december 1957 kan affärsbankernas
valutareserv preliminärt beräknas ha ökat med 79 mkr till en

Tabell o. Valutareservens jörändringar 1954—1957. Mkr.

Månad

1954

1955

1956

1957

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Januari ..................

+

18

+

1

+

18

—

65

+

102

4 37

—

65

4

107

4

42

—

44

4

3

—

41

[ Februari .................

—

93

0

—

93

—

67

+

69

4 2

—

1

—

76

—

77

—

55

—

20

—

75

Mars ....................

—

90

—

57

—

148

—

50

—

73

— 122

—

19

—

33

—

52

4-

114

—

133

—

19

April ....................

+

29

—

119

—

89

—

99

—

101

— 200

—

30

—

144

—

174

—

61

—

31

—

92

Maj .....................

4

11

+

33

4

44

+

15

+

9

4 24

—

90

—

37

—

128

4

7

4-

43

4

50

j Juni .....................

—

9

+

13

+

4

+

72

—

4

4 68

4

24

4

85

4

109

4

58

—

44

4-

14

! Juli .....................

—

26

+

55

29

+

85

+

44

4 130

4

18

4

156

4

174

4

36

4

37

4

73

j Augusti ..................

+

28

+

43

+

71

+

45

—

8

-t- 36

—

18

4

75

4

56

-

56

4

19

—

37

September ...............

+

80

+

46

+

126

+

41

+

3

4 44

4

65

—

16

4

50

—

53

4

123

4

69

Oktober..................

+

6

—

21

—

15

+

39

—

4

4 35

4

15

4

60

4

74

4

31

4

8

4

38

November................

—

28

+

26

—

2

—

57

4

57

— 1

4

79

—

70

4

10

—

68

4

78

4

10

December ................

—

72

+

15

—

57

—

4

—

11

— 14

4

39

4

89

4

128

4

4

4

79

4

83

Kvartal

i......................

—

165

—

57

—

222

—

181

4-

98

- 83

—

84

—

2

—

86

4

15

—

150

—

134

2

4

31

—

72

—

41

—

12

—

96

— 108

—

96

—

96

—

193

4

4

—

32

—

29

3 ......................

+

82

+

144

+

226

4-

170

4

39

4 209

-1-

65

4

215

4

280

—

73

+

178

4

105

1 ......................

—

95

4

21

—

74

—

22

4-

42

4 20

4

132

4

79

4

213

—

33

4

165

4

131

Summa

_

147

+

36

—

in

—

44

4

82

4 38

4

18

4

196

4

214

—

87

4

160

4

73

Behållning

december...............

2 474

39

2 513

2 430

121

2 551

2 448

317

2 765

2

360

478

2 838

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

nettofordran om 478 mkr. Detta innebär att den totala valutareservens
preliminära ökning under 1957 blir 73 mkr mot 214 mkr under 1956.
Valutareservens utveckling varje månad sedan 1954 framgår av tabell 5.

Valutareservens sammansättning publiceras per varje kvartalsskifte.
Senast tillgängliga kvartalsuppgifter hänför sig till september 1957. Förändringarna
sedan september 1955 samt ställningen i september 1957 framgår
av följande tablå (mkr).

Förändring

Ställning

september 1955 —
september 1956

september 1956 —
september 1957

september 1957

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Guld ....................

— 6

—

— 6

— 145

_

— 145

1214

_

1214

Dollar ...................

+ 170

+ 74

+ 244

+ 317

+ 28

+ 345

1205

210

1415

EPU-valutor1) ............

— 141

+ 44

— 97

— 183

+ 72

— in

25

124

149

Övriga valutor ...........

— 160

-I- 40

— 120

+ 91

— 25

+ 66

— 50

— 21

— 71

S:a guld och valutor ......

— 137

+ 158

+ 21

+ 79

+ 75

+ 155

2 394

313

2 707

b Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels
kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna länderna
samt dessas valutaområden.

Riksbanken upphörde att notera kanadensiska dollar och finska valutamark
fr. o. m. den 2 januari 1957 samt brasilianska cruzeiros fr. o. in. den
1 juli 1957.

Med verkan fr. o.m. den 12 augusti 1957 genomförde den franska regeringen
en de facto-devalvering av den franska francen genom införande av
ett 20-procentigt kurstillägg på utländska valutor. I anledning härav fastställde
riksbanken den 13 augusti 1957 som nya marginalkurser för franska
francs en köpkurs om 1,222513 och en säljkurs om 1,24009 kronor för 100
francs.

Från och med den 2 januari 1957 anslöt sig Österrike till det europeiska
arbitragesystemet (jämför fullmäktiges berättelse till bankoutskottet för
1953 sid. 15) beträffande valutatransaktioner såväl avista som på termin.
I samband härmed fastställde riksbanken som marginalkurser för österrikiska
schilling en köpkurs om 19,7483 och eu säljkurs om 20,0407 kronor
för 100 schilling. Differensen mellan de av valutabankerna i handeln med
allmänheten tillämpade köp- och säljkurserna uppgår till högst 8 öre.

Genom överenskommelse mellan å ena sidan de till det europeiska
arbitragesystemet anslutna länderna samt å andra sidan Argentina har
bankerna i sistnämnda land beretts möjlighet att fr. o. m. den 2 december
1957 med bankerna i de till systemet anslutna länderna avsluta multilaterala
terminstransaktioner i dessa länders valutor. Dylika transaktioner i

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

21

DM respektive med bankerna i Förbundsrepubliken Tyskland är dock tillsvidare
undantagna.

Fullmäktige i riksbanken fattade i början av december 1957 ett principbeslut
om en utökning av antalet länder för vilka transferabla allmänna
konton får föras av valutabankema. Valutastyrelsen har sedermera utfärdat
närmare tillämpningsföreskrifter, vilka trätt i kraft den 1 januari 1958.
Beslutet omfattar därmed samtliga länder utanför dollarområdet med
undantag för dels de länder med vilka överenskommits om bilateral reglering
av betalningsutbytet, d. v. s. Bulgarien, Polen, Spanien, Sovjetunionen,
Tjeckoslovakien och Ungern, dels även Brasilien, Tyska Östzonen,
Rumänien och tillsvidare Grekland, Portugal och Turkiet. Transferabiliteten
innebär för kontoinnehavarna, att behållningar på kontona kunna
överföras till vilket som helst annat konto i kronor hos valutabankerna än
konvertibelt konto, d. v. s. konto som föres för någon som är bosatt i dollarområdet,
samt även omläggas i vilken som helst annan utländsk valuta
än dollarområdesvaluta och fria schweizerfrancs.

Transferabla allmänna konton har hittills fått föras för kontoinnehavare
i dels EPU-länder tillhörande det europeiska arbitragesystemet och dels
Argentina, Folkrepubliken Kina, Japan, Paraguay och Uruguay. Enligt
tidigare träffad överenskommelse ingår Jugoslavien fr. o. m. den 1 januari
1958 i sistnämnda grupp. Betalningstrafiken mellan Sverige å ena sidan
och bl. a. Finland å andra sidan har dessutom redan tidigare i praktiken
varit av multilateral karaktär.

Valutatilldelningen för turistresor till länderna utanför dollarområdet har
höjts från 3 000 till 5 000 kronor och till länderna inom dollarområdet från
1 500 till 2 500 kronor per person och år. För turistresor till de nordiska
länderna samt Storbritannien och övriga länder inom sterlingområdet är
valutatilldelningen alltjämt obegränsad. Gränsen för resandes in- och utförsel
av svenska sedlar och mynt har höjts från 300 kronor till 1 000 kronor.
Sedlarna får dock ej ha högre valör än 100 kronor. Gränsen för skyldighet
att avlämna införsel- och utförseldeklaration har vidare höjts från 2 500
till 5 000 kronor.

Vid Sveriges inträde i Internationella återuppbyggnadsbanken (IBRD)
1951 beslöts att Sveriges andel i bankens grundfond skulle uppgå till 100
milj. dollar. Vid inträdet inbetalades enligt stadgarna 20 % av det tecknade
beloppet, varav 2 % i dollar och återstående 18 % i svenska kronor. Resterande
80 % skall endast kunna infordras för den händelse banken nödgas
anskaffa medel för att infria ställda garantier eller för betalningar å lån
upptagna av banken. Banken äger ej utan vederbörande medlemsstats tillstånd
utlåna det i medlemsstatens valuta inbetalade beloppet av det tecknade
andelskapitalet.

I enlighet med dessa bestämmelser insattes för bankens räkning å ett
konto i riksbanken motvärdet i svenska kronor till 18 milj. dollar d.v. s.

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

93 mkr. Sedan 1951 har Sverige vid ett flertal tillfällen givit sitt medgivande
till banken att utlåna delar av det i svenska kronor inbetalade beloppet.
Salunda hade bankens fordran i riksbanken vid utgången av 1956
nedgått till 75 mkr. Under 1957 har Sverige ytterligare liberaliserat sin
politik gentemot banken genom beslut att successivt friställa hela ovannämnda
18 %. Under 1957 har bankens fordran nedgått med 44 mkr till
31 mkr. Närmare hälften av det utbetalade beloppet faller på november
månad med drygt 21 mkr.

Den s. k. EPU-överenskommelsen har under året förlängts till och med
30 juni 1958 på i stort sett oförändrade villkor. Sveriges kumulativa avräkningsöverskott,
som vid årsskiftet 1956/57 uppgick till 197 mkr, steg
under 1957 till 234 mkr. Beloppen avser ställningen efter avräkningarna för
november åren 1956 och 1957, vilka bokförts i mitten av december resp.
år. Vid årsskiftet 1957/58 motsvarade det kumulativa avräkningsöverskottet
ca 7 % av Sveriges kvot inom unionen mot ca 6 % vid årsskiftet
1956/57.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958 23

Riksbankens bokslut

Å sidorna 24—30 har intagits riksbankens bokslut för år 1957.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1957 har guldbehållningen i
likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris. De utländska valutorna upptages i princip till en medelkurs
mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkursema. Skillnaden mellan
det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser
vid handeln med valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska
obligationer per den 31 december 1957 krediterats vinst- och förlustkontot.
Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig
på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under år 1957 har uppgått till ett belopp av
45 266 599 kronor 21 öre.

24

Bctnkoutskottets memorial nr 1 år 1958

Utgående

1956

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning .......................

586164 016

87

483 182 669

82

Övervärde å guld .........................

789 735 470

92

650 989 281

06

1 134171 950

88

(1 375 899 487

79;

Utländska statspapper .....................

803 047 827

—

882 180111

60

Utrikes växlar ......................

69 975 151

56

93 058 311

62

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp .....................

198 638 566

79

250 952 740

85

Utländska sedlar .............

736 298

39

669 866

72

1 226 861 030

79

(1 072 397 843

74;

Skattkammarväxlar ...............

2 350 000 000

—

3 230 000 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

2 039 688 833

—

1 820 102 297

_

5 050 102 297

(4 389 688 833

-)

Diskonterade växlar ............

13194 807

40

5176 280

38

Hypotekslån ...............

7 497 319

86

83 652 463

94

Avbetalningslån ...........

52 939 788

23

53 530 939

78

142 359 684

10

(73 631 915

49)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel ...............

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ................

22 752 529

41

24 716 601

15

Inhemska bankers checker, postremissväxlar

m. m....................

15 953 755

60

16 899 247

20

Övriga tillgångar ...............

46 123 606

50

103 157 193

68

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

517 321 000

—

517 321 000

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

-

103 464 200

Summa |

7 624 001 014)71 |

|

|

8 325 821 047

98

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

25

balansräkning

1956

1

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar .........................

5 597 902 381

—

5 839 816 386

—

Utelöpande postremissväxlar ...............

4 047 375

43

2 757 998

69

Checkräkning (statliga myndigheter) ........

260 239 205

14

273 494 601

91

» (bankaktiebolag) .............

241132 580

08

136 324 407

52

» (andra insättare) .............

3 010 729

87

4 972 527

01

414 791 536

44

(504 382 515

09)

Depositions- och kapitalräkning ............

475 906

56

475 906

56

Statens budgetutjämningsfonds medel ......

356 422 719

58

539 976 984

95

Särskilda pensioneringsfonden ..............

—

—

275 000 000

—

Investeringskontomedel ....................

64 042 522

25

56 711 722

18

Skogskontomedel .........................

20 519 056

42

15 912 590

89

Medel å konton för investering i skogsbruk

och rörelse .............................

77 911084

57

156 331 869 19

1 044 409 073

77

(519 371 289

38)

Kursdifferenskonto ........................

356 001 293

49

373 401181

82

Övriga skulder ............................

5 976 721

71

43 590 005

94

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond ......................

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder ............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel

från föregående år ......................

877 621

22

744 354

87

vinst för året...........................

30 866 733

65

45 266 599

21

187 778 797

26

(173 512 198

05)

Internationella valutafonden................

387 942 625

42

387 921 271

92

Internationella återuppbyggnadsbanken......

74 864 615

14

31 354 796

14

Summa

7 624 001 014

71

| 8 325 821047 98

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vinst- och

19 5 6

1

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Räntor å inlåningsräkningar................

2 528 793

42

2 229 290

93

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

75179

36

79 315

86

suppleanter för dem ....................

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

138 135

139 923

81

för dem ................................

—

—

7 680

—

213 314

36

226 919

67

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, felräkningspenningar1,

4 159 105

73

5 363 780

11

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.

1 429 721

20

2 026 144

64

Arvode till ombudsmannen i Malmö........

3 600

—

3 600

—

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

1 332 359

80

1 505 181

82

Övertidsersättning, m. m...................

49149

81

48 656

44

2 814 830

81

3 583 582

90

Arvoden och särskilda ersättningar, m.m.

Arvoden enligt 35 och 36 §§ avlöningsregle-

11200

—

11 200

—

Personliga lönetillägg ......................

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-

—

1056

87

reglementet ............................

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

14 921

03

14 562

85

ningsreglementet ........................

11095

—

3 480

—

37 216

03

30 299

72

Rörligt tillägg

1 678 027

38

904 942

15

10 109 524

55

(8 902 494

31

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner ..........................

1 067 893

30

1 084 259

72

Familjepensioner ..........................

374 204

16

367 735

53

Diverse pensioner och understöd............

12 252

97

13 534

90

Rörligt tillägg ............................

1 043 947

92

1 103 490

25

(2 498 298135)

2 569 020

40

(13 929 586 08)

Transport

14 907 835

88

1 Felräkningspenningar utgöra för 1956 kr. 617: 55.

» » » 1957 » 676:03.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

27

förlusträkning

1956

1

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

638 086

12

439 622

42

888 209

06

785 712

—

2 523 291

64

2 711567

93

2 483

42

2 911

35

3 939 813

70

(4 052 070

24)

28 675 648

44

38 247 964

21

17 418 361

88

23 992 548

39

53 960

59

57 195

62

8156

44

11484

13

250 410

20

263 945

88

495 385

55

334 603

50

319 128

—

313 098

-

217 787

50

208 033

_

—

—

525 210

—

346 359

56

365 764

73

5 714

88

3 419

48

55 565

90

53 701

78

26 129 004

51

(19 170 830

50)

51 898 549 18

1

68 316 782

42

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

Räntor & hypotekslån m. m................

Räntor å avbetalningslån ..................

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar ...................

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

Inkomst av svenska statspapper och obligationer,
efter nedskrivningar ..............

Provisioner m. m..........................

Courtage å obligationer ....................

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..
Ersättning för förvaltning av statens bosätt ningslånefond

...........................

Ersättning för förvaltning av statens egna hemslånefond

m. fl. fonder ...............

Köpeskilling för försålda fastigheter1 ........

Inkomster av fastigheter ..................

Kassaöverskott ...........................

Diverse ..................................

Jfr § 26 i berättelsen.

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vinst- och

1956

1 9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

i

Förvaltningsutgifter, m. m.

(13 929 586

08)

Transp<

Drt

14 907 835

88

Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter

444 570

22

570111

76

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

126157

31

128 566

41

Kontorshyror .............................

46 086

52

96134

66

Rengöring inom fastigheterna ..............

208 438

39

222 998

54

Värme och belysning ......................

253 368

72

265 337

53

Inventarier och deras underhåll ............

340 854

89

276 409

02

Materialier, tidningar, böcker, m. in.........

316 047

80

460 835

20

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

891516

40

819 017

20

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

106 886

10

136 045

27

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

110 632

25

111 943

04

Vissa beredskapsutgifter ...................

7 880

67

268 335

85

Övriga förvaltningsutgifter .................

262 541

07

319 793

18

Ombyggnadskostnader för Rosenbadsfilialen..

—

-

948 298

10

4 623 825

76

(3 114 980

34)

Courtage å obligationer ....................

30 832

56

22 044:16

Kassaförluster ............................

8 572

52

7 428|14

Diverse ..................................

50 119

03

89 049 27

118 521

57

(89 524

11)

Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............

1 400 000

1 600 000

Kostnader för pappersbruket1 ..............

2 497 725

—

1 800 000

—

3 400 000

_

(3 897 725

-)

Summa utgifter och förluster...............

21031815

53

23 050 183

21

Saldo vinst ............................

30 866 733

65

45 266 599

21

Summa

51 898 549

18

68 316 782|42

Jämför § 29 i berättelsen.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

29

förlusträkning

1956

1

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

/

51 898 549

18

68 316 782

42

/

Summa

51 898 54918

68 316 782

42

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1956 och
1957 års slut

1956

1957

Kronor

Kronor

Tillgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

80 347

81

155 347

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

enligt nedanstående specifikation ......................

18 323 600

—

20 451 400

—

Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................

1 800 000

—

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

47 235 280

—

46 647 040

—

Summa

67 439 227

81

69 053 787

81

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ................................

5 710 000

—

5 910 000

—

sedeltryckeriet ............................

1 200 000

—

1 500 000

—

Göteborg............................................

1 535 000

—

1 585 000

—

Malmö..............................................

425 000

—

—

—

Falun ...............................................

250 000

—

365 000

—

Gävle ...............................................

365 000

—

375 000

—

Halmstad ...........................................

410000

—

410 000

—

Härnösand ..........................................

290 000

—

290 000

—

Jönköping ...........................................

226 000

—

226 000

—

Karlstad ............................................

185 000

—

200 000

—

Kristianstad .........................................

300 000

—

300 000

—

Linköping ..........................................

307 000

—

500 000

—

Luleå ..............................................

320 000

—

387 000

—

Mariestad ..........................................

250 000

—

273 000

—

Nyköping ...........................................

518500

—

520 000

—

Uppsala ............................................

618 000

—

666 200

—

Visby ...............................................

240 000

—

240 000

—

Växjö ..............................................

481 000

—

830 000

—

Örebro ..............................................

325 000

—

325 000

—

Östersund ..........................................

220 000

—

240 000

—

Tumba:

fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder

3 256 600

—

4 313 000

—

hemmanet inkl. Lill-Tumba ........................

566 500

—

671 200

—

sedelförbränningshuset ..............................

200 000

—

200 000

—

Diverse valv ..............................

125 000

—

125 000

—

Summa

18 323 600

—

20 451400

—

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Fres 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Fres 2 500: —).
Av likviden härför har 25 % erlagts.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

31

Avbetalningslånefoiulen

Fördelningen den 31 december 1957 på riksbankens olika kontor av utestående
lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret ..................................

1 626

4 530 657

_

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1 210

4 994 732

-

Malmö .....................

1 203

6 032 858

—

Falun ......................

368

1054 919

—

Gävle ......................

665

1 685 635

-

Halmstad ...................

307

868 164

—

Härnösand ..................

784

1 956 276

—

Jönköping ..................

521

1 319 843

-

Kalmar .....................

230

595 808

—

Karlskrona ..................

248

560 553

—

Karlstad ....................

287

923 169

-

Kristianstad .................

377

1188 939

—

Linköping ..................

827

2 298 883

—

Luleå.......................

1001

2 836 306

—

Mariestad ...................

202

603 815

—

Nyköping ...................

328

984 058

—

Umeå.......................

711

1 917 166

-

Uppsala ....................

2 707

12128 678

—

Visby.......................

262

950 616

—

Vänersborg..................

202

573 335

—

Västerås ....................

492

1 421 456

-

Växjö.......................

330

1 008 639

—

Örebro......................

433

1 273 271

Östersund ...................

614

1 823163

-

Summa

15 935

53 530 940

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1957
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånef
onden.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret ..................................

11032

9 808 430

_

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

3 494

3 285 833

—

Malmö .....................

5 218

5 164 400

—

Falun ......................

1329

1 397 219

—

Gävle ......................

2 299

2 402 096

—

Halmstad ...................

823

837 681

—

Härnösand ..................

2 456

2 516 911

—

Jönköping ..................

1 786

1 669 631

—

Kalmar .....................

1202

1 255 394

—

Karlskrona..................

954

1 045 253

—

Karlstad ....................

1533

1593 815

—

Kristianstad.................

1349

1 524 334

—

Linköping ..................

2 240

2 518 406

—

Luleå.......................

2175

2 311 571

—

Mariestad...................

1517

1 605 828

—

Nyköping ...................

1310

1 325 742

—

Umeå.......................

2 020

2 189 055

—

Uppsala ....................

1 576

1 869 130

—

Visbv.......................

233

260 570

—

Vänersborg..................

1752

1 926 781

—

Västerås ....................

1 843

1 870 654

—

Växiö.......................

824

889 264

—

Örebro ......................

1 608

1 735 202

—

Östersund ...................

779

851 817

—

Summa

51352

51 855 019

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

33

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1957 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda: 3

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret ..................................

4 200

46 576 710

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1548

4 099185

—

Malmö .....................

516

2 955 004

—

Falun ......................

1575

4 848 997

—

Gävle ......................

2 734

6 697 457

—

Halmstad ...................

2197

8 797 024

-

Härnösand ..................

4 794

10 343 777

—

Jönköping ..................

965

4 101 754

—

Kalmar .....................

1380

5 037 812

—

Karlskrona..................

1509

5 819 382

—

Karlstad ....................

3 in

9 142 291

—

Kristianstad.................

3 073

12 167 803

-

Linköping ..................

1901

7 491 706

—

Luleå.......................

5199

11 769 997

—

Mariestad...................

1446

5 558 926

—

Nyköping ...................

1 648

8 130 984

—

Umeå.......................

4 097

11683 607

—

Uppsala ....................

1982

6 751 521

—

Visby.......................

1 751

4 941 672

—

Vänersborg..................

3 762

12 629 748

—

Västerås ....................

921

3 230 163

—

Växjö.......................

1820

5 949 511

—

Örebro......................

812

1 873 420

—

Östersund ...................

3 605

9 088 590

—

Summa

56 546

209 687 042

—

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 1

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Den 31 december 1957 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på
följande olika lån typer:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån .......................

18 625

95 640 183

Bostadsegnahemslån ......................

10 097

41 973 954

Uppskovslån ..........................

181

43 101

Nybyggnadslån ............................

13 215

17 197 249

Förbättringslån ..........................

4 904

9 467 870

1942 års tilläggslån ......................

2 562

3 772 592

Lån till estlandssvenskar...................

36

200 034

Premielån ........................

3 918

2 695 095

Gödselvårdslån ....................

68

17 408

Täckdikningslån ...................

941

525 725

—

Transport

54 547

171 533 209

—

Utlåning, som lielt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån .................

34

73 685

_

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån ....................

1478

24 471 775

_

Jordbruksegnahemslån..............

63

911 869

—

Bostadsegnahemslån ................

351

11 708 512

—

Uppskovslån .......................

12

6 571

—

1942 års tilläggslån ................

61

981421

—

Summa

56 546

209 687 042

—

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1957 utestående stödlån till jordbrukare fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor
på de olika kontoren sålunda:

SFS 369/1951

SFS 766/51

SFS 764/52

SFS 723/54

SFS 593/55

SFS 650/57

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Huvudkontoret ..

11

21,6

442

1 641,3

14

48,0

581

3 083,2

_

_

1 048

4 794,0

Göteborg .......

4

3,8

5

9,7

32

35,0

59

184,7

260

673,4

—

—

360

906,5

Malmö.........

—

—

106

122,3

38

101,6

429

2 528,0

146

546,6

—

—

719

3 298,5

Falun ..........

—

—

—

—

92

128,5

4

19,9

39

110,6

—

—

135

259,0

Gävle ..........

—

—

—

—

683

502,7

141

164,6

239

514,0

—

—

1063

1181,3

Halmstad ......

4

1,5

8

4,0

117

167,8

586

2 130,2

765

3 062,8

2

4,5

1 482

5 370,9

Härnösand......

—

—

—

—

503

443,7

360

466,9

287

434,7

—

—

1150

1 345,3

Jönköping ......

—

—

5

2,3

947

1 602,6

131

373,1

354

1 116,3

—

—

1437

3 094,2

Kalmar ........

—

—

53

59,8

1634

2 755,8

—

—

884

2 912,8

—

—

2 571

5 728,3

Karlskrona .....

—

—

26

15,3

292

311,9

51

91,5

356

814,5

12

23,0

737

1 256,2

Karlstad .......

4

2,6

16

19,6

296

709,7

62

164,5

394

1 595,3

—

—

772

2 491,7

Kristianstad ....

—

—

127

140,8

274

476,7

883

3 815,2

468

1 533,3

2

3,0

1 754

5 969,1

Linköping ......

—

—

71

59,4

1016

2 754,4

3

7,0

1677

7 953,3

—

—

2 767

10 774,1

Luleå ..........

—

—

23

2,1

1 595

1 520,9

6 263

7 935,0

1 465

2 059,9

—

—

9 346

11 517,9

Mariestad ......

1

0,9

33

26,4

780

1477,3

74

133,9

1 619

6 135,4

—

—

2 507

7 773,9

Nyköping ......

—

—

11

6,0

388

1108,8

23

87,0

1405

8 868,0

—

—

1827

10 069,8

Umeå ..........

—

—

—

—

2 596

2 723,6

5519

8 802,9

2 634

4 601,8

—

—

10 749

16128,2

Uppsala ........

1

0,6

6

4,9

256

810,2

22

46,4

461

2 776,8

3

31,6

749

3 670,4

Visby ..........

—

—

40

33,6

542

892,6

—

—

189

437,1

—

—

771

1 363,3

Vänersborg .....

6

5,3

22

30,0

400

692,7

236

473,0

1012

3 362,3

—

—

1 676

4 563,3

Västerås........

1

2,5

15

45,4

428

1 088,8

18

40,0

497

2 748,1

—

—

959

3 924,8

Växjö ..........

1

0,6

6

2,2

573

791,5

167

316,5

203

329,2

1

5,0

951

1 445,0

Örebro .........

—

—

17

22,4

685

1 927,4

52

136,9

306

1 580,8

—

—

1060

3 667,5

Östersund ......

—

—

—

—

734

815,5

81

111,6

73

92,1

—

888

1019,2

Summa

22

17,8

601

627,7

15 343

25 480,9

15178

28 076,7

16 314

57 342,2

20

67,0

47 478

111612,3

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Stödlån i anledning av skördeskador år 1957 (SFS 650/57)

T. o. m. den 31 december 1957 inkomna ansökningar fördelar sig till
antal och belopp på de olika kontorsområdena sålunda:

Inkomna ansökningar

Antal

Belopp

Kronor

670

4 984 400

202

713 955

52

319 565

192

960 990

159

501 546

426

1 700 000

112

217 410

234

877 536

163

698 820

no

331 585

355

2 046 602

176

759 865

597

2 805 309

555

878 992

1376

5 970 600

532

3 125 408

1 187

2 395 938

1 016

7 163 935

50

264 000

676

2 347 473

882

5 781576

114

283 040

287

1 815 200

74

175 336

10197

47119 081

Huvudkontoret ..................................

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

Malmö .....................

Falun ......................

Gävle ......................

Halmstad ...................

Härnösand ..................

Jönköping ..................

Kalmar .....................

Karlskrona..................

Karlstad ....................

Kristianstad .................

Linköping ..................

Luleå.......................

Mariestad...................

Nyköping ...................

Umeå.......................

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

Västerås ....................

Växjö.......................

Örebro......................

Östersund ...................

Summa

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

37

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1957 utestående lån från fonden fördelar sig till antal
och belopp på de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret ..................................

46

248 180

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

13

62 100

—

Malmö .....................

53

255 600

—

Falun ......................

12

81340

—

Gävle ......................

13

59 950

—

Halmstad ...................

36

172 890

—

Härnösand ..................

15

63 550

-

Jönköping ..................

39

246 900

-

Kalmar .....................

57

379 780

—

Karlskrona..................

38

221540

—

Karlstad ....................

28

162 890

—

Kristianstad.................

107

554 290

—

Linköping ..................

98

627 200

—

Luleå.......................

6

35 396

—

Mariestad...................

100

580 990

—

Nyköping ...................

47

271 720

—

Umeå.......................

32

129 250

—

Uppsala ....................

88

603 900

-

Visby.......................

35

155900

—

Vänersborg..................

31

183 300

—

Västerås ....................

14

99 500

—

Växjö.......................

30

140080

—

Örebro......................

26

153 900

—

Östersund ...................

31

113 354

—

Summa

995

5 603 500

-

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Sedan nuvarande landshövdingen Filip Kristensson avgått som fullmäktig
den 30 januari samt vice ordföranden, deputeraden David Hall avlidit
den 7 februari 1957, förrättade de av riksdagens kamrar utsedda valmännen
den 26 februari 1957 val. Därvid utsågs till fullmäktige ledamoten
av riksdagens andra kammare direktören Gustaf Kollberg för återstoden
av den för herr Kristensson gällande valperioden 1955—1958 samt ledamoten
av riksdagens första kammare, partisekreteraren Gunnar Svärd för
återstoden av den för herr Hall gällande valperioden 1956—1959.

Till suppleanter utsågs samtidigt

för herr Olof Andersson ledamoten av riksdagens första kammare Emil

Ahlkvist (tidigare suppleant för herr Hall)

» » Kollberg ledamoten av riksdagens första kammare direk tören

Nils Aastrup (nyvald)

» » Svärd direktören Ragnar Sundén (tidigare suppleant

för herr Åsbrink)

» » Åsbrink ombudsmannen Otto Westling (nyvald)

Dessförinnan hade fullmäktige den 21 februari 1957 till vice ordförande
och deputerad efter herr Hall utsett herr Ragnar Persson i Vinberg, vilken
fungerat såsom deputerad sedan den 13 december 1956.

Den 26 april 1957 tillträdde herr Gösta Skoglund statsrådsämbete och
frånträdde därmed uppdraget som suppleant (för herr Ragnar Persson).

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen sedermera
förrättade den 23 maj 1957, utsågs till fullmäktige

dels herrar Ragnar Persson och Per Åsbrink för valperioden 1957—
1960 (båda omvalda),

dels ock herr Emil Ahlkvist för återstående delen av valperioden 1956—
1959 efter herr Olof Andersson, vilken avsagt sig uppdraget att vara fullmäktig.

Samtidigt utsågs till suppleanter

för herr Persson ledamoten av riksdagen andra kammare Fridolf Thapper
(nyvald)

» » Åsbrink ombudsmannen Otto Westling (omvald)

» » Ahlkvist ledamoten av riksdagens andra kammare ombudsman nen

Tore Bengtsson (nyvald).

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

39

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av
fullmäktige år 1958 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Ragnar Persson (omvald)

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald)

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart
Hammarskiöld (omvald).

Sedan landshövdingen Per Eckerberg, som av Kungl. Maj:t den 28
december 1956 förordnats till fullmäktig för tre år från och med den 1
januari 1957, på därom gjord framställning den 29 juli 1957 beviljats
entledigande från nämnda uppdrag, har Kungl. Maj:t samma dag i hans
ställe förordnat f. d. statsrådet Per Edvin Sköld att för en tid av tre år
vara fullmäktig i riksbanken.

Till bankdirektör har fullmäktige från och med den 1 juli 1957
förordnat t. f. bankdirektören Sven Joge.

§ 2.

Till ordförande i riksbankens industristyrelse efter herr
David Hall utsåg fullmäktige den 21 februari 1957 herr Ragnar Persson
för tiden till nästa fullmäktigeval.

Sedan sådant val ägt rum förlängde fullmäktige den 31 maj 1957 för
tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1958 försiggått uppdragen för herr
Persson att vara ordförande samt för bankdirektören Hjalmar Ekengren
och f. d. överdirektören Ryno Lundquist att vara ledamöter av industristyrelsen,
den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot.

Till suppleanter har samtidigt utsetts herr Kollberg för ordföranden (nyvald),
bankokommissarien Helge Borggren för herr Ekengren samt civilingenjören
Gösta Carlsson för herr Lundquist (de bada sistnämnda omvalda)
.

§ 3.

Riksbanken har från och med den 1 juli 1957 övertagit handläggningen
av valutaregleringen [se lagen den 31 maj 1957 (nr
251) om ändring av valutalagen så ock om fortsatt giltighet av samma lag
samt kungörelsen den 31 maj 1957 (nr 252) om upphävande av instruktionen
den 25 februari 1940 (nr 125) för valutakontoret, m.m.].

Med stöd av 6 a § i förenämnda lag samt § 17 mom. 3 bankoreglcmentet
bär fullmäktige den 13 juni 1957 för tiden till dess nytt fullmäktigeval
under år 1958 ägt rum till ledamöter i valutastyrelsen utsett vice
riksbankschefen Lennart Hammarskiöld, ordförande, herr Ragnar Persson,
vice ordförande, och bankdirektören Sven Joge samt till personliga suppleanter
för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren, direktören
Nils Aastrup och bankdirektören Gunnar Åkermalm.

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Kungl. Maj:t har för tiden från och med den 1 juli 1957 till och med
den 30 juni 1960 förordnat till ledamöter i valutastyrelsen direktören L.
H. O. Sjunnesson med direktören H. O. Swedberg som suppleant, direktören
f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med bankdirektören E. G. B.
Beskow som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind med direktören P.
Prydz som suppleant samt chefen för finansdepartementets rättsavdelning
C. V. Åbjörnsson med tillförordnade expeditionschefen i nämnda departement
G. L. Eriksson som suppleant.

Fullmäktige har på förslag av valutastyrelsen godkänt instruktion för
denna styrelse. Enligt instruktionen må ärenden av löpande eller expeditionell
natur eller eljest innebärande tillämpning av fastställda riktlinjer
å styrelsens vägnar avgöras av ordföranden och den i styrelsen ingående
bankdirektören i förening. (Jfr § 17 mom. 3 banko reglementet.)

§ 4.

Till ledamöter av delegerade för riksdagens verk för år 1958 utsåg
fullmäktige den 19 december 1957 herrar Ragnar Persson och Rubbest ad
med herr Kollberg som suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 12 december 1957.

§ 6.

I samband med valutaärendenas överflyttning till riksbanken har en ny
organisationsplan fastställts för huvudkontoret. Utrednings- och
forskningsavdelningen har därvid utbytts mot en juridisk avdelning, varjämte
valutaavdelningen tillkommit. Vissa arbetsgrupper har samtidigt
erhållit ändrad benämning.

I Rosenbad har inrymts kontorscentralen med utlåningsexpeditionen
samt adressregistret och en del av bokföringskontoret, medan valutaavdelningen
beretts lokaler inom huvudkontorets byggnad å Helgeandsholmen.
När arbetena inom Rosenbad blivit slutförda — vilket beräknas ske i
början av februari 1958 — kommer även lunchserveringen för personalen
att anordnas där.

Verksamheten i Rosenbad har i stort sett organiserats som ett avdelningskontor
(se fullmäktiges i BoU:s uti. 1956: 33 intagna skrivelse).

Den personal, som vid utgången av juni 1957 var anställd hos valutakontoret,
har övertagits av riksbanken, därvid tillämpas de principer, som
angivits i fullmäktiges skrivelse till bankoutskottet den 2 maj 1957 (se
BoU:s uti. 1957: 30; jämför vidare § 25 nedan).

41

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

§ 7.

Fullmäktige har den 12 september 1957 beslutat tillsätta en kommitté,
bestående av vice riksbankschefen Lennart Hammarskiöld, ordförande,
fullmäktigeledamöterna Ragnar Persson och Svärd samt bankdirektören
Hjalmar Ekengren och bankokommissarien Sture Laurén med uppdrag att
verkställa utredning angående riksbankens avdelningskontor och den inre
organisationen vid huvudkontoret. Till sekreterare har fullmäktige utsett
bankokommissarien Å. Gustafsson. Till kommittén har överlämnats vissa
framställningar från riksbankens personalorganisationer om höjd lönegradsplacering
för ett relativt stort antal tjänster i banken, m. m.

Kommittén har hittills hållit sex sammanträden, därav två i samband
med besök vid avdelningskontoren i Göteborg och Örebro.

§ 8.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil
samt tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Argentina, Belgien,
Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Japan, Jugoslavien,
Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Sovjetunionen, Spanien,
Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland,
Ungern, Uruguay samt Österrike, å andra sidan, träffade betalningsöverenskommel
serna.

§ 9.

För handläggning av ärenden rörande lånegaranti för s.k. industrig
a r a n t i 1 å n, vilka utlämnas enligt Kungl. kungörelsen den 4 juni 1954
(nr 409), är av riksbankens kontor numera endast huvudkontoret lokalorgan.
Kontoren i Malmö, Jönköping, Uppsala och Västerås har nämligen
under året upphört att vara lokalorgan.

§ 10.

Vid utgången av år 1957 kvarstod i riksbanken å in vesteringskonto
för skog ett belopp av omkring 56,7 mkr, insatt jämlikt lagen
nr 783/1951 om investeringskonto för skog.

Å särskilda skogskonton, som avses i Kungl. förordning nr 142/
1954, innestod i riksbanken vid samma tidpunkt i runt tal 16 mkr. Riksbanken
tillämpar sedan den 1 augusti 1957 en räntesats av 5% för medel
insatta å skogskonto (dessförinnan sedan den 1 december 1956 4 Vé %)•

§ 11.

Vid utgången av år 1957 innestod i riksbanken medel, som insatts jämlikt
Kungl. förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder
för konjunkturutjämning sammanlagt ca 156 mkr,

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

clärav omkring 139 in kr avsåg investeringsfonder för rörelse och omkring
17 mkr investeringsfonder för skogsbruk.

§ 12.

På kontot statens budgetutjämningsfonds medel innestod
i riksbanken vid utgången av år 1957 ett belopp av omkring 540 mkr.
I detta belopp ingår cirka 190 mkr avseende avkastning under budgetåren
1955/56 och 1956/57 av staten tillhöriga aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag.

§ 13.

Sedan riksdagen för budgetåret 1956/57 anvisat ett anslag å 275 mkr
till fondering för framtida pensionsändamål, har nämnda
belopp jämlikt Ivungl. brev den 1 juni 1956 insatts på särskilt konto i
riksbanken under mars och maj 1957. Efter det att riksdagen även för
budgetåret 1957/58 anvisat ett anslag å 275 mkr till samma ändamål (jfr
statsutsk. uti. 1957 nr 129 och Rskr. nr 319) har Kungl. Maj:t genom
brev till pensionsstyrelsen den 27 juni 1957 ställt anslaget till förfogande
för överföring till fonden med 100 mkr i mars och 175 mkr i maj 1958.

§ 14.

Jämlikt beslut av fullmäktige den 10 juli 1957 utgör riksbankens officiella
diskonto för växlar på högst 3 månader från och med påföljande dag
lägst 5 %, vilket innebär en höjning av dessförinnan gällande diskonto
med 1 %.

I anslutning härtill har andra riksbankens utlåningsräntor höjts (jfr
fullm. prot. d. 18 juli 1957, § 5).

§ 15.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr,
utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången
av år 1957 sammanlagt 53 530 940 kronor. Däri ingår ett belopp
om 30 190 172 kronor, vilket utlämnats såsom garantilån enligt kungörelsen
den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den
som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen den 30
april 1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som
genomgått polisskola samt kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående
studielån med statlig kreditgaranti. Antalet garantilån utgjorde vid samma
tidpunkt 4 646 — därav vid huvudkontoret 613 och vid avdelningskontoren
4 033 — vilket innebär en ökning under året med 257. I övrigt har
avbetalningslånens antal nedgått under året (med 2 007).

Räntan å lån från fonden har från och med den 11 juli 1957 utgjort
6 Vi %, tidigare 5 % %; för garantilån utgör dock räntan från och med den

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

43

1 augusti 1957 5 % % jämlikt Ivungl. kungörelse den 29 juli 1957, nr 486
(dessförinnan 4 % %).

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika
kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 31.

§ 16.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen
hittills såsom kapital anvisat sammanlagt 61 100 400 kronor, varav 56 mkr
överlämnats till riksbanken, utgjorde utlåningen vid utgången av sistlidna
år 51 855 019 kronor, innebärande en minskning sedan föregående årsskifte
av 896 132 kronor.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp
hänvisas till sammanställningen å sid. 32. Under år 1957 har antalet utestående
lån nedgått med 831. Räntan å lån från fonden utgör under innevarande
budgetår oförändrat 4 %.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1957 har utlämnats
lån till ett belopp av sammanlagt 274 466 157 kronor, varav efterskänkts
eller avskrivits ett belopp av sammanlagt 2 685 213 kronor, motsvarande
omkring 1 % av hittills utlämnade medel.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1956/57 har
riksbanken uppburit 313 098 kronor.

§ 17.

Sedan Ivungl. Maj:t den 15 februari 1957 på framställning av riksbankens
direktion beslutat, att fem nödlidande skyddsrumslån å sammanlagt
8 264 kronor 68 öre jämte ränta skulle avskrivas samt ett då
kvarstående skyddsrumslån övergått till hypotekslån, har fonden slutredovisats
per utgången av år 1957.

§ 18.

Utlåningen från fonden för hantverks- och småindustri
k r e d i t, vars kapital utgör 998 250 kronor, uppgick vid utgången
av år 1957 till följande belopp, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd
lånesumma kr.

Falun ............

........ 17

79 100

—

Jönköping ........

........ 1

1 500

—

Kalmar ..........

........ 1

2 500

—

Linköping ........

........ 17

178 700

—

Uppsala ..........

........ 27

160 835

—

Vänersborg .......

........ 11

111 480

—

Summa 74

534 115

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vid utgången av år 1956 utestod 82 lån å ett sammanlagt belopp av
624 840 kronor. En minskning i utlåningen från fonden med omkring 90 000
kronor har sålunda inträtt under sistlidna år.

Räntan å lån från fonden utgör oförändrat 4 % %.

§ 19.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna
lånen fördelade sig per den 31 december 1957 å de olika kontoren
på sätt närmare framgår av sammanställningar å sid. 33 och 34.
Antalet förvaltade lån har under år 1957 nedgått från 59 438 till 56 546
och det utestående lånebeloppet har under samma tid minskats från
221 581 927 kronor till 209 687 042 kronor.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1956/57 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 208 033 kronor.

Av till riksbankens förvaltning i samband med lånen överlämnade fondmedel
— vilka ej ingår i riksbankens balansräkning utan redovisas separat
— har till statsverket under år 1957 återlevererats 9 960 000 kronor. Beloppet
fördelar sig med 6 650 000 kronor å egnahemslånefonden, 2 100 000
kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden,
195 000 kronor å täckdikningslånefonden, 15 000 kronor å gödselvårdslånefonden,
30 000 kronor å arrendelånefonden samt 970 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden.

§ 20.

Vid utgången av år 1957 förvaltade riksbanken s t ö d 1 å n till jordbrukare
utgivna enligt Kungl. kungörelser nr 369/51, 766/51, 764/52,
723/54 och 593/55 till ett sammanlagt belopp av 111 545 276 kronor, innebärande
en minskning under året med 8 664 444 kronor. Rörande fördelningen
mellan riksbankens olika kontor av dessa lån hänvisas till sammanställning
å sid. 35.

Den 13 december 1957 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse (nr 650)
om stödlån till jordbrukare, som på grund av felslagen skörd 1957 lidit
väsentlig förlust och av denna anledning är i behov av ekonomiskt bistånd.
I likhet med vad som gäller beträffande 1955 års stödlån omhänderhas
låneverksamheten av lantbruksnämnderna under medverkan av riksbanken,
som har att förvalta beviljade lån. Antalet inkomna ansökningar, fördelade
å riksbankens olika kontor, framgår av sammanställning å sid. 36.

Genom brev den 20 december 1957 har Kungl. Maj:t meddelat vissa
föreskrifter angående anstånd med amorteringar, som förfallit den 31
december 1957 å stödlån till jordbrukare med anledning av 1950, 1951,
1952 och 1954 års skördeskador. Närmare bestämmelser för tillämpning
av de av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade lättnaderna i fråga om vill -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

45

koren för här avsedda stödlån har meddelats av riksbanken efter samråd
med lantbruksstyrelsen (se vidare § 21).

§ 21.

Den jämlikt beslut av 1956 års riksdag inrättade, av riksbanken förvaltade
fonden för supplementär jordbrukskredit utgjorde
ursprungligen och till utgången av november 1957 50 mkr. Enligt
Kungl. brev den 13 december 1957 har därav på grund av beslut av samma
års riksdag (prop. nr 184, JU:s uti. nr 39) ett belopp av 43,9 mkr överförts
till fonden för låneunderstöd, att stå till förfogande för utlämnande av stödlån
med anledning av 1957 års skördeskador. Efter utgången av sistlidna
november kan nyutlåning från fonden för supplementär jordbrukskredit
ske endast i den mån amorteringar inflyter på redan utgivna lån.

För lån från fonden för supplementär jordbrukskredit har jämlikt Kungl.
Maj:ts kungörelse 1956: 608 gällt att samma grunder skulle tillämpas i
fråga om säkerhet, ränta och övriga villkor som för lån i bankaktiebolag.

Vid utgången av 1957 utestodo 995 lån från fonden till ett sammanlagt
belopp av 5 603 500 kronor. Rörande lånens fördelning å de olika kontoren
hänvisas till sammanställning å sid. 37.

§ 22.

Genom lag den 31 maj 1957 (nr 249) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen
från och med den 1 juli samma år med 300 mkr till 6 300 mkr.

§ 23.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1956 torde få hänvisas
till bankoutskottets memorial nr 23 år 1957.

§ 24.

För komplettering av riksbankens mynt- och medaljsamling,
vilken förvaras och hålles tillgänglig för allmänheten i Kungl. Myntkabinettet,
har riksbanken av apotekaren fil. dr. Gustaf Bernström i Göteborg
inköpt dennes sedelsamling, omfattande 1 370 nummer, för ett pris av
75 000 kronor.

§ 25.

Riksbankens löneplansanställda personal — bortsett från personalen vid
sedeltryckeriet och pappersbruket som redovisas i § 29 — uppgick per den
31 december 1957 till följande antal (motsvarande antal vid utgången av
år 1956 angives inom parentes).

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp .......

15 1

(36)

b) » ABp .....

21 1

c) » År .......

81)

(6)

d) » Ao.......

303

(318)

därav bankpersonal ...........

182

(191)

biträdespersonal ........

65

(68)

vaktpersonal m. fl.......

56

(59)

extra ordinarie tjänstemän............

1202)

(89)

därav bankpersonal ...........

18

(17)

bankexpeditörspersonal . .

193)

(11)

biträdespersonal ........

62

(44)

vaktpersonal m. fl.......

21

(17)

aspiranter ....................

19

(25)

därav bankaspiranter .........

—

(-)

biträdesaspiranter .......

15

(19)

bankvaktmästaraspiranter

4

(6)

extra tjänstemän...................

70

(41)

Summa

5564)

(515)

) Därav 5 över stat förda tjänstemän, vilka tillika inneha lägre tjänst med lönegradsbeteckningen
Ao.

) Därutöver 31 tjänstemän, vilka tillika innelia ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats
som ordinarie tjänstemän.

. ) Därav 16 tjänstemän, vilka inneha ordinarie tjänst men som ej redovisats som ordinarie
tjänstemän.

4) Vid utgången av år 1955 uppgick motsvarande antal till 513.

I samband med att valutaärendena den 1 juli 1957 överflyttades till
riksbanken, återgick 20 löneplansanställda tjänstemän, som dessförinnan
åtnjutit tjänstledighet för tjänstgöring vid valutakontoret, till riksbanken.

Därjämte övertog riksbanken från valutakontoret 59 tjänstemän. Av
dessa har 17 erhållit extra ordinarie anställning, 26 antagits till extra
tjänstemän och 16 anställts mot manadsarvode, därav 14 pensionärer.

Vid jämförelse med förhållandena vid utgången av år 1956 bör sålunda
tas hänsyn till att i antalet löneplansanställda tjänstemän per den 31
december 1957 ingår 43 tjänstemän som tidigare tjänstgjort hos valutakontoret
och som erhållit löneplansanställning i riksbanken från och med
den 1 juli 1957.

Utöver den löneplananställda personalen finnes vid riksbanken s. k.
reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning
och i allmänhet med intermittent tjänstgöring. Av denna personal tjänstgör
i genomsnitt ca 160.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

47

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande
(jfr. BoU:s uti. nr 35:1952 resp. nr 27:1955) äger bestämma antalet kammarskri
vart jänster i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmästartjänster
i Ao 7, har för år 1957 fastställt dessa antal till 67, respektive 25.

§ 26.

Sedan riksbanken jämlikt medgivande av riksdagen försålt dels till
Malmö stad den förutvarande kontorsfastigheten därstädes för 425 000
kronor (se BoU:s uti. 1953 nr 32), dels till Botkyrka kommun ett område
av Tumba l1 för 100 210 kronor (se BoU:s uti. 1957 nr 7) har köpeskillingarna
influtit under år 1957 i samband med att köparna tillträtt fastigheterna
(jfr. sid. 27).

§ 27.

Såsom förutsatts i berättelsen till 1957 års bankoutskott (§ 24) har från
och med den 1 juli 1957 en ytterligare höjning av dessförinnan utgående
hyror vidtagits för vissa av de lägenheter, som av riksbanken uthyrts
till tjänstemän i banken.

Hyreshöjningen har begränsats till cirka 15 % av de grundhyror, som
utgick före den 1 juli 1955, och har avsett sådana lägenheter, där hyran
icke uppgått till av vederbörande hyresnämnd föreslaget belopp. Beträffande
lägenheter upplåtna till direktörer vid avdelningskontor har maximeringen
av grundhyran till 3 200 kronor för år bibehållits.

För lägenheter upplåtna till tjänstemän vid Tumba pappersbruk uttogs
oförändrade grundhyror under första halvåret 1957 i avvaktan på närmare
utredning rörande tjänstebostadsfrågan vid bruket. Sedan denna utredning
slutförts har fullmäktige den 13 juni 1957 beslutat, att samtliga
här avsedda lägenheter med undantag av en skall bibehållas som tjänstebostäder
samt fastställt de grundhyror som skall utgå för dessa lägenheter
från och med den 1 juli 1957.

Utöver grundhyra utgår generellt hyrestillägg enligt samma grunder som
på allmänna hyresmarknaden ävensom bränsletillägg.

§ 28.

Vid huvudkontoret har vissa ändrings- och reparationsarbeten
företagits eller beslutats, huvudsakligen föranledda av behovet
av ökat utrymme för utrikessekretariatet samt valutaärendenas överflyttning
till riksbanken. Utgifterna under året har uppgått till ca 33 000
kronor.

Sedan 1957 års riksdag medgivit att ett belopp av förslagsvis 170 000
kronor må tagas i anspråk för omläggning av värmesystemet inom huvudkontorets
fastighet (se BoU:s uti. 1957: 18) har ifrågavarande arbeten
igångsatts.

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Såsom omnämnts i § 6 ovan beräknas arbetena för riksbankens räkning
i Rosenbad snart vara slutförda. Kostnaden har hittills uppgått till ca
950 000 kronor. Den slutliga kostnaden kan ännu ej angivas.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll
uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.
De kontor, där kostnaderna understigit 5 000 kronor, har ej medtagits.

Kontor

Kronor

(avrundade tal)

Kostnader! avser huvudsakligen:

Göteborg . ..

5 000: —

Diverse målningsarbeten samt asfaltbe-läggning av altan.

Halmstad . ..

.. . 23 000: —

Ombyggnad av en del av yttertaket samt
insättande av ny värmepanna med olje-eldningsaggregat.

Linköping . .

... 14 000: —

Omputsning och målning av trapphus, re-paration av 60 lufter fönster samt målning
i vaktmästarens bostad.

Mariestad . .

... 51 000: —

Utbyte av 72 lufter fönster.

Nyköping . ..

9 000: —

Ombyggnad och reparation av toalettut-rymmen i kontorslokalerna.

Uppsala . . . .

... 11 000: —

Utbyte av värmepanna samt målningsar-beten i lokaler, vilka upplåtits till läns-bostadsnämnden.

Vid kontoret i Halmstad har de tidigare beslutade ombyggnads- och reparationsarbetena
i kontorslokaler och direktörsvåning slutförts för en
kostnad av sammanlagt 141 000 kronor (se § 23 i berättelsen till 1957
års riksdag). De i sagda berättelse omnämnda depåvalven vid kontoren i
Härnösand, Linköping och Luleå har färdigställts under året. Kostnaderna
har utgjort respektive ca 169 000, 156 000 och 95 000 kronor. Beslut har
vidare fattats om att inreda ett depåvalv vid kontoret i Östersund för en
beräknad kostnad av 170 000 kronor.

De av 1957 års riksdag (BoU:s uti. nr 33) medgivna ombyggnads- och
reparationsarbetena för postverkets räkning i fastigheten i Nyköping
pågår.

§ 29.

Nya kollektivavtal för arbetarpersonalen vid pappersbruket
och sedeltryckeriet har träffats för tiden 1 januari 1957—
31 januari 1959. Vidare har nytt kollektivavtal ingåtts för förmännen vid
pappersbruket, gällande åren 1957 och 1958. Dessutom har överenskommits
om de löner m. m., som skall utgå under år 1958 samt om tillämpningen
vid pappersbruket av de ändrade bestämmelserna om arbetstidens begränsning
(lag d. 16 maj 1957, nr 253).

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

49

Pappersbruket. Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket till
sedelkontoret har under år 1957 uppgått till 97,n milj. sedelenheter, mot
159,S4 milj. sedelenheter föregående år.

Försäljningen av annat papper m. m. har haft ett värde av ca 2,8 mkr,
mot ca 2,9 mkr föregående år.

Den jämlikt beslut av fullmäktige anskaffade höghastighetskvarnen (refiner)
har färdigmonterats och tagits i bruk (se § 26 i berättelsen till 1957
års riksdag). Kostnaderna har hittills uppgått till ca 147 000 kronor, vartill
kommer utgiften för drivmotor.

Fn ny torkcylinder för pappersmaskinen har anskaffats och inmonterats
till en kostnad av ca 13 000 kronor.

Vidare har beslutats inköp av en s. k. beta-komparator till en kostnad
av ca 23 000 kronor för automatisk, fortlöpande registrering av pappersvikten
vid pappersmaskinen, varjämte ca 45 000 kronor anslagits till inköp
av en ny apparat för upplösning av pappersutskott, avsedd att ersätta
en föråldrad dylik apparat.

Sedan beslut fattats om att för sedeltryckeriet anskaffa en s. k. helrotationsmaskin
(jfr. nedan), pågår inom pappersbruket utredning om de maskinanskaffningar,
som blir erforderliga för leverans av sedelpapper i rullar.
Kostnaderna härför har preliminärt uppskattats till ca 250 000 kronor
(jfr. BoU:s uti. 1957: 19).

För mekaniska verkstaden har beställts en ny svarv till en beräknad
kostnad av ca 21 000 kronor och för brukets interna transporter en lyfttruck
till ett pris av omkring 35 000 kronor.

De totala kostnaderna för anskaffande och inmontering av den av 1954
års riksdag beslutade ångpanneanläggningen har uppgått till 337 000 kronor
mot beräknade 350 000 kronor.

Modernisering och reparation av bostadssamhället har fortgått planenligt.
Sålunda har ett bostadshus, betecknat nr 24, moderniserats till en
kostnad av ca 84 000 kronor; centralvärme har inletts i bostadshus nr 58
för en kostnad av ca 24 000 kronor, varjämte oljeeldningsanordning insatts
å centralvärmeledningen i fastighet nr 66 till ett pris av omkring 5 000
kronor. Inmontering av centralvärmeledning i bostadshus nr 61 pågår till
en beräknad kostnad av ca 26 000 kronor, varjämte beslut fattats om
modernisering av bostadsfastighet nr 39 för en beräknad kostnad av omkring
29 000 kronor.

För att minska underhållskostnaden har flera uttjänta uthus rivits och
ett sådant ombyggts, allt för en kostnad av ca 14 000 kronor.

En tennisplan har anlagts inom bruksområdet till en kostnad av omkring
18 000 kronor.

Vid arrendegården Lill-Tumba har nya centralvärmeledningar samt
elspisar installerats till en beräknad kostnad av ca 16 000 kronor, varav
hittills ca 9 000 kronor utbetalats.

4 — Ilihang till riksdagens protokoll 1058. 8 samt. Nr 1

50 Bankoutskottets memojial nr 1 år 1958

Vid utgången av ar 1957 uppgick antalet anställningshavare vid bruket
till 16 tjänstemän, 6 förmän samt 69 manliga och 48 kvinnliga arbetare
(därav 6 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

Sedeltryckeriet. Under år 1957 levererade sedeltryckeriet 81,9 milj. sedelenheter
mot omkring 97,5 milj. sedelenheter nästföregående år.

Den av chefen för finansdepartementet den 23 juni 1955 tillsatta delegationen
med uppdrag bland annat att avgiva förslag till sedeltryckeriets
förläggning har ännu icke slutfört sitt uppdrag. I avvaktan härpå har
tryckeriet sökt taga i anspråk befintliga bostadslägenheter inom fastigheten,
men endast en lägenhet omfattande ca 60 kvm har hittills kunnat
frigöras och omändras till tjänstelokaler. Den sedan flera år rådande ytterst
besvärande utrymmesbristen gör sig dock alltmer kännbar. Förutom olycksfallsrisker
och övriga olägenheter för personalen har utrymmesbristen medfört
svårigheter att ytterligare rationalisera driften, vidmakthålla kontrollen
och utbilda lärlingar för vissa kvalificerade uppgifter.

Sedan 1957 års riksdag medgivit, att en helautomatisk, kombinerad
offset- och koppartrycksrotationsmaskin (en s. k. helrotationsmaskin), som
från pappersbana levererar färdigtryckta sedlar, må anskaffas för sedeltryckeriet
(se BoU:s uti. 1957: 19) har en sådan maskin beställts till ett
orderbelopp av DM 904 350, vartill kommer vissa kostnader för elektronisk
utrustning. Av orderbeloppet har 30 % erlagts som förskottslikvid under
år 1957. Maskinen är offererad för leverans under maj 1959 och är planerad
att uppsättas i granskningsavdelningens nuvarande lokal; nytt utrymme
för sistnämnda avdelning måste därför anskaffas till nämnda tidpunkt.

I utbyte mot en äldre maskin har sedeltryckeriet under 1957 inköpt en
ny enfärgsboktrycksmaskin till en nettokostnad av omkring 25 000 kronor.
I övrigt har maskiner och inventarier inköpts under året för en sammanlagd
kostnad av ca 35 000 kronor. Därjämte har omkring 50 000 kronor
erlagts som slutlikvid för under året levererade, tidigare beställda i-, mellan-
och avläggningsapparater för en av tryckeriets fyra koppartrycksrotationsmaskiner.

Arbetet med färdigställande av ny 10 000-kronorssedeI pågår.

Vid utgången av december 1957 uppgick personalen vid sedeltryckeriet
till 26 tjänstemän samt 62 manliga och 20 kvinnliga kollektivavtalsanställda
arbetare. Därtill kommer 7 tillfälligt anställda timarvodesavlönade
äldre arbetare och nattvakter, jämte städningspersonal.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor,
som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för in -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

51

dustrierna föreligger blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet
av verksamheten under året.

§ 30.

För riktigheten av de å sid. 24—30 lämnade sifferuppgifterna svarar
bankkamrerarna Axel Rosengren och Sven Sommar, vilka undertecknat,
respektive kontra signerat riksbankens bokslut.

§ 31.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1957 verkställts
av herr Ragnar Persson och vice riksbankschefen Lennart Hammarskiöld
vid kontoret i Gävle,

av herr Ragnar Persson, bankdirektören Hjalmar Ekengren och bankokommissarien
Sture Laurén vid kontoren i Mariestad och Örebro,

av herr Hammarskiöld vid kontoren i Halmstad och Umeå samt tillsammans
med bankokommissarien Helge Borggren vid kontoret i Nyköping,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Malmö, Härnösand, Kalmar
och Växjö samt tillsammans med herr Laurén vid kontoret i Göteborg,
av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Karlskrona, Kristianstad,
Luleå och Vänersborg samt tillsammans med bankokommissarien Borggren
vid kontoret i Linköping,

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Falun, Jönköping, Karlstad,
Uppsala, Visby, Västerås och Östersund.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets
kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks
och sedeltryckeriets kassor har ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året ägt rum vid
samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Utdrag av fullmäktiges protokoll i ärendet bifogas.

Stockholm den 9 januari 1958.

PER EDVIN SKÖLD

Per åsbrink

Axel Rubbestad

Gustaf Kollberg

Gunnar Svärd

Emil Aiilkvist

Otto Westling

/ Margit Löfblad

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken
den 9 januari 1958.

Närvarande:

Ordföranden herr Sköld

» Åsbrink
» Rubbestad
» Kollberg
» Ahlkvist
» Svärd
» Westling

ävensom

» Johansson
» Aastrup
» Hammarskiöld

§ 3. Beslöto fullmäktige att jämlikt bestämmelserna i 37 § lagen för
Sveriges riksbank till innevarande års riksdags bankoutskott avgiva berättelse
om riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1957 av
den lydelse som framgår av registraturet.

Ordföranden herr Sköld önskade till protokollet anteckna:

»Ordföranden, som inträdde i fullmäktige först den 29 juli 1957, har
beträffande avsnittet Kreditpolitiken icke deltagit i utformningen av redogörelsen
för motiven för och konsekvenserna av den diskontohöjning, som
fullmäktige beslöto den 10 juli detta år».

Herr Rubbestad anförde reservation beträffande utformningen av avsnittet
Kreditpolitiken och uttalade därvid följande:

»Då jag icke kunnat biträda bankofullmäktiges beslut den 10 juli angående
räntehöjningen av 1 %, kan jag givetvis ej heller biträda fullmäktiges
nu gjorda uttalande i detta avseende. Varken beträffande behovet av eller
följdverkningarna av denna kraftiga räntehöjning kan jag dela den uppfattning
som fullmäktige ger uttryck för i det avsnitt av berättelsen, som
behandlas under rubriken ’Kreditpolitiken\

Såsom framgått av åtskilliga uttalanden i anledning av beslutet har
vissa ekonomiska experter ansett att denna åtgärd var onödig och mindre
välbetänkt. Jag vill också erinra om den kraftiga reaktion som kom till
klart uttryck från regeringens sida i anledning av beslutet ävensom till
vissa riksdagsmäns uttalande vid höstriksdagens remissdebatt.

Enligt min mening gav man genom detta beslut ny näring åt de krafter

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

53

inom det ekonomiska livet, som alltid kräver högre och högre räntor. I
stället för att stävja vissa kretsars spekulation i räntehöjningen gav man
genom denna åtgärd dessa krafter en puff framåt.

Om man sedan betraktar följdverkningarna av beslutet ur de enskilda
individernas synpunkt, är det naturligt att dessa bedömes olika beroende
på hur vederbörande har det ställt. Är det en kapitalist som har pengar
till utlåning är det självklart att han hälsar en räntestegring med glädje
under det att den skuldsatte ser saken helt annorlunda. Då det framför allt
är jordbrukare och småföretagare som hör till denna sistnämnda grupp är
det helt naturligt att den starkaste reaktionen mot åtgärden kommer just
från dessa grupper som i vissa fall lider oerhört genom det höga räntetrycket.
För dessa båtar det till föga glädje att man hänvisar till nödvändigheten
av att skaffa kapital för ökat bostadsbyggande.

Men det finns också en del storföretagare som även har betydande skulder.
Till dessa kan man kanske också hänföra staten som genom den
beslutade åtgärden kommer att åsamkas kraftigt ökade utgifter.

Enligt min mening hade det ur flera synpunkter varit lyckligare om
den räntehöjning som skedde den 10 juli icke kommit till stånd och det är
detta jag velat ge till känna genom denna reservation.»

Ur protokollet:

Margit Löfblad