Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1958

1

Nr 40

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om sjömansskatt,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 21 februari 1958 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 92, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om sjömansskatt;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);

3) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt;

4) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om
statlig förmögenhetsskatt;

5) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956
(nr 623); samt

6) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953
(nr 272).

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.

Vid Nordiska rådets session 1954 antogs en rekommendation till regeringarna
i de till rådet anslutna länderna att ingå en konvention om gemensamma
regler för beräkningen av skatt för sjömän och för uppbörden av sådan skatt.
Med anledning härav har utredningar om införande av särskilda skatte- och
uppbördsregler för sjömän verkställts i Sverige, Danmark och Finland. I
Norge finns redan särskild sjömansskatt införd. Det förslag till sjömansskatteförordning
som nu framlägges är ett led i det pågående internordiska
samarbetet på området.

I propositionen föreslås att sjöman anställd ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 100 ton skall erlägga sjömansskatt
för sin inkomst ombord. Sjömansskatt skall dock inte utgå på fartyg, som
huvudsakligen användes inomskärs vid kusterna eller i annan inre fart.
Sjömansskatten skall utgå i stället för statlig och kommunal inkomstskatt
samt avgifterna till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen.
Skatten skall vara eu definitiv källskatt. Sjömannen blir inte skyldig att
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

deklarera för inkomsten ombord och skall inte heller taxeras för denna inkomst.
För inkomst i land skall däremot taxering åsättas efter vanliga regler.

I Sverige bosatta sjömän skall erlägga skatt efter två sjömansskattetabeller,
en för fjärrfart och en för närfart. Om fartyget huvudsakligen användes
i nordsjöfart eller oceanfart skall sjömansskatt erläggas efter tabellen för
fj ärrfart. Å övriga fartyg skall sjömansskatt utgå efter tabellen för när fart.
Skatteuttaget enligt tabellen för närfart överensstämmer i princip med den
skatt som utgår enligt tabell för preliminär A-skatt. Skatteuttaget enligt
tabellen för fj ärr fart är lägre.

Kungl. Maj:t skall kunna förordna att sjöman bosatt i Danmark, Finland,
Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt efter vad som gäller för i Sverige
bosatt sjöman.

Övriga sjömän skall liksom nu är fallet erlägga skatt med femton procent
av den kontanta lönen.

Kommuner, landstingskommuner, vissa municipalsamhällen och allmänna
sjukkassor skall erhålla viss del av de i form av sjömansskatt
influtna medlen.

Det årliga skattebortfallet har uppskattats till cirka 9 miljoner kronor.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

3

Förslag

till

Förordning om sjömansskatt

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna stadganden
1 §•

Sjömansskatt enligt denna förordning skall erläggas av envar, som är
anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet
av minst 100 registerton, vilket huvudsakligast nyttjas i sådan
närfart eller fjärrfart, som i 2 § sägs.

Den som är anställd uteslutande för fartygs iståndsättande eller uppläggning
eller för tillsyn eller betjäning vid fartygs uppehåll i hamn anses
enligt denna förordning icke vara anställd ombord på fartyget.

(Se vidare anvisningarna.''

2 §.

I denna förordning förstås med

sjöman: envar, som enligt 1 § är skyldig erlägga sjömansskatt,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande
eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,

närfart: fart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs
vid kusterna samt fart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska
hamnar, dock ej fart bortom linjen Hanstholm—Lindesnäs eller
bortom Cuxhaven,

fjärrfart: fart, helt eller delvis, bortom linjen Hanstholm—Lindesnäs
eller bortom Cuxhaven,

inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på
grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av
tjänst enligt kommunalskattelagen,

beskattningsbar inkomst: kontant inkomst ombord, i förekommande
fall minskad med avgifter, som sjömannen på grund av sin tjänst ombord
har att erlägga för egen eller efterlevandes pensionering, och med belopp,
som fastställts genom beslut om jämkning,

beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.

(Se vidare anvisningarna.)

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

3 §■

Sjömansskatt tillfaller staten.

4 §.

1 mom. Till kommun och landstingskommun ävensom till municipalsamhälle,
i vilket utdebiteringen för samhällets behov för beskattningsåret bestämts
till minst en krona för skattekrona, skall på sätt nedan stadgas utgå
ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter. Allmän sjukkassa
skall åtnjuta ersättning av statsmedel för minskade sjukförsäkringsavgifter.

2 mom. Ersättning utgår årligen till stad som icke tillhör landstingskommun
med fyrtiofem procent, till annan kommun med trettiofem procent, till
landstingskommun med tio procent, till municipalsamhälle, varom här är
fråga, med två procent och till allmän sjukkassa med sex procent av den
sjömansskatt, som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom
kommunen, landstingskommunen eller municipalsamhället eller inom sjukkassans
verksamhetsområde.

Ersättning, som ovan sagts, skall icke utgå till kommun eller municipalsamhälle
om beloppet icke uppgår till minst 500 kronor.

5 §.

Vid varje utbetalning till sjöman av belopp, som utgör beskattningsbar
inkomst, skall genom redarens försorg sjömansskatt avdragas.

6 §.

För ärenden angående sjömansskatt skall finnas en av Kungl. Maj :t förordnad
nämnd (sjömansskattenämnden) samt ett särskilt till länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län hörande organ (sjömansskattekontoret) under
ledning av en föreståndare.

Sjömansskattens storlek

7 §•

1 mom. För här i riket bosatt sjöman skall sjömansskatt utgå för månad
och beräknas

a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart,
enligt vid denna förordning fogad sjömansskattetabell I, samt

b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna förordning
fogad sjömansskattetabell II.

I särskilda fall må sjömansskattenämnden föreskriva, att sjömansskatt
skall erläggas enligt tabell I jämväl vid anställning ombord på fartyg, som
användes i närfart.

5

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958

2 mom. I den män Kungl. Maj:t därom förordnar skall sjöman, som är
bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge, erlägga sjömansskatt enligt
de bestämmelser som gälla för här i riket bosatt sjöman.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §.

1 mom. Avser inkomst ombord kortare tidsperiod än månad, beräknas
först den mot inkomsten svarande månadsinkomsten. Skatten uträknas
därefter till så stor del av skatten å månadsinkomsten, som svarar mot den
tidsperiod inkomsten avser, och erlägges i helt antal kronor, varvid överskjutande
öretal bortfaller.

2 mom. Har sjöman uppburit engångsbelopp, skall vid beräkning av skatt
engångsbeloppet anses som särskild månadsinkomst, om detsamma överstiger
den senast uppburna månadsinkomsten. I annat fall skall engångsbeloppet
sammanläggas med månadsinkomsten och skatten beräknas på
det sammanlagda beloppet, därvid i förekommande fall sjömannen skall tillgodoräknas
å månadsinkomsten redan erlagd skatt.

(Se vidare anvisningarna.)

9 §•

Sjöman, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt de bestämmelser som
gälla för här i riket bosatt sjöman, skall erlägga sjömansskatt med femton
procent av den beskattningsbara inkomsten, därest han icke på godtagbart
sätt visar, att han är skattskyldig i annat land för inkomsten. Skatten erlägges
i helt antal kronor, varvid överskjutande öretal bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

Skatteavdrag samt jämkning

10 §.

1 mom. Det åligger sjöman, som avses i 7 § 1 inom., att omedelbart efter
mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma för
befälhavaren.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna å debetsedeln
för det löpande året angående den kolumn, som jämlikt uppbörds
förordningen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt

Har sjöman icke erhållit debetsedel, som nu sagts, må skatteavdrag undei
januari och februari månader ske enligt den kolumn som senast tillämpats
under nästföregående beskattningsår. Framgår av debetsedel, som uppvisas
efter det skatteavdrag sålunda verkställts, att avdrag rätteligen bort ske
enligt annan kolumn skall det åligga befälhavaren att senast vid därnäst
följande avlöningstillfälle företaga erforderlig rättelse.

G

Bevillningsutskottets betänkande nr AO år 1958

Sjöman må jämväl med intyg från lokal skattemyndighet eller från sjömansskattenämnden
eller på annat sätt som bestämts av sjömansskattenämnden
visa enligt vilken kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske.
Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av befälhavaren iakttagas från
och med det avlöningstillfälle, som infaller näst efter det att beskedet överlämnats
till befälhavaren.

2 mom. Sjöman, som avses i 7 § 2 mom., har att genom intyg från sjömansskattenämnden
eller på annat sätt som bestämts av nämnden visa enligt vilken
kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske.

3 mom. Har sjöman för vilken skatt skall beräknas enligt sjömansskattetabell
icke på föreskrivet sätt visat vilken kolumn som är tillämplig,
skall, utom i fall som avses i 1 mom. tredje stycket, skatteavdrag verkställas
enligt kolumnen för ogift sjöman utan barn.

(Se vidare anvisningarna.)

11 §•

Då skatteavdrag verkställes, skall den innehållna skatten kvitteras. Vid
kvitteringen skall angivas innehållet skattebelopp, inkomstens storlek samt
den tid inkomsten avser.

(Se vidare anvisningarna.)

12 §.

1 mom. Gör sjöman sannolikt, att han året efter beskattningsåret vid
taxering enligt förordningen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna
avdrag för

a) underskott å egen förvärvskälla,

b) utbetalning av periodiskt understöd,

c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom. 2) kommunalskattelagen,
eller

d) nedsatt skatteförmåga

må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara
inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag
kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid a)—c) må dock endast medgivas, om avdrag
vid taxering kunnat påräknas med minst 600 kronor.

2 mom. Gör sjöman sannolikt, att uppskattningen av inkomst av drickspenningar
enligt av sjömansskattenämnden fastställda grunder skulle medföra
att hans inkomst av sådant slag skulle bliva väsentligt för högt beräknad,
må genom beslut om jämkning den för sjömannen beräknade beskattningsbara
inkomsten nedsättas.

(Se vidare anvisningarna.)

7

Bevillningsutskottets betänkande nr kO år 1958

13 §.

Beslut om jämkning meddelas av sjömansskattenämnden.

Ansökan om jämkning skall vara inkommen till sjömansskattekontoret
senast före utgången av juli månad året näst efter beskattningsåret.

I beslut om jämkning skall angivas, under vilken tid detsamma skall iakttagas
vid verkställande av avdrag för sjömansskatt.

Å belopp, som restitueras på grund av sjömansskattenämndens beslut om
jämkning, utgår icke ränta.

Uppbörd
14 §.

1 mom. Det åligger redare att till sjömansskattekontoret för varje period
om två månader, räknat från beskattningsårets början, inbetala och redovisa
under perioden innehållen sjömansskatt.

För redovisningen har redaren att för varje fartyg upprätta förteckningar
över skatteavdrag.

För varje redovisningsperiod skall redaren senast den sista dagen i andra
månaden efter periodens utgång insätta skattens sammanlagda belopp å
sjömansskattekontorets postgirokonto och till kontoret insända de upprättade
och summerade förteckningarna över gjorda avdrag. Sjömansskattenämnden
må efter därom gjord framställning bevilja anstånd med
skattens inbetalning och redovisning, i regel dock högst en månad.

Förteckning skall upprättas å blankett, vartill sjömansskattenämnden
fastställt formulär.

2 mom. Inbetalas sjömansskatt senare än i 1 mom. sägs, skall restavgift
utgå med fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som icke
erlagts i rätt tid. Uppkommer vid beräkningen öretal, ialcttages att öretal
över femtio avrundas uppåt och annat öretal avrundas nedåt till helt
krontal, dock att restavgift icke i något fall utgår med mindre än en krona.

Rättelse av skatteavdrag
15 §.

Förmenar sjöman, att sjömansskatt obehörigen avdragits eller avdragits
med för högt belopp, eller förmenar redare, att sjömansskatt redovisats med
för högt belopp, må rättelse sökas hos sjömansskattenämnden.

Ansökan om rättelse skall vara inkommen till sjömansskattekontoret före
utgången av andra kalenderåret näst efter beskattningsåret.

Å belopp, som restitueras på grund av sjömansskattenämndens beslut
om rättelse, utgår icke ränta.

Vad i 68 § 3 och 4 mom. uppbördsförordningen stadgas skall äga motsvarande
tillämpning vid restitution av sjömansskatt.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 är 1958

Redares uppgiftsplikt och ansvarighet för sjömansskatt

16 §.

1 mom. Redare för handelsfartyg, som omförmäles i 1 §, skall årligen
enligt formulär, som fastställes av sjömansskattenämnden, före den 1 oktober
till sjömansskattekontoret lämna uppgifter avseende nästkommande år

a) om storleken av de fartyg, som han avser att använda i sin rörelse,

b) om den fart, i vilken fartygen äro avsedda att nyttjas,

c) om antalet anställda ombord, samt

d) om övriga förhållanden, som kunna vara av betydelse för sjömansskattenämnden
vid handläggning av ärenden enligt 21 § 1 mom. vid 1)
och 2).

Inträffar ändring i förhållande, varom uppgift lämnats, är redaren skyldig
att ofördröjligen anmäla detta till sjömansskattekontoret.

2 mom. Sjömansskattenämnden äger på därom gjord framställning medgiva
redare befrielse tills vidare från skyldighet att avgiva uppgifter, som
avses i 1 mom.

3 mom. Underlåter redare att fullgöra vad honom enligt 1 mom. åligger,
eller erfordras eljest tillgång till uppgifter, som där sagts, äger föreståndaren
för sjömansskattekontoret anmana redare att lämna sådana uppgifter.

17 §.

1 mom. Underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt,
utan skälig anledning att vederbörligen fullgöra denna skyldighet, är
han jämte sjömannen ansvarig för skatt, vilken skatteavdraget skolat avse,
till belopp som svarar mot vad han underlåtit att avdraga.

Har redare verkställt avdrag för sjömansskatt men icke inbetalat det
innehållna beloppet i tid, som i denna förordning stadgas, är sjömannen
fri från betalningsansvar för motsvarande skattebelopp.

Underlåter redare utan skälig anledning att fullgöra vad honom enligt
16 § 1 mom. åligger, och har till följd härav skatteavdrag verkställts med
lägre belopp än som eljest bort ske, är han jämte sjömannen ansvarig för
skatt, vilken skatteavdraget skolat avse, till belopp som svarar mot vad
han till följd av underlåtenheten icke avdragit.

2 mom. Har skatt icke erlagts i rätt tid, åligger det sjömansskattekontoret
att snarast möjligt framställa krav mot redaren (revisionskrav).
Därest redaren visar, att underlåtenheten berott på oriktig uppgift lämnad
av sjömannen, skall kravet i stället riktas mot denne.

Bestrides riktigheten av revisionskrav eller inbetalas icke det belopp kravet
avser, skall kravet underställas sjömansskattenämnden för prövning. Fastställer
sjömansskattenämnden revisionskravet, må det fastställda beloppet
uttagas i den ordning, som stadgas i fråga om indrivning av skatt, dock att

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 9

införsel, utom i fall varom i 1 mom. andra stycket sägs, ej må beviljas till
gäldande av belopp, för vilket redare är ansvarig.

Redare eller sjöman, som har att erlägga mot underlätet skatteavdrag
svarande belopp, är tillika skyldig att å beloppet gälda restavgift enligt
bestämmelserna i 14 § 2 mom.

18 §.

Har redare jämlikt 17 §, utan att skatteavdrag verkställts, erlagt skatt för
sjöman, äger redaren söka skattebeloppet åter av sjömannen. Härvid har
redaren att till vederbörande utmätningsman ingiva det indrivningskvitto,
som må hava överlämnats till redaren, eller på annat sätt hos utmätningsmannen
styrka, att han erlagt skatten.

Utmätningsmannen må hos sjömannen uttaga beloppet i samma ordning,
som stadgas i fråga om indrivning av skatt, dock att införsel ej må beviljas.
Därvid är sjömannen skyldig att å beloppet erlägga restavgift enligt bestämmelserna
i 14 § 2 mom.

19 §.

Redare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin bokföring
så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid och mantalsskrivningsadress,
lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, därest sjömannen
uppvisat debetsedel å preliminär skatt, numret a denna debetsedel.

Jämväl annan redare än i första stycket sägs, som har att verkställa
avdrag för sjömansskatt, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar
i hänseenden som nyss sagts.

Efter anmaning av föreståndaren för sjömansskattekontoret, av taxeringsintendent
eller lokal skattemyndighet åligger det sådan redare, som
i första stycket avses, att tillhandahålla sin bokföring med därtill hörande
handlingar för kontroll å verkställandet av skatteavdrag, och sådan redare,
varom i andra stycket sägs, att tillhandahålla där angivna anteckningar
för dylik kontroll.

Här avsedd kontroll skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan
tid, att den icke förorsakar hinder i verksamheten för den som är föremål
för kontrollen. Där redaren så begär och detta lämpligen kan ske, skall
kontrollen verkställas hos honom. Hava handelsböcker eller andra handlingar
överlämnats för kontroll, skola de så snart ske kan återställas. Meddelande
om resultatet av kontrollen skall snarast lämnas redaren.

Preskription

20 §.

Åtgärder för uttagande av sjömansskatt må icke vidtagas senare än fem år
efter utgången av det år, under vilket skatteavdrag verkställts eller skolat
verkställas.

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret

21 §.

1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden att

1) lämna besked beträffande de fartyg, ombord på vilka de anställda skola
erlägga sjömansskatt, ävensom beträffande den tabell, enligt vilken sjömansskatt
skall beräknas,

2) fastställa grunder, enligt vilka drickspenningar skola uppskattas vid
beräkning av sjömansskatt,

3) meddela beslut om jämkning och om rättelse av skatteavdrag,

4) pröva ärenden angående revisionskrav,

5) meddela beslut i andra frågor rörande erläggande och beräknande av
sjömansskatt,

6) fastställa de belopp, med vilka ersättning skall utgå till kommun,
landstingskommun, municipalsamhälle och allmänna sjukkassor,

7) lämna anvisningar i frågor angående erläggande och uppbörd av sjömansskatt,
samt

8) när anledning därtill föreligger, till Kungl. Maj:t avgiva förslag till
föreskrifter angående tillämpningen av denna förordning.

Sjömansskattenämnden äger, då särskilda omständigheter därtill föranleda,
meddela befrielse från skyldighet att erlägga restavgift.

2 mom. Sjömansskattenämnden skall bestå av ordförande och ytterligare
fyra ledamöter, vilka utses för en tid av fyra år. En av ledamöterna
skall förordnas till vice ordförande att vid förfall för ordföranden tjänstgöra
i sådan egenskap. Ordföranden och vice ordföranden skola vara lagfarna
och hava erfarenhet i domarvärv eller i administrativ verksamhet.
Av övriga ledamöter skall en äga särskild insikt och erfarenhet i allmänna
värv samt två vara i arbetsförhållandena ombord på fartyg erfarna och
kunniga. Av sistnämnda ledamöter skall en företräda redarna och en de
ombordanställda. För envar ledamot skall utses en suppleant enligt samma
regler, som gälla för utseende av ledamöter.

Nämnden är beslutför, då ordföranden och minst två andra ledamöter
eller suppleanter äro tillstädes, dock att -— efter nämndens uppdrag —
beslut må av ordföranden eller, vid förfall för denne, av vice ordföranden
ensam fattas i sådana ärenden eller grupper av ärenden, som äro av enklare
beskaffenhet. Sådant uppdrag må icke avse ärenden, som omförmälas i
1 inom. vid 1), 2), 7) eller 8).

Sjömansskattenämnden skall vara förlagd till Göteborg.

3 mom. Hos sjömansskattenämnden skall föras protokoll av tjänsteman
vid sjömansskattekontoret.

Det för varje sammanträde förda protokollet skall senast inom åtta dagar
därefter justeras av ordföranden, som har att å protokollet anteckna dagen
för justeringen.

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 11

22 §.

Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 1) och 2) skola intagas i särskilda av
sjömansskattenäinnden utgivna meddelanden.

Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 6) skall jämte redogörelse huru ersättningen
beräknats på lämpligt sätt delgivas kommun eller annan till vilken
ersättning skall utbetalas genom nämndens försorg.

Annat beslut av sjömansskattenämnden skall delgivas den som därigenom
förpliktigas, vederbörande skattskyldig eller sökande ävensom den nedan i
24 § omförmälde befattningshavaren.

Beslut, över vilket klagan må föras, skall förses med besvärshänvisning.

23 §.

1 mom. Sjömansskattekontoret skall

1) föra register över de fartyg, ombord på vilka de anställda skola erlägga
sjömansskatt,

2) utöva kontroll över redovisningen av sjömansskatt,

3) handlägga ärenden angående revision av redares bokföring,

4) om anledning därtill föreligger, framställa revisionskrav,

5) bereda de ärenden, som skola avgöras av sjömansskattenämnden,

G) efter sjömansskattenämndens närmare bestämmande tillhandagå redare
och sjömän med upplysningar angående utgörande av sjömansskatt,
samt

7) i övrigt biträda sjömansskattenämnden och dess ordförande.

2 mom. Föreståndaren för sjömansskattekontoret skall vara föredragande
i sjömansskattenämnden.

24 §.

Kungl. Maj :t förordnar en befattningshavare vid länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län att i kammarrätten och hos Kungl. Maj :t föra det allmännas
talan i mål angående sjömansskatt.

25 §.

Ledamöter av sjömansskattenämnden, tjänsteman eller sakkunnig, som
biträder nämnden, samt taxeringsnämnd och prövningsnämnd äga taga del
av ansökan om jämkning av sjömansskatt eller annan handling, som avlämnats
eller tillhandahållits enligt denna förordning. Handling, som nyss
sagts, skall jämväl tillhandahållas annan tjänsteman än förut nämnts,
därest denne i och för sin befattning bör erhålla del därav.

Den som äger taga del av ansökan eller annan handling, varom i första
stycket sägs, må, i den mån så erfordras för fullgörande av vad vederbörande
jämlikt denna förordning åligger, jämväl taga del av självdeklaration eller
annan handling, som avlämnats till ledning vid årlig taxering, eller som
avlämnats till ledning för uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen.

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

Vad i 50 § 1 mom. femte, sjunde, nionde och tionde styckena samt 3 mom.
taxeringsförordningen stadgas beträffande självdeklaration, uppgift eller
handling som avlämnats till ledning vid taxering skall i tillämpliga delar
gälla även i fråga om ansökan om jämkning av sjömansskatt eller annan
handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt denna förordning.

Straffbestämmelser
26 §.

Har någon lämnat oriktig uppgift till redare om förhållande, som har
betydelse för verkställande av avdrag för sjömansskatt, och har han därvid
haft uppsåt att åstadkomma att avdrag icke verkställes eller sker med för
lågt belopp, eller

har någon i ansökan om jämkning av sjömansskatt eller i annan uppgift
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig uppgift, ägnad att för
honom eller den han företräder leda till frihet från sjömansskatt eller till
för låg sådan skatt, eller

har redare i uppgift enligt 16 § uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är
allenast ringa, lämnat oriktig uppgift, vilken är ägnad att leda till annan beskattning
än vederbort för av redaren anställda sjömän,

straffes med dagsböter.

27 §.

1 mom. Utbetalar redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt,
lön eller annan gottgörelse utan att denna minskats med föreskrivet
belopp för gäldande av sjömansskatt och sker detta uppsåtligen eller av
oaktsamhet, som ej är allenast ringa, straffes med dagsböter.

Fullgör redare icke sin skyldighet att inom föreskriven tid till sjömansskattekontoret
inbetala belopp motsvarande det, varmed sjömans lön minskats
för gäldande av dennes skatt, och ligger i avseende härå uppsåt eller
grov oaktsamhet redaren till last, straffes med dagsböter eller fängelse i
högst sex månader.

2 mom. Fullgör redaren icke behörigen vad honom enligt 19 § första eller
andra stycket åligger, straffes med böter, högst 300 kronor.

28 §.

Den som jämlikt 25 § tagit del av ansökan om jämkning av sjömansskatt
eller annan handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelserna
i denna förordning eller som avlämnats till ledning vid årlig taxering
eller till ledning för uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen,
må ej i vidare mån än utövningen av tjänst eller uppdrag erfordrar offentliggöra
eller yppa innehållet i sådan handling. Bryter någon häremot straffes
med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

29 §.

Straff enligt denna förordning skall icke inträda, då gärningen är belagd
med straff enligt strafflagen.

30 §.

Underlåter redare att hörsamma anmaning enligt 16 eller 19 §, eller

underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt, att
fullgöra sådan skyldighet, eller verkställer han avdrag med för lågt belopp,
eller

redovisar redare icke sjömansskatt i den ordning som stadgas i 14 §

1 mom., eller

fullgör redare icke vad honom åligger enligt 11 §,

äger sjömansskattenämnden förelägga den försumlige lämpligt vite.

Om uttagande av förelagt vite förordnar vederbörande länsstyrelse efter
anmälan av sjömansskattenämnden.

Besvär m. m.

31 §.

Över sjömansskattenämndens beslut i ärenden som avses i 21 § 1 inom.
vid 6) må klagan föras hos Kungl. Maj :t genom besvär, vilka skola ingivas
till finansdepartementet.

32 §.

1 mom. Besvär över sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses
i 21 § 1 mom. vid 3), 4) och 5), ävensom över nämndens beslut angående
befrielse från erläggande av restavgitt må anföras hos kammarrätten av
vederbörande sjöman eller befattningshavare, som avses i 24 §, så ock,
då fråga är om revisionskrav eller om befrielse från skyldighet att erlägga
restavgift, av redare, som ålagts betalningsskyldighet eller vars framställning
om befrielse icke bifallits.

Besvären skola vara inkomna till sjömansskattekontoret, om de anföias
av sjöman, inom sex månader och eljest inom två månader från det klaganden
erhållit del av det överklagade beslutet.

Ej må den omständigheten, att besvären i stället för till sjömansskattekontoret
ingivits till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till
prövning. I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas
till sjömansskattekontoret.

2 mom. Sedan besvären inkommit till sjömansskattekontoret, skola vid
besvären fogas de handlingar, som legat till grund för sjömansskattenämndens
beslut. Hava besvär anförts av sjöman eller redare, skall yttrande
avgivas av befattningshavare, som avses i 24 §. över besvär, som anförts av
nu nämnd befattningshavare, skall sjöman eller redare, som därav beröres,
erhålla tillfälle att — om hinder härför ej möter — avgiva förklaring.

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

När så finnes påkallat, skola påminnelser eller nytt yttrande infordras.

Skriftväxlingen sker genom sjömansskattekontoret.

Handlingarna skola därefter översändas till kammarrätten.

3 mom. över sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses i 21 §
1 mom. vid 1) och 2), eller över nämndens beslut att förelägga vite må klagan
icke föras.

33 §.

över kammarrättens utslag må klagan föras hos Kungl. Maj:t genom
besvär, vilka skola vara inkomna till finansdepartementet inom två månader
från den dag, då klaganden erhöll del av utslaget.

34 §.

Vid prövning av besvär över utdömande av vite må jämväl fråga, huruvida
vite bort föreläggas, komma under bedömande.

35 §.

Besvär över sjömansskattenämndens beslut befriar icke klaganden från
att i behörig ordning erlägga skatt.

36 §.

Restavgift, som erlägges utan att indrivning äger rum, tillfaller statsverket.

Beträffande restavgift, som uttages genom indrivning, skola uppbördsförordningens
bestämmelser angående fördelning gälla.

37 §.

1 mom. Kungl. Maj :t äger, under förutsättning av ömsesidighet, med
annan stats regering träffa sådan överenskommelse, att sjöman som är
bosatt i den andra avtalsslutande staten skall erlägga sjömansskatt enligt
vad som gäller för här i riket bosatt sjöman.

2 mom. Kungl. Maj :t må föreskriva, att sjöman, som utan att vara här
i riket bosatt erlägger skatt enligt bestämmelserna i 7 §, må kunna erhålla
nedsättning av den beskattningsbara inkomsten genom jämkning, om sjömannen
visar att hans skatteförmåga till följd av underhållsskyldighet
mot barn är nedsatt.

3 mom. Kungl. Maj :t äger bestämma, att sjömansskatt som beräknas
enligt 9 § icke skall erläggas av sjömän eller vissa grupper av sjömän vid
fart i särskilda farvatten.

38 §.

De närmare föreskrifter, som kunna erfordras för tillämpningen av denna
förordning och av överenskommelser som i 37 § 1 mom. sägs, meddelas
av Kungl. Maj :t.

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959, dock att förordningens
bestämmelser skola gälla redan dessförinnan i avseende å åtgärder,
som erfordras för förordningens tillämpning efter ikraftträdandet.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr
293) om särskild sjömansskatt, så ock vad i övrigt finnes i lag eller författning
stridande mot den nya förordningens bestämmelser.

Anvisningar

till 1 §.

Förordningen är icke tillämplig vid anställning ombord på svenskt handelsfartyg
i inre fart. Med inre fart förstås i denna förordning att fartyget
huvudsakligast användes för färder som endast gå i hamnar, på floder,
kanaler och insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.

Med svenskt handelsfartyg likställes utländskt handelsfartyg, som av
svensk redare förhyres på så kallad bareboat basis.

Har sjöman avmönstrat från tjänst ombord på visst fartyg för att tillträda
tjänst ombord på annat fartyg tillhörigt samme redare, skall ersättning
som utgår under väntetiden anses som utbetalad i tjänsten ombord på det
förra fartyget.

till 2 §.

Till gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord,
hänföres icke blott vad sjömannen uppbär från redaren utan åven sådana
ersättningar som drickspenningar och dylikt.

Till kontant inkomst ombord räknas icke sedvanlig kontant ersättning
för naturaförmåner i form av kost och bostad och icke heller sedvanlig
kontant ersättning för kojutrustning, för förlust av effekter vid fartygs
förolyckande eller för sådan av redaren utbetald kontant ersättning, som
åtgått för bestridande av särskilda med anställningen ombord förenade
kostnader.

till 7 §.

Frågan huruvida sjöman är bosatt här i riket skall bedömas i enlighet
med vad därom stadgas i kommunalskattelagen.

År sjöman inskriven å svenskt sjömanshus, skall sjömansskatt alltid
utgå enligt de bestämmelser, som gälla för här i riket bosatt sjöman, därest
han icke med intyg av sjömansskattenämnden visar att han är skattskyldig
i annat land för inkomsten.

För semesterlön och semesterersättning skall sjömansskatt beräknas enligt
den för sjömannen i anställningen ombord senast gällande tabellen.

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

till 8 §.

Med engångsbelopp förstås t. ex. bärgarlön, tantiem, kaplake, gratifikation,
semesterersättning och lönebelopp, som på grund av avtal mellan
arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer på en gång utbetalas för mer
än en månad.

till 9 §.

Skatteavdrag, som avses i 9 §, må icke underlåtas med mindre sjöman
med intyg utfärdat av sjömansskattenämnden eller på annat sätt, som föreskrives
av sjömansskattenämnden, visar, att han är skattskyldig i annat
land för sin inkomst ombord.

till 10 §.

Kolumnen i sjömansskattetabellen bestämmes med motsvarande tillämpning
av 4 § uppbördsförordningen och enligt följande uppställning.

Å debetsedel för preliminär
A-skatt angiven kolumn

Avdrag för sjömansskatt
verkställes enligt nedan-stående kolumn i sjömans-skattetabellen

1

1

2

2

3 eller 4

3

till 11 §.

Kvitto på innehållen sjömansskatt skall lämnas i den avräkningsbok, med
vilken sjöman skall förses jämlikt 11 § sjömanslagen, såvitt icke sjömansskattenämnden
efter ansökan av redaren medgiver, att kvitto må lämnas
i annan ordning. Har rättelse, som avses i 10 § 1 mom. tredje stycket, företagits
skall anteckning härom ske i avräkningsboken.

till 12 §.

Jämkning i fall som avses i 12 § 1 mom. vid d) må för år räknåt medgivas
med högst ett belopp, som motsvarar summan av vederbörligt, vid
erläggande av sjömansskatt icke utnyttjat ortsavdrag enligt ortsgrupp III
och 3 000 kronor.

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

17

SJÖMANSSKATTETABELL I
Fjärrfart

Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

i

2

3

i

2

3

i

2

3

0— 5

4

4

3

191— 200

45

28

11

531— 540

in

90

73

6— 10

4

4

3

201— 210

48

31

12

541— 550

113

92

75

11— 15

4

4

3

211— 220

50

33

13

551— 560

116

94

77

16— 20

4

4

4

221— 230

52

35

15

561— 570

118

96

78

21— 25

5

5

4

231— 240

54

37

17

571— 580

120

98

80

26— 30

5

5

4

241— 250

55

38

19

581— 590

122

100

82

31— 35

6

6

5

251— 260

57

40

21

591— 600

125

103

84

36— 40

6

6

5

261— 270

58

41

23

601— 610

127

105

85

41— 45

7

6

5

271— 280

60

42

25

611— 620

129

107

87

46— 50

8

7

6

281— 290

61

44

27

621— 630

132

no

89

51— 55

9

7

6

291— 300

63

46

29

631— 640

135

113

91

56— 60

11

7

6

301— 310

65

48

31

641— 650

137

115

92

61— 65

12

7

6

311— 320

67

50

33

651— 660

140

117

94

66— 70

12

7

6

321— 330

68

51

35

661— 670

143

120

96

71— 75

13

7

6

331— 340

70

53

37

671— 680

146

123

98

76— 80

15

7

6

341— 350

72

55

39

681— 690

149

125

99

81— 85

16

7

6

351— 360

74

57

41

691— 700

152

128

101

86— 90

18

8

7

361— 370

75

58

43

701— 710

155

131

103

91— 95

19

8

8

371— 380

77

60

45

711— 720

158

134

105

96— 100

21

8

8

381— 390

78

61

46

721— 730

160

136

106

101— 105

22

9

8

391— 400

80

63

48

731— 740

163

139

108

106— 110

23

9

8

401— 410

82

65

50

741— 750

166

142

no

111— 115

24

9

8

411— 420

84

67

52

751— 760

169

145

112

116— 120

25

9

8

421— 430

86

68

53

761— 770

171

147

113

121— 125

26

10

8

431— 440

88

70

55

771— 780

174

149

115

126— 130

28

11

8

441— 450

91

72

57

781— 790

176

152

117

131— 135

29

12

9

451— 460

94

74

59

791— 800

179

155

119

136— 140

31

14

9

461— 470

96

76

60

801— 810

182

157

121

141— 145

32

15

9

471— 480

98

78

62

811— 820

185

160

123

146— 150

33

17

9

481— 490

100

80

64

821— 830

188

163

125

151— 160

36

19

10

491— 500

103

82

66

831— 840

192

166

127

161— 170

38

21

10

501— 510

105

84

68

841— 850

195

169

129

171— 180

40

23

10

511— 520

107

86

70

851— 860

198

172

131

181— 190

42

25

10

521— 530

109

88

71

861— 870

201

175

133

2— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

i

2

3

i

2

3

1

2

3

871— 880

204

178

135

1411—1420

390

359

284

1951—1960

622

585

490

881— 890

207

181

137

1421—1430

393

362

287

1961—1970

628

589

494

891— 900

211

184

139

1431—1440

397

366

290

1971—1980

633

594

498

901— 910

214

187

141

1441—1450

400

369

293

1981—1990

638

599

502

911— 920

217

190

143

1451—1460

404

373

296

1991—2000

643

604

506

921— 930

220

193

145

1461—1470

407

376

299

2001—2010

648

608

510

931— 940

223

196

147

1471—1480

411

380

303

2011—2020

653

613

514

941— 950

225

198

149

1481—1490

414

383

306

2021—2030

657

617

518

951— 960

228

201

152

1491—1500

418

387

310

2031—2040

662

622

522

961— 970

231

204

154

1501—1510

422

391

314

2041—2050

666

626

526

971— 980

234

207

156

1511—1520

426

396

318

2051—2060

671

631

530

981— 990

237

210

158

1521—1530

431

401

322

2061—2070

675

636

534

991—1000

240

213

160

1531—1540

436

406

326

2071—2080

680

641

538

1001—1010

243

216

162

1541—1550

441

410

330

2081—2090

684

647

542

1011—1020

246

219

164

1551—1560

446

415

334

2091—2100

689

652

546

1021—1030

249

222

166

1561—1570

451

419

338

2101—2110

693

656

550

1031—1040

252

225

169

1571—1580

456

423

342

2111—2120

698

660

554

1041—1050

256

228

171

1581—1590

460

426

346

2121—2130

702

665

558

1051—1060

259

231

174

1591—1600

464

430

350

2131—2140

707

669

562

1061—1070

261

233

176

1601—1610

468

434

354

2141—2150

711

673

566

1071—1080

264

236

178

1611—1620

472

438

358

2151—2160

715

677

569

1081—1090

267

239

180

1621—1630

476

442

361

2161—2170

720

681

573

1091—1100

270

242

183

1631—1640

480

446

365''

2171—2180

724

686

577

1101—1110

274

246

186

1641—1650

485

451

368

2181—2190

729

690

581

1111—1120

279

250

189

1651—1660

489

455

372

2191—2200

733

694

585

1121—1130

283

254

192

1661—1670

493

459

376!

2201—2210

738

699

589

1131—1140

287

258

195,

1671—1680

497

463

380

2211—2220

742

703

593

1141—1150

290

261

198

1681—1690

501

467

383

2221—2230

747

708

597

1151—1160

294

265

201

1691—1700

505

471

387

2231—2240

751

712

601

1161—1170

298

268

204

1701—1710

510

476

391

2241—2250

756

717

606

1171—1180

302

272

2071

1711—1720

515

480

395j

2251—2260

760

722

610

1181—1190

306

275

210

1721—1730

520

485

399l

2261—2270

765

726

614

1191—1200

310

279

213

1731—1740

525

490

403

2271—2280

769

731

619

1201—1210

313

282

216''

1741—1750

530

495

407j

2281—2290

774

735

623

1211—1220

317

285

219,

1751—1760

534

499

411

2291—2300

778

740

628

1221—1230

320

288

221

1761—1770

539

504

415

2301—2310

783

745

632

1231—1240

323

291

224!

1771—1780

543

509

419

2311—2320

787

749

637

1241—1250

326

294

227|

1781—1790

547

513

423

2321—2330

792

754

641

1251—1260

329

298

230

1791—1800

551

517

427,

2331—2340

796

759

646

1261—1270

333

301

233

1801—1810

555

521

431

2341—2350

801

763

650

1271—1280

337

305

236

1811—1820

559

525

435''

2351—2360

806

768

654

1281—1290

341

309

239

1821—1830

563

529

439!

2361—2370

810

773

659

1291—1300

345

313

242

1831—1840

567

533

443;

2371—2380

815

778

663

1301—1310

349

317

245

1841—1850

571

537

446

2381—2390

819

782

668

1311—1320

353

321

249

1851—1860

575

541

450!

2391—2400

824

787

672

1321—1330

356

325

253

1861—1870

579

545

454!

2401—2410

829

792

676

1331—1340

360

329

257

1871—1880

583

549

458

2411—2420

834

797

681

1341—1350

364

332

260

1881—1890

587

554

462

2421—2430

839

802

685

1351—1360

368

336

264

1891—1900

591

558

4661

2431—2440

844

807

690

1361—1370

372

340

267

1901—1910

596

562

470

2441—2450

848

812

694

1371—1380

375

344

271

1911—1920

601

567

474!

2451—2460

853

817

699

1381—1390

379

348

274

1921—1930

607

571

478

2461—2470

858

822

704

1391—1400

383

352

278

1931—1940

612

576

482!

2471—2480

863

827

709

1401—1410

386

355

281

1941—1950

617

580

486|

2481—2490

868

832

714

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 19ö8

19

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

i

2

3

i

2

3

i

2

3

2491—2500

873

837

719

3031—3040

1 143

1 103

963

3571—3580

1 426

1 386

1 233

2501—2510

878

842

723

3041—3050

1 148

1 108

968

3581—3590

1 432

1 392

1 238

2511—2520

883

846

728

3051—3060

1 153

1 113

973

3591—3600

1 437

1 397

1 243

2521—2530

887

851

732

3061—3070

1 158

1 118

978

3601—3610

1 442

1 402

1 248

2531—2540

892

856

737

3071—3080

1 163

1 123

982

3611—3620

1 447

1 407

1 254

2541—2550

897

860

741

3081—3090

1 168

1 128

987

3621—3630

1 452

1 412

1 259

2551—2560

902

865

745!

3091—3100

1 173

1 133

992

3631—3640

1 457

1 417

1 264

2561—2570

907

870

750

3101—3110

1 178

1 138

997

3641—3650

1 462

1 422

1 269

2571—2580

911

875

754

3111—3120

1 184

1 144

1 003

3651—3660

1 467

1 428

1 275

2581—2590

916

879

759

3121—3130

1 189

1 149

1 008

3661—3670

1 472

1 433

1 280

2591—2600

921

884

763

3131—3140

1 195

1 155

1 013

3671—3680

1 477

1 438

1 285

2601—2610

926

889

768

3141—3150

1 200

1 160

1 018

3681—3690

1 482

1 443

1 291

2611—2620

932

894

772

3151—3160

1 205

1 166

1 024

3691—3700

1 487

1 448

1 296

2621—2630

937

900

777

3161—3170

1 211

1 171

1 029

3701—3710

1 492

1 453

1 301

2631—2640

942

905

782

3171—3180

1 216

1 177

1 034

3711—3720

1 498

1 459

1 306

2641—2650

947

910

786

3181—3190

1 222

1 182

1 040

3721—3730

1 503

1 464

1 311

2651—2660

953

915

791

3191—3200

1 227

1 188

1 045

3731—3740

1 509

1 470

1 316

2661—2670

958

920

796

3201—3210

1 232

1 193

1 050

3741—3750

1 514

1 475

1 320

2671—2680

963

926

801

3211—3220

1 237

1 198

1 055

3751—3760

1 520

1 480

1 325

2681—2690

969

931

805

3221—3230

1 242

1 203

1 059

3761—3770

1 525

1 486

1 330

2691—2700

974

936

810

3231—3240

1 247

1 208

1 064

3771—3780

1 531

1 491

1 335

2701—2710

979

941

814

3241—3250

1 252

1 213

1 069

3781—3790

1 536

1 497

1 340

2711—2720

984

946

819

3251—3260

1 258

1 218

1 074

3791—3800

1 542

1 502

1 345

2721—2730

988

950

823

3261—3270

1 263

1 223

1 079

3801—3810

1 547

1 507

1 350

2731—2740

993

955

828

3271—3280

1 268

1 228

1 083

3811—3820

1 553

1 512

1 355

2741—2750

998

960

832

3281—3290

1 273

1 233

1 088

3821—3830

1 558

1 517

1 361

2751—2760

1 003

965

836

3291—3300

1 278

1 238

1 093

3831—3840

1 563

1 522

1 366

2761—2770

1 008

970

841

3301—3310

1 283

1 243

1 098

3841—3850

1 568

1 527

1 371

2771—2780

1 012

974

845

3311—3320

1 289

1 249

1 104

3851—3860

1 574

1 533

1 376

2781—2790

1 017

979

850

3321—3330

1 294

1 254

1 109

3861—3870

1 579

1 538

1 381

2791—2800

1 022

984

854

3331—3340

1 300

1 260

1 114

3871—3880

1 584

1 543

1 387

2801—2810

1 027

989

858

3341—3350

1 305

1 265

1 119

3881—3890

1 590

1 548

1 392

2811—2820

1 032

994

863

3351—3360

1 310

1 270

1 125

3891—3900

1 595

1 553

1 397

2821—2830

1 037

999

867

3361—3370

1 316

1 276

1 130

3901—3910

1 600

1 558

1 402

2831—2840

1 042

1 004

871

3371—3380

1 321

1 281

1 135

3911—3920

1 606

1 564

1 407

2841—2850

1 047

1 008

875

3381—3390

1 327

1 287

1 141

3921—3930

1 611

1 569

1 412

2851—2860

1 052

1 013

880

3391—3400

1 332

1 292

1 146

3931—3940

1 617

1 575

1 417

2861—2870

1 057

1 018

884

3401—3410

1 337

1 297

1 151

3941—3950

1 622

1 580

1 422

2871—2880

1 062

1 023

888

3411—3420

1 342

1 302

1 156

3951—3960

1 627

1 585

1 427

2881—2890

1 067

1 028

893

3421—3430

1 347

1 307

1 161

3961—3970

1 633

1 591

1 432

2891—2900

1 072

1 033

897

3431—3440

1 352

1 312

1 166

3971—3980

1 638

1 596

1 437

2901—2910

1 077

1 038

902

3441—3450

1 357

1 317

1 170

3981—3990

1 644

1 602

1 442

2911—2920

1 082

1 043

906

3451—3460

1 363

1 323

1 175

3991—1000

1 649

1 607

1 447

2921—2930

1 087

1 018

911

3461—3470

1 368

1 328

1 180

4001—4010

1 655

1 613

1 453

2931—2940

1 092

1 053

916

3471—3480

1 373

1 333

1 185

4011—4020

1 661

1 619

1 458

2941—2950

1 097

1 058

920

3481—3490

1 378

1 338

1 190

4021—1030

1 666

1 624

1 464

2951—2960

1 103

1 063

925

3491 - 3500

1 383

1 343

1 195

4031—4040

1 672

1 630

1 470

2961—2970

1 108

1 068

930

3501—3510

1 388

1 348

1 200

4041—4050

1 678

1 636

1 475

2971—2980

1 113

1 073

935

3511—3520

1 394

1 354

1 205

4051—4060

1 684

1 642

1 481

2981—2990

1 118

1 078

939

3521—3530

1 399

1 359

1 209

4061—4070

1 690

1 648

1 487

2991—3000

1 123

1 083

944

3531 —3540

1 405

1 365

1 214

4071—4080

1 695

1 653

1 493

3001—3010

1 128

1 088

949

3541—3550

1 410

1 370

1 219

4081—4090

1 701

1 659

1 498

3011—3020

1 133

1 093

954

3551—3560

1 415

1 375

1 224

4091- 4100

1 707

1 665

1 504

3021—3030

1 138

1 098

958

3561—3570

1 421

1 381

1 229

4101—4110

1 712

1 670

1 509

20

Bevillningsutskottets betänkande nr bO år 1958

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

i

2

3

1

2

3

i

2

3

4111—4120

1 718

1 676

1 515

4411—4420

1 884

1 842

1 678

4711—4720

2 053

2 008

1 841

4121—4130

1 723

1 681

1 520

4421—4430

1 890

1 847

1 683

4721—4730

2 058

2 013

1 847

4131—4140

1 729

1 686

1 525

4431—4440

1 896

1 853

1 688

4731—4740

2 064

2 019

1 853

4141—4150

1 734

1 691

1 530

4441—4450

1 901

1 859

1 693

4741—4750

2 069

2 025

1 858

4151—4160

1 739

1 697

1 536

4451—4460

1 907

1 865

1 699

4751—4760

2 074

2 031

1 864

4161—4170

1 745

1 702

1 541

4461—4470

1 913

1 871

1 704

4761—4770

2 080

2 037

1 870

4171—4180

1 750

1 707

1 546

4471—4480

1 919

1 876

1 709

4771—4780

2 085

2 042

1 876

4181—4190

1 756

1 713

1 552

4481—4490

1 924

1 882

1 715

4781—4790

2 091

2 048

1 881

4191—4200

1 761

1 718

1 557

4491—4500

1 930

1 888

1 720

4791—4800

2 096

2 054

1 887

4201—4210

1 767

1 724

1 562

4501—4510

1 935

1 893

1 726

4801—4810

2 101

2 059

1 892

4211—4220

1 773

1 730

1 568

4511—4520

1 941

1 899

1 731

4811—4820

2 107

2 065

1 898

4221—4230

1 778

1 735

1 573

4521—4530

1 946

1 904

1 737

4821—4830

2 112

2 070

1 903

4231—4240

1 784

1 741

1 578

4531—4540

1 952

1 910

1 743

4831—4840

2 118

2 075

1 908

4241—4250

1 790

1 747

1 583

4541—4550

1 957

1 915

1 748

4841—4850

2 123

2 080

1 913

4251—4260

1 796

1 753

1 589

4551—4560

1 962

1 920

1 754

4851—4860

2 128

2 086

1 919

4261—4270

1 802

1 759

1 594

4561—4570

1 968

1 926

1 760

4861—4870

2 134

2 091

1 924

4271—4280

1 807

1 764

1 599

4571—4580

1 973

1 931

1 766

4871—4880

2 139

2 096

1 929

4281—4290

1 813

1 770

1 605

4581—4590

1 979

1 937

1 771

4881—4890

2 145

2 102

1 935

4291—4300

1 819

1 776

1 610

4591—4600

1 984

1 942

1 777

4891—4900

2 150

2 107

1 940

4301—4310

1 824

1 781

1 616

4601—4610

1 990

1 947

1 782

4901—4910

2 156

2 113

1 946

4311—4320

1 830

1 787

1 621

4611—4620

1 996

1 953

1 788

4911—4920

2 162

2 119

1 951

4321—4330

1 835

1 792

1 627

4621—4630

2 001

1 958

1 793

4921—4930

2 167

2 124

1 957

4331—4340

1 841

1 798

1 633

4631—4640

2 007

1 964

1 798

4931—4940

2 173

2 130

1 963

4341—4350

1 846

1 803

1 638

4641—4650

2 013

1 969

1 803

4941—4950

2 179

2 136

1 968

4351—4360

1 851

1 808

1 644

4651—4660

2 019

1 974

1 809

4951—4960

2 185

2 142

1 974

4361—4370

1 857

1 814

1 650

4661—4670

2 025

1 980

1 814

4961—4970

2 191

2 148

1 980

4371—4380

1 862

1 819

1 656

4671—4680

2 030

1 985

1 819

4971—4980

2 196

2 153

1 986

4381—4390

1 868

1 825

1 661

4681—4690

2 036

1 991

1 825

4981—4990

2 202

2 159

1 991

4391—4400

4401—4410

1 873
1 879

1 830
1 836

1 667
1 672

4691—4700

4701—4710

2 042
2 047

1 996

2 002

1 830
1 836

4991—5000

2 208

2 165

1 997

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

21

Beskattningsbar

inkomst

kr.

Ogift sjöman utan barn

1

5 001— 5 800........

2 208 kr. för

5 000 kr. och 56 % av återstoden

5 800 » » 60 * * *

5 801— 9 500........

2 656

>

»

9 501—14 300........

4 876

1

1

9 500 * * 64 » * *

14 301 och däröver.....

7 948

14 300 » * 70 * * »

Ogift sjöman med barn

2

5 001— 5 900........

2 165 kr. för

5 000 kr. och 56 % av återstoden

5 901— 9 600........

2 669

»

»

5 900 » » 60 » * »

9 601—14 400........

4 889

»

9 600 » * 64 » » *

14 401 och däröver.....

7 961

»

»

14 400 * » 70 * » »

Gift sjöman

3

5 ooi— 6 000........

1 997 kr. för

5 000 kr. och 55 % av återstoden

6 001— 9 700........

2 547

»

»

6 000 * » 60 * » *

9 701—14 500........

4 767

»

»

9 700 * » 64 * * *

14 501 och däröver.....

7 839

»

14 500 * * 70 * » »

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

SJÖMANSSKATTETABELL II
Närfart

Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad.

Ogift

Ogift

Ogift

Ogift

Ogift

Ogift

Beskatt-

SJO-

SJO-

Gift

Beskatt-

SJO-

SJO-

Gift

Beskatt-

SJO-

SJO-

Gift

ningsbar

man

man

SJO-

ningsbar

man

man

SJO-

ningsbar

man

man

SJO-

inkomst

utan

med

man

inkomst

utan

med

man

inkomst

utan

med

man

barn

barn

barn

barn

barn

barn

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

i

2

3

i

2

3

1

2

3

0—

5

5

5

4

191—

200

48

31

14

531—

540

128

107

90

6—

10

5

5

4

201—

210

50

33

14

541—

550

131

no

92

11—

15

5

5

4

211—

220

53

36

16

551—

560

134

113

95

16—

20

5

5

5

221—

230

55

38

18

561—

570

137

115

97

21—

25

6

6

5

231—

240

57

40

20

571—

580

140

118

100

26—

30

6

6

5

241—

250

59

42

23

581—

590

143

121

102

31—

35

7

7

6

251—

260

61

44

25

591—

600

146

124

105

36—

40

7

7

6

261—

270

63

46

28

601—

610

149

127

107

41—

45

8

7

6

271—

280

66

48

31

611—

620

152

130

no

46—

50

9

8

7

281—

290

68

50

33

621—

630

155

133

112

51—

55

10

8

7

291—

300

70

53

36

631—

640

159

137

115

56—

60

12

8

7

301—

310

72

55

38

641—

650

162

140

117

61—

65

13

8

7

311—

320

74

57

40

651—

660

166

143

120

66—

70

14

8

8

321—

330

76

59

42

661—

670

169

146

122

71—

75

15

9

8

331—

340

78

61

45

671—

680

173

150

125

76—

80

17

9

8

341—

350

80

63

47

681—

690

177

153

127

81—

85

18

9

8

351—

360

82

65

49

691—

700

181

157

130

86—

90

19

9

8

361—

370

84

67

51

701—

710

184

160

132

91—

95

20

9

9

371—

380

86

69

54

711—

720

188

164

135

96—

100

22

9

9

381—

390

88

71

56

721—

730

191

167

137

101—

105

23

10

9

391—

400

90

73

58

731—

740

195

171

140

106—

no

24

10

9

401—

410

92

75

60

741—

750

198

174

142

111—

115

25

10

10

411—

420

95

78

63

751—

760

202

178

145

116—

120

27

10

10

421—

430

98

80

65

761—

770

205

181

147

121—

125

28

11

10

431—

440

100

82

67

771—

780

209

184

150

126—

130

30

13

10

441—

450

103

84

69

781—

790

212

188

152

131—

135

31

14

11

451—

460

106

86

71

791—

800

215

191

155

136—

140

33

16

11

461—

470

109

88

73

801—

810

219

195

158

141—

145

34

17

11

471—

480

in

90

75

811—

820

223

198

161

146—

150

35

19

11

481—

490

114

93

77

821—

830

227

202

163

151—

160

38

21

12

491—

500

117

96

80

831—

840

231

205

166

161—

170

40

23

12

501—

510

119

98

82

841—

850

235

209

169

171—

180

43

25

13

511—

520

122

101

85

851—

860

239

213

172

181—

190

45

28

13

521—

530

125

104

87

861—

870

243

216

175

Bevillningsutskottets betänkande nr AO år 1958

23

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

Beskatt-

ningsbar

inkomst

kr.

Ogift

sjö-

man

utan

barn

kr.

Ogift

sjö-

man

med

barn

kr.

Gift

sjö-

man

kr.

i

2

3

i

2

3

i

2

3

871— 880

247

220

178

1411—1420

474

443

368

1951—1960

715

678

583

881— 890

251

224

181

1421—1430

478

447

372

1961—1970

721

682

587

891— 900

255

228

183

1431—1440

483

452

376

1971—1980

726

687

591

901— 910

259

232

186

1441—1450

487

456

380

1981—1990

731

692

595

911— 920

263

236

189

1451—1460

491

460

384

1991—2000

736

697

599

921— 930

267

240

192

1461—1470

496

465

388

2001—2010

741

701

603

931— 940

271

244

195

1471—1480

500

469

393

2011—2020

746

706

607

941— 950

275

247

198

1481—1490

505

474

397

2021—2030

751

711

611

951— 960

278

251

202

1491—1500

509

478

401

2031—2040

755

715

615

961— 970

282

255

205

1501—1510

513

482

405

2041—2050

760

720

620

971— 980

286

259

208

1511—1520

517

487

409

2051—2060

765

725

624

981— 990

290

263

211

1521—1530

522

491

412

2061—2070

770

730

628

991—1000

294

267

214

1531—1540

526

496

416

2071—2080

774

736

632

1001—1010

298

271

217

1541—1550

531

500

419

2081—2090

779

741

637

1011—1020

302

275

220

1551—1560

535

504

423

2091—2100

784

747

641

1021—1030

306

278

224

1561—1570

540

508

427

2101—2110

789

752

645

1031—1040

310

282

227

1571—1580

545

512

431

2111—2120

794

756

650

1041—1050

314

286

230

1581—1590

549

516

435

2121—2130

798

761

654

1051—1060

318

290

233

1591—1600

554

520

440

2131—2140

803

765

659

1061—1070

322

294

236

1601—1610

558

524

444

2141—2150

808

770

663

1071—1080

326

297

240

1611—1620

563

529

448

2151—2160

813

775

667

1081—1090

330

301

243

1621—1630

567

533

452

2161—2170

818

780

672

1091—1100

334

305

246

1631—1640

571

537

456

2171—2180

823

784

676

1101—1110

338

309

249

1641—1650

576

542

459

2181—2190

828

789

681

1111—1120

343

314

253

1651—1660

580

546

463

2191—2200

833

794

685

1121—1130

347

319

256

1661—1670

584

550

467

2201—2210

838

799

690

1131—1140

352

323

260

1671—1680

589

555

471

2211—2220

843

804

694

1141—1150

356

327

263

1681—1690

593

559

475

2221—2230

848

809

699

1151—1160

360

331

267

1691—1700

597

563

479

2231—2240

853

814

703

1161—1170

365

335

270

1701—1710

602

568

483

2241—2250

858

819

708

1171—1180

369

339

274

1711—1720

607

572

487

2251—2260

863

824

713

1181—1190

374

343

277

1721—1730

612

576

491

2261—2270

868

829

718

1191—1200

378

347

281

1731—1740

616

583

494

2271—2280

872

834

722

1201—1210

382

351

285

1741—1750

621

586

498

2281—2290

877

839

727

1211—1220

387

355

289

1751—1760

625

591

502

2291—2300

882

844

732

1221—1230

391

359

292

1761—1770

630

595

506

2301—2310

887

849

736

1231—1240

395

363

296

1771—1780

634

600

510

2311—2320

891

854

741

1241—1250

399

367

300

1781—1790

638

604

514

2321—2330

896

858

745

1251—1260

403

372

304

1791—1800

643

609

519

2331—2340

901

863

750

1261—1270

408

376

308

1801—1810

647

613

523

2341—2350

905

868

754

1271—1280

412

380

311

1811—1820

651

617

527

2351—2360

910

873

759

1281—1290

417

385

315

1821—1830

656

622

532

2361—2370

915

878

763

1291—1300

422

390

319

1831—1840

660

626

536

2371—2380

920

882

768

1301—1310

426

395

323

1841—1850

664

630

540

2381—2390

924

887

772

1311—1320

431

400

327

1851—1860

669

635

544

2391—2400

929

892

777

1321—1330

435

404

331

1861—1870

673

639

548

2401—2410

934

897

782

1331—1340

439

408

335

1871—1880

677

643

552

2411—2420

939

902

786

1341—1350

444

412

339

1881—1890

681

648

556

2421—243(

943

907

791

1351—1361

448

417

343

1891—1900

685

652

56C

2431—2440

948

912

795

1361—1370

453

421

348

1901—191(

690

656

564

2441—2450

953

916

800

1371—1381

457

425

352

1911—1920

695

66(

567

2451—2460

958

921

805

1381—1390

461

430

356

1921—1930

70(

665

571

2461—2470

963

926

809

1391—1401

465

434

360

1931—1940

705

66!

575

2471—2480

967

931

814

1401—1411

46!

438

364

1941 -1950

710

673

57!

2481—2491

972

931

818

24

Bevillningsutskottets betänkande ni• 40 ur 1958

Ogift

Ogift

Ogift

Ogift

Ogift

Ogift

Beskatt-

sjo-

SJO-

Gift

Beskatt-

SJO-

SJO-

Gift

Beskatt-

sjö-

sjö-

Gift

ningsbar

man

man

sjo-

ningsbar

man

man

sjö-

ningsbar

man

man

sjö-

inkomst

utan

med

man

inkomst

utan

med

man

inkomst

utan

med

man

barn

barn

barn

barn

barn

barn

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

i

2

3

i

2

3

i

2

3

2491—2500

977

941

823

3031—3040

1 247

1 207

1 067

3571—3580

1 530

1 490

1 337

2501—2510

982

946

827

3041—3050

1 252

1 212

1 072

3581—3590

1 536

1 496

1 342

2511—2520

987

951

832

3051—3060

1 257

1 217

1 077

3591—3600

1 541

1 501

1 347

2521—2530

992

955

836

3061—3070

1 262

1 222

1 082

3601—3610

1 546

1 506

1 352

2531—2540

997

960

841

3071—3080

1 267

1 227

1 086

3611—3620

1 551

1 511

1 358

2541—2550

1 001

965

845

3081—3090

1 272

1 232

1 091

3621—3630

1 556

1 516

1 363

2551—2560

1 006

970

850

3091—3100

1 277

1 237

1 096

3631—3640

1 561

1 521

1 368

2561—2570

1 011

975

854

3101—3110

1 282

1 242

1 101

3641—3650

1 566

1 526

1 373

2571—2580

1 016

979

859

3111—3120

1 288

1 248

1 107

3651—3660

1 571

1 532

1 379

2581—2590

1 021

984

863

3121—3130

1 293

1 253

1 112

3661—3670

1 576

1 537

1 384

2591—2600

1 026

989

868

3131—3140

1 299

1 259

1 117

3671—3680

1 581

1 542

1 389

2601—2610

1 031

994

872

3141—3150

1 304

1 264

1 122

3681—3690

1 586

1 547

1 395

2611—2620

1 036

999

877

3151—3160

1 309

1 270

1 128

3691—3700

1 591

1 552

1 400

2621—2630

1 041

1 004

881

3161—3170

1 315

1 275

1 133

3701—3710

1 596

1 557

1 405

2631—2640

1 046

1 009

886

3171—3180

1 320

1 281

1 138

3711—3720

1 602

1 563

1 410

2641—2650

1 051

1 013

890

3181—3190

1 326

1 286

1 144

3721—3730

1 607

1 568

1 415

2651—2660

1 056

1 018

894

3191—3200

1 331

1 292

1 149

3731—3740

1 613

1 574

1 420

2661—2670

1 061

1 023

899

3201—3210

1 336

1 297

1 154

3741—3750

1 618

1 579

1 424

2671—2680

1 066

1 028

903

3211—3220

1 341

1 302

1 159

3751—3760

1 624

1 584

1 429

26S1—2690

1 071

1 033

908

3221—3230

1 346

1 307

1 163

3761—3770

1 629

1 590

1 434

2691—2700

1 076

1 038

912

3231—3240

1 351

1 312

1 168

3771—3780

1 635

1 595

1 439

2701—2710

1 081

1 043

916

3241—3250

1 356

1 317

1 173

3781—3790

1 640

1 601

1 444

2711—2720

1 086

1 048

921

3251—3260

1 362

1 322

1 178

3791—3800

1 646

1 606

1 449

2721—2730

1 091

1 053

925

3261—3270

1 367

1 327

1 183

3801—3810

1 651

1 611

1 454

2731—2740

1 096

1 058

930

3271—3280

1 372

1 332

1 187

3811—3820

1 657

1 616

1 459

2741—2750

1 100

1 062

934

3281—3290

1 377

1 337

1 192

3821—3830

1 662

1 621

1 465

2751—2760

1 105

1 067

939|

3291—3300

1 382

1 342

1 197

3831—3840

1 667

1 626

1 470

2761—2770

1 no

1 072

943

3301—3310

1 387

1 347

1 202

3841—3850

1 672

1 631

1 475

2771—2780

1 115

1 077

948

3311—3320

1 393

1 353

1 208

3851—3860

1 678

1 637

1 480

2781—2790

1 120

1 082

952

3321—3330

1 398

1 358

1 213

3861—3870

1 683

1 642

1 485

2791—2800

1 125

1 087

957

3331—3340

1 404

1 364

1 218!

3871—3880

1 688

1 647

1 491

2801—2810

1 130

1 092

961

3341—3350

1 409

1 369

1 223

3881—3890

1 694

1 652

1 496

2811—2820

1 135

1 097

966

3351—3360

1 414

1 374

1 229i

3891—3900

1 699

1 657

1 501

2821—2830

1 140

1 102

970

3361—3370

1 420

1 380

1 234

3901—3910

1 704

1 662

1 506

2831—2840

1 145

1 107

975

3371—3380

1 425

1 385

1 239

3911—3920

1 710

1 668

1 511

2841—2850

1 150

1 112

979

3381—3390

1 431

1 391

1 245!

3921—3930

1 715

1 673

1 516

2851—2860

1 156

1 117

983

3391—3400

1 436

1 396

1 250

3931—3940

1 721

1 679

1 521

2861—2870

1 161

1 122

988

3401—3410

1 441

1 401

1 255

3941—3950

1 726

1 684

1 526

2871—2880

1 166

1 127

992

3411—3420

1 446

1 406

1 260

3951—3960

1 731

1 689

1 531

2881—2890

1 171

1 132

997

3421—3430

1 451

1 411

1 265

3961—3970

1 737

1 695

1 536

2891—2900

1 176

1 137

1 001

3431—3440

1 456

1 416

1 270

3971—3980

1 742

1 700

1 541

2901—2910

1 181

1 142

1 006

3441—3450

1 461

1 421

1 274

3981—3990

1 748

1 706

1 546

2911—2920

1 186

1 147

1 010

3451—3460

1 467

1 427

1 279

3991—4000

1 753

1 711

1 551

2921—2930

1 191

1 152

1 015

3461—3470

1 472

1 432

1 284

4001—4010

1 759

1 717

1 557

2931—2940

1 196

1 157

1 020

3471—3480

1 477

1 437

1 289

4011—4020

1 765

1 723

1 562

2941—2950

1 201

1 162

1 024

3481—3490

1 482

1 442

1 294i

4021—4030

1 770

1 728

1 568

2951—2960

1 207

1 167

1 029

3491—3500

1 487

1 447

1 299

4031—4040

1 776

1 734

1 574

2961—2970

1 212

1 172

1 034

3501—3510

1 492

1 452

1 304

4041—4050

1 782

1 740

1 579

2971—2980

1 217

1 177

1 039

3511—3520

1 498

1 458

1 309

4051—4060

1 788

1 746

1 585

2981—2990

1 222

1 182

1 043

3521—3530

1 503

1 463

1 313

4061—4070

1 794

1 752

1 591

2991—3000

1 227

1 187

1 048

3531—3540

1 509

1 469

1 318

4071—4080

1 799

1 757

1 597

3001—3010

1 232

1 192

1 053

3541—3550

1 514

1 474

1 323

4081—4090

1 805

1 763

1 602

3011—3020

1 237

1 197

1 058

3551—3560

1 519

1 479

1 328

4091—4100

1 811

1 769

1 608

3021—3030

1 242

1 202

1 062

3561—3570

1 525

1 485

1 333

4101—4110

1 816

1 774

1 613

Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1958

25

Ogift

Ogift

Ogift

Ogift

Ogift

Ogift

Beskatt-

sjö-

sjö-

Gift

Beskatt-

SJO-

SJO-

Gift

Beskatt-

SJO-

SJO-

Gift

ningsbar

man

man

sjö-

ningsbar

man

man

sjö-

ningsbar

man

man

SJO-

inkomst

utan

med

man

inkomst

utan

med

man

inkomst

utan

med

man

barn

barn

barn

barn

barn

barn

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

i

2

3

i

2

3

i

2

3

4111—4120

i

822

1

780

1

619

4411—4420

1 988

1 946

1

782

4711—4720

2 157

2 112

1

945

4121—4130

i

827

1

785

1

624

4421—4430

1 994

1 951

1

787

4721—4730

2 162

2 117

1

951

4131—4140

i

833

1

790

1

629

4431—4440

2 000

1 957

1

792

4731—4740

2 168

2 123

1

957

4141—4150

i

838

1

795

1

634

4441—4450

2 005

1 963

1

797

4741—4750

2 173

2 129

1

962

4151—4160

i

843

1

801

1

640

4451—4460

2 011

1 969

1

803

4751—4760

2 178

2 135

1

968

4161—4170

i

849

1

806

1

645

4461—4470

2 017

1 975

1

808

4761—4770

2 184

2 141

1

974

4171—4180

i

854

1

811

1

650

4471—4480

2 023

1 980

1

813

4771—4780

2 189

2 146

1

980

4181—4190

i

860

1

817

1

656

4481—4490

2 028

1 986

1

819

4781—4790

2 195

2 152

1

985

4191—4200

i

865

1

822

1

661

4491—4500

2 034

1 992

1

824

4791—4800

2 200

2 158

1

991

4201—4210

i

871

1

828

1

666

4501—4510

2 039

1 997

1

830

4801—4810

2 205

2 163

1

996

4211—4220

i

877

1

834

1

672

4511—4520

2 045

2 003

1

835

4811—4820

2 211

2 169

2

002

4221—4230

i

882

1

839

1

677

4521—4530

2 050

2 008

1

841

4821—4830

2 216

2174

2

007

4231—4240

i

888

1

845

1

682

4531—4540

2 056

2 014

1

847

4831—4840

2 222

2 179

2

012

4241—4250

i

894

1

851

1

687

4541—4550

2 061

2 019

1

852

4841—4850

2 227

2 184

2

017

4251—4260

i

900

1

857

1

693

4551—4560

2 066

2 024

1

858

4851—4860

2 232

2 190

2

023

4261—4270

i

906

1

863

1

698

4561—4570

2 072

2 030

1

864

4861—4870

2 238

2 195

2

028

4271-—4280

i

911

1

868

1

703

4571—4580

2 077

2 035

1

870

4871—4880

2 243

2 200

2

033

4281—4290

i

917

1

874

1

709

4581—4590

2 083

2 041

1

875

4881—4890

2 249

2 206

2

039

4291—4300

i

923

1

880

1

714

4591—4600

2 088

2 046

1

881

4891—4900

2 254

2 211

2

044

4301—4310

i

928

1

885

1

720

4601—4610

2 094

2 051

1

886

4901—4910

2 260

2 217

2

050

4311—4320

i

934

1

891

1

725

4611—4620

2 100

2 057

1

892

4911—4920

2 266

2 223

2

055

4321—4330

i

939

1

896

1

731

4621—4630

2 105

2 062

1

897

4921—4930

2 271

2 228

2

061

4331—4340

i

945

1

902

1

737

4631—4640

2 111

2 068

1

902

4931—4940

2 277

2 234

2

067

4341—4350

i

950

1

907

1

742

4641—4650

2 117

2 073

1

907

4941—4950

2 283

2 240

2

072

4351—4360

i

955

1

912

1

748

4651—4660

2 123

2 078

1

913

4951—4960

2 289

2 246

2

078

4361—4370

i

961

1

918

1

754

4661—4670

2 129

2 084

1

918

4961—4970

2 295

2 252

2

084

4371—4380

i

966

1

923

1

760

4671—4680

2 134

2 089

1

923

4971—4980

2 300

2 257

2

090

4381—4390

i

972

1

929

1

765

4681—4690

2 140

2 095

1

929

4981—4990

2 306

2 263

2

095

4391—4400

i

977

1

934

1

771

4691—4700

2 146

2 100

1

934

4991—5000

2 312

2 269

2

101

4401—4410

i

983

1

940

1

776

4701—4710

2 151

2 106

1

940

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

Beskattningsbar

Ogift sjöman utan barn

kr.

1

5 001— 5 800........

2 312 kr. för

5 000 kr. och 56 % av återstoden

5 800 » * 60 » » *

5 801— 9 500........

2 760 »

9 501—14 300........

4 980 »

14 301 och däröver.....

8 052 »

»

14 300 . * 70 » * »

Ogift sjöman med barn

2

5 001— 5 900........

2 269 kr.

för

5 000 kr. och 56 % av återstoden

5 901— 9 600........

2 773 *

9 601—14 400........

4 993 *

14 401 och däröver.....

8 065 »

»

14 400 » * 70 * * »

Gift sjöman

3

5 001— 6 000........

2 101 kr. för

5 000 kr. och 55 % av återstoden

6 001— 9 700........

2 651 *

9 701—14 500........

4 871 »

14 501 och däröver.....

7 943 »

»

14 500 * » 70 * * »

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958

27

Förslag

till

Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 19 §, 46 § 1 och 2 mom., 48 § 2 mom. och 50 §
2 mom. samt anvisningarna till 48 § kommunalskattelagen den 28 september
19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

19 §.

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom i andra fall
än som avses i 35 §;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

ersättning, som på grund av försäkring i allmän sjukkassa eller jämlikt
lagen om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än
från allmän sjukkassa till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
under militärtjänstgöring, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom, olycksfall
eller arbetslöshet tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke
tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning
i form av pension eller annan livränta;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling,
som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att
hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse
eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller
motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av
nämnda förvärvskällor;

vinstandel eller återbäring, som utgått på grund av annan försäkring än

1 Senaste lydelse av 19 § se 1956:295, av 46 § 1 mom. se 1954:263, av 46 § 2 mom. se
1955:122, av 48 § 2 mom. och 50 § 2 mom. se 1957:200 samt av anvisningarna till 48 § se
1952:405.

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits
i samband med tjänst;

ersättning jämlikt lagen om ersättning åt smittbärare;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därför givaren
jämlikt bestämmelserna i 20 § icke är berättigad till avdrag;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda
för mottagarens utbildning;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, som enligt förordningen om sjömansskatt
utgör inkomst ombord. (Se vidare anvisningarna.)

46 §.

1 mom. Därest vid —---samma kommun.

Befinnes vid---stycket förmäles.

Avdrag är icke medgivet för-underskott å icke yrkesmässig avyttring av
fast eller lös egendom eller å deltagande i lotteri, för underskott å fastighet
och rörelse i utlandet eller för underskott, som uppstått därigenom, att
avdrag, varom förmäles i 45 §, överstigit nettointäkten av förvärvskällan,
och ej heller för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning
av sjömansskatt.

2 mom. I hemortskommunen---allmän sjukförsäkring.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt
skall avdrag för periodiskt understöd och avgift för pensionsförsäkring,
som ej avses i 33 §, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen
av sjömansskatt icke tagits till understödet eller avgiften.

Därest skattskyldig —--nämnda tid.

Avdrag, som---barnbidrag förelegat.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk — — — nedan sägs.

Skattskyldig, som--— 4 000 kronor.

Skattskyldig, som — ■— — stycke sägs.

Gift skattskyldig,---om barnet.

Annan skattskyldig--— 2 000 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall det enligt bestämmelserna i detta moment eljest medgivna
ortsavdraget minskas med en tolvtedel för varje kalendermånad, för vilken
sjömansskatt erlagts. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas
nedåt till jämna tiotal kronor.

50 §.

2 mom. För fysisk--- — kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958 29

väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige
ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet,
må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock
särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret,
prövningsnämndens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst
minskas, förutom med kommunalt ortsavdrag, med ytterligare ett
efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 3 000 kronor. Har
skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit
avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke,
minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs —--ovan sägs.

Skattskyldig, vars---stycket förmäles.

Vad härefter — — — beskattningsbar inkomst.

Anvisningar

till 48 §.

Vad i--— av beskattningsåret.

Vid beräknande av ortsavdrag för gift skattskyldig, som under beskattningsåret
levt tillsammans med andra maken och som under nämnda år
uppburit inkomst, för vilken erlagts sjömansskatt, skall vid tillämpningen
av bestämmelserna i 48 § 2 mom. sista stycket iakttagas, att minskningen
av ortsavdraget skall beräknas på halva det avdrag, som skulle tillkommit
makarna gemensamt, om icke någon av dem haft att erlägga sjömansskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1959 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 1 §, 4 § 1 mom., 8 § 1 mom. och 9 § 2 mom.
förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1953:275, av 4 § 1 mom. se 1957:73, av 8 § 1 mom. se 1952:406
och av 9 § 2 mom. se 1957:201.

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 är 1958

1 §•

Till staten---givna bestämmelser.

Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å
aktie i svenskt aktiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad
därom finnes särskilt stadgat.

Angående taxeringsmyndigheter---i taxeringsförordningen.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster
från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag
ske för

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst från
annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att avdrag
icke får göras för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning
av sjömansskatt, samt att avdrag för realisationsförlust får göras endast
från realisationsvinst eller lotterivinst;

slutlig skatt eller fastighetsskatt, som här i riket påförts skattskyldig
på grund av taxering under året näst före det taxeringsår, varom fråga är,
eller sådan här i riket påförd tillkommande skatt, varå skattskyldig under
förstnämnda år erhållit debetsedel, allt till den del skatten skall erläggas till
kommun eller annan kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som —- — —- kommunalskattelagen sägs.

Har sådan -—- — — överlåtande föreningen.

8 §•

1 mom. Skattskyldig fysisk -----— 48 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Skattskyldig, som--- 4 000 kronor.

Skattskyldig, som ---stycke sägs.

Gift skattskyldig, — --om barnet.

Annan skattskyldig--- — 2 000 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall det enligt bestämmelserna i detta moment eljest medgivna
ortsavdraget minskas med en tolvtedel för varje kalendermånad, för vilken
sjömansskatt erlagts. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas
nedåt till jämna tiotal kronor.

9 §•

2 mom. För skattskyldig — ---kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga hava varit väsentligen nedsatt av anledning,
varom i 50 § 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen
förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts
eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

efter taxeringsåret, prövningsnämndens beprövande den skattskyldiges taxerade
inkomst minskas, förutom med statligt ortsavdrag, med ytterligare ett
efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 3 000 kronor. Har skattskyldig
på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit
avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som nu sagts, minskas med
det belopp, varmed jämkning medgivits.

Vad härefter---beskattningsbar inkomst.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig

förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 9 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt
att till samma paragraf skola fogas anvisningar av nedan angiven lydelse.

9 §•

Statlig förmögenhetsskatt —--kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 9 §.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 § tredje stycket skall, där fråga
är om skattskyldig, vilken under beskattningsåret erlagt sjömansskatt, den
sammanräknade nettoinkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara
inkomsten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt
i fråga om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av 9 § se 1951:791.

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

Förslag

till

Förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 inom., 37 § 1 mom. och 101 § taxeringsförordningen
den 23 november 1956 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives samt att till 39 § 1 mom. samma förordning1 skall fogas en
ny punkt, betecknad 9, av nedan angiven lydelse.

22 §.

1 mom. Nedannämnda skattskyldiga---— (.självdeklaration), nämli gen: 1)

aktiebolag och —- —- — ekonomiska intressen,

2) annan juridisk--- — 100 kronor,

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt
minst 1 200 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk eller —--— kronor, samt

5) fysisk eller---skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet —--statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar,---och förmögenhet.

Skall skattskyldig---deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning----riket bosatta.

I fråga---den avlidne.

37 §.

1 mom. Till ledning---följande uppställning:

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

1. a) Statlig och--Den som — — — Avlöning, arvode,---

sådan förvärvskälla. annan stiftelse. vederlaget lämnas.

Undantag:

a) folkpension,

b) ersättning och —- — —
400 kronor för helt år räknat,

g) ersättning för resa i
tjänsten, motsvarande gjorda
utlägg som sammanlagt icke
överstiga 500 kronor, traktamentsersättning
vid vistelse i
tjänsten utom tjänstgörings -

1 Senaste lydelse av 22 § 1 mom. se 1957:108.

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 33

Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften skall avse

Vad uppgiften skall avse

2. Fysisk person —

Den å---skolat

orten med sammanlagt högst
500 kronor och representa-tionsersättning, motsvarande
gjorda utlägg, sammanlagt
icke överstigande 500 kronor,

h) förmån från stiftelse,
om vad som utgivits uppen-barligen icke utgör skatte-pliktig intäkt för mottagaren,
samt

i) ersättning eller förmån,
för vilken mottagaren erlagt
sjömansskatt.

Om uppgiftens —--1.

— — enligt uppbörds-

verkställas.

sägs.

förordningen.

3. Försäkringsanstalt

Den som---be-

Utgivet belopp.

och understödsför-

loppet föreligger.

ening.

4. Den som---—-

Den till---- av-

Det utbetalda beloppet.

mönster o. dyl.

giften utbetalts.

5. Den som----

Den från---in-

Utgivet vederlag — — —

därom förordnat.

köp skett.

eller annat.

6. Den som —- —• —

Den som---ägt

Undantag: vederlag -— —
— bokföringsskyldig rörelse-idkare.

Vederlag som---av-

därom förordnat.

rum.

tal träffats.

7. Den som---

Den som — — —

Ersättning eller —• — —

därom förordnat.

försålt egendom.

finnes tillgänglig.

8. Redare.

Den som erlagt sjö-

Kontant inkomst ombord

mansskatt.

samt den tid för vilken mot-

tagaren erlagt sjömansskatt.

39 §.

1 mom. I särskilda fall---följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften skall avse

Vad uppgiften skall avse

9. Redare. Den som erlagt sjö- Åtnjutna förmåner,

mansskatt.

101 §.

1 mom. Taxeringsintendent må inom tid, som angives i 100 §, i där avsedda
fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i det vid 5)
i första stycket av samma paragraf omförmälda fallet jämväl anföra besvär
med yrkande om ändring i taxering till den skattskyldiges nackdel.

2 mom. Har genoin beslut av sjömansskattenämnden eller genom utslag
av kammarrätten eller Kungl. Maj:t bestämts, att sjömansskatt icke skall
3 — B i haag till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

erläggas för viss inkomst, för vilken sådan skatt tidigare erlagts, må taxeringsintendent
inom tid, som angives i 100 §, anföra besvär med yrkande
om sådan ändring i den skattskyldiges taxering, som kan föranledas av
beslutet eller utslaget.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 55 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953
skall upphöra att gälla, att 27 § 1 mom., 39 § 1 och 2 mom., 40 §, 53 §
1 mom., 56 § 1 och 3 mom., 58 § 1 mom., 72 och 77 §§ samma förordning1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att i 68 § sagda
förordning skall införas ett femte moment av nedan angiven lydelse.

27 §.

1 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken
skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel likaledes
uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som
fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot
ifrågavarande slutliga skatt, dock att, därest annan utdebitering fastställts
för den slutliga skatten än för den preliminära skatten, den kommunala
inkomstskatten skall utgöras efter den utdebitering som bestämts
att gälla för den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel påföras
i en gemensam post, därvid iakttages att skattebeloppet vid öretal över
femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som
enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga
skatten debiteras;

1 Senaste lydelse av 27 § 1 mom. se 1954:340, av 56 § 3 mom. och 58 § 1 mom. se 1956:115,
av 72 § se 1957:70 samt av 77 § se 1956:99.

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

att i 1 § omförmäld sjukförsäkringsavgift debiteras med belopp som uträknats
av allmän sjukkassa, dock att vid debiteringen skall beaktas vad i 33
och 35 §§ lagen om allmän sjukförsäkring stadgas angående avgiftsplikt
och nedsättning av avgift;

att makars sjukförsäkringsavgifter skola i fall, varom i 2 § 4 mom. sägs, i
en gemensam post påföras den av makarna, för vilken beräknats till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst;

att i 1 § omförmäld arbetsgivaravgift och byggnadsforskningsavgift debiteras
i en gemensam post; samt

att i 1 § omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera
annuiteter av samma slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor,
därvid öretal bortfaller.

39 §.

1 mom. Vid utbetalning — -— —• erlägga (skatteavdrag).

Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär
A-skatt, att erlägga kvarstående skatt, som påförts i kommun där han mantalsskrivits
för året näst före taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig att vid
utbetalning av lön verkställa skatteavdrag jämväl för gäldande av sådan
skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock icke, därest anställningen är avsedd
att vara kortare tid än en vecka. För gäldande av den kvarstående skatten
skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle avdraga belopp, motsvarande
så stor del av den under nästföljande uppbördstermin förfallande skatten, som
med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av den månad,
då nämnda uppbördstermin infaller, belöper å utbetalningstillfället. Belopp,
som avdrages vid annat utbetalningstillfälle än det första, skall dock avrundas
till närmast lägre hela antal kronor och återstoden avdragas vid det
första utbetalningstillfället.

2 mom. Under januari månad och, då särskilda förhållanden därtill föranleda,
jämväl under februari månad må skatteavdrag för gäldande av preliminär
A-skatt, beräknad enligt skattetabell, ske enligt den tabell och den
kolumn däri, som senast tillämpats under nästföregående inkomstår.

40 §.

Det åligger---anställningen tillträtts.

Arbetstagare, som icke har att gälda preliminär A-skatt, skall inom i första
stycket angiven tid för arbetsgivaren uppvisa debetsedel å preliminär B-skatt,
påförd i hemortskommunen, eller skattekort å sådan skatt eller intyg av
lokal skattemyndighet, att arbetstagaren icke har att erlägga preliminär
A-skatt. Har debetsedel, skattekort eller intyg som nyss sagts ej uppvisats
för arbetsgivaren och har till denne ej heller överlämnats debetsedel å preliminär
A-skatt eller företetts skattekort å sådan skatt, skall skatteavdrag för

36 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

preliminär A-skatt verkställas med tjugufem procent av lönebeloppet vid
varje avlöningstillfälle. Skatteavdrag som nyss sagts skall vid anställning,
avsedd att vara kortare tid än en vecka, dock icke göras å dagsinkomst
understigande tio kronor.

Skatteavdrag för kvarstående skatt verkställes allenast beträffande skattskyldig,
för vilken göres skatteavdrag för preliminär A-skatt. Har sådan
arbetstagare icke till arbetsgivaren överlämnat debetsedel å slutlig skatt eller
vederbörlig del av debetsedeln och har han ej heller för arbetsgivaren uppvisat
debetsedel eller del därav som nyss sagts eller intyg av lokal skattemyndighet
att han icke har att erlägga kvarstående skatt, skall under tid,
då skatteavdrag för sådan skatt skall verkställas, dylikt avdrag ske med
tjugufem procent av lönebeloppet vid varje avlöningstillfälle. Att skatteavdrag
som nyss sagts icke skall verkställas vid anställning, som är avsedd
vara kortare tid än en vecka, framgår av 39 § 1 mom.

Därest arbetstagaren---- löneutbetalningen avser.

Det belopp,---hela krontal.

(Se vidare anvisningarna.)

53 §.

1 mom. Debiterad skatt samt sådan preliminär A-skatt, som av arbetsgivare
innehållits med ledning av debetsedel, skall, där ej nedan i denna
paragraf eller i 56 § annorlunda stadgas, senast under den uppbördstermin,
då skatten förfaller till betalning, medelst skatteanvisning inbetalas å fast
postanstalt inom riket eller hos sådan penninginrättning, varom i 52 § sägs.

Inbetalning, som---sista dag.

Arbetsgivare med —- —--terminen infaller.

Vid inbetalning---avräknas härå.

56 §.

1 mom. Inbetalas i annat fall än i 53 § 1 mom. tredje stycket eller 54 §
sägs skatt medelst skatteanvisning under tiden mellan två uppbördsterminer,
skall skatten anses vara inbetald under den senare av dessa terminer, såvida
icke av anteckning å inbetalningskort eller girokort eller eljest framgår att
inbetalningen avser skatt, som förfallit till betalning under en tidigare uppbördstermin.

3 mom. Beträffande inbetalning -— --följande gälla.

Avser inbetalningen ■—- -—- -— terminen infaller.

I annat---terminen infaller.

58 §.

1 mom. Har skattskyldig eller arbetsgivare som verkställt skatteavdrag
underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som i 53 eller 54 § eller 56 §

37

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

3 inom. sägs, skall utgå restavgift, beräknad efter fyra öre för varje hel
krona av den del av skatten, som sålunda icke erlagts, dock ej mindre än
tjugufem öre. Vad nu sagts skall i fall, som avses i 56 § 3 mom. andra stycket,
gälla endast om där angiven inbetalning icke verkställts senast under den
uppbördstermin, som infaller närmast efter utgången av den månad, under
vilken skatteavdraget verkställts, eller, såvitt gäller inbetalning från arbetsgivare
som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket, senast den 18 i den månad
under vilken nämnda uppbördstermin infaller.

68 §.

5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning, då
den som är berättigad att återbekomma skatt har att erlägga sjömansskatt.

72 §.

Kungl. Maj :t---denna förordning.

Nämnden skall---vice ordförande.

Ordföranden och---i Sverige.

För envar —--av ledamöter.

Förslag till---och suppleant.

Nämnden är---äro tillstädes.

Nämnden må--— av sakkunniga.

Beträffande nämndens---delar gälla.

77 §.

Har arbetsgivare verkställt skatteavdrag men icke inbetalat det innehållna
beloppet i tid och ordning, som i 53 eller 54 § eller 56 § 3 mom. sägs, må
beloppet uttagas hos arbetsgivaren i samma ordning som stadgats i fråga
om indrivning av skatt.

Arbetstagaren är--— motsvarande skattebelopp.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen

1) motionen I: 350 av herr Spetz, vari hemställts, att riksdagen måtte vid
behandlingen av propositionen angående sjömansskatten besluta att sådan
skatt skall erläggas av envar som är anställd i redarens tjänst ombord på
svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 500 registerton,
vilket huvudsakligast nyttjas i fjärrfart, samt att vederbörande utskott
måtte företaga den ändring av författningsförslaget, som betingas av en
ändring enligt vad i motionen angivits; samt

2) motionen 11:446 av herr Senander m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte, med godkännande i övrigt av vad som föreslås i Kungl. Maj :ts

38 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

proposition nr 92, besluta att sjömansskattetabell II för s. k. närfart skall
utgå och att tabell I skall gälla alla som skall erlägga sjömansskatt; att
bestämmelsen att sjömansskatt skall erläggas av anställd ombord på
»svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 registerton»
ändras till att gälla »svenskt registrerat handelsfartyg», samt att vederbörande
utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Frågan om införande av en definitiv källskatt för sjömän uppmärksammades
i samband med uppbördsreformen. 1945 års riksdag hemställde med
anledning härav i skrivelse nr 609 om vidare utredning och förslag rörande
sjömännens beskattning. Den av riksdagen begärda utredningen verkställdes
av sjömansskatteutredningen. I ett den 8 juni 1949 avgivet betänkande
(SOU 1949: 27) föreslog utredningen, att anställda ombord på svenska handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 500 registerton skulle erlägga
sjömansskatt för sin inkomst ombord. För i riket bosatta sjömän skulle
sjömansskatten beräknas enligt sjömansskattetabell. I sjömansskatten
skulle ingå statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och folkpensionsavgift.
Sjömansskatten var visserligen avsedd att vara definitiv, men skatten
knöts under vissa förutsättningar samman med skatten för inkomst i
land. Taxeringsnämnderna hade att taxera sjömän till statlig och kommunal
inkomstskatt för sådan inkomst, för vilken sjömansskatt ej erlagts.
Skatten å inkomsten i land skulle uträknas under hänsynstagande till den
inkomst, för vilken sjömansskatt erlagts. På liknande sätt skulle vid samtaxering
hänsyn tas till sjömans inkomst ombord. För att genomföra utredningens
förslag skulle ett relativt komplicerat förfarande i administrativt
och tekniskt hänseende ha blivit erforderligt. Här i riket ej bosatta sjömän
skulle även erlägga sjömansskatt men endast med tio procent av den kontanta
inkomsten.

Vid remissbehandlingen tillstyrktes utredningens förslag av sjöfartsnäringens
och de ombordanställdas organisationer. I flertalet övriga remissyttranden
blev emellertid förslaget avstyrkt eller föremål för erinringar i betydelsefulla
avseenden. Med anledning härav uppdrogs åt dåvarande länsassessorn
S. Ph. A. Wilkens att närmare undersöka vilka åtgärder på området
för sjömännens beskattning som kunde företas inom gränserna för
gällande skatte- och uppbördssystem.

Sjömansskatteutredningens förslag jämte däröver avgivna remissyttranden
samt den promemoria, som Wilkens avgivit till fullföljande av sitt
uppdrag, anmäldes i propositionen nr 100 till 1953 års riksdag. I propositio -

39

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

nen framhölls att de invändningar, som framställts mot sjömansskatteutredningens
förslag måste väcka tveksamhet inför detsamma. Någon definitiv
källskatt för sjömän i allmänhet kunde därför för det dåvarande ej förordas.
Däremot framlades förslag om en särskild sjömansskatt för här i
riket ej skattskyldiga sjömän anställda ombord på svenska handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 500 registerton. De i propositionen framlagda
förslagen godkändes av riksdagen, som dock i skrivelse den 8 maj
1953, nr 187, anhöll att Kungl. Maj :t ville ompröva frågan om en definitiv
sjömansskatt samt för riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde
föranledas.

Frågan om sjömännens beskattning har vidare uppmärksammats av Nordiska
rådet. Vid rådets session i Oslo den 9—18 augusti 1954 antogs en
rekommendation till regeringarna i Danmark, Island, Norge och Sverige att
överväga spörsmålet om att ingå eu konvention om gemensamma regler
för beräkningen av skatt för sjömän och för uppbörden av sådan skatt.
Det uppdrogs åt den svenska regeringen att i denna fråga vara koordinerande
och initiativtagande. På svenskt initiativ hölls den 12 och 13 december
1955 i Oslo överläggningar i frågan mellan representanter för de danska,
finska, norska och svenska finansdepartementen. Sedan rekommendationen
antagits, har jämväl Finland anslutit sig till Nordiska rådet, varför rekommendationen
numera har avseende jämväl å detta land.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 februari 1956 tillkallades
landskamreraren A. G. A. Wigert (ordförande), direktören i Sveriges redareförening
N. D. Forssblad, förbundskassören i Svenska sjöfolksförbundet
E. G. V. Karlsson och länsassessorn vid länsstyrelsen i Uppsala län,
numera byråchefen i finansdepartementet S. V. Svensson, med uppdrag att
såsom sakkunniga inom finansdepartementet utreda frågan om särskilda
skatte- och uppbördsregler för sjömän. Sedan Karlsson på därom gjord framställning
entledigats från sitt uppdrag tillkallades den 14 maj 1956 såsom
sakkunnig ombudsmannen i Svenska sjöfolksförbundet P. G. Uhlin.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1956 års sjömansskattesakkunniga,
har med skrivelse den 4 oktober 1957 avlämnat betänkande med
förslag till förordning om sjömansskatt in. m. (SOU 1957:39). Det av de
sakkunniga framlagda förslaget till sjömansskatteförordning har såsom
bilaga fogats vid statsrådsprotokollet i ärendet. Beträffande övriga i betänkandet
intagna författningsförslag torde få hänvisas till betänkandet (s.
31—47).

Ungefär samtidigt med att de svenska sjömansskattesakkunniga tillkallades,
tillsattes sjömansskattekommittéer i Danmark och Finland. Under
utredningsarbetet har samarbete ägt rum mellan de danska, finska och
svenska kommittéerna och med representanter för norska sjömansskattemvndigheter.

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

Enligt vad departementschefen inhämtat har de danska och finska sjömansskattekommittéerna
nu framlagt sina förslag. I Danmark har finansministern
underställt folketinget ett förslag till sjömansskatt.

Över sjömansskattesakkunnigas betänkande har efter remiss yttranden
avgivits av kammarrätten, statskontoret, riksräkenskapsverket, riksskattenämnden,
centrala uppbördsnämnden, riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen,
sjöfartsstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands,
Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, Sveriges
redareförening, Rederiföreningen för mindre fartyg, Tjänstemännens centralorganisation,
Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening,
Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska stewardsföreningen, Svenska
stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet,
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund, Sveriges häradsskrivarförening
samt Föreningen Sveriges kronokamrerare.

Till de av sjöfartsstyrelsen, överståthållarämbetet och länsstyrelsen i
Malmöhus län avgivna yttrandena har fogats av nämnda myndigheter infordrade
utlåtanden.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tilllåter
sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen
härutinnan återfinns under följande rubriker å nedan angivna sidor,
nämligen

Gällande bestämmelser, s. 42—43

Skälen för införande av en sjömansskatt och översikt över sjömansskattesakkunnigas
förslag, s. 44—58

Skattskyldighet och skattepliktig inkomst, s. 59—77

Sjömansskattens storlek, s. 77—93

Jämkning m. m., s. 93—105

Uppbörd m.m., s. 105—117

Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret, s. 117—125

Beskattning av inkomst i land, s. 125—136

Ersättning till kommuner, s. 136—144

Avgifter till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen in. in.,
s. 144—149

Kostnadsberäkningar, s. 149—152

Internordiska sjömansskattefrågor samt frågor om dubbelbeskattning
in. m., s. 152—157

Av innehållet i motionerna må här återges följande.

I motionen 1:350 uttalas att sjömän i sådana fartyg, som regelbundet
med kortare tidsintervall anlöper hamnar i vårt land, inte har större

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 41

svårigheter än en mångfald andra skattskyldiga med skiftande vistelseorter
att fullgöra sin deklarationsskyldighet. De kan i fullt samma utsträckning
som t. ex. skogsarbetare utnyttja de sociala förmåner samhället
erbjuder och bör inte inordnas under bestämmelserna om sjömansskatt.
Det skäl för införande av sjömansskatt, att bemanningen av svenska
fartyg med svenskt sjöfolk inte kunnat ske i önskvärd omfattning på
grund av det hittillsvarande beskattningssystemet, är inte gällande i fråga
om det i regel mindre tonnage som sysselsätts i närfart. Där är besättningen
i regel starkt bunden till hemorten genom egen fastighet, möjligheten till
annat förvärvsarbete mellan seglationssäsongerna o. s. v. Vederbörande är
härigenom under alla omständigheter skyldig avlämna självdeklaration,
varför besväret genom införande av sjömansskatten på intet sätt blir mindre
vare sig för de skattskyldiga eller för vederbörande taxeringsnämnd. Det
grundläggande skälet för en sjömansskatt bortfaller sålunda helt för denna
kategori. Vad slutligen angår nordisk samordning på detta område så är
det hittills endast Norge, som infört sjömansskatt, vilken enligt uppgift inte
fungerar helt tillfredsställande. Frånsett att skattesystemen är helt olika i
de nordiska länderna, är det inget skäl att vid utformandet av sjömansskatten
i vårt land göra den mer komplicerad än vad som är nödvändigt.

För en begränsning av sjömansskatten till alt omfatta sjöfarten på avlägsna
vatten talar bl. a. följande skäl. Det är lättare att utvidga området
för sjömansskatten än att minska det och vidare enklare att från början
använda endast en skattesats. För de redare, som samtidigt är befälhavare
och har sitt kontor »på fickan», är det betydligt enklare att skicka in preliminärskatten
på skattetalongen än att redovisa och inbetala skatten enligt
14 § förordningen. Genom att inkomsten för vederbörande skattskyldig
taxeras i vanlig ordning erhåller hemkommunen automatiskt sin rätta andel.
En utsträckning av sjömansskattens omfattning till praktiskt taget all
sjöfart kommer att försvåra och i många fall säkerligen omöjliggöra redovisningen
till kommunerna genom felaktiga uppgifter om mantalsskrivningsort.

En begränsning i enlighet med vad som yrkas i motionen skulle beröra
ca 7 000 av totalt 25 000 ombordanställda. Sjömansskalteutredningen föreslog
att sjömansskatt skulle erläggas av sjömän med anställning ombord
å svenska fartyg med en bruttodräktighet av minst 500 registerton. Detta
förslag tillstyrktes av bl. a. sjöfartsnäringens och de sjöfarandes organisationer.
Om tonnagegränsen sättes så, skulle inte bara en mängd svårigheter
elimineras utan själva anordningen med sjömansskatt vinna i principiell
motivering. Denna begränsning är så mycket mer berättigad, som skattetabellen
för närfart i princip är avsedd att utlaga lika hög skatt som en
på vanligt sätt beräknad skatt. För den enskilde är det sålunda ur ekonomisk
synpunkt likgiltigt. Mot varandra får då vägas å ena sidan besväret
att avgiva deklaration — som i ett flertal fall måste avgivas ändå — och

42 Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1958

å andra sidan det ökade arbetet för redovisningen för såväl redare som sjömansskattekontoret.
Härtill kommer det principiella skälet att inte utan
starka skäl sätta en begränsad grupp skattskyldiga i en ställning som av
andra kan anses vara gynnsam i skattehänseende.

Till stöd för yrkandena i motionen 11:466 anföres bl. a. För fartyg
i s. k. närfart kommer den i propositionen föreslagna ordningen med
två skattetabeller att förorsaka åtskilliga besvär och inbjuda till krångel
och tvistigheter beträffande tolknings- och tillämpningsförfarandet. Detta
gäller särskilt fartyg i trampfart. För redare för dylika fartyg kommer stora
svårigheter att uppstå när meddelande skall lämnas till sjömansskattenämnden
angående i vilken fart de olika fartygen skall anses vara sysselsatta,
emedan frakterna för fartygen inte slutits för längre eller varaktigare
tidrymd. Sjömansskattenämnden kommer vidare att vara nödsakad föreskriva
ändrade bestämmelser för vissa fartygsgrupper om vilken skattetabell
som skall tillämpas, beroende på hur redaren sluter frakter.

Då dessutom en tillämpning av tabell I vid uttag av sjömansskatt för
fartyg sysselsatta i s. k. närfart inte kommer att innebära någon mera betydande
minskning av skatteinkomsterna och därjämte i väsentlig grad medverkar
till enkelhet i skattesystemet och mindre administrationskostnader,
måste ett sådant system vara att förorda. Ett inte ringa antal anställda i
fartyg, sysselsatta i östersjöfart, kan genom tillämpningen av skattetabell It
komma att erhålla en högre skatt än enligt nuvarande skattesystem. En
enhetlig skatt enligt tabell I måste även innebära ett stöd åt den mindre
sjöfarten i fråga om rekryteringen av anställda, eftersom det eljest genom
skattetabellens utformning kommer att uppstå ett sämre inkomstläge i
östersjöfarten.

Svenska sjöfolksförbundet har i sitt remissyttrande påyrkat att begreppet
östersjöfart skall bortfalla. Huvudmotivet för förbundets yrkande är, att i
åtskilliga fall en försämring i skatteläget kan åstadkommas för sjömän i
denna fart. Såsom exempel anföres följande. En ogift sjöman, som är hemmahörande
i Göteborg, betalar vid en månadsinkomst på 1 140 kronor
(1 000 kronor kontant och 140 kronor för naturaförmåner) 304 kronor i
skatt enligt källskattetabellen. För samma inkomst skall han enligt östersjötabellen
betala 294 kronor. Men en stor del av de sjömän, som seglar i
östersjöfart, har anställning endast under seglationstiden, vilken normalt
uPP§år till 8—9 månader. Med en sammanlagd årsinkomst på cirka 9 700
kronor får han pengar tillbaka så länge han betalar vanlig källskatt, medan
han efter sjömansskattens införande får betala i det närmaste lika stort
skattebelopp utan större möjligheter att få rättelse.

Förslaget att sjömansskatt skall erläggas av anställda i svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 100 registerton har motiverats
med praktiska skäl och att liknande gränsdragning förekommer i den
norska sjömansskattelagstiftningen. Genom en sådan gränsdragning från -

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 43

gås emellertid den grund som borde vara bärande för denna lagstiftning,
nämligen i vilken fart som fartyget sysselsätts. Tillämpningen av sjömansskatten
kommer även då i beroende av ändrade skeppsmätningar vid ombyggnader
etc. Det torde numera inte vara några svårigheter att tillämpa
sjömansskattesystemet å mindre fartyg än 100 bruttoregisterton, emedan
källskattesystemet medfört erforderlig erfarenhet och administrativa kunskaper
i fråga om skatteuppbörd. Sjömansskattesystemet bör enligt motionärernas
mening anknytas till fartygsregistreringen. Registreringsplikt
föreligger för fartyg om 20 bruttoregisterton, men även mindre fartyg kan
efter anmälan införas i registret.

Utskottet

Sedan länge har önskemål från skilda håll uttryckts om att beskattningen
av sjömän skulle utformas så att större hänsyn kunde tas till sjömännens
speciella arbetsförhållanden än vad rådande skattesystem möjliggjorde.
Strävandena härutinnan har efter källskattesystemets tillkomst inriktats
på att åstadkomma en definitiv källskatt för sjömän. Inte minst från riksdagens
sida har gjorts uttalanden i denna riktning. Bl. a. hemställde 1953 års
riksdag — i samband med att riksdagen beslöt införa särskild sjömansskatt
för i Sverige ej bosatta sjömän — att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en
omprövning av frågan om en definitiv källskatt för sjömän i allmänhet. Senare
har Nordiska rådet antagit en rekommendation till regeringarna i de
till rådet anslutna staterna att överväga spörsmålet om att ingå en konvention
om gemensamma regler för beräkningen av skatt för sjömän. Därvid
borde i första hand undersökas förutsättningarna att inom varje nordiskt
land, där man saknar en definitiv källskatt för sjömän, genomföra en sådan.
I Norge gäller redan särskilda beskattningsregler för sjömän, men i Danmark,
Finland och Sverige har som följd av överenskommelsen särskilda
sakkunnigutredningar arbetat med frågan. Den föreliggande propositionen
grundar sig på ett av den svenska utredningen, 1956 års sjömansskattesakkunniga,
framlagt förslag. Enligt vad departementschefen uttalat i propositionen
har även de danska och finska utredningarna på området numera
slutförts, och i Danmark har förslag till sjömansskatt underställts folketinget.

Propositionen, som alltså får ses som ett led i ett pågående internordiskt
samarbete på området, innebär, att sjöman anställd ombord på svenskt
handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 ton skall erlägga sjömansskatt
för sin inkomst ombord. Sjömansskatt skall dock inte utgå på fartyg,
som huvudsakligen går inomskärs eller i annan inre tart. Sjömansskatten,
som skall utgå i stället för statlig och kommunal inkomstskatt samt avgifterna
till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen, har utformats
som eu definitiv källskatt. Sjömannen blir inte skyldig att deklarera

44 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958

för inkomsten ombord och skall inte heller taxeras för denna inkomst. För
inkomst i land skall däremot taxering åsättas efter vanliga regler. I Sverige
bosatta sjömän skall erlägga skatt efter sjömansskattetabeller, olika för
fjärrfart och för närfart. Sjöman, som ej är bosatt i Sverige, föreslås i likhet
med vad för närvarande gäller enligt förordningen om särskild sjömansskatt
skola erlägga skatt med femton procent av den kontanta lönen. Sjömansskatten
skall genom vederbörande redares försorg innehållas genom löneavdrag
vid varje avlöningstillfälle.

Utskottet vill till en början erinra om att nuvarande beskattningsregler
medför särskilda olägenheter för sjöfolket med hänsyn till dess arbetsförhållanden.
Sålunda har t. ex. sjömännen, främst de som arbetar på längre
avstånd från hemlandet, haft stora svårigheter att på vanligt sätt fullgöra
sina deklarationsåligganden. Följden har blivit att sjömännens inkomsttaxeringar,
som ofta måst åsättas skönsmässigt, i inte obetydlig utsträckning
blivit felaktiga och att det — på grund av den bristande kontakten mellan
sjömännen och skattemyndigheterna — i många fall varit mycket svårt att
åstadkomma rättelse. Det nuvarande skattesystemet kan alltså inte sägas
fylla kraven på jämlikhet och rättvisa vad beträffar beskattningen av sjömän.
Enligt utskottets mening torde det lämpligaste sättet att råda bot på
dessa förhållanden vara att beskatta sjömännen efter ett mera schablonmässigt
system, som inte bygger på deklarationsskyldighet för inkomst ombord.
De principiella invändningar, som kan riktas mot ett särskilt beskattningssystem
för sjömän, byggt på dessa grunder, väger tämligen lätt, om de
ses mot bakgrunden av nu rådande beskattningsföx-hållanden för sjöfolket.
Utskottet anser att frågan om beskattningen av sjömän i propositionen fått
en enkel och rationell lösning, och utskottet kan därför ge sin principiella anslutning
till huvudlinjerna i förslaget.

I den i anledning av propositionen väckta motionen I: 350 yrkas att endast
handelsfartyg i fjärrfart skall omfattas av sjömansskatten. Såsom motionären
framhållit framträder obestridligen behovet av en särskild beskattning
främst för sjömän, som arbetar på långt avstånd från Sverige. För andra
svenska sjömän däremot kan det med visst fog göras gällande, att de ej bör
erhålla särbehandling i beskattningshänseende i förhållande till andra kategorier
skattskyldiga, bland vilka finns de som arbetar under liknande svårigheter.
Hänsyn härtill har emellertid tagits i propositionsförslaget genom
att sjömansskatten förordats skola uttas efter två tabeller, en för sjömän på
fartyg i närfart, för vilka skatten i princip utgår med samma belopp som
skatten för motsvarande inkomst i land, och en lindrigare för sjömän på
fartyg i fjärrfart.

Motionärens förslag innebär att fartyg i främst östersjöfart och kustfart
inte skulle omfattas av sjömansskatten. Emot detta förslag talar bl. a. att en
sjöman, som en del av året tjänstgör i nyssnämnda fart och en del av året i

45

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

nordsjöfart, skulle ha att på vanligt sätt betala preliminärskatt och deklarera
för inkomsten i den förra anställningen men erlägga definitiv sjömansskatt
för inkomsten i nordsjöfart. Denna konsekvens skulle, såsom framhållits i
propositionen, kunna inträffa för hela besättningen på ett fartyg, om nämligen
fartyget överföres från fart i t. ex. Nordsjön till fart i Östersjön. Enligt
utskottets mening synes den i propositionen gjorda avgränsningen, varigenom
endast fartyg som användes inomskärs vid kusterna eller i annan inre
fart undantas, mera rationell. Då härtill kommer att någon egentlig skattelättnad
inte uppkommer för sjömän, på vilka tabellen för när fart är tillämplig,
tillstyrker utskottet propositionen i förevarande del. Motionen 1:350 avstyrkes
således av utskottet i motsvarande del.

Vad härefter beträffar spörsmålet om storleken av de fartyg, på vilka sjömansskatt
skall utgå, har i motionen I: 350 — i anslutning till nyss redovisade
yrkande att sjömansskatt endast skulle uttas å fartyg i fjärrfart
hemställts att en tonnagegräns av 500 registerton måtte bestämmas i stället
för den i propositionen föreslagna gränsen vid 100 ton. Motionären förutsätter
härvid ett dispensförfarande så att sjömansskattenämnden beträftande
mindre fartyg som användes i fjärrfart skall kunna förklara att sjömansskatt
skall utgå. I motionen II: 466 yrkas å andra sidan att fartyg med mindre
bruttodräktighet än 100 registerton måtte införas under sjömansskatten. I
sistnämnda motion förordas i sådant syfte att någon tonnagegräns inte fastställes
utan att förordningens tillämpning i stället anknytes till fartygsregistreringen,
så att sjömansskatt skall uttas på fartyg, som är införda i det hos
sjöfartsstyrelsen förda fartygsregistret. Registreringsplikt föreligger för fartyg
om tjugu registerton, men även mindre fartyg må efter anmälan införas
i registret.

Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden framförts under remissbehandlingen
av sjömansskattesakkunnigas förslag, vilket liksom propositionen
upptog en tonnagegräns av 100 ton, och att departementschefen
inte funnit anledning frångå de sakkunnigas förslag. Utskottet delar den av
departementschefen framförda uppfattningen att av praktiska skäl en tonnagegräns
bör finnas. Vilken gräns som bör väljas kan vara tveksamt. Enligt
det norska sjömansskattesystemet är gränsen 100 ton och i det danska
förslaget 150 ton. Sättes gränsen vid 500 ton eller så lågt som avses med
yrkandet i motionen II: 466 skulle alltså den svenska sjömansskatten komma
att i detta hänseende avsevärt avvika från vad som gäller i berörda länder.
Såsom en fördel med den i propositionen gjorda gränsdragningen ser
utskottet, att ett dispensförfarande därmed blir obehövligt. Utskottet finner
en tonnagegräns vid 100 ton lämplig och tillstyrker alltså propositionen i
denna del. Motionsyrkandena i fråga om tonnagegränsen avstyrkes således
av utskottet.

I motionen II: 466 yrkas vidare att sjömansskattetabellen för närfart måtte
utgå och att sjömansskatt för alla sjömän skall uttas efter den lindrigare

46 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958

tabellen för fjärrfart. Såsom ovan framhållits föreligger särskilda skäl för
en lindrigare beskattning av sjömän, som på grund av sitt arbete tvingas
vistas på långt avstånd från Sverige under längre tid. Användes endast en
sjömansskattetabell, som således skulle omfatta sjömän i såväl närfart som
fjärrfart, bör skatteuttaget bestämmas högre än vad som föreslås skola gälla
enligt tabellen för fjärrfart. Detta skulle medföra påtagliga nackdelar, dels
därigenom att den eftersträvade överensstämmelsen med annan nordisk sjömansskattelagstiftning
för motsvarande fart inte skulle nås och dels därigenom
att skatteuttaget för svenska sjömän i närfart blev gynnsammare än som
är motiverat i förhållande till andra här skattskyldiga. Med hänsyn härtill
anser sig utskottet inte kunna biträda nu förevarande yrkande i motionen
II: 466.

Utskottet anser sig i detta sammanhang böra något uppehålla sig vid vad
som i sistnämnda motion anföres beträffande skattebelastningen under vissa
förhållanden för sjömän i östersjöfart, om propositionen godtages. I motionen
åberopas ett av Svenska sjöfolksförbundet anfört exempel rörande
skatten för en sjöman med en seglationsperiod av 8—9 månader enligt nu
gällande regler och enligt propositionen. Exemplet utvisar enligt förbundets
mening att i åtskilliga fall en försämring i skatteläget kan uppkomma för
sjömän i östersjöfart. Vad sjöfolksförbundet anfört i denna fråga har redovisats
i propositionen. Som departementschefen anmärkt, bygger exemplet på
förutsättningen att sjömannen under vistelsen i land har ingen eller ringa
inkomst. I ett system med en definitiv källskatt torde det på grund av systemets
schablonmässiga karaktär knappast kunna undvikas åt! i särskilda fall
mindre gynnsamma verkningar uppstår. Genom att möjlighet enligt propositionsförslaget
beredes sjömän att i förekommande fall erhålla jämkning i
sjömansskatten på grund av bl. a. väsentligen nedsatt skatteförmåga, har
enligt utskottets mening hänsyn så långt möjligt tagits till sådana förhållanden
som att sjömän tvingas till sysslolöshet i land på grund av sjukdom,
arbetslöshet el. dyl.

Såsom påpekats i propositionen är möjligheterna att komma i åtnjutande
av vissa sociala förmåner beroende av storleken av vederbörandes taxerade
eller i vissa fall beskattningsbara inkomst. Då den som erlagt sjömansskatt
inte blir taxerad för sin inkomst ombord, kan hänsyn till denna inkomst
inte tas vid bedömandet av förutsättningarna för erhållande av de sociala
förmånerna, om ej särskilda åtgärder vidtas. I propositionen föreslås att i
administrativ ordning utfärdas bestämmelser av sådan innebörd att såväl
inkomsten ombord som den inkomst, vilken kommer till synes vid taxering
i land, tas i betraktande vid berörda bedömande. Utskottet har intet att
erinra häremot.

I fråga om ersättning till kommunerna för det skattebortfall, som föranledes
av sjömansskatten, ansluter sig utskottet till den i propositionen

47

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

framförda uppfattningen att ersättningen i sin helhet bör tillfalla den borgerliga
kommunen.

Vad i övrigt anförts i propositionen föranleder inte särskilt yttrande från
utskottets sida.

Gentemot de framlagda författningsförslagen har utskottet inte funnit
anledning till erinran.

•

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 92,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om sjömansskatt;

2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt;

4) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)
om statlig förmögenhetsskatt;

5) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23
november 1956 (nr 623); samt

6) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om ändring i uppbördsförordningen den
5 juni 1953 (nr 272);

B) att följande motioner, nämligen

1) motionen 1: 350 av herr Spetz och

2) motionen II: 466 av herr Senander m. fl.

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.

Stockholm den 10 april 1958.

På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Snygg, Gustaf
Elof sson, Oscar Carlsson, Yngve Nilsson, Kronstrand, Siegbahn och
Alvar Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Nilsson i Svalöv,
Allard, Kärrlander, Persson i Svensköp*, Vigelsbo, Christenson i Malmö,
Andersson i Essvik och Anderson i Sundsvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herr Spetz, som ansett

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Sedan länge---(= utskottet s. 43 rad 12 uppifrån — s. 44 rad 8

uppifrån)---varje avlöningstillfälle.

Utskottet vill till en början erinra om att nuvarande beskattningsregler
medför särskilda olägenheter för sjöfolket med hänsyn till dess arbetsförhållanden.
Sålunda har t. ex. de sjömän, som arbetar på längre avstånd från
hemlandet, stora svårigheter att på vanligt sätt fullgöra sina deklarationsåligganden.
Följden har blivit att sådana sjömäns inkomsttaxeringar ofta
måst åsättas skönsmässigt och i icke ringa utsträckning blivit felaktiga
samt att — på grund av den bristande kontakten mellan sjömännen och
skattemyndigheterna — det i många fall varit svårt att åstadkomma rättelse.
Det nuvarande skattesystemet kan alltså i dylika fall inte sägas fylla kravet
på jämlikhet och rättvisa. Enligt utskottets mening torde det lämpligaste
sättet att råda bot på dessa förhållanden vara att beskatta dessa sjömän efter
ett mera schablonmässigt system, som inte bygger på deklarationsskyldighet
för inkomst ombord. De principiella invändningar, som kan riktas mot
ett särskilt beskattningssystem för sjömän, byggt på dessa grunder, väger
tämligen lätt, om de ses mot bakgrunden av vad ovan anförts beträffande
rådande beskattningsförhållanden för sjöfolk i fart på längre avstånd från
hemlandet. Utskottet anser att frågan om sjömansskatt i propositionen fått
en enkel och rationell lösning. Utskottet kan därför i princip ansluta sig till
huvudlinjerna i förslaget.

I den i anledning av propositionen väckta motionen I: 350 yrkas att endast
handelsfartyg i fjärrfart skall omfattas av sjömansskatten. Såsom niotio -

49

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958

nären framhållit framträder obestridligen behovet av en särskild beskattning
främst för sjömän, som arbetar på stort avstånd från Sverige. For andra
svenska sjömän däremot kan det med fog göras gällande, att de ej bör erhålla
särbehandling i beskattningshänseende i förhållande till andra skattskyldiga,
bland vilka finns stora grupper, som arbetar under liknande svårigheter.
Utskottet delar därför motionärens mening att sjömansskatten vid
införandet bör begränsas till den kategori sjömän, för vilka en särställning
kan motiveras med de allvarliga svårigheter som ovan anförts. Utskottet tillstyrker
sålunda motionen I: 350 i denna del.

Vad härefter___(= utskottet s. 45 rad 12 uppifrån — s. 45 rad 26

uppifrån)---i registret.

Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden framförts under remissbehandlingen
av sjömansskattesakkunnigas förslag, vilket liksom propositionen
upptog en tonnagegräns av 100 ton. Utskottet delar den av departementschefen
framförda uppfattningen att av praktiska skäl en tonnagegräns
bör finnas. Vilken gräns som bör väljas kan vara tveksamt. Enligt det norska
sjömansskattesystemet är gränsen 100 ton och i det danska förslaget 150
ton. Sättes gränsen vid 500 ton eller så lågt som avses med yrkandet i motionen
II: 466 skulle alltså den svenska sjömansskatten komma att i detta
hänseende avsevärt avvika från vad som gäller i berörda länder. Utskottet
har vid övervägande av tonnagegränsen funnit en sådan vid 300 ton lämplig,
särskilt med hänsyn till att ett dispensförfarande därvid blir obehövligt.
Utskottet avstyrker i denna del såväl propositionen som motionsyrkandena.

I motionen II: 466 ---(= utskottet s. 45 rad 2 nedifrån — s. 46 rad

1 uppifrån)---för fjärrfart.

Som framgår av förestående har utskottet tillstyrkt en begränsning av
sjömansskatten att omfatta endast fjärrfart. Härigenom bortfaller behovet
av mer än en skattetabell. Med hänvisning härtill anser sig utskottet sakna

anledning att biträda förevarande yrkande.

Såsom påpekats---(= utskottet s. 46 rad 12 nedifrån — s. 47 rad

4 uppifrån)---utskottets sida.

dels ock att utskottet bort under punkten A 1) hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Maj :ts förevarande proposition nr 92 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas och i anledning av motionen
1: 350 av herr Spetz,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om sjömansskatt med följande ändringar, nämligen
dels att 1 och 2 §§, 7 § 1 mom. och 21 § 1 mom. samt anvisningarna
till 1 § erhåller nedanstående sasom reservantens
förslag betecknade lydelse,

dels ock att sjömansskattetabell I erhåller beteckningen
sjömansskattetabell och sjömansskattetabell II utgår.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40

50

Bevillningsutskottets betänkande nr A0 år 1958

Utskottets förslag
1 §•

Sjömansskatt enligt denna förordning
skall erläggas av envar,
som är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst
100 registerton, vilket huvudsakligast
nyttjas i sådan närfart eller
fjärrfart, som i 2 § sägs.

Reservantens förslag
1 §•

Sjömansskatt enligt denna förordning
skall erläggas av envar,
som är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst
300 registerton, vilket huvudsakligast
nyttjas i sådan fjärrfart, som
i 2 § sägs.

Den som

på fartyget.

(Se vidare anvisningarna.)

2 §. 2 §.

I denna------med handelssjöfarten,

när far t: fart mellan svenska

hamnar utanför öppen kust eller
utomskärs vid kusterna samt fart
mellan svensk och utländsk hamn
eller mellan utländska hamnar, dock
ej fart bortom linjen HanstholmLindesnäs
eller bortom Cuxhaven,

fjärrfart: fart,-----

7 §•

1 mom. För här i riket bosatt
sjöman skall sjömansskatt utgå för
månad och beräknas

a) vid anställning ombord på
fartgg, som huvudsakligast användes
i fjärrfart, enligt vid denna
förordning fogad sjömans skattetabell
1, samt

b) vid anställning ombord på annat
fartyg enligt vid denna förordning
fogad sjömansskattetabell II.

1 särskilda fall må sjömansskattenämnden
föreskriva> att sjömansskatt
skall erläggas enligt tabell 1
jämväl vid anställning ombord på
fartyg, som användes i närfart.

— sjömansskatt erlägges.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §•

1 mom. För här i riket bosatt
sjöman skall sjömansskatt utgå för
månad och beräknas enligt vid
denna förordning fogad sjömansskattetabell.

51

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958

Utskottets förslag
21 §.

1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden
att

1) lämna besked beträffande de
fartyg, ombord på vilka de anställda
skola erlägga sjömansskatt,
ävensom beträffande den tabell, enligt
vilken sjömansskatt skall beräknas,

2) fastställa grunder, —--

Sjömansskattenämnden äger,

Anvisningar
till 1 §.

Förordningen är icke tillämplig
vid anställning ombord på svenskt
handelsfartyg i inre fart. Med inre
fart förstås i denna förordning att
fartyget huvudsakligast användes
för färder som endast gå i hamnar,
på floder, kanaler och insjöar
eller inomskärs vid kusterna eller i
Kalmarsund.

Med svenskt --

Har sjöman---

Reservantens förslag
21 §.

1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden
att

1) lämna besked beträffande de
fartyg, ombord på vilka de anställda
skola erlägga sjömansskatt,

denna förordning.

erlägga restavgift.

Anvisningar
till 1 §.

--bareboat basis.

--förra fartyget.