Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1958
1
Nr 40
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om sjömansskatt,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 21 februari 1958 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 92, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om sjömansskatt;
2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
3) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt;
4) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om
statlig förmögenhetsskatt;
5) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956
(nr 623); samt
6) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953
(nr 272).
Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.
Vid Nordiska rådets session 1954 antogs en rekommendation till regeringarna
i de till rådet anslutna länderna att ingå en konvention om gemensamma
regler för beräkningen av skatt för sjömän och för uppbörden av sådan skatt.
Med anledning härav har utredningar om införande av särskilda skatte- och
uppbördsregler för sjömän verkställts i Sverige, Danmark och Finland. I
Norge finns redan särskild sjömansskatt införd. Det förslag till sjömansskatteförordning
som nu framlägges är ett led i det pågående internordiska
samarbetet på området.
I propositionen föreslås att sjöman anställd ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 100 ton skall erlägga sjömansskatt
för sin inkomst ombord. Sjömansskatt skall dock inte utgå på fartyg, som
huvudsakligen användes inomskärs vid kusterna eller i annan inre fart.
Sjömansskatten skall utgå i stället för statlig och kommunal inkomstskatt
samt avgifterna till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen.
Skatten skall vara eu definitiv källskatt. Sjömannen blir inte skyldig att
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
deklarera för inkomsten ombord och skall inte heller taxeras för denna inkomst.
För inkomst i land skall däremot taxering åsättas efter vanliga regler.
I Sverige bosatta sjömän skall erlägga skatt efter två sjömansskattetabeller,
en för fjärrfart och en för närfart. Om fartyget huvudsakligen användes
i nordsjöfart eller oceanfart skall sjömansskatt erläggas efter tabellen för
fj ärrfart. Å övriga fartyg skall sjömansskatt utgå efter tabellen för när fart.
Skatteuttaget enligt tabellen för närfart överensstämmer i princip med den
skatt som utgår enligt tabell för preliminär A-skatt. Skatteuttaget enligt
tabellen för fj ärr fart är lägre.
Kungl. Maj:t skall kunna förordna att sjöman bosatt i Danmark, Finland,
Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt efter vad som gäller för i Sverige
bosatt sjöman.
Övriga sjömän skall liksom nu är fallet erlägga skatt med femton procent
av den kontanta lönen.
Kommuner, landstingskommuner, vissa municipalsamhällen och allmänna
sjukkassor skall erhålla viss del av de i form av sjömansskatt
influtna medlen.
Det årliga skattebortfallet har uppskattats till cirka 9 miljoner kronor.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
3
Förslag
till
Förordning om sjömansskatt
Härigenom förordnas som följer.
Allmänna stadganden
1 §•
Sjömansskatt enligt denna förordning skall erläggas av envar, som är
anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet
av minst 100 registerton, vilket huvudsakligast nyttjas i sådan
närfart eller fjärrfart, som i 2 § sägs.
Den som är anställd uteslutande för fartygs iståndsättande eller uppläggning
eller för tillsyn eller betjäning vid fartygs uppehåll i hamn anses
enligt denna förordning icke vara anställd ombord på fartyget.
(Se vidare anvisningarna.''
2 §.
I denna förordning förstås med
sjöman: envar, som enligt 1 § är skyldig erlägga sjömansskatt,
handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande
eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,
närfart: fart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs
vid kusterna samt fart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska
hamnar, dock ej fart bortom linjen Hanstholm—Lindesnäs eller
bortom Cuxhaven,
fjärrfart: fart, helt eller delvis, bortom linjen Hanstholm—Lindesnäs
eller bortom Cuxhaven,
inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på
grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av
tjänst enligt kommunalskattelagen,
beskattningsbar inkomst: kontant inkomst ombord, i förekommande
fall minskad med avgifter, som sjömannen på grund av sin tjänst ombord
har att erlägga för egen eller efterlevandes pensionering, och med belopp,
som fastställts genom beslut om jämkning,
beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.
(Se vidare anvisningarna.)
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
3 §■
Sjömansskatt tillfaller staten.
4 §.
1 mom. Till kommun och landstingskommun ävensom till municipalsamhälle,
i vilket utdebiteringen för samhällets behov för beskattningsåret bestämts
till minst en krona för skattekrona, skall på sätt nedan stadgas utgå
ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter. Allmän sjukkassa
skall åtnjuta ersättning av statsmedel för minskade sjukförsäkringsavgifter.
2 mom. Ersättning utgår årligen till stad som icke tillhör landstingskommun
med fyrtiofem procent, till annan kommun med trettiofem procent, till
landstingskommun med tio procent, till municipalsamhälle, varom här är
fråga, med två procent och till allmän sjukkassa med sex procent av den
sjömansskatt, som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom
kommunen, landstingskommunen eller municipalsamhället eller inom sjukkassans
verksamhetsområde.
Ersättning, som ovan sagts, skall icke utgå till kommun eller municipalsamhälle
om beloppet icke uppgår till minst 500 kronor.
5 §.
Vid varje utbetalning till sjöman av belopp, som utgör beskattningsbar
inkomst, skall genom redarens försorg sjömansskatt avdragas.
6 §.
För ärenden angående sjömansskatt skall finnas en av Kungl. Maj :t förordnad
nämnd (sjömansskattenämnden) samt ett särskilt till länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län hörande organ (sjömansskattekontoret) under
ledning av en föreståndare.
Sjömansskattens storlek
7 §•
1 mom. För här i riket bosatt sjöman skall sjömansskatt utgå för månad
och beräknas
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart,
enligt vid denna förordning fogad sjömansskattetabell I, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna förordning
fogad sjömansskattetabell II.
I särskilda fall må sjömansskattenämnden föreskriva, att sjömansskatt
skall erläggas enligt tabell I jämväl vid anställning ombord på fartyg, som
användes i närfart.
5
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
2 mom. I den män Kungl. Maj:t därom förordnar skall sjöman, som är
bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge, erlägga sjömansskatt enligt
de bestämmelser som gälla för här i riket bosatt sjöman.
(Se vidare anvisningarna.)
8 §.
1 mom. Avser inkomst ombord kortare tidsperiod än månad, beräknas
först den mot inkomsten svarande månadsinkomsten. Skatten uträknas
därefter till så stor del av skatten å månadsinkomsten, som svarar mot den
tidsperiod inkomsten avser, och erlägges i helt antal kronor, varvid överskjutande
öretal bortfaller.
2 mom. Har sjöman uppburit engångsbelopp, skall vid beräkning av skatt
engångsbeloppet anses som särskild månadsinkomst, om detsamma överstiger
den senast uppburna månadsinkomsten. I annat fall skall engångsbeloppet
sammanläggas med månadsinkomsten och skatten beräknas på
det sammanlagda beloppet, därvid i förekommande fall sjömannen skall tillgodoräknas
å månadsinkomsten redan erlagd skatt.
(Se vidare anvisningarna.)
9 §•
Sjöman, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt de bestämmelser som
gälla för här i riket bosatt sjöman, skall erlägga sjömansskatt med femton
procent av den beskattningsbara inkomsten, därest han icke på godtagbart
sätt visar, att han är skattskyldig i annat land för inkomsten. Skatten erlägges
i helt antal kronor, varvid överskjutande öretal bortfaller.
(Se vidare anvisningarna.)
Skatteavdrag samt jämkning
10 §.
1 mom. Det åligger sjöman, som avses i 7 § 1 inom., att omedelbart efter
mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma för
befälhavaren.
Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna å debetsedeln
för det löpande året angående den kolumn, som jämlikt uppbörds
förordningen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt
Har sjöman icke erhållit debetsedel, som nu sagts, må skatteavdrag undei
januari och februari månader ske enligt den kolumn som senast tillämpats
under nästföregående beskattningsår. Framgår av debetsedel, som uppvisas
efter det skatteavdrag sålunda verkställts, att avdrag rätteligen bort ske
enligt annan kolumn skall det åligga befälhavaren att senast vid därnäst
följande avlöningstillfälle företaga erforderlig rättelse.
G
Bevillningsutskottets betänkande nr AO år 1958
Sjöman må jämväl med intyg från lokal skattemyndighet eller från sjömansskattenämnden
eller på annat sätt som bestämts av sjömansskattenämnden
visa enligt vilken kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske.
Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av befälhavaren iakttagas från
och med det avlöningstillfälle, som infaller näst efter det att beskedet överlämnats
till befälhavaren.
2 mom. Sjöman, som avses i 7 § 2 mom., har att genom intyg från sjömansskattenämnden
eller på annat sätt som bestämts av nämnden visa enligt vilken
kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske.
3 mom. Har sjöman för vilken skatt skall beräknas enligt sjömansskattetabell
icke på föreskrivet sätt visat vilken kolumn som är tillämplig,
skall, utom i fall som avses i 1 mom. tredje stycket, skatteavdrag verkställas
enligt kolumnen för ogift sjöman utan barn.
(Se vidare anvisningarna.)
11 §•
Då skatteavdrag verkställes, skall den innehållna skatten kvitteras. Vid
kvitteringen skall angivas innehållet skattebelopp, inkomstens storlek samt
den tid inkomsten avser.
(Se vidare anvisningarna.)
12 §.
1 mom. Gör sjöman sannolikt, att han året efter beskattningsåret vid
taxering enligt förordningen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna
avdrag för
a) underskott å egen förvärvskälla,
b) utbetalning av periodiskt understöd,
c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom. 2) kommunalskattelagen,
eller
d) nedsatt skatteförmåga
må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara
inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag
kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.
Jämkning i fall som avses vid a)—c) må dock endast medgivas, om avdrag
vid taxering kunnat påräknas med minst 600 kronor.
2 mom. Gör sjöman sannolikt, att uppskattningen av inkomst av drickspenningar
enligt av sjömansskattenämnden fastställda grunder skulle medföra
att hans inkomst av sådant slag skulle bliva väsentligt för högt beräknad,
må genom beslut om jämkning den för sjömannen beräknade beskattningsbara
inkomsten nedsättas.
(Se vidare anvisningarna.)
7
Bevillningsutskottets betänkande nr kO år 1958
13 §.
Beslut om jämkning meddelas av sjömansskattenämnden.
Ansökan om jämkning skall vara inkommen till sjömansskattekontoret
senast före utgången av juli månad året näst efter beskattningsåret.
I beslut om jämkning skall angivas, under vilken tid detsamma skall iakttagas
vid verkställande av avdrag för sjömansskatt.
Å belopp, som restitueras på grund av sjömansskattenämndens beslut om
jämkning, utgår icke ränta.
Uppbörd
14 §.
1 mom. Det åligger redare att till sjömansskattekontoret för varje period
om två månader, räknat från beskattningsårets början, inbetala och redovisa
under perioden innehållen sjömansskatt.
För redovisningen har redaren att för varje fartyg upprätta förteckningar
över skatteavdrag.
För varje redovisningsperiod skall redaren senast den sista dagen i andra
månaden efter periodens utgång insätta skattens sammanlagda belopp å
sjömansskattekontorets postgirokonto och till kontoret insända de upprättade
och summerade förteckningarna över gjorda avdrag. Sjömansskattenämnden
må efter därom gjord framställning bevilja anstånd med
skattens inbetalning och redovisning, i regel dock högst en månad.
Förteckning skall upprättas å blankett, vartill sjömansskattenämnden
fastställt formulär.
2 mom. Inbetalas sjömansskatt senare än i 1 mom. sägs, skall restavgift
utgå med fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som icke
erlagts i rätt tid. Uppkommer vid beräkningen öretal, ialcttages att öretal
över femtio avrundas uppåt och annat öretal avrundas nedåt till helt
krontal, dock att restavgift icke i något fall utgår med mindre än en krona.
Rättelse av skatteavdrag
15 §.
Förmenar sjöman, att sjömansskatt obehörigen avdragits eller avdragits
med för högt belopp, eller förmenar redare, att sjömansskatt redovisats med
för högt belopp, må rättelse sökas hos sjömansskattenämnden.
Ansökan om rättelse skall vara inkommen till sjömansskattekontoret före
utgången av andra kalenderåret näst efter beskattningsåret.
Å belopp, som restitueras på grund av sjömansskattenämndens beslut
om rättelse, utgår icke ränta.
Vad i 68 § 3 och 4 mom. uppbördsförordningen stadgas skall äga motsvarande
tillämpning vid restitution av sjömansskatt.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 är 1958
Redares uppgiftsplikt och ansvarighet för sjömansskatt
16 §.
1 mom. Redare för handelsfartyg, som omförmäles i 1 §, skall årligen
enligt formulär, som fastställes av sjömansskattenämnden, före den 1 oktober
till sjömansskattekontoret lämna uppgifter avseende nästkommande år
a) om storleken av de fartyg, som han avser att använda i sin rörelse,
b) om den fart, i vilken fartygen äro avsedda att nyttjas,
c) om antalet anställda ombord, samt
d) om övriga förhållanden, som kunna vara av betydelse för sjömansskattenämnden
vid handläggning av ärenden enligt 21 § 1 mom. vid 1)
och 2).
Inträffar ändring i förhållande, varom uppgift lämnats, är redaren skyldig
att ofördröjligen anmäla detta till sjömansskattekontoret.
2 mom. Sjömansskattenämnden äger på därom gjord framställning medgiva
redare befrielse tills vidare från skyldighet att avgiva uppgifter, som
avses i 1 mom.
3 mom. Underlåter redare att fullgöra vad honom enligt 1 mom. åligger,
eller erfordras eljest tillgång till uppgifter, som där sagts, äger föreståndaren
för sjömansskattekontoret anmana redare att lämna sådana uppgifter.
17 §.
1 mom. Underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt,
utan skälig anledning att vederbörligen fullgöra denna skyldighet, är
han jämte sjömannen ansvarig för skatt, vilken skatteavdraget skolat avse,
till belopp som svarar mot vad han underlåtit att avdraga.
Har redare verkställt avdrag för sjömansskatt men icke inbetalat det
innehållna beloppet i tid, som i denna förordning stadgas, är sjömannen
fri från betalningsansvar för motsvarande skattebelopp.
Underlåter redare utan skälig anledning att fullgöra vad honom enligt
16 § 1 mom. åligger, och har till följd härav skatteavdrag verkställts med
lägre belopp än som eljest bort ske, är han jämte sjömannen ansvarig för
skatt, vilken skatteavdraget skolat avse, till belopp som svarar mot vad
han till följd av underlåtenheten icke avdragit.
2 mom. Har skatt icke erlagts i rätt tid, åligger det sjömansskattekontoret
att snarast möjligt framställa krav mot redaren (revisionskrav).
Därest redaren visar, att underlåtenheten berott på oriktig uppgift lämnad
av sjömannen, skall kravet i stället riktas mot denne.
Bestrides riktigheten av revisionskrav eller inbetalas icke det belopp kravet
avser, skall kravet underställas sjömansskattenämnden för prövning. Fastställer
sjömansskattenämnden revisionskravet, må det fastställda beloppet
uttagas i den ordning, som stadgas i fråga om indrivning av skatt, dock att
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 9
införsel, utom i fall varom i 1 mom. andra stycket sägs, ej må beviljas till
gäldande av belopp, för vilket redare är ansvarig.
Redare eller sjöman, som har att erlägga mot underlätet skatteavdrag
svarande belopp, är tillika skyldig att å beloppet gälda restavgift enligt
bestämmelserna i 14 § 2 mom.
18 §.
Har redare jämlikt 17 §, utan att skatteavdrag verkställts, erlagt skatt för
sjöman, äger redaren söka skattebeloppet åter av sjömannen. Härvid har
redaren att till vederbörande utmätningsman ingiva det indrivningskvitto,
som må hava överlämnats till redaren, eller på annat sätt hos utmätningsmannen
styrka, att han erlagt skatten.
Utmätningsmannen må hos sjömannen uttaga beloppet i samma ordning,
som stadgas i fråga om indrivning av skatt, dock att införsel ej må beviljas.
Därvid är sjömannen skyldig att å beloppet erlägga restavgift enligt bestämmelserna
i 14 § 2 mom.
19 §.
Redare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin bokföring
så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid och mantalsskrivningsadress,
lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, därest sjömannen
uppvisat debetsedel å preliminär skatt, numret a denna debetsedel.
Jämväl annan redare än i första stycket sägs, som har att verkställa
avdrag för sjömansskatt, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar
i hänseenden som nyss sagts.
Efter anmaning av föreståndaren för sjömansskattekontoret, av taxeringsintendent
eller lokal skattemyndighet åligger det sådan redare, som
i första stycket avses, att tillhandahålla sin bokföring med därtill hörande
handlingar för kontroll å verkställandet av skatteavdrag, och sådan redare,
varom i andra stycket sägs, att tillhandahålla där angivna anteckningar
för dylik kontroll.
Här avsedd kontroll skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan
tid, att den icke förorsakar hinder i verksamheten för den som är föremål
för kontrollen. Där redaren så begär och detta lämpligen kan ske, skall
kontrollen verkställas hos honom. Hava handelsböcker eller andra handlingar
överlämnats för kontroll, skola de så snart ske kan återställas. Meddelande
om resultatet av kontrollen skall snarast lämnas redaren.
Preskription
20 §.
Åtgärder för uttagande av sjömansskatt må icke vidtagas senare än fem år
efter utgången av det år, under vilket skatteavdrag verkställts eller skolat
verkställas.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret
21 §.
1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden att
1) lämna besked beträffande de fartyg, ombord på vilka de anställda skola
erlägga sjömansskatt, ävensom beträffande den tabell, enligt vilken sjömansskatt
skall beräknas,
2) fastställa grunder, enligt vilka drickspenningar skola uppskattas vid
beräkning av sjömansskatt,
3) meddela beslut om jämkning och om rättelse av skatteavdrag,
4) pröva ärenden angående revisionskrav,
5) meddela beslut i andra frågor rörande erläggande och beräknande av
sjömansskatt,
6) fastställa de belopp, med vilka ersättning skall utgå till kommun,
landstingskommun, municipalsamhälle och allmänna sjukkassor,
7) lämna anvisningar i frågor angående erläggande och uppbörd av sjömansskatt,
samt
8) när anledning därtill föreligger, till Kungl. Maj:t avgiva förslag till
föreskrifter angående tillämpningen av denna förordning.
Sjömansskattenämnden äger, då särskilda omständigheter därtill föranleda,
meddela befrielse från skyldighet att erlägga restavgift.
2 mom. Sjömansskattenämnden skall bestå av ordförande och ytterligare
fyra ledamöter, vilka utses för en tid av fyra år. En av ledamöterna
skall förordnas till vice ordförande att vid förfall för ordföranden tjänstgöra
i sådan egenskap. Ordföranden och vice ordföranden skola vara lagfarna
och hava erfarenhet i domarvärv eller i administrativ verksamhet.
Av övriga ledamöter skall en äga särskild insikt och erfarenhet i allmänna
värv samt två vara i arbetsförhållandena ombord på fartyg erfarna och
kunniga. Av sistnämnda ledamöter skall en företräda redarna och en de
ombordanställda. För envar ledamot skall utses en suppleant enligt samma
regler, som gälla för utseende av ledamöter.
Nämnden är beslutför, då ordföranden och minst två andra ledamöter
eller suppleanter äro tillstädes, dock att -— efter nämndens uppdrag —
beslut må av ordföranden eller, vid förfall för denne, av vice ordföranden
ensam fattas i sådana ärenden eller grupper av ärenden, som äro av enklare
beskaffenhet. Sådant uppdrag må icke avse ärenden, som omförmälas i
1 inom. vid 1), 2), 7) eller 8).
Sjömansskattenämnden skall vara förlagd till Göteborg.
3 mom. Hos sjömansskattenämnden skall föras protokoll av tjänsteman
vid sjömansskattekontoret.
Det för varje sammanträde förda protokollet skall senast inom åtta dagar
därefter justeras av ordföranden, som har att å protokollet anteckna dagen
för justeringen.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 11
22 §.
Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 1) och 2) skola intagas i särskilda av
sjömansskattenäinnden utgivna meddelanden.
Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 6) skall jämte redogörelse huru ersättningen
beräknats på lämpligt sätt delgivas kommun eller annan till vilken
ersättning skall utbetalas genom nämndens försorg.
Annat beslut av sjömansskattenämnden skall delgivas den som därigenom
förpliktigas, vederbörande skattskyldig eller sökande ävensom den nedan i
24 § omförmälde befattningshavaren.
Beslut, över vilket klagan må föras, skall förses med besvärshänvisning.
23 §.
1 mom. Sjömansskattekontoret skall
1) föra register över de fartyg, ombord på vilka de anställda skola erlägga
sjömansskatt,
2) utöva kontroll över redovisningen av sjömansskatt,
3) handlägga ärenden angående revision av redares bokföring,
4) om anledning därtill föreligger, framställa revisionskrav,
5) bereda de ärenden, som skola avgöras av sjömansskattenämnden,
G) efter sjömansskattenämndens närmare bestämmande tillhandagå redare
och sjömän med upplysningar angående utgörande av sjömansskatt,
samt
7) i övrigt biträda sjömansskattenämnden och dess ordförande.
2 mom. Föreståndaren för sjömansskattekontoret skall vara föredragande
i sjömansskattenämnden.
24 §.
Kungl. Maj :t förordnar en befattningshavare vid länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län att i kammarrätten och hos Kungl. Maj :t föra det allmännas
talan i mål angående sjömansskatt.
25 §.
Ledamöter av sjömansskattenämnden, tjänsteman eller sakkunnig, som
biträder nämnden, samt taxeringsnämnd och prövningsnämnd äga taga del
av ansökan om jämkning av sjömansskatt eller annan handling, som avlämnats
eller tillhandahållits enligt denna förordning. Handling, som nyss
sagts, skall jämväl tillhandahållas annan tjänsteman än förut nämnts,
därest denne i och för sin befattning bör erhålla del därav.
Den som äger taga del av ansökan eller annan handling, varom i första
stycket sägs, må, i den mån så erfordras för fullgörande av vad vederbörande
jämlikt denna förordning åligger, jämväl taga del av självdeklaration eller
annan handling, som avlämnats till ledning vid årlig taxering, eller som
avlämnats till ledning för uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Vad i 50 § 1 mom. femte, sjunde, nionde och tionde styckena samt 3 mom.
taxeringsförordningen stadgas beträffande självdeklaration, uppgift eller
handling som avlämnats till ledning vid taxering skall i tillämpliga delar
gälla även i fråga om ansökan om jämkning av sjömansskatt eller annan
handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt denna förordning.
Straffbestämmelser
26 §.
Har någon lämnat oriktig uppgift till redare om förhållande, som har
betydelse för verkställande av avdrag för sjömansskatt, och har han därvid
haft uppsåt att åstadkomma att avdrag icke verkställes eller sker med för
lågt belopp, eller
har någon i ansökan om jämkning av sjömansskatt eller i annan uppgift
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig uppgift, ägnad att för
honom eller den han företräder leda till frihet från sjömansskatt eller till
för låg sådan skatt, eller
har redare i uppgift enligt 16 § uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är
allenast ringa, lämnat oriktig uppgift, vilken är ägnad att leda till annan beskattning
än vederbort för av redaren anställda sjömän,
straffes med dagsböter.
27 §.
1 mom. Utbetalar redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt,
lön eller annan gottgörelse utan att denna minskats med föreskrivet
belopp för gäldande av sjömansskatt och sker detta uppsåtligen eller av
oaktsamhet, som ej är allenast ringa, straffes med dagsböter.
Fullgör redare icke sin skyldighet att inom föreskriven tid till sjömansskattekontoret
inbetala belopp motsvarande det, varmed sjömans lön minskats
för gäldande av dennes skatt, och ligger i avseende härå uppsåt eller
grov oaktsamhet redaren till last, straffes med dagsböter eller fängelse i
högst sex månader.
2 mom. Fullgör redaren icke behörigen vad honom enligt 19 § första eller
andra stycket åligger, straffes med böter, högst 300 kronor.
28 §.
Den som jämlikt 25 § tagit del av ansökan om jämkning av sjömansskatt
eller annan handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelserna
i denna förordning eller som avlämnats till ledning vid årlig taxering
eller till ledning för uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen,
må ej i vidare mån än utövningen av tjänst eller uppdrag erfordrar offentliggöra
eller yppa innehållet i sådan handling. Bryter någon häremot straffes
med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
29 §.
Straff enligt denna förordning skall icke inträda, då gärningen är belagd
med straff enligt strafflagen.
30 §.
Underlåter redare att hörsamma anmaning enligt 16 eller 19 §, eller
underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt, att
fullgöra sådan skyldighet, eller verkställer han avdrag med för lågt belopp,
eller
redovisar redare icke sjömansskatt i den ordning som stadgas i 14 §
1 mom., eller
fullgör redare icke vad honom åligger enligt 11 §,
äger sjömansskattenämnden förelägga den försumlige lämpligt vite.
Om uttagande av förelagt vite förordnar vederbörande länsstyrelse efter
anmälan av sjömansskattenämnden.
Besvär m. m.
31 §.
Över sjömansskattenämndens beslut i ärenden som avses i 21 § 1 inom.
vid 6) må klagan föras hos Kungl. Maj :t genom besvär, vilka skola ingivas
till finansdepartementet.
32 §.
1 mom. Besvär över sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses
i 21 § 1 mom. vid 3), 4) och 5), ävensom över nämndens beslut angående
befrielse från erläggande av restavgitt må anföras hos kammarrätten av
vederbörande sjöman eller befattningshavare, som avses i 24 §, så ock,
då fråga är om revisionskrav eller om befrielse från skyldighet att erlägga
restavgift, av redare, som ålagts betalningsskyldighet eller vars framställning
om befrielse icke bifallits.
Besvären skola vara inkomna till sjömansskattekontoret, om de anföias
av sjöman, inom sex månader och eljest inom två månader från det klaganden
erhållit del av det överklagade beslutet.
Ej må den omständigheten, att besvären i stället för till sjömansskattekontoret
ingivits till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till
prövning. I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas
till sjömansskattekontoret.
2 mom. Sedan besvären inkommit till sjömansskattekontoret, skola vid
besvären fogas de handlingar, som legat till grund för sjömansskattenämndens
beslut. Hava besvär anförts av sjöman eller redare, skall yttrande
avgivas av befattningshavare, som avses i 24 §. över besvär, som anförts av
nu nämnd befattningshavare, skall sjöman eller redare, som därav beröres,
erhålla tillfälle att — om hinder härför ej möter — avgiva förklaring.
14 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
När så finnes påkallat, skola påminnelser eller nytt yttrande infordras.
Skriftväxlingen sker genom sjömansskattekontoret.
Handlingarna skola därefter översändas till kammarrätten.
3 mom. över sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses i 21 §
1 mom. vid 1) och 2), eller över nämndens beslut att förelägga vite må klagan
icke föras.
33 §.
över kammarrättens utslag må klagan föras hos Kungl. Maj:t genom
besvär, vilka skola vara inkomna till finansdepartementet inom två månader
från den dag, då klaganden erhöll del av utslaget.
34 §.
Vid prövning av besvär över utdömande av vite må jämväl fråga, huruvida
vite bort föreläggas, komma under bedömande.
35 §.
Besvär över sjömansskattenämndens beslut befriar icke klaganden från
att i behörig ordning erlägga skatt.
36 §.
Restavgift, som erlägges utan att indrivning äger rum, tillfaller statsverket.
Beträffande restavgift, som uttages genom indrivning, skola uppbördsförordningens
bestämmelser angående fördelning gälla.
37 §.
1 mom. Kungl. Maj :t äger, under förutsättning av ömsesidighet, med
annan stats regering träffa sådan överenskommelse, att sjöman som är
bosatt i den andra avtalsslutande staten skall erlägga sjömansskatt enligt
vad som gäller för här i riket bosatt sjöman.
2 mom. Kungl. Maj :t må föreskriva, att sjöman, som utan att vara här
i riket bosatt erlägger skatt enligt bestämmelserna i 7 §, må kunna erhålla
nedsättning av den beskattningsbara inkomsten genom jämkning, om sjömannen
visar att hans skatteförmåga till följd av underhållsskyldighet
mot barn är nedsatt.
3 mom. Kungl. Maj :t äger bestämma, att sjömansskatt som beräknas
enligt 9 § icke skall erläggas av sjömän eller vissa grupper av sjömän vid
fart i särskilda farvatten.
38 §.
De närmare föreskrifter, som kunna erfordras för tillämpningen av denna
förordning och av överenskommelser som i 37 § 1 mom. sägs, meddelas
av Kungl. Maj :t.
15
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959, dock att förordningens
bestämmelser skola gälla redan dessförinnan i avseende å åtgärder,
som erfordras för förordningens tillämpning efter ikraftträdandet.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr
293) om särskild sjömansskatt, så ock vad i övrigt finnes i lag eller författning
stridande mot den nya förordningens bestämmelser.
Anvisningar
till 1 §.
Förordningen är icke tillämplig vid anställning ombord på svenskt handelsfartyg
i inre fart. Med inre fart förstås i denna förordning att fartyget
huvudsakligast användes för färder som endast gå i hamnar, på floder,
kanaler och insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.
Med svenskt handelsfartyg likställes utländskt handelsfartyg, som av
svensk redare förhyres på så kallad bareboat basis.
Har sjöman avmönstrat från tjänst ombord på visst fartyg för att tillträda
tjänst ombord på annat fartyg tillhörigt samme redare, skall ersättning
som utgår under väntetiden anses som utbetalad i tjänsten ombord på det
förra fartyget.
till 2 §.
Till gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord,
hänföres icke blott vad sjömannen uppbär från redaren utan åven sådana
ersättningar som drickspenningar och dylikt.
Till kontant inkomst ombord räknas icke sedvanlig kontant ersättning
för naturaförmåner i form av kost och bostad och icke heller sedvanlig
kontant ersättning för kojutrustning, för förlust av effekter vid fartygs
förolyckande eller för sådan av redaren utbetald kontant ersättning, som
åtgått för bestridande av särskilda med anställningen ombord förenade
kostnader.
till 7 §.
Frågan huruvida sjöman är bosatt här i riket skall bedömas i enlighet
med vad därom stadgas i kommunalskattelagen.
År sjöman inskriven å svenskt sjömanshus, skall sjömansskatt alltid
utgå enligt de bestämmelser, som gälla för här i riket bosatt sjöman, därest
han icke med intyg av sjömansskattenämnden visar att han är skattskyldig
i annat land för inkomsten.
För semesterlön och semesterersättning skall sjömansskatt beräknas enligt
den för sjömannen i anställningen ombord senast gällande tabellen.
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
till 8 §.
Med engångsbelopp förstås t. ex. bärgarlön, tantiem, kaplake, gratifikation,
semesterersättning och lönebelopp, som på grund av avtal mellan
arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer på en gång utbetalas för mer
än en månad.
till 9 §.
Skatteavdrag, som avses i 9 §, må icke underlåtas med mindre sjöman
med intyg utfärdat av sjömansskattenämnden eller på annat sätt, som föreskrives
av sjömansskattenämnden, visar, att han är skattskyldig i annat
land för sin inkomst ombord.
till 10 §.
Kolumnen i sjömansskattetabellen bestämmes med motsvarande tillämpning
av 4 § uppbördsförordningen och enligt följande uppställning.
Å debetsedel för preliminär |
Avdrag för sjömansskatt |
1 |
1 |
2 |
2 |
3 eller 4 |
3 |
till 11 §.
Kvitto på innehållen sjömansskatt skall lämnas i den avräkningsbok, med
vilken sjöman skall förses jämlikt 11 § sjömanslagen, såvitt icke sjömansskattenämnden
efter ansökan av redaren medgiver, att kvitto må lämnas
i annan ordning. Har rättelse, som avses i 10 § 1 mom. tredje stycket, företagits
skall anteckning härom ske i avräkningsboken.
till 12 §.
Jämkning i fall som avses i 12 § 1 mom. vid d) må för år räknåt medgivas
med högst ett belopp, som motsvarar summan av vederbörligt, vid
erläggande av sjömansskatt icke utnyttjat ortsavdrag enligt ortsgrupp III
och 3 000 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
17
SJÖMANSSKATTETABELL I
Fjärrfart
Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad.
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
|||
0— 5 |
4 |
4 |
3 |
191— 200 |
45 |
28 |
11 |
531— 540 |
in |
90 |
73 |
6— 10 |
4 |
4 |
3 |
201— 210 |
48 |
31 |
12 |
541— 550 |
113 |
92 |
75 |
11— 15 |
4 |
4 |
3 |
211— 220 |
50 |
33 |
13 |
551— 560 |
116 |
94 |
77 |
16— 20 |
4 |
4 |
4 |
221— 230 |
52 |
35 |
15 |
561— 570 |
118 |
96 |
78 |
21— 25 |
5 |
5 |
4 |
231— 240 |
54 |
37 |
17 |
571— 580 |
120 |
98 |
80 |
26— 30 |
5 |
5 |
4 |
241— 250 |
55 |
38 |
19 |
581— 590 |
122 |
100 |
82 |
31— 35 |
6 |
6 |
5 |
251— 260 |
57 |
40 |
21 |
591— 600 |
125 |
103 |
84 |
36— 40 |
6 |
6 |
5 |
261— 270 |
58 |
41 |
23 |
601— 610 |
127 |
105 |
85 |
41— 45 |
7 |
6 |
5 |
271— 280 |
60 |
42 |
25 |
611— 620 |
129 |
107 |
87 |
46— 50 |
8 |
7 |
6 |
281— 290 |
61 |
44 |
27 |
621— 630 |
132 |
no |
89 |
51— 55 |
9 |
7 |
6 |
291— 300 |
63 |
46 |
29 |
631— 640 |
135 |
113 |
91 |
56— 60 |
11 |
7 |
6 |
301— 310 |
65 |
48 |
31 |
641— 650 |
137 |
115 |
92 |
61— 65 |
12 |
7 |
6 |
311— 320 |
67 |
50 |
33 |
651— 660 |
140 |
117 |
94 |
66— 70 |
12 |
7 |
6 |
321— 330 |
68 |
51 |
35 |
661— 670 |
143 |
120 |
96 |
71— 75 |
13 |
7 |
6 |
331— 340 |
70 |
53 |
37 |
671— 680 |
146 |
123 |
98 |
76— 80 |
15 |
7 |
6 |
341— 350 |
72 |
55 |
39 |
681— 690 |
149 |
125 |
99 |
81— 85 |
16 |
7 |
6 |
351— 360 |
74 |
57 |
41 |
691— 700 |
152 |
128 |
101 |
86— 90 |
18 |
8 |
7 |
361— 370 |
75 |
58 |
43 |
701— 710 |
155 |
131 |
103 |
91— 95 |
19 |
8 |
8 |
371— 380 |
77 |
60 |
45 |
711— 720 |
158 |
134 |
105 |
96— 100 |
21 |
8 |
8 |
381— 390 |
78 |
61 |
46 |
721— 730 |
160 |
136 |
106 |
101— 105 |
22 |
9 |
8 |
391— 400 |
80 |
63 |
48 |
731— 740 |
163 |
139 |
108 |
106— 110 |
23 |
9 |
8 |
401— 410 |
82 |
65 |
50 |
741— 750 |
166 |
142 |
no |
111— 115 |
24 |
9 |
8 |
411— 420 |
84 |
67 |
52 |
751— 760 |
169 |
145 |
112 |
116— 120 |
25 |
9 |
8 |
421— 430 |
86 |
68 |
53 |
761— 770 |
171 |
147 |
113 |
121— 125 |
26 |
10 |
8 |
431— 440 |
88 |
70 |
55 |
771— 780 |
174 |
149 |
115 |
126— 130 |
28 |
11 |
8 |
441— 450 |
91 |
72 |
57 |
781— 790 |
176 |
152 |
117 |
131— 135 |
29 |
12 |
9 |
451— 460 |
94 |
74 |
59 |
791— 800 |
179 |
155 |
119 |
136— 140 |
31 |
14 |
9 |
461— 470 |
96 |
76 |
60 |
801— 810 |
182 |
157 |
121 |
141— 145 |
32 |
15 |
9 |
471— 480 |
98 |
78 |
62 |
811— 820 |
185 |
160 |
123 |
146— 150 |
33 |
17 |
9 |
481— 490 |
100 |
80 |
64 |
821— 830 |
188 |
163 |
125 |
151— 160 |
36 |
19 |
10 |
491— 500 |
103 |
82 |
66 |
831— 840 |
192 |
166 |
127 |
161— 170 |
38 |
21 |
10 |
501— 510 |
105 |
84 |
68 |
841— 850 |
195 |
169 |
129 |
171— 180 |
40 |
23 |
10 |
511— 520 |
107 |
86 |
70 |
851— 860 |
198 |
172 |
131 |
181— 190 |
42 |
25 |
10 |
521— 530 |
109 |
88 |
71 |
861— 870 |
201 |
175 |
133 |
2— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
1 |
2 |
3 |
|||
871— 880 |
204 |
178 |
135 |
1411—1420 |
390 |
359 |
284 |
1951—1960 |
622 |
585 |
490 |
881— 890 |
207 |
181 |
137 |
1421—1430 |
393 |
362 |
287 |
1961—1970 |
628 |
589 |
494 |
891— 900 |
211 |
184 |
139 |
1431—1440 |
397 |
366 |
290 |
1971—1980 |
633 |
594 |
498 |
901— 910 |
214 |
187 |
141 |
1441—1450 |
400 |
369 |
293 |
1981—1990 |
638 |
599 |
502 |
911— 920 |
217 |
190 |
143 |
1451—1460 |
404 |
373 |
296 |
1991—2000 |
643 |
604 |
506 |
921— 930 |
220 |
193 |
145 |
1461—1470 |
407 |
376 |
299 |
2001—2010 |
648 |
608 |
510 |
931— 940 |
223 |
196 |
147 |
1471—1480 |
411 |
380 |
303 |
2011—2020 |
653 |
613 |
514 |
941— 950 |
225 |
198 |
149 |
1481—1490 |
414 |
383 |
306 |
2021—2030 |
657 |
617 |
518 |
951— 960 |
228 |
201 |
152 |
1491—1500 |
418 |
387 |
310 |
2031—2040 |
662 |
622 |
522 |
961— 970 |
231 |
204 |
154 |
1501—1510 |
422 |
391 |
314 |
2041—2050 |
666 |
626 |
526 |
971— 980 |
234 |
207 |
156 |
1511—1520 |
426 |
396 |
318 |
2051—2060 |
671 |
631 |
530 |
981— 990 |
237 |
210 |
158 |
1521—1530 |
431 |
401 |
322 |
2061—2070 |
675 |
636 |
534 |
991—1000 |
240 |
213 |
160 |
1531—1540 |
436 |
406 |
326 |
2071—2080 |
680 |
641 |
538 |
1001—1010 |
243 |
216 |
162 |
1541—1550 |
441 |
410 |
330 |
2081—2090 |
684 |
647 |
542 |
1011—1020 |
246 |
219 |
164 |
1551—1560 |
446 |
415 |
334 |
2091—2100 |
689 |
652 |
546 |
1021—1030 |
249 |
222 |
166 |
1561—1570 |
451 |
419 |
338 |
2101—2110 |
693 |
656 |
550 |
1031—1040 |
252 |
225 |
169 |
1571—1580 |
456 |
423 |
342 |
2111—2120 |
698 |
660 |
554 |
1041—1050 |
256 |
228 |
171 |
1581—1590 |
460 |
426 |
346 |
2121—2130 |
702 |
665 |
558 |
1051—1060 |
259 |
231 |
174 |
1591—1600 |
464 |
430 |
350 |
2131—2140 |
707 |
669 |
562 |
1061—1070 |
261 |
233 |
176 |
1601—1610 |
468 |
434 |
354 |
2141—2150 |
711 |
673 |
566 |
1071—1080 |
264 |
236 |
178 |
1611—1620 |
472 |
438 |
358 |
2151—2160 |
715 |
677 |
569 |
1081—1090 |
267 |
239 |
180 |
1621—1630 |
476 |
442 |
361 |
2161—2170 |
720 |
681 |
573 |
1091—1100 |
270 |
242 |
183 |
1631—1640 |
480 |
446 |
365'' |
2171—2180 |
724 |
686 |
577 |
1101—1110 |
274 |
246 |
186 |
1641—1650 |
485 |
451 |
368 |
2181—2190 |
729 |
690 |
581 |
1111—1120 |
279 |
250 |
189 |
1651—1660 |
489 |
455 |
372 |
2191—2200 |
733 |
694 |
585 |
1121—1130 |
283 |
254 |
192 |
1661—1670 |
493 |
459 |
376! |
2201—2210 |
738 |
699 |
589 |
1131—1140 |
287 |
258 |
195, |
1671—1680 |
497 |
463 |
380 |
2211—2220 |
742 |
703 |
593 |
1141—1150 |
290 |
261 |
198 |
1681—1690 |
501 |
467 |
383 |
2221—2230 |
747 |
708 |
597 |
1151—1160 |
294 |
265 |
201 |
1691—1700 |
505 |
471 |
387 |
2231—2240 |
751 |
712 |
601 |
1161—1170 |
298 |
268 |
204 |
1701—1710 |
510 |
476 |
391 |
2241—2250 |
756 |
717 |
606 |
1171—1180 |
302 |
272 |
2071 |
1711—1720 |
515 |
480 |
395j |
2251—2260 |
760 |
722 |
610 |
1181—1190 |
306 |
275 |
210 |
1721—1730 |
520 |
485 |
399l |
2261—2270 |
765 |
726 |
614 |
1191—1200 |
310 |
279 |
213 |
1731—1740 |
525 |
490 |
403 |
2271—2280 |
769 |
731 |
619 |
1201—1210 |
313 |
282 |
216'' |
1741—1750 |
530 |
495 |
407j |
2281—2290 |
774 |
735 |
623 |
1211—1220 |
317 |
285 |
219, |
1751—1760 |
534 |
499 |
411 |
2291—2300 |
778 |
740 |
628 |
1221—1230 |
320 |
288 |
221 |
1761—1770 |
539 |
504 |
415 |
2301—2310 |
783 |
745 |
632 |
1231—1240 |
323 |
291 |
224! |
1771—1780 |
543 |
509 |
419 |
2311—2320 |
787 |
749 |
637 |
1241—1250 |
326 |
294 |
227| |
1781—1790 |
547 |
513 |
423 |
2321—2330 |
792 |
754 |
641 |
1251—1260 |
329 |
298 |
230 |
1791—1800 |
551 |
517 |
427, |
2331—2340 |
796 |
759 |
646 |
1261—1270 |
333 |
301 |
233 |
1801—1810 |
555 |
521 |
431 |
2341—2350 |
801 |
763 |
650 |
1271—1280 |
337 |
305 |
236 |
1811—1820 |
559 |
525 |
435'' |
2351—2360 |
806 |
768 |
654 |
1281—1290 |
341 |
309 |
239 |
1821—1830 |
563 |
529 |
439! |
2361—2370 |
810 |
773 |
659 |
1291—1300 |
345 |
313 |
242 |
1831—1840 |
567 |
533 |
443; |
2371—2380 |
815 |
778 |
663 |
1301—1310 |
349 |
317 |
245 |
1841—1850 |
571 |
537 |
446 |
2381—2390 |
819 |
782 |
668 |
1311—1320 |
353 |
321 |
249 |
1851—1860 |
575 |
541 |
450! |
2391—2400 |
824 |
787 |
672 |
1321—1330 |
356 |
325 |
253 |
1861—1870 |
579 |
545 |
454! |
2401—2410 |
829 |
792 |
676 |
1331—1340 |
360 |
329 |
257 |
1871—1880 |
583 |
549 |
458 |
2411—2420 |
834 |
797 |
681 |
1341—1350 |
364 |
332 |
260 |
1881—1890 |
587 |
554 |
462 |
2421—2430 |
839 |
802 |
685 |
1351—1360 |
368 |
336 |
264 |
1891—1900 |
591 |
558 |
4661 |
2431—2440 |
844 |
807 |
690 |
1361—1370 |
372 |
340 |
267 |
1901—1910 |
596 |
562 |
470 |
2441—2450 |
848 |
812 |
694 |
1371—1380 |
375 |
344 |
271 |
1911—1920 |
601 |
567 |
474! |
2451—2460 |
853 |
817 |
699 |
1381—1390 |
379 |
348 |
274 |
1921—1930 |
607 |
571 |
478 |
2461—2470 |
858 |
822 |
704 |
1391—1400 |
383 |
352 |
278 |
1931—1940 |
612 |
576 |
482! |
2471—2480 |
863 |
827 |
709 |
1401—1410 |
386 |
355 |
281 |
1941—1950 |
617 |
580 |
486| |
2481—2490 |
868 |
832 |
714 |
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 19ö8
19
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
|||
2491—2500 |
873 |
837 |
719 |
3031—3040 |
1 143 |
1 103 |
963 |
3571—3580 |
1 426 |
1 386 |
1 233 |
2501—2510 |
878 |
842 |
723 |
3041—3050 |
1 148 |
1 108 |
968 |
3581—3590 |
1 432 |
1 392 |
1 238 |
2511—2520 |
883 |
846 |
728 |
3051—3060 |
1 153 |
1 113 |
973 |
3591—3600 |
1 437 |
1 397 |
1 243 |
2521—2530 |
887 |
851 |
732 |
3061—3070 |
1 158 |
1 118 |
978 |
3601—3610 |
1 442 |
1 402 |
1 248 |
2531—2540 |
892 |
856 |
737 |
3071—3080 |
1 163 |
1 123 |
982 |
3611—3620 |
1 447 |
1 407 |
1 254 |
2541—2550 |
897 |
860 |
741 |
3081—3090 |
1 168 |
1 128 |
987 |
3621—3630 |
1 452 |
1 412 |
1 259 |
2551—2560 |
902 |
865 |
745! |
3091—3100 |
1 173 |
1 133 |
992 |
3631—3640 |
1 457 |
1 417 |
1 264 |
2561—2570 |
907 |
870 |
750 |
3101—3110 |
1 178 |
1 138 |
997 |
3641—3650 |
1 462 |
1 422 |
1 269 |
2571—2580 |
911 |
875 |
754 |
3111—3120 |
1 184 |
1 144 |
1 003 |
3651—3660 |
1 467 |
1 428 |
1 275 |
2581—2590 |
916 |
879 |
759 |
3121—3130 |
1 189 |
1 149 |
1 008 |
3661—3670 |
1 472 |
1 433 |
1 280 |
2591—2600 |
921 |
884 |
763 |
3131—3140 |
1 195 |
1 155 |
1 013 |
3671—3680 |
1 477 |
1 438 |
1 285 |
2601—2610 |
926 |
889 |
768 |
3141—3150 |
1 200 |
1 160 |
1 018 |
3681—3690 |
1 482 |
1 443 |
1 291 |
2611—2620 |
932 |
894 |
772 |
3151—3160 |
1 205 |
1 166 |
1 024 |
3691—3700 |
1 487 |
1 448 |
1 296 |
2621—2630 |
937 |
900 |
777 |
3161—3170 |
1 211 |
1 171 |
1 029 |
3701—3710 |
1 492 |
1 453 |
1 301 |
2631—2640 |
942 |
905 |
782 |
3171—3180 |
1 216 |
1 177 |
1 034 |
3711—3720 |
1 498 |
1 459 |
1 306 |
2641—2650 |
947 |
910 |
786 |
3181—3190 |
1 222 |
1 182 |
1 040 |
3721—3730 |
1 503 |
1 464 |
1 311 |
2651—2660 |
953 |
915 |
791 |
3191—3200 |
1 227 |
1 188 |
1 045 |
3731—3740 |
1 509 |
1 470 |
1 316 |
2661—2670 |
958 |
920 |
796 |
3201—3210 |
1 232 |
1 193 |
1 050 |
3741—3750 |
1 514 |
1 475 |
1 320 |
2671—2680 |
963 |
926 |
801 |
3211—3220 |
1 237 |
1 198 |
1 055 |
3751—3760 |
1 520 |
1 480 |
1 325 |
2681—2690 |
969 |
931 |
805 |
3221—3230 |
1 242 |
1 203 |
1 059 |
3761—3770 |
1 525 |
1 486 |
1 330 |
2691—2700 |
974 |
936 |
810 |
3231—3240 |
1 247 |
1 208 |
1 064 |
3771—3780 |
1 531 |
1 491 |
1 335 |
2701—2710 |
979 |
941 |
814 |
3241—3250 |
1 252 |
1 213 |
1 069 |
3781—3790 |
1 536 |
1 497 |
1 340 |
2711—2720 |
984 |
946 |
819 |
3251—3260 |
1 258 |
1 218 |
1 074 |
3791—3800 |
1 542 |
1 502 |
1 345 |
2721—2730 |
988 |
950 |
823 |
3261—3270 |
1 263 |
1 223 |
1 079 |
3801—3810 |
1 547 |
1 507 |
1 350 |
2731—2740 |
993 |
955 |
828 |
3271—3280 |
1 268 |
1 228 |
1 083 |
3811—3820 |
1 553 |
1 512 |
1 355 |
2741—2750 |
998 |
960 |
832 |
3281—3290 |
1 273 |
1 233 |
1 088 |
3821—3830 |
1 558 |
1 517 |
1 361 |
2751—2760 |
1 003 |
965 |
836 |
3291—3300 |
1 278 |
1 238 |
1 093 |
3831—3840 |
1 563 |
1 522 |
1 366 |
2761—2770 |
1 008 |
970 |
841 |
3301—3310 |
1 283 |
1 243 |
1 098 |
3841—3850 |
1 568 |
1 527 |
1 371 |
2771—2780 |
1 012 |
974 |
845 |
3311—3320 |
1 289 |
1 249 |
1 104 |
3851—3860 |
1 574 |
1 533 |
1 376 |
2781—2790 |
1 017 |
979 |
850 |
3321—3330 |
1 294 |
1 254 |
1 109 |
3861—3870 |
1 579 |
1 538 |
1 381 |
2791—2800 |
1 022 |
984 |
854 |
3331—3340 |
1 300 |
1 260 |
1 114 |
3871—3880 |
1 584 |
1 543 |
1 387 |
2801—2810 |
1 027 |
989 |
858 |
3341—3350 |
1 305 |
1 265 |
1 119 |
3881—3890 |
1 590 |
1 548 |
1 392 |
2811—2820 |
1 032 |
994 |
863 |
3351—3360 |
1 310 |
1 270 |
1 125 |
3891—3900 |
1 595 |
1 553 |
1 397 |
2821—2830 |
1 037 |
999 |
867 |
3361—3370 |
1 316 |
1 276 |
1 130 |
3901—3910 |
1 600 |
1 558 |
1 402 |
2831—2840 |
1 042 |
1 004 |
871 |
3371—3380 |
1 321 |
1 281 |
1 135 |
3911—3920 |
1 606 |
1 564 |
1 407 |
2841—2850 |
1 047 |
1 008 |
875 |
3381—3390 |
1 327 |
1 287 |
1 141 |
3921—3930 |
1 611 |
1 569 |
1 412 |
2851—2860 |
1 052 |
1 013 |
880 |
3391—3400 |
1 332 |
1 292 |
1 146 |
3931—3940 |
1 617 |
1 575 |
1 417 |
2861—2870 |
1 057 |
1 018 |
884 |
3401—3410 |
1 337 |
1 297 |
1 151 |
3941—3950 |
1 622 |
1 580 |
1 422 |
2871—2880 |
1 062 |
1 023 |
888 |
3411—3420 |
1 342 |
1 302 |
1 156 |
3951—3960 |
1 627 |
1 585 |
1 427 |
2881—2890 |
1 067 |
1 028 |
893 |
3421—3430 |
1 347 |
1 307 |
1 161 |
3961—3970 |
1 633 |
1 591 |
1 432 |
2891—2900 |
1 072 |
1 033 |
897 |
3431—3440 |
1 352 |
1 312 |
1 166 |
3971—3980 |
1 638 |
1 596 |
1 437 |
2901—2910 |
1 077 |
1 038 |
902 |
3441—3450 |
1 357 |
1 317 |
1 170 |
3981—3990 |
1 644 |
1 602 |
1 442 |
2911—2920 |
1 082 |
1 043 |
906 |
3451—3460 |
1 363 |
1 323 |
1 175 |
3991—1000 |
1 649 |
1 607 |
1 447 |
2921—2930 |
1 087 |
1 018 |
911 |
3461—3470 |
1 368 |
1 328 |
1 180 |
4001—4010 |
1 655 |
1 613 |
1 453 |
2931—2940 |
1 092 |
1 053 |
916 |
3471—3480 |
1 373 |
1 333 |
1 185 |
4011—4020 |
1 661 |
1 619 |
1 458 |
2941—2950 |
1 097 |
1 058 |
920 |
3481—3490 |
1 378 |
1 338 |
1 190 |
4021—1030 |
1 666 |
1 624 |
1 464 |
2951—2960 |
1 103 |
1 063 |
925 |
3491 - 3500 |
1 383 |
1 343 |
1 195 |
4031—4040 |
1 672 |
1 630 |
1 470 |
2961—2970 |
1 108 |
1 068 |
930 |
3501—3510 |
1 388 |
1 348 |
1 200 |
4041—4050 |
1 678 |
1 636 |
1 475 |
2971—2980 |
1 113 |
1 073 |
935 |
3511—3520 |
1 394 |
1 354 |
1 205 |
4051—4060 |
1 684 |
1 642 |
1 481 |
2981—2990 |
1 118 |
1 078 |
939 |
3521—3530 |
1 399 |
1 359 |
1 209 |
4061—4070 |
1 690 |
1 648 |
1 487 |
2991—3000 |
1 123 |
1 083 |
944 |
3531 —3540 |
1 405 |
1 365 |
1 214 |
4071—4080 |
1 695 |
1 653 |
1 493 |
3001—3010 |
1 128 |
1 088 |
949 |
3541—3550 |
1 410 |
1 370 |
1 219 |
4081—4090 |
1 701 |
1 659 |
1 498 |
3011—3020 |
1 133 |
1 093 |
954 |
3551—3560 |
1 415 |
1 375 |
1 224 |
4091- 4100 |
1 707 |
1 665 |
1 504 |
3021—3030 |
1 138 |
1 098 |
958 |
3561—3570 |
1 421 |
1 381 |
1 229 |
4101—4110 |
1 712 |
1 670 |
1 509 |
20
Bevillningsutskottets betänkande nr bO år 1958
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
i |
2 |
3 |
1 |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
|||
4111—4120 |
1 718 |
1 676 |
1 515 |
4411—4420 |
1 884 |
1 842 |
1 678 |
4711—4720 |
2 053 |
2 008 |
1 841 |
4121—4130 |
1 723 |
1 681 |
1 520 |
4421—4430 |
1 890 |
1 847 |
1 683 |
4721—4730 |
2 058 |
2 013 |
1 847 |
4131—4140 |
1 729 |
1 686 |
1 525 |
4431—4440 |
1 896 |
1 853 |
1 688 |
4731—4740 |
2 064 |
2 019 |
1 853 |
4141—4150 |
1 734 |
1 691 |
1 530 |
4441—4450 |
1 901 |
1 859 |
1 693 |
4741—4750 |
2 069 |
2 025 |
1 858 |
4151—4160 |
1 739 |
1 697 |
1 536 |
4451—4460 |
1 907 |
1 865 |
1 699 |
4751—4760 |
2 074 |
2 031 |
1 864 |
4161—4170 |
1 745 |
1 702 |
1 541 |
4461—4470 |
1 913 |
1 871 |
1 704 |
4761—4770 |
2 080 |
2 037 |
1 870 |
4171—4180 |
1 750 |
1 707 |
1 546 |
4471—4480 |
1 919 |
1 876 |
1 709 |
4771—4780 |
2 085 |
2 042 |
1 876 |
4181—4190 |
1 756 |
1 713 |
1 552 |
4481—4490 |
1 924 |
1 882 |
1 715 |
4781—4790 |
2 091 |
2 048 |
1 881 |
4191—4200 |
1 761 |
1 718 |
1 557 |
4491—4500 |
1 930 |
1 888 |
1 720 |
4791—4800 |
2 096 |
2 054 |
1 887 |
4201—4210 |
1 767 |
1 724 |
1 562 |
4501—4510 |
1 935 |
1 893 |
1 726 |
4801—4810 |
2 101 |
2 059 |
1 892 |
4211—4220 |
1 773 |
1 730 |
1 568 |
4511—4520 |
1 941 |
1 899 |
1 731 |
4811—4820 |
2 107 |
2 065 |
1 898 |
4221—4230 |
1 778 |
1 735 |
1 573 |
4521—4530 |
1 946 |
1 904 |
1 737 |
4821—4830 |
2 112 |
2 070 |
1 903 |
4231—4240 |
1 784 |
1 741 |
1 578 |
4531—4540 |
1 952 |
1 910 |
1 743 |
4831—4840 |
2 118 |
2 075 |
1 908 |
4241—4250 |
1 790 |
1 747 |
1 583 |
4541—4550 |
1 957 |
1 915 |
1 748 |
4841—4850 |
2 123 |
2 080 |
1 913 |
4251—4260 |
1 796 |
1 753 |
1 589 |
4551—4560 |
1 962 |
1 920 |
1 754 |
4851—4860 |
2 128 |
2 086 |
1 919 |
4261—4270 |
1 802 |
1 759 |
1 594 |
4561—4570 |
1 968 |
1 926 |
1 760 |
4861—4870 |
2 134 |
2 091 |
1 924 |
4271—4280 |
1 807 |
1 764 |
1 599 |
4571—4580 |
1 973 |
1 931 |
1 766 |
4871—4880 |
2 139 |
2 096 |
1 929 |
4281—4290 |
1 813 |
1 770 |
1 605 |
4581—4590 |
1 979 |
1 937 |
1 771 |
4881—4890 |
2 145 |
2 102 |
1 935 |
4291—4300 |
1 819 |
1 776 |
1 610 |
4591—4600 |
1 984 |
1 942 |
1 777 |
4891—4900 |
2 150 |
2 107 |
1 940 |
4301—4310 |
1 824 |
1 781 |
1 616 |
4601—4610 |
1 990 |
1 947 |
1 782 |
4901—4910 |
2 156 |
2 113 |
1 946 |
4311—4320 |
1 830 |
1 787 |
1 621 |
4611—4620 |
1 996 |
1 953 |
1 788 |
4911—4920 |
2 162 |
2 119 |
1 951 |
4321—4330 |
1 835 |
1 792 |
1 627 |
4621—4630 |
2 001 |
1 958 |
1 793 |
4921—4930 |
2 167 |
2 124 |
1 957 |
4331—4340 |
1 841 |
1 798 |
1 633 |
4631—4640 |
2 007 |
1 964 |
1 798 |
4931—4940 |
2 173 |
2 130 |
1 963 |
4341—4350 |
1 846 |
1 803 |
1 638 |
4641—4650 |
2 013 |
1 969 |
1 803 |
4941—4950 |
2 179 |
2 136 |
1 968 |
4351—4360 |
1 851 |
1 808 |
1 644 |
4651—4660 |
2 019 |
1 974 |
1 809 |
4951—4960 |
2 185 |
2 142 |
1 974 |
4361—4370 |
1 857 |
1 814 |
1 650 |
4661—4670 |
2 025 |
1 980 |
1 814 |
4961—4970 |
2 191 |
2 148 |
1 980 |
4371—4380 |
1 862 |
1 819 |
1 656 |
4671—4680 |
2 030 |
1 985 |
1 819 |
4971—4980 |
2 196 |
2 153 |
1 986 |
4381—4390 |
1 868 |
1 825 |
1 661 |
4681—4690 |
2 036 |
1 991 |
1 825 |
4981—4990 |
2 202 |
2 159 |
1 991 |
4391—4400 4401—4410 |
1 873 |
1 830 |
1 667 |
4691—4700 4701—4710 |
2 042 |
1 996 2 002 |
1 830 |
4991—5000 |
2 208 |
2 165 |
1 997 |
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
21
Beskattningsbar inkomst kr. |
Ogift sjöman utan barn |
|||
1 |
||||
5 001— 5 800........ |
2 208 kr. för |
5 000 kr. och 56 % av återstoden 5 800 » » 60 * * * |
||
5 801— 9 500........ |
2 656 |
> |
» |
|
9 501—14 300........ |
4 876 |
1 |
1 |
9 500 * * 64 » * * |
14 301 och däröver..... |
7 948 |
14 300 » * 70 * * » |
||
Ogift sjöman med barn |
||||
2 |
||||
5 001— 5 900........ |
2 165 kr. för |
5 000 kr. och 56 % av återstoden |
||
5 901— 9 600........ |
2 669 |
» |
» |
5 900 » » 60 » * » |
9 601—14 400........ |
4 889 |
» |
9 600 » * 64 » » * |
|
14 401 och däröver..... |
7 961 |
» |
» |
14 400 * » 70 * » » |
Gift sjöman |
||||
3 |
||||
5 ooi— 6 000........ |
1 997 kr. för |
5 000 kr. och 55 % av återstoden |
||
6 001— 9 700........ |
2 547 |
» |
» |
6 000 * » 60 * » * |
9 701—14 500........ |
4 767 |
» |
» |
9 700 * » 64 * * * |
14 501 och däröver..... |
7 839 |
» |
14 500 * * 70 * » » |
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
SJÖMANSSKATTETABELL II
Närfart
Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad.
Ogift |
Ogift |
Ogift |
Ogift |
Ogift |
Ogift |
|||||||||
Beskatt- |
SJO- |
SJO- |
Gift |
Beskatt- |
SJO- |
SJO- |
Gift |
Beskatt- |
SJO- |
SJO- |
Gift |
|||
ningsbar |
man |
man |
SJO- |
ningsbar |
man |
man |
SJO- |
ningsbar |
man |
man |
SJO- |
|||
inkomst |
utan |
med |
man |
inkomst |
utan |
med |
man |
inkomst |
utan |
med |
man |
|||
barn |
barn |
barn |
barn |
barn |
barn |
|||||||||
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
|||
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
1 |
2 |
3 |
||||||
0— |
5 |
5 |
5 |
4 |
191— |
200 |
48 |
31 |
14 |
531— |
540 |
128 |
107 |
90 |
6— |
10 |
5 |
5 |
4 |
201— |
210 |
50 |
33 |
14 |
541— |
550 |
131 |
no |
92 |
11— |
15 |
5 |
5 |
4 |
211— |
220 |
53 |
36 |
16 |
551— |
560 |
134 |
113 |
95 |
16— |
20 |
5 |
5 |
5 |
221— |
230 |
55 |
38 |
18 |
561— |
570 |
137 |
115 |
97 |
21— |
25 |
6 |
6 |
5 |
231— |
240 |
57 |
40 |
20 |
571— |
580 |
140 |
118 |
100 |
26— |
30 |
6 |
6 |
5 |
241— |
250 |
59 |
42 |
23 |
581— |
590 |
143 |
121 |
102 |
31— |
35 |
7 |
7 |
6 |
251— |
260 |
61 |
44 |
25 |
591— |
600 |
146 |
124 |
105 |
36— |
40 |
7 |
7 |
6 |
261— |
270 |
63 |
46 |
28 |
601— |
610 |
149 |
127 |
107 |
41— |
45 |
8 |
7 |
6 |
271— |
280 |
66 |
48 |
31 |
611— |
620 |
152 |
130 |
no |
46— |
50 |
9 |
8 |
7 |
281— |
290 |
68 |
50 |
33 |
621— |
630 |
155 |
133 |
112 |
51— |
55 |
10 |
8 |
7 |
291— |
300 |
70 |
53 |
36 |
631— |
640 |
159 |
137 |
115 |
56— |
60 |
12 |
8 |
7 |
301— |
310 |
72 |
55 |
38 |
641— |
650 |
162 |
140 |
117 |
61— |
65 |
13 |
8 |
7 |
311— |
320 |
74 |
57 |
40 |
651— |
660 |
166 |
143 |
120 |
66— |
70 |
14 |
8 |
8 |
321— |
330 |
76 |
59 |
42 |
661— |
670 |
169 |
146 |
122 |
71— |
75 |
15 |
9 |
8 |
331— |
340 |
78 |
61 |
45 |
671— |
680 |
173 |
150 |
125 |
76— |
80 |
17 |
9 |
8 |
341— |
350 |
80 |
63 |
47 |
681— |
690 |
177 |
153 |
127 |
81— |
85 |
18 |
9 |
8 |
351— |
360 |
82 |
65 |
49 |
691— |
700 |
181 |
157 |
130 |
86— |
90 |
19 |
9 |
8 |
361— |
370 |
84 |
67 |
51 |
701— |
710 |
184 |
160 |
132 |
91— |
95 |
20 |
9 |
9 |
371— |
380 |
86 |
69 |
54 |
711— |
720 |
188 |
164 |
135 |
96— |
100 |
22 |
9 |
9 |
381— |
390 |
88 |
71 |
56 |
721— |
730 |
191 |
167 |
137 |
101— |
105 |
23 |
10 |
9 |
391— |
400 |
90 |
73 |
58 |
731— |
740 |
195 |
171 |
140 |
106— |
no |
24 |
10 |
9 |
401— |
410 |
92 |
75 |
60 |
741— |
750 |
198 |
174 |
142 |
111— |
115 |
25 |
10 |
10 |
411— |
420 |
95 |
78 |
63 |
751— |
760 |
202 |
178 |
145 |
116— |
120 |
27 |
10 |
10 |
421— |
430 |
98 |
80 |
65 |
761— |
770 |
205 |
181 |
147 |
121— |
125 |
28 |
11 |
10 |
431— |
440 |
100 |
82 |
67 |
771— |
780 |
209 |
184 |
150 |
126— |
130 |
30 |
13 |
10 |
441— |
450 |
103 |
84 |
69 |
781— |
790 |
212 |
188 |
152 |
131— |
135 |
31 |
14 |
11 |
451— |
460 |
106 |
86 |
71 |
791— |
800 |
215 |
191 |
155 |
136— |
140 |
33 |
16 |
11 |
461— |
470 |
109 |
88 |
73 |
801— |
810 |
219 |
195 |
158 |
141— |
145 |
34 |
17 |
11 |
471— |
480 |
in |
90 |
75 |
811— |
820 |
223 |
198 |
161 |
146— |
150 |
35 |
19 |
11 |
481— |
490 |
114 |
93 |
77 |
821— |
830 |
227 |
202 |
163 |
151— |
160 |
38 |
21 |
12 |
491— |
500 |
117 |
96 |
80 |
831— |
840 |
231 |
205 |
166 |
161— |
170 |
40 |
23 |
12 |
501— |
510 |
119 |
98 |
82 |
841— |
850 |
235 |
209 |
169 |
171— |
180 |
43 |
25 |
13 |
511— |
520 |
122 |
101 |
85 |
851— |
860 |
239 |
213 |
172 |
181— |
190 |
45 |
28 |
13 |
521— |
530 |
125 |
104 |
87 |
861— |
870 |
243 |
216 |
175 |
Bevillningsutskottets betänkande nr AO år 1958
23
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
Beskatt- ningsbar inkomst kr. |
Ogift sjö- man utan barn kr. |
Ogift sjö- man med barn kr. |
Gift sjö- man kr. |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
|||
871— 880 |
247 |
220 |
178 |
1411—1420 |
474 |
443 |
368 |
1951—1960 |
715 |
678 |
583 |
881— 890 |
251 |
224 |
181 |
1421—1430 |
478 |
447 |
372 |
1961—1970 |
721 |
682 |
587 |
891— 900 |
255 |
228 |
183 |
1431—1440 |
483 |
452 |
376 |
1971—1980 |
726 |
687 |
591 |
901— 910 |
259 |
232 |
186 |
1441—1450 |
487 |
456 |
380 |
1981—1990 |
731 |
692 |
595 |
911— 920 |
263 |
236 |
189 |
1451—1460 |
491 |
460 |
384 |
1991—2000 |
736 |
697 |
599 |
921— 930 |
267 |
240 |
192 |
1461—1470 |
496 |
465 |
388 |
2001—2010 |
741 |
701 |
603 |
931— 940 |
271 |
244 |
195 |
1471—1480 |
500 |
469 |
393 |
2011—2020 |
746 |
706 |
607 |
941— 950 |
275 |
247 |
198 |
1481—1490 |
505 |
474 |
397 |
2021—2030 |
751 |
711 |
611 |
951— 960 |
278 |
251 |
202 |
1491—1500 |
509 |
478 |
401 |
2031—2040 |
755 |
715 |
615 |
961— 970 |
282 |
255 |
205 |
1501—1510 |
513 |
482 |
405 |
2041—2050 |
760 |
720 |
620 |
971— 980 |
286 |
259 |
208 |
1511—1520 |
517 |
487 |
409 |
2051—2060 |
765 |
725 |
624 |
981— 990 |
290 |
263 |
211 |
1521—1530 |
522 |
491 |
412 |
2061—2070 |
770 |
730 |
628 |
991—1000 |
294 |
267 |
214 |
1531—1540 |
526 |
496 |
416 |
2071—2080 |
774 |
736 |
632 |
1001—1010 |
298 |
271 |
217 |
1541—1550 |
531 |
500 |
419 |
2081—2090 |
779 |
741 |
637 |
1011—1020 |
302 |
275 |
220 |
1551—1560 |
535 |
504 |
423 |
2091—2100 |
784 |
747 |
641 |
1021—1030 |
306 |
278 |
224 |
1561—1570 |
540 |
508 |
427 |
2101—2110 |
789 |
752 |
645 |
1031—1040 |
310 |
282 |
227 |
1571—1580 |
545 |
512 |
431 |
2111—2120 |
794 |
756 |
650 |
1041—1050 |
314 |
286 |
230 |
1581—1590 |
549 |
516 |
435 |
2121—2130 |
798 |
761 |
654 |
1051—1060 |
318 |
290 |
233 |
1591—1600 |
554 |
520 |
440 |
2131—2140 |
803 |
765 |
659 |
1061—1070 |
322 |
294 |
236 |
1601—1610 |
558 |
524 |
444 |
2141—2150 |
808 |
770 |
663 |
1071—1080 |
326 |
297 |
240 |
1611—1620 |
563 |
529 |
448 |
2151—2160 |
813 |
775 |
667 |
1081—1090 |
330 |
301 |
243 |
1621—1630 |
567 |
533 |
452 |
2161—2170 |
818 |
780 |
672 |
1091—1100 |
334 |
305 |
246 |
1631—1640 |
571 |
537 |
456 |
2171—2180 |
823 |
784 |
676 |
1101—1110 |
338 |
309 |
249 |
1641—1650 |
576 |
542 |
459 |
2181—2190 |
828 |
789 |
681 |
1111—1120 |
343 |
314 |
253 |
1651—1660 |
580 |
546 |
463 |
2191—2200 |
833 |
794 |
685 |
1121—1130 |
347 |
319 |
256 |
1661—1670 |
584 |
550 |
467 |
2201—2210 |
838 |
799 |
690 |
1131—1140 |
352 |
323 |
260 |
1671—1680 |
589 |
555 |
471 |
2211—2220 |
843 |
804 |
694 |
1141—1150 |
356 |
327 |
263 |
1681—1690 |
593 |
559 |
475 |
2221—2230 |
848 |
809 |
699 |
1151—1160 |
360 |
331 |
267 |
1691—1700 |
597 |
563 |
479 |
2231—2240 |
853 |
814 |
703 |
1161—1170 |
365 |
335 |
270 |
1701—1710 |
602 |
568 |
483 |
2241—2250 |
858 |
819 |
708 |
1171—1180 |
369 |
339 |
274 |
1711—1720 |
607 |
572 |
487 |
2251—2260 |
863 |
824 |
713 |
1181—1190 |
374 |
343 |
277 |
1721—1730 |
612 |
576 |
491 |
2261—2270 |
868 |
829 |
718 |
1191—1200 |
378 |
347 |
281 |
1731—1740 |
616 |
583 |
494 |
2271—2280 |
872 |
834 |
722 |
1201—1210 |
382 |
351 |
285 |
1741—1750 |
621 |
586 |
498 |
2281—2290 |
877 |
839 |
727 |
1211—1220 |
387 |
355 |
289 |
1751—1760 |
625 |
591 |
502 |
2291—2300 |
882 |
844 |
732 |
1221—1230 |
391 |
359 |
292 |
1761—1770 |
630 |
595 |
506 |
2301—2310 |
887 |
849 |
736 |
1231—1240 |
395 |
363 |
296 |
1771—1780 |
634 |
600 |
510 |
2311—2320 |
891 |
854 |
741 |
1241—1250 |
399 |
367 |
300 |
1781—1790 |
638 |
604 |
514 |
2321—2330 |
896 |
858 |
745 |
1251—1260 |
403 |
372 |
304 |
1791—1800 |
643 |
609 |
519 |
2331—2340 |
901 |
863 |
750 |
1261—1270 |
408 |
376 |
308 |
1801—1810 |
647 |
613 |
523 |
2341—2350 |
905 |
868 |
754 |
1271—1280 |
412 |
380 |
311 |
1811—1820 |
651 |
617 |
527 |
2351—2360 |
910 |
873 |
759 |
1281—1290 |
417 |
385 |
315 |
1821—1830 |
656 |
622 |
532 |
2361—2370 |
915 |
878 |
763 |
1291—1300 |
422 |
390 |
319 |
1831—1840 |
660 |
626 |
536 |
2371—2380 |
920 |
882 |
768 |
1301—1310 |
426 |
395 |
323 |
1841—1850 |
664 |
630 |
540 |
2381—2390 |
924 |
887 |
772 |
1311—1320 |
431 |
400 |
327 |
1851—1860 |
669 |
635 |
544 |
2391—2400 |
929 |
892 |
777 |
1321—1330 |
435 |
404 |
331 |
1861—1870 |
673 |
639 |
548 |
2401—2410 |
934 |
897 |
782 |
1331—1340 |
439 |
408 |
335 |
1871—1880 |
677 |
643 |
552 |
2411—2420 |
939 |
902 |
786 |
1341—1350 |
444 |
412 |
339 |
1881—1890 |
681 |
648 |
556 |
2421—243( |
943 |
907 |
791 |
1351—1361 |
448 |
417 |
343 |
1891—1900 |
685 |
652 |
56C |
2431—2440 |
948 |
912 |
795 |
1361—1370 |
453 |
421 |
348 |
1901—191( |
690 |
656 |
564 |
2441—2450 |
953 |
916 |
800 |
1371—1381 |
457 |
425 |
352 |
1911—1920 |
695 |
66( |
567 |
2451—2460 |
958 |
921 |
805 |
1381—1390 |
461 |
430 |
356 |
1921—1930 |
70( |
665 |
571 |
2461—2470 |
963 |
926 |
809 |
1391—1401 |
465 |
434 |
360 |
1931—1940 |
705 |
66! |
575 |
2471—2480 |
967 |
931 |
814 |
1401—1411 |
46! |
438 |
364 |
1941 -1950 |
710 |
673 |
57! |
2481—2491 |
972 |
931 |
818 |
24
Bevillningsutskottets betänkande ni• 40 ur 1958
Ogift |
Ogift |
Ogift |
Ogift |
Ogift |
Ogift |
||||||
Beskatt- |
sjo- |
SJO- |
Gift |
Beskatt- |
SJO- |
SJO- |
Gift |
Beskatt- |
sjö- |
sjö- |
Gift |
ningsbar |
man |
man |
sjo- |
ningsbar |
man |
man |
sjö- |
ningsbar |
man |
man |
sjö- |
inkomst |
utan |
med |
man |
inkomst |
utan |
med |
man |
inkomst |
utan |
med |
man |
barn |
barn |
barn |
barn |
barn |
barn |
||||||
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
|||
2491—2500 |
977 |
941 |
823 |
3031—3040 |
1 247 |
1 207 |
1 067 |
3571—3580 |
1 530 |
1 490 |
1 337 |
2501—2510 |
982 |
946 |
827 |
3041—3050 |
1 252 |
1 212 |
1 072 |
3581—3590 |
1 536 |
1 496 |
1 342 |
2511—2520 |
987 |
951 |
832 |
3051—3060 |
1 257 |
1 217 |
1 077 |
3591—3600 |
1 541 |
1 501 |
1 347 |
2521—2530 |
992 |
955 |
836 |
3061—3070 |
1 262 |
1 222 |
1 082 |
3601—3610 |
1 546 |
1 506 |
1 352 |
2531—2540 |
997 |
960 |
841 |
3071—3080 |
1 267 |
1 227 |
1 086 |
3611—3620 |
1 551 |
1 511 |
1 358 |
2541—2550 |
1 001 |
965 |
845 |
3081—3090 |
1 272 |
1 232 |
1 091 |
3621—3630 |
1 556 |
1 516 |
1 363 |
2551—2560 |
1 006 |
970 |
850 |
3091—3100 |
1 277 |
1 237 |
1 096 |
3631—3640 |
1 561 |
1 521 |
1 368 |
2561—2570 |
1 011 |
975 |
854 |
3101—3110 |
1 282 |
1 242 |
1 101 |
3641—3650 |
1 566 |
1 526 |
1 373 |
2571—2580 |
1 016 |
979 |
859 |
3111—3120 |
1 288 |
1 248 |
1 107 |
3651—3660 |
1 571 |
1 532 |
1 379 |
2581—2590 |
1 021 |
984 |
863 |
3121—3130 |
1 293 |
1 253 |
1 112 |
3661—3670 |
1 576 |
1 537 |
1 384 |
2591—2600 |
1 026 |
989 |
868 |
3131—3140 |
1 299 |
1 259 |
1 117 |
3671—3680 |
1 581 |
1 542 |
1 389 |
2601—2610 |
1 031 |
994 |
872 |
3141—3150 |
1 304 |
1 264 |
1 122 |
3681—3690 |
1 586 |
1 547 |
1 395 |
2611—2620 |
1 036 |
999 |
877 |
3151—3160 |
1 309 |
1 270 |
1 128 |
3691—3700 |
1 591 |
1 552 |
1 400 |
2621—2630 |
1 041 |
1 004 |
881 |
3161—3170 |
1 315 |
1 275 |
1 133 |
3701—3710 |
1 596 |
1 557 |
1 405 |
2631—2640 |
1 046 |
1 009 |
886 |
3171—3180 |
1 320 |
1 281 |
1 138 |
3711—3720 |
1 602 |
1 563 |
1 410 |
2641—2650 |
1 051 |
1 013 |
890 |
3181—3190 |
1 326 |
1 286 |
1 144 |
3721—3730 |
1 607 |
1 568 |
1 415 |
2651—2660 |
1 056 |
1 018 |
894 |
3191—3200 |
1 331 |
1 292 |
1 149 |
3731—3740 |
1 613 |
1 574 |
1 420 |
2661—2670 |
1 061 |
1 023 |
899 |
3201—3210 |
1 336 |
1 297 |
1 154 |
3741—3750 |
1 618 |
1 579 |
1 424 |
2671—2680 |
1 066 |
1 028 |
903 |
3211—3220 |
1 341 |
1 302 |
1 159 |
3751—3760 |
1 624 |
1 584 |
1 429 |
26S1—2690 |
1 071 |
1 033 |
908 |
3221—3230 |
1 346 |
1 307 |
1 163 |
3761—3770 |
1 629 |
1 590 |
1 434 |
2691—2700 |
1 076 |
1 038 |
912 |
3231—3240 |
1 351 |
1 312 |
1 168 |
3771—3780 |
1 635 |
1 595 |
1 439 |
2701—2710 |
1 081 |
1 043 |
916 |
3241—3250 |
1 356 |
1 317 |
1 173 |
3781—3790 |
1 640 |
1 601 |
1 444 |
2711—2720 |
1 086 |
1 048 |
921 |
3251—3260 |
1 362 |
1 322 |
1 178 |
3791—3800 |
1 646 |
1 606 |
1 449 |
2721—2730 |
1 091 |
1 053 |
925 |
3261—3270 |
1 367 |
1 327 |
1 183 |
3801—3810 |
1 651 |
1 611 |
1 454 |
2731—2740 |
1 096 |
1 058 |
930 |
3271—3280 |
1 372 |
1 332 |
1 187 |
3811—3820 |
1 657 |
1 616 |
1 459 |
2741—2750 |
1 100 |
1 062 |
934 |
3281—3290 |
1 377 |
1 337 |
1 192 |
3821—3830 |
1 662 |
1 621 |
1 465 |
2751—2760 |
1 105 |
1 067 |
939| |
3291—3300 |
1 382 |
1 342 |
1 197 |
3831—3840 |
1 667 |
1 626 |
1 470 |
2761—2770 |
1 no |
1 072 |
943 |
3301—3310 |
1 387 |
1 347 |
1 202 |
3841—3850 |
1 672 |
1 631 |
1 475 |
2771—2780 |
1 115 |
1 077 |
948 |
3311—3320 |
1 393 |
1 353 |
1 208 |
3851—3860 |
1 678 |
1 637 |
1 480 |
2781—2790 |
1 120 |
1 082 |
952 |
3321—3330 |
1 398 |
1 358 |
1 213 |
3861—3870 |
1 683 |
1 642 |
1 485 |
2791—2800 |
1 125 |
1 087 |
957 |
3331—3340 |
1 404 |
1 364 |
1 218! |
3871—3880 |
1 688 |
1 647 |
1 491 |
2801—2810 |
1 130 |
1 092 |
961 |
3341—3350 |
1 409 |
1 369 |
1 223 |
3881—3890 |
1 694 |
1 652 |
1 496 |
2811—2820 |
1 135 |
1 097 |
966 |
3351—3360 |
1 414 |
1 374 |
1 229i |
3891—3900 |
1 699 |
1 657 |
1 501 |
2821—2830 |
1 140 |
1 102 |
970 |
3361—3370 |
1 420 |
1 380 |
1 234 |
3901—3910 |
1 704 |
1 662 |
1 506 |
2831—2840 |
1 145 |
1 107 |
975 |
3371—3380 |
1 425 |
1 385 |
1 239 |
3911—3920 |
1 710 |
1 668 |
1 511 |
2841—2850 |
1 150 |
1 112 |
979 |
3381—3390 |
1 431 |
1 391 |
1 245! |
3921—3930 |
1 715 |
1 673 |
1 516 |
2851—2860 |
1 156 |
1 117 |
983 |
3391—3400 |
1 436 |
1 396 |
1 250 |
3931—3940 |
1 721 |
1 679 |
1 521 |
2861—2870 |
1 161 |
1 122 |
988 |
3401—3410 |
1 441 |
1 401 |
1 255 |
3941—3950 |
1 726 |
1 684 |
1 526 |
2871—2880 |
1 166 |
1 127 |
992 |
3411—3420 |
1 446 |
1 406 |
1 260 |
3951—3960 |
1 731 |
1 689 |
1 531 |
2881—2890 |
1 171 |
1 132 |
997 |
3421—3430 |
1 451 |
1 411 |
1 265 |
3961—3970 |
1 737 |
1 695 |
1 536 |
2891—2900 |
1 176 |
1 137 |
1 001 |
3431—3440 |
1 456 |
1 416 |
1 270 |
3971—3980 |
1 742 |
1 700 |
1 541 |
2901—2910 |
1 181 |
1 142 |
1 006 |
3441—3450 |
1 461 |
1 421 |
1 274 |
3981—3990 |
1 748 |
1 706 |
1 546 |
2911—2920 |
1 186 |
1 147 |
1 010 |
3451—3460 |
1 467 |
1 427 |
1 279 |
3991—4000 |
1 753 |
1 711 |
1 551 |
2921—2930 |
1 191 |
1 152 |
1 015 |
3461—3470 |
1 472 |
1 432 |
1 284 |
4001—4010 |
1 759 |
1 717 |
1 557 |
2931—2940 |
1 196 |
1 157 |
1 020 |
3471—3480 |
1 477 |
1 437 |
1 289 |
4011—4020 |
1 765 |
1 723 |
1 562 |
2941—2950 |
1 201 |
1 162 |
1 024 |
3481—3490 |
1 482 |
1 442 |
1 294i |
4021—4030 |
1 770 |
1 728 |
1 568 |
2951—2960 |
1 207 |
1 167 |
1 029 |
3491—3500 |
1 487 |
1 447 |
1 299 |
4031—4040 |
1 776 |
1 734 |
1 574 |
2961—2970 |
1 212 |
1 172 |
1 034 |
3501—3510 |
1 492 |
1 452 |
1 304 |
4041—4050 |
1 782 |
1 740 |
1 579 |
2971—2980 |
1 217 |
1 177 |
1 039 |
3511—3520 |
1 498 |
1 458 |
1 309 |
4051—4060 |
1 788 |
1 746 |
1 585 |
2981—2990 |
1 222 |
1 182 |
1 043 |
3521—3530 |
1 503 |
1 463 |
1 313 |
4061—4070 |
1 794 |
1 752 |
1 591 |
2991—3000 |
1 227 |
1 187 |
1 048 |
3531—3540 |
1 509 |
1 469 |
1 318 |
4071—4080 |
1 799 |
1 757 |
1 597 |
3001—3010 |
1 232 |
1 192 |
1 053 |
3541—3550 |
1 514 |
1 474 |
1 323 |
4081—4090 |
1 805 |
1 763 |
1 602 |
3011—3020 |
1 237 |
1 197 |
1 058 |
3551—3560 |
1 519 |
1 479 |
1 328 |
4091—4100 |
1 811 |
1 769 |
1 608 |
3021—3030 |
1 242 |
1 202 |
1 062 |
3561—3570 |
1 525 |
1 485 |
1 333 |
4101—4110 |
1 816 |
1 774 |
1 613 |
Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1958
25
Ogift |
Ogift |
Ogift |
Ogift |
Ogift |
Ogift |
|||||||||||
Beskatt- |
sjö- |
sjö- |
Gift |
Beskatt- |
SJO- |
SJO- |
Gift |
Beskatt- |
SJO- |
SJO- |
Gift |
|||||
ningsbar |
man |
man |
sjö- |
ningsbar |
man |
man |
sjö- |
ningsbar |
man |
man |
SJO- |
|||||
inkomst |
utan |
med |
man |
inkomst |
utan |
med |
man |
inkomst |
utan |
med |
man |
|||||
barn |
barn |
barn |
barn |
barn |
barn |
|||||||||||
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
|||||
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
i |
2 |
3 |
||||||||
4111—4120 |
i |
822 |
1 |
780 |
1 |
619 |
4411—4420 |
1 988 |
1 946 |
1 |
782 |
4711—4720 |
2 157 |
2 112 |
1 |
945 |
4121—4130 |
i |
827 |
1 |
785 |
1 |
624 |
4421—4430 |
1 994 |
1 951 |
1 |
787 |
4721—4730 |
2 162 |
2 117 |
1 |
951 |
4131—4140 |
i |
833 |
1 |
790 |
1 |
629 |
4431—4440 |
2 000 |
1 957 |
1 |
792 |
4731—4740 |
2 168 |
2 123 |
1 |
957 |
4141—4150 |
i |
838 |
1 |
795 |
1 |
634 |
4441—4450 |
2 005 |
1 963 |
1 |
797 |
4741—4750 |
2 173 |
2 129 |
1 |
962 |
4151—4160 |
i |
843 |
1 |
801 |
1 |
640 |
4451—4460 |
2 011 |
1 969 |
1 |
803 |
4751—4760 |
2 178 |
2 135 |
1 |
968 |
4161—4170 |
i |
849 |
1 |
806 |
1 |
645 |
4461—4470 |
2 017 |
1 975 |
1 |
808 |
4761—4770 |
2 184 |
2 141 |
1 |
974 |
4171—4180 |
i |
854 |
1 |
811 |
1 |
650 |
4471—4480 |
2 023 |
1 980 |
1 |
813 |
4771—4780 |
2 189 |
2 146 |
1 |
980 |
4181—4190 |
i |
860 |
1 |
817 |
1 |
656 |
4481—4490 |
2 028 |
1 986 |
1 |
819 |
4781—4790 |
2 195 |
2 152 |
1 |
985 |
4191—4200 |
i |
865 |
1 |
822 |
1 |
661 |
4491—4500 |
2 034 |
1 992 |
1 |
824 |
4791—4800 |
2 200 |
2 158 |
1 |
991 |
4201—4210 |
i |
871 |
1 |
828 |
1 |
666 |
4501—4510 |
2 039 |
1 997 |
1 |
830 |
4801—4810 |
2 205 |
2 163 |
1 |
996 |
4211—4220 |
i |
877 |
1 |
834 |
1 |
672 |
4511—4520 |
2 045 |
2 003 |
1 |
835 |
4811—4820 |
2 211 |
2 169 |
2 |
002 |
4221—4230 |
i |
882 |
1 |
839 |
1 |
677 |
4521—4530 |
2 050 |
2 008 |
1 |
841 |
4821—4830 |
2 216 |
2174 |
2 |
007 |
4231—4240 |
i |
888 |
1 |
845 |
1 |
682 |
4531—4540 |
2 056 |
2 014 |
1 |
847 |
4831—4840 |
2 222 |
2 179 |
2 |
012 |
4241—4250 |
i |
894 |
1 |
851 |
1 |
687 |
4541—4550 |
2 061 |
2 019 |
1 |
852 |
4841—4850 |
2 227 |
2 184 |
2 |
017 |
4251—4260 |
i |
900 |
1 |
857 |
1 |
693 |
4551—4560 |
2 066 |
2 024 |
1 |
858 |
4851—4860 |
2 232 |
2 190 |
2 |
023 |
4261—4270 |
i |
906 |
1 |
863 |
1 |
698 |
4561—4570 |
2 072 |
2 030 |
1 |
864 |
4861—4870 |
2 238 |
2 195 |
2 |
028 |
4271-—4280 |
i |
911 |
1 |
868 |
1 |
703 |
4571—4580 |
2 077 |
2 035 |
1 |
870 |
4871—4880 |
2 243 |
2 200 |
2 |
033 |
4281—4290 |
i |
917 |
1 |
874 |
1 |
709 |
4581—4590 |
2 083 |
2 041 |
1 |
875 |
4881—4890 |
2 249 |
2 206 |
2 |
039 |
4291—4300 |
i |
923 |
1 |
880 |
1 |
714 |
4591—4600 |
2 088 |
2 046 |
1 |
881 |
4891—4900 |
2 254 |
2 211 |
2 |
044 |
4301—4310 |
i |
928 |
1 |
885 |
1 |
720 |
4601—4610 |
2 094 |
2 051 |
1 |
886 |
4901—4910 |
2 260 |
2 217 |
2 |
050 |
4311—4320 |
i |
934 |
1 |
891 |
1 |
725 |
4611—4620 |
2 100 |
2 057 |
1 |
892 |
4911—4920 |
2 266 |
2 223 |
2 |
055 |
4321—4330 |
i |
939 |
1 |
896 |
1 |
731 |
4621—4630 |
2 105 |
2 062 |
1 |
897 |
4921—4930 |
2 271 |
2 228 |
2 |
061 |
4331—4340 |
i |
945 |
1 |
902 |
1 |
737 |
4631—4640 |
2 111 |
2 068 |
1 |
902 |
4931—4940 |
2 277 |
2 234 |
2 |
067 |
4341—4350 |
i |
950 |
1 |
907 |
1 |
742 |
4641—4650 |
2 117 |
2 073 |
1 |
907 |
4941—4950 |
2 283 |
2 240 |
2 |
072 |
4351—4360 |
i |
955 |
1 |
912 |
1 |
748 |
4651—4660 |
2 123 |
2 078 |
1 |
913 |
4951—4960 |
2 289 |
2 246 |
2 |
078 |
4361—4370 |
i |
961 |
1 |
918 |
1 |
754 |
4661—4670 |
2 129 |
2 084 |
1 |
918 |
4961—4970 |
2 295 |
2 252 |
2 |
084 |
4371—4380 |
i |
966 |
1 |
923 |
1 |
760 |
4671—4680 |
2 134 |
2 089 |
1 |
923 |
4971—4980 |
2 300 |
2 257 |
2 |
090 |
4381—4390 |
i |
972 |
1 |
929 |
1 |
765 |
4681—4690 |
2 140 |
2 095 |
1 |
929 |
4981—4990 |
2 306 |
2 263 |
2 |
095 |
4391—4400 |
i |
977 |
1 |
934 |
1 |
771 |
4691—4700 |
2 146 |
2 100 |
1 |
934 |
4991—5000 |
2 312 |
2 269 |
2 |
101 |
4401—4410 |
i |
983 |
1 |
940 |
1 |
776 |
4701—4710 |
2 151 |
2 106 |
1 |
940 |
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Beskattningsbar |
Ogift sjöman utan barn |
||
kr. |
1 |
||
5 001— 5 800........ |
2 312 kr. för |
5 000 kr. och 56 % av återstoden 5 800 » * 60 » » * |
|
5 801— 9 500........ |
2 760 » |
||
9 501—14 300........ |
4 980 » |
||
14 301 och däröver..... |
8 052 » |
» |
14 300 . * 70 » * » |
Ogift sjöman med barn |
|||
2 |
|||
5 001— 5 900........ |
2 269 kr. |
för |
5 000 kr. och 56 % av återstoden |
5 901— 9 600........ |
2 773 * |
||
9 601—14 400........ |
4 993 * |
||
14 401 och däröver..... |
8 065 » |
» |
14 400 » * 70 * * » |
Gift sjöman |
|||
3 |
|||
5 001— 6 000........ |
2 101 kr. för |
5 000 kr. och 55 % av återstoden |
|
6 001— 9 700........ |
2 651 * |
||
9 701—14 500........ |
4 871 » |
||
14 501 och däröver..... |
7 943 » |
» |
14 500 * » 70 * * » |
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
27
Förslag
till
Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 19 §, 46 § 1 och 2 mom., 48 § 2 mom. och 50 §
2 mom. samt anvisningarna till 48 § kommunalskattelagen den 28 september
19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
19 §.
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom i andra fall
än som avses i 35 §;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;
ersättning, som på grund av försäkring i allmän sjukkassa eller jämlikt
lagen om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än
från allmän sjukkassa till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
under militärtjänstgöring, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom, olycksfall
eller arbetslöshet tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke
tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning
i form av pension eller annan livränta;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;
ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling,
som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att
hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse
eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller
motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av
nämnda förvärvskällor;
vinstandel eller återbäring, som utgått på grund av annan försäkring än
1 Senaste lydelse av 19 § se 1956:295, av 46 § 1 mom. se 1954:263, av 46 § 2 mom. se
1955:122, av 48 § 2 mom. och 50 § 2 mom. se 1957:200 samt av anvisningarna till 48 § se
1952:405.
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits
i samband med tjänst;
ersättning jämlikt lagen om ersättning åt smittbärare;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därför givaren
jämlikt bestämmelserna i 20 § icke är berättigad till avdrag;
stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda
för mottagarens utbildning;
allmänt barnbidrag;
lön eller annan gottgörelse, som enligt förordningen om sjömansskatt
utgör inkomst ombord. (Se vidare anvisningarna.)
46 §.
1 mom. Därest vid —---samma kommun.
Befinnes vid---stycket förmäles.
Avdrag är icke medgivet för-underskott å icke yrkesmässig avyttring av
fast eller lös egendom eller å deltagande i lotteri, för underskott å fastighet
och rörelse i utlandet eller för underskott, som uppstått därigenom, att
avdrag, varom förmäles i 45 §, överstigit nettointäkten av förvärvskällan,
och ej heller för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning
av sjömansskatt.
2 mom. I hemortskommunen---allmän sjukförsäkring.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt
skall avdrag för periodiskt understöd och avgift för pensionsförsäkring,
som ej avses i 33 §, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen
av sjömansskatt icke tagits till understödet eller avgiften.
Därest skattskyldig —--nämnda tid.
Avdrag, som---barnbidrag förelegat.
48 §.
2 mom. Skattskyldig fysisk — — — nedan sägs.
Skattskyldig, som--— 4 000 kronor.
Skattskyldig, som — ■— — stycke sägs.
Gift skattskyldig,---om barnet.
Annan skattskyldig--— 2 000 kronor.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall det enligt bestämmelserna i detta moment eljest medgivna
ortsavdraget minskas med en tolvtedel för varje kalendermånad, för vilken
sjömansskatt erlagts. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas
nedåt till jämna tiotal kronor.
50 §.
2 mom. För fysisk--- — kronor, bortfaller.
Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958 29
väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige
ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet,
må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock
särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret,
prövningsnämndens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst
minskas, förutom med kommunalt ortsavdrag, med ytterligare ett
efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 3 000 kronor. Har
skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit
avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke,
minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.
Om skattskyldigs —--ovan sägs.
Skattskyldig, vars---stycket förmäles.
Vad härefter — — — beskattningsbar inkomst.
Anvisningar
till 48 §.
Vad i--— av beskattningsåret.
Vid beräknande av ortsavdrag för gift skattskyldig, som under beskattningsåret
levt tillsammans med andra maken och som under nämnda år
uppburit inkomst, för vilken erlagts sjömansskatt, skall vid tillämpningen
av bestämmelserna i 48 § 2 mom. sista stycket iakttagas, att minskningen
av ortsavdraget skall beräknas på halva det avdrag, som skulle tillkommit
makarna gemensamt, om icke någon av dem haft att erlägga sjömansskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1959 eller tidigare år.
Förslag
till
Förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 1 §, 4 § 1 mom., 8 § 1 mom. och 9 § 2 mom.
förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
1 Senaste lydelse av 1 § se 1953:275, av 4 § 1 mom. se 1957:73, av 8 § 1 mom. se 1952:406
och av 9 § 2 mom. se 1957:201.
30 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 är 1958
1 §•
Till staten---givna bestämmelser.
Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å
aktie i svenskt aktiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad
därom finnes särskilt stadgat.
Angående taxeringsmyndigheter---i taxeringsförordningen.
4 §•
1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster
från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag
ske för
underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst från
annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att avdrag
icke får göras för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning
av sjömansskatt, samt att avdrag för realisationsförlust får göras endast
från realisationsvinst eller lotterivinst;
slutlig skatt eller fastighetsskatt, som här i riket påförts skattskyldig
på grund av taxering under året näst före det taxeringsår, varom fråga är,
eller sådan här i riket påförd tillkommande skatt, varå skattskyldig under
förstnämnda år erhållit debetsedel, allt till den del skatten skall erläggas till
kommun eller annan kommunal samfällighet.
Skattskyldig, som —- — —- kommunalskattelagen sägs.
Har sådan -—- — — överlåtande föreningen.
8 §•
1 mom. Skattskyldig fysisk -----— 48 § 1 mom. kommunalskattelagen.
Skattskyldig, som--- 4 000 kronor.
Skattskyldig, som ---stycke sägs.
Gift skattskyldig, — --om barnet.
Annan skattskyldig--- — 2 000 kronor.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall det enligt bestämmelserna i detta moment eljest medgivna
ortsavdraget minskas med en tolvtedel för varje kalendermånad, för vilken
sjömansskatt erlagts. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas
nedåt till jämna tiotal kronor.
9 §•
2 mom. För skattskyldig — ---kronor, bortfaller.
Finnes skattskyldigs skatteförmåga hava varit väsentligen nedsatt av anledning,
varom i 50 § 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen
förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts
eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst
31
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
efter taxeringsåret, prövningsnämndens beprövande den skattskyldiges taxerade
inkomst minskas, förutom med statligt ortsavdrag, med ytterligare ett
efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 3 000 kronor. Har skattskyldig
på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit
avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som nu sagts, minskas med
det belopp, varmed jämkning medgivits.
Vad härefter---beskattningsbar inkomst.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år.
Förslag
till
Förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig
förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas, att 9 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt
att till samma paragraf skola fogas anvisningar av nedan angiven lydelse.
9 §•
Statlig förmögenhetsskatt —--kronor, bortfaller.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 9 §.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 § tredje stycket skall, där fråga
är om skattskyldig, vilken under beskattningsåret erlagt sjömansskatt, den
sammanräknade nettoinkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara
inkomsten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt
i fråga om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år.
1 Senaste lydelse av 9 § se 1951:791.
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Förslag
till
Förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)
Härigenom förordnas, att 22 § 1 inom., 37 § 1 mom. och 101 § taxeringsförordningen
den 23 november 1956 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives samt att till 39 § 1 mom. samma förordning1 skall fogas en
ny punkt, betecknad 9, av nedan angiven lydelse.
22 §.
1 mom. Nedannämnda skattskyldiga---— (.självdeklaration), nämli
gen:
1)
aktiebolag och —- —- — ekonomiska intressen,
2) annan juridisk--- — 100 kronor,
3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt
minst 1 200 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor,
4) fysisk eller —--— kronor, samt
5) fysisk eller---skattepliktig inkomst.
Vid bedömandet —--statlig förmögenhetsskatt.
Hava makar,---och förmögenhet.
Skall skattskyldig---deklarationsskyldighetens bedömande.
Vid tillämpning----riket bosatta.
I fråga---den avlidne.
37 §.
1 mom. Till ledning---följande uppställning:
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse
1. a) Statlig och--Den som — — — Avlöning, arvode,---
sådan förvärvskälla. annan stiftelse. vederlaget lämnas.
Undantag:
a) folkpension,
b) ersättning och —- — —
400 kronor för helt år räknat,
g) ersättning för resa i
tjänsten, motsvarande gjorda
utlägg som sammanlagt icke
överstiga 500 kronor, traktamentsersättning
vid vistelse i
tjänsten utom tjänstgörings
-
1 Senaste lydelse av 22 § 1 mom. se 1957:108.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 33
Uppgiftsskyldig |
Vem uppgiften skall avse |
Vad uppgiften skall avse |
2. Fysisk person — |
Den å---skolat |
orten med sammanlagt högst h) förmån från stiftelse, i) ersättning eller förmån, Om uppgiftens —--1. |
— — enligt uppbörds- |
verkställas. |
sägs. |
förordningen. 3. Försäkringsanstalt |
Den som---be- |
Utgivet belopp. |
och understödsför- |
loppet föreligger. |
|
ening. 4. Den som---—- |
Den till---- av- |
Det utbetalda beloppet. |
mönster o. dyl. |
giften utbetalts. |
|
5. Den som---- |
Den från---in- |
Utgivet vederlag — — — |
därom förordnat. |
köp skett. |
eller annat. |
6. Den som —- —• — |
Den som---ägt |
Undantag: vederlag -— — Vederlag som---av- |
därom förordnat. |
rum. |
tal träffats. |
7. Den som--- |
Den som — — — |
Ersättning eller —• — — |
därom förordnat. |
försålt egendom. |
finnes tillgänglig. |
8. Redare. |
Den som erlagt sjö- |
Kontant inkomst ombord |
mansskatt. |
samt den tid för vilken mot- |
|
tagaren erlagt sjömansskatt. 39 §. 1 mom. I särskilda fall---följande uppställning: |
||
Uppgiftsskyldig |
Vem uppgiften skall avse |
Vad uppgiften skall avse |
9. Redare. Den som erlagt sjö- Åtnjutna förmåner,
mansskatt.
101 §.
1 mom. Taxeringsintendent må inom tid, som angives i 100 §, i där avsedda
fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i det vid 5)
i första stycket av samma paragraf omförmälda fallet jämväl anföra besvär
med yrkande om ändring i taxering till den skattskyldiges nackdel.
2 mom. Har genoin beslut av sjömansskattenämnden eller genom utslag
av kammarrätten eller Kungl. Maj:t bestämts, att sjömansskatt icke skall
3 — B i haag till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
erläggas för viss inkomst, för vilken sådan skatt tidigare erlagts, må taxeringsintendent
inom tid, som angives i 100 §, anföra besvär med yrkande
om sådan ändring i den skattskyldiges taxering, som kan föranledas av
beslutet eller utslaget.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år.
Förslag
till
Förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)
Härigenom förordnas, att 55 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953
skall upphöra att gälla, att 27 § 1 mom., 39 § 1 och 2 mom., 40 §, 53 §
1 mom., 56 § 1 och 3 mom., 58 § 1 mom., 72 och 77 §§ samma förordning1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att i 68 § sagda
förordning skall införas ett femte moment av nedan angiven lydelse.
27 §.
1 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken
skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel likaledes
uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som
fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot
ifrågavarande slutliga skatt, dock att, därest annan utdebitering fastställts
för den slutliga skatten än för den preliminära skatten, den kommunala
inkomstskatten skall utgöras efter den utdebitering som bestämts
att gälla för den slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel påföras
i en gemensam post, därvid iakttages att skattebeloppet vid öretal över
femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;
att skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som
enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga
skatten debiteras;
1 Senaste lydelse av 27 § 1 mom. se 1954:340, av 56 § 3 mom. och 58 § 1 mom. se 1956:115,
av 72 § se 1957:70 samt av 77 § se 1956:99.
35
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
att i 1 § omförmäld sjukförsäkringsavgift debiteras med belopp som uträknats
av allmän sjukkassa, dock att vid debiteringen skall beaktas vad i 33
och 35 §§ lagen om allmän sjukförsäkring stadgas angående avgiftsplikt
och nedsättning av avgift;
att makars sjukförsäkringsavgifter skola i fall, varom i 2 § 4 mom. sägs, i
en gemensam post påföras den av makarna, för vilken beräknats till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst;
att i 1 § omförmäld arbetsgivaravgift och byggnadsforskningsavgift debiteras
i en gemensam post; samt
att i 1 § omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera
annuiteter av samma slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor,
därvid öretal bortfaller.
39 §.
1 mom. Vid utbetalning — -— —• erlägga (skatteavdrag).
Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär
A-skatt, att erlägga kvarstående skatt, som påförts i kommun där han mantalsskrivits
för året näst före taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig att vid
utbetalning av lön verkställa skatteavdrag jämväl för gäldande av sådan
skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock icke, därest anställningen är avsedd
att vara kortare tid än en vecka. För gäldande av den kvarstående skatten
skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle avdraga belopp, motsvarande
så stor del av den under nästföljande uppbördstermin förfallande skatten, som
med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av den månad,
då nämnda uppbördstermin infaller, belöper å utbetalningstillfället. Belopp,
som avdrages vid annat utbetalningstillfälle än det första, skall dock avrundas
till närmast lägre hela antal kronor och återstoden avdragas vid det
första utbetalningstillfället.
2 mom. Under januari månad och, då särskilda förhållanden därtill föranleda,
jämväl under februari månad må skatteavdrag för gäldande av preliminär
A-skatt, beräknad enligt skattetabell, ske enligt den tabell och den
kolumn däri, som senast tillämpats under nästföregående inkomstår.
40 §.
Det åligger---anställningen tillträtts.
Arbetstagare, som icke har att gälda preliminär A-skatt, skall inom i första
stycket angiven tid för arbetsgivaren uppvisa debetsedel å preliminär B-skatt,
påförd i hemortskommunen, eller skattekort å sådan skatt eller intyg av
lokal skattemyndighet, att arbetstagaren icke har att erlägga preliminär
A-skatt. Har debetsedel, skattekort eller intyg som nyss sagts ej uppvisats
för arbetsgivaren och har till denne ej heller överlämnats debetsedel å preliminär
A-skatt eller företetts skattekort å sådan skatt, skall skatteavdrag för
36 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
preliminär A-skatt verkställas med tjugufem procent av lönebeloppet vid
varje avlöningstillfälle. Skatteavdrag som nyss sagts skall vid anställning,
avsedd att vara kortare tid än en vecka, dock icke göras å dagsinkomst
understigande tio kronor.
Skatteavdrag för kvarstående skatt verkställes allenast beträffande skattskyldig,
för vilken göres skatteavdrag för preliminär A-skatt. Har sådan
arbetstagare icke till arbetsgivaren överlämnat debetsedel å slutlig skatt eller
vederbörlig del av debetsedeln och har han ej heller för arbetsgivaren uppvisat
debetsedel eller del därav som nyss sagts eller intyg av lokal skattemyndighet
att han icke har att erlägga kvarstående skatt, skall under tid,
då skatteavdrag för sådan skatt skall verkställas, dylikt avdrag ske med
tjugufem procent av lönebeloppet vid varje avlöningstillfälle. Att skatteavdrag
som nyss sagts icke skall verkställas vid anställning, som är avsedd
vara kortare tid än en vecka, framgår av 39 § 1 mom.
Därest arbetstagaren---- löneutbetalningen avser.
Det belopp,---hela krontal.
(Se vidare anvisningarna.)
53 §.
1 mom. Debiterad skatt samt sådan preliminär A-skatt, som av arbetsgivare
innehållits med ledning av debetsedel, skall, där ej nedan i denna
paragraf eller i 56 § annorlunda stadgas, senast under den uppbördstermin,
då skatten förfaller till betalning, medelst skatteanvisning inbetalas å fast
postanstalt inom riket eller hos sådan penninginrättning, varom i 52 § sägs.
Inbetalning, som---sista dag.
Arbetsgivare med —- —--terminen infaller.
Vid inbetalning---avräknas härå.
56 §.
1 mom. Inbetalas i annat fall än i 53 § 1 mom. tredje stycket eller 54 §
sägs skatt medelst skatteanvisning under tiden mellan två uppbördsterminer,
skall skatten anses vara inbetald under den senare av dessa terminer, såvida
icke av anteckning å inbetalningskort eller girokort eller eljest framgår att
inbetalningen avser skatt, som förfallit till betalning under en tidigare uppbördstermin.
3 mom. Beträffande inbetalning -— --följande gälla.
Avser inbetalningen ■—- -—- -— terminen infaller.
I annat---terminen infaller.
58 §.
1 mom. Har skattskyldig eller arbetsgivare som verkställt skatteavdrag
underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som i 53 eller 54 § eller 56 §
37
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
3 inom. sägs, skall utgå restavgift, beräknad efter fyra öre för varje hel
krona av den del av skatten, som sålunda icke erlagts, dock ej mindre än
tjugufem öre. Vad nu sagts skall i fall, som avses i 56 § 3 mom. andra stycket,
gälla endast om där angiven inbetalning icke verkställts senast under den
uppbördstermin, som infaller närmast efter utgången av den månad, under
vilken skatteavdraget verkställts, eller, såvitt gäller inbetalning från arbetsgivare
som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket, senast den 18 i den månad
under vilken nämnda uppbördstermin infaller.
68 §.
5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning, då
den som är berättigad att återbekomma skatt har att erlägga sjömansskatt.
72 §.
Kungl. Maj :t---denna förordning.
Nämnden skall---vice ordförande.
Ordföranden och---i Sverige.
För envar —--av ledamöter.
Förslag till---och suppleant.
Nämnden är---äro tillstädes.
Nämnden må--— av sakkunniga.
Beträffande nämndens---delar gälla.
77 §.
Har arbetsgivare verkställt skatteavdrag men icke inbetalat det innehållna
beloppet i tid och ordning, som i 53 eller 54 § eller 56 § 3 mom. sägs, må
beloppet uttagas hos arbetsgivaren i samma ordning som stadgats i fråga
om indrivning av skatt.
Arbetstagaren är--— motsvarande skattebelopp.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen
1) motionen I: 350 av herr Spetz, vari hemställts, att riksdagen måtte vid
behandlingen av propositionen angående sjömansskatten besluta att sådan
skatt skall erläggas av envar som är anställd i redarens tjänst ombord på
svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 500 registerton,
vilket huvudsakligast nyttjas i fjärrfart, samt att vederbörande utskott
måtte företaga den ändring av författningsförslaget, som betingas av en
ändring enligt vad i motionen angivits; samt
2) motionen 11:446 av herr Senander m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte, med godkännande i övrigt av vad som föreslås i Kungl. Maj :ts
38 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
proposition nr 92, besluta att sjömansskattetabell II för s. k. närfart skall
utgå och att tabell I skall gälla alla som skall erlägga sjömansskatt; att
bestämmelsen att sjömansskatt skall erläggas av anställd ombord på
»svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 registerton»
ändras till att gälla »svenskt registrerat handelsfartyg», samt att vederbörande
utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.
Frågan om införande av en definitiv källskatt för sjömän uppmärksammades
i samband med uppbördsreformen. 1945 års riksdag hemställde med
anledning härav i skrivelse nr 609 om vidare utredning och förslag rörande
sjömännens beskattning. Den av riksdagen begärda utredningen verkställdes
av sjömansskatteutredningen. I ett den 8 juni 1949 avgivet betänkande
(SOU 1949: 27) föreslog utredningen, att anställda ombord på svenska handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 500 registerton skulle erlägga
sjömansskatt för sin inkomst ombord. För i riket bosatta sjömän skulle
sjömansskatten beräknas enligt sjömansskattetabell. I sjömansskatten
skulle ingå statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och folkpensionsavgift.
Sjömansskatten var visserligen avsedd att vara definitiv, men skatten
knöts under vissa förutsättningar samman med skatten för inkomst i
land. Taxeringsnämnderna hade att taxera sjömän till statlig och kommunal
inkomstskatt för sådan inkomst, för vilken sjömansskatt ej erlagts.
Skatten å inkomsten i land skulle uträknas under hänsynstagande till den
inkomst, för vilken sjömansskatt erlagts. På liknande sätt skulle vid samtaxering
hänsyn tas till sjömans inkomst ombord. För att genomföra utredningens
förslag skulle ett relativt komplicerat förfarande i administrativt
och tekniskt hänseende ha blivit erforderligt. Här i riket ej bosatta sjömän
skulle även erlägga sjömansskatt men endast med tio procent av den kontanta
inkomsten.
Vid remissbehandlingen tillstyrktes utredningens förslag av sjöfartsnäringens
och de ombordanställdas organisationer. I flertalet övriga remissyttranden
blev emellertid förslaget avstyrkt eller föremål för erinringar i betydelsefulla
avseenden. Med anledning härav uppdrogs åt dåvarande länsassessorn
S. Ph. A. Wilkens att närmare undersöka vilka åtgärder på området
för sjömännens beskattning som kunde företas inom gränserna för
gällande skatte- och uppbördssystem.
Sjömansskatteutredningens förslag jämte däröver avgivna remissyttranden
samt den promemoria, som Wilkens avgivit till fullföljande av sitt
uppdrag, anmäldes i propositionen nr 100 till 1953 års riksdag. I propositio
-
39
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
nen framhölls att de invändningar, som framställts mot sjömansskatteutredningens
förslag måste väcka tveksamhet inför detsamma. Någon definitiv
källskatt för sjömän i allmänhet kunde därför för det dåvarande ej förordas.
Däremot framlades förslag om en särskild sjömansskatt för här i
riket ej skattskyldiga sjömän anställda ombord på svenska handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 500 registerton. De i propositionen framlagda
förslagen godkändes av riksdagen, som dock i skrivelse den 8 maj
1953, nr 187, anhöll att Kungl. Maj :t ville ompröva frågan om en definitiv
sjömansskatt samt för riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde
föranledas.
Frågan om sjömännens beskattning har vidare uppmärksammats av Nordiska
rådet. Vid rådets session i Oslo den 9—18 augusti 1954 antogs en
rekommendation till regeringarna i Danmark, Island, Norge och Sverige att
överväga spörsmålet om att ingå eu konvention om gemensamma regler
för beräkningen av skatt för sjömän och för uppbörden av sådan skatt.
Det uppdrogs åt den svenska regeringen att i denna fråga vara koordinerande
och initiativtagande. På svenskt initiativ hölls den 12 och 13 december
1955 i Oslo överläggningar i frågan mellan representanter för de danska,
finska, norska och svenska finansdepartementen. Sedan rekommendationen
antagits, har jämväl Finland anslutit sig till Nordiska rådet, varför rekommendationen
numera har avseende jämväl å detta land.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 februari 1956 tillkallades
landskamreraren A. G. A. Wigert (ordförande), direktören i Sveriges redareförening
N. D. Forssblad, förbundskassören i Svenska sjöfolksförbundet
E. G. V. Karlsson och länsassessorn vid länsstyrelsen i Uppsala län,
numera byråchefen i finansdepartementet S. V. Svensson, med uppdrag att
såsom sakkunniga inom finansdepartementet utreda frågan om särskilda
skatte- och uppbördsregler för sjömän. Sedan Karlsson på därom gjord framställning
entledigats från sitt uppdrag tillkallades den 14 maj 1956 såsom
sakkunnig ombudsmannen i Svenska sjöfolksförbundet P. G. Uhlin.
De sakkunniga, som antagit benämningen 1956 års sjömansskattesakkunniga,
har med skrivelse den 4 oktober 1957 avlämnat betänkande med
förslag till förordning om sjömansskatt in. m. (SOU 1957:39). Det av de
sakkunniga framlagda förslaget till sjömansskatteförordning har såsom
bilaga fogats vid statsrådsprotokollet i ärendet. Beträffande övriga i betänkandet
intagna författningsförslag torde få hänvisas till betänkandet (s.
31—47).
Ungefär samtidigt med att de svenska sjömansskattesakkunniga tillkallades,
tillsattes sjömansskattekommittéer i Danmark och Finland. Under
utredningsarbetet har samarbete ägt rum mellan de danska, finska och
svenska kommittéerna och med representanter för norska sjömansskattemvndigheter.
40 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Enligt vad departementschefen inhämtat har de danska och finska sjömansskattekommittéerna
nu framlagt sina förslag. I Danmark har finansministern
underställt folketinget ett förslag till sjömansskatt.
Över sjömansskattesakkunnigas betänkande har efter remiss yttranden
avgivits av kammarrätten, statskontoret, riksräkenskapsverket, riksskattenämnden,
centrala uppbördsnämnden, riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen,
sjöfartsstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands,
Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, Sveriges
redareförening, Rederiföreningen för mindre fartyg, Tjänstemännens centralorganisation,
Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening,
Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska stewardsföreningen, Svenska
stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet,
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund, Sveriges häradsskrivarförening
samt Föreningen Sveriges kronokamrerare.
Till de av sjöfartsstyrelsen, överståthållarämbetet och länsstyrelsen i
Malmöhus län avgivna yttrandena har fogats av nämnda myndigheter infordrade
utlåtanden.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tilllåter
sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen
härutinnan återfinns under följande rubriker å nedan angivna sidor,
nämligen
Gällande bestämmelser, s. 42—43
Skälen för införande av en sjömansskatt och översikt över sjömansskattesakkunnigas
förslag, s. 44—58
Skattskyldighet och skattepliktig inkomst, s. 59—77
Sjömansskattens storlek, s. 77—93
Jämkning m. m., s. 93—105
Uppbörd m.m., s. 105—117
Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret, s. 117—125
Beskattning av inkomst i land, s. 125—136
Ersättning till kommuner, s. 136—144
Avgifter till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen in. in.,
s. 144—149
Kostnadsberäkningar, s. 149—152
Internordiska sjömansskattefrågor samt frågor om dubbelbeskattning
in. m., s. 152—157
Av innehållet i motionerna må här återges följande.
I motionen 1:350 uttalas att sjömän i sådana fartyg, som regelbundet
med kortare tidsintervall anlöper hamnar i vårt land, inte har större
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 41
svårigheter än en mångfald andra skattskyldiga med skiftande vistelseorter
att fullgöra sin deklarationsskyldighet. De kan i fullt samma utsträckning
som t. ex. skogsarbetare utnyttja de sociala förmåner samhället
erbjuder och bör inte inordnas under bestämmelserna om sjömansskatt.
Det skäl för införande av sjömansskatt, att bemanningen av svenska
fartyg med svenskt sjöfolk inte kunnat ske i önskvärd omfattning på
grund av det hittillsvarande beskattningssystemet, är inte gällande i fråga
om det i regel mindre tonnage som sysselsätts i närfart. Där är besättningen
i regel starkt bunden till hemorten genom egen fastighet, möjligheten till
annat förvärvsarbete mellan seglationssäsongerna o. s. v. Vederbörande är
härigenom under alla omständigheter skyldig avlämna självdeklaration,
varför besväret genom införande av sjömansskatten på intet sätt blir mindre
vare sig för de skattskyldiga eller för vederbörande taxeringsnämnd. Det
grundläggande skälet för en sjömansskatt bortfaller sålunda helt för denna
kategori. Vad slutligen angår nordisk samordning på detta område så är
det hittills endast Norge, som infört sjömansskatt, vilken enligt uppgift inte
fungerar helt tillfredsställande. Frånsett att skattesystemen är helt olika i
de nordiska länderna, är det inget skäl att vid utformandet av sjömansskatten
i vårt land göra den mer komplicerad än vad som är nödvändigt.
För en begränsning av sjömansskatten till alt omfatta sjöfarten på avlägsna
vatten talar bl. a. följande skäl. Det är lättare att utvidga området
för sjömansskatten än att minska det och vidare enklare att från början
använda endast en skattesats. För de redare, som samtidigt är befälhavare
och har sitt kontor »på fickan», är det betydligt enklare att skicka in preliminärskatten
på skattetalongen än att redovisa och inbetala skatten enligt
14 § förordningen. Genom att inkomsten för vederbörande skattskyldig
taxeras i vanlig ordning erhåller hemkommunen automatiskt sin rätta andel.
En utsträckning av sjömansskattens omfattning till praktiskt taget all
sjöfart kommer att försvåra och i många fall säkerligen omöjliggöra redovisningen
till kommunerna genom felaktiga uppgifter om mantalsskrivningsort.
En begränsning i enlighet med vad som yrkas i motionen skulle beröra
ca 7 000 av totalt 25 000 ombordanställda. Sjömansskalteutredningen föreslog
att sjömansskatt skulle erläggas av sjömän med anställning ombord
å svenska fartyg med en bruttodräktighet av minst 500 registerton. Detta
förslag tillstyrktes av bl. a. sjöfartsnäringens och de sjöfarandes organisationer.
Om tonnagegränsen sättes så, skulle inte bara en mängd svårigheter
elimineras utan själva anordningen med sjömansskatt vinna i principiell
motivering. Denna begränsning är så mycket mer berättigad, som skattetabellen
för närfart i princip är avsedd att utlaga lika hög skatt som en
på vanligt sätt beräknad skatt. För den enskilde är det sålunda ur ekonomisk
synpunkt likgiltigt. Mot varandra får då vägas å ena sidan besväret
att avgiva deklaration — som i ett flertal fall måste avgivas ändå — och
42 Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1958
å andra sidan det ökade arbetet för redovisningen för såväl redare som sjömansskattekontoret.
Härtill kommer det principiella skälet att inte utan
starka skäl sätta en begränsad grupp skattskyldiga i en ställning som av
andra kan anses vara gynnsam i skattehänseende.
Till stöd för yrkandena i motionen 11:466 anföres bl. a. För fartyg
i s. k. närfart kommer den i propositionen föreslagna ordningen med
två skattetabeller att förorsaka åtskilliga besvär och inbjuda till krångel
och tvistigheter beträffande tolknings- och tillämpningsförfarandet. Detta
gäller särskilt fartyg i trampfart. För redare för dylika fartyg kommer stora
svårigheter att uppstå när meddelande skall lämnas till sjömansskattenämnden
angående i vilken fart de olika fartygen skall anses vara sysselsatta,
emedan frakterna för fartygen inte slutits för längre eller varaktigare
tidrymd. Sjömansskattenämnden kommer vidare att vara nödsakad föreskriva
ändrade bestämmelser för vissa fartygsgrupper om vilken skattetabell
som skall tillämpas, beroende på hur redaren sluter frakter.
Då dessutom en tillämpning av tabell I vid uttag av sjömansskatt för
fartyg sysselsatta i s. k. närfart inte kommer att innebära någon mera betydande
minskning av skatteinkomsterna och därjämte i väsentlig grad medverkar
till enkelhet i skattesystemet och mindre administrationskostnader,
måste ett sådant system vara att förorda. Ett inte ringa antal anställda i
fartyg, sysselsatta i östersjöfart, kan genom tillämpningen av skattetabell It
komma att erhålla en högre skatt än enligt nuvarande skattesystem. En
enhetlig skatt enligt tabell I måste även innebära ett stöd åt den mindre
sjöfarten i fråga om rekryteringen av anställda, eftersom det eljest genom
skattetabellens utformning kommer att uppstå ett sämre inkomstläge i
östersjöfarten.
Svenska sjöfolksförbundet har i sitt remissyttrande påyrkat att begreppet
östersjöfart skall bortfalla. Huvudmotivet för förbundets yrkande är, att i
åtskilliga fall en försämring i skatteläget kan åstadkommas för sjömän i
denna fart. Såsom exempel anföres följande. En ogift sjöman, som är hemmahörande
i Göteborg, betalar vid en månadsinkomst på 1 140 kronor
(1 000 kronor kontant och 140 kronor för naturaförmåner) 304 kronor i
skatt enligt källskattetabellen. För samma inkomst skall han enligt östersjötabellen
betala 294 kronor. Men en stor del av de sjömän, som seglar i
östersjöfart, har anställning endast under seglationstiden, vilken normalt
uPP§år till 8—9 månader. Med en sammanlagd årsinkomst på cirka 9 700
kronor får han pengar tillbaka så länge han betalar vanlig källskatt, medan
han efter sjömansskattens införande får betala i det närmaste lika stort
skattebelopp utan större möjligheter att få rättelse.
Förslaget att sjömansskatt skall erläggas av anställda i svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 100 registerton har motiverats
med praktiska skäl och att liknande gränsdragning förekommer i den
norska sjömansskattelagstiftningen. Genom en sådan gränsdragning från
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 43
gås emellertid den grund som borde vara bärande för denna lagstiftning,
nämligen i vilken fart som fartyget sysselsätts. Tillämpningen av sjömansskatten
kommer även då i beroende av ändrade skeppsmätningar vid ombyggnader
etc. Det torde numera inte vara några svårigheter att tillämpa
sjömansskattesystemet å mindre fartyg än 100 bruttoregisterton, emedan
källskattesystemet medfört erforderlig erfarenhet och administrativa kunskaper
i fråga om skatteuppbörd. Sjömansskattesystemet bör enligt motionärernas
mening anknytas till fartygsregistreringen. Registreringsplikt
föreligger för fartyg om 20 bruttoregisterton, men även mindre fartyg kan
efter anmälan införas i registret.
Utskottet
Sedan länge har önskemål från skilda håll uttryckts om att beskattningen
av sjömän skulle utformas så att större hänsyn kunde tas till sjömännens
speciella arbetsförhållanden än vad rådande skattesystem möjliggjorde.
Strävandena härutinnan har efter källskattesystemets tillkomst inriktats
på att åstadkomma en definitiv källskatt för sjömän. Inte minst från riksdagens
sida har gjorts uttalanden i denna riktning. Bl. a. hemställde 1953 års
riksdag — i samband med att riksdagen beslöt införa särskild sjömansskatt
för i Sverige ej bosatta sjömän — att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en
omprövning av frågan om en definitiv källskatt för sjömän i allmänhet. Senare
har Nordiska rådet antagit en rekommendation till regeringarna i de
till rådet anslutna staterna att överväga spörsmålet om att ingå en konvention
om gemensamma regler för beräkningen av skatt för sjömän. Därvid
borde i första hand undersökas förutsättningarna att inom varje nordiskt
land, där man saknar en definitiv källskatt för sjömän, genomföra en sådan.
I Norge gäller redan särskilda beskattningsregler för sjömän, men i Danmark,
Finland och Sverige har som följd av överenskommelsen särskilda
sakkunnigutredningar arbetat med frågan. Den föreliggande propositionen
grundar sig på ett av den svenska utredningen, 1956 års sjömansskattesakkunniga,
framlagt förslag. Enligt vad departementschefen uttalat i propositionen
har även de danska och finska utredningarna på området numera
slutförts, och i Danmark har förslag till sjömansskatt underställts folketinget.
Propositionen, som alltså får ses som ett led i ett pågående internordiskt
samarbete på området, innebär, att sjöman anställd ombord på svenskt
handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 ton skall erlägga sjömansskatt
för sin inkomst ombord. Sjömansskatt skall dock inte utgå på fartyg,
som huvudsakligen går inomskärs eller i annan inre tart. Sjömansskatten,
som skall utgå i stället för statlig och kommunal inkomstskatt samt avgifterna
till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen, har utformats
som eu definitiv källskatt. Sjömannen blir inte skyldig att deklarera
44 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
för inkomsten ombord och skall inte heller taxeras för denna inkomst. För
inkomst i land skall däremot taxering åsättas efter vanliga regler. I Sverige
bosatta sjömän skall erlägga skatt efter sjömansskattetabeller, olika för
fjärrfart och för närfart. Sjöman, som ej är bosatt i Sverige, föreslås i likhet
med vad för närvarande gäller enligt förordningen om särskild sjömansskatt
skola erlägga skatt med femton procent av den kontanta lönen. Sjömansskatten
skall genom vederbörande redares försorg innehållas genom löneavdrag
vid varje avlöningstillfälle.
Utskottet vill till en början erinra om att nuvarande beskattningsregler
medför särskilda olägenheter för sjöfolket med hänsyn till dess arbetsförhållanden.
Sålunda har t. ex. sjömännen, främst de som arbetar på längre
avstånd från hemlandet, haft stora svårigheter att på vanligt sätt fullgöra
sina deklarationsåligganden. Följden har blivit att sjömännens inkomsttaxeringar,
som ofta måst åsättas skönsmässigt, i inte obetydlig utsträckning
blivit felaktiga och att det — på grund av den bristande kontakten mellan
sjömännen och skattemyndigheterna — i många fall varit mycket svårt att
åstadkomma rättelse. Det nuvarande skattesystemet kan alltså inte sägas
fylla kraven på jämlikhet och rättvisa vad beträffar beskattningen av sjömän.
Enligt utskottets mening torde det lämpligaste sättet att råda bot på
dessa förhållanden vara att beskatta sjömännen efter ett mera schablonmässigt
system, som inte bygger på deklarationsskyldighet för inkomst ombord.
De principiella invändningar, som kan riktas mot ett särskilt beskattningssystem
för sjömän, byggt på dessa grunder, väger tämligen lätt, om de
ses mot bakgrunden av nu rådande beskattningsföx-hållanden för sjöfolket.
Utskottet anser att frågan om beskattningen av sjömän i propositionen fått
en enkel och rationell lösning, och utskottet kan därför ge sin principiella anslutning
till huvudlinjerna i förslaget.
I den i anledning av propositionen väckta motionen I: 350 yrkas att endast
handelsfartyg i fjärrfart skall omfattas av sjömansskatten. Såsom motionären
framhållit framträder obestridligen behovet av en särskild beskattning
främst för sjömän, som arbetar på långt avstånd från Sverige. För andra
svenska sjömän däremot kan det med visst fog göras gällande, att de ej bör
erhålla särbehandling i beskattningshänseende i förhållande till andra kategorier
skattskyldiga, bland vilka finns de som arbetar under liknande svårigheter.
Hänsyn härtill har emellertid tagits i propositionsförslaget genom
att sjömansskatten förordats skola uttas efter två tabeller, en för sjömän på
fartyg i närfart, för vilka skatten i princip utgår med samma belopp som
skatten för motsvarande inkomst i land, och en lindrigare för sjömän på
fartyg i fjärrfart.
Motionärens förslag innebär att fartyg i främst östersjöfart och kustfart
inte skulle omfattas av sjömansskatten. Emot detta förslag talar bl. a. att en
sjöman, som en del av året tjänstgör i nyssnämnda fart och en del av året i
45
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
nordsjöfart, skulle ha att på vanligt sätt betala preliminärskatt och deklarera
för inkomsten i den förra anställningen men erlägga definitiv sjömansskatt
för inkomsten i nordsjöfart. Denna konsekvens skulle, såsom framhållits i
propositionen, kunna inträffa för hela besättningen på ett fartyg, om nämligen
fartyget överföres från fart i t. ex. Nordsjön till fart i Östersjön. Enligt
utskottets mening synes den i propositionen gjorda avgränsningen, varigenom
endast fartyg som användes inomskärs vid kusterna eller i annan inre
fart undantas, mera rationell. Då härtill kommer att någon egentlig skattelättnad
inte uppkommer för sjömän, på vilka tabellen för när fart är tillämplig,
tillstyrker utskottet propositionen i förevarande del. Motionen 1:350 avstyrkes
således av utskottet i motsvarande del.
Vad härefter beträffar spörsmålet om storleken av de fartyg, på vilka sjömansskatt
skall utgå, har i motionen I: 350 — i anslutning till nyss redovisade
yrkande att sjömansskatt endast skulle uttas å fartyg i fjärrfart
hemställts att en tonnagegräns av 500 registerton måtte bestämmas i stället
för den i propositionen föreslagna gränsen vid 100 ton. Motionären förutsätter
härvid ett dispensförfarande så att sjömansskattenämnden beträftande
mindre fartyg som användes i fjärrfart skall kunna förklara att sjömansskatt
skall utgå. I motionen II: 466 yrkas å andra sidan att fartyg med mindre
bruttodräktighet än 100 registerton måtte införas under sjömansskatten. I
sistnämnda motion förordas i sådant syfte att någon tonnagegräns inte fastställes
utan att förordningens tillämpning i stället anknytes till fartygsregistreringen,
så att sjömansskatt skall uttas på fartyg, som är införda i det hos
sjöfartsstyrelsen förda fartygsregistret. Registreringsplikt föreligger för fartyg
om tjugu registerton, men även mindre fartyg må efter anmälan införas
i registret.
Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden framförts under remissbehandlingen
av sjömansskattesakkunnigas förslag, vilket liksom propositionen
upptog en tonnagegräns av 100 ton, och att departementschefen
inte funnit anledning frångå de sakkunnigas förslag. Utskottet delar den av
departementschefen framförda uppfattningen att av praktiska skäl en tonnagegräns
bör finnas. Vilken gräns som bör väljas kan vara tveksamt. Enligt
det norska sjömansskattesystemet är gränsen 100 ton och i det danska
förslaget 150 ton. Sättes gränsen vid 500 ton eller så lågt som avses med
yrkandet i motionen II: 466 skulle alltså den svenska sjömansskatten komma
att i detta hänseende avsevärt avvika från vad som gäller i berörda länder.
Såsom en fördel med den i propositionen gjorda gränsdragningen ser
utskottet, att ett dispensförfarande därmed blir obehövligt. Utskottet finner
en tonnagegräns vid 100 ton lämplig och tillstyrker alltså propositionen i
denna del. Motionsyrkandena i fråga om tonnagegränsen avstyrkes således
av utskottet.
I motionen II: 466 yrkas vidare att sjömansskattetabellen för närfart måtte
utgå och att sjömansskatt för alla sjömän skall uttas efter den lindrigare
46 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
tabellen för fjärrfart. Såsom ovan framhållits föreligger särskilda skäl för
en lindrigare beskattning av sjömän, som på grund av sitt arbete tvingas
vistas på långt avstånd från Sverige under längre tid. Användes endast en
sjömansskattetabell, som således skulle omfatta sjömän i såväl närfart som
fjärrfart, bör skatteuttaget bestämmas högre än vad som föreslås skola gälla
enligt tabellen för fjärrfart. Detta skulle medföra påtagliga nackdelar, dels
därigenom att den eftersträvade överensstämmelsen med annan nordisk sjömansskattelagstiftning
för motsvarande fart inte skulle nås och dels därigenom
att skatteuttaget för svenska sjömän i närfart blev gynnsammare än som
är motiverat i förhållande till andra här skattskyldiga. Med hänsyn härtill
anser sig utskottet inte kunna biträda nu förevarande yrkande i motionen
II: 466.
Utskottet anser sig i detta sammanhang böra något uppehålla sig vid vad
som i sistnämnda motion anföres beträffande skattebelastningen under vissa
förhållanden för sjömän i östersjöfart, om propositionen godtages. I motionen
åberopas ett av Svenska sjöfolksförbundet anfört exempel rörande
skatten för en sjöman med en seglationsperiod av 8—9 månader enligt nu
gällande regler och enligt propositionen. Exemplet utvisar enligt förbundets
mening att i åtskilliga fall en försämring i skatteläget kan uppkomma för
sjömän i östersjöfart. Vad sjöfolksförbundet anfört i denna fråga har redovisats
i propositionen. Som departementschefen anmärkt, bygger exemplet på
förutsättningen att sjömannen under vistelsen i land har ingen eller ringa
inkomst. I ett system med en definitiv källskatt torde det på grund av systemets
schablonmässiga karaktär knappast kunna undvikas åt! i särskilda fall
mindre gynnsamma verkningar uppstår. Genom att möjlighet enligt propositionsförslaget
beredes sjömän att i förekommande fall erhålla jämkning i
sjömansskatten på grund av bl. a. väsentligen nedsatt skatteförmåga, har
enligt utskottets mening hänsyn så långt möjligt tagits till sådana förhållanden
som att sjömän tvingas till sysslolöshet i land på grund av sjukdom,
arbetslöshet el. dyl.
Såsom påpekats i propositionen är möjligheterna att komma i åtnjutande
av vissa sociala förmåner beroende av storleken av vederbörandes taxerade
eller i vissa fall beskattningsbara inkomst. Då den som erlagt sjömansskatt
inte blir taxerad för sin inkomst ombord, kan hänsyn till denna inkomst
inte tas vid bedömandet av förutsättningarna för erhållande av de sociala
förmånerna, om ej särskilda åtgärder vidtas. I propositionen föreslås att i
administrativ ordning utfärdas bestämmelser av sådan innebörd att såväl
inkomsten ombord som den inkomst, vilken kommer till synes vid taxering
i land, tas i betraktande vid berörda bedömande. Utskottet har intet att
erinra häremot.
I fråga om ersättning till kommunerna för det skattebortfall, som föranledes
av sjömansskatten, ansluter sig utskottet till den i propositionen
47
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
framförda uppfattningen att ersättningen i sin helhet bör tillfalla den borgerliga
kommunen.
Vad i övrigt anförts i propositionen föranleder inte särskilt yttrande från
utskottets sida.
Gentemot de framlagda författningsförslagen har utskottet inte funnit
anledning till erinran.
•
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 92,
1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om sjömansskatt;
2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);
3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt;
4) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)
om statlig förmögenhetsskatt;
5) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23
november 1956 (nr 623); samt
6) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om ändring i uppbördsförordningen den
5 juni 1953 (nr 272);
B) att följande motioner, nämligen
1) motionen 1: 350 av herr Spetz och
2) motionen II: 466 av herr Senander m. fl.
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 10 april 1958.
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
48
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Snygg, Gustaf
Elof sson, Oscar Carlsson, Yngve Nilsson, Kronstrand, Siegbahn och
Alvar Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Nilsson i Svalöv,
Allard, Kärrlander, Persson i Svensköp*, Vigelsbo, Christenson i Malmö,
Andersson i Essvik och Anderson i Sundsvall.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herr Spetz, som ansett
dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Sedan länge---(= utskottet s. 43 rad 12 uppifrån — s. 44 rad 8
uppifrån)---varje avlöningstillfälle.
Utskottet vill till en början erinra om att nuvarande beskattningsregler
medför särskilda olägenheter för sjöfolket med hänsyn till dess arbetsförhållanden.
Sålunda har t. ex. de sjömän, som arbetar på längre avstånd från
hemlandet, stora svårigheter att på vanligt sätt fullgöra sina deklarationsåligganden.
Följden har blivit att sådana sjömäns inkomsttaxeringar ofta
måst åsättas skönsmässigt och i icke ringa utsträckning blivit felaktiga
samt att — på grund av den bristande kontakten mellan sjömännen och
skattemyndigheterna — det i många fall varit svårt att åstadkomma rättelse.
Det nuvarande skattesystemet kan alltså i dylika fall inte sägas fylla kravet
på jämlikhet och rättvisa. Enligt utskottets mening torde det lämpligaste
sättet att råda bot på dessa förhållanden vara att beskatta dessa sjömän efter
ett mera schablonmässigt system, som inte bygger på deklarationsskyldighet
för inkomst ombord. De principiella invändningar, som kan riktas mot
ett särskilt beskattningssystem för sjömän, byggt på dessa grunder, väger
tämligen lätt, om de ses mot bakgrunden av vad ovan anförts beträffande
rådande beskattningsförhållanden för sjöfolk i fart på längre avstånd från
hemlandet. Utskottet anser att frågan om sjömansskatt i propositionen fått
en enkel och rationell lösning. Utskottet kan därför i princip ansluta sig till
huvudlinjerna i förslaget.
I den i anledning av propositionen väckta motionen I: 350 yrkas att endast
handelsfartyg i fjärrfart skall omfattas av sjömansskatten. Såsom niotio
-
49
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
nären framhållit framträder obestridligen behovet av en särskild beskattning
främst för sjömän, som arbetar på stort avstånd från Sverige. For andra
svenska sjömän däremot kan det med fog göras gällande, att de ej bör erhålla
särbehandling i beskattningshänseende i förhållande till andra skattskyldiga,
bland vilka finns stora grupper, som arbetar under liknande svårigheter.
Utskottet delar därför motionärens mening att sjömansskatten vid
införandet bör begränsas till den kategori sjömän, för vilka en särställning
kan motiveras med de allvarliga svårigheter som ovan anförts. Utskottet tillstyrker
sålunda motionen I: 350 i denna del.
Vad härefter___(= utskottet s. 45 rad 12 uppifrån — s. 45 rad 26
uppifrån)---i registret.
Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden framförts under remissbehandlingen
av sjömansskattesakkunnigas förslag, vilket liksom propositionen
upptog en tonnagegräns av 100 ton. Utskottet delar den av departementschefen
framförda uppfattningen att av praktiska skäl en tonnagegräns
bör finnas. Vilken gräns som bör väljas kan vara tveksamt. Enligt det norska
sjömansskattesystemet är gränsen 100 ton och i det danska förslaget 150
ton. Sättes gränsen vid 500 ton eller så lågt som avses med yrkandet i motionen
II: 466 skulle alltså den svenska sjömansskatten komma att i detta
hänseende avsevärt avvika från vad som gäller i berörda länder. Utskottet
har vid övervägande av tonnagegränsen funnit en sådan vid 300 ton lämplig,
särskilt med hänsyn till att ett dispensförfarande därvid blir obehövligt.
Utskottet avstyrker i denna del såväl propositionen som motionsyrkandena.
I motionen II: 466 ---(= utskottet s. 45 rad 2 nedifrån — s. 46 rad
1 uppifrån)---för fjärrfart.
Som framgår av förestående har utskottet tillstyrkt en begränsning av
sjömansskatten att omfatta endast fjärrfart. Härigenom bortfaller behovet
av mer än en skattetabell. Med hänvisning härtill anser sig utskottet sakna
anledning att biträda förevarande yrkande.
Såsom påpekats---(= utskottet s. 46 rad 12 nedifrån — s. 47 rad
4 uppifrån)---utskottets sida.
dels ock att utskottet bort under punkten A 1) hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Maj :ts förevarande proposition nr 92 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas och i anledning av motionen
1: 350 av herr Spetz,
1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om sjömansskatt med följande ändringar, nämligen
dels att 1 och 2 §§, 7 § 1 mom. och 21 § 1 mom. samt anvisningarna
till 1 § erhåller nedanstående sasom reservantens
förslag betecknade lydelse,
dels ock att sjömansskattetabell I erhåller beteckningen
sjömansskattetabell och sjömansskattetabell II utgår.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40
50
Bevillningsutskottets betänkande nr A0 år 1958
Utskottets förslag
1 §•
Sjömansskatt enligt denna förordning
skall erläggas av envar,
som är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst
100 registerton, vilket huvudsakligast
nyttjas i sådan närfart eller
fjärrfart, som i 2 § sägs.
Reservantens förslag
1 §•
Sjömansskatt enligt denna förordning
skall erläggas av envar,
som är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst
300 registerton, vilket huvudsakligast
nyttjas i sådan fjärrfart, som
i 2 § sägs.
Den som
på fartyget.
(Se vidare anvisningarna.)
2 §. 2 §.
I denna------med handelssjöfarten,
när far t: fart mellan svenska
hamnar utanför öppen kust eller
utomskärs vid kusterna samt fart
mellan svensk och utländsk hamn
eller mellan utländska hamnar, dock
ej fart bortom linjen HanstholmLindesnäs
eller bortom Cuxhaven,
fjärrfart: fart,-----
7 §•
1 mom. För här i riket bosatt
sjöman skall sjömansskatt utgå för
månad och beräknas
a) vid anställning ombord på
fartgg, som huvudsakligast användes
i fjärrfart, enligt vid denna
förordning fogad sjömans skattetabell
1, samt
b) vid anställning ombord på annat
fartyg enligt vid denna förordning
fogad sjömansskattetabell II.
1 särskilda fall må sjömansskattenämnden
föreskriva> att sjömansskatt
skall erläggas enligt tabell 1
jämväl vid anställning ombord på
fartyg, som användes i närfart.
— sjömansskatt erlägges.
(Se vidare anvisningarna.)
7 §•
1 mom. För här i riket bosatt
sjöman skall sjömansskatt utgå för
månad och beräknas enligt vid
denna förordning fogad sjömansskattetabell.
51
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
Utskottets förslag
21 §.
1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden
att
1) lämna besked beträffande de
fartyg, ombord på vilka de anställda
skola erlägga sjömansskatt,
ävensom beträffande den tabell, enligt
vilken sjömansskatt skall beräknas,
2) fastställa grunder, —--
Sjömansskattenämnden äger,
Anvisningar
till 1 §.
Förordningen är icke tillämplig
vid anställning ombord på svenskt
handelsfartyg i inre fart. Med inre
fart förstås i denna förordning att
fartyget huvudsakligast användes
för färder som endast gå i hamnar,
på floder, kanaler och insjöar
eller inomskärs vid kusterna eller i
Kalmarsund.
Med svenskt --
Har sjöman---
Reservantens förslag
21 §.
1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden
att
1) lämna besked beträffande de
fartyg, ombord på vilka de anställda
skola erlägga sjömansskatt,
denna förordning.
erlägga restavgift.
Anvisningar
till 1 §.
--bareboat basis.
--förra fartyget.