Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1958
5
Nr 3
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t
att förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt
förordningen den 19 november 191b (nr 383) angående
stämpelavgiften, m. m.
I en den 20 december 1957 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 21, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att — i överensstämmelse med
i propositionen angivna grunder — förordna om visst undantag från stämpelplikt
enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
och förordningen den 6 november 1908 (nr 129 s. 1) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.
Scandinavian Airlines System (SAS) har under hösten 1957 utgivit ett
6 1/2 procent förlagslån å tillhopa 78 750 000 kronor. Lånet emitterades genom
förmedling av ett bankkonsortium samtidigt i Sverige, Danmark och
Norge, varvid till försäljning utbjöds förlagsbevis för 33 750 000 kronor i
Sverige samt för 22 500 000 kronor i vardera Danmark och Norge.
I skrivelse den 18 november 1957 har SAS anhållit, att de till nämnda förlagslån
hörande förlagsbevisen befrias från stämpelplikt jämlikt förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften samt förordningen
den 6 november 1908 (nr 129 s. 1) angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper. I skrivelsen har upplysts att hänvändelse
även gjorts till finansministeriet i Danmark med begäran om befrielse
från dansk stämpelavgift samt att en motsvarande framställning om frikallelse
från stämpelplikt i Norge förbereddes. Danska finansministeriet har i
anledning av SAS’ hänvändelse förklarat sig berett att, såframt stämpelfrihet
beviljas i Sverige och Norge, söka utverka den i Danmark begärda stämpelfriheten.
Rörande det närmare innehållet i ovannämnda framställning samt gällande
bestämmelser om stämpelplikt tillåter sig utskottet, i den mån detsamma ej
framgår av nedan intagna yttrande av departementschefen, hänvisa till
propositionen (s. 2—4).
Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departement!^chefen
anfört följande.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1058
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har SAS i Danmark, Norge
och Sverige vidtagit åtgärder för att erhålla befrielse från stämpelavgift
med avseende å det under hösten 1957 i de tre länderna utgivna förlagslånet.
Den föreliggande framställningen är att se mot bakgrunden av det skandinaviska
luftfartssamarbete som sedan en del år tillbaka pågår inom SAS’
ram. Enligt den för samarbetet gällande ordningen (se härom prop. 1950:
260) bedriver SAS såsom ett skandinaviskt företag i konsortiets form trafikflygning
och därmed sammanhängande verksamhet för de i konsortiet ingående
nationella moderbolagens räkning. Moderbolagen deltager i konsortiet
med vissa andelar samt äger gemensamt konsortiets tillgångar och tager
del i driftresultatet i förhållande till andelsinnehavet. I moderbolagen äges
hälften av de röstberättigade aktierna av vederbörande stat. Denna ställer
även varje år visst garantibelopp till förfogande för täckande av eventuellt
underskott i moderbolagets verksamhet.
Vid uppgörandet av planerna för nämnda samarbete förutsattes, att SAS’
rörelse skulle beskattas genom moderbolagen och att de skattespörsmål, som
därvid och i övrigt kunde uppkomma, skulle lösas på nationell bas. I Sverige
är SAS sålunda icke föremål för beskattning utan rörelsevinsten beskattas,
till den del densamma belöper på det svenska moderbolaget, hos detta.
Nämnas må i detta sammanhang att riksdagen i ett särskilt fall till bedömande
förehaft frågan om befrielse för SAS från skyldighet att erlägga tull
(prop. 1956: 5). Riksdagen meddelade den begärda tullfriheten.
För den låneemission, som under år 1957 ägt rum på den skandinaviska
marknaden, står konsortiet, SAS, såsom utgivare. Som torde ha framgått av
den föregående redogörelsen föreligger betydliga skiljaktigheter i utformningen
av de berörda staternas regler om stämpelbeläggning av värdepapper
av ifrågavarande slag. Detta gäller såväl ordningen för stämpelskattens uttagande
som även skattebelastningens storlek. Vid en tillämpning av de internt
givna stämpelbestämmelsema skulle sålunda de av SAS i Sverige och
Danmark upplånade medlen belastas med emissionsstämpel, men icke de
medel, som upplånats i Norge. Möjligen kommer även den framtida omsättningen
av de utelöpande skuldbevisen att röna inverkan av ojämnheterna i
fondstämpelhänseende de tre länderna emellan.
Med hänsyn till det skandinaviska luftfartssamarbetet och till intresset av
att bevara låneemissionens interskandinaviska karaktär är det enligt min
mening ett befogat önskemål att förlagslånet i de berörda länderna inte belastas
med stämpelavgift enligt olika regler. En likabehandling torde förutsätta
att de tre staterna i större eller mindre utsträckning ger avkall på föreskriven
skyldighet att erlägga stämpelavgift. Till förmån för en sådan åtgärd
talar även det nyss berörda förhållandet att konsortiets förbindelser
åtminstone delvis ytterst kan sägas vara garanterade av de deltagande staterna.
För Sveriges del kan det härvidlag bli fråga om att medgiva undantag
från stämpelplikt jämlikt endera av 1914 års förordning angående stämpelavgiften
eller 1908 års fondstämpelförordning eller eventuellt jämlikt
båda de nämnda förordningarna.
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1958
7
För att sådan frihet från stämpelplikt skall kunna medgivas beträffande
det av SAS under år 1957 upptagna förlagslånet, torde emellertid få förutsättas
att i huvudsak motsvarande stämpelfrihet beviljas i Danmark och Norge.
Då det för närvarande icke med säkerhet kan bedömas i vilken mån stämpelbefrielse
kan komma att beviljas i dessa länder, synes det lämpligt att
frågan underställes riksdagen i den formen att Kungl. Maj :t hemställer om
bemyndigande att förordna om undantag från stämpelplikt enligt 1914 års
förordning om stämpelavgift och 1908 års fondstämpelförordning, såvitt avser
ifrågavarande lån. Lämnar riksdagen det begärda bemyndigandet torde
det få ankomma på Kungl. Maj :t att, då underrättelse inkommit om de danska
och norska statsmakternas ståndpunkt, meddela erforderliga bestämmelser
i ämnet.
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, får hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 21, bemyndiga Kungl. Maj :t att — i
överensstämmelse med i propositionen angivna grunder —
förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
och förordningen den 6 november 1908 (nr 129 s. 1)
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper.
Stockholm den 4 februari 1958
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Närvarande: se under betänkandet nr 1.
580155
Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag