Bevillningsutskottets betänkande nr 1A år 1958

1

Nr 14

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
om viss ändring av förordningen angående beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:
136, av herr Rgdén m. fl. har hemställts, »att riksdagen må så ändra och
förtydliga Kungl. Maj :ts förordning nr 763 av den 30 november 1951 att
möjligheter beredes den som överlåter en rörelse och därvid erhåller vad
som är att betrakta som ackumulerad inkomst och som samtidigt tecknar
pensionsförsäkring mot engångspremie, att före uppdelningen av den ackumulerade
inkomsten göra sin lagenliga avdragsrätt för pensionspremier gällande.
Härefter må överskjutande ackumulerad inkomst fördelas enligt i
förordningen angivet sätt».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.

För att möjliggöra skattelindring beträffande s. k. ackumulerad inkomst
antog 1951 års höstriksdag en förordning angående beräkning av statlig
inkomstskatt för sådan inkomst. Med ackumulerad inkomst förstås enligt
förordningen inkomst, som åtnjutits ett visst beskattningsår men som hänför
sig till minst två beskattningsår. För att inkomst skall anses hänför lig
till ett visst beskattningsår krävs, att intäkten t. ex. intjänats eller eljest
motprestation för densamma i någon form lämnas under ifrågavarande år.
Principen för den särskilda skatteberäkningen är, att den statliga inkomstskatten
icke skall utgå med högre belopp än som skulle ha utgått om de i
den ackumulerade inkomsten ingående intäkterna tagits till beskattning det
antal år, under vilka de intjänats eller å vilka de eljest belöper, dock högst
tio år. Om en skattskyldig under beskattningsåret 1957 åtnjutit ackumulerad
inkomst, som är hänförlig till beskattningsåren 1947—1956, skall
skatteberäkning vid 1958 års taxering ske som om inkomsten till lika stora
delar influtit under beskattningsåren 1948—1957. Skatteberäkningen sker
på enahanda sätt även om den år 1957 åtnjutna inkomsten exempelvis varit
hänförlig till beskattningsåren 1946—1957 eller 1942—1951 eller 1958—
1967. För det fall att utredning ej kan förebringas om det antal år ackumulerad
inkomst hänför sig till finnes en hjälpregel, enligt vilken skatteberäkningen
skall ske som om inkomsten hänför sig till tre år.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr

2

Bevillningsutskottets betänkande nr It år 1958

För att särskild skatteberäkning skall medgivas erfordras att den ackumulerade
inkomsten efter avdrag för avdragsgilla utgifter uppgått till minst
4 000 kronor och tillika utgjort minst 1/3 av den skattskyldiges till statlig
inkomstskatt taxerade inkomst för det beskattningsår, då den ackumulerade
inkomsten tages till beskattning.

Särskild skatteberäkning skall i princip kunna komma i fråga vid all
slags ackumulerad inkomst, men av praktiska skäl har dock vissa begränsningar
gjorts. De till inkomst av rörelse hänförliga intäkter, för vilka särskild
skatteberäkning kan ske är bl. a. intäkt genom avyttring, i samband
med överlåtelse av rörelse, av dels för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda
maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeininskningsavdrag
hänföres till byggnad, och dels varor och produkter i
rörelsen, dock endast i den mån det influtna beloppet överstiger varornas
eller produkternas i räkenskaperna upptagna värde.

Skattskyldig får åtnjuta förmånen av särskild skatteberäkning först efter
ansökan härom. Sådan ansökan skall ställas till prövningsnämnden i
det län, där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomstskatt för det
taxeringsår, då inkomsten skall tagas till beskattning.

I den förevarande motionen har bl. a. anförts följande. Har en rörelse
vid avyttring ägts av säljaren i t. ex. 10 år kan denne begära särskild beräkning
av den statliga inkomstskatten. Om försäljningssumman är 100 000
kronor skall en tiondel anses som intjänad under vart och ett av de 10
åren, d. v. s. 10 000 kronor per år. Dessa 10 000 kronor sammanläggs med
den respektive år till statlig inkomstskatt deklarerade inkomsten. Skatten
på den ackumulerade inkomsten (100 000 kronor) beräknas därefter till
skillnaden mellan skatten på de omräknade inkomsterna och vad som faktiskt
inbetalats i skatt. Har den deklarerade inkomsten varit 7 000 kronor
varje år, blir skillnaden mellan summan av vad som skulle ha erlagts för
en inkomst av 10 000 + 7 000 = 17 000 kronor varje år och summan av vad
som verkligen inbetalats för en årlig inkomst på 7 000 kronor lika med skatten
på den ackumulerade inkomsten. Man har alltså på detta sätt en laglig
möjlighet att bryta skatteprogressionen.

I vanlig ordning får man göra avdrag för de utgifter man haft för förvärvandet
av inkomsten. Om man emellertid använder en del av köpeskillingen
till att teckna en pensionsförsäkring mot engångspremie, medgives
icke avdrag. Köper säljaren i det här grovt skisserade exemplet en pensionsförsäkring
för 50 000 kronor får han ej avdrag för mer än vad som täcks av
det tionde årets inkomst, d. v. s. endast för 17 000 kronor.

Enligt motionärernas mening är det rimligt att medgiva avdrag för pensionsavgifter
från den ackumulerade inkomsten innan denna uppdelas. I
ovannämnda fall borde sålunda de 100 000 kronor minskas med försäkringspremien,
50 000 kronor, och först därefter uppdelningen av inkomsten på
de 10 åren ske med 5 000 kronor per år.

Bevillningsutskottets betänkande nv li år 1958

3

Enligt vad utskottet inhämtat har det i motionen berörda spörsmålet varit
föremål för kammarrättens prövning. I utslag den 19 juni 1957 på besvär
av F. E. Sandén har kammarrätten funnit, att tecknande av pensionsförsäkring
mot engångspremie i samband med överlåtelse av rörelse icke medför
nedsättning av det belopp som enligt förordningen om beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst kan bli föremål för särskild
skatteberäkning, över kammarrättens utslag har den skattskyldige anfört
besvär.

Utskottet

För att mildra verkningarna av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen
antogs år 1951 förordningen om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst. Förordningen är tillämplig på inkomst, som
åtnjutits ett visst beskattningsår men som är hänförlig till minst två beskattningsår.
Principen för den särskilda skatteberäkningen är, att statlig inkomstskatt
inte skall utgå med högre belopp än som skulle varit fallet, om de
i den ackumulerade inkomsten ingående intäkterna tagits till beskattning de
år, de intjänats eller på vilka de eljest belöper.

I den förevarande motionen behandlas ett spörsmål, som uppkommer vid
tillämpning av nyssnämnda förordning. En person, som försäljer en av
honom bedriven rörelse och därvid erhåller ersättning för good-will, varulager,
inventarier m. in., blir skattskyldig på en gång för hela köpeskillingen
med avdrag för tillgångarnas bokförda värden. Den skattepliktiga intäkten
av rörelse kan därvid ofta uppgå till avsevärt belopp. Denna intäkt räknas
såsom ackumulerad inkomst i förordningens mening, och den skattskyldige
kan således erhålla särskild skatteberäkning för intäkten i fråga. Om den
skattskyldige emellertid i sådant fall — såsom ofta sker — använder en
större del av köpeskillingen för att teckna pensionsförsäkring mot engångspremie
leder en tillämpning av förordningen i allmänhet inte till någon
skattelindring för honom. Särskild skatteberäkning, framhåller motionärerna,
anses nämligen skola ske för rörelseintäkten innan avdrag för försäkringspremien
medgivits. Detta medför att den skattskyldige, som således
är hänvisad att avdraga den många gånger till betydande belopp uppgående
premien från beskattningsårets inkomst, ofta inte kan utnyttja avdragsrätten
sedan inkomsten fördelats. Merendels ställer det sig skattemässigt fördelaktigare
för den skattskyldige att avstå från att begära särskild skatteberäkning
för den ackumulerade inkomsten och att i stället ta denna till
beskattning under beskattningsåret, så att han kan tillgodogöra sig hela
premien för pensionsförsäkringen såsom avdrag. I motionen yrkas sådan
ändring av förordningen om särskild skatteberäkning, att skattskyldig, som
i samband med överlåtelse av rörelse tecknar pensionsförsäkring mot en -

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 14 år 1958

gångspremie, skall äga rätt att från den ackumulerade inkomst, som kan
uppstå på grund av överlåtelsen, avdra försäkringspremien, innan uppdelning
av inkomsten i och för särskild skatteberäkning sker.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har kammarrätten i ett
nyligen avdömt mål ansett att avdrag för utgiven pensionsförsäkringspremie
inte kan tas i betraktande vid beräkning av ackumulerad inkomst i samband
med överlåtelse av rörelse, över kammarrättens utslag har besvär anförts
hos regeringsrätten, som dock ännu inte avgjort målet. Det i motionen
framställda yrkandet utgår från att kammarrättens utslag skall stå
fast.

Om man i likhet med motionärerna anser att frågan bör lösas lagstiftningsvägen,
må framhållas att det föreliggande yrkandet närmast får anses
avse att åstadkomma en fördelning i resultatutjämnande syfte av en
utgift. Förordningen om ackumulerad inkomst tar emellertid endast sikte på
att mildra verkan av progressionen vid beskattning av onormalt höga inkomster,
vilka egentligen intjänats under flera år men vilka skall upptas till
beskattning under ett taxeringsår. Fördelning i nyss angivet syfte av utgifter,
vilket i och för sig kan vara angeläget i särskilda fall, är således främmande
för förordningen.

Enligt utskottets mening kan vissa skäl anföras till stöd för den uppfattningen
att avdrag från den ackumulerade inkomsten för pensionsförsäkringspremie
borde vara medgivet i det i motionen angivna fallet. Särskilt
bör beaktas det förhållandet att utgiften har ett starkt samband med den
ackumulerade inkomsten. Observeras bör även att såsom förordningen om
ackumulerad inkomst är utformad, avdrag för premie för pensionsförsäkring,
tagen i samband med tjänst, torde medges om den ackumulerade inkomsten
är hänförlig till inkomst av tjänst, även om dylika fall torde vara
ytterst sällsynta.

Vid skilda tillfällen har förslag väckts om ändringar i förordningen om
ackumulerad inkomst. Bl. a. hade både 1956 och 1957 års riksdag att ta
ställning till motionsvis framställda yrkanden härom, vilka avslogs. I detta
sammanhang vill utskottet erinra om att chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande den 10 januari 1957 tillkallat en särskild utredningsman
med uppgift att verkställa utredning rörande möjligheterna att i skattelagstiftningen
införa rätt till förlust- och resultatutjämning, samt att departementschefen
i ett interpellationssvar den 6 februari 1957 uttalat, att
han räknade med att omfattande ändringar i förordningen om ackumulerad
inkomst kunde bli aktuella i samband med en framtida lagstiftning om
sådan utjämning. Enligt utskottets mening kan det antagas, att den i motionen
berörda frågan uppmärksammas vid denna utredning, och att den
därvid blir prövad i ett större sammanhang. Utskottet anser sig således böra
avstyrka bifall till den föreliggande motionen.

5

Bevillningsutskottets betänkande nr ik år 1958

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 136 av herr Rydén in. fl. om viss ändring
av förordningen angående beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Eriksson, Spetz, Gustaf
Elofsson, Erik Jansson, Bengtson, Möller, Oscar Carlsson och Kronstrand;
samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Gustafson i Göteborg,
Kärrlander, Wiklund, Magnusson i Borås, Andersson i Essvik, Jansson
i Aspeboda, Stenberg och Rydén.

Reservation

av herrar Stenberg och Rydén, vilka ansett att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»För att---(= utskottet s. 3 rad 10 uppifrån — s. 4 rad 4 nedifrån)

--— sådan utjämning. Utskottet anser det angeläget att den i motionen

berörda frågan blir föremål för prövning i samband med denna utredning.
Med anledning härav föreslår utskottet att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t ger till känna vad utskottet i detta betänkande anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 136 av herr Rydén
m. fl. om viss ändring av förordningen angående beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet ovan
anfört.»

58035B Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag