Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

1

Nr 46

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 18
januari 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
37°);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj
1947 (nr 174) om investeringsfonder;

4) förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ förordningen den
11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder
för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar;

5) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond
för ersättande av avyttrat fartyg; samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj
1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges på grundval av en inom finansdepartementet
utarbetad promemoria förslag till bestämmelser, avsedda att underlätta fusioner
mellan ekonomiska föreningar av kooperativ karaktär. 1

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 46

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 28 § 3 och 4 inom., 29 § 1 mom. och 38 § 1 mom.
samt punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 3 b, 4 och 5 av anvisningarna
till 29 § och punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
samt att till anvisningarna till 28 § samma lag skall fogas en ny punkt, betecknad
8, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

28 §. 28 §.

3 mom. Har bolag---— samma

tillfälle.

4 mom. Därest moderbolag genom
sådan fusion, som i 3 mom. avses,
övertagit betalningsansvaret för
framtida kostnader, för vilka avsättning
gjorts i dotterbolagets räken -

3 mom. Har bolag — ---samma

tillfälle.

Har förening (överlåtande förening),
som är av beskaffenhet som
i 1 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska
föreningar sägs och som
icke driver penningrörelse eller yrkesmässig
handel med fastigheter,
genom fusion enligt 96 § 1 mom.
nämnda lag uppgått i annan sådan
förening (övertagande förening) och
har den övertagande föreningen genom
fusionen övertagit fordringar i
rörelse, skall såsom intäkt i den
övertagande föreningens rörelse räknas
belopp, varmed dessa fordringar
i sistnämnda förenings räkenskaper
vid fusionstillfället upptagits över
de hos den överlåtande föreningen
i beskattningsavseende gällande värdena
vid samma tillfälle. Härvid
skall förening, som vid sidan av sin
egentliga verksamhet driver sparkasserörelse
genom att från medlemmar
mottaga medel för förvaltning,
icke på denna grund anses driva
penningrörelse.

4 mom. Därest moderbolag genom
sådan fusion, som i 3 mom. första
stycket avses, övertagit betalningsansvaret
för framtida kostnader, för
vilka avsättning gjorts i dotterbola -

1 Senaste lydelse av 28 § 3 och 4 mom., 29 § 1 mom. och anvisningarna till 35 § punkt 5
se 1950: 588, av 38 § 1 mom. se 1943: 45, av anvisningarna till 22 § punkt 4 se 1951: 761 (jfr
195 : 438), av anvisningarna till 29 § punkterna 3 b och 4 se 1955: 255, av anvisningarna till
29 § punkt 5 se 1951:761.

Kungl. Maj.ts proposition nr Ui år 1957

3

(Nuvarande lijdelse)

skaper med obeskattade vinstmedel,
skall belopp motsvarande denna avsättning
räknas såsom intäkt för
moderbolaget, därest icke utredning
företes som visar dels att moderbolaget
efter fusionen vidkänts eller
kommer att få vidkännas dessa kostnader
— varvid i sistnämnda fall
en häremot svarande avsättning skall
hava verkställts i moderbolagets räkenskaper
— dels ock att moderbolaget
icke tillgodofört sig avdrag för
dessa kostnader eller denna avsättning.

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten--

-— bland annat:

hyra för---i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen;
skolande — där vad sålunda förädlats
eller eljest kommit till användning
utgjorts av produkter eller
råämnen från fastighet, som av den
skattskyldige ägts eller brukats, eller
från annan av honom idkad rörelse,
som är alt anse som särskild
förvärvskälla — värdet av samma
produkter eller råämnen upptagas
till det belopp, varmed de redovisas
såsom intäkt av fastigheten eller av
den särskilda förvärvskällan, samt
— där moderbolag övertagit dessa
råämnen eller varor från dotterbolag
vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom.
avses — värdet av samma råämnen
eller varor upptagas till belopp, motsvarande
det hos dotterbolaget i beskattningsavseende
gällande värdet
å dessa tillgångar vid fusionstillfället; -

avlöningar, pensioner, — — — i
rörelsen;
kostnad för

(Föreslagen lydelse)

gets räkenskaper med obeskattade
vinstmedel, skall belopp motsvarande
denna avsättning räknas såsom
intäkt för moderbolaget, därest icke
utredning företes som visar dels att
moderbolaget efter fusionen vidkänts
eller kommer att få vidkännas dessa
kostnader — varvid i sistnämnda
fall en häremot svarande avsättning
skall hava verkställts i moderbolagets
räkenskaper — dels ock att moderbolaget
icke tillgodofört sig avdrag
för dessa kostnader eller denna
avsättning. Vad nu sagts skall
äga motsvarande tillämpning vid sådan
fusion mellan föreningar, som i
3 mom. andra stycket avses.

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten — —-— bland annaf:

hyra för---— i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen; skolande
— där vad sålunda förädlats
eller eljest kommit till användning
utgjorts av produkter eller råämnen
från fastighet, som av den skatlskyldige
ägts eller brukats, eller från
annan av honom idkad rörelse, som
är att anse som särskild förvärvskälla
— värdet av samma produkter
eller råämnen upptagas till det belopp,
varmed de redovisas såsom intäkt
av fastigheten eller av den särskilda
förvärvskällan, samt — där
moderbolag eller övertagande förening
övertagit dessa råämnen eller
varor från dotterbolag eller överlåtande
förening vid sådan fusion som
i 28 § 3 mom. första eller andra stycket
avses — värdet av samma råämnen
eller varor upptagas till belopp,
motsvarande det hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen i beskattningsavseende
gällande värdet
å dessa tillgångar vid fusionstillfället; avlöningar,

pensioner, — — — i
rörelsen;

kostnad för

och dylikt;

och dylikt;

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

värdeminskning genom — — —
av tillgången;

värdeminskning å ■— — — liknande
rättighet;

värdeminskning genom — — —
är underkastad;

värdeminskning å -—---deras

tillgodogörande;

ränta å -—--för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig
verksamhet;

speciella för------det allmän na; förlust,

som----till kapital förlust.

38 §.

1 mom. Till intäkt---av

rörelse.

För den,---till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk
förening anses jämväl vad
som vid föreningens upplösning utskiftats
till medlem utöver inbetald
insats.

Anvisningar
till 22 §.

4. Har skog — — -— gällande ingångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt
fång.

Såsom fastighetens — — — sålunda
minskats.

Med ingående — -— — av ingångsvärdet.

Vare sig ■— — — ursprungliga
ingångsvärdet.

Är det---- -— samma tid.

Om avdrag —--— av skogen.

Om moderbolag genom sådan fusion,
som i 28 § 3 mom. avses, övertager
skog från dotterbolag, skall det
för dotterbolaget vid fusionstillfäl -

(Föreslagen lydelse)

värdeminskning genom — — —
av tillgången;

värdeminskning å — — — liknande
rättighet;

värdeminskning genom -— — —
är underkastad;

värdeminskning å —----deras

tillgodogörande;

ränta å--— för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig
verksamhet;

speciella för----det allmän na; förlust,

som — --till kapital förlust.

38 §.

1 mom. Till intäkt---av

rörelse.

För den,---till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk
förening anses jämväl vad
som vid föreningens upplösning utskiftats
till medlem utöver inbetald
insats, dock att vid upplösning genom
fusion, som i 28 § 3 mom. andra
stycket avses, såsom utdelning i
intet fall skall anses större belopp
ån som motsvarar vad medlemmen
erhållit kontant eller eljest i annat
än andelar i den övertagande föreningen.

Anvisningar
till 22 §. ''

4. Har skog —- — — gällande ingångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt
fång.

Såsom fastighetens — — —- sålunda
minskats.

Med ingående —--av ingångs värdet.

Vare sig---ursprungliga in gångsvärdet.

Är det---— samma tid.

Om avdrag — ---av skogen.

Om moderbolag eller övertagande
förening genom sådan fusion, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
avses, övertager skog från dotter -

Kungi. Maj:ts proposition nr h6 år 1957

5

(Nuvarande lydelse)

let gällande ingångsvärdet och ingående
virkesförrådet anses som ingångsvärde
och ingående virkesförråd
för moderbolaget.

Exempel å--— ingåen de

virkesförråd:

A. försäljer---erlagda kö peskillingen.

Det för--— 10 200 kronor.

Exempel å — — — i ingångsvärde: B.

försäljer--— 10 000 kro nor.

Ingångsvärdet har--— det ur sprungliga.

till 28 §.

till 29 §.

3.----------—

b. Vid planenlig---fin nes

lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må,---

-— är behörigt.

Vid bestämmande — — -— blir
utsliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde
skall anses, då tillgången förvärvats
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, den verkliga
kostnaden för dess anskaffande och,
då tillgången annorledes övergått till
TÖrelsen, dess allmänna saluvärde
vid tiden för övergången. Dock skall
iakttagas följande. Har tillgång i
samband med förvärv av den rörelse,
vari den nyttjas, erhållits annorledes
än genom köp eller byte eller
därmed jämförligt fång, skall, där
ej särskilda omständigheter till annat
föranleda, såsom anskaffnings -

(Föreslagen lydelse)

bolag eller överlåtande förening,
skall det för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen vid fusionstillfället
gällande ingångsvärdet och
ingående virkesförrådet anses som
ingångsvärde och ingående virkesförråd
för moderbolaget eller den övertagande
föreningen.

Exempel å---ingåen de

virkesförråd:

A. försäljer----erlagda köpe skillingen.

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — — — i ingångsvärde: B.

försäljer--- 10 000 kro nor.

Ingångsvärdet har---det ur sprungliga.

till 28 §.

8. Vid fusion, som i 28 § 3 mom.
avses, skall intäkt av rörelse för de
i fusionen deltagande företagen beräknas
utan avseende å de i fusionsavtalet
angivna värdena å övertagna
tillgångar m. m.

till 29 §.

3.----------

b. Vid planenlig ---fin nes

lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må,--—

— är behörigt.

Vid bestämmande----blir ut sliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde
skall anses, då tillgången förvärvats
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, den verkliga
kostnaden för dess anskaffande och,
då tillgången annorledes övergått till
rörelsen, dess allmänna saluvärde
vid tiden för övergången. Dock skall
iakttagas följande. Har tillgång i
samband med förvärv av den rörelse,
vari den nyttjas, erhållits annorledes
än genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, skall, där ej särskilda
omständigheter till annat föranleda,
såsom anskaffningsvärde

Kungl. Maj.ts proposition nr 46'' år 1957

(Nuvarande lydelse)

värde för tillgången anses det belopp
som kvarstår i beskattningsavseende
oavskrivet för överlåtaren, försåvitt
ej vid förvärv av rörelsen på grund
av arv eller testamente stämpelplikt
beräknats efter lägre belopp, i vilket
fall det belopp efter vilket stämpelplikt
sålunda beräknats skall anses
såsom anskaffningsvärde. Skulle det
i något fall befinnas, att den skattskyldige
eller någon, som står honom
nära, vidtagit åtgärd för att
den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde
än som synes rimligt, och
kan det antagas att detta skett för
att åt någon av dem bereda obehörig
förmån i beskattningsavseende, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån
jämkas. Såsom anskaffningsvärde
för tillgång, som moderbolag övertager
från dotterbolag vid sådan fusion,
som i 28 § 3 mom. avses, skall
anses det belopp, som vid fusionstillfället
kvarstår i beskattningsavseende
oavskrivet hos dotterbolaget.

4. Skattskyldig må, efter därom
hos beskattningsnämnd framställt
yrkande, berättigas att under förutsättning
av motsvarande avskrivning
i räkenskaperna tills vidare åtnjuta
avdrag för avskrivning å maskiner
eller andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier i enlighet
med bestämmelserna nedan i denna
punkt för räkenskapsenlig
avskrivning. Såsom förutsättning
härför skall gälla att den skattskyldige
haft ordnad bokföring, som avslutas
medelst vinst- och förlustkonto,
samt att tillfredsställande utredning
föreligger om vad som återstår
i beskattningsavseende oavskrivet av
anskaffningsvärdet å ifrågavarande
tillgångar samt dessa ävensom avskrivningar
å desamma i den skattskyidiges
räkenskaper och i företedd
utredning redovisas på sådant sätt,
att trygghet föreligger att vid av -

(Föreslagen lydelse)

för tillgången anses det belopp som
kvarstår i beskattningsavseende oavskrivet
för överlåtaren, försåvitt ej
vid förvärv av rörelsen på grund av
arv eller testamente stämpelplikt beräknats
efter lägre belopp, i vilket
fall det belopp efter vilket stämpelplikt
sålunda beräknats skall anses
såsom anskaffningsvärde. Skulle det
i något fall befinnas, att den skattskyldige
eller någon, som står honom
nära, vidtagit åtgärd för att
den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde
än som synes rimligt, och kan
det antagas att detta skett för att åt
någon av dem bereda obehörig förmån
i beskattningsavseende, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.
Såsom anskaffningsvärde för
tillgång, som moderbolag eller övertagande
förening övertager från dotterbolag
eller överlåtande förening
vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom.
första eller andra stycket avses, skall
anses det belopp, som vid fusionstillfället
kvarstår i beskattningsavseende
oavskrivet hos dotterbolaget eller
den överlåtande föreningen.

4. Skattskyldig må, efter därom
hos taxeringsnämnd eller, om besvär
anförts, prövningsnämnd framställt
yrkande, berättigas att under förutsättning
av motsvarande avskrivning
i räkenskaperna tills vidare åtnjuta
avdrag för avskrivning å maskiner
eller andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier i enlighet
med bestämmelserna nedan i denna
punkt för räkenskapsenlig
avskrivning. Såsom förutsättning
härför skall gälla att den skattskyldige
haft ordnad bokföring, som avslutas
medelst vinst- och förlustkonto,
samt att tillfredsställande utredning
föreligger om vad som återstår
i beskattningsavseende oavskrivet av
anskaffningsvärdet å ifrågavarande
tillgångar samt dessa ävensom avskrivningar
å desamma i den skattskyldiges
räkenskaper och i företedd
utredning redovisas på sådant sätt,

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

yttring av tillgångarna framdeles
möjligen uppkommande vinster ej
skola undgå taxering.

Avdrag för----tillgångarna

anskaffats.

Hava under---lägre belopp.

Har ett —--av anskaffnings värdet.

Har skaltskyldig----anskaf fade

tillgångar.

Oaktat vad ovan stadgas må avdrag
medgivas för avskrivning med
belopp som erfordras för att det bokförda
värdet icke skall överstiga anskaffningsvärdet
å samtliga nu ifrågavarande
tillgångar, vilka vid utgången
av beskattningsåret fortfarande
tillhörde rörelsen, sedan å detta
värde avräknats en beräknad årlig
avskrivning av tjugu procent. Visar
skattskyldig att nämnda tillgångars
verkliga värde understiger även
sålunda beräknat värde, må avdrag
medgivas jämväl för härav betingad
ytterligare avskrivning.

Då tillgångar,-----till 28 §.

Finnes skattskyldig hava i räkenskaperna
verkställt avskrivning med
större belopp än det, varmed han
äger åtnjuta avdrag vid taxeringen,
må den omständigheten att avdrag
för avskrivning medgives med lägre
belopp än vad i räkenskaperna avskrivits
icke föranleda ändring av
det värde, varå räkenskapsenlig avskrivning
beräknas. Avdrag för belopp,
med vilket den skattskyldige
i räkenskaperna verkställt avskriv^
ning utöver vad vid taxering blivit
godkänt, må åtnjutas först sedan
taxeringen i fråga blivit slutligt avgjord
och enligt särskild av beskattningsnämnd
godkänd avskrivningsplan,
avseende eu lid av minst fem
år, räknat från och med beskall -

(Föreslagen lydelse)

att trygghet föreligger att vid avyttring
av tillgångarna framdeles möjligen
uppkommande vinster ej skola
undgå taxering.

Avdrag för -— — — tillgångarna
anskaffats.

Hava under---lägre belopp.

Har ett---av anskaffnings värdet.

Har skattskyldig — —- — anskaffade
tillgångar.

Oaktat vad ovan stadgas må avdrag
medgivas för avskrivning med
belopp som erfordras för att det bokförda
värdet icke skall överstiga anskaffningsvärdet
å samtliga nu ifrågavarande
tillgångar, vilka vid utgången
av beskattningsåret fortfarande
tillhörde rörelsen, sedan å detta
värde avräknats en beräknad årlig
avskrivning av tjugu procent. Visar
skattskyldig att nämnda tillgångars
verkliga värde understiger även
sålunda beräknat värde, må avdrag
medgivas jämväl för härav betingad
ytterligare avskrivning. Vid tillämpning
av bestämmelserna i detta stycke
skola i fråga om anskaffningsvärde
och anskaffningsår för tillgångar,
som övertagits genom sådan fusion,
som i 28 § 3 mom. avses, de i fusionen
deltagande företagen anses som
en skattskyldig.

Då tillgångar,---till 28 §.

Finnes skattskyldig hava i räkenskaperna
verkställt avskrivning med
större belopp än det, varmed han
äger åtnjuta avdrag vid taxeringen,
må den omständigheten att avdrag
för avskrivning medgives med lägre
belopp än vad i räkenskaperna avskrivits
icke föranleda ändring av
det värde, varå räkenskapsenlig avskrivning
beräknas. Avdrag för belopp,
med vilket den skattskyldige i
räkenskaperna verkställt avskrivning
utöver vad vid taxering blivit
godkänt, må åtnjutas först sedan
taxeringen i fråga blivit slutligt avgjord
och enligt särskild av taxeringsnämnd
eller, om besvär anförts,
prövningsnämnd godkänd avskrivningsplan,
avseende eu tid av minst

8

Kungi. Maj.ts proposition nr A6 år 1957

(Nuvarande lydelse)

ningsåret efter det varunder avskrivningen
i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tilllämpning
av bestämmelserna ovan
avdrag vid beskattningen skall överensstämma
med avskrivning enligt
räkenskaperna utgör ej hinder för
skattskyldig att efter övergång till
räkenskapsenlig avskrivning utöver
avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra
sig från tiden före övergången
resterande, i räkenskaperna gjorda
men ej vid beskattningen åtnjutna avdrag
antingen inom ramen för avskrivningsplan
som avses i punkt 3
eller, med beskattningsnåmnds särskilda
medgivande, på en gång eller
enligt särskild av beskattning snämnd
godkänd avskrivningsplan avseende
en tid av högst tio år. Efter övergång
till räkenskapsenlig avskrivning
må dock i intet fall sådant avdrag
tillgodonjutas, som avses i
punkt 3 c tredje stycket. Har den
skattskyldige icke kunnat vid taxeringen
utnyttja på visst år belöpande
avdrag, som upptagits i sådan särskild
avskrivningsplan som nyss
sagts, må detta avdrag icke tillgodoföras
honom för senare år.

Har före---tillgodoräknats

honom.

(Föreslagen lydelse)

fem år, räknat från och med beskattningsåret
efter det varunder avskrivningen
i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tilllämpning
av bestämmelserna ovan
avdrag vid beskattningen skall överensstämma
med avskrivning enligt
räkenskaperna utgör ej hinder för
skattskyldig att efter övergång till
räkenskapsenlig avskrivning utöver
avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra
sig från tiden före övergången
resterande, i räkenskaperna gjorda
men ej vid beskattningen åtnjutna
avdrag antingen inom ramen för avskrivningsplan
som avses i punkt 3
eller, med taxeringsnämnds eller, om
besvär anförts, prövningsnämnds
särskilda medgivande, på en gång eller
enligt särskild av vederbörande
nämnd godkänd avskrivningsplan
avseende en tid av högst tio år. Efter
övergång till räkenskapsenlig avskrivning
må dock i intet fall sådant
avdrag tillgodonjutas, som avses i
punkt 3 c tredje stycket. Har den
skattskyldige icke kunnat vid taxeringen
utnyttja på visst år belöpande
avdrag, som upptagits i sådan
särskild avskrivningsplan som nyss
sagts, må detta avdrag icke tillgodoföras
honom för senare år.

Har före — — — tillgodoräknats
honom.

Har aktiebolag eller ekonomisk
förening, som åtnjuter avdrag för
avskrivning å maskiner eller andra
för stadigvarande bruk avsedda inventarier
i enlighet med bestämmelserna
för räkenskapsenlig avskrivning,
övertagit dylika tillgångar genom
sådan fusion, som i 28 § 3 mom.
avses, och ha dessa tillgångar i räkenskaperna
upptagits till högre värde än
vad som enligt bestämmelserna i
punkt 3 b sista stycket är att anse
som anskaffningsvärde för bolaget eller
föreningen må företaget efter därom
hos taxeringsnämnd eller, om besvär
anförts, prövningsnämnd framställt
yrkande berättigas att även efter
fusionen tillämpa räkenskapsenlig

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Angående avdrag — — ■— till

41 §.

5. Avdrag får----motsvaran de

tillämpning.

Patenträtt eller---dylik till gång Kostnad

för anskaffning av varumärke,
firmanamn eller andra rättigheter
av goodwills natur må avdragas
genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag
inom en period
av tio år från den tidpunkt, då kostnaden
uppkommit; dock att, där så
på grund av särskilda omständigheter
finnes skäligt, kostnaden må, enligt
beskattningsnämnds särskilda
beprövande, fördelas på en längre
period. Har skattskyldigs rörelse för
visst år utvisat förlust eller så ringa
överskott, att den skattskyldige vid
beräkning av nettointäkten av rörelsen
ej kunnat utnyttja det på året
belöpande avdraget, skola beträffande
rätt för den skattskyldige att tillgodoräkna
sig det resterande avdraget
för senare år bestämmelserna i
punkt 3 c tredje stycket äga motsvarande
tillämpning. Har skattskyldig
i samband med överlåtelse av rörelse
eller eljest avyttrat tillgång, varom
nu är fråga, får avdrag ske för
vad som i beskattningshänseende
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,
i den mån detta belopp över -

avskrivning, under förutsättning att
skillnaden mellan värdet enligt räkenskaperna
och anskaffningsvärdet,
beräknat på sätt i punkt 3 b sista
stycket sägs, upptages som intäkt under
det beskattningsår, då fusionen
genomföres, eller, om företaget hellre
vill, med en tredjedel för nämnda
beskattningsår och ett vart av de två
närmast följande åren. Om belopp,
varom nu år fråga, för något av sagda
år skulle helt eller delvis undandragas
beskattning genom utnyttjande
vid inkomstberäkningen av avdrag,
som eljest ej kunna utnyttjas,
skall dock beloppet i stället uppföras
som intäkt för det första år, då
dylikt förhållande ej föreligger.

Angående avdrag —---till 41 §.

5. Avdrag får----motsvaran de

tillämpning.

Patenträtt eller -----dylik tillgång-
, „ .

Kostnad för anskaffning av varumärke,
firmanamn eller andra rättigheter
av goodwills natur må avdragas
genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag
inom en period
av tio år från den tidpunkt, då kostnaden
uppkommit; dock att, där så
på grund av särskilda omständigheter
finnes skäligt, kostnaden må, enligt
taxeringsnämnds eller, om besvär
anförts, prövningsnämnds särskilda
beprövande, fördelas på en
längre period. Har skattskyldigs rörelse
för visst år utvisat förlust eller
så ringa överskott, att den skattskyldige
vid beräkning av nettointäkten
av rörelsen ej kunnat utnyttja det
på året belöpande avdraget, skola beträffande
rätt för den skattskyldige
att tillgodoräkna sig det resterande
avdraget för senare år bestämmelserna
i punkt 3 c tredje stycket äga
motsvarande tillämpning. Har skattskyldig
i samband med överlåtelse av
rörelse eller eljest avyttrat tillgång,
varom nu är fråga, får avdrag ske
för vad som i beskattningshänseende
återstår oavskrivet av anskaffnings -

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

stiger vad som influtit vid avyttring
av tillgången.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma, då
aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom. avses.
Har moderbolag avyttrat egendom,
som bolaget genom sådan fusion övertagit
från dotterbolag, skall vid bedömandet
av frågan om skattepliktig
realisationsvinst eller avdragsgill
realisationsförlust uppkommit så anses,
som om moder- och dotterbolag
utgjort en skattskyldig.

(Föreslagen lydelse)

värdet, i den mån detta belopp överstiger
vad som influtit vid avyttring
av tillgången. Om moderbolag eller
övertagande förening genom sådan
fusion, som i 28 § 3 mom. första eller
andra stycket avses, övertager tillgång,
varom nu är fråga, skall vid
beräkning av vårdeminskningsavdrag
och av vad som återstår oavskrivet
av anskaffningsvärdet av tillgången
så anses som om bolagen eller föreningarna
utgjort en skattskyldig.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma,
då aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom. första
stycket avses. Har moderbolag avyttrat
egendom, som bolaget genom
sådan fusion övertagit från dotterbolag,
skall vid bedömandet av frågan
om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som om moderoch
dotterbolag utgjort eu skattskyldig.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning vid sådan fusion
mellan föreningar, som i 28 § 3 mom.
andra stycket avses.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall
äga tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering
verkställes i första instans år 1957. I samband med lagens ikraftträdande
skall dock följande iakttagas.

1. Vad i lagen stadgas därom att yrkande hos prövningsnämnd må framställas
eller att prövningsnämnd må företaga viss prövning eller lämna visst
medgivande eller godkännande, endast om besvär anförts, skall äga tillämpning
från och med den 1 januari 1958, därvid tillika i tillämpliga delar skall
gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr 623).

2. Såvitt gäller fusion mellan ekonomiska föreningar skola äldre bestämmelser
alltjämt äga tillämpning där fusionen genomförts före den 1 mars
1956.

3. Det i punkt 4 av anvisningarna till 22 § upptagna exemplet å avdrag
för minskning av ingående virkesförråd skall från och med den 1 januari
1958 ha den lydelse, som angives i lagen den 1 juni 1951 (nr 438).

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

11

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förord -

ningen den 26 juli 1947 (nr

Härigenom förordnas, att 2 § och
1947 om statlig inkomstskatt1 skola
angives.

(Nuvarande lydelse)

2 §,

Om vad---- beräknade netto intäkten.

Har sådan fusion mellan moderoch
dotterbolag ägt rum, som i 28 §
3 mom. kommunalskattelagen avses,
skall restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan
sagts skulle hava utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget, utgöra
skattepliktig intäkt för moderbolaget.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda--

— kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som--— kom munalskattelagen

sägs.

Har sådan fusion mellan moderoch
dotterbolag ägt rum, som i 28 §
3 mom. kommunalskattelagen avses,
är moderbolaget berättigat till
avdrag för sådan dotterbolagets skatt,
vilken enligt första stycket skulle
hava varit avdragsgill för dotterbolaget.

576) om statlig inkomstskatt

4 § 1 mom. förordningen den 26 juli
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

(Föreslagen lydelse)

2 §•

Om vad----beräknade netto intäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, skall
restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan sagts
skulle hava utgjort skattepliktig intäkt
för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen, utgöra skattepliktig
intäkt för moderbolaget eller
den övertagande föreningen.

4 §.

1 mom. Från sammanlagda -— —
— kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som -— — — kommunalskattelagen
sägs.

Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, äger
moderbolaget eller den övertagande
föreningen åtnjuta avdrag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande
föreningens skatt, vilken enligt första
stycket skulle hava varit avdragsgill
för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket
taxering i första instans verkställes år 1957.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1953:401 och av 4 § 1 mom. se 1953:275.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj
1947 (nr 174) om investeringsfonder

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 2 maj 1947 om investeringsfonder1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11 §• 11 §•

Hava till — — —- två procent.

Har skattskyldig---angivna

grunder.

Har aktiebolag genom fusion uppgått
i annat aktiebolag, skall investeringsfond
hos det förra bolaget, därest
den icke enligt fjärde stycket övertagits
av det senare bolaget, återföras
till beskattning för det beskattningsår,
varunder rättens tillstånd
till fusionen registrerats. Till beloppet
skall därvid läggas ränta efter
två procent om året enligt i 10 § angivna
grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. kommunalskattelagen avses,
må moderbolaget i beskattningsavseende
övertaga investeringsfond, därest
förutsättning därför enligt 1 §
andra stycket föreligger. Därvid skall
så anses som om fonden avsatts hos
moderbolaget under det beskattningsår,
då avsättningen skett hos dotterbolaget.

Kungl. Maj:t---åtta år.

Det åligger — --stycket sägs.

Hava till---två procent.

Har skattskyldig---angivna

grunder.

Har aktiebolag eller förening genom
fusion uppgått i annat företag,
skall investeringsfond hos det förra
företaget, därest den icke enligt fjärde
stycket övertagits av det senare
företaget, återföras till beskattning
för det beskattningsår, varunder rättens
tillstånd till fusionen registrerats.
Till beloppet skall därvid läggas
ränta efter två procent om året enligt
i 10 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen
avses, må moderbolaget
eller den övertagande föreningen
i beskattningsavseende övertaga
investeringsfond, därest förutsättning
därför enligt 1 § andra stycket
denna förordning föreligger. Därvid
skall så anses som om fonden avsatts
hos moderbolaget eller den övertagande
föreningen under det beskattningsår,
då avsättningen skett
hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.

Kungl. Maj:t — — — åtta år.

Det åligger----- stycket sägs.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

1 Senaste lydelse se 1954: 41.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

13

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ förordningen den 11
maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder
för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar

Härigenom förordnas, att & och 9 §§ förordningen den 11 maj 1951 med
provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande
av förlorade inventarier och lagertillgångar skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §. 6 §.

Har skattskyldig---två pro cent.

Vid återföring---motsvaran de

tillämpning.

9 §.

Skattskyldig, som gjort avsättning
till investeringsfond enligt denna
förordning, är pliktig att vid självdeklaration
för det beskattningsår,
då avsättningen ägt rum, ävensom
för varje påföljande beskattningsår,

Har skattskyldig--- — två pro cent.

Vid återföring---motsvaran de

tillämpning.

Har aktiebolag eller förening genom
fusion uppgått i annat företag
skall investeringsfond hos det förra
företaget, därest den icke enligt fjärde
stycket övertagits av det senare
företaget, återföras till beskattning
för det beskattningsår, varunder rättens
tillstånd till fusionen registrerats.
Till beloppet skall därvid läggas
ränta efter två procent om året enligt
i 5 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen
avses, må moderbolaget
eller den övertagande föreningen
i beskattningsavseende övertaga
investeringsfond. Därvid skall
så anses som om fonden avsatts hos
moderbolaget eller den övertagande
föreningen under det beskattningsår,
då avsättningen skett hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen.

9 §.

Skattskyldig, som gjort avsättning
till investeringsfond enligt denna förordning
eller som jämlikt 6 § fjärde
stycket övertagit sådan fond, är pliktig
att vid självdeklaration för det
beskattningsår, då avsättningen eller

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

intill dess de avsatta medlen avförts
ur fonden, foga uppgift enligt formulär,
som fastställes av Kungl. Maj :t,
rörande avsättning av medel till fonden
samt fondens användning och
avveckling.

(Föreslagen lydelse)

övertagandet ägt rum, ävensom för
varje påföljande beskattningsår, intill
dess de avsatta medlen avförts ur
fonden, foga uppgift enligt formulär,
som fastställes av Kungl. Maj :t eller,
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
riksskattenämnden, rörande avsättning
av medel till fonden samt fondens
användning och avveckling.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket
taxering i första instans verkställes år 1957.

Kungl. Maj.ts proposition nr 46'' år 1957

15

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond
för ersättande av avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 19 februari 1954 med provisoriska
bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat
fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen Igdelse)

7 §.

7 §.

Har investeringsfond -—■ — — likvidation
fattats.

Har aktiebolag genom fusion uppgått
i annat aktiebolag, skall investeringsfond
hos det förra bolaget,
därest den icke enligt tredje stycket
övertagits av det senare bolaget, återföras
till beskattning för det beskattningsår,
varunder rättens tillstånd
till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. kommunalskattelagen avses,
må moderbolaget i beskattningsavseende
övertaga investeringsfond, därest
garantiförbindelse avseende dotterbolaget
ändras att avse moderbolaget.
Därvid skall så anses som om
fonden avsatts hos moderbolaget under
det beskattningsår, då avsättningen
skett hos dotterbolaget.

Har oskiftat — — — dödsboet
skiftas.

Då till -—- — — angivna grunder.

Har investeringsfond---lik vidation

fattats.

Har aktiebolag eller förening genom
fusion uppgått i annat företag,
skall investeringsfond hos det förra
företaget, därest den icke enligt tredje
stycket övertagits av det senare
företaget, återföras till beskattning
för det beskattningsår, varunder rättens
tillstånd till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. första eller andra stgeket kommunalskattelagen
avses, må moderbolaget
eller den övertagande föreningen
i beskattningsavseende övertaga
investeringsfond, därest garantiförbindelse
avseende dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen ändras
att avse moderbolaget eller den
övertagande föreningen. Därvid skall
så anses som om fonden avsatts hos
moderbolaget eller den övertagande
föreningen under det beskattningsår,
då avsättningen skett hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen.

Har oskiftat — •— •— dödsboet
skiftas.

Då till---—- angivna grunder.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj
1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 20 § föror
ringsfonder för konjunkturutjämning
nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

20 §.

Har företag —- -— — likvidation
fattats.

Har genom---investerings fonden

återförts.

Har investeringsfond--— mot svarande

tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. kommunalskattelagen avses,
må moderbolaget i beskattningsavseende
övertaga investeringsfond, därest
förutsättning därför enligt 1 §
andra stycket denna förordning föreligger.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning vid fusion enligt
96 § lagen om ekonomiska föreningar.
Har investeringsfond övertagits
i enlighet med vad nyss sagts,
skall vid tillämpning av bestämmelserna
i 5 § andra stycket denna förordning
så anses som om moderbolaget
eller den övertagande föreningen
verkställt insättning i riksbanken
å tid då dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen gjort insättningen
i fråga.

Har företag — -— — riksbanken
härom.

dningen den 27 maj 1955 om mvesteskall
erhålla ändrad lydelse på sätt

(Föreslagen lydelse)

20 §.

Har företag — — — likvidation
fattats.

Har genom---investerings fonden

återförts.

Har investeringsfond —--mot svarande

tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen
avses, må moderbolaget
eller den övertagande föreningen
i beskattningsavseende övertaga
investeringsfond, därest förutsättning
därför enligt 1 § andra stycket
denna förordning föreligger. Har
investeringsfond övertagits i enlighet
med vad nyss sagts, skall vid tilllämpning
av bestämmelserna i 5 §
andra stycket denna förordning så
anses som om moderbolaget eller den
övertagande föreningen verkställt insättning
i riksbanken å tid då dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen
gjort insättningen i fråga.

Har företag — -— — riksbanken
härom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

17

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 januari
1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om lagstiftning
rörande beskattning vid fusion mellan ekonomiska föreningar samt
anför därvid följande.

Inledning

Den 4 juni 1956 uppdrog jag åt tillförordnade byråchefen S. V. Lundell
att inom finansdepartementet biträda med utarbetande av förslag till lagstiftning
rörande beskattning vid fusion mellan ekonomiska föreningar. I en
den 16 oktober 1956 avlämnad promemoria har förslag framlagts om lagstiftning
i berörda hänseende. Vid promemorian fogade författningsförslag
torde såsom Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag.

Angående behovet av en dylik lagstiftning anföres i promemorian följande.

Genom lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, vilken trädde i
kraft den 1 januari 1953, har införts särskilda bestämmelser om fusion av
ekonomiska föreningar. Bestämmelserna, som återfinnes i 96—98 §§ nämnda
lag, är uppbyggda efter mönster av fusionsreglerna i 175 och 176 §§ lagen
om aktiebolag, d. v. s. reglerna för fusion mellan andra aktiebolag än moderbolag
och helägt dotterbolag. Vissa skiljaktigheter förefinnes men dessa
beror närmast på att det vid fusion mellan föreningar i regel i första hand
är fråga om att överföra den överlåtande föreningens medlemmar till den
övertagande föreningen och först i andra hand om ett övertagande av tillgångarna.
Då lagen om ekonomiska föreningar saknar koncernbestämmelser,
har däremot i denna lag inte upptagits någon motsvarighet till de särskilda
föreskrifterna i 174 § aktiebolagslagen om fusion mellan moderbolag
och helägt dotterbolag.

Enligt 96 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar må avtal
träffas mellan ekonomiska föreningar därom, att den ena föreningen (över2
Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 46

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

låtande föreningen) skall uppgå i den andra föreningen (övertagande föreningen)
på så sätt att dels medlemmarna i den överlåtande föreningen blir
medlemmar i den övertagande föreningen dels ock den överlåtande föreningen
utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar och skulder övertages
av den övertagande föreningen. Om medlem i den överlåtande föreningen
inte samtyckt till fusionen må han uppsäga sig till utträde ur föreningen
och äger därvid utfå inbetalda insatser.

Föreningslagen saknar i stort sett bestämmelser, som reglerar hur övertagande
av tillgångar och skulder, återbetalning av insatsmedel och eventuell
utdelning till överlåtande föreningens medlemmar skall ske. De ekonomiska
förhållanden, som blir en följd av fusionen, skall regleras genom
ett fusionsavtal. Fusionsavtalet får anses innebära en affärstransaktion, genom
vilken den övertagande föreningen förvärvar den överlåtande föreningens
tillgångar. Hur avräkningen av övertagna tillgångar och skulder skall ske
och hur fusionsavtalet i övrigt utformas beror på omständigheterna i de
olika fallen. Storleken av den andel, som medlemmarna i den överlåtande
föreningen erhåller i den övertagande föreningen, blir även beroende på fusionsavtalets
bestämmelser.

Beträffande skattekonsekvenserna vid fusion mellan föreningar framhöll
vederbörande departementschef i prop. nr 34 till 1951 års riksdag med förslag
till ny lagstiftning om ekonomiska föreningar, att dylik fusion i allmänhet
inte torde behöva medföra några skattekonsekvenser under förutsättning
att uppskrivning av tillgångarnas värde icke skedde i samband med fusionen.
Därvid åberopades vissa uttalanden i prop. nr 240 till 1950 års riksdag angående
skattekonsekvenserna vid sammanslagning av aktiebolag. Om så
skulle bli erforderligt förutsattes emellertid, att frågan om skattekonsekvenserna
vid fusion av ekonomiska föreningar framdeles skulle bli föremål för
uppmärksamhet.

Sedermera har frågan om skattekonsekvenserna vid fusion mellan ekonomiska
föreningar varit föremål för prövning genom ett av riksskattenämnden
den 21 april 1954 meddelat förhandsbesked. I utslag den 3 februari 1955
med anledning av besvär över riksskattenämndens beslut har regeringsrätten
förklarat, att verkningarna i skattehänseende bör bedömas som om den överlåtande
föreningens tillgångar övergått till den övertagande föreningen genoin
ett med köp eller byte jämförligt fång. Beträffande den överlåtande föreningen
förklarade regeringsrätten, att föreningen är skattskyldig för de
skattepliktiga inkomster, som av föreningen förvärvats och belöper på tiden
före fusionens genomförande. Vinst eller förlust å föreningens verksamhet
under nämnda tid skall beräknas på grundval av bokslut, som avser ställningen
vid tidpunkten för fusionens genomförande. Härvid skall intäkten
av rörelse beräknas med hänsyn tagen till de i fusionsavtalet angivna
värdena å varulager, inventarier, rättighet av goodwills natur och annan
tillgång, som icke utgöres av fastighet. Huruvida med hänsyn till värde,
som i nämnda avtal angivits å fastighet eller å patenträtt eller liknande
tidsbegränsad rättighet, skattepliktig realisationsvinst uppkommit vid över -

Kungl. Maj:Is proposition nr A6 år 1957

19

låtelse av tillgången skall bedömas med ledning av bestämmelserna i 35 §
kommunalskattelagen.

Enligt regeringsrättens utslag är vidare medlem i den överlåtande föreningen
skattskyldig såsom för utdelning för vad han i samband med fusionen
erhållit i form av andelar i den övertagande föreningen, kontanter eller
annat, i den mån värdet härav överstiger inbetald insats i den överlåtande
föreningen. Utdelningen skall till nyssnämnda del upptagas som intäkt för
det beskattningsår, då utdelningen i form av andelar, kontanter eller annat
blivit tillgänglig för lyftning eller på annat sätt kommit medlemmen till
godo.

Fusionsavtalet torde ofta innebära, att de medlemmar i den överlåtande
föreningen, som inte på grund av fusionen uppsagt sig till utträde, skall
såsom insats i den övertagande föreningen gottskrivas vad som på dem belöper
av det vid värdering efter bruksvärdet framkomna värdet å den överlåtande
föreningens tillgångar efter avdrag av den överlåtande föreningens
skulder. Medlemmarna i den överlåtande föreningen kan gottskrivas jämväl
för goodwill.

Om fusionsavtalet utformas på detta sätt blir följden, att den överlåtande
föreningen kan komma att beskattas för dolda reserver i varulager och inventarier
samt för goodwillersättning med hänsyn till de i fusionsavtalet angivna
värdena å dessa tillgångar. Den övertagande föreningen erhåller visserligen
motsvarande högre avskrivningsunderlag vid inkomsttaxeringen,
men fusionsvinsten hos den överlåtande föreningen kan inte nedbringas vid
beskattningen genom en avskrivning å dessa tillgångar hos den övertagande
föreningen.

Ett fusionsavtal av innebörd som nyss sagts medför även att medlemmarna
i den överlåtande föreningen beskattas för utdelning i samband med fusionen,
enär de regelmässigt erhåller andelar i den övertagande föreningen å
högre nominellt belopp än deras andelar i den överlåtande föreningen. Medlemmarna
kan även utöver andel i den övertagande föreningen erhålla kontantbelopp,
som vid inkomsttaxeringen inräknas i det utskiftade beloppet.

Det förhållandet att fusionen kan medföra att dolda reserver framtvingas
till beskattning och att fusionen således kan leda till en viss avtappning
av det i företagen arbetande kapitalet, torde sannolikt utgöra ett visst hinder
för fusioner, över huvud taget torde den omständigheten att fusionsavtalet
måste utformas med tanke på skattekonsekvenserna hos föreningarna försvåra
fusionsbildningarna. Fusionsavtalet reglerar i första hand medlemmarnas
rät! och värdesätlningen av den överlåtande föreningens tillgångar
kan därför inte alltid anpassas efter vad som är lämpligt ur beskattningssynpunkt
för föreningarna. Sett ur medlemmarnas synpunkt innebär fusionen
endast ett byte av andelar och fusionsavtalet som sådant innebär endast
eu beräkning av värdet av deras andel i den överlåtande föreningen och ett
fastställande av vad medlemmarna skall erhålla vid bytet. Även det förhållandet,
att medlemmarna i den överlåtande föreningen genom fusionen kan

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

komma att beskattas för utdelning, kan antagas motverka fusionssträvandena.

Då det måste anses ur det allmännas synpunkt önskvärt att en behövlig
koncentration av de ekonomiska föreningarna inte försvåras, synes skattereglerna
böra så utformas att de inte direkt motverkar fusionsbildningar. Det
synes därför böra undersökas om inte sådana särbestämmelser vid fusion
mellan ekonomiska föreningar kan införas i skattelagarna att fusionen som
sådan inte medför omedelbara skattekonsekvenser för de deltagande föreningarna
och för medlemmarna.

Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,
kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från Stockholms
handelskammare, Skånes handelskammare och handelskammaren i Gävle
ävensom från Sveriges industriförbund samt Sveriges köpmannaförbund),
riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs, Örebro, Västernorrlands och Norrbottens län, allmänna ombudet
hos mellankommunala prövningsnämnden, Sveriges lantbruksförbund,
Kooperativa förbundet, Föreningen auktoriserade revisorer och Sveriges advokatsamfund.

Promemorian

I promemorian framhålles, att genom beslut av 1950 års riksdag bestämmelser
tillkommit, som reglerar skattekonsekvenserna vid fusion enligt
174 § 1 mom. aktiebolagslagen d. v. s. vid fusion mellan moderbolag och
helägt dotterbolag. Då skäl kan tala för att eventuella föreskrifter, som reglerar
beskattningen vid fusion mellan ekonomiska föreningar, bör utformas
i viss överensstämmelse med motsvarande bestämmelser vid fusion enligt
174 § 1 mom. aktiebolagslagen, lämnas i promemorian först en redogörelse
för dessa.

Därvid konstateras, att vid sammanslagning av aktiebolag genom fusion
det bolag, som upplöses, i princip blir skattskyldigt till utskiftningsskatt,
medan utskiftade medel i regel inte utgör skattepliktig inkomst för delägarna.
Vid upplösning av en ekonomisk förening utgår inte utskiftningsskatt.
I stället skall enligt bestämmelserna i 38 § kommunalskattelagen såsom
utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid
föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats. Upplösning
av en ekonomisk iförening genom fusion kan följaktligen medföra
inkomstbeskattning för delägarna, vilket framgår av det regeringsrättens
utslag, för vilket redogörelse lämnats i det föregående.

Beträffande de bestämmelser, som reglerar inkomstbeskattningen för de
fusionerande företagen vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen framhålles
i promemorian, att den grundläggande principen vid utformningen
av dessa föreskrifter har varit, att moderbolagets skattemässiga ingångsvärden
för de från dotterbolaget vid fusionen övertagna tillgångarna skall

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1957

21

vara lika med de i beskattningshänseende gällande värdena hos dotterbolaget
vid fusionstillifället. Dotterbolagets med obeskattade vinstmedel upplagda
dolda reserver skall övergå till moderbolaget och skattemässigt behandlas,
som om de uppstått hos moderbolaget. I femte punkten av anvisningarna
till 35 § kommunalskattelagen uttryckes denna princip sålunda, att moder-
och dotterbolag skall anses ha utgjort en skattskyldig.

Beträffande vid fusionen övertaget varulager stadgas i 29 § 1 mom. kommunalskattelagen,
att om moderbolaget vid fusionen av dotterbolaget övertagit
råämnen eller varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen,
skall värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp,
motsvarande det hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande värdet
å dessa tillgångar vid fusionstillfället. Normalt innebär detta, att varulagret
skall övertagas till dotterbolagets bokförda värden. Har vid fusionen lagret
upptagits hos moderbolaget till ett högre värde, föreligger eu uppskrivning
och moderbolagets nettointäkt skall ökas med det överskjutande beloppet.
Om moderbolaget upptagit lagret till ett lägre värde, föreligger däremot en
nedskrivning och nettointäkten skall i stället reduceras motsvarande. Det är
att märka att »uppskrivningen» eller »nedskrivningen» påverkar moderbolagets
och inte dotterbolagets taxering.

Beträffande övertagna fordringar gäller enligt bestämmelserna i 28 §
3 mom. kommunalskattelagen, att — om desamma hos moderbolaget upptagits
till högre värden än de hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande
— det överskjutande beloppet beskattas såsom intäkt i moderbolagets
rörelse. I lagen har inte upptagits några bestämmelser om hur man skall
förfara, när fordringarna överförts till lägre belopp än det som för dotterbolaget
gällt i beskattningsavseende. Emellertid torde i dylikt fall gälla, att
ett motsvarande avdrag skall medgivas, därest de allmänna förutsättningarna
för avdrag för avskrivning föreligger.

Dotterbolaget kan vid inkomsttaxeringen ha medgivits avdrag för i räkenskaperna
verkställda reserveringar för framtida kostnader såsom pensionsförpliktelser,
garantiförbindelser o. dyl. Om moderbolaget i samband med
fusionen övertager dessa förpliktelser äger moderbolaget inte få avdrag —
vare sig på förhand eller vid förpliktelsernas infriande — för vad hos dotterbolaget
redan avdragits. Däremot äger moderbolaget rätt till avdrag för
sådana kostnader som inte omfattas av det hos dotterbolaget avdragna.
Detta har reglerats på det sätt att i 28 § 4 mom. kommunalskattelagen upptagits
en bestämmelse av innebörd, att ett belopp, motsvarande de bos dotterbolaget
gjorda reserveringarna för nu ifrågavarande ändamål, skall räknas
som intäkt i moderbolagets rörelse. Men moderbolaget har samtidigt
tillagts rätt till ett motsvarande avdrag under förutsättning att sistnämnda
bolag visar att det efter fusionen vidkänts eller kommer att få vidkännas
ifrågavarande kostnader, därvid i sistnämnda fall eu häremot svarande
synlig avsättning skall ha gjorts i moderbolagets räkenskaper, samt att sistnämnda
bolag inte redan tillgodoförts avdrag för dessa kostnader eller denna
avsättning.

''22

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

I punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att
— beträffande vid fusion övertagna inuentarier och andra liknande tillgångar
— såsom anskaffningsvärde för moderbolaget skall upptagas det vid
Tusionstillfället gällande skattemässiga restvärdet hos dotterbolaget.

I punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att
beträffande värdeminskningsavdrag för patenträtt och liknande tidsbegränsad
rättighet skall föreskrifterna i punkt 3 av nämnda anvisningar äga motsvarande
tillämpning. Detta innebär att det för övertagna inventarier givna
stadgandet om vad som är att anse som anskaffningskostnad blir tilllämpligt
även å övertagna patenträtter o. dyl. Någon motsvarande bestämmelse
finnes inte för det fall, då moderbolaget genom fusion från dotterbolaget
övertagit rättighet av goodwills natur, hyresrätt el. likn. Detta sammanhänger
med att skattebestämmelserna vid fusion genomfördes, innan
de nuvarande reglerna för beskattning av goodwill in. m. infördes. En viss
oklarhet föreligger följaktligen. I promemorian framhålles, att det likväl
torde kunna förutsättas, att den i femte punkten av anvisningarna till
35 § kommunalskattelagen angivna principen att moder- och dotterbolag
skall anses ha utgjort en skattskyldig även i förevarande hänseende blir
avgörande. Detta skulle innebära, att moderbolag, som övertagit goodwill,
hyresrätt el. likn. tillgång, skall vara i samma skattemässiga läge som tidigare
dotterbolaget. Härav följer att om dotterbolaget icke ägt avskriva å
goodwillvärdet etc. så må inte heller moderbolaget göra detta. Om sistnämnda
bolag avyttrar genom fusion erhållen goodwill, beskattas den uppburna
ersättningen i den mån denna överstiger dotterbolagets anskaffningskostnad.
Skulle sistnämnda kostnad överstiga ersättningen, får moderbolaget
göra avdrag för mellanskillnaden. — Om dotterbolaget varit berättigat
till avskrivning å tillgången i fråga, blir moderbolaget berättigat att avdraga
den resterande anskaffningskostnaden. Vid avyttring tages ersättningen till
beskattning hos moderbolaget efter avdrag för vad som må återstå oavskrivet
av anskaffningskostnaden.

Beträffande avdrag för värdeminskning av från dotterbolaget övertagna
fastigheter och för substansminskning vid tillgodogörande av från dotterbolaget
övertagna naturtillgångar såsom gruvor, stenbrott o. dyl. har särskilda
bestämmelser inte meddelats. Härutinnan torde emellertid gälla att
moderbolaget bör medgivas avdrag med belopp och efter grunder, som skulle
ha godtagits för dotterbolagets vidkommande, därest tillgångarna i fråga
fortfarande ägts av sistnämnda bolag.

I punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen har upptagits
den föreskriften, att om moderbolaget genom fusionen övertagit skog från
dotterbolaget, skall det för dotterbolaget vid fusionstillfället gällande ingångsvärdet
och ingående virkesförrådet för skogen gälla såsom ingångsvärde
resp. ingående virkesförråd för moderbolaget.

Genom bestämmelse i 4 § förordningen om statlig inkomstskatt har moderbolaget
berättigats göra avdrag för sådan dotterbolagets skatt, som sistnämnda
bolag — därest det inte genom fusionen upplösts — varit berättigat

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

avdraga. I 2 § samma förordning har å andra sidan föreskrivits, att moderbolaget
skall skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt,
för vilken dotterbolaget skulle varit skattskyldigt.

I punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen slutligen har
införts en bestämmelse av innehåll att skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust inte skall anses uppkomma genom fusionen.
Det framhålles i promemorian, att denna föreskrift är att se mot bakgrunden
av, å ena sidan, det resonemanget att överlåtelse genom fusion kan i
princip jämställas med försäljning och, å andra sidan, att moderbolaget
efter fusionen bör så behandlas som om moder- och dotterbolaget redan
före fusionen varit samma skattesubjekt. Även om moderbolaget innehaft
aktierna i dotterbolaget kortare tid än fem år, kan någon skattepliktig realisationsvinst
på grund av fusionen alltså inte uppkomma för moderbolaget.

1 sistnämnda anvisningspunkt föreskrives vidare, att om moderbolaget avyttrat
genom fusionen övertagen egendom, skall vid bedömandet av frågan
om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust så
anses, som om moder- och dotterbolaget utgjort en skattskyldig. Detta innebär
bl. a. att såsom tidpunkt för förvärvet av tillgången i fråga skall anses
tidpunkten för dotterbolagets förvärv av densamma, att såsom anskaffningskostnad
skall gälla dotterbolagets anskaffningskostnad, att till anskaffningskostnaden
skall läggas kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet
även under den tid dotterbolaget ägt densamma, samt att från vid realisationsvinstberäkningen
avdragsgilla kostnader skall dragas vid taxeringen
åtnjutna värdeminskningsavdrag även under den tid dotterbolaget ägt tillgången
i fråga.

Efter denna redogörelse för skattereglerna vid fusion enligt 174 § 1 mom.
aktiebolagslagen framhålles i promemorian, att en fusion enligt lagen om
ekonomiska föreningar till sin innebörd närmast är att jämställa med en
fusion enligt 174 § aktiebolagslagen. Det är i första hand fråga om övertagande
av medlemmarna samt, när detta reglerats, i andra band en sammanslagning
av föreningarnas tillgångar och skulder.

Vidare påpekas att en fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar
i vissa hänseenden bar jämställts med fusion enligt 174 § aktiebolagslagen.
I förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder för konjunkturutjämning
(SFS 256/1955) stadgas sålunda att investeringsfond må övertagas
vid fusion enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag och vid fusion enligt 96 §
lagen om ekonomiska föreningar, medan dylikt övertagande inte kan ske
vid fusion enligt 175 § aktiebolagslagen. Vidare är förvärv av fast egendom
och fartyg genom fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och 96 § lagen
om ekonomiska föreningar fritt från avgift enligt stämpelförordningen,
medan förvärv av dylika tillgångar genom fusion enligt 175 § aktiebolagslagen
föranleder stämpelplikt.

I promemorian framhålles vidare, att riksskattenämnden i det tidigare
omnämnda, den 21 april 1954 meddelade förhandsbeskedet ansett de i skatteförfattningarna
för fusion enligt 174 § aktiebolagslagen gällande bestäm -

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

melserna i tillämpliga delar böra gälla jämväl vid fusion enligt 96 § föreningslagen,
dock med den skillnaden att den övertagande föreningen i brist
på uttryckligt stadgande härom inte ägde rätt åtnjuta avdrag för kommunalutskylder,
som påförts den överlåtande föreningen. Riksskattenämnden
ansåg sålunda, att vinst eller förlust å den överlåtande föreningens rörelse
under nämnda tid skulle beräknas på grundval av bokslut, avseende ställningen
vid fusionstillfället.

Riksskattenämnden förklarade vidare, att — vid beräkning av intäkt av
rörelse för den övertagande föreningen efter fusionens genomförande — anskaffningsvärdet
å varulager, som övertagits genom fusionen, skulle upptagas
till belopp motsvarande det hos den överlåtande föreningen i beskattningsavseende
gällande värdet å samma tillgångar vid fusionstillfället. Såsom
anskaffningsvärde för sådana maskiner och andra för stadigvarande
bruk i rörelsen avsedda inventarier, vilka genom fusionen övertagits, skulle
anses det belopp, som vid fusionstillfället kvarstod i beskattningsavseende
oavskrivet hos den överlåtande föreningen. För värdeminskning å genom
tusionen övertagen fastighet, rättighet av goodwills natur eller andra tillgångar
skulle den övertagande föreningen äga åtnjuta avdrag efter samma
grunder som skulle hava gällt vid taxering av den överlåtande föreningen,
om denna alltjämt fortbestått.

Vidare förklarade riksskattenämnden, att — därest den övertagande föreningen
genom fusionen övertog betalningsansvaret för framtida kostnader,
för vilka avsättning i den överlåtande föreningens räkenskaper gjorts
med obeskattade vinstmedel — belopp motsvarande denna avsättning skulle
räknas såsom intäkt för den övertagande föreningen, därest icke utredning
företeddes som visade, dels att den övertagande föreningen efter fusionen
vidkänts eller skulle komma att få vidkännas dessa kostnader — varvid
i sistnämnda fall en häremot svarande avsättning skulle hava verkställts i
den övertagande föreningens räkenskaper — dels ock att den övertagande
föreningen icke vid sin inkomsttaxering tillgodoförts avdrag för dessa kostnader
eller denna avsättning.

Riksskattenämnden förklarade slutligen, att den övertagande föreningen
icke vid sin taxering skulle äga åtnjuta avdrag för kommunalutskylder, som
påförts den överlåtande föreningen.

Såsom tidigare nämnts ändrade regeringsrätten genom utslag den 3 februari
1955 detta riksskattenämndens beslut och förhandsbeskedet gavs följande
lydelse.

Gällande författningar innehålla icke särskilda bestämmelser, som reglera
vilka verkningar i skattehänseende en fusion enligt 96 § lagen om
ekonomiska föreningar skall medföra. De i skatteförfattningarna meddelade
stadganden, som angå fusion enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag,
kunna — med hänsyn till olikheterna mellan de båda slagen av fusion
— icke utan stöd av särskild föreskrift tillämpas å fusion enligt förstnämnda
författningsrum. De skattefrågor, som uppkomma i samband med
detta slag av fusion, måste därför bedömas med ledning av de bestämmelser
i skatteförfattningarna, vilka avse åtgärder av i huvudsak den reella
innebörd, som sistnämnda slag av fusion får anses äga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

25

Då vid fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar den överlåtande
föreningen uppgår i den övertagande föreningen på så sätt, att, bland annat,
den förra föreningen utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar
och skulder övertagas av den senare föreningen, böra i skattehänseende
verkningarna av denna fusion bedömas, som om den överlåtande föreningens
tillgångar övergått till den övertagande föreningen genom ett med köp eller
byte jämförligt fång. —----

Beskattningskonsekvenserna av dylik fusion mellan ekonomiska föreningar
enligt regeringsrättens utslag blir, såsom redan tidigare framhållits, att
den överlåtande föreningen beskattas för dolda reserver i varulager och inventarier
samt för goodwillersättning på grundval av de i fusionsavtalet angivna
värdena å dessa tillgångar.

I promemorian uttalas, att den företagskoncentration, som äger rum då
kooperativa ekonomiska föreningar sammanföres genom fusion, måste i regel
anses nyttig och önskvärd både med hänsyn till delägarnas intressen och
ur allmän synpunkt såsom befrämjande den alltmera betydelsefulla ekonomiska
verksamhet, som bedrives genom samverkan i föreningsform. Såväl
på grund härav som med hänsyn till skäliga krav på likställighet i beskattningshänseende
med fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen synes i
och för sig motiverat att införa specialregler vid fusion mellan ekonomiska
föreningar.

I promemorian konstateras därefter, att då en förening upplöses genom
fusion enligt 96 § föreningslagen föreningen är skattskyldig för de skattepliktiga
inkomster, so<m av föreningen förvärvats och belöper på tiden före
fusionens genomförande. Vinst eller förlust å föreningens verksamhet under
nämnda tid skall beräknas på grundval av bokslut, som avser ställningen
vid tidpunkten för fusionens genomförande. Samma gäller för ett aktiebolag
som upplöses genom fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen.

Vid fusion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen skall vid inkomstbeskattningen
—- som av tidigare lämnad redogörelse framgår — moderbolagets
anskaffningsvärden för vid fusionen övertagna tillgångar i princip motsvara
de bokförda värdena å dessa tillgångar i dotterbolagets balansräkning per
fusionstillfället. I princip gäller detsamma även vid fusion enligt 96 § lagen
om ekonomiska föreningar men här föreligger den väsentliga skillnaden, att
tillgångarna i den överlåtande föreningens balansräkning per fusionsdagen
skall upptagas till de i fusionsavtalet gällande värdena. Den skattepliktiga
intäkten av rörelse för den överlåtande föreningen skall — som tidigare
framhållits — beräknas med hänsyn till de i fusionsavtalet angivna värdena
å varulager, inventarier, rättigheter av goodwills natur och annan tillgång,
som inte ulgöres av fastighet.

I promemorian anföres vidare, att föreningslagen liksom aktiebolagslagen
inte stadgar någon skyldighet för det företag, som upplöses genom fusion,
att upprätta balansräkning och vinst- och förlusträkning per fusionsdagen.
Sådan skyldighet är inte påkallad av civilrättsliga skäl. Det är således endast
fråga om ett »skattebokslut». Balansräkningen och vinst- och förlust -

26

Kungl. Maj. ts proposition nr -16 år 1957

räkningen skall givetvis i princip vara upprättade enligt föreningslagens
föreskrifter men hinder kan i och för sig inte möta, att man i beskattningshänseende
godkänner den i detta »skattebokslut» gjorda värdesättningen å
tillgångar etc. även om värdesättningen avviker från de i fusionsavtalet angivna
värdena. Den överlåtande föreningen skulle på så sätt i »skattebokslut»
per fusionsdagen — oavsett fusionsavtalets utformning — kunna upptaga
tillgångar m. in. efter samma principer som i tidigare bokslut. Skattelagarnas
värderingsregler liksom även övriga bestämmelser kommer givetvis
att gälla vid inkomsttaxeringen. Regleringen av skattekonsekvenserna vid
fusionen kan därefter regleras på i princip samma sätt som då fråga är
om fusion enligt 174 § aktiebolagslagen.

Därefter anföres i promemorian.

Utformas bestämmelserna på nu antytt sätt vinnes därigenom att skattebokslutet
per fusionsdagen för den överlåtande föreningen kan upprättas
så, att någon skattepliktig fusionsvinst inte framkommer hos föreningen.
Men konsekvensen av bestämmelserna blir också den, att den övertagande
föreningens anskaffningskostnad för de genom fusionen övertagna tillgångarna
i beskattningsavseende kommer att motsvara de taxeringsmässiga restvärdena
å samma tillgångar hos den överlåtande föreningen. Detta innebär
bl. a. att — om den övertagande föreningen i sina räkenskaper såsom anskaffningskostnad
för övertaget lager upptager högre värde än det bokförda
värdet å lagret bos den överlåtande föreningen — skillnadsbeloppet räknas
som skattepliktig intäkt hos den övertagande föreningen. Denna »fusionsvinst»
hos den övertagande föreningen kan emellertid elimineras genom att
det ökade lagret å balansdagen nedvärderas. Motsvarande beskattning kan
komma att ske om vid fusionen övertagna inventarier i den övertagande föreningens
räkenskaper upptages till högre värden än de bokförda värdena
hos den överlåtande föreningen. I detta fall kan dock beskattningen undvikas
om den övertagande föreningen övergår till planenlig avskrivning. Konsekvensen
av bestämmelserna blir även den, att — om den övertagande föreningen
genom fusionsavtalet förvärvar tillgång av goodwills natur — den
överlåtande föreningen inte beskattas för ersättningen och den övertagande
inte äger att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskrivning å sålunda
förvärvat goodwill-värde. Har den överlåtande föreningen rätt till avdrag
för avskrivning å goodwill-värde skall denna rätt dock övergå på den övertagande
föreningen.

I promemorian föreslås, att som en ny punkt i anvisningarna till 28 g
kommunalskattelagen intages ett stadgande vari utsäges, att — vid fusion
som här avses — skattepliktig intäkt av rörelse för de fusionerande föreningarna
skall beräknas utan avseende å de i fusionsavtalet angivna värdena
å övertagna tillgångar. Tillgångar och skulder anses i beskattningsavseende
ha övergått till den övertagande föreningen på enahanda sätt som
vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och skattekonsekvenserna
för föreningarna skall vara desamma som för bolag vid fusion enligt sistnämnda
lagrum.

Vidare föreslås i promemorian, att de bestämmelser i kommunalskattelagen
och i förordningen om statlig inkomstskatt liksom även i förordningarna
om investeringsfonder av olika slag, som reglerar skattekonsekvenser -

27

Kungl. Maj. ts proposition nr hC> år 1957

na vid fusion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen göres tillämpliga även
vid fusioner enligt föreningslagen. Undantag föreslås, liksom då fråga är
om fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen, böra gälla om endera eller
båda föreningarna driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter,
även om denna undantagsbestämmelse enligt vad i promemorian
framhålles torde sakna egentlig praktisk betydelse, när fråga är om föreningar.
Specialbestämmelserna föreslås vidare skola gälla endast när fråga
är om föreningar av kooperativ karaktär.

Beträffande bestämmelsernas utformning hänvisas i promemorian till de
utarbetade författningsförslagen. Därefter anföres.

Någon närmare redogörelse för bestämmelsernas innebörd synes inte erforderlig,
då de föreslagna reglerna endast anknyter till redan gällande beskattningsregler
vid bolagsfusioner. Bedömningen i skattehänseende skall
med andra ord i princip ske som om den övertagande föreningen före fusionen
ägt samtliga andelar i den överlåtande föreningen och fusionen genomförts
på grundval av de för fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen
gällande reglerna d. v. s. fusion mellan moderbolag och lielägt dotterbolag.

Beträffande vissa av de föreslagna författningsbestämmelserna lämnas
dock i promemorian särskild kommentar. Sålunda anföres i fråga om de bestämmelser,
som reglerar det fall, då företag — bolag eller förening — genom
fusion övertagit rättighet av goodwills natur, följande.

Genom det föreslagna tillägget till tredje stycket punkt 5 av anvisningarna
till 29 § har avsetts alt uttryckligen reglera detta fall. Bestämmelsen innebär
att bolag eller förening, som övertagit tillgång av goodwills natur, i
princip skall vara i samma skattemässiga läge som tidigare dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen. Om dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen inte ägt avskriva å goodwill-värdet etc. får inte heller moderbolaget
eller den övertagande föreningen göra detta. Avyttrar moderbolaget eller
den övertagande föreningen genom fusion erhållen goodwill, beskattas den
uppburna ersättningen i den mån denna överstiger dotterbolagets respektive
den överlåtande föreningens anskaffningskostnad. Skulle sistnämnda kostnad
överstiga ersättningen, får moderbolaget eller den övertagande föreningen
göra avdrag för mellanskillnaden. Om dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen varit berättigad till avskrivning å tillgångarna i fråga, blir
moderbolaget respektive den övertagande föreningen berättigat att avdraga
den resterande anskaffningskostnaden. Vid avyttring tages ersättningen till
beskattning hos moderbolaget eller den övertagande föreningen efter avdrag
för vad som må återstå oavskrivet av anskaffningskostnaden. I den i det
föregående lämnade redogörelsen för skattelagarnas bestämmelser vid fusion
enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen har framhållits, att redan gällande
bestämmelser torde ha motsvarande innebörd. Det föreslagna stadgandet
innebär således inte någon ändring i vad som redan gäller beträffande
bolagsfusioner.

Vidare anföres i promemorian.

Om företag genom fusion övertagit hyresrätt till affärslokal och dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen ägt åtnjuta avdrag för kostnad för
anskaffande av hyresrätten, tillkommer samma avdragsrätt moderbolaget
eller den övertagande föreningen efter fusionen. Däremot äger inte moder -

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

bolaget eller den övertagande föreningen rätt till avdrag för kostnad för
genom fusionen övertagen affärslokal om inte dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen varit berättigad till motsvarande avdrag, därest fusionen
inte kommit till stånd. Motsvarande gäller om t. ex. dotterbolag har som anläggningstillgång
bokfört sådana organisationskostnader, som avses i 100 §
8 mom. andra stycket aktiebolagslagen. Om dotterbolaget varit berättigat till
avdrag för avskrivning å dessa kostnader skall moderbolaget vara berättigat
till motsvarande avdrag. Detta får anses följa av den i femte punkten
av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen angivna principen att de
fusionerande företagen skall anses ha utgjort en skattskyldig. Något särskilt
stadgande torde inte vara erforderligt.

Om inventarier, goodwill, hyresrätt, patenträtt in. m. genom fusionen
övergår till moderbolaget eller den övertagande föreningen beskattas inte
dotterbolaget eller den överlåtande föreningen för någon vinst på grund av
överföringen. Detta följer av bestämmelserna i den föreslagna nya punkten
8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen. Något ytterligare stadgande
härom torde inte vara erforderligt. Om dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen före fusionen överlåter tillgång till moderbolaget gäller
däremot givetvis skattelagarnas regler för köp och försäljning.

I promemorian beröres även frågan om någon kommun blir lidande av lusionsförfarandet.
Därvid åberopas ett uttalande i prop. 240 till 1950 års rfksdag
(sid. 91) beträffande samma fråga vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen.
Uttalandet har följande lydelse.

Det må härjämte erinras om att en ytterligare ändring i kommunalskattelagen
ifrågasatts av länsstyrelsen i Östergötlands län, som ansett erforderligt
med en kompletterande tilläggsbestämmelse till 57 § 3 mom. nämnda
lag av innebörd, att i sådana fall, där moder- och dotterbolag taxerades i
skilda kommuner, icke någon kommun finge bliva lidande till följd av fusionsförfarandet.
Gentemot vad sålunda ifrågasatts torde emellertid böra
framhållas, att moderbolaget efter fusionen regelmässigt kommer att i dotterbolagets
hemortskommun fortsättningsvis bedriva dotterbolagets tidigare
verksamhet, varvid fördelningsreglerna i 58 g kommunalskattelagen bliva
tillämpliga.

I promemorian framhålles att detta uttalande torde äga tillämpning jämväl
å fusion av ekonomiska föreningar.

Den nu lämnade redogörelsen för de i promemorian föreslagna bestämmelserna
avser de bestämmelser, som reglerar de fusionerande föreningarnas
beskattning. Beträffande beskattningen av medlemmarna i den överlåtande
föreningen hade riksskattenämnden i det tidigare omnämnda förhandsbeskedet
förklarat, att, om genom fusionen medlem i den överlåtande
föreningen blivit medlem i den övertagande föreningen, han skulle vara
skattskyldig såsom för utdelning för vad han vid fusionen erhållit utöver
insats i den övertagande föreningen. Därest den övertagande föreningen sedermera
upplöstes, skulle sådan medlem vara skattskyldig såsom för utdelning
för vad som vid upplösningen till honom utskiftades utöver den av honom
till den överlåtande föreningen inbetalda insatsen. Därest medlem i
den överlåtande föreningen icke samtyckt till fusionen och i samband med
tusionen utträtt ur föreningen, skulle han vara skattskyldig såsom för ut -

Kungl. Mnj:ts proposition nr 46 år 1957

29

delning för vad han därvid erhållit utöver sin till den överlåtande föreningen
inbetalda insats.

Regeringsrätten däremot förklarade — såsom redan framhållits— att medlem
i den överlåtande föreningen är skattskyldig såsom för utdelning för
vad han i samband med fusionen erhållit i form av andelar i den övertagande
föreningen, kontanter eller annat, i den mån värdet härav överstiger inbetald
insats i den överlåtande föreningen. Utdelningen skall till nyssnämnda
del upptagas som intäkt för det beskattningsår, då utdelningen i form av
andelar, kontanter eller annat blivit tillgänglig för lyftning eller på annat
sätt kommit medlemmen till godo.

I promemorian anföres följande.

För medlemmarna i de överlåtande föreningarna kan fusionen medföra
beskattning för utdelning. Även detta förhållande kan försvåra genomförandet
av föreningsfusioner. Vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen
kan — såsom av tidigare lämnad redogörelse framgår — uppskov erhållas
med utskiftningsskattens erläggande till dess moderbolaget upplöses. Riksskattenämnden
kan sägas i det förhandsbesked, som återgivits i det föregående,
ha medgivit motsvarande uppskov med det andra ledet i dubbelbeskattningen.
Medlem, som vid fusionen endast erhöll andel i den övertagande
föreningen, blev enligt förhandsbeskedet skattskyldig för utdelning först
när den övertagande föreningen upplöstes. Mot ett sådant uppskov med
beskattningen synes i princip inte vara något att erinra. Emellertid skulle
en bestämmelse av denna innebörd föranleda stora praktiska svårigheter.
När den övertagande föreningen efter många år upplöses torde det vara
nästan omöjligt att utreda, om en viss medlem övergått till föreningen genom
fusion och vad hans inbetalda insats i den upplösta föreningen i så fall var.
Det kan för övrigt bli så att en medlem byter förening genom fusion mer än
en gång. En sådan bestämmelse kan därför inte förordas.

I promemorian framhålles, att den för medlemmarna fördelaktigaste bestämmelsen
otvivelaktigt torde vara den, att beskattning för medlemmarna
skall ske enligt reglerna för realisationsvinstbeskattning. Emellertid synes
den medlem, som inte samtyckt till fusionen, böra beskattas enligt vanliga
regler för vad han vid föreningens upplösning erhåller utöver inbetald insats.
Beskattningsreglerna bör i princip vara lika för samtliga medlemmar
och det synes rimligt att även medlem, som samtycker till fusion, skall beskattas
för vad han vid fusionen erhåller i kontanter. Anser man det erforderligt
att införa lättnader i beskattningen för sådana medlemmar, som samtycker
till fusionen, synes detta lämpligen böra ske på så sätt, att den skattepliktiga
utdelningen för dylika medlemmar maximeras till vad de erhåller
i annat än andelar i den övertagande föreningen. En bestämmelse av denna
innebörd har föreslagits skola intagas i tredje stycket 1 mom. av 38 § kommunalskaltelagen.
Därefter anföres följande.

Det bör framhållas att innebörden av den sålunda föreslagna bestämmelsen
bl. a. är följande. Antag att inbetald insats i den överlåtande föreningen
för en viss medlem är 1 000 kronor. Vid fusionen erhåller han en andel i den
övertagande föreningen å nominellt 500 kronor (som här antages motsvara
det uppskattade värdet av andelen) samt 600 kronor i kontanter. Den skattepliktiga
utdelningen blir då 100 kronor.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 1957

Remissyttrandena över promemorian

Samtliga hörda myndigheter och organisationer har i princip tillstyrkt
förslaget. Vissa erinringar mot förslagets utformning har dock gjorts i remissyttrandena.

Från remissyttrandena torde följande få här återgivas.

Länsstyrelsen i Malmöhus lön finner den föreslagna lösningen i och för
sig vara godtagbar men framhåller att frågan har samband med ett större
problemkomplex och ifrågasätter om inte på grund härav en provisorisk
lagstiftning, som uteslutande tog sikte på mejeriföreningar, var att föredraga.
Länsstyrelsen anför.

Länsstyrelsen är tveksam, om ett ofrånkomligt behov föreligger att nu införa
specialbeslämmelser i den föreslagna formen. Det torde kunna ifrågasättas.
om icke hela problemkomplexet om inkomstbeskattning vid fusioner
först borde utredas. Skatteproblemen vid fusion enligt 175 och 176 §§ i aktiebolagslagen
är som nämnts ej lösta. Vid fusion mellan föreningar föreligger
enligt utredningen svårigheter att förvärva samtliga andelar i en överlåtande
förening. Samma svårigheter att inköpa samtliga aktier i ett överlåtande
bolag torde föreligga vid fusion mellan aktiebolag. Problem, som
uppstår vid andra slag av fusioner, t. ex. mellan ekonomisk förening och aktiebolag,
har ej heller varit föremål för utredning.

Kammarrätten ifrågasätter i sitt yttrande, om det inte vore lyckligare att
lagbestämmelserna om fusion sammanfördes och anför därvid.

En centralisering av bestämmelserna skulle medföra den fördelen, att åt
dessa kunde givas en mera generell avfattning, därvid skatterättsliga problem
i samband med fusioner kunde få en vidsträcktare reglering än vad fallet
blir med de föreslagna bestämmelserna. Följden bleve jämväl att en analogisk
tillämpning av uttryckligen givna föreskrifter icke ofta behövde ifrågakomma,
något som eljest enligt vad av promemorian framgår kunde väntas
bliva erforderligt.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Älvsborgs län.

Vad i promemorian uttalas därom, att de föreslagna bestämmelserna bör
äga tillämpning allenast vid fusion mellan föreningar av kooperativ
karaktär har i princip föranlett erinringar endast från Sveriges
advokatsamfund. Samfundet framhåller, att något skäl för denna inskränkning
inte anförts och att nämnda begränsning inte bör göras. Även beträffande
icke kooperativa föreningar kan en fusion vara lämplig eller till och
med önskvärd. Om emellertid de nya reglerna skall gälla endast fusioner
mellan föreningar av kooperativ karaktär, kan, framhåller samfundet, den
föreslagna bestämmelsen i 28 § 3 inom. andra stycket kommunalskattelagen
föranleda viss tvekan. Samfundet anför.

Föreningar, som avses i 1 § av 1951 års lag om ekonomiska föreningar, äro
endast sådana som registrerats enligt nämnda lag. Avsikten skall väl emellertid
vara att fusioner mellan kooperativa föreningar av alla slag, även sådana
som registrerats enligt äldre lag, skola falla under de nya bestämmelserna.
I 28 § 3 mom. kommunalskattelagen bör därför, om lagen begränsas

Kungl. Mcij.ts proposition nr 46 år 1957

31

till att avse de kooperativa föreningarna, stadgas att det skall vara fråga om
föreningar av det slag som angives i 1 § lagen om ekonomiska föreningar.

Kooperativa förbundet uttalar, att förbundet kan förstå de skäl, som föranlett
utredningsmannen att begränsa tillämpningsområdet för de speciella
skattereglerna vid fusion till föreningar av kooperativ karaktär men anför
därefter.

Emellertid förekommer det sedan gammalt i relativt stor utsträckning att
fastigheter, använda i kooperativa föreningars rörelse, ägs och förvaltas av
särskilda fastighetsföreningar, registrerade enligt den äldre föreningslagen.
Dessa fastighetsföreningar ägs normalt hundraprocentigt av den kooperativa
moderföreningen, men fastighetsföreningarna torde dock icke vara kooperativa
i föreningslagens bemärkelse. Det har särskilt under senare tid framstått
som önskvärt, att dylika fastighetsföreningar genom fusion sammanslås
med moderföreningen. En sådan utveckling försvåras, om de nu föreslagna
skattereglerna icke kommer att gälla dylika fusioner. Styrelsen vill
därför föreslå, att de särskilda skattereglerna vid fusion skall gälla även vid
fusion mellan kooperativ förening och helägd dotterförening till sådan.

I flera remissyttranden bär framhållits, att begreppet kooperativ förening
inte bör såsom skett i författningsförslaget 2 8 § 3 in o in. andra stycket
kommunalskattelagen definieras som föreningar, som avses
i 1 § lagen om ekonomiska föreningar. Sålunda framhåller kammarrätten
att förslaget synes förutsätta att överensstämmelse råder mellan begreppet
»förening av kooperativ karaktär» och begreppet »förening, som avses i 1 §
nämnda lag» och anför därefter.

Jämlikt 56 § lagen om ekonomiska föreningar har emellertid förening,
som avses i 1 §, möjlighet att i sina stadgar göra avsteg från den princip om
lika rösträtt, som en ekonomisk förening måste tillämpa för att i beskattningshänseende
kunna anses såsom kooperativ (punkt 12 av anvisningarna
till 29 §). Förening, som i 1 § lagen om ekonomiska föreningar avses, kan
följaktligen i skattehänseende komma att anses icke vara kooperativ. Utredningsmannens
berörda uttalande står således ej i full överensstämmelse
med författningstexten i nu förevarande hänseende, varför viss oklarhet föreligger
angående vilka föreningar, som avses med den ifrågasatta lagstiftningen.

Liknande synpunkter framföres av överslåthållarämbetet som uttalar, att
definitionen skulle kunna utformas på så sätt, att med kooperativ förening
i beskattningshänseende förstås ekonomisk förening, som registrerats enligt
1951 års föreningslag, och som i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att specialbestämmelserna enligt
motiven till förslaget bör gälla enbart i fråga om föreningar av kooperativ
karaktär. Författningstexten vidgar emellertid kretsen av berörda föreningar
till de föreningar, som avses i 1 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska
föreningar, och delta utan att någon förklaring lämnas till utvidgningen.
Med hänsyn till att begreppet kooperativ förening förut är definierat
i anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen synes något hinder ej finnas
atl begränsa skattelättnaderna vid fusion till sådana kooperativa föreningar.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1957

Sveriges lantbriiksförbund anför i denna fråga följande.

I de i promemorian föreslagna reglerna om beskattning vid fusion av ekonomiska
föreningar förutsättes, att beskattningsreglerna skall tillämpas på
fusioner, som verkställes jämlikt 96 § i föreningslagen. Reglerna blir således
tillämpliga på alla ekonomiska föreningar, som har den i 1 § föreningslagen
omförmälda karaktären. I föreningslagens 1 § avsedda föreningar är emellertid
icke alltid kooperativa i kommunalskattelagens mening. Därest beskattningsreglerna
vid fusion allenast skulle få tillämpas på kooperativa,
ekonomiska föreningar enligt kommunalskattelagen, vilket icke förutsättes
i promemorian, så skulle de gynnsamma verkningarna av den föreslagna lagstiftningen
i hög grad minska och i många fall helt försvinna. Den föreslagna
lagstiftningen har ju huvudsakligen tillkommit för att underlätta ur
ekonomisk och allmän synpunkt önskvärda fusioner. Om kommunalskattelagens
definition lägges till grund för lagstiftningen, skulle man tvingas, att
vid t. ex. fusion mellan centralorganisationer undersöka strukturen av varje
»moderförening». I vissa fall kan dessa »moderföreningars» antal vara stort.
Därest en enda av dessa »moderföreningar» icke skulle uppfylla kommunalskattelagens
krav på kooperativ förening, skulle fusion i enlighet med de
föreslagna beskattningsreglerna omöjliggöras. Ett införande av kommunalskattelagens
definition på kooperativ förening i reglerna för fnsionsbeskattningen
motverkar således i många fall lagstiftningens syftemål och kommer,
som ovan sagts, alt starkt förringa värdet av de föreslagna reglerna.

Kammarrätten framhåller, att stadgandet i andra stycket av 28 § 3 mom,
kommunalskattelagen fått en i jämförelse med första stycket mindre adekvat
utformning. Kammarrätten föreslår att stadgandet formuleras i likhet
med stadgandet i första stycket. Riksskattenämnden föreslår att andra stycket
ges följande formulering.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid fusion enligt
96 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, under förutsättning
att såväl den överlåtande som den övertagande föreningen är av beskaffenhet
som i 1 § sistnämnda lag sägs.

Mot stadgandet att de föreslagna bestämmelserna endast skall gälla vid
fusioner mellan föreningar, som inte driver penningrörelse eller
yrkesmässig handel med fastigheter har vissa erinringar
gjorts av Kooperativa förbundet som därvid anför.

Styrelsen vill icke rikta någon invändning mot bestämmelsernas utformning
i denna del, såvitt gäller föreningar, som helt eller väsentligen bedriver
verksamhet av ifrågavarande slag. Det finns emellertid inom landet ett trettiotal
konsumtionsföreningar, som vid sidan av sin egentliga verksamhet har
till ändamål »att uppmuntra och befrämja sparsamhet genom att från medlemmarna
mottaga medel till förvaltning på sparkasseräkning». Även om
sådan sparkasserörelse i några fall är av relativt stor omfattning, är den
dock alltid av underordnad betydelse i förhållande till föreningens huvudsakliga
verksamhet. Någon avgränsning av tillgångar, som skattemässigt behandlas
som omsättningstillgångar i penningrörelse, förekommer icke''. Styrelsen
befarar emellertid, att med den utformning som lagtexten enligt utredningsmannens
förslag har, det i vissa fall trots allt kommer att göras gällande,
att ifrågavarande föreningar driver penningrörelse och att följaktligen
de speciella skattereglerna vid fusion icke är tillämpliga på dessa. Styrelsen
föreslår därför, att lagtexten utformas så att undantag i förevarande hän -

Kungl. Maj:ts proposition nr A6 år 1957

L33

seende skall göras endast beträffande sådana skattskyldiga, soin uteslutande
eller väsentligen driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter.

Den föreslagna bestämmelsen i 3 8 § 1 mom ko m munalskatt e1
a g en att medlem i den överlåtande föreningen, som samtyckt till fusionen,
skall beskattas endast för vad han erhåller utöver andel i den övertagande
föreningen, har berörts i flera remissyttranden. Sålunda anför riksskattenämnden.

Den föreslagna bestämmelsen innebär en definitiv skattelättnad i det fall,
att medlem i den överlåtande föreningen genom fusionsavtalet erhåller en
andel i den övertagande föreningen å högre nominellt belopp än hans andel
i den överlåtande föreningen. Inbetald insats i en förening torde enligt gällande
praxis motsvara vad som finnes bokfört å andelskapitalets konto hos
föreningen. Vid en eventuell upplösning av den övertagande föreningen blir
den medlem, som vid fusionen fått en andel i den övertagande föreningen å
högre nominellt belopp, skattskyldig för vad han vid upplösningen erhåller
utöver sistnämnda andels nominella värde. Riksskattenämnden liade i sitt
förenämnda förhandsbesked förklarat, att delägaren i fråga var skattskyldig
för vad han vid upplösning av den övertagande föreningen erhöll utöver
sin tidigare inbetalda insats i den överlåtande föreningen. En bestämmelse
av dylik innebörd kommer emellertid, såsom i promemorian framhålles, att
föranleda praktiska svårigheter vid tillämpningen. Nämnden vill därför icke
förorda att bestämmelsen utformas på sådant sätt. Att man här gör eftergifter
i fråga om dubbelbeskattningen kan även ses mot bakgrunden av bestämmelsen
i 29 § 2 mom. kommunalskattelagen, varigenom visst avsteg redan
gjorts från principen om dubbelbeskattning av kooperativa föreningars inkomster.
Riksskattenämnden vill emellertid förorda att det föreslagna tilllägget
till tredje stycket i förtydligande syfte utformas på följande sätt
»---dock att vid upplösning genom fusion som i 28 § 3 mom. andra styc ket

avses såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar
vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den
övertagande föreningen.»

Överståthållarämbetet framhåller att det ur principiell synpunkt väcker
betänkligheter att införa sådan skattebefrielse, som det föreslagna stadgandet
i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen innebär, men anser sig likväl av i
stort sett samma skäl, som anförts av riksskattenämnden, kunna biträda
förslaget.

Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller att medlem som inte samtycker
till fusionen kan bli hårdare beskattad än medlem, som samtycker
lill densamma. Länsstyrelsen i Kristianstads län förklarar sig icke kunna biträda
den skattebefrielse som det föreslagna stadgandet i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen
innebär. Därest det emellertid skulle befinnas praktiskt
möjligt att genomföra någon form av rätt lill uppskov med ifrågavarande beskattning,
säger sig länsstyrelsen i princip inte ha något att erinra häremot.
Liknande synpunkter framföres av länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Allmänna ombudet bos mellankommunala prövningsnämnden framhåller
i fråga om medlemmarnas beskattning vid upplösning av föreningar att
hittills gällande bestämmelser varit svåra att effektuera i praktiken, sär8
Iiihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 40

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

skilt om lång tid förflutit mellan inbetalning av insats i förening och föreningens
upplösning. Den ifrågasatta eftergiften beträffande beskattningen
av medlemmarna, som redan teoretiskt är av ringa ekonomisk betydelse, är
därför i praktiken ännu mindre.

Föreningen auktoriserade revisorer framhåller att mot förslaget i fråga
om beskattningen av medlemmarna i den överlåtande föreningen måhända
kan anföras vissa betänkligheter och anför därvid.

Den föreslagna bestämmelsen synes nämligen kunna giva tillfälle till
missbruk på det sättet, att medlemmarna i en förening, som avser att träda
i likvidation, genom att bilda en ny förening och genomföra en fusion kunna
minska eller undgå skatten för utdelning. Med hänsyn till att förslaget
begränsats till föreningar av kooperativ karaktär torde det emellertid finnas
anledning räkna med att riskerna för att sådana åtgärder skola komma att
vidtagas äro små. De praktiska fördelarna av de föreslagna bestämmelserna
äro påtagliga och mera vägande.

Sveriges lantbruksförbund förklarar sig inte ha något att erinra mot utformningen
av bestämmelserna i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen och påpekar,
att bestämmelser i enlighet med förslaget skulle väsentligt underlätta
den fusionering av ekonomiska föreningar, som är ur andra synpunkter av
avgörande betydelse för den pågående rationaliseringen inom jordbruksnäringen
och de olika distributionsleden till ett förbilligande av de nödvändighetsvaror,
som jordbrukets föreningsrörelse handhar.

Sveriges advokatsamfund framhåller önskvärdheten av att det klarlägges
vad som för medlem, som samtyckt till fusionen, skall anses såsom hans
inbetalade insats i den övertagande föreningen. Samfundet anför.

Denna fråga är nämligen av betydelse för hans beskattning, då den övertagande
föreningen upplöses. Styrelsen får därför förorda att det klart uttryckes
att såsom inbetalad insats i den övertagande föreningen skall anses
värdet av den andel som den nye medlemmen erhåller i föreningen. Detta
värde behöver ej överensstämma med det för andelen angivna värdet i fusionsavtalet
eller i den övertagande föreningens räkenskaper. Om nämligen den
övertagande föreningen före fusionen haft överskott över andelskapitalet,
kunna de nya medlemmarna bli delaktiga i nämnda överskott, och för
åstadkommande av likställighet mellan gamla och nya medlemmar kan det
bli erforderligt att det nominella beloppet av de nya medlemmarnas andelar
i den övertagande föreningen sättes lägre än vad som motsvarar deras verkliga
värde. Vid en tillämpning av föreningslagens bestämmelser torde såsom
de nya medlemmarnas insatser anses det för desamma angivna nominella
beloppet, och det är därför påkallat att i kommunalskattelagen klart angives
vad som i beskattningshänseende skall anses såsom inbetalad insats för
dem.

Beträffande utformningen av punkt 8 av anvisningarna till
28 § kommunalskattelagen anför riksskattenämnden följande.

I fusionsavtal angivna värden å tillgångar in. in. torde i allmänhet lia bestämts
i syfte att därigenom på ett skäligt sätt reglera förhållandet mellan
medlemmarna i respektive föreningar. Genom bestämmelsen i första meningen
av ifrågavarande anvisningspunkt avses i enlighet härmed att för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

35

hindra, att de i fusionsavtalet angivna värdena skola föranleda inkomsttaxering
för föreningarna. Emellertid regleras beskattningskonsekvenserna
för den övertagande föreningen genom övriga i promemorian föreslagna bestämmelser,
och stadgandet i nu ifrågavarande anvisningspunkt bör därför
begränsas till att avse allenast den överlåtande föreningens beskattning.
Stadgandet synes vidare lämpligen böra utformas så, att det omfattar även
fusioner mellan aktiebolag enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag. Även
sistnämnda slag av fusioner grundas nämligen på ett avtal och i detta avtal
kunna värden å övertagna tillgångar angivas. Om så sker böra dessa värden
icke ha effekt vid inkomstbeskattningen för dotterbolaget. Första meningen
i den föreslagna anvisningspunkten synes därför kunna utformas på
följande sätt. »Vid fusion som i 28 § 3 mom. avses skall intäkt av rörelse för
dotterbolaget eller den överlåtande föreningen beräknas utan avseende å de
i fusionsavtalet angivna värdena å övertagna tillgångar.»

De föreslagna bestämmelserna i andra meningen i anvisningspunkten synas
överflödiga och böra därför utgå. Det bör räcka med att det i motiven
framhålles, att beskattningskonsekvenserna vid fusion enligt 96 § föreningslagen
i princip skola bedömas som om fråga vore om fusion mellan moderförening
och helägd dotterförening. Vad särskilt angår det sista ledet i
anvisningspunkten i fråga (eller att i beskattningsavseende skall så anses
som om tillgångar och skulder hos den överlåtande föreningen vid dess upplösning
övergått till den övertagande föreningen) innebär uttalandet intet
annat än vad som följer redan av begreppet fusion, sådant det angives i
96 § föreningslagen.

I yttrandena från kammarrätten, länsstyrelsen i Stockholms län och Sveriges
lantbruksförbund framföres liknande synpunkter.

Beträffande den föreslagna bestämmelsen i punkt 3 b av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen angående anskaffningsvärde
för vid fusionen övertagna maskiner och andra inventarier anför
Sveriges lantbruksförbund följande.

Vid tillämpning av de föreslagna reglerna kan beträffande inventarievärdena
uppkomma skillnader mellan den övertagande föreningens bokförda
värden, som utgå från fusionsavtalets värden, och de värden, som godtagas
ur beskattningssynpunkt. Vill den övertagande föreningen erhålla eller
behålla räkenskapsenlig avskrivning måste skillnadsbeloppet enligt förslaget
i sin helhet upptagas som tillkommande post i den rörelseinkomstdeklaration,
som avlämnas det beskattningsår, varunder fusionstillfället inträffar.
Handlar övertagande föreningen annorlunda, hänvisas föreningen till
planenlig avskrivning för hela sitt inventariebestånd. Fråga är, om förslaget
icke bör kompletteras med eu bestämmelse, som gör det möjligt för den övertagande
föreningen alt fortfarande tillämpa räkenskapsenlig avskrivning
vid sin inkomsttaxering och som utformas på samma sätt, som gäller för de
skillnadsposter, som kan uppkomma vid en övergång från planenlig avskrivning
till räkenskapsenlig avskrivning. Med eu sådan komplettering av
bestämmelserna skulle man underlätta övergången laxcringsmässigt vid eu
fusion.

Om den överlåtande föreningen tillämpat planenlig avskrivning eller vid
räkenskapsenlig avskrivning haft fördel av att tillämpa 20 %-regeln som
spärregel, torde det vara rimligt, att den ("ivertagande föreningen ifråga om
värdeminskningsavdragens årliga storlek kommer i samma läge, som den
överlåtande föreningen skulle ha gjort vid planenlig avskrivning eller vid
tillämpning av 20 %-regeln vid räkenskapsenlig avskrivning. Den föreslagna

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

lydelsen av anvisningarna till 29 § punkt 5, att vid bedömningen av frågan
om rätt till värdeminskningsavdrag skall så anses, som om bolagen eller
föreningarna utgjort en skattskyldig, kan måhända tolkas så, att en sådan
rätt redan enligt förslaget föreligger, men det synes Lantbruksförbundet
lämpligt att ett klarläggande uttalande på den punkten göres.

Kammarrätten och länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att innebörden
av sista meningen av punkt 5 av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen är svårförståelig och bör förtydligas.

Beträffande den föreslagna ändringen av 6 § förordningen med
provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder
för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar
anför riksskattenämnden följande.

I första meningen av det föreslagna nya fjärde stycket stadgas att övertagande
av investeringsfond får ske, »därest moderbolaget eller den övertagande
föreningen övertager dotterbolagets eller den överlåtande föreningens
rörelse». Då moderbolaget eller den övertagande föreningen genom fusionen
alltid övertager dotterbolagets eller den överlåtande föreningens samtliga
tillgångar och skulder, d. v. s. dess rörelse, torde avsikten med bestämmelsen
i själva verket hava varit att såsom villkor för övertagande av investeringsfond
föreskriva, att moderbolaget eller den övertagande föreningen
skall fortsätta att driva dotterbolagets eller den överlåtande föreningens
rörelse. En bestämmelse av dylik innebörd torde emellertid knappast ha någon
egentlig praktisk betydelse, varför stadgandet synes kunna utgå.

Riksskattenämnden och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar,
att i 9 § förordningen med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder
för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar bör
intagas bestämmelser, att jämväl den, som vid fusion övertagit investeringsfond,
är skyldig att vid självdeklaration foga uppgift, som i nämnda paragraf
sägs.

Beträffande den tidpunkt, när bestämmelserna bör träda
i kraft, framhåller Sveriges lantbruksförbund följande.

I promemorian har icke lämnats förslag till den tidpunkt, vid vilken bestämmelserna
skola träda i kraft. Lantbruksförbundet anser för sin del att lagstiftningen
lämpligen kan genomföras fr. o. in. 1957 års taxering. Det synes
dock lämpligt, att övergångsbestämmelser av sådan karaktär utformas, att
såväl den överlåtande som den övertagande föreningen skall taxeras efter
samma regler, i varje fall behöves ett uttalande, som närmare angiver tolkningen
av de förslagets bestämmelser, som reglerar taxeringarna i samband
med införandet av de nya bestämmelserna. I annat fall skulle kunna inträffa,
att de fusionerade föreningarna på grund av olikhet i räkenskapsår
taxeras utan reciprocitet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

37

Departementschefen

Såsom av den i promemorian lämnade redogörelsen framgår måste skattekonsekvenserna
vid fusion mellan ekonomiska föreningar befaras försvåra
genomförandet av dylika fusioner. Då det är angeläget att de fusionsbefrämjande
föreskrifterna i den nya föreningslagen inte motverkas av skattelagstiftningen,
bör därför en reglering komma till stånd i syfte att undanröja
de nuvarande hindren i denna lagstiftning. Samtliga hörda myndigheter
och organisationer har i princip varit ense härom. Länsstyrelsen i
Malmöhus län har ifrågasatt, om inte lagstiftningen på detta område bör
givas provisorisk karaktär i avvaktan på att hela problemkomplexet vid
alla olika slag av fusioner, sålunda även t. ex. fusioner mellan aktiebolag
och föreningar, blir föremål för utredning. I och för sig synes dock naturligt
att man i första hand reglerar skattekonsekvenserna vid sådana fusioner,
för vilka civilrättsliga bestämmelser redan skapats. Av detta slag av
fusioner är sådana enligt 174 § 1 inom. lagen om aktiebolag och 96 § lagen
om ekonomiska föreningar de till antalet helt dominerande och därjämte
de mest betydelsefulla. Det synes därför knappast vara något att erinra
emot, att man för dylika fusioner antager speciella bestämmelser av permanent
karaktär.

I skattelagarna bar tidigare införts särskilda regler för fusioner enligt
174 § aktiebolagslagen. I promemorian föreslås nu att motsvarande bestämmelser
för fusion enligt 96 § föreningslagen i stort sett utformas i överensstämmelse
med dessa regler. Detta har i princip tillstyrkts av remissinstanserna
och jag finner det naturligt att så sker med hänsyn till likheten
mellan dessa slag av fusioner.

I promemorian föreslås att bestämmelserna endast skola gälla vid fusioner
mellan föreningar av kooperativ karaktär. Mot denna begränsning av
bestämmelsernas räckvidd har från remissinstansernas sida erinringar endast
framförts av Sveriges advokatsamfund. För egen del finner jag en sådan
begränsning utgöra en förutsättning för att reglerna för beskattning
av medlemmar i den överlåtande föreningen skall kunna utformas på det
sätt, som föreslagits i promemorian. Sistnämnda bestämmelser kan nämligen,
som jag senare skall återkomma till, i vissa fall medföra en definitiv
skattceftergift. Fusionsbestännnelserna måste därför begränsas till sådana
fusioner, som även ur det allmännas synpunkt framstår som särskilt önskvärda.
Detta torde i stort uppnås, om endast fusioner mellan föreningar av
kooperativ karaktär omfattas av bestämmelserna. I och för sig skulle det
vara naturligt om begreppet kooperativ förening härvid gavs den mera begränsade
innebörd som följer av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.
Krav skulle då komma att uppställas på att föreningen vore öppen
och i sina angelägenheter tillämpade lika rösträtt. Med hänsyn till vad som
anförts av Sveriges lantbruksförbund i denna fråga anser jag mig dock
böra tillstyrka att bestämmelserna får omfatta alla föreningar av beskaffcn -

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

het, som avses i 1 § lagen om ekonomiska föreningar. Att såsom Kooperativa
förbundet yrkat låta bestämmelserna även omfatta fusioner mellan en kooperativ
förening och en av sådan förening helägd fastighetsförening kan
jag inte tillstyrka. Vid en dylik fusion kan fusionsavtalet utformas utan
hänsynstagande till medlemmarna i den överlåtande föreningen och skattekonsekvenser
av den art att de motverkar fusionen behöver inte uppkomma.

På grundval av de vid promemorian fogade författningsförslagen har inom
finansdepartementet utarbetats förslag till erforderliga ändringar i kommunalskattelagen
och övriga i promemorian omnämnda författningar. I det
följande skall i korthet beröras de jämkningar och tillägg som därvid befunnits
påkallade.

I likhet med vad i promemorian föreslagits anser jag, att de speciella
fusionsbestämmelserna för ekonomiska föreningar inte skall gälla när någon
av föreningarna driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med
fastigheter. Motsvarande undantag finnes redan i fusionsbestämmelserna för
aktiebolag. Några erinringar mot denna begränsning av bestämmelsernas
räckvidd har i princip inte framförts i remissyttrandena. Kooperativa förbundet
har dock framhållit, att bestämmelserna bör vara tillämpliga även
å en förening, som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse
genom att från medlemmarna mottaga medel för förvaltning. Jag
kan tillstyrka detta och förordar, att ett uttryckligt stadgande härom intages
i det föreslagna nya andra stycket till 28 § 3 mom. kommunalskattelagen.
Sistnämnda stycke synes därjämte, såsom kammarrätten i sitt yttrande framhållit,
böra formuleras i nära överensstämmelse med stadgandet i första
stycket av 28 § 3 mom.

Den föreslagna bestämmelsen i 38 § 1 inom. kommunalskattelagen, soin
reglerar beskattningen för de medlemmar i den överlåtande föreningen, vilka
samtyckt till fusionen, anser jag mig kunna tillstyrka. Med anledning
av vad Sveriges advokatsamfund anfört angående önskvärdheten av att det
klarlägges vad som för medlem, som samtyckt till fusionen, skall anses som
hans inbetalade insats i den övertagande föreningen får jag framhålla, att
enligt nuvarande praxis torde med inbetald insats förstås, såsom även riksskattenämnden
i sitt yttrande antytt, vad som finnes bokfört ä andelskapitalets
konto i den övertagande föreningen. I den föreslagna författningsbestämmelsen
har i förtydligande syfte gjorts en viss ändring av redaktionell
natur.

Det föreslagna stadgandet i punkt 8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen
bör, såsom bl. a. kammarrätten och riksskattenämnden framhållit,
utformas så, att det omfattar även fusioner mellan aktiebolag enligt
174 § 1 mom. lagen om aktiebolag. Andra meningen i den föreslagna anvisningspunkten
synes, såsom påpekats i flera remissyttranden, vara överflödig
och hör därför utgå. Av promemorian framgår, att skattekonsekvenserna
vid sådan fusion enligt 96 § föreningslagen, som omfattas av de föreslagna
bestämmelserna, i princip skall bedömas som om fråga är om fusion
mellan moderförening och helägd dotterförening. Det synes dock inte nöd -

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957 39

vändigt att detta direkt ulsäges i lagtexten. Innebörden av bestämmelsen i
punkt 8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen skall vara den, att
man vid de fusionerande företagens taxering helt bortser från fusionsavtalets
värderingar och anvisningspunkten synes lämpligen böra utformas så,
att vid fusion, som i 28 § 3 mom. avses, intäkt av rörelse för de i fusionen
deltagande företagen skall beräknas utan avseende å de i fusionsavtalet angivna
värdena å övertagna tillgångar in. m.

Med anledning av att Sveriges lantbruksförbund ansett ett klargörande
uttalande böra göras i fråga om den föreslagna bestämmelsen i punkt 3 b av
anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen torde följande få anföras. Även
i fråga om rätt till avdrag för avskrivning å inventarier, vilka övertages
vid fusioner, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, gäller principen,
att de fusionerande företagen skall anses som en skattskyldig. Ett avsteg
från denna princip har dock i viss mån gjorts genom förenämnda stadgande
i punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, att såsom
anskaffningsvärde för genom fusionen övertagna inventarier skall anses
det taxeringsmässiga restvärdet för dessa tillgångar hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen vid fusionstillfället. Detta innebär, att moderbolaget
eller den övertagande föreningen skall anses ha anskaffat de genom
fusionen övertagna tillgångarna vid fusionstillfället för ett pris motsvarande
det nyss angivna taxeringsmässiga restvärdet. Om båda bolagen
eller båda föreningarna tillämpar planenlig avskrivning, får moderbolaget
eller den övertagande föreningen i princip övertaga dotterbolagets eller den
överlåtande föreningens avskrivningsplan, eftersom det återstående oavskrivna
värdet av inventarierna får avskrivas under den återstående ekonomiska
varaktighetstiden för övertagna tillgångar. Även om moderbolaget eller den
övertagande föreningen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning gäller, att
anskaffningsvärdet för genom fusionen övertagna inventarier motsvarar
det taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen.
Om moderbolaget eller den övertagande föreningen i sina räkenskaper
upptager vid fusionen övertagna inventarier till ett lägre bokfört värde
än det taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen och moderbolaget eller den övertagande föreningen även efter
fusionen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning, skall så anses som om
moderbolaget eller den övertagande föreningen under fusionsåret avskrivit
inventarierna med skillnadsbeloppet. För detta belopp äger moderbolaget
eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag vid inkomsttaxeringen,
därest det bokförda värdet å inventariebeståndet vid beskattningsårets slut
inte är lägre än det värde, som kan godkännas enligt reglerna för räkensnapsenlig
avskrivning. Är det bokförda värdet lägre blir bestämmelserna i åttonde
stycket av punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen tilllämpliga.
I detta sammanhang må framhållas, att — om dotterbolaget eller
den överlåtande föreningen skulle ägt åtnjuta avdrag enligt i sistnämnda
anvisningspunkt angiven avskrivningsplan — moderbolaget eller den övertagande
föreningen äger att efter fusionen tillgodonjuta detta avdrag. Detta

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

iöljer av den allmänna principen att företagen skall anses som en skattskyldig.
Om moderbolaget eller den övertagande föreningen i sina räkenskaper
upptager vid fusionen övertagna inventarier till högre bokfört värde än det
taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen,
förefinnes inte längre överensstämmelse mellan bokfört värde och det i
taxeringshänseende gällande värdet å moderbolagets eller den övertagande
föreningens inventarier. Förutsättning för räkenskapsenlig avskrivning föreligger
följaktligen inte och bolaget eller föreningen skulle då ha att övergå
till iplanenlig avskrivning. Jag kan emellertid tillstyrka, att i dylika fall möjlighet
öppnas för moderbolaget eller den övertagande föreningen att även
efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Bestämmelse härom
bör intagas som ett näst sista stycke av punkt 4 av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen och synes i princip kunna utformas på sätt Sveriges
lanthruksförbund i sitt yttrande antytt.

Till vad Sveriges lanthruksförbund anfört angående tillämpningen efter
fusionen av den alternativa avskrivningsregeln vid räkenskapsenlig avskrivning.
20 %-regeln, må följande framhållas. Om den övertagande föreningen
tillämpar räkenskapsenlig avskrivning skall — oavsett om 30-regeln
eller 20 %-regeln tillämpas — så anses, som om den övertagande föreningen
köpt tillgångarna å fusionsdagen för ett pris motsvarande det taxeringsmässiga
restvärdet hos den överlåtande föreningen. Om den övertagande föreningen
vid tillämpning av 20 %-regeln skall äga åheropa den överlåtande
föreningens anskaffningsvärde och anskaffningsår, måste ett särskilt stadgande
härom intagas i sjätte stycket av punkt 4 av anvisningarna till 29 g
kommunalskattelagen. Då det kan vara skäligt att de fusionerande föreningarna
även vid tillämpning av 20 %-regeln ses som ett företag, kan jag
tillstyrka att ett stadgande av sådan innebörd intages i nämnda anvisningspunkt.
Motsvarande skall givetvis gälla vid fusion mellan aktiebolag.
Det bör framhållas, att en dylikt stadgande i regel är till fördel för moderbolaget
eller den övertagande föreningen, men det kan dock tänkas fall, där
bestämmelsen leder till att avskrivningsmöjligheten för fusionsåret blir
mindre än om ändringen inte gjorts.

Då en förening vid fusion övertager tillgång av goodwills natur synes
principen böra vara den, att den övertagande föreningen skall äga rätt åtnjuta
avdrag vid taxeringen för avskrivning å tillgången endast i den mån
och med det belopp, som den överlåtande föreningen skulle ha ägt åtnjuta
dylikt avdrag, därest fusionen inte kommit till stånd. Om således den överlåtande
föreningen inte haft kostnad för anskaffning av tillgång av goodwills
natur eller, om föreningen haft sådan kostnad, men förvärvet skett
före den 1 januari 1952 (då de nu gällande reglerna om beskattning av tillgång
av goodwills natur trädde i kraft), är den övertagande föreningen inte
berättigad till avdrag för värdeminskning. Om den överlåtande föreningen
förvärvat tillgång av goodwölls natur före den 1 januari 1952 skall den övertagande
föreningen, därest denna avyttrar tillgången, erhålla avdrag för
dotterbolagets anskaffningskostnad för densamma. Har den överlåtande

Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 1957

41

föreningen förvärvat dylik tillgång efter den 31 december 1951 skall den
övertagande föreningen vara berättigad till samma värdeminskningsavdrag
som skulle ha tillkommit den överlåtande föreningen, därest fusionen inte
kommit till stånd. I sistnämnda fall skall vid avyttring av tillgången den i
beskattningshänseende återstående oavskrivna delen av anskaffningsvärdet
utgöra skillnaden mellan, å ena sidan, den överlåtande föreningens anskaffningskostnad
och, å andra sidan, summan av de värdeminskningsavdrag
som den överlåtande och den övertagande föreningen åtnjutit. Vad nu sagts
bör gälla även vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen. Den föreslagna
bestämmelsen i punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
har ändrats i avsikt att giva klarare uttryck för att bedömningen i
fusionsfallen skall ske som om de fusionerande företagen utgjort en skattskyldig.

I den föreslagna bestämmelsen i punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
har vidtagits en ändring av redaktionell natur.

I prop. nr 29 till innevarande års riksdag har bl. a. föreslagits att det i
olika skatteförfattningar förekommande uttrycket beskattningsnämnd skall
ersättas med annat uttryck, som angiver huruvida taxeringsnämnd eller
prövningsnämnd eller bådadera åsyftas. Motsvarande ändringar har företagits
i anvisningspunkterna 4 och 5 till 29 § kommunalskattelagen. — Den
nya taxeringsförordningen, enligt vilken prövningsnämnden får karaktären
av en huvudsakligen besvärsprövande instans, träder i kraft den 1 januari
1958. Först från denna tidpunkt bör som villkor för prövningsnämnds handläggning
av taxeringsfråga gälla att besvär anförts. En föreskrift av denna
innebörd har intagits i övergångsbestämmelserna.

I promemorians förslag till ny lydelse av 6 § förordningen med provisoriska
bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade
inventarier och lagertillgångar har verkställts den ändring, som riksskattenämnden
i sitt yttrande förordat. Därjämte har i enlighet med vad
riksskattenämnden och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekat även
föreslagits viss ändring av 9 § nämnda förordning.

Frågan om tidpunkten när de föreslagna bestämmelserna skall träda i
kraft har lämnats öppen i promemorian. Sveriges lanlbruksförbund har i
sitt yttrande uttalat, att bestämmelserna lämpligen bör genomföras från
och med 1957 års taxering. Detta skulle innebära att bestämmelserna gives
retroaktiv tillämpning. Då bestämmelserna i huvudsak endast är till fördel
för berörda skattskyldiga, synes dock inte vara något att erinra häremot.
Jag kan därför tillstyrka att bestämmelserna göres tillämpliga redan vid
1957 års taxering. Då det gäller fusion mellan ekonomiska föreningar bör
dock, som Sveriges lantbruksförbund i sitt yttrande antytt, bestämmelserna
äga tillämpning vid taxering av den övertagande föreningen endast under
förutsättning alt de tillämpats jämväl vid den överlåtande föreningens taxering
för dess sista beskattningsår. Ett sådant resultat uppnås om man föreskriver
att bestämmelserna såvitt gäller ekonomisk förening skall äga
tillämpning vid 1957 års taxering endast under förutsättning, att fusionen''

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

genomförts efter den 29 februari 1956. Har fusionen genomförts efter nämnda
dag taxeras den överlåtande föreningen för sitt sista beskattningsår år
1957 eller senare. En sådan undantagsbestämmelse är dock erforderlig endast
beträffande de föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att antaga de inom finansdepartementet
upprättade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 §
1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig
inkomstskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen
den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder;

4) förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§
förordningen den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser
om särskilda investeringsfonder för ersättande
av förlorade inventarier och lagertillgångar;

5) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen
den 19 februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser
om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat
fartyg; samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen
den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för
kon junkturutjämning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Valfrid Paulsson

Kungi. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

43

Bihang

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att 28 § 3 mom. och 4 mom., 29 § 1 inom.,
38 § 1 mom. samt punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels att till anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen skall fogas en ny
anvisningspunkt, betecknad punkt 8, av den lydelse nedan angives, dels ock
att punkterna 3 och 5 av anvisningarna till 29 § och punkt 5 av anvisningarna
till 35 § samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

28 §.

3 mom. Har bolag — — •—- samma
tillfälle.

4 mom. Därest moderbolag genom
sådan fusion, som i 3 mom. avses,
övertagit betalningsansvaret för
framtida kostnader, för vilka avsättning
gjorts i dotterbolagets räkenskaper
med obeskattade vinstmedel,
skall belopp motsvarande denna avsättning
räknas såsom intäkt för moderbolaget,
därest icke utredning företes
som visar dels att moderbolaget
efter fusionen vidkänts eller kommer
att få vidkännas dessa kostnader
— varvid i sistnämnda fall en
häremot svarande avsättning skall
hava verkställts i moderbolagets räkenskaper
— dels ock att moderbolaget
icke tillgodofört sig avdrag för
dessa kostnader eller denna avsättning.

(Föreslagen lydelse)

28 §.

3 mom. Har bolag--— sam ma

tillfälle.

Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning vid fusion
enligt 96 § lagen den 1 juni 1951 om
ekonomiska föreningar, därvid med
dotterbolag förstås överlåtande förening
och med moderbolag förstås
övertagande förening, under förutsättning
jämväl att fråga är om föreningar,
som avses i 1 § sistnämnda
lag.

4 mom. Därest moderbolag genom
sådan fusion, som i 3 mom. första
stycket avses, övertagit betalningsansvaret
för framtida kostnader, för
vilka avsättning gjorts i dotterbolagets
räkenskaper med obeskattade
vinstmedel, skall belopp motsvarande
denna avsättning räknas såsom
intäkt för moderbolaget, därest icke
utredning företes som visar dels att
moderbolaget efter fusionen vidkänts
eller kommer att få vidkännas dessa
kostnader — varvid i sistnämnda
fall en häremot svarande avsättning
skall hava verkställts i moderbolagets
räkenskaper — dels ock att moderbolaget
icke tillgodofört sig avdrag
för dessa kostnader eller denna avsättning.
Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning vid fusion
som i 3 mom. andra stycket avses.

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten —

--bland annat:

hyra för —---— i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen; skolande
—- där vad sålunda förädlats
eller eljest kommit till användning
utgjorts av produkter eller råämnen
från fastighet, som av den skattskyldige
ägts eller brukats, eller från annan
av honom idkad rörelse, som är
att anse som särskild förvärvskälla
•— värdet av samma produkter eller
råämnen upptagas till det belopp,
varmed de redovisas såsom intäkt av
fastigheten eller av den särskilda
förvärvskällan, samt — där moderbolag
övertagit dessa råämnen eller
varor från dotterbolag vid sådan fusion
som i 28 § 3 mom. avses — värdet
av samma råämnen eller varor
upptagas till belopp, motsvarande
det hos dotterbolaget i beskattningsavseende
gällande värdet å dessa tillgångar
vid fusionstillfället;

avlöningar, pensioner — •— — i
rörelsen;

kostnader för — — — och dylikt;

värdeminskning genom —---av

tillgången;

värdeminskning å — — ■— liknande
rättighet;

värdeminskning genom----är

underkastad;

värdeminskning å —--deras

tillgodogörande;

ränta å---för rörelsen;

kostnad för -— — — jämförlig
verksamhet;

speciella för —--det allmän na; förlust,

som---till kapital förlust.

(Föreslagen lydelse)

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten -—
--bland annat:

hyra för---i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen;
skolande — där vad sålunda förädlats
eller eljest kommit till användning
utgjorts av produkter eller råämnen
från fastighet, som av den
skattskyldige ägts eller brukats, eller
från annan av honom idkad rörelse,
som är att anse som särskild förvärvskälla
— värdet av samma produkter
eller råämnen upptagas till
det belopp, varmed de redovisas såsom
intäkt av fastigheten eller av
den särskilda förvärvskällan, samt
— där moderbolag eller övertagande
förening övertagit dessa råämnen eller
varor från dotterbolag eller överlåtande
förening vid sådan fusion
som i 28 § 3 mom. första eller andra
stycket avses — värdet av samma råämnen
eller varor upptagas till belopp,
motsvarande det hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen
i beskattningsavseende gällande
värdet å dessa tillgångar vid fusionstillfället; avlöningar,

pensioner — — - -— i
rörelsen;

kostnader för---och dylikt;

värdeminskning genom---av

tillgången;

värdeminskning å---liknan de

rättighet;

värdeminskning genom — -— — är
underkastad;

värdeminskning å---deras

tillgodogörande;

ränta å — — — för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig
verksamhet;

speciella för —--det allmän na; förlust,

som---— till kapital förlust.

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

45

(Nuvarande lydelse)

38 §.

1 mom. Till intäkt —• — — av
rörelse.

För den —- — — till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk
förening anses jämväl vad
som vid föreningens upplösning utskiftats
till medlem utöver inbetald
insats.

Anvisningar
till 22 §.

4. Har skog ----gällande in gångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt
fång.

Såsom fastighetens — -— — sålunda
minskats.

Med ingående---av ingångs värdet.

Vare sig---ursprungliga in gångsvärdet.

År det — — — samma lid.

Om avdrag---av skogen.

Om moderbolag genom sådan fusion,
som i 28 § 3 inom. avses, övertager
skog från dotterbolag, skall det
lör dotterbolaget vid fusionstillfället
gällande ingångsvärdet och ingående
virkesförrådet anses som ingångsvärde
och ingående virkesförråd för
moderbolaget.

Exempel å---ingående vir kesförråd: A.

försäljer — — -—• erlagda köpeskillingen.

Det för---- 10 200 kronor.

Exempel å —- --i ingångsvärde:

B. försäljer ---- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har — — -— det ursprungliga.

(Föreslagen lydelse)

38 §.

1 mom. Till intäkt — — — av
rörelse.

För den--- — till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk
förening anses jämväl vad
som vid föreningens upplösning utskiftats
till medlem utöver inbetald
insats, dock alt vid upplösning genom
fusion som i 28 § 3 mom. andra
stycket avses utdelning som nu sagts
icke skall anses överstiga vad medlem
erhållit i annat än andelar i den
övertagande föreningen.

Anvisningar
till 22 §.

4. Har skog---gällande in gångsvärde.

Med skogs---jämförligt fång.

Såsom fastighetens---sålun da

minskats.

Med ingående---av ingångs värdet.

Vare sig---ursprungliga in gångsvärdet.

År det--— samma tid.

Om avdrag---av skogen.

Om moderbolag eller övertagande
förening genom sådan fusion, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
avses, övertager skog från dotterbolag
eller överlåtande förening, skall
det för dotterbolaget eller den övertagande
föreningen vid fusionstillfället
gällande ingångsvärdet och ingående
virkesförrådet anses som ingångsvärde
och ingående virkesförråd
för moderbolaget eller den övertagande
föreningen.

Exempel å---ingående vir kesförråd: A.

försäljer — ---erlagda köpe skillingen.

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å —--i ingångsvärde:

B. försäljer--- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har--— det ur sprungliga.

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)
till 28 §.

till 29 §.

3. a) Kostnaden för — -— — deras
anskaffande.

b) Vid planenlig — —- — finnes
lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må -— -—
— är behörigt.

Vid bestämmande — — — blir utsliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde
skall anses, då tillgången förvärvats
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, den verkliga kostnaden
för dess anskaffande och, då
tillgången annorledes övergått till
rörelsen, dess allmänna saluvärde vid
tiden för övergången. Dock skall
iakttagas följande. Har tillgång i
samband med förvärv av den rörelse,
vari den nyttjas, erhållits annorledes
än genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, skall, där ej särskilda
omständigheter till annat föranleda,
såsom anskaffningsvärde för
tillgången anses det belopp som kvarstår
i beskattningsavseende oavskrivet
för överlåtaren, försåvitt ej vid
förvärv av rörelsen på grund av arv
eller testamente stämpelplikt beräknats
efter lägre belopp, i vilket fall
det belopp efter vilket stämpelplikt
sålunda beräknats skal! anses såsom
anskaffningsvärde. Skulle det i något
fall befinnas, att den skattskyldige
eller någon, som står honom nära,
vidtagit åtgärd för att den skattskyl -

(Föreslagen lydelse)
till 28 §.

8. Vid fusion som i 28 § 3 mom.
andra stycket avses skall intäkt av
rörelse för de i fusionen deltagande
föreningarna beräknas utan avseende
å de i fusionsavtalet angivna vardena
å övertagna tillgångar m. m. I beskattningsavseende
skall så anses
som om den övertagande föreningen
före fusionen ägt samtliga andelar i
den överlåtande föreningen samt att
tillgångar och skulder hos sistnämnda
förening vid dess upplösning övergått
till den övertagande föreningen.

till 29 §.

3. a) Kostnaden för —--deras

anskaffande.

b) Vid planenlig — — — finnes
lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må--

— är behörigt.

Vid bestämmande--- -— blir ut sliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde
skall anses, då tillgången förvärvats
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, den verkliga kostnaden
för dess anskaffande och, då tillgången
annorledes övergått till rörelsen,
dess allmänna saluvärde vid liden
för övergången. Dock skall iakttagas
följande. Har tillgång i samband
med förvärv av den rörelse, vari
den nyttjas, erhållits annorledes än
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, skall, där ej särskilda
omständigheter till annat föranleda,
såsom anskaffningsvärde för
tillgången anses det belopp som kvarstår
i beskattningsavseende oavskrivet
för överlåtaren, försåvitt ej vid
förvärv av rörelsen på grund av arv
eller testamente stämpelplikt beräknats
efter lägre belopp, i vilket fall
det belopp efter vilket stämpelplikt
sålunda beräknats skall anses såsom
anskaffningsvärde. Skulle det i
något fall befinnas, att den skattskyldige
eller någon, som står honom
nära, vidtagit åtgärd för att den

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

47

(Nuvarande lydelse)

dige skall kunna tillgodoräkna sig ett
högre anskaffningsvärde än som synes
rimligt, och kan det antagas att
detta skett för att åt någon av dem
bereda obehörig förmån i beskattningsavseende,
skall anskaffningsvärdet
i skälig mån jämkas. Såsom
anskaffningsvärde för tillgång, som
moderbolag överlager från dotterbolag
vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. avses, skall anses det belopp,
som vid fusionstillfället kvarstår i
beskattningsavseende oavsknvet hos
dotterbolaget.

c) Värdeminskningsavdrag med
---särskilda bestämmelser.

Jämkning av ---- — i räkenska perna.

Har skattskyldigs---— följan de

år.

Ådagalägger skattskyldig — -— ■—-bokförda värdet.

Har ett---återstående belop pet.

d) Då tillgång ---till 28 §).

Har annan ----— beskattnings avseende

åtnjutits.

Med avyttring--• — annat än damål.

till 29 §.

5. Avdrag får — -— -— motsvarande
tillämpning.

Patenträtt eller---dylik till gång.

Kostnad för anskaffning av varumärke,
firmanamn eller andra rättigheter
av goodwills natur må avdragas
genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag
inom en period av
tio år från den tidpunkt, då kostnaden
uppkommit; dock att, där så på
grund av särskilda omständigheter
tinnes skäligt, kostnaden må, enligt
beskattningsnämnds särskilda beprövande,
fördelas på en längre period.
Har skattskyldigs rörelse för
visst år utvisat förlust eller så ringa
överskott, att den skattskyldige vid

(Föreslagen lydelse)

skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde
än som synes rimligt, och kan det
antagas att detta skett för att åt någon
av dem bereda obehörig förmån
i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet
i skälig mån jämkas. Såsom
anskaffningsvärde för tillgång,
som moderbolag eller övertagande
förening övertager från dotterbolag
eller överlåtande förening vid sådan
fusion, som i 28 § 3 mom. första eller
andra stycket avses, skall anses det
belopp, som vid fusionstillfället kvarstår
i beskattningsavseende oavskrivet
hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.

c) Värdeminskningsavdrag med —-—• — särskilda bestämmelser.

Jämkning av---i räkenska perna.

Har skattskyldigs---följan de

år.

Ådagalägger skattskyldig — ---

bokförda värdet.

Har ett — —- — återstående beloppet.

d) Då tillgång —--till 28 §).

Har annan---beskattnings avseende

åtnjutits.

Med avyttring — — — annat ändamål.

till 29 §.

5. Avdrag får--— motsvaran de

tillämpning.

Patenträtt eller--— dylik till gång.

Kostnad för anskaffning av varumärke,
firmanamn eller andra rättigheter
av goodwills natur må avdragas
genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag
inom en period av
tio år från den tidpunkt, då kostnaden
uppkommit; dock att, där så på
grund av särskilda omständigheter
finnes skäligt, kostnaden må, enligt
beskattningsnämnds särskilda beprövande,
fördelas på en längre period.
Har skattskyldigs rörelse för
visst år utvisat förlust eller så ringa
överskott, alt den skattskyldige vid

48

Kungi. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

beräkning av nettointäkten av rörelsen
ej kunnat utnyttja det på året
belöpande avdraget, skola beträffande
rätt för den skattskyldige att tillgodoräkna
sig det resterande avdraget
för senare år bestämmelserna i
punkt 3 c tredje stycket äga motsvarande
tillämpning. Har skattskyldig
i samband med överlåtelse av rörelse
eller eljest avyttrat tillgång, varom
nu är fråga, får avdrag ske för
vad som i beskattningshänseende
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,
i den mån detta belopp överstiger
vad som influtit vid avyttring
av tillgången.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma, då
aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom. avses.
Har moderbolag avyttrat egendom,
som bolaget genom sådan fusion
övertagit från dotterbolag, skall
vid bedömandet av frågan om skattepliktig
realisationsvinst eller avdragsgill
realisationsförlust uppkommit så
anses, som om moder- och dotterbolag
utgjort en skattskyldig.

(Föreslagen lydelse)

beräkning av nettointäkten av rörelsen
ej kunnat utnyttja det på året
belöpande avdraget, skola beträffande
rätt för den skattskyldige att tillgodoräkna
sig det resterande avdraget
för senare år bestämmelserna i
punkt 3 c tredje stycket äga motsvarande
tillämpning. Har skattskyldig
i samband med överlåtelse av rörelse
eller eljest avyttrat tillgång, varom
nu är fråga, får avdrag ske för
vad som i beskattningshänseende
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,
i den mån detta belopp överstiger
vad som influtit vid avyttring
av tillgången. Om moderbolag eller
övertagande förening genom sådan
fusion som i 28 § 3 mom. första eller
andra stycket avses, övertager tillgång,
varom nu är fråga, skall såsom
kostnad för anskaffning av tillgången
anses det belopp, som vid
fusionstillfället kvarstår i beskattningsavseende
oavskrivet hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen.
Vid bedömning av frågan
om rätt till vårdeminskningsavdrag
skall så anses som om bolagen eller
föreningarna utgjort en skattskyldig.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma, då
aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom. första
stycket avses. Har moderbolag avyttrat
egendom, som bolaget genom sådan
fusion övertagit från dotterbolag,
skall vid bedömandet av frågan
om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som om moderoch
dotterbolag utgjort en skattskyldig.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning vid fusion som i
28 § 3 mom. andra stycket avses.

Denna lag träder i kraft den

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

49

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli
1947 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

2 §.

Om vad---beräknade netto intäkten.

Har sådan fusion mellan moderoch
dotterbolag ägt rum, som i 28 §
3 mom. kommunalskattelagen avses,
skall restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan
sagts, skulle hava utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget, utgöra
skattepliktig intäkt för moderbolaget.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda--—

kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som---kommu nalskattelagen

sägs.

Har sådan fusion mellan moderoch
dotterbolag ägt rum, som i 28 §
3 mom. kommunalskattelagen avses,
är moderbolaget berättigat till avdrag
för sådan dotterbolagets skatt, vilken
enligt första stycket skulle hava varit
avdragsgill för dotterbolaget.

(Föreslagen lydelse)

2 §•

Om vad--— beräknade net tointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, skall
restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan sagts,
skulle hava utgjort skattepliktig intäkt
för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen, utgöra skattepliktig
intäkt för moderbolaget eller
den övertagande föreningen.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda---

kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som — — —• kommunalskattelagen
sägs.

Har sådan fusion mellan aktiebolag
och föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, äger
moderbolaget eller den övertagande
föreningen åtnjuta avdrag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande
föreningens skatt, vilken enligt första
stycket skulle hava varit avdragsgill
för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.

Denna förordning träder i kraft den

4 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 46

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj
1947 (nr 174) om investeringsfonder

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 2 maj 1947 om investeringsfonder
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11 §•

11 §•

Hava till--— två procent.

Har skattskyldig---angivna

grunder.

Har aktiebolag genom fusion uppgått
i annat aktiebolag, skall investeringsfond
hos det förra bolaget,
därest den icke enligt fjärde stycket
övertagits av det senare bolaget, återföras
till beskattning för det beskattningsår,
varunder rättens tillstånd
till fusionen registrerats. Till beloppet
skall därvid läggas ränta efter
två procent om året enligt i 10 § angivna
grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. kommunalskattelagen avses,
må moderbolaget i beskattningsavseende
övertaga investeringsfond, därest
förutsättning därför enligt 1 §
andra stycket föreligger. Därvid skall
så anses som om fonden avsatts hos
moderbolaget under det beskattningsår,
då avsättningen skett hos dotterbolaget.

Kungl. Maj :t---åtta år.

Det åligger----stycket sägs.

Hava till — — — två procent.

Har skattskyldig---angivna

grunder.

Har aktiebolag eller förening genom
fusion uppgått i annat företag,
skall investeringsfond hos det förra
företaget, därest den icke enligt fjärde
stycket övertagits av det senare
företaget, återföras till beskattning
för det beskattningsår, varunder rättens
tillstånd till fusion registrerats.
Till beloppet skall därvid läggas ränta
efter två procent om året enligt i
10 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen
avses, må moderbolaget
eller den övertagande föreningen
i beskattningsavseende övertaga
investeringsfond, därest förutsättning
därför enligt 1 § andra stycket
denna förordning föreligger. Därvid
skall så anses som om fonden avsatts
bos moderbolaget eller den
övertagande föreningen under det
beskattningsår, då avsättningen skett
hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.

Kungl. Maj :t---åtta år.

Det åligger---— stycket sägs.

Denna förordning träder i kraft den

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1957

51

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 maj 1951
(nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder
för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar

Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den It maj 1951 med provisoriska
bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade
inventarier och lagertillgångar skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §. 6 §.

Har skattskyldig--- — två pro- Har skattskyldig---två pro -

cent.

Vid återföring — -rande tillämpning.

— — motsva-

cent.

Vid återföring — — — motsvarande
tillämpning.

Har aktiebolag eller förening genom
fusion uppgått i annat företag
skall investeringsfond hos det förra
företaget, därest den icke enligt fjärde
stycket övertagits av det senare
företaget, återföras till beskattning
för det beskattningsår, varunder rättens
tillstånd till fusionen registrerats.
Till beloppet skall därvid läggas
ränta efter två procent om året enligt
i 5 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen
avses, må moderbolaget
eller den övertagande föreningen
i beskattningsavseende övertaga
investeringsfond, därest moderbolaget
eller den övertagande föreningen
övertager dotterbolagets eller
den överlåtande föreningens rörelse.
Därvid skall så anses som om fonden
avsatts hos moderbolaget eller den
övertagande föreningen under det beskattningsår,
då avsättningen skett
hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.

Denna förordning träder i kraft den

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond
för ersättande av avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 40)
med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande
av avyttrat fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 §•

Har investeringsfond---lik vidation

fattats.

Har aktiebolag genom fusion uppgått
i annat aktiebolag, skall investeringsfond
hos det förra bolaget,
därest den icke enligt tredje stycket
övertagits av det senare bolaget,
återföras till beskattning för det beskattningsår,
varunder rättens tillstånd
till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. kommunalskattelagen avses,
må moderbolaget i beskattningsavseende
övertaga investeringsfond, därest
garantiförbindelse avseende dotterbolaget
ändras att avse moderbolaget.
Därvid skall så anses som om
fonden avsatts hos moderbolaget under
det beskattningsår, då avsättningen
skett hos dotterbolaget.

Har oskiftat---dödsboet skif tas.

Då till--— angivna grunder.

Har investeringsfond---lik vidation

fattats.

Har aktiebolag eller förening genom
fusion uppgått i annat företag,
skall investeringsfond hos det förra
företaget, därest den icke enligt tredje
stycket övertagits av det senare
företaget, återföras till beskattning
för det beskattningsår, varunder rättens
tillstånd till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen
avses, må moderbolaget
eller den övertagande föreningen
i beskattningsavseende övertaga
investeringsfond, därest garantiförbindelse
avseende dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen
ändras att avse moderbolaget eller
den övertagande föreningen. Därvid
skall så anses som om fonden avsatts
hos moderbolaget eller den övertagande
föreningen under det beskattningsår,
då avsättningen skett
hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.

Har oskiftat —--dödsboet skif tas.

Då till ----— angivna grunder.

Denna förordning träder i kraft den

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 är 1957

53

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj
1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 20 § förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder
för konjunkturutjämning skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

20 §. 20 §.

Har företag — — — likvidation
fattats.

Har genom fusion enligt 174 § 1
mom. lagen den 14 september 1944
om aktiebolag eller 96 § 1 mom. lagen
den 1 juni 1951 om ekonomiska
föreningar företag uppgått i annat
företag, skall investeringsfond hos
det förra företaget, därest investeringsfonden
icke enligt fjärde stycket
övertagits av det senare företaget,
återföras till beskattning för det
beskattningsår, varunder rättens tillstånd
till fusionen registrerats. Därvid
skall till beskattning upptagas
jämväl ett belopp motsvarande en
tiondel av vad som av investeringsfonden
återförts.

Har investeringsfond---— mot svarande

tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 g 3
mom. kommunalskattelagen avses,
må moderbolaget i beskattningsavseende
övertaga investeringsfond, därest
förutsättning därför enligt 1 §
andra stycket denna förordning föreligger.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning vid fusion enligt
96 § lagen om ekonomiska föreningar.
Har investeringsfond övertagits
i enlighet med vad nyss sagts,
skall vid tillämpning av bestämmelserna
i 5 § andra stycket denna förordning
så anses som om moderbolaget
eller den övertagande förening -

Har företag — — — likvidation
fattats.

Har aktiebolag eller förening genom
fusion uppgått i annat företag,
skall investeringsfond hos det förra
företaget, därest den icke enligt fjärde
stycket övertagits av det senare
företaget, återföras till beskattning
för det beskattningsår, varunder rättens
tillstånd till fusionen registrerats.
Därvid skall till beskattning
upptagas jämväl ett belopp motsvarande
en tiondel av vad som av investeringsfonden
återförts.

Har investeringsfond ■— •— •— motsvarande
tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3
mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen
avses, må moderbolaget
eller den övertagande föreningen
i beskattningsavseende övertaga
investeringsfond, därest förutsättning
därför enligt 1 § andra stycket
denna förordning föreligger. Har
investeringsfond övertagits i enlighet
med vad nyss sagts, skall vid tilllämpning
av bestämmelserna i 5 §
andra stycket denna förordning så
anses som om moderbolaget eller den
övertagande föreningen verkställt insättning
i riksbanken å tid då dotter -

54

Kungl. Maj.ts proposition nr A6 år 1957

(Nuvarande lydelse)

en verkställt insättning i riksbanken
å tid då dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen gjort insättningen
i fråga.

Har företag — — — riksbanken
härom.

(Föreslagen lydelse)

bolaget eller den överlåtande föreningen
gjort insättningen i fråga.

Har företag — — — riksbanken
härom.

Denna förordning träder i kraft den

561984

Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag