Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957
1
Nr 37
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av överenskommelse mellan Sverige och Tjeckoslovakien
angående reglering av vissa anspråk och fordringar,
m. m.; given Stockholms slott den 18 januari
1957.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Östen Undén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att riksdagen måtte godkänna en i Stockholm den
22 december 1956 undertecknad överenskommelse med Tjeckslovakien avsedd
att slutligt reglera ännu kvarstående svenska ersättningsanspråk mot Tjeckoslovakien,
vilka uppstått på grund av därstädes efter kriget vidtagna statliga
tvångsåtgärder. Tillika föreslås att svenska regeringen skall i samband med
överenskommelsens ikraftträdande ställa fem miljoner kronor till Tjeckoslovakiens
förfogande, utgörande den för Tjeckoslovakien på sin tid beräknade
andelen av det belopp om 75 miljoner kronor som Sverige jämlikt 1946
års Washington-avtal angående de tyska tillgångarna i Sverige förbundit sig
att ställa till förfogande för återuppbyggnadsändamål.
1 Iiihnny till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. AV 37
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 18 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler ministern
för utrikes ärendena fråga om godkännande av överenskommelse
mellan Sverige och Tjeckoslovakien angående
reglering av vissa anspråk och fordringar,
in. m. och anför därvid följande.
Efter krigsslutet hlev den privatägda egendomen i Tjeckoslovakien föremål
för en omfattande tvångslagstiftning. Syftet med lagstiftningen, vilken i huvudsak
promulgerades i oktober 1945, var dels att genom konfiskation av
s. k. fientlig förmögenhet bereda landet ersättning för under ockupationen
lidna förluster och dels att genom nationaliserings- och andra liknande åtgärder
överföra de viktigaste produktionsmedlen i statens ägo. Nationaliseringsåtgärderna
omfattade främst den tunga industrin, livsmedelsindustrin,
energiförsörjningen samt bank- och försäkringsväsendet. Med stöd av efterföljande
tillämpningsföreskrifter utsträcktes, huvudsakligen under år 1948,
nationaliseringsåtgärderna till att även omfatta den lätta industrin samt
småföretag.
Genom en valutareform år 1945 infördes en ny myntenhet, varvid samtidigt
tidigare gällande betalningsmedel — däribland ett antal svenskägda
innehav — blockerades. De blockerade betalningsmedlen annullerades definitivt
genom en ny valutareform år 1953.
Den tjeckoslovakiska tvångslagstiftningen drabbade betydande svenska intressen.
Antalet rättsägare uppgick till drygt tvåhundra, varav ett tiotal
företag.
I syfte att söka förhindra bebådad nationalisering av svenskägd egendom
gjorde svenska regeringen med början redan i oktober 1945 föreställningar
hos vederbörande tjeckoslovakiska myndigheter. Dessa ledde till resultat
såtillvida att tjeckoslovakiska staten förklarade sig beredd upptaga direkta
förhandlingar med huvudparten av de svenska företagen samt att tillerkänna
svenska intressenter mest gynnad nationsbehandling vid tillämpningen av
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957
3
dekreten angående nationalisering, statlig förvaltning och konfiskation; detta
senare åtagande bekräftades genom en den 15 och 18 mars 1947 verkställd
skriftväxling. Vid de direkta förhandlingarna reglerades större delen av
företagsanspråken i huvudsak före utgången av 1948. Tjeckoslovakiska staten
lämnade därvid ersättning för två svenska dotterföretag i Tjeckoslovakien
vilka nationaliserats, det ena tillhörande Telefon AB L M Ericsson och
det andra AB Mustad & Son, och inköpte —• kort innan de bebådade nationaliseringsåtgärderna
skulle vidtagas — dotterföretag tillhörande Svenska
AB gasaccumulator, AB Elektrolux, Svenska ackumulator AB Jungner, AB
Separator och AB Svenska kullagerfabriken.
Sedan de direkta förhandlingarna slutförts kvarstod oreglerade tre större,
av AB Svenska kullagerfabriken, AB Elektrolux och svenske medborgaren
Julius Hagander framförda anspråk. Samtliga avsåg ersättning för konfiskatoriska
åtgärder vilka drabbat av intressenterna helt eller delvis ägda tyska
företag. Dessutom var frågan om ersättning för de smärre, huvudsakligen
av fysiska personer innehavda anspråken fortfarande olöst.
För att få en överblick över vilka svenska intressen, som drabbats av
tjeckoslovakiska tvångsåtgärder utan att någon ersättning lämnats, utfärdades
genom valutakontorets försorg den 1 augusti 1951 en kungörelse, vari
ifrågavarande svenska fysiska och juridiska personer uppmanades att anmäla
sina anspråk. Anmälningsförfarandet omfattade även fordringar i Tjeckoslovakien,
vilka på grund av där gällande lagstiftning förblivit oguldna.
Som en följd av kungörelsen anmäldes cirka 250 olika ersättningsanspråk.
Sedan anmälningarna av valutakontoret överlämnats till utrikesdepartementet
för vidare åtgärd gav en inom departementet företagen preliminär granskning
vid handen, att ersättningsanspråk till betydande belopp var av sådan
beskaffenhet att de av olika anledningar icke kunde stödjas av den svenska
regeringen. I ett flertal fall visade det sig sålunda att vederbörande anmälare
icke var svensk medborgare eller i varje fall icke varit sådan vid tidpunkten
för de tjeckoslovakiska tvångsåtgärderna. Vissa krav tarvade en närmare
undersökning av det bakomliggande civilrättsliga förhållandet, under det att
andra åler upptog värden, vilka icke var tillräckligt underbyggda genom
framlagt material.
Expertöverläggningar upptogs med Tjeckoslovakien i samband med de
svensk-tjeckoslovakiska handelsförhandlingarna i Prag 1952. Härvid framlades
önskemål från svensk sida om individuell eller gruppvis ersättning för
de olika anspråken; samtidigt förklarades emellertid att ett globalersältningsavlal
av den typ som Sverige slutit med Polen 1949 och med Ungern
1951 skulle vara en acceptabel lösning. Det svenska kravet grundade sig på
den i folkrätten vedertagna principen om skyldighet för den nationaliserande
staten att lämna ersättning till utländska medborgare, vilka på grund av
nationalism ings- eller liknande åtgärder franhänts egendom inom statens
territorium.
Å tjeckoslovakisk sida förklarade man sig vara i princip ersätlningsskyldig
för eu del av de mindre anspråken. Däremot förnekades ersättningsskyl
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1957
dighet för AB Svenska kullagerfabrikens, AB Elektrolux’ och Haganders
krav. Ett globalersättningsavtal skulle enligt tjeckoslovakisk uppfattning vara
den mest ändamålsenliga lösningen av ersättningsfrågan. Enighet nåddes
sålunda om att såsom arbetshypotes för de fortsatta överläggningarna uppställa
avslutandet av ett avtal av denna typ.
Under förhandlingarna antyddes å tjeckoslovakisk sida att det vore orealistiskt
att räkna med en ömsesidigt tillfredsställande reglering av ersättningsproblemet
om icke samtidigt Sverige till Tjeckoslovakien överlämnade
fem miljoner kronor, utgörande den för landet beräknade andelen av det belopp
om 75 miljoner kronor, som svenska regeringen enligt 1946 års Washington-avtal
rörande de tyska tillgångarna i Sverige förbundit sig att ställa
till vissa krigshärjade länders förfogande för återuppbyggnadsändainål.
Här må inskjutas, alt enligt nämnda Washington-överenskommelse av den
18 juli 1946 mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Amerikas Förenta
Stater, Frankrike och Storbritannien några utbetalningar från 75-miljonersbeloppet
icke skulle äga rum förrän svenska regeringen haft tillfälle
samråda med vederbörande land angående omfattningen och sättet för tillgodonjutandet
av dess andel (Kungl. Maj:ts prop. nr 369/1946; jfr även nr
190/1956). Upprepade tjeckoslovakiska framställningar har under årens lopp
gjorts om beloppets utbetalande, men dessa har avvisats från svensk sida, i
främsta rummet på grund av de tjeckoslovakiska myndigheternas tvångsåtgärder
mot svensk egendom och negativa attityd i ersättningsfrågan.
Under förhandlingarna begärde Tjeckoslovakien även ersättning av svenska
regeringen för vissa kommersiella fordringar, av vilka större delen uppkommit
genom tjeckoslovakisk export till Sverige före och under andra
världskriget. Sedan borgenärsföretagen efter kriget nationaliserats hade de
nya statliga företagen sökt indriva dessa fordringar. Resultatet hade emellertid
som regel blivit negativt på grund av att svenska gäldenärer och, där
tvisten dragits inför rätta, de svenska domstolarna vägrat erkänna de nationaliserade
företagen såsom rättsägare under framhållande av att en nationaliseringslagstiftning
icke kunde anses ha extraterritoriell verkan. En mindre
del av de kommersiella fordringarna hänförde sig till svenska kommersiella
betalningar, vilka strax innan krigsslutet verkställts via den svensktyska
clearingen men aldrig nått fram till den tjeckoslovakiske borgenären.
Beträffande frågan om Washington-miljonerna framhölls å svensk sida,
i enlighet med tidigare intagen ståndpunkt, att en godtagbar ersättningsöverenskominelse
var förutsättningen för att svenska regeringen skulle kunna
överväga att ställa beloppet till Tjckoslovakiens förfogande. Vad åter de
tjeckoslovakiska kommersiella fordringarna angick, föll dessa enligt svensk
uppfattning på grund av sin natur utanför ramen för de pågående överläggningarna,
vilka syftade till att bereda svenska rättsägare den ersättning, till
vilken de enligt folkrättsliga principer var berättigade. Det mot svenska regeringen
riktade kravet tillbakavisades, samtidigt som det påpekades, att
det var de nationaliserade företagen obetaget att använda sig av de ordinära
svenska rättsmedel som stod dem till buds för att hävda sina rättigheter.
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1957
5
Fortsatta expertförhandlingar ägde rum i Prag 1953. Därvid kunde större
delen av de smärre ersättningsanspråken behandlas och värderas.
överläggningarna avbröts dock efter någon tid ånyo, huvudsakligen till
följd av de menliga återverkningar på de svensk-tjeckoslovakiska handelsoch
betalningsförbindelserna över huvud, som 1953 års valutareform medfört
genom den unilaterala nedskrivningen av den tjeckoslovakiska clearingskulden
till Sverige.
Sedan denna fråga efter långvariga förhandlingar reglerats, ansågs förutsättning
föreligga att återupptaga ersättningsförhandlingarna. Dessa inleddes
i Prag hösten 1955. Icke heller denna gång visade det sig emellertid möjligt
att träffa en överenskommelse, överläggningarna återupptogs i Stockholm
i mitten av 1956 och ledde till undertecknandet den 22 december 1956
av nu förevarande avtalskomplex.
Texten till den träffade överenskommelsen rörande reglering av vissa
anspråk och fordringar jämte därtill hörande protokoll torde jämte viss
skriftväxling såsom bilaga Litt A—P få fogas till statsrådsprotokollet.
Under den långa tid, som föregått överenskommelsens ingående, har nära
kontakt upprätthållits med de olika fordringsägarna, av vilka samtliga med
ersättningskrav av större betydenhet förklarat sig införstådda med den reglering
som avtalet innebär. Med hänsyn till att så lång tid förflutit efter kungörelseförfarandet
år 1951 utfärdades genom utrikesdepartementets försorg
en ny kungörelse i april 1956, vari rättsägarna ånyo uppmanades att anmäla
sina anspråk. Förfarandet ledde till att endast ett fåtal nya krav av obetydlig
storleksordning inregistrerades. Med anledning härav torde kunna antagas,
att samtliga fordringar av någon betydenhet varit kända vid avtalets undertecknande.
Av förklarliga skäl har värderingen av de olika kraven stött på stora svårigheter.
De svenska intressenternas värderingar hänförde sig till förkrigsförhållandena
och kunde därför med hänsyn till under kriget inträdda värdeförändringar
icke utan vidare läggas till grund för värderingen. Härtill kom
att varken intressenterna eller någon svensk myndighet haft möjlighet att
värdera objekten vid den tidpunkt då de övergått i tjeckoslovakiska statens
ägo. Med hänsyn till dessa omständigheter kunde globalersättningsbeloppet
fastställas först efter ömsesidiga eftergifter.
Såsom nämnts i det föregående har — icke minst på grund av värderingssvårigheterna
— en överenskommelse av globalersättningstyp för båda parter
framstått som en praktisk lösning. De principiella aspekterna av denna
avtalstyp finns belysta i Kungl. Maj:ts proposition nr 187/1950 angående
mellan Sverige och Polen den 16 november 1949 träffade uppgörelser rörande
ersättning för vissa svenska privata ekonomiska intressen, m. in.
Såsom exempel på under senare tid ingångna globalavtal må nämnas, förutom
avtalet med Polen, avtalen med Jugoslavien den 12 april 1947 och med
Ungern den 31 mars 1951.
Genom överenskommelsen erhålles ersättning för samtliga ännu återstå -
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957
ende svenska krav, som uppstått till följd av efter kriget mot svenska intressen
i Tjeckoslovakien vidtagna statliga tvångsåtgärder.
De svenska anspråken hänför sig till egendom, som konfiskerats, nationaliserats
eller ställts under statlig förvaltning, aktieinnehav i bolag som förstatligats,
annullerade bank-, obligations- och försäkringstillgodohavanden,
ett antal fordringar av kommersiell natur uppkomna före gäldenärföretagens
förstatligande samt fordringar, vilka belastar tjeckoslovakisk egendom som
berörts av dylika åtgärder.
Enligt överenskommelsen förbinder sig tjeckoslovakiska regeringen att vid
ikraftträdandet till den svenska regeringen erlägga ett globalbelopp av fem
miljoner kronor såsom ersättning för nyss nämnda svenska intressen och
fordringar (Artikel 1 och 2). Såsom närmare angives i det följande har av
beloppet genom särskild skriftväxling reserverats en summa av 173 000 kronor
för reglering av vissa tjeckoslovakiska motkrav.
Eftersom betalningen av globalbeloppet enligt båda regeringarnas uppfattning
slutgiltigt reglerar ersättningsfrågan, men icke medger hundraprocentig
ersättning åt de svenska rättsägarna, har svenska regeringen lämnat den
tjeckoslovakiska regeringen en utfästelse att så snart överenskommelsen
trätt i kraft icke längre stödja ersättningskrav och fordringsanspråk, som
omfattas av överenskommelsen (Artikel 3). En dylik utfästelse återfinnes
även i ersättningsavtalen med Polen och Ungern.
Utfästelsen har i likhet med vad fallet var i nyssnämnda ersättningavtal
kompletterats med ett åtagande, enligt vilket svenska regeringen garanterar,
att Tjeckoslovakien, samt tjeckoslovakiska fysiska och juridiska personer,
sedan globalbeloppet erlagts, icke skall behöva erlägga någon ytterligare
betalning för de svenska krav och fordringar, som omfattas av överenskommelsen
(Artikel It).
Vid förhandlingarna gjordes å tjeckoslovakisk sida gällande att risk förelåg
alt någon av de svenska intressenterna, vars anspråk framförts under
förhandlingarna, skulle lyckas å rättslig väg komma i besittning av tjeckoslovakisk
egendom, vilken redan ersatts genom överenskommelsen. Under
hänvisning till denna situation, som realiter vore att jämställa med en ytterligare
betalning av Tjeckoslovakien, påyrkades från tjeckoslovakisk sida ett
särskilt stadgande vari uttryckligen förklarades att den svenska garantiutfästelsen
även gällde i detta fall.
Ett stadgande avsett att täcka denna teoretiskt tänkbara situation har intagits
i överenskommelsen (Tilläggsprotokollet punkt 1). Det innebär icke
någon utvidgning av garantiutfästelsen enligt artikel 4.
Med svenska intressen avses enligt överenskommelsen sådana som direkt
eller indirekt, helt eller delvis tillhör fysiska eller juridiska personer med
svensk nationalitet såväl vid tidpunkten för vidtagandet av de tjeckoslovakiska
tvångsåtgärderna som vid tidpunkten för överenskommelsens ikraftträdande
(Artikel 5).
Globalbeloppet skall enligt överenskommelsen erläggas till den svenska
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957 7
regeringen, å vilken det därefter ankommer att verkställa fördelningen bland
intressenterna (Artikel 6).
För att underlätta fördelningen stipuleras i överenskommelsen, att båda
parter skall förse varandra med nödvändiga upplysningar och dokumentation.
Svenska regeringen skall delgiva tjeckoslovakiska regeringen namnen på
de intressenter, vilka skall erhålla ersättning samt till den tjeckoslovakiska
regeringen överlämna bevis och andra relevanta handlingar rörande de intressen,
som blivit ersatta genom överenskommelsen (Artikel 7).
Så snart överenskommelsen trätt i kraft betraktar tjeckoslovakiska regeringen
alla tjeckoslovakiska anspråk, som hänför sig till de intressen för
vilka ersättning lämnats jämlikt överenskommelsen, såsom slutgiltigt reglerade
(Artikel 8). Härmed har avsetts äldre skattekrav o. dyl. som må ha belastat
egendomen.
Förenämnda skriftväxling den 15 och 18 mars 1947 om mest gynnad
nationsbehandling av svenska intressenter försättes ur kraft (Artikel 9).
Genom överenskommelsen regleras icke sådana ersättningsanspråk, som
kan uppstå till följd av tjeckoslovakiska åtgärder, vidtagna efter undertecknandet,
och icke heller beröres sådana anspråk och fordringar, där de svenska
rättsägarna redan träffat avtal med de tjeckoslovakiska gäldenärerna om
ersättning (Artikel 10 och Tilläggsprotokollet punkt 11).
Genom en särskild skriftväxling ställer svenska regeringen de fem Washington-miljonerna
till den tjeckoslovakiska regeringens disposition. Beloppet
skall dock jämlikt en ytterligare skriftväxling av tjeckoslovakiska regeringen
omedelbart användas för betalning av globalersättningsbeloppet.
Såsom tidigare framhållits har de svenska ombuden under förhandlingarna
konsekvent avvisat kravet att svenska regeringen skulle lämna ersättning
till tjeckoslovakiska regeringen för vissa kommersiella anspråk mot svenska
privatpersoner under framhållande av att anspråken, vilka var vanliga civilrättsliga
fordringar utan folkrättslig aspekt, även fortsättningsvis fick göras
gällande med anlitande av ordinära svenska rättsmedel. I eu särskild skrivelse
har förklarats, att enligt den svenska regeringens åsikt den tjeckoslovakiska
regeringen icke längre skall kunna inför den svenska regeringen
framföra eller stödja dessa anspråk.
Å tjeckoslovakisk sida gjordes gällande, att vissa tjeckoslovakiska firmor
skulle ha åsamkats förluster till följd av åtgärder som svenska myndigheter
efter kriget vidtagit i samband med likvidationen av tyska tillgångar i Sverige.
Med anledning härav kommer såsom ett svenskt medgivande inom ramen
för den allmänna uppgörelsen ett belopp av 173 000 kronor ur emottagna
medel att ställas till den tjeckoslovakiska regeringens förfogande för
de ifrågavarande firmornas räkning. Frågan har reglerats i en särskild skriftväxling.
De ersättningskrav, som framförts av Julius Hagander, AB Svenska kullagerfabriken
och AB Elektrolux har intagit en särställning såväl på grund
av sin storleksordning i förhållande till övriga anmälda anspråk som på
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957
grund av den negativa tjeckoslovakiska inställningen beträffande ersättningen.
Såsom motivering för sin vägran att medgiva ersättningsskyldighet för
ifrågavarande anspråk har tjeckoslovakiska regeringen i en särskild skrivelse
förklarat, att eftersom Tjeckoslovakien som partiell reglering av sina
anspråk i enlighet med Paris-avtalet rörande de tyska skadeståndsbetalningarna
erhållit de tillgångar, som i Tyskland bildade bolag efter kriget ägde
på tjeckoslovakiskt territorium, landet med anledning härav icke ansåg
sig skadeståndsskyldigt för dessa tillgångar till vem det vara månde.
Av de anspråk, som anmälts till de svenska myndigheterna, hänförde sig
ett tjugotal till svenska fastigheter i Tjeckoslovakien, vilka icke träffats av
någon tjeckoslovakisk tvångsåtgärd utan som enligt tjeckoslovakisk uppgift
fortfarande kunde disponeras av de svenska ägarna. På grund av att dessa
som regel lämnat Tjeckoslovakien samt till följd av den tjeckoslovakiska
bostadslagstiftningens utformning är emellertid möjligheterna för denna
grupp intressenter att.i en eller annan form nyttiggöra sig fastigheterna enbart
av teoretisk karaktär. I avsaknad av någon klar juridisk grund för ett
ersättningsanspråk för ifrågavarande intressenters räkning förhörde sig
under förhandlingarna de svenska ombuden om något intresse förelåg för
tjeckoslovakiska staten att inköpa fastigheterna. Detta visade sig emellertid
icke vara fallet. Vid överenskommelsen har dock fogats en skriftväxling vari
tjeckoslovakiska regeringen utlovat allt det bistånd som är möjligt åt svenska
intressenter, vilka önskar försälja sin i Tjeckoslovakien belägna fasta
egendom.
I en ytterligare skriftväxling har tjeckoslovakiska regeringen utfäst sig
att välvilligt pröva ansökningar om exporttillstånd för lösöre (möbler, personliga
effekter etc.), som tillhör i Sverige bosatta svenska medborgare.
Departementschefen
Föreliggande avtalskomplex är avsett att slutgiltigt reglera ännu kvarstående
svenska ersättningsanspråk mot Tjeckoslovakien, vilka uppstått på
grund av därstädes efter kriget vidtagna statliga tvångsåtgärder.
Såsom ett särskilt led i avtalskomplexet har uppgörelse jämväl träffats om
att Sverige skall till den tjeckoslovakiska regeringens förfogande ställa fem
miljoner kronor, utgörande för Tjeckoslovakien beräknad andel av det svenska
bidrag å 75 miljoner kronor som beviljats i samband med 1946 års Washington-avtal
angående de tyska tillgångarna i Sverige.
Ersättningsavtalel innebär i korthet följande. Tjeckoslovakiska regeringen
erlägger till svenska regeringen ett globalbelopp av fem miljoner kronor.
Svenska regeringen erhåller dispositionsrätt över beloppet omedelbart efter
överenskommelsens ikraftträdande. Med avdrag för ett belopp av 173 000 kronor,
vilket svenska regeringen förbundit sig att ställa till tjeckoslovakiskt förfogande
för betalning av vissa tvistiga tjeckoslovakiska fordringar, uppkomna
under den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien, kommer globalbelop
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957
9
pet att stå till förfogande för fördelning bland de svenska intressenterna. Det
sålunda för fördelning disponibla beloppet synes kunna tillförsäkra intressenterna
en under givna omständigheter skälig ersättning för de lidna förlusterna.
Överenskommelsen är av gängse globalersättningstyp, en avtalsform som
Sverige använt sig av vid regleringen av ersättningsfrågor med andra länder
såsom Polen och Ungern. Eftersom överenskommelsen är avsedd att slutgiltigt
reglera ersättningsfrågan förbinder sig svenska regeringen att efter
ikraftträdandet icke längre stödja sådana anspråk som omfattas av överenskommmelsen.
Svenska regeringen garanterar vidare att någon ytterligare
betalning icke skall behöva erläggas från tjeckoslovakisk sida för de svenska
krav och fordringar som omfattas av överenskommelsen.
Befogenheten att fördela globalbeloppet bland de svenska rättsägarna är en
uteslutande svensk angelägenhet. För upprättandet av en plan såsom underlag
för fördelningen samt för dennas verkställande bör en särskild nämnd
tillsättas, vari bland annat en person med hög juridisk kompetens torde böra
ingå. En dylik fördelningsnämnd har fungerat i samband med genomförandet
av ersättningsavtalet med Polen. Möjlighet bör lämnas intressenterna att
inför nämnden framföra sina anspråk och vid behov ytterligare utveckla
sin talan. Vid fördelningen av det för ersättningsbetalningarna tillgängliga
beloppet, vilket enligt det föregående kommer att uppgå till drygt 4,8 miljoner
kronor, skall det vara nämnden obetaget att även lämna ersättning för
sådana av den svenska delegationen framförda anspråk, för vilka den tjeckoslovakiska
regeringen av anledning som icke kan godtagas vägrat lämna ersättning.
Ersättning synes sålunda böra utgå till bl. a. AB Svenska kullagerfabriken,
AB Elektrolux och svenske medborgaren Julius Hagander. Jag förutsätter
emellertid, att nämnden vid fördelningen kommer att taga särskild
hänsyn till de mindre rättsägarna.
Beträffande dispositionen av den för Tjeckoslovakien avsatta andelen av
de s. k. Washington-medlen tillstyrker jag, att beloppet ställes till tjeckoslovakiskt
förfogande på föreslaget sätt. Beloppet skall såsom framgår av den
tidigare redogörelsen omedelbart av Tjeckoslovakien användas för att fullgöra
förpliktelserna enligt globalersättningsavtalet.
De till överenskommelsen hörande handlingarna torde delgivas vederbörande
utskott.
Under åberopande av det anförda och då det föreslagna avtalskomplexet
synes mig utgöra en godtagbar reglering av behandlade spörsmål får jag
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna ifrågavarande den 22 december 1956 träffade
överenskommelse mellan Konungariket Sverige och Tjeckoslovakiska
Republiken angående reglering av vissa anspråk
och fordringar jämte därtill hörande protokoll och
skriftväxlingar,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t alt vidtaga erforderliga åtgärder
för överenskommelsens genomförande,
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957
dels ock godkänna att ett belopp av fem miljoner kronor,
utgörande Tjeckoslovakiens andel av svenska regeringens bidrag
till vissa krigshärjade länder enligt 1946 års Washington-avtal
ställes tilll tjeckoslovakiska regeringens förfogande
på föreslaget sätt.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Dag Malm
Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1957
11
Bilaga A
Accord
entre le Royaume de Suéde et la
République Tchécoslovaque portant
sur le réglement de certaines
pretentions et oréances.
Le Royaume de Suéde et la République
Tchécoslovaque, désireux
de régler certaines prétentions et
créances entre les deux pays, sont
convenus des dispositions suivantes:
Article I"
Le Gouvernement tchécoslovaque
versera au Gouvernement suédois
une somme de cinq millions de couronnes
suédoises, å titre d’indemnité
globale et forfaitaire pour les biens,
droits et intéréts suédois, touchés
par les mesures tchécoslovaques de
nationalisation et par toute autre
mesure, soit consécutive aux modifications
apportées å la structure économique
de la Tchécoslovaquie, soit
découlant de la guerre, ainsi que
pour les prétentions suédoises jusqu’å
présent non réglées sur les biens
confisqués pendant 1’occupation.
L’indemnité globale couvre également
les créances suédoises, intéréts
compris, sur les débiteurs tchécoslovaques
dont les biens ont été touchés
par une des mesures visées au premier
alinéa, ainsi que les créances
suédoises grevant les biens tchécoslovaques
touchés par une telle mesure.
Article 2
Le montant mentionné ä 1’article
I" sera versé å la Direction Générale
du Trésor (Statskontoret), Stockholm,
qui agit en qualité d’agent du
Gouvernement suédois, å la date de
1’entrée en vigueur du présent Accord.
Översättning
Överenskommelse
mellan Konungariket Sverige och
Tjeckoslovakiska Republiken angående
reglering av vissa anspråk
och fordringar.
Konungariket Sverige och Tjeckoslovakiska
Republiken, vilka äro
angelägna att reglera vissa anspråk
och fordringar mellan de båda länderna,
ha överenskommit om följande
bestämmelser:
Artikel 1
Tjeckoslovakiska regeringen skall
till svenska regeringen erlägga ett
belopp av fem miljoner svenska kronor,
utgörande i ett för allt den sammanlagda
ersättningen för svensk
egendom samt svenska rättigheter
och intressen, vilka berörts av tjeckoslovakiska
nationaliseringsåtgärder
eller av varje annat förfarande vare
sig till följd av de förändringar som
företagits i Tjeckoslovakiens ekonomiska
struktur eller till följd av kriget
ävensom för hittills oreglerade
svenska anspråk, vilka hänföra sig
till under ockupationen konfiskerad
egendom.
Globalersättningen omfattar även
svenska fordringar, jämte ränta, gentemot
tjeckoslovakiska gäldenärer, vilkas
egendom berörts av någon i första
stycket omförmäld åtgärd liksom
svenska fordringar, vilka belasta
tjeckoslovakisk egendom, som berörts
av en dylik åtgärd.
Artikel 2
Det i artikel 1 omförmälda beloppet
skall vid tidpunkten för överenskommelsens
ikraftträdande erläggas
till Statskontoret, Stockholm, vilket
handlar som svenska regeringens
ombud.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1957
Artide 3 Artikel 3
Dés 1’entrée en vigueur du présent
Accord, le Gouvernement suédois
s’engage å ne plus appuyer de revendications
motivées par les mesures
tchécoslovaques visées å 1’article I".
De méme, le Gouvernement suédois
s’engage å ne plus presenter ou soutenir
de créances, ni pour son propre
compte, ni pour le compte de ses
ressortissants, personnes physiques
ou morales, sur l’Etat tchécoslovaque,
les personnes tchécoslovaques
physiques ou morales, pour autant
que 1’origine de ees créances est antérieure
aux mesures mentionnées ä
1’article I".
En application de 1’alinéa 2 du
présent article, on considérera comme
date d’origine de la créance le
moment ou le débiteur s’est engagé
par elle, sans tenir compte de la date
å laquelle le créancier aetuel a acquis
cette créance.
Article 4
Le Gouvernement suédois garantit
qu’aprés le paiement intégral de la
somme de cinq millions de couronnes
suédoises, la République Tchécoslovaque
et les personnes tchécoslovaques,
physiques ou morales, n’auront
plus de versements å faire pour les
revendications et créances suédoises
visées å 1’article Ier ci-dessus.
Article 5
Sont considérés comme biens,
droits et intéréts suédois, aux fins
du présent Accord, les biens, droits
et intéréts, appartenant direetement
ou indireetement, entiérement ou
partiellement ä des personnes physiques
ou morales ayant tant å la date
desdites mesures tchécoslovaques
qu’å la date de 1’entrée en vigueur
du présent Accord la nationalité
suédoise.
Svenska regeringen förbinder sig
att så snart förevarande överenskommelse
trätt i kraft icke längre stödja
ersättningskrav, som grunda sig på
i artikel 1 omförmälda tjeckoslovakiska
åtgärder.
Svenska regeringen förbinder sig
tillika att varken för egen eller för
svenska fysiska eller juridiska personers
räkning längre framföra eller
stödja fordringar mot tjeckoslovakiska
staten eller mot tjeckoslovakiska
fysiska eller juridiska personer
för så vitt fordringarna uppkommit
före vidtagandet av i artikel 1
omförmälda åtgärder.
Vid tillämpningen av andra stycket
i denna artikel skall fordringen
anses ha uppkommit vid den tidpunkt
då gäldenären förpliktats genom
fordringen utan hänsynstagande
till tidpunkten då den nuvarande
fordringsägaren förvärvat densamma.
Artikel 4
Svenska regeringen garanterar, att
Tjeckoslovakiska Republiken samt
tjeckoslovakiska fysiska och juridiska
personer efter fullgjord betalning av
beloppet fem miljoner svenska kronor
icke skola ha att erlägga någon
ytterligare betalning för i artikel 1
omförmälda svenska ersättningskrav
och fordringar.
Artikel 5
Såsom svenska skola enligt denna
överenskommelse anses egendom, rättigheter
och intressen, som direkt eller
indirekt, helt eller delvis tillhöra
fysiska eller juridiska personer med
svensk nationalitet såväl vid tidpunkten
för omförmälda tjeckoslovakiska
åtgärder som vid tidpunkten för denna
överenskommelses ikraftträdande.
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1957
13
Artide (i
La répartition de 1’indemnité globale
et forfaitaire entre les intéressés
reléve de la seule compétence du
Gouvernement suédois.
Artide 7
Les deux Parties Contractantes se
fourniront muluellement, dans la
raesure du possible, les renseignements,
y compris la documentation,
qui leur sont nécessaires pour résoudre
définitivement les questions
faisant l’objet du présent Accord.
Apres la détermination des personnes
reconnues comme autorisées
å obtenir, soit une indemnité, soit
une compensation pour une créance
aux termes de 1’article I", le Gouvernement
suédois connnuniquera au
Gouvernement tchécoslovaque les
noms des personnes physiques ou
morales suédoises å indemniser ou å
compenser selon ledit artide. Le
Gouvernement suédois fournira au
Gouvernement tchécoslovaque les
piéces justificatives, titres et certificats
ou autres documents qui les
remplacent, relatifs aux biens, droits
et intéréts suédois indemnisés ou
compensés en application du présent
Accord.
Artide 8
Dés l’entrée en vigueur du présent
Accord, le Gouvernement tchécoslovaque
considérera comme définitivement
réglées toutes les pretentions
tchécoslovaques envers les intéressés
suédois, pour autant qu’elles se rapportent
ä des biens, droits et intéréts
ainsi qu’å des créances visés å 1’arlide
I", pour lesquels une indemnité
a été payée selon les dispositions du
présent Accord.
Artide 9
Le présent Accord annule 1’Accord
conclu par 1’échange de notes en date
des 15 et 18 mars 1947 entre le Royaume
de Suéde et la Rcpubliquc Tchécoslovaque
relatif å la consession aux
intéressés suédois des droits de la na
-
Artikel 6
Befogenheten att fördela globalersättningen
mellan intressenterna
skall uteslutande tillkomma svenska
regeringen.
Artikel 7
De båda fördragsslutande parterna
skola, i den mån så är möjligt, lämna
varandra de upplysningar — dokumentation
däri inbegripen — som äro
erforderliga för att parterna skola
kunna slutgiltigt reglera i överenskommelsen
behandlade frågor.
Sedan det fastställts vilka personer
som jämlikt bestämmelserna i artikel
1 äro berättigade att erhålla skadestånd
eller ersättning för en fordran,
skall svenska regeringen underrätta
tjeckoslovakiska regeringen om
namnen på de svenska fysiska eller
juridiska personer som skola erhålla
skadestånd eller ersättning jämlikt
nämnda artikel. Svenska regeringen
skall till tjeckoslovakiska regeringen
överlämna bevishandlingar, åtkomsthandlingar,
intyg eller andra handlingar,
som ersätta dem, rörande
svensk egendom samt svenska rättigheter
och intressen, vilka med tilLlämpning
av denna överenskommelse
erhållit skadestånd eller ersättning.
Artikel 8
Så snart förevarande överenskommelse
trätt i kraft betraktar tjeckoslovakiska
regeringen alla tjeckoslovakiska
anspråk mot svenska intressenter
såsom slutgiltigt reglerade för
så vitt anspråken hänföra sig till i
artikel 1 omförmäld egendom, rättigheter,
intressen och fordringar för
vilka ersättning erlagts i enlighet med
bestämmelserna i denna överenskommelse.
Artikel 9
Förevarande överenskommelse sätter
ur kraft det mellan Konungariket
Sverige och Tjeckoslovakiska Republiken
genom notväxling den 15 och
18 mars 1947 ingångna avtalet rörande
beviljande av mest gynnad nations
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957
tion la plus favorisée en ce qui concerne
1’application des décrets tchécoslovaques
N:os 100, 101, 102, 103/1945
sur les nationalisations, ainsi que
celle des prescriptions et mesures
relatives å 1’institution de l’administration
nationale et aux confiscations.
Article 10
Les revendications suédoises, que
pourraient susciter des actes législatifs
ou autres mesures tchécoslovaques
postérieures å la signature du
présent Accord, ne sont pas réglées
par le paiement de 1’indemnité globale
et forfaitaire visée å 1’article I".
Article 11
Le présent Accord sera ratifié
aussi töt que possible. Il entrera en
vigueur le jour ou aura lieu å Prague
1’échange des instruments de ratification.
Fait å Stockholm, en double
exemplaire, le 22 décembre 1956.
Pour le Royaume de Suéde:
östen Undén
Pour la République Tchécoslovaque:
Jaroslav Vlcek
Protocole
Additionnel
å 1’Accord entre le Royaume de Suéde
et la République Tchécoslovaque
portant sur le réglement de certaines
pretentions et créances, signé å Stockholm
le 22 décembre 1956
I. ad Article 4
Si une personne sujette aux dispositions
de cet Accord, ou son successeur,
dont la réclamation a été
présentée par les autorités suédoises
rättigheter till förmån för svenska intressenter
i vad avser tillämpningen
av de tjeckoslovakiska dekreten nr
100, 101, 102, 103/1945 angående nationalisering
och av föreskrifterna
och åtgärderna beträffande införande
av statlig förvaltning och beträffande
konfiskationer.
Artikel 10
Svenska ersättningskrav, vilka
skulle kunna föranledas av lagstiftnings-
eller andra tjeckoslovakiska
åtgärder vidtagna efter denna överenskommelses
undertecknande, regleras
icke genom erläggandet av den i
artikel 1 omförmälda globalersättningen.
Artikel 11
Förevarande överenskommelse skall
ratificeras så snart som möjligt. Den
skall träda i kraft den dag då ratifikationsinstrumenten
komma att utväxlas
i Prag.
Som skedde i Stockholm, i två
exemplar, den 22 december 1956.
För Konungariket Sverige:
Östen Undén
För Tjeckoslovakiska Republiken:
Jaroslav Vlöek
Bilaga B
Tilläggsprotokoll
till överenskommelsen mellan
Konungariket Sverige och Tjeckoslovakiska
Republiken angående reglering
av vissa anspråk och fordringar,
undertecknad i Stockholm den 22 december
1956
I. till Artikel 4
Därest en person, som är underkastad
bestämmelserna i denna överenskommelse
eller dennes rättsägare
och vilkens anspråk framförts av de
Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1957
15
au Gouvernement tchécoslovaque au
cours des négociations qui ont abouti
au présent Accord, entrait en possession
de biens, droits et intéréts mentionnés
å l’art. I" et appartenant en
vertu du droit tchécoslovaque å des
personnes tchécoslovaques, le Gouvernement
suédois indemniserait la
République Tchécoslovaque de la valeur
de l’objet en question.
II. Les stipulations de 1’Accord ne
s’appliquent pas aux réclamations et
créances qui ont été déjå réglées d’un
commun accord entre les ayants
droit suédois et les débiteurs tchécoslovaques.
III. Le présent Protocole fait partie
intégrante de 1’Accord.
Fait å Stockholm, en double
exemplaire, le 22 décembre 1956.
Pour le Royaume de Suéde:
östen Undén
Pour la République Tchécoslovaque:
Jaroslav Vlcek
Stockholm, le 22 décembre 1956.
Monsieur le Ministre,
Au cours des négociations qui ont
abouti å la conclusion, en date de ce
jour, de 1’Accord por tant sur le réglement
de certaines prétentions et
créances entre nos deux Pays, la délégation
suédoise a exprimé le désir
que les autorités tchécoslovaques
soient prétes å prendre, au besoin,
des mesures qui facilitent la vente
des biens immeubles situés en Tchécoslovaquie
qui appartiennent aux
ressortissants suédois.
La délégation tchécoslovaque, ayant
communiqué que Nåborovy Podnik,
zprostfedkovatelna koupc a prodeje
svenska myndigheterna till den
tjeckoslovakiska regeringen under
de förhandlingar som lett till avslutandet
av förevarande överenskommelse,
kommer i besittning av egendom,
rättigheter och intressen, som
omförmälas i artikel 1 och som enligt
tjeckoslovakisk rätt tillhöra
tjeckoslovakiska personer, skall
svenska regeringen ersätta Tjeckoslovakiska
Republiken värdet av
ifrågavarande objekt.
II. Bestämmelserna i överenskommelsen
äro icke tillämpliga på anspråk
och fordringar, vilka redan
reglerats genom avtal mellan de
svenska rältsägarna och de tjeckoslovakiska
gäldenärerna.
III. Förevarande protokoll utgör en
integrerande del av överenskommelsen.
Som skedde i Stockholm, i två
exemplar, den 22 december 1956.
För Konungariket Sverige:
Östen Undén
För Tjeckoslovakiska Republiken:
Jaroslav Vlcek
Bilaga G
Stockholm den 22 december 1956.
Herr Minister,
Under de förhandlingar som denna
dag lett till avslutandet mellan
våra båda länder av överenskommelsen
angående reglering av vissa anspråk
och fordringar har den svenska
delegationen uttryckt önskemålet att
de tjeckoslovakiska myndigheterna
måtte vid behov vara beredda att vidtaga
åtgärder, vilka underlätta försäljningen
av i Tjeckoslovakien belägen
fast egendom tillhörande svenska
medborgare.
Den tjeckoslovakiska delegationen,
vilken upplyst att Nåborovy Podnik,
zprostfedkovatelna koupé a prodeje
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1957
realit, Praha 2, Vodickova 32, est
1’entreprise qui a été créée en Tchécoslovaquie
pour 1’achat et la vente des
biens immeubles, a déclaré qu’elle
recommanderait ä cette entreprise
d’accorder toute assistance possible
aux ressortissants suédois qui s’adresseraient
å elle en vue de la vente de
leurs immeubles situés en Tchécoslovaquie.
Veuillez accepter, Monsieur le Ministre,
les assurances de ma haute
considération.
östen Undén
Stockholm, le 22 décembre 1956.
Monsieur le Ministre,
Vous avez bien voulu m’adresser,
en date de ce jour, la lettre suivante:
»Au cours des négociations--
— immeubles situés en Tchécoslovaquie.
»
En accusant réception de la lettre
précitée, j’ai 1’honneur de porter å
volre connaissance que le Gouvernement
tchécoslovaque est d’accord sur
ce qui précéde.
Je vous prie d’accepter, Monsieur
le Ministre, les assurances de ma tres
haute considération.
Jaroslav Vlcek
Stockholm, le 22 décembre 1956.
Monsieur le Ministre,
Me référant å l’Accord, signé ce
jour, portant sur le réglement de certaines
prétentions et créances entre
nos deux Pays, j’ai 1’honneur de vous
faire savoir que les autorités tchécoslovaques
compétentes seront prétes
å soumettre å un examen bienveillant
les demandes de permis d’exportation
pour les objets mobiliers (meubles,
realit, Praha 2, Vodickova 32, är det
företag som upprättats i Tjeckoslovakien
för köp och försäljning av
fast egendom, har förklarat, att den
skall anbefalla företaget att lämna
allt det bistånd som är möjligt åt
svenska medborgare, vilka hänvända
sig till detsamma i avsikt att sälja
sin i Tjeckoslovakien belägna fasta
egendom.
Mottag, Herr Minister, försäkran
om min utmärkta högaktning.
Östen Undén
Bilaga H
Stockholm den 22 december 1956.
Herr Minister,
Ni har behagat tillställa mig en
denna dag dagtecknad skrivelse av
följande lydelse:
»Under de förhandlingar---
belägna fasta egendom.»
Erkännande mottagandet av ovannämnda
skrivelse har jag äran meddela
Eder, att tjeckoslovakiska regeringen
är överens med svenska regeringen
om förestående.
Jag ber Eder mottaga, Herr Minister,
försäkran om min mest utmärkta
högaktning.
Jaroslav Vlcek
Bilaga I
Stockholm den 22 december 1956.
Herr Minister,
Åberopande den idag undertecknade
överenskommelsen mellan våra
båda länder angående reglering av
vissa anspråk och fordringar har jag
äran meddela Eder, att vederbörande
tjeckoslovakiska myndigheter äro
beredda att välvilligt pröva ansökningar
om utförseltillstånd för lösöre
(möbler, personliga tillhörigheter
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1957
effets personnels etc.) appartenant å
des personnes de nationalité suédoise,
domiciliées eu Suéde.
Veuillez accepter, Monsieur le Ministre,
les assurances de ma trés
haute considération.
Jaroslav Vlcek
Stockholm, le 22 décembre 1956.
Monsieur le Ministre,
Vous avez bien voulu m’adresser,
en date de ce jour, la lettre suivante:
»Me référant---— domiciliées
en Suéde.»
En accusant réception de la lettre
précitée, je vous prie d’accepter, Monsieur
le Ministre, les assurances de
ma haute considération.
Östen Undén
etc.) tillhörande i Sverige bosatta
svenska medborgare.
Mottag, Herr Minister, försäkran
om min mest utmärkta högaktning.
Jaroslav Vlcek
Bilaga J
Stockholm den 22 december 1956.
Herr Minister,
Ni har behagat tillställa mig en
denna dag dagtecknad skrivelse av
följande lydelse:
ȁberopande den idag---bo
satta
svenska medborgare.»
Erkännande mottagandet av ovannämnda
skrivelse ber jag Eder mottaga,
Herr Minister, försäkran om
min utmärkta högaktning.
östen Undén
Stockholm, le 22 décembre 1956.
Monsieur le Ministre,
J’ai l’honneur de vous proposer
que la part envisagée pour la Tchécoslovaquie
de la contribution apportée
par le Gouvernement suédois au bénéfice
de certains pays signataires de
1’Accord de Paris sur les réparations,
conformément å PAccord de Washington
du 18 juillet 1946, å savoir
cinq millions de couronnes suédoises,
soit mise å la disposition du Gouvernement
tchécoslovaque aussitöt que
PAccord entre le Royaume de Suéde
et la République Tchécoslovaque portant
sur le réglement de certaines
prétentions et créances entre les deux
Pays, qui vient d’étre signé ce jour,
sera entré en vigueur.
Si le Gouvernement tchécoslovaque
est de son cöté disposé å accepter
cette proposition, con^ue dans un
esprit de conciliation, je suggére que
Bilaga M
Stockholm den 22 december 1956.
Herr Minister,
Jag har äran föreslå Eder att den
del om fem miljoner svenska kronor
som ställts i utsikt för Tjeckoslovakiens
räkning av den svenska regeringens
bidrag jämlikt Washingtonavtalet
den 18 juli 1946 till vissa länder,
vilka undertecknat skadeståndsöverenskommelsen
i Paris, skall
ställas till tjeckoslovakiska regeringens
förfogande så snart den idag
mellan Konungariket Sverige och
Tjeckoslovakiska Republiken undertecknade
överenskommelsen angående
reglering av vissa anspråk och
fordringar mellan de båda länderna
trätt i kraft.
Därest tjeckoslovakiska regeringen
å sin sida är beredd godkänna detta
förslag, som tillkommit i en försonlig
anda, föreslår jag, att förevaran
-
8 Iiihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 37
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1957
la présente lettre et la réponse que
vous voudrez bien m’adresser, constituent
un accord qui entre en vigueur
en date de ce jour.
Veuillez accepter, Monsieur le Ministre,
les assurances de nia haute
considération.
Östen Undén
Stockholm, le 22 décembre 1956.
Monsieur le Ministre,
Vous avez bien voulu m’adresser
une lettre, en date de ce jour, de la
teneur suivante:
»J’ai 1’honneur---ce jour.»
J’ai 1’honneur d’accuser réception
de cette lettre et de porter å votre
connaissance que le Gouvernement
tchécoslovaque, en appréciant votre
proposition comme une solution pratique
de certaines questions encore
ouvertes entre nos deux Pays, et dans
un esprit de conciliation, est d’accord
sur ce qui précéde. La lettre précitée
ainsi que la présente réponse constituent
ainsi un accord entre nos deux
Gouvernements, qui entre en vigueur
en date de ce jour.
Veuillez accepter, Monsieur le Ministre,
les assurances de ma trés
haute considération.
Jaroslav Vlcek
Stockholm, le 22 décembre 1956.
Monsieur le Ministre,
Par un échange de lettres, en date
de ce jour, les deux Gouvernements
sont convenus que la somme de cinq
millions de couronnes suédoises, réservée
pour la Tchécoslovaquie conformément
aux stipulations de 1’Accord
de Washington du 18 juillet
de skrivelse och det svar, som Ni behagar
tillställa mig, skola utgöra en
överenskommelse, vilken träder i
kraft denna dag.
Mottag, Herr Minister, försäkran
om min utmärkta högaktning.
Östen Undén
Bilaga N
Stockholm den 22 december 1956.
Herr Minister,
Ni har behagat tillställa mig en
denna dag dagtecknad skrivelse av
följande lydelse:
»Jag har äran---i kraft den
na
dag.»
Jag har äran erkänna mottagandet
av denna skrivelse samt att meddela
Eder, att tjeckoslovakiska regeringen,
vilken uppskattar Edert förslag
såsom en praktisk lösning av
vissa mellan våra båda länder ännu
oreglerade frågor, i en försonlig anda
är överens om ovanstående. Följaktligen
utgöra ovannämnda skrivelse
samt detta svar en överenskommelse
mellan våra båda regeringar, vilken
träder i kraft denna dag.
Mottag, Herr Minister, försäkran
om min mest utmärkta högaktning.
Jaroslav Vlcek
Bilaga O
Stockholm den 22 december 1956.
Herr Minister,
Genom en denna dag verkställd
skriftväxling ha de båda regeringarna
överenskommit att ett belopp av
fem miljoner svenska kronor, vilket
jämlikt bestämmelserna i Washington-avtalet
den 18 juli 1946 reserverats
för Tjeckoslovakien, skall stäl
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1957
1946, sera mise å la disposition du
Gouvernement tchécoslovaque des
que 1’Accord portant sur le réglement
de certaines prétentions et créances
qui est intervenu entre les deux Pays
sera entré en vigueur.
Vu ce qui précéde, j’ai 1’honneur
de vous communiquer que le Gouvernement
tchécoslovaque autorise le
Gouvernement suédois — aussitöt
que ladite somme aura été mise å la
disposition du Gouvernement tchécoslovaque
— å en disposer de maniére
å ce que se trouve intégralement
remplie 1’obligation assumée par l’article
2 de 1’Accord relatif au réglement
de certaines prétentions et
créances entre la République Tchécoslovaque
et le Royaume de Suéde, qui
vient d’étre signé ce jour.
Veuillez accepter, Monsieur le Ministre,
les assurances de ma tres
haute considération.
Jaroslav Vlcek
Stockholm, le 22 décembre 1956.
Monsieur le Ministre,
Vous avez bien voulu nTadresser
une lettre, en date de ce jour, de la
teneur suivante:
»Par un échange de lettres, en date
de ce jour — ---- signé ce jour.»
En accusant réception de la lettre
précitée, je vous prie d’accepter, Monsieur
le Ministre, les assurances de
ma haute considération.
Östen Undén
las till tjeckoslovakiska regeringens
förfogande så snart den mellan de
båda länderna ingångna överenskommelsen
angående reglering av
vissa anspråk och fordringar trätt i
kraft.
Med anledning av ovanstående har
jag äran meddela Eder, att tjeckoslovakiska
regeringen bemyndigar
svenska regeringen att — så snart
nämnda belopp ställts till den tjeckoslovakiska
regeringens disposition —
förfoga över beloppet på sådant sätt
att den genom artikel 2 i den idag
undertecknade överenskommelsen
angående reglering av vissa anspråk
och fordringar mellan Tjeckoslovakiska
Republiken och Konungariket
Sverige åtagna förpliktelsen blir till
fullo uppfylld.
Mottag, Herr Minister, försäkran
om min mest utmärkta högaktning.
Jaroslav Vlcek
Bilaga P
Stockholm den 22 december 1956.
Herr Minister,
Ni har behagat tillställa mig en
denna dag dagtecknad skrivelse av
följande lydelse:
»Genom en---till fullo upp
fylld.
»
Erkännande mottagandet av ovannämnda
skrivelse ber jag Eder mottaga,
Herr Minister, försäkran om
min utmärkta högaktning.
östen Undén