Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

1

Nr 2

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57; given
Stockholms slott den 3 januari 1957.

Ivungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1956:413) och uppgår
till 24 614 400 kronor å driftbudgeten samt 80 000 000 kronor å kapitalbudgeten.
Å driftbudgeten har bl. a. anvisats 10,0 miljoner kronor till kostnader
för organiserande av en svensk FN-styrka, 9,0 miljoner kronor till
anordnande av vinstutlottning in. in. i samband med återbetalningen av
överskjutande preliminär skatt samt 3,6 miljoner kronor till inköp av polioympämne.
Av anslagen å kapitalbudgeten avser 50,0 miljoner kronor medel
för supplementär jordbrukskredit och 30,0 miljoner kronor lån till företagareföreningar
in. fl.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 2

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 dr 1957

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen
vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å
tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riksdagens
lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild proposition,
som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—16) fattat, torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
33 914 200 kronor å driftbudgeten och 206 032 700 kronor å kapitalbudgeten.
Av förstnämnda belopp faller 12,9 miljoner kronor på försvarsdepartementets
huvudtitel. Härav avser 5,9 miljoner kronor
ökningar å anslagen till materielunderhåll till följd av lönestegringar och
3,6 miljoner kronor återanskaffningar av viss genom brand förstörd materiel,
medan av återstoden 2,2 miljoner kronor föranledes av anskaffning av
viss lyftanordning för Karlskrona örlogsvarv. Socialdepartementets
huvudtitel upptar bl. a. 10,0 miljoner kronor till vissa kostnader för
ungerska flyktingar. För ecklesiastikdepartementets del äskas
0,7 miljon kronor till tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
m. m. Anslagen under handelsdepartementets huvudtitel uppgår
till sammanlagt 7,9 miljoner kronor, varav 7,0 miljoner kronor hänför sig
till anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi och
0,6 miljon kronor till bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen. Övriga anslagsbelopp å tilläggsstat II till driftbudgeten
uppgår till mindre belopp och avser vissa merkostnader och andra
utgifter, vilka icke utan betydande olägenheter anses kunna uppskjutas till
nästa budgetår. — Av utgifterna på tilläggsstalen till kapitalbudgeten avser
11,4 miljoner kronor statens allmänna fastighetsfond, 24,5 miljoner kronor
försvarets fastighetsfond, 125,0 miljoner kronor lånefonden för bostadsbyggande
och 44,8 miljoner kronor fonden för låneunderstöd, varav 40,0 miljoner
kronor belöper på tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—16) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Sven Rydén

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter
Andra huvudtiteln

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.

C. Domstolarna

[1] Vattendomstolarna: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för vattendomstolarna
upptagna anslagsposten till icke-ordinarie personal är fastställd
till 580 100 kronor.

I skrivelse den 24 maj 1956 har de ordinarie vattenrättsdomarna i Mellanbygdens
vattendomstol hemställt om förstärkning av personalen vid vattendomstolen.
I utlåtande över framställningen har vattenöverdomstolen —
efter samråd med den särskilt tillkallade utredningsmannen för utredning
angående vattendomstolarnas organisation och därmed sammanhängande
frågor — föreslagit viss omedelbar personalförstärkning jämväl vid Norrbygdens
vattendomstol.

Vid anmälan tidigare denna dag av anslagsäskandena för nästa budgetår
under vattendomstolarnas avlöningsanslag (II ht p. 23) har jag framlagt förslag
om viss förstärkning av domarpersonalen vid nämnda båda vattendomstolar.
Då det emellertid med hänsyn till rådande läge befunnits oundgängligen
nödvändigt att domstolarna i viss utsträckning redan under innevarande
budgetår tillföres ytterligare domarkrafter, har Kungl. Maj:t på min
föredragning genom beslut den 16 november 1956 föreskrivit, att tills vi -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

dare under sistnämnda budgetår vid vardera Norrbygdens och Mellanbygdens
vattendomstolar en befattningshavare må förordnas att bestrida på vattenrättsdomare
ankommande göromål. Till följd härav beräknas å ickeordinarieposten
komma att uppstå en merbelastning av 38 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för vattendomstolarna
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1956/57 överskridas med högst
38 000 kronor.

E. Fångvården m. m.

[2] Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal är fastställd till 414 200 kronor.

I 1956 års statsverksproposition anmäldes under fångvårdsstyrelsens avlöningsanslag,
att sakkunniga tillkallats att verkställa en översyn av fångvårdsstyrelsens
organisation och arbetsförhållanden. Därvid uttalades, att
de förslag, som de sakkunniga kornrne att framlägga, finge prövas så snart
de förelåge. Med anledning av framställning den 12 mars 1956 från de sakkunniga
har Kungl. Maj :t genom beslut den 20 april 1956, med motsvarande
tjänstebefrielse för byråcheferna på fångvårdsstyrelsens administrativa byrå
och socialbyrå, förordnat befattningshavare att på nämnda byråer tills vidare
till och med den 31 december 1956 bestrida de på byråchefen ankommande
göromål, som fångvårdsstyrelsen efter samråd med fångvårdsstyrelseutredningen
bestämmer. Vidare bär Kungl. Maj:t genom beslut den 27
april 1956 förordnat byråchefen i medicinalstyrelsen Erik Anneli att från
och med den 16 maj tills vidare till och med den 31 december 1956 bestrida
på överdirektören och chefen för fångvårdsstyrelsen ankommande göromål.
Lönerna vid ifrågavarande förordnanden bestrides från den i fångvårdsstyrelsens
avlöningsstat upptagna posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.
I skrivelse den 12 november 1956 har fångvårdsstyrelseutredningen
hemställt, bland annat, att de bemyndiganden, som innefattas i Kungl. Maj :ts
förenämnda beslut, måtte utsträckas att gälla tills vidare till och med den
30 juni 1957.

Fångvårdsstyrelseutredningen har i skrivelser den 21 juni, 18 oktober och
12 november 1956 framlagt förslag angående även andra tillfälliga personalförstärkningar
i fångvårdsstyrelsen avseende tiden den 1 juli 1956— den 30
juni 1957.

I skrivelsen den 21 juni 1956 hemställde utredningen, att fångvårdsstyrelsen
måtte bemyndigas att under tiden den 1 juli—den 31 december 1956
— utöver den personal, för vilken medel tidigare beräknats — efter samråd
med utredningen anställa högst fyra amanuenser och tre biträden i reglerad

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

befordringsgång. Motiveringen till denna framställning innebar i huvudsak,
att utredningen funnit styrelsens personaluppsättning otillräcklig för att
styrelsen skulle med i övrigt oförändrad organisation kunna bemästra sin
arbetsbörda, sedan denna under de senaste åren ökats högst betydligt, särskilt
på grund av den icke förutsedda exceptionella ökningen av fångantalet.
Den föreslagna personalförstärkningen bedömdes av utredningen såsom ett
minimum.

Skrivelsen den 18 oktober 1956 innefattade förslag om förstärkning av
personalen hos styrelsen under återstående delen av kalenderåret 1956 med
två biträden i reglerad befordringsgång utöver i skrivelsen den 21 juni samma
år förordad förstärkning. Till stöd för förslaget anfördes, att arbetsbelastningen
fortsatt att stiga.

Genom beslut den 9 november 1956 bemyndigade Kungl. Maj:t fångvårdsstyrelsen
att intill den 31 december samma år — utöver den personal för
vilken medel tidigare beräknats — efter samråd med fångvårdsstyrelseutredningen
och på sätt utredningen föreslagit — vid styrelsen ha anställda 4
amanuenser, av vilka minst en tingsmeriterad, och 5 biträden i reglerad befordringsgång.

Slutligen har utredningen i skrivelsen den 12 november 1956 hemställt,
bland annat, att nyssnämnda bemyndigande måtte utsträckas att gälla tills
vidare till och med den 30 juni 1957. Då någon avmattning i ökningen av
fångantalet icke synes vara att vänta inom den tid, utredningen nu har att
överblicka, utan fastmera ytterligare stegring torde vara att emotse, har utredningen
gjort det bedömandet, att fångvårdsstyrelsen kommer att under
första halvåret 1957 behöva alla de tjänster, som på utredningens förslag
hittills tillförts styrelsen.

Statskontoret. Med hänsyn till fångvårdsstyrelsens nuvarande ansträngda
arbetsläge och då fångantalet alltjämt synes öka i oförminskad takt, har
statskontoret icke något att erinra mot bifall till fångvårdsstyrelseutredningens
hemställan.

Departementschefen

Med hänsyn till rådande arbetssituation inom fångvårdsstyrelsen synes det
mig oundgängligen nödvändigt att styrelsens personal under innevarande
budgetår förstärkes på sätt utredningen föreslagit. Den härav föranledda
kostnadsökningen under icke-ordinarieposten torde uppgå till 52 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal må för budgetåret 1956/57 överskridas med
högst 52 500 kronor.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

[3] 5. Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Under
förevarande rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 238 000 kronor.

Fångvärdens byggnadskommitté (skr. 25/10, 19/1.1 1956) hemställer, att
45 000 kronor måtte anvisas för anskaffande av transportmateriel och arbetsterapeutisk
utrustning för den häktesbyggnad å Skogome i Säve kommun,
som kommer att färdigställas under innevarande budgetår. Vidare
anmäler kommittén, att till kostnaderna för maskin- och verktygsutrustning
vid den provisoriska fångvårdsanstalten i Lärbro, Gotlands län, erfordras
ett belopp av 180 000 kronor. Kommittén framhåller beträffande sistnämnda
förläggning, att den vid valet av arbetsgrenar utgått från dels att verkstadsorganisationen
bör komma till stånd snabbt, dels att kapitalinvesteringen
i verkstadslokaler med hänsyn till anstaltens provisoriska karaktär icke
får bli för stor. Företräde bör därvid enligt kommittén givas åt sådana arbetsgrenar,
i vilka man kan förvärva huvudparten av råvarorna på Gotland,
varigenom fraktkostnaderna nedbringas samtidigt som länets näringsliv
stimuleras. Kommittén har stannat för konfektionsindustri och träindustri.
Med hänsyn till att å orten finns en snickerifabrik, vars ägare — Gotlands
företagareförening —- förklarat sig beredd att för fångvårdsändamål friställa
tabriken, beräknas kostnaderna för maskin- och verktygsutrustning stanna
vid ett belopp av 180 000 kronor.

Departemen tschefen

Jag linner det motiverat, att medel för ifrågavarande ändamål anvisas i
anledning av kommitténs förslag. Såsom jag vid anmälan denna dag av vissa
anslag under kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58 anfört, beräknas
anstalterna i Skogome och Lärbro kunna tagas i anspråk för fångvårdsändamål
redan under innevarande budgetår. Då förevarande anslag icke förslår
för att i den rådande situationen täcka alla de anspråk, som skäligen
kan behöva tillgodoses, bör medel äskas å tilläggsstat för budgetåret 1956/
57, lämpligen med ett belopp av 225 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning
m. in. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor.

[4] 6. Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. I

gällande riksstat är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag
av 80 000 kronor.

Fångvårdens byggnadskommitté (skr. 25/10, 19/11 1956) hemställer, alt
för anskatlande av erforderliga inventarier vid häktesbvggnaden å Skogome
i Säve kommun måtte anvisas 235 000 kronor. Vidare anmäler kommittén,
att kostnaderna för inventarier vid den provisoriska fångvårdsanstalten i

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

Lärbro, Gotlands län, beräknas uppgå till 430 000 kronor. Därjämte hemställer
1956 års eftervårdsutredning (skr. 19/11 1956), att 30 000 kronor
måtte anvisas för inköp av inventarier till ett planerat frigångshem i Nacka
stad.

Departementschefen

Då anstalterna såväl i Skogome som i Lärbro, såsom jag nämnt under
nästföregående anslagspunkt, beräknas kunna användas för avsedda ändamål
redan under innevarande budgetår, bör å tilläggsstat för budgetåret
1956/57 anvisas medel jämväl för anskaffande av inventarier till de båda
anläggningarna. Vid anmälan denna dag av vissa anslag under kapitalbudgeten
för budgetåret 1957/58 har jag ansett det önskvärt att ett frigångshem
av det slag eftervårdsutredningen föreslagit skall kunna upprättas. Vid
sådant förhållande torde under förevarande anslag medel böra beräknas för
inköp av inventarier till hemmet. Även andra brådskande behov av utrustning
kan under nu rådande förhållanden behöva tillgodoses.

Ett belopp av 695 000 kronor torde böra ställas till förfogande för dessa
ändamål. Anskaffningen bör avse gängse standardutrustning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 695 000 kronor.

[5] 6 a. Fångvårdsanstalterna: Ersättningsanskaffning m. m. i anledning
av brand å fångvårdsanstalt. Fångvårdsstyrelsen (skr. 22/10 1956) anmäler,
att fångvårdsanstalten i Nyköping den 30 augusti 1956 härjades av eld. Med
hänsyn till bristen på slutna platser för ungt fångvårdsklientel och till Nyköpingsanstaltens
planerade ställning inom den blivande ungdomsgruppen
finner fångvårdsstyrelsen det vara av största betydelse att anstalten snarast
på nytt kan tagas i bruk. Styrelsen hemställer därför att medel till kostnaderna
för ombyggnadsarbeten m. in. i anledning av branden måtte anvisas å
tilläggsstat för budgetåret 1956/57.

Kostnaderna har beräknats till 141 500 kronor för de av brand och brandskydd
föranledda ombyggnadsarbetena samt till 61 500 kronor för vissa moderniseringsåtgärder,
som styrelsen funnit det angeläget att låta utföra i
samband med ombyggnadsarbetena. Ersättning begäres vidare för vissa vid
branden förstörda, fångvården tillhöriga persedlar och övriga inventarier
till ett uppskattat värde av sammanlagt 5 000 kronor. Totalt uppgår alltså
kostnaderna med anledning av branden till 208 000 kronor.

Departementschefen

Fångvårdsstyrelsens framställning är jag beredd tillstyrka endast i så
måtto, att jag förordar att medel anvisas till kostnaderna för erforderliga
reparationsarbeten samt för ersättning av persedlar och inventarier. På de

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

av styrelsen anförda skälen bör anslag för dessa ändamål upptagas redan å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57. De beräknade kostnaderna,
146 500 kronor, synes mig kunna godtagas. För utförande av de föreslagna
omändringsarbetena, vilka kostnadsberäknats till 61 500 kronor, torde få anlitas
medel ur förefintligt anslag till ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fångvårdsanstalterna: Ersättningsanskaffning in. in.
i anledning av brand å fångvårdsanstalt å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 146 500 kronor.

[6] Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat
för skyddskonsulentorganisationen upptagna anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal är fastställd till 483 300 kronor.

Vid anmälan tidigare denna dag av anslagsäskandena för budgetåret 1957/
58 under anslaget till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar (II ht p.
45) har jag framlagt förslag till viss utbyggnad av nämnda organisation.
Likaledes har jag under kapitalbudgeten, justitiedepartementets verksamhetsområde,
anmält att en fångvårdsanstalt i Lärbro kommun å Gotland på
förslag av fångvårdens byggnadskommitté håller på att anordnas.

Fångvårdsstyrelsen har i yttrande (26/11 1956) över sistnämnda ärende
framhållit, att det — med hänsyn till anordnandet av Lärbroanslalten med
åtföljande talrika utskrivningsärenden — är synnerligen angeläget att den
lör budgetåret 1957/58 föreslagna skyddsassistenttjänsten med placering i
Visby snarast inrättas.

Departementschefen

Jag vill i så måtto biträda fångvårdsstyrelsens förslag, att jag föreslår att
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1957 en skyddsassistent i lönegrad
Cg 21 får anställas med placering i Visby. Vid bifall till detta förslag erfordras
en förstärkning av icke-ordinarieposten med 5 300 kronor.

Jag hemställer, under åberopande av det anförda, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för skyddskonsulentorganisationen
upptagna anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal må för budgetåret 1956/57 överskridas
med högst 5 300 kronor.

[7] 18. Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. För innevarande
budgetår har detta anslag uppförts med 400 000 kronor.

kångvårdsstgrelsen (skr. 30/11 1956) hemställer, att förevarande anslag
för innevarande budgetår förstärkes med ett belopp av 50 000 kronor. Till

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

stöd härför anföres, att överbeläggningen å fångvårdsanstalterna föranleder
väsentligt ökade anspråk på verksamheten för frigivna fångar.

Departementschefen

På de av fångvårdsstyrelsen anförda skälen förordar jag att ett anslag av
50 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för budgetåret
1956/57.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Chr. af Winklerfelt

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

11

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/
57 samt anför därvid följande.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning

[1] 2 a. Försvarets civilförvaltning: Kostnader för återanskaffning av viss
materiel. Genom beslut den 15 december 1950 anbefallde Kungl. Maj :t statskontoret
att från det för budgetåret 1950/51 uppförda förslagsanslaget till
oförutsedda utgifter till krigsmaterielverket utbetala högst 225 000 kronor
för återanskaffning av ett antal tomlådor för ammunition, som förstörts vid
brand.

Nämnda beslut har anmälts för riksdagen utan att föranleda erinran
(prop. 1951: 1, bil. 15; SU 28; rskr. 38).

Krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation anförde i skrivelse den 29
november 1955 bland annat följande. Statskontoret hade den 24 januari
1952 med stöd av beslutet den 15 december 1950 utbetalat ett belopp av
130 634 kronor 30 öre från anslaget till oförutsedda utgifter. För att slutligt

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

bestrida kostnaderna för ersättningsanskaffningen erfordrades emellertid
ytterligare 47 230 kronor 32 öre, vilket belopp avvecklingsorganisationen i
skrivelse till statskontoret den 14 november 1955 anhållit att ämbetsverket
måtte utbetala. Statskontoret hade emellertid meddelat avvecklingsorganisationen,
att utbetalningen av medel från det för budgetåret 1950/51 anvisade
anslaget till oförutsedda utgifter dåmera icke kunde äga rum utan särskilt
medgivande av Kungl. Maj :t. Med anledning härav hemställde avvecklingsorganisationen,
som i ärendet samrått med försvarets civilförvaltning, att
Kungl. Maj:t måtte anbefalla statskontoret att till organisationen utbetala
sistnämnda belopp från anslaget till oförutsedda utgifter för budgetåret
1955/56.

I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande den 25 januari 1956.
Departementschefen

Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för att täcka här ifrågavarande
kostnader. Krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation har numera
upphört och dess uppgifter, såvitt här är i fråga, har övertagits av försvarets
civilförvaltning, varför medlen bör ställas till civilförvaltningens förfogande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Kostnader för återanskaffning
av viss materiel å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 48 000 kronor.

C. Försvarskraftema
Armén

[2] 22. Armén: Beklädnad m. m. Enligt de i 39 § statens allmänna avlöningsreglemente
meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret må,
bland andra, beställningshavare tillhörande lönegraderna Me och Mg 10 samt
Me 11 (furirer m. fl.) såsom lån erhålla beklädnad och övrig för tjänsten
erforderlig utrustning. Härför skall ersättning erläggas enligt vissa närmare
angivna grunder. Ersättningens storlek bestämmes enligt ett den 30 juni
1947 lämnat bemyndigande av försvarets civilförvaltning och vederbörande
försvarsgrensförvaltningar i samråd. Ersättning varom här är fråga tillgodoföres
försvarsgrenarnas beklädnadsanslag och beaktas vid anslagsberäkningarna.

I sina förslag till medelsäskanden i fråga om anslagen till beklädnad
in. m. för innevarande budgetår hade vederbörande myndigheter räknat
med oförändrade ersättningar från furirer in. fl. eller belopp motsvarande
70 öre för tjänstgöringsdag. Då ersättningen varit oförändrad under de senaste
åren under det att statsverkets kostnader för beklädnadsmaterielen

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

undergått en icke obetydlig stegring, ansåg föredragande departementschefen
att man för innevarande budgetår borde räkna med förhöjd ersättning
och beräknade försvarsgrenarnas beklädnadsanslag med hänsyn härtill (se
prop. 1956: 1, bil. 6, s. 104, 144 och 179). Riksdagen gjorde ingen erinran
häremot (SU 1956: 4; rskr. 1956: 4). Genom beslut den 4 maj 1956 föreskrev
härefter försvarets civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen
och flygförvaltningen att ifrågavarande ersättning från och
med den 1 juli 1956 skulle utgå med ett belopp motsvarande 90 öre för
tjänstgöringsdag.

I skrivelse den 23 maj 1956 har tjänstemännens centralorganisation gjort
framställning i syfte att den av ämbetsverken beslutade höjningen av ifrågavarande
ersättningar icke skall uttagas under år 1956. över framställningen
har civilförvaltningen avgivit utlåtande den 30 maj 1956. Ämbetsverket har
därvid anfört, bland annat:

Ett framflyttande av tidpunkten för den förhöjda ersättningens uttagande
får ävenledes konsekvenser anslagsmässigt sett. Sålunda har chefen för
försvarsdepartementet vid anmälan av innevarande års statsverksproposition,
IV huvudtiteln, funnit sig icke kunna fullt ut tillmötesgå de förslagsställande
förvaltningsmyndigheterna i deras medelsäskanden under respektive
beklädnadsanslag under motivering att den ersättning, som furirer med
flera hade att erlägga för lånad beklädnad, förutsattes komma att höjas.
Riksdagen har beslutat i enlighet med departementschefens förslag. Följden
av ett tillmötesgående av tjänstemännens centralorganisations framställning
skulle därför bli att medelstillgången under berörda anslag för nästkommande
budgetår skulle komma att bli lägre än vad Kungl. Maj :t och
riksdag förutsatt. Minskningen skulle uppgå till cirka 250 000 kronor för
arméns vidkommande, till cirka 122 000 kronor för marinens vidkommande
och till cirka 45 000 kronor för flygvapnets vidkommande, allt för budgetår
räknat. Om uppskovet, på sätt tjänstemännens centralorganisation
närmast synes åsyfta, begränsas till att avse tiden intill den 1 januari 1957
torde nyss angivna belopp få minskas till omkring hälften.

Genom beslut den 15 juni 1956 har Kungl. Maj :t, bland annat, föreskrivit
att höjningen av ersättning varom här är fråga icke skall tillämpas för tid
före den 1 januari 1957.

Departementschef en

Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har vid beräkningen
av försvarsgrenarnas anslag till beklädnad in. in. för innevarande
budgetår förutsatts eu höjning av de ersättningar som vissa beställningshavare
har alt erlägga för lånad beklädnad. Vederbörande myndigheter
har också fattat beslut om eu sådan höjning av ersättningsbeloppen. För
tjänstgöringsdag räknat höjes ersättningen enligt beslutet från 70 öre till
90 öre. Kungl. Maj:t har emellertid sedermera beslutat alt den sålunda förhöjda
ersättningen icke skall erläggas för lid före den 1 januari 1957. Som
likaledes framgått av den lämnade redogörelsen medför detta beslut ökat
medelsbehov under försvarsgrenarnas beklädnadsanslag under innevarande
budgetår, .lag föreslår därför all på tilläggsslat anvisas medel för all läcka

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

detta ökade behov. Anslagen synes härvid böra bestämmas till 125 000 kronor
för armén, 61 000 kronor för marinen och 44 000 kronor för flygvapnet.
Till marinens och flygvapnets anslag återkommer jag i det följande. I detta
sammanhang hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Beklädnad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kronor.

[3] 24 a. Armén: Återanskaffning av viss intendenturmateriel m. m. Den
4 augusti 1956 uppstod brand inom Norra skånska infanteriregementets
etablissement, varvid bland annat inventarier, beklädnadsmateriel m. m.
förstördes.

Arméintendenturförvaltningen hemställer i skrivelse den 23 oktober 1956
att ett belopp av 2 843 641 kronor ställes till ämbetsverkets förfogande för
återanskaffning av ifrågavarande materiel.

Departementschefen

Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår
för återanskaffning av nämnda materiel. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Återanskaffning av viss intendenturmateriel
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 844 000 kronor.

[4] 25. Armén: övningar m. m. I skrivelse den 6 september 1956 har arméintendenturförvaltningen
hemställt om att ett belopp av 430 000 kronor
måtte anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår för att täcka genom
beslutad traktamentshöjning (jfr prop. 1956: 133; SU 1956: 100; rskr. 1956:
240) uppkomna merkostnader under anslaget Armén: övningar in. m. Ytterligare
merkostnader under detta anslag uppkommer vidare till följd av
den höjning av järnvägstaxorna som beslutats under hösten 1956. För helt
år kan sistnämnda merkostnader i fråga om anslaget Armén: övningar m. m.
uppskattas till i runt tal 300 000 kronor. Åberopande det anförda samt under
hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 6, p. 43) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Armén: övningar m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 450 000 kronor.

[5] 34. Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 52) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

att till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 1 240 000 kronor.

[6] 40. Armén: Hemvärnets övningar. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 58) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Hemvärnets övningar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

[7] 42. Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6,
p. 60) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Marinen

[8] 62. Marinen: Beklädnad m. m. Under hänvisning till vad jag anfört
under punkt 2 i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Marinen: Beklädnad m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 61 000 kronor.

[9] 67 a. Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri. I skrivelse den 28
februari 1956 har marinförvaltningen, som i ärendet samrått med försvarets
civilförvaltning, hemställt att 36 344 kronor 76 öre måtte ställas till
ämbetsverkets förfogande för att bestrida vissa kostnader som uppstått i
samband med ett haveri. Ämbetsverket anför härom bland annat följande.

Det belgiska tankfartyget Belgian Pride, som för marinförvaltningens
räkning befraktats med motorbrännolja, grundstötte den 13 juni 1955 utanför
Skåne på resa från Venezuela till Stockholm och blev läck, varigenom
skador uppstod på lasten. Denna var enligt gällande bestämmelser icke försäkrad
utan marinförvaltningen stod självrisk för densamma. Något skadeståndsanspråk
mot det belgiska rederiet eller fartygets befälhavare har marinförvaltningen
icke ansett sig kunna framställa. Marinförvaltningen anser
därför att statsverket bör stå för den förlust, uppgående till 36 344 kronor
76 öre, som uppkommit genom grundstötningen. Ifrågavarande belopp
har marinförvaltningen förskotterat av medel, som ämbetsverket förfogat
över. Kostnaderna bör emellertid icke slutgiltigt bestridas av dessa medel.

I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande den 5 mars 1956.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

Departementschefen

Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört föreslår jag, att medel
anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår för att täcka ifrågavarande
kostnader. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 37 000 kronor.

[10] 73. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 91) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.

[11] 74 a. Marinen: Återanskaffning av viss materiel. Vid brand den 10
februari 1956 inom Härnösands kustartillerikår förstördes bland annat telemateriel,
minmateriel, intendenturmateriel m. m.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelse den 18 september 1956 att ett
belopp av 737 000 kronor ställes till ämbetsverkets förfogande för återanskaffning
av den genom branden förstörda materielen.

Departementschefen

Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår
för återanskaffning av nämnda materiel. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Återanskaffning av viss materiel å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 737 000 kronor.

[12] 74 b. Marinen: Anskaffning av viss lyftanordning för Karlskrona
örlogsvarv. I skrivelse den 9 maj 1955 anförde marinförvaltningen, att behovet
av en farbar utrustningskran för tunga lyft gjorde sig alltmer gällande
vid örlogsvarvet i Karlskrona och hemställde att dels få bemyndiga
marinverkstäderna i Karlskrona att utlägga beställning hos utländsk leverantör
på en farbar utrustningskran med en lyftförmåga på 100 ton för en
beräknad kostnad av 2 200 000 kronor och dels få bestrida kostnaderna för
anskaffningen av disponibla vinstmedel från marinverkstädernas i Karlskrona
drift.

Genom beslut den 27 april 1956 bemyndigade Kungl. Maj:t marinförvaltningen
att inom en kostnadsram av 2 200 000 kronor utlägga beställning på

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

den ifrågavarande utrustningskranen samt att förskottsvis bestrida i samband
härmed uppkommande kostnader från marinverkstädernas i Karlskrona
driftmedel. I fråga om det slutliga bestridandet av kostnaderna förklarade
Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela beslut.

Departementschefen

Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår
för att täcka kostnaderna för den ifrågavarande anskaffningen och hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av viss lyftanordning för
Karlskrona örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 200 000
kronor.

Flygvapnet

[13] 93. Flygvapnet: Beklädnad m. m. Under hänvisning till vad jag anfört
under punkt 2 i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Beklädnad m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 44 000 kronor.

[14] 96. Flygvapnet: övningar m. m. På grund av inträffade höjningar av
traktamenten och av järnvägstaxorna uppkommer under innevarande budgetår
merkostnader under anslaget Flygvapnet: övningar m. m. Traktamentshöjningen
har av flygförvaltningen beräknats draga en merkostnad
av 245 000 kronor. De höjda järnvägstaxorna kan uppskattas föranleda en
kostnadsökning av 75 000 kronor för helt budgetår. Åberopande det anförda
samt under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 6, p. 114) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Övningar m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 275 000 kronor.

[15] 100. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Under
hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 6, p. 118) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
in. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

E. Diverse

[16] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p.
181) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Patric Kätting

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

19

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler till socialdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför därvid
följande.

C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård in. m.

[1] 25. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 23/5 1955) hemställt om anvisande av medel för
uppförande av en ladugård m. in. vid Långanäs yrkesskola, där ladugård,
loderlada och såväl fasta som en stor del lösa inventarier totalförstörts vid
brand den 8 augusti 1954. Socialstyrelsen har, i enlighet med vad som
förordats av den lokala skolstyrelsen, föreslagit, att en ny ladugård samt
ett svinhus med garage och vagnbod in. in. uppföres vid skolan. Ladugården
har föreslagits utformad såsom höghus. Kostnaderna för de föreslagna byggnaderna
har beräknats till 213 700 kronor. Då härtill kommer 12 % tillagg
lör kontroll, arvoden och oförutsedda utgifter, har totalkostnaden angivits
till 239 500 kronor.

Lantbruksstyrelsen har avstyrkt förslaget och anfört, att nötkreatur, hästar
och svin bör inhysas i ett gemensamt djurstall med endast en gödselanläggning
samt foder och strö lagras i en fristående loge. Traktorer och maskiner
bör inrymmas i eu friliggande byggnad. Genom att byggnaderna utformas
enligt dessa riktlinjer torde de kunna väl uppfylla rimliga krav på

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

arbetsbesparing, övervakning och brandskydd, samtidigt som förutsättningar
skapas för användning av betydligt förenklade konstruktioner. Därigenom
bör även byggnadskostnaderna kunna minska.

Byggnadsstyrelsen har inte ansett sig kunna bedöma behovet av ekonomibyggnaderna
eller däri föreslagna utrymmen men har ej liaft någon erinran
mot byggnadernas utformning. Totalkostnaden av 239 500 kronor synes
styrelsen skälig.

I enlighet med av Kungl. Maj:t den 16 mars 1956 meddelat uppdrag har
socialstyrelsen därefter (skr. 9/10 1956) överlämnat ett i samråd med lantbruksstyrelsen
och efter hörande av den lokala skolstyrelsen upprättat nytt
förslag till byggnadsfrågans lösning. I detta förslag har byggnaderna utformats
som låghus med avsevärt mindre golvyta och enklare konstruktioner
än i det tidigare förslaget. Kostnaderna har beräknats till 172 000 kronor.
Härtill kommer 12 % tillägg för kontroll, arvoden och oförutsedda utgifter,
varför totalkostnaden utgör 190 000 kronor. Styrelsen framhåller, att
byggnadsprojektet är av synnerligen hög angelägenhetsgrad.

Departementschefen

Till Långanäs yrkesskola är knutet ett jordbruk omfattande bl. a. 33
hektar åker. För att jordbruksdriften vid skolan skall kunna skötas på ett
tillfredsställande sätt och samtidigt kunna fylla sin uppgift i elevernas yrkesutbildning
bör jordbruket ha tillgång till moderna lokaler av godtagbar
beskaffenhet. Det är därför angeläget att nya ekonomibyggnader uppföres i
stället för de nedbrunna.

Mot det senast framlagda byggnadsprojektet har jag intet att erinra. Även
kostnadsberäkningarna synes godtagbara. För ändamålet erfordras sålunda
ett anslag av 190 000 kronor.

De nuvarande provisoriska anordningarna är mycket besvärande. Det är
därför enligt min mening av vikt att återuppbyggnadsarbetet får påbörjas
snarast. Jag föreslår, att medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
190 000 kronor.

D. Nykterhetsvård

[2] 3. Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Vissa byggnadsarbeten.
För detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats dels
å riksstaten ett anslag av 400 000 kronor, varav 268 000 kronor avses för
uppförande av en ny snickeriverkstad och 132 000 kronor för angelägna ar -

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

beten med vatten- och avloppsledningar, värmekulvertar och elektriska ledningar,
dels ock å tilläggsstat I ett anslag av 455 000 kronor för anordnande
av en ny öppen vårdavdelning vid anstalten.

Anstaltsstyrelsen har (skr. 31/8 1956) hemställt om anslag å tilläggsstat
för budgetåret 1956/57 för täckande av dels vissa prisstegringar beträffande
redan uppförda byggnader och dels kostnaderna för en brådskande
kulvertanläggning. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

För uppförande av två bostadshus har anvisats 300 000 resp. 250 000 kronor.
Kostnaderna för dessa hus har beräknats på grundval av prisläget den

I juli 1951. Byggnadsarbetena påbörjades i december 1952 och var färdigställda
i november 1953. Sedan tidpunkten för kostnadsberäkningen har inträtt
en kostnadsstegring, som för de båda bostadshusen beräknats till

II 000 kronor. Till grund för medelsanvisningen till den vid anstalten uppförda
nya panncentralen, 900 000 kronor, låg en enligt prisläget den 1 juli
1953 utförd beräkning. Byggnaden har uppförts under tiden april 1954 till
mars 1956. Kostnadsstegringen för byggnadsföretaget har beräknats till
27 000 kronor. Byggnadsstyrelsen bär anhållit, att det sålunda för prisstegringar
redovisade medelsbehovet av (11 000 -j- 27 000) 38 000 kronor täckes
genom anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Den nya panncentralen är avsedd att leverera värme till bl. a. den vid
Svartsjö anordnade straffanstaltens slutna avdelning. I byggnadsplanen har
också räknats med en värmekulvert dit från panncentralen. Dennas kapacitet
kan f. n. icke utnyttjas fullt. I fångvårdsbyggnaden befintliga pannor
har under den gångna sommaren befunnits så nedslitna att de icke kan
fungera under den kommande vintern. Anstaltsstyrelsen har därför funnit
sig nödsakad att hos byggnadsstyrelsen anhålla om kulvertens omedelbara
påbörjande. Kostnaden för denna har av byggnadsstyrelsen beräknats till
90 000 kronor. Till ledningsarbeten ingående i byggnadsplanen står ett belopp
av 132 000 kronor till förfogande för innevarande budgetår. Dessa
medel har emellertid avsetts för andra trängande arbeten. Anstaltsstyrelsctl
hemställer därför, att anslag äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår
jämväl till ifrågavarande värmekulvert.

Anstaltsstyrelsen beräknar således det sammanlagda medelsbehovet å
tilläggsstat för budgetåret 1956/57 till (38 000 -j- 90 000) 128 000 kronor.

Statskontoret har från driftsekonomiska synpunkter understrukit angelägenheten
av att arbeten, som avser värmekulvertar från panncentralen
till befintliga byggnader, kommer till utförande med viss förtur.

Departementschefen

Mot beräkningen av kostnadsökningarna för vissa färdigställda nybyggnader
bar jag inte funnit anledning till erinran. Ett belopp av 38 000 kronor
bör sålunda avses härför. Behovet av en värmekulvert till fångvårdsanstaltens
slutna avdelning synes vara så angeläget, att arbetet därmed bör utföras
ulan dröjsmål. Även den härför beräknade kostnaden, 90 000 kronor,
kan jag godtaga. Medel för de här angivna ändamålen, tillhopa 128 000 kronor,

22

Kungl. Maj.ts proposiiion nr 2 år 1957

bör i enlighet med anstaltsstyrelsens förslag anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
Vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
128 000 kronor.

[3] Ersättning för driftförlust vid erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare
Kalbo. Med skrivelse den 24 augusti 1956 har socialstyrelsen överlämnat
en av erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare Kalbo gjord
framställning om särskilt statsbidrag med 32 840 kronor för täckande av anstaltens
driftunderskott under år 1955. Styrelsen har därvid anfört, att det
oförmånliga driftresultatet i huvudsak beror på att anstaltens platsantal
— 33 platser — är ogynnsamt i personalkostnadsavseende, då det erforderliga
antalet befattningshavare per vårdplats är särskilt högt på en anstalt
av denna storleksordning. Vidare har styrelsen framhållit, att anstalten för
sin fortsatta verksamhet är i oundgängligt behov av att snarast befrias från
driftunderskottet samt hemställt, att medel härför anvisas å tilläggsstat för
budgetåret 1956/57.

Statskontoret tillstyrker, att anstalten erhåller det begärda bidraget. Då
antalet befattningshavare per vårdplats är förhållandevis högt vid anstalten,
förutsätter ämbetsverket att åtgärder vidtages för att skapa en bättre överensstämmelse
härutinnan med i storleksordning närmast jämställda anstalter.

Departementschefen

Med anledning av vad statskontoret anfört vill jag nämna, att enligt vad
socialstyrelsen upplyst frågan om en utvidgning av Kalboanstalten — i syfte
bl. a. att möjliggöra ett gynnsammare driftresultat — är föremål för övervägande.
Jag förordar, att anstalten tillerkännes ett särskilt bidrag av
32 840 kronor, motsvarande den under år 1955 vid anstalten uppkomna
driftförlusten. Bidraget bör såsom tidigare skett i liknande fall utbetalas
från förslagsanslaget till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. m. Jag hemställer sålunda, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att från förslagsanslaget till Bidrag till driftkostnader
vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare
in. in. må för läckande av driftförlust under
år 1955 vid erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare
Ivalbo beviljas statsbidrag med 32 840 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

23

J. Diverse

[4] 9 a. Vissa kostnader för ungerska flyktingar. De under hösten 1956
inträffade händelserna i Ungern har föranlett omfattande svenska hjälpåtgärder.
Sålunda har fram till slutet av år 1956 i Sverige mottagits omkring
4 000 ungerska flyktingar från flyktingläger i Österrike. Enligt av Kungl.
Maj :t meddelade bestämmelser skall de med flyktingmottagningen förenade
kostnaderna — med i detta sammanhang oväsentliga undantag — t. v. bestridas
från femte huvudtitelns förslagsanslag till Understöd åt flyktingar
in. in. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.
Kostnaderna för mottagandet av ifrågavarande flyktingar och för de ytterligare
hjälpaktioner, som utvecklingen må komma att föranleda, kan f. n.
inte närmare beräknas men torde i varje fall komma att uppgå till betydande
belopp. På grund härav bör ett särskilt anslag för ändamålet äskas
å tilläggsstat för innevarande budgetår. Från detta anslag bör för tiden intill
utgången av budgetåret bestridas sådana kostnader för ungerska flyktingar,
vilka — enligt vad jag förut denna dag föreslagit (V ht p. 123) —
fr. o. in. nästa budgetår skall bestridas från anslaget till Understöd åt flyktingar
m. m. Det föreslagna nya anslaget synes böra uppföras med 10 000 000
kronor och benämnas Vissa kostnader för ungerska flyktingar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
töreslå riksdagen

att till Vissa kostnader för ungerska flyktingar å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Karin Wickström

Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

25

Bilaga 4

Egentliga statsutgifter
Sjätte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande
ärende angående egentliga statsutgifter på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57 samt anför följande.

D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

[1] Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland. Vid en
av den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) i Geneve i september
1956 anordnad konferens för revision av de internationella överenskommelserna
rörande flygsäkerhetstjänsten på Island samt rörande ekonomiskt
bidrag till Danmark för meteorologiska anläggningar på Grönland,
vid vilken konferens jämväl Sverige var företrätt, utarbetades och öppnades
den 25 september 1956 för undertecknande två nya överenskommelser i samma
ämnen.

Gällande överenskommelser

Hittills gällande överenskommelser har av Ivungl. Maj :t för Sveriges del
godkänts den 26 november 1948 respektive den 24 februari 1950 efter bemyndigande
av riksdagen, överenskommelsen rörande flygsäkerhetstjänstcn
på Island har sålunda underställts riksdagen i proposition 1948: 304 och
överenskommelser rörande ekonomiskt bidrag till Danmark för meteorologiska
anläggningar på Grönland i propositionen 1950:2. Rörande den närmare
innebörden av dessa överenskommelser må hänvisas till nämnda propositioner.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

Kostnaderna för Sveriges bidrag till ICAO i anledning av överenskommelsen
rörande Island utgår från den i staten för luftfartsfonden uppförda utgiftsposten
Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisationen
in. in. och har för budgetåret 1956/57 upptagits till 113 600 kr. Bidraget
från Sverige enligt överenskommelsen om meteorologiska anläggningar
på Grönland har i huvudsak bestritts från det i riksstaten under sjätte huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland, vari för detta ändamål beräknats ett belopp av
157 500 kr. för innevarande budgetår. I anslutning härtill må nämnas, att
luftfartsverket svarar för en tredjedel av kostnaderna under ifrågavarande
anslag.

De nya överenskommelserna in. m.

I skrivelse den 18 oktober 1956 har luftfartsstyrelsen i samråd
med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut tillstyrkt, att de nya
överenskommelserna måtte undertecknas för Sveriges del. Till skrivelsen
har fogats en av den svenska huvuddelegaten utarbetad, den 16 oktober 1956
dagtecknad rapport, vari närmare redogöres för överenskommelsernas huvudsakliga
innehåll och vartill de nya avtalstexterna fogats.

I skrivelse den 31 oktober 1956 har Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut under förutsättning att den nya överenskommelsen
rörande ekonomiskt bidrag till Danmark godkännes för
Sveriges del beräknat medelsbehovet för innevarande och nästa budgetår för
sistnämnda överenskommelses genomförande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bl. a. följande:

De två nya överenskommelserna har i huvudsak likalydande text och i
vardera av dessa har fastställts en maximal kostnadsram, vilken med vissa
undantag icke får överskridas utan samtycke av samtliga fördragsstater.
Dessas ekonomiska förpliktelser är begränsade i proportion till deras efter
antalet överflygningar beräknade andelar i den civila nordatlanttrafiken.
Fördragsstater är de i Nordatlanttrafiken deltagande staterna. ICAO åtager
sig överenskommelsernas formella administrering samt vissa exekutiva befogenheter
på fördragsstaternas vägnar.

De totala kostnaderna har enligt närmare angivna grunder maximerats i
Islandsavtalet till 1 076 562 U. S. dollars samt i Danmarksavtalet till 1 234 525
U. S. dollars, därvid kostnader — i vilka Sverige ej tidigare deltagit — för
vissa radionavigeringsstationer på Island, Grönland och Färöarna medtagits.
Denna kostnadsram är byggd på de faktiska kostnaderna för år 1955 enligt
nu gällande överenskommelser. Härtill har lagts dels kompensation för inträdda
prisstegringar, dels utgifter för nya meteorologiska tjänster och radioanläggningar
m. m., dels ock vissa medel till en reservfond.

Om nya större projekt skulle tillkomma, för vilka kostnaderna är av den
storleksordning, att de ej kan inrymmas inom den totala kostnadsramen,
fordras samtycke från fördragsstater ansvariga för minst 90 % av de totala
bidragen. De stater, som ej samtycker till sådana kostnadsökningar, kan ej

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

27

påläggas denna ökade kostnad. Om maximikostnaderna hotas att överskridas
av allmänna kostnadsstegringar, erfordras för överskridande samtycke
av samtliga fördragsstater.

Staternas årliga bidrag till programmen beräknas på de faktiska, av
ICAO:s råd godkända kostnaderna för varje särskilt år, fördelade i proportion
till antalet kompletta överflygningar. Före fördelningen skall dock Danmark
respektive Island debiteras 5 % av totalkostnaderna såsom ersättning
för de indirekta fördelar, som anordningarna anses innebära för dessa länder.
Danmark och Island deltager dessutom såsom trafikantländer i kostnaderna
enligt samma grunder som övriga fördragsstater.

Sveriges andel i kostnaderna har tills vidare fastställts till 3,45 %, Danmarks
och Norges till vardera 2,29 % och således sammanlagt för de tre
SAS-länderna 8,03 %.

För att finansiera tjänsterna för åren 1957 och 1958 åtager sig fördragsstaterna
att till ICAO inbetala i överenskommelserna fastställda förskott,
vilka för Sveriges del uppgår, för den isländska överenskommelsen till
604 875 respektive 549 887 isländska kr. eller omkring 192 300 respektive
174 900 svenska kr. samt för den danska överenskommelsen till 294 183 respektive
267 439 danska kr. eller omkring 220 600 respektive 200 600 svenska
kr. Slutlig reglering av förskotten kommer att ske i samband med förskottsbetalningar
av 1959 och 1960 års bidrag. Bidragen skall varje år fördelas på
två halvårsbetalningar, som skall äga rum den 1 januari och den 1 juli.

I den nya överenskommelsen rörande Danmark ingår — förutom bl. a.
kostnaderna för en radiofyr i Prins Christianssund, vilka kostnader hittills
betalats direkt av Iuftfartsstyrelsen — vissa för Sverige nya utgifter för vissa
radionavigeringsstationer i Frederiksdal på Grönland och Skuvanes på Färöarna
samt för viss trafikledning. Dessa tjänster berör icke väderlekstjänsten.
Institutet har i sin skrivelse på förslag av Iuftfartsstyrelsen emellertid
hemställt, att även kostnaderna för dessa kommunikationsanläggningar i
förenklingssyfte måtte bestridas från anslaget till Bidrag till väderleksstationer
i Nordatlanten och på Grönland.

Då under budgetåret 1956/57 till ICAO skall enligt den nya överenskommelsen
rörande Danmark utbetalas ca 220 600 svenska kr., innebär detta att
innevarande budgetårs anslagsberäkning kommer att behöva överskridas
med (220 600 — 157 500) 63 100 svenska kr. för ifrågavarande ändamål.
För budgetåret 1957/58 utgör bidraget enligt överenskommelsen ca 200 600
svenska kr., vilket innebär en ökning med 43 100 svenska kr. i förhållande
till vad som för innevarande budgetår upptagits för motsvarande ändamål.

Departementschefen

De skäl, som låg till grund för godkännande av de hittills gällande internationella
överenskommelserna på förevarande område, icke blott består
utan har vuxit i styrka i samband med utvecklingen av den civila lufttrafiken
över Nordatlanten samt de ökade krav, som ställs på såväl den allmänna
som den speciellt för flyget avsedda väderlekstjänsten. Här må framhål -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

las att Scandinavian Airlines Systems trafik över Atlanten i hög grad utökats,
varjämte konsortiet öppnat trafik på den så kallade polarlinjen. De
hjälpmedel, som tillhandahålles på Island, Grönland och Färöarna, har mycket
stor betydelse ur säkerhetssynpunkt vid ifrågavarande trafik. Under sådana
förhållanden anser jag, att Sverige, trots vissa därmed förenade ökade
kostnader, icke kan undandraga sig att biträda de nya överenskommelserna.

Enligt den nya överenskommelsen rörande flygsäkerhetstjänsten på Island
skall som tidigare nämnts fördragsstaterna för åren 1957 och 1958 till ICAO
betala i överenskommelsen fixerade förskott. Den på Sverige belöpande andelen
uppgår till 192 300 respektive 174 900 svenska kr., vilket innebär en
merkostnad i förhållande till nuvarande överenskommelse om ca 78 700 respektive
61 300 svenska kr. Jag förutsätter att dessa kostnader liksom hittills
får utgå från den i staten för luftfartsfonden uppförda posten Sveriges bidrag
till internationella civila luftfartsorganisationen m. in.

Vad beträffar den nya överenskommelsen om bidrag till Danmark skall
Sverige för åren 1957 och 1958 bidraga med ca 220 600 svenska kr. att betalas
under budgetåret 1956/57 respektive 200 600 svenska kr. att erläggas under
budgetåret 1957/58. Jag har icke något att erinra mot berörda myndigheters
förslag att Sveriges bidrag enligt denna överenskommelse, sålunda
även bidrag till kommunikationsanläggningar för trafikledningen in. m., bestrides
från det nuvarande förslagsanslaget till Bidrag till väderleksstationer
i Nordatlanten och på Grönland. Den post under detta anslag, som hittills
avsetts för motsvarande bidrag till Danmark, torde, om överenskommelsen
godkännes, för innevarande budgetår komma att behöva överskridas med
ca 63 100 svenska kr. och för nästa budgetår krävs en uppräkning av posten
med ca 43 100 svenska kr.

Med hänsyn till olika förhållanden kan den situationen inträffa, att vissa
ändringar i överenskommelserna kan bli nödvändiga. Jag förutsätter, att den
omständigheten att överenskommelserna prövats av riksdagen ej skall utgöra
hinder för Kungl. Maj :t att med övriga fördragsstater överenskomma
om de mindre jämkningar i desamma, som i framtiden må kunna befinnas
påkallade.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna föreliggande internationella
överenskommelser av den 25 september 1956
rörande flygsäkerhetstjänsten på Island samt ekonomiskt bidrag
till Danmark för meteorologiska tjänster och radioanläggningar
på Grönland och Färöarna.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Swarting

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

29

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter
Sjunde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.

E. Diverse

[1] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 9, p. 81)
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Rydén

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

31

Bilaga 6

Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.

N ärva rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1] 33. Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. Efter
förslag av Kungl. Maj :t (prop. 1952: 153) beslöt 1952 års riksdag, att vissa åtgärder
skulle vidtagas för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna.
De beslutade åtgärderna avsåg — jämte annat — att öka utbildningen
av lärare vid universiteten, bland annat genom att öppna möjligheter för
lärare utan vanlig akademisk utbildning (folkskollärare) att förskaffa sig
begränsad sådan utbildning och därmed kompetens för undervisning i högre
skolor. Vidare avsågs att särskilda fortbildningskurser, förlagda till olika
orter i landet, skulle anordnas i ämnena matematik, fysik, kemi, zoologi och
botanik. Omfattningen av dessa kurser skulle närmast motsvara vad som
fordras för godkänt betyg i filosofisk ämbetsexamen (ett-belygskurser).

För den ökade lärarutbildningen anvisades under rubriken Vissa åtgärder
för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1952/53 ett
reservationsanslag av 750 000 kronor. Därefter har till samma ändamål och
under samma rubrik anvisats för budgetåret 1953/54 likaledes 750 000 kronor,
för budgetåret 1954/55 800 000 kronor, varav 50 000 kronor å tilläggsstat,
och för budgetåret 1955/56 1 350 000 kronor, varav 450 000 kronor å

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

tilläggsstat. För innevarande budgetår har under rubriken Tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten in. m. till förut angivna ändamål
och andra åtgärder till förstärkning av undervisningsresurserna i de filosofiska
fakulteternas läroämnen anvisats 2 000 000 kronor. Dispositionen
av anslagen har icke varit strängt bunden, utan det har ankommit på Kungl.
Maj :t att inom den givna ramen fritt disponera anslagsmedlen för därmed
avsedda ändamål.

Med anlitande av här avsedda anslag har från och med hösten 1952 en
rad åtgärder vidtagits för avhjälpande av lärarbristen. Sålunda har akademiska
fortbildningskurser anordnats för folkskollärare i främst ämnena
matematik, fysik, kemi, botanik och zoologi med ändamål att bibringa kursdeltagarna
kunskaper motsvarande fordringarna för godkänt betyg i filosofisk
ämbetsexamen. Vidare har extra ett-betygskurser kommit till stånd i
ett stort antal humanistiska ämnen. I både naturvetenskapliga och humanistiska
ämnen har härjämte ordinarie ett- och tvåbetygskurser dubblerats.
Den kursverksamhet, som bedrivits med stöd av ifrågavarande anslag, har
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1952 stått under överinseende av universitetskanslern.
Kanslern har hos Kungl. Maj :t föreslagit antalet kurser
och deras förläggning samt till Kungl. Maj :t inkommit med beräkningar rörande
kostnaderna för kursernas anordnande in. in.

Det anslag av 2 000 000 kronor, som för innevarande budgetår anvisats
till tillfälliga förstärkningsanordningar, är redan till största delen disponerat
genom beslut av Kungl. Maj :t. Sålunda har Kungl. Maj :t genom beslut
den 1 juni 1956 anvisat 100 130 kronor för anordnande -av en extra två-betygskurs
i zoologi vid universitetet i Lund under kalenderåret 1956. Kungl.
Maj :t har vidare genom särskilda beslut den 15 juni 1956 till anordnande
under höstterminen 1956 av akademiska fortbildningskurser för folkskollärare
samt för extra kursundervisning i övrigt vid universiteten i Uppsala,
Lund och Göteborg samt Stockholms högskola anvisat respektive högst
503 293 kronor, 525 268 kronor, 227 405 kronor och 131 721 kronor eller
sammanlagt högst 1 387 687 kronor. Kungl. Maj :t har därjämte genom beslut
samma dag medgivit, att till anordnande genom aktiebolaget Hermods
korrespondensinstitut av kurser i engelska, matematik och kristendomskunskap
under år 1956 bidrag må utgå från anslaget med sammanlagt högst
109 900 kronor. Härutöver har till vissa för de olika lärosätena gemensamma
ändamål (stipendier samt inspektörs- och examinatorsarvoden m. m.) under
andra halvåret 1956 beräknats ha tagits i anspråk sammanlagt omkring
50 000 kronor. Såsom framgår av det föregående har för innevarande budgetår
till olika förstärkningsanordningar — i huvudsak kursverksamhet och
annan undervisning under höstterminen 1956 — från här ifrågavarande anslag
tagits i anspråk sammanlagt 1 647 717 kronor.

I en den 7 november 1956 gjord framställning har universitetskanslern
hemställt, att till tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten in. m.
måtte å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 1 400 000 kronor. Därvid har kanslern anfört bland annat:

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1957

33

Vederbörande myndigheter vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg
samt Stockholms högskola har — för att kunna möta de krav det ständigt
växande studentantalet ställer på dessa lärosäten samt anordna vissa akademiska
fortbildningskurser för folkskollärare — till mig anmält behov av
extra anslagsmedel för vidtagande under vårterminen 1957 av tillfälliga förstärkningsanordningar
i de filosofiska fakulteternas läroämnen. Det sålunda
för vårterminen 1957 anmälda anslagsbehovet uppgår till (467 900: 74 +
411 687:14 + 235 350:00 + 184 893:00 =) i runt tal 1 300 000 kronor.
Härjämte erfordras enligt mitt bedömande i runt tal sammanlagt 300 000
kronor till dels ytterligare korrespondenskurser ii fysik och kemi) vid Hermods
korrespondensinstitut samt vissa sommarkurser därstädes, dels vissa
andra ändamål (stipendier, rese- och traktamentsersättningar, inspektorsoch
examinatorsarvoden in. in.).

Jag uppskattar — i anslutning till det anförda och under framhållande
av att man torde behöva räkna med ett reservbelopp till oförutsedda utgifter
av minst 100 000 kronor — de för vårterminen 1957 erforderliga anslagsmedlen
till omförmälda ändamål till sammanlagt (1 300 000 -j- 300 000 -\-100 000 -—) 1 700 000 kronor. Då ett belopp av 300 000 kronor redan står
till förfogande för ifrågavarande ändamål, kräves ett ytterligare belopp av
(1 700 000- 300 000 =) 1 400 000 kronor.

Kanslern har vidare i skrivelse den 28 november 1956 — under hänvisning
till en skrivelsen bilagd, inom kanslersämbetet upprättad PM angående
medelsbehovet till vissa tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
och Stockholms högskola v. t. 1957 in. in. — anfört bland annat
följande.

Av nyssnämnda P. M. framgår dels de anslag som begärts av vederbörande
vid respektive lärosäten och Hermods korrespondensinstitut, dels ock de
belopp som jag funnit mig böra tillstyrka. De äskade medlen uppgår till
sammanlagt (467 901:24 -j- 411 687: 14 -j- 217 323 -j- 172 304 -j- 98 920 =)
i runt tal 1 368 000 kronor och de utav mig tillstyrkta beloppen till sammanlagt
1 297 566 kronor, varav 414 668 kronor till Uppsala universitet,
107 532 kronor till Lunds universitet, 216 152 kronor till Göteborgs universitet
och 160 294 kronor till Stockholms högskola samt 98 920 kronor till
Hermods korrespondensinstitut.

För att belysa angelägenheten av att de sålunda äskade beloppen anvisas
till ifrågavarande ändamål vill jag starkt understryka att vissa av de kurser
som — med anlitande av medel vilka beviljats av Kungl. Maj :t från det
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1956/57 till förfogande ställda reservationsanslaget
till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
in. in. — startats denna hösttermin är av den karaktär all de ovillkor -

ligen måste fortsättas under vårterminen 1957. Hit hör särskilt extra två-betvgskurserna
i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena. Vidare bör under
höstterminen 1956 anordnade kurser i nordiska språk och litteraturhistoria
respektive i botanik och zoologi — på grund av att för lärarkompetens
i modersmålet respektive biologi betyg fordras i båda dubbelämnena
— under vårterminen 1957 efterföljas av kurser i båda dubbelämnena eller
i det ämne vari kurs icke givits under höstterminen 1956.

Under åberopande av vad sålunda anförts samt under erinran om att jag
i underdånig skrivelse den 7 november 1956 hemställt att Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen att till tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
in. in. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 1 400 000 kronor hemställer jag, alt Kungl. Maj :t ville

3 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 2

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

från detta reservationsanslag till vissa tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten och Stockholms högskola under vårterminen 1957 in. in.
anvisa förutnämnda belopp av 1 297 566 kronor att — såvitt avser universiteten
och Stockholms högskola — disponeras i huvudsaklig överensstämmelse
med de kursplaner in. in. som bifogats framställningarna, sådana
dessa tillstyrkts av mig.

Departementschefen

Såsom framgått av den lämnade redogörelsen har av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget av 2 000 000 kronor till tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten in. in. hittills för anordnande av kursverksamhet
och annan undervisning — huvudsakligen under höstterminen 1956 —
disponerats omkring 1 650 000 kronor. Av anslaget kvarstår sålunda såsom
odisponerat endast omkring 350 000 kronor. En del av de under höstleiminen
anordnade kurserna är av den natur, att de måste efterföljas av vissa
andra kurser under nästföljande vårtermin. Därest så ej sker, erhåller deltagarna
i höstterminens kurser icke möjlighet att under innevarande läsår
förvärva lärarkompetens i vissa skolämnen, enär i skolämnet i fråga ingår
två kursämnen, vilka var för sig i regel kräver en termins undervisning.
På grund av den alltjämt svåra lärarhristen och den stora tillströmningen
av studerande till vederbörande lärosäten måste även i övrigt kursverksamhet
av här avsett slag anordnas i betydande utsträckning under nästföljande
vårtermin. En avsevärd förstärkning av det för innevarande budgetår anvisade
anslaget är därför enligt min mening nödvändig. Den erforderliga
anslagsförstärkningen har av kanslern beräknats till 1 400 000 kronor.

Jag får i detta sammanhang erinra om att jag vid anmälan i propositionen
1956: 89 av frågan om ökad intagning av filosofie studerande i ämnena
matematik, fysik och teoretisk fysik med mekanik ansåg mig böra tillstyrka,
att vissa av 1955 års universitetsutredning föreslagna åtgärder för möjliggörande
av såväl en ökad nyintagning av studerande som en intensifierad
och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning i nämnda tre ämnen kom till
stånd. För detta ändamål erfordrades enligt universitetsutredningen en förstärkning
av nu ifrågavarande anslag med 750 000 kronor. Med hänsyn till
svårigheterna att långt i förväg bedöma behovet av förstärkningsanordningar
syntes det mig lämpligt att skjuta frågan om en förstärkning av medelstillgången
för här avsedda ändamål till dess en bättre överblick över det
erforderliga medelsbehovet kunde vinnas. I den mån de tillgängliga medlen
för budgetåret 1956/57 skulle visa sig otillräckliga, finge frågan om på vad
sätt ytterligare medel skulle tillskjutas upptagas till prövning.

Inom ecklesiastikdepartementet har jag låtit verkställa en ingående undersökning
av det erforderliga medelsbehovet under vårterminen 1957 för
här ifrågavarande ändamål. Denna undersökning har givit vid handen att
den behövliga anslagsförstärkningen kan begränsas till 700 000 kronor. Med
en dylik anslagsförstärkning kan det bli möjligt att under vårterminen 1957
bibehålla den nästföregående hösttermin uppnådda undervisningsstandarden.
.lag föreslår därför, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

ett reservationsanslag av 700 000 kronor till tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten in. m. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Bergsten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

37

Bilaga 7

Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjalmar
Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å titläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1956/57, statsrådet Norup beträffande punkterna 1, 2 och 5 samt
statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkterna 3 och 4. Föredragandena
anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. in.

[1] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår
är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 2 001 500 kronor.

Skogs- och lantbruksakademien (skr. 30/8 1956) hemställer, att ett särskilt
driftkostnadsbidrag å 60 000 kronor skall anvisas för verksamheten vid
akademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet under läsåret 1956/57. Förslaget
innebär en höjning med 15 000 kronor jämfört med föregående läsår.
Akademien anför, att det stegrade anslagsbehovet är föranlett av sedan
läsåret 1954/55 inträffade utgiftsökningar och inkomstminskningar. Utgiftsökningarna
heror av inträdda löne- och prisstegringar samt beräknas —
efter avdrag med 6 000 kronor avseende minskade hyreskostnader för skollokaler
— till 8 620 kronor. Därvid har kostnaderna för undervisningsträdgården
uppräknats med 6 000 kronor, motsvarande 20 procent av det höslen
1953 för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet. Inkomstminskningarna
beräknas till 5 892 kronor och sammanhänger med att skolan, sedan
det gamla elevhemmet brunnit i mars 1955, icke kan mottaga ett lika stort
elevantal som tidigare. Utgiftsökningarna och inkomstminskningarna uppgår
sammanlagt till (8 620 + 5 892 — ) 14 512 kronor. Lägges därtill det un -

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

derskott å 488 kronor i staten för läsåret 1954/55, som ej täcktes genom det
särskilda driftkostnadsbidraget för samma år, uppgår det beräknade anslagsbehovet,
utöver vad under tidigare läsår anvisats, till (14 512 -f- 488 =)
15 000 kronor.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 27/8 1956) hemställer,
att för läsåret 1956/57 skall, i likhet med de tre senaste åren, anvisas
ett särskilt driftkostnadsbidrag av 30 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen anför, att trädgårdsskolorna bör få fortsätta sin verksamhet
såsom hittills under läsåret 1956/57. Då skolorna å Experimentalfältet
och i Söråker emellertid icke kan bedriva sin verksamhet i nuvarande
omfattning utan extra driftkostnadsbidrag, förordar styrelsen, att de jämväl
för läsåret 1956/57 skall komma i åtnjutande av sådant bidrag. Vad beträffar
storleken av de särskilda driftkostnadsbidragen tillstyrker styrelsen
bidrag till akademiens trädgårdsskola med 60 000 kronor och till trädgårdsskolan
i Söråker med 30 000 kronor.

Departementschefen

I avbidan på att ställning tages till trädgårdsskoleutredningens betänkande
torde även för läsåret 1956/57 särskilda driftkostnadsbidrag böra utgå
till såväl lantbruksakademiens trädgårdsskola som Norrlands trädgårdsskola
i Söråker. Akademiens förslag till uppräkning av bidraget till trädgårdsskolan
å Experimentalfältet kan jag emellertid endast biträda i så måtto att jag
tillstyrker en uppräkning med 6 000 kronor. Bidrag bör sålunda för läsåret
1956/57 utgå med (45 0>00 + 6 000 =) 51 000 kronor till denna skola. Till
trädgårdsskolan i Söråker bör utgå bidrag med oförändrat belopp av 30 000
kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande skall inhämtas till att beloppen
får bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats
till driftkostnader för vissa lägre undervisningsanstalter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att av det för budgetåret 1956/57 anvisade förslagsanslaget
till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt
vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader må
till ytterligare understöd åt i det föregående angivna trädgårdsskolor
för sagda budgetår tagas i anspråk ett belopp
av sammanlagt högst 81 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet

[2] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Å riksstaten för budgetåret 1956/57 är under förevarande anslagsrubrik
uppfört ett anslag av 1 041 500 kronor.

Sveriges utsädesförening (skr. 4/7 1956) hemställer, att ett belopp av
31 750 kronor skall anvisas för att täcka ökade kostnader under tiden den

39

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

1 januari 1956--30 juni 1957 för timlöner och arbetsgivarbidrag för föreningens
kollektivavtalsanslällda arbetare.

Föreningen framhåller, att den vid uppgörande i juli 1954 och juli 1955
av de budgetförslag, som låg till grund för dess anslagsäskanden för budgetåren
1955/56 och 1956/57, räknade med oförändrade timlöner under anslagsperioderna
i fråga. Enligt kollektivavtal den 28 mars 1956, avseende
tiden den 1 januari—31 december 1956, höjdes emellertid timlönerna med
16 öre för timme. De kostnadsökningar, som härigenom åsamkades föreningen,
har för första halvåret 1956 och för budgetåret 1956/57 beräknats till
resp. 9 891 och 21 501 kronor. Vid beräkningen av kostnadshöjningarna har
hänsyn ej tagits till utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas
av andra medel än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns verksamhet,
som gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets saluförda produkter,
den del av kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör
analyser åt främmande uppdragsgivare, samt den del av förädlingsverksamheten
med nya kulturväxter, som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller
ingår utgiftsökningen på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet,
för vars verksamhet särskilt statsanslag utgår, eller lönekostnaderna för
personal, som sysselsättes med egentligt jordbruksarbete eller med arbete,
bekostat genom speciella anslag.

Till följd av de höjda timlönerna har föreningen jämväl fått vidkännas
utgiftsökning för arbetsgivarbidrag enligt lagarna om allmän sjukförsäkring
och moderskapshjälp. Ifrågavarande utgiftsökningar utgör för första
halvåret 1956 113 kronor och för budgetåret 1956/57 245 kronor.

Föreningen framhåller vidare, att den kostnadsram, som beräknats för
budgetåren 1955/56 och 1956/57, icke lämnar rum för någon utgiftsökning
på grund av lönehöjning. Ej heller vågar föreningen räkna med någon ökning
av sina inkomster utöver de vid uppgörandet av statförslagen beräknade
beloppen.

Styrelsen för lantbrnkshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker
föreningens framställning.

Departementschefen

Såsom framgår av den föregående framställningen har Sveriges utsädesförening
till följd av nytt kollektivavtal för föreningens timavlönade arbetare
fått vidkännas en kostnadsökning å sammanlagt 31 750 kronor. Av beloppet,
som avser dels löneökning, dels höjda arbetsgivarbidrag, hänför
sig (9 891 -f- 113 =) 10 004 kronor till sista hälften av budgetåret 1955/56
och (21 501 + 245 =) 21 746 kronor till budgetåret 1956/57. Liksom tidigare
år bör föreningen få dylika utgiftsökningar täckta. Jag förordar sålunda,
att statsbidraget till föreningen skall höjas med 31 800 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
löreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges
ntsädesförening å tilläggsstat II till riksstatcn för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 31 800 kronor.

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1957

K. Lantmäteriväsendet

[3] 7. Utbildningskurser för viss lantmäteripersonai m. fl. Å riksstafen för
budgetåret 1956/57 anvisades under förevarande anslagsrubrik ett reservationsanslag
av 125 400 kronor, varav 103 600 kronor avsågs till täckande av
kostnaderna för fullföljandet av en mätningskurs för tekniker. Efter framställning
den 6 juni 1956 av lantmäteristyrelsen har Kungl. Maj:t genom
beslut den 15 juni 1956 bemyndigat styrelsen att företaga viss tillfällig omläggning
av utbildningen för mätningstekniker, innebärande i huvudsak att
den vid tidpunkten för framställningen pågående utbildningskursen avslutades
under augusti månad 1956 i stället för under maj månad 1957, samt
att en ny kurs anordnades under tiden oktober 1956—juni 1957. Beträffande
den närmare bakgrunden härtill torde få hänvisas till årets statsverksproposition
(IX ht p. 193).

Enligt bilagor till nämnda framställning beräknar lantmäteristyrelsen
kostnaderna under innevarande budgetår efter omläggningen av utbildningen
till 131 030 kronor. Därav belöper 38 250 kronor på den avkortade kursen
och 92 780 kronor på den nya kursen. För bedrivande av kursverksamheten
i enlighet med förslaget erfordras sålunda ett tilläggsanslag av (38 250 4-92 780 — 103 600 =) 27 430 kronor.

Lantmäteristyrelsen (skr. 6/6 1956) hemställer att å tilläggsstat för budgetåret
1956/57 skall anvisas 27 500 kronor.

Föredraganden

Ltider hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i samband med
lantmätei istyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår under förevarande
anslagsrubrik (IX ht p. 193) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Utbildningskurser för viss lantmäteripersonai m. fl.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 27 500 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk

[4] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Å riksstaten för budgetåret
1956/57 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 1 287 000 kronor. Av detta belopp beräknas 514 500 kronor disponeras för
traktamentsersättningar och 107 500 kronor för ersättningar till geodetbiträden.

Rikets allmänna kartverk (skr. 27/8 1956) hemställer, att å tilläggsstat
skall anvisas 111 000 kronor för att täcka vissa kostnadsökningar.

Kai tverket erinrar om att traktamentsbeloppen i allmänna resereglementet
höjts under år 1956 och att Kungl. Maj:t den 15 juni 1956 fattat beslut

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

41

om motsvarande höjningar i resereglementet för kartverket. Den genomsnittliga
höjningen av de traktamentsbelopp, som utgår till kartverkets tjänstemän,
liar beräknats motsvara 17,7 %. Vidare har ersättningarna till handräckningsbiträden
vid kartverkets geodetiska arbeten för innevarande fältarbetssäsong
höjts med ca 9,7 %. Slutligen kommer de ersättningar, som
kartverket enligt gällande avtal har att erlägga till Svensk Flygtjänsl AB,
att stiga på grund av höjda mekanikerlöner. Höjningen har av bolaget angivits
till ca 5 % och berör ett belopp om ca 186 000 kronor.

Utgiftsökningarna för kartverket på grund av ovannämnda ersättnings -

höjningar beräknas sålunda.

För traktamenten 17,7 % av 514 500 kronor.................... 91 067

För ersättningar till geodetbiträden 9,7 % av 107 500 kronor .... 10 427

För ökade mekanikerlöner 5 % av 186 000 kronor .............. 9 300

Summa kronor 110 794

Föredraganden

Av kartverkets hemställan framgår, att verket till följd av höjda traktamenten,
höjda ersättningar till geodetbiträden samt avtalsenlig höjning av
ersättningen till Svensk Flygtjänst AB åsamkats vissa utgiftsökningar av
automatisk karaktär. Kostnaderna har i runda tal beräknats till resp. 91 100,
10 400 och 9 300 kronor, eller tillhopa 110 800 kronor. Kartverket synes böra
få dessa utgiftsökningar täckta. Jag vill därför förorda, alt å tilläggsstat för
budgetåret 1956/57 anvisas ett belopp av 111 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. in. å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 111 000 kronor.

N. Diverse

[5] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av anslag
till förevarande ändamål (IX ht p. 222) hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Arne Reckman

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

43

Bilaga 8

Egentliga statsutgifter
Tionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[1] 6. Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Detta anslag har
för innevarande budgetår uppförts med 853 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning (skr. 20/8 1956) hemställer, att å tillläggsstat
för innevarande budgetår anvisas 162 400 kronor, och anför till
stöd för sin framställning i huvudsak följande.

Under budgetåret 1955/56 ökade kostnaderna för malmletningsverksamheten
till följd av lönehöjningar och prisstegringar med sammanlagt 119 400
kronor. Dessa merkostnader har till ett belopp av 72 000 kronor kompenserats
genom särskilda åtgärder, bl. a. genom att inställa vissa arbeten.
Återstoden av merkostnaderna eller 47 400 kronor har under budgetåret
kunnat täckas endast på så sätt, att erforderlig återanskaffning av förbrukningsmateriel
eftersatts, malmanalyser uppskjutits och betalning av vissa
fakturor skett först efter budgetårsskiftet. Härigenom har ifrågavarande
merkostnader i sista hand kommit att belasta anslaget för innevarande budgetår.

Till följd av höjning av traktamentena för lönegradsplacerad personal
samt lönehöjningar för personalen i övrigt beräknas för innevarande budgetår
uppkomma eu merkostnad av 40 000 kronor.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

Slutligen har, efter det att beräkningen av driftkostnaderna för innevarande
budgetår verkställdes, kostnaderna för materiel och frakter samt
inmutningar och analyser ökat. Merkostnaderna beräknas av geologiska undersökningen
till sammanlagt 75 000 kronor.

De av ämbetsverket angivna merkostnaderna för innevarande budgetår
uppgår alltså till (47 400 -J- 40 000 -j- 75 000 =) 162 400 kronor.

Härjämte har undersökningen i sin skrivelse hemställt, att visst belopp
reserveras för eventuella lönehöjningar under innevarande budgetår.

Departementschefen

Geologiska undersökningens beräkning av merkostnaderna för malmletningsverksamheten
under budgetåret 1956/57 torde böra godtagas. Med hänsyn
till vikten av att malmletningsverksamheten kan fortgå i planerad omfattning,
bör undersökningen erhålla täckning för ifrågavarande merkostnader.
Jag föreslår därför, att å tilläggsstat för innevarande budgetår för
ändamålet uppföres ett anslag av 162 400 kronor. Frågan om medel för
täckande av eventuella löneförhöjningar innevarande budgetår torde få
prövas i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 162 400 kronor.

[2] 34. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av frågan om anslag till förevarande ändamål (bil. 12, p. 48)
hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor.

D. Sjöfart och handel
Övriga sjöfartsändamål

[3] 38 a. Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av fråga om anslag till förevarande ändamål (bil. 12, p. 95) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

45

F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

[4] 4. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid
anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag till förevarande ändamål
(bil. 12, p. 112) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bo Gejrot

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

47

Bilaga 9

Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat If till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

[1] Utrustning av nya sinnessjukhus. Under de för budgetåren 1955/56
och 1956/57 anvisade reservationsanslagen till Utrustning av nya sinnessjukhus
har för utrustning av Gullberna sjukhus i Karlskrona beräknats
250 000 resp. 1 700 000 kronor.

Utrustningskommittén för statens sinnessjukhus har i skrivelse den 24
oktober 1956 erinrat om att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 juni 1956 uppdragit
åt kommittén att till Kungl. Maj :t inkomma med ett fullständigt förslag
till utrustning av de lokaler vid Gullberna sjukhus, som redan är färdigställda
eller som eljest avses att tagas i bruk under första halvåret 1957.
Utrustningen avser dels tidigare färdigställda byggnader för kök, matsalar,
panncentral med verkstäder, administrationsbyggnad och intagningsavdelning
in. in., dels ock vårdpaviljonger och ett bostadshus för ogift personal,
vilka sistnämnda beräknas bli färdiga under budgetåret 1956/57.

För bestridande av kostnaderna för inköp av ifrågavarande utrustning har
för budgetåren 1955/56 och 1956/57 av riksdagen anvisats tillhopa 1 950 000
kronor.

Enligt av kommittén numera upprättat fullständigt förslag till utrustning
av nämnda byggnader uppgår emellertid kostnaderna till 2 200 000 kronor.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

Det förhållandet, att kostnaderna enligt nu föreliggande förslag överstiger
vad som tidigare beräknats — beräkningsgrunderna har ej kunnat utrönas

— med 250 000 kronor, förklaras i huvudsak med generellt föreslagen högre
standard än tidigare vid statens sinnessjukhus, inköp av större kvantiteter av
linne, gång- och sängkläder för att möjliggöra tvätt utanför sjukhuset, förrådsinredningar
i relativt stor utsträckning samt inträffade prishöjningar.

Vidare har utrustningskommittcn i skrivelse den 24 oktober 1956 hemställt
om anvisande av 50 000 kronor för anskaffande till Gullberna sjukhus
av utrustning, som ursprungligen avsetts skola ingå i en andra utrustningsetapp.
Kommittén anför därvid bl. a., att vid ett sådant sjukhus, varom här
är fråga, snart nog reparationer kan ifrågakomma. Vidare bör möjlighet till
arbetsterapeutisk verksamhet beredas patienterna, så snart dessa intagits
på sjukhuset. Sjukhusets hjälpverksamhet beräknas börja sitt arbete under
första delen av år 1957. Då slutligen vissa yttre röjningsarbeten inom kort
hör igångsättas, hemställer kommittén med hänvisning till upprättat utrustningsförslag,
att 50 000 kronor måtte ställas till kommitténs förfogande för
anskaffande av för nu angivna ändamål erforderlig utrustning. Reparationsoch
terapiutrustningen, som tills vidare skulle inrymmas i provisoriska lokaler,
är avsedd att sedermera överflyttas till blivande arbetsterapibyggnad.

Departementschefen

Till utrustning av första byggnadsetappen vid Gullberna sjukhus — d. v. s.
kök, matsalar, panncentral med verkstäder, administrationslokaler in. in.
samt sex vårdpaviljonger och ett bostadshus — har av 1955 och 1956 års
riksdagar under förevarande anslag anvisats tillhopa (250 000 -f- 1 700 000)
1 950 000 kronor. För handhavande av i första hand dessa och övriga utrustningsfrågor
för nämnda sjukhus har jag — i enlighet med vad som uttalades
i propositionen nr 106 till 1956 års riksdag — den 28 mars 1956 tillkallat
eu särskild utrustningskommitté. Enligt ett av nämnda kommitté numera
upprättat detaljerat utrustningsförslag beräknas kostnaderna för inköp av
utrustning för ifrågavarande byggnadsetapp uppgå till 2 200 000 kronor. Genom
beslut den 9 november 1956 har Kungl. Maj :t — som genom beslut den
3 juni 1955 ställt förut angivna belopp om 250 000 kronor till medicinalstyrelsens
förfogande för anskaffande av viss utrustning till Gullberna sjukhus

— uppdragit åt utrustningskommittén att i huvudsaklig överensstämmelse
med förenämnda förslag och för en kostnad av högst 1 700 000 kronor anskaffa
ytterligare, för driften av sjukhuset nödvändig utrustning.

Kommitténs utrustningsförslag synes i huvudsak kunna godtagas. Det
torde dock icke vara uteslutet, att vissa besparingar kan göras. Jag förutsätter
därför, att kommittén vinnlägger sig om att begränsa utgifterna så
långt detta är möjligt utan att eftersätta kraven på en godtagbar vård- och
utrustningsstandard. Då härigenom eventuellt uppkommande utgiftsminskning
icke kan nu uppskattas, anser jag mig emellertid böra godtaga det enligt
kommitténs förslag uppkomna ytterligare medelsbehovet om (2 200 000
—- 1 950 000) 250 000 kronor såsom en ram, inom vilken ytterligare erfor -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

49

derlig utrustning må anskaffas. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t
att efter vederbörlig prövning inom denna ram ställa medel till kommitténs
förfogande för ändamålet.

Härutöver har kommittén hemställt om anvisande av 50 000 kronor för
anskaffande av utrustning för vissa verkstäder och arbetsterapilokaler m. m.
vid Gullberna sjukhus. Denna utrustning beräknades ursprungligen skola ingå
i en andra utrustningsetapp men synes av skäl, som kommittén anfört,
böra anskaffas redan nu.

Det sammanlagda ytterligare medelsbehovet uppgår sålunda till (250 000
+ 50 000) 300 000 kronor. Jag förordar, att Kungl. Maj :t bemyndigas att
inom denna kostnadsram medgiva utläggande av beställningar å ifrågavarande
utrustning. Därest leverans av utrustningen skulle ske inom sådan tid, att
betalning måste erläggas före utgången av innevarande budgetår, torde kostnaderna
— med hänsyn till den eftersläpning i medelsförbrukningen, som
regelmässigt föreligger under förevarande anslag — få bestridas av under
anslaget tillgängliga medel.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av
förut angivna beställningar;

b) godkänna, att det för innevarande budgetår anvisade
reservationsanslaget till Utrustning av nya sinnessjukhus
må intill ett belopp av 300 000 kronor tagas i anspråk för
täckande av i anledning av nämnda bemyndigande uppkommande
kostnader.

[2] 67 a. Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid Södersjukhuset. I skrivelse
den 31 oktober 1956 har kommissionen för förhandlingar rörande karolinska
sjukhusets utbyggande m. in. hemställt om godkännande av ett
förslag till avtal mellan staten och Stockholms stad rörande obduktionsundervisning
vid vissa staden tillhöriga sjukhus. Kommissionen har härvid
anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj:t uppdrog den 14 januari 1955 åt förhandlingskommissionen
att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad rörande
bl. a. i propositionen nr 212/1954 förutsatt överenskommelse angående anordnande
av undervisning på vissa staden tillhöriga sjukhus. 1 skrivelser
till kommissionen den 12 april och den 17 maj 1956 framhöll sedermera
karolinska institutets lärarkollegium bl. a., att obduktionsundervisning för
medicine kandidater enligt 1955 års medicinska examensstadga skulle anordnas
fr. o. m. läsåret 1956/57. Lärarkollegiet hemställde därför, att kommissionen
måtte upptaga förhandlingar med vederbörande inom Stockholms
stad till ernående av de överenskommelser, som kunde befinnas erforderliga
för ifrågavarande undervisnings förläggande till S:t Eriks sjukhus,
S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset. Enligt vad lärarkollegiet inhämtat
från vederbörande ämnesrepresentanter syntes möjlighet föreligga att uppskjuta
det första hänvisandet av studerande enligt den nya studieordningen

t llihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. AV 2

50

Kungl. M(ij:ts proposition nr 2 är 195i

till den 15 januari 1957. Då längre uppskov vore omöjligt, hemställde kollegiet,
att förhandlingarna bedrevs med sådan skyndsamhet, att överenskommelse
kunde föreligga under hösten 1956. Med anledning härav ansåg
kommissionen sig efter genomgång av samtliga till kommissionen givna
uppdrag höra i första hand till överläggningar med Stockholms stads delegerade
upptaga frågan om patologiundervisningens ordnande.

Vid förhandlingarna har stadens delegerade förklarat, att staden vore
intresserad av, att den nya läkarutbildningsreformen kunde genomföras
på avsett sätt och därför i princip beredd att medverka till lösandet av
sådana undervisningsproblem, som i fråga om den kliniska utbildningen
kunde beröra stadens sjukhus. Beträffande den aktuella obduktionsundervisningen
ifrågasattes dock, huruvida ett upplåtande av tre stockholmssjukhus
vore nödvändigt och om icke ett blivande avtal kunde inskränkas
till att omfatta endast två av de berörda sjukhusen.

Kommissionen har härtill framhållit, att eftersom 1948 års läkarutbildningskommitté
efter överläggningar med vederbörande ämnesrepresentanter
föreslagit obduktionsundervisning vid sammanlagt sex sjukhus i Stockholm,
däribland ovan angivna tre sjukhus, och detta förslag godtagits av
Kungl. Maj:t och riksdagen, har kommissionen ansett sig icke böra söka
åstadkomma eu koncentrering av obduktionsundervisningen till ett mindre
antal sjukhus, även om eu sådan åtgärd ur enbart ekonomiska synpunkter
möjligen skulle kunna bli fördelaktigare för staten.

Stadens delegerade har vidare uttalat, att ett medgivande från stadens
sida att utnyttja patologiavdelningarna vid stadens sjukhus för medicinsk
undervisning icke finge medföra ökade kostnader för staden. Stadens representanter
förutsatte därför, att staten helt skulle bekosta lönerna för erforderlig
undervisnings- och skrivpersonal samt lämna vederbörande obduktionsvaktmästare
särskild ersättning för deras merarbete till följd av
undervisningen. Vidare förutsattes, att i samband med undervisningen uppkommande
behov av toalettanordningar m. in. för de studerande ävenledes
skulle helt bekostas av statsmedel. Vad beträffade av vederbörande (iverläkare
anmält behov av förste underläkare, vilka visserligen icke direkt avsåges
deltaga i undervisningen men vilkas anställande ånyo aktualiserats
genom det från statens sida framkomna önskemålet om åtagande från
överläkarnas sida av vissa undervisningsuppgifter, vore en förutsättning för
att staden skulle inrätta sådana tjänster, afl staten bidroge till löne- och
pensionskostnaderna enligt de principer, som tillämpades i det s. k. sabbatsbergsavtalet,
d. v. s. staten skulle bidraga till halva kostnaden.

Kommissionen har funnit det skäligt, att staten helt svarar för kostnaderna
för den personal och de lokaländringsåtgärder, som betingas av
undervisningen. Beträffande kostnaderna för underläkare måste det enligt
kommissionen anses angeläget, att den av statsmakterna beslutade undervisningsi
ef ormen kan genomföras på avsett sätt. Härför har beträffande
obduktionsundervisningen i Stockholm förutsatts ianspråklagande av tre
sjukhus. Överläkarna vid de patologiska avdelningarna vid dessa sjukhus
är icke i denna sin egenskap skyldiga att åtaga sig undervisning och kan
således icke åläggas att fullgöra någon undervisning. Eu förutsättning för
utnyttjande av stadens patologiska avdelningar för undervisningsändamål
är därför bl. a., att överläkarna därstädes frivilligt ställer sig till förfogande
såsom ledare för resp. kurser, överläkarna vid Södersjukhuset och
S:l Görans sjukhus har förklarat sig villiga härtill under förutsättning bl. a.,
att de kan erhålla den avlastning av sin rutinarbetsbörda, som inrättandet
av en underläkartjänst skulle möjliggöra. Det synes kommissionen som om
det krav på förstärkning av läkarpersonalen vid berörda avdelningar, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

51

sjukhusdirektionen med hänsyn till sjukvårdens behov enligt uppgift tidigare
tillstyrkt utan resultat, nu skulle kunna framföras med större tyngd.
Orsaken härtill är givetvis i viss mån de önskemål, som från statens sida
framförts om att få bedriva undervisningsverksamhet.

Av sist anförda skäl har kommissionen funnit skäligt, att staten —
därest staden inrättar en ny förste underläkartjänst vid envar av de patologiska
avdelningarna vid S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset — godtager
stadens förslag till fördelning av löne- och pensionskostnaderna för
ifrågavarande tjänster. Kommissionen anser sig därvid ha stöd i det förhållandet,
att staten och staden beträffande en å patologiska institutionen
vid Sabbatsbergs sjukhus befintlig underläkartjänst bidrager med hälften
var till kostnaderna. Några pensionsförpliktelser för statens del beträffande
berörda läkarpersonal för tid före avtalets ikraftträdande och efter dess
upphörande kan självfallet icke ifrågakomma.

Såsom resultat av de förda förhandlingarna har förhandlingskommissionen
framlagt förslag till avtal av följande lydelse:

Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning
av godkännande före den 1 januari 1957 av Kungl. Maj :t och av Stockholms
stadsfullmäktige genom beslut, som vinner laga kraft — följande
avtal träffat.

§ I Staden

medgiver att på de villkor, som nedan säges, får vid S:t Görans
sjukhus, S:t Eriks sjukhus och Södersjukhuset bedrivas obduktionsundervisning
under ledning av överläkarna vid sjukhusens patologiska avdelningar.

§ 2.

Vid vart och ett av sjukhusen får samtidigt undervisas högst tjugufem
medicine studerande.

Antalet undervisningstimmar skall vid varje sjukhus regelmässigt icke
överstiga hundra under ett kalenderår och i regel högst uppgå till fyra
under en kalendervecka och två under en dag. Undervisningen skall förläggas
till sådan tid på dagen, att sjukvården eller samarbetet mellan patologiska
avdelningen och övriga avdelningar vid de berörda sjukhusen icke
störes.

§ 3.

I den mån staden vid de patologiska avdelningarna å de i 1 § nämnda
sjukhusen inrättar nya befattningar såsom förste underläkare med minst
halvtidstjänstgöring, skall staten till staden erlägga årligt bidrag med ett
belopp motsvarande hälften av löne- och pensionskostnaderna för en sådan
tjänst — i förekommande fall halvtidstjänst — vid varje sjukhus. Lönekostnaden
skall beräknas efter löneklass A 30: 32 i 1947 års allmänna
tjänstereglemente för Stockholms kommunalstyrelse. Därest nu gällande
lönegradsplacering för ifrågavarande underläkare ändras, skall beräkningsgrunden
för löne- och pensionskostnaderna jämkas i enlighet härmed.

§ 4.

överläkarna uppbära särskild ersättning av staten för sitt arbete med
undervisningen.

Det ankommer likaså på staten att ersätta vaktmästarna för deras merarbete
till följd av undervisningen.

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

Annan för undervisningen erforderlig personal såsom assistent- och kontorspersonal
anställes och avlönas av staten.

§ 5.

Staden ställer för undervisningen erforderliga lokaler, utrustning och förbrukningsartiklar
till förfogande. Staden ombesörjer all städning av lokalerna.

§ 6.

Staden åtager sig att inom patologiavdelningarna vid i § 1 angivna sjukhus
i den omfattning varom särskilt kan överenskommas iordningställa
och inreda tvättrum m. m. till de studerandes bruk. Härför skall staten
utgiva ersättning med belopp, svarande mot stadens självkostnader inberäknat
administrationstillägg.

§ 7.

För upplåtelse och städning av lokaler samt tillhandahållande av utrustning
och förbrukningsartiklar erlägger staten till staden under avtalstiden
en ersättning om 1 000 kronor för år och sjukhus.

§ 8.

Den av staten anställda personalen och de studerande äro skyldiga att
rätta sig efter de för respektive sjukhus utfärdade ordningsföreskrifterna
och av vederbörande sjukhusledning meddelade anvisningar. De äga icke
åtnjuta fri kost men få använda sjukhusens personalserveringar.

§ 9.

Staden för varje kalenderår tillkommande ersättning enligt detta avtal
skall erläggas till varje sjukhus före nästföljande januari månads utgång
efter rekvisition av sjukhusets syssloman.

§ 10.

Detta avtal, vid vilket fogas av parternas delegerade godkända protokollsanteckningar,
gäller från och med den 1 januari 1957 till utgången av juni
månad näst efter det ett år förflutit efter uppsägning från någondera sidan.

Till avtalsförslaget har fogats följande av förhandlingskommissionen och
stadens delegerade godkända protokollsanteckningar.

Till § 3:

Stadens delegerade ha vid förhandlingarna förklarat sig beredda att tillstyrka
inrättandet av en förste underläkartjänst vid vart och ett av S:t
Görans sjukhus och Södersjukhuset från och med den 1 januari 1957.

Parterna äro överens om att pensionskostnaderna för förste underläkarna
skola beräknas på grundval av de försäkringstekniska pensionsavgifter, som
borde uttagas för täckande av blivande pensionskostnader.

Till §§ 5 och 7:

Parterna äro ense om att bestämmelsen om upplåtelse av utrustning skal!
avse sådan utrustning, som för rutinverksamhetens ändamålsenliga bedrivande
vanligtvis förekommer å en patologisk avdelning.

Stadens åtagande att tillhandahålla förbrukningsartiklar innefattar- bland
annat erforderligt antal skyddsrockar och handskar att användas av de studerande
vid utförande av obducering. Angivet ersättningsbelopp har beräk -

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

nats med utgångspunkt ifrån att vid undervisningen i övrigt utnyttjade vita
rockar anskaffas av de studerande själva. Skulle ändring härutinnan mtrada,
äro parterna beredda att upptaga nya överläggningar om ändring av sagda

belopp.

Kommissionen erinrar om, att enligt avtalsförslaget staten skall ersätta
stadens självkostnader för iordningställande och inredning av tvättrum in. in.
till de studerandes bruk, därest särskild överenskommelse träffas om sådana
arbeten. F. n. är det endast aktuellt att inreda sådana lokaler vid
Södersjukhusets patologiska avdelning. Inom sjukhusdirektionens byggnadsavdelning
är under utarbetande ett förslag till iordningställande av tvättoch
toalettutrymmen in. in. De erforderliga arbetena har preliminärt kostnadsberäknats
till 35 000 kronor.

Kommissionen framlägger härefter en beräkning av statens kostnader enligt
avtalet.

Lön till förste underläkare utgår f. n. enligt 32 löneklassen med 2o 704
kronor. Pensionskostnaden beräknas till 5 655 kronor. Statens årliga bidrag
till avlöning och pensionering av läkarpersonalen blir alltsa

|2 x (25 704 + 5 655)j 31 35g iironor. För lokalupplåtelse, städning, förbrukningsartiklar
in. in. uppgår statens bidrag till 3 000 kronor per år.
Sammanlagt skall staten till staden för helt år således utgiva (31 359 +
3 000) 34 359 kronor. Till detta belopp skall läggas engångsersättningen för
vissa ändringsarbeten vid Södersjukhuset.

Då staden för varje kalenderår tillkommande ersättning skall erläggas
först efter kalenderårets utgång, erfordras för statens del under innevarande
budgetår ingen medelsanvisning för bidrag till personal och för upplåtelse
av lokaler etc. Däremot torde medel för staden tillkommande ersättning
för ändringsarbeten vid Södersjukhuset böra finnas disponibla under nu
löpande budgetår för utbetalning till staden, sedan ifrågavarande arbeten avslutats.

Kommissionen förutsätter, att erforderliga medel för utbetalning av lärararvoden
till patologiöverläkarna, löner till assistent- och kontorspersonal
samt arvoden till obduktionsvaktmästare vid bifall till avtalsförslaget kommer
att stå till förfogande vid karolinska institutet fr. o. in. den 1 januari
1957.

Över avtalsförslaget bar yttranden avgivits av statskontoret och kanslern
för rikets universitet efter hörande av karolinska institutets rektorsämbete.

Statskontoret uttalar bl. a.

Enligt föreliggande avtalsförslag skulle obduktionsundervisningen liksom
hittills handhas av överläkaren vid resp. sjukhus patologiska avdelning och
ej omfatta mer än 100 undervisningstimmar för år eller fyra timmar för
vecka vid varje sjukhus. Detta synes innebära, att obduktionsundervisningen
vid resp. sjukhus ej kommer att fortgå mer än halva året. I enlighet med
statsmakternas beslut skall vidare överläkaren för undervisningen erhålla
biträde av en förste amanuens. Likväl skall staten enligt förslaget i analogi
med vad som gäller enligt det s. k. sabbatsbergsavtalet bidraga med hälften

54

Kungl. Maj.ls proposition nr 2 år 1957

av löne- och pensionskostnaderna för en förste underläkare, som staden närmast
för sjukvårdens eget behov skulle anställa vid resp. patologiska avdelning.
I)å undervisningen i patologi vid Sabbatsbergs sjukhus torde vara
av annan karaktär och omfattning än här avsedda demonstrationer, lär principerna
för kostnadsfördelning mellan staten och Stockholms stad enligt förenämnda
avtal ej kunna åberopas i detta sammanhang. Vid nu angivna
förhållanden kan statskontoret icke biträda förslaget i denna del. Därest
bidrag av statsmedel till vederbörande läkares avlöning och pensionering
överhuvudtaget anses höra ifrågakomma, bör bidraget enligt ämbetsverkets
mening utgå med högst eu fjärdedel av kostnaderna. Då de tvättrum m. in.,
som erfordras på grund av obduktionsundervisningen, lär komma till användning
även för sjukhuspersonalen, torde staden åtminstone i viss utsträckning
böra bidraga till anläggningskostnaderna.

Universitetskanslern har icke funnit anledning till erinran mot avtalsförslaget.

Departementschefen

Den vid 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen medför
bl. a., att vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus i ökad utsträckning måste
tagas i anspråk för undervisningsändamål. Så är bl. a. fallet beträffande
den obduktionsundervisning för medicine kandidater, som enligt 1955 års
medicinska examensstadga skall anordnas fr. o. m. läsåret 1956/57. Med
anledning härav har förhandlingskommissionen upptagit förhandlingar med
Stockholms stad angående upplåtande av vissa sjukhus för meddelande av
obduktionsundervisning. Såsom resultat av förda förhandlingar har kommissionen
numera framlagt det avtalsförslag, för vars innehåll en redogörelse
lämnats i det föregående. Vid prövningen av detta förslag har jag kommit
till den uppfattningen, att detsamma får anses innebära en godtagbar
lösning av frågan om statens kostnader för ifrågavarande undervisning.
Med anledning av vad statskontoret uttalat vill jag framhålla, att enligt
vad jag erfarit någon för staten förmånligare lösning av bidragsfrågan än
den förhandlingskommissionen föreslagit icke torde stå att vinna. Jag har
därför icke ansett mig böra påyrka någon ändrad kostnadsfördelning mellan
staten och staden. Ett motsatt ställningstagande skulle innebära, att
den beslutade undervisningsreformen icke skulle kunna genomföras såvitt
avser undervisningen i ämnet patologi. På yrkande av stadens delegerade
har i ingressen till avtalsförslaget intagits en bestämmelse om, att förslaget
skall godkännas av Kungl. Maj:t före den 1 januari 1957. Från stadens sida
bär nämligen hävdats, att stadens beslutande organ icke kunde tänkas inrätta
i avtalsförslaget avsedda underläkartjänster fr. o. in. den 1 januari
1957 med mindre vid denna tidpunkt ett från statens sida bindande avtal
förelåge. Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 16 november 1958 på
min hemställan godkänt avtalsförslaget under förutsättning, att riksdagen
efter därom av Kungl. Maj :t framlagt förslag godkände i avtalet angivna
grunder för samarbete med Stockholms stad samt anvisade för ändamålet
erforderliga medel.

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

Enligt det föreliggande förslaget till avtal har staten att bestrida kostnaderna
för vissa ombyggnadsåtgärder inom Södersjukhusets patologiska avdelning,
vilka arbeten enligt vad jag under hand inhämtat numera kostnadsberäknats
till 36 000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att
den av statsmakterna beslutade nya studieordningen kan genomföras på
avsett sätt. föreslår jag, att medel anvisas på tilläggsstat för inne^aiande
budgetår för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder
j örande statens bidrag till anordnande av obduktionsundervisning
vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus;

b) till Bidrag till vissa ombgggnadsarbeten vid Södersjukhuset
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 36 000 kronor.

G. Diverse

[3] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under denna
rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
800 000 kronor. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation
av i runt tal 30 000 kronor. Det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet
utgör således 830 000 kronor. Utgifterna under anslaget har under tiden 1
juli_30 november 1956 uppgått till ungefär 463 500 kronor. Anslagsbelast ningen

har således för månad räknat hittills i genomsnitt varit 92 700 kronor.
Vid oförändrad medelsåtgång under de återstående sju månaderna av
budgetåret skulle de sammanlagda utgifterna för budgetåret 1956/57 överstiga
de disponibla medlen med (463 500 + 648 900 — 830 000) i runt tal
280 000 kronor. Jag räknar med i stort sett oförändrad medelsåtgång på anslaget
under den återstående delen av innevarande budgetår. För ändamålet
torde därför böra anvisas ytterligare 280 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ä
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 280 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Johnny Sköldvall

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

57

Bilaga 10

Kapitalinvesteringar

Justitiedepartementet

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Ehlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 2. Vissa byggnadsarbeten för fångvården. Under hänvisning till vad jag
förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 23, p. 2) torde under
förevarande anslagsrubrik å tilläggsstat för budgetåret 1956/57 böra anvisas
ett belopp av 6 300 000 kronor. Av redogörelsen framgår att det ökade
platsbehovet inom fångvården måste tillgodoses med dels permanenta anläggningar,
dels anläggningar av provisorisk karaktär. Kostnaderna för de
förstnämnda torde böra belasta kapitalbudgeten och kostnaderna för de senare
driftbudgeten.

För den nya fångvårdsanstalten i Skogome har av reservationsanslaget
Fångvårdsanstalterna: Anskaffning och utrustning av förläggningar hittills
disponerats 1 200 000 kronor. Emellertid har byggnadsarbeten för anstalten
hittills beslutats för ett värde av 2 000 000 kronor. Dessutom måste
under innevarande budgetår täckas kostnader å 500 000 kronor för förvärv
av tomt samt ytterligare arbeten. Det återstående medelsbehovet för detta
budgetår uppgår alltså till 1 300 000 kronor. Då Skogomeanstalten är eu permanent
anläggning torde kostnaderna för densamma i sin helhet böra belasta
förevarande anslag. Detta kan ernås genom ätt ett belopp av 1 200 000

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

kronor av den vid utgången av budgetåret 1955/56 förefintliga reservationen
å reservationsanslaget per den 1 juli 1956 tillgodoföres den ingående behållningen
å investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för fångvården. Efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet föreslår jag vidare
att ett belopp motsvarande den från andra huvudtiteln överförda reservationen
tillägges den ingående reservationen å det mot investeringsanslaget
korresponderande avskrivningsanslaget. Medelsbehovet för Skogomeanstalten
till och med utgången av budgetåret 1956/57 uppgår som nämnts till
2 500 000 kronor. Sedan 1 200 000 kronor tillförts förevarande investeringsanslag
torde återstoden, 1 300 000 kronor, få täckas ur nu äskade tilläggsanslag
å kapitalbudgeten. Resterande 5 000 000 kronor av detta anslag torde få
disponeras för övriga byggnadsarbeten inom fångvården i enlighet med vad
jag anfört i statsverkspropositionen.

Behållningen å det beviljade reservationsanslaget uppgår efter sagda överförande
av 1 200 000 kronor till 2 500 000 kronor. Av sistnämnda belopp har
disponerats för utredningskostnader 100 000 kronor, för omändring av kasernerna
vid förutvarande K 2 i Hälsingborg till fångvårdsanstalt 1 600 000
kronor samt för ombyggnad av den militära sjukhusanläggningen i Lärbro
800 000 kronor.

1 detta sammanhang torde jag få anmäla, att det ökade fångantalet samt
tillkomsten av nya anläggningar föranleder avsevärd ökning redan under
innevarande budgetår av utgifterna under fångvårdsanstalternas avlöningsoch
omkostnadsanslag. Jag avser att i ett senare sammanhang föreslå Kungl.
Maj :t att av årets riksdag begära medel härför. Enligt preliminära beräkningar
uppgår ökningen för budgetåret 1956/57 till 3 200 000 kronor, varav
1 500 000 kronor belöper å avlöningar och 1 700 000 kronor å omkostnader.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för fångvården å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett inAesteringsanslag
av 6 300 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Chr. af Winklerfelt

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

59

Bilagn 11

Kapitalinvesteringar

Försvarsdepartementet

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/
57 samt anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond

[1] 8 a. Återuppförande av matsalsbyggnad m. m. vid Norra skånska infanteriregementet.
Den 4 augusti 1956 nedbrann matsalsbyggnaden vid Norra
skånska infanteriregementet. Byggnaden var uppförd i två våningar och inrymde
i bottenvåningen en matsal och i övervåningen centralt bytesförråd.

Fortifikationsförvaltningen framlägger i skrivelse den 2 november 1956
förslag till uppförande av eu ny matsalsbyggnad. Ersättningslokaler för centrala
bytesförrådet föreslås bli anordnade genom ombyggnad och iståndsättning
av ett befintligt vinterstall. För genomförande av ifrågavarande förslag
bör enligt fortifikationsförvaltningen till ämbetsverkets förfogande ställas
ett belopp av 850 000 kronor, motsvarande kostnaden för återuppförande
i ursprungligt skick av den nedbrunna byggnaden. Kostnaden för uppförande
av matsalsbyggnaden enligt det nu framlagda förslaget beräknas till

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

825 000 kronor. För bytesförrådet räknar fortifikationsförvaltningen med
att utnyttja återstående 25 000 kronor av förenämnda belopp av 850 000 kronor.
De ytterligare medel, som erfordras för bytesförrådet, bör enligt ämbetsverket
kunna bestridas från underhållsmedel och anslaget till förråd för
armén. Fortifikationsförvaltningen hemställer sålunda att ett belopp av
850 000 kronor anvisas för här ifrågavarande ändamål. Beloppet bör enligt
ämbetsverket anvisas från anslaget till oförutsedda utgifter.

Departementschefen

Jag föreslår att medel för detta ändamål anvisas på tilläggsstat för innevarande
budgetår och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Återuppförande av matsalsbyggnad m. in. vid Norra
skånska infanteriregementet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av
850 000 kronor.

[2] 8 b. Kostnader för reparation av vissa byggnader. Genom beslut den
22 augusti 1952 anbefallde Kungl. Maj :t statskontoret att till fortifikationsförvaltningen,
på rekvisition i mån av behov, från förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter utbetala högst 178 000 kronor för täckning av kostnader för
reparation av skador, som på grund av eldsvåda uppstått å det s. k. Slutvärnet
i Karlsborg samt kasernerna VII och VIII inom Svea livgardes etablissement.

Nämnda beslut har anmälts för riksdagen utan att föranleda erinran (prop.
1953: 1, bil. 15; SU 25; rskr. 33).

Fortifikationsförvaltningen anför i skrivelse den 23 mars 1956 bland annat
följande. De ifrågavarande reparationsarbetena har numera slutförts.
Kostnaderna för arbetena uppgår till 143 861 kronor 81 öre. Fortifikationsförvaltningen
har i anslutning till beslutet den 22 augusti 1952 hos statskontoret
rekvirerat nämnda belopp att utbetalas från anslaget till oförutsedda
utgifter. Emellertid har statskontoret, under hänvisning till 2 § i kungörelsen
den 14 juni 1940, nr 695, med vissa bestämmelser angående bokföring
av utgifter å riksstatsanslag, meddelat att ämbetsverket numera icke
kunde verkställa utbetalningen. Med anledning härav hemställer fortifikationsförvaltningen
att Kungl. Maj :t måtte anbefalla statskontoret att till fortifikationsförvaltningen
utbetala det rekvirerade beloppet.

I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande den 11 april 1956.

Departementschefen

Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för att täcka dessa kostnader
och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för reparation av vissa byggnader å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
investeringsanslag av 144 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

61

Marinens delfond

[3] 15 a. Återuppförande av skolbyggnad m. m. vid Härnösands kustartillerikår.
Vid eldsvåda den 10 februari 1956 inom Härnösands kustartillerikårs
etablissement nedbrann skolbyggnaden, varjämte den i anslutning
till skolbyggnaden befintliga pjäsexercishallen delvis skadades.

Fortifikations förvaltningen framlägger i skrivelse den 27 juni 1956 förslag
till ny skolbyggnad och tillbyggnad av pjäsexercishall, varvid såväl skolbyggnaden
som pjäsexercishallen föreslås bli utökade och anpassade efter
nuvarande behov. Kostnaderna för genomförande av förslaget beräknas till
900 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956. Fortifikationsförvaltningen
föreslår att medelsbehovet intill ett belopp av 550 000 kronor, motsvarande
kostnaden för återuppförande i ursprungligt skick av nedbrunna byggnadsdelar,
täckes genom anvisning från anslaget till oförutsedda utgifter. Återstående
medelsbehov, 350 000 kronor, föreslås bli täckt genom utnyttjande
av förefintliga medel under anslaget till Vissa byggnadsarbeten för marinen.

I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande den 11 juli 1956.

Departementschefen

Jag föreslår att medel för ifrågavarande ändamål till ett belopp av 550 000
kronor anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår och hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Återuppförande av skolbyggnad m. m. vid Härnösands
kustartillerikår å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 550 000 kronor.

Flygvapnets delfond

[4] 17. Vissa flygfältsarbeten m. m. Under hänvisning till vad jag denna
dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 22) får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa flygfältsarbeten in. m. på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor.

[5] 21. Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet. Under hänvisning till vad
jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 21) får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett invesleringsanslag
av 450 000 kronor.

G2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

Befästningars delfond

[6] 25. Anordnande av vissa drivmedelsförråd. Under hänvisning till vad
jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 27) får jag
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa drivmedelsförråd på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 1 500 000 kronor.

[7] 28. Uppställningsplatser för radarstationer. Under hänvisning till vad
jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 30) får jag
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppställningsplatser för radarstationer på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.

[8] 29. Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier. Under
hänvisning till vad jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil.
25, punkt 31) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/
57 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

[9] 30. Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m. Under
hänvisning till vad jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 32) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
anvisa ett investeringsanslag av 3 300 000 kronor.

[10] 36. Övriga befästningsarbeten. Under hänvisning till vad jag denna
dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 38) får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Övriga befästningsarbeten på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 2 700 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställ!
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Patric Kalling

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

63

Bilaga 12

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag an protokollet över socialärenden, hullet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter under
socialdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 1. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
under budgetåret 1956/57 må meddelas intill ett belopp av 665 000 000 kronor.
Till lånefonden för bostadsbyggande har vidare för sagda budgetår anvisats
ett investeringsanslag av 600 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsen har (skr. 30/8 1956) föreslagit dels alt förenämnda ram
för den preliminära långivningen ökas med 234 000 000 kronor till
899 000 000 kronor, dels att å tilläggsstat till lånefonden för bostadsbyggande
anvisas ett anslag av 192 000 000 kronor. Styrelsen har sedermera (skr.
29/11 1956) redovisat ytterligare beräkningar beträffande ifrågavarande
långivning.

Departementschef eu

Vad först angår bostadsbyggandets storlek under innevarande budgetår
vill jag erinra om att såsom grund för igångsättningen uppställts ett minimiprogram
avseende företag med sammanlagt ca 53 000 lägenheter, varav
50 000 lägenheter i statsbelånade företag. Av de statsbelånade lägenheterna
bar 36 000 antagits avse flerfamiljshus och 14 000 med egnahemslån finansierade
en- och tvåfamilj shus samt rad- och kedjehus. Vad gäller flerfamiljshus
har under senaste tiden betydande svårigheter förelegat att tillgodose
behovet av såväl byggnadskreditiv under byggnadstiden som primär- och

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

sekundärlån till färdigställda hus. Igångsättningen av statsbelånade flerfamiljshus
torde därför under innevarande budgetår böra beräknas få i
stort sett den omfattning som angivits i förenämnda minimiprogram. Tillgången
på krediter till småhus var för ett år sedan långt ifrån tillfredsställande
men har under 1956 avsevärt förbättrats till följd av i första hand
en ökad långivning från sparbankernas sida. Då det gäller förbättring av
bostadsförhållandena intar barnfamiljernas behov av större bostäder en
framskjuten plats. För många familjer tillgodoses detta behov bäst genom
produktion av egnahem, rad- eller kedjehus. Flertalet nya småhus är också
avsedda för familjer med barn. Starka skäl talar därför för en ökning av
småhusbyggandet. Utvecklingen under 1956 ger fog för en optimistisk bedömning
av möjligheterna att nu öka småhusbyggandet. Jag anser därför
att den preliminära långivningen i fråga om småhus under första halvåret
1957 bör ökas från ursprungligen planerade 7 000 lägenheter till 9 000 lägenheter.
En förutsättning för att denna ökning skall komma till stånd bör
dock vara, att erforderliga krediter under byggnadstiden kan erhållas och
att en utökning av förskotten i fråga om egnahemslån ej skall ifrågakomma.

Den här gjorda bedömningen av igångsättningen av nya bostadsbyggnadsföretag
under budgetåret 1956/57 innebär att statsbelånade företag, omfattande
ca 53 000 lägenheter, skulle kunna påbörjas under året. Den sålunda
beräknade igångsättningen av statsbelånade hus innefattar någon ökning
av antalet flerfamiljslägenheter. Visserligen har utgångspunkten för bedömningen
av flerfamiljshusbyggandets omfattning under budgetåret varit att
en ökning av volymen icke kan åstadkommas, men på grund av den fr. o. in.
den 1 januari 1957 införda regleringen av flerfamiljshusbyggandet i form av
en medelsram för den preliminära långivningen synes det sannolikt, att antalet
bostadslägenheter vid oförändrad volym kommer att öka något. Om
härtill lägges övrigt bostadsbyggande kan beräknas att igångsättningen avnya
byggnadsföretag under budgetåret kommer att omfatta i runt tal 58 000
lägenheter, varav 5 000 privatfinansierade.

Med utgångspunkt från denna bedömning av igångsättningen av nya bostadsbyggnadsföretag
kan den preliminära långivningen under budgetåret
1956/57 beräknas till 715 000 000 kronor, varav 315 000 000 kronor för tertiärlån
och 400 000 000 kronor för egnahemslån och förbättringslån. Enär
den fastställda låneramen beräknats under antagande av att ett belopp av
50 000 000 kronor erfordras för minskning av befintlig ärendesbalans och
alltså (665 000 000 — 50 000 000) 615 000 000 kronor beräknats för lån till
ny produktion, innebär den här gjorda, förnyade beräkningen, att behov
föreligger av en utökning av medelsramen med (715 000 000 — 615 000 000)
100 000 000 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1956/57 förelåg eu balans av låneärenden avseende
flerfamiljshus inrymmande ca 18 600 lägenheter. Genom beslut av
Kungl. Maj:t den 15 juni 1956 har föreskrivits, att i vad det gäller flerfamiljshus,
som påbörjas fr. o. in. den 1 januari 1957, preliminärt beslut om
tertiärlån regelmässigt skall meddelas innan företaget påbörjas. En snabb
avveckling av hela ärendesbalansen är därför nu nödvändig. Åtgärder har

65

Kungl. \laj:ts proposition nr 2 år 1957

också vidtagits för att genom förenklad handläggning av låneärenden möjliggöra
ärendesbalansens avveckling. rl ill följd härav bör för avveckling av
nämnda balans beräknas ett belopp av 165 000 000 kronor, vilket med
115 000 000 kronor överstiger tidigare gjord beräkning.

I anledning av vad sålunda anförts föreslår jag, att under innevarande
budgetår preliminära beslut om tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån
skall kunna meddelas med ytterligare (100 000 000 + 115 000 000) 215 000 000
kronor. Preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
bör alltså under budgetåret 1956/57 kunna meddelas intill
ett belopp av (665 000 000 + 215 000 000 j 880 000 000 kronor.

På grund av dels att utbetalningen av tertiärlån torde få betydligt större omfattning
än som ursprungligen beräknats, dels att lånebeloppen per lägenhet
enligt nu tillgängliga uppgifter torde bli högre än tidigare antagits kommer
medelsbehovet under innevarande budgetår att överstiga vad som från
början har förutsatts. Jag uppskattar det ytterligare medelsbehov, som föreligger
under innevarande budgetår, till 125 000 000 kronor. Om det antages
att utanordningen av tertiärlån kommer att avse ca 50 000 lägenheter i stället
för ursprungligen beräknade 40 000 lägenheter, uppkommer till följd
härav ett ökat medelsbehov av i runt tal 90 000 000 kronor. Återstående belopp
sammanhänger med en ökning av det genomsnittliga lånebeloppet per
lägenhet. Angivna belopp bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1956/57 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 880 000 000 kronor;

b) till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 125 000 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd

[2] 1. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 228 000 kronor.

Framställningar jämte yttranden

I. Styrelsen för erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare Åsbrohemmet
har i skrivelse den 14 februari 1956 anhållit om statsbidrag till anordnande
av eu ny panncentral vid anstalten och därvid anfört i huvudsak följande.

Den i anstaltens huvudbyggnad befintliga värmecentralen och den därtill
hörande skorstensstocken är i flera hänseenden otillfredsställande. Skorstensstocken,
som är över 50 år gammal, är överbelastad då den numera betjänar

5 Mhang till riksdagens protokoll t9t>7. t samt. Nr 2

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

pannor med avsevärt större eldningsyta än den ursprungligen avsetts för.
På grund av skorstensstockens bristfälliga beskaffenhet tränger vid hård
eldning rök in i patientrunnnen, varjämte skorstenseldar och två allvarliga
eldsvådetillbud inträffat. Enligt brandsyneprotokoll skall skorstensstocken
snarast ommuras eller ersättas med en ny sådan. Från yrkesinspektionen
har erinringar mot pannrummet framförts och behovet av nybyggnad understrukits.
På grund av vad som förekommit och särskilt med hänsyn till
brandfaran finner styrelsen det nödvändigt, att en ny panncentral vid anstalten
uppföres snarast möjligt. Enligt ett av Vang Wangsons ingenjörsbyrå,
Örebro, i ärendet upprättat förslag skulle kostnaderna för en friliggande
panncentral, avsedd att uppvärma flertalet byggnader inom det centrala
anstaltsområdet, jämte värmekulvertar m. in. kunna beräknas till
415 000 kronor. Styrelsen hemställer om statsbidrag för ifrågavarande ändamål
med nämnda belopp.

Socialstyrelsen tillstyrker, att anstaltsstyrelsen beredes tillfälle att uppföra
en värmecentral enligt angivna förslag. Anstalten saknar medel för de
arbeten, som här avses. Möjlighet finnes icke att tillgodose ifrågavarande
behov av till vårdanstalten utgående driftkostnadsbidrag. Med anledning härav
tillstyrker socialstyrelsen, att anstalten tillerkännes ett särskilt bidrag
ä 415 000 kronor till en ny panncentral.

Byggnadsstyrelsen har i huvudsak icke något att erinra mot förslaget till
nybyggnad för panncentral. De uppgivna kostnaderna för centralen och därmed
sammanhängande arbeten, 415 000 kronor, synes något lågt beräknade
och styrelsen föreslår, att dessa höjes till 450 000 kronor. För utbyte av befintliga
kokapparater jämte komplettering och justering av ventilationsaggregat
för övergång från ånga till hetvatten tillkommer 20 000 kronor. Styrelsen
förutsätter, att schaktning, sprängning och återfyllnadsarbeten för rörgravar
utföres med anstaltens egen arbetskraft. I likhet med styrelsen för anstalten
anser byggnadsstyrelsen, att medel nu bör beviljas för dessa arbeten,
då det måste anses nödvändigt ur driftsynpunkt att föreslaget uppvärmningssystem
kommer till stånd innan allvarlig skada uppstår i den befintliga
värmecentralen.

Statskontoret har intet att erinra mot att anstalten erhåller ett särskilt
bidrag för innevarande budgetår, avsett att möjliggöra påbörjandet av eu
ny panncentral.

II. Socialstyrelsen har i skrivelse den 1 oktober 1956 anmält, att köks- och
matsalsbyggnaden vid erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare Hemmet
Älvgården förstörts genom brand natten till den 16 september 1956 samt
att anstaltens huvudman, föreningen Hemmet Älvgården u. p. a., vore i behov
av bidrag av statsmedel för uppförande av ersättningsbyggnad. Därefter
bar socialstyrelsen med skrivelse den 29 oktober 1956 överlämnat en av anstaltsstyrelsen
gjord framställning om statsbidrag till ändamålet och därvid
anfört följande.

Den brunna byggnaden är totalförstörd och måste därför ersättas med nybyggnad.
För tillfälligt bruk har anordnats ett provisoriskt kök, förlagt till

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

anstaltens tvättstuga, och anstaltens samlingssal har tagits i bruk som matsal.
Denna anordning är i högsta grad nödfallsbetonad och kan endast fungera
under mycket begränsad tid. Det föreligger därför ett ofrånkomligt
behov av en ersättningsbyggnad för den brunna byggnaden, inrymmande
anstaltens kök och matsal.

Enligt upprättat förslag till nybyggnad skall huvudvåningen inrymma kök
med bilokaler samt matsalar för vårdtagare och personal, i källarvåningen
anordnas förrådslokaler samt lokaler för terapi in. in. och vindsvåningen
utnyttjas för bibliotek, läsrum och andra fritidsutrymmen.

Kostnaden för den planerade byggnaden har beräknats till 500 000 kronor.
Denna kostnadsram inbegriper en sådan maskinell utrustning av köket,
att detta kan ombesörja matlagningen även för en planerad ny anstaltsavdelning.
Då anstalten i brandskadeersättning för den brunna byggnaden har
erhållit 170 000 kronor, erfordras ytterligare (500 000 — 170 000) 330 000
kronor, som torde få tillskjutas av statsmedel. I enlighet med den praxis, som
har följts under senare år, torde statens tillskott till byggnadsföretaget få
lämnas i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån. Den planerade byggnaden
kommer att ligga på mark, som tillhör Kronan. Huvudmannen har
därför icke möjlighet att lämna säkerhet för lånet i form av inteckning i fast
egendom.

Under hänvisning till det anförda hemställer socialstyrelsen, att föreningen
Hemmel Älvgården u. p. a. så snart ske kan tillerkännes ett ränte- och
amorteringsfritt statslån å 330 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för
uppförande av ny köksbyggnad vid vårdanstalten Hemmet Älvgården.

Statskontoret har icke något att erinra mot att elt ränte- och amorteringsfritt
lån beviljas för ifrågavarande ändamål. Vid fastställandet av lånets
storlek bör emellertid all möjlig begränsning vidtagas och medgivande
icke lämnas för nybyggnad med större utrymmen än som prövas oundgängligen
erforderliga.

Byggnadsstyrelsen har i huvudsak intet att erinra mot att den nedbrunna
byggnaden ersättes på föreslaget sätt, ej heller mot den härför beräknade
kostnaden.

Departementschefen

De nuvarande uppvärmningsanordningarna i Äsbrohemmels huvudbyggnad
är i flera avseenden otillfredsställande, bl. a. föreligger viss brandrisk
på grund av skorstensstockens bristfälliga beskaffenhet. Jag finner det i hög
grad angeläget, alt anstalten snarast förses med ett fullgott uppvärmningssystem.
Anstaltsstyrelsen har föreslagit, att detta skulle ske genom uppförande
av en helt ny panncentral. Detta förslag, som inte föranlett någon
erinran vid remissbehandlingen, ävensom de härför av byggnadsstyrelsen
beräknade kostnaderna, 470 000 kronor, kan jag godtaga. Med hänsyn till
att anstalten saknar möjlighet att bidraga till kostnaden bör denna helt
bestridas av statsmedel. Då fråga är om nybyggnad bör i enlighet med under
senare år tillämpad praxis medel för ändamålet anvisas i form av ett

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

ränte- och amorteringsfritt lån. Anslaget bör anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.

Köks- och matsalsbyggnaden vid Hemmet Älvgården har helt förstörts
genom brand. Anstalten har kunnat fortsätta sin verksamhet genom provisoriska
anordningar, vilka dock är så nödfallsbetonade att en nybyggnad till
ersättning för den nedbrunna byggnaden framstår såsom mycket angelägen.
Förslag har upprättats till en byggnad, avsedd att inrymma kök och matsalar
samt vissa lokaler för terapiverksamhet och fritidssysselsättning. Mot detta
förslag, som kostnadsberäknats till 500 000 kronor, har jag inte funnit anledning
till erinran. Då anstalten såsom brandskadeersättning för den brunna
byggnaden erhållit ett belopp av 170 000 kronor, erfordras av statsmedel ett
tillskott av 330 000 kronor, vilket bör lämnas i form av ränte- och amorteringsfritt
lån. Jag föreslår, att medel härför anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.

Behovet av ytterligare medel under förevarande anslag för budgetåret
1956/57 uppgår sålunda enligt vad jag nu föreslagit till (470 000 -f- 330 000)
800 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

[3] 3. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Riksdagen har medgivit,
att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till tillläggslån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet, under budgetåret 1956/57 må
meddelas intill ett belopp av 55 000 000 kronor. För innevarande budgetår
har vidare till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet anvisats ett
investeringsanslag av 160 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsen har (skr. 30/8 1956) föreslagit dels att förenämnda ram
för den preliminära långivningen ökas med 47 000 000 kronor till 102 000 000
kronor, dels att å tilläggsstat till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
anvisas ett anslag av 25 000 000 kronor. Styrelsen har sedermera
(skr. 29/11 1956) redovisat ytterligare beräkningar beträffande ifrågavarande
långivning och ansett ett anslag av 65 000 000 kronor å tilläggsstat erforderligt.

Departementschefen

I det föregående har jag förordat, att den av riksdagen för innevarande
budgetår fastställda ramen för preliminära beslut om lån, som skall utgå
från lånefonden för bostadsbyggande, skall ökas från 665 000 000 till
880 000 000 kronor. I anledning härav föreslår jag, att preliminära beslut
om tilläggslån under budgetåret 1956/57 skall kunna meddelas med ytterligare
45 000 000 kronor, d. v. s. intill ett belopp av (55 000 000 (- 45 000 000)
100 000 000 kronor.

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

I det föregående har jag jämväl beräknat, att medelsbehovet i vad det gäller
tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån under innevarande budgetår
kommer att överstiga vad som ursprungligen beräknats. Det ytterligare behov
av anslag till tilläggslån under budgetåret 1956/57, som föranledes härav,
uppskattar jag till 40 000 000 kronor. Angivna belopp bör anvisas å tillläggsstal
för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1956/57 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från anslaget till tilläggslån till viss
bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett belopp
av 100 000 000 kronor;

b) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett investeringsanslag av 40 000 000 kronor.

[4] 6. Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. För innevarande
budgetår har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 6 000 000
kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 30/11 1956) anfört, att undersökningar
under hösten 1956 givit vid handen, att det på vissa orter i riket kan beräknas
uppkomma arbetslöshet för byggnadsarbetare under instundande vinter,
om icke ytterligare husbyggnadsarbeten i god tid sättes i gång, samt att
andra lämpliga projekt än samlingslokaler icke finnes på dessa orter. Huvudmännen
där är beredda att påbörja ax*betena och bedriva dem under vintern,
under förutsättning att statliga lån i vanlig ordning beviljas. Med hänsyn
till angelägenheten av att så långt möjligt bereda jämn sysselsättning
under vintern bör arbetena med här avsedda samlingslokaler då komma till
utförande. Enligt vad statens nämnd för samlingslokaler upplyst kan emellertid
lån till ifrågavarande samlingslokaler icke rymmas inom ramen för
tillgängligt anslag för budgetåret. För dessa lokaler erfordras ett sammanlagt
lånebelopp av — avrundat — 3 000 000 kronor. Efter samråd med statens
nämnd för samlingslokaler föreslår styrelsen, att anslag med detta belopp
anvisas på tilläggsstat.

Departementschefen

Under de tre senast förflutna budgetåren har av sysselsättningspolitiska
skäl anvisats anslag å tilläggsstat till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler.
Av de skäl arbetsmarknadsstyrelsen åberopat förordar jag, att
motsvarande anordning vidtages för innevarande budgetår. Mot det av styrelsen
föreslagna beloppet 3 000 000 kronor synes intet vara alt erinra. Jag
hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

att till Lån till anordnande au allmänna samlingslokaler å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Karin Wickström

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

71

Bilaga 13

Kapitalinvesteringar

Ecklesiastikdepartementet

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
samt anför därvid följande.

IIL Statens allmänna fastighetsfond

[1] 26. Nybyggnad för konstfackskolan. Med hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört beträffande investeringsanslag till detta ändamål för
budgetåret 1957/58 (statsverkspropositionen, bilagan 29, kapitalbudgeten,
ecklesiastikdepartementet) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Nybyggnad för konstfackskolan å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Bergsten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

73

Bilaga 14

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.

VI. Fonden för låneunderstöd

[1] 8 a. Lån till Hallands läns linodlareförening. Statens jordbruksnämnd
(skr. 30/10 1956) hemställer, att av anslaget till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område skall få tagas i anspråk ett belopp av högst 1 000 000
kronor för stöd åt Hallands läns linodlareförening, Laholm.

Jordbruksnämnden erinrar om att avsättningen av den svenska linfibern
under senare tid varit baserad på flerårsavtal mellan riksförbundet Lin och
hampa såsom säljare och tre spinnerier såsom köpare. Enligt dessa avtal
har spinnerierna förbundit sig att till priser, varom särskild överenskommelse
träffas, inköpa vissa i avtalen angivna fiberkvantiteter. Det nu gällande
inköpsavtalet är emellertid i likhet med tidigare avtal försett med eu
klausul om annulleringsrätt för spinnerierna i vissa force majeureliknande
situationer. Inköpsgarantien kan sålunda helt eller delvis hävas bl. a. vid
betydande ökning av importen för hel- och halvfabrikat inom spinneriernas
tillverkningsområden. Del till inköpsavtalet knutna, nu gällande prisavtalet,
vilket i första hand avser 1955 års skörd, innebär i förhållande till närmast
föregående avtal ett inkomstbortfall för linberedningsverken på i runt tal
1 000 000 kronor, räknat i fiberleveranser under år 1956. Bakgrunden härtill
är ett under senare tid inträffat betydande prisfall på världsmarknaden
för linfiber, förorsakat dels av de stora skördar lin, som erhållits i Belgien,
Holland och Frankrike år 1955, dels av den kraftiga utförsäljning
av linfiber till underpris, som ägt rum från Sovjetunionen. Som exempel

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

anföres, att i augusti 1956 offererades i Västeuropa rysk lintåga till priser
i svensk valuta motsvarande en krona 64 öre -— en krona 99 öre för
kilogram, d. v. s. till priser, som endast obetydligt överstiger förkrigspriserna.

Även för den svenska linneindustrien har den utländska konkurrensen
resulterat i ett pristryck, som denna industri icke haft möjlighet att möta.
De priser, till vilka färdigvaror offererats från Östeuropa, understiger sålunda
i inånga fall den svenska materialkostnaden, och i andra fall ligger de
endast obetydligt högre än denna kostnad. Dessa onormalt låga priser gäller
dessutom för just sådana varor, i vilka den svenska linfibern finner sin huvudsakliga
användning. Den import, som under första halvåret 1956 ägt rum
från Östeuropa av presenningar, handdukar och kanfas, motsvarar omräknat
i arbetare omkring 300 årsarbetare och på råvarusidan ca 700 ton lin
eller en odlingsareal av 1 400 hektar. Som jämförelse anföres, att den svenska
linarealen för närvarande utgör omkring 3 500 hektar, bortsett från
den till föreningen Norrlandslin knutna odlingen, vilken väntas bortfalla
fr. o. in. innevarande år på grund av nedläggandet av linberedningsverket i
Mellansel.

Från linhanteringens sida har oavlåtliga försök gjorts att medelst ralionaliseringsåtgärder
möta fallande fiberpriser. En sådan åtgärd av stor ekonomisk
betydelse har varit koncentrering av driften genom sammanslagning
av beredningsverken i Laholm och Växjö till en stor beredningsanläggning
i Laholm. Eu ur rationaliseringssynpunkt betydande åtgärd har vidare
varit, att i Laholm anlagts en fabrik för framställning av fiberplattor för
byggnads- och snickeriändamål, varigenom avfall, som förut endast begagnats
till bränsle, nu kommer till användning som råvara till en högvärdig
industriprodukt. Rationaliseringsåtgärder ger emellertid icke omedelbart
ekonomiskt resultat. Det inträffade prisfallet har därför medfört en allvarlig
rubbning av laholmsverkets ekonomi. Rubbningen är enligt nämnden så
djupgående, att verksamheten icke utan kapitaltillskott torde kunna fortsättas.

Till laholmsverket utgår för 1956 års skörd ett allmänt statligt pristillägg
med 75 öre för kilogram linfiber av stödberättigad kvalitet intill en kvantitet
av 790 ton. För beredningsverken i Växjö och Mellansel är motsvarande
kvantiteter beräknade till 535 resp. 300 ton. Rörande det statliga stödet
anför nämnden vidare i huvudsak följande.

Pristillägget av 75 öre per kilogram fiber utgör maximum för det allmänna
pristillägget för lin enligt 1955 års riksdagsbeslut om grunderna för det
fortsatta stödet åt lin- och hampodlingen. Genom att laholmsverket framställt
avsevärt större kvantiteter lin av pristilläggsberättigad kvalitet än som
motsvarar dess förut angivna kvot, har det effektiva statsbidraget per kilogram
lin av sådan kvalitet varit betydligt lägre än det nominella. Detta förhållande
belyses för de senaste årsskördarna av uppställningen å s. 75.

Det effektiva prisstödet har varierat mellan ca 16 och 24 procent av varuvärdet
och kan således sägas ha legat väl inom ramen för det allmänna
jordbruksstödet. Laholmsverkets produktion av bidragsberättigad fiber beräknas
efter nu genomförd utvidgning bli ca 2 000 ton per år. Därest laholms -

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

Årsskörd

1952

1953

1954

1955

Försäljnings-

Pristillägg

Effektivt prisstöd å

år

i öre per kg
intill en
kvantitet av
790 ton

vara av stödberättigad
kvalitet

i öre per kg i % av er-

såld vara hållet

medel-pris

1953

0,84

0,69

24,3

1954

0,73

0,49

18,6

1955

0,54

0,39

16,4

1956

0,75

(0,52)‘

(21,8)1

1 Under förutsättning av samma försäljningskvantitet och medelpris som under försäljningsåret
1955.

verket till följd av sammanslagning med växjöverket och nedläggning av
mellanselsverket kommer att erhålla pristillägg med 75 öre per kilogram
för en kvantitet av (790 + 535 + 300 =) 1 625 ton fiber, kommer vid nu
gällande medelpris för fibern — omkring en krona 90 öre för kilogram —
det effektiva pristillägget att motsvara omkring 32 procent av varuvärdet.

Av det nu sagda torde framgå, att någon marginal för höjning av pristilllägget
knappast finnes, därest man vill hålla sig inom den ram, som beskrives
av det genomsnittligt utgående jordbruksstödet. Då riksdagen nyligen
beslutat om grunderna för det fortsatta stödet åt linodlingen, kan därför enligt
nämndens mening något ytterligare tillskott av statsmedel icke ifrågakomma
annat än som en tillfällig åtgärd. Avgörande blir därför en bedömning
av linhanteringens möjligheter att, sedan ett tillfälligt extra tillskott
lämnats, fortleva med stöd endast av de allmänna pristilläggen. Skulle en
undersökning giva vid handen, att sådana möjligheter ej kan anses föreligga,
har en sådan ändring i förutsättningarna inträffat, som enligt riksdagsbeslutet
bör föranleda en omprövning av hela frågan om statsstödet åt
linodlingen. Skulle åter anledning finnas till antagande, att linhanteringen
på längre sikt kan bli lönsam inom ramen för det reguljära prisstödet, kan
däremot goda skäl finnas att överväga ett tillfälligt extra bidrag. Genom ett
sådant skulle man nämligen i dylikt fall vinna den tid, som erfordras för
att de vidtagna rationaliseringarna skall kunna få ekonomisk effekt.

För en bedömning av framtidsutsikterna har nämnden låtit verkställa utredning
rörande räntabilitet, likviditet och solvens för anläggningen i Laholm.

Räntabilitetsundersökningen har utförts av auktoriserade revisorer och
utvisar — efter vissa justeringar enligt erinringar från föreningens sida —
balans för den samlade verksamheten i Laholm. Revisorerna har därvid bl. a.
utgått från en årstillverkning av 2 000 ton rötad och 500 ton grönberedd
liber. Kalkylen, som avser förhållandena efter igångsättande av spånskivefabriken
och avslutad tillbyggnad av linberedningsverket, är dock såtillvida
preliminär, att hänsyn icke tagits till verkan av vissa rationaliseringsåtgärder.
Eu nedprutning av spånskivefabrikens kapacitet har dessutom vidtagits.
Dessa av revisorerna icke medräknade faktorer har av föreningen
beräknats representera ett inkomsttillskott av 345 000 kronor. I sammanhanget
framhålles, att det gällande försäljningspriset är det lägsta efter kriget
samt att varje prisstegring med eu procent medför en inkomstökning av
40 000 kronor för år. Å andra sidan försämras kalkylen, därest linberedningsverkets
kapacitet icke utnyttjas i förutsatt omfattning.

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

Likviditets- och solvensundersökningarna har verkställts av föreningens
revisor och redovisas i till nämndens framställning fogade bilagor. Resultatet
av förstnämnda undersökning sammanfattas av nämnden sålunda.

Av utredningen framgår, att föreningen huvudsakligen genom lagerminskning
och anlitande av checkräkningskredit beräknas kunna åvägabringa el i
likviditetsöverskott å själva driften med 880 000 kronor men har att förutse
utbetalningar för ränta och amorteringar med 163 000 kronor och för investeringar
med 1 318 000 kronor eller tillhopa 1 481 000 kronor. Likviditetsunderskottet
den 31 december 1956 utgör således (1 481 000 880 000 =)

601 000 kronor. Om åter vissa accepter för levererade maskiner till ett belopp
av omkring 500 000 kronor får omsättas utan amortering, kan likviditetsunderskottet
nedbringas till omkring 100 000 kronor. Härvid är att märka,
att den under sista kvartalet 1956 levererade halmen till huvudsaklig del
(ca 570 000 kronor) betalas först under första kvartalet 1957. Ä andra sidan
har av försiktighetsskäl något likviditetstillskott från spånskivetillverkningen
icke beräknats för sista kvartalet 1956; ej heller har medtagits ett lånebelopp
å 140 000 kronor, som beräknas kunna lyftas omkring årsskiftet 1956/
57. Sammanfattningsvis anföres, att ett likviditetsunderskott icke understigande
1 000 000 kronor synes komma att uppstå för föreningen under första
delen av 1957.

Förhållandet mellan föreningens tillgångar och skulder redovisas i en provisorisk
balans per den 30 september 1956. Enligt densamma uppvisar rörelseresultatet
för tiden den 1 april—30 september 1956 en förlust av 612 000
kronor, varefter som dold reserv i lagret kvarstår ett belopp av 308 000 kronor.
Nämnden understryker i anslutning härtill, att en sådan högautomatiserad
anläggning som den nya spånskivefabriken fordrar en anpassningsoch
justeringsperiod av flera månader, innan den kan hållas i kontinuerlig
drift utan störningar. Ett fortsatt driftunderskott under de närmaste månaderna
torde med hänsyn härtill vara att förutse. På grundval av resultatet
under den senaste sexmånadersperioden kan antagas, att denna förlust blir
ungefärligen av den storlek, som representeras av nu återstående dold reserv
i lagret. Föreningens tillgångar och skulder skulle sålunda f. n. och
under den allra närmaste framtiden vara balanserade under förutsättning av
fortsatt drift.

Nämnden anför härefter sammanfattningsvis följande.

Det framlagda materialet synes ange, att en kombinerad linberedning och
spånskivetillverkning vid nu rådande pris-, kostnads- och bidragsförhållanden
är ekonomiskt möjlig men knappast kan beräknas ge något nämnvärt
överskott. De akuta svårigheter, vari linhanteringen f. n. befinner sig, är
beroende på den aktivitet av dumpingkaraktär, som under senare tid förekommit
från östeuropeiskt håll. En förutsättning för bibehållandet av eu
inhemsk odling av lin och en på grundval av inhemskt material arbetande
beredning därav är dels att dumpingen för framtiden kan bemästras, så att
avsättningsutrymme bevaras för den svenska varan, dels att vissa redan
inträdda konsekvenser av dumpingen neutraliseras. Med det senare avses,
att laholmsföreningen till följd av de förluster, som uppstått genom den
efter den 1 oktober 1955 inträdda prissänkningen på linfiber, beräknas
icke kunna fortsätta sin verksamhet utan särskilt tillskott till täckande av
dessa förluster. Av riksförbundet har beräknats, att den lidna prissänknings -

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

förlusten på ett år — efter avdrag för inverkan av den höjning av pristilllägget,
som skett under året — uppgår till omkring 700 000 kronor. Då ytterligare
viss tid måste förflyta, innan föreningen genom sammanslagningen
med växjöverket och övriga rationaliseringsåtgärder samt med intäkter
från spånskivetillverkningen kan balansera ett sådant inkomstbortfall, har
man räknat med alt föreningens totala behov av särskilt tillskott kommer alt
uppgå till inemot 1 000 000 kronor.

Genom ett bidrag av engångskaraktär skulle staten hjälpa linhanteringen
över den tröskel, som uppstått genom att ett starkt prisfall inträffat, innan
hallandsloreningen varit rustad alt möta ett sådant. Skulle å andra sidan sådant
bidrag ej lämnas och linhanteringen i landet till följd därav upphöra,
skulle de mycket betydande belopp, som staten under åren utgivit i form
av pristillägg för linfiber, i varje fall ur beredskapssynpunkt ha utlagts förgäves.

Om föreslaget bidrag skall lämnas, hör det enligt nämndens mening lämpligast
ske så, att ett belopp av 1 000 000 kronor ställes till nämndens förfogande,
med rätt för denna att utan ytterligare utredning till riksförbundet
Lin och hampa för vidarebefordran till linberedningsverken utbetala ett belopp
av 700 000 kronor och alt för samma ändamål disponera återstående
belopp, i den mån utredning förebringas om ytterligare förluster och stödbehov.

Nämnden erinrar till sist om att kostnaden för det särskilda s. k. norrlandsstödet
åt linodlingen — 165 000 kronor för år — och för det särskilda
pristillägget åt växjöverket --- 80 000 kronor för år — bortfaller i och med
nedläggandet av beredningsverket i Mellansel och överförandet av växjöverkets
beredning till Laholm.

Statskontoret anför, att statsverket, därest linodlingen i landet alltjämt
skall understödjas, i det uppkomna läget knappast kan undandraga sig att
lämna föreningen hjälp för att övervinna de väntade likviditetssvårigheterna.
Statskontoret är emellertid på grundval av föreliggande framställning
icke berett tillstyrka, alt ett återbetalningsfritt understöd av föreslagen storlek
lämnas föreningen, utan föreslår i stället, att föreningen, eventuellt
utan säkerhet, skall få ett tills vidare ränte- och amorteringsfritt statslån
å erforderligt belopp, högst 1 000 000 kronor. Efter viss tid, förslagsvis ett
eller två år, synes Kungl. Maj :t med utgångspunkt från föreningens ekonomiska
utveckling böra överväga, om lånet helt eller delvis skall avskrivas,
om frågan härom skall uppskjutas eller bur med lånet eljest skall förfaras.
Medel för utlämnande av ett sådant lån bör äskas å til läggsstat för innevarande
budgetår som anslag under fonden för låneunderstöd.

De partemen t schef en

Jordbruksnämnden bar föreslagit, att elt belopp av högst 1 000 000 kronor
skall få tagas i anspråk från anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för stöd i form av bidrag till Hallands läns linodlareförening
inför väntade likvidiletssvårigheler. Jag finner mig böra biträda nämndens
förslag såtillvida, att särskilda medel även enligt min mening bör tillskjutas
under förutsättning av fortsatt drift. Däremot kan jag ej tillstyrka,

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

att det erforderliga beloppet, ca 1 000 000 kronor, skall utlämnas såsom bidrag
till föreningen. Jag vill i stället liksom statskontoret föreslå, att föreningen
under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, erhåller ett tills
vidare ränte- och amorteringsfritt lån å nämnda belopp. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att bestämma de villkor för lånet, som befinnes påkallade.
Frågan om ränte- och amorteringsfriheten torde böra omprövas efter
en tid av omkring två år, varvid samtidigt en fullständig granskning av
föreningens ekonomiska ställning ånyo bör ske.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Lån till Hallands läns linodlareförening å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Arne Beckman

Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

79

Bilaga 15

Kapitalinvesteringar

Handelsdepartementet

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt an
för därvid följande.

IX. Diverse kapitalfonder
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

[1] 9. Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m. Riksdagen har
för detta ändamål anvisat investeringsanslag å sammanlagt 9 550 000 kronor
(se prop. 1/1955, bil. 34, p. 10, SU 43/1955, p. 7, Rskr 128/1955).

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap (skr. 28/8 1956) hemställer,
att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 340 000 kronor för anordnandet
av smörjoljefabriken. Riksnämnden erinrar om att det år 1955
beviljade anslaget avsågs för att bestrida kostnaderna för anläggningens
färdigställande. Anläggningen har numera tagits i bruk. I samband med den
slutliga uppgörelsen med byggnadsentreprenören har det visat sig, att vissa
icke förutsedda kostnader uppkommit. Orsaken härtill är dels lönehöjningar
och stegrade materialpriser, dels krav på ersättning för merkostnader på
grund av försening av arbetets slutförande. Dessutom har kostnaderna för
vissa, av bergförhållandena betingade åtgärder visat sig bli högre än beräknat.

80 Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

Departementschefen

För slutlig uppgörelse beträffande kostnaderna för ifrågavarande anläggning
torde, i enlighet med riksnäinndens förslag, å tilläggsstat för innevarande
budgetår böra anvisas ett belopp av 340 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett investeringsanslag av 340 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bo Gejrot

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

81

Bilaga 16

Kapitalinvesteringar

Inrikesdepartementet

Utdrag av protokollet över inrikes ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 33 a. Vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium.
I skrivelse den 12 november 1956 har stgrelsen för statens bakteriologiska
laboratorium anfört bl. a. följande.

I skrivelse den 9 juni 1956 hemställde styrelsen bl. a., att 209 700 kronor
måtte anvisas för vissa ändringsarbeten i laboratoriets lokaler, betingade av
poliovaccinframställningen. Den 20 augusti 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt
byggnadsstyrelsen att snarast möjligt och i huvudsaklig överensstämmelse
med laboratoriets förslag låta utföra ändringsarbeten för högst 186 000 kronor.
Utgifterna skulle bestridas från laboratoriets omkostnadsanslag för
budgetåret 1956/57.

De av styrelsen föreslagna ändringsarbetena innefattade bl. a. iordningställande
av en byggnad till apstall. Inom den av Kungl. Maj :t medgivna
kostnadsramen inräknades emellertid endast omändring av byggnadens
norra del, medan föreslagna ändringsarbeten i södra delen, där ett provisoriskt
apstall redan inrymts, ansågs kunna anstå till en något senare tidpunkt.
För det antal apor laboratoriet i fortsättningen har att räkna med
är de för apstall användbara utrymmena emellertid otillräckliga. De föreslagna
ändringsarbetena i husets södra del bör komma till stånd senast under
första hälften av 1957. Kostnaden beräknas såsom tidigare till 23 700
kronor.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1957. i samt. Nr 2

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

Antalet upptäckta fall av lungtuberkulos hos anställda vid laboratoriet
uppgår till 37 för tiden 1946—oktober 1956, motsvarande en årlig insjuknandefrekvens
av 1,2—1,8 procent, räknat på hela personalen. Av de insjuknade
har 15 direkt arbetat med infekterat material på tuberkulos- eller
tuberkulinsektionen. År 1953 utgjorde antalet nyupptäckta dispensärfall
bland landets hela befolkning endast 1,1 promille (lungtuberkulos 0,7 promille).
Under åren 1949—1952 anmäldes tidigare icke känd tuberkulosaffektion
hos 0,60 procent av den kvinnliga sanatoriepersonalen i Sverige. Det är
således uppenbart att laboratoriearbetet medför särskilda risker, främst för
dem som direkt arbetar med smittoämnet men även för laboratoriepersonalen
i övrigt.

För att nedbringa smittriskerna för personalen har redan åtskilliga åtgärder
vidtagits — bl. a. erinras om de omfattande ombyggnadsarbetena
för diagnostiska avdelningens tuberkulossektion samt i anslutning därtill
genomförda omläggningar i arbetsrutinerna.

Hittills genomförda åtgärder synes emellertid icke avspegla sig i en sänkt
insjuknandefrekvens. Det är självfallet ytterligt angeläget att med alla medel
söka nedbringa infektionsriskerna för laboratoriepersonalen. Sannolikt
innebär tuberkulinsektionens nuvarande lokalförhållanden och därav betingade
arbetssätt de största smittriskerna. Nämnda sektion tillhör serologiska
avdelningen och svarar för laboratoriets produktion av tuberkulin.
Under år 1953 utfördes en ombyggnad av sektionens lokaler i syfte att reducera
riskerna för förgiftning genom tuberkulinångor (tuberkulinchock).
Sedan denna ombyggnad slutförts, har heller inga fall av tuberkulinchock
inträffat.

Erfarenheterna av de cirka tre år senare genomförda ändringsarbetena
vid tuberkulossektionen bör tillgodogöras även för tuberkulinsektionen. Sedan
en rad smärre omflyttningar och ombyggnadsarbeten successivt genomförts,
är det nu möjligt att ställa erforderligt utrymme till sektionens förfogande,
och laboratoriet har utarbetat en ombyggnadsplan, vilken i stort innebär
följande:

Sektionen uppdelas i två från varandra avskilda lokaler, en »infekterad»
del (för arbete med levande tuberkelbakterier) och en »ren» del (för de
arbetsoperationer som följer efter avdödningen av bakterieskörden). En
personalsluss inrättas för byte av skyddskläder och skor, hand tvätt etc. Såväl
bakterieskörd som infekterade glasvaror etc. avdödas inom sektionens
lokaler genom inmontering av en genomgångsautoklav (ångskåp) mellan
den infekterade och den rena delen. Ingång ordnas till termostatrummet
genom ett förrum, och ny golvbeläggning inlägges i termostaten. Ventilation
anordnas i termostatrummet för att minska riskerna för tuberkulinchock.
1 samband med demontering och flyttning av tuberkulinreningsapparaturen
insättes ett filter för grovfiltrering av tuberkulin samt utbytes befintliga
fasta kopparledningar mot isärtagbara rostfria rör och kopplingar för att
möjliggöra autoklavering av ledningarna.

Kostnaderna för ombyggnadsarbetena etc. har av byggnadsstyrelsen resp.
laboratoriet beräknats till sammanlagt 75 000 kronor.

Frågan är enligt styrelsens mening av sådan art, att dröjsmål med genomförandet
av berörda åtgärder icke synes försvarbart, varför ändringsarbetena
bör komma till utförande redan i början av år 1957.

Departementschefen

De ändringsarbeten i bakteriologiska laboratoriets lokaler, för vilkas utförande
Kungl. Maj:t genom beslut den 20 augusti 1956 anvisat medel, avsåg

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

dels iordningställande av särskild lokal för Parker-beredningen, dels utökning
av de utrymmen, som nyttjas till apstall. Enär de medgivna åtgärderna
ansågs böra komma till utförande omedelbart med hänsyn till angelägenheten
av att laboratoriet utan avbrott kunde fullfölja arbetet med framställning
av poliovaccin, anvisades medel för ändamålet från laboratoriets
omkostnadsanslag för innevarande budgetår. Till viss del, nämligen såvitt
anginge utrymmen som redan provisoriskt utnyttjades som apstall, bedömdes
emellertid de av laboratoriets styrelse föreslagna ändringsarbetena vara
av den mindre brådskande natur, att åtgärderna borde anstå i avvaktan på
att frågan kunde underställas riksdagen. Då produktionen av poliovaccin
vid laboratoriet numera i första hand baseras på virus från vävnadskulturer
på ap njurevävnad, varigenom behovet av apor ökat och ytterligare krav sålunda
ställes på apstallets kapacitet, synes de uppskjutna åtgärderna —
rivning av tidigare kalvkättar in. m. — snarast böra komma till stånd. Det
erforderliga beloppet, 23 700 kronor, torde därför böra anvisas på tilläggsstat
för innevarande budgetår.

Tidigare utförda ombyggnadsarbeten vid laboratoriets tuberkulos- och
tuberkulinsektioner i syfte att nedbringa riskerna för tuberkulossmitta i laboratoriearbetet
har visat sig otillräckliga. Tuberkulosfrekvensen hos personalen
är sålunda alltjämt hög. Enligt vad jag under hand erfarit har, efter
det laboratoriestyrelsens ifrågavarande framställning gjordes, ytterligare fall
av lungtuberkulos upptäckts bland personalen.

De nuvarande lokalförhållandena och arbetssättet vid luberkulinsektionen
synes innebära stora risker för att de personer som deltager i sektionens
arbete nedsmittas och att levande tuberkelbakterier sprides till andra lokaler
inom laboratoriet. Jag anser därför, att de av styrelsen föreslagna ändrings-
och installationsarbetena vid sektionen snarast bör genomföras. Mot
den beräknade kostnaden härför, 75 000 kronor, har jag icke någon erinran.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 uppföras ett investeringsanslag av (23 700 -j- 75 000)
98 700 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa ombyggnadsarbeten in. m. vid statens bakteriologiska
laboratorium å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 98 700
kronor.

[2] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. I skrivelse
den 25 september 1956 har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Till merkostnader till följd av prisstegringar å vissa byggnadsarbeten har
1953—1956 års riksdagar å tilläggsstat för budgetåren 1952/53—1955/56
anvisat (2 500 000 + 3 500 000 +''2 000 000 + 650 000) 8 650 000 kronor. Till
grund för dessa anslag ligger av byggnadsstyrelsen framlagda beräkningar
— senast den 29 augusti 1955 — av medelsbehovet för att täcka de genom

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkommande merkostnaderna.
Sistnämnda beräkning omfattade byggnadsföretag med en av riksdagen
godkänd kostnad av sammanlagt 132 012 500 kronor och ett intill sommaren
1955 därå beräknat ökat medelsbehov av 13 115 500 kronor.

Den sedan våren 1954 pågående byggnadskostnadsstegringen fortsätter
alltjämt. Enligt styrelsens beräkningar ligger byggnadskostnadsnivån sommaren
1956 cirka 5 procent högre än sommaren 1955. Den fortsatta kostnadsstegringen
intill sommaren 1956 föranleder enligt styrelsens beräkningar
en ökning av det tidigare beräknade medelsbehovet av 13 115 500
kronor med 1 875 000 till 14 990 500 kronor. Därvid har ännu icke påbörjade
byggnadsföretag erhållit fullt tillägg av fem procent, medan företag
som pågått under den senaste kostnadsstegringen erhållit ett i förhållande
till arbetets fortskridande reducerat procenttillägg och företag, som avslutats
före denna kostnadsstegring ej erhållit något tillägg. Härutöver föreslår
styrelsen, alt ett antal av 1955 och 1956 års riksdagar till ett sammanlagt
belopp av 36 872 000 kronor godkända byggnadsföretag nu intages i förteckningen
över byggnadsföretag tillhörande merkostnadsanslaget, varvid medelsbehovet
för intill sommaren 1956 inträffade kostnadsstegringar, beräknat
enligt nu angivna grunder, ökas med ytterligare 2 108 500 kronor.

Vid bifall härtill skulle förteckningen över de byggnadsföretag, vilka är
berättigade erhålla tilldelning från merkostnadsanslaget omfatta byggnadsföretag
med en av riksdagen godkänd grundkostnad av (132 012 500 +
36 872 000) 168 884 500 kronor och ett intill sommaren 1956 beräknat ökat
medelsbehov till följd av kostnadsstegringar av (13 115 500 + 1 875 000 +
2 108 500) 17 099 000 kronor. Av sistnämnda belopp har anvisats av 1952
års riksdag för vissa i förteckningen sedermera ingående byggnadsföretag
1 541 000 kronor och av 1953—1956 års riksdagar, som förut nämnts, sammanlagt
8 650 000 kronor. Det resterande medelsbehovet uppgår således till
(17 099 000 — 1 541 000 — 8 650 000) 6 908 000 kronor.

I förenämnda skrivelse den 29 augusti 1955 anmälde byggnadsstyrelsen ett
medelsbehov av 2 500 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1955/56. Som
av det anförda framgår anvisades endast 650 000 kronor. Genom beslut den
7 juni 1956 bemyndigade emellertid Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att av
det för budgetåret 1955/56 anvisade anslaget till vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus in. in. taga i anspråk högst 1 850 Ö00 kronor för täckande
av merkostnader till följd av prisstegringar för vissa byggnadsföretag.
Den 30 juni 1956 har av detta bemyndigande utnyttjats ett belopp av 1 643 124
kronor.

Byggnadsstyrelsen räknar med att under innevarande budgetår förbruka
ytterligare ca 2 000 000 kronor av förenämnda resterande medelsbehov av
6 908 000 kronor. Då ett belopp av 1 643 124 kronor förskotterats från anslaget,
erfordras således eu medelsanvisning å tilläggsstat för innevarande
budgetår av 3 643 000 kronor eller avrundat 3 650 000 kronor.

Vidare har medicinalstyrelsen i skrivelse den 26 oktober 1956 hemställt
om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av ett
anslag om 76 500 kronor för fullgörandet av redan beslutade elektriska arbeten
vid S:ta Gertruds och Pärlby sjukhus. Styrelsen anför härom i huvudsak
följande.

S:ta Gertruds sjukhus. Fr. o. m. år 1949 har sammanlagt 352 000 kronor
anvisats för utförande av elektriska arbeten vid sjukhuset. Senare inträffade
prisstegringar på material och arbete samt nödvändig utökning av oinlägg -

Kungl. Mnj:ts proposition nr 2 år 1957

85

ningen av de befintliga elektriska installationerna m. nr. har nredfört, att
ytterligare 55 000 kronor erfordras för ändamålet.

Vidare måste tidigare uppskjuten omläggning av installationerna i bostadshusen
22 a—d kompletteras, enär befintliga likströmsgeneratorer kommer
att slopas i samband med ombyggnad av den gamla panncentralen.
Kostnaden för sistnämnda installationskompletteringar har beräknats till
12 000 kronor.

För S:ta Gertruds sjukhus erfordras alltså ett tilläggsanslag å (55 000 +
12 000) 67 000 kronor.

Pärlbij sjukhus. Av 1953 och 1955 års riksdagar har sammanlagt 25 000
kronor anvisats för ny ytterbelysningsanläggning vid sjukhuset. Inträffade
prisstegringar jämte i samband med programhandlingarnas färdigställande
framkommet behov av mindre utökning av ytterbelysningsanläggningen har
medfört ett ökat medelsbehov av 9 500 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle i enlighet med det anförda uppgå
till (67 000 + 9 500) 76 500 kronor.

Slutligen har medicinalstyrelsen med skrivelse den 9 november 1956 överlämnat
en den 31 oktober 1956 dagtecknad framställning från statens kommitté
för sinnessjukvårdens utbyggande angående försäljning till Växjö stad
av den S:t Sigfrids sjukhus i Växjö tillhöriga s. k. Kampagården jämte visst
markområde om cirka 59 400 m2.

Av kommitténs skrivelse och därvid fogade handlingar framgår bl. a. följande.

I bostadsbeståndet vid S:t Sigfrids sjukhus ingår bl. a. eu äldre mangårdsbyggnad,
kallad Kampagården, jämte flygelbyggnad, belägna å ett Kronan
tillhörigt markområde omedelbart väster om det egentliga sjukhusområdet.
Några andra till sjukhuset hörande byggnader finns icke på detta område.

Med hänsyn till bl. a. att Kampagården ansetts ha ett visst kulturhistoriskt
värde föreslog kommittén i anslagsäskandena för budgetåret 1955/56, att
densamma skulle bibehållas och efter ombyggnad utnyttjas som bostad åt en
överläkare och tre läkare vid sjukhuset. Kostnaderna härför beräknades till
390 000 kronor, varav 270 000 kronor för själva ombyggnaden. Ett av Kungl.
Maj :t i propositionen nr 123 till 1955 års riksdag framlagt förslag härom
bifölls av riksdagen.

I skrivelse den 16 februari 1956 anförde kommittén bl. a., alt närmare
undersökningar av Kampagården visat, att byggnaden vore sämre än man
från början räknat med. Byggnadens iordningställande komme därför att
medföra en kostnadsökning om minst 125 000 kronor. Byggnadens framtida
användning borde därför omprövas i syfte att nedbringa kostnaderna för
dess iståndsättande. Då vidare en del av byggnaden, som uthyrdes till två
befattningshavare vid sjukhuset, icke kunde frigöras för ombyggnad utan alt
ersättningsbostäder anvisades, borde ombyggnaden icke komma till utförande.
På grund bärav och andra i skrivelsen närmare angivna skäl föreslog
kommittén, att vid sjukhuset skulle uppföras två nya bostadshus, avsedda
för en överläkare (sjukhuschefen) och intendenten samt förlagda i
omedelbar närliet av Kampagården på sådant sätt, att deras belägenhet icke
skulle föregripa en eventuell framtida exploatering av omgivande markområde.
Till bestridande av kostnaderna härför medgav 1956 års riksdag
(prop. nr 106), att de för ombyggnad av Kampagården anvisade medlen
finge tagas i anspråk.

86 Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

Tre av i Kampagården inrymda fem bostadslägenheter har ur brandsynpunkt
utdömts av stadens myndigheter och står obebodda. Flygelbyggnaden,
som inrymmer två familjebostäder för befattningshavare vid sjukhuset, har
däremot ombyggts och moderniserats. Byggnadens utnyttjande för bostadsändamål
förutsätter så genomgripande ombyggnads- och moderniseringsarbeten,
att en dylik användning icke kan anses vara ekonomiskt försvarbar.
Möjlighet att utnyttja byggnaden för något annat sjukhusets behov synes
icke föreligga.

I samband med överläggningar mellan kommittén och Växjö stad rörande
personalbostäder och anslutning av sjukhuset till stadens avloppsnät har
från stadens sida uttalats intresse för ett förvärv av Kampagården under
förutsättning, att staden samtidigt finge förvärva det väster och norr om
Kampagården belägna markområde, som tillhör sjukhuset. Kampagården
avsåge staden att använda närmast för hemvärnets behov. Av markområdet
skulle en del utnyttjas för parkändamål och återstoden användas för bostadsbebyggelse.
Kommittén, som funnit några principiella hinder för tillvaratagande
av sjukhusets intressen icke föreligga mot det av staden önskade
förvärvet, bär efter samråd med representanter för medicinalstyrelsen
och byggnadsstyrelsen samt direktionen för sjukhuset inlett förhandlingar
med staden angående villkoren för en försäljning. Härvid har överenskommelse
träffats om en köpeskilling av 93 500 kronor för Kampagården
jämte flygelbyggnaden samt ett omgivande markområde om cirka 59 400
in2. Samtidigt har kommittén utverkat kostnadsfri anslutning av sjukhusets
avlopp till stadens ledningsnät, för vilket staden tidigare begärt en anslutningsavgift
om 50 000 kronor. Vidare har staden utfäst sig att vid markområdets
bebyggande upplåta erforderligt antal bostäder för sjukhusets personal.

Kommittén har ansett den sålunda träffade uppgörelsen i sin helhet vara
för Kronan förmånlig och med staden slutit ett preliminärt avtal om överlåtelse
med tillträde den 1 januari 1957. Stadsfullmäktige i Växjö har den
26 oktober 1956 för sin del godkänt avtalet. Byggnadsstyrelsen samt direktionen
för S:t Sigfrids sjukhus har förklarat sig intet ha att erinra mot avtalets
innehåll.

Vad angår sjukhusets anslutning till stadens avloppsnät har kommittén
för avsikt att i sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår framlägga
förslag till avtal i ämnet mellan Kronan och staden.

Bostndsstijrelsen, som avgivit utlåtande i ärendet, har ansett den föreslagna
köpeskillingen om 93 500 kronor skälig.

Departementschefen

Byggnadsstyrelsen har liksom föregående budgetår hemställt om anvisande
å tilläggsstat till riksstaten av medel för täckande av merkostnader
till följd av prisstegringar på vissa byggnadsföretag vid de statliga sinnessjukhusen.
Enligt styrelsens framställning skulle ett belopp av 6 908 000
kronor erfordras för att täcka samtliga beräknade merkostnader. Då byggnadsstyrelsen
räknar med att av nämnda belopp under innevarande budgetår
förbruka omkring 2 000 000 kronor, har emellertid medelsäskandena
begränsats i anslutning härtill. Härutöver har styrelsen hemställt om täckning
av ett med stöd av Kungl. Maj:Is bemyndigande från det för budgetåret
1955/56 anvisade investeringsanslagel till Vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus in. in. förskotterat belopp om 1 643 124 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957

87

För sistnämnda ändamål är jag icke beredd att nu förorda någon särskild
medelsanvisning. Icke heller för den för innevarande budgetår beräknade
medelsförbrukningen synes tilläggsanslag nu böra anvisas. Ifrågavarande
merkostnader synes med hänsyn till den eftersläpning i medelsförbrukningen,
som regelmässigt föreligger under förevarande anslag, kunna rymmas
under anslaget. Jag förordar därför, att det för innevarande budgetår
anvisade anslaget må intill ett belopp av 2 000 000 kronor tagas i anspråk
för bestridande av sagda merkostnader.

Mot medicinalstyrelsens framställning om anvisande av ytterligare medel
för vissa elektriska arbeten vid S:ta Gertruds och Pärlby sjukhus har jag
i och för sig intet att erinra. Av skäl som förut anförts förordar jag emellertid,
att även dessa kostnader om sammanlagt 76 500 kronor nu täckes
genom ianspråktagande av tillgängliga medel å innevarande budgetårs anslag.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle av nämnda anslag få
disponeras tillhopa i runt tal (2 000 000 + 76 500) 2 077 000 kronor.

Vad slutligen angår den ifrågasatta försäljningen av den s. k. Kampagården
vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö har den av statens kommitté för
sinnessjukvårdens utbyggande nu företagna omprövningen av frågan om
dess framtida användning visat, att byggnadens utnyttjande för bostadsändamål
förutsätter så genomgripande ombyggnads- och moderniseringsarbeten,
att en dylik användning icke kan anses ekonomiskt försvarbar. Möjlighet
föreligger icke heller att utnyttja byggnaden för annat sjukhusets ändamål.
Den av kommittén och medicinalstyrelsen nu föreslagna försäljningen till
Växjö stad av byggnaden jämte visst angränsande markområde om cirka
59 400 m2 synes mig därför innebära en tillfredsställande lösning. Den preliminärt
överenskomna köpeskillingen, 93 500 kronor, synes kunna godtagas.
Då staden vidare dels utfäst sig att vid markområdets bebyggande
upplåta erforderligt antal bostäder åt sjukhusets personal dels ock ställt i
utsikt att kostnadsfritt ansluta sjukhusets avlopp till stadens ledningsnät,
anser jag mig böra tillstyrka försäljningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) godkänna, att det för innevarande budgetår anvisade
investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus in. in. må intill ett belopp av 2 077 000 kronor
tagas i anspråk för täckande av förut angivna merkostnader
för vissa byggnadsföretag vid de statliga sinnessjukhusen;

b) medgiva, att förenämnda område om cirka 59 400 in2 av
stadsägan nr 1218 i Växjö stad jämte å området befintliga
byggnader in. in. må försäljas till staden för en köpeskilling
av 93 500 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som
finnes angivna i det rörande försäljningen upprättade avtalet.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

[3] Utbyggande av karolinska sjukhuset. I skrivelse den 28 september
1956 har kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande anfört
i huvudsak följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 drog kommittén upp riktlinjerna
för en lösning av centrallaboratoriernas vid karolinska sjukhuset
lokalproblem. I fråga om det fysiologiska centrallaboratoriet framhöll kommittén
därvid bl. a., att kommittén efter samråd med besparingssakkunniga
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet berett detta laboratorium
en lokalökning genom att laboratoriet fått övertaga den vårdavdelning, som
frigjorts genom reumatologiska klinikens tillkomst. I skrivelser till direktionen
för karolinska sjukhuset har sedermera lärarkollegiet vid karolinska
institutet och föreståndaren för fysiologiska centrallaboratoriet, numera
professorn T. Sjöstrand hemställt om vidtagande av vissa byggnadsåtgärder
inom förenämnda vårdavdelning i syfte att bereda laboratoriet möjlighet
att meddela föreskriven undervisning i klinisk fysiologi. Sjukhusdirektionen
har i skrivelse till kommittén den 22 november 1955 med överlämnande
av nämnda skrivelser anhållit, att kommittén måtte vidtaga de åtgärder,
som kunde hefinnas påkallade av lärarkollegiets och Sjöstrands framställningar.
Efter verkställd utredning har kommittén funnit hinder ur byggnadsteknisk
synpunkt icke föreligga för realiserande av de framförda ombyggnadsförslagen,
vilka synes utgöra en lämplig lösning av de aktuella
lokalfrågorna. Kostnaderna för ombyggnaden har uppskattats till 60 000
kronor. Några medel till bestridande av dessa kostnader står emellertid icke
till kommitténs förfogande. Av 1951 års riksdag ställdes emellertid för budgetåret
1951/52 ett belopp av 200 000 kronor till kommitténs förfogande,
avsett att disponeras till upprättande av arbetsritningar beträffande centrallaboratorierna
och till av kommittén föreslagna byggnadsåtgärder i sjukhusets
centrala vårdblock. Det synes ankomma på Kungl. Maj :ts prövning,
huruvida uppkommen behållning å för nämnda ändamål anvisade medel må
kunna disponeras till bestridande av de ifrågavarande kostnaderna.

Departementschefen

Enligt den nya medicinska examensstadgan, som trädde i kraft den 1 september
1955, inledes studierna för medicine licentiatexamen med ett propedeutiskt
år innefattande bl. a. en klinisk laboratoriekurs. Till denna kurs,
som första gången anordnas under läsåret 1956/57, kommer varje gång 60
å 70 medicine kandidater att hänvisas. Undervisningen avses skola hållas å
karolinska sjukhuset för halva antalet kursdeltagare och delvis förläggas till
det kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet. Bristen på undervisningslokaler
därstädes försvårar emellertid i hög grad ett rationellt anordnande av
undervisningen. Jag förordar därför, att föreslagna byggnadsåtgärder kommer
till stånd, varigenom undervisningens krav synes mig bli tillfredsställande
tillgodosedda. Kostnaderna torde i enlighet med byggnadskommitténs
förslag få bestridas genom ianspråktagande av under investeringsanslaget
till Utbyggande av karolinska sjukhuset tillgängliga medel.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

att godkänna, att av under investeringsanslaget till Utbyggande
av karolinska sjukhuset tillgängliga medel ett belopp
av 60 000 kronor må tagas i anspråk för förenämnda
byggnadsåtgärder.

[4] Vissa skyddsrumsanläggningar. Civilförsvarsstyrelsen (skr. 30/10
1956) hemställer om bemyndigande att utlägga beställningar å viss signalmateriel
inom en kostnadsram av 155 000 kronor.

Med hänsyn till ärendets natur bör en redogörelse för den upptagna frågan
icke lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar bör i stället
meddelas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva utläggande av förut
angivna beställningar.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Johnny Sköldvall

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

91

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1956/57

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

II. Justitiedepartementet

Kronor

Fångvårdsanstalterna:

E: 5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag 225 000

E: 6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag
.......................................•••••• 695 000

E: 6 a Ersättningsanskaffning m. m. i anledning av brand å fång vårdsanstalt,

reservationsanslag....................... 146 500

E: 18 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl....... 50 000

1 116 500

/V. Försvarsdepartementet
Försvarets civilförvaltning:

B: 2 a Kostnader för återanskaffning av viss materiel........ 48 000

Armén:

Intendenturmateriel m. m.:

C: 22 Beklädnad m. m., reservationsanslag................ 125 000

C: 24 a Återanskaffning av viss intendenturmateriel m. m., reservationsanslag
..................................... 2 844 000

Övningar m. m.:

C: 25 Övningar m. m., reservationsanslag................. 450 000

Tygmateriel m. m.:

C: 34 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ... 1 240 000

Hemvärnet:

C: 40 Hemvärnets övningar, reservationsanslag............. 25 000

Bidrag och understöd:

C: 42 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag.
.............. .......................... 30 000

Marinen:

Intendenturmateriel m. m.:

C: 62 Beklädnad m. m., reservationsanslag................ 61 000

Övningar m. m.:

C: 67 a Kostnader i anledning av ett haveri................ 37 000

Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:

C: 73 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag........ 3 000 000

C: 74a Återanskaffning av viss materiel, reservationsanslag... 737 000

C: 74 h Anskaffning av viss lyftanordning för Karlskrona örlogsvarv,
reservationsanslag............................ 2 200 000

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

Flygvapnet:

Intendenturmateriel m. m.:

C: 93 Beklädnad m. m., reservationsanslag................

Övningar m. m.:

C: 96 Övningar m. m., reservationsanslag.................

Flygmateriel m. m.:

C: 100 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag
...........................................

E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...........................................

V. Socialdepartementet

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

C: 25 Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag............

Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:

D: 3 Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag..............

J: 9 a Vissa kostnader för ungerska flyktingar, förslagsanslag

VII. Finansdepartementet

E: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...........................................

VIII. Ecklesiastikdepartementet

E: 33 Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.,
reservationsanslag......................................

IX. Jordbruksdepartementet

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 11 Bidrag till Sveriges utsädesförening...................

K: 7 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl., reservationsanslag
...........................................

Rikets allmänna kartverk:

L: 3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag.................

N: 14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...........................................

X. Handelsdepartementet
Sveriges geologiska undersökning:

C: 6 Malmletning, reservationsanslag.......................

C: 34 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag
........................................

D: 38 a Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation, förslagsanslag
...............................................

F: 4 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar

för flytande bränslen, reservationsanslag.................

Kronor

44 000
275 000

1 650 000

100 000
12 866 000

190 000

128 000
10 000 000

10 318 000

300 000

700 000

31 800
27 500
111 000

275 000
445 300

162 400
7 000 000
90 000
600 000

7 852 400

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

93

Kronor

XI. Inrikesdepartementet

B: 67 a Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid Södersjukhuset,

reservationsanslag...................................... 36 000

G: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................... 280 000

__316 000

Säger för driftbudgeten 33 914 200

Kapitalbudgeten

Kapitalinvestering

III. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården................ 6 300 000

Ecklesiastikdepartementet:

26 Nybyggnad för konstfackskolan...................... 5 000 000

33 a Vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska
laboratorium.................................. 98 700

11 398 700

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond:

8 a Återuppförande av matsalsbyggnad m. m. vid Norra

skånska infanteriregementet.......................... 850 000

8 b Kostnader för reparation av vissa byggnader.......... 144 000

Marinens delfond:

15 a Återuppförande av skolbyggnad m. m. vid Härnösands

kustartillerikår...................................... 550 000

Flygvapnets delfond:

17 Vissa flygfältsarbeten m. m.......................... 10 000 000

21 Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet................. 450 000

Befästningars delfond:

25 Anordnande av vissa drivmedelsförråd................ 1 500 000

28 Uppställningsplatser för radarstationer................ 3 000 000

29 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier 2 000 000

30 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m. 3 300 000

36 Övriga befästningsarbeten........................... 2 700 000

24 494 000

Kronor

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957

V. Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet:

1 Lånefonden för bostadsbyggande..................... 125 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:

1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för

alkoholmissbrukare.................................. 800 000

3 Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet........ 40 000 000

6 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler...... 3 000 000

J ordbruksdepartementet:

8 a Lån till Hallands läns linodlareförening............... 1 000 000

44 800 000

IX. Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

9 Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m..... 340 000

Säger för kapitalbudgeten 206 032 700

561883

Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag