Kungl. Maj:ts proposition nr 131 ur 1957
1
Nr 131
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överlåtelse
av viss kronan tillhörig mark m. m.; given Stockholms
slott den 15 mars 1957.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås försäljning av det s. k. Bagartorpsområdet i
Solna till Solna stad och byte av mark i Sollefteå mellan kronan och
Sollefteå stad.
469 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 131
2
Kungi. Maj.ts proposition nr 131 år 1957
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 15 mars 1957.
Närvarande
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund,
Persson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling,
Eliasson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson, frågor om överlåtelse
av viss kronan tillhörig mark m. in. och anför därvid följande.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1956:67 har riksdagen i
skrivelse 1956: 153 bemyndigat Kungl. Maj:t, bland annat, att under budgetåret
1956/57 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om
försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet eller
det \id särskild uppskattning utrönta saluvärdet å egendomen uppgår till
högst 50 000 kronor, ävensom förklarat, att detsamma skall gälla jämväl
beträffande byte av sådan egendom.
Fortifikationsförvaltningen har anmält två särskilda ärenden, i vilka
värdet av den till överlåtelse föreslagna egendomen överstiger 50 000 kronor.
I dessa fall erfordras alltså riksdagens medgivande till överlåtelserna.
1
Med skrivelse den 9 mars 1957 har fortifikationsförvaltningen överlämnat
ett mellan förvaltningen, å kronans vägnar, och drätselkammaren i
Solna, å Solna stads vägnar, träffat avtal enligt vilket, under förutsättning
av Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges i Solna godkännande, till Solna
stad försäljes ett område om cirka 11,85 hektar i Solna (det s. k. Bagartorpsområdet)
för en köpeskilling av 1 125 000 kronor. Området avses att
av staden utnyttjas för bostadsbebyggelse, varvid enligt avtalet hälften av
de lägenheter som uppföres skall ställas till förfogande för personal inom
försvaret och statens järnvägar. — Fortifikationsförvaltningen hemställer
att avtalet måtte godkännas.
Fortifikationsförvaltningen har i skrivelsen inledningsvis anfört i huvudsak
följande.
I skrivelse den 13 oktober 1950 gjorde Solna stad — under framhållande
av att staden icke i erforderlig utsträckning hade tillgång till för bostads
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1957
bebyggelse lämplig mark — hos Kungl. Maj :t framställning om att få för
sådan bebyggelse förvärva det s. k. Bagartorpsområdet, beläget inom Järvafältet
intill Ulriksdals station. Staden förklarade sig därvid anse, att företräde
till bostäder inom området borde lämnas statsanställd personal, som
hade sina arbetsplatser vid försvarets och statens järnvägars anläggningar
i närheten. Över framställningen avgav fortifikationsförvaltningen, efter
hörande av bland andra chefen för armén, utlåtande och avstyrkte därvid
försäljning av Bagartorpsområdet. Emellertid framhölls samtidigt att bostadsläget
för personalen vid de å Järvafältet förlagda militära förbanden
var svårt och att något måste göras för att underlätta personalens bosättning
i närheten av arbetsplatserna. Då chefen för armén icke motsatte
sig att två i Järvafältet ingående områden vid Ritorp upplätes för bostadsbebyggelse,
hemställde fortifikationsförvaltningen, att Kungl. Maj :t måtte
uppdraga åt ämbetsverket att med Solna stad inleda förhandlingar angående
försäljning av dessa områden, de s. k. Ritorpsområdena, till staden.
Genom beslut den 16 februari 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen
att med Solna stad förhandla om försäljning av såväl
Bagartorpsområdet som Ritorpsområdena, varvid särskilt frågan om beredande
av bostäder åt personal tillhörande å Järvafältet förlagda militära
förband skulle uppmärksammas. I anledning härav upptog fortifikationsförvaltningen
förhandlingar med staden. Då tiden för exploatering av alla
tre områdena beräknades till icke mindre än tio år och då en så lång
exploateringstid skulle medföra stora ränteförluster enades parterna om
att försäljningen till en början endast skulle omfatta de båda Ritorpsområdena,
medan avyttringen av Bagartorpsområdet ställdes på framtiden.
Genom beslut den 29 maj 1953 godkände Kungl. Maj :t försäljning av
Ritorpsområdena (jfr prop. 1953:217; rskr. 1953:258).
I slutet av år 1953 återupptogs förhandlingarna om försäljning av Bagartorpsområdet.
Då motsättningar härvid konstaterades mellan militära och
civila synpunkter rörande såväl avgränsningen av området som ock arten
och omfattningen av den bebyggelse som borde tillåtas inom detsamma,
hemställde fortifikationsförvaltningen att yttrande i ärendet måtte inhämtas
från försvarets fastighetsnämnd. Genom beslut den 15 april 1955 uppdrog
Kungl. Maj :t åt fastighetsnämnden att företaga utredning i ärendet
och att inkomma med de förslag, till vilka utredningen kunde giva anledning.
I skrivelse den 6 mars 1957 redovisade fastighetsnämnden den utredning
som företagits i ärendet och hemställde, att en med nämndens
medverkan upprättad stadsplaneskiss över Bagartorpsområdet måtte läggas
till grund för de fortsatta förhandlingarna med Solna stad rörande försäljning
av området. Kungl. Maj:t föreskrev därefter genom beslut den 8 mars
1957, att fortifikationsförvaltningen vid de fortsatta förhandlingarna med
staden skulle iakttaga de i nämnda stadsplaneskiss uppdragna riktlinjerna
beträffande Bagartorpsområdets avgränsning, bebyggelseplanering in. m.
Det område av försvarets mark som enligt den förenämnda stadsplaneskissen
avses för exploatering utgör enligt fortifikationsförvaltningen 11,85
hektar. Området består av åker- och ängsmark jämte några mindre höjdpartier.
I östra delen av området finnes några byggnader i enskild ägo
samt en kronan tillhörig förrådsbyggnad. I den planerade exploateringen
ingår enligt fortifikationsförvaltningen även ett öster om försvarets mark
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1957
beläget område om cirka 1,1 hektar tillhörigt statens järnvägar. Om försäljning
av detta område är emellertid nu ej fråga.
Inom exploateringsområdet beräknas enligt fortifikationsförvaltningen
bostäder samt kontors- och butikslokaler kunna uppföras med en sammanlagd
våningsyta av 52 000 in2. Härtill kommer mark för småindustri om
cirka 5 600 in2.
Sedan enighet uppnåtts mellan förvaltningen och drätselkammaren i
Solna om försäljning av ifrågavarande område om 11,85 hektar och om
villkoren därför, har under förbehåll av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges
godkännande avtal träffats i ämnet. Köpeskillingen utgör såsom förut
nämnts 1 125 000 kronor och motsvarar ett genomsnittspris per in2 mark
av 9 kronor 50 öre. Bostadsstyrelsen har i yttrande till fortifikationsförvaltningen
förklarat sig icke ha funnit någon anledning till erinran mot
den överenskomna köpeskillingen. Utöver köpeskillingen har staden enligt
avtalet att till kronan erlägga ett belopp av 100 000 kronor för flyttning
av den förenämnda förrådsbyggnaden till annan plats på Järvafältet. De
byggnader inom området, som är i enskild ägo, har staden åtagit sig att
vid exploateringen inlösa till skäligt pris.
Området skall av staden bebyggas i huvudsaklig överensstämmelse med
den förenämnda stadsplaneskissen. Såsom förut nämnts skall hälften av
de bostäder, som uppföres inom området, avses för personal vid försvaret
och statens järnvägar. Staden har i avtalet åtagit sig att av vid varje tillfälle
färdigställda lägenheter inom området erbjuda försvarsstabens bostadsdetalj
33 % och järnvägsstyrelsen 17 %. I avtalet har vidare intagits
föreskrifter som hindrar att staden för tomtmark eller tomträttsupplåtelse
betingar sig högre ersättning än den som påkallas av dess självkostnader.
Departementschefen
Jag föreslår att det ifrågavarande området får försäljas till Solna stad
på i huvudsak de villkor som i det föregående angivits. Området skall
av staden användas för bostadsbebyggelse, varvid såsom nämnts hälften
av bostadslägenheterna tillförsäkras försvarets och statens järnvägars personal.
Under åberopande av det anförda får jag alltså hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medge
att till Solna stad må säljas förenämnda område om cirka
11,85 hektar för en köpeskilling av 1 125 000 kronor och på
de villkor i övrigt, som finnes angivna i det rörande försäljningen
upprättade avtalet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1957 5
2
Med skrivelse den 26 februari 1957 har fortifikationsförvaltningen överlämnat
ett mellan förvaltningen, å kronans vägnar, och drätselkammaren
i Sollefteå, å Sollefteå stads vägnar, under förutsättning av Kungl. Maj:ts
godkännande träffat avtal om markbyte mellan kronan och staden. Enligt
avtalet överlåter kronan till staden ett område om cirka 9,75 hektar av
Västernorrlands regementes övningsfält, beläget i fältets norra del. Staden
överlåter till kronan dels två utanför övningsfältets sydvästra gräns belägna
skogsfastigheter, omfattande sammanlagt cirka 28,1 hektar, dels ett
utanför övningsfältets östra gräns beläget skogsområde om cirka 21,4
hektar, dels ock ett norr därom beläget område om cirka 13,4 hektar
skogsmark och ett tomtområde om cirka 0,53 hektar med därå uppförd
före detta skolbyggnad m. in. Inom stadens bytesområden växande skog,
som utstämplats för avverkning, ingår icke i bytet. I mellangift erlägger
kronan till staden ett belopp av 30 000 kronor. Beträffande innehållet
i övrigt i avtalet torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. —
Fortifikationsförvaltningen hemställer att avtalet måtte godkännas.
Av fortifikationsförvaltningens skrivelse inhämtas vidare bland annat
följande. De militära myndigheterna har samtliga tillstyrkt det föreslagna
markbytet. De områden som kronan förvärvar från staden erfordras för
Västernorrlands regemente och arméhundskolan för olika utbildnings- och
övningsändamål, varjämte övningsfältet erhåller en lämplig arrondering.
Den förenämnda skolbyggnaden avses att utnyttjas som förråd m. m. Det
område som staden förvärvar av kronan avses att utnyttjas för industribebyggelse
och som gatumark. Genom fortifikationsförvaltningens försorg
har de olika bytesområdena värderats. Kronans bytesområde har därvid
åsatts ett värde av 73 000 kronor medan stadens områden, frånsett värdet
av den skog som utstämplats för avverkning, värderats till sammanlagt
i runt tal 30 000 kronor högre värde än kronans bytesområde.
Mot värderingarna har fortifikationsförvaltningen icke funnit någon
anledning till erinran. Ämbetsverket har därför träffat ifrågavarande
avtal om markbyte med drätselkammaren i Sollefteå, vilket avtal godkänts
av stadsfullmäktige den 15 februari 1957. Fortifikationsförvaltningen
anser att den träffade överenskommelsen är skälig och för kronan
godtagbar. Mellangiften, som enligt vad förut nämnts bestämts till 30 000
kronor, bör enligt fortifikationsförvaltningen jämte vissa avstyckningskostnader
bestridas från medel, som står till ämbetsverkets förfogande under
anslaget Vissa markförvärv för armén.
Departementschefen
Gentemot det föreslagna markbytet synes icke vara något att invända.
Jag anser mig därför kunna tillstyrka att detsamma genomföres på de
villkor som preliminärt överenskommits.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1957
Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medge
att det ifrågavarande markbytet mellan kronan och Sollefteå
stad får genomföras på villkor, som angivits i det rörande
bytet upprättade avtalet.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Patric Kalling
Sthlru 1957. K. L. Beckmans Boktr.