Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

1

Nr 105

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dels förvärv
av aktier i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag,
dels ock ökning av statens järnvägars rörliga kredit;
given Stockholms slott den 8 mars 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begäres bemyndigande för Kungl. Maj :t att godkänna
en överenskommelse om statsförvärv mot en köpeskilling av i runt tal
6 820 000 kr. av aktiemajoriteten i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag,
som självt eller genom ett dotterbolag äger den till Stockholm—Nynäs järnväg
hörande järnvägs- och bilrörelsen in. m.

Till gäldande av köpeskillingen och för inlösen av återstående aktier
hemställes, att för nästa budgetår anvisas 7 milj. kr.

Vidare förordas i propositionen, att den för statens järnvägar medgivna
rörliga krediten om f. n. 100 milj. kr. höjes till 150 milj. kr.

1—383 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 105

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

Utdrag av protokoll över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1957.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell, Lindström,
 Lange, Lindholm, Näsgård, Kling.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Med skrivelse den 14 februari 1957 har järnvägsstyrelsen — till fullgörande
av det genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1939 lämnade uppdraget
att vidtaga åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet
— underställt Kungl. Maj:ts prövning en med generalkonsul Axel
Ax:son Johnson och Aktiebolaget Nynäshamns Skeppsmäkleri och Speditionskontor,
 under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, träffad överenskommelse
om förvärv för svenska statens räkning av aktiemajoriteten i
Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag. Den av järnvägsbolaget bedrivna
rörelsen omfattar förutom järnvägsrörelse även bilrörelse och båttrafik. De
sistnämnda förvaltningsgrenarna har representerats av ett särskilt dotterbolag
till järnvägsbolaget, Trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs, överenskommelsen
har därför behövt avse endast aktierna i ett bolag, Stockholm—
—Nynäs järnvägsaktiebolag.

Den trafikled, som järnvägsbolaget driver i Södertörn, benämnes Stockholm—Nynäs
järnväg (SNJ) och omfattar linjen Älvsjö—Nynäshamn.
Banan har normalspårsvidd. Biltrafiken omfattar buss- och lastbilstrafik
på vissa vägar i anslutning till järnvägstrafiken samt busstrafik på Muskö.
Båttrafiken avser samtrafik mellan fastlandet och Muskö.

I ärendet har inhämtats yttrande av fullmäktige i riksgäldskontoret.

I avbidan på särskild framställning från järnvägsstyrelsen har i årets
statsverksproposition (bil. 27 p. 4) uppförts anslag för förvärvet med ett
preliminärt beräknat belopp av 7 milj. kr.

I skrivelse den 15 februari 1957 har järnvägsstyrelsen under hänvisning
till det under senare tid starkt ökade behovet av rörelsemedel hemställt, att
den statens järnvägar f. n. medgivna rörliga krediten om 100 milj. kr. måtte
höjas till 150 milj. kr. från den 1 juni 1957.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

3

över denna framställning har riksräkenskapsverket avgivit yttrande.

Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor. Härvid kommer jag att först
behandla frågan om förvärv av aktiemajoriteten i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag.
 Den om aktieförvärvet m. in. träffade överenskommelsen
torde såsom bilaga (Bil. 1) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

1. Förvärv av aktiemajoriteten i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag

Järnvägsstyrelsens framställning

I sin framställning erinrar järnvägsstyrelsen till en början om innehållet
i 1939 års riksdags principbeslut rörande enhetliggörande av det svenska
järnvägsnätet och lämnar i anslutning därtill en redogörelse för statsförvärven
av enskilda järnvägar efter nämnda tidpunkt. Av denna redogörelse
framgår, att under åren 1940—1952 överenskommelser successivt träffats
om statsförvärv av enskilda, för allmän trafik upplåtna järnvägar av allmän
betydelse med en sammanlagd längd av 7 439 km1 — varav 4 310 km
normalspåriga och 3 129 km1 smalspåriga. Sammanlagda längden av de
enskilda järnvägarna utgjorde vid utgången av år 1939 8 553 resp. 5 034
och 3 519 km.

Efter hittills skedda statsförvärv återstår för närvarande i enskild ägo
dylika järnvägar med en sammanlagd längd av 870 km —- varav normalspåriga
594 km och smalspåriga 276 km. Bland dessa ingår dels Trafik
AB Grängesberg—Oxelösunds järnvägar, 301 km, dels vissa järnvägar av
mera lokal, spårvägsliknande karaktär (exempelvis Stockholm—Saltsjöns
och Göteborg—Särö järnvägar) med en sammanlagd längd av 43 km, dels
slutligen vissa järnvägar (exempelvis Krylbo—Norbergs, Dala—Ockelbo—
Norrsundets, Byvalla—Långshyttans och Nordmark—Klarälvens järnvägar)
med en sammanlagd längd av 298 km. Beträffande de båda sistnämnda
grupperna av järnvägar torde icke något förstatligande böra
ifrågakomma; i det första fallet beroende på järnvägarnas lokala, spårvägsliknande
karaktär och i det andra fallet på grund av järnvägarnas begränsade
betydelse och huvudsakliga karaktär av bruksbanor. Inte heller
beträffande Trafik AB Grängesberg—Oxelösunds järnvägar torde ett förstatligande
vara aktuellt, då jämlikt beslut vid 1951 års riksdag med detta
bolag träffats ett s. k. koordinationsavtal, vilket medfört i viktiga hänseenden
samma fördelar som vid ett direkt förstatligande.

Ytterligare två järnvägar av allmän betydelse är ännu i enskild ägo,
nämligen Nora Bergslags järnväg och Stockholm—-Nynäs järnväg. Järnvägsstyrelsen
har jämlikt sitt uppdrag haft kontakt även med ägarna av
dessa järnvägar. Med ägarna av Nora Bergslags järnväg fördes förhand 1

Inkl. Stockholm—Roslagens järnvägar, som förvärvades År 1951 men ännu drives
i bolagsform.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

lingar senast under åren 1954—1955. Från styrelsens sida lämnades härvid
ett preliminärt — på Kungl. Maj:ts godkännande beroende — anbud,
som säljarna dock förkastade. Några nya förhandlingar rörande denna
järnväg har därefter icke inletts från någondera sidan.

Under föregående år trädde styrelsen ånyo i förbindelse med den så gott
som ende ägaren av Stockholm—Nynäs järnväg (SNJ). Därefter förda
förhandlingar resulterade i november 1956 i en mellan parterna träffad
överenskommelse angående huvudgrunderna för en sådan försäljning, varefter
en på sedvanligt sätt i detalj utformad överenskommelse jämte vissa
av denna beroende avtal utarbetats och den 6 februari 1957 undertecknats
av parterna, överenskommelsen, som för köparens del förutsätter Kungl.
Maj :ts godkännande, avser förvärv för statens räkning av aktiemajoriteten
i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag, men järnvägsstyrelsen har däri
förbundit sig att på enahanda villkor även inköpa övriga aktier i bolaget.

Styrelsen lämnar härefter en redogörelse för järnvägens tillkomst och
utveckling. Härav framgår att ett bolag, Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag,
 bildades 1898 i syfte att bygga och driva en järnväg mellan huvudstaden
och Nynäshamn. Samma år meddelades koncessioner, den ena för
linjen Nynäshamn—Liljeholmen, den andra för sträckan Liljeholmen—
Stockholm S. Koncessionerna ändrades sedermera till att gälla en järnväg
Nynäshamn—Älvsjö. Denna öppnades för trafik i slutet av år 1901. Stora
finansiella svårigheter uppstod ganska snart för bolaget och föranledde
bildandet av vissa stödbolag och höjning av bolagets aktiekapital. De ekonomiska
svårigheterna övervanns likväl icke definitivt härigenom. För att
undvika likvidation blev en ytterligare sanering nödvändig. En rekonstruktion
genomfördes därför 1932. Härvid ändrades bolagets aktiekapital till
det nuvarande beloppet, 1 988 100 kr., fördelat på 5 223 stam- och 14 658
preferensaktier. Av preferensaktierna är 9 879 berättigade till 5 % utdelning
med företrädesrätt från år 1924. Varje sådan aktie är sålunda värd
40 kr. mer än de 4 779 preferensaktier, som utfärdades år 1932 och då
lämnades i utbyte mot vissa fordringar eller omstämplades från 1924 till
1932 års emission.

Tack vare den år 1932 företagna rekonstruktionen minskades järnvägsbolagets
likviditetssvåriglieter högst väsentligt. Den särskilt i början av
1930-talet rådande depressionen medförde emellertid för denna liksom för
alla järnvägar nya, ej förutsedda svårigheter, men någon ytterligare sanering
blev icke erforderlig.

I och med krigsutbrottet år 1939 förbättrades järnvägskonjunkturen
successivt bl. a. på grund av biltrafikens svårigheter, och även SNJ kunde
som följd därav redovisa ett år från år mera tillfredsställande resultat.

I början av 1910-talet förvärvades flertalet aktier av generalkonsul

Kungi. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

5

S/VJ

järnvägs-, bussoch
båtlinjer

=—o—= järnväg m driftplats

- busslinje

---båtlinje

Skala

STOCKHOLMm —

der för ris Vst
ngsund

Vende/sö

Drevvike

Vega
Handen

zo km

Jordbro
Västerhaninge

Muskös

= Si Vika

WNÄS -

Näfiarö

HAMN

Lindholmen

z=EHerrhomra

Axel Ax:son Johnson och vissa till dennes koncern hörande företag, som
alltjämt innehar desamma och nu alltså står som säljare.

I fråga om järnvägens tekniska standard har järnvägsstyrelsen meddelat
vissa uppgifter. Av dessa framgår, att huvudspårets längd är 55,i
km och att sidospår finns med en längd av 10,5 km. I övrigt torde jag
beträffande dessa uppgifter få hänvisa till handlingarna.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

Den rullande materielen utgör:

Ånglok, med tender ................................. 2

tanklok ............................................. 1

Motorlok ............................................. 41

Motorvagnar .......................................... 8

Personvagnar, boggi .............................. 17

» 2-axliga ........................... 1

Resgodsvagnar ....................................... 7

Godsvagnar1 2, slutna .............................. 1

» , öppna .............................. 15

Av en redogörelse för trafikens omfattning och struktur framgår, att
persontrafiken på järnvägen huvudsakligen utgöres av resande mellan
Nynäsbanans stationer och Stockholm. Därnäst ekonomiskt viktigast inom
persontrafiksektorn är trafiken mellan Gotland och fastlandet. Detta sammanhänger
med att redan vid järnvägens tillkomst kontakt knöts och
överenskommelse träffades med Ångfartygsaktiebolaget Gotland i syfte att
i möjligaste mån leda trafiken med Gotland över Nynäshamn. Trafikens
sammansättning belyses i övrigt av följande sammanställning, avseende år

1955.

Antal resor

Inkomst

tusental

tkr

Till och från Stockholm ...............

1 247

Härav:

Månads- och veckobiljetter .........

............... 555

317

tur- och returbiljetter ...............

............... 275

741

övriga biljetter ........................

............... 52

189

övrig lokaltrafik ........................

..................... 243

233

Till och från Gotland ...................

..................... 98

491

Övrig samtrafik ...........................

..................... 43

169

Resgods och cyklar ......................

..................... —

46

Summa 1 266

2 186

Under de senaste 10 åren har resandetrafiken vid Nynäsbanan liksom
vid andra järnvägar och av samma orsaker som där gjort sig gällande
visat en mindre men tydlig nedgång.

Inkomsten av godstrafik var ända fram till 1950-talet väsentligt lägre
än inkomsten av persontrafiken men liar successivt stigit och är numera
större än sistnämnda inkomstdel. En bidragande orsak härtill är att det
år 1928 uppförda, AB Nynäs—Petroleum tillhöriga oljeraffinaderiet i

1 Härav 2 förhyrda av AB Nynäs-Petroleum.

2 Dessutom trafikeras järnvägen med SJ vagnar och privatägda cisternvagnar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

7

Nynäshamn, undan för undan utbyggts och medfört ökade transporter.
Oljeraffinaderiet är numera den ojämförligt största godsbefraktaren på
järnvägen.

Järnvägens totala godstransportmängd belöpte sig under år 1955 till
298 000 ton och den däremot svarande inkomsten till 2 275 000 kr. En specificering
av nämnda tal lämnas i följande tabell.

ton inkomst
tusental tkr

Gods från och till oljeraffinaderiet ................................. 196 1 363

Gods » » » Gotland ............................................. 18 329

I övrigt ..................................................................... 84 583

Summa 298 2 275

I anslutning till järnvägstrafiken bedriver SNJ genom ett dotterbolag,
Trafik AB Stockholm—Nynäs, en betydande billinjetrafik, framförallt för
personbefordran inom järnvägens trafikområde. Linjenätet, som omfattar
280 km väglängd, är vitt utgrenat och utgöres huvudsakligast av tillfartsleder
till järnvägen, men även parallellöpande linjer finnes. Av de sistnämnda
är linjen Nynäshamn—Stockholm den mest betydelsefulla. Det
väl utbyggda linjenätet utgör ett viktigt komplement till järnvägstrafiken.

Bilbolaget bedriver även båttrafik mellan fastlandet och Muskö med
fyra från AB Nynäshamns Skeppsmäkleri och Speditionskontor — ett
företag inom Johnsonkoncernen — förhyrda båtar. Denna båttrafik är
att betrakta som tillförselled till busstrafiken på fastlandet. I anslutning
till båttrafiken utövas även busstrafik på Muskö.

Fordonsparken består av 26 bussar, 4 lastbilar och 3 godssläpvagnar.

Beträffande motiven för statsförvårvet framhåller järnvägsstyrelsen till
en början, att uppgifterna om trafiken ger vid handen, att ifrågavarande
järnväg och den därtill anslutna rörelsen är av sådan allmän betydelse
och har så stor omfattning, att järnvägen och den därtill knutna biltrafiken
om möjligt bör samordnas med statens järnvägar. Härför talar ytterligare
vissa omständigheter. Järnvägen jämte dess busslinjer betjänar
nämligen ett trafikområde, som har ungefär likartad inriktning och struktur
som de områden, vilka betjänas av övriga till Stockholm ingående
järnvägslinjer. Samtliga dessa järnvägslinjer tillhör numera staten med
undantag av Saltsjöbanan, vilken dock intar en särställning. Vidare
synes Nynäsbanans trafikområde —- frånsett Nynäshamn — ännu vara
relativt mindre utnyttjat för bebyggelse och industriella ändamål än många
av de intill övriga linjer belägna områdena, ehuru trafikområdet i och för
sig torde äga väl så goda förutsättningar för exploatering som övriga
områden i Stockholms närhet. I detta sammanhang bör även beaktas att
det med Nynäsbanan i SJ ägo blir lättare att ordna eventuell pendeltrafik
för förortstågen via Stockholm C, vilken dock kommer att kräva betydande
investeringar.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 är 1957

Mot bakgrunden av 1939 års riksdags principbeslut och ovan berörda
särskilda omständigheter lär sålunda ingen tvekan råda om att Nynäsbanan
jämte den till densamma anslutna busstrafiken bör övertagas av
staten, för såvitt ett statsförvärv kan åvägabringas till ett ur statens synpunkt
godtagbart pris.

För att belysa järnvägsbolagets ekonomiska förhållanden har järnvägsstyrelsen
lämnat vissa sammanställningar, innefattande drifträkningar och
vinst- och förlusträkningar för åren 1946—1955, såvitt avser järnvägsbolaget,
 och för åren 1951—1955, såvitt avser dotterbolaget. Dessa sammanställningar
torde såsom bilagor (bil. 2—5) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Järnvägsbolagets och dess dotterbolags (trafikbolagets) ställning vid
utgången av år 1955 framgår av följande balansräkningar.

Järnvägs- Trafik -bolaget bolaget
tusental kr.

Tillgångar.

Bana och byggnader ......................................

Rullande materiel .........................................

Inventarier ..................................................

6 063

2 722

328

556

5

Fastigheter ..................................................

77

131

Ofullbordade anläggningar .............................

97

—

Aktier i trafikbolaget ......................................

50

—

övriga värdehandlingar ...................................

13

—

Kassa och bankräkningar ................................

765

—

Förråd ........................................................

219

—

Diverse fordringar .........................................

1 216

—

Skulder.

Summa

11 550

692

Obligationslån ...............................................

329

—

Andra lån .....................................................

1 196

—

Pensionsstiftelse ............................................

850

—

Svävande skulder .........................................

1 216

587

Aktiekapital:

Stamaktier ...............................................

522 1

50

Preferensaktier .........................................

1 4661

Reservfond ..................................................

400 1

20

övriga fonder exkl. förnyelsefond ....................

1 095

13

Förnyelsefond:

för järnvägsrörelsen ...................................

3 939

—

för fastigheter ............................................

75

—

Vinst för året och balanserad från föregående år ..

462

22

Summa

11 550

692

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

Beträffande formen för och omfattningen av förvärvet framhåller järnvägsstyrelsen,
 att tidigare överenskommelser angående statsförvärv av enskilda
järnvägar i regel haft formen av inköp av järnvägsanläggningen
och vederbörande bolags övriga tillgångar. I enlighet härmed har även
de nu förda förhandlingarna från början inriktats på statsförvärv i denna
ordning. Allt eftersom förhandlingarna fortskred, visade det sig emellertid
att en uppgörelse endast var tänkbar genom förvärv av aktierna i
bolaget. Även detta indirekta tillvägagångssätt har tillämpats i ett flertal
tidigare fall (exempelvis i vad gäller Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnvägar år 1944, Nässjö—Oskarshamns järnväg år 1945, Bergslagens
m. fl. järnvägar år 1947 och Stockholm—Roslagens järnvägar år 1951).
Ett förvärv i denna form har i och för sig ej visat sig medföra några
svårigheter och olägenheter för det avsedda syftet. Med hänsyn härtill
har styrelsen, av liknande skäl som åberopats i dessa fall, ansett sig kunna
godtaga en på aktieköp grundad överenskommelse även i fråga om det nu
aktuella statsförvärvet. Detta omfattar oberoende av den på säljarens
önskan valda formen bolagets samtliga tillgångar med följande undantag.

a) Järnvägens verkstadsområde jämte därå befintliga byggnader och
andra anläggningar samt inventarier, maskiner och reservdelar till dessa.

b) Ett annat mindre område vid Nynäsgårds järnvägsstation.

c) Tre i järnvägsfastigheten ingående inom hamnområdet belägna
stadsägor jämte därå befintliga järnvägsspår och andra anläggningar. (I
stället överlåtes emellertid till järnvägen vissa intill Nynäshamns station
belägna ungefär lika stora markområden, som för närvarande icke ingår
i järnvägsfastigheten.)

d) En norr om Handens järnvägsstation belägen grusgrop. (Järnvägen
förbehålles dock rätt att tillgodogöra sig den mängd för järnvägsdriften
tjänligt grus, som enligt gällande föreskrifter där må uttas.)

e) Två områden vid Södertörns Villastads järnvägsstation.

f) Vissa kontorsinventarier.

Särskilda avtal är under förutsättning av aktiernas försäljning träffade
mellan järnvägsbolaget och vederbörande förvärvare rörande de sålunda
undantagna markområdena in. m. Vad som därmed frånsäljes järnvägsegendomen
torde i och för sig icke nämnvärt minska dennas bruksvärde.

Med köpet av aktierna i järnvägsbolaget blir staten också ägare av
bolagets dotterföretag, Trafik AB Stockholm—Nynäs, som driver buss- och
lastbilstrafik på vissa vägar i anslutning till järnvägstrafiken samt båttrafik
till Muskö och busstrafik på denna ö.

Beträffande företagets affärsvärdc erinrar järnvägsstyrelsen inledningsvis
om att statsförvärv av enskilda järnvägar i enlighet med 1939 års
riksdagsbeslut hittills har baserats på frivilliga överenskommelser och på
en värdering av vederbörande företags sannolika affärsvärde i den enskilde
ägarens hand. Köpesumman har med andra ord i princip varit

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

avsedd att motsvara det framtida värde som säljaren, d. v. s. innehavarna
av vederbörande bolags aktier, skulle ha kunnat räkna med, om statsförvärvet
icke kommit till stånd. Samma bedömningsgrunder har följts
även i nu förevarande fall. Till grund för värderingen torde under sådana
förhållanden i första hand böra läggas de hittills redovisade ekonomiska
resultaten av verksamheten. En affärsuppgörelse bör emellertid
icke grundas enbart på resultaten under gången tid utan fastmer på en
framtidsprognos. En sådan prognos måste givevis bli osäker på grund av
sitt beroende av många ovissa och svårbedömda faktorer, exempelvis det
allmänna konjunkturläget och trafikutvecklingen. Viss divergens i uppfattningar
— särskilt i sistnämnda hänseende — har framträtt vid de nu
förda förhandlingarna. Denna har dock gradvis kunnat utjämnas, så att
enighet till slut nåtts. Priset överstiger visserligen vad järnvägsstyrelsen
från början tänkt sig men torde dock få anses vara ur statens synpunkt
godtagbart såväl i och för sig som i jämförelse med det pris, som överenskommits
i tidigare fall.

Den sålunda överenskomna köpeskillingen utgör 7 milj. kr. och grundar
sig på följande normalkalkyl, vilken efter vissa justeringar närmast
kan anses motsvara förhållandena under år 1955.

Normalkalkyl.

Kronor

Driftöverskott av järnvägsrörelsen.......................................... 610 000

Justeringar:

1955 års taxehöjning genomfördes först fr. o. m. den
1 juni under det att lönerna samma år höjdes retroaktivt
från årets början. På grund därav är driftresultatet
ca 120 000 kr. lägre än vid ett synkroniserat taxe och

löneläge ...................................................... 120 000

Beräknad kostnadsminskning på grund av att i slutet
av året motorvagnar och diesellok insattes i rörelsen

i st. f. ånglok ................................................ ca 100 000

Tillfällig belastning av drifträkningen med i regel

icke återkommande utgifter .............................. ca 45 000 265 000

Summa driftöverskott efter justering .................................... 875 000

Härifrån bör avgå:

Avsättning till förnyelsefond ............................................. 339 000

På det justerade resultatet — efter avdrag för räntor

— belöpande skatter ...................................................... 233 000

Summa avdrag ................................................................“ 572 000

Beräknad nettovinst ............................................................ 303 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

11

Denna nettovinst skulle, kapitaliscrad efter 4 % — vilket procenttal
använts i alla tidigare dylika beräkningar och som säljaren med hänsyn
härtill och oberoende av dagens ränteläge bestämt påyrkat — motsvara
ett kapitalbelopp av 7,6 milj. kr.

Det på detta sätt framkomna beloppet avser värdet av järnvägen frånsett
bolagets nettoskulder — enligt 1955 års balansräkning ca 1 milj. kr.
— samt eventuellt förekommande eftersatt förnyelse. Vid företagen besiktning
av järnvägen och dess rullande materiel har befunnits dels att
rälsen på så gott som hela banan behöver bytas under de närmaste 5 å
10 åren, dels att även en del av järnvägens rullande materiel är överårig
och mindre funktionsduglig. På grund av nämnda skulder och övriga
konstaterade förhållanden har beloppet 7,6 milj. kr. ansetts böra reduceras
med i runt tal 2,5 milj.kr. Å andra sidan bör tillägg göras för värdet av
den med järnvägen samhörande biltrafiken jämte vad till denna hör. Dessa
tillgångar — vilka icke är lika bundna vid sin nuvarande uppgift som
fallet är med järnvägsegendomen — har uppskattats till ett värde av 0,9
milj. kr.

Efter de angivna avdragen och tilläggen skulle slutresultatet bli (7,6 —
2,5 + 0,9=) 6 milj. kr. Den därefter gjorda uppräkningen till 7 milj. kr.,
vilken varit en förutsättning för att uppgörelse överhuvudtaget skulle
kunna komma till stånd, har synts järnvägsstyrelsen försvarlig av följande
skäl. Den upprättade normalkalkylen bygger, som nämnts, på 1955 års
trafikomfattning. Det synes emellertid mycket sannolikt, att trafiken —
efter tillfällig tillbakagång på grund av branden i raffinaderiet i början
av år 1956 -— i framtiden kommer att stiga ytterligare. Till stöd för ett
sådant antagande framhåller styrelsen att oljeraffinaderiet i Nynäshamn,
som är ägare till ca 240 oljecisternvagnar, avser att ytterligare öka sin
produktion. Vidare planeras flottans örlogsstation bli utflyttad från Stockholm
till Muskö, varigenom berörda trafikområde kommer att erhålla ett
betydande befolkningstillskott. Slutligen erbjuder trafikområdet även i
övrigt goda utvecklingsmöjligheter. Under i övrigt oförändrade förhållanden
skulle därför driftresultatet i framtiden kunna väntas bli bättre, enär
nuvarande trafik — i synnerhet på godstransportsidan — kan ökas, innan
kapacitetsgränsen uppnås.

Med beaktande av dessa omständigheter och av innebörden i 1939 års
beslut anser järnvägsstyrelsen för sin del en köpeskilling av 7 milj. kr.
godtagbar ur statens synpunkt.

Angivna belopp bör med den här valda formen för förvärvet evalveras
till visst pris per aktie. Antalet aktier i järnvägsbolaget utgör 19 881 st.
fördelade på följande säl t.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

Preferensaktier:

med rätt till utdelning fr. o. m. 1924 .................................... 9 879

med rätt till utdelning fr. o. m. 1932 .................................... 4 779

Stamaktier ........................................................................... 5 223

Summa 19 881

Eftersom preferensaktierna enligt bolagsordningen äger företrädesrätt
till 5 % utdelning från resp. år torde dessa böra i första hand av köpeskillingen
gottgöras 5 % utdelning fr. o. m. 1924 resp. 1932 t. o. m. 1956,
d. v. s. under 33 resp. 25 år. Återstoden av beloppet bör därefter lika
fördelas på samtliga aktier. Efter denna beräkningsgrund uppgår, med
avrundning till jämnt krontal, priset per aktie till följande belopp.

Preferensaktie, 1924 års ...................................................... kr. 405

Preferensaktie, 1932 års ......................................................... » 365

Stamaktie ........................................................................... » 240

Det sålunda framkomna priset kan synas högt, då samtliga aktier lyder
på ett nominellt belopp av 100 kr. och aktierna — särskilt då stamaktierna

•— ännu i slutet av 1930-talet ansågs ha ett relativt obetydligt värde. Sedan
dess har företaget emellertid fortgående konsoliderats. Någon aktieutdelning
har det oaktat icke ägt rum. På grund härav måste aktierna nu
anses även innefatta ett visst ackumulerat värde.

Den träffade överenskommelsen avser närmast 9 554 preferensaktier
av 1924 års emission och 4 770 preferensaktier av 1932 års emission samt
5 035 stamaktier med en på dessa aktier belöpande köpeskilling av i runt
tal 6 820 000 kr. Även övriga aktieägare tillförsäkras emellertid rätt att
inom ett år få sina sammanlagt 522 aktier inlösta till samma pris och på
samma villkor, som nu avtalats.

Slutligen framhåller styrelsen, att i anslutning till huvudöverenskommelsen
och under förutsättning att denna blir av Kungl. Maj :t godkänd särskilda
avtal träffats dels om försäljning till järnvägsbolaget av fyra AB
Nynäshamns Skeppsmäkleri och Speditionskontor tillhöriga fartyg, som
används för samtrafiken mellan fastlandet och Muskö och f. n. är uthyrda
av Speditionsbolaget till järnvägsbolagets dotterbolag, Trafikaktiebolaget
Stockholm—Nynäs, dels om försäljning till järnvägsstyrelsen av två AB
Nynäs-Petroleum tillhöriga diesellok, vilka förhyrs av järnvägsbolaget och
nyttjas i dess drift. De i dessa båda avtal fastställda köpeskillingarna,
250 000 kr. resp. 825 000 kr., är avsedda att bestridas av järnvägsbolagets
medel resp. av järnvägsstyrelsens investeringsmedel, varför någon särskild
medelsanvisning för dessa ändamål icke erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 är 1957

13

föreliggande överenskommelse, dels ock till Förvärv av aktierna i Stockholm—Nynäs
järnvägsaktiebolag för budgetåret 1957/58 å kapitalbudgeten
under statens affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag
av 7 000 000 kr.

Yttrande

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i yttrande över järnvägsstyrelsens
framställning funnit de avtalade villkoren för statsförvärv av aktierna i
Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag från statens synpunkter godtagbara
och därför tillstyrkt bifall till framställningen.

Departementschefen

Innan jag närmare behandlar den föreliggande överenskommelsen om
statsförvärv av Stockholm—Nynäs järnväg (SNJ), torde jag få erinra om
att i propositionen 1939: 207 förslag framlagts för 1939 års lagtima riksdag
om åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Till de
enskilda järnvägar, som enligt propositionen borde införlivas med statsbanenätet,
 hör bl. a. Stockholm—Nynäs järnväg. Statsutskottet uttalade i
sitt utlåtande (nr 172) över propositionen, att det blivande förstatligandet
borde omfatta samtliga rikets järnvägsenheter, såväl normalspåriga som
smalspåriga, vilka ej vore att betrakta som spårvägar eller hade liknande
lokal karaktär och som överhuvud vore av den allmänna betydelse, att de
borde fortbestå.

Riksdagen (skr. nr 318) biträdde utskottets uttalande. Härjämte framhöll
riksdagen önskvärdheten av att förvärven ej — såsom dittills emellanåt
skett — genomfördes allenast indirekt genom förvärv av en aktiemajoritet
utan i den mera direkta och också mera betryggande form, som ett inköp
av själva järnvägsanläggningen innebure.

Under åren 1940—1952 har överenskommelser successivt träffats om
statsförvärv av enskilda, för allmän trafik upplåtna järnvägar av allmän
betydelse med en sammanlagd längd av 7 439 km. De normalspåriga järnvägarna
utgjorde härav 4 310 km och de smalspåriga 3 129 km. I dessa
siffror inkluderas de år 1951 genom inköp av aktiemajoriteten i Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag förvärvade smalspåriga Stockholm—
Roslagens järnvägar, vilka ännu drivs i bolagsform.

I enskild ägo finns nu kvar här avsedda järnvägar med en sammanlagd
längd av 870 km. Av dessa är 594 km normalspåriga och 276 km smalspåriga.
 Något statsförvärv torde beträffande huvudparten av dessa järnvägar
tills vidare icke böra ifrågakomma. En betydande del eller 341 km
av de i enskild ägo befintliga järnvägarna har nämligen mera lokal, spårvägsliknande
karaktär eller också mera begränsad betydelse och huvudsaklig
karaktär av brukshanor. Vidare tillhör 301 km järnvägar Trafik
ÅR Grängesberg—Oxelösund, med vilket bolag jämlikt beslut vid 1951 års

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

riksdag träffats ett tills vidare gällande s. k. koordinationsavtal, varigenom
i viktiga hänseenden vunnits samma fördelar som vid ett direkt förstatligande
av järnvägarna.

Den överenskommelse, som järnvägsstyrelsen nu, under förbehåll av
Kungl. Maj :ts godkännande senast den 30 juni 1957, underställt statsmakterna,
 avser statsförvärv av 14 324 preferensaktier och 5 035 stamaktier i
Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag, vilket självt eller genom ett dotterbolag
äger den till SNJ hörande järnvägs-, bil- och båtrörelsen. Köpeskillingen
uppgår till i runt tal 6,82 milj. kr. Staten förbinder sig att jämväl
inlösa övriga 522 aktier i järnvägsbolaget. Sammanlagt kommer förvärvet
därvid att draga en kostnad av ca 7 milj. kr.

I särskilda avtal, vilkas giltighet är beroende av ett godkännande av
huvudavtalet, har överenskommelse träffats om förvärv för staten av fyra
båtar och två diesellok för 250 000 resp. 825 000 kr. Kostnaderna härför
avses skola bestridas av järnvägsbolagets medel resp. av statens järnvägars
investeringsmedel, varför någon medelsanvisning nu icke kräves.

Av järnvägsstyrelsens utredning i ärendet framgår, att järnvägsrörelsen
kan beräknas ge ett överskott av ca 300 000 kr. under ett år med normal
trafik. Det kapitaliserade värdet härav skulle, om kapitaliseringen sker
efter en räntesats av 4 %, vilken tidigare använts i dylika sammanhang,
utgöra 7,6 milj. kr. Affärsvärdet av järnvägen skulle då uppgå till detta
belopp med avdrag för nettoskulder och eftersatt förnyelse. Vid besiktning
av banan bar konstaterats, att rälsen på så gott som hela banan behöver
bytas ut under de närmaste 5 å 10 åren och att järnvägens rullande
material är överårig och mindre funktionsduglig. Med hänsyn till nettoskulderna
och de sålunda konstaterade bristerna har en reduktion skett
av det beräknade beloppet med 2,5 milj. kr. Härtill kommer värdet av
bilrörelsen och de till denna verksamhet hörande tillgångarna. Detta har
totalt uppskattats till 0,9 milj. kr. Köpesumman skulle då komma att
uppgå till 6 milj. kr. Emellertid har säljaren påfordrat en köpeskilling
av 7 milj. kr. Styrelsen har vid sitt bedömande av skäligheten av detta
belopp fäst vikt vid att det område, som järnvägen betjänar, under en
snar framtid kan förväntas bli exploaterat i en långt större utsträckning
än vad hittills varit fallet. En trafikökning på banan torde därför vara
att emotse. En trafikökning kan också — i synnerhet vad gäller godstrafiken
— medges inom ramen för banans nuvarande kapacitet. Med beaktande
härav och av innebörden i 1939 års principbeslut har järnvägsstyrelsen
funnit de avtalade ekonomiska villkoren vara för statsverket
godtagbara. För egen del finner jag i likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret
dessa villkor antagbara för staten.

I det följande berör jag vissa särskilda spörsmål, som sammanhänger
med ifrågavarande förvärv.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

15

I regel har vid tidigare statsförvärv av enskilda järnvägar överenskommelserna
haft formen av inköp av järnvägsanläggningen och vederbörande
bolags övriga tillgångar. Indirekta förvärv genom inköp av aktiemajoriteten
i ett järnvägsbolag har emellertid vid flera tillfällen förekommit.
Under de nu aktuella förhandlingarnas gång har det visat sig att en uppgörelse
endast kunnat komma till stånd, därest ett förvärv av aktierna
skedde. Med hänsyn härtill har jag icke velat motsätta mig ett statsförvärv
av järnvägen i den indirekta form, ett köp av aktiemajoriteten
innebär.

I fråga om aktieförvärvets inverkan på anställningsvillkoren för personalen
vid järnvägsbolaget och Trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs har
i överenskommelsen intagits vissa bestämmelser. Sålunda har befattningshavare
och pensionärer tillförsäkrats minst de pensionsförmåner som
dessa den 30 juni 1957 intjänat enligt av järnvägsbolaget utfärdade bestämmelser
den 1 november 1955. Vidare har köparen förbundit sig att i
blivande avtal om införlivning med statens järnvägar av järnvägsbolagets
järnväg och rörelse i övrigt intaga bestämmelser rörande personalens anställnings-
och lönevillkor, som är likvärdiga med dem, vilka tillämpats
vid hittills jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande
av det svenska järnvägsnätet skedda övertaganden av enskilda
järnvägar. Något särskilt beslut av riksdagen rörande personalen erfordras
alltså icke i förevarande sammanhang.

Jag förordar sålunda, att föreliggande avtal om statsförvärv av järnvägen
samt bolagets bil- och båtrörelse godkännes. Avtalets bestämmelser
angående vissa marköverlåtelser m. m. föranleder icke någon erinran från
min sida.

Styrelsen har äskat 7 milj. kr. för nästa budgetår till täckande av köpeskillingen
för aktierna och till likvid vid inlösen av återstående aktier.
Jag tillstyrker, att nämnda belopp anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna föreliggande
överenskommelse,

dels till Förvärv av aktierna i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag
för budgetåret 1957/58 under statens affärsverksfonder,
 statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av
7 000 000 kr.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

2. Ökad rörelsekredit för statens järnvägar
Järnsägsstyrelsens framställning

Järnvägsstyrelsen erinrar i sin skrivelse den 15 februari 1957 om att
frågan om den rörliga kreditens storlek senast behandlats vid 1953 års
riksdag. Härvid höjdes maximigränsen för styrelsens utnyttjande av den
rörliga krediten från 50 till 100 milj. kr. Med utnyttjande av denna höjda
kredit har styrelsen ända fram till 1956 utan svårighet kunnat täcka behovet
av erforderliga rörelsemedel.

Emellertid har fr. o. m. senare delen av år 1956 rörelsemedlen visat sig
alltmer knappa. Detta beror bl. a. på att marginalen mellan inkomster
och utgifter — i vilka senare inräknas avskrivningsmedel, som tages i
anspråk för investering — under det senaste året blivit allt mindre samt
på att omslutningen blivit större. Härigenom har möjligheterna att temporärt
för rörelsen disponera överskottsmedel före inleveransen till statsverket
bortfallit. Det har därför blivit nödvändigt att under praktiskt taget
hela andra halvåret 1956 och i större omfattning än 1955 anlita den rörliga
krediten och att även förskottsvis lyfta av riksdagen anvisade investeringsanslag.
 Vid det ur likviditetssynpunkt mest kritiska månadsskiftet,
 nämligen november 1956, var ställningen sålunda följande:

milj. kr.

Nettobehov av rörelsemedel ............................................. 205,3

Härav har täckts genom:

såsom rörelsemedel disponerad andel av statskapitalet ... 45,7

i anspråk tagen rörlig kredit ....................................... 100,o

ej inlevererade överskottsmedel ................................... 10,4

i förskott lyftade investeringsanslag ............................. 49,2 205,3

Av dessa uppgifter framgår, att det varit nödvändigt, trots att den rörliga
krediten utnyttjats till sitt maximibelopp, att anlita investeringsmedel
till ett belopp av 49,2 milj. kr.

Behovet av rörelsemedel uppvisar avsevärda säsongvariationer icke
blott under olika månader utan även under olika delar av månaden. Anspråken
på likvida medel är i regel störst omkring den 23—28, då medel
erfordras för löne- och pensionsutbetalning. Rörelsemedelsbehovet påverkas
vidare i hög grad av att den del av statens järnvägars bokförda
inkomster, som svarar mot vad LKAB m. fl. bolag har att erlägga till
statens järnvägar som fraktökning jämlikt 1927 års malmavtal, gäldas
först i efterskott en gång om året. Inbetalningen av dessa medel sker i
december för perioden oktober—september. Storleksordningen av dessa
fraktökningsbelopp var 1955 61 milj. kr. och 1956 76 milj. kr. Anspråken
på likvida medel stiger av denna anledning efter hand under året och blir
särskilt i slutet av november mycket accentuerade.

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

Styrelsen anser därför en förstärkning av statens järnvägars rörelsemedel
oundgänglig och hemställer, att statens järnvägars rörliga kredit
måtte från den 1 juni 1957 höjas med 50 milj. kr. från nuvarande 100
till 150 milj. kr.

Yttrande

Riksräkenskapsvcrket har tillstyrkt järnvägsstyrelsens hemställan om
ökad rörlig kredit.

Departementschefen

En höjning av statens järnvägars rörliga kredit, som för närvarande är
fastställd till 100 milj. kr., är enligt min mening oundgängligen nödvändig
för att garantera företagets likviditet. I första hand synes krediten höra
höjas med 30 milj. kr. Detta tillskott torde bli erforderligt redan under
innevarande budgetår. En ytterligare höjning av krediten till 150 milj. kr.
kommer sannolikt att erfordras under hösten 1957, men torde under gynnsamma
förhållanden kunna undvikas. Jag förordar med hänsyn härtill, att
riksdagens bemyndigande inhämtas att höja krediten till 150 milj. kr.,
varefter det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att förordna i vad mån
järnvägsstyrelsen må taga krediten i anspråk.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av ytterligare rörelsekapital åt statens järnvägar,
efter Kungl. Maj :ts bestämmande, tillhandahålla en från
100 000 000 till 150 000 000 kr. ökad rörlig kredit.

Vad departementschefen sålunda under punkterna
1 och 2, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
 hemställt, behagar Hans Maj :t Konungen bifalla
samt förordnar att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Dagmar Bruno

2_383 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 105

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1957

Bil. 1.

Överenskommelse

Mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen, nedan kallad köparen, å ena, samt
Generalkonsul Axel Axrson Johnson och Aktiebolaget Nynäshamns Skeppsmäkleri
och Speditionskontor, nedan kallade säljaren, å andra sidan, är i
dag ingånget följande avtal.

§ 1-

Mot kontant likvid och leverans den 1 juli 1957 (tillträdesdagen) överlåter
säljaren till köparen 9 554 st. preferensaktier med utdelningsrätt
fr. o. in. år 1924, 4 770 st. preferensaktier med utdelningsrätt fr. o. in. år
1932 samt 5 035 st. stamaktier

i Stockholm—Nynäs Järnvägsaktiebolag på följande villkor:

Priset per aktie utgör:

för preferensaktie med utdelningsrätt fr. o. in. år 1924 jämte kuponger
fyrahundrafem (405) kronor,

för preferensaktie med utdelningsrätt fr. o. m. år 1932 jämte kuponger
trehundrasextiofem (365) kronor,

för stamaktie jämte kuponger tvåhundrafyrtio (240) kronor.

§ 2.

Köparen förbinder sig att intill den 1 juli 1958 på anfordran jämväl
inlösa övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor som
omförmälas i § 1 och § 7 i detta avtal.

§ 3.

Säljaren garanterar att ledningen för Stockholm—Nynäs Järnvägsaktiebolag
intill tillträdesdagen ej disponerar järnvägsbolagets eller Trafikaktiebolaget
Stockholm—Nynäs’ tillgångar eller ikläder bolagen förpliktelser
för andra ändamål än sådana, som avse bolagens normala rörelse,
därest köparen ej lämnar sitt medgivande till andra åtgärder.

Järnvägen med tillhörande buss- och båtrörelse skall intill tillträdesdagen
skötas efter normala grunder såsom hittills. Säljaren medgiver att
en representant för köparen får närvara vid styrelsesammanträden i järnvägsbolaget
och dithörande bussbolag. Vid avgörande av större frågor, som
falla utom den normala skötseln av företagen, skall samråd ske med
köparens representant. Större investeringar, nyanställning av personal samt
löneförhöjningar utöver gällande avtal och bestämmelser skola godkännas
av representanten. Utdelning å järnvägsbolagets aktier får ej beslutas.

Å ordinarie bolagsstämma i juni 1957 skall järnvägsbolagets och dess
bussbolags styrelse och revisorer avgå och nyval äga rum enligt köparens
bestämmande. Detta skall i tillämpliga delar även gälla beträffande järnvägsbolagets
pensionsstiftelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 är 1957

19

§ 4.

Köparen åtager sig att bereda järnvägsbolagets och Trafikaktiebolaget
Stockholm—Nynäs’ befattningshavare och pensionärer minst de pensionsförmåner
som dessa den 30 juni 1957 intjänat enligt av järnvägsbolaget utfärdade
»Bestämmelser angående pensioner och pensionstillägg till befattningshavare
och pensionärer vid Stockholm—Nynäs Järnvägsaktiebolag»
av den 1 november 1955.

§ 5.

Köparen förbinder sig att i blivande avtal om införlivning med statens
järnvägar av järnvägsbolagets järnväg och rörelse i övrigt intaga bestämmelser
rörande personalens anställnings- och lönevillkor, som äro likvärdiga
med dem vilka tillämpats vid hittills jämlikt statsmakternas beslut
vid 1939 års riksdag om enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet
skedda övertaganden av enskilda järnvägar.

§ 6.

Kontrahenterna äro ense om att Stockholm—Nynäs Järnvägsaktiebolag
skall före den 1 juli 1957 av det till säljarens koncern hörande Aktiebolaget
Nynäshamns Skeppsmäkleri och Speditionskontor inköpa fartygen
m/s »Muskö», m/s »Elfsnabben», m/s »Havsbussen» och m/s »Mysingen»
på villkor, som godkännas av kontrahenterna.

§ 7‘

Kontrahenterna ha överenskommit att i samband med överlåtelsen av
aktiemajoriteten i järnvägsbolaget vissa marköverlåtelser m. m. skola
äga rum mellan säljaren tillhöriga bolag och järnvägsbolaget. Särskilda
avtal ha upprättats härom, som medföra att järnvägsbolaget äger uppbära
ett sammanlagt belopp av tvåhundranittioniotusen (299 000) kronor. Köparen
kompenserar detta belopp genom att höja den säljaren enligt § 1 tillkommande
köpeskillingen med femton (15) kronor per aktie.

§ 8-

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som på tillträdesdagen
skall av köparen likvideras mot överlämnande av de försålda
aktierna, försedda med vederbörlig transport in blanco från senast i
aktieboken registrerade aktieägare, jämte befintliga kuponger.

§ 9-

Detta avtal gäller för köparens del under förutsättning av Kungl. Maj:ts
godkännande. Skulle sådant godkännande icke ha lämnats före den 1
juli 1957, är avtalet förfallet utan anspråk från någondera sidan.

Stockholm den 6 februari 1957.

Kungl. Järnvägsstyrelsen Axel Ax:son Johnson

Erik Ep mark gm Axel Ax: son Johnson Jr

.1. Thorscll en/. fullmakt 2 november 1956.

Aktiebolaget Nynäshamns
Skeppsmäkleri och Speditionskontor
K. Kär ne kull

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1957

Bil. 2.

Stockholm—Nynäs järnväg.

Drifträkningar åren 1946—1955.

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

tusental kronor

Inkomster

Persontrafik................

1 610

1 635

1 878

1 807

1 761

2 011

2 149

2 131

2 071

2 186

Godstrafik..................

1 045

1 215

1 504

1 281

1 301

1 739

2 339

2 107

2 038

2 275

Övriga inkomster............

135

132

153

144

167

224

247

228

235

250

Summa

2 790

2 982

3 535

3 232

3 229

3 974

4 735

4 466

4 344

4 711

Utgifter....................

2 362

2 561

3 026

2 733

2 780

3 650

3 985

3 704

3 735

4 101

Driftöverskott...............

428

421

509

499

449

324

750

762

609

610

Bil. 3.

Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag.

Vinst- och förlusträkningar åren 1946—1955.

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

tusental kronor

Inkomster

Från föregående år balanserad

vinst.....................

139

242

160

164

179

249

271

319

376

422

Driftöverskott av järnvägsrörel-

sen......................

428

421

509

499

449

324

750

762

609

610

Driftöverskott av övriga rörelse-

grenar ...................

19

18

—

—

—

—

—

—

_

_

Räntor m. m...............

—

—

15

19

20

17

16

24

32

28

Diverse inkomster...........

22

12

5

17

—

26

—

—

—

Summa

608

693

689

699

648

616

1037

1105

1017

1060

Utgifter

Driftunderskott av övriga ro-

relsegrenar...............

—

—

—

—

14

14

14

12

16

14

Avsättning till förnyelsefond för

Järn vägsrörelsen..........

204

223

228

230

234

233

251

256

282

289

Övriga rörelsegrenar.......

—

2

2

2

2

2

2

2

2

2

Räntor ....................

99

98

91

81

77

80

77

83

92

98

Skatter.....................

63

50

92

94

64

13

67

69

47

95

Avsättning till pensionsstiftelse

—

—

—

—

—

—

300

300

150

100

Vinst:

Balanserat från föregående år

139

242

160

164

179

249

271

319

376

422

För året...................

103

78

116

128

78

25

55

64

52

40

Summa

608

693

689

699

648

616

1037

1105

1017

1060

Vinstdisposition

Avsättning till egna fonder .. .

—

160

112

113

8

3

6

7

6

4

Balanserat till följande år ....

242

160

164

179

249

271

319

376

422

458

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 är 1957

21

Bil. 4.

Trafik AB Stockholm—Nynäs

Drifträkningar åren 1951—1955

1951

1952

1953

1954

1955

tusental kronor

Inkomster

635

696

729

753

781

102

97

107

105

105

in

131

131

124

148

Summa

848

924

967

982

1034

Utgifter

467

543

579

588

671

80

72

81

71

75

91

108

no

128

132

Summa

638

723

770

787

878

överskott

168

153

150

165

no

22

25

26

34

30

20

23

21

— 4

16

Summa

210

201

197

195

156

Bil. 5.

Trafik AB Stockholm—Nynäs

Vinst- och förlusträkningar åren 1951—1955

1951

1952

1953

1954

1955

tusental kronor

Inkomster

Från föregående år balanserad vinst................

24

13

18

20

21

Driftöverskott.....................................

210

201

197

195

156

Summa

234

214

215

215

177

Utgifter

Administration ...................................

30

25

—

—

—

Hyra för fartyg...................................

25

25

25

25

25

Avskrivningar m. m................................

108

112

126

148

107

31

25

24

19

21

Skatter ..........................................

7

8

20

2

2

Vinst:

Balanserad från föregående år......................

24

13

18

20

21

För året.........................................

9

6

2

1

1

Summa

234

214

215

215

177

Vinstdisposition:

Avsättning till skuldregleringsfond...................

1

1

—

—

—

Avskrivning å fastigheter ..........................

19

—

—

—

—

Balans till följande år.............................

13

18

20

21

22