Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

1

Nr

92

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1957/58, i vad avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.

(2:a avd.)

Statens allmänna fastighetsfond

1 :o) Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten (bilaga
29, punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1957), vilket avser vissa ombyggnadsarbeten
inom kemiska institutionen vid universitetet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet
i Uppsala för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 105 000 kronor.

2: o) Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-geologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
2, s. 2 och 3), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för de geografiska och
mineralogisk-geologiska institutionerna vid universitet i
Uppsala för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.

3: o) Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala.
Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 3 och 4) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 500 000
kronor.

För förberedande arbeten för ifrågavarande byggnadsföretag har för innevarande
budgetår anvisats elt investeringsanslag av 100 000 kronor. Kostnaderna
för byggnadsföretaget enligt prisläget år 1955 uppskattades i fjol
(bil. 29, punkten 3) för de då planerade arbetena till 1 900 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen bar nu meddelat, att av 1955 års universiletsutredning
utarbetade prognoser rörande del framtida elevantalet vid universitet och
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 92

2

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

högskolor föranlett en ny programutredning, varvid hänsyn måst tagas förutom
till det ökade behovet av utrymmen för undervisning även till kravet
på tjänsterum och forskningsmöjligheter för den utökade lärarpersonalen.
På grund härav hade ett nytt skissförslag uppgjorts, enligt vilket kostnaderna
för byggnadsföretaget preliminärt beräknats till cirka 3 600 000 kronor.
För påbörjande av byggnadsföretaget har byggnadsstyrelsen för nästa
budgetår hemställt om ett anslag av 500 000 kronor.

Departementschefen har förklarat sig icke ha något att erinra mot beräkningen
av kostnaderna för byggnadsföretaget samt har föreslagit, att för
nästa budgetår anvisas 500 000 kronor för dettas påbörjande.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1957/58
anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

4: o) Nybyggnad för växtbiologiska och limnologiska institutionerna vid
universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 4),
vilket avser upprättande av fullständiga handlingar och vidtagande av andra
förberedande åtgärder för ifrågavarande nybyggnad, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för växtbiologiska och
limnologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 100 000
kronor.

5: o) Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 5, s. 5—7), vilket avser dels slutförande av om- och
tillbyggnad av zoologiska institutionen, dels uppförande av personalbyggnad
för botaniska trädgården, dels ombyggnadsarbeten i gamla kemiska institutionen,
dels ock vissa byggnadsarbeten inom den av universitetet i Lund
förvärvade fastigheten stadsägan nr 244 därstädes, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid Lunds
universitet för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 750 000 kronor.

6: o) Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund.
Kungl. Maj :t har (punkt 6, s. 7 och 8) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

I skrivelse den 25 september 1956 har byggnadsstyrelsen med anledning
av framställningar från universitetets sida hemställt om anvisande av, bland
annat, ett anslag av 500 000 kronor för påbörjande av en för humanistiska
fakulteten avsedd tillbyggnad vid den geologisk-geografiska institutionsbyggnaden.
Den totala byggnadskostnaden för ifrågavarande nybyggnad be -

Statsutskottets utlåtande nr 92 ur 1957

3

räknar byggnadsstyrelsen enligt prisläget den 1 juli 1956 till 3 460 000 kronoi.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Behovet av en nybyggnad för humanistiska fakulteten gör sig främst på
grund av den stora ökningen av antalet studerande i de humanistiska ämnena
starkt gällande. Jag anser mig därför böra biträda byggnadsstyrelsens
förslag om uppförande av en nybyggnad för fakulteten. Den av styrelsen
beräknade kostnaden för nybyggnaden anser jag mig böra godtaga. I enlighet
med föreliggande förslag torde för nästa budgetår till ifrågavarande
ändamål böra anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och
hemställer förty,

att riksdagen må till Nybyggnad för humanistiska fakulteten
vid universitetet i Lund för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

7:o) Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid universitetet i Lund.

Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 8—14) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att träffa avtal med Malmöhus läns landsting angående samarbete
i fråga om uppförande och drift av nybyggnad för patologiska institutionen
in. in. vid universitetet i Lund, dels ock till Nybyggnad för patologiska
institutionen in. in. vid universitetet i Lund för budgetåret 1957/58
anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Till nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund
anvisades för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
I skrivelse den 20 november 1956 har byggnadsstyrelsen hemställt dels att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1957/58 till nybyggnad
för patologiska institutionen i Lund in. in. anvisa de tidigare till nybyggnad
för bakteriologiska institutionen avsedda medlen, 500 000 kronor, dels att
Kungl. Maj :t måtte godkänna ett av kanslern för rikets universitet tillstyrkt
förslag till avtal mellan staten och Malmöhus läns landsting om samarbete
i fråga om uppförande och drift av patologiska och bakteriologiska
institutionerna vid Lunds universitet och vissa centrallaboratorier vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Beträffande lydelsen av ifrågavarande avtalsförslag in. in. torde utskottet
tå hänvisa till statsrådsprotokollet.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

De bakteriologiska och patologiska institutionerna vid universitetet i Lund
är båda inrymda i eu sjuttioårig byggnad, belägen på lasarettets södra område.
Utifrån nutida krav på institutionslokaler för här ifrågavarande ändamål
torde byggnaden få anses synnerligen bristfällig. Det är vitsordat atl
båda institutionerna arbetar under ytterst ogynnsamma förhållanden. Till
belysning härav må exempelvis nämnas, att patologiska institutionens obduktionslokaler
och därtill hörande anordningar anses försvåra ett tillbörligt
hygieniskt utförande av obduktionerna. Smittrisken för båda institulio -

4

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

nernas personal och där arbetande studenter har påtalats av ämnesföreträdarna.
I flera andra avseenden av betydelse för institutionernas uppgifter i
forskningens, undervisningens och sjukvårdens intressen utgör de trånga
och olämpliga utrymmena ett allvarligt hinder.

Frågan om nya lokaler för institutionerna har sedan länge varit aktuell.
Att frågans lösning fördröjts sammanhänger i hög grad med att avtal icke
kunnat träffas mellan staten och Malmöhus läns landsting rörande institionernas
drift. Detta beror i sin tur bland annat på att enighet icke kunnat
uppnås mellan landstinget och Sveriges läkarförbund rörande vissa spörsmål
av väsentlig betydelse för lösandet av förstnämnda avtalsfråga.

Byggnadsstyrelsen har numera — under hänvisning till föreliggande av
universitetsmyndigheterna tillstyrkta och av landstinget godkända avtalsförslag
— redovisat en ny plan för byggnadsfrågans lösning. Denna plan
innebär i korthet att en gemensam nybyggnad uppföres för patologiska institutionen,
rättsmedicinska institutionen och rättsläkarstationen. Byggnaden
föreslås bli förlagd till ett universitetet tillhörigt område i stadens
norra del. Genom en transportkulvert avses byggnaden bli ansluten till lasarettets
kulvertsystem. Totalkostnaderna har beräknats till 4 400 000 kronor,
av vilket belopp 3 500 000 kronor hänför sig till patologiska institutionen,
300 000 kronor till kulvertförbindelsen samt 600 000 kronor till rättsmedicinska
institutionen och rättsläkarstationen.

Enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen är här ifrågavarande byggnad
planerad så, att en tillbyggnad till densamma kan ske för beredande av
nya lokaler bland annat för bakteriologiska institutionen.

Vad angår frågan om kostnadsfördelningen innebär avtalsförslaget, att
staten och landstinget vardera skali svara för hälften av kostnaderna för patologiska
institutionen och kulvertförbindelsen. Rättsmedicinska institutionen
och rättsläkarstationen, vilka helt faller inom statens verksamhetsfält,
beröres icke av avtalsförslaget. Kostnaderna för dessa delar av byggnadsföretaget
avses sålunda stanna på statsverket. För statens vidkommande beräknas
sålunda totalkostnaderna till 2 500 000 kronor, medan motsvarande
kostnader för landstingets del skulle uppgå till 1 900 000 kronor.

Beträffande den statliga finansieringen av projektet har byggnadsstyrelsen
föreslagit, att 500 000 kronor ställes till förfogande för nästa budgetår
genom att de tidigare för nybyggnad för bakteriologiska institutionen avsedda
odisponerade medlen anvisas för det nya ändamålet.

Jag har för egen del blivit starkt övertygad om behovet av att förevarande
byggnadsfråga nu löses. Byggnadsstyrelsens förslag synes mig också ändamålsenligt
utformat. Genom detta förslag tillgodoses också det viktiga
önskemålet om en fortsatt lokalmässig samordning av de patologiska och
rättsmedicinska institutionerna samt rättsläkarstationen. Jag anser mig därför
böra förorda att förslaget lägges till grund för beslut i ärendet.

För den bakteriologiska institutionens vidkommande innebär förslaget,
att denna institution tills vidare får stanna kvar i nuvarande institutionsbyggnad.
Trots att ökade utrymmen efter patologiska institutionens överflyttning
till den avsedda nybyggnaden torde komma att ställas till bakteriologiska
institutionens förfogande, bör lokalfrågornas lösning i nu ifrågavarande
del betraktas som ett provisorium.

De beräknade kostnaderna för den planerade nybyggnaden har icke givit
mig anledning till erinran. Från statsfinansiell synpunkt synes mig det föreslagna
avtalet godtagbart med avseende på såväl byggnadskostnadernas
som driftkostnadernas fördelning.

Såsom framgår av det föregående innehåller avtalsförslaget vissa bestäm -

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

5

melser rörande förening av professorstjänst med befattning som överläkare.
I anslutning till innehållet i dessa bestämmelser har också villkorliga avtal
träffats mellan landstinget och Sveriges läkarförbund angående reglering av
därmed sammanhängande anställnings- och ersättningsfrågor. Enligt min
mening synes hithörande frågor böra ytterligare övervägas, innan slutlig
ställning tages till föreliggande förslag till avtal mellan staten och landstinget.
Det synes mig emellertid lämpligt, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens
bemyndigande att — efter den ytterligare beredning som kan befinnas
erforderlig — träffa definitivt avtal med landstinget i nu avsedda byggnadsärende.
Vid sådant förhållande torde anslagsfrågan redan nu böra lösas.

Byggnadsstyrelsens förslag att 500 000 kronor bör anvisas för nästa budgetår
anser jag mig böra godtaga. Jag anser mig emellertid icke böra tillstyrka,
att det för budgetåret 1948/49 till Nybyggnad för bakteriologiska institutionen
vid universitetet i Lund anvisade investeringsanslaget disponeras
för ändamålet. Enligt min mening bör ett nytt investeringsanslag i stället anvisas.
Något medgivande från riksdagens sida angående fortsatt disposition
av den vid utgången av budgetåret 1956/57 förefintliga behållningen å förutnämnda
investeringsanslag till Nybyggnad för bakteriologiska institutionen
vid universitetet i Lund torde icke böra utverkas.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag, hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Malmöhus
läns landsting angående samarbete i fråga om uppförande
och drift av nybyggnad för patologiska institutionen m. in.
vid universitetet i Lund;

b) till Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid
universitetet i Lund för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.

8: o) Nybyggnad för växtfysiologiska institutionen m. m. vid universitetet
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 14 och 15), vilket
avser upprättande av fullständiga handlingar och vidtagande av andra förberedande
åtgärder för en nybyggnad för växtfysiologiska, biokemiska och
medicinsk-kemiska institutionerna samt avdelningen för analytisk kemi vid
universitetet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för växtfysiologiska institutionen
m. m. did universitetet i Lund för budgetåret 1957/
58 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

9: o) Tillbyggnad till arkivet för dekorativ konst vid universitetet i Lund.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, s. 15 och 16), vilket avser
ytterligare medelsanvisning för byggnadsföretagets genomförande, hemställer
utskottet,

alt riksdagen må till Tillbyggnad till arkivet för dekorativ
konst vid universitetet i Lund för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 80 000 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

10: o) Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 16—20), vilket avser
medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg för budgetåret 1957/58 anvisa
elt investeringsanslag av 7 000 000 kronor.

11: o) Nybyggnad för filosofiska fakulteten vid universitetet i Göteborg.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 11, s. 20), vilket avser medelsanvisning
för uppgörande av ritningar och vidtagande av andra förberedelser
för en första etapp av en nybyggnad för filosofiska fakulteten, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för filosofiska fakulteten
vid universitetet i Göteborg för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

12: o) Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 20—21) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 500 000
kronor.

Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anvisande av
700 000 kronor till utbyggnad av karolinska institutets fysiologiska institution.
Det för utbyggnaden i dess helhet erforderliga investeringsanslaget
uppskattas till 1 155 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Vägande skäl har enligt min mening anförts för den föreslagna utbyggnaden
av fysiologiska institutionen. Den av byggnadsstyrelsen gjorda uppskattningen
av kostnaderna härför har icke givit mig anledning till erinran.
Jag anser mig böra tillstyrka, att för nästa budgetår anvisas 500 000 kronor
till byggnadsarbetenas påbörjande.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

13: o) Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 21—23), vilket avser vissa ändringsarbeten
inom huvudbyggnaden och den s. k. gamla bergsskolan i kvarteret
Vega, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret
Vega i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

7

14: o) Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan i Malmö. 1 enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 14, s. 23), vilket avser avslutande av
vissa ombyggnadsarbeten, föranledda av den av statsmakterna beslutade
ökade elevintagningen vid högskolan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkare
g skolan i Malmö för budgetåret 1957/58 anvisa ett
investeringsanslag av 120 000 kronor.

15: o) Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 15, s. 23—28), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets
fortsättande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av tekniska högskolan i
Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 4 574 000 kronor.

16: o) Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola. Kungl. Maj:t har
(punkt 16, s. 28—32) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 929 100 kronor. Det äskade
beloppet avses för påbörjande av nybyggnad för högskolans bibliotek, för
slutförande av nybyggnad för avdelningen för elektroteknik samt för anläggning
av idrottsplats.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I likhet med överstyrelsen finner jag angeläget, att frågan om nybyggnad
för högskolans bibliotek, som sedan länge stått på högskolans byggnadsprogram,
icke vidare uppskjutes. Enligt föreliggande förslag beräknas den
erforderliga medelsanvisningen för nybyggnaden enligt 1955 års kostnadsläge
till 2 450 000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag ingen erinran.
Överstyrelsen har föreslagit, att härav för nästa budgetår anvisas 1 500 000
kronor. För egen del förordar jag, att till byggnadsföretagets påbörjande
för nästa budgetår anvisas ett belopp av 500 000 kronor.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Chalmerska byggnadskommittén
numera framlagt vissa alternativa förslag rörande den utökning
av elektrotekniska avdelningens lokalutrymmen, som nödvändiggöres av
den i fjol beslutade ökningen av antalet studerande vid avdelningen. Överstyrelsen
har i likhet med kollegienämnden stannat för ett förslag till lösning,
innebärande en nybyggnad i två plan för eu beräknad totalkostnad av
565 000 kronor, .lag biträder detta förslag. Till ifrågavarande ändamål har
för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor. För byggnadsföretagets
genomförande erfordras sålunda ytterligare 265 000 kronor, vilket belopp
bör anvisas för nästa budgetår.

Enligt avtal den 20 och den 23 augusti 1949 mellan kronan och Göteborgs
stad har, bland annat, staden åtagit sig att på kronans bekostnad utföra en
ny idrottsanläggning i stället för idrottsplatsen Gibraltarvallen, vilket område
avses bli disponerat för högskolans räkning. Kostnaderna för den nya
anläggningen bar senast beräknats till 660 000 kronor, vilket belopp redan
anvisats. Prisstegringar och vissa icke förutsedda arbetstekniska faktorer
bar emellertid sedermera föranlett en böjning av de beräknade kostnaderna
till 824 100 kronor. .lag anser mig med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen
anfört icke böra motsätta mig att skillnaden mellan nämnda belopp, 164 100
kronor, anvisas för nästa budgetår till arbetenas slutförande.

8

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och
hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnader för Chalmers tekniska
högskola för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 929 100 kronor.

17: o) Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 32 och 33), vilket avser slutförande av
vissa ändringsarbeten inom folkskolan i Fredhäll, vilken fungerar såsom
övningsskola vid lärarhögskolan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan
i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 190 000 kronor.

18: o) Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för blinda. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 33 och 34), vilket avser vissa byggnadsarbeten
vid hantverksskolan för blinda män i Kristinehamn, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna
för blinda för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 260 000 kronor.

19: o) Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva. Kungl. Maj:t har
(punkt 19, s. 34—39) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad departementschefen
förordat i fråga om dispositionen av återstoden av det för
budgetåret 1951/52 under statens allmänna fastighetsfond anvisade investeringsanslaget
till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna, i vad
anslaget avser skolorna i Vänersborg, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna
av byggnadsstyrelsen träffat avtal angående försäljning till Örebro
stad av tomten nr 1 i kvarteret 74 Flugsnapparen i Örebro Nikolai församling,
dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

Skolorna för döva i Vänersborg

Till om- och nybyggnadsarbeten vid dövskolorna anvisades för budgetåret
1951/52 ett investeringsanslag av 810 000 kronor, varav 710 000 kronor var
avsedda för byggnadsarbeten vid barndoms- och fortsättningsskoloma för
döva i Vänersborg (prop. 1951: 65; SU 1951: 109; Rskr 1951: 194). Med undantag
för vissa ombyggnadsarbeten samt anordnande av hobbyrum och
samlingssal avslutades sistnämnda arbeten våren 1953. På grund av särskilda
skäl har de återstående arbetena ännu inte kommit till utförande,
varför av de för skolorna i Vänersborg beräknade medlen kvarstår ett odisponerat
belopp av 180 000 kronor.

I skrivelse den 14 april 1956 har skolornas styrelse hemställt om förnyad
utredning rörande dövskolornas i Vänersborg lokalförhållanden. Styrelsen

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

9

framhåller bland annat, att det nuvarande internatet för barnen i klasserna

1_4 är inrymt i en tvåvåningars byggnad från slutet av 1800-talet. I deu

första våningen inryms pojkarna och i den andra flickorna, tillsammans 50
barn. Enligt styrelsens mening måste förhållandena i byggnaden betecknas
som synnerligen otillfredsställande och i fråga om de sanitära förhallandena
anser styrelsen, att det inte är obefogat att tala om ett nödläge. Styrelsen
understryker betydelsen av att barnen i 7-årsåldern, som tages från sina
föräldrahem och omplanteras i en helt ny miljö, ofta utan att kunna få
förklarat för sig varför, får tillfredsställande förläggningsförhållanden.

Efter att i samråd med skolöverstyrelsen och skolornas styrelse ha verkställt
av Kungl. Maj :t anbefalld utredning rörande skolornas lokalfråga har
byggnadsstyrelsen framlagt förslag till en fullständig upprustning av skolorna.
De sammanlagda kostnaderna för av byggnadsstyrelsen föreslagna
byggnadsåtgärder beräknas enligt prisläget 1956 till 3 100 000 kronor.

Specialskolan för tal- och hörselskadade i Örebro

Vid dövundervisningens förstatligande år 1938 upprättades vid förutvarande
femte dövskoldistriktets skola i Örebro en specialskola för oegentligt
döva med 95 elever fördelade på 8 klassavdelningar.

För skolans fastigheter i kvarteret Flugsnapparen planerades med anledning
härav en om- och tillbyggnad. Ritningar upprättades för ändamalet i
januari 1939. Medel för igångsättande av detta företag anvisades av 1939
års riksdag och ställdes till byggnadsstyrelsens förfogande. Sedermera har
Kungl. Maj :t föreskrivit, att dessa medel endast fick tas i anspråk för uppgörande
av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt. Byggnadsarbetena
kom på grund av världskrigets utbrott ej till utförande. De begränsade och
otillfredsställande lokalerna vållade emellertid skolan avsevärda svårigheter.
Ett nytt förslag upprättades därför i oktober 1940, denna gång till en nybyggnad
på annan tomt. Det ekonomiska läget hindrade även detta förslag
att utföras. En tillfällig förbättring av skolans lokaler åstadkoms år* 1945 genom
att rektorsbostaden togs i anspråk för undervisningsändamål samtidigt
som vissa reparationsarbeten utfördes. Medel för dessa arbeten, 59 000 kionor,
anvisades av 1944 års riksdag.

Antalet klassavdelningar har under åren vuxit för att numera utgöra 14
avdelningar med omkring 145 elever. Skolan är därmed i vad avsei ele^antalet
landets största barndomsskola för döva barn. Den disponerar emellertid
de minsta fastigheterna och har de minsta lokalerna. Detta beror delvis
på att skolan är den enda skola, som är helt anordnad som externat. Men
även de lokaler, som utnyttjas för rena undervisningsändamål, är vid övriga
skolor i regel flera och större än vid Örebroskolan, där elevantalet pei klassavdelning
är störst.

Alltsedan hösten 1945 har del varit mycket svårt att skaffa erforderligt
antal fosterhem. Skolan står därmed inför nödvändigheten alt själv sörja för
inkvartering av de elever som ej kan beredas plats i fosterhem. Enligt skolöverstyrelsens
mening är en sådan omvandling av skolan ofrånkomlig, val -

10

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

\id elevhem för i första hand klasserna 1—4 bör upprättas. Förutom erforderliga
specialrum för teckning, naturkunnighet, hantverk in. m. beräknar
skolöverstyrelsen dessutom att antalet klassrum behöver ökas till 18.

Byggnadsstyrelsen, som utrett Örebroskolans lokalbehov, har i skrivelse
den 31 augusti 1955 hemställt om ett anslag av 800 000 kronor för inköp avr
tomt och påbörjande av en första byggnadsetapp för nämnda skolas behov.
Härvid har styrelsen anfört bland annat följande.

De ritningar som upprättats på grundval av det sålunda utredda lokalprogrammet
har visat att den tillgängliga tomtytan är alltför liten för att
rymma de erforderliga tillbyggnaderna. Efter gjorda undersökningar bär
det visat sig, att den enda utvägen att lösa denna lokalfråga synes vara att
på annat, välbeläget markområde uppföra nya byggnader för skolan. Örebro
stad har, efter samråd med byggnadsstyrelsen, för detta ändamål anvisat
ett område inom kvarteret Skatan, cirka 500 meter från den nuvarande
skolan. För ändamålet erforderlig markareal skulle där kunna åstadkommas
genom sammanslagning av en rad mindre tomter avsedda för bostadsbebyggelse.

Staden har vidare för att möjliggöra det planerade byggnadsföretaget låtit
upprätta förslag till stadsplaneändring för det berörda kvarteret. Ägaren
till de obebyggda tomterna har förklarat sig villig att sälja dessa för ett belopp
av 550 000 kronor. Vid den värdering som byggnadsstyrelsen företagit
i samråd med Örebro stad har detta belopp dock befunnits vara alltför högt.
Då ägaren icke är villig att acceptera lägre belopp, synes de ifrågavarande
tomterna, vilka genom berörda stadsplaneändring avsetts för allmänt ändamål,
få inlösas genom expropriationsförfarande.

Byggnadsstyrelsen har vidare med representanter för Örebro stad diskuterat
stadens övertagande av skolans nuvarande tomt och byggnader (tomten
nr 1 i kvarteret 74 Flugsnapparen). Ett preliminärt avtal har upprättats mellan
Kronan och staden beträffande överlåtelsen. Under förutsättning av
stadsfullmäktiges godkännande av avtalet kommer skolan att successivt ''kunna
överflyttas till nya lokaler i den takt, som nybyggnader för skolan kan
ske.

Byggnadsstyrelsen har låtit upprätta ritningar till nybyggnader för skolan
på den nya tomten. Fullt utbyggd skulle skolan komma att omfatta nybyggnad
för skollokaler, innehållande bl. a. 18 klassrum, erforderliga specialsalar
och samlingssal, två elevbyggnader för vardera 48 elever och en
gymnastikbyggnad. Den totala kostnaden har beräknats till 4 400 000 kronor,
vartill kommer kostnad för marklösen. Från kostnaden avgår den summa
staden enligt avtalsförslaget skulle komma att betala för den samla fastigheten,
818 000 kronor.

Utbyggnaden av den nya skolan synes böra ske i etapper, varvid skolans
behov av specialrum i första hand behöver tillgodoses.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Lokalerna för dövskolorna i Vänersborg är i fråga om trivsel, bekvämlighet
och hygien delvis mycket otillfredsställande och har sedan länge varit
i behov av att ersättas eller förbättras. Specialskolan i Örebro är också den
inrymd i otidsenliga och obekväma lokaler, vilka dessutom är klart otillräckliga
i förhållande till antalet barn med förutsättningar att följa den
mera avancerade undervisning för hörselskadade, som denna skola erbjuder.

Mot de av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslagen i syfte att få till
stånd en ordentlig förbättring av lokalförhållandena vid dövskolorna i såväl
Vänersborg som Örebro har jag inte funnit anledning till erinran.

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

11

De vid 1951 års riksdag beslutade byggnadsarbetena vid skolorna i Vanersborg
synes, i hittills icke utförda delar, inte böra komma till utförande
enligt nämnda beslut. De bör i stället genomföras i sammanhang med den
mera omfattande ny- och ombyggnad, som jag nu anser böra komma till
stånd vid denna skola, varvid för ändamålet tidigare anvisade men ännu
icke ianspråktagna medel torde böra disponeras för det mera omfattande
byggnadsföretaget. Av de sammanlagda kostnaderna för detta, 3 100 000
kronor, bar byggnadsstyrelsen beräknat, att ett belopp av 600 000 kronor erfordras
för nästa budgetår. Till disposition för ändamalet finnes enligt styrelsens
beräkningar redan dels icke disponerade 180 000 kronor av de vid
1951 års riksdag anvisade medlen för skolornas i Vänersborg om- och nybyggnad,
dels ock 70 000 kronor, vilka av styrelsen kan disponeras av anslaget
till merkostnader för vissa byggnadsarbeten, eller sammanlagt 250 000
kronor. Jag anser mig för egen del böra förorda, att härutöver ett belopp av
100 000 kronor anvisas för nästa budgetår till påbörjande av en första etapp
av det föreslagna byggnadsprogrammet för Vänersborgsskolorna. För detta
ändamål kommer därvid att under budgetåret 1957/58 kunna disponeras
sammanlagt (180 000 + 70 000 + 100 000 —) 350 000 kronor.

Beträffande specialskolan i Örebro har föreslagits bland annat, dels att
ny tomt för skolbyggnaden anskaffas, dels ock att den nuvarande skoltomten
och skolbyggnaden försäljes till Örebro stad. Enligt ett mellan byggnadsstyrelsen
och staden upprättat preliminärt köpeavtal skulle staden erlägga
818 000 kronor för denna fasta egendom. Beträffande avtalets närmare
innehåll torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet. Riksdagens
bemyndigande för Kungl. Maj :t att besluta om godkännande av ifrågavarande
avtal torde böra inhämtas.

För förvärv av den nya tomten — vilket såsom byggnadsstyrelsen antoit
torde komma att ske genom expropriation — samt för påbörjande av en
första byggnadsetapp, omfattande specialrumslänga jämte pannrum, anser
jag mig för nästa budgetår böra förorda en medelsanvisning av 500 000

Enligt mina beräkningar erfordras alltså för de ifrågavarande byggnadsarbetena
vid dövskolorna för nästa budgetår ett investeringsanslag av
(100 000 + 500 000 =) 600 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen förordat i fråga om
dispositionen av återstoden av det för budgetåret 1951/52
under statens allmänna fastighetsfond anvisade investeringsanslaget
till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna,
i vad anslaget avser skolorna i Vänersborg;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det av byggnadsstyrelsen
träffade avtalet angående försäljning till Örebro
stad av tomten nr 1 i kvarteret 74 Flugsnapparen i Örebro
Nikolai församling;

c) till Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva för
budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 600 000
kronor.

12

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

Statens utlåningsfonder

20: o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har (punkt 21,
s. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor, vilket innebär
oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr N\ils Theodor Larsson m. fl. (I: 118) och den andra inom andra kammaren
av herr Nihlfors m. fl. (II: 128), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att till statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 8 300 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Gärde Widemar in. fl. (I: 359) och den andra inom andra kammaren
av herr Helén in. fl. (II: 445), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen måtte till statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret
1957/58 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 2 300 000
kronor uppräknat investeringsanslag av inalles 8 300 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 128 och 11:445.

För budgetåret 1956/57 är ifrågavarande anslag uppfört med 6 000 000
kronor. För utlåning innevarande läsår har disponerats dels nyssnämnda
belopp, dels ock 1 000 000 kronor av i fonden tillgängliga medel eller sålunda
sammanlagt 7 000 000 kronor.

Garantilånenämnden föreslår för nästa budgetår ett investeringsanslag av
8 300 000 kronor, vars fördelning framdeles bör bestämmas av Kungl. Maj :t.
Till stöd härför anför nämnden följande.

Garantilånenämndens förslag till utlåning under budgetåret 1957/58 räknar
i första hand med anslag till 2 400 fortsatta lån. Fortsatt lån skall jämlikt
lånereglementet med förtursrätt beviljas tidigare låntagare så länge
han med omsorg och framgång bedriver sina studier. Statsstipendienämnderna
har uppskattat behovet av fortsatta lån till sammanlagt 2 500 enligt
sinsemellan något varierande beräkningsmetoder. Föregående år uppskattade
statsstipendienämnderna behovet till 1 863 fortsatta iån för läsåret 1956/
57. I verkligheten utdelades emellertid 1 792 dylika lån. Garantilånenämnden
har funnit det mest konsekvent att antaga, att av dem, som erhållit räntefritt
lån för 1956/57, kommer proportionsvis lika stor andel att behöva
fortsatt lån under 1957/58 som motsvarande andel närmast föregående år.
Denna andel utgjorde i procent räknat i Uppsala 79, i Lund 78, i Stockholm
65 och i Göteborg 68. Användes samma procenttal beträffande årets siffror
erhålles det förut angivna antalet, 2 400 fortsatta lån. Med ett genomsnittligt
lånebelopp på 2 200 kronor i anslutning till det under innevarande budgetår
gällande erfordras för 2 400 fortsatta lån 5 280 000 kronor.

Nya lån har för de tre senaste läsåren tilldelats respektive 785 av 1 659
sökande, 1 073 av 2 968 sökande och nu senast 1 484 av 3 337 sökande. Procentuellt
har alltså för läsåren 1954/55, 1955/56 och 1956/57 respektive 47,
36 och 44 procent av ansökningarna till nya lån kunnat bifallas.

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

13

Garantilånenämnden har — mot bakgrunden av den av realskoleutredningen
angivna 20-procentiga ökningen i antalet studentexamina från år
1956 till år 1957 — förutsatt att ökningen i antalet ansökningar till nya lån
kommer att bli minst lika stor som innevarande år, d. v. s. 12 procent, vilket
skulle leda till 3 740 dylika ansökningar. Garantilånenämnden föreslår med
hänvisning till den nämnda ökningen i antalet studentexamina samt till det
stora otillfredsställda lånebehovet, att antalet nya lån ökas med 20 procent
för budgetåret 1957/58 till 1 780 (1 484 -f- 296), vilket med ett genomsnittligt
lånebelopp på 2 200 kronor kräver 3 920 000 kronor. Därmed skulle möjlighet
ges, att andelen bifallna ansökningar gällande nya lån återigen kunde uppgå
till c:a 47 procent. Enligt uppgift från statskontoret kan behållningen å lånefonden
vid ingången av budgetåret 1957/58 uppskattas till c:a 900 000 kronor.
Garantilånenämndens förslag till utlåning medför därför, att fonden
under budgetåret 1957/58 bör tillföras en kapitalinvestering på (5 280 000 -f3
920 000 — 900 000 =) 8 300 000 kronor.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Ifrågavarande investeringsanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 6 000 000 kronor. Vid anslagets anvisande räknades med att för utdelning
av lån under budgetåret skulle därjämte kunna disponeras en till omkring
640 000 kronor beräknad behållning å fonden vid ingången av budgetåret.
Nämnda behållning visade sig sedermera uppgå till 1 000 000 kronor.
För innevarande budgetår har därför för utdelning av lån kunnat disponeras
7 000 000 kronor. Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa
budgetår höjes till 8 300 000 kronor, och utgår därvid från att för utdelning
av lån under samma budgetår härutöver skall vara tillgänglig en till omkring
900 000 kronor uppskattad behållning å fonden vid ingången av sistnämnda
budgetår. För egen del anser jag mig böra föreslå, att anslaget för
nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 6 000 000 kronor. Jag räknar
därvid med att av fondmedel tillika kommer att kunna disponeras minst
900 000 kronor för utdelning av lån under nästa budgetår.

Utskottet. Från skilda synpunkter är det angeläget att ytterligare vidga
och stimulera rekryteringen till de högre utbildningsbanorna. Enligt utskottets
mening tala därför i och för sig starka skäl för att ifrågavarande anslag
i enlighet med garantilånenämndens förslag och yrkandena i motionerna
för nästa budgetår uppräknas med 2 300 000 kronor. Emellertid har utskottet
vid sin prövning av förevarande anslagsfråga ansett sig böra godtaga
Kung]. Maj :ts förslag om oförändrat anslagsbelopp, främst med hänsyn till
att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition föreslagit en ytterligare utbyggnad
av naturastipendiesystemet. 1 detta sammanhang vill utskottet även
erinra om att genom riksdagens i fjol fattade beslut om ändrade grunder
för beviljande av studielån med statlig kreditgaranti antalet studerande,
som kunna få studielån med dylik garanti, från och med innevarande budgetår
i det närmaste fördubblats. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna
I: 118 och II: 128 samt 1:359 och 11:445, sistnämnda två motioner
såvitt här är i fråga. Då låneformcn är den för statsverket minst betungande
liv de nuvarande direkta studentsociala stödåtgärderna förutsätter dock
utskottet, all möjligheterna att förstärka medelsanvisningen till ifrågavarande
ändamål vid höstens budgetarbete noga övervägas.

14

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 118 och II: 128 samt I: 359 och
11:445, sistnämnda två motioner såvitt här är i fråga, till
Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret 1957/
58 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

21: o) Allmänna studielånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 41—43)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor, innebärande en ökad medelsanvisning
av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom andra
kammaren av herr Malmborg (11:208) och herr Onsjö (11:443) väckta
motioner, i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Allmänna
studielånefonden för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av
11 200 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna.

Studiehjälpsnämnden har hemställt om en höjning av förevarande anslag
med 1 700 000 kronor till It 200 000 kronor. Nämnden uttalar därvid liksom
tidigare år, att otillräckliga medel hindrat en tillfredsställande långivning,
och framhåller ånyo, alt låneformen på längre sikt är mindre betungande
för statsverket än annan ekonomisk studiehjälp och att de till fonden i form
av amorteringar återbördade medlen successivt stegras år efter år, vilket
medför att under kommande år så småningom en minskning av investeringsanslagen
kan ske. I fråga om beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret
1957/58 anför studiehjälpsnämnden i huvudsak följande.

Under de två senast förflutna budgetåren har mediantalet för lånen varit
1 600 kronor! Den något rikligare medelstillgången för budgetåret 1956/57
har vid hittills företagna utdelningar av lån visat sig medföra en höjning av
mediantalet till 1 750 kronor. Detta är emellertid ej tillräckligt, och fortfarande
är antalet större lån, särskilt maximala å 2 500 respektive 3 000 kronor,
alltför litet. En genomgång av ett års ansökningar visar, att rimliga anspråk
skulle tillfredsställas, om lånen i stort sett fördelades så, att högsta
beloppet tillfölle en tredjedel, omkring 2 000 kronor likaledes en tredjedel och
lägre belopp återstående tredjedel av låntagarna. En sådan utdelning förutsätter
ett medeltal per lån å minst 2 000 kronor, vilket belopp nämnden anser
böra läggas till grund för beräkningen av anslagsbehovet nästkommande
budgetår. Antalet lån har de två senaste budgetåren varit omkring 6 800, vilket
antal synes bli något överskridet nu löpande budgetår. Då ökningen kan
antagas fortsätta, eftersom nya läroanstalter med lånerätt tillkommit, räknar
nämnden med omkring 7 000 låntagare budgetåret 1957/58. För dessa
skulle då behövlig lånesumma uppgå till 14 000 000 kronor. Under budgetåret
beräknas i amorteringar inflyta omkring 3 000 000 kronor. Erforderlig
kapitalinvestering skulle därför bli 11 000 000 kronor.

Nämnden erinrar om sitt tidigare förslag, att icke-svenska elever vid läro -

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

15

anstalter, där studielån är den normala studiehjälpen, skulle erhålla rätt till
studiehjälp, vilket skulle innebära en lånesumma på 200 000 kronor. Lägges
denna summa till den nyss angivna blir erforderlig kapitalinvestering
11 200 000 kronor.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Jag har tidigare denna dag redovisat mina ställningstaganden till studiehjälpsnämndens
förslag om studiehjälp till icke-svenska elever. Av vad jag
därvid förordat följer att studielån skall kunna ifrågakomma för ickesvenska
elever utom i vissa undantagsfall.

Föregående år beräknades, att i amorteringar under budgetåret 1956/57
skulle inflyta omkring 2 000 000 kronor. Investeringsanslaget höjdes för
nämnda budgetår med 1 000 000 kronor. Under nästa budgetår beräknar
nämnden inflytande amorteringar till omkring 3 000 000 kronor. Redan detta
innebär en avsevärd ökning av de för utdelning av studielån tillgängliga
medlen. Härutöver anser jag mig böra tillstyrka en höjning av investeringsanslaget
med 1 000 000 kronor till 10 500 000 kronor. Summan av de för
nästa budgetår tillgängliga medlen kan enligt mitt förslag sålunda beräknas
utgöra 13 500 000 kronor. Om antalet låntagare — inberäknat icke-svenska
studerande — i anslutning till studiehjälpsnämndens beräkningar uppskattas
till omkring 7 100, kommer medeltalet per lån att kunna höjas till omkring
1 900 kronor för nästa budgetår.

Utskottet. Ifrågavarande investeringsanslag har för budgetåret 1956/57
höjts med 1 000 000 kronor. Härigenom och till följd av att de till fonden i
form av amorteringar inflytande medlen ökat ha lånebeloppen kunnat något
höjas. Medianvärdet för lånen, som budgetåret 1955/56 var 1 600 kronor,
har sålunda innevarande budgetår stigit till 1 750 kronor. Vid beräkningen
av anslagsbehovet för nästa budgetår bar studiehjälpsnämnden räknat
med ett genomsnittligt lånebelopp av 2 000 kronor och uppskattat antalet
låntagare — inberäknat icke-svenska studerande — till 7 100. Nämnden
har under dessa förutsättningar begärt en med 1 700 000 kronor ökad medelsanvisning.

Departementschefen, som i likhet med nämnden beräknat inflytande
amorteringar till omkring 3 000 000 kronor eller till 1 000 000 kronor mer
än innevarande budgetår, har förordat, att anslaget uppräknas med 1 000 000
kronor. Därest antalet låntagare i enlighet med nämndens beräkningar
uppskattas till 7 100 kommer enligt departementschefen medeltalet per lån
att kunna höjas till omkring 1 900 kronor för nästa budgetår.

I motionerna 11:208 och 11:443 har nu hemställts, att anslaget måtte
jämlikt studiehjälpsnämndens förslag uppräknas med 1 700 000 kronor eller
alltså med 700 000 kronor mer än Kungl. Maj:t föreslagit.

Med hänsyn till att ifrågavarande låneverksamhet — även om den nu
kräver betydande anslag — på längre sikt är långt mindre betungande för
statsverket än annan ekonomisk studiehjälp, hade utskottet gärna sett att
departementschefen vid budgetavvägningen hade kunnat finna utrymme för
eu ytterligare uppräkning av anslaget till det belopp, som studiehjälpsnämndcn
föreslagit. Då emellertid ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag innebär att

16

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

de för utdelning av studielån tillgängliga medlen kommer att öka med
lägst 2 000 000 kronor, varigenom en höjning med i runt tal 150 kronor per
lån vid av nämnden beräknat antal lånesökande blir möjlig, är utskottet
icke berett att för nästa budgetår föreslå en större uppräkning av anslaget
än Kungl. Maj :t föreslagit. Utskottet finner det emellertid synnerligen angeläget,
att Kungl. Maj :t för 1958 års riksdag framlägger förslag om ökad
medelsanvisning till detta ändamål.

Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet biträder
Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och alltså icke funnit sig böra tillstyrka
bifall till motionerna II: 208 och II: 443.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 208 och II: 443, till Allmänna
studielånefonden för budgetåret 1957/58 anvisa ett
investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd

22: o) Lån till Uppsala studentkår. I två likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herr Osvald m. fl. (I: 120) samt den andra
inom andra kammaren av herr Munktcll m. fl. (II: 129), har hemställts, att
1957 års riksdag måtte anvisa ett lån å 1 280 000 kronor till Uppsala studentkår
för uppförande och inredande av en sludentmatsal med cirka 260 platser
och kafélokal.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till
nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen II: 129.

Till stöd för yrkandet har i motionerna anförts bland annat följande.

Med stor förvåning och djup besvikelse har Uppsala studentkår måst
konstatera, att Kungl Maj :t icke heller i årets statsverksproposition föreslagit
riksdagen att anvisa medel för uppförande av en studentmatsal i
Uppsala.

Sedan mycket lång tid tillbaka har tillkomsten av en av studenterna själva
driven matsal framstått som ett av de mest angelägna studentsociala önskemålen
för uppsalastudenterna. Vid upprepade tillfällen, och senast genom
underdåniga skrivelser 1952, 1954, 1955 och 1956, har studentkåren gjort
framställningar om statsmedel för uppförande och inredande av en dylik
matsal.

Med anledning av att 1954 års skrivelse icke föranledde någon Kungl.
Maj :ts åtgärd, väcktes vid 1955 års riksdag två likalydande motioner (I: 294)
samt (II: 334), med hemställan, att 1955 års riksdag måtte utverka att Uppsala
studentkår beviljades ett lån å 985 000 kronor för uppförande och inredande
av en studentmatsal med ca 200 platser och kafélokal. Vid 1956 års
riksdag väcktes åter i samma fråga två liklydande motioner, inom första
kammaren av herr Osvald in. fl. (I: 248) samt inom andra kammaren av
herr Munktell m. fl. (11:399).

I 1955 års motioner framhölls att »Uppsala studentkår är den enda större
studentkår i landet, som saknar både en av studenterna själva driven och
kontrollerad restaurang och egna förvaltnings- och expeditionslokaler. Des -

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

17

sa brister har varit kännbara i över hundra år, och i likaledes över hundra
år har studenterna i Uppsala arbetat på att avhjälpa dem.

Beträffande Uppsala studentkårs trängande behov av lokaler framhölls
i 1956 års motioner:

Uppsala studentkårs trängande behov av lokaler torde helt sakna motstycke
bland landets övriga studentkårer. Den med hänsyn till de senaste
årens kraftigt ökade studentantal växande administrationen och förvaltningen
har medfört, att de av Uppsala universitet förhyrda kårlokalerna
inte längre ens kan betraktas som en tillfredsställande nödlösning i avvaktan
på bättre villkor.

1 sitt utlåtande över ifrågavarande motioner anförde statsutskottet bl. a.
följande.

Utskottet får med anledning av förevarande motioner erinra om att staten
tillhandahåller kårlokaler för de studerande vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, tandläkarhögskolorna, gymnastiska centralinstitutet,
skogshögskolan, veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Under fonden
för låneunderstöd har vidare under senaste budgetåren anvisats investeringsanslag
till ränte- och amorteringsfria lån åt Akademiska föreningen i Lund
och åt tekniska högskolans i Stockholm studentkår för utbyggnad av respektive
kårlokaler. För detta ändamål har vidare utskottet under närmast föregående
punkt tillstyrkt anvisande av ett investeringsanslag till lån åt Chalmers
tekniska högskolas studentkår.

Mot bakgrunden härav synes i princip även Uppsala studentkår böra
kunna komma i åtnjutande av lån av statsmedel för ifrågavarande ändamål.

Studentkårens i motionerna omnämnda framställning i ämnet hösten
1954 är alltjämt beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Med hänsyn härtill
och då utskottet icke ansett sig böra i anledning av motionerna förorda något
investeringsanslag för nästa budgetår synes det böra i första hand ankomma
på Kungl. Maj:t att pröva frågan om möjligheterna att framdeles
bereda utrymme för en kapitalinvestering för ändamålet.» Riksdagen följde
utskottets förslag.

1956 års motionärer framhöll vidare: »Ehuru några medel således icke
anvisades för budgetåret 1955/56, ansåg studentkåren likväl det vara nödvändigt
att redan i början av vårterminen 1955 tillsätta en särskild byggnadskommitté
att fullfölja det arbete, som dittills utförts av studenkårens
konviktoriekommitté, vilken till huvudsaklig uppgift haft att verkställa den
förberedande planeringen för uppförande av en studentmatsal.

Byggnadskommittén har genom egna utredningar erhållit bekräftelse på
att de principiella lösningar för det planerade byggnadsprojektet, som den
föregående konviktoriekommittén förordat, är realistiska och ändamålsenliga.
Sålunda har byggnadskommittén genom förhandlingar med de kommunala
myndigheterna funnit, att den jdanerade byggnadens förläggning i
kvarteret Ubbo icke kommer att möta några hinder ur stadsplanesynpunkt.
En driftekonomisk utredning rörande landets övriga studentmatsalar har
vidare givit vid handen, att en matsal med den kapacitet, som tidigare föreslagits,
ur lönsamhetssynpunkt måste anses synnerligen lämplig.»

Då det under våren 1955 visade sig, att frågan om en ny hyggnad för administrationslokaler
för Uppsala universitet hade mycket hög prioritet i
universitetets utbyggnadsplan, och då man från både studentkårens och
universitetets sida sedan lång tid tillbaka räknat med att denna byggnad
måste förläggas till samma kvarter i vilket man planerat alt uppföra kårluis
och konviktorium, träffades under maj månad 1955 överenskommelse
mellan Uppsala studentkår och Uppsala universitet, i detta ärende företrätt

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 92

18

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

av kungl. byggnadsstyrelsen, om samgående i en gemensam arkitektpristävling
rörande bebyggelsen inom detta kvarter. Härvid eftersträvade man
särskilt att få till stånd en samordnad planering för hela kvarteret och
kunna tillvarata möjligheterna till gemensamma nyttigheter såsom panncentral,
parkeringsplatser m. m. I juli 1955 kunde en arkitektpristävling
om Uppsala studentkårs och Uppsala universitets bebyggelse i kvarteret
Ubbo utlysas. I motionerna 1956 framhölls beträffande arkitektpristävlingen
bl. a.: »Tävlingsförslagen skall enligt programmet vara inlämnade senast
den 1 februari 1956 och vara så utformade, att de kan läggas till grund
för utförande. I tävlingsprogrammet påpekas särskilt att ansökan om statsanslag
för konviktorielokalerna alltjämt ligger under Kungl. Maj:ts prövning,
varför dessa lokaler bör utformas inom ramen för tidigare beräknade
kostnader för den planerade studentmatsalen.»

Under de senaste åren har ett flertal utredningar angående studentantalets
sannolika utveckling under tiden intill 1970 publicerats. Härom framhölls
i 1956 års motioner: »Samtliga prognoser pekar på att antalet studerande
vid universitet och högskolor under den närmaste tioårsperioden
kommer att stiga med 50—100 %. För att planlägga den högre undervisningen
och planera den upprustning av de högre undervisningsanstalterna,
som erfordras för att de väntade stora studentkullarna skall kunna beredas
tillfredsställande högskoleutbildning, har 1955 års universitetsutredning tillsatts.
Det är med glädje man från alla håll konstaterat ett stigande intresse
från statsmakternas sida för den högre utbildningens utbyggnad och effektivisering.
Det måste dock anses vara ett oavvisligt krav, att det jämsides
med den erforderliga förstärkningen av institutioner och undervisningsresurser
också företas en upprustning av de studentsociala stödåtgärderna.
I synnerhet när dessa åtgärder innebär omfattande byggenskap, är det väsentligt
att planeringen sker i god tid.»

I en skrivelse till Konungen angående åtgärder för att få till stånd ytterligare
studentbostäder har 1955 års universitetsutredning sagt bl. a. följande
rörande den beräknade tillströmningen av studenter till universitet
och högskolor: »Emellertid har universitetsutredningen kommit till den
uppfattningen, att man måste räkna med att det totala antalet universitetsocli
högskolestuderande kommer att stiga från icke fullt 23 000 år 1955
till drygt 40 000 år 1965, varefter skulle följa en period av fortsatt expansion,
som kan bli mer eller mindre stark, i varje fall fram till 1970-talets
första år, och ingenting talar nu för att man därefter har att vänta någon
tillbakagång. — Universitetsutredningen har sålunda måst inrikta sitt arbete
på att föreslå åtgärder, varigenom universiteten och högskolorna redan
inom de närmaste tio åren skulle ges en fördubblad utbildningskapacitet,
eu kapacitet som under åren efter år 1965 troligen kommer alt behöva ytterligare
ökas . . . En universitetsupprustning i fråga om lärarkrafter och undervisningslokaler
för ett dubbelt så stort antal studerande blir helt naturligt
meningslös eller från början misslyckad, om tillströmningen till de
högre läroanstalterna hålles tillbaka till följd av brist på bostäder för de
studerande.» Det kan även fastslås att en upprustning vore en orimlighet
om icke de studerandes måltidsförhållanden samtidigt löses på ett tillfredsställande
sätt.

I sitt utlåtande 1956: 116 uttalade statsutskottet sig i positiv riktning och
förutsatte att Kungl. Maj :t vid budgetberedningen hösten 1956 skulle taga
förevarande lånefråga under förnyad omprövning.

Under våren och hösten 1956 har det segrande förslaget i den inbjudna
arkitektpristävlingen rörande den planerade bebyggelsen av kvarteret Ubbo

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

19

varit föremål för överarbetning ocli justering. Vid den granskning av studentmalsalslokalerna
som förekommit har det visat sig möjligt att inom
den tidigare fastlagda ramen för de föreslagna utrymmena öka serveringskapaciteten
från cirka 200 till cirka 260 samtidigt spisande gäster. Dessutom
har visats, att den föreslagna utformningen av ekonomiutrymmena är
sådan, att de utan kostnadskrävande omdisponeringar kan tåla en väsentligt
utökad kapacitet. De för en dylik ökning erforderliga utrymmena kan
disponeras inom de i kårhuset planerade reservutrymmena. Vidare har en
sådan planlösning valts, att man utan större ingrepp skulle kunna ansluta
den till en eventuell framtida utvidgning av studentmatsalen.

I sin underdåniga framställning år 1955 räknade studentkåren med en
byggnadskostnad för den planerade matsalen på minst 1 030 000 kronor.
Sedan det i arkitektpristävlingen segrande förslaget blivit föremål för så
noggranna kostnadsberäkningar som möjligt, måste studentkåren nu räkna
med en byggnadskostnad för den planerade matsalen på minst 1 280 000
kronor. Det förtjänar härvid att understrykas, att kostnadsökningen icke
till någon del beror på att det i tidigare framställningar angivna programmet
utvidgats, utan bl. a. på att byggnadskostnaderna stigit med ca 5 procent
under tiden juli 1955—juli 1956 och på att den nu gjorda kostnadsberäkningen
grundar sig på fullständigare ritningar och handlingar än vad
som tidigare stått studentkåren till buds. Med hänsyn till de rådande kreditrestriktionerna
har studentkåren vidare ansett det synnerligen angeläget,
att kostnadsberäkningen uppgjordes så exakt och noggrant, att den icke
skulle innehålla någon post, vilken vid ett utförande av byggenskapen måste
överskridas.

Utskottet. Med anledning av vid 1955 och 1956 års riksdagar väckta motioner
har utskottet tidigare uttalat sig beträffande frågan om lån till Uppsala
studentkår för uppförande och inredande av en studentmatsal (utlåtanden
1955:57 och 1956: 116). I sistnämnda utlåtande underströk utskottet
vikten av att vitala studentsociala behov — vartill förevarande fråga
hörde — bleve tillgodosedda genom insatser från statens sida. Utskottet förutsatte
alt Kungl. Maj:t vid budgetberedningen hösten 1956 toge förevarande
lånefråga under förnyad omprövning, så att förslag i ämnet kunde föreläggas
1957 års riksdag.

Kungl. Maj:t har icke för innevarande års riksdag framlagt förslag i
ämnet.

Utskottet får erinra om att 1955 års universitetsutredning beräknat att
det totala antalet universitets- och högskolestuderande komme att stiga från
nu icke fullt 23 000 till drygt 40 000 år 1965, varefter skulle följa en period
av fortsatt expansion, som kunde bli mer eller mindre stark, i varje fall
fram till 1970-talets första år.

Med beaktande av denna prognos samt under erinran om utskottets tidigare
uttalanden rörande förevarande lånefråga förutsätter utskottet att
Kungl. Maj:t lager ifrågavarande ärende under allvarligt övervägande vid
budgetplaneringen för 1958/59.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer att utskottet icke
finner sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 120 och II: 129 framställda
yrkandet. Utskottet förordar emellertid att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet ovan anfört.

20

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

Utskottet hemställer alltså,

a) att motionerna I: 120 och II: 129 icke må av riksdagen
bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört.

23 :o) Lån till Stockholms högskolas studentkår. I en inom andra kammaren
av herr Iiåstad m. fl. väckt motion (II: 440) har hemställts, att riksdagen
må såsom ränte- och amorteringsfritt lån till Stockholms högskolas studentkår,
som en första del av ett totalt statsanslag på 2 250 000 kronor för
tillbyggnad av studentkårens kårhus, för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag''
av 100 000 kronor.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till
nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen.

Till stöd för yrkandet har anförts bland annat följande.

I likalydande motioner till fjolårets riksdag 1:249 och 11:390 hemställdes,
att riksdagen måtte till lån till Stockholms högskolas studentkår för
täckande av kostnader för tillbyggnad av studentkårens kårhus för budgetåret
1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 1 075 000 kronor.

Motionärerna anförde bland annat att Stockholms högskolas studentkårhus,
beläget vid Holländargatan i Stockholm, varit i bruk sedan år 1935.
Studentkåren har i framställningar till Kungl. Maj:t i november 1950,
februari 1952 och i november 1955 hemställt om statsanslag eller ränte- och
amorteringsfritt lån för en planerad tillbyggnad av kårhuset. Studentkårens
upprepade framställningar ha icke föranlett proposition till riksdagen.

Sammanfattningsvis framhöllo motionärerna följande:

1. Behovet av en tillbyggnad av Stockholms högskolas studentkårs kårhus
synes framgå därav att kårhuset, som togs i bruk år 1935, är dimensionerat
för 1 600 personer, under det att studentkåren för närvarande har cirka 4 000
medlemmar, vartill komma handelshögskolans cirka 800 studenter, vilka
jämväl äga utnyttja kårhuset.

2. Av Stockholms högskolas studentkårs medlemmar komma inemot 40 %
från landsorten; de äro inackorderade i Stockholm eller dess närhet och äro i
regel hänvisade till att äta ute på restaurang. Även de i Stockholms stad och
dess grannkommuner mantalsskrivna studenterna äro emellertid till följd
av långa resvägar i stor utsträckning tvingade att intaga sina måltider utom
hemmet. Kårrestaurangen, vars priser ligga väsentligt under priserna hos de
privata restaurangerna i högskolans närhet, saknar dock med nuvarande
knappa resurser möjlighet att tillgodose efterfrågan.

3. Då staten låtit bygga kårlokaler för, respektive beviljat lån till andra
studentkårer, synes man ha utgått från att även ett avsevärt lägre medlemsantal
än Stockholms högskolas studentkårs utgör ett tillräckligt underlag
för beviljande av statsbidrag till byggande av kår lokaler. Med hänsyn till
att ett flertal sådana kårlokaler tillkommit efter det att Stockholms högskolas
studentkår år 1950 första gången ansökt om statsbidrag, synes det
oss, att nämnda studentkår nu bör stå i tur att beviljas medel för tillbyggnad
av sitt kårhus.

Enligt vad motionärerna erfarit är frågan om Stockholms stads andel i
finansieringen av ifrågavarande kårhustillbyggnad under behandling.

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

21

Stockholms högskolas studentkår har sedermera i framställning till
Konungen av den 15 november 1956 anhållit om ett med 1 075 000 kronor
höjt statsbidrag eller tillsammans 2 150 000 kronor.

I syfte att snarast kunna påbörja byggnadsarbetet har studentkåren låtit
arkitekten professor Paul Hedqvist utarbeta detalj ritningar till det nya kårhuset.
Härvid har ansträngningarna inriktats på att ytterligare öka restaurangens
kapacitet. Detta har lett till att arkitekten — på uppdrag av studentkåren
— inkommit med förslag till utbyggnad av den byggnadskropp som
sammanbinder det nya och det gamla huset, d. v. s. den del av kårhuset där
restaurangköket skall inrymmas. Denna förändring jämte övriga omdispositioner
innebär att matsalens kapacitet — jämfört med nuvarande förhållanden
— har fördubblats. Vidare har utbyggnaden av den s. k. sammanbyggnadskroppen
möjliggjort att ytterligare ett matsalsutrymme kunnat planeras,
nämligen i våningsplanet under stora matsalen.

I detta sammanhang förtjänar påpekas, att disproportionen mellan det
pris till vilket studentkårens restaurang kan servera måltider och de priser
som förekomma på de i närheten av högskolan belägna restaurangerna blivit
allt påtagligare. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts framstår
det som en utomordentligt angelägen studentsocial åtgärd att så många kårmedlemmar
som möjligt beredas tillfälle intaga sina måltider i studentkårens
restaurang.

Flera faktorer ha bidragit till att studentkåren nu tvingats begära ett förhöjt
statsanslag.

Den planerade utbyggnad av sammanbindningskroppen mellan det gamla
och nya kårhuset som vidtagits för att öka restaurangutrymmena har således
medfört en förhöjning av den ursprungliga kostnaden.

Även en annan kostnadskrävande förändring av den ursprungliga planen
har studentkåren måst vidtaga. Sålunda skola enligt av byggnadsstyrelsen
utfärdade anvisningar byggnader av kårhusets karaktär förses med garageutrymmen
av visst minimimått. Detta statsmakternas krav har ej kunnat
tillgodoses på annat sätt än genom en utbyggnad av källarvåningen, vilken
på grund av omfattande sprängningsarbeten kommer att bli relativt kostsam.

Även i övrigt ha vissa smärre förändringar i dispositionen av lokalerna
vidtagits. Det bär härvid hl. a. blivit möjligt alt i del nya kårhuset skaffa
lokaler åt Stockholms studentkårers förbundsstyrelse (SSF). SSF är ett
samarbetsorgan för Stockholms tio studentkårer och handlägger särskilt
studentsociala frågor och då närmast studentbostäder. SSF skulle få disponera
sammanlagt ca 150 in2 — varav 65 m2 lagerlokaler i källaren — och lokalerna
skulle användas som tjänsterum och expeditionslokaler åt den s. k.
intressebyrån. Det må framhållas att SSF genom intressebyrån bedriver en
omfattande studentsocial verksamhet dels genom förmedling av bostadsrum,
dels genom försäljning av ett stort antal nyttoartiklar till kraftigt reducerade
priser; årsomsättningen uppgår till drygt 300 000 kronor.

Det framstår som eu angelägen studentsocial åtgärd all stockholmstudenternas
centrala organisationer få ändamålsenliga arbetslokaler.

Med anledning av dessa förändringar har studentkåren låtit utföra ny
kostnadsulredning, enligt vilken byggnadskostnaderna böra beräknas till
4 250 000 kronor. Härav har kostnaden för tillbyggnaden beräknats till
2 850 000 kronor för en volym av 15 000 in3 av kårhusets totala volym på
25 000 in3. Kostnaden för ombyggnadsarbetena har sålunda beräknats till
1 400 000 kronor, varav ungefär 550 000 kronor för breddningen av saminanbindningskroppen.

ökningen av byggnadskostnaderna, som föranletts dels av en önskan att

22

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

intensifiera och rationalisera restaurangdriften, dels av byggnadsstyrelsens
direktiv angående garageutrymmen, dels också av den kostnadsstegring som
ägt rum sedan studentkårens förra framställning gjordes, förklarar varför
studentkåren måste anhålla om en förhöjning av det lidigare begärda statsanslaget.

Det är uppenbart att i dagens läge stark restriktivitet måste iakttagas i
fråga om investeringar och att även annars angelägna investeringar måste
skjutas på framtiden. Det förefaller emellertid föga ändamålsenligt att under
en följd av år stoppa utbyggnaden av ett kårhus för Stockholms högskolas
studentkår när samtidigt kårens medlemsantal snabbt växer.

Studenterna i Stockholm har under de senaste åren icke fått några nya
gemensamhetslokaler, medan sådana i ganska stor omfattning tillkommit i
universitetsstäderna. Ända sedan 1950 ha studenterna vid Stockholms högskolas
studentkår sökt få statsmakternas stöd för att lösa sin lokalfråga.
Av de studentkårer som omkring år 1950 sökte statsanslag för att lösa sina
lokalfrågor ha alla utom Stockholms högskola fått bidrag; det synes rimligt
att även Stockholms högskola får möjlighet att tillbygga sitt kårhus.

Studentkåren har till oss uppgivit att den, därest garantier erhållas att
kåren för den slutliga finansieringen får begärt anslag, beräknar kunna under
byggnadstiden sköta finansieringen i huvudsak med hjälp av egna medel
och donationsmedel.

För studentkåren skulle det därför vara till fyllest att för budgetåret
1957/58 som en första etapp erhålla ett mindre statsanslag.

Utskottet. Med anledning av vid 1956 års riksdag väckta motioner om
anvisande av ett investeringsanslag såsom lån till Stockholms högskolas
studentkår för täckande av kostnader för tillbyggnad av studentkårens kårhus
framhöll utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 116
bland annat, att enligt utskottets mening förhandlingar lämpligen borde upptagas
angående Stockholms stads andel i finansieringen av kårhusets tillbyggnad.
I skrivelse till Kungl. Maj :t 1956: 269 gav riksdagen till känna vad
utskottet i ärendet anfört.

Genom beslut den 28 september 1956 har Kungl .Maj:t med anledning av
riksdagens ifrågavarande beslut uppdragit åt Stockholms högskolas förhandlingskommitté
att med Stockholms stad upptaga förhandlingar rörande
ovannämnda fråga.

Vid sådant förhållande är utskottet icke berett att biträda det i motionen
II: 440 framställda yrkandet.

Utskottet vill emellertid liksom i det under nästföregående punkt behandlade
ärendet understryka vikten av att vitala studentsociala behov bli under
statens medverkan tillgodosedda. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t, så
snart resultatet av omförmälda förhandlingar föreligger, tager här berörda
lånefråga under ytterligare omprövning och för riksdagen framlägger det
förslag, vartill ärendet må giva anledning.

Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till
känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer förty,

a) att motionen II: 440 icke må av riksdagen bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört.

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

23

24: o) Tidigare behandlad fråga. Utskottet har tidigare avgivit utlåtande
(nr 29) i fråga om Kungl. Maj :ts under punkten 20 framställda förslag angående
Nybyggnad för konstfackskolan, vilket utskottet härmed får för
riksdagen

anmäla.

Stockholm den 30 april 1957

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF KARLSSON

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Näsström,
Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Ragnar Persson, Thun,
Axel Andersson, Sunne, Elfving, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, fröken
Ranmark och herr Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Petterson i Degerfors,
Staxäng, Rubbestad, Svensson i Alingsås, Widén, Blidfors, fröken Karlsson,
fru Wallin, fröken Vinge, herrar Gerhard Nilsson i Gävle, Arvidson, Helén,
Svensson i Kungälv och fröken Liljedahl.

Reservationer

1) vid punkten 20 (Statens lånefond för universitetsstudier) av herrar
Axel Andersson, Sunne, Nils Theodor Larsson, Widén, fröken Vinge, herr
Helén och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionerna I: 118 och II: 128 samt 1:359 och 11:445, sistnämnda två
motioner såvitt här är i fråga, samt att därför utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Knngl. Maj :ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 118 och II: 128 samt
1:359 och 11:445, sistnämnda två motioner såvitt här är i
fråga, till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 8 300 000
kronor.»

2) vid punkten 22 (Lån till Uppsala studentkår)

a) av herrar Ohlon, Axel Andersson, Sunne, Nils Theodor Larsson, Widén,
fröken Karlsson, fru Wallin, fröken Vinge, herr Helén och fröken Liljedahl,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 120

24

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

och II: 129 och att till följd härav utskottets yttrande och hemställan från
och med det stycke på s. 19, som börjar med »Med beaktande», bort ersättas
med text av följande lydelse:

»Utskottet vill med beaktande av denna prognos understryka vikten av
att vitala studentsociala behov bli under statens medverkan tillgodosedda.
Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer, att utskottet finner
sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 120 och II: 129 framställda
yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 120 och
II: 129, till Lån till Uppsala universitets studentkår för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 280 000
kronor.»

b) av herr Staxäng

3) vid punkten 23 (Lån till Stockholms högskolas studentkår)

a) av herr Arvidson

b) av herr Helén.

570675

Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag