10
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957
Nr 91
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
grunder för en förenklad statsbidragsgivning, avseende
driftbidragen till primärkommunerna, jämte i
ämnet väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr 112 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 mars 1957, föreslagit
riksdagen att godkänna i nämnda statsrådsprotokoll förordade grunder
för en förenklad statsbidragsgivning, avseende driftbidragen till primärkommunerna.
I propositionen framlägges principförslag till omläggning av den nuvarande
statsbidragsgivningen till primärkommunernas driftutgifter. Syftet
är att rationalisera statsbidragsgivningen på detta område. Till grund
för förslaget ligger främst allmänna statsbidragsutredningens betänkande
om förenklad statsbidragsgivning (SOU 1956:8).
Förslaget innebär, att 27 speciella driftbidrag ersättes av två, dels ett lärarlönebidrag
och dels ett högre skolbidrag. Avsikten är, att framdeles ytterligare
driftbidrag skall ersättas med sistnämnda båda bidrag.
Minskningen av antalet bidrag sker på två sätt. Det ena sättet är avlösning,
d. v. s. vissa bidrag indrages mot att kommunerna erhåller kompensation
genom höjning av ett eller flera kvarstående bidrag. Nio speciella
bidrag föreslås nu bli avlösta genom kompensation i form av ökning av
lärarlönebidraget respektive det högre skolbidraget. Det andra sättet går
ut på sammanförande av vissa, sinsemellan likartade bidrag till två bidrag.
Till lärarlönebidraget föreslås sammanförda 14 nuvarande bidrag. På samma
sätt föreslås fyra bidrag sammanförda till det högre skolbidraget.
För beräkning av de båda nya gemensamma statsbidragen föreslås förenklade
regler. Bidragsunderlaget skall icke — såsom i nuvarande statsbidragssystem
— utgöras av de i detalj redovisade faktiska kostnaderna
utan i stället grunda sig på en schematisk beräkning med ledning av de väsentligaste
utgiftsfaktorerna.
En utgångspunkt vid förslagets utarbetande har varit, att kommunerna
skall erhålla ett totalt statsstöd av i stort sett samma storlek som enligt nuvarande
bidragssystem. De föreslagna bidragsgrunderna medför blott ringa
förskjutningar i de enskilda kommunernas ekonomiska förhållanden.
Genom det förenklade bidragssystemet kommer kommunernas handlingsfrihet
på de berörda statsunderstödda verksamhetsområdena att öka. Villkorsbestämningarna
i de nuvarande statsbidragsförfattningarna kommer i
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957 11
flera fall att kunna upphävas. I andra fall får dessa villkorsbestämningar
överföras till normerande föreskrifter. Den kontroll, som skett i samband
med de hittillsvarande detaljerade statsbidragsrekvisitionerna, kommer att
bli väsentligt inskränkt genom den nya förenklade bidragskonstruktionen.
I fråga om kommun, som icke iakttager gällande normerande föreskrifter,
skall enligt förslaget viss del av de gemensamma statsbidragen kunna innehållas
i avbidan på att rättelse vidtages.
Omläggningen av statsbidragsgivningen föreslås träda i kraft den 1 juli
1958.
Även beträffande andra statsbidrag än de nu berörda förbereds förslag
till förenklingsåtgärder.
Propositionen
I statsrådsprotokollet redovisas de olika fragorna under följande avsnitt,
till vilka utskottet får hänvisa:
I. Inledning (s. 3—5).
II. Statsbidragsutredningens principbetänkande. 1953 års direktiv (s. 5—
1()).
III. Allmänna riktlinjer m. m. för en förenkling av statsbidragsgivningen
(s. 10—28).
IV. Vilka statsbidrag bör kunna avlösas? (s. 28—53).
V) Närmare utformning av beräkningssättet. Ekonomiska verkningar (s.
53—82).
VI. Villkorsbestämningarna i statsbidragsförfattningarna. Statens kontroll.
Innehållande av bidrag (s. 82—97).
VII. Diverse frågor (s. 97—102).
Översikter över de i propositionen föreslagna förenklingsåtgärderna bilaga
3 och bilaga 4 till statsrådsprotokollet — fogas såsom bilaga 1 och bilaga
2 vid detta utlåtande.
Motioner
I anledning av förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Huss (I: 478) och den andra inom andra kammaren av fröken Höjer
(11:596), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av proposition
nr 112 besluta, att det särskilda statsbidraget nr 31 skall bibehållas;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Anderberg in. fl. (I: 479) och den andra inom andra kammaren av
herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. (11:597), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av proposition nr 112 måtte besluta att jämväl statsbidragen
till social hemhjälpsverksamhet och bidragsförskott nu skall bli
föremål för avlösning.
12
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957
I fråga om motiveringen för de sålunda framställda förslagen får utskottet
hänvisa till motionerna I: 478 och 479.
Utskottet
Det föreliggande propositionsförslaget, vilket väsentligen bygger på allmänna
statsbidragsutredningens år 1956 avgivna betänkande om förenklad
statsbidragsgivning, har karaktären av ett principförslag syftande till en
rationalisering av den nuvarande statsbidragsgivningen till primärkommunernas
driftutgifter. Tyngdpunkten i förslaget ligger på förenklingsplanet;
frågan om förslagets verkningar i skatteutjämningshänseende har däremot
inte tillmätts betydelse i vidare mån än att den avsedda omläggningen förutsatts
icke skola medföra några nämnvärda omkastningar i kommunernas
ekonomi.
Förslaget innebär, att 27 speciella driftbidrag ersätts av två nya bidrag,
nämligen ett lärarlönebidrag och ett högre skolbidrag. Detta förutsätter
dels att nio speciella bidrag blir avlösta, d. v. s. indragna, mot att kommunerna
kompenseras genom höjning av de kvarstående bidragen, dels ock
att fjorton resp. fyra sinsemellan likartade bidrag sammanförs till lärarlönebidraget
resp. det högre skolbidraget. Avsikten är att framdeles ytterligare
ett antal driftbidrag skall ersättas med de båda nya bidragen.
Rent allmänt kan konstateras, att det nuvarande statsbidragssystemet är
i hög grad tungrott och invecklat; härtill bidrar inte minst förekomsten av
ett stort antal driftbidrag till primärkommunerna, f. n. drygt ett sextiotal,
de flesta reglerade i detalj. Bidragsgivningen omhänderhas av ett flertal
myndigheter med därav följande risk för oenhetlighet i tillämpningen. Ur
dessa synpunkter föreligger otvivelaktigt ett starkt behov av förenkling på
förevarande område. Utskottet vill för sin del ge sin principiella anslutning
till en rationalisering av statsbidragssystemet på sätt i propositionen föreslås.
Hur långt förenklingen i fråga om avlösning och sammanförande av statsbidrag
bör drivas kan givetvis vara föremål för delade uppfattningar, men
enligt utskottets mening synes propositionsförslaget väl ägnat att läggas till
grund för en reform på området.
Medan f. n. bidragsunderlaget utgörs av de i detalj redovisade faktiska
kostnaderna, utgår propositionsförslaget i stället från en schematisk beräkningsmetod
grundad på de väsentligaste utgiftsfaktorerna. Även i detta
hänseende synes förslaget innebära ett steg i rätt riktning. För att ernå
den asyftade effekten krävs otvivelaktigt, att det nuvarande redovisningssystemet
ersätts med ett enklare förfarande. Givetvis måste dock vissa garantier
uppställas både mot icke önskvärda omkastningar i kommunernas
ekonomi och mot ett uppgivande av kontrollen över bidragens behöriga användning.
Såvitt utskottet kan bedöma, har det föreliggande förslaget utformats
under hänsynstagande till dessa krav. Bl. a. bör framhållas, att den
avsedda omläggningen icke kommer att minska statsbidragsgivningen totalt
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957
13
sett. En betydelsefull -vinst av reformen ligger däri, att kommunernas hittills
starkt beskurna handlingsfrihet på de olika verksamhetsområdena i
väsentlig mån vidgas.
Såsom nämnts uppgår antalet driftbidrag till primärkommunerna f. n.
till drygt ett sextiotal. Propositionsförslaget, som endast berör 27 av dessa
bidrag, är alltså av begränsad räckvidd. Såsom departementschefen framhållit
hade det givetvis varit till fördel om samtliga eller åtminstone flertalet
driftbidrag kunnat avlösas av ett allmänt bidrag. Då så ej varit möjligt
inom ramen för arbetets bedrivande, bör detta dock enligt utskottets mening
inte hindra genomförandet av den i och för sig önskvärda rationaliseringen.
Den i det föregående berörda frågan om en kompensation till kommunerna
för en indragning av vissa av driftbidragen föreslås i propositionen löst
på så sätt att, då det gäller lärarlönebidraget, avdragsbeloppen (kommunandelen)
per tjänst minskas och, då det gäller det högre skolbidraget, en viss
höjning av bidragsprocenten sker. Utskottet har inte funnit anledning till
erinran mot den sålunda förordade principlösningen. Inte heller har utskottet
något att invända mot att, på sätt i propositionen förordas, kompensationen
för de avlösta bidragen fördelas efter antalet lärartjänster. I fråga om
lämpligheten att anknyta reformen till ett lärarlönebidrag instämmer utskottet
i departementschefens uppfattning, att denna anknytning framstår
som naturlig med tanke på att ifrågavarande bidrag utgår till alla kommuner
och avser en verksamhet som är obligatorisk; flertalet av de till indragning
föreslagna bidragen har också ett nära samband med lärarlönebidraget.
I anslutning till det anförda förordar utskottet, att de i propositionen angivna
huvudgrunderna godkännes som underlag för en statsbidragsreform.
Såsom i propositionen förutsatts, bör omläggningen träda i kraft den 1 juli
1958. I propositionen uttalas, att därest förslaget vinner riksdagens godkännande,
nya bestämmelser för de gemensamma bidragen bör utarbetas; vissa
följdfrågor av natur att böra prövas av riksdagen uppkommer i anslutning
härtill. Dessa frågor föreslås skola underställas nästa års riksdag. Utskottet
har inte funnit anledning till erinran mot vad sålunda anförts eller i övrigt
till särskilt uttalande härutinnan.
Utskottet övergår härefter till att behandla de olika huvudfrågorna i propositionsförslaget.
Beträffande spörsmålet om vilka bidrag som bör kunna avlösas underslrykes
i propositionen, all den avsedda omläggningen inte kommer att minska
statsbidragsgivningen totalt sett; syftet är endast att av praktiska skäl lämna
statsstödet till kommunerna genom ett mindre antal bidragsformer än
hittills. Frågan om den s. k. stimulanseffekten kommer härvid i blickpunklen.
Statsbidragsutredningen har inte funnit anledning att tillmäta stimulanssynpunkten
någon större betydelse. Som stimulansbidrag i egentlig mening
har utredningen i sitt år 1952 avgivna principbetänkande funnit sig
endast böra beteckna statsbidrag till sådana kommunala verksamhetsgrenar,
vilkas hedrivande kan tänkas upphöra eller minska, om det speciella statsstödet
bortfaller eller begränsas, och i sitt år 195G avgivna betänkande har
14
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957
utredningen över huvud taget inte närmare berört statsbidragsgivningen ur
stimulanssynpunkt. Utredningen liar stannat vid att förorda, att sjutton
driftbidrag till primärkommuner indrages mot kompensation genom uppräkning
av de två nya bidragen, lärarlönebidraget resp. det högre skolbidraget.
Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har emellertid lämpligheten
av att avlösa vissa av de berörda bidragen ifrågasatts ur stimulanssynpunkt.
Departementschefen åter har anfört, att det enligt hans mening är
svårt — och knappast nödvändigt — att ge en uttömmande analys av statsbidragens
roll som stimulansfaktor. Har en verksamhet fått en viss hävd, är
det enligt departementschefens mening lättare att bortse från stimulanseffekten
av ett statsbidrag. Departementschefen, som funnit uppenbart att en del
av de bidrag som statsbidragsutredningen föreslagit till avlösning representerar
svårbedömbara gränsfall, har inte i allo ansett sig kunna följa utredningens
förslag beträffande vilka statsbidrag som skulle avlösas; väsentligen
sammanhänger detta med att bidragen avser verksamhetsgrenar, som är under
utbyggnad och som därför ytterligare någon tid ansetts böra få utvecklas
med stöd från speciella statsbidrag. De statsbidrag, som i propositionen föreslås
till avlösning, är bidragen till vissa kostnader enligt barnavårdslagen
och till upprättande av byggnadsplaner och generalplaner ävensom sju särskilda
bidrag på skolväsendets område. Den föreslagna avlösningen av ifrågavarande
nio bidrag motiveras beträffande bidragen till vissa kostnader enligt
barnavårdslagen samt till upprättande av byggnadsplaner och generalplaner
med bidragsgivningens ringa betydelse för kommunernas ekonomi
och beträffande de sju bidragen på skolväsendets område antingen med resp.
verksamhetsgrenars jämna utbredning i landets kommuner eller med vederbörande
bidrags ringa ekonomiska betydelse. — Bland de av statsbidragsutredningen
till indragning föreslagna statsbidrag, vilka departementschefen
ansett böra tillsvidare undantagas från avlösning, märks bidraget till social
hemhjälp och bidraget till förskottering av underhållsbidrag till barn. I fråga
om det förra bidraget, för vars avlösning enligt statsbidragsutredningen
talar att det i stort sett är beroende av kommunernas storlek samt utgår till
flertalet kommuner, erinrar departementschefen om att ett antal remissorgan
gjort invändningar ur stimulanssynpunkt mot en indragning därav.
Bl. a. har socialstyrelsen sagt sig befara, att kommunerna knappast skulle
upprätthålla samma krav på hemvårdarinnornas kunnighet och lämplighet
som hittills, om tillsynen av verksamheten frikopplas från statsbidragsgivningen.
För egen del finner departementschefen med hänsyn särskilt till att
ändrade bidragsregler för den sociala hemhjälpen kommer att träda i kraft
med ingången av år 1958 det lämpligast, att bidraget ännu några år —
dock längst till den 1 juli 1960 — får kvarstå som självständigt bidrag. I
fråga om bidraget till förskottering av underhållsbidrag till barn anför departementschefen
— under erinran bl. a. om att ett förslag berörande bidragsförskotten
proposilionsvägen underställs innevarande riksdag — att
förutsättningar inte föreligger för ett mera definitivt ställningstagande till
förskottens utformning på längre sikt samt att frågan om er. avlösning bör
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957
15
tagas upp på nytt om några år samtidigt med att en indragning av vissa
andra bidrag blir aktuell.
En motsatt uppfattning beträffande den lämpligaste tidpunkten för avlösning
av här ifrågavarande båda bidrag framföres i de likalydande motionerna
I: 479 och II: 597, i vilka yrkas att riksdagen måtte besluta att bidragen
nu skall bli föremål för avlösning. I fråga om det förra bidraget anförs i
motionerna bl. a., att bidraget numera saknar egentlig kommunalekonomisk
betydelse och att dess avsedda stimulerande effekt rentav förbytls i
sin motsats, i det att förespråkarna för en utbyggd social hemhjälp inte
vunnit gehör för sina önskemål till följd av att statsbidrag ej kunnat erhållas
för anställande av ytterligare hemvårdarinnor. Dessutom finner motionärerna
det i propositionen föreslagna uppskovet med bidragets avlösning.
— längst intill den 1 juli 1960 — meningslöst. Beträffande det senare bidraget
understryker motionärerna att detsamma är ett av de mest tungadministrerade
statsbidragen till primärkommunernas driftutgifter samt tilllägger,
att samma skäl som anförts för en omedelbar avlösning av bidraget
till social hemhjälp talar för en indragning redan nu även av här ifrågavarande
bidrag.
De synpunkter som sålunda anförts i motionerna äger onekligen i mångt
och mycket fog för sig. Då emellertid vid remissbehandlingen invändningar
rests mot tanken på en avlösning redan nu av ifrågavarande bidrag, anser
utskottet, med beaktande jämväl av de utav departementschefen anförda
särskilda skälen mot en omedelbar avlösning, försiktigheten bjuda, att bidragen
ännu några år får kvarstå som självständiga bidrag. Utskottet är töljaktligen
inte berett att tillstyrka motionsyrkandet.
Vad angår motionerna 1:478 och 11:596, i vilka yrkats att riksdagen
måtte besluta att bidraget till hälsovården vid folk- och småskolor skall bibehållas,
kan utskottet inte finna det däri förda resonemanget om bidragets
stimulanskaraktär äga den tyngd, att det kan motivera ett avsteg från Kungl.
Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandet i fråga.
Sammanfattningsvis får utskottet som sin uppfattning uttala, att utskottet
vid sin granskning funnit Kungl. Maj :ts förslag i fråga om vilka bidrag
som bör avlösas godtagbart, varför utskottet biträder propositionen i denna
del.
I fråga om sättet för beräkning av de båda nya gemensamma statsbidragen
innebär propositionsförslaget betydande förenklingar, i det att bidragsunderlaget
inte, såsom f. n., skall utgöras av de i detalj redovisade faktiska
kostnaderna utan i stället baseras på en schematisk beräkning med ledning
av de mest väsentliga kostnadselementen. Detta förslag, som kan betecknas
som eu av hörnstenarna i den tillämnade reformen, kommer självfallet att
i betydlig grad befria de olika myndigheterna och kommunerna från det
med bidragsunderlagsberäkningen förenade arbetet. Alt man härvid måste
ge visst avkall på kravet att beräkningen skall uppvisa full överensstämmelse
med de kostnader, som bidragsgivningen avser, är uppenbart; i motsatt
fall skulle den eftersträvade rationaliseringsvinsten gå förlorad. För egen
16
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957
del hyser utskottet inga avgörande betänkligheter mot ett genomförande av
förslaget i denna del, detta bl. a. av det skälet att förslaget synes erbjuda garantier
för att de nya bidragsgrunderna inte skall komma att medföra
några mera nämnvärda förskjutningar i de enskilda kommunernas ekonomi.
Vad de föreslagna reglerna för beräkning av bidragsunderlaget för statsstödet
till folkskoleväsendet beträffar, synes de utskottet i stort sett väl avvägda.
Med avseende å bestämmandet av begreppet statsbidragsberättigande
tjänst innebär förslaget sålunda, att som hel bidragsberättigande tjänst
skall räknas varje för redovisningsåret inrättad — ordinarie eller icke-ordinarie
— distriktsöverlärar-, föreståndarinne-, folk- eller småskollärartjänst
samt ordinarie övningslärartjänst. Vidare skall kostnader för vikarier
i regel inte medräknas, vilket medför att statsbidrag för en tjänstgöring av
viss omfattning, inte kan erhållas för mer än en befattningshavare. Såsom
departementschefen framhållit, torde detaljerna rörande begreppsbestämningen
få beaktas i en blivande författning i ämnet. Preciseringen av begreppet
årslön — enligt förslaget avses därmed den lön som enligt den för
befattningshavaren gällande löneklassen utgår under loppet av ett redovisningsår,
varvid löneklassen vid vårterminens början skall vara avgörande —•
synes utskottet lämplig ur förenldingssynpunkt. Vad propositionsförslaget i
övrigt innehåller beträffande bidragsunderlagets beräkning har inte givit utskottet
anledning till erinran.
Med avseende å frågan om bestämmande av bidragsandel för lärarlönebidraget
avvisar departementschefen tanken på en övergång till ett enhetligt
procentbidrag och likaså på en övergång till ett enhetligt avdragsbelopp
för samtliga hyresgrupper. I stället förordas ett bibehållande av den nuvarande
differentieringen efter hyresgrupper, dock att enhetliga avdragsbelopp
föreslås genomförda då det gäller olika slag av tjänster. För ett så säkert
bedömande av avdragsbeloppens storlek som möjligt har inom finansdepartementet
verkställts en undersökning på ett större och färskare material än
det som behandlats av statsbidragsutredningen. Efter minskning med det
som kompensation till kommunerna för avlösning av vissa bidrag erforderliga
beloppet per statsbidragsberättigande tjänst, 400 kronor, framkommer
härvid avdragsbeloppen 557 kronor i hyresgrupp 1, 800 kronor i grupp 2,
980 kronor i grupp 3, 1 216 kronor i grupp 4 och 1 452 kronor i grupp 5.
Med de sålunda angivna avdragsbeloppen torde någon nämnvärd förskjutning
icke komma att ske vare sig i kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun eller mellan de olika hyresgrupperna.
Mot vad propositionsförslaget innehåller i fråga om förenklade beräkningsregler
i vad gäller sammanförande av fyra lönebidrag till högre kommunala
skolor har utskottet intet att erinra.
I propositionen ägnas särskild uppmärksamhet åt frågan angående omläggningens
inverkan på kommunernas ekonomi. Statsbidragsutredningen
har på ett begränsat material utfört beräkningar, som beträffande lärarlönebidraget
utvisar, att den uppkommande omfördelningen blir relativt
obetydlig. Sedan emellertid vid remissbehandlingen av utredningens betänkande
oro uttalats för de ekonomiska följderna av omläggningen, har inom
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957
17
finansdepartementet verkställts ytterligare undersökningar på förevarande
punkt, varvid eftersträvats ett så långt som möjligt allsidigt urval av kommuner.
De härvid framkomna beloppen för skattetrycksförändringar går
inte upp till eller ens närmar sig det belopp av 20 öre per skattekrona, som
utredningen ansett vara den övre gränsen för godtagbara avvikelser. Departementschefen
framhåller i detta sammanhang som ett utmärkande drag
för det schablonmässiga bidragssystemet, att konstaterade bidragsförluster
ett år ofta sammanhänger med rent tillfälliga förhållanden och att ett annat
år ett bättre resultat kan vara att motse. Utskottet delar departementschefens
uppfattning, att de resultat som framkommit genom finansdepartementets
undersökning under angivna omständigheter inte är ägnade att inge
betänkligheter, liksom att anledning saknas att föreslå ökad total bidragsgivning
i syfte att minska förlusterna för det fåtal kommuner, som drabbas
av relativt sett större bidragsförluster.
I vad rör viltkorsbestärnningarna i statsbidragsförfattningarna, statens
kontroll samt innehållande av bidrag kan utskottet helt ansluta sig till de
i propositionsförslaget anförda synpunkterna.
Vad Kungl. Maj.ts förslag i övrigt innehåller ger inte utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 478 och II: 596 samt I: 479
och 11:597, godkänna i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 8 mars 1957 förordade grunder för en förenklad
statsbidragsgivning, avseende driftbidragen till primärkommunerna.
Stockholm den 26 april 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström, Näsström,
Hesselbom, fröken Andersson, herrar Gustaf Andersson, Sundelin,
Birger Andersson, Pålsson, Holmqvist, Rikard Svensson, Söderberg, Jacobsson
och Bengtson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Persson i Växjö, Staxäng, fröken Elmén, herrar Svensson i Alingsås,
Gustafsson i Stockholm, Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström,
Löfroth, Nelander, Lassinantti, Svensson i Kungälv och Gustafsson i Mem.
Reservationer
1) av herr Näsström
2) av herr Staxäng.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 89—91
18
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957
Bilaga 1
Förslag till förenklingsåtgärder enligt propositionen nr 112
Femte huvudtiteln
4. Vissa kostnader enligt barnavårdslagen
Anslag i milj. kr.
budgetåret
1954/55 1956/57
0,14
15,25
Förenklingsförslag
enl. prop.
Avlöses
Sjätte huvudtiteln
8. Upprättande av byggnadsplaner och generalplaner
......................................
0,005
0,01
Åttonde huvudtiteln
12. Kommunala flickskolor......................
13. Kommunala realskolor.....................
14. Praktiska kommunala realskolor............
15. Hälsovården vid kommunala flickskolor, kom
munala
realskolor och praktiska kommunala
realskolor.................................
16. Avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter..............
19. Avlöning åt lärare vid folk- och småskolor ..
20. Förstärkningsanordningar vid vissa folk- och
småskolor.................................
21. Hjälpundervisning i folk- och småskolor.....
22. Handledning vid kombinerad korrespondensoch
radioundervisning vid vissa folkskolor . . .
23. Avlöning åt folkskolans distriktsöverlärare ....
24. Arvode till skolsekreterare..................
25. Ersättning åt ordinarie folk- och småskollärare
m. fl. vid viss tjänstgöring å ferietid.........
26. Avlönande av övningslärare vid folk- och småskolor
....................................
27. Avlönande av lärare i hushållsgöromål......
28. Undervisning i slöjd.......................
31. Hälsovården vid folk- och småskolor........
33. Avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid folkskolans skolhem......
36. Tillhandahållande av fria läroböcker m. m. ..
39. Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m.. .
40. Undervisningsmateriel vid folk- och småskolor
42. Avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan . . .
43. Avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid
fortsättningsskolan.........................
44. Avlöning åt övningslärare vid fortsättningsskolan
.......................................
46. Avlönande av lärare vid högre folkskolor.....
47. Arvoden till skolläkare m. m. vid högre folkskolor
.......................................
14,1
5,7
8,5
! Ingår i högre
skolbidraget
0,112
0,165
Avlöses
0,085
0,085
1 412,7
1 500,0
Ingår
: i lärarlönebidraget -
1,475 |
1,591 |
Avlöses |
1,095 |
1,02 |
Ingår i lärarlöne-bidraget |
9,2 |
9,9 |
Avlöses |
1,3 |
2,0 |
|
2,8 |
2,8 |
» |
4,6 |
7,0 |
| Ingår i lärarlöne- |
| bidraget |
||
0,55 |
Ur ansla- |
Ingår i högre skol- |
get för nr |
bidraget |
|
0,005 |
Ur ansla-get för nr |
Avlöses |
1 Även andra än här avsedda bidrag ingår.
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957
19
Bilaga 2
Tablå utvisande i schematisk form hur de i propositionen nr 112 till
reformering föreslagna 27 statsbidragen övergår till endast två statsbidrag
Nuvarande statsbidrag |
Förenk- lingsförslag |
Nyskapade statsbidrag |
4. Vissa kostnader enligt barnavårdslagen 8. Upprättande av byggnadsplaner och generalplaner 16. Avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid högre 31. Hälsovården vid folk- och småskolor 36. Tillhandahållande av fria läroböcker m. m. 39. Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m. 40. Undervisningsmateriel vid folk- och småskolor |
Avlöses (indrages) |
|
19. Avlöning åt lärare vid folk- och småskolor 20. Förstärkningsanordningar vid vissa folk- och småskolor 21. Hjälpundervisning i folk- och småskolor 22. Handledning vid kombinerad korrespondens- och radiounder-visning vid vissa folkskolor |
Lärarlöne- bidrag |
|
23. Avlöning åt folkskolans distriktsöverlärare 24. Arvode till skolsekreterare 25. Ersättning åt ordinarie folk- och småskollärare m. fl. vid viss |
Samman- |
|
26. Avlönande av övningslärare vid folk- och småskolor 27. Avlönande av lärare i hushållsgöromål 28. Undervisning i slöjd 33. Avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor |
föres |
|
42. Avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan 43. Avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan |
||
44. Avlöning åt övningslärare vid fortsättningsskolan |
||
15. Hälsovården vid kommunala flickskolor, kommunala realskolor 7. Arvoden till skolläkrre m. m. vid högre folkskolor |
Avlöses (indrages) |
Högre |
12. Kommunala flickskolor 13. Kommunala realskolor 14. Praktiska kommunala realskolor 46. Avlönande av lärare vid högre folkskolor |
Samman- föres |
skol- bidrag |
670728
Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag