Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1957/58, i vad avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I proposition nr 1 har
Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. I—9 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari
1957) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna våren 1956 uppskattades medelsförbrukningen på
kommunikationsverkens investeringsanslag uppgå till ca 941 mkr. under
budgetåret 1955/56. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna stannade
emellertid, som tabell 1 visar, vid ca 923 mkr. och underskredo således
de beräknade utgifterna med ca 18 mkr.

Tabell 1

Budgetåret 1955/56
Medelsförbrukning

Ingående Anvisade beräknad . ,. utgående
behållning anslag våren 1956 behållning

Iiambegränsade investeringar

Postverket.................... 5,6 10,5 11,1 6,8 9,3

Televerket..................... 30,5 220,4 245,0 245,0 5,9

Statens järnvägar.............. 98,1 266,7 300,0 299,7 65,1

Vattenfallsverket............... 86,4 306,5 335,0 328,1 64,7

Luftfartsverket................ 3,9 6,7 7,0 6,3 4,4

Förrådsfonden................. 19,9 29,7 33,0 27,1 22,4

Summa 244,4 840,5 931,1 913,0 171,8

Övriga investeringar

Postverket.................... 0,9 1,4 1,4 1,4 0,9

Statens järnvägar.............. 4,0 — 1,7 1,8 2,2

Vattenfallsverket............... — 5,0 5,0 5,0

Förrådsfonden................. 2,0 —- 2,0 2,0

Summa 6,9 6,4 10,1 10,2 3,1

Totalsumma 251,3 846,9 911,2 923,2 171,9

1 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 9

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Såsom framgår av tabellen falla de största avvikelserna på de ramreglerade
investeringarna för postverket (—4,3 mkr.)> vattenfallsverket (—6,9
mkr.) och förrådsfonden (—5,9 mkr.). Vad angår postverket har den lägre
medelsförbrukningen förklarats till väsentlig del bero på att byggnadsverksamheten
bl. a. till följd av den stränga vintern inte kunnat genomföras i
avsedd omfattning. Avvikelsen beträffande vattenfallsverket är inte större
än vad som normalt kan uppstå vid en investeringsomslutning av denna
storleksordning. Eftersläpningen i investeringarna inom förrådsfonden förklaras
liksom föregående år väsentligen ha berott på det genom kungörelsen
1954: 745 införda beställningsstoppet.

Genom att den faktiska medelsförbrukningen under budgetåret nära ansluter
sig till den beräknade belastningen på investeringsanslagen ha anslagsbehållningarna
kunnat nedbringas med ej mindre än i runt tal 76 mkr.

Beträffande investeringsverksamheten under budgetåret 1956/57 framhölls
i fjolårets investeringsplan bl. a., att den restriktiva ekonomiska politik
som ansetts böra läggas till grund för 1956 års finansplan måste få
återverkningar även på kommunikationsverkens investeringar. I enlighet
därmed förordades en sänkning av verkens totala investeringsanslag, varvid
den ramreglerade medelsförbrukningen skulle få uppgå till högst 908
mkr., exkl. medelsförbrukningen för en eventuell storflygplats, och övriga
investeringar till 2,3 mkr., vartill senare kom 0,33 mkr. för televisionsanläggningar.
Hur dessa belopp fördelades på de olika verken framgår av
första kolumnen i tabell 2. I tabellen redovisas även den medelsförbrukning
som verken beräknat i samband med petita för budgetåret 1957/58,

och vidare de ändringar som föredragandena ansett motiverade.

Tabell 2

Medelsförbrukning 1956/1957

Verkens Förordat

Beräknat föislag av före våren

1956 hösten dragan 1956

dena

miljoner kronor

Ramreglerade investeringar

Postverket............................. 8,0 8,0 8,0

Televerket............................. 250,0 259,0 250,0

Statens järnvägar...................... 287,0 287,0 287,0

Vattenfallsverket....................... 326,0 326,0 326,0

Luftfartsverket......................... 6,0 6,0 6,0

Förrådsfonden......................... 31,0 31,0 31,0

Summa 908,0 917,0 908,0

Övriga investeringar

Televerket............................. 0,3 0,3 0,3

Statens järnvägar...................... 0,3 — —

Vattenfallsverket....................... 2,0 2,0 2,0

Summa 2,6 2,3 2,3

Totalsumma 910,6

919,3

910,3

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

3

Telestyrelsen har i samband med sina petita för budgetåret 1957/58 hemställt
om en utökning av den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen
från 250 till 259 mkr., d. v. s. med 9 mkr. Vid bifall härtill
skulle investeringsverksamheten volymmässigt sett få en omfattning, som
ungefärligen skulle ha motsvarat den fastställda ramen vid oförändrat penningvärde.
Samtidigt har styrelsen äskat 7,5 mkr. på tilläggsstat för att
täcka medelsförbrukningen vid förutsatt ram. Järnvägsstyrelsen har äskat
6,1 mkr. på tilläggsstat, vilket belopp avsetts skola tillföras dispositionsanslaget.
Beloppet erfordras för att vid oförändrad ram av 287 mkr. möjliggöra
förutsatta förstärkningar av vissa anslag.

Kungl. Maj :t har på grund av det samhällsekonomiska läget icke ansett
sig kunna föreslå någon vidgning av televerkets investeringsram eller någon
medelsanvisning å tilläggsstat. Vad angår statens järnvägar föreslås vissa
överflyttningar av medel mellan anslagen, varigenom investeringsramen
skulle kunna utnyttjas till fullo utan sådan medelsanvisning.

Enligt det anförda skulle således investeringsramarna bli oförändrade
under innevarande budgetår, d. v. s. 908 mkr. Posten för övriga investeringar
beräknas nedgå från 2,5 till 2,3 mkr., enär medelsförbrukningen
under statens järnvägars fond bortfaller. Totalt för kommunikationsverken
upptages alltså (908 + 2,3) 910,3 mkr.

Härefter har en redogörelse lämnats för verksstyrelsernas långtidsprognoser
rörande investeringsutvecklingen, varav framgår, att verksledningarna
genomgående framhållit angelägenheten av att investeringsvolymen
ökas. En sammanställning av verkens beräknade investeringsutgifter för
budgetåren 1956/57—1964/65 redovisas i en bilaga till statsrådsprotokollet,
vartill torde få hänvisas.

För budgetåret 1957/58 ha verksstyrelserna räknat med att investeringsutgifterna
skola komma att uppgå till ca 1 162 mkr., vilket i jämförelse
med de nu redovisade beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära
en stegring av investeringsutgifterna med ca 251 mkr. Av ökningen falla ca
195 mkr. på de ramreglerade anslagen och ca 56 mkr. på övriga anslag.
Av ökningen i förhållande till den nu förordade ramen för löpande budgetår
falla i runda tal 1 mkr. på postverket, 48 mkr. på televerket, 70 mkr.
på statens järnvägar, 64 mkr. på vattenfallsverket, 3 mkr. på luftfartsverket
och 10 mkr. på förrådsfonden. Av ökningen på övriga anslag falla 8
mkr. på televerket och 48 mkr. på vattenfallsverket.

I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen
följande.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden, som verkställts inom
kommunikationsdepartementet, har en höjning av den totala ramen för
verkens investeringar framstått som i och för sig angelägen dels för att
möjliggöra en höjning av verkens kapacitet till en nivå, som bättre än den
nuvarande står i överensstämmelse med efterfrågan på verkens tjänster,

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

dels för atl kompensera de prisstegringar, som ägt rum sedan fjolårets statsverksproposition
avlämnades.

Ett utmärkande drag för de ifrågavarande affärsverken är, att den fortgående
ökningen i efterfrågan på verkens prestationer i förening med en eftersläpning
i investeringshänseende har framhävt kö-problem och ransoneringsmoment.
— Vad gäller televerket försiggår förutom den årliga ökningen
av abonnentslocken — under de sista åren uppgående till 5 å 6 % — en
ständig stegring av trafiken i och för sig genom en ökad telefoneringsfrekvens.
Trots att en avmattning av antalet nytillkommande abonnenter på
sistone skett, är alltjämt kön av abonnenter, som väntar på att få telefon
inkopplad, onormalt stor. Vissa rikstelefonvior är överbelastade, vilket leder
till långa väntetider för samtal. — Godstrafiken på järnvägarna bar under
en längre följd av år ökat med i genomsnitt 2,5 % per år. Samtidigt har
en koncentration av trafiken till vissa huvudlinjer ägt rum. Persontrafiken
bär visserligen totalt sett minskat något, men även för denna trafik är det
påtagligt, att en koncentration bar skett till vissa huvudlinjer, vilka alltså
visar eu starkt ökad trafikbelastning. Den kapacitetsreserv, som statens
järnvägar tidigare haft på dessa linjer, är nu sedan något eller några år tillbaka
förbrukad. Konsekvenserna av det nuvarande trycket mot kapacitetstaket
leder till att befordrat gods får längre transporttider genom överansträngning
av de större bangårdarna. Omloppshastigheten för godsvagnarna
blir lägre och bristsituationen inom detta område skärps. Svårigheterna
att avveckla den på huvudlinjerna ökande persontrafiken accentueras. De
utåt mest uppmärksammade tecknen på järnvägarnas överbelastning är den
serie olyckor, som inträffade under första halvåret 1956 samt de ofta återkommande
tågförseningarna. Andra följder äro att järnvägens konkurrenskraft
försvagas, vilket leder till — förutom sämre ekonomi för statens järnvägar
— risk alt transportarbetet på elt ur samhällsekonomisk synpunkt
ofördelaktigt sätt övergår på andra transportmedel. — För vattenfailsverket
kännetecknas läget av en fortlöpande årlig stegring i elkonsumtionen om 6
a 7 %. Situationen i dag och för de närmaste åren i fråga om kraftproduktionen
är sadan, att en betydande insats av värmekraft krävcs redan under
normalår. Därmed följer eu stor förbrukning av kol och olja samt ansenliga
fördyringar av kraftproduktionen. Under år med mindre god vattentillgång
ökas bränsleförbrukningen och kostnaderna kraftigt. Ransonering av ett
eller annat slag kan behöva tillgripas vissa år. — Inom luftfartens område
bar resandeströmmen under de senaste åren ökat med i genomsnitt ca 15 %
per år. Ökade investeringar kräves för att ge markorganisationen möjligheter
att utan eftersättande av trafiksäkerheten och utan allvarliga friktioner
avveckla den expanderande flygtrafiken. Den förestående övergången
till readrift i större omfattning påkallar även uppmärksamhet i sammanhanget.

Även för nästa budgetår måste den restriktiva ekonomiska politiken få
återverkningar på kommunikationsverkens investeringar. Ehuru ur dessa
synpunkter en betydande nedskärning i förhållande till äskandena eftersträvats,
har behovet för affärsverken att fullfölja sina åtaganden gentemot
allmänheten samt inträdda kostnadsstegringar ansetts kräva en uppräkning
av de rambegränsade investeringarna för nästa budgetår i förhållande till
det nu löpande. Som totalt rambelopp föreslås eu summa av 945 milj. kr.
Häri ingår dock icke investeringar för utbyggnad av rundradioverksamheten;
medelsförbrukningen härför bar nämligen ansetts böra fr. o. m. nästa budgetår
föras utanför de ramreglerade investeringarna. Innevarande budgetårs
totalram exklusive rundradioanläggningar uppgår till 897,9 milj. kr. ökning -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957 5

en av rambeloppen för nästa budgetår kan således sägas utgöra i runt tal
47 milj. kr.

Denna ökning har väsentligen ansetts böra läggas på investeringar, som
utgör en nödvändig förutsättning för en stegrad industriproduktion och därmed
ett fortsatt allmänt framåtskridande i samhället, nämligen investeringarna
i kraftverksbyggnaderna och järnvägarna. För vattenfallsverket, statens
järnvägar, televerket och luftfartsverket upptages ökningen i förhållande
till de för innevarande budgetår förutsatta ramarna med resp. 34, 13, 3
och 1 milj. kr. För postverket och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
föreslås minskningar om 1 resp. 3 milj. kr.

Vid sidan av investeringsramarna har, förutom investeringar i rundradio
om 10,5 milj. kr., tagits upp anslag till förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen
om 10 milj. kr., till förberedelsearbeten för ett atomkraftvärmeverk
om 2 milj. kr. samt preliminära belopp om 3,9 milj. kr. för televisionsradioanläggningar,
7 milj. kr. för förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg m. in. och
25 milj. kr. för utbyggnad av storflygplats.

Den sålunda för budgetåret 1957/58 förordade investeringsverksamheten
framgår av tabell 3. Beträffande televerket ingår i den för 1956/57 föreslagna
medelsförbrukningen för rambegränsade investeringar liksom också i
verkets förslag för 1957/58 investeringar för rundradioanläggningar, medan
för 1957/58 investeringar för detta ändamål förts under posten för övriga
investeringar.

1956/57
Förordat av
föredragan-dena

1957/58

Verkens

förslag

1957/58
Förordat av
föredragan-dena

Mi

iljoner krono

r

Ramreglerade investeringar
Postverket................

............. 8,0

9,0

7,0

Televerket................

............. 250,0

297,8

243,0

Statens järnvägar.........

............. 287,0

356,6

300,0

Vattenfallsverket..........

............. 326,0

390,0

360,0

Luftfartsverket............

............. 6,0

9,0

7,0

Förrådsfonden............

............. 31,0

40,6

28,0

Summa 908,0

1 103,0

945,0

Övriga investeringar
Televerket................

............. 0,3

8,6

14,4

Statens järnvägar .........

—

7,0

Vattenfallsverket..........

............. 2,0

50,0

12,0

Luftfartsverket...........

—

25,0

Summa 2,3

58,6

58,4

Totalsumma 910,3

1 161,6

1 003,4

Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa
budgetår uppgå till 1 003,4 milj. kr., att jämföras med 910,3 för innevarande
budgetår.

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Slutligen förordas av budgettekniska skäl sammanförande till ett kollektivanslag
av alla kraftverksanslagen. Härvid förutsätter Kungl. Maj :t, att
vattenfallsstyrelsen för framtiden i sina petita framlägger specificerade investeringsplaner,
så att de i anslaget ingående olika delprojekten även i
fortsättningen lätt kunna särskiljas. Det nya kollektivanslaget föreslås skola
benämnas Kraftverksbyggnader m. m.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och
föredragandenas förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet samt
medelsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1957/58 i förhållande
till innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 1—9)
och till efterföljande tablå.

Inves-

terings-

utgifter

Av verken
planerade in-vesteringsut-gifter

Av föredra-gandena beräk-nade investe-ringsutgifter

Reser-vatio-ner den
30/6
1956

Anslag

Förslag

Beräk-nade
reser-vatio-ner den
30/6
1958

1955/56

1956/57

1957/58

1956/57

1957/58

1956/57

1957/58

Ramreglerade in-vesteringar

Postverket......

6,8

8,0

9,0

8,0

7,0

9,3

4,6

2,9

1,8

Televerket......

245,0

259,0

297,8

250,0

243,0

5,9

255,0

254,5

22,4

Statens järnvägar

299,7

287,0

356,6

287,0

300,0

65,1

234,3

310,3

22,7

Vattenfallsverket

328,1

326,0

390,0

326,0

360,0

64,7

294,0

348,0

20,7

Luftfartsverket ..

6,3

6,0

9,0

6,0

7,0

4,4

4,0

5,4

0,8

Förrådsfonden ..

27,1

31,0

40,6

31,0

28,0

22,4

16,8

21,3

1,5

913,0

917,0

1103,0

908,0

945,0

171,8*

808,7

942,4

67,8

Övriga investering-ar

Postverket ......

1,4

—

—

—

—

0,9

—

—

0,9

Televerket ......

—

0,3

8,6

0,3

14,4

—

0,3

14,4

—

Statens järnvägar

1,8

—

—

—

7,0

0,2

—

7,0

0,2

Vattenfallsverket

5,0

2,0

50,0

2,0

12,0

—

2,0

12,0

—

Luftfartsverket ..

—

—

—

—

25,0

—

—

25,0

—

Förrådsfonden ..

2,0

—

—

—

—

—

—

—

—

10,2

2,3

58,6

2,3

58,4

1,1

2,3

58,4

1,1

Totalsumma

923,2

919,3

1161,6

910,8

1003,4

172,9*

811,0

1000,8

68,9

* Härav beräknas i runt tal 2,1 mkr. indragas den 1 juli 1957.

7

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Anslagsbehållningarna per den 1 juli 1956 uppgingo till ca 173 mkr. Tillsammans
med för innevarande budgetår anvisade anslag, ca 811 mkr., utgör
den för budgetåret disponibla anslagssumman ca 984 mkr. Med nu föreslagna
investeringsramar och med förutsatt ianspråktagande av de anslag,
som icke innefattas i ramregleringen, kommer medelsförbrukningen
under innevarande budgetår att uppgå till totalt ca 910 mkr. De vid budgetårets
slut förefintliga reservationerna komma därmed att utgöra icke fullt
74 mkr., varav drygt 2 mkr. beräknas komma att indragas.

De för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppen avse att jämte reservationerna
från nu löpande budgetår täcka den förutsatta medelsförbrukningen
och därutöver ge vissa marginaler. Den förordade totala anslagsanvisningen,
inklusive anslag utanför ramregleringen, uppgår till ca 1 001
mkr. Tillsammans med de beräknade till budgetåret ingående reservationerna
kommer den under detta budgetår tillgängliga anslagssumman att
uppgår till ca 1 073 mkr. Då medelsförbrukningen beräknas till ca 1 003
mkr. utgör anslagsreserven ca 70 mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Karlsson i Stuvsta m. fl. väckt motion
(11:240), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret
1957/58 under statens järnvägars fond dels anvisa i motionen angivna
investeringsanslag, om tillhopa 347 381 000 kr., dels ock till förvärv av
Stockholm—Nynäs järnväg in. in. beräkna ett investeringsanslag av 7 000 000
kr;

dels ock en likaledes av herr Karlsson i Stuvsta m. fl. väckt motion (II:
242), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med det
av vattenfallsstyrelsen upprättade förslaget för budgetåret 1957/58 under
statens vattenfallsverks fond anvisa investeringsanslag om sammanlagt 390
mkr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet. I den investeringsplan för kommunikationsverken som godkändes
av fjolårets riksdag förutsattes den ramreglerade medelsförbrukningen
under innevarande budgetår uppgå till 908,0 mkr. exklusive medelsförbrukningen
för en eventuell storflygplats. För ej ramreglerade investeringar
beräknades en medelsförbrukning av 2,3 mkr., vartill senare
kommit 0,33 mkr. för televisionsändamål. I samband med sina petita för
budgetåret 1957/58 har nu telestyrelsen hemställt om viss utökning av den
för innevarande budgetår fastställda ramen för televerkets investeringar,
varigenom den volymmässiga omfattning av verksamheten som närmast
svarar mot den fastställda ramen vid oförändrat penningvärde skulle uppnås.
Styrelsen har samtidigt hemställt om härför erforderlig medelsanvisning
på tilläggsstat. Även järnvägsstyrelsen har äskat sådan medelsanvisning
för möjliggörande av förutsatta förstärkningar av vissa anslag

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

detta dock vid bibehållande av oförändrad ram. Departementschefen har
emellertid med hänsyn till det samhällsekonomiska läget ej ansett sig
kunna tillstyrka vare sig någon höjning av investeringsramen för televerket
eller någon medelsanvisning på tilläggsstat för de båda nämnda verken.
För statens järnvägars del anses dock möjligheter föreligga att i annan
ordning tillgodose de framförda önskemålen. Till frågan härom återkommer
utskottet under punkten 4 i det följande.

De rambegränsade investeringarna under innevarande budgetår upptagas
följaktligen med oförändrat 908,0 mkr. Inklusive posten för övriga
investeringar om 2,3 mkr., innebärande en minskning med 0,3 mkr. i förhållande
till vad tidigare förutsatts, skulle totalt för kommunikationsverkens
investeringar upptagas ett belopp av 910,3 mkr.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat
har icke givit utskottet anledning till erinran.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår ha verksstyrelserna räknat
med en sammanlagd investeringsvolym av 1 161,6 mkr., varav 1 103,0 mkr.
för ramreglerade investeringar eller en ökning av dessa med ca 195 mkr.
Av sistnämnda ökning falla 1 mkr. på postverket, 48 mkr. på televerket,
70 mkr. på statens järnvägar, 64 mkr. på vattenfallsverket, 3 mkr. på luftfartsverket
och 10 mkr. på förrådsfonden. Av ökningen på övriga anslag,
ca 56 mkr., falla ca 8 mkr. på televerket och 48 mkr. på vattenfallsverket.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden som skett inom kommunikationsdepartementet
har, enligt vad som anföres i statsverkspropositionen,
en höjning av den totala ramen för verkens investeringar framstått
som i och för sig angelägen dels för att möjliggöra en höjning av
verkens kapacitet till en nivå, som bättre än den nuvarande står i överensstämmelse
med efterfrågan på verkens tjänster, dels för att kompensera
under fjolåret inträdda prisstegringar. Å andra sidan har kravet på en
fortsatt restriktiv ekonomisk politik medfört, att betydande nedskärningar
av verksstyrelsernas äskanden måst eftersträvas. Detta oaktat ha de överväganden
som skett resulterat i en uppräkning av de rambegränsade investeringarna
från 897,9 mkr. för innevarande år — exklusive investeringar
för utbyggnad av rundradioverksamheten, vilka fr. o. m. nästa budgetår
föreslås läggas utanför ramregleringen — till 945,0 mkr. för budgetåret
1957/58, det vill säga med ett nominelll belopp av 47,1 mkr.

Den av Kungl. Maj:t sålunda föreslagna investeringsramen medför för
vattenfallsverkets och statens järnvägars del en ökning i förhållande till
innevarande år med 34 resp. 13 mkr., medan beträffande televerket och
luftfartsverket höjningarna begränsas till 3 resp. 1 mkr. För postverket
och för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond åter föreslås minskningar
om 1 resp. 3 mkr. De ej ramreglerade anslagen ha upptagits med
10,5 mkr. för investeringar i rundradio, med 10 mkr. till förvaltningsby£>Snad
för vattenfallsstyrelsen och med 2 mkr. till förberedelsearbeten
för ett atomkraftvärmeverk samt med preliminära belopp av 3,9 mkr. för
televisionsradioanläggningar, 7 mkr. för förvärv av Stockholm—Nynäs järn -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

9

väg in. in. och 25 mkr. för utbyggnad av eu storflygplats. Den sammanlagda
medelsförbrukningen under kommunikationsverkens kapitalfonder
nästa budgetår skulle därmed komma att öka från 910,3 mkr. till 1 003,4
mkr. För finansiering av detta program ha av Kungl. Maj :t anslag äskats
med sådana belopp, att de jämte förutsedda behållningar motsvara den
för respektive utgiftsändamål föreslagna medelsförbrukningen.

Såsom departementschefen framhållit har den fortgående ökningen i
efterfrågan på verkens prestationer i förening med eftersläpningen i investeringshänseende
lett till bristsituationer i skilda avseenden. För televerkets
del är sålunda kön av abonnenter, som väntar på att få telefon inkopplad,
alltjämt onormalt stor, varjämte vissa rikstelefonvior äro överbelastade,
medförande långa väntetider för samtal. Beträffande järnvägarna har bl. a.
den koncentration av trafiken till vissa huvudlinjer som skett medfört en
överbelastning av de större bangårdarna med stora svårigheter i avseende
å såväl gods- som persontrafiken som följd. Den föreliggande kapacitetsbristen
anses vidare medföra risk för att transportarbetet på ett ur samhällsekonomisk
synpunkt ofördelaktigt sätt övergår till andra transportmedel.
Vad beträffar kraftförsörjningen har den ogynnsamma utvecklingen
av förhållandet mellan elkonsumtion och vattenkraftproduktion medfört
kostnadsfördyringar samt risk för ransonering under vissa år. Även med
avseende å luftfartstrafiken föreligger angelägna utbyggnadsbehov.

Mot bakgrund av angivna förhållanden finner utskottet den föreslagna
höjningen av den totala investeringsramen välmotiverad. Ett än bättre tillgodoseende
av behoven på förevarande områden vore ur skilda synpunkter
önskvärt. Med hänsyn till de omfattande och angelägna investeringsbehov
som föreligga även på andra samhällsområden samt det begränsade utrymmet
för deras tillgodoseende framstå dock vissa begränsningar av jämväl
kommunikationsverkens investeringar som ofrånkomliga. Utskottet har
därför funnit sig böra godtaga den av Kungl. Maj :t förordade investeringsramen
för nästa budgetår. I detta sammanhang vill dock utskottet starkt
understryka önskvärdheten av att ramregleringen så snart ske kan avvecklas,
så alt av riksdagen beviljade anslag helt kunna utnyttjas. Den avvägning
inom den totala medelsförbrukningsramen som skett, med tyngdpunkten
på de för en stegrad industriproduktion särskilt nödvändiga investeringarna
i kraftverksbyggnader och järnvägar, finner utskottet i princip
riktig. Utskottet vill emellertid i anslutning härtill framhålla, att den för
televerket föreslagna investeringsramen reellt innebär eu sänkning. Då de
gångna årens investeringsbegränsningar medfört stora svårigheter för verkets
planering av erforderliga utbyggnader ävensom olägenheter för allmänheten,
förutsätter utskottet, att eu ytterligare nedpressning av verkets investeringar
till följd av de materielpris- och lönestegringar som kunna inträda
under år 1957 om möjligt undvikes.

Till frågan om anvisandet av de anslag som erfordras för ett genomförande
av den förordade investeringsplanen för nästa budgetår återkommer
utskottet under respektive punkter i det följande.

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer, att utskottet icke kan
ansluta sig till de i motionerna II: 240 och II: 242 framförda yrkandena,
innebärande viss utvidgning av de i förenämnda plan förutsatta medelsförbrukningsramarna.
I överensstämmelse härmed kommer utskottet att
under vederbörande punkter i det följande yrka avslag på ifrågavarande
motioner.

Slutligen får utskottet i förevarande sammanhang anmäla, att utskottet
intet har att erinra mot att — på sätt departementschefen föreslagit —
kraftverksanslagen sammanföras till ett kollektivt anslag. I likhet med departementschefen
förutsätter utskottet därvid, att även i fortsättningen
vattenfallsstyrelsens investeringsplaner redovisas på ett sådant sätt, att
de i anslaget ingående olika delprojekten kunna särskiljas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 10—18) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1957/58 under postverkets fond anvisa i
statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 2 903 000 kr.

I skrivelse den 30 augusti 1956 har generalpoststyrelsen framlagt sina
petita för budgetåret 1957/58. I skrivelsen redovisas följande sammanställning
av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1954/
55—1956/57 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.

1954/55

1955/56

1956/57

Äskan-

den

Posthus m. m................

......... 8 000

tusental

4 000

kronor

1

1957/58

2 000

Förvärv av fastigheter........

......... 1 800

1 395

300

400

Anskaffning av automobiler m.

m...... 100

1 500

1 100

700

Postverkets diligenstrafik
Garagebyggnader m. m......

......... 800

1 800

200

600

Anskaffning av bilmateriel ...

......... 1 200

1 500

1 100

1 200

Förvärv av billinjer.........

........ 700

1 000

900

500

Postverkets dispositionsanslag ..

........ 200

700

1 000

—

Summa 12 800

11 895

4 601

5 400

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 11—16).

11

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,
telestyrelsens, vattenfallsstyrelsens och luftfartsstyrelsens
äskanden (s. 16 och 17).

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen för
kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 7 mkr. under
nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på de olika
anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 17 i propositionen intagen
tabell. I övrigt anför departementschefen följande.

Medelsförbrukningen under anslaget till Posthus in. m. har sålunda tagits
upp med ett belopp, som är 400 000 kr. lägre än vad styrelsen äskat. Nedskärningen
torde komma att gå ut över den beslutade tillbyggnaden av
postverkets industrianläggningar i Ulvsunda, för vars påbörjande under nasta
budgetår styrelsen beräknat ett belopp av 1 250 000 kr. Tiden för byggnadsarbetenas
påbörjande får alltså förskjutas något under budgetaret. De
övriga begränsningar, som ansetts nödvändiga för att postverkets investeringar
skall kunna hållas inom den förordade ramen för nasta budgetär,
bar fördelats med 300 000 kr. på anslaget Inköp av fastigheter, 100 000 kr.
på anslaget till Anskaffning av automobiler, 100 000 kr. pa anslaget till Garagebyggnader
m. m., 1 000 000 kr. på anslaget till Förvärv av billinjer samt
100 000 kr. på dispositionsanslaget. ,

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har bestämts med ledning av den
uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning pa
de olika anslagen. Anslagen till Inköp av fastigheter, Förvärv av billinjer
samt Postverkets dispositionsanslag har därvid kunnat uppföras med endast
formella belopp. De av mig förordade anslagen uppgå totalt till 2,9
milj. kr.

Utskottet. Enligt generalpoststyrelsens beräkningar skulle postverkets investeringar
under nästa budgetår komma att uppgå till ett sammanlagt belopp
av 9 mkr., vilket skulle kräva nya investeringsanslag om tillhopa 5,4
mkr. Såsom av den under föregående punkt lämnade redogörelsen framgår
har emellertid departementschefen förordat, att postverkets medelsförbrukningsram
fastställes till 7 mkr., vilket skulle förutsätta nya anslag
ä 2,9 mkr. I förhållande till generalpoststyrelsens förslag innebär detta en
begränsning av medelsförbrukningen under följande anslag med nedannämnda
belopp, nämligen Posthus in. in. 400 000 kr., Inköp av fastighetei
300 000 kr., Anskaffning av automobiler in. in. 100 000 kr., Garagebyggnader
in. in. 100 000 kr., Förvärv av billinjer 1 000 000 kr. samt Postverkets
dispositionsanslag 100 000 kr.

Under föregående punkt har utskottet redan anmält, att utskottet ansett
sig böra godtaga den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna medelsförbrukningsramen
för postverket. Mot den av departementschefen här förordade
fördelningen av postverkets investeringar på olika utgiftsändamål
samt anslagsberäkningen har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet
hemställer därför,

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

att riksdagen ma för budgetåret 1957/58 under postverkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Posthus in. m......................... 500 000 kr.

2. Inköp av fastigheter.................... j Q00 »

3. Anskaffning av automobiler m. in......... 700 000 »

4. Garagebyggnader in. in................. 500 000 »

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrö relsen

................................ 1 200 000 »

6. Förvärv av billinjer .................... j 000 »

7. Postverkets dispositionsanslag .......... i 000 »

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 19_52) före slagit

riksdagen att för budgetåret 1957/58 under televerkets fond dels anvisa
i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 265 mkr.,
dels ock i avbidan på särskild proposition i ämnet till Televisionsradioanläggningar
beräkna ett investeringsanslag av 3,9 mkr.

I skrivelse den 31 augusti 1956 har telestyrelsen hemställt om anslag för
budgetåret 1957/58. Styrelsen har därjämte i en särskild skrivelse nämnda
dag gjort framställning om vissa medel på tilläggsstat för budgetåret 1956/57.

Inledningsvis har styrelsen lämnat vissa i propositionen (s. 19 och 20)
intagna tabellariska uppgifter rörande utvecklingen av televerkets rörelse
under budgetaret 1955/56, mätt i antalet telefonapparater, telexabonnemang,
radiolicenser samt taxerade samtal, telegram och teleskrivningar.

I fråga om telefonabonnemangen framhåller styrelsen, att en viss nedgång
i nettoökningen av nya abonnemang skett under budgetåret 1955/56, varvid
nedgången varit särskilt märkbar under senare delen av budgetåret. Sålunda
nytecknades under denna tid 64 000 abonnemang mot 95 000 under
motsvarande tid ett år tidigare. En av anledningarna till nedgången är enligt
styrelsens mening den i december 1955 beslutade höjningen av inträdesavgiften
för huvudabonnemang från 200 till 300 kr. Men även frånsett
denna höjning torde man med hänsyn till avtagande befolkningsökning och
småningom inträdande mättnad på telefonområdet ha att förutse en viss
nedgång gentemot det rekordartat stora antalet under tidigare år. Styrelsen
framhåller vidare, att trots en nedgång även i antalet väntande abonnenter
ett onormalt stort antal nya abonnenter alltjämt måste vänta alltför länge på
inkoppling. Sålunda hade den 1 oktober 1956 19 400 nyanmälda abonnenter
icke kunnat inkopplas inom tre månader.

En sammanställning av telestyrelsens äskanden å tilläggsstat för innevarande
budgetår och å riksstat för budgetåret 1957/58 med de för budgetåren
1954/55—1956/57 anvisade anslagen visar följande belopp.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

13

1954/55

1955/56

1956/57

anvisat å äskat å

1957/58

äskanden

riksstat

tilläggsstat

tusental kronor

Telefonstationsbyggna-

der m. m...........

7 300

7 500

7 700

—

11 800

Förrådsbyggnader m. m.

1 400

—

1 000

—

1 600

Inköp av fastigheter ...
Telefon- och telegrafan-

—

100

300

1 800

läggningar...........

Radioanläggningar för

191 000

192 200

227 800

7 500

260 150

televerket...........

Radioanläggningar för

5 400

10 850

11 450

16 850

luftfarten...........

500

500

1 070

—

2 800

Försvarsberedskap vid

televerket...........

950

2 700

1 650

—

4 050

Televerkets dispositions-

anslag..............

—

6 500

4 000

—

6 500

Övrigt................

—

—

3301

—

4 0002

Summa 206 550

220 350

255 300

7 500

309 550

Styrelsen understryker de svårigheter, som uppkommit — och som för
varje år på senare tid förvärrats — genom att investeringarna vid televerket
efter kriget icke ha kunnat hålla jämna steg med abonnent- och trafikökningen.
Vid bedömandet av styrelsens anslagsäskanden för budgetåret
1957/58 måste hänsyn tagas till att det uppdämda behovet av nyanläggningar
undan för undan blivit allt större. I likhet med vad som skett
under de närmast föregående åren framhåller styrelsen även, att de kostnader
som nedläggas på den pågående automatiseringen av telefontrafiken
förutom den standardförbättring som den innebär, utgöra en mycket fördelaktig
kapitalplacering. I detta sammanhang erinrar styrelsen om att televerket
kunnat bära de generella höjningar av de anställdas löner som genomförts
under de två senaste åren och som uppgått till nära 50 mkr. per
år, utan att taxorna därför behövt höjas. Att så kunnat ske måste i hög
grad tillskrivas den fortgående rationalisering av telefontrafiken som
automatiseringen innebär. Avlöningar till telefonister och växelstationsföreståndare
ha numera stigit så mycket, att televerket gör mycket betydande
förluster på den lokala telefonrörelsen vid manuella stationer.
Inom sådana centralstationsområden, där flertalet abonnenter äro anslutna
till manuella stationer, går den lokala telefonrörelsen numera med en
förlust av 50—150 kronor per apparat och år. De största förlusterna uppstå
vid manuella växelstationer, d. v. s. på landsbygdsabonnenter. Dessa
siffror ge en antydan om vilka taxehöjningar, som skulle ha varit nöd 1

Avser televisionsanläggningar.

2 Exklusive televisionsanläggningar.

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

vändiga, om man inte genom automatisering av stationerna kunnat förbättra
det ekonomiska resultatet av den lokala telefonrörelsen.

Genom de stora avskrivningar, som göras på televerkets anläggningar,
ha lånemedel endast i relativt ringa utsträckning behövt tagas i anspråk
för finansiering av televerkets anläggningsarbeten. Under de senaste
fem åren ha lånemedel endast behövt anlitas intill 38, 40, 36, 32 resp. 26 %
för täckande av de totala anläggningskostnaderna. För budgetåret 1956/57
beräknas motsvarande andel komma att sjunka till under 20 %. Även vid
bifall till styrelsens nu föreliggande anslagsäskanden kommer televerket
självt att kunna finansiera omkring två tredjedelar av de totala investeringarna.

Under punkten Radioanläggningar för televerket har bl. a. en redogörelse
lämnats för en inom Radiotjänst verkställd prognos för Radiotjänsts kostnader
under femårsperioden 1957/58—1961/62 samt för en av särskild utredningsman
gjord utredning rörande radiorörelsens framtida budget- och utbyggnadsfrågor.
I sistnämnda utredning har bl. a. behandlats radiorörelsens
finansieringsfrågor under åren fram t. o. in. 1961/62. Utredningsmannen
har därvid granskat läget vid olika licensavgifter samt olika alternativ
i fråga om finansiering av utlandsprogram m. m. och av radiohus. I fråga
om kostnaderna för programproduktionen har utredningsmannen utgått
från siffrorna i förenämnda femårsprognos, i vilken man beträffande inventarier
endast räknat med en årlig avskrivning av 30 %. Utredningsmannen
har emellertid framlagt även en alternativ beräkning med 100 % avskrivning
av alla nyinvesteringar. Utredningsmannen erinrar härvid om att
riksräkenskapsverket hos Kungl. Maj:t i utlåtande den 29 maj 1956 över
Radiotjänsts framställning om förskott å på budgetåret 1956/57 belöpande
radiomedel förordat avskrivning med 100 % av företagets samtliga investeringar.
Vad gäller televerkets driftkostnader, investeringar i rundradioanläggningar
och radiohus samt beräkningen av licensantalet baseras utredningsmannens
kalkyler på uppgifterna i femårsprognosen. Alternativa beräkningar
ha lagts fram dels för det fall att särskilt statsanslag beviljas för kortvågssändningar
till utlandet m. in., dels för den hittills gällande ordningen, att
kostnaderna för sådana program bestridas av licensintäkter.

En utgångspunkt för utredningsmannen har varit, att driftkostnadskalkylerna
för Radiotjänst och televerket utgöra ett fast underlag i de olika diskuterade
finansieringsalternativen. Televerkets och byggnadsstyrelsens investeringskostnader
bli däremot beroende av vad som vid olika alternativ återstår,
sedan behovet av medel för driftkostnaderna tillgodosetts. Därvid har
utredningsmannen dock förutsatt, att utbyggnaden av driftapparaten skall
fullbordas under den tid, som återstår intill utgången av budgetåret 1961/62.

Vad beträffar radiohusen, som icke torde hinna färdigställas till utgången
av budgetåret 1961/62 och för vilka en kostnadsplan ännu icke utlagts,
ha gjorts uppskattningsmässiga antaganden om medelsbehovet under de
kommande fem budgetåren.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

15

Sju alternativ för licenshöjningar med olika belopp och vid skilda tidpunkter
ha framlagts av utredningsmannen och presenterats i olika tabeller. I
propositionen redovisas två av alternativen, nämligen licenshöjning fr. o. in.
den 1/7 1957 till 25 kr. resp. 30 kr.; siffrorna avse det fall, att kostnaderna
för utlandsprogram etc. inkluderas i driftkostnaderna och att inventarierna
avskrivas med 100 %. I tabellen tages jämväl upp det i 5-årsprogrammet beräknade
investeringsbehovet för rundradioanläggningar och radiohus under
perioden.

Beloppen anges i mkr.

1957/58 ...............

1958/59 ................

1959/60 ................

1960/61 ................

1961/62 ................

Driftutgifter

Inkomster

Återstår till
investeringar

Investeringsbehov

Ra-

diotj.

Telest.

S:a

Licens
25 kr.

Licens
30 kr.

Vid
licens
25 kr.

Vid
licens
30 kr.

Telest

Bygg-

stn.

S.-a

34,7

40.1

43.2

46.3
49,1

14,5

15,2

15.8

16.9
17.1

49.2

55.3
59,0

63.2

66.2

58,1

65.0

66.0

67.0

68.0

65.5
78,0
79,2
80,4

81.6

8,9

9.7
7,0

3.8

1.8

16.3
22,7
20,2
17,2

15.4

12,7

19,3

17,1

13,9

9,0

3,0

7,5

10,0

10,0

10,0

15.7

26.8
27,1
23,9
19,0

213,4

79,5

292,9

324,1

384,7

31,2

91,8

72,0

40,5

112,5

Utredningsmannen har ifrågasatt, om icke självfinansieringsprincipen
bör frångås såtillvida, att radiohusen få uppföras med av staten upplånade
medel på sätt som normalt sker i fråga om övrig statlig byggnation. Skulle
så ske, kunde statsmakterna begränsa licenshöjningen till 25 kronor den
1 juli 1957 och 30 kronor senast den 1 juli 1959, om kostnaderna för utlandsprogram
m. m. fortfarande skola belasta radiobudgeten. För övrigt förordas
bl. a., att en särskild fond för rundradiomedlen inrättas. Medlen å denna
fond, som skulle förvaltas av statskontoret, skulle efter beslut av Kungl.
Maj :t disponeras för rundradiorörelsens behov.

Radiotjänsts styrelse anser sig i nuvarande läge icke kunna frångå självfinansieringsprincipen.
Styrelsen finner utredningen ge vid handen, att licensavgiften
bör höjas till 30 kr. den 1 juli 1957. Därest statsmakterna
fr. o. m. nästa budgetår icke överta kostnaderna för utlandsprogrammet,
hälften av skolradion, radiomottagare för skolor, väderleksrapporter och
fria blindlicenser, torde en ytterligare höjning av licensavgiften till 35 kr.
komma att aktualiseras omkring 1960. Styrelsen betonar angelägenheten av
att fonderingsmöjligheter skapas för rundradiorörelsen.

För en närmare redogörelse för förenämnda femårsprognos för rundradiorörelsen
ävensom för telestyrelsens anslagsäskanden i övrigt torde få hänvisas
till propositionen (s. 23—45).

över telestyrelsens petita ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och byggnadsstyrelsen (s. 45 och 46).

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Departementschefen har till en början behandlat frågan om utgifter och
inkomster för ljudradion och härutinnan anfört följande.

I propositionen 1955: 146 angående införande av ett andra program i den
svenska rundradion in. in. förordades, att av radiolicensmedlen skulle bestridas
icke endast årskostnaderna för produktion och distribution av rundradioprogrammen,
utan även investeringarna för radiorörelsen. Finansieringsmetoden,
som innebär att anläggningskostnaderna omedelbart avskrivs till
100 %, skulle omfatta investeringar i såväl radioanläggningar som radiohus.
I propositionen föreslogs vidare en höjning av radiolicensen med 5 kr. till 20
kr. Denna höjning sades vara tillräcklig för en första etapp, omfattande arbeten
under de första tre åren av utbyggnadsprogrammet. Vad i propositionen
sålunda föreslogs föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

De för nästa budgetår framlagda anslagsframställningarna om medel för
rundradiorörelsen omfattar utgifter om tillhopa 67,2 milj. kr., medan licensinkomsterna
vid oförändrad licensavgift beräknats uppgå till 50,8 milj.
kr. En höjning av licensavgiften till 30 kr. fr. o. in. den 1 juli 1957 har
löreslagits för att utgifterna skall kunna finansieras.

Orsaken till att utgifterna nu beräknas till ett avsevärt högre belopp, än
som var förutsett då förslaget om den nu gällande licensavgiften lades fram,
är delvis att söka i de prisstegringar, som ägt rum sedan den s. k. dubbelprogramutredningen
gjorde sina kalkyler. Därjämte har radiotjänst ansett
sig böra ikläda sig vissa utgifter, som inte ingick i utredningens beräkningar,
t. ex. för ökade kostnader för personalens pensionering samt för upprustning
och förnyelse av företagets materiel och organisation. Slutligen
har radiotjänst ansett nödvändigt att ge program 2 eu högre kvalitativ standard
än vad som var förutsett i dubbelprogramutredningen, som räknade
med att detta program huvudsakligen skulle bestå av repriser ur riksprogrammet.
Lyssnarundersökningar och spontana reaktioner inför programmet
gav enligt radiotjänst vid handen, att detta var nödvändigt för att programmet
skulle slå igenom och lvssnarintresset icke dödas.

Även om några nedskärningar synes kunna göras i vissa av de kalkylerade
utgiftsposterna, så är det uppenbart att en höjning av licensavgiften
måste ske redan vid ingången av nästa budgetår, för att icke radiorörelsen
skall åsamkas allvarligt avbräck. Jag utgår då från att självfinansieringsprincipen
ej bör uppgivas. De skäl, som åberopades för införandet av denna
princip — nämligen att rundradioinvesteringarna icke skulle kunna genomföras
utan alltför stor tidsutdräkt om de skulle konkurrera om investeringsutrymmet
med andra statliga investeringsändamål av hög angelägenhetsgrad
— gäller alltjämt med oförminskad styrka.

Vid avvägningen av licenshöjningens storlek bör hänsyn tas till behoven
under en längre tid än det allra närmaste budgetåret. Den femårsprognos,
som lagts fram av radiotjänst, torde därvid kunna tas som utgångspunkt
för ett resonemang. Vissa allmänna förutsättningar av principiell natur
måste först preciseras.

Enligt ett uttalande av 1947 års riksdag borde kostnaderna för kortvågssändningar
till utlandet, skolradio, väderleksrapporter och fria blindlicenser
i princip bestridas från anslaget på riksstaten; frågan om överflyttning
av utgifterna borde dock anstå, så länge licensmedlen lämnade överskott.
Något sådant överflyttande har ej skett, utan ifrågavarande utgifter har hittills
bekostats av radiolicensmedel. Frågan har nu aktualiserats av telestyrelsen
och radiotjänst. För egen del anser jag, att licensavgiften nu _ lik som

varit fallet vid de två hittills gjorda licenshöjningarna efter år 1947 _

bör höjas till sådant belopp, att kostnaderna för ifrågavarande verksamhetsgrenar
av radiorörelsen kan rymmas inom ramen för licensinkomsterna.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

17

Radiotjänst tillämpar f. n. den metoden för avskrivning av sina inventarier,
att 30 % av det ingående bokförda värdet och av årets anskaffning
årligen avskrives. Riksräkenskapsverket bär ansett, att anskaffningskostnaderna
bör i sin helhet omedelbart påföras bolagets rörelse och bestridas
av radiolicensmedel. Jag delar denna uppfattning. I enlighet härmed höidet
årliga medelsbehovet för ny- och reinvesteringar i princip täckas av de
löpande inkomsterna. Vid övergången till den nya avskrivningsmetoden
kvarstår äldre inventarier till ett bokfört värde av 2,3 milj. kr. oavskrivna.

En ytterligare förutsättning vid diskussionen om licensavgiften hör vara,
att de överskott, som kan uppstå vissa år, reserveras för rundradiorörelsens
behov under andra år, då de löpande inkomsterna ej förslår till att
täcka utgifterna.

För de närmaste fem budgetåren skulle driftutgifterna för programproduktion
och distribution, beräknade enligt femårsprognosen under nyssnämnda
förutsättningar, uppgå till sammanlagt (213,4 + 79,5) 293 milj. kr.
Radiotjänst har därvid räknat med en fortsatt successiv utökning av programtiden
utöver de 8 000 timmar, som dubbelprogramutredningen tagit
upp för slutåret i sina kalkyler, så att den 1961/62 skulle uppgå till över
9 600 timmar. Televerkets investeringar i rundradioanläggningar har förts
upp med inalles 72 milj kr. Investeringar för radiohus i Stockholm och Göteborg,
vilka kostnadsberäknats till totalt 50 resp. 6 milj. kr., har för femårsperioden
beräknats till 40,5 milj. kr. De totala utgiftsbehoven av radiolicensmedel
skulle alltså uppgå till (293 —j— 72 -f- 40,5) 405,5 milj. kr. Licensinkomsterna
har beräknats till ca 324 milj. kr. vid en avgift om 25 kr.
och ca 385 milj. kr. vid en avgift om 30 kr.

Vad angår utgiftssidan vill jag först uttala min anslutning till alt ett
radiohus i Stockholm kommer till utförande med början redan under nästa
budgetår. Däremot torde radiohuset i Göteborg få anstå ännu en tid. För
det förstnämnda projektet torde det icke vara realistiskt, att räkna med
större medelsförbrukning under perioden än inemot 30 milj. kr. Även beträffande
televerkets investeringar synes en överskattning av investeringsmöjligheterna
föreligga. Fn medelsförbrukning för perioden av storleksordningen
60—65 milj. kr. torde bättre motsvara de resurser, som kan
väntas stå till buds för dessa arbeten. Med dessa justeringar skulle utgifterna
hållas inom gränsen för en avgift av 30 kr. Det bör emellertid påpekas,
att löne- och prisstegringar endast inkalkvlerats i viss del av kostnadsramen,
nämligen när det gäller radiotjänsts driftkostnader.

Mot bakgrunden av det anförda vill jag biträda förslaget om en höjning
av licensavgiften till 30 kr. den 1 juli 1957. Någon ytterligare böjning till
35 kr. mot slutet av femårsperioden, såsom radiotjänst förutsatt, anser
jag dock ej böra ställas i utsikt. Rörelsen bör i stället anpassa sig under
det tak, som den nya licensavgiften i förening med den fortgående ökningen
av licensantalet kan ge. Endast om förändringar i penningvärdet,
som mera väsentligt avviker från vad radiotjänst kalkylerat med, skulle
inträffa, bör enligt min mening licensavgiften tas upp till omprövning.
Det sagda innebär bl. a., att jag ej utan vidare vill sanktionera den fortsatta
utvecklingen av sändningstidens längd, med vilken radiotjänst kalkylerat.
Utrymmet inom ramen för licensinkomsterna och den inbördes avvägningen
de olika behoven emellan får 1)1 i bestämmande för takten i utvecklingen
av rörelsens olika grenar. Härvid måste, för alt erforderlig
stadga skall ernås i tillämpningen av självfinansieringsprincipen, enligt min
mening förutsättas, att den hittills gällande ordningen för bestridande av
kostnaderna för utlandsprogrammen etc. blir bestående.

2 llihang till riksdagens protokoll 1957. G samt. Nr 9

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

För nästa budgetår beräknar jag i förevarande sammanhang utgifterna

till följande belopp:

radiotjänsts programproduktion ............ 34,0 milj. kr.

televerkets programdistribution ........... 14,5 » »

televerkets investeringar .................. 10,5 » »

byggnadsstyrelsens investeringar i radiohus . 1,5 » »

Summa 60,5 milj. kr.

Då inkomsterna vid den föreslagna licensnivån kan beräknas till 65,5
milj. kr., skulle för nästa budgetår ett överskott av radiolicensmedel om
5 milj. kr. föreligga. I avbidan på ett slutligt ställningstagande till radiotjänsts
förslag rörande formerna för en fondering, vilket förslag f. n. är
föremål för remissbehandling, förordar jag, att överskottet i televerkets
räkenskaper redovisas som en separat post och icke inlevereras till statskontoret
tillsammans med verkets andra överskottmedel, utan balanseras
över till följande budgetår.

Det torde som vanligt få ankomma på Kungl. Maj :t att slutligt fastställa
storleken av radiotjänst och televerkets driftkostnader för rundradiorörelsen.

I och med att radiorörelsens budget i enlighet med det anförda ges fastare
former och närmast får karaktären av en specialbudget, synes det under
televerkets fond uppförda anslaget — vars rubrik torde ändras från
Rundradioanläggningar till Ljudradioanläggningar — fr. o. m. nästa budgetår
böra räknas vid sidan av televerkets investeringsram. Anslaget om
10,5 milj. kr. torde förslå bl. a. till provisoriska sändare i fem å sex av de
återstående åtta planenliga FM-stationerna.

Till frågan om anslag till radiohuset i Stockholm återkommer jag i det
följande vid anmälan av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna
fastighetsfond.

Härefter har departementschefen övergått till att behandla televerkets
rambegränsade investeringar och därvid inledningsvis erinrat om att televerkets
investeringsram för innevarande budgetår, inklusive medelsförbrukningen
å anslaget till Rundradioanläggningar om 10,1 mkr., uppgår
till 250 mkr. samt att telestyrelsen under åberopande av penningvärdeförsämringen
hemställt om en vidgning av ramen med 9 mkr. och om anslag
å tilläggsstat å tillhopa 7,5 mkr.

Vidare erinras om att styrelsen för nästa budgetår begärt en från 250
till 297,75 mkr. ökad medelsförbrukning eller, med borträknande av de
för ljudradioanläggningar avsedda beloppen, en ökning från 239,9 till 282,65
mkr. samt 8,6 mkr. vid sidan om de ramreglerade investeringarna till påbörjande
av en sjökabel till England samt för inköp av vissa tomter m. m.
Departementschefen förordar, såsom framgått av redogörelsen för investeringsplanen,
en ram av 243 mkr., innebärande ett med 3,1 mkr. förhöjt
belopp. Hur bl. a. medelsförbrukningen på de ramreglerade anslagen ungefärligen
kommer att fördela sig under nästa budgetår framgår av en å s. 50
i propositionen intagen sammanställning. I övrigt har departementschefen
anfört följande.

Den nu förordade investeringsramen — som på grund av inträdda kostnadsstegringar
innebär en mindre volymmässig nedskärning i förhållande

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

19

till innevarande budgetårs ram — nödvändiggör, att vissa av de projekt,
som upptagits i styrelsens petita, måste uppskjutas. Av de i investeringsplanen
för telefonstationsbyggnaderna upptagna tretton nya företagen torde
sålunda sex få tills vidare anstå. I fråga om anslaget till Riks- och landskablar
måste arbetena med de utökade teleförbindelserna Stockholm—Norrköping—Katrineholm—Eskilstuna
samt kabeln Häggenås—Strömsund
uppskjutas, varjämte vissa andra arbeten måste begränsas till sin omfattning.
Inkoppling av nya abonnentanläggningar torde inte kunna ske i hela
den utsträckning, som styrelsen förutsatt. Beträffande anslaget till Radioanläggningar
för luftfarten, för vilket en minskning med 700 000 kr. i förhållande
till luftfartsstyrelsens äskande beräknats, torde nedskärningen
komma att gå ut över en för Torslanda flygplats avsedd radaranläggning.
Kostnaden för denna, 2 milj. kr., skulle enligt luftfartsstyrelsen lika fördelas
på två budgetår. För att icke någon väsentlig försening i leveransen
av denna för trafiksäkerheten viktiga anläggning skall behöva uppstå, bör
luftfartsstyrelsen vara oförhindrad att lägga ut beställning på anläggningen
för leverans under budgetåret 1958/59.

Beträffande sjökabeln till England har telestyrelsen begärt bemyndigande
att med brittiska post- och teleförvaltningen träffa avtal om anskaffning
och utläggning av densamma. Kabeln har kostnadsberäknats till 20 milj.
svenska kronor, varav Sverige skulle betala hälften. Jag har ej något att
erinra mot att telestyrelsen ingår det ifrågasatta avtalet.

Vad angår de vid sidan om investeringsramen begärda anslagen till inköp
av vissa områden i Älvsjö och Farsta in. in. om tillhopa 5,6 milj. kr. är
jag — i avbidan på resultatet av pågående förhandlingar rörande dessa
frågor — icke beredd att tillstyrka någon medelsanvisning för ändamålen.

För televisionsverksamhet är på innevarande budgetårs riksstat anslag
uppförda om tillhopa 5 milj. kr., varav 330 000 kr. anvisats under televerkets
fond till Televisionsanläggningar. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den It maj 1956 tillkallades två sakkunniga med uppgift att skyndsamt
framlägga förslag rörande utbyggnaden av ett distributionsnät för
överföring av televisionsprogram. Dessa sakkunniga — 1956 års televisionsutredning
— har den 21 november 1956 framlagt ett betänkande med förslag
till sådan utbyggnad. Beredningen av detta ärende är ännu ej avslutad.
I avbidan på en särskild proposition i ämnet torde därför anslagen till
televisionsverksamheten få uppföras med preliminärt beräknade belopp.
För ändamålet beräknar jag sammanlagt 11 milj. kr. Därav torde 3 900 000
kr. avses för utbyggnaden av distributionsnätet. Rörande detta belopp, som
bör uppföras under rubriken Televisionsradioanläggningar, gör jag hemställan
under denna punkt. Anslagen till Lån för inköp av televisionsutrustning
och Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader beräknar jag
till 2 400 000 resp. 4 700 000 kr. Rörande dessa gör jag hemställan i annat
sammanhang.

Anslagsbeloppen under televerkets fond har jag beräknat med utgångspunkt
från, att de jämte vid ingången av nästa budgetår förefintliga reservationer
skall jämnt täcka medelsförbrukningen, dock all disposilionsanslagct
upptagits till ett belopp, som inbegriper en med hiinsyn till anslagets
ändamål skälig marginal. De av mig förordade anslagsbeloppen under fonden
uppgår sammanlagt till 268,9 milj. kr.

Investeringarna i försvarsberedskap vid televerket torde som vanligt böra
avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang
denna dag för detta ändamål tillstyrkt ett avskrivningsanslag på driftbudgeten
om 3 500 000 kr.

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Sjöström-Bengtsson in. fl. (I: 183) och den andra inom andra kammaren
av fru Johansson och fru Löfqvist (11:245), i vilka hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av årets statsverksproposition ville uttala, att
någon höjning av radiolicensavgiften icke bör vidtagas för vissa i motionen
omnämnda befolkningsgrupper;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Öhman in. fl. (1:271) och den andra inom andra kammaren
av herr Hagberg in. fl. (II: 335), i vilka hemställts, att riksdagen som sin
mening måtte uttala, att någon höjning av radiolicensavgiften för närvarande
icke skall genomföras.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna II: 245 och 11: 335.

Utskottet. Anslagsframställningarna för nästa budgetår om medel för
rundradiorörelsen omfatta utgifter om tillhopa 67,2 mkr., medan licensinkomsterna
vid oförändrad avgift beräknats uppgå till 50,8 mkr. En höjning
av licensavgiften till 30 kr. fr. o. in. den 1 juli 1957 har därför föreslagits.
Som anledning till att utgifterna nu beräknas till ett högre belopp än som
förutsetts då 1955 förslaget om gällande licensavgift framlades har bl. a. angivits
inträdda prisstegringar och vissa ökade omkostnader för Radiotjänst,
såsom för personalpensionering, materielförnyelse m. m., samt nödvändigheten
att ge program 2 en högre kvalitativ standard än vad som tidigare
förutsatts.

Departementschefen, som tillstyrkt den föreslagna avgiftshöjningen, säger
sig därvid utgå från att självfinansieringsprincipen ej uppgives. Nämnda
princip innebär bl. a. att, i enlighet med det beslut om införande av ett andra
program i den svenska rundradion som fattades av 1955 års riksdag, icke
endast årskostnaderna för produktion och distribution av rundradioprogrammen
utan även investeringarna för radiorörelsen skola bestridas med
licensmedel. Anläggningskostnaderna skola avskrivas omedelbart till 100
procent och investeringarna avses omfatta såväl radioanläggningar som radiohus.
Departementschefen anser vidare, att licensavgiften hör höjas till ett
sådant belopp att — i likhet med vad som varit fallet vid de senaste två licenshöjningarna
men i motsats dock till ett av 1947 års riksdag gjort uttalande
•— kortvågssändningar till utlandet, skolradio, väderleksrapporter och
fria blindlicenser kunna bestridas inom ramen för licensinkomsterna. Beträffande
inventarier anses det årliga medelsbehovet för ny- och reinvesteringar
i princip böra täckas av löpande inkomster. Slutligen förutsättas de
överskott som kunna uppstå vissa år reserveras till andra år, då de löpande
inkomsterna ej förslå till att läcka utgifterna.

Enligt den i statsverkspropositionen redovisade femårsprognosen för rundradioverksamheten
för de fem närmaste budgetåren skulle driftutgifterna
för programproduktion och distribution nnder nämnda förutsättningar upp -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

21

gå till sammanlagt 293 mkr., varvid Radiotjänst räknat med en fortsatt successiv
ökning av programtiden så att den 1961/62 skulle uppgå till över
9 600 timmar mot för innevarande budgetår förutsatta 6 100 timmar och
för budgetåret 1957/58 beräknade 7 330 timmar.

Härtill komma investeringar för televerket i rundradioanläggningar om
72 mkr. och för radiohus i Stockholm och Göteborg — kostnadsberäknade
till 50 resp. 6 mkr. -— om 40,5 mkr. för femårsperioden. De totala utgiftsbehoven
skulle därmed uppgå till 405,5 mkr., medan licensinkomsterna beräknats
till ca 385 mkr. vid den föreslagna avgiften av 30 kr. Departementschefen,
som anser uppförandet av ett radiohus i Stockholm böra påbörjas
redan nästa budgetår, medan radiohuset i Göteborg bör anstå någon tid,
räknar emellertid icke med större medelsförbrukning under perioden än 30
mkr. för radiohusen och 60 å 65 mkr. för televerkets investeringar. Detta
skulle möjliggöra, att de totala utgifterna hållas inom gränsen för en avgift
av 30 kr. Den av Radiotjänst förutsatta ytterligare höjningen till 35 kr. mot
slutet av femårsperioden anses vidare ej böra ske. I stället säges en anpassning
böra komma till stånd av rörelsens omfattning mot den inkomstram
som den nya licensavgiften utgör.

De totala utgifterna för rundradiorörelsen för nästa budgetår beräknas
av departementschefen till ca 60,5 mkr., medan inkomsterna vid den höjda
nivån beräknas till ca 65,5 mkr. överskottet föreslås skola redovisas som en
separat post i televerkets räkenskaper och balanseras över till följande budgetår.
Det definitiva fastställandet av Radiotjänsts och televerkets driftkostnader
för rundradiorörelsen förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t. Slutligen
föreslås det under televerkets fond uppförda anslaget om 10,5 mkr. •— med
den från Rundradioanläggningar till Ljudradioanläggningar ändrade rubriken
— fr. o. m. nästa budgetår räknas vid sidan av televerkets investeringsram.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse med det sålunda framlagda förslaget
om en specialbudget för ljudradiorörelsen. Den självfinansieringsprincip
som därvid föreslagits få tillämpas finner utskottet också innebära
en sund och riktig finansieringsmetod. Ej heller har utskottet funnit anledning
till erinran mot vad deperatementschefen i detta sammanhang i övrigt
anfört och förordat rörande licensavgiftens storlek m. m.

Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer, att utskottet ej kan biträda
de i motionerna I: 183 och II: 245 samt I: 271 och II: 335 framställda
yrkandena. Vad beträffar förslaget i de båda förstnämnda motionerna att
någon höjning av licensavgiften ej skall ske för vissa pensionärsgrupper vill
utskottet erinra om att utskottet vid 1955 års riksdag, i anledning av då
väckta motioner, ingående prövade berörda fråga. Utskottet fann därvid
sakligt bärande skäl för en sålunda föreslagen differentiering av radioabonnenterna
ej föreligga. Dessutom framhölls att en sådan åtgärd skulle
leda till ett icke oväsentligt administrativt merarbete. Någon anledning till
ändrat ståndpunkttagande i denna fråga föreligger enligt utskottets mening
ej. Vad åter beträffar yrkandet i motionerna 1:271 och 11:335 om bibe -

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

hållande av licensavgiften vid dess nuvarande höjd genom ett frångående
av självfinansieringsprincipen vill utskottet även framhålla, att som skäl
för införandet av nämnda princip främst åberopades att rundradioinvesteringarna
icke skulle kunna genomföras utan alltför stor tidsutdräkt om de
skulle konkurrera om investeringsutrymmet med andra statliga investeringsändamål
av hög angelägenhetsgrad. Enligt utskottets mening torde detta
ha sin giltighet även i dagens läge.

Till frågan om anvisande av medel för det nya radiohuset i Stockholm
återkommer utskottet under punkten 8 i det följande.

Beträffande televerkets rambegränsade investeringar har, såsom tidigare
under punkten 1 nämnts, departementschefen förordat en ram av 243,0 mkr.
mot av telestyrelsen begärda 282,65 mkr. varvid dock av styrelsen utom ramen
begärda medel om 3 mkr. för påbörjande av en sjökabel till England
förutsatts ingå i rambeloppet. Den sålunda förordade ramen — som volymmässigt
innebär en nedskärning i förhållande till nu gällande ram — innebär
i relation till styrelsens förslag att ett antal nya telefonstationsbyggnader
tills vidare få anstå, varjämte arbetena med utökade teleförbindelser delvis
måste uppskjutas. Ej heller kan inkoppling av nya abonnentanläggningar
ske i förutsatt omfattning.

Av telestyrelsen vid sidan om ramregleringen begärda anslag om tillhopa
5,6 mkr. till inköp av vissa områden i Älvsjö och Farsta m. in. förklarar sig
departementschefen f. n. ej heller beredd att tillstyrka.

För genomförandet av det av Kungl. Maj :t föreslagna programmet ha äskats
anslag om tillhopa 265,0 mkr. Härutöver föreslås i avbidan på särskild
proposition i ämnet anslag till televisionsverksamheten uppföras med preliminärt
11 mkr., varav till Televisionsanläggningar 3,9 mkr., upptagna under
förevarande punkt, och till Lån för inköp av televisionsutrustning 2,4 mkr.
samt till Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader 4,7 mkr., vilka
senare anslag upptagas i annat sammanhang.

Utskottet, som visserligen under punkten 1 i det föregående uttalat, att
det funnit sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag i fråga om investeringsramen
för televerket för nästa budgetår, vill i detta sammanhang dock erinra
om de stora svårigheter investeringsbegränsningarna under de gångna åren
medfört för verkets del, beroende bl. a. på den långsiktiga planläggning som
måste föregå dess anläggningsarbeten. Till följd härav har ett tillgodoseende
i den utsträckning som vore önskvärd av kraven på teleinstallationer och
-förbindelser ej blivit möjligt. Den såväl företagsekonomiskt som i övrigt
fördelaktiga automatiseringen av telefontrafiken har sålunda ej heller kunnat
komma till stånd i avsedd omfattning. Utskottet vill mot bakgrund av
det anförda framhålla önskvärdheten av att påtalade olägenheter i fortsättningen
skänkas större beaktande. Vidare förutsätter utskottet, såsom
under punkten 1 anförts, att en ytterligare nedpressning av televerkets investeringar
till följd av de materielpris- och lönestegringar som kunna inträda
under år 1957 om möjligt undvikes.

Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och förslag i övrigt ha icke givit utskot -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

23

tet anledning till erinran, vilket även innebär, att utskottet tillstyrker det begärda
bemyndigandet för telestyrelsen att med brittiska post- och teleförvaltningen
träffa avtal om anskaffning och utläggning av en sjökabel till
England. Ej heller har utskottet något att erinra mot att — på sätt departementschefen
föreslagit beträffande det under televerkets fond uppförda anslaget
till Radioanläggningar för luftfarten —- beställning får utläggas av
luftfartsstyrelsen på en för Torslanda flygplats avsedd radaranläggning.

Utskottet kommer framdeles att i särskilt utlåtande taga ställning till
frågan om vissa anslag till televisionsverksamheten.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 183 och
II: 245 samt I: 271 och II: 335, i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet anfört rörande radiolicensavgiften; II.

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 under televerkets
fond anvisa följande investeringsanslag nämligen

1. Telefonstationsbyggnader m. m....... 9 000 000 kr.

2. Förrådsbyggnader in. m............... 1 000 000 »

3. Inköp av fastigheter .................. 200 000 »

4. Riks- och landskablar m. m........... 74 300 000 »

5. Telefon- och telegrafstationer.......... 86 000 000 »

6. Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar........ 65 600 000 »

7. Ljudradioanläggningar .............. 10 500 000 »

8. Radioanläggningar för kommersiell trafik 1 500 000 »

9. Radioanläggningar för luftfarten ...... 2100 000 »

10. Försvarsberedskap vid televerket ........3 500 000 »

11. Televerkets dispositionsanslag ........ 11 300 000 »

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 53—74)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 under statens järnvägars
fond dels anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å
tillhopa 310 301 000 kr., dels ock i avbidan på särskild proposition i ämnet
till Förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg in. in. beräkna ett investeringsanslag
av 7 mkr.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 8 oktober 1956 framlagt sina anslagsäskanden
för nästa budgetår och därjämte i skrivelse den 18 oktober samma
år hemställt om vissa medel å tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen
har härvid inledningsvis berört eu tioårsplan för investeringarna inom

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

statens järnvägar, som styrelsen tillställt 1955 års långtidsutredning. I denna
plan, omfattande perioden 1955/56—1964/65, har man, framhåller styrelsen,
förutsatt en medelsförbrukning av 379 mkr. för nästa budgetår.
Därtill har styrelsen upptagit ett belopp av 20 mkr. för sådana nya järnvägsanläggningar
och ombyggnader av smalspårslinjer in. in. som eventuellt
kunna bli aktuella ehuru i så fall ur andra synpunkter än rent järnvägsekonomiska.
Dessa medel ha inte ansetts böra inräknas i investeringsramen.
Efter en noggrann omprövning av möjligheterna att i dagens läge av
full sysselsättning kunna utföra arbeten och utlägga beställningar, har styrelsen
bedömt en medelsförbrukning om ca 357 mkr. vara mera realistisk
och möjlig att genomföra.

Styrelsen framhåller, att ökningen från innevarande budgetårs investeringsram
287 mkr. till 357 mkr. kan synas stor. Om hänsyn emellertid tages
till att medelsförbrukningen under budgetåret 1953/54 uppgick till ca 326
mkr., torde den nu föreslagna ökningen vara mindre än vad som motsvarar
pris- och lönestegringarna sedan dess.

Härefter ha liksom tidigare år vissa uppgifter lämnats för de kvalitativa
och kvantitativa brister, som enligt styrelsens uppfattning vidlåda dess trafikapparat.
Härutinnan torde få hänvisas till vad i dessa avseenden redovisats
vid utskottets redogörelse för innehållet i investeringsplanen för kommunikationsverken
(s. 4) samt till propositionen (s. 53 och 54). Härefter
framhåller styrelsen, att en snabb upprustning av trafikapparaten är nödvändig
även för att kunna hålla driftkostnaderna nere. Bl. a. kommer den
planerade arbetstidsförkortningen att kräva väsentligt större rationaliseringsinvesteringar
i kostnadsreducerande syfte. En särskild undersökning vintern
1955—1956 utvisade, att ett genomförande av 45-timmars arbetsvecka
skulle medföra behov av en personalökning vid statens järnvägar, motsvarande
omkring 3 000 man. Kostnadsökningen härför skulle komma att uppgå
till ca 45 mkr. per år. Då redan från juni månad 1956 en viss reglering
av arbetstidsförhållandena överenskommits med Svenska järnvägsmannaförbundet
som förskott på en kommande generell arbetstidsförkortning, har
redan nu en del av den angivna kostnadsstegringen realiserats. Kunna kostnadssänkande
investeringar ej kompensera ifrågavarande kostnadsökningar
måste, betonar styrelsen, de ökade driftkostnaderna slå igenom i höjda taxor.
Man riskerar då, att efterfrågan på järnvägens tjänster sjunker avsevärt under
den förefintliga kapaciteten genom att trafiken söker sig till andra kommunikationsmedel
medförande samhällsekonomiskt olämplig fördelning av
trafiken och ökade kostnader bl. a. för vägväsendet.

En sammanställning av de för budgetåren 1954/55—1956/57 anvisade
samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under statens
järnvägars fond, fördelade på huvudgrupper, visar följande.

Statsutskottets

utlåtande

nr 9 år 1957

25

1954/55

1955/56

1956/57

Äskanden

1957,58

tusental

kronor

Byggnader och anläggningar......

142 600

106 200

106 400

161 300

Rullande materiel................

120 000

120 300

104 900

155 250

Sjöfartsmateriel..................

800

10 000

—

7 800

Biltrafik........................

9 200

9 200

9 100

9 330

Övrigt..........................

18 200

21 000

20 0001

23 500

Summa

290 800

266 700

240 4001

357 180

Kungl. Maj :t har genom beslut den 14 september 1956 bemyndigat järnvägsstyrelsen
dels att för permanent förstärkning av vissa investeringsanslag
taga i anspråk sammanlagt högst 6 499 000 kr. av den vid ingången av
budgetåret 1955/56 förefintliga behållningen å statens järnvägars dispositionsanslag
och dels att för tillfällig förstärkning av vissa investeringsanslag
taga i anspråk sammanlagt högst 8 302 000 kr. av de under budgetåret
1955/56 tillgängliga medlen å dispositionsanslaget. De tillfälliga anvisningarna,
som utnyttjats intill ett belopp av 8 301 100 kr., lia återförts till dispositionsanslaget
med anlitande av för budgetåret 1956/57 anvisade anslag.

Styrelsen räknar med att även under innevarande budgetår brister skola
uppstå å ett antal anslag. Vid beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår
utgår styrelsen från att förstärkningarna skola återföras till dispositionsanslaget.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 55—71).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(s. 71).

Departementschefen har inledningsvis anmält vissa omdisponeringar inom
medelsförbrukningsramen för sistförflutna budgetår. Sålunda ha nio anslag
fått förstärkas med totalt ca 14,8 mkr. genom dispositionsanslaget.
De absolut och relativt sett största medelsöverföringarna ha kommit anslagen
till Bangårdar och Signalsäkerhelsanläggningar till del; dessa ha förstärkts
med 4,4 resp. 3,9 mkr. Att en forcering av arbetena under dessa
anslag ansetts erforderlig sammanhänger dels med den starkt ökade godstrafiken,
dels med de under budgetåret inträffade tågolyckorna och förseningarna.
Härefter erinrar departementschefen om styrelsens redan i investeringsplanen
berörda framställning om ett belopp av 6,1 mkr. på tilläggsstat
för förstärkning av dispositionsanslaget, varigenom vid bibehållen ram
behövliga medelstillskott till vissa anslag skulle bli möjliga. Departementschefen
bar emellertid ansett, att sådana omdisponeringar kunna ske utan ny
medelsanvisning genom att det äskade beloppet överföres från den vid ingången
av budgetåret 1956/57 å anslaget till Sjöfartsmateriel: Ny tågfärja fö 1

Härav har 6 100 000 kr. äskats å tilläg^sstat.

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

refintliga behållningen — vilken icke torde komma att fullt utnyttjas under
detta budgetår — till motsvarande behållning på anslaget till Bangårdar.

Håi eftei eiinras vidare om att styrelsen för nästa budgetår föreslagit en
medelsförbrukningsram om 356,6 mkr. och anslag om 357,2 mkr. men att ramen
befunnits böra bestämmas till 300 mkr., innebärande en ökning i förhållande
till innevarande budgetår med 13 mkr. Den föreslagna fördelningen på
olika anslagsgrupper, vilken skett efter samråd med styrelsen, framgår av
en på s. 72 i propositionen intagen tabell. Departementschefen anför i anslutning
härtill följande.

För anslagsgruppen Byggnader och anläggningar redovisas således en
mindre minskning i förhållande till innevarande budgetår. Inom denna grupp
har emellertid medelsförbrukningen på vissa anslag av särskild betydelse
tor kapaciteten och säkerheten ansetts böra ökas, såsom Bangårdar, Fortlöpande
förstärkning av spåröverbyggnaden och Signalsäkerhetsanläggningar.
Under gruppen Rullande materiel, som ökar med ca 14 milj. kr., redovisas
betydande ökningar på anslagen till personvagnar in. in. och godsvagnar,
medan anslaget till anskaffning av lok minskar. Anslagsbehovet för
Sjofartsmateriel ökar med ca 10 milj. kr. på grund av betalningsutfallet för
den under byggnad varande tågfärjan. Fn mindre ökning redovisas för anslagen
till Biltrafik. Beträffande gruppen Övriga anslag beror minskningen
om ca 7 milj. kr. i huvudsak på, att den direkta medelsförbrukningen på dispositionsanslaget
beräknats till ett mindre belopp än för innevarande budgetar.

Järnvägsstyrelsen har, utan att för nästa budgetår taga upp medel för ändamålet,
fört fram eif nytt elektrifieringsprojekt för'' principbeslut, nämligen
sträckan Borås—Alvesta. Jag är för närvarande icke beredd att tillstyrka
detta företag.

För förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg m. m. torde, i avbidan på en
särskild proposition i ämnet, ett preliminärt belopp om 7 milj. kr. böra beräknas
vid sidan av de ramreglerade investeringarna.

De anslag, som blir erforderliga under budgetåret 1957/58, har under hänsynstagande
dels till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret
och dels till de förutsatta förstärkningarna av vissa anslag beräknats på
grundval av de i föregående sammanställning upptagna medelsförbrukningsuppgifterna
och uppgår sammanlagt till 317,3 milj. kr. För att ge järnvägsstyrelsen
ökad frihet vid val mellan olika investeringsobjekt har därvid räknats
med en förstärkning av dispositionsanslaget med 20 milj. kr.

De föreslagna investeringarna avseende breddning av blekingejärnvägarna
och försvarsberedskap, för vilka upptagits anslag om resp. 2 500 000 och
3 000 000 kr., bör i enlighet med av riksdagen godkända grunder omedelbart
avskrivas. Härjämte bör ett belopp av 209 000 kr., vilket genom överföring
från dispositionsanslaget tagits i anspråk för permanent förstärkning av anslaget
till breddning av blekingejärnvägarna, på enahanda grunder avskrivas.
Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag tillstyrkt härför
erforderliga anslag å driftbudgeten. I

I motionen 11:250 har yrkats att riksdagen måtte besluta att för budgetaret
19o7/58 under statens järnvägars fond dels anvisa investeringsanslag
å tillhopa 347 381 000 kr. och dels till förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg
in. in. beräkna ett investeringsanslag av 7 mkr. (jfr punkten 1).

27

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Utskottet. Järnvägsstyrelsen har icke ifrågasatt någon ändring i den för
innevarande budgetår gällande investeringsramen om 287 mkr. Däremot
bär styrelsen funnit det nödvändigt att vid bibehållen ram förstärka vissa
anslag via dispositionsanslaget och därför hemställt om en förstärkning av
sistnämnda anslag med 6,1 mkr. genom anvisande av medel å tilläggsstat.
Departementschefen har ansett, att styrelsen bör ges möjlighet till omdisponeringarna
men förordat, att frågan löses på så sätt, att det erfordeiliga beloppet
överföres från den vid innevarande budgetårs början befintliga behållningen
å anslaget till den nya tågfärjan — vilket anslag inte torde komma
att fullt utnyttjas under detta budgetår — till motsvarande behållning å
bangårdsanslaget. Mot vad departementschefen sålunda förordat finnes från
utskottets sida intet att erinra.

Vad angår järnvägsstyrelsens äskanden för nästa budgetår har styrelsen
utgått från en investeringsomslutning av 356,6 mkr. och en total anslagssumma
om 357,2 mkr. Departementschefen har emellertid föreslagit en medelsförbrukning
om 300 mkr. att fördelas med 121,5 (—3.4)1 mkr. på byggnader
och anläggningar, 137,3 (+ 13,8) mkr. på rullande materiel, 14,3
(+ 9,6) mkr. på sjöfartsmateriel, 10,5 (+ 0,9) mkr. på biltrafik och med
16,4 (— 7,6) mkr. på övriga ändamål. Ehuru anslagsgruppen byggnader och
anläggningar sålunda totalt uppvisar en minskad medelsförbrukning i förhållande
till innevarande budgetår, har emellertid departementschefen förordat,
att inom denna grupp anslagen till Bangårdar, Fortlöpande förstärkning
av spåröverbyggnaden och Signalsäkerhetsanläggningar, vilka anslag
han funnit vara av särskild betydelse för säkerheten, ökas med i runda
tal 0,8 resp. 5,1 och 2,0 mkr. Under gruppen rullande materiel visa anslagen
till personvagnar och till godsvagnar de största ökningarna, ca 9,1
resp. 7,1 mkr. Ökningen under sjöfartsmateriel, ca 10 mkr., har angivits
bero på betalningsutfallet för den under byggnad varande nya tågfärjan,
medan minskningen på övriga ändamål har förklarats med en förutsedd
minskad belastning å dispositionsanslaget. För finansiering av den av departementschefen
förordade investeringsverksamheten har anslag äskats
om tillhopa 310,3 mkr. Departementschefen förklarar sig slutligen inte
kunna förorda bifall till en av järnvägsstyrelsen gjord hemställan om principbeslut
angående elektrifiering av bansträckan Borås—Alvesta.

Av skäl som närmare utvecklats under punkten 1 har utskottet anslutit sig
till Kungl. Maj :ts förslag till investeringsram för statens järnvägar och tillstyrker
nu i anslutning härtill, att denna ram fördelas på sätt departementschefen
förordat. Mot departementschefens anslagsberäkningar och ovan
redovisade förslag i övrigt har utskottet ej heller funnit anledning till erinran.

I enlighet härmed och under hänvisning jämväl till vad utskottet under
punkten 1 anfört avstyrker utskottet bifall till motionen 11:240.

Utskottet kommer framdeles att i särskilt utlåtande taga ställning till frå 1

SifTrorna inom parentes ange minskning resp. ökning i förhållande till innevarande budgetårs
investeringsram.

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

gan om medel för förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg in. m., för vilket
ändamål Kungl. Maj :t föreslagit att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
ett preliminärt belopp om 7 mkr. skall beräknas vid sidan av de ramreglerade
investeringarna.

I förevarande sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 240, för budgetåret 1957/58 under
statens järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

1. Bangårdar .......................... i8 000 000 kr.

2. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar
.............................. 14 000 000 »

3. Ombyggnad till normalspår av linjerna
Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—

Vislanda och Bredåkra—Växjö........ 2 500 000 »

4. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
.......................... 20 000 000 »

5. Broar m. m.......................... 2 200 000 »

6. Husbyggnader ....................... 12 300 000 »

7. Signalsäkerhetsanläggningar .......... 11 500 000 »

8. Vägskyddsanläggningar .............. 5 000 000 »

9. Telefonanläggningar m. m............. 6 000 000 »

10. Anläggningar för elektrisk tågdrift____ 8 700 000 »

11. Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet 10 500 000 »

12. Lokstations- och driftverkstadsanlägg ningar

.............................. 5 200 000 »

13. Anläggningar vid huvudverkstäder..... 4 600 000 »

14. Anläggningar vid förrådsavdelningen .. 1 700 000 »

15. Anskaffning av lok och lokomotorer .. 31 000000 »

16. Anskaffning av motorvagnar och räls bussa‘''

.............................. 21 200 000 »

17. Anskaffning av person-, resgods- och

postvagnar .......................... 17 200 000 »

18. Anskaffning av godsvagnar............ 56 300 000 »

19. Ombyggnad av rullande materiel...... 8 000 000 »

20. Ny tågfärja ......................... 14 000 000 >

21. Garage- och verkstadsbyggnader....... 3 600 000 »

22. Anskaffning av bilmateriel............ 4 800 000 »

23. Förvärv av billinjer .................. j QOO »

24. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 3 000 000 »

25. Inventarier m. m..................... 9 000 000 »

26. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 20 000 000 »

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

29

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s.
75—109) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 under statens vattenfallsverks
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag
å tillhopa 360 mkr.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1956 beträffande kraftförsörjningsläget
bl. a. lämnat följande uppgifter. Nederbörden under budgetåret
1955/56 utgjorde endast 93 % av den normala räknat som genomsnitt
för hela landet. Nederbördens fördelning var någorlunda gynnsam ur
kraftproduktionssynpunkt. Tillrinningen till de kraftproducerande älvarna
var till följd av den ringa nederbörden mindre än normal, och vattenkraftproduktionen
uppgick till ca 94 % av motsvarande vid normala vattenförhållanden.
Vid budgetårets början var magasinen fyllda till 64 %, men fyllnadsgraden
steg därefter snabbt till ett högsta värde av 79 % en månad senare.
Därefter började den hastigt sjunka på grund av den ringa nederbörden.
Den torra sommaren och hösten i förening med den underutbyggnad i
vattenkraft, som föreligger, nödvändiggjorde, att landets samtliga värmekraftresurser
måste mobiliseras och att dessutom betydande belopp kondenskraft
måste importeras från Danmark. Tack vare kontraktsenliga avkopplingar
och propaganda för frivilligt sparande kunde kraftförsörjningen
dock klaras utan tvångsmässiga ingripanden. Värmekraftproduktionen i landet
och importerad värmekraft uppgick sammanlagt till inte mindre än 3 700
milj. kilowattimmar (MkWh) under budgetåret, vilket är det högsta hittills
noterade värdet. Kostnaden för denna kraft beräknas ha uppgått till drygt
150 mkr.

Utvecklingen av kraftproduktion och belastning inom statens vattenfallsverks
distributionsområden belyses av en i propositionen (s. 76) intagen
tabell, vilken innehåller uppgifter om kraftomsättningen inklusive energiförluster
i ledningsnäten under de senaste tio åren.

Primabelastningen ökade under budgetåret 1955/56 med ej mindre än
1 094 MkWh eller ungefär samma värde som under föregående budgetår,
trots att avkopplingar och frivilligt sparande förekommit. Denna stora belastningsökning
har kunnat tillgodoses endast tack vare rekordhöga belopp
egen ångkraftproduktion och tillfälligt inköpt kraft. Av den senare utgjorde
650 MkWh värmekraft. Totala värmekraftandelen uppgick till inte mindre
än 1510 MkWh och merkostnaden härför relativt ett normalt vattenår rör sig
om 90 mkr. För budgetåret 1955/56 påverkades omkostnaderna för värmekraft
ogynnsamt av förefintlig underutbyggnad i fråga om moderna värmekraftverk
med låg specifik bränsleförbrukning. För att klara värmekraftproduktionen
måste även äldre och oekonomiska värmekraftanläggningar
anlitas. Belastningsutvecklingen för kalenderår inom de viktigaste konsumentgrupperna,
exklusive överföringsförluster, framgår av följande tabell.

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Elkonsumtion
år 1955

Ökning eller
minskning (—) per år
MkWh

Konsumentgrupp

4-års-

MkWh

1954—55

perioden

1951—55

Industri.................................

4 011

464

378

Malmbrytning och metallindustri.............

1 745

236

159

Jord- och stenindustri.......................

295

— 2

32

Träindustri...........................

159

13

15

Massa- och pappersindustri...................

1 126

148

113

Kemisk-teknislc industri .....................

410

44

29

Övrig industri..............................

276

25

30

Samfärdsel.............................

1 227

76

35

därav SJ malmbanan........................

139

18

3

Återdistribulörer.............................

4 434

486

385

Detalj förbrukare.......................

277

40

29

Summa

9 949

1 066

827

Frivillig kraft........................

148

varav export till Danmark...................

46

Elpannekraft............................

46

Total konsumtion exkl. överföringsförluster......

10 143

Under budgetåret 1955/56 ökade den prima elförbrukningen i hela landet
med 1 780 MkWh mot 2 048 MkWh under närmast föregående budgetår.
Den verkliga belastningsökningen har, trots att förbrukningen under året
begränsats av kontraktsenliga avkopplingar och frivilligt sparande, därmed
överstigit de förutsägelser, som centrala driftledningen (CDI.) redovisade
år 1955. Enligt denna undersökning på vilken det senaste årets utbyggnader
av nya kraftstationer baserats har den årliga belastningsökningen fram
till 1961 angetts till 1 700 MkWh. Avvikelsen gentemot prognosen faller helt
på detalj förbrukningen, medan industrins totala elkonsumtion stämmer väl
med densamma. Trots att sålunda de senaste årens förbrukningsökning ligger
högre än prognosens värde, anser vattenfallsstyrelsen det icke motiverat
att i år frångå de förutsägelser, som förra året lades till grund för utbyggnadsprogrammet.
Bland annat påverkades nämligen belastningen under
budgetåret 1955/56 av en ovanligt kall vinter samt sannolikt av en tillfällig
anhopning av de för prognosperioden förutsedda industriutvidgningarna.

Vattenfallsstyrelsens andel av den totala belastningsökningen har under
de senaste åren inte obetydligt överstigit de 50 %, som förutselts. Detta har
föranlett ingående undersökningar om orsakerna härför och om den sannolika
utvecklingen i fortsättningen. Resultatet av de gjorda undersökningarna
ger dock vid handen, att det framstår som motiverat att för vattenfallsstyrelsens
del fortfarande räkna med samma andel av den totala kraftproduktionsökningen
som tidigare. Vad angår belastningsförhållandena efter
1961 erinrar styrelsen om att en i samband med 1955 års CDL-prognos företagen
preliminär uppskattning av utvecklingen under perioden 1961—1965
pekade mot en årlig ökning av elförbrukningen under perioden om ca 2 200

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

31

MkWh för hela landet, varav 1 100 MkWh skulle falla på styrelsen. Denna
utveckling har beaktats vid styrelsens planering innevarande år.

Vattenfallsstyrelsen har härefter anfört vissa allmänna synpunkter på
verkan av investeringsbegränsningar å kraftproduktionen in. m. (s. 79—81).

Beträffande pågående utbyggnader och planerade nya utbyggnader anför
styrelsen hl. a. följande.

Under budgetåret 1955/56 ha tre nya kraftstationer tagits i bruk i Indalsälven,
nämligen Näverede (2 aggregat), Bergeforsen (3 aggregat) och Stugun
(1 aggregat). Dessutom har ett nytt aggregat i Midskogs kraftstation färdigställts.
Hösten 1956 blir det andra aggregatet i Stugun driftldart. Under
budgetåret 1956/57 beräknas därjämte Lasele kraftstation i Ångermanälven
bli driftklar. Även utvidgningen av Forsmo i samma älv beräknas bli färdig
med två aggregat. Stationerna Umluspen och Grundfors i Umeälvens övre
del skola enligt planerna bli färdigställda under 1957 resp. 1958. Vid Stornorrfors
kraftstation väntas ett första aggregat bli färdigställt hösten 1958
och ytterligare två aggregat under första halvåret 1959. Under sistnämnda
år beräknas dessutom Järkvissle kraftstation i Indalsälven, ett första aggregat
i Långbjörn i Ångermanälven och ett fjärde aggregat i Bergeforsen
öka produktionsresurserna. Långbjörns andra aggregat beräknas bli klart
år 1960. Samma år torde även Stensele kraftstation i Umeälven färdigställas.
Enligt planerna förutsättes vidare den av 1956 års riksdag beslutade
Porsi kraftstation i Luleälven bli driftklar under budgetåret 1960/61. Utöver
här nämnda utbyggnader av vattenkraftstationer pågår kompletteringen
av vattenfallsstyrelsens värmekraftresurser. Gasturbinen i Västervik beräknas
sålunda blir driftklar under hösten 1958, och i det nya ångkraftverket
i Stenungsund blir enligt planerna ett aggregat färdigställt hösten 1959
och ett sommaren 1960.

Målsättningen för vattenfallsstyrelsen har hittills varit en utbyggnadsgrad
av 110 % för vattenkraften. I förening med värmekraftresurser, lämpligt
avvägda med hänsyn till torrår, erhålles då en ur ekonomisk synpunkt
optimalt dimensionerad produktionsapparat. På grund av oväntat stor belastningsstegring
och investeringsbegränsningar bar hittills nämnda mål
icke uppnåtts. Även för den tidsperiod, som beröres av det nu föreliggande
utbyggnadsprogrammet, synes det med hänsyn till otillräcklig tillgång på
personal och materiel omöjligt att uppnå en utbyggnadsgrad av 110 %. Att
kraftförsörjningen under torrår likväl kommer att klaras med en utbyggnadsgrad
av endast ca 105 % vid slutet av den nu aktuella perioden beror
på att värmekraftresurserna komma att vara något större än vad som skulle
gälla för ett optimalt planerat produktionssystem.

Det föreliggande utbyggnadsprogrammet innebär förutom ett fullföljande
av pågående och beslutade arbeten utbyggnad av sju nya vattenkraftstationer,
för vilka namn och data angivas i följande sammanställning.

32 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Namn

Vattendrag

Tidpunkt för
färdigställande
av första
aggregatet

Genomsnittlig

energi-

produktion

MkWh/år

Tuggen

Umeälven

Hösten 1961.......

......... 420

Stalon

Ångermanälven

Hösten 1961 .......

........ 550

Messaure

Luleälven

Hösten 1963 .......

........ 1 800

Vargforsen

Skellefteälven

Hösten 1961 .......

........ 400

Gardforsen

Umeälven

Hösten 1962 .......

........ 275

Rusforsen

Umeälven

Hösten 1962 .......

........ 180

Edeforsen

Luleälven

Hösten 1962 .......

De första tre anläggningarna äro sådana, för vilka beslut och anslag behöver
begäras av 1957 års riksdag, under det att de fyra övriga inte måste
eller inte kunna påbörjas förrän under budgetåret 1958/59. Vid det slutliga
ställningstagandet beträffande de sistnämnda fyra anläggningarna kommer
sålunda även belastningsutvecklingen m. m. under innevarande budgetår
att kunna beaktas. Med ledning av erfarenheterna av torråret 1955/
56 har sålunda viss utökning av tidigare angivet program vidtagits. Byggnadstiden
för Stalons kraftstation har förutsatts bli förkortad med ett år genom
forcering, varjämte Edeforsens kraftstation medtagits. För den sistnämnda
räknades tidigare med en omkring två år senare utbyggnad, så att
arbetena med den skulle avlösa arbetena med Porsi. Ingen av de båda forceringsåtgärderna
påverkar medelsbehovet under budgetåret 1957/58.

På grundval av det så utformade programmet beräknas torrårsbalansen
för det statliga kraftsystemet för budgetåren 1959/60—1962/63 enligt följande
sammanställning. Om torrår inträffar 1959/60 och om endast det redan
beslutade utbyggnadsprogrammet realiseras, måste styrelsen, såsom
framgår av tabellen, genom ransonering begränsa konsumtionen med 750
MkWh, motsvarande 5 % av totalbelastningen. Motsvarande siffror vid en
dylik ogynnsam situation 1960/61 blir 100 MkWh eller 0,6 %, 1961/62 750
MkWh eller 4 % och 1962/63 1 850 MkWh eller 10 %.

Belastning

primabelastning.....................

oundvikliga överskottsleveranser.......

1959/60

15 200
200

1960/61

16 050
250

1961/62

17 050
300

1962/63

18 150
300

Summa belastning

15 400

16 300

17 350

18 450

Krafttillgång

från befintliga och beslutade anläggningar
vattenkraft.........................

13 200

14 000

14 400

14 400

ångkraft............................

950

1 600

1 600

1 600

möjliga inköp från andra kraftföretag ..

500

600

600

600

Summa tillgång

14 650

16 200

16 600

16 600

Brist .............................

750

100

750

1 850

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

33

Möjligt krajttillskott

1959/60 1960/61

1961/62

1962/63

till följd av

vattenkraftutbyggnader föreslagna för

beslut av 1957 års riksdag.........

— —

650

900

vattenkraftutbyggnader, som tänkas

bli beslutade av 1958 års riksdag

— —

300

1 100

föreslagna värmekraftåtgärder.......

50 50

50

50

Kvarstående brist.....................

700 50

—

—

Utbyggnadsgrad, procent1............

102 103

106

106

Beträffande de för nästa budgetår föreslagna anläggningarna framhålles
följande.

Tuggens kraftstation i Umeälven är den anläggning, som med hänsyn till
ekonomi och byggnadstid bör komma närmast efter redan beslutade kraftstationer.
Till den tid, då Tuggenanläggningen blir färdig, kommer Umeälven
nedanför Storuman att i övrigt vara så gott som helt utbyggd och avtrappad.
Vid samma tid kommer vattendraget att vara väl reglerat.

Redan för två år sedan gjorde vattenfallsstyrelsen framställning rörande
utbyggnad av Stalon mellan Kultsjön och Malgomaj i Kultsjöån. Man önskade
då få en med hänsyn till långa tunnlar, arbetsplatsernas belägenhet i
glest bebodd byggd m. m. lämpligt utsträckt byggnadstid. Förslaget föranledde
inte någon framställning i 1955 års statsverksproposition och förra
året avstod vattenfallsstyrelsen från att på nytt framföra det, då mera snabbt
utbyggbara anläggningar ansågs böra ha företräde. Det är emellertid nu
nödvändigt att Stalonprojektet upptas i programmet och att man härvid
beräknar en betydligt kortare arbetstid än som från början avsågs. Detta
kan visserligen inte undgå att fördyra anläggningen men å andra sidan reduceras
ränteförlusterna under byggnadstiden.

I förra årets petita anmälde vattenfallsstyrelsen, att vid utbyggnaden av
vattenkraften i Luleälven en anläggning vid Messaure mellan Ligga och
Porsi vore närmast i angelägenhetsgrad. Stationen ger ett stort krafttillskott
och är billig men kräver på grund av den mjrcket stora jorddamm, som
skall byggas, lång byggnadstid. Den kan sålunda inte påverka kraftbalansen
under åren 1960—1962. Då det emellertid är klart, att Messaureanläggningen,
som kräver en utbyggnadstid av sex år, är det lämpligaste utbyggnadsobjektet
för att klara belastningsökningen efter 1962 måste utbyggnaden
påbörjas under budgetåret 1957/58.

De nyss angivna torrårsbalanserna förutsätta att arbetena med Stenungsunds
ångkraftstation fortsättas i avsedd takt och att anskaffningar och arbeten
för den av årets riksdag beslutade gasturbinanläggningen vid Västervik
igångsättes snarast.

1 Utbyggnadsgrad avser förhållandet mellan vattenkrafttillgången under ett normalår i kilowattimmar
och belastningen i kilowattimmar per år på grund av obligatoriska leveranser.

il Uihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 9

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Förra året föreslog vattenfallsstyrelsen förnyelse av vissa äldre ångpannor
i Västerås ångkraftstation med en ny panna för 90 ton ånga per timme.
Anslag för ändamålet upptogs emellertid inte i statsverkspropositionen.
Med hänsyn till det stora ianspråktagande av ångkraftverken, som får förutses
bli behövligt fram emot år 1960 och tiden närmast därefter, har angelägenheten
av denna i och för sig billiga förstärkning av resurserna ökats.
Styrelsen anser det nödvändigt att åtgärden genomföres snarast möjligt.

Redan föregående år berördes frågan om atomenergins användning för
kraftproduktion. Styrelsen förklarade sig komma att utnyttja atomenergi
för framställning av elektrisk kraft, så snart detta vore tillrådligt och gynnsamt
för kraftförsörjningen. Styrelsen framhöll, att atomkraften säkerligen
för en tid framöver skulle vara betydligt dyrare än nyutbyggd vattenkraft
men att det vore av betydelse att bygga någon atomanläggning så tidigt som
möjligt för att vinna erfarenheter och utbilda personal. Styrelsen har numera
utarbetat ett program för de första atomenergiåtgärderna i kraftförsörjningens
intresse. Detta innefattar dels en atomvärmestation, i identifieringssyfte
kallad Adam, dels en atomkraftstation, kallad Eva.

Stationen Adam bör placeras i Västerås och utnyttjas för den värmeleverans,
som styrelsen sedan ett par år fullgör till Västerås stad för en av staden
utbyggd fjärrvärmedistribution. Överenskommelse har nyligen träffats
med staden om ett fortsättande av leveransen under 1960-talet och er.
väsentlig ökning av den. Atomvärmestationen avses få en produktionsförmåga
av 75 000 kilowatt värmeeffekt och bör kunna färdigställas till år 1960.
Enligt vattenfallsstyrelsens mening är det av betydande fördel att för det
första utvinnandet av erfarenheter om konstruktion, byggande och drift av
atomanläggningar kunna utnyttja en utrustning, avsedd enbart för värmeleverans.
En sådan anläggning blir nämligen lätthanterligare än en atomkraftstation
på grund av lägre krav i fråga om tryck och temperatur. Redan
vid provdriften kan huvudparten av det alstrade värmet få nyttig användning
för värmeleveransen till staden. Anläggningen bör vidare, bortsett
från oförutsedda felfunktioner, kunna permanent utnyttjas för det
angivna ändamålet, även sedan den tjänstgjort färdigt för provning och utbildning.

Förberedandet av ett mera omfattande utnyttjande av atomenergin erfordrar
emellertid i sista hand utbyggnad av en atomkraftstation med inte
alltför liten kapacitet. Styrelsen har därför upptagit byggandet av anläggningen
Eva i programmet. Dess placering är ännu inte fastställd. Givetvis
skall den dock förläggas i södra eller mellersta Sverige, så att dess kraftproduktion
avlastar även överföringen mellan Norrland och Mellansverige.
Produktionsförmågan avses bli 100 000 kilowatt elektrisk effekt, vilket motsvarar
ungefär 400 000 kilowatt värmeeffekt. Anläggningen är planerad för
färdigställande till år 1963.

Härefter har styrelsen, såsom berörts vid redogörelsen för investeringsplanen,
till behandling upptagit vissa frågor rörande anslagsgrupperingen
(s. 85 och 86).

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

35

I propositionen (s. 86 och 87) har vidare en översikt lämnats över verkets
medelsförbrukning under budgetåren 1955/56—1957/58, varav framgår,
att kostnaderna för det reguljära programmet under sistnämnda budgetår
ha beräknats till 390 (+ 64) mkr. Härvid förutsättes, att kostnaderna
för förvaltningsbyggnad, 10 mkr., liksom för innevarande budgetår
läggas utanför det rambegränsade investeringsbeloppet. Även kostnaderna
för atomkraftstationer, 40 mkr., föreslås skola ligga utanför nämnda
belopp.

Styrelsen har slutligen lämnat följande sammanställning av de för budgetåren
1954/55—1956/57 anvisade anslagen och de för nästa budgetår
äskade.

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

Mkr

Mkr

Mkr

Mkr

Ramreglerade anslag
Kraftstationer...................

......... 159,5

163,0 1

171,5

241,0

Regleringsföretag................

......... 13,0

20,0

13,0

33,0

Distributionsanläggningar.........

......... 166,0

112,0 1

97,0

95,0

Kraftöverföring till Gotland.......

......... 2,5

—

—

—

Diverse anslag ..................

......... 5,5

11,5

12,5

22,0

Summa 346,5

306,5

294,0

391,0

Övriga anslag
Förvaltningsbyggnad i Stockholm ..

5,0

2,0

10,0

Atomkraftanläggningar...........

......... —

—

—

40,0

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 88—102).

Över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
länsstyrelsen i Västerbottens län samt av delegationen för atomenergifrågor
(s. 102 och 103). Vattenfallsstyrelsen har, sedan den tagit del av
delegationens yttrande, inkommit med en särskild skrivelse (s. 103 och 104).

Inledningsvis har departementschefen erinrat om CDL:s prognoser rörande
kraftförbrukningen under tiden 1954—1965 samt för den faktiska
förbrukningen under de båda senaste förflutna budgetåren. Härefter erinras
om att vattenfallsstyrelsens tidigare utbyggnadsplaner syftade till en sådan
ökning av vattenkraftproduktionen, att den icke endast skulle täcka den årliga
belastningsökningen utan även ge upphov till en marginal mellan vattenkraftproduktion
och belastning om ca 10 % vid normal vattentillgång.
En sådan utbyggnadsgrad om 110 % skulle nämligen vara den, som i genomsnitt
ger det ur driftekonomisk synpunkt mest förmånliga resultatet.

Situationen för kraftförsörjningen i dag och för de närmaste åren är, framhåller
departementschefen vidare, den, att vid normal vattentillgång endast

> Frän anslaget till Distributionsanläggningar har överflyttats 8 milj. kr. till anslaget till
Stenungsunds ångkraftstation.

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

95—97 % av den beräknade elkraftförbrukningen kan täckas med vattenkraft.
En betydande insats av värmekraft skulle således erfordras även vid
normalår. Om vattentillgången under något av dessa år skulle bli mindre
god, ökar behovet av tillskottskraft ytterligare och risk för ransonering av
elkraft är även för handen.

Fortsättningsvis framhålles att denna divergens mellan målsättning och
resultat primärt är beroende på att elförbrukningens ökning under de senaste
åren varit betydligt starkare, än vad man förutsåg i de tidigare till
grund för utbyggnadsprogrammet liggande prognoserna. För tiden fr. o. m.
budgetåret 1958/59 ha även de under budgetåren 1954/55 och 1955/56 av
statsmakterna gjorda begränsningarna i vattenfallsverkets investeringar inverkat.
Trots dessa begränsningar skulle enligt departementschefen det
utbyggnadsprogram som omfattar de redan beslutade kraftstationsutbyggnaderna
leda till en successiv förbättring av kraftförsörjningsläget mot
slutet av 1950-talet, så att utbyggnadsgraden för åren 1959/60 och 1960/61
skulle uppgå till 102—103 %. Enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar skulle
dock icke heller för dessa år en betryggande marginal vid torrår finnas,
utan vid ett exceptionellt torrår, då vattentillgången endast uppgår till 85 %
av den normala, skulle för dessa år — trots de ökade möjligheter till värmekraftproduktion,
som ångkraftverket i Stenungsund och gasturbinanläggningen
i Västervik då ge — en energimängd av 750 resp. 100 MkWh behöva
bortransoneras inom den statliga sektorn. För de båda därpå följande åren
skulle, om inga nya kraftverk beslutas av 1957 års riksdag, bristen under
ett sådant torrår uppgå till 750 resp. 1 850 MkWh. Härefter anföres följande.

Det nya utbyggnadsprogram, som vattenfallsstyrelsen lägger fram i samband
med anslagsäskandena för nästa budgetår, tar närmast sikte på att för
budgetåren 1961/62 och 1962/63 uppnå en utbyggnadsgrad om ca 106 %,
vilket skulle innebära, att vattenkraftproduktionen skulle överstiga belastningen
med 1 000—1 200 MkWh vid normalår. Under exceptionellt torrår
skulle då den maximalt möjliga elproduktionen överstiga belastningen med
150—250 MkWh. För att detta mål skall ernås, begär styrelsen medel till
att under budgetåret 1957/58 påbörja två nya vattenkraftstationer, vilkas
första aggregat skulle kunna tas i drift hösten 1961, nämligen Tuggens kraftstation
i Umeälven och Stalons kraftstation i Ångermanälven. Den genomsnittliga
produktionsförmågan för dessa båda kraftverk beräknas uppgå till
420 resp. 550 MkWh per år vid normal vattentillgång. Styrelsen förutsätter
därvid, att under budgetåret 1958/59 utbyggnad av ytterligare fyra nya vattenkraftverk
får igångsättas, av vilka ett med en energiproduktion om 400
MkWh per år skulle tas i drift hösten 1961 och de tre återstående om tillhopa
1 205 MkWh per år hösten 1962. Dessutom hemställer styrelsen att under
budgetåret 1957/58 få påbörja en vattenkraftstation, som på grund av
sin storlek kräver 6 års byggnadstid, nämligen Messaure i Luleälven; denna
station beräknas få en genomsnittlig produktionsförmåga av 1 800 MkWh
per år och dess första aggregat skulle kunna tas i bruk under hösten 1963.
Som ett förnyelsearbete föreslår styrelsen därjämte en ny ångpanna i Västerås
ångkraftstation.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur vattenkraftförsörjningen
kan komma att gestalta sig för verkets del fram till 1962/

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

37

63, vid den utveckling av belastningen, som prognosen anger, och med de
utbyggnader, som styrelsen planerar att genomföra. Dessa uppgifter har
sammanställts i tabell 1.

Tabell 1. Beräknad produktionsförmåga och beräknad belastning m. m.
för vattenfallsverket under 1955/56—1962/63.

Miljoner kilowattimmar

År

Vattenkraft-

produktion

under

normalår

Vattenkraft-produktion
under excep-tionellt
torrår1

Netto-

belastning2

Marginal

vid

normalår

D:o i %
av netto-belast-ningen

Marginal
vid torrår

D:0 i %
av netto-belast-ningen

1955/56 ..

11 200

9 500

11 800

— 600

— 5,1

— 2 300

— 19,5

1956/57 . .

12 150

10 350

12 650

— 500

— 4,0

— 2 300

— 18,2

1957/58 . .

12 800

10 900

13 500

— 700

— 5,2

— 2 600

— 19,3

1958/59 . .

13 900

11 800

14 350

— 450

— 3,1

— 2 550

— 17,8

1959/60 . .

15 500

13 200

15 200

300

2,0

— 2 000

— 13,2

1960/61 . .

16 500

14 000

16 050

450

2,8

— 2 050

— 12,8

1961/62 . .

18 050

15 350

17 050

1 000

5,9

— 1 700

— 10,0

1962/63 . .

19 300

16 400

18 150

1 150

6,3

— 1750

— 9,6

Gjorda uppskattningar av belastningsutveckling och kraftproduktion inom
den kommunala och privata sektorn av kraftindustrin visar en utveckling,
som liknar den i tabellen redovisade.

För genomförande av sitt utbyggnadsprogram samt för bestridande av
kostnaderna för regleringsföretag, distributionsanläggningar och vissa finansiella
utgifter förutsätter styrelsen för nästa budgetår en medelsförbrukning
av 390 milj. kr. Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen
för vattenfallsverkets investeringar utgör 326 milj. kr.

Departementschefen anser, att ett genomförande i full utsträckning av
styrelsens program är i hög grad önskvärt. Det begränsade investeringsutrymmet
samt mängden av andra trängande investeringsbehov gör det emellertid
enligt hans mening nödvändigt att tills vidare basera kraftutbyggnaden
på en blygsammare målsättning, nämligen att snarast uppnå en sådan
produktionsnivå, att ransoneringsriskerna även vid relativt svåra grader av
torrår elimineras. Med denna utgångspunkt har han ansett sig kunna för
vattenfallsverkets investeringar för nästa budgetår förorda ett tak, som är
30 mkr. lägre än enligt vattenfallsstyrelsens förslag. Han föreslår alltså
en medelsförbrukningsram om 360 mkr., innebärande en utökning med
34 mkr. i förhållande till innevarande budgetårs ram. Av en i propositionen
(s. 106) intagen tabell framgår hur medelsförbrukningen skulle fördelas
vid en sådan ram.

Departementschefen anför vidare.

Den beskärning av styrelsens äskanden, som jag sålunda ansett nödvändig,
har alltså fördelats med i runt tal 23 milj. kr. på kraftstationsbyggnader,
3 milj. kr. på ettvart av anslagen till regleringsföretag och distributions -

1 För Statens Vattenfalls verks del uppskattat till 85 % av normalårsproduktionen.

2 Exklusive ånggenerering och exporterad överskottskraft.

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

anläggningar samt 1 milj. kr. på övriga anslag. Reduceringarna får främst
som följd, att ett beslut om påbörjande av Stalons kraftstation får anstå
tills vidare. Vidare torde arbetena vid Stensele kraftstation i Umeälven
komma att fördröjas med följd att detta kraftverk tas i drift tre kvartal
senare än beräknat. Dessutom synes det för Messaure kraftstation avsedda
begynnelsebeloppet bli mindre än vad styrelsen avsett, medförande en förskjutning
i tiden för arbetenas igångsättande under nästa budgetår.

Dessa åtgärder skulle enligt en inom vattenfallsstyrelsen gjord beräkning
medföra, att produktionsförmågan för åren 1960/61 och 1961/62 skulle vid
normal vattentillgång bli 160 MkWh resp. 460 MkWh mindre än enligt styrelsens
planer. Utbyggnadsgraden för dessa år skulle bli 101,8 resp. 103,2 %
och för den händelse vattentillgången under något av dessa år skulle bli endast
85 % av den normala, skulle en brist föreligga inom vattenfallsverkets
distributionsområden om 190 resp. 140 MkWh. Det synes mig därvid som om
styrelsens beräkning av produktionsförmågan präglas av viss försiktighet.
Därest samma utnyttjningstid för värmekraftverken och samma möjligheter
till tillfälliga kraftinköp skulle vara för handen som under förra budgetåret,
skulle i stället för denna brist ett icke oväsentligt överskott föreligga. Även
om vissa gynnsamma omständigheter kan ha bidragit till de höga produktionssiffrorna
för värmekraft och tillfälligt inköpt kraft under förra året,
förefaller mig likväl här en marginal finnas. Jag anser sålunda det av mig
förordade utbyggnadsprogrammet leda till att — under förutsättning att elkonsumtionen
icke överstiger den uppgjorda prognosen och att utbyggnaderna
inom den kommunala och privata sektorn håller jämna steg med förbrukningen
— kraftförsörjningsläget förbättras till att bli praktiskt taget
torrårssäkert under de aktuella åren i början av 1960-talet.

Vid bifall till mitt förslag bör vattenfallsstyrelsen alltså för nästa budgetår
erhålla bemyndigande att påbörja arbetena vid Tuggens kraftstation i
Umeälven och Messaure kraftstation i Luleälven samt att verkställa utbyte
av en ångpanna i Västerås ångkraftstation.

Vidkommande styrelsens förslag om anvisande av 40 mkr. utanför de
rambegränsade investeringarna till två atomenergianläggningar, en atomvärmestation
i Västerås med en värmeeffekt av 75 000 kW, benämnd Adam,
och en kraftstation om 100 000 kW elektrisk effekt, benämnd Eva, erinras
om att statsrådet och chefen för handelsdepartementet under tionde huvudtiteln
anmält ett utvecklingsprogram för utnyttjandet av atomenergi i
Sverige. Därvid har framhållits, att uppförandet av Västerås-anläggningen
bör komma till stånd så snabbt som tillgängliga personal- och investeringsresurser
medge. Ett ställningstagande till den av vattenfallsstyrelsen föreslagna
atomkraftstationen Eva har enligt samma prognos ansetts böra tills
vidare uppskjutas.

Atomenergien kommer, framhåller departementschefen fortsättningsvis,
såvitt nu kan bedömas på längre sikt att få en avgörande betydelse för landets
elkraftförsörjning. Han har därför funnit det angeläget att redan från
början det statliga vattenkraftföretaget, som svarar för ungefär hälften av
landets elkraftförsörjning, kopplas in på utvecklingsarbetet inom atomenergiområdet.
Med anledning härav föreslås att i år beslut fattas om att anlägga
en värmereaktor i Västerås. Härigenom skulle vattenfallsstyrelsen få
möjligheter att med inriktning på ett konkret mål fortsätta det utvecklings -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

39

arbete inom styrelsen, som redan påbörjats. Med hänsyn till i första hand
den återhållsamhet i investeringar, som det ekonomiska läget generellt kräver,
har departementschefen ansett, att medelstilldelningen för nästa budgetår
bör begränsas till 2 mkr. Ur den synpunkt, som härvidlag bör vara
vägledande, nämligen atomenergiens användning för elkraftalstring, skulle
det icke kunna tillmätas någon avgörande betydelse om värmereaktorns färdigställande
förskjutes någon tid i förhållande till de ursprungliga planerna.
Han förutsätter, att för de därpå följande budgetåren väsentligt högre
anslagsbelopp måste beviljas för denna reaktor.

Med hänsyn bland annat till det synnerligen preliminära stadium, i vilket
planeringsarbetet rörande atomkraftstationen Eva f. n. befinner sig, ha
några medel till denna anläggning icke upptagits för nästa budgetår. Det förutsättes
dock, att projektering av anläggningen samt undersökningar rörande
lämplig plats för stationen fortsättas, för att framdeles ett mera utarbetat
förslag skall kunna underställas statsmakternas prövning.

Departementschefen föreslår sålunda att för nästa budgetår ett anslag om
2 mkr. anvisas till Atomenergianläggningar under vattenfallsverkets fond.
Han förutsätter, liksom vattenfallsstyrelsen, att medelsförbrukningen på
anslaget icke skall inräknas i de rambegränsade investeringarna.

Vid sidan av de ramreglerade anslagen har vattenfallsstyrelsen därjämte
för nästa budgetår hemställt, att ett anslag av 10 mkr. för fortsatta arbeten
rörande förvaltningsbyggnaden i Råcksta måtte erhållas. Styrelsens
förslag härvidlag tillstyrkes av departementschefen.

Slutligen anföres följande.

Som jag i investeringsplanen för kommunikationsverken närmare motiverat
synes investeringsanslagen till kraftstationsbyggnader nu böra sammanföras
till ett kollektivt anslag benämnt Kraftverksbyggnader in. m. Till
detta anslag torde få överföras de behållningar, som vid utgången av budgetåret
1956/57 förefinnes på de tidigare anvisade anslagen under anslagsgruppen
Kraftstationer m. m.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar jag, att i princip de belopp
anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning vid nästa budgetårs
ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik. Dispositionsanslaget
upptager jag till 18 milj. kr. Den totala anslagssumman för nästa
budgetår kommer därvid att utgöra 360 milj. kr.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad
om 4,5 milj. kr. för inköp och upprustning av distributionsnät i Norrbottens
och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. I överensstämmelse
med tidigare tillämpade riktlinjer bör 80 % av utgifterna härför omedelbart
avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat samman ''
hang denna dag föreslagit, att i detta syfte ett avskrivningsanslag om 3,6
milj. kr. anvisas på driftbudgeten för nästa budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon m. fl.
(I: 180) och den andra inom andra kammaren av herrar Sjölin och Schmidt
(II: 244), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att binder icke föreligger
för vattenfallsstyrelsen alt under budgetåret 1957/58 inom ramen för

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

beviljade investeringar planenligt fullfölja arbetet med värmeverket Adam
i Västerås.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen I: 180.

I motionen II: 242 har yrkats, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret
1957/58 under statens vattenfallsverks fond anvisa investeringsanslag
å sammanlagt 390 mkr. (jfr punkten 1).

Utskottet. Såsom av statsverkspropositionen framgår beräknas, enligt en
av centrala driftledningen 1955 uppgjord prognos över förbrukningen av
elektrisk kraft, vilken ligger till grund för vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram,
belastningsökningen för hela landet under perioden 1954—1961
uppgå till genomsnittligt 1 700 MkWh per år och för tiden därefter fram
till 1965 årligen ca 2 200 MkWh. Då ungefär hälften av belastningsökningen
faller på den statliga och hälften på den privata sektorn innebär detta,
att inom vattenfallsverkets distributionsområde den årliga belastningsökningen
genomsnittligt skulle utgöra 850 MkWh fram till 1961 och 1 100
MkWh för en därpå följande tidsperiod. I sina tidigare utbyggnadsplaner
har styrelsen eftersträvat en sådan ökning av vattenkraftproduktionen, att
den icke endast täcker den årliga belastningsökningen utan även ger upphov
till en marginal mellan vattenkraftproduktion och belastning om ca
10 procent vid normal vattentillgång. Nämnda utbyggnadsgrad om 110 procent
vore nämligen den ur driftekonomisk synpunkt mest förmånliga. Elförbrukningens
ökning under senare år jämte vidtagna investeringsbegränsningar
har emellertid lett till att utbyggnadsgraden f. n. uppgår till endast
95 å 96 procent.

Styrelsen har nu vid sina anslagsäskanden för nästa budgetår förutsatt
ett byggnadsprograin syftande till en utbyggnadsgrad av 106 procent för
budgetåren 1961/62 och 1962/63. Detta skulle innebära, att vattenkraftproduktionen
skulle överstiga belastningen med 1 000—1 200 MkWh vid normalår,
medan under exceptionellt torrår den maximalt möjliga elproduktionen
skulle överstiga belastningen med 150—250 MkWh. Enligt programmet
skulle under budgetåret 1957/58 påbörjas tre nya vattenkraftstationer,
nämligen Tuggens kraftstation i Umeälven och Stalons kraftstation i Ångermanälven
samt Messaure i Luleälven, varjämte under budgetåret 1958/59
utbyggnad av ytterligare fyra nya vattenkraftstationer skulle igångsättas. En
ny ångpanna i Västerås kraftstation föreslås dessutom för budgetåret 1957/
58. För genomförandet av det sålunda förordade programmet samt för bestridande
av kostnaderna för regleringsföretag och distributionsanläggningar
jämte vissa finansiella utgifter har styrelsen räknat med en investeringsram
av 390 mkr.

Departementschefen, som ansett programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna
i första hand böra inriktas på att snarast uppnå en sådan
produktionsnivå, att ransoneringsriskerna även vid relativt svåra gra -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

41

der av torrår elimineras, har från denna utgångspunkt ansett sig kunna förorda
en 30 mkr. mindre ram än verket begärt. Den sålunda föreslagna nedskärningen
är vis å vis styrelsens äskanden fördelad med ca 23 mkr. på
kraftstationsbyggnader och 3 mkr. vardera på anslagen till regleringsföretag
och distributionsanläggningar samt 1 mkr. på övriga anslag. Enligt departementschefen
bör styrelsen för nästa budgetår erhålla bemyndigande att påbörja
arbetena vid Tuggens kraftstation i Umeälven och Messaure kraftstation
i Luleälven samt få verkställa utbyte av en ångpanna i Västerås kraftstation,
medan beslut om påbörjande av Stalons kraftstation föreslås få anstå
tills vidare och arbetena vid Stensele kraftstation i Umeälven kommer
att fördröjas. Utbyggnadsgraden för åren 1960/61 och 1961/62 skulle därvid
enligt av vattenfallsstyrelsen gjorda beräkningar under förutsättning av normal
vattentillgång bli 101,8 resp. 103,2 procent. I det fall vattentillgången
under något av dessa år skulle bli endast 85 procent av den normala skulle
dock en viss brist uppstå inom verkets distributionsområde.

Departementschefen anser emellertid att vid ett utförande av det förordade
programmet — under förutsättning att elkonsumtionen icke överstiger
den uppgjorda prognosen och att utbyggnaderna inom den kommunala
och privata sektorn håller jämna steg med förbrukningen - kraftförsörj
ningsläget kommer att förbättras till att bli praktiskt taget torrårssäkert
under de aktuella åren i början av 1960-talet.

Vattenfallsstyrelsens förslag om påbörjande av två atomenergianläggningar
under nästa budgetår, nämligen en atomvärmestation, benämnd Adam,
i Västerås och en atomkraftstation, benämnd Eva, vilkens placering ännu
ej bestämts, har departementschefen icke ansett sig kunna biträda i vidare
mån än att ett anslag om 2 mkr. för påbörjande av den förstnämnda anläggningen
tillstyrkts.

Såsom under punkten 1 i det föregående anförts har utskottet funnit sig
böra biträda Kungl. Maj:ts förslag om en begränsning av medelsförbrukningen
för vattenfallsverket under nästa budgetår till ett belopp av 360 mkr.
Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar ha ej heller givit utskottet anledning till
erinran. Av det sagda följer att utskottet icke kan biträda det i motionen
11:242 framställda yrkandet, innebärande en höjning av förenämnda medelsförbrukningsram
till det av vattenfallsstyrelsen äskade beloppet av 390
mkr. Utskottet vill dock i anslutning till sitt ställningstagande till den förordade
investeringsramens storlek anföra följande. Departementschefen har
vid sin bedömning av kraftbalansens utveckling under de närmaste åren
såsom ovan nämnts förutsatt, att utbyggnaderna inom den kommunala och
privata sektorn hålla jämna steg med förbrukningen. De inom nämnda sektor
arbetande företagen — vilka svara för ungefär hälften av den totala
elkraflproduktionen i landet — kämpa emellertid f. n. till följd av rådande
restriktioner på kapitalmarknaden med stora svårigheter i fråga om fullföljandet
av planerade utbyggnader. Enligt vad utskottet under band erfarit,
föreligger redan en viss eftersläpning i utbyggnadsprogrammet, medförande
risk för kraftbrist under år med mindre god vattentillgång. Skulle

42

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

ytterligare eftersläpningar uppstå föreligger totalt sett stor risk för bestående
kraftbrist. Enligt utskottets mening måste en utveckling av antytt slag
med all kraft förhindras — detta så mycket mer som uppehållandet av en
tillfredsställande elkraftproduktion är en nödvändig förutsättning för en
ökad produktion över huvud taget och därmed fortsatt ekonomiskt framåtskridande.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om sitt uttalande vid fjolårets
riksdag (SU 194) i anledning av väckta motioner om en snabbutredning
rörande den mera långsiktiga planeringen av kraftverksanläggningar.
Därvid framhölls av utskottet bl. a. att kraftkonsumtionens ständiga ökning
och den till följd härav för de närmaste åren motsedda ogynnsamma utvecklingen
av kraftbalansen gör det särskilt angeläget, att vattenkraftutfrySSnaden
planenligt fullföljes. Ett ytterligare skäl som talar härför är att
därigenom fortsatt ökning av den kostnads- och valutakrävande bränsleimporten
för framställning av reservkraft begränsas.

Då, mot bakgrund av det ovan anförda, läget för kraftproduktionen i dess
helhet enligt utskottets mening ter sig oroande, förutsätter utskottet, att
Kungl. Maj :t vid den fortsatta bedömningen av hithörande frågor beaktar de
av utskottet anförda synpunkterna.

Vad beträffar den av vattenfallsstyrelsen föreslagna utbyggnaden av atomvarmeverket
Adam finner också utskottet det vara angeläget att — såsom i
motionerna I: 180 och II: 244 bl. a. framhållits — styrelsen beredes möjligheter
att i snabbare takt än som förutsatts i statsverkspropositionen verkställa
nämnda utbyggnad. Även om utskottet funnit sig böra godtaga det av
Kungl. Maj :t för nästa budgetår förordade anslaget härför om 2 mkr. förutsätter
dock utskottet, att styrelsen må utöver nämnda belopp utlägga beställningar
på för värmeverket erforderlig materiel, innefattande jämväl
tungt vatten, för leverans under senare budgetår. Utskottets ställningstagande
härvidlag torde innebära att motionärernas önskemål i stort sett kunna
tillgodoses. I likhet med departementschefen förutsätter utskottet också, att
projekteringen av atomkraftstationen Eva samt undersökningar rörande
lämplig plats för densamma fortsättas.

Kungl. Maj :ts förslag om anslagsanvisning med 10 mkr. till fortsatta arbeten
för styrelsens förvaltningsbyggnad i Råcksta har ej givit utskottet
anledning till erinran. Såsom redan under punkten 1 anförts biträder utskottet
även förslaget att investeringsanslagen till kraftstationsbyggnader
sammanföras till ett kollektivt anslag, benämnt Kraftverksbyggnader m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 242, såvitt nu är i fråga, för
budgetåret 1957/58 under statens vattenfallsverks fond anvisa
följande investeringsanslag, nämligen

1. Kraftverksbyggnader m. m........... 207 000 000 kr.

2. Regleringsföretag .................... 30 000 000 »

3. Distributionsanläggningar och därmed

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ............................ 92 000 000 kr.

4. Inköp av vattenfall och fastigheter---- 500 000 »

5. Förvärv av enskilda företag för elektrisk
distributionsverksamlxet .......... 500 000 »

6. Förvaltningsbgggnad för vattenfallsstyrelsen
.............................. 10 000 000 »

7. Statens vattenfallsverks dispositionsan ,

inn .................... 18 000 000 »;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt i anledning av motionerna I: 180 och II: 244 och med
avslag å motionen 11:242, såvitt nu är i fråga, till Atomenergianläggningar
för budgetåret 1957/58 under statens vatitenfallsverks
fond anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kr.

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s.
HO—123) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 under luftfartsfonden
dels anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
5 401 000 kr., dels ock, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Utbyggnad av storflygplats beräkna ett investeringsanslag av 25 mkr.

Till luftfartens markorganisation har för budgetåren 1954/55—1956/57
anvisats samt för budgetåret 1957/58 äskats följande investeringsanslag:

1954/55

1955/56

1956/57

Äskanden

1957/58

tusental

kronor

Markförvärv..........................

—

—

1

—

Flygfältsbyggen.......................

3 800

5 000

—

2 800

Byggnader...........................

1 700

—

1 400

1 000

Teleutrustning m. m..................

100

100

100

no

Belysningsanläggningar................

900

900

550

930

Fordon, maskiner och redskap.........

300

450

1 050

1 230

Försvarsberedskap vid luftfartsverket ...

225

145

100

530

Luftfartsverkets dispositionsanslag......

—

150

800

700

Summa

7 025

6 745

4 001

7 300

I ett i propositionen (s. 110—112) intaget program har luf tf artsstyrelsen
redovisat sina för innevarande och nästa budgetår planerade investeringar.
Styrelsen framhåller i anslutning härtill, att den mycket begränsade
investeringsvolymen, inom vars ram styrelsen hittills måste arbeta,
endast varit tillräcklig för att hålla de större trafikflygplatserna i ett så -

44

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

dant skick, att de fortfarande motsvara utrikestrafikens krav. Bortser man
från Visby flygplats, där nu en omfattande ombyggnad står inför sin fullbordan,
ha några investeringar inte kunnat göras på de flygplatser, som i
huvudsak tjäna inrikestrafiken. Man kan inte räkna med att de större
trafikflygplatserna i framtiden kräva mindre investeringar, utan snarare
torde utvecklingen medföra ökade sådana. Vid sådant förhållande är det,
framhåller styrelsen, helt uteslutet att överväga en upprustning av inrikesflygplatserna
utan en avsevärd höjning av investeringsvolymen, särskilt
som enbart de oundgängliga investeringarna för de större flygplatserna
komma att framtvinga en höjning av nämnda volym.

Luftfartsstyrelsen har upprättat en investeringsplan för perioden 1956_-

1965. De i planen upptagna årliga investeringarna — storflygplatsen icke
inräknad — utgöra i genomsnitt ett belopp av 11 mkr. Om tioårsplanen
skall kunna genomföras måste investeringsvolymen sålunda ökas kraftigt.
För budgetåret 1957/58 torde det emellertid vara möjligt att inskränka investeringarna
till 9 mkr. med hänsyn till styrelsens begränsade möjligheter
att hinna med planering och projektering av de olika objekten. Av
häi nämnda skäl har luftfartsstyrelsen inte ansett sig kunna framlägga
ett investeringsprogram, som till volymen svarar mot omfattningen av den
f. n. gällande investeringsramen, 6 mkr. Därest luftfartsverket likväl skulle
komma att hänvisas till den investeringsvolym som gäller för innevarande
budgetår, måste med hänsyn till utrikestrafikens dominerande betydelse för
den civila luftfarten i stort anslagsbehovet för de större, internationella trafikflygplatserna
behandlas i förtur. Det torde få ankomma på luftfartsstyrelsen
att från fall till fall bestämma eller föreslå om och i vilken takt de i
arbetsprogrammet angivna objekten skola komma till utförande inom den
totalram för investeringsverksamheten, som kan komma att fastställas.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 113—120).

Över luftfartsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och Scandinavian Airlines System (s. 120).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att luftfartsstyrelsen vid
sina anslagsberäkningar för nästa budgetår utgått från att investeringsramen,
som för innevarande budgetår utgör 6 mkr. skall utvidgas till 9,0 mkr.,
och att den äskat efter hänsynstagande till förutsatta behållningar av tidigare
anvisade medel 7,3 mkr. i nya anslag. Såsom framgått av investeringsplanen
för kommunikationsverken har departementschefen ansett sig kunna
förorda en utökning av ramen till 7 mkr. Hur medelsförbrukningen vid
denna ram ungefärligt kan komma att fördela sig på de väsentligaste anslagsändamålen
framgår av en i propositionen (s. 121) intagen tabell, vartill torde
få hänvisas. Vidare framhålles att frågan om utbyggnad av en storflygplats
alltjämt är under utredning. Preliminärt äskas 25 mkr. för ändamålet

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

45

vid sidan av de rambegränsade investeringarna. Beträffande investeringsplanerna
för nästa budgetår anföres följande.

Under anslaget till Flygfältsbyggen har luftfartsstyrelsen anmält behov
av en ny beläggning på buvudbanan på Torslanda flygplats. Den totala kostnaden
härför har beräknats till 2,6 milj. kr., varav 1,6 milj. kr. skulle erfordras
för nästa budgetår. Jag har inte något att erinra mot det föreslagna
projektet. Den investeringsram, som jag föreslagit för luftfartsverket, torde
emellertid göra det nödvändigt att arbetena påbörjas något senare under
budgetåret än vad luftfartsstyrelsen förutsatt.

I 1956 års statsverksproposition tillstyrkte jag i princip en upprustning
av Bulltofta flygplats. Beräkningen av kostnaderna för en ny stationsbyggnad
fann jag emellertid osäker och ansåg därför en översyn av förslaget i
denna del påkallad. Vidare anförde jag, att det borde undersökas om inte
kostnadsreduceringar kunna vinnas genom ett ändrat utförande av byggnaden.
Slutligen borde enligt min mening de i avtalsförslaget upptagna bestämmelserna,
som band kronan i fråga om tidpunkten för byggnadsarbetenas
igångsättande och den takt, i vilken arbetena skulle bedrivas, borttagas eller
uppmjukas. Med hänsyn till de ytterligare utredningar och förhandlingar,
som erfordrades i ärendet, upptogs i fråga om byggnaden för budgetåret
1956/57 medel endast för projektering.

Luftfartsstyrelsen har i samråd med byggnadsstyrelsen verkställt en översyn
av byggnadskostnaderna och därvid funnit inbesparingar möjliga genom
vissa förenklingar av byggnadens utförande. Totalkostnaden för byggnaden
har nu räknats ned från 4,0 till 3,8 milj. kr. Styrelsen har överlämnat
ett nytt avtalsförslag, vilket godkänts av stadsfullmäktige i Malmö. I jämförelse
med det tidigare avtalsförslaget, för vilket jag redogjorde i förra
årets statsverksproposition, innebär det nu föreliggande, att tiden för igångsättandet
av de arbeten, som skall utföras genom kronans försorg, framflyttas
från budgetåret 1956/57 till budgetåret 1957/58 och att tidpunkten,
då anläggningarna skall kunna tagas i bruk för sitt ändamål, ändrats från
senast två till senast tre år efter påbörjandet av de på kronan ankommande
arbetena. Vidare har tillagts en bestämmelse om rätt för staden att, efter
samråd med luftfartsstyrelsen, framdraga en avloppsledning över mark, som
ingår i flygplatsområdet.

Sedan den begärda översynen nu verkställts anser jag mig böra acceptera
den nya kostnadsberäkningen. Jag förordar vidare att avtalsförslaget godkännes.
För nästa budgetår beräknas medelsåtgången till 300 000 kr. för
iordningställande av det nya stationsområdet och 1 000 000 kr. för den nya
stationsbyggnaden.

Styrelsen hemställde år 1955 i sina äskanden för innevarande budgetår
om medel till att påbörja eu upprustning av Sundsvall/Härnösands flygplats.
I första hand skulle därvid byggas en bro mellan det på en ö belägna flygfältet
och fastlandet för eu beräknad kostnad av 3 240 000 kr., varav vägväsendet
förklarat sig berett att svara för 1 000 000 kr. såsom ersättning
för att färjtrafiken kan nedläggas. Som framgår av 1956 års statsverksproposition
ansåg jag projektet böra anstå i dåvarande läge. Styrelsen har ånyo
hemställt om bemyndigande att få utföra nämnda broprojekt. Enligt min
mening utgör frånvaron av eu broförbindelse till fastlandet ett avsevärt
binder för eu regelbunden flygtrafik och därmed för ett rationellt utnyttjande
av gjorda investeringar på flygplatsen, vilka räknat i dagens penningvärde
torde uppgå till över 12 milj. kr. Kostnaderna för broförbindelsen är
av natur att de bör bestridas av vägmedel och inte från anslag under luftfartsfondcn.
Med hänsyn till den betydelse som en broförbindelse skulle få

46

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

för den allmänna samfärdseln, bör det enligt min mening ankomma på vägmyndigheterna
att taga upp frågan om intagande av projektet i flerårsplanerna
till ny prövning. Möjligheterna till ett förenklat utförande av bron synes
i samband därmed böra beaktas.

Mot styrelsens förslag om fortsatta arbeten på Visby flygfält, belvsningsanläggningar
på vissa flygplatser, fortsatt upprustning av katastroftjänsten
samt ersättningsanskaffning av fordon, maskiner och redskap har jag
ej något att erinra. Vissa förskjutningar i arbetena torde dock bli nödvändiga
eftersom jag icke kunnat i full utsträckning tillstyrka den utökning
av investeringsramen, som styrelsen förordat.

Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 400 000 kr. Beloppet
synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har
därför tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag
anvisas på driftbudgeten.

Utskottet. Enligt en inom luftfartsstyrelsen upprättad investeringsplan för
perioden 1956—1965 skulle de årliga investeringarna — storflygplatsen inte
inräknad — i genomsnitt kräva ca 11 mkr. För budgetåret 1957/58 anser
sig styrelsen, främst med hänsyn till den knappa tid som står till buds för
planering och projektering av de olika objekten, kunna inskränka investeringarna
till 9 mkr. Härför erfordras enligt styrelsen tillhopa 7,3 mkr. i
nya anslag. Av de större projekt, som ingå i styrelsens sålunda redovisade
investeringsplaner, må här särskilt nämnas banförstärkning å Torslanda
till en total kostnad av 2,6 mkr., varav 1,6 mkr. skulle falla på nästa budgetår,
samt broförbindelse jämte tillfartsvägar vid Sundsvall/Härnösands
flygplats, där luftfartsverkets kostnader angivits till ca 2,2 mkr., varav
500 000 kr. för budgetåret 1957/58. Luftfartsstyrelsen har vidare i enlighet
med de önskemål, som härutinnan uttalades av departementschefen i 1956
års statsverksproposition (se SU 9 s. 43), framlagt reviderade kostnadsberäkningar
för uppförande av ny stationsbyggnad å Bulltofta flygplats, enligt
vilka den totala kostnaden nedbringats med 200 000 kr. till 3,8 mkr. Även
avtalsförslaget mellan kronan och Malmö stad har översetts och uppmjukats
i för staten fördelaktig riktning. För nästa budgetår har styrelsen för här
angivet ändamål äskat 1 mkr. I övrigt avser styrelsens förslag fortsatta arbeten
på Visby flygfält, belysningsanläggningar på vissa flygplatser, upprustning
av katastrof tjänsten samt ersättningsanskaffning av maskiner
in. in.

Departementschefen har för sin del stannat för en investeringsram av 7
mkr. samt beräknat härför erforderliga nya anslag till 5,4 mkr. Vid bestämmandet
av denna medelsförbrukning har han utgått ifrån att kostnaderna
för den av styrelsen föreslagna broförbindelsen vid Sundsvall/Härnösands
flygplats skola bestridas av vägmedel. Styrelsens övriga förslag ha i stort sett
icke mött invändningar från departementschefens sida. Den av honom förordade
investeringsramen förutsätter emellertid att vissa arbeten, bl. a. de
vid Torslanda flygplats, och maskinanskaffningar in. in., ske i något långsammare
takt än vad luftfartsstyrelsen tänkt sig.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

47

Såsom redan framgått av utskottets under punkten 1 redovisade ställningstagande
till Kungl. Maj :ts förslag till investeringsplan för kommunikationsverken,
har utskottet intet att erinra mot att luftfartsverkets investeringsutgifter
för nästa budgetår fastställas till ett belopp av högst 7 mkr.
Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat rörande
verksamhetens inriktning och utformning inom nyss angivna rnedelsförbrukningsram
anser sig utskottet jämväl kunna godtaga.

Utskottet kommer framdeles att i särskilt utlåtande taga ställning till
frågan om utbyggnad av en stor flygplats jämte därmed sammanhängande
spörsmål.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 under luftfartsfonden
anvisa följande investeringsanslag nämligen

1. Markförvärv........................... 1 000 kr.

2. Flygfältsbyggen ....................... 1 400 000 »

3. Byggnader ............................ 800 000 »

4. Teleutrustning m. in.................... 100 000 »

5. Belysningsanläggningar................. 800 000 »

6. Fordon, maskiner och redskap........... 1 200 000 »

7. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .... 400 000 »

8. Luftfartsverkets dispositionsanslag ...... 700 000 >

Statens allmänna fastighetsfond

7:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 124), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår till den av 1956 års riksdag beslutade saneringen
av den s. k. kåkstaden inom Djurgårdsstaden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kr.

8:o) Radiohus. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 124—129) föreslagit riksdagen
att till Radiohus för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 1 500 000 kr.

I skrivelse den 28 augusti 1956 har byggnadsstyrelsen för nästa budgetår
äskat ett investeringsanslag av 3 000 000 kr. dels för att upprätta ritningar
till radiohus i Stockholm och påbörja uppförandet av viss del av detta hus,
den s. k. kontorsdelen, och dels till uppförande av ett radiohus i Göteborg.

I skrivelsen har styrelsen bl. a. inledningsvis återgivit vad som tidigare

48

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

förevarit i frågan om uppförande av ett nytt radiohus. Härutinnan erinras
bl. a. om att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 juni 1946 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att med anlitande av för budgetåren 1945/47 härför anvisade
medel låta uppföra ett nytt radiohus inom nuvarande kvarteret Svea Artilleri
i Stockholm samt att projektets utförande därefter enligt direktiv från
statsmakterna blivit ställt på framtiden. Sedan denna tid ha, framhåller styrelsen
vidare, förutsättningarna för radiohusbygget förändrats med hänsyn
till ökad sändningstid för rundradion m. in. Delta har i sin tur medfört,
att även tomtfrågan måste omprövas med hänsyn till tomtens storlek. På
grund av beslutade och väntade programökningar för rundradion samt önskemålet
om televisionslokaler i anslutning till rundradions har det sålunda
visat sig, att den tidigare reserverade tomten inom kvarteret Svea Artilleri
är otillräcklig.

Styrelsen föreslår nu, att tidigare beslut angående radiohusets placering
upphäves och att kvarteret Förrådsbacken upplåtes för rundradio- och televisionsbebyggelse.
Styrelsen har i skrivelse till fortifikationsförvaltningen
den 16 augusti 1956 närmare behandlat förutsättningarna för denna förläggning,
varom samråd skett under hand. Styrelsen har vidare med skrivelse
den 16 augusti 1956 till djurgårdsnämnden hemställt om nämndens
medverkan till att erforderlig del av kvarteret överföres till styrelsens förvaltning.

På basis av preliminära programhandlingar bär styrelsen låtit utreda,
hur kvarteret Förrådsbacken lämpligen skulle kunna bebyggas med anläggningar
för rundradio och television. Det har därvid framkommit, att en för
de båda verksamhetsgrenarna gemensam kontorsbyggnad tillsammans med
rundradions övriga lokaler lämpligen kan förläggas till områdets södra del
i Karlavägens förlängning, medan televisionens produktionslokaler samt
större parkeringsplatser placeras i områdets norra del mot Gärdet.

Byggnadskostnaderna ha av styrelsen uppskattats till 17 mkr. för kontorsbyggnaden
och 33 mkr. för rundradions övriga lokaler eller sammanlagt
ca 50 mkr. Styrelsen avser att i samband med medelsäskandena hösten
1957 återkomma med mera definitiva kostnadsuppgifter. Styrelsen har
i detta sammanhang icke funnit anledning att närmare ingå på frågan om
kostnaden för televisionens särskilda lokaler. För en bedömning av sistnämnda
kostnader måste nämligen närmare beslut om verksamhetens framtida
omfattning avvaktas.

Då radiotjänsts lokalsituation är mest besvärande i vad avser kontorslokaler,
är kontorsbyggnaden avsedd att uppföras som en första byggnadsetapp.
Hela anläggningen är projekterad för en programverksamhet av totalt
8 100 tim. per år. Innan denna omfattning uppnås, räknar styrelsen med
att vissa av de planerade kontorsutrymmena skola vara disponibla för andra
statliga ändamål. Likaså torde televisionens kontorslokaler icke helt tagas
i anspråk, förrän dess produktionsverksamhet kan flyttas till nya lokaler
inom kvarteret, vilket kan beräknas ske först i en av de senare etapperna.
Med hänsyn till den allmänna bristen på kontorslokaler finner styrel -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

49

sen det synnerligen önskvärt, att hela kontorsdelen kominer till stånd i ett
sammanhang och att arbetena påbörjas snarast. Även från radiotjänsts sida
har behovet av en snar lösning av bolagets lokalproblem starkt understrukits.
Byggnadsstyrelsen kommer att tillvarata alla möjligheter för en så tidig
igångsättning av byggnadsföretaget som möjligt. Med hänsyn till dess
storlek och de tekniska problem, som äro förbundna med dess genomförande
kan byggnadsstyrelsen dock icke f. n. beräkna en tidigare igångsättning
än under första halvåret 1958.

Styrelsen har slutligen hemställt om anslag för påbörjande av radiohus
i Göteborg.

Över byggnadsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av djurgårdsnämnden
(s. 127 och 128).

Departementschefen har tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag om radiohusets
förläggning till kvarteret Förrådsbacken. Rörande byggnadsprojektets
utformning förutsätter departementschefen, att byggnadsstyrelsen vid
sin detaljplanering av byggnaderna och deras inbördes läge på området i
görligaste mån beaktar vissa synpunkter, som djurgårdsnämnden framfört
1 sitt remissyttrande. Han delar vidare byggnadsstyrelsens uppfattning, att
kontorsdelen bör uppföras som en första byggnadsetapp, och att arbetena
därmed böra påbörjas snarast. Frågan om arbeten i en andra etapp föreslås
skola upptagas till prövning till ett kommande budgetår och därvid avgöras
efter den avvägning, som då kan göras mellan olika anspråk på utrymme
inom ramen för radiolicensinkomsterna. Byggnadsstyrelsens förslag rörande
uppförande av ett radiohus i Göteborg är departementschefen däremot
inte beredd att tillstyrka. Departementschefen förordar vidare, att av byggnadsstyrelsen
äskat belopp, 1,5 mkr., för upprättande av ritningar till Stockholmsprojektet
samt för påbörjande av arbetet med kontorsbyggnaden anvisas
för nästa budgetår. Den vid utgången av budgetåret 1956/57 eventuellt
befintliga behållningen å de medel, som tidigare anvisats å anslaget till Rundradioanläggningar
under televerkets fond för förberedelsearbeten till radiohusen
och som numera redovisas under statens allmänna fastighetsfond, föreslås
slutligen skola överföras till det nya anslaget till Radiohus.

Utskottet. Enligt tidigare gällande planer avsågs ett nytt radiohus skola
förläggas till Svea Artilleris kasernområde vid Valhallavägen. Den fortsatta
bearbetning av frågan, som sedermera verkställts har emellertid enligt byggnadsstyrelsen
givit vid handen, att förutsättningarna för en ny radiohusbyggnad
påtagligt förändrats, främst genom rundradions ökade sändningar
och önskemålet om lokaler för televisionssändningar i anslutning till
radiohuset. Vid de undersökningar som nu gjorts utifrån de nya förutsättningarna
har byggnadsstyrelsen funnit, att utrymmet inom kvarteret Svea
Artilleri skulle bli otillräckligt, och i stället föreslagit kvarteret Förrådsbacken
som förläggningsplats för byggnaderna. För nästa budgetår har 1,5

4 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 sand. Nr 9

50

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

mkr. äskats för uppgörande av ritningar och för påbörjande av arbetet med
viss del av byggnaden, den s. k. kontorsdelen, vilken bedömts som angelägnast.
Departementschefen har biträtt styrelsens hemställan. Däremot har
han inte ansett sig kunna biträda ett av styrelsen framfört förslag om ett
anslag om 1,5 mkr. för uppförande av radiohus i Göteborg.

Utskottet, som vill understryka att det i nuvarande läge är angeläget, att
kostnaderna för uppförande av radiohus så långt möjligt begränsas, har dock
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

9:o) Ombyggnadsarbeten i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, s. 129 och 130) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnadsarbeten i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm för budgetåret 1957 /58 anvisa ett
investeringsanslag av 550 000 kr.

10:o) Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm.
Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 130—135) föreslagit riksdagen att till Utbyggnad
av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1956 har byggnadsstyrelsen för nästa budgetår
äskat anslag för genomförande av vissa åtgärder för att förbättra lokalsituationen
för den civila statliga förvaltningen i Stockholm. Sålunda föreslås att
tjänsterum inredas i en f. d. stallbyggnad i kvarteret Krubban nr 18 och i
Svea Livgardes f. d. kasernbyggnader, att ny förvaltningsbyggnad uppföres
för domänstyrelsen i Bergshamra samt att en tillbyggnad till det av patentoch
registreringsverket disponerade ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren
utföres. I anslutning till äskandena om anslag för dessa åtgärder har styrelsen
lämnat en redogörelse för de nuvarande lokalförhållandena för den civila
statliga förvaltningen i Stockholm.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 130—134).

Över framställningen har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(s. 139).

Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse rörande lokalsituationen
för den civila statsförvaltningen i Stockholm och härvid erinrat
om att enligt byggnadsstyrelsen under perioden fram till 1965 ett tillskott
av ca 1 975 rum skulle vara erforderligt. Av detta behov skulle knappt
hälften kunna tillgodoses genom de 965 nya rum, som tillkommer genom
bl. a. de beslutade nybyggnaderna för vattenfallsstyrelsen, konstfackskolan

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

51

och skatteverket. Vid bifall till förslaget om uppförande av ett radiohus i
Stockholm skulle ytterligare ett 100-tal rum kunna friställas för den statliga
administrationen. Den kvarstående bristen år 1965 skulle då, framhåller departementschefen
fortsättningsvis, uppgå till omkring 900 rum. Departementschefen
erinrar vidare om att ett genomförande av de av byggnadsstyrelsen
nu föreslagna byggnadsåtgärderna skulle ge ett tillskott om 550 rum.

Även om den av byggnadsstyrelsen förutsagda rumsbristen för tiden fram
till 1965 delvis sammanhänger med personalökningar, som ännu icke beslutats
av statsmakterna utan endast föreligger i form av önskemål från de
olika verken, anser departementschefen det uppenbart, att en betydande
rumsbrist kommer att föreligga för den centrala förvaltningen i Stockholm.
Han delar byggnadsstyrelsens uppfattning att åtgärder nu böra vidtas för att
förbättra lokalsituationen och anför därvid följande.

Det här närmast aktuella förslaget innebär, att två flyglar skall byggas i
anslutning till den av patent- och registreringsverket disponerade ämbetsbyggnaden
i kvarteret Uppfinnaren. Envar av flyglarna skulle innehålla ca
50 rum. Den ena avses för att tillgodose patent- och registreringsverkets eget
behov av nya lokaler, under det att den andra skulle användas för att lösa
lokalproblem för andra institutioner. Totalt har byggnadskostnaderna beräknats
till 2 160 000 kr., varav styrelsen för nästa budgetår begär 100 000
kr. för uppgörande av ritningar. Jag biträder förslaget om denna tillbyggnad
samt om anvisande av sistnämnda belopp.

Av de övriga förslag, som styrelsen lagt fram i samma syfte, tillstyrker
jag även inredningen av tjänsterum i kvarteret Krubban och i Svea Livgardes
f. d. kasernbyggnader. Till en närmare redogörelse för dessa projekt,
som ger ett tillskott om 60 resp. 140 rum, återkommer jag under nästfoljande
punkt. Däremot är jag icke beredd att biträda förslaget om en ny förvaltningsbyggnad
för domänstyrelsen i Bergshamra.

De av mig sålunda förordade byggnadsåtgärderna skulle ge ett tillskott
om tillhopa 300 rum.

Utskottet. Byggnadsstyrelsen har i sin framställning redovisat en av styrelsen
företagen undersökning rörande lokalbehovet för den civila statsförvaltningen
i Stockholm fram till år 1965. Den nu överblickbara rumsbristen
vid angivna tid skulle uppgå till 900 rum. I syfte att lätta lokalbristen har
styrelsen föreslagit, att patent- och registreringsverkets ämbetsbyggnad skall
tillbyggas med tvenne flyglar för eu total byggnadskostnad av 2 160 000 kr.,
varav för nästa budgetår äskats 100 000 kr. för uppgörande av ritningar.
Styrelsen har vidare föreslagit, att tjänsterum skola inredas i en från Stiftelsen
Livgardets till häst pensions- in. fl. fonder förvärvad stallbyggnad i
kvarteret Krubban samt att ytterligare rum skola tillskapas i Svea Livgardes
f. d. kasernbyggnader, ävensom att eu förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen
skall uppföras i Bergshamra. Genom de sålunda föreslagna åtgärderna
skulle sammanlagt 550 nya rum tillföras förvaltningen. Departementschefen
har tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag utom i vad detsamma avser uppförande
av ny förvaltningsbyggnad i Bergshamra. Under förevarande anslag
föreslår han, alt det för patent- och registreringsverkets byggnad för nästa
budgetår äskade beloppet, 100 000 kr., anvisas.

52

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Vad Kungl. Maj :t sålunda förordat anser sig utskottet kunna godtaga.
Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret
Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa
ett investeringsanslag av 100 000 kr.

11 :o) Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala administrationen.
Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 13»—138) föreslagit riksdagen att till
Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala administrationen för
budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 600 000 kr.

Under denna rubrik har det under närmast föregående punkt berörda av
byggnadsstyrelsen framlagda förslaget om inredning av tjänsterum i Kvarteret
Krubban och Svea Livgardes f. d. kasernbyggnader närmare redovisats.

För dessa ändamål har för nästa budgetår äskats totala kostnaden för
arbetena eller 600 000 kr. för Kvarteret Krubban och 2 535 000 kr. för
kasernbyggnaderna. I sistnämnda belopp ingå även kostnader om 335 000
kr. för utbyggnad av värmecentralen för de till Lv 3:s f. d. kasernområde
hörande kasernerna m. in. till sådan storlek, att värmeleveranser från denna
anläggning jämväl kunna ske till Svea Livgardes f. d. kaserner. Slutligen
har byggnadsstyrelsen begärt 1 500 000 kr. för diverse byggnadsarbeten.

Beträffande den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till
propositionen (s. 135—137).

över byggnadsstyrelsens förslag har yttrande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(s. 137).

Departementschefen har inledningsvis anmält, att anslaget till Byggnadsarbeten
vid länsstyrelserna överflyttats till inrikesdepartementets del av
kapitalbudgeten. I samband därmed har även handläggning av frågor om
sådana till den regionala administrationen hänförliga byggnadsarbeten, som
hittills bestritts från anslaget till Anordnande av förvaltningslokaler, ansetts
böra övertagas av sagda departement. Även anslaget till Inköp av fastigheter
för förvaltningsändamål, vilket så gott som helt brukat disponeras
till fastighetsköp för den regionala förvaltningen, har ansetts böra i fortsättningen
anmälas på föredragning av chefen för inrikesdepartementet.
Som en följd av dessa åtgärder föreslås det till kommunikationsdepartementet
hörande kollektiva anslaget för förvaltningslokaler erhålla rubriken Anordnande
av förvaltningslokaler för den centrala administrationen. Departementschefen
förutsätter, att från anslaget skall -— förutom kostnader för
sådana arbeten för central förvaltning, som tidigare utgått från anslaget till
Anordnande av förvaltningslokaler —- jämväl få bestridas inköp av sådana
^byggda eller obebyggda tomter eller delar därav, vilka äro väl lämpade
för att tillgodose aktuella eller förväntade behov av nya eller utökade för -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

53

valtningslokaler för central administration. Endast rent undantagsvis torde
sådana inköp komma att aktualiseras. Från detta kollektivanslag
förordas även kostnaderna skola bestridas för de ombyggnadsåtgärder i
kvarteret Krubban och i Svea Livgardes f. d. kasernbyggnader, som syfta
till att förbättra rumstillgången för den centrala förvaltningen och som tillstyrkts
under föregående anslagspunkt. Vidare har departementschefen intet
att erinra mot den föreslagna utbyggnaden av värmecentralen vid Lv 3. Med
hänsyn till att arbetena i kvarteret Krubban och i Svea Livgardes f. d.
kasernbyggnader endast komma att påbörjas under nästa budgetår samt till
att det för diverse byggnadsarbeten äskade beloppet även avser den regionala
administrationen, föreslår departementschefen en reducering av byggnadsstyrelsens
äskande från 4 635 000 kr. till förslagsvis 1,6 mkr. Den på
anslaget till Anordnande av förvaltningslokaler vid utgången av budgetåret
1956/57 eventuellt förefintliga reservationen föreslås bli överförd till förevarande
anslag.

Utskottet. Under närmast föregående punkt har utskottet förklarat sig
böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag till vissa byggnadsåtgärder för avhjälpande
av bristen på tjänsterum för den civila statsförvaltningen i Stockholm.
Förslagen innebära bl. a. en ombyggnad av en stallbyggnad i kvarteret
Krubban nr 18 samt av Svea Livgardes f. d. kasernbyggnader. Under
här förevarande anslag ha medel äskats för åtgärdernas genomförande
samt härutöver för en ny värmeanläggning och för diverse ej särskilt angivna
byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit, att det av styrelsen
äskade beloppet, totalt 4 635 000 kr., skall reduceras till 1 600 000 kr. Anledningen
till denna nedräkning är, att ombyggnadsarbetena endast komma
att igångsättas under nästföljande budgetår samt att i det av byggnadsstyrelsen
för diverse byggnadsarbeten äskade beloppet medel även ingår för
vissa till den regionala administrationen hänförliga byggnadsarbeten, vilka i
fortsättningen föreslås skola bestridas från inrikesdepartementets del av kapitalbudgeten.

Under hänvisning till utskottets sålunda tidigare redovisade ställningstagande
till de av Kungl. Maj :t föreslagna byggnadsarbetena (jfr punkt 10)
och då utskottet inte heller funnit anledning till erinran mot vad Kungl.
Maj :t här föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler
för den centrala administrationen för budgetåret 1957/58
anvisa ett investeringsanslag av 1 600 000 kr.

12:oj Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12,
s. 139—141) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,
som ligger till grund för användningen av anslaget.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna
stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning
upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag
hänföra sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.
Beträffande den närmare motiveringen för anslaget
torde få hänvisas till proposition 1948: 2 (bil. 14, punkt 8). I enlighet med
förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall merkostnadsanslaget
fr. o. in. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avse
byggnadsarbeten för länsstyrelserna.

Byggnadsstyrelsen har till förstärkning av anslaget under nästa budgetår
äskat 1 000 000 kr. samt föreslagit, att förenämnda förteckning kompletteras
med ett antal vid 1953—1956 års prislägen kostnadsberäknade företag,
beträffande vilka riksdagen anvisat hela den ursprungligen beräknade
byggnadskostnaden. Dessa företag liksom de för desamma anvisade anslagen
och beräknade merkostnaderna ha redovisats i en i propositionen (s.
140) intagen sammanställning.

Om ifrågavarande företag intagas i förteckningen skulle enligt byggnadsstyrelsens
skrivelse det beräknade totala medelsbehovet för merkostnadsanslaget
ändras på följande sätt i förhållande till den sammanställning,

som redovisats i 1956 års statsverksproposition (bil. 27, s. 139).

Totalt medelsbehov enligt 1956 års statsverksproposition......... 27 164 500

Kostnadsökning sedan sommaren 1955 för i förteckningen redan ingående
företag............................................. 836 500

Merkostnad för de företag, som nu föreslås för intagande i förteckningen 151 000

Summa kr. 28 152 000

Riksdagen har hittills beviljat 25 300 000 kr. för ändamålet. Behållningen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1955/56 är upptagen till 2 024 000 kr.
Styrelsen räknar med ett medelsbehov av ca 2 200 000 kr. under innevarande
budgetår och av ca 1 100 000 kr. under nästa budgetår. Ett tillskott till anslaget
av 1 000 000 kr. skulle sålunda erfordras för nästa budgetår.

Departementschefen har ansett, att, ehuru alltjämt en viss överskattning
av medelsbehovet synes föreligga, det av byggnadsstyrelsen begärda tillskottet
för nästa budgetår om 1 000 000 kr. dock är erforderligt för arbetenas
fullföljande samt anför vidare i frågan följande.

Mellan sommaren 1955 och sommaren 1956 steg byggnadskostnaderna med
ca 5 %. Denna ökning av byggnadskostnaderna medför, att den förteckning,
som ligger till grund för användningen av merkostnadsanslaget, i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag bör kompletteras med ett tiotal byggnadsföretag.
Riksdagen har för alla dessa anvisat medel för hela den ursprungligen
beräknade byggnadskostnaden. Företagen är kostnadsberäknade åren
1953—1955. De kommer därför att drabbas av den redovisade kostnadsök -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

55

ningen helt eller delvis, beroende på tidpunkten för arbetenas påbörjande och
byggnadstakten. På grundval av kostnadsnivån sommaren 1956 räknar styrelsen
med en ytterligare medelsåtgång för dessa företag av 151 000 kr. Detta
belopp skall täckas från nu ifrågavarande anslag. För de i förteckningen
redan ingående företagen räknar styrelsen på samma grunder med en ytterligare
merkostnad av 836 500 kr. Det totala medelsbehovet på merkostnadsanslaget
skulle därmed uppgå till 28 152 000 kr., varav hittills 25 300 000 kr.
anvisats. För utbetalningar under nästa budgetår har styrelsen beräknat ett
anslagsbehov av 1 000 000 kr.

Som jag redan i föregående års statsverksproposition framhöll, skiljer sig
det faktiska medelsbehovet för olika företag av förstärkning från merkostnadsanslaget
i många fall avsevärt från de beräknade beloppen. Detta angavs
sammanhänga med att uppskattningen av det sammanlagda medelsbehovet
baserar sig på generella beräkningar, företagna med utnyttjande av
framräknade kostnadsstegringstal. överskattningen av det faktiska medelsbehovet
sades förra året uppgå till storleksordningen 1—1,5 milj. kr. Alltjämt
synes en sådan överskattning föreligga. Det "torde därför få ankomma
på byggnadsstyrelsen att vid sina medelsäskanden hösten 1957 framlägga
en beräkning av det sammanlagda medelsbehovet, som närmare ansluter sig
till det faktiska medelsbehovet än vad nu synes vara fallet.

Utskottet. Den ursprungligen i propositionen 1948: 2 intagna förteckningen
över vissa byggnadsföretag, för vilka till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
uppstått merkostnader, har nu föreslagits skola kompletteras
med ytterligare ett tiotal företag. Härtill komma merkostnader för
i förteckningen redan ingående företag. Det totala medelsbehovet för täckning
av hittills uppkomna merkostnader kan enligt byggnadsstyrelsen anges
till avrundat 28,2 mkr., varav 25,3 mkr. redan anvisats av riksdagen.
Med hänsyn till för närvarande tillgängliga medel å anslaget samt beräknade
utgifter under innevarande och nästa budgetår har styrelsen ansett en anslagsförstärkning
om 1 000 000 kr. erforderlig. Departementschefen, som
framhåller att styrelsens uppskattning av medelsbehovet baserats på vissa
generella beräkningar, anser en överskattning av storleken 1—1,5 mkr. av det
totala medelsbehovet för ifrågavarande arbeten föreligga. Med hänsyn till
nödvändigheten av att fullfölja redan beslutade företag tillstyrkes dock det
av styrelsen äskade beloppet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen sålunda
förordat, hemställer,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.;

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1957 föreslagna kompletteringarna
av den förteckning, som ligger till grund för användningen
av ifrågavarande anslag.

56

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Fonden för låneunderstöd

13 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1956/57. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 13, s. 142), innebärande oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1956/57 för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

14:o) Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 15,
s. 143 och 144) föreslagit riksdagen att till Förskott för vissa plankostnader
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.

Från detta anslag bestrides fr. o. m. den 1 juli 1955 endast förskott till
regionplaneändamål.

Under anslaget har senast anvisats ett investeringsanslag av 550 000 kr.
för budgetåret 1953/54. Den 1 juli 1953 stod till förfogande å anslaget
1 673 722 kr. Härav ha för byggnadsplaneändamål fram till avvecklingen
av denna verksamhet tagits i anspråk 70 534 kr. För regionplaneändamål
ha till den 1/7 1956 tagits i anspråk sammanlagt 665 000 kr. Härav ha utbetalats
till Kalmar, Västerbottens, Västernorrlands och Älvsborgs län sammanlagt
290 000 kr. och återstoden till Stockholmstraktens regionplaneförbund.
Behållningen å anslaget den 1/7 1956 uppgick sålunda till 938 188 kr.
Under innevarande budgetår ha till Stockholmstraktens regionplaneförbund
sammanlagt 385 000 kr. reserverats. Å anslaget kvarstår följaktligen
ett belopp av 553 188 kr. odisponerat.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1956 framhållit, att regionplanering
f. n. pågår för Stockholmstrakten, Göteborg och omgivningar,
Umeorten, Kalmar och Nybro med omgivningar, Karlskrona—Lyckeby och
örnsköldsvikstrakten och har förberetts även för Eskilstunaorten. Under
landstingets ledning pågår därjämte planarbeten av regional karaktär i
Örebro län. Styrelsen har inte funnit det möjligt att med säkerhet förutse
behovet av förskottsmedel för innevarande och nästa budgetår men uppskattar
detsamma till sammanlagt 650 000 kr. Ett anslag av 100 000 kr. skulle
därför erfordras för budgetåret 1957/58.

Departementschefen biträder byggnadsstyrelsens förslag samt föreslår vidare,
att den vid utgången av innevarande budgetår förefintliga behållningen
på del senast 1953/54 anvisade anslaget för samma ändamål skall överföras
till det nya anslaget.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

57

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förskott för vissa plankostnader
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

15 ro) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 16, s. 145—151) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1957/58 anvisa i statsrådsprotokollet
angivna investeringsanslag å tillhopa 21 301 000 kr.

I skrivelse den 29 augusti 1956 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen bl. a.
lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats
för budgetåren 1954/55—1956/57. I sammanställningen redovisas även styrelsens
äskanden för budgetåret 1957/58.

1954/55

1955/56

1956/57

Äskanden

1957/58

tusental

kronor

Garage- och förrådsbyggnader m. m. ...
Maskincentralförråd

6 000

4 300

5 500

6 800

Motorfordon och vägmaskiner m. m...

25 500

22 000

9 600

26 000

Flytande materiel...................

2 100

3 400

1 700

3 600

Grustag m. m........................

1 000

Effektförråd..........................

Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi-

2 000

—

—

—

tionsanslag.........................

—

—

1

1 000

Summa 36 600

29 700

16 801

37 400

Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande
för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1959/60 intill ett belopp av 18 milj. kr.

Styrelsen meddelar inledningsvis, att den vid beräkning av anslagsbehovet
för budgetåret 1957/58 i princip utgått från de riktlinjer för investeringarna
i förrådsfonden, som föredragande statsråd angivit i 1952 års statsverksproposition.
Därutöver framhåller styrelsen, att den starka ökning av vägtrafiken,
som skett under de senaste åren, ställt mycket stora krav på underhållet
av vägarna. Då förrådsfonden till huvudsaklig del har att tillgodose
vägunderhållets behov av maskiner och andra förnödenheter är det
nödvändigt att anslagsbehovet under fonden tillgodoses och att ramen för
de reglerade investeringarna ges tillräcklig storlek. Därjämte framhålles,
att det tidigare gällande köp- och beställningsstoppet medfört, att såväl cr5
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 9

58

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

sättnings- som nyanskaffning av arbetsbesparande maskiner och redskap
blivit eftersatta, vilket förorsakat stora svårigheter för underhållsverksamheten.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 146—150).

Föredraganden erinrar inledningsvis om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sina petita för förrådsfonden för nästa budgetår räknat med en medelsförbrukning
av 40,6 mkr. och för ändamålet äskat 37,4 mkr. i anslag.
De föreslagna investeringarna syfta till en investeringsverksamhet huvudsakligen
enligt tidigare godkända riktlinjer och givna bemyndiganden. Föredraganden
har emellertid, såsom framgått av den lämnade redogörelsen för
investeringsplanen för kommunikationsverken, ansett sig böra förorda en
till 28 mkr. krympt medelsförbrukningsram. Hur medelsförbrukningen beräknas
komma att ungefärligen fördela sig på de olika anslagsändamålen
framgår av en i propositionen på s. 150 intagen tabell.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört under anslagen till garage- och förrådsbyggnader
samt flytande materiel anser föredraganden sig inte kunna
minska den av styrelsen föreslagna medelsförbrukningen till dessa ändamål.
Den begränsning av investeringsvolymen, som ansetts nödvändig, har därför
helt hänförts till motorfordon och vägmaskiner.

Med ledning av den sålunda uppskattade medelsförbrukningen och de beräknade
reservationerna per den 30 juni 1957 ha anslagen för nästa budgetår
beräknats till 21,3 mkr.

Slutligen tillstyrkes styrelsens hemställan om ett beställningsbemyndigande
om högst 18 mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under
budgetåret 1959/60.

Utskottet. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår föreslagna
investeringar i förrådsfonden om sammanlagt 40,6 mkr. anses av
föredraganden böra begränsas till 28 mkr. Sistnämnda belopp fördelar
sig med 6,8 mkr. på garage- och förrådsbyggnader m. m., med 17,4 mkr.
på motorfordon och vägmaskiner samt med 3,8 mkr. på flytande materiel.
Föredragandens förslag innebär en reducering av anslagen till motorfordon
och vägmaskiner men bifall till styrelsens äskanden i övrigt.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 anfört tillstyrker utskottet
Kungl. Maj :ts förslag, vilket förutsätter beviljande av anslag om tillhopa
21 301 000 kr. Utskottet har ej heller något att erinra mot att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bemyndigas ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp
av 18 mkr. för materiel till maskincentralförrådet, avsedd att levereras
under budgetåret 1959/60.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 under väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

59

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 4 300 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 13 400 000 »

3. Flytande materiel ..................... 3 600 000 »

4. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi tionsanslag.

.......................... 1 000 »

Uppskjutna frågor

16 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtanden i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,
nämligen

punkten 3: Televerkets anslagsbehov i vad förslaget avser Televisionsradioanläggningar,

punkten i: Statens järnvägars anslagsbehov i vad förslaget avser Förvärv
av Stockholm—Nynäs järnväg m. m.,

punkten 6: Luftfartens markorganisation m. in. i vad förslaget avser Utbyggnad
av storflygplats, samt

punkten li: Lån för inköp av televisionsutrustning,
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 12 mars 1957

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF KARLSSON

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström, Näsström,
Boman, Hesselbom, fröken Andersson, herrar Gustaf Andersson,
Einar Persson, Sundelin, Birger Andersson, Pålsson, Holmqvist, Rikard
Svensson och Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Malmborg, Thapper, Jansson
i Kalix, Persson i Växjö, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson i
Stockholm Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström, fröken Karlsson,
herr Löfroth, fru Wallin, herr Heckscher och fröken Liljedahl.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) av herr Rubbestad

b) av fru Wallin.

2) vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) av fröken Andersson,
herr Nilsson i Göingegården, fröken Karlsson och herr Heckscher, vilka ansett
att

60

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Av skäl»
och slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»Under punkten 4: 4 (Biltrafik) har Kungl. Maj :t till Anskaffning av bilmateriel
äskat ett investeringsanslag om 4 800 000 kronor. Utskottet har intet
att erinra mot den förutsatta medelsförbrukningen för detta ändamål,
5 500 000 kronor. Emellertid anges under samma punkt en behållning från
föregående budgetår av 1 946 000 kronor föreligga på anslaget till Förvärv
av billinjer. Det synes principiellt oriktigt att för ett ändamål av detta slag
bevara en reservation, som är många gånger större än den summa som årligen
förutsättes komma till användning. En överföring av 1 500 000 kronor
bor därför ske till anslaget Anskaffning av bilmateriel, varigenom det där
upptagna anslagsbeloppet kan minskas till 3 300 000 kronor. Mot departementschefens
anslagsberäkningar och ovan redovisade förslag i övrigt har utskottet
ej funnit anledning till erinran.»

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande lydelse:
J

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 240, för budgetåret 1957/58
under statens järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen

22. Anskaffning av bilmateriel .......... 3 300 000 kr.»

Stockholm 1957. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

570363