Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
1
Nr 85
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anordnande
av en ny statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 98 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 1 mars 1957, föreslagit
riksdagen att
a) besluta att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
förordade förslag skall anordnas vid Gudhems kungsgård en ny statlig
vårdanstalt för alkoholmissbrukare samt i Fagersta en ny statlig vårdavdelning
för alkoholmissbrukare, anknuten till vårdanstalten å Venngarn;
b) till Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare
under statens allmänna fastighetsfond, socialdepartementet,
anvisa dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 ett investeringsanslag
av 500 000 kronor och dels för budgetåret 1957/58 ett investeringsanslag
av 4 215 000 kronor;
c) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Inventarier
för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för statens vårdanstalt
å Gudhem för alkoholmissbrukare;
e) godkänna avlöningsstat för statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare,
att tillämpas under budgetåret 1957/58;
f) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
305 000 kronor;
g) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor;
h) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Vissa
byggnadsarbeten in. m. vid vårdavdelning i Fagersta å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 160 000 kronor;
1 — llihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 85
2
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
i) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Vårdavdelning
i Fagersta för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 254 000 kronor;
j) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för utnyttjande
av Hessleby sanatorium såsom speeialanstalt för tuberkulossjuka alkoholmissbrukare.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de likalydande motionerna I: 437 (av herr Sveningsson) och II: 553
(av herr Magnusson i Borås m. fl.),
dels ock de likalydande motionerna I: 432 (av herrar Huss och Edström)
och II: 540 (av herr von Friesen m.fl.).
Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.
Propositionen
Med skrivelse den 7 november 1956 har nykterhetsvårdsutredningen
överlämnat en promemoria (stencilerad) med förslag till ny statlig vårdanstalt
för alkoholmissbrukare. Beträffande det närmare innehållet i utredningens
förslag och de däröver avgivna remissyttrandena får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 4—47).
Departementschefen erinrar inledningsvis att allmänna vårdanstalter för
alkoholmissbrukare är i fråga om huvudmannaskapet av två slag, statliga
och erkända. De sistnämnda är sådana anstalter, som anordnats av annan
än staten och som av Konungen erkänts såsom allmänna vårdanstalter. Beträffande
fördelningen av vårdtagarna mellan dessa två slag av anstalter
gäller den huvudregeln, att de mest svårskötta omhändertages på de statliga
anstalterna och övriga vårdfall placeras på de erkända anstalterna. De tre
statliga anstalterna för män, Svartsjö, Venngarn och Salberga, hade den 1
januari 1957 sammanlagt 276 vårdplatser. Vid samma tidpunkt fanns 18
erkända anstalter för män med, frånsett en tillfällig anstaltsavdelning vid
den förhyrda semesteranläggningen örenäs, tillhopa 1 079 platser. Vid anmälan
i årets statsverksproposition av anslaget till Bidrag till anordnande
av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare (V ht p. 54) anfördes att
såsom mål för anstaltsorganisationens utbyggnad under nästa budgetår syntes
böra uppställas en utökning av platsantalet på de allmänna anstalterna
till omkring 2 000. Härvid förutsattes att proposition angående anordnande
av en ny statlig anstalt med 100 platser, varom nykterhetsvårdsutredningen
framlagt förslag, skulle föreläggas årets riksdag.
Nykterhetsvårdsutredningens ifrågavarande förslag hänför sig till ett i
direktiven för utredningen lämnat uppdrag att bl. a. pröva frågan om anordnande
av en ny statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare samt att där
-
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
3
vid även undersöka huruvida det skulle vara lämpligt att bygga ut de nuvarande
anstalterna Svartsjö och Venngarn. Vid sina överväganden av dessa
spörsmål har utredningen funnit, att bristen på vårdplatser för manliga
alkoholmissbrukare är särskilt kännbar vid de statliga anstalterna och att
därför denna del av anstaltsorganisationen behöver utökas avsevärt. Utredningen
har därvid framhållit, att provisoriska åtgärder inte är tillräckliga,
samt föreslagit en utökning av antalet permanenta vårdplatser för ifrågavarande
klientel. I anslutning härtill erinras om att 1956 års höstriksdag
(prop. 195; SU 220; rskr. 407) beslutat om viss utökning av anstalterna
Svartsjö och Venngarn. Denna utökning är av tillfällig karaktär och sålunda
inte ägnad att för någon längre tid tillgodose behovet av vårdplatser för
det klientel som vårdas på dessa anstalter. Bristen på sådana vårdplatser
är enligt de av utredningen framlagda beräkningarna f. n. betydande, och
den vållar stora olägenheter inte bara för anstalternas del utan även inom
den öppna nykterhetsvården. Hur behovet av mera kvalificerade vårdmöjligheter
kan komma att utveckla sig framdeles torde inte nu kunna bedömas
med större säkerhet. Utredningen har emellertid påvisat, att platsbrist
rådde vid de statliga anstalterna redan före den 1 oktober 1955. Socialstyrelsen
har påpekat, att statsanstalternas andel av det totala platsantalet
inom anstaltssystemet under åren 1930—1955 krympt från nära hälften
till något mer än en fjärdedel och att samtidigt märkts en ökning av den
del av klientelet, som behöver omhändertagas på anstalter med särskilda
vårdresurser. Mot bakgrunden av vad sålunda anförts anser departementschefen
att det finns anledning att räkna med ett i varje fall för avsevärd tid
bestående behov av ökat platsantal på anstalter av sist angivet slag.
Vid behandlingen av frågan på vad sätt behovet av ökade vårdmöjligheter
för svårskötta alkoholmissbrukare bör tillgodoses har nykterhetsvårdsutredningen
utgått från att detta bör ske genom en utbyggnad av den
statliga delen av anstaltsorganisationen. Utredningen har visserligen inte
nu kunnat lägga fram en slutlig plan för anstaltssystemets utformning men
anger vissa riktlinjer härför. Enligt dessa skulle strukturen hos det nuvarande
anstaltssystemet i stort sett bibehållas, så att lättare vårdfall fördelas
på ett flertal mindre anstalter, som inte är utrustade för kvalificerad
behandling, och övriga vårdfall omhändertagas på större anstalter med
resurser för ett svårskött och behandlingskrävande klientel. Vidare anser
utredningen, att anstalter av det sistnämnda slaget framdeles, liksom nu,
hör drivas av staten. I anslutning härtill har i några yttranden framförts
tanken på samordning mellan vården av alkoholskadade och mentalsjukvården
samt överförande av huvudmannaskapet för dessa vårdgrenar till
landstingen. Med anledning härav framhåller departementschefen att ställning
inte kan tagas till frågan om huvudmannaskapet för nykterhetsvårdens
anstalter förrän nykterhetsvårdsutredningen slutfört sitt arbete. Detta hör
4
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
emellertid inte utgöra hinder mot att nu bygga ut anstaltsorganisationen
enligt tidigare tillämpade riktlinjer.
Enligt utredningens förslag skall den erforderliga utbyggnaden ske genom
anordnande av en helt ny statlig vårdanstalt, förlagd till Gudhems
kungsgård, vars användning som remontdepå upphör med utgången av
innevarande budgetår. Såsom ett alternativ härtill har utredningen undersökt
möjligheterna att i stället bygga ut anstalterna Svartsjö och Venngarn
i motsvarande omfattning. Enligt utredningens beräkningar skulle detta alternativ,
vid jämförelse med den föreslagna nya anstalten, kunna leda till
vissa besparingar beträffande såväl byggnads- som driftkostnader. Utredningen
anser det emellertid ur vårdsynpunkt olämpligt att göra anstalter
av ifrågavarande slag så stora som detta alternativ förutsätter, dvs. omkring
200 vårdplatser. Mot detta alternativ talar enligt utredningens mening
även lokaliseringsskäl samt den omständigheten att en ytterligare
utbyggnad kan ske lättare och till lägre kostnad vid Gudhem än vid de befintliga
anstalterna. Utredningen har funnit dessa synpunkter väga tyngre
än möjligheterna till besparingar och har därför inte ansett sig kunna förorda
detta alternativ. Vid remissbehandlingen har avvikande mening anmälts
endast av statskontoret och Sveriges läkarförbund, vilka uttalat sig
för en utbyggnad av Svartsjö och Venngarn. På de skäl utredningen anfört
förordar departementschefen, att den statliga anstaltsorganisationen utökas
med en ny anstalt.
Därefter övergår departementschefen till att närmare behandla det av utredningen
framlagda förslaget om en sådan anstalt.
Vad utredningen anfört beträffande vårdfallens geografiska fördelning
samt Gudhems belägenhet i förhållande till Falköping och det blivande mentalsjukhuset
i staden ävensom önskemålet att efter nedläggandet av remontdepån
vid Gudhems kungsgård kunna använda egendomen för annat
statligt ändamål finner departementschefen utgöra goda skäl för anstaltens
förläggning till ifrågavarande egendom och tillstyrker sålunda förslaget
härom. Likaså tillstyrkes utredningens förslag att platsantalet vid anstalten
tills vidare bestämmes till 100 men att planeringen av geinensamhetsutrymmen
m. m. sker så, att antalet platser framdeles kan ökas till 150.
I fråga om behandlingen av anstaltens vårdtagare har utredningen uttalat,
att det medicinska inslaget i vården bör starkt framhävas, varvid
den medicinska verksamheten bör omfatta även kvalificerad psykoterapi.
Därjämte bör enligt utredningens mening stor vikt tillmätas socialterapeutisk
verksamhet samt de intagnas sysselsättning både under arbetstiden
och fritiden. Arbetsdriften vid anstalten bör enligt utredningens mening
utformas så, att önskemålet om yrkesutbildning tillmäts underordnad betydelse
och huvudvikten läggs vid allmän arbetsträning och vänjning vid
ordinärt arbetstempo. Vad utredningen anfört i dessa frågor har i stort
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
5
sett tillstyrkts vid remissbehandlingen; dock har medicinalstyrelsen framfört
önskemål om att anstalten skulle förses med resurser för yrkesutbildning.
I likhet med socialstyrelsen anser departementschefen, att vårdtiden
är för kort för att medge egentlig yrkesutbildning. Däremot bör hinder inte
möta att arbetsdriften utformas så att den kan inrymma inslag i utbildnings-
och omskolningssyfte i den mån så befinnes möjligt och lämpligt.
Med denna modifikation och med framhållande av medicinalstyrelsens uttalande,
att det på forskningens nuvarande stadium är svårt att bedöma
vilka resultat som kan uppnås av den medicinska verksamheten, godtager
departementschefen i huvudsak det av utredningen framlagda behandlingsprogrammet,
vilket sålunda bör läggas till grund vid bedömningen av byggnads-
och personalbehov.
Vad utredningen föreslagit angående förvaltningen av Gudhems kungsgård
och anstalten biträder departementschefen i huvudsak och förordar
sålunda, att förvaltningen av egendomen, till den del densamma icke tages
i anspråk för anstaltens räkning eller för militärt ändamål, överföres från
fortifikationsförvaltningen till domänstyrelsen. På sistnämda myndighet
får ankomma att pröva de tidigare angivna, av enskilda personer och sammanslutningar
gjorda framställningarna rörande dispositionen av egendomen
eller delar därav samt att besluta om utarrendering av jordbruket. Förvaltningen
av själva anstalten anses böra följa samma regler som anstalterna
Svartsjö och Venngarn. Verksamheten vid anstalten bör sålunda ledas
av en särskild styrelse, direkt underställd Kungl. Maj:t, medan byggnadsstyrelsen
hör svara för vården av anstaltens byggnader, vilka torde få
redovisas på statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond.
Den av utredningen berörda frågan om central förvaltning av de statliga
vårdanstalterna för alkoholmissbrukare sammanhänger bl. a. med spörsmålen
rörande anstaltsorganisationens utformning och huvudmannaskapet
för anstalterna och hör beaktas vid utredningens fortsatta arbete.
För handläggning av vissa förvaltningsfrågor in. in. under tiden för anstaltens
uppbyggande skall enligt utredningens förslag inrättas ett tillfälligt
förvaltningsorgan. Det anses lämpligast, att styrelsen för anstalten
tillsättes pa ett tidigt stadium för att den skall kunna följa uppbyggnaden
av anstalten och ha hand om ifrågavarande förvaltningsuppgifter.
Byggnadsbehoven vid anstalten måste i huvudsak tillgodoses genom nybyggnader.
Utredningen har föreslagit, att följande byggnader uppföres:
klinikbyggnad — inrymmande en intagningsavdelning med t) vårdplatser,
en behandlingsavdelning med 1(1 platser och vissa andra utrymmen för medicinsk
behandling in. in. — byggnad för den slutna avdelningen med 25
vårdplatser, fem öppna vårdpaviljonger med var och en 10 platser, administrationsbyggnad,
en byggnad för kök, matsalar och panncentral samt fritidsbyggnad,
inrymmande samlingssal, sällskapsrum, bibliotek, rum för
6
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
hobby- och studieverksamhet m. m. Kostnader för dessa byggnader samt
för ledningar, planeringsarbeten m. in. har av byggnadsstyrelsen preliminärt
beräknats till 5 200 000 kronor. Härutöver beräknas ett belopp av
300 000 kronor för upprustning av de 15 befintliga familjebostadslägenheter,
som avses skola upplåtas till personal vid anstalten. Ytterligare kostnader
uppkommer för anordnande av verkstadslokaler, en fråga som utredningen
avser att återkomma till framdeles.
Liksom flertalet remissorgan finner departementschefen det framlagda
byggnadsprogrammet vara i stort sett ändamålsenligt och väl ägnat att
tillgodose de intagnas behandling enligt förut angivna riktlinjer. De höga
byggnadskostnaderna kan emellertid inte undgå att väcka betänkligheter.
Att nu, såsom föreslagits i några yttranden, ytterligare öka vissa utrymmen
kan enligt departementschefens mening ej komma i fråga. I stället bör vid
den fortsatta bearbetningen av byggnadsplanerna alla möjligheter prövas,
som — med bibehållen målsättning beträffande vården — kan leda till
kostnadsminskningar. Möjligheter till icke oväsentliga besparingar synes,
såsom statskontoret påpekat, föreligga särskilt beträffande fritidsbyggnaden,
som kostnadsberäknats till 525 000 kronor. I det föregående har departementschefen
i princip anslutit sig till utredningens uppfattning angående
betydelsen av fritidssysselsättningen. Enligt hans mening kan det
emellertid ifrågasättas, om inte kraven på en central fritidsbyggnad för
anstalten — vissa fritidsutrymmen ingår i förläggningsbyggnaderna —
bör kunna tillgodoses inom en lägre kostnadsram än det belopp, som beräknats
för den planerade byggnaden. I fråga om denna byggnad bör därför
byggnadsplanerna prövas ytterligare och nytt förslag framläggas av byggnadsstyrelsen.
För de nu godtagna aktuella nybyggnad sarbetena skulle sålunda
erfordras (5 200 000—525 000) 4 675 000 kronor. I den framlagda
kostnadsberäkningen ingår ett belopp av 60 000 kronor för skyddsrum. Då
något sådant enligt nu gällande bestämmelser inte behöver anordnas minskas
nybyggnad skostnaderna ytterligare till 4 615 000 kronor. För upprustning
av befintliga personalbostäder bör såsom utredningen föreslagit beräknas
ett belopp av 300 000 kronor. Till frågan om verkstadsbyggnader torde
ställning få tagas, sedan närmare förslag härom framlagts.
Det är angeläget att den nya anstalten kan tagas i bruk snarast möjligt.
Medelsanvisningen bör därför ske i sådan takt att anslagsmässiga hinder
ej föreligger mot att byggnadsarbetena bedrives snabbt. Även under gynnsamma
omständigheter torde emellertid vårdverksamheten vid anstalten ej
kunna påbörjas förrän under budgetåret 1958/59. I enlighet med det nu
anförda bör för projektering och förberedande arbeten ett belopp av 500 000
kronor anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår samt medel för
återstående nybyggnadskostnadejr (4 615 000—500 000) 4 115 000 kronor
anvisas för budgetåret 1957/58. För sistnämnda budgetår bör vidare i en
-
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
7
lighet med utredningens förslag anvisas dels för en första etapp av förbättringsarbeten
å personalbostadshus 100 000 kronor, varigenom byggnadsanslaget
för nästa budgetår skulle komma att uppgå till 4 215 000 kronor, och
dels för anskaffning av inventarier och annan utrustning 400 000 kronor.
Behovet av personalbostäder är väsentligt större än de nyss nämnda befintliga
bostadslägenheterna. Gudhems kommun har emellertid förklarat sig
villig att medverka till uppförande av erforderliga bostadshus, varför nya
tjänstebostäder vid anstalten inte torde behöva uppföras. Kommunen har
planerat att förlägga bostadsområdet till en plats ungefär en kilometer söder
om anstalten. Mot denna placering har länsstyrelsen i Skaraborgs län
uttalat en viss tveksamhet. Enligt länsstyrelsens mening bör frågan om den
lämpligaste förläggningen ytterligare undersökas. Sådana undersökningar
har numera gjorts, varvid förutsättningar för den ifrågavarande förläggningen
av bostadsområdet befunnits föreligga. För bostadsområdet har vidare
projekterats ett avloppsreningsverk, vilket planerats så, att det skall
kunna betjäna även anstalten. Departementschefen finner det angeläget, att
de nya personalbostäderna är färdiga vid den tidpunkt, då anstalten tages i
bruk. Enligt vad kommunen uppgivit behöver kommunen för ifrågavarande
bostadsområde förvärva en viss del av kungsgårdens mark. Den i det föregående
nämnda, av kommunen gjorda framställningen om sådant markförvärv
bör, för att inte uppförandet av personalbostäderna skall försenas
av denna anledning, upptagas till prövning så snart erforderlig utredning
i ärendet föreligger. Såvitt framgår av nu tillgängliga uppgifter torde köpesumman
för marken inte komma att uppgå till ett sådant belopp, att särskilt
medgivande av riksdagen till försäljningen behöver inhämtas.
Vid framläggande av förslag till personalstat har utredningen redovisat
två alternativa lösningar av frågan om chefsskapet för anstalten, betecknade
I resp. II. Enligt alternativ I skulle chefen vara överläkare med psykiatrisk
kompetens och placerad i lönegrad 37. Närmast under sig skulle han
ha en biträdande läkare i lönegrad 29, en socialmedicinsk assistent i lönegrad
27, en intendent i lönegrad 25 och en assistent i lönegrad 23. Alternativ
Il upptar i stället för nämnda tjänster såsom chef en direktör i lönegrad
31, en läkare i samma lönegrad, en assistent i lönegrad 25, en kamrerare
i lönegrad 23 och en arvodesanställd psykiater. Utredningens majoritet
har förordat alternativ I under framhållande av bl. a. att verksamheten
till väsentlig del blir av medicinsk-psykologisk natur och att det därför
synes självklart, att anstalten bör ha en läkare som chef. En minoritet inom
utredningen har emellertid ansett det alltför optimistiskt att räkna med
att vid anstaltens start erhålla en läkare med önskad medicinsk kompetens,
insikter i nyktcrhetsvård och kvalifikationer för det administrativa arbete,
som kommer all åvila anstaltschefen, samt därför förordat alternativ II
8
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
såsom mera realistiskt. Av de myndigheter och organisationer, som uttalat
sig i ämnet, har ungefär lika många förordat vartdera alternativet.
Vid övervägande av vad som anförts i denna fråga har departementschefen
kommit till den uppfattningen, att båda alternativen — under förutsättning
att läkartjänsterna kan besättas — erbjuder i och för sig tillfredsställande
lösningar. Det torde emellertid finnas anledning att räkna med, att
svårigheter kan uppkomma att erhålla kompetenta sökande till läkartjänsterna.
Väljes alternativ I föreligger sålunda risk för att anstalten kan komma
att sakna chef, under det att alternativ II synes ge goda garantier för
att tjänsten som anstaltschef icke skall bli vakant. Framför allt av denna
anledning förordar departementschefen en organisation enligt alternativ II.
Därvid framhålles, att detta alternativ, såsom förslagsställarna anfört, ingalunda
förbiser de medicinska sidorna i behandlingsprogrammet. Skulle det
visa sig, att den i detta alternativ upptagna läkartjänsten inte kan tillsättas,
torde kroppssjukvården vid anstalten få ombesörjas av en arvodesanställd
läkare liksom vid Svartsjö och Venngarn. Departementschefen tillägger, att
den fortsatta utvecklingen i fråga om tillgången på psykiatrer och erfarenheterna
från verksamheten vid Gudhem kan komma att framdeles ge anledning
till förnyad prövning av chefsfrågan.
De av utredningen föreslagna, i alternativ II ingående högre tjänsterna för
den centrala administrationen och sjukvården vid anstalten godtages. Utredningens
förslag till personalstat i övrigt, vilket förslag upptar samma
tjänster för båda alternativen, anser departementschefen sig inte böra nu
ta upp till närmare behandling. Såsom utredningen själv framhållit, behöver
fullständig avlöningsstat fastställas först för budgetåret 1958/59. Förslaget
föreslås sålunda få prövas i samband med behandlingen av anslagsäskandena
för nämnda budgetår.
I fråga om avlöningskostnaderna under nästa budgetår godtages i huvudsak
vad utredningen föreslagit men vissa jämkningar förordas. Departementschefen
föreslår följande. För att tillgodose behovet av arbetskraft för
administrativa in. fl. arbetsuppgifter under uppbyggnadsskedet bör anställas
fr. o. m. den 1 juli 1957 en redogörare, en värmeledningsskötare och ett
kontorsbiträde samt fr. o. in. den 1 januari 1958 anstaltens direktör, kamrerare
och maskinist, varvid kamrerartjänsten ersätter befattningen som
redogörare. Den sistnämnda befattningshavaren, värmeledningsskötaren och
kontorsbiträdet, vilka förutsättes skola övertagas från depån, bör ifrågavarande
tid behålla sina tjänster på försvarets stat men avlönas av anstalten.
Direktören, kamreraren och maskinisten bör erhålla extra ordinarie anställning,
maskinisten i lönegrad som fastställes efter maskinanläggningens
klassificering. Vidare bör i enlighet med utredningens förslag för nästa
budgetår beräknas ett belopp av 250 000 kronor för avlöningar till övrig
personal vid depån, som finnes böra erhålla anställning vid anstalten. Med
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
9
anledning av den tveksamhet, som i några yttranden uttalats rörande lämpligheten
av att anställa depåpersonal för direkt vårdarbete, understrykes,
att fast anställning vid anstalten givetvis endast bör beredas sådan personal,
som befinnes lämplig för de avsedda arbetsuppgifterna. Den personal
som övertages fr. o. m. den 1 juli 1957 bör därför under budgetåret 1957/58
vara anställd för provtjänstgöring och under denna tid beredas tillfälle
till erforderlig utbildning, t. ex. tjänstgöring vid andra vårdanstalter och
deltagande i kurser. Det sistnämnda gäller särskilt beträffande personal,
som icke utnyttjat de under innevarande budgetår föreliggande möjligheterna
till provtjänstgöring vid fångvården. Därvid kan eventuellt komma
i fråga att anordna särskild kursutbildning för personalen. Kostnaderna för
utbildningen, frånsett lön till deltagarna i densamma, torde få bestridas
från omkostnadsanslaget. I den mån så kan ske utan att utbildningen eftersättes
bör personalen såsom utredningen föreslagit sysselsättas med anläggningsarbeten
i samband med anordnandet av anstalten eller andra förekommande
arbetsuppgifter. Beträffande ifrågavarande personalgrupps avlöningsförhållanden
under budgetåret 1957/58 bör gälla, att deras tjänster
inom försvaret bibehålls till utgången av budgetåret, att de beviljas tjänstledighet
med C-avdrag från dessa tjänster samt att de vid anstalten får
uppbära ersättning för mistad lön. Vilka befattningshavare som bör erhålla
fortsatt anställning vid anstalten fr. o. m. den 1 juli 1958 bör avgöras i god
tid före nämnda dag. Vidare bör för arvoden åt styrelse och sekreterare beräknas
ett belopp av 4 000 kronor.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle avlöningskostnaderna för
nästa budgetår uppgå till 305 000 kronor. Fördelningen på anslagsposter beräknas
på följande sätt:
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 4 000 kronor;
avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal 295 500 kronor;
rörligt tillägg 5 500 kronor.
I enlighet med detta förslag skulle anstaltens personalförteckning för
nästa budgetår endast avse tiden fr. o. in. den 1 januari 1958 samt upptaga
blott en tjänst, nämligen direktörstjänsten i Ce 31.
Mot utredningens förslag till beräkning av omkostnaderna under nästa
budgetår bar departementschefen intet att erinra. Med hänsyn till vad i det
föregående anförts om utbildning av personalen bör emellertid ytterligare
medel beräknas för detta ändamål. Departementschefen förordar, att den
av utredningen föreslagna medelsanvisningen höjes med 6 000 kronor och
att anslaget sålunda uppföres med 30 000 kronor.
Härefter övergår departementschefen till nykterhetsvårdsutredningens
förslag till en ny, till Vcnngarnsanstalten anknuten vårdavdelning i Fagersta.
10
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
Såsom framgår av utredningens redogörelse finns det inom anstaltssystemet
endast en anstalt, Hemmet Ribbingebäck, som är avsedd för vårdtagare,
vilkas krafter är nedsatta på grund av ålder eller långvarig sjukdom.
Platsantalet på denna anstalt är emellertid otillräckligt, vilket vållar olägenheter
för de övriga anstalterna, framför allt Venngarnsanstalten, vars sjukavdelning
härigenom inte kan utnyttjas på tillfredsställande sätt. Även
socialstyrelsen har framhållit, att det föreligger ett kännbart behov av ökade
vårdresurser för ifrågavarande klientel. Det synes därför önskvärt, att en
ökning av dessa vårdresurser kommer till stånd.
Enligt utredningens förslag skulle en sådan ökning åstadkommas genom
att ett förutvarande ålderdomshem i Fagersta tages i anspråk för ändamålet,
varigenom skulle erhållas ett tillskott av 35 vårdplatser. Utredningen har
övervägt möjligheten att anordna anstalten i Fagersta såsom en fristående
erkänd anstalt men funnit övervägande skäl tala för att organisatoriskt anknyta
anstalten till Venngarnsanstalten såsom en särskild avdelning av
denna. I likhet med utredningen finner departementschefen det i nuvarande
situation, innan den inom utredningen pågående översynen av anstaltsorganisationen
slutförts, lämpligare att anknyta Fagerstaanstalten till någon
befintlig anstalt än att giva den ställning såsom självständig anstalt. Då
anstalten huvudsakligen är avsedd att möjliggöra en avlastning av Venngarnsanstalten,
ter det sig naturligt att anknytningen sker till denna anstalt.
Häremot talar visserligen avståndet mellan Venngarn och Fagersta, ca 15
mil, samt den med denna organisation följande ökningen av arbetsbördan
för Venngarnsanstaltens ledning. Enligt departementschefens mening torde
emellertid de angivna nackdelarna med en anknytning till Venngarn inte
behöva bli alltför kännbara, om Fagerstaavdelningen beredes en i förhållande
till huvudanstalten relativt självständig ställning. Departementschefen
tillstyrker sålunda utredningens förslag i denna del. Såsom utredningen
framhållit bör Fagerstaanstaltens anknytning till Venngarn tills vidare betraktas
som ett provisorium.
Utredningen har föreslagit, att det ifrågavarande ålderdomshemmet i
enlighet med en preliminär överenskommelse med Fagersta stad hyres för
en tid av 10 år. Årshyran har beräknats till 12 000 kronor. Vidare har föreslagits,
att för vissa reparations- och förbättringsarbeten på fastigheten anvisas
ett belopp av 80 000 kronor samt att ytterligare 80 000 kronor anvisas
för anskaffande av inventarier. Mot vad sålunda föreslagits har departementschefen
inte funnit anledning till erinran. För att anstaltsavdelningen
skall kunna tagas i bruk vid ingången av budgetåret 1957/58, vilket synes
önskvärt, förordas att anslag för ifrågavarande byggnadsarbeten och inventarieanskaffning
anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Utredningens förslag rörande personalen vid den nya anstaltsavdelningen
godtages med följande ändringar. För assistentbefattningen kan inte till
-
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
11
styrkas placering i högre lönegrad än 23. Det synes tveksamt, om behov föreligger
av en heltidstjänst som kurator. Departementschefen föreslår, att i
avvaktan på närmare erfarenhet ett belopp av 6 000 kronor beräknas för
arvode åt deltidsanställd befattningshavare med uppgift att biträda assistenten
med kuratorsgöromål m. in. I stället för de föreslagna befattningarna
som husmor och kokerska bör inrättas två befattningar som ekonomibiträde
i 8 resp. 6 lönegraden. Med anledning av vad styrelsen för Venngarnsanstalten
anfört om den föreslagna arbetsterapeuten framhålles, att hinder inte bör
möta mot att denne anlitas även för tillsynen av de intagna. Till styrelsens
önskemål om inrättande vid huvudanstalten av en kassörstjänst är departementschefen
inte beredd att nu taga ställning. Det förutsättes emellertid,
att Kungl. Maj :t skall äga att besluta om den förstärkning av anstaltens
kamerala arbetskraft, som kan befinnas erforderlig. Arvoden till läkare, styrelse
m. fl. torde likaledes få utgå enligt Kungl. Maj :ts bestämmande. Slutligen
förordas, att samtliga nya tjänster inrättas såsom extra ordinarie.
Avlöningskostnaderna vid anstaltsavdelningen under nästa budgetår skulle
vid bifall till vad departementschefen föreslagit uppgå till 108 000 kronor.
För omkostnader bör i enlighet med utredningens förslag beräknas ett
belopp av 146 000 kronor. Det synes lämpligt, att för budgetåret 1957/58 medel
till avlöningar och omkostnader anvisas under ett gemensamt anslag,
vilket sålunda bör uppföras med (108 000 + 146 000) 254 000 kronor.
Slutligen upptar departementschefen nykterhetsvårdsutredningens förslag
angående omändring av det Konung Oscar II :s jubileumsfond tillhöriga
Hessleby sanatorium till en specialanstalt för tuberkulossjuka alkoholmissbrukare.
Denna ändring föreslås ske på sådant sätt, att sanatoriet med bibehållande
av sanatoriekaraktären erkännes såsom allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare. Utredningen har föreslagit, att anstalten skall erhålla
112 vårdplatser. Tillsammans med de 12 vårdplatserna på Svartsjöanstaltens
tuberkulosavdelning skulle sålunda sammanlagt 124 platser stå till förfogande
för ifrågavarande klientel.
Att de nuvarande vårdresurserna för tuberkulossjuka alkoholmissbrukare
__ nyssnämnda 12 platser å Svartsjö — är helt otillräckliga framgår
otvetydigt av vad som anförts av utredningen och remissorganen. Behovet
av en specialanstalt av föreslagen art har heller inte ifrågasatts. Däremot
råder en viss tvekan rörande behovet av så stort platsantal som föreslagits.
Departementschefen finner det inte möjligt att med säkerhet bedöma platsbehovet
på längre sikt. För den närmaste tiden torde del emellertid vara
betydande. Då Hessleby sanatorium nu kan ställas till förfogande som specialanstalt
anser departementschefen att denna möjlighet bör utnyttjas, så
att ifrågavarande mycket angelägna vårdbehov kan tillgodoses. Skulle det
visa sig att hela det föreslagna platsantalet 112 inte erfordras för det nu
avsedda klientelet, bör anstalten, i den mån det visar sig möjligt och lämp
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
ligt, utnyttjas även för sådana tuberkulossjuka, som inte intages enligt bestämmelserna
i lagen om nykterhetsvård. Frågan om den fortsatta användningen
av sanatoriet såsom specialanstalt av angivet slag får tagas upp sedan
närmare erfarenheter av verksamheten vunnits.
\ ad angår frågan om bestridandet av driftkostnaderna vid anstalten synes
det med hänsyn till förevarande kombination av sjukvård och vård av
alkoholmissbrukare vara rimligt, att en fördelning av kostnaderna sker mellan
å ena sidan landstingen och de landstingsfria städerna i deras egenskap
av huvudmän för tuberkulossjukvården samt å andra sidan staten med
hänsyn till dess ekonomiska åtaganden gentemot vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
I och med att Hessleby erkännes som allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare blir anstalten berättigad till driftbidrag enligt de för
sådana anstalter gällande grunderna. Enligt förslag i årets statsverksproposition
skall dessa bidrag fr. o. m. den 1 juli 1957 utgå med dels högst
12 kronor för dag och vårdplats och dels högst 8 kronor för dag och vårdad
person. Driftkostnaderna vid Hessleby har emellertid av utredningen
beraknats till 30—35 kronor för vårddag. Med hänsyn härtill bör det högsta
statsbidraget utgå i detta fall. Till den del den faktiska kostnaden inte
täckes av de statliga bidragen bör den ersättas av vederbörande landsting
och städer. Såsom framgår av vad överstyrelsen för Konung Oscar II:s
jubileumsfond anfört i sitt yttrande har stadsförbundet och landstingsförbundet
tidigare förklarat sig beredda att godtaga en kostnadsfördelning innebärande
att sjukvårdshuvudmännen betalar skillnaden mellan vårdkostnaden
och det statliga driftbidrag som utgår till erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare. Departementschefen förutsätter att överenskommelse
skall kunna träffas på denna grundval. Det synes emellertid lämpligt, att
landstingens och städernas bidrag maximeras, tills vidare till 15 kronor för
vårddag. Med hänsyn härtill bör nuvarande möjlighet till underskottstäckning
från anslaget till Bidrag till driften av folksanatorierna i princip bibehållas.
Det förutsättes vidare, att det antal platser, som av socialstyrelsen
godkännes för statliga driftbidrag, fortlöpande anpassas efter beläggningen
på anstalten.
Vad nu anförts rörande fördelningen av driftkostnaderna avser givetvis
endast kostnaderna för de patienter, som intages på anstalten i dess egenskap
av allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare.
Till frågan om erforderliga kostnader för byggnadsarbeten och inventarieanskaffning
i samband med ändringen av sanatoriet synes inte ställning
behöva tagas i detta sammanhang. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t
att efter förslag av överstyrelsen meddela beslut härom. Därvid förutsättes,
att folksanatoriernas byggnadsanslag skall kunna anlitas i den mån fråga
är om byggnadsarbeten, som kan bli till nytta vid en eventuell fortsatt användning
av Hessleby endast som sanatorium, samt att övriga ifrågakom
-
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
13
mande kostnader kan täckas med tillämpning av bestämmelserna om anordningsbidrag
till erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
I och för sig anses Kungl. Maj :t utan särskilt medgivande av riksdagen
äga erkänna Hessleby såsom vårdanstalt för alkoholmissbrukare. De nyss
angivna grunderna för bestridandet av driftkostnaderna vid anstalten kan
emellertid medföra en något större belastning på anslaget till Bidrag till
driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. än vad som beräknats i årets statsverksproposition. På grund
härav anses de av departementschefen i det föregående förordade riktlinjerna
för utnyttjandet av Hessleby sanatorium böra underställas riksdagen
för godkännande.
Motionerna
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (I: 437) och den andra inom andra kammaren av herrar
Magnusson i Borås m. fl. (II: 553) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av proposition nr 98 med beaktande av de i motionen framförda synpunkterna
måtte besluta att till Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Gudhem för alkoholmissbrukare under statens allmänna fastighetsfond,
socialdepartementet, anvisa dels å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57 ett investeringsanslag av 500 000 kronor och dels för
budgetåret 1957/58 ett investeringsanslag av 3 755 000 kronor samt till
Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Inventarier för budgetåret
1957/58 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
360 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Huss och Edström (I: 432) och den andra inom andra kammaren avherr
von Friesen m. fl. (II: 540) har hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga
Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckningen för statens vårdanstalt
å Gudhem för alkoholmissbrukare i överensstämmelse med det såsom
alternativ I i propositionen redovisade förslaget.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 553 och 11:540.
Utskottet
Då nykterhetsvårdsutredningen vid behandlingen av frågan på vad sätt
behovet av ökade vårdmöjligheter för svårskötta alkoholmissbrukare bör
tillgodoses stannat för att föreslå en helt ny statlig anstalt, har utredningen
lagt största vikten vid behovet av bättre resurser i fråga om medicinsk undersökning
och behandling inom anstaltssystemet. Utskottet är ense med
14
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
utredningen att en förbättring i dessa hänseenden är en angelägen uppgift
och att denna bäst torde tillgodoses genom inrättandet av en ny vårdanstalt,
vilken från början utformas för sitt särskilda ändamål.
Enligt utredningens förslag skall den nya anstalten förläggas till Gudhems
kungsgård, vars användning som remontdepå upphör med utgången
av löpande budgetår. Förutom goda kommunikationsmöjligheter samt möjligheter
att tillgodose det i och för sig angelägna önskemålet att kunna använda
egendomen för annat statligt ändamål medför den föreslagna lokaliseringen
gynnsamma betingelser för medicinskt samarbete med det på ett
avstånd av endast ca fyra km planerade mentalsjukhuset i Falköping. Goda
skäl talar sålunda, som departementschefen funnit, för anstaltens förläggning
till Gudhem. I likhet med denne har utskottet ej heller funnit något
att invända mot utredningens förslag att platsantalet tills vidare bestämmes
till 100 men planeringen av gemensamhetsutrymmen in. m. sker så, att antalet
platser framdeles kan ökas till 150.
I fråga om det av utredningen framlagda programmet för behandlingen
av anstaltens vårdtagare vill utskottet starkt understryka det medicinska
inslaget i vården även om det, som medicinalstyrelsen framhållit, är svårt
att på forskningens nuvarande stadium bedöma vilka resultat, som kan
uppnås av den medicinska verksamheten. Med den modifikation i fråga om
yrkesutbildningen som departementschefen förordat tillstyrker utskottet
att det av utredningen framlagda behandlingsprogrammet lägges till grund
vid bedömningen av byggnads- och personalbehovet.
Anstaltens anordnande förutsätter att byggnadsbehoven i huvudsak tillgodoses
genom nybyggnader. Kostnaderna härför samt för ledningar, planeringsarbeten
in. m. har av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till
5 200 000 kronor, varjämte för upprustning av befintliga familjebostadslägenheter
beräknats ett belopp av 300 000 kronor. Ytterligare kostnader
uppkommer för anordnande av verkstadslokaler, vartill utredningen emellertid
avser att återkomma framdeles.
Med anledning av de betänkligheter som av departementschefen och i
motionerna 1:437 och 11:553 anförts mot de höga byggnadskostnaderna
har utskottet inhämtat närmare upplysningar genom byggnadsstyrelsens
vederbörande arkitekt. Utskottet har härvid i likhet med departementschefen
funnit att möjligheter till icke oväsentliga besparingar torde föreligga
beträffande den planerade fritidsbyggnaden, vilken kostnadsberäknats
till 525 000 kronor. Planerna för denna byggnad bör därför, såsom departementschefen
anfört, prövas ytterligare och nytt förslag framläggas av byggnadsstyrelsen
innan medel beräknas härför.
I fråga om övriga byggnader har utskottet övervägt möjligheterna att
sammanföra de föreslagna öppna vårdpaviljongerna, vidare att minska matsalsutrymmena
ävensom att uppföra klinik- och administrationsbyggna
-
Statsutskottets utlåtande nr 85 är 1957
15
derna i två plan i stället för de planerade enpiansbyggnaderna. De besparingar
som härigenom skulle kunna vinnas måste emellertid enligt utskottets
mening vägas mot den uppställda målsättningen beträffande vården. Utskottet
är med hänsyn härtill icke berett förorda några ändrade riktlinjer
i fråga om planeringen av byggnaderna.
För ledningsarbeten, planeringsarbeten m. in. har beräknats en kostnadssumma
av tillhopa 1 150 000 kronor. Häri ingår bl. a. kostnader för
vägar, planteringar och idrottsplats. Då enligt utskottets mening vårdtagarna
i största möjliga utsträckning bör användas för dylika arbeten, skulle
den angivna kostnadssumman icke obetydligt kunna reduceras. Utskottet
är emellertid icke heller i denna del berett förorda någon minskad medelsanvisning
med hänsyn bl. a. till att medel framdeles måste beräknas för
uppförande av fritidslokaler och verkstadsbyggnader vid anstalten.
Om utskottet sålunda funnit sig i nuvarande läge böra godta departementschefens
beräkning av medelsbehovet, vill utskottet å andra sidan i
anslutning till vad denne anfört starkt understryka byggnadsstyrelsens uttalande
att vid den fortsatta bearbetningen av byggnadsplanerna alla möjligheter
prövas för en nedskärning av byggnadskostaderna, icke blott genom
byggnadsteknisk rationalisering utan även genom en ytterligare bedömning
av de krav som med bibehållen målsättning ur vårdsynpunkt
måste ställas på lokalernas art och storlek. På grund av det nu anförda avstyrker
utskottet motionerna I: 437 och II: 553.
Vad angår personalbehovet råder delade meningar i fråga om chefsskapet
för anstalten. Utredningens majoritet har föreslagit att chefen skall
vara överläkare med psykiatrisk kompetens och placerad i lönegrad 37. En
minoritet i utredningen anser det alltför optimistiskt att räkna med att vid
anstaltens start erhålla en läkare med önskvärd kompetens och har därför
förordat en administrativ direktör i lönegrad 31 som chef för anstalten. Departementschefen
har följt sist nämnda förslag, medan i motionerna I: 432
och II: 540 förordats en lösning efter utredningsmajoritetens linje.
Med hänsyn till målsättningen för anstalten talar enligt utskottets mening
starka skäl för en läkare såsom chef. Utskottet anser emellertid i likhet
med både utredningens minoritet och departementschefen, att det finns
anledning räkna med svårigheter att i nuvarande läge kunna besätta en
sådan tjänst med kompetent sökande och att om detta alternativ väljes det
finns överhängande risk för att anstalten kommer att stå utan chef, vilket
skulle vara särskilt olyckligt under uppbyggnadsskedet. På grund av dessa
skäl förordar utskottet att riksdagen nu beslutar i enlighet med departementschefens
förslag. Detta bör å andra sidan såsom departementschefen
anfört icke utesluta att den fortsatta utvecklingen i fråga om tillgången på
psykiatrer och erfarenheterna från verksamheten vid anstalten kan komma
att framdeles ge anledning till förnyad prövning av chefsfrågan.
16
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
Beträffande personalfrågorna i övrigt har utskottet med tillfredsställelse
konstaterat att den nuvarande personalen vid Gudhems remontdepå enligt
departementschefens förslag kommer att beredas möjlighet att efter viss
utbildning och i mån av lämplighet erhålla anställning vid anstalten.
I övrigt har vad departementschefen anfört och föreslagit vid anmälan
av frågan om Gudhemsanstalten icke givit utskottet anledning till erinran
eller särskilt uttalande.
Det av departementschefen förordade förslaget att en tillfällig statlig
vårdavdelning för alkoholmissbrukare med anknytning till Venngarnsanstalten
skall anordnas å en för ändamålet förhyrd fastighet i Fagersta tillstyrker
utskottet.
Med hänsyn till nuvarande otillräckliga vårdresurser för tuberkulossjuka
alkoholmissbrukare tillstyrker utskottet vidare att riksdagen godkänner de
av departementschefen förordade riktlinjerna för utnyttjande av Hessleby
sanatorium såsom specialanstalt för dylika alkoholmissbrukare. Utskottet
har härvid förutsatt att läkarfrågan vid sanatoriet kan tillfredsställande
ordnas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta att i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 1 mars 1957 förordade förslag skall anordnas
vid Gudhems kungsgård en ny statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare
samt i Fagersta en ny statlig vårdavdelning
för alkoholmissbrukare, anknuten till vårdanstalten
å Venngarn;
b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:437 och 11:553, såvitt nu är i fråga, till
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem
för alkoholmissbrukare under statens allmänna fastighetsfond,
socialdepartementet, anvisa dels å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 ett investeringsanslag av
500 000 kronor och dels för budgetåret 1957/58 ett investeringsanslag
av 4 215 000 kronor;
c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:437 och 11:553, såvitt nu är i fråga,
till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:
Inventarier för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor;
d) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:432 och 11:540 bemyndiga Kungl. Maj:t
Statsutskottets utlåtande nr 85 dr 1957
17
att i överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 1 mars 1957
förordat fastställa personalförteckning för statens vårdanstalt
å Gudhem för alkoholmissbrukare;
e) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Gudhem för alkoholmissbrukare, att tillämpas under
budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 4 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 295 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 5 500
Summa kronor 305 000;
f) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukarc:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 305 000 kronor;
g) till Statens vårdanstalt d Gudhem för alkoholmissbrukare:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor;
h) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid vårdavdelning i
Fagersta å tilläggsstat It till riksstaten för budgetåret 1956/
57 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 160 000 kronor;
i) till Statens vårdanstalt d Venngarn för alkoholmissbrukare:
Vårdavdelning i Fagersta för budgetåret 1957/58
under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
254 000 kronor;
j) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över soc:alärenden för den 1 mars 1957 förordade riktlinjer
för utnyttjande av Hessleby sanatorium såsom specialanstalt
för tuberkulossjuka alkoholmissbrukare.
Stockholm den 12 april 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
2
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 85
18
Statsutskottets utlåtande nr 85 år 1957
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Näsström,
Ivar Johansson, Einar Persson, Sundelin, Birger Andersson, Thun, Pålsson,
Holmqvist, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Söderberg och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Ståhl, Persson i Växjö, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Cassel, Blidfors, Almgren, Gerhard
Nilsson i Gävle, fru Sjövall och fröken Liljedahl.
Reservationer
1) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Cassel och Gerhard
Nilsson i Gävle, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 437
och II: 553 och att därför
dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »I fråga»
och på s. 15 slutar med »och 11:553», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»De upplysningar som utskottet erhållit bekräftar antagandet i motionerna
I: 437 och II: 553 att även kostnaderna för övriga byggnader kan väsentligen
nedpressas utan att därför den reella standarden och byggnadernas
funktion ur vårdsynpunkt behöver försämras. Med beaktande jämväl av
att åtskilliga planeringsarbeten bör kunna utföras av vårdtagarna förordar
utskottet att de för budgetåret 1957/58 äskade anslagen till vissa byggnadsarbeten
samt till inventarier i enlighet med motionärernas förslag minskas
med sammanlagt 500 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:
»b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 437 och II: 553, såvitt nu är i fråga, till
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem
för alkoholmissbrukare under statens allmänna fastighetsfond,
socialdepartementet, anvisa dels å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 ett investeringsanslag av
500 000 kronor och dels för budgetåret 1957/58 ett investeringsanslag
av 3 755 000 kronor;
c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 437 och II: 553, såvitt nu är i fråga, till
Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Inventarier
för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 360 000 kronor;»
Statsutskottets utlåtande nr So år 19ö7
19
2) av herrar Ohlon, Malmborg, Stöld, fröken Elmén, herrar Gerhard Nilsson
i Gävle, fru Sjövall och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet hort
tillstyrka yrkandet i motionerna 1:432 och 11:540 om att en läkare skall
vara chef för anstalten och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Med hänsyn»
och slutar med »av chefsfrågan», hort ha följande lydelse:
»Utskottet vill erinra om att utredningen har fäst största vikt vid att anstalten
genom sin utrustning i medicinskt avseende kommer att radikalt
skilja sig från alkoholistanstalter av hittills vanlig typ och att verksamheten
till väsentlig del blir av medicinsk-psykologisk natur. Det synes utskottet
därför självklart att anstalten bör ha en läkare som chef. Nu rådande läkarbrist
och hittills befintliga brister i den socialmedicinska utbildningen begränsar
visserligen möjligheterna att för chefsläkartjänst vid Gudhem erhålla
en kvalificerad läkare med speciell erfarenhet av alkoholistvård. Det
under senare år påtagligt stigande intresset bland läkare för medicinsk
alkoholistvård liksom den under de närmaste åren successivt ökande tillgången
på läkare i allmänhet ger emellertid anledning förvänta, att kompetenta
sökande skall anmäla sig. Utsikterna att rekrytera läkarkrafter till
anstalten torde vidare gynnsamt påverkas av närheten till det blivande
mentalsjukhuset i Falköping. Även torde tagas i beaktande att en läkare vid
Gudhem torde ha möjlighet att med sin tjänst förena någon arvodesanställning
vid mentalsjukhuset. På grund av det nu anförda förordar utskottet i
likhet med motionärerna att riksdagen beslutar i enlighet med det av utredningens
majoritet framlagda förslaget.»
dels ock utskottets hemställan under d) bort ha följande lydelse:
»d) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 432 och II: 540 bemyndiga Kungl. Maj:t
att i överensstämmelse med vad utskottet förordat fastställa
personalförteckning för statens vårdanstalt å Gudhem
för alkoholmissbrukare;»
3) av herr Jacobsson.