Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

8

Kr 83

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1957/58, i vad avser socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.

(3:e avd.)

Statens allmänna fastighetsfond

l:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten
(bilaga 26, punkt 1, s. 1—5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1957) föreslagit riksdagen att till Vissa
byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 180 000 kronor.

Till byggnadsarbeten in. in. har för innevarande budgetår under driftbudgeten
anvisats ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. På tilläggsstat
för innevarande budgetår har föreslagits anvisande av 190 000 kronor till
återuppförande av vissa ekonomilokaler vid Långanäs i stället för byggnader
som förstörts genom brand. Departementschefen förordar, att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med 1 180 000 kronor.

Den planerade ombyggnaden av Eknäs, som påbörjats innevarande budgetår,
bör få fullföljas. Departementschefen biträder därför socialstyrelsens
förslag om uppförande av en sjuk- och observationsavdelning jämte nya
kontorslokaler vid skolan för en beräknad kostnad av 330 000 kronor. Genom
den nya avdelningen tillföres skolan 8 nya elevplatser.

Vidare tillstyrkes socialstyrelsens förslag om uppförande av ytterligare
en specialavdelning vid Långanäs för en kostnad av 244 500 kronor. Avdelningen
bör i första hand avses för alkoholmissbrukare bland eleverna.

Vid Lövsta föreligger stort behov av ändamålsenligare administrationslokaler
och av personalbostäder. Departementschefen anser sig därför böra
tillstyrka socialstyrelsens förslag om tillbyggnad av expeditionslokaler samt
ombyggnad av den nuvarande administrationsbyggnaden till personalbostäder
för en kostnad av i runt tal 261 000 kronor.

Vad beträffar personalbostäder tillstyrkes uppförande vid Fagared av fyra
lägenheter om vardera 65 in2 och vid Ryagården av likaså fyra lägenheter
om vardera 65 in2, allt för en beräknad kostnad av 321 300 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

9

Förslaget om inköp av en fastighet på Visingsö, avsedd att användas såsom
yrkesskola för pojkar, finner departementschefen i och för sig tilltalande.
Med hänsyn till nödvändigheten av att i rådande läge begränsa statens
investeringar kan han dock inte f. n. tillstyrka medelsanvisning för
ändamålet.

Slutligen tillstyrkes att ett belopp av 23 200 kronor anvisas till bestridande
av vissa kostnadsökningar för personalbostäder vid Härsjögården,
för vilkas uppförande medel tidigare beviljats.

För det angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda 1 180 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren av
herr Sehlstedt m. fl. (II: 137), bär föreslagits — såvitt nu är i fråga — att
riksdagen måtte till Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av (1 180 000 + 393 000) 1 573 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
II: 137.

Utskottet får erinra att riksdagens båda kamrar numera fattat samstämmiga
beslut rörande utskottets förslag till motivering i utlåtandet nr 5, punkten
37, innebärande bl. a. att de utbyggnadsförslag som förordats i förevarande
motioner bör göras till föremål för ytterligare utredning och övervägande.
Vid sådant förhållande bör icke heller någon medelsanvisning i
enlighet med motionernas förslag nu beslutas av riksdagen.

Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt framlagda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 137, såvitt nu
är i fråga, till Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården för budgetåret 1957/58
anvisa ett investeringsanslag av 1 180 000 kronor.

2:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare.
Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 5—9) föreslagit riksdagen att till
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare
för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 005 000
kronor.

Enligt den av 1956 års riksdag vid dess vårsession godkända byggnadsplancn
för Svartsjöanstalten skall de nuvarande förläggningsutrymmena i
slottsbyggnaden ersättas av nya förläggningsbyggnader, den ena anordnad
som eu sluten avdelning med 40 platser och den andra som eu öppen vård -

10

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

paviljong med en helt öppen och en halvöppen avdelning, vardera med
30 platser. Kostnaderna för uppförandet av dessa byggnader beräknas till
2 055 000 kronor. Anstaltsstyrelsen har nu hemställt, att av detta belopp
1)00 000 kronor anvisas för nästa budgetår för påbörjande av de nya förläggningsbyggnaderna.
Emellertid har 1956 års riksdag vid sin höstsession
med bifall till det i propositionen nr 195 härom framlagda förslaget anvisat
medel till uppförande av den helt öppna vårdavdelningen — dock i något
annorlunda utformning än tidigare avsetts, innebärande bl. a. att avdelningen
skall inrymma 34 platser. Det fortsatta genomförandet av byggnadsplanen
beträffande nya förläggningsbyggnader anses i första hand böra
avse den nya slutna avdelningen. Byggnadskostnaderna för denna har beräknats
till 785 000 kronor. Departementschefen förordar, att detta belopp anvisas
för nästa budgetår. I princip skall tillkomsten av den nya förläggningshyggnaden
leda till att motsvarande antal vårdplatser i slottsbyggnaden nedlägges.
I den nu rådande situationen på nykterhetsvårdens område torde
emellertid t. v. den frågan få ställas öppen, huruvida den nya slutna avdelningen
bör liksom den beslutade öppna avdelningen utnyttjas för en provisorisk
utökning av platsantalet vid anstalten. Om behov av en sådan utökning framdeles
befinnes föreligga, bör det ankomma på anstaltsstyrelsen att undersöka
övriga förutsättningar för en ökning av platsantalet och lägga fram
därav påkallade förslag.

För vatten- och avloppsledningar, reningsanläggning, värmekulverlar och
elektriska ledningar förordas en medelsanvisning för nästa budgetår av
200 000 kronor.

I enlighet med anstaltsstyrelsens förslag bör det i byggnadsplanen upptagna
beloppet av 20 000 kronor för utökning av vissa personalbostäder anvisas
för nästa budgetår.

Det omarbetade förslaget till verkstad för den slutna avdelningen godtages
av departementschefen liksom även förslaget om att uppförandet av en ny
snickeriverkstad får anstå t. v. i avvaktan på ytterligare utredning av denna
fråga och att det för sistnämnda ändamål för innevarande budgetår anvisade
beloppet å 268 000 kronor i stället disponeras för den slutna avdelningens
verkstad.

Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår vid bifall till vad i det föregående
förordats till 1 005 000 kronor. De angivna kostnaderna för den slutna
avdelningens förläggningsbyggnad och verkstad inbegriper ej kostnader
för inventarier. Departementschefen utgår från att medel härför ej skall
behövas före utgången av nästa budgetår samt att anstaltsstyrelsen i sin
anslagsframställning för budgetåret 1958/59 skall lägga fram erforderliga
kostnadsberäkningar och förslag.

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat har Kungl. Maj:t genom beslut
den 5 april 1957 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med anstaltsstyrelsen
och övriga berörda myndigheter före den 1 september 1957 verkställa
och till Kungl. Maj :t inkomma med utredning rörande de ändringar av

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

11

föreliggande byggnadsplaner för Svartsjöanstalten, som må befinnas påkallade,
därest storflygplatsen skulle förläggas till Skå-Edeby.

Med hänsyn till angelägenheten av att de planerade byggnadsarbetena kan
fullföljas snarast möjligt förordar utskottet att medel anvisas i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag för den fortsatta ombyggnaden av anstalten men
med möjlighet för Kungl. Maj:t att inom ramen för anvisade anslag vidtaga
de omdisponeringar av byggnadsplanerna som flygplatsens eventuella
förläggning till Skå-Edeby kan föranleda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens
vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 005 000 kronor.

3:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 9—11),
vilket innebär fortsatt medelsanvisning för fullföljande av tidigare beslutade
byggnadsarbeten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens
vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 586 500 kronor.

Statens utlåningsfonder

4:o) Statens bosättningslånefond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 6, s. 14), vilket innebär endast en formell medelsanvisning med hänsyn
till storleken av disponibla medel under fonden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslånefond för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 100 kronor.

5:o) Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt 7,
s. 14—40) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i bestämmelserna om bidrag och lån av statsmedel för
anordnande av allmänna samlingslokaler, dels ock till Lånefonden för allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 9 000 000 kronor.

Bostadskollektiva kommittén (i det följande kallad kommittén) har i
maj 1955 avlämnat betänkande angående samlings- och fritidslokaler (SOU
1955:28). Härjämte har byråchefen S. Algott (i det följande kallad utredningsmannen),
i egenskap av inom socialdepartementet tillkallad utredningsman,
i oktober 1955 avgivit betänkande rörande statsstöd för samlingslokaler
(SOU 1955: 39).

12

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1937

Eu redogörelse för betänkandena samt för avgivna yttranden finnes införd
i statsrådsprotokollet (s. 16—33) till vilket utskottet får hänvisa.

Departementschefen anför, att behovet av samlingslokaler är stort både
i städerna och på landsbygden. Ett livligt intresse finnes också för att bygga
nya samlingslokaler samt förbättra befintliga äldre lokaler. Självfallet måste
behovet av samlingslokaler vägas mot andra angelägna investeringsönskemål
som anmäler sig, inte minst från kommunalt håll. Det står då klart, att
genomförandet av de föreliggande planerna på utbyggnad och förbättring
av samlingslokalsbeståndet måste fördelas över en relativt lång tidsperiod.
Detta är att beklaga med hänsyn till den betydelse goda samlingslokaler i
olika hänseenden har för vårt samhällsliv; inte minst har utvecklingen i
fråga om nykterhetsvård och ungdomsvård kommit denna betydelse att
framträda.

I detta läge är det viktigt att vid planeringen av lokaler noga beakta föreliggande
möjligheter att utnyttja dessa både som samlingslokaler och för
andra ändamål. Möjligheten att utnyttja vissa utrymmen i skolor som samlingslokaler
har tilldragit sig särskild uppmärksamhet. Även på annat sätt
torde dubbelanvändning av lokaler kunna komma i fråga. Det torde framför
allt få ankomma på de kommunala organen att bevaka dessa samordningssynpunkter.
I det följande föreslås sådana regler för förfarandet vid
provning av ansökningar om lån för anordnande av allmänna samlingslokaler
att samordningsmöjligheterna lättare kan beaktas. Samråd i ifrågavarande
spörsmål bör vidare äga rum mellan berörda statliga myndigheter.

Förslaget att nuvarande bidrag till kommunerna för anordnande av allmänna
samlingslokaler skall ersättas med lån godtages av departementschefen.

Lån kan nu utga dels för anordnande av allmän samlingslokal genom
nybyggnad» ombyggnad eller inköp av äldre byggnad dels ock i fall då ägare
av allmän samlingslokal på grund av ekonomiskt trångmål uppenbarligen
har svårigheter att i tillfredsställande ordning hålla lokalerna tillgängliga
för föreningslivet (saneringslån). Liksom kommittén och utredningsmannen
anser departementschefen, att dessa låneändamål bör vara oförändrade. Utredningsmannen
har föreslagit, att som villkor för saneringslån skall föreskrivas
att vederbörande kommun lämnar ekonomiskt stöd som till sitt
värde motsvarar 25 % av statslånets subventionsdel. Detta förslag finner
departementschefen lämpligt. Kommunens stöd bör kunna lämnas i form
av bidrag eller lån. I motsats till utredningsmannen anser departementschefen,
att undantag från detta villkor ej bör medges av den anledningen att
kommunen tidigare lämnat lokalägaren ekonomiskt stöd.

Framför allt kommittén men även utredningsmannen har föreslagit vittgående
ändringar av gällande låneregler. Kommitténs strävan har härvid
varit att nå en viss grad av samstämmighet med reglerna för de statliga
bostadskrediterna. 1 detta sammanhang erinras om att genom beslut av
1956 års riksdag betydelsefulla ändringar av villkoren för tertiärlån till lokaler
genomförts. Räntan på statslånet har höjts från 3 till 4 % och efter -

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

13

gift i fråga om ränta och .amortering å lånet beviljas ej i vad det gäller utgift
för räntor å primär- och sekundärlån. På grund härav har jvillkoren
för tertiärlån kommit att i betydligt högre grad än tidigare överensstämma
med villkoren för samlingslokalslån. Skäl för mera betydande ändringar i
villkoren för sistnämnda lån anses därför ej föreligga.

F. n. gäller enligt samlingslokalskungörelsen en övre belåningsgräns av
90 % av fastighetens värde, vilket innebär alt det av lokalägaren kräves en
egen insats uppgående till 10 % av nämnda värde. Kommittén har velat
minska kravet på egen insats till 5 % medan utredningsmannen ansett, att
nuvarande bestämmelse hör bibehållas. Departementschefen ansluter sig
på denna punkt till utredningsmannens förslag.

Lån kan nu utgå med högst 50 % eller, när synnerliga skäl föreligger,
med högst 75 % av låneunderlaget (byggnadskostnaderna, köpesumman
resp. byggnadsvärdet). I låneunderlaget får ej inräknas kostnader för anskaffande
av tomt eller inventarier. Genomsnittligt uppgår lånestorleken,
enligt vad utredningsmannen upplyst, f. n. till 55—60 % av låneunderlaget.
Kommittén har föreslagit, att lånet skall få utgöra högst 50 % av låneunderlaget,
i vilket tomtkostnaden skall få räknas in. Utredningsmannen har
föreslagit högst 60 %, varvid han dock förutsatt att statslånet i flertalet fall
skall kunna begränsas till 50 % eller t. o. m. något därunder. Även utredningsmannen
anser, att tomtkostnaderna bör få ingå i låneunderlaget. För
egen del anser departementschefen, att en ändring av nuvarande bestämmelser
i fråga om tomtkostnaderna är ägnad att komplicera handläggningen
av låneärendena och förordar alltså, att man alltjämt skall bortse från dessa
kostnader vid beräkningen av låneunderlaget. När det gäller statslånets storlek
har departementschefen den uppfattningen, att man måste ta hänsyn
till att finansieringsbetingelserna uppenbarligen varierar mycket olika orter
emellan. Detta gäller såväl möjligheterna att uppbringa erforderligt anskaffningskapital,
framför allt i form av bottenkrediter, som möjligheterna att
erhålla driftinkomster, som täcker de årliga kapital- och förvaltningsutgifterna.
I första hand synes det därför angeläget att erhålla större smidighet
i långivningen. På grund härav anser departementschefen, alt det högsta
belopp, till vilket statslånet får uppgå, bör sättas högre än enligt de framlagda
förslagen. I nära anslutning till vad bl. a. nämnden för samlingslokaler
föreslagit förordas, att detta belopp fastställes till 70 % av låneunderlaget.
Detta procenttal bör emellertid inte få betraktas som det normala.
Tvärtom hör lån till maximal storlek endast få förekomma undantagsvis.
Normalt hör lånet liksom enligt nu gällande bestämmelser få uppgå
till högst 50 % av låneunderlaget. I fall då finansieringsbetingelserna
är gynnsamma bör lånet understiga sistnämnda procenttal.

På samma sätt som förutsättningarna skiftar i fråga om kapitalanskaffningen,
är betingelserna högst olikartade när det gäller driftinkomsterna.
Härav följer, att behovet av kapitalsubvention blir mycket varierande. Där
eu lokalanläggning på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt kan kombineras med
vinstgivande kommersiella anordningar föreligger ett tämligen ringa om ens

14

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

något subventionsbehov. Om man däremot för täckande av årskostnaderna
för samlingslokal är beroende enbart av intäkter för uthyrning till ideell
föreningsverksamhet, kan subventionsbehovet ofta vara betydande. Det är
därför enligt departementschefen lämpligt att även i fråga om statslånets
räntefria stående del bestämma storleken från fall till fall efter en bedömning
av omständigheterna. Fall kan även förekomma då kapitalsubvention
över huvud icke bör utgå. Så kan exempelvis förhållandet bli i fråga om lån
till kommun.

En övre gräns för subventionen måste dock finnas. För att undvika att
lånets storlek, såsom på senare tid synes ha förekommit, bestämmes med
ledning av subventionsbehovet, bör subventionen beräknas i förhållande till
låneunderlagets storlek och ej i förhållande till lånets. Den nuvarande maximisubventionen
för nybyggnad utgör 37,5 % av låneunderlaget. Departementschefen
föreslår, att den räntefria stående delen av statslånet, när det
gäller lokaler i allmänhet, skall få uppgå till högst 40 % av låneunderlaget.
Härvid bör ej göras skillnad mellan lån för nybyggnad och för andra låneändamål.
Även beträffande lånets subventionsdel framhålles, att det föreslagna
procenttalet inte är avsett att gälla i normalfallen utan bör betraktas
och tillämpas som en maximigräns.

Några särskilda skäl, vilka regelmässigt skulle föranleda en riklig subvention,
anses ej böra anges. Alla omständigheter bör beaktas som kan påverka
subventionsbehovet i det enskilda fallet. Som förut sagts bör enbart
det förhållandet att fråga är om lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål
eller för ombyggnadsföretag icke få utgöra skäl för relativt högre subvention
än som skulle ha beviljats för nybyggnadsföretag.

r Några ändringar i fråga om räntesats och amorteringstider anser departementschefen
sig inte böra tillstyrka. Dock torde bestämmelsen angående
räntesatsen böra förtydligas och räntan anknytas till normalräntan för statens
fasta upplåning. Ej heller anses tillräckliga skäl föreligga för införande
av räntegaranti i fråga om bottenkrediter. Under sådana förhållanden anser
departementschefen inte heller lämpligt, att det nuvarande systemet med
fast annuitet utbytes mot återbetalning med lika stora amorteringar.

I fråga om lånesäkerheten bör nuvarande regler behållas. För lån bör alltså
ställas inteckning med förmånsrätt inom 90 % av anläggningens beräknade
värde, tomtvärdet inräknat. Med hänsyn till det omfattande kommunala
stöd som i olika former ges till de lokalförvaltande organisationerna
finner departementschefen det inte påkallat att föreslå kommunalt bidrag
eller kommunal borgen som villkor för statslån till föreningsägd samlingslokal.
För lån till kommun bör inteckningssäkerhet ej krävas. Ej heller bör
Sådan säkerhet avfordras helkommunalt företag, för vars lån kommunen
ikläder sig borgensansvar såsom för egen skuld. Vad angår lån för byggnad,
belägen å mark som upplåtits endast med nyttjanderätt, bör säkerhet ställas
i form av borgen av vederbörande kommun.

Departementschefen kan inte tillstyrka bostadskollektiva kommitténs förslag
att såsom villkor för lån åt enskild sammanslutning föreskriva kom -

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

15

munal representation i dess styrelse. Liksom hittills bör det räcka med
att kommunen antingen är representerad i styrelsen eller deltar i revisionen
av lokalföretagets räkenskaper. Det bör ankomma på nämnden för samlingslokaler
att utfärda de anvisningar, som kan erfordras för att revisionen
skall få större enhetlighet och effektivitet.

Förfarandet i låneärenden bör anordnas så, att bättre garantier erhålles
för ett samordnat tillgodoseende av lokalbehovet. Departementschefen ansluter
sig därför till utredningsmannens förslag att förhandsgranskning av
låneärendena hos samlingslokalnämnden blir ett obligatoriskt led i ärendebehandlingen.
Yttrande över ansökan om förhandsgranskning bör inhämtas
av vederbörande kommunala organ. Vidare bör samråd ha ägt rum med
företrädare för föreningslivet i orten. Huruvida länsstyrelsens yttrande bör
inhämtas eller icke torde böra avgöras av samlingslokalsnämnden.

Departementschefen övergår därefter till de i betänkandena behandlade
specialfallen av samlingslokaler.

I fråga om lokaler för ungdomsverksamhet har olika uppfattningar framförts.
Kommittén har föreslagit, att för dylika lokaler skall kunna lämnas
såväl samlingslokalslån som bidrag ur allmänna arvsfonden. Utredningsmannen
har förordat, att mindre hobbylokaler liksom nu är fallet skall
kunna inräknas i låneunderlaget för samlingslokalslån samt att detsamma
skall gälla ungdomskaféer, som anordnas i anslutning till allmänna samlingslokaler.
För ungdomskaféer skall enligt förslaget dessutom kunna utgå
arvsfondsbidrag. I fråga om andra ungdomslokaler bör enligt utredningsmannen
endast bidrag från arvsfonden komma i fråga. Även i remissyttrandena
har skilda uppfattningar kommit till uttryck beträffande ungdomslokalerna.

För egen del anser departementschefen sig inte böra tillstyrka en utvidgning
av långivningen till samlingslokaler i den omfattning som kommittén
föreslagit. Om särskilt inredda ungdomslokaler inrymmes i byggnad, för
vilken samlingslokalslån utgår, bör emellertid såsom nu är fallet kostnaderna
för ungdomslokalerna kunna räknas in i låneunderlaget. Detta bör
kunna bli fallet i större utsträckning än f. n. För ungdomslokalerna bör
härvid tillämpas samma regler som beträffande lokalerna i övrigt med det
undantaget, att lånets subventionsdel bör kunna uppgå till högst 50 % av
den del av låneunderlaget som faller på ungdomslokalerna. När samlingslokalslån
sålunda utgår bör anläggningsbidrag ur arvsfonden ej lämnas.
Fristående ungdomslokaler bör liksom hittills stödjas genom bidrag från
arvsfonden. En dylik avgränsning av områdena för stöd i form av lån och
arvsfondsbidrag torde undanröja de administrativa olägenheter, som skulle
bli förbundna med statligt stöd från två håll för ett och samma ändamål.
Med hänsyn till att lokalbehovet på en ort bör bedömas ur en gemensam
synvinkel torde det ofta vara lämpligt att nämnden för samlingslokaler får
tillfälle alt yttra sig över ansökningar om bidrag ur arvsfonden till ungdomslokaler.

Utredningsmannens synpunkt att bidragen ur allmänna arvsfonden bör

16

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

göras i subventionshänseende likvärdiga med samlingslokalslånen enbart
av det skälet att det i princip rör sig om samma slags lokaler delas inte av
departementschefen. Det bör liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att
helt bestämma grunderna för dessa bidrag med hänsyn till tillgången på
fondmedel och omständigheterna i det enskilda fallet.

I fråga om samlings- och fritidslokaler anses f. n. tillämpad praxis beträffande
möjligheten att erhålla tertiärlån samt villkoren härför alltjämt
höra gälla. För samlingslokal, som ingår i en centrumanläggning och är dimensionerad
för att tillgodose lokalbehovet inom ett större område, bör det
ej vara uteslutet att i mån av tillgång på lånemedel bevilja samlingslokalslån.
Då sådana lokaler i regel torde tillkomma i kommunal regi torde spörsmålet
om ställande av säkerhet för lånet ej behöva medföra komplikationer.

När det gäller bibliotekslokaler ansluter departementschefen sig till vad
utredningsmannen anfört. Beträffande teaterlokaler bör någon ändring av
uu tillämpad praxis ej komma i fråga.

Det av kommittén framförda och av utredningsmannen tillstyrkta förslaget
till ny definition i lånekungörelsen av begreppet allmänna samlingslokaler
godtages med viss jämkning. Med allmän samlingslokal bör sålunda
förstås för allmänheten avsedda hörsalar och rum för sammanträden, samkväm
och studiearbete jämte därtill hörande erforderliga utrymmen, vilka
prövas behövliga för det offentliga livet och de kulturella strävandena i orten,
särskilt med hänsyn till föreningslivets behov. Såsom utredningsmannen
föreslagit bör låneförfattningen samtidigt kompletteras med bestämmelse
att samlingslokaler, som tillkommit med stöd av statslån, skall opartiskt,
i skälig omfattning och på skäliga villkor upplåtas åt envar inom orten
verksam organisation.

Investeringsanslaget till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
är för innevarande budgetår upptaget med 6 000 000 kronor. Å tilläggsstat
II till riksstaten för detta budgetår har anvisats ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor. Alltsedan budgetåret 1952/53 har till ifrågavarande långivning
anvisats 9 000 000 kronor för år, varav 3 000 000 kronor i form av
anslag på tilläggsstat. Departementschefen föreslår, att för långivningen
under budgetåret 1957/58 anvisas ett anslag av 9 000 000 kronor. Därvid
förutsättes, att något anslag på tilläggsstat för nästa budgetår inte skall
anvisas. Skulle emellertid sysselsättningsförhållandena i landet kräva ett
större lokalbyggande än anslaget medger, bör medel, anvisade på beredskapsstat,
kunna tagas i anspråk för en vidgad långivning under de förutsättningar
som i övrigt gäller för anlitande av medel från beredskapsstat.

Utredningsmannen har föreslagit, att lånemedlen skall anvisas under en
för ändamålet särskilt inrättad lånefond under statens utlåningsfonder.
Förslaget har icke mött några erinringar under remissbehandlingen, och
departementschefen ansluter sig till detsamma. Under den nya fonden bör,
såsom statskontoret föreslår, redovisas belopp, som vid utgången av detta
budgetår möjligen kvarstår odisponerat av anslaget. Fonden bör även tillföras
inflytande kapitalavbetalningar på utestående lån, varigenom ett be -

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

17

lopp av ca 500 000 kronor utom investeringsanslaget kommer att stå till
förfogande för långivning under nästa budgetår.

I en inom andra kammaren av herr Karlsson i Stuvsta m. fl. väckt motion
(II: 143) har hemställts, att riksdagen måtte dels godkänna i motionen förordade
ändringar i bestämmelserna om bidrag och lån av statsmedel för anordnande
av allmänna samlingslokaler, dels ock till Lånefonden för allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av
18 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att det i nuvarande investeringsläge
är viktigt att vid planeringen av samlingslokaler noga beakta
föreliggande möjligheter att utnyttja dessa både såsom samlingslokaler och
för andra ändamål samt att det framför allt torde få ankomma på de kommunala
organen att bevaka samordningssynpunkterna.

Såsom framgår av propositionen har bostadskollektiva kommittén föreslagit
vittgående ändringar av gällande låneregler, medan den särskilde utredningsmannen
och departementschefen i stort sett stannat för att förorda
endast mindre jämkningar av reglerna. Även utskottet anser att skäl för
mera betydande ändringar i villkoren för lånen icke föreligger och kan därför
i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen föreslagit. Utskottet
är sålunda icke berett biträda de yrkanden, som härutinnan framställts
i motionen II: 143.

Även i vad gäller medelsbehovet för nästa budgetår har utskottet funnit
sig böra godta departementschefens förslag. Anslaget bör sålunda i enlighet
härmed uppföras med 9 000 000 kronor, dock med möjlighet öppen att, såsom
departementschefen anfört, taga i anspråk medel, anvisade på beredskapsstat,
därest sysselsättningsförhållandena i landet skulle kräva ett
större lokalbyggande än ifrågavarande anslag medger. Utskottet avstyrker
sålunda motionen II: 143 även i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionen II: 143

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 förordade ändringar
i bestämmelserna om bidrag och lån av statsmedel för
anordnande av allmänna samlingslokaler;

b) till Lånefonden för allmänna samlingslokaler för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000
kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr SO—84

18

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

Fonden för låneunderstöd

6:o) Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 40—45) föreslagit riksdagen att till Lån
till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 013 000 kronor.

I enlighet med socialstyrelsens förslag, mot vilket byggnadsstyrelsen inte
haft något att erinra, bör för täckande av kostnadsökningar beträffande
vissa byggnadsföretag vid Vårnäshemmet och Holmforshemmet anvisas
55 000 resp. 68 000 kronor eller tillhopa 123 000 kronor.

Departementschefen förordar att medel anvisas för följande antal familjebostäder,
nämligen två vid Vårnäshemmet, fyra vid Västkusthemmet och två
vid Hemmet Älvgården. Det föreslås att lånen till personalbostäder vid Vårnäshemmet
och Hemmet Älvgården bestämmes till 100 000 kronor vardera.
Styrelsen för Västkusthemmet har upplyst, att anstalten för ifrågavarande
byggnadsföretag disponerar över ett belopp av ca 80 000 kronor, utgörande
inkomst av engångskaraktär. Då nämnda belopp lämpligen bör tagas i anspråk
för de nya personalbostäderna, kan statslånet för ändamålet begränsas
till 100 000 kronor. För lån till nya personalbostäder skulle sålunda
erfordras tillhopa 300 000 kronor.

Den föreslagna utbyggnaden av vårdanstalten östfora med 22 nya vårdplatser
och samlingssal m. m. finner departementschefen lämplig och tillstyrker,
att det härför begärda beloppet, 590 000 kronor, anvisas. Det anses böra
ankomma på anstaltens huvudman att i samråd med socialstyrelsen och
byggnadsstyrelsen vidtaga de modifieringar i byggnadsplanerna, som kan
vara erforderliga för att kostnaderna skall kunna rymmas inom det anvisade
beloppet.

Kostnaderna för den föreslagna nya förläggningsbyggnaden vid Holmahemmet
beräknas till ca 120 000 kronor.

Vad slutligen angår förslaget om anordnande av en ny erkänd vårdanstalt,
benämnd Pålyckehemmet, i Fridlevstad i Blekinge län, framhålles önskvärdheten
av att den permanenta anstaltsorganisationen erhåller det tillskott
om 50 platser, som ett förverkligande av förslaget skulle medföra. Den
av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för anstaltens anordnande uppgår
till omkring 725 000 kronor. Härtill kommer kostnader för inventarier
m. m. Någon slutlig beräkning av dessa kostnader föreligger emellertid inte.
Det föreslås att för anstaltens anordnande beräknas ett belopp av 887 000
kronor, att utgå i form av ränte- och amorteringsfritt statslån. Skulle erforderliga
inventarier inte kunna anskaffas inom ramen för detta belopp föreslås
den överskjutande kostnaden få täckas med anordningsbidrag. För
ifrågavarande lån bör anvisas ett särskilt anslag under benämningen Lån
till anordnande i Fridlevstad av en vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

Lån till nybyggnader vid befintliga erkända vårdanstalter bör som regel

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

19

vara ränte- och amorteringsfria. Undantag härifrån bör kunna göras i sådana
fall, där huvudmannen äger möjlighet att förränta och återbetala lånen
utan att kostnaderna härför belastar anstaltens driftstat och därmed täckes
av de statliga driftbidragen. Vad angår här ifrågavarande lån anses skäl
till sådant undantag föreligga endast i fråga om lånen till personalbostäder,
beträffande vilka förräntning bör krävas. Räntesatsen för sistnämnda lån
bör bestämmas till 4 %.

Medelsbehovet under förevarande anslag för de förordade nybyggnaderna
uppgår till 1 013 000 kronor.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter angående
säkerhet för lånen och de övriga bestämmelser, som kan befinnas erforderliga
utöver vad departementschefen föreslagit.

Under nästföljande punkt göres framställning om anslag för den planerade
nya anstalten i Fridlevstad.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lån till nybyggnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1957/58
anvisa ett investeringsanslag av 1 013 000'' kronor.

7:o) Lån till anordnande i Fridlevstad av en vårdanstalt för alkoholmissbrukare.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, s. 45) och under
åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lån till anordnande i Fridlevstad av
en vårdanstalt för alkoholmissbrukare för budgetåret 1957/58
anvisa ett investeringsanslag av 887 000 kronor.

8:o) Lån till anordnande av kollektiva tvätterier. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 11, s. 46) samt under erinran, att för ändamålet för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 200 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till anordnande av kollektiva
tvätterier för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 700 000 kronor.

9:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
i fråga om nedannämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda
förslag, nämligen

20

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

punkten i: Lånefonden för bostadsbyggande;

punkten 5: Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien;
punkten 10: Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet; vilket utskottet
härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 12 april 1957

På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson, Ohlon,
Näsström, Ivar Johansson, Einar Persson, Sundelin, Birger Andersson, Thun,
Pålsson, Holmqvist, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Söderberg och Jacobsson
; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Ståhl, Persson i Växjö, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Cassel, Blidfors, Almgren, Gerhard
Nilsson i Gävle, fru Sjövall och fröken Liljedahl.