Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1957/58 under .åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner m. m.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1957) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58, dels
ock till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 1 428 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag — innebärande en anslagshöjning med 239 000
kronor — avser, förutom vissa automatiska utgiftsökningar, inrättande av
en tjänst som budgetsekreterare och av en tjänst som förste kanslisekreterare
i Ce 29 ävensom anvisande av 140 000 kronor till ersättning till expertis
och tillfällig arbetskraft och av ytterligare 600 kronor till visst arvode.
Departementschefen har i anslutning till sitt förutnämnda förslag om inrättande
av ytterligare en förste kanslisekreterartjänst uttalat, att det
vore hans förhoppning, att det härigenom även skulle bli möjligt för departementet
att lämna universitetskanslersämbetet och överstyrelsen för de
tekniska högskolorna viss arbetshjälp under de tider, då arbetsbelastningen
hos kanslersämbetet och överstyrelsen vore som störst.
UösJwttet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag men vill framhålla, att den omständigheten att arbetsuppgifterna
för en tjänsteman i ecklesiastikdepartementet avses skola under vissa delar
av året fullgöras genom tjänstgöring hos universitetskanslersämbetet och
1 — liihang till riksdagens ''protokoll 1957. G saml. Nr S
2
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
överstyrelsen för de tekniska högskolorna är en i svensk statsförvaltning
säregen anordning, som är ägnad att ingiva vissa principiella betänkligheter.
Utskottet vill emellertid icke motsätta sig att denna anordning
försöksvis tillämpas, dock under iakttagande av att i övrigt erforderliga
personalförstärkningar hos nämnda centrala myndigheter icke härigenom
komma att eftersättas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen .......... 37 700
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 598 300
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 1 600
4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 140 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 373 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 277 400
Summa kronor 1 428 000
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 428 000
kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3 och 4), vilket innebär en anslagshöjning
med 11 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
115 500 kronor.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
3:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 72, s. 110—112) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58,
vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för
universitetskanslersämbetet, dels godkänna av departementschefen angiven
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
3
avlöningsstat för universitetskanslersämbetet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1957/58, dels ock till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 256 500 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 37 500 kronor.
Universitetskanslern har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes
med 45 000 kronor. Höjningen betingas, förutom av automatiska utgiftsökningar,
av förslag om förändring av tjänsten som kanslerssekreterare i
Ca 37 till tjänst som kanslerssekreterare och expeditionschef i Co 15, inrättande
av en tjänst som byråchef i Ca 37 samt anvisande av ytterligare
5 000 kronor till expertis och tillfällig arbetskraft.
Departementschefen, som förklarat sig ha blivit övertygad om behovet
av en förstärkning av kanslersämbetets administrativt utbildade personal,
har föreslagit, att en tjänst som förste byråsekreterare i Ce 29 inrättas från
och med nästa budgetår. Därjämte har departementschefen, som för automatiska
utgiftsökningar beräknat 7 400 kronor, i enlighet med kanslerns
förslag förordat anvisande av ytterligare 5 000 kronor till expertis och tillfällig
arbetskraft.
Utskottet tillstyrker — under erinran om vad utskottet ovan under
punkten l:o) anfört — bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1957/58:
Avlöningsstat
1. Arvode till universitetskanslern ........... 39 816
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 98 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 72 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 45 884
Summa kronor 256 500
c) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 256 500
kronor.
4:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 113), vilket innebär en anslagshöj
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
ning med 22 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetskansler sämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 43 000 kronor.
5:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 93, s. 188—203) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för karolinska
mediko-kirurgiska institutet, som föranledes av vad departementschefen anfört,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska
mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 220 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Edström väckt motion (I: 33),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att ämnesområdet för den
föreslagna laboraturen i medicin, särskilt reumatologi, vid karolinska institutet
måtte bli reumatologi samt befattningens innehavare erhålla titeln
lärare i reumatologi, eventuellt adjungerad professor i reumatologi i Ca 34;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Rune Johansson m. fl. (I: 191) och den andra inom andra kammaren
av herr Thapper m. fl. (II: 224), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
under åttonde huvudtiteln uppföra ett anslag som täcker de enligt avtal
mellan Stockholms stad, styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
samt Stockholms läns landsting på staten ankommande kostnader för inrättande
av professuren i barnpsykiatri vid karolinska institutet från och
med den 1 juli 1957;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Strand m. fl. (I: 281) och den andra inom andra kammaren av
fröken Höjer m. fl. (II: 309), i vilka hemställts, att riksdagen måtte från och
med budgetåret 1957/58 på karolinska mediko-kirurgiska institutets personalförteckning
uppföra en för docenten Georg Klein personlig professur i
tumörbiologi samt för nämnda budgetår anvisa för ändamålet erforderliga
medel under institutets avlöningsanslag.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 33, I: 191 och II: 309.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär beträffande
personalorganisationen m. m. i huvudsak följande.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
5
1) ändring av benämningen å professorsbefattningen i klinisk experimentell
allergologi till professorsbefattning i klinisk dermatologisk allergologi,
2) laboratorsbefattning i medicin, särskilt reumatologi, med docenten
K. E. B. Olhagen som förste innehavare,
3) utbyte av den nuvarande för docenten B. E. G. W. Sylvén inrättade
personliga arvodesbefattningen som laborator i experimentell tumörforskning
(arvode, motsvarande lönen i 33:e löneklassen å löneplan 1)
mot en för Sylvén personlig laboratorsbefattning i samma ämne i lönegrad
Cg 34,
4) en docent,
5) instrumentmakare i Ce 14 för kemiska institutionen,
6) kontorist i Ce 13 för fysiologiska institutionerna,
7) anvisande av 36 000 kronor till extra kursundervisning i patologisk
anatomi vid patologiska institutionen å karolinska sjukhuset vårterminen
1957,
8) två förste assistenter i stället för två förste amanuenser vid patologiska
institutionen å Sabbatsbergs sjukhus,
9) anvisande av 5 000 kronor för anställande av tillfällig arbetskraft för
skriv- och kontorsgöromål vid patologiska avdelningen å Södersjukhuset,
10) laboratoriebiträde i högst Ce 13,
11) diskbiträde i Ce 6,
båda för bakteriologiska institutionen,
12) ökning med 5 700 kronor av medelsanvisningen till arvoden till biträdande
lärare och specialföreläsare (nu 4 300 kronor),
13) laboratoriebiträde i högst Ce 13,
allt för medicinska kliniken å karolinska sjukhuset,
14) ökning med 5 700 kronor av medelsanvisningen till arvoden till biträdande
lärare och specialföreläsare (nu 4 300 kronor),
15) anvisande av 5 900 kronor till extra kursundervisning i medicin sommaren
1957,
allt för medicinska kliniken å serafimerlasarettet,
16) anvisande av 1 000 kronor till arvode åt biträdande lärare,
17) institutionsvaktmästare i Ce 12,
18) laboratoriebiträde i Ce 11,
allt för medicinska tuberkuloskliniken,
19) försöksassistent i Cg 20 vid endokrinologiska forskningsinstitutionen,
20) minskning med 2 850 kronor av medelsanvisningen till arvoden åt biträdande
lärare och specialföreläsare,
21) förste amanuens,
allt för kirurgiska kliniken å karolinska sjukhuset,
6
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
22) minskning med 350 kronor av medelsanvisningen till arvoden åt biträdande
lärare och specialföreläsare,
23) anvisande av 4 700 kronor till extra kursundervisning i kirurgi sommaren
1957,
24) kanslibiträde i Ce 11,
allt för kirurgiska kliniken å serafimerlasarettet,
25) laboratoriebiträde i högst Ce 13 för forskningslaboratoriet vid thoraxkirurgiska
kliniken,
26) ökning av medelsanvisningen till extra kursundervisning i ortopedi (nu
500 kronor) med 250 kronor och samtidigt minskning med samma belopp
av medelsanvisningen till annan undervisning i ortopedi (nu
1 400 kronor),
27) indragning av arvodena till biträdande lärare i obstetrik och gynekologi
(2 750 kronor) och till lärare vid kurser i den normala förlossningens
förlopp (2 400 kronor),
28) heltidsanställt laboratoriebiträde i Ce 13 vid ögonkliniken å karolinska
sjukhuset i stället för halvtidsanställt,
29) indragning av arvode till biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar
vid öronkliniken å karolinska sjukhuset (3 950 kronor),
30) laboratorieingenjör med arvode motsvarande lönen i 25:e löneklassen å
löneplan 1 i statens grundlöneförordning för fysiologisk-akustiska institutionen,
31) indragning av arvode till lärare vid en extra kurs i neurologi (2 000
kronor) vid nervkliniken å serafimerlasarettet,
32) indragning av arvoden till biträdande lärare (6 000 kronor) och till
biträdande läkare vid skyddskoppsympning (300 kronor) vid barnkliniken
å karolinska sjukhuset,
33) institutionsvaktmästare i Ce 12, för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet
å karolinska sjukhuset,
34) anvisande av 550 kronor till extra kursundervisning i klinisk fysiologi
sommaren 1957,
35) laboratoriebiträde i högst Ce 13,
36) kanslibiträde i Ce 11,
båda för kliniskt-fysiologiska laboratoriet vid lungklinikerna å karolinska
sjukhuset,
37) institutionsvaktmästare i Ce 12 i stället för vaktmästare med arvode,
motsvarande lönen i Cg 10,
allt för kliniskt-kemiska centrallaboratoriet å karolinska sjukhuset,
38) anvisande av 2 800 kronor till extra kursundervisning i klinisk kemi
sommaren 1957,
39) laboratoriebiträde i Ce 13 vid kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet
å karolinska sjukhuset,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
7
40) anvisande av 200 kronor till extra kursundervisning i klinisk bakteriologi
sommaren 1957,
41) förste amanuens,
42) laboratoriebiträde i Ce 13,
43) kanslibiträde i Ce 11, allt för kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet
å serafimerlasarettet,
44) kanslibiträde i Ce 11 vid röntgenavdelningen å serafimerlasarettet,
45) laboratoriebiträde i högst Ce 13,
46) kanslibiträde i Ce 11,
båda för röntgenavdelningen vid lungklinikerna å karolinska sjukhuset,
47) ökning med 2 000 kronor av medelsanvisningen till lärare i socialmedicin
(nu 1 500 kronor),
48) anvisande av 500 kronor till arvode åt lärare i medicinens historia,
49) uppräkning av nu utgående anslagsmedel för tillfällig förstärkning av
bibliotekets personalorganisation med 25 000 kronor,
50) kontorsbiträde i Cf 4—Ce 8 för kansliet,
51) expeditionsvakt i Ce 10 i stället för ett vaktmästarbiträde i Cg 4 vid
kansliet,
52) extra-ordinariesättning av en tjänst som parkförman i Cg 12, tillhörande
ekonomipersonalen,
53) höjning av kursanslaget (nu 34 200 kronor) med 26 900 kronor,
54) bortfall av ett i arvodesstaten upptaget, till Kungl. Maj:ts disposition
ställt belopp av 28 168 kronor och i stället uppförande å sagda stat
av ett belopp av 10 000 kronor, ställt till kanslerns förfogande,
55) bortfall av vissa för övergångsanordningar i samband med genomförandet
av ny studieordning tillfälligt anslagna medel, nämligen 3 600
kronor till två extra kliniska amanuenser för den propedeutiska undervisningen
å S:t Eriks sjukhus, 12 300 kronor för extra propedeutisk
kurs enligt äldre studieordning, 7 800 kronor för extra lärare vid
kliniskt-kemiska centrallaboratoriet å karolinska sjukhuset och 4 550
kronor för extra lärare vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet å serafimerlasarettet,
56) förändring av en tjänst som intendent i Ca 29 och av en tjänst som
sekreterare i Cg 29 till byrådirektörstjänster i Ca 31 respektive Cg 31,
57) förändring av två kanslibiträdestjänster i Ce 11, varav den ena vid
bakteriologiska institutionen och den andra vid institutionen för virusforskning,
till kontorister i Ce 13,
58) förändring av en tjänst som vaktmästare i Ce 10 vid hygieniska institutionen
till tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 12,
59) förändring av en ekonomibiträdestjänst i Cg 5 vid bakteriologiska
institutionen till tjänst som diskbiträde i Ce 6.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en sammanlagd anslagshöjning med
637 800 kronor, avser därjämte medelsanvisning till automatiska utgiftsökningar
och för omreglcring av vissa arvoden.
8
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
I motionerna 1:191 och II: 224 angående professur i barnpsykiatri har anförts
bland annat följande.
Karolinska institutet har i år, liksom under tidigare år, anhållit om denna
professur såsom en angelägenhet av första ordningen, och universitetskanslern
har i år, liksom tidigare år, tillstyrkt densamma. Professuren har
dock ej upptagits i årets statsverksproposition.
Den psykiska barna- och ungdomsvården har inte kunnat utvecklas på
önskvärt sätt, då statsmakterna under en följd av år försummat det väsentligaste,
nämligen att på adekvat sätt sörja för utbildningen av läkare på
detta område. Med den beslutade professuren har statsmakterna erkänt
verksamhetens betydelse, men avvaktar tidpunkten för professurens tillsättande
tills läkarnas grundutbildning successivt omlagts.
Situationen är emellertid den, att professuren icke enbart avser att tillfredsställa
en förbättrad grundutbildning för läkare. Syftet med densamma
är vidare än så. Genom professurens tillkomst syftar man inte minst
till att få en ökad stadga åt specialistutbildningen på ett område som i brist
på skolade läkare ej kunnat utbyggas på ett önskvärt sätt. För varje år
som professuren uppskjutes flyttar man också möjligheterna för denna utbildning,
såväl kvantitativt som kvalitativt, framåt i tiden.
I cn tid då de psykiska barna- och ungdomsproblemen intar en dominerande
plats och behovet av det stöd, som den psykiska barna- och ungdomsvården
har visat sig kunna ge åt föräldrar och samhällsorgan, är uppenbart,
måste det beklagas att en utbyggnad av denna verksamhet strandat
på att det sedan lång tid tillbaka uttryckta önskemålet om bättre möjligheter
för den nödvändiga specialistutbildningen icke tillräckligt beaktats.
En högkvalifieerad specialistutbildning förutsätter även forskning. För
denna är professuren av avgörande betydelse, och dess inrättande avser
inte minst att skapa förbättrade möjligheter och förutsättningar även
härför. Ett uppskjutande av professurens tillkomst hämmar sålunda även
denna viktiga samhällsangelägenhet.
Till stöd för det i motionerna 1:281 och II: 309 framställda yrkandet
om inrättande av en personlig professur i tumörbiologi för docenten Georg
Klein, vilket yrkande överensstämmer med ett av universitetskanslern
framlagt, av departementschefen ej biträtt förslag, har anförts bland annat
följande.
Vid karolinska institutets institution för medicinsk cellforskning och
genetik bedrives sedan ett antal år tillbaka en internationellt synnerligen
uppmärksammad forskning inom den experimentella tumörbiologiens område
av en forskargrupp ledd av e. o. docenten Georg Klein. Denne har
såsom den förste lyckats bringa ett stort antal djurtumörer av olika typer
att tillväxa i »ascites» form, vilket skapat unika möjligheter att genomföra
kvantitativa kemiska undersökningar över tumörceller med såväl makrometoder
som ultramikrometoder för arbete på enskilda celler. Gruppen förser
numera ett femtiotal cancerforskningsinstitutioner världen över med
material, och genomsnittligt ha de senaste åren 15 å 20 svenska institutioner
hållits med djur och tumörmaterial från Kleins stammar. Frikostigt stöd
har lämnats Klein från Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande
och Wallenbergsstiftelsen, genom vilkas hjälp såväl tillfredsställande lokaler
kunnat ställas till Kleins förfogande som erforderlig assistent- och biträdespersonal
kunnat anställas. Karolinska institutets lärarkollegium, som
9
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
funnit det vara av utomordentlig vikt att genom en fast tjänst garantier
skapas för Kleins fortsatta verksamhet här i landet samt med hänsyn till
Kleins kvalifikationer och självständigheten i hans arbete ansett, att endast
en professur härvidlag kunde ifragakomma, hemställde i små petita för
budgetåret 1957/58 att en personlig professur i tumörbiologi måtte inrättas
för Klein. Denna framställning hade erhållit stöd av såväl statens medicinska
forskningsråd som forskningsnämnden i Riksföreningen för kräftsjukdomarnas
bekämpande.
I sin underdåniga framställning den 25 september 1956 om anslag till
karolinska institutet för budgetåret 1957/58 förordade kanslern för rikets
universitet att den av lärarkollegiet föreslagna professuren komme till stånd.
Den sålunda av kanslern gjorda framställningen föranledde icke åtgärd
från vederbörande departementschefs sida. Ifrågavarande professur är sålunda
icke upptagen i årets åttonde huvudtitel.
Såsom såväl kanslern som lärarkollegiet antytt, synas risker föreligga att
Klein överflyttar sin vetenskapliga verksamhet utomlands. Forskningsnämnden
i Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande har utom
till hans »sällsynt höga meriter inom cancerforskningen» även särskilt hänvisat
till den stora betydelse hans arbeten ha för cancerforskningen vid en
rad andra laboratorier i landet. Den yttrar, att i detta avseende Klein svårligen
kunde ersättas och att det ur svensk synpunkt vore en svår förlust om
Klein icke kunde tillgodoses med en fast anställning, vilket självfallet vore
förutsättningen för hans fortsatta arbete i landet efter februari 1958, då
hans docentstipendium utgår. Att det för mången ung forskare kan te sig
lockande att förlägga sitt arbete till större länder med större resurser är
helt naturligt. Vårt land har emellertid alltid och med framgång beflitat
sig om att i den vetenskapliga kampen mot de stora folksjukdomarna sta på
det högsta planet till båtnad för hela vårt folk. Av denna anledning anse vi
det nödvändigt, att vi här i landet så långt det är oss möjligt söka erbjuda
de verkliga föregångsmännen sådana forskningsbetingelser att deras vetenskapliga
arbete kan fortgå och utvecklas i önskvärd grad även inom landets
gränser. Då nu Klein mot bakgrunden av redan vunna, ytterligt betydelsefulla
rön ger rika löften för den framtida kräftforskningen, anse vi det
vara en synnerligen viktig angelägenhet för staten att bereda honom tryggade
fortsatta forskningsmöjligheter. I likhet med kanslern och lärarkollegiet
anse vi detta böra ske genom att en personlig professur inrättas för
honom.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits under förevarande punkt
framställda förslag, innefattande bland annat inrättandet från och med
nästa budgetår av en laboratur, avsedd att förenas med överkikarbefattning
vid reumatologiska avdelningen a karolinska sjukhuset. Departementschefen
har ansett att ämnesområdet för denna laboratur bör bestämmas
till medicin, särskilt reumatologi. 1 motionen I: 83 har yrkats, att laboraturens
ämnesområde skall avse reumatologi. Ett bifall till detta förslag skulle
innebära, att för innehavaren av nämnda befattning undervisningsskyldigheten,
såsom enbart omfattande reumatologi, komme att inskränkas till i
genomsnitt 17 timmar per kurs (i regel två kurser), medan enligt Kungl.
Maj:ts förslag undervisningsskyldigheten, omfattande savål reumatologi
som invärtes medicin, komme att uppgå till sammanlagt 130 timmar per
10
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
ar. Härtill kommer, att patientmaterialet pa de avdelningar, vilka avses
höra under den nye laboratorn-överläkaren (två reumatologiska och en
invärtesmedicinsk avdelning), kan på ett mera ändamålsenligt sätt utnyttjas
för såväl den reumatologiska som den invärtes medicinska undervisningen
än om ämnesområdet för laboraturen begränsades på sätt motionären
föreslagit. Av sålunda anförda skäl avstyrker utskottet bifall till
motionen I: 33, innefattande jämväl motionärens yrkande beträffande titulaturen
för innehavaren av den ifrågavarande nya befattningen vid karolinska
institutet.
I motionerna I: 191 och II: 224 har hemställts, att en professur i barnpsykiatri
skall inrättas från och med budgetåret 1957/58 med placering vid
Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus.
Vid sitt ställningstagande år 1954 (utlåtande 1954: 191) till Kungl. Maj:ts
proposition nr 212 angående reformering av läkarutbildningen tillstyrkte
utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en professur i
barnpsykiatri med placering vid nämnda sjukhus. Enligt departementschefen
borde de i propositionen föreslagna nya tjänsterna inrättas successivt
i anslutning till omläggningen av grundutbildningen. I överensstämmelse
härmed skulle professuren i barnpsykiatri komma till stånd från och
med budgetåret 1958/59. Utskottet ifrågasatte emellertid huruvida icke
med beaktande av de på förevarande område föreliggande förhållandena
nämnda professur borde inrättas tidigare än vad sålunda angivits. I sitt
ovannämnda, av riksdagen godkända utlåtande förutsatte utskottet, att
Kungl. Maj:t toge denna fråga under särskilt övervägande.
I motion (II: 115) vid 1955 års riksdag yrkades, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att omförmälda professur
skulle inrättas från och med den 1 juli 1955. Utskottet avstyrkte bifall till
motionen under hänvisning till att förhandlingar i frågan och vad därmed
ägde samband skulle genom beslut av Kungl. Maj:t den 14 januari 1955
äga rum mellan kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets
utbyggande m. m., a statens vägnar, samt Stockholms stad, styrelsen
för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt samt Stockholms läns landsting.
Utskottet underströk samtidigt vad i utlåtandet 1954: 191 i ärendet anförts.
Med anledning av vid fjolårets riksdag motionsvis gjorda yrkanden om
inrättande av omförmälda professur från och med budgetåret 1956/57
(1:285 och 11:430) framhöll utskottet i sitt utlåtande 1956:78 — under
erinran om vad utskottet tidigare i ämnet anfört och med konstaterande av
att ovannämnda förhandlingar för det dåvarande ännu icke slutförts —
att utskottet, som icke vore berett att tillstyrka bifall till motionerna, förutsatte
att förhandlingarna i berörda del i görligaste män påskyndades.
I proposition nr 104 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t nu
framlagt förslag om avtal mellan Stockholms stad, Stockholms läns lands
-
11
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
ting och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt rörande om- och tillbyggnad
av vårdanstalten. I avtalet är bland annat intaget bestämmelse om att
sedan vid karolinska institutet inrättats den i propositionen 1954:212
angivna professuren i bampsykiatri, vilken befattning avses skola förenas
med överläkartjänsten vid vårdanstaltens barnpsykiatriska avdelning,
staten skall i fortsättningen tillsätta samt bestrida hela löne- och pensionskostnaden
för nämnde överläkare, dock att H. K. H. Kronprinsessan
Lovisas förening för barnasjukvård skall bestrida kostnaden för särskilt
överläkararvode.
Utskottet har i utlåtande (nr 86) hemställt, att riksdagen måtte godkänna
de i berörda avtal förordade grunderna rörande statens bidrag till
om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt m. m.
Några formella hinder föreligga sålunda icke längre för att omförmälda,
av riksdagen år 1954 i princip beslutade professur kommer till stånd.
Såsom i det föregående erinrats skall professuren i anslutning till omläggningen
av den medicinska grundutbildningen inrättas från och med budgetåret
1958/59. Utskottet, som icke har anledning förutsätta annat än att
så kommer att ske, får vid sådant förhållande avstyrka bifall till motionerna
I: 191 och II: 224.
Vidkommande motionerna 1:281 och II: 309 far utskottet framhalla
följande.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58 gjorde karolinska institutets
lärarkollegium framställning om inrättande av en personlig professur
i tumörbiologi för docenten Georg Klein. Kanslern för rikets universitet
tillstyrkte i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 september 1956 bifall till detta
förslag och framhöll, att kanslern blivit övertygad om att Klein, som är
född år 1925, redan genomfört så banbrytande undersökningar på tumörbiologiens
viktiga fält och kommit att intaga en så central ställning inom
sin vetenskap, att en personlig professur för honom vore starkt motiverad.
Härtill komme enligt kanslern, att det måste anses vara av väsentlig
betydelse icke blott för den vetenskapliga forskningen utan även för den
praktiska sjukvårdsverksamheten i vårt land att Kleins lovande forskarbana
finge fortsätta härstädes. Kanslern förutsatte, i enlighet med vad
lärarkollegiet därom anfört, att lokaler för den till professuren knutna verksamheten
ävensom behövlig biträdande vetenskaplig och teknisk personal
funnes tillgängliga för överskådlig tid utan att statsverket behövde ikläda
sig kostnaderna härför.
Kungl. Maj:t har icke för innevarande års riksdag framlagt förslag i
överensstämmelse med vad lärarkollegiet äskat och kanslern förordat.
De skäl, som anförts för inrättande för Klein av en personlig professur
i tumörbiologi ha synts utskottet mycket tungt vägande. Med hänsyn till
Kleins banbrytande undersökningar på cancerforskningens område och den
12
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
såsom kanslern vitsordat — centrala ställning Klein kommit att intaga
inom sin vetenskap har utskottet funnit det angeläget att åt Klein beredas
tryggade fortsatta forskningsmöjligheter inom vårt land. Utskottet tillstyrker
därför i enlighet med vad i motionerna I: 281 och II: 309 påyrkats,
att ifrågavarande personliga professur för Klein kommer till stånd från och
med nästa budgetar. Vid sadant förhallande böra de i avlöningsstaten för
karolinska institutet ingående anslagsposterna till avlöningar till ordinarie
tjänstemän och till rörligt tillägg höjas med i avrundade tal 27 000 kronor
och 7 000 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma ökas med i runt tal
34 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 281 och II: 309 samt
med avslag å motionerna I: 33, I: 191 och II: 224,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, som föranledes av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................ 1 860 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 1 109 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.............................. 2 141 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... . 1 170 000
Summa kronor 6 280 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. . 4 000
2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .... 8 000
3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond . . 14 000
Summa kronor 26 000
Nettoutgift kronor 6 254 000
c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
6 254 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
13
6:o) Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning.
Kung]. Maj:t har (punkt 127, s. 285—288) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring i personalförteckningen för de
kliniska forskartjänsterna, som föranledes av vad departementschefen anfört,
dels godkänna av departementschefen angiven stat för de kliniska
forskartjänsterna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58, dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 262 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Edström och
Huss (I: 389) och den andra inom andra kammaren av herr von Friesen
m. fl. (II: 487), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte
under åttonde huvudtiteln, punkt 127, Gemensamma universitetsändamål:
Klinisk forskning för att möjliggöra inrättandet av sex nya forskningsläkartjänster,
varav två reserveras för åldersforskning, för budgetåret 1957/58
anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 50 000 kronor höjt
förslagsanslag av 312 000 kronor,
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen I: 389.
Ur detta förslagsanslag, som uppförts på riksstaten från och med budgetåret
1955/56, bestrides avlöningskostnadema m. m. för sju kliniska forskartjänster
i lönegraden Ce 30, varav två inrättats från och med innevarande
budgetår. Tjänsterna är avsedda för framstående vetenskapsidkare inom
det medicinska ämnesområdet och har till ändamål att främja utvecklingen
av medicinsk forskning med klinisk inriktning. Anslaget disponeras av
universitetskanslern enligt en av Kungl. Maj:t fastställd stat (statsliggaren
s. 585).
I propositionen erinras om att 1952 års åldringsvårdsutredning i sitt
den 4 januari 1956 avgivna betänkande (SOU 1956: 1) föreslagit, att för
åldersforskning skall inrättas två forskningsläkartjänster. Förslaget motiveras
med samhällets intresse av att den kliniska forskningen snabbt främjas
även på det geriatriska området. Den ena av tjänsterna bör enligt utredningen
tilldelas ämnesområdet somatisk geriatrik och den andra ämnesområdet
psykiatrisk geriatrik.
Statens medicinska forskningsråd har hemställt, att antalet forskningsläkartjänster
utökas med åtta, varav två föreslagits skola reserveras för
åldersforskning.
Departementschefen, som tillstyrkt bifall till inrättande av ytterligare
fyra dylika tjänster, har anfört i huvudsak följande.
Det torde icke råda någon tvekan om att forskningsläkartjänsterna utgör
ett värdefullt tillskott till de medicinska forskningsresurserna, och jag
14
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
finner i likhet med forskningsrådet en ökning av antalet tjänster väl motiverad.
För nästa budgetår anser jag mig dock endast kunna tillstyrka inrättande
av fyra nya tjänster.
Liksom åldringsvårdsutredningen och flera remissorgan finner jag det
synnerligen angeläget, att åldersforskningen intensifieras. I vad mån till
forskningsrådets förfogande stående forskningsläkartjänster skall utnyttjas
för speciellt geriatriska forskningsuppgifter synes mig emellertid böra
ankomma på rådet att bestämma under beaktande av bland annat förutsättningarna
för forskning inom olika discipliner av det medicinska forskningsområdet.
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
102 000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
biträder alltså icke det i motionerna I: 389 och II: 487, såvitt här är i fråga,
framställda yrkandet. Med anledning av vad departementschefen framhållit
beträffande åldringsforskningen och vad i nämnda motioner anförts
vill utskottet understryka angelägenheten av att denna forskning intensifieras
och att medicinska forskningsrådet har sin uppmärksamhet riktad
på berörda spörsmål.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 389 och II: 487, såvitt här
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för de kliniska forskartjänsterna,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande stat för de kliniska forskartjänsterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie perso -
nal, förslagsvis ................... 203 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... 58 000 261 000
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis........ 100
2. Reseersättningar, förslagsvis ....... 900 1 000
Summa kronor 262 000
c) till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
262 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 15
Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.
7:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 180, s.
378—388) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 4 767 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell
och herr Sunne (I: 282) och den andra inom andra kammaren av fröken
Elmén och herr Nihlfors (II: 316), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
anvisa erforderliga medel för förstärkning av personalen inom skolöverstyrelsens
sektion för hemkunskap och skolmåltider med en konsulenttjänst
i lönegrad Ce 27 från och med budgetåret 1957/58.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få
hänvisas till motionen II: 316.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande
en anslagshöjning med 467 000 kronor — avser, förutom vissa automatiska
utgiftsändringar, huvudsakligen inrättande av följande nya befattningar:
Undervisningsavdelningen:
1)
en förste byråsekreterartjänst i Ce 27,
2) en kanslibiträdestjänst i Ce 11,
3) fyra ämneskonsulenttjänster för undervisningen i engelska i folkskolan;
Försöksavdelningen:
4) en arvodestjänst som konsulent för förberedande yrkesutbildning inom
enhetsskolan,
5) en kanslibiträdestjänst i Ce 11;
Organisationsavdelningen:
6) en undervisningsrådstjänst i Cg 37,
7) en förste byråsekreterartjänst i Cg 27,
8) en amanuenstjänst i reglerad befordringsgång,
9) en kanslibiträdestjänst i Ce 11,
10) en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång;
Kanslisektionen:
It) en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång för förstärkning av
personalen i överstyrelsens telefonväxel.
16
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Det i motionerna 1:282 och II: 316 framställda yrkandet överensstämmer
med ett av skolöverstyrelsen framlagt men av departementschefen icke biträtt
förslag om inrättande av en tjänst som konsulent för skolmåltidsverksamheten
i Ce 27.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungi. Maj:ts under förevarande punkt
framlagda förslag.
Med anledning av det i motionerna framställda yrkandet får utskottet
erinra om att frågan om förstärkning av skolöverstyrelsens personella resurser
inom sektionen för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet tidigare
varit föremål för utskottets prövning vid ett flertal tillfällen, senast vid
fjolårets riksdag. I anledning av ett då motionsvis gjort yrkande om inrättande
av en tjänst som hushållskonsulent i Ce 27 vid ifrågavarande sektion
underströk utskottet sitt tidigare uttalande i ämnet, att utskottet förutsatte
att Kungl. Maj.-t hade sin uppmärksamhet riktad på frågan om en
ändamålsenlig dimensionering av sektionens personalresurser. Mot bakgrunden
härav anser sig utskottet kunna utgå från att Kungl. Maj:t för riksdagen
så snart sig göra låter framlägger de förslag, som av frågans angelägenhetsgrad
befinnas påkallade. Utskottet är förty icke berett att tillstyrka
bifall till vad i de ovannämnda motionerna I: 282 och II: 316 nu påyrkats.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställerutskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:282 och II: 316,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 587 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 398 000
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
m. m., förslagsvis........................ 120 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 686 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 976 000
Summa kronor 4 767 000
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 4 767 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
17
8:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 181,
s. 389—391) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 853 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 67 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz
och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte under punkten
181, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 833 000 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionen I: 276.
Kungl. Maj:t har föreslagit, att anslagsposten till sjukvård sänkes med
15 000 kronor samt att posterna till reseersättningar, övriga expenser och
publikationstryck höjs med respektive 50 000, 30 000 och 42 000 kronor.
Därjämte föreslås, att de av tidskriften »Aktuellt från skolöverstyrelsen»
inflytande prenumerationsavgifterna — för budgetåret 1957/58 beräknade
till 40 000 kronor — framdeles skall upptagas som en särskild inkomstpost
i omkostnadsstaten.
I motionerna 1:276 och 11:307 har anförts bland annat följande.
Överstyrelsen har motiverat sin framställning om en uppräkning av delposten
övriga expenser med 50 000 kronor med att föreslagen personalförstärkning
kommer att öka medelsbehovet. Detta motiv för en uppräkning
av nämnda delpost bortfaller emellertid, enär föreslagna personalförstärkningar
ej vidtagits i den utsträckning överstyrelsen föreslagit.
En uppräkning med 10 000 kronor synes därför vara tillfyllest. Anslaget
bör sålunda uppföras med 833 000 kronor, vilket innebär en besparing av
20 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker
följaktligen bifall till motionerna I: 276 och II: 307, i vad de avse förevarande
anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här
är i fråga, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 853 000 kronor.
9:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 184, s. 402—435) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58,
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stock
2
— Dihang till riksdagens protokoll 1057. G saml. Nr S
18
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
holm, som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58, dels ock
till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 3 971 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sundelin och
Lindblom (I: 285) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin m. fl.
(II: 319), i vilka hemställts, att riksdagen må
dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till 1958 års riksdag
angående principbeslut om psykologutbildningens utformning jämte därav
föranledda förslag avsedda att möjliggöra utbildningens påbörjande från
och med läsåret 1958/59;
dels ock besluta att som en försöksanordning tre regionala skolpsykologtjänster
i lönegrad Ce 31 inrättas från och med budgetåret 1957/58 samt
att tjänsterna tills vidare organiseras under skolöverstyrelsens direkta ledning
med den placering och det verksamhetsområde, som överstyrelsen kan
finna lämpliga, varvid förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln uppräknas
med kronor 124 000.
Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionen II: 319.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 937 000 kronor.
Höjningen är i första hand betingad av den fortsatta utbyggnaden av lärarhögskolan
enligt tidigare uppdragna riktlinjer. (Prop. 1954:209, SU 189,
Rskr. 393; Prop. 1955:119, SU 66, Rskr. 191; VIII HT 1956 p. 183, SU
102, Rskr. 251.)
Under punkten har vidare framlagts förslag på grundval av vissa avsnitt
av jpsykologutredningens betänkande Psykologisk utbildning och forskning
(SOU 1955:11, s. 135—169), innebärande omgestaltning av psykologisk-pedagogiska
institutet, bland annat överförande till lärarhögskolan av
den vid institutet bedrivna forsknings- och kursverksamheten.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär beträffande
personalorganisationen m. m. i huvudsak följande. .
A. Övningsskolan:
1. Tre adjunkter i Ca 29.
2. Uppflyttning av en adjunkt i Ca 27 till Ca 29.
3. Särskilt arvode till ämneslärare på högstadiet.
4. Två folkskollärartjänster i Ca 23.
5. En musiklärare i Ca 26.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
19
6. En lärare i gymnastik med lek och idrott i Ca 25.
7. En lärare i kvinnlig slöjd i Ca 23.
8. En lärare i manlig slöjd i Ca 23.
9. Åtta övningsskollärare i Ca 25.
10. Anvisande av 2 400 kronor till avlönande av sekreterare eller motsvarande
arbetshjälp åt rektor vid övningsskolan.
11. Förändring av en vaktmästartjänst i Ce 10 till värmeskötartjänst i
Cell.''
B. Pedagogiska institutionen:
12. En laborator i Ca 34.
13. En kontorist i Ca 13.
14. Överförande till lärarhögskolan från psykologisk-pedagogiska institutet
av en sekreterartjänst i Ce 29 samt förändring av tjänsten till
forskningssekreterartjänst i Ca 31.
15. Överförande till lärarhögskolan från psykologisk-pedagogiska institutet
av en kanslibi trädestjänst i Cg 11 samt förändring av tjänsten
till Ce 11.
C. Lärarhögskolan i övrigt:
16. Ombildning av högre allmänna läroverket nya elementarskolan i Stockholm
till med lärarhögskolan samverkande läroverk.
17. En lektor i mellanstadiets metodik i Ca 29 från och med den 1 januari
1958.
18. Överförande till lärarhögskolan från folkskoleseminariet för manliga
elever i Stockholm av en vaktmästartjänst i Ce 12.
19. Överförande till lärarhögskolan från folkskoleseminariet av en vaktmästartjänst
i Ce 10 samt förändring av tjänsten till värmeskötartjänst
i Ce 11.
20. Höjning av handledararvodet vid mellanskollärarkandidaternas hospitering
i B-skolor.
21. Anvisande av medel för vissa undervisningsövningar i klasserna 7—9
för mellanskollärarkandidater.
22. Överförande till lärarhögskolan från psykologisk-pedagogiska institutet
av medel till kursverksamhet, 60 000 kronor.
Utöver den anslagshöjning, som föranleds av de här uppräknade förslagen,
beräknar departementschefen till följd av utbyggnaden automatiska
ökningar av medelsbehovet för avlönande av deltidstjänstgörande lärare
vid den egentliga lärarhögskolan och vid övningsskolan, för praktisk lärarutbildning
utanför lärarhögskolan samt för ersättningar åt ämneslärarkandidater
och åt mellanskollärarkandidater under praktikterminen. Därtill
kommer ökade kostnader i anledning av 1956 års allmänna lönehöjning.
På vissa punkter räknar departementschefen vidare med smärre automatiska
minskningar.
20
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Beträffande departementschefens redogörelse för nyssnämnda av psykologutredningen
framlagda förslag jämte däröver avgivna remissyttranden
får utskottet — i den mån redogörelse härför icke lämnas här nedan —
hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 410—435. Av protokollet i denna del
inhämtas i huvudsak följande.
Statens psykologisk-pedagogiska institut har till uppgift att främja
systematisk samverkan mellan psykologisk och pedagogisk forskning, å ena
sidan, och praktisk pedagogisk verksamhet, å den andra, samt att bedriva
utbildnings- och upplysningsverksamhet.
Institutet skall främja och bedriva vetenskaplig verksamhet på det psykologisk-pedagogiska
området med direkt inriktning på skolans behov och
därvid söka samverkan med den psykologisk-pedagogiska och medicinska
forskningen vid universitet och högskolor. Institutet må även, där så lämpligen
kan ske, bereda enskild forskare tillfälle till självständig forskning
inom institutets verksamhetsområde. Samarbete bör därjämte ordnas mellan
institutet samt andra institutioner och sammanslutningar på området.
Institutet skall i samråd med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för
yrkesutbildning organisera och leda pedagogisk försöksverksamhet dels vid
det med institutet samordnade högre allmänna läroverket statens normalskola,
dels ock vid andra undervisningsanstalter.
Institutet skall — då så befinnes lämpligt i samarbete med universitet,
högskolor och andra institutioner — anordna utbildningskurser av olika
slag dels för blivande lärare, dels ock för redan utbildade lärare. Därjämte
må institutet, i den mån möjlighet härtill finnes, anordna utbildningskurser
för funktionärer inom barnavård.
I mån av tillgångar må institutet jämväl — genom utgivande av populära
pedagogiska skrifter och anordnande av föredrag och kurser eller på
annat lämpligt sätt — bedriva upplysningsverksamhet bland allmänheten
för att främja intresset och förståelsen för allmänna uppfostringsproblem
samt barns och ungdoms själsliga och kroppsliga utveckling.
Till institutet hör pedagogiska biblioteket i Stockholm, vilket bör intaga
en central ställning som statligt pedagogiskt fackbibliotek.
Ledningen av institutet tillkommer en styrelse, bestående av tretton ledamöter.
Under styrelsens överinseende tjänstgör rektor vid statens normalskola
såsom direktor för institutet och åtnjuter därvid arvode samt nedsättning
i sin undervisningsskyldighet som rektor vid normalskolan.
Vid institutet är anställda en sekreterare i Ce 29, ett kanslibiträde i Cg It
och arvodesavlönad vaktmästarpersonal. Medel är även anvisade till arvode
åt en vetenskaplig expert.
Pedagogiska biblioteket förestås av en bibliotekarie i Ce 27. Vid biblioteket
är dessutom anställd en biblioteksamanuens i reglerad befordringsgång.
Psykologutredningen påpekar bland annat, att pedagogisk försöksverksamhet
med hänsyn till bristande resurser av institutet bedrivits i mycket
ringa skala och att sådan verksamhet på senare år i huvudsak ansetts ankomma
på skolöverstyrelsen.
Psykologisk-pedagogiska institutets forskningsverksamhet bör därför
enligt utredningens mening överföras till den första lärarhögskolan. Utred
-
Statsutskottets utlåtande nr S år 1957
21
ningen finner vidare, att icke heller några uppgifter utanför själva forskningen
gör psykologisk-pedagogiska institutet berättigat att kvarstå såsom
fristående organ.
Utredningen finner sig sålunda böra föreslå, att statens psykologiskpedagogiska
institut vid tidpunkt som prövas lämplig nedlägges och att dess
uppgifter och resurser i vad avser forskning och kursverksamhet överföres
till den första lärarhögskolan, i vad avser utdelning av forskningsanslag till
ett för ändamålet inrättat forskningsråd samt i vad avser biblioteksverksamhet
till ett vid Stockholms högskola placerat men forskningsrådet
underställt psykologiskt-pedagogiskt bibliotek.
Utredningen understryker önskvärdheten av att det samarbete mellan
universitetsinstitutionerna, som inletts genom psykologisk-pedagogiska institutet,
fortsättes och även kommer att inbegripa lärarhögskolorna.
Beträffande arbetsfördelningen mellan skolöverstyrelsens försöksavdelning
och lärarhögskolans pedagogiska institution anför utredningen
följande.
Genom lärarhögskolans ställning i förhållande till skolöverstyrelsen
skapas automatiskt förutsättningar för samverkan och eliminering av
eventuellt dubbelarbete. Närmast till hands ligger att försöksavdelningen
alltjämt bedriver de undersökningar som står i omedelbart samband med
verksamheten inom enhetsskolan och annan likartad administrativt betonad
försöksverksamhet, medan lärarhögskolan tar upp mera fristående undersökningar
över olika pedagogiska problemkomplex, däribland sådana som
aktualiseras av skolöverstyrelsens försöksverksamhet. Liknande frågeställningar
kan upptas också av universitetsinstitutionerna. Vidare bör lärarhögskoleinstitutionen
vid sidan av universitetsinstitutionerna på skolöverstyrelsens
uppdrag utarbeta de psykologiska och pedagogiska mätmetoder
som erfordras inom försöksverksamhet och reguljärt skolarbete, i den mån
verkets egna forskningsresurser ej räcker till härför. Detta innebär att skolöverstyrelsen
alltjämt bör kunna ”beställa” undersökningar även hos universitetsinstitutionerna,
som regel mot särskilda anslag. Universitetsinstitutionerna
blir liksom hittills beroende av skolöverstyrelsens eller de lokala
skolmyndigheternas tillstånd vid fältundersökningar inom skolväsendet.
Några speciella arrangemang för att reglera formerna för detta samarbete
torde ej behövas.
I fråga om behovet av personal och utrustning vid lärarhögskolans pedagogiska
institution kommer utredningen fram till att utöver de numera inrättade
tjänsterna — en professur, två lektorstjänster i psykologi och pedagogik,
två assistenttjänster samt en kontorsbiträdestjänst — erfordras en
laboratorstjänst i Ca 34 och eu kontoristtjänst, varjämte från psykologiskpedagogiska
insitutet bör överflyttas sekreterartjänsten i Ce 29 och kanslibiträdestjänsten.
Sekreterartjänsten anses i samband med överflyttningen
böra höjas till Ce 31. Härutöver beräknas institutionen behöva disponera
årliga anslag för tillfällig anställning av personal samt omkostnader.
En förstärkning av bibliotekets personal, som består av en bibliotekarie i
Ce 27 och en bil»1 ioteksamanuens i reglerad befordringsgång, med ett
biträde i lönegrad 11 finner utredningen redan nu angelägen; vidare bör
enligt utredningens mening bibliotekarietjänsten uppflyttas till Ca. 29.
Efter hand som övriga av utredningen föreslagna åtgärder för främjande
av psykologisk utbildning och forskning genomföres, kommer anspråken på
biblioteket att växa, och eu förstärkning av de nuvarande inköpsanslagen,
22 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
som uppgår till 17 500 kronor per år, blir enligt utredningens mening nödvändig.
I anslutning till förslaget om inrättande av ett särskilt forskningsråd för
psykologi och pedagogik granskar utredningen behovet av anslag för forskning
inom nämnda områden.
Utredningens undersökningar rörande behovet, av forskningsmedel
utvisar ett årligt anslagsbehov av G00 000 kronor. Med hänsyn till bland
annat att en viss allmän försiktighet vid medelsanvisningen i starten kan
vara påkallad stannar utredningen för att föreslå att under en första period
ett belopp av 450 000 kronor per år anvisas såsom stöd åt psykologisk och
pedagogisk forskning.
Det här föreslagna forskningsanslaget bör enligt utredningens mening
förvaltas av det tidigare nämnda forskningsrådet för psykologi och pedagogik
Forskningsrådet
bör enligt utredningens mening bestå av ordförande och
sju övriga ledamöter, samtliga utsedda av Kungl. Maj:t. Av de sju ledamöterna
bör tre representera olika tillämpningsområden nämligen en skolan,
en social-, medicinal- eller kriminalvård och en yrkes- och arbetslivet.
Forskningen inom psykologi och pedagogik bör likaledes ha tre representanter,
varav två huvudsakligen med psykologisk forskningsinriktning.
Den sjunde ledamoten bör vara psykiater eller barnpsykiater. Mandattiden
föreslås bli tre år.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Av vad utredningen anfört har jag, liksom flertalet remissinstanser, blivit
övertygad om lämpligheten av att i större utsträckning än nu är fallet
koncentrera forskningsverksamheten inom psykologi och pedagogik på skolans
område. Jag tillstyrker därför, att den av psykologisk-pedagogiska
institutet bedrivna forskningsverksamheten överföres till lärarhögskolans
pedagogiska institution.
Jag anser mig också böra biträda förslaget om överflyttande till lärarhögskolan
av institutets nuvarande kursverksamhet.
Däremot är jag inte beredd att i enlighet med utredningens förslag
förorda inrättande av ett särskilt forskningsråd för psykologi och pedagogik.
I avvaktan på vad 1955 års universitetsutredning kan komma att
föreslå beträffande den nuvarande forskningsrådsorganisationen synes det
ej lämpligt att nu inrätta ett nytt fristående forskningsråd. Den uppgift
psykologisk-pedagogiska institutet hittills haft att fördela medel till enskilda
forskare och forskningsinstitutioner bör enligt min mening ej heller
påläggas något av de redan existerande forskningsråden. Jag vill föreslå,
att denna uppgift tills vidare bibehålies av institutet, som alltså enligt min
åsikt ännu icke bör nedläggas utan tills vidare kvarstå med reducerad
verksamhet. Utöver nyssnämnda uppgift bör institutet tills vidare också
ha att liksom hittills vara huvudman för pedagogiska biblioteket.
De förändringar jag förordat beträffande det psykologisk-pedagogiska
institutets verksamhet bör genomföras från och med nästa budgetår. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i gällande
bestämmelser och utfärda de nya föreskrifter, som kan föranledas av den
omgestaltning av psykologisk-pedagogiska institutet jag här föreslagit.
I samband med institutets ombildning bör i stället för de nuvarande
förslagsanslagen till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar respek
-
Statsutskottets utlåtande nr S år 1957
23
tive Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader på riksstaten uppföras
ett nytt förslagsanslag med rubriken Psykologisk-pedagogiska institutet.
Ur detta nya anslag bör medel utgå till bestridande av dels de förvaltningskostnader
som sammanhänger med institutets forskningsrådsuppgifter,
dels avlöningskostnader och övriga utgifter för pedagogiska biblioteket.
Bland de nämnda förvaltningskostnaderna bör upptagas arvode
åt ordföranden i institutets styrelse (nu institutets direktor), ett belopp
av 1 000 kronor till ersättningar för särskilda utredningar, utgifter för resekostnadsersättning
och traktamente åt styrelsens ledamöter samt kostnader
för expenser. Nämnda arvode torde få bestämmas av Kungl. Maj:t.
Till frågan om sekreterar- och biträdeshjälp vid institutet för forskningsrådsuppgifterna
återkommer jag längre fram. Beträffande biblioteket ifrågasätter
jag för närvarande icke någon utökning av den nuvarande personalen
eller någon lönegradsuppflyttning av bibliotekarietjänsten. Medelsbehovet
under det nya anslaget beräknar jag till 58 000 kronor. Jag torde
få återkomma till denna anslagsfråga i det följande.
Det nu utgående reservationsanslaget till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket bör vidare
från och med nästa budgetår rubriceras Bokinköp och bokbindning vid
pedagogiska biblioteket. Jag vill redan här nämna, att jag längre fram
i min framställning ämnar föreslå viss höjning av detta anslag.
På riksstaten är för närvarande också uppfört ett reservationsanslag om
160 000 kronor till Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och
kurser. Detta anslag bör i anslutning till vad jag tidigare föreslagit från
och med nästa budgetår icke upptagas i riksstaten. I stället bör lärarhögskolans
medelsanvisning till vidareutbildning av lärare uppräknas med
60 000 kronor och ett nytt reservationsanslag med benämningen Psykologisk
och pedagogisk forskning uppföras under avsnittet Understöd åt
vetenskap, vitterhet och konst m. in.
Psykologisk-pedagogiska institutets uppgift att främja och bedriva vetenskaplig
verksamhet på det psykologisk-pedagogiska området skall enligt
gällande bestämmelser vara direkt inriktad på skolans behov. Det forskningsanslag,
som institutets styrelse efter omorganisationen bör få till uppgift
att fördela, bör däremot avse icke enbart forskning för skolans direkta
behov utan psykologisk och pedagogisk forskning i allmänhet. För socialpsykologisk
forskning bör liksom hittills medel också kunna utgå ur det
samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsanslaget. Jag iir medveten om
att det inom ifrågavarande ämnesområden föreligger ett stort behov av
forskning. Initialbeloppet för det nya forskningsanslaget synes mig emellertid
kunna sättas väsentligt lägre än vad psykologutredningen förordat;
jag hänvisar till vad exempelvis medicinska forskningsrådet uttalat härom
i sitt remissyttrande. Med beaktande härav och med hänsyn bland annat
till den förstärkning av de direkta forskningsresurserna för skolforskning,
som skett vid såväl skolöverstyrelsens försöksavdelning som lärarhögskolans
pedagogiska institution, anser jag mig böra för nästa budgetår förorda
ett forskningsanslag av 130 000 kronor. Även till denna anslagsfråga återkommer
jag i det följande.
Det av mig biträdda förslaget, att psykologisk-pedagogiska institutets
forskningsverksamhet överflyttas till lärarhögskolans pedagogiska institution
innebär, att institutets sckreterartjänst (Ce 29) och kanslibiträdestjänst
(Cg 11) från och med nästa budgetår överföres till lärarhögskolan.
24
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Jag föreslår, att kanslibiträdestjänsten i samband därmed omvandlas till
extra ordinarie tjänst och att sekreterartjänsten omregleras till ordinarie
tjiinst som forskningssekreterare i Ca 31. Såsom utredningen förutsatt,
bör för kompetens till sistnämnda tjänst krävas lägst filosofie licentiatexamen.
Med tjänsten bör vidare förenas skyldighet att utan särskild
ersättning tills vidare tjänstgöra som sekreterare vid psykologisk-pedagogiska
institutet med avseende å dess forskningsrådsuppgifter. På motsvarande
sätt bör kanslibiträdet åläggas att lämna institutet erforderlig
biträdeshjälp.
Den av utredningen föreslagna förstärkningen av den pedagogiska institutionen
genom inrättande av en laboratorstjänst och en kontoristtjänst
är, såsom tidigare nämnts, med stöd av ett uttalande av 1956 års riksdag
redan provisoriskt genomförd. Jag har icke något att erinra mot att i
enlighet med lärarhögskolans styrelses förslag en ordinarie laboratorstjänst
i Ca 34 och en ordinarie kontoristtjänst i Ca 13 inrättas vid lärarhögskolan
från och med budgetåret 1957/58. I fråga om laboratorn bör
uppställas samma kompetenskrav, som gäller beträffande laborator vid
universitetsinstitution.
Jag vill i detta sammanhang något beröra den av utredningen behandlade
frågan om arbetsfördelningen mellan skolöverstyrelsens försöksavdelning
och lärarhögskolans pedagogiska institution. En nära samverkan mellan
försöksavdelningen och den pedagogiska institutionen är av naturliga
skäl önskvärd och nödvändig. Det bör emellertid också betonas, att dessa
organs verksamhet i vissa avseenden bör ha olika inriktning. Sålunda torde
försöksavdelningens arbetsuppgifter huvudsakligen böra inriktas på sådana
problemställningar, som har direkt samband med såväl de organisatoriska
formerna som det inre pedagogiska arbetet inom försöksdistrikten.
Arbetsuppgifterna för lärarhögskoleinstitutionen synes böra omfatta sådana
undersökningar, som avser att ge en allmän bakgrund till skolans omdaning
på längre sikt. En skarp gränsdragning torde emellertid varken vara
möjlig eller lämplig. Sådana spörsmål, som sammanhänger med enhetsskolans
organisatoriska utformning, t. ex. högstadiets differentiering, bör
närmast handläggas inom försöksavdelningen, medan utarbetandet av olika
mätinstrument, standardprov och liknande, för bestämmandet av effekten
av olika försök på detta område bör ankomma på lärarhögskolan. För
flertalet undersökningar gäller vidare, att lärarhögskolan måste ha tillgång
till undersökningsmaterial utanför sin egen övningsskola. Detta kräver
ett nära samarbete med försöksavdelningen, vars administrativa befogenheter
gör det möjligt att bedriva nödvändiga fältundersökningar. A andra
sidan har lärarhögskolans pedagogiska institution speciella personella och
tekniska resurser, som för vissa undersökningsprojekt medger större effektivitet.
I synnerhet under de närmaste åren, då det gäller att så snabbt
och effektivt som möjligt genomföra ett flertal angelägna, redan påbörjade
eller planerade undersökningar, torde det i stor utsträckning bli nödvändigt
att angripa de olika problemställningarna efter en arbetsfördelning
från fall till fall men med bibehållande i stort av den här skisserade allmänna
gränsdragningen.
Till stöd för de i motionerna 1: 285 och 11:319 framställda yrkandena har
anförts bland annat följande.
På det skolsociala området är nu den mest angelägna uppgiften att tillgodose
behovet av fackutbildade skolpsykologer. Redan 1940 års skolkorn
-
25
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
mission angav skolpsykologisk verksamhet som en väsentlig förutsättning
för möjligheterna att inom enhetsskolans ram anpassa undervisningen efter
elevernas anlag och intressen. Kommissionen föreslog att en skolpsykolog
skulle tillsättas i varje statligt inspektionsområde. I proposition 1950: 70
underströk departementschefen med anledning av skolkommissionens förslag
behovet av skolpsykologisk verksamhet men uttalade, att grunderna
för en skolpsykologorganisation torde kunna fastställas, först sedan en utredning
av frågan om psykologernas utbildning kommit till stånd.
Den sedermera tillsatta psykologutredningen avgav i april 1955 sitt betänkande
»Psykologisk utbildning och forskning» (SOU 1955:11). Betänkandet
har särskilt i de delar som rör principerna för psykologutbildningens
uppläggning från remissinstanserna mötts av praktiskt taget samstämmigt
tillstyrkande. Myndigheter och organisationer har därvid vitsordat utredningens
beräkning av behovet av psykologiskt fackutbildad arbetskraft såväl
inom skolan som på andra samhällsområden. Det är självfallet, att utbildningsfrågans
lösande utgör den viktigaste förutsättningen för att en
skolpsykologorganisation skall kunna byggas ut i full skala.
Till 1956 års riksdag hemställdes i motionerna I: 421 resp. II: 513, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till 1957
års riksdag om successivt inrättande av skolpsykologbefattningar. I sitt
yttrande (nr 218) över denna motion uttalade statsutskottet bland annat:
»att på grund av i skilda sammanhang gjorda erfarenheter en skolpsykologverksamhet
torde kunna bli av betydande värde för skolor av olika typer
och skoldistrikt av olika struktur.
Enligt vad utskottet erfarit har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1957/58 hemställt om inrättande såsom försöksanordning av
tre regionala skolpsykologtjänster. Den i förevarande motionsyrkande berörda
frågan är alltså för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t ägnar frågan allvarlig uppmärksamhet
i samband med budgetberedningen och finner vid sådant förhållande
icke anledning för riksdagen, att — såsom i motionerna I: 421 och II: 513
såvitt här i fråga påyrkats — i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning
i ämnet.» .
Varken skolöverstyrelsens begäran om inrättande av regionala skolpsykologbefattningar''eller
psykologutredningens förslag till en ordnad utbildning
av psykologer har ännu föranlett nagon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Såväl förhållandena inom den skolpsykologiska verksamhet, vilken redan
bedrives huvudsakligen i kommunal regi, som situationen för de studerande
vid universitet och högskolor, vilka redan förbereder sig för yrkesmässig
psykologisk verksamhet gör det enligt vår mening synnerligen angeläget,
att lösandet av dessa sedan länge, av riksdagen som angelägna betraktade
frågor icke ytterligare fördröjes. Vi vill därför föreslå riksdagen fatta beslut
om de anförda förslagens snara förverkligande.
U t b il d n i n cj s / r å r/ a n
Psykologutredningens förslag innebär i korthet en relativt bunden och
effektivt utnyttjad sexårig utbildningsgång fram till licentiatexamen, vilken
avses ge kompetens för självständiga befattningar som psykolog. Etter
tre års teoretiska studier, fördelade inom examensämnena psykologi, pedagogik
och sociologi, avlägges fil. kand.-examen, vilken jämte viss praktik
avses ge kompetens som psykologassistent. Studierna till psykologkompetens
utgör således eu påbyggnad på psykologassistentutbildningen. Denna
26
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
är för olika tillämpningsområden helt gemensam t. o. in. andra studieåret
\ aretter tentamina fördelas något olika mellan i första hand examensämnena
pedagogik och sociologi beroende på studieinriktningen. Licentiatexamen
bör enligt förslaget av skolpsykologerna normalt avläggas inom
examensämnet pedagogik och av övriga tre kategorier, kliniska psykologer
tor barn- och vuxenklientel samt psykologer inom näringsliv, yrkesvägledning
och militärväsende, inom examensämnet psykologi. Till den mer teoletiska
utbildningen hör vidare ett antal kurser inom angränsande vetenskaper
av betydelse för en yrkesverksam psykolog, såsom statistik, anatomi,
fysiologi och psykiatri.
L tbildningens inriktning mot psykologisk yrkesverksamhet har ytterligare
markerats genom ett antal kurser, vilka med tillämpande av''indiviauelf
handledning avser att bibringa eleverna färdigheter i de grundläggande
psykologiska arbetsmetoderna, såsom intervjuteknik och beteendeobservation,
mtelligensmätning, läs- och skrivdiagnostiska prov samt olika personhghetsdiagnostiska
metoder. Dessa kurser föreslås gemensamma för
samtliga linjer inom psykologutbildningen. Vissa av de mer krävande dia»-nosmetoderna förekommer först i licentiatstudierna. Dessutom ingår som
en viktig punkt handledd praktik på olika institutioner i samhället som ett
obligatoriskt led i utbildningen på alla linjer.
Det kan i detta sammanhang inte bli tal om att framföra detaljsynpunkter
pa den föreslagna utbildningsgången. Vi vill endast betona, att‘de
sakkunniga framlagt övertygande skäl för att psykologutbildningen med
hansyn till beteendevetenskapernas starka expansion under de senaste årtiondena
bor koncentreras inom det angivna ämnesområdet. Så har också
skett i Danmark, som erhöll en organiserad psykologutbildning redan 1944.
fsorge har alltsedan 1948 haft en lagfäst psykologutbildning. År 1955 fastställdes,
att denna för självständigt verksamma psvkologer skall motsvara
licentiatniva.
Utredningen har också visat, att utbildningsmomenten i stor utsträckning
or % ar jl gemensamma för psykologer inom olika tillämpningsområden dels
genom de forsta tva årens gemensamma studiegång, dels genom de för samti"a
_ gemensamma särskilda metodkurserna. Alla de remissinstanser
som äger direkt kontakt med psykologernas arbetsfält, har också vitsordat
den föreslagna grundutbildningens ändamålsenlighet. Den kritik som kommit
till uttryck går snarast ut på ett ytterligare närmande mellan de olika
utbildmngslmjerna. Sålunda anser medicinalstyrelsen, att en enhetli^ studiegång
ända fram t. o. m. fil. kand.-examen vore att föredraga.
Enligt vår mening är det därför inte möjligt att föreslå särskilda åtgärder
för utbildning av psykologer inom ett enskilt tillämpningsområde utan
att darmed göra våld på de sakkunnigas klart dokumenterade huvudtanke
om en i väsentliga delar gemensam utbildningsgång för alla psykologer En
skolpsykolog kommer i sitt arbete att stå i nära kontakt med psykologer
saval mom näringsliv och yrkesrådgivning som inom psykisk barna- och
ungdomsvård, inte minst därför är det av stor vikt, att samtliga psykologkategorier
erhåller en i väsentliga avseenden gemensam grundutbildning.
Lehovet av fackutbildade psykologer är stor även inom dessa båda senare
tiJIampmngsomraden. Detta vitsordas i utredningen och beträffande det
kliniska arbetsfältet senast i en av medicinalstyrelsen 1956 till Kungl. Maj:t
mgi\ en framställning, i vilken med skärpa framhålles svårigheterna att
lekrytera och behålla bland annat psykologpersonal inom den psykiska
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
27
barna- och ungdomsvården. Psykologutbildningen bör därför snarast komma
till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.
Ett successivt genomförande av psykologutbildningen torde emellertid
kunna underlättas på flera sätt. I möjligaste mån synes utbildningsinstitutionerna
redan nu ha sökt anpassa sin undervisning med hänsyn till psykologutredningens
förslag. För att endast nämna ett exempel må framhållas,
att universitetet i Uppsala redan nu ger kurser i såväl testmetodik som
personlighetsdiagnostik med praktiska övningar, upplagda efter psykologutredningens
riktlinjer. Genomförandet av psykologutbildningen skulle vidare
kunna underlättas genom att vissa specialkurser till en början koncentreras
till de utbildningsanstalter, som äger de bästa förutsättningarna
härför med hänsyn till lokaler och personal.
Slutligen vill vi framhålla, att sedan uppdelningen av det gamla examensämnet
pedagogik, i psykologi och pedagogik, numera genomförts vid
landets samtliga lärosäten, har antalet studerande, som bedriver studier
med tyngdpunkten i dessa ämnen, väsentligt ökats. Dock har den stimulans
som psykologutredningens förslag innebar för dem, som redan påbörjat sina
studier inom detta ämnesområde i avsikt att utbilda sig till yrkesverksamma
psykologer eller psykologassistenter, genom den fördröjda riksdagsbehandlingen
förbytts i osäkerhet och bristande planmässighet i studiegången
samt därmed förlängda studietider. Ett principbeslut om psykologutbildningen
skulle för denna kategori studerande innebära, att de med vissa kompletteringar
inom relativt kort tidrymd kunde uppfylla de av utredningen
uppställda kraven för verksamhet som psykolog resp. psykologassistent.
Förutsättningar föreligger med andra ord redan nu, i vad avser tillgången
på kompetent personal, för en successiv organisation av tillämpad psvkologverksamhet.
Skolpsykologverksamheten
Skolpsykologverksamheten har hittills bedrivits dels centralt genom skolöverstyrelsens
två skolpsykologer i Ce 33, dels lokalt genom kommunala
skolpsykologbefattningar av skiftande utformning. Beträffande den centrala
skolpsykologverksamheten anför skolöverstyrelsen i sina äskanden för
budgetåret 1957/58 följande:
Överstyrelsen avser att genomföra en sådan fördelning av arbetsuppgifterna
mellan de båda psykologtjänsterna, att den ena tjänsten huvudsakligen
kommer att omfatta forskning och undersökningar med speciell inriktning
på enhetsskolans arbetsformer och organisatoriska utformning.
Den andra tjänsten synes mera böra inriktas på den centrala ledningen av
den skolpsykologiska verksamheten ute på fältet. Den centrala skolpsykologislca
verksamheten synes vidare böra omfatta koordinering av förekommande
psykologisk-pedagogisk forskningsverksamhet vid lärarhögskolor
och de särskilda försöksskolor, som kan komma att inrättas bland annat
genom att samordna nämnda forskningsverksamhet med aktuella problem,
inför vilka skolpsykologerna ställes under det praktiska arbetet ute i fältet.
I fråga om utformningen av den lokala skolpsykologverksamheten varierar
befattningarna från heltidstjänster för psykologer med licentiatkompetens
(Göteborg, Lund) till deltidstjänstgöring för lärare med någon specialutbildning
i psykologi. Om erfarenheterna och behovet av denna verksamhet
anför skolöverstyrelsen följande:
28
Statsutskottets utlåtande nr S år 1957
Den skolpsykologiska verksamhet, som på kommunalt initiativ tillkommit,
synes ha vuxit fram ur behovet av ett fackmässigt omhändertagande
av i första hand specialklientel av olika slag. Undersökningar för uttagning
av elever till specialklasser eller särskild specialundervisning ter sig som
några av de mest påträngande uppgifterna. I allmänhet förfogar skoldistrikten
icke ö\ er personal, som kan fullgöra dessa uppgifter. Kompetensen är
också synnerligen ojämn. Därtill kommer, att allt större krav ställes på
provledarna, ju rikare differentieringsmöjligheter, som tillkommer. Flertalet
distrikt hjälper sig nu fram med nödlösningar av olika slag. I andra
distrikt — och delta, gäller särskilt glesbygderna — anser man sig mer
eller mindre sakna möjligheter att ta hand om de elevgrupper, varom här är
fråga. Ju mer distriktens behov av skolpsykologiska insatser ökas, desto
mer ohållbara blir rådande förhållanden. Behovet av en kompetent skolpsykologisk
organisation aktualiseras i den mån besluten vid 1956 års riksdag
om specialklasser och särskild specialundervisning effektueras.
I detta läge förefaller det vara av synnerlig vikt, att distrikten beredes
hJ;ilP, som manga av dem sedan länge känt behov av, genom att de får
möjlighet till kontakt med en kvalificerad statlig skolpsykologorganisation.
Det torde också vara betydelsefullt att taga vara på de lokala initiativ och
det personliga intresse, som nu finns på många håll. Fn ändamålsenlig och
väl avvägd utbyggnad av denna verksamhetsform försvåras, om med åtgärderna
får anstå alltför länge.
Starka skäl synes oss därför föreligga för att redan nu påbörja försöksverksamhet
med statliga regionala skolpsykologer. Med hänsyn till arten av
arbetsuppgifterna samt till det faktum, att dessa skolpsykologer torde komma
att fylla en viktig funktion som handledare åt kommunala skolpsykologer
i assistentställning, särskilt när det gäller introduktion av nya diagnostiska
metoder, vill vi understryka vikten av överstyrelsens krav att
»regionalt verksam skolpsykolog skall i kompetenshänseende tillhöra den av
psykologutredningen angivna kategorien självständigt verksamma, vetenskapligt
skolade psykologer med filosofie licentiatexamen». I fråga om
lärarerfarenheten, som vi anser vara ett absolut krav, vill vi särskilt framhålla
den av lärarorganisationerna i remissbehandlingen framförda synpunkten,
att lärarerfarenheten helst bör omfatta barn i olika åldrar.
Utskottet. Beträffande de på grundval av vissa avsnitt av psykologutredningens
betänkande framlagda förslagen får utskottet anföra följande.
Utskottet finner välbetänkt att till en gemensam institution vid lärarhögskolan
sammanföra psykologisk-pedagogiska institutets och lärarhögskolans
forskningsresurser i syfte att åstadkomma en effektivisering av
forskningsverksamheten inom psykologi och pedagogik på skolans område.
Utskottet delar också departementschefens uppfattning om att institutets
nuvarande kursverksamhet bör överflyttas till lärarhögskolan.
I likhet med departementschefen har utskottet ansett att psykologiskpedagogiska
institutet — i motsats till utredningens rekommendation i
denna del tills vidare bör kvarstå i den reducerade omfattning som departementschefen
angivit. Salunda bör institutet tills vidare bibehållas vid sin
uPP»ift att fördela vissa medel till enskilda forskare och forskningsinstitutioner
liksom att vara huvudman för pedagogiska biblioteket.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
29
De under punkten i dessa sammanhang behandlade anslagsfrågorna beträffande
såväl personella som materiella resurser ha icke givit utskottet anledning
till erinran. Icke heller i annat avseende har utskottet i denna del
funnit skäl till särskilt uttalande.
Övriga av Kungl. Maj:t under förevarande punkt framlagda förslag till
inrättande av nya tjänster och ökad medelsanvisning har utskottet funnit
sig kunna godtaga. Utskottet har emellertid uppmärksammat att sedan
lärarhögskolans styrelse begärt inrättande av fyra nya adjunktstjänster på
övningsskolans högstadium departementschefen i stället förordat tre
adjunktstjänster och en folkskollärartjänst i lönegrad 23.1 motiveringen för
ändringen har departementschefen angivit, bland annat att lärarhögskolans
övningsskola vore organiserad som en enhetsskola med en dylik skolas
i princip icke gallrade elevmaterial. Beträffande övningsskolans elevområde
torde man enligt departementschefen dessutom för ett antal år framåt
närmast få räkna med viss avgång av teoretiskt inriktade elever till examensskolor
i Stockholm. Utskottet vill med anledning av departementschefens
uttalande framhålla, att det synes utskottet riktigt att övningsskolan
i vad avser personalen i stort sett uppbygges som en vanlig enhetsskola.
Utskottet får samtidigt understryka att alla ansträngningar böra
inriktas på att på frivillighetens väg motverka den avgång från övningsskolan
till andra skolor, som departementschefen räknar med och som
under en övergångstid kan bli ofrånkomlig till följd av, bland annat, målsmännens
bristande kännedom om skolans verksamhet. Målsättningen bör
emellertid vara att skolans elever till skolpliktens upphörande kvarstanna
i skolan.
I motionerna I: 285 och II: 319 har yrkats, bland annat, att riksdagen
hos Kungl. Maj:t skulle anhålla om förslag till 1958 års riksdag angående
principbeslut om psykologutbildningens utformning m. m. Utskottet vill
med anledning av detta yrkande framhålla följande.
Psykologutredningen har undersökt behovet av psykologer på olika
verksamhetsområden och därvid kommit till att ett antal av mellan 400 och
500 skulle erfordras de närmaste tio till femton åren. Mot detta antal svarar
enligt utredningen ett årligt utbildningsbehov av omkring 40. Utskottet
anser — utan att därmed i detalj acceptera nämnda siffror — att ett behov
av psykologer otvivelaktigt föreligger i dagens samhälle. Sålunda torde
enligt utskottets mening psykologisk upplysning och individuell rådgivning
i samband med uppfostran, skolgång, yrkesval och andra för individen avgörande
situationer ha en betydelsefull uppgift att fylla. Det synes utskottet,
vidare klart, att en dylik verksamhet måste bygga på tillförlitliga kunskaper
och metoder samt tillämpas av personer med en härför erforderlig
fackutbildning. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av
att frågan om en ordnad akademisk studiegång för psykologer snarast vin
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
ner sin lösning. I samband härmed bör klarhet jämväl skapas om vilka
kompetenskrav, som befinnas böra uppställas för innehav av olika slag
av befattningar på de områden, som omfatta yrkesmässig psykologisk
verksamhet. Härigenom torde även ett förenhetligande av anställningsvillkoren
kunna åstadkommas.
Utskottet finner det sålunda synnerligen angeläget att Kungl. Maj:t
ägnar problemen inom detta utbildningsområde allvarlig uppmärksamhet
och efter övervägande av desamma snarast möjligt för riksdagen framlägger
förslag i ämnet.
Det andra yrkandet i motionerna I: 285 och II: 319 om inrättande av
skolpsykologtjänster överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framlagt
förslag. Utskottet anser att det utan tvivel föreligger ett behov av psykologer
inom skolväsendet. Utskottet får härutinnan erinra om sitt av riksdagen
godkända utlåtande 1956:218 i anledning av vid fjolårets riksdag väckta
motioner. I detta utlåtande framhöll utskottet att på grund av i skilda
sammanhang gjorda erfarenheter en skolpsykologverksamhet torde komma
att bli av betydande värde för skolor av olika typer och skoldistrikt av
varierande struktur. I enlighet med detta uttalande bör enligt utskottets
mening den försöksverksamhet, som skolöverstyrelsen förordat på området,
så snart sig göra låter påbörjas. Utskottet förutsätter därför att
Kungl. Maj:t upptager jämväl detta problem till noggrant övervägande
och för riksdagen snarast möjligt framlägger därav föranledda förslag.
På grund av vad utskottet sålunda anfört förordar utskottet, att motionerna
I: 285 och II: 319 icke må till någon annan riksdagens åtgärd föranleda
än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad
utskottet i anledning av motionerna anfört.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 1 098 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis
257 000
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
31
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 1 834 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 782 000
Summa kronor 3 971 000
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 971 000 kronor;
II.
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 285
och II: 319, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad
utskottet anfört.
10:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 185, s. 436—438) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 385 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz
och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte under punkten
185 till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 373 000 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 276.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 271 000 kronor. Kungl. Maj:ts
förslag innebär alltså en anslagshöjning med 114 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har alltså icke
funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 276 och II: 307, såvitt
här är i fråga, framställda yrkandet. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här
är i fråga, till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 385 000
kronor.
ll:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 438—440), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 115 000 kronor.
32
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
12:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av
nya lokaler. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 187, s. 440 och
441), vilket innebär en anslagsminskning med 80 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
13:o) Befordringskurser för folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt
189, s. 441—450) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 425 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning med 25 000 kronor.
Enligt beslut vid 1954 års riksdag (prop. 149, SU 139, Rskr 325) skall
å enhetsskolans (försöksskolornas) högstadium och å realskolestadiet vara
inrättade tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som efter avlagd folkskollärarexamen
tjänstgjort minst tre år såsom folkskollärare och som i
tentamen eller tentamina för filosofisk ämbetsexamen erhållit minst två
betygsenheter eller genomgått av skolöverstyrelsen anordnad särskild befordringskurs
om ett läsår. Till bestridande av kostnaderna för befordringskurserna
har å riksstaten för innevarande budgetår under den nyss angivna
rubriken anvisats ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
Under ifrågavarande anslagspunkt lämnas inledningsvis en redogörelse
för deltagarantalet och provningsresultaten vid de under läsåret 1955/56
anordnade befordringskurserna in. m., till vilken redogörelse utskottet torde
få hänvisa.
Deyartementsche]en har bland annat föreslagit, att befordringskurserna i
biologi med hänsyn till numera föreliggande erfarenheter skall utsträckas
från en till två terminer, att befordringskurser skola anordnas jämväl i
merkantila ämnen samt att förutom de nuvarande muntliga befordringskursema
i matematik, fysik och kemi skola anordnas befordringskurser enligt
brevskolemetod i dessa ämnen. Departementschefen har anfört bland
annat följande.
De av skolöverstyrelsen föreslagna befordringskurserna för folkskollärare
i merkantila ämnen innebär enligt min mening en godtagbar lösning av
problemet att tillgodose det ökande behovet av lärare med kompetens att
undervisa i handelsämnen i sådana enhetsskoldistrikt, där på grund av
bland annat elevernas grenval i klass 9y förutsättningar inte finns för
att inrätta heltidstjänster med huvudvikten lagd på undervisningen i
merkantila ämnen. Vad överstyrelsen föreslagit i fråga om kurstid, antalet
kurser och medelsanvisning för ändamålet föranleder ingen erinran
från min sida. För behörighet till folkskollärartjänst i 23 lönegraden på
grundval av här avsedd befordringskurs bör utöver den ettåriga kursen
självfallet fordras viss tids praktiktjänstgöring. Den av överstyrelsen förordade
praktiktiden av fem månader synes vara i knappaste laget men
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
33
torde tills vidare böra godtagas. Jag är däremot icke beredd att nu tillstyrka
rätt för lärare att i samband med praktiktjänstgöringen — som avses
skola förläggas till sommarferierna, lämpligen närmast före och närmast
efter den egentliga kursutbildningen — erhålla tjänstledighet med Bavdrag.
Införandet av behörighet till folkskollärartjänst i 23 lönegraden på grundval
av ettårig befordringskurs i merkantila ämnen kan tänkas föranleda
dispensansökningar från folkskollärare, som genomgått handelsgymnasium
eller på annat sätt skaffat sig viss merkantil fackutbildning vid sidan av
sin lärarutbildning. Dylika frågor torde böra prövas av Kungl. Maj:t från
fall till fall.
Såsom överstyrelsen framhållit, förefaller det som om man från de nuvarande
befordringskurserna tyvärr icke kan räkna med något mera betydande
lärartillskott i de tre utpräglade bristämnena matematik, fysik och kemi.
En lämplig väg att ytterligare stimulera till studier i dessa ämnen är enligt
överstyrelsens mening att anordna befordringskurser enligt brevskolemetod,
vilka i motsats till de nuvarande akademiska brevskolekurserna skulle
vara tillgängliga för sådana folkskollärare, som icke har behörighet att inskrivas
vid universitet men som inhämtat de för respektive ämne erforderliga
förkunskaperna. Överstyrelsen räknar med att medel för de nu föreslagna
kurserna ej behöver anvisas för budgetåret 1957/58. I princip bör
dock redan nu tagas ställning till frågan om anordnande av sådana kurser.
Jag ställer mig för min del positiv till att dylika kurser anordnas som ett
komplement till det nuvarande systemet med muntliga befordringskurser.
Jag anser emellertid, att brevskolekurserna för den ifrågavarande kategorien
av folkskollärare lämpligen bör anordnas helt på samma sätt som och
i samordning med de nu genom Hermods korrespondensinstitut anordnade
och under universitetskanslerns överinseende stående akademiska ettbetygskurserna.
Den redan utarbetade brevkursen i matematik och de planerade
brevkurserna i fysik och kemi bör alltså komma till användning. Samordningen
bör vidare tillämpas även beträffande den muntliga undervisningen
och tentamina. Detsamma bör gälla i fråga om ekonomiska förmåner in. in.
för kursdeltagarna. Intyg om genomgången godkänd kurs för den, som icke
är behörig att inskrivas vid universitet, bör få jämställas med ett akademiskt
betyg, därest vederbörande sedermera förskaffar sig dylik behörighet.
För utarbetande av brevkurserna i fysik och kemi, vilket beräknas draga
eu kostnad av ungefär 140 000 kronor, bör medel få utgå ur förevarande
anslag. Då dessa kurser bör färdigställas snarast möjligt, torde — därest
riksdagen ej riktar någon erinran däremot — Kungl. .Maj:t böra äga besluta
om utanordnande av dessa medel redan under innevarande budgetår, om
så visar sig nödvändigt.
Med hänsyn till att enligt mitt här framlagda förslag brevskolekurserna
i matematik, fysik och kemi framdeles kommer att åsyfta både erhållande
av akademiskt betyg och vitsord över genomgången befordringskurs torde
Kungl. Maj:t böra äga besluta om fördelning av sådana kostnader, som
sammanhänger med dessa kurser, mellan förevarande anslag och anslaget
till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten in. m.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
föreslagit, att förutom de nuvarande muntliga befordringskurserna
i matematik, fysik och kemi skall anordnas befordringskurser
— Bihatig till riksdagens protokoll 19f>7. G sand. Nr S
34
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
enligt brevskolemetod i dessa ämnen. I motsats till de nuvarande akademiska
brevskolekurserna skola ifrågavarande kurser vara tillgängliga för
sådana folkskollärare, som icke ha behörighet att inskrivas vid universitet
men som inhämtat de för respektive ämne erforderliga förkunskaperna.
Kurserna skola enligt vad departementschefen förordat anordnas helt på
samma sätt som de genom Hermods korrespondensinstitut anordnade och
under universitetskanslerns inseende stående akademiska ettbetygskurserna
och i samordning med dessa. Enligt departementschefen bör intyg om genomgången
godkänd kurs för den, som icke är behörig att inskrivas vid
universitet, få jämställas med ett akademiskt betyg, därest vederbörande
sedermera förskaffar sig dylik behörighet.
Med hänsyn till att kostnaderna för statsverket bli avsevärt mindre
per deltagare för en brevskolekurs än en muntlig befordringskurs och då
antalet tjänstledigheter för vidareutbildning komma att minska har utskottet
ansett sig böra tillstyrka, att på sätt departementschefen förordat
vid sidan av de muntliga befordringskursema i matematik, fysik och kemi
anordnas brevskolekurser i dessa ämnen.
Vad gäller departementschefens förslag att intyg om genomgången godkänd
kurs för den, som icke är behörig att inskrivas vid universitet, skall
få jämställas med ett akademiskt betyg, därest vederbörande sedermera
förskaffar sig dylik behörighet, har utskottet funnit sig böra framhålla,
att dispensansökningar beträffande sistnämnda villkor böra behandlas med
stor restriktivitet och endast bifallas i undantagsfall, då alldeles särskilda
omständigheter av icke prejudicerande innebörd föreligga.
Departementschefens förslag i vad avser ettåriga befordringskurser i
merkantila ämnen har icke givit utskottet anledning till annat uttalande än
att utskottet ifrågasätter huruvida icke frågan om praktiktidens längd bör
tagas under omprövning. I likhet med departementschefen anser nämligen
utskottet en praktiktid av fem månader i knappaste laget.
Kungl. Maj:t har föreslagit att till befordringskurser för folkskollärare
skall för nästa budgetår anvisas ett belopp av 425 000 kronor. Vid utgången
av innevarande budgetår beräknas å anslaget förefinnas en reservation av
omkring 323 000 kronor, varför den sammanlagda medelstillgången under
anslaget för budgetåret 1957/58 skulle uppgå till 748 000 kronor. Utskottet,
som särskilt med hänsyn till att en försämring av rekryteringen till befordringskurserna
budgetåret 1957/58 kan befaras till följd av den minskade
spännvidd, som då kommer att råda mellan de icke vidareutbildade och
de vidareutbildade folkskollärarnas löneställning, funnit det svårt att nu
bedöma det totala anslagsbehovet, ansluter sig till departementschefens
ståndpunkt i anslagsfrågan.
Beträffande departementschefens förslag i de delar, som icke särskilt
berörts av utskottet har utskottet icke funnit anledning till erinran eller
uttalande.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 35
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befordringskurser för folkskollärare
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
425 000 kronor.
14:o) Statens skolköksseminarium: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, s. 450—452), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 119 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t....... 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 132 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 76 700
Summa kronor 329 000
b) till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 329 000 kronor.
15:o) Statens skolköksseminarium: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 452 och 453), vilket innebär en anslagshöjning
med 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 35 600 kronor.
16:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 453 och 454), vilket innebär
en anslagshöjning med 64 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 762 200 kronor.
17:o) Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 454 och 455), vilket innebär
en anslagshöjning med 33 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till seminariet för huslig utbildning
i Umeå för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 283 000 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
18:o) Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium. Kungl. Maj:t har
(punkt 194, s. 455) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 99 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell
m. fl. (I: 290) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén rn. fl.
(TI: 315), i vilka hemställts, att riksdagen till Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium
för budgetåret 1957/58 utöver tidigare äskade medel måtte
anvisa ett med 20 300 kronor förhöjt statsbidrag.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär endast
en — i enlighet med vad skolöverstyrelsen i petita begärt — automatisk
uppräkning av avlöningsbidraget med 19 500 kronor.
Till stöd för det i motionerna 1:290 och 11:315 framförda yrkandet har
anförts bland annat följande.
Skolöverstyrelsen har i tilläggsskrivelse till sina petita för budgetåret
1957/58 föreslagit, att intagningsfrekvensen i lärarinnekursen vid Göteborgs
skolköksseminarium fr. o. m. höstterminen 1957 ökas från nu intagna
16 elever till 24 per läsår. Överstyrelsen anser, att fortsatt ökad intagning
ytterligare bör övervägas. Ett dylikt större elevantal kommer enligt av överstyrelsen
verkställda beräkningar, att för budgetåret 1957/58 medföra en
uppräkning av statsbidraget till lärarlöner med ca 9 600 kronor. Ökningen
av statsbidraget till driftkostnadernas bestridande skulle för samma budgetår
utgöra 10 700 kronor.
Bristen på skolkökslärarinnor kan för närvarande karakteriseras som i
det närmaste katastrofal. 1953 års lärarinneutbildningskommitté utreder
för närvarande frågan rörande den husliga utbildningen. Med hänsyn härtill
kan man hysa förståelse för att Kungl. Maj:t i avvaktan på utredningens
förslag ej är alltför benägen föregripa det kommande utredningsresultatet.
Ifrågavarande utbildningskommitté har dock i yttrande över skolöverstyrelsens
förslag till anslagsäskande för budgetåret 1956/57 i fråga om skolkökslärarinneutbildningen
uttalat, att den anser det synnerligen angeläget, att
alla möjligheter till ökning av elevantalet i skolkökslärarinnekurserna kommer
till stånd. I anledning av detta uttalande har också en viss ökning av
elevantalet vid undervisningsanstalterna för utbildning av skolkökslärarinnor
ägt rum. För att i någon mån råda bot på nuvarande svåra bristläge
på skolkökslärarinnor måste det anses angeläget, att statsmakterna tillvaratar
alla tillgängliga möjligheter att utbygga utbildningen på förevarande
område. Göteborgs skolköksseminarium har meddelat skolöverstyrelsen,
att man har resurser för att öka intagningen till seminariet från 16 till 24
elever per år. Seminariets av skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag bör hälsas
med tillfredsställelse som ett allvarligt försök att tillfredsställa de ökade
behoven av huslig undervisning.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en
automatisk uppräkning av anslaget med 19 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
37
Det i motionerna I: 290 och II: 315 framförda yrkandet överensstämmer
med ett förslag av skolöverstyrelsen i tilläggsskrivelse den 9 november 1956
till petita för budgetåret 1957/58, syftande till en utökning av elevantalet
vid lärarinnekursen vid Göteborgs skolköksseminarium från och med höstterminen
1957 med 8 elever.
Utskottet får erinra om att åtgärder för en viss ökning av elevantalet på
detta utbildningsområde enligt Kungl. Maj:ts förslag beslöts av 1956 års
riksdag. Förslaget var grundat på, bland annat, utlåtande i ämnet av 1953
års lärarinneutbildningskommitté. Från och med höstterminen 1956 har
sålunda elevantalet vid skolkökslärarinnekursen i Umeå ökats med 8, varjämte
utbildningen av skolkökslärarinnor vid Göteborgs skolköksseminarium
ändrats, så att 16 elever intagas varje år mot tidigare vartannat år.
De årliga intagningarna i lärarinnekurserna uppgå därmed till 80 mot tidigare
55—70 elever, bortsett från en extra kurs i Uppsala med 15 elever.
I samband med den ökade kapaciteten vid Göteborgsseminariet har detta
erhållit statsbidrag enligt i huvudsak samma grunder som tillämpas för
fackskolan i Uppsala och seminariet i Umeå.
Utskottet finner emellertid med hänsyn till den allvarliga brist på skolkökslärarinnor,
som för närvarande råder, det vara angeläget att utbildningskapaciteten
på området ytterligare ökas. Då dessa frågor för närvarande
utredas av 1953 års lärarinneutbildningskommitté, är utskottet
likväl icke berett att tillstyrka bifall till det i motionerna I: 290 och II: 315
gjorda yrkandet. Det synes emellertid enligt utskottets mening synnerligen
önskvärt, att resultatet av arbetet inom kommittén kan föreligga innevarande
år i så god tid att därpå grundat förslag skall kunna av Kungl.
Maj:t föreläggas 1958 års riksdag. Skulle detta icke visa sig möjligt, anser
likväl utskottet — under erinran om vad chefen för ecklesiastikdepartementet
i 1956 års åttonde huvudtitel (s. 461) uttalat angående åtgärder, som
utan att föregripa kommitténs arbete kunna vidtagas för att bland annat
öka antalet skolkökslärarinnor — att tillräckligt underlag bör förefinnas för
Kungl. Maj:t att vid höstens budgetarbete allvarligt pröva äskanden av
liknande innebörd, som det skolöverstyrelsen i sin ovannämnda tilläggsskrivelse
framställt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:290 och 11:315, till
Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 99 000 kronor.
19:o) Bidrag till vissa handarbetsseminarier. Kungl. Maj:t har
(punkt 195, s. 455—457) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 124 000 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 14 000 kronor, därav 6 000 kronor för att
38 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Andrea Eneroths högre lärarinneseminarium alltjämt skall få åtnjuta en
bidragsprocent med 90 procent av bidragsunderlaget.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av fru Hamrin-Thorell väckt motion (I: 289) i vilken hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58 anvisa 5 000 kronor till driften
av Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium.
Det i motionen framförda yrkandet överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen
framfört förslag, som icke tillstyrkts av departementschefen.
I motionen 1:289 har anförts bland annat följande.
Skolöverstyrelsen har i sina petita för nästa budgetår utöver vad departementschefen
förordat tillstyrkt, att Andrea Eneroths handarbetsseminarium
måtte komma i åtnjutande av ett bidrag på 5 000 kronor till
bestridande av driftkostnader. 1953 års lärarinneutbildningskommitté har
också tillstyrkt överstyrelsens förslag beträffande denna anslagspost.
För närvarande råder en i det närmaste katastrofal brist på utbildade
handarbetslärarinnor. Det är därför nödvändigt, att alla tillgängliga resurser
kommer till användning för att komma till rätta med ifrågavarande
bristsituation. Det är välbekant, att de privata handarbetsseminarierna
arbetar under utomordentligt svåra omständigheter. Andrea Eneroths
handarbetsseminarium saknar ekonomiska resurser och kan inte fullfölja sin
verksamhet, därest inte statsmakterna träder emellan och ytterligare understödjer
seminariet ekonomiskt. Förlusterna, som för nästa budgetår belöper
sig till omkring 5 000 kronor, torde inte kunna täckas från annat håll.
Någon ökning av elevavgifterna torde inte böra ifrågakomma, då de utgående
teminsavgifterna redan nu är tillräckligt höga och uppgår till
mellan 200 och 300 kronor per elev och termin. Det synes därför nödvändigt
för att inte äventyra seminariets fortbestånd, att statsmakterna beviljar
de erforderliga 5 000 kronorna. Rapport över seminariets ekonomiska
ställning har av seminariets styrelse överlämnats till skolöverstyrelsen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag.
Vidkommande motionen I: 289 får utskottet framhålla, att utskottet
funnit vissa skäl tala för beviljande av en ytterligare medelsanvisning till
Andrea Eneroths handarbetsseminarium. Utskottet, som likväl icke ansett
sig böra biträda det i motionen gjorda yrkandet, förutsätter emellertid, att
Kungl. Maj:t skall finna det möjligt att av till Kungl. Maj:ts förfogande
stående medel anvisa det belopp till seminariet, som utöver vad Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, kan befinnas oundgängligen
nödvändigt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionen I: 289, till Bidrag till vissa
handarbetsseminarier för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 124 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
39
20 :o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 457 och
458), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1957/58
anvisa ett anslag av 100 000 kronor.
21:o) Särskoleseminariet i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 197,
s. 458—460) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett oförändrat förslagsanslag av 70 000 kronor.
Ett av skolöverstyrelsen under hösten 1956 framlagt förslag om upprättande
av ett specialpedagogiskt seminarium har icke förelagts riksdagen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i övrigt bland annat följande.
I januari 1956 anmodades skolöverstyrelsen att med beaktande av de
förslag 1946 års hjälp- och särklasslärarutredning framlagt i sitt betänkande
angående inrättande av ett statens speciallärarinstitut m.m. (SOU 1947:
69) och över detta betänkande avgivna yttranden samt vad i ärendet i
övrigt förekommit avgiva förnyat utlåtande i ärendet samt därvid framlägga
de förslag i ämnet, vartill anledning kunde finnas.
I sitt med anledning härav avgivna utlåtande den 1 september 1956
föreslår skolöverstyrelsen, att från och med budgetåret 1957/58 upprättas
ett specialpedagogiskt seminarium, anknutet till lärarhögskolan i Stockholm.
Seminariets verksamhet föreslås till en början bli begränsad till att
omfatta dels en ettårig huvudkurs, uppdelad på en specialklasslärarlinje
med 45 elever, avsedd huvudsakligen för utbildning av hjälpklasslärare, och
en särskollärarlinje med 15 elever, dels en kurs om fyra veckor med 30 deltagare
för lärare med tjänstgöring bland läs- och skrivretarderade barn.
För tillträde till huvudkursen skall enligt förslaget krävas avlagd folkeller
småskollärarexamen och viss lärartjänstgöring. I samband med seminariets
upprättande föreslås särskoleseminariet i Stockholm skola avvecklas
successivt. Vidare förutsättes indragning av följande nu anordnade
årliga kurser, nämligen en hjälpklasslärarkurs om 18 veckor för 18—20
deltagare, en med denna kurs samordnad särskollärarkurs om 20 veckor
för 10 deltagare och en kurs rörande läs- och skrivsvårigheter om tre veckor
för 36 deltagare, samtliga kurser förlagda till Stockholm. Den nu bedrivna
kursverksamheten i övrigt på detta område bör enligt förslaget bibehållas
och utvidgas. I fråga om utbildningen av hjälpklasslärare innebär överstyrelsens
program en ökning av kapaciteten från omkring 30 till omkring
50 lärare per år. Överstyrelsen framlägger vidare förslag rörande utbildningens
anordnande och beträffande erforderlig personal. Kostnaderna för
specialpedagogiska seminariet och den i övrigt föreslagna kursverksamheten
beräknas till 501 500 kronor. Kostnaderna för särskoleseminariet och
den nuvarande kursverksamheten, för vilken medel anvisas under anslaget
till Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen,
uppgår för budgetåret 1956/57 till 218 100 kronor. Ett genomförande av
40 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
överstyrelsens förslag skulle sålunda medföra en kostnadsökning med
283 400 kronor.
Statskontoret bär icke någon erinran mot att den i Stockholm bedrivna
utbildningen av hjälpklasslärare och lärare med tjänstgöring bland läs- och
skrivretarderade barn förlägges till lärarhögskolan i Stockholm. Med hänsyn
till det alltmer ökande behovet av hjälpklasslärare motsätter sig ämbetsverket
ej heller den av överstyrelsen förordade fördubblingen av utbildningskapaciteten
beträffande dylika lärare. Statskontoret är däremot
ej berett tillstyrka, att utbildningstiden för dessa lärare fördubblas. I fråga
om särskollärarutbildningen framhålles, att för tillträde till specialpedagogiska
seminariets särskollärarlinje enligt förslaget skulle krävas avlagd folkeller
småskollärarexamen eller annan likvärdig pedagogisk utbildning, medan
för inträde vid särskoleseminariet ej erfordras avlagd lärarexamen.
Statskontoret uttalar vidare, att överstyrelsen icke påvisat några kvalitativa
brister i den förhållandevis föga kostnadskrävande utbildningen vid särskoleseminariet,
vars kapacitet redan från och med 1958/59 kan anses helt
tillfredsställande. Ett genomförande av överstyrelsens förslag skulle också,
påpekar ämbetsverket, föranleda kraftigt ökade utgifter på grund av den
förlängda utbildningstiden, som dessutom kan förväntas medföra framtida
krav på en förbättring av lönerna. Statskontoret kan sålunda icke finna
det välbetänkt att avveckla särskoleseminariet. Då utbildningen av specialklasslärare
vid lärarhögskolan enligt statskontorets mening tills vidare bör
begränsas till att avse hjälpklasslärare och lärare med tjänstgöring i läsoch
skrivklasser enligt i huvudsak nuvarande utbildningsprogram, finner
ämbetsverket det icke påkallat att genomföra de personalförstärkningar vid
högskolan, som överstyrelsen ansett erforderliga vid inrättandet av ett
specialpedagogiskt seminarium.
Lärarhögskolans styrelse finner skolöverstyrelsens förslag att förlägga ett
specialpedagogiskt seminarium till lärarhögskolan innebära så betydande
vinster, att styrelsen är beredd att försöka provisoriskt övervinna de lokalsvårigheter,
som förslagets genomförande skulle medföra för lärarhögskolan.
Styrelsen framhåller dock, att en tillbyggnad blir ofrånkomlig på något
längre sikt.
Departementschefen har anfört bland annat följande: Jag är icke beredd
att förorda, att ett specialpedagogiskt seminarium upprättas i enlighet med
överstyrelsens förslag. Jag är dock väl medveten om att ett starkt behov
föreligger att öka den nuvarande utbildningskapaciteten beträffande framför
allt hjälpklasslärare. Vid anmälan av anslaget till Kurser för lärare in. fl.
vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen återkommer jag till denna
fråga. Jag räknar sålunda med att särskoleseminariet tills vidare kommer
att fortsätta sin verksamhet i hittillsvarande omfattning.
Utskottet får erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande
1956: 102 (punkten 23), i anslutning till vissa motioner i ämnet, förutsatte,
att Kungl. Maj:t, så snart omständigheterna det medgåve, för
riksdagen framlade förslag om inrättande av ett av skolöverstyrelsen föreslaget
specialpedagogiskt seminarium.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har överstyrelsen i
utlåtande den 1 september 1956 ånyo gjort framställning i ämnet och därvid
föreslagit att från och med budgetåret 1957/58 ett specialpedagogiskt
41
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
seminarium skulle upprättas, anknutet till lärarhögskolan i Stockholm. I
fråga om utbildningen av hjälpklasslärare innebär överstyrelsens i samband
med nämnda förslag angivna program en ökning av kapaciteten från omkring
30 till omkring 50 lärare per år. Kungl. Maj:t har icke för 1957 års
riksdag framlagt förslag om seminariets inrättande. Utbildning av hjälpklasslärare
skall alltså alltjämt äga rum genom anordnande av kurser i
Stockholm och Göteborg (jfr 1957 års åttonde huvudtitel, punkten 250 och
utskottets utlåtande nr 56). Någon förbättring av utbildningen i kvalitativt
hänseende kommer därmed icke till stånd. Däremot kommer den
nuvarande utbildningskapaciteten kvantitativt att ökas, sa att kurserna föi
utbildande av hjälpklasslärare skall kunna mottaga omkring 50 elever per
år eller samma antal som enligt överstyrelsen skulle utbildas vid det planerade
specialpedagogiska seminariet.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse de ökade utbildningsmöjligheter,
som Kungl. Maj:ts förslag erbjuder.
Det är emellertid enligt utskottets mening av största betydelse att denna
undervisningsgren blir än bättre tillgodosedd med hänsyn saväl till de
elever, som ha behov av denna sorts undervisning, som till övriga elever.
Utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer
utvecklingen på området, så att utbildningen av hjälpklasslärare avväges
mot lärarbehov och ansökningsfrekvens med samtidigt beaktande av berättigade
krav på utbildningens kvalitet.
I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt icke föranlett något
uttalande från utskottets sida.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Särskoleseminariet i Stockholm för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kronor.
22:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 198, s. 460—464), vilket innebär en anslagshöjning med 5 800 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 125 100 kronor.
Allmänna läroverken m.m.
23:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
199, s. 465—490) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att samrealskolorna i Avesta, Lysekil, Sala och Tranås från
och med budgetåret 1957/58 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall ombildas till högre allmänna läroverk med den linjeorganisation
Kungl. Maj:t bestämmer, skolande ombildningen tillgå sålunda,
42
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare
en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt
under villkor att vederbörande kommuner övergår till systemet med
avgiftsfri undervisning samt utöver därmed förknippade förpliktelser åtager
sig att tillhandahålla bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning
samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller, efter Kungl. Maj:ts
medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, som föranledes av vad departementschefen förordat,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58,
dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 165 200 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Alexanderson och fru Ilamrin-Thorell (I: 195) och den andra inom
andra kammaren av herr Heckscher och fru Eriksson i Stockholm (II: 215),
i vilka hemställts, att en för skolkuratorn Sigvard Bruce avsedd skolkuratorstjänst
i lönegrad Ce 20 måtte inrättas vid högre allmänna läroverket för
gossar a Norrmalm i Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med ett
av skolöverstyrelsen framlagt förslag;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Hamrin-Thorell (I: 197) och den andra inom andra kammaren av
fröken Vinge m. fl. (II: 217), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till nästa års riksdag om förmånligare
delningsgrunder vid undervisningen i hemkunskap i högre skolor
och i slöjd i folkskolan;
dels ock en inom andra kammaren av fröken Liljedahl och herr Nestrup
väckt motion (II: 167), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om
inrättande i enlighet med förslag av skolöverstyrelsen av ytterligare sju skolskötersketjänster
vid de allmänna läroverken, varvid vederbörliga anslagsbelopp
borde justeras.
Beträffande den närmare motiveringen till de motionsvis gjorda yrkandena
hänvisas, i den mån densamma icke framgår av det följande, till
motionerna 11:167, II: 215 och II: 217.
För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag — som för nästa budgetår
innebär en sammanlagd anslagshöjning med 29 200 000 kronor — torde få
lämnas följande redogörelse.
43
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Förstatligande av kommunala gymnasier. Vid 1952
års riksdag beslöts förstatligande av sex kommunala gymnasier, varpå år
1953 följde en andra grupp bestående av sex gymnasier, år 1954 en tredje
grupp bestående av fem gymnasier, år 1955 en fjärde grupp bestående av
sex gymnasier och 1956 en femte grupp bestående av fem gymnasier. För
nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t förstatligande av fyra kommunala
gymnasier, nämligen gymnasierna i Avesta, Tranås, Lysekil och Sala.
Departementschefen har i denna fråga anfört bland annat följande.
Den sedan flera år pågående utbyggnaden av den statliga gymnasieorganisationen
genom förstatligande av kommunala gymnasier har hittills omfattat
28 gymnasier. Vid innevarande budgetårs ingång befintliga helt kommunala
gymnasier och dessas tillkomstar framgar av följande sammanställning.
Avesta .................. 1947
Tranås .................. 1948
Lvsekil .................. 1951
Sala ............ 1951
Malmö (anslutet till realskolan
för gossar) .......... 1952
Stockholm: Brännkyrka .... 1952
Stockholm: Blackeberg .... 1953
Stockholm: Gubbängen .... 1953
Värnamo ................ 1953
Fagersta ................ 1954
Malmö: Slottsstaden ...... 1954
Mörby .................. 1954
Mora .................... 1956
Stockholm: Spånga........ 1956
Ange .................... 1956
Älmhult ................. 1956
Av dessa kommunala gymnasier har skolöverstyrelsen till förstatligande
från och med nästa budgetår föreslagit gymnasierna i Avesta, Malmö
(anknutet till realskolan för gossar), Sala, Brännkyrka i Stockholm, Tranås
och Värnamo. Jag anser mig för nästa budgetår icke böra tillstyrka
förstatligande av mer än fyra kommunala gymnasier. När det därvid gäller
att bestämma vilka gymnasier som skall komma i fråga, vill jag framhålla,
att samtliga de kommunala gymnasierna torde väl fylla sm plats i
skolorganisationen. Det finnes enligt min mening för närvarande icke
anledning att av geografiska, organisatoriska eller liknande skäl sätta något
av gymnasierna framför de övriga. När det därför gäller att genom förstatligande
avlyfta den ekonomiska börda för vederbörande kommuner,
som gymnasiernas kommunala status innebär, bör detta enligt min uppfattning
ske i ordning alltefter gymnasiernas tillkomstar, sa vida icke särskilda
skäl till annat föranleder. Mot bakgrunden härav finner jag mig nu
böra till successivt förstatligande föreslå gymnasierna i Avesta, Tranås,
Lysekil och Sala.
Försöksgymnasier. Försöksgymnasiet i Göteborg omfattar för
närvarande en allmän linje samt gymnasiet i Kärrtorp i Stockholm en allmän
linje och eu reallinje. Linjeorganisationen vid dessa gymnasier beräknas
nästa läsår komma att utökas med en reallinje i Göteborg och en latinlinje i
Kärrtorp.
L ii rarkursl ä r o v e r k. Vid 1956 års riksdag beslöts inrättande av
egentlig lärarkurs vid två läroanstalter. Kungl. Maj:t föreslår nu anordnande
av dylik kurs vid ytterligare fyra läroanstalter, nämligen folkskoleseminariet
för manliga elever i Linköping, högre allmänna läroverket i Lin
-
44
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
köping samt högre allmänna läroverket för flickor och högre allmänna läroverket
för gossar i Hälsingborg. Härigenom beräknas den årliga utbildningskapaciteten
öka med 65 lärarkandidater.
Lärartjänster m. in. Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom
automatiska utgiftsändringar — huvudsakligen följande: *
1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid de fyra samrealskolor,
som föreslås ombildade till högre allmänna läroverk,
2) inrättande av rektorstjänster i Cb 14 vid försöksgymnasierna i Nederkalix
och i Kärrtorp,
3) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster nämligen 58 lektorstjänster
och 7 övningslärartjänster,
4) inrättande av eu tjänst som extra övningsskollärare vid enhetsskollinjen
vid statens normalskola.
^ idare förordas, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma
antalet av de å personalförteckningen upptagna adjunkts- och ämnes1
ärarinnetjänsterna, bortsett från de s. k. bristtjänsterna, beträffande vilka
någon ändring av antalet icke ifrågasättes. Det har därvid förutsatts, att
Kungl. Maj:ts beslut liksom förra året skall föregås av överväganden i
kontakt med vederbörande organisationer.
Bland förslag av skolöverstyrelsen, som departementschefen icke tillstyrkt,
ma nämnas en framställning, att klassavdelning i viss utsträckning
skall få delas vid undervisningen i hemkunskap. Ett bifall till detta förslag
beräknas medföra en ökad tilldelning av 200 veckotimmar.
Till stöd för det i motionerna 1:197 och 11:217 framställda yrkandet om
förmånligare delningsgrunder vid undervisningen i hemkunskap i högre
skolor och i slöjd i folkskolan har anförts bland annat följande.
Möjligheterna att dela en klass vid undervisning i hemkunskap, hushallsgöromal
och slöjd är olika i folkskolor och läroverk. I läroverken kan
skolöverstyrelsen medgiva, att särskilda avdelningar inrättas vid undervisningen
i hushållsgöromål om antalet elever är lägst 17, men om det i stället
står hemkunskap på schemat, får man inte dela klassen hur många eleverna
än äi. I folkskolorna kan man däremot fa dela klassen vid undervisning i
hemkunskap, om antalet elever är lägst 17. Då det gäller slöjden, har läroverken
det bättre ställt än folkskolorna. X läroverken och på försöksskolans
högstadium kan en slöjdavdelning få uppdelas på två grupper, om elevantalet
är lägst 17, men i folkskolorna måste elevantalet vara minst 25,
innan man far dela klassen. I hjälpklass är reglerna förmånligare.
Redan av formella skäl är en översyn av reglerna önskvärd. Men framför
allt maste undervisningen göras effektiv, och det kan den knappast vara,
om man inte får dela de största klasserna vid praktiska övningar.
I årets statsverksproposition har departementschefen med hänvisning till
de väsentliga kostnadsökningarna icke framlagt förslag om förmånligare
grunder för gruppindelning vid undervisning i dessa ämnen.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
45
Om reformen såväl av kostnadsskäl som av hänsyn till bristen på lärare
och lokaler inte omedelbart kan genomföras i så stor utsträckning, att full
paritet uppnås mellan folkskolor och läroverk, bör dock något steg tas i
riktning mot förmånligare delningsgrunder. Om skolöverstyrelsen får bemyndigande
att medge, att åtminstone de största klasserna får delas på
sådana orter, där lärare och lokaler kan anskaffas, och om delningsgrunderna
sedan successivt förbättras behöver det kanske inte dröja allt för
många år innan alla elever i både folkskolor och högre skolor får en effektiv
undervisning i dessa för personlighetsutvecklingen så betydelsefulla ämnen.
Vaktmästartjänster. Beträffande dessa tjänster innebär Kungl.
Maj:ts förslag dels inrättande i samband med ombildningen av samrealskolorna
i Avesta, Lysekil och Tranås till högre allmänna läroverk vid vart
och ett av dessa av en ordinarie vaktmästartjänst i Ca 12 genom ombildning
av där nu inrättade vaktmästartjänster i Ca 11 respektive beträffande
Lysekil Ca 10 dels ordinariesättning i lönegraden Ca 10 av en extra ordinarie
tjänst i motsvarande lönegrad, dels inrättande av sju nya tjänster i
lönegraden Ce 10.
Skolsköterskor. Vid de allmänna läroverken finnes nu 11 tjänster
som skolsköterska, alla placerade i lönegraden Ca 14. Skolöverstyrelsen har
i sina anslagsäskanden för nästa år ånyo framfört förslag om inrättande av
ytterligare sju dylika tjänster. Departementschefen har ansett sig icke böra
ifrågasätta någon ändring beträffande antalet ordinarie skolskötersketjänster.
I motionen II: 167 har i förevarande hänseende anförts bland annat
följande.
Inom skolhälsovården finnes för närvarande elva skolsköterskebefattningar
inrättade vid de allmänna läroverken. Vid övriga allmänna läroverk
och seminarier utövas den skolsköterskan tillkommande verksamheten av
deltidsanställda sjuksköterskor mot arvodesersättning. Vid några av dessa
läroanstalter är arbetets art av sådan omfattning att befattningshavarna
tjänstgör på heltid men åtnjuter ersättning som arvodesanställda, Härav
följer att s. k. sociala förmåner, sjuklön, pension o. dyl. helt bortfaller. Under
sådana förhållanden är det givetvis otänkbart att till dessa skolor
erhålla specialutbildad kompetent arbetskraft. Det är ej heller möjligt att
få kontinuitet i verksamheten, då ombyte på tjänsterna på grund av de
dåliga anställningsförhållandena ofta äger rum.
I de skolor, där ej för ändamålet specialutbildad skolsköterska star att
erhålla, har periodvis tjänstgjort sjuksköterskor, som dels ej har utbildning
i hälsovård, dels ej tidigare tjänstgjort inom hälsovården och dels
under en längre tid icke varit yrkesverksamma.
Enligt sakkunskapen, d. v. s. skolöverstyrelsens läkarexpertis, är det
nödvändigt med en välkvalificerad skolsköterska för skolhälsovården, om
denna skall kunna fungera. Den korta tid, som en skolläkare har möjlighet
att ägna per elev, skulle alls ej vara till fyllest, om ej en skolsköterskas
arbete har förberett läkarens och därmed även fått hans knappa tid att
bättre räcka till, där den bäst är av behovet påkallad.
46 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Skolöverstyrelsen har nu sedan flera år funnit behovet av heltidstjänster
för välkvalificerade skolsköterskor synnerligen trängande. I den moderna
skolan kan ej denna befattningshavare saknas.
Skolkuratorer. Skolöverstyrelsen har dels hemställt om anvisande
av 110 000 kronor till skolkuratorsverksamheten vid högre skolor, dels ock
föreslagit inrättande vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm
i Stockholm av en skolkuratorstjänst i lönegraden Ce 20, avsedd för den
vid nämnda läroverk och högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm
arvodesanställde skolkuratorn Sigvard Bruce. Denne, som för närvarande
är den ende skolkuratorn med statlig heltidstjänstgöring, har innehaft
sin av statsmedel bekostade arvodestjänst sedan år 1945 och överstyrelsen
har ansett det rimligt, att en tryggad anställningsform beredes
Bruce.
Statens lönenämnd anser, att den för Bruce avsedda tjänsten bör placeras
i 18 lönegraden. Tre ledamöter i nämnden har i särskilt yttrande förklarat
sig anse, att nämnden borde ha tillstyrkt tjänstens placering i lönegrad
Ce 20.
Deyartementschejen har förklarat sig icke vara beredd att biträda förslaget
om inrättande av ifrågavarande tjänst. Vad beträffar skolkuratorsverksamheten
i övrigt har departementschefen förordat en ökning av medelsanvisningen
till detta ändamål med 10 000 kronor till omkring 75 000
kronor. Enligt departementschefens mening bör det liksom hittills få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter prövning från fall till fall besluta om
anslag för hithörande ändamål.
I motionerna 1:195 och 11:215 har anförts bland annat följande.
Skolkuratorn vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm och
högre allmänna läroverket å Kungsholmen Sigge Bruce är till skillnad från
de andra skolkuratorerna i Stockholm heltidsanställd, och är sålunda för
sin försörjning helt hänvisad till inkomsten av kuratorsarbetet. För närvarande
utgår ur anslagsposten för icke-ordinarie personal vid de allmänna
läroverken ersättning åt kuratorn enligt de grunder, som gäller för extra
tjänsteman i lönegrad Cg 18, löneklass 21, 28 § A I punkterna 6, 7 och 8
samt 41—48^§§ i statens allmänna avlöningsreglemente. Tjänstgöringen omfattar
nio månader av året.
Med hänsyn till kuratorsarbetets betydelse, art och omfång är utgående
ersättning, som av Kungl. Maj:t är underkastad godkännande för ett år
i taget, uppenbart otillräcklig (skolöverstyrelsens utredning 00893/53 U.
sid. 6).
Den provisoriska karaktär, som salunda kännetecknar den nuvarande
kuratorsverksamheten vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm
och högre allmänna läroverket å Kungsholmen, har skapat osäkerhet.
Den banbrytande och i viss mån normgivande kuratorsverksamhet,
som uppbyggts vid de båda läroverken, dit även av Kungl. Maj:t ekonomiskt
stödd praktikantverksamhet är förlagd, synes genom verksamhetens
karaktär av kortsiktigt arrangemang löpa risk att helt upphöra. Skolkuratorn
vid de båda läroverken anser sig nu icke längre under rådande om
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
47
ständigheter kunna kvarstanna i tjänst längre än den nu pågående vårterminen,
varför de berörda skolorna står inför utsikten att helt sakna
kuratorsverksamhet kommande läsår.
Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58
föreslagit att en för kurator Sigge Bruce avsedd skolkuratorstjänst i lönegrad
Ce 20 inrättas vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm.
Som motivering för sitt förslag anför överstyrelsen att Bruce är den enda
skolkuratorn med statlig heltidstjänstgöring och att han innehaft av statsmedel
betalad arvodestjänst sedan år 1945. Med hänsyn tagen till Bruces
långa tjänstgöring som skolkurator, varunder han sedan 1949 handlett
kuratorspraktikanter, har det tyckts överstyrelsen rimligt, att en tryggad
anställningsform beredes honom. Överstyrelsen påpekar också att vid bifall
till nämnda förslag kommer det till Bruce nu utgående handledararvodet å
1 170 kronor att bortfalla. Departementschefen har emellertid i årets statsverksproposition
(bilaga 10, åttonde huvudtiteln, sid. 475) utan närmare
motivering förklarat sig icke beredd biträda överstyrelsens förslag.
Vi är väl medvetna om att frågan om kuratorsverksamheten i landets
skolor är en mycket stor fråga med betydande ekonomiska konsekvenser,
och vi har icke för avsikt att här föreslå en lösning av hela detta frågekomplex.
Men den försöksverksamhet på detta område, som sedan 15 år
tillbaka bedrives vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm och
högre allmänna läroverket å Kungsholmen, är enligt vårt förmenande så
viktig att den icke får äventyras, vilket skulle bli fallet, om icke den kurator,
som skapat och utvecklat den, kan fortsätta sitt arbete.
Verksamheten vid de båda läroverken är den äldsta i sitt slag i landet,
och de resultat, som där utvunnits, har varit och är alltjämt normgivande
för den skolkuratorsverksamhet, som alltmer växer fram. Det är alltså här
fråga om en försöksverksamhet, som redan givit betydande resultat, och
kuratorn i fråga har de facto tjänstgjort som en rådgivande instans för
andra kommuner och skolor, som sökt lösa sin kurator sfråga. Ingen torde
bestrida att de erfarenheter, som här vunnits, kommit hela landets skolväsende
till godo.
Vi vill starkt betona att det här är fråga om ett särskilt fall, som icke
behöver bli prejudicerande. Att begära att kuratorn i fråga skall fortsätta
sin verksamhet med lön endast nio månader av året och utan rätt till
tjänstepension synes oss vara för mycket begärt, allra helst som arbete finns
för honom under hela året. Som exempel kan nämnas att kurator Bruce
sedan många år under minst 10 veckor varje sommar förestår Norra Latins
sommarhem, där varje sommar omkring 220 skolpojkar tas emot i två
5-veckorsperioder. Där emottages icke endast elever från högre allmänna
läroverket för gossar å Norrmalm och högre allmänna läroverket å Kungsholmen
utan även i män av utrymme elever från andra skolor.
Att en ordinarie tjänst nu skulle tillskapas anser vi oss icke kunna föreslå
utan anser att kurator Bruce bör erhålla extra ordinarie anställning.
Med hänsyn till kurator Bruces banbrytande insatser, hans stiillning som
rådgivande instans för kommuner och skolor vid deras planläggning av
kuratorsverksamheten, synes han icke böra placeras lägre än i lönegrad
Ce 20, vilken lönegrad även skolöverstyrelsen föreslagit.
48
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Uskottet. Departementschefen har till successivt förstatligande föreslagit
de kommunala gymnasierna i Avesta, Tranås, Lysekil och Sala. Utskottet
biträder detta förslag och vill endast understryka departementschefens uttalande
om att de kommunala gymnasierna böra förstatligas i ordning alltefter
tillkomstår, såvida icke särskilda skäl till annat föranleda.
I motionerna I: 195 och II: 215 har hemställts, att en för skolkuratorn
Sigvard Bruce avsedd skolkuratorstjänst i lönegrad Ce 20 skall inrättas vid
högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm från och med
budgetåret 1957/58. Yrkandet sammanfaller med ett av skolöverstyrelsen
framlagt förslag, vilket departementschefen icke biträtt.
Bruce innehar nu arvodesanställning som skolkurator vid förutnämnda
läroverk och högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm. Han
har innehaft av statsmedel bekostad arvodestjänst sedan år 1945 och är för
närvarande den ende skolkuratorn med statlig heltidstjänstgöring. Med
hänsyn till Bruces långa tjänstgöring som skolkurator, varunder han sedan
1949 handlett kuratorspraktikanter, har det synts skolöverstyrelsen rimligt,
att en tryggare anställningsform bereddes honom. Utskottet delar
denna skolöverstyrelsens uppfattning och är ense med motionärerna därom,
att Bruces insatser varit och äro av den största betydelse för den på ifrågavarande
område bedrivna försöksverksamheten. Med hänsyn härtill tala
enligt utskottets mening starka skäl för att en personlig skolkuratorst jänst
för Bruce inrättas redan från och med nästa budgetår. Emellertid har Kungl.
Maj :t i skrivelse den 18 januari 1957 — med anledning av att riksdagen
i fjol (SU nr 219, Rskr nr 406) begärde, att Kungl. Maj:t skulle i lämpligt
sammanhang lämna riksdagen en närmare redogörelse för hittills vunna
erfarenheter av skolkuratorsverksamheten — uppdragit åt skolöverstyrelsen
att i samband med överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret
1958/59 inkomma till Kungl. Maj:t med en sammanfattande redogörelse
beträffande erfarenheterna av skolkuratorsverksamheten samt med de förslag,
vartill överstyrelsen funne anledning. Vid sådant förhållande och då
de med inrättande av en tjänst som skolkurator för Bruce sammanhängande
frågorna lämpligen böra prövas i samband därmed är utskottet icke berett
att biträda det i motionerna I: 195 och 11:215 gjorda yrkandet om inrättandet
av ifrågavarande tjänst redan från och med budgetåret 1957/58.
Utskottet, som förutsätter, att Kungl. Maj:t för 1958 års riksdag framlägger
förslag i ämnet, förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
giver till känna vad utskottet i detta ärende anfört.
Även om vissa skäl kunna tala för att i enlighet med skolöverstyrelsens
därom framställda begäran och yrkandet i motionen II: 167 sju nya tjänster
för heltidstjänstgörande skolsköterskor inrättas vid läroverken, är utskottet
dock icke berett att biträda detta förslag. Utskottet förutsätter emellertid,
att frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att skolöverstyrelsen föreslagit, att
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 49
klassavdelning i viss utsträckning skall få delas vid undervisningen i hemkunskap,
samt att departementschefen icke biträtt detta förslag. Vidare
har skolöverstyrelsen under förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag
till avlöning av lärare vid folkskolor framlagt förslag om bland annat förmånligare
villkor för gruppindelning i slöjd i folkskolan. Ej heller detta
äskande har departementschefen — som framhållit att ett genomförande av
förslaget skulle innebära en betydande och i och för sig önskad standardförbättring
av folkskolans undervisning — funnit sig kunna förorda.
I motionerna I: 197 och 11:217 har nu hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag till nästa års riksdag
om förmånligare delningsgrunder vid undervisningen i hemkunskap i högre
skolor och i slöjd i folkskolan. Utskottet, som får erinra om att utskottet
redan i fjol uttalade sig för införande av rätt till uppdelning av klassavdelning
vid undervisningen i hemkunskap i läroverken och för förmånligare
grunder för uppdelning på grupper vid undervisningen i slöjd i folkskolan,
finner sig för närvarande icke berett att biträda det i motionerna I: 197 och
II: 217 framställda förslaget. Härvid har utskottet emellertid utgått från
att Kungl. Maj:t vid höstens budgetarbete upptager förevarande spörsmål
till förnyad prövning och därvid överväger förutsättningarna, såväl i ekonomiskt
hänseende som med hänsyn till lärar- och lokaltillgång för genomförande
av de åsyftade anordningarna.
Vad departementschefen anfört och föreslagit har icke i vidare man än
som framgår av det nu anförda givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må besluta, att samrealskolorna i Avesta,
Lysekil, Sala och Tranås från och med budgetåret 1957/58
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall
ombildas till högre allmänna läroverk med den linjeorganisation
Kungl. Maj:t bestämmer, skolande ombildningen
tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart
upprättas och sedan ytterligare en ring per år, till dess
gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt under villkor att
vederbörande kommuner övergår till systemet med avgiftsfri
undervisning samt utöver därmed förknippade förpliktelser
åtager sig att tillhandahålla bostad åt rektor eller
motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig
vaktmästarpersonal eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande
i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 195 och II: 215 samt
II: 167,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1057. 6 samt Nr S
50
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
som föranledes av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för de allmäna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 94 990 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt skolläkare m. m.,
förslagsvis................ 870 000
b) Arvoden åt bibliotekarier,
förslagsvis ............... 337 300
c) Särskilda arvoden vid läro
verk
med lärarkurs, förslagsvis
...................... 2 145 000
d) Särskilda arvoden vid statens
aftonskola, förslagsvis 20 500
e) Arvode åt biträdande föreståndarinna
.............. 1 200 3 374 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... 30 323 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 37 000 000
Summa kronor 165 687 000
Särskilda uppbördsrnedel
1. Bidrag från Stockholms stad . .
15 000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyror ..................
274 000
3. Avkastning av donationer från
kronan m. m.................
37 600
4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och
lyse ........................
160 400 487 000
Nettoutgift kronor 165 200 000
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
51
c) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 165 200 000 kronor;
III. att motionerna I; 197 och II: 217 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
IV: att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 195
och II: 215 anfört.
24:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 200, s. 490 och 491), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 702 000
kronor.
25:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 496), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning
för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.
26:o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 496 och 497), vilket innebär en
anslagshöjning med 943 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska
lärarkurser m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 3 543 000 kronor.
27:o) Kompletteringsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 204, s. 497 och 498), vilket innebär en anslagshöjning med
70 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kompletteringsgymnasier för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 270 000
kronor.
28:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 498—501),
vilket innebär en anslagshöjning med 18 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1957/58:
52
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Avlöningsstat
Utgifter
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ........ 10 200
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 44 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 10 800
Summa kronor 65 400
Särskilda uppbördsm edel
Räntemedel från Allmänna undervisningsverkens
fond ..................... 6 700
Nettoutgift kronor 58 700
b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 58 700 kronor.
29:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 501), vilket
innebär en anslagshöjning med 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 9 500 kronor.
30:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 502 och
503), vilket innebär en anslagsminskning med 170 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd
åt vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 335 000 kronor.
31:o) Kommunala läroverk: Bidrag till högre kommunala skolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 504 och 505), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 600 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
högre kommunala skolor för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 39 100 000 kronor.
32:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa
högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
209, s. 505 och 506), vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kronor.
53
Statsutskottets utlåtajide nr 8 år 1957
33:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 506 och 507), vilket innebär en
anslagshöjning med 650 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 9 470 000 kronor.
34:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, s. 507 och 508),
vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till hälsovården
vid vissa privatläroverk för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 38 000 kronor.
35:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. Kungl.
Maj:t har (punkt 212, s. 508 och 509) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft tva likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén
7)i. fl. (I: 126) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafsson i
Bogi a m. fl. (II: 126), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja för
läsåret 1957/58 av skolöverstyrelsen äskade bidrag av 35 000 kronor till
Mariannelunds praktiska skola.
Av statsrådsprotokollet inhämtas följande.
Ur detta förslagsanslag utgår statsbidrag till Restenässkolan i Ljungskile
kommun, i vad avser fyraårig realskola, till Viggbyholmsskolan i Täby
kommun, i vad avser fyraårigt gymnasium, till Solbaeka läroverk i Daga
kommun samt från och med innevarande budgetår jämväl till Sigtunaskolan.
Bidraget har från och med innevarande budgetår utgått med tva
kronor per elev och dag av läsåret.
Skolöverstyrelsen har föreslagit att följande tre skolor inordnas under
förevarande anslag, nämligen Anundsjöbygdens realskola i Bredbyn, Mariannelunds
praktiska skola, i vad avser treårig realskola, och Ekebyholmsskolan
i Rimbo, i vad avser fyraårig realskola. För dessa tre skolor beräknas
de erforderliga bidragsbeloppen till respektive 57 000 kronor, 35 000 kronor
och 60 000 kronor eller sammanlagt 152 000 kronor.
Statskontoret har icke ansett sig böra tillstyrka förslaget.
Departementschefen har icke biträtt skolöverstyrelsens nyssnämnda förslag.
För de fyra skolor till vilka bidrag utgår från förevarande anslag har
departementschefen emellertid förordat, att bidragsbeloppet, som föregående
år ökades från en krona 50 öre per elev och dag av läsåret till två
kronor, nu ytterligare höjes till två kronor 50 öre per elev och dag av läsåret.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 137 000 kronor.
54 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
I motionerna 1:126 och 11:126 har i anslutning till skolöverstyrelsens
ovannämnda framställning föreslagits statsbidrag till Mariannelunds praktiska
skola.
Beträffande innehållet i motionerna torde — i den mån redogörelse icke
lämnas i det följande — få hänvisas till motionen II: 126.
I motionerna anföres bland annat följande.
Mariannelunds praktiska skola grundades år 1904. Skolan är sedan 1948
organiserad på en läroverksavdelning och en yrkesavdelning. Yrkesavdelningen,
som omfattar ettårig handelsskola samt husmodersskola, står under
inspektion av kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning och åtnjuter fullt
statsbidrag enligt samma grunder som gäller för kommunala yrkesskolor.
Läroverksavdelningen omfattar en treårig och en tvåårig realskollinje.
Sedan år 1949 star avdelningen under inspektion av kungl. skolöverstyrelsen,
och sedan vårterminen 1956 äger skolan examensrätt för den treåriga
linjen. Elevantalet på läroverksavdelningen är 150, varav 75 elever tillhör
den treåriga linjen. Statsbidrag söktes för läroverksavdelningen första
gången år 1949, och sedan dess har ansökan därom gjorts varje år. Skolöverstyrelsen
uttalade önskemål om att skolan skulle erhålla bättre utrustning
för att styrelsen skulle kunna tillstyrka statsbidrag. Detta önskemål
har uppfyllts, och skolan har erhållit examensrätt.
Läroverksavdelningen vid skolan är av stor lokal betydelse, då Mariannelunds
köping genom inrättande av den treåriga realskollinjen fått sin skolfråga
löst beträffande undervisningen på högstadiet. Dessutom mottager
skolan ett stort antal elever från i skolavseende missgynnade orter över
hela landet. Det är alltså ett stort lokalt och allmänt intresse att läroverksavdelningen
erhåller statsbidrag, så att elevavgifter icke längre som hittills
behöver uttagas av i flertalet fall obemedlade elever.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har
icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 126 och II: 126 framställda
yrkandet. I detta sammanhang vill emellertid utskottet uttala, att ett antal
internatläroverk även i ett utbyggt skolväsende torde komma att ha en
viktig uppgift att fylla, bland annat för barn med speciella familjeförhållanden
samt för barn till utlandssvenskar. Utskottet förutsätter att
Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på frågan om dessa skolors
behov av statsbidrag samt på problemet om inordnande av detta slags
skolor i det allmänna skolväsendet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 126 och II: 126, till
Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.
36:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
213, s. 509), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 54 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
55
37:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 510—513), vilket innebär
en anslagsminskning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 9 000 kronor.
38:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 513), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 21 000 kronor.
39:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 513 och 514),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna,
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
40 :o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 514 och
515), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 63 000 kronor.
41 :o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 515 och 516), vilket innebär
en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 119 800 kronor.
42:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 516),
vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken in. fl. läroanstalter för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 88 000 kronor.
56 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
43 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 220, s. 516 och 517), hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den
ändring i personalförteckningen för psykologisk-pedagogiska
institutet, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande stat för psykologisk-pedagogiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1957/58:
Stat
Avlöningar
1. Arvoden och ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ............ 3 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. 38 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... 8 700 50 000
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 100
2. Reseersättningar, förslagsvis ......... 3 200
3. Expenser, förslagsvis................ 4 700 8 000
Summa kronor 58 000
c) till Psykologisk-pedagogiska institutet för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 58 000 kronor.
44 :o) Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 518) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska
biblioteket för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 20 000 kronor.
45:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 518 och 519), vilket innebär en anslagshöjning
med 115 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 837 000 kronor.
46:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 223, s.
519—535) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 57
förordade ändrade grunder för studiehjälpen, dels ock till Studiebidrag och
stipendier för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 49 250 000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Mannerskantz och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra
kammaren av herr Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, så\itt
här är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av punkten 223 under åttonde
huvudtiteln måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag såvitt avser införandet av
grundstipendier, samt till Studiebidrag och stipendier för budgetaret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 40 250 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Gärde Widemar in. fl. (I: 359) och den andra inom andra kammaren av
herr Helén in. fl. (II: 445), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte
dels godkänna av Kungl. Maj* förordade ändrade grunder för studiehjälpen
med den i motionen förordade ändringen i fråga om den övre åldersgränsen
för erhållande av grundstipendium,
dels ock i skrivelse till Kungl. Maj* anhålla om en översyn av gällande
regler för behovs- och studielämplighetsprövningen i samband med stipendieringen;
.
dels ock en inom andra kammaren av herr Onsjö väckt motion (il: 442),
vari hemställts, att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, punkt 223, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag beträffande
införande av generella grundstipendier måtte besluta att till btudiebidrag
och stipendier för budgetåret 1957/58 anvisa 46 500 000 kronor att
disponeras i överensstämmelse med vad studiehjälpsmyndigheterna iör
Beträffande
motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får
utskottet — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande hänvisa
till motionerna I: 276, II: 445 och II: 442.
Kungl. Maj:ts förslag innebär vidgad rätt till studiehjälp från och med
nästa budgetår för icke-svenska elever, kostnadsökning 400 000 kronor,
införande från och med den 1 januari 1958 av icke behovsprövade grundstipendier,
kostnadsökning 9 miljoner kronor, samt uppräkning från och
med den 1 januari 1958 av nu utgående stipendic-, studiebidrags- och utbildningsbidragsbelopp,
såvitt gäller studietiden från och med första månaden
i kvartalet efter det, varunder eleven uppnått 18 års ålder, kostnadsökning
1 370 000 kronor. Slutligen föreslås en uppräkning till följd av automatiska
kostnadsökningar med 2 565 000 kronor. Totalt föreslås sålunda eu
höjning av anslaget med 13 335 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
58
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Studiehjälpens nuvarande former.
Alltsedan 1953 års studiehjälpsreform regleras den statliga studiehjälpen
i fyra olika kungörelser, nämligen angående statlig studiehjälp åt elever vid
vissa laroanstalter (1953:530), angående statlig studiehjälp åt elever vid
folkhögskolor (1953: 531), angående statlig studiehjälp åt elever vid statsunderstödda
kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning samt
centrala verkstadsskolor (1953: 532) ävensom angående statlig studiehjälp
åt elever vid vissa lantbruksundervisningsanstalter (1953:515). Studiehjälpen
omfattar studielån, stipendium och studiebidrag (utbildningsbidrag).
Beträffande stipendier och studiebidrag gäller i huvudsak följande.
Stipendier utgår till obemedlade och mindre bemedlade elever vid
a) lärarutbildningsanstalter och fackutbildningsanstalter (tekniska fackskolor
och institut, ett-ånga linjer vid handelsgymnasier, sjuksköterskeskolor
m. 11.), förtecknade i en till kungörelsen 1953:530 fogad bilaga:
b) allmänt läroverk, kommunalt gymnasium, kommunal realskola, kommunal
praktisk realskola, högre folkskola, högre tekniskt läroverks gymnaSI.
u,m’tY.;iariS "njeav statsunderstött handelsgymnasium, specialgymnasiet
\ia HviJans folkhögskola samt sadan kommunal eller enskild under skolöverstyrelsens
eller överstyrelsens för yrkesutbildning ställd läroanstalt,
\ ars bildmngsmal är jämförligt med nämnda läroanstalters;
c) kurser för förberedande utbildning vid anstalter för utbildning av
skotkoks-, handarbets- och lanthushållslärarinnor samt småskoleseminariet
i Haparanda:
d) statens läroverk för vuxna och statliga kompletteringsgymnasier;
e) kurs med heldagsundervisning vid statsunderstödd kommunal eller
enskild anstalt for yrkesundervisning eller vid central verkstadsskola;
f) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs,
mejeriskola, trädgårdsskola samt kurs i hovbeslag och maskinreparation,
statens lantbruksskolor samt statsunderstödd lantbruksskola, lantmannaskola,
lanthushållsskola och trädgårdsskola samt fruktodlingsskola, trädgardskurs
vid folkhögskola, lägre mejeriskola, kurs för ladugårdsskötare,
svmskotare, kontrollassistenter och instruktörer samt hovslagarkurs vid
vetermärhögskolan.
Vidare utgår stipendier till obemedlade och mindre bemedlade elever
g) för genomgång av sådan kurs vid statsunderstödd folkhögskola, vartill
skolan erhaller statsbidrag;
, rh) *ör studier i klasserna 8 och 9 i sådan folkskola där enligt I£un<d
M aj :ts medgivande försök med nioårig enhetsskola bedrives, samt
!) såsom bidrag till kostnader för kursavgift till den. som genomgått
minst folkskolans sjätte klass eller inhämtat motsvarande kunskaper och
som enligt korrespondensmetoden bedriver enskilda studier med real- eller
studentexamen som mål eller som bedriver studier med realexamen som mål
vid enskild realskola med förenad korrespondens- och muntlig undervisning
pa ort, dar tillgång till undervisning vid statlig eller kommunal läroanstalt,
ledande till realexamen, icke finnes.
Stipendier utgår icke till elever i klasserna l4 och l5—25 av realskolan
eller motsvarande klasser av övriga under b) omförmälda läroanstalter.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
59
Stipendiebeloppen är bestämda per månad eller per läsår. I regel utgår
stipendium per månad med högst 75 kronor. Elever vid lärarutbildningsanstalter
erhåller stipendier, endast om de har försörjningsplikt eller ömmande
skäl föreligger. Stipendiet är då högst 800 kronor per läsår. För studier
vid faekutbildningsanstalter under a) beviljas stipendier endast åt elev,
som deltager i dagundervisning. Stipendier under d) utgår med högst 800
kronor per läsår. Stipendier under f) beviljas med högst 75 kronor per månad
eller högst 360 kronor per läsår, allt efter undervisningens art. Stipendier
under i) beviljas i regel med högst 250 kronor per läsår. Elev som deltager
i kombinerad korrespondens- och muntlig undervisning kan dock
erhålla upp till 350 kronor per läsår. För sista läsåret kan elev, som deltager
i preparandkurs, erhålla stipendium med högst 450 kronor. Antalet stipendier
under i), som varje elev kan erhålla, är maximerat till fyra för elev i
realskolekurs och fem för elev i gymnasiekurs.
Stipendierna är behovsprövade. Vid behovsprövningen tages beträffande
flertalet stipendier hänsyn till elevens och hans föräldrars ekonomiska
förhållanden, antalet av elevens syskon under 18 år utan egen deklarationspliktig
inkomst samt storleken av de stipendier och övriga medel, vilka står
till elevens förfogande under det läsår eller den kurs stipendiet avser. De
sökande som befinnes i behov av stipendium indelas efter en vägning av
dessa faktorer i åtta olika behovsklasser. Beloppen i de olika klasserna är
10, 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 75 kronor.
För elever under b) och i) gäller särskilda villkor om studielämplighet.
Stipendier under a), b), c), h) och i) beviljas och utanordnas av studiehjälpsnämnden.
Stipendier under e) beviljas av överstyrelsen för yrkesutbildning
och utbetalas av länsstyrelserna. Stipendier under f) beviljas och
utanordnas av lantbruksstyrelsen, och stipendier under g) beviljas och
utanordnas av skolöverstyrelsen.
Studiebidrag utgår utan behovsprövning och avser att utjämna skillnaden
i utbildningskostnader för å ena sidan elev, vilken är bosatt å ort med
undervisningsanstalt med det utbildningsmål eleven önskar uppnå och å
andra sidan elev, vilken är bosatt å ort utan sådan läroanstalt.
Studiebidrag beviljas elever som avses under b), c), e), f), g) och h) och
utgår för kostnader för inackordering eller för dagliga resor och måltider.
Bidraget till inackordering utgör 60 kronor för månad beträffande elever
under b) ävensom för elever under e), vilka deltager i undervisning, omfattande
minst två arbetsår. Övriga erhåller för kurser om minst fyra månader
ett bidrag av 30 kronor i månaden, om de är inackorderade på elevhem.
Kan sådan inackordering icke beredas eleven och blir inackorderingskostnaderna
på grund härav väsentligt högre, utgår bidraget med högst 50 kronor
per månad.
Elever som ej är inackorderade på skolorten kan erhålla bidrag till dagliga
resor mellan bostadsorten och skolorten, om kostnaden härför uppgår
till minst 12 kronor för månad. Bidrag beviljas med det belopp, i fulla kronor
räknat, varmed resekostnaden för månad överstiger 10 kronor, dock
högst med 40 kronor i månaden.
Elev som ej är inackorderad på skolorten kan vidare erhålla bidrag med
14 kronor i månaden för frukostmål, som intages utom hemmet (dock ej om
skolmåltid fritt tillhandahålles) samt med 6 kronor i månaden för ytterligare
cn måltid, som minst fyra dagar i veckan intages utom hemmet.
60
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Vissa av de elever som avses under f) kan erhålla utbildningsbidrag utan
behovsprövning. Bidraget utgår med 240 kronor per läsår till elev, söm bevistar
annan huvudkurs vid lantbruksskola än ladugårdsförmanskurs och
maskinskötarkurs ävensom till elev vid lägre mejeriskola, 600 kronor till
elev i ettårig ladugårdsförmanskurs och 300 kronor till elev i praktisk svinskötarkurs.
Studiebidrag och utbildningsbidrag beviljas av rektor för vederbörande
undervisningsanstalt. Erforderliga medel rekvireras av rektor hos länsstyrelsen.
Beträffande studiebidrag, som avses under e) och g) äger dock
rekvisition av medel rum hos respektive lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen.
Utan särskilt medgivande av Kungl. Maj:t kan icke-svenska elever erhålla
studiehjälp endast vid obligatorisk skolgång i försöksdistrikten. Enligt
praxis äger icke-svenska elever efter medgivande av Kungl. Maj:t erhålla
studiehjälp vid folkhögskolor, yrkesskolor och lantbruksundervisningsanstalter.
Beträffande folkhögskolorna och yrkesskolorna är vidare medgivet,
att vid vardera skolformen må årligen utgå studiehjälp åt högst 100 elever
från Danmark, Finland, Norge och Island.
Förslag till förbättrad studiehjälp
Studiehjälpsmyndigheterna — studiehjälpsnämnden, skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen — föreslår i sina
anslagsäskanden för nästa budgetår en uppräkning av stipendie- och
studiebidragsbeloppen med i runt tal 20 procent på sätt framgår av följande
sammanställning.
Stipendium (per läsår) ..........
Inackorderingsbidrag (per månad)
Bidrag till dagliga resor (per månad) . .
Bidrag för frukostmål (per månad) ....
Bidrag för en andra måltid (per månad)
Utbildningsbidrag ..................
Stipendium vid korrespondensstudier .
Studiehjälpsnämnden anför till motivering för förslaget bland annat
följande.
Stipendierna har varit till beloppen oförändrade sedan de bestämdes av
1953 års riksdag och detsamma gäller i huvudsak om studiebidragen, beträffande
vilka dock en mindre justering av bidraget till frukostmål och
något ändrade grunder för bidraget till dagliga resor godkändes av 1956 års
riksdag. Sedan 1953 har emellertid stipendier och studiebidrag på grund
av penningvärdets förändring förlorat i värde, och en uppräkning av beloppen
är därför klart motiverad. En ytterligare höjning av beloppen är vidare
angelägen såsom ett led i strävandena att stödja familjer med barn i utbildningsåren.
Nu |
Förslag |
75-70-60-50 |
100-85-70-55 |
-40-30-20-10 |
-45-35-25-15 |
800 |
960 |
360 |
420 |
60 |
75 |
50 |
65 |
30 |
40 |
40 |
50 |
14 |
15 |
6 |
7 |
240 |
300 |
300 |
360 |
600 |
720 |
250-350-450 |
300-450-600 |
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Öl
Familjeberedningen — tillkallad inom socialdepartementet för att biträda
vid handläggningen av frågan om samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna
och därmed sammanhängande spörsmål — har framlagt en den 2
oktober 1956 dagtecknad promemoria angående statlig studiehjälp. Vid
utarbetandet av promemorian har beredningen haft tillgång till bland annat
studiehjälpsmyndigheternas förslag. I promemorian framlägger beredningen
en rad alternativ till åtgärder, genom vilka en direkt eller indirekt förbättring
av studiehjälpen kan komma till stånd.
Beredningen behandlar såväl tänkbara reformer av generell innebörd
som förstärkningar av det nuvarande behovsprövade stödet.
Beredningen anför, att ett borttagande av kvarstående lärjungeavgiftei
i olika slag av skolor och utbildningsanstalter skulle betyda en viss avlastning
av studiekostnaderna för berörda familjer. Kostnaden för en sadan
åtgärd beräknar beredningen till cirka 5 miljoner kronor, varvid bortses
från redan beslutade eller planerade åtgärder.
Såsom ytterligare en möjlighet att befria barnfamiljerna från ^n. V1SS
väsentlig kostnadspost i samband med barnens studier nämner beredningen
införande av fria läroböcker och fri undervisningsmateriel i högre skolor
och utbildningsanstalter. Kostnaderna för en sadan reform beräknas bil
av storleksordningen 14 miljoner kronor om året.
Ett tredje alternativ till generell förbättring av studiehjälpen, som beredningen
framlägger, är införande av generella grundstipendier, vilka utan
behovsprövning skulle utgå till alla i åldern 16—18 år, som fortsätter sin
utbildning. Sådant stipendium, som endast borde tillkomma elever i skolor
eller kurser, vid vilka undervisningen omfattar nunst fyra manader, skulle
lämpligen till sitt belopp bestämmas efter det allmänna barnbidragets storlek
Utbetalningen skulle verkställas av vederbörande rektor eller skolföreståndare
och äga rum vid slutet av varje kurs eller termin. Kostnaden för
sådan stipendiegivning under budgetåret 1957/58 uppskattas av beredningen
till 19 miljoner kronor.
Beredningen föreslår en höjning av studiebidragen till inackordering av
elever, som deltar i skolor eller kurser, vid vilka undervisningen har en omfattning
av minst två läsår. Beloppet föreslås höjt från nuvarande 60 kronor
för månad till 100 kronor för månad. Kostnadsökningen harfor och
för de av'' studiehjälpsmyndiglieterna yrkade förbättringarna av studiebidragen
i övrigt beräknas i förhållande till anslagen för budgetaret
1956/57 till i runt tal 10 400 000 kronor. .... ,
Beredningen behandlar vidare frågan om jämkningar i det nuvarande
systemet för behovsprövade stipendier. Beträffande det högsta beloppet,
nu 75 kronor per månad, föreslås höjning till 125 kronor per manad. Vidare
förordar beredningen, att antalet behovsklasser och stipendiebelopp ska^
minskas till fem. Beloppen föreslås till 25, 50, 75, 100 och 125 kronor i månaden.
Dessa ändringar beräknas likaledes medföra en merkostnad av sammanlagt
cirka 10 400 000 kronor, i förhållande till anslagen tor budgetaret
1956/57. , t . . , •
Ytterligare finner beredningen, att man kan diskutera en viss justering
av inkomststrecken inom behovsprövningssystemet Om dessa inkomststreck
ändras, så att stipendium normalt kan utgå till ettbarnsiamiljer med
eu årsinkomst av högst 15 000 kronor mot nu 12 000 kronor och i motsva
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
rande män till ett större antal flerbarnsfamiljer blir kostnadsökningen om
beredningens Övriga förslag till jämkningar av behovsprövningen genomföres,
ytterligare omkring 6 700 000 kronor.
Slutligen behandlar beredningen frågan om den prövning av studielämpligheten,
som vid stipendieutdelningen äger rum i fråga om elever i läro\
erk och därmed jämförbara läroanstalter. Beredningen finner denna prövning
diskutabel från familjesocial synpunkt och framhåller, att ett betydande
antal familjer genom densamma går miste om statligt stöd för täckande
av barnens studiekostnader. Det kan övervägas, anser beredningen
om inte denna prövning bör modifieras eller slopas. Ett slopande av prövningen
beräknas medföra, att stipendiegivningen inom läroverk m. fl läroanstalter
i det närmaste fördubblas.
Angående generella grundstipendier anför familjeberedningen bland
annat följande.
En fortsättning i någon form av de allmänna barnbidragen efter 16 års
?.''d.er;°or unSdom> som fortsätter sin utbildning, är ett önskemål som framförts
från manga håll. Beredningen finner dessa önskemål välgrundade Då
det huvudsakligen av administrativa skäl icke har befunnits lämpligt att
tor speciella kategorier höja åldersgränsen för barnbidrag, ligger det nära
till hands att knyta ifrågavarande stöd till studiehjälpen i form av »enerella
grundstipendier.
Ett införande av generella grundstipendier skulle av allt att döma inte
nodyandiggora nagon omfattande administrativ apparat. Stipendierna
skulle kunna rekvireras av vederbörande rektor eller skolföreståndare och
utbetalas till elevens målsman kvartalsvis eller varje termin. Lämpligt vore
att stipendium beräknades för varje hel månad, som eleven vistades vid
undervisningsanstalten, samt utbetalades i efterskott vid terminens eller
kursens slut. Frånvaro på grund av sjukdom eller annan liknande anledning
borde icke föranleda minskning av stipendiet. Såsom villkor för grundstipendium
bor galla, att undervisningen vid skolan eller kursen omfattar
minst fyra månader. Grundstipendiets belopp bör anslutas till det belopp
med vilket de allmänna barnbidragen skall utgå.
Beträffande i ärendet avgivna remissyttranden får utskottet hänvisa till
statsrådsprotokollet (1957 års åttonde huvudtitel s. 528—531).
Departementschefen
Departementschejen har anfört bland annat följande.
Under åttonde huvudtiteln är uppförda fem förslagsanslag å för närvarande
til hopa 35 915 000 kronor, ur vilka anslag bestrides kostnaderna för
studiebidrag och stipendier (med undantag av s. k. brevskolestipendier)
enligt kungörelserna 1953: 530, 531 och 532. Hittills vunna erfarenheter av
denna på fem olika anslag fördelade redovisning talar enligt min uppfattninotor
en sammanslagning av de olika anslagen till ett förslagsanslag, lämpligen
med benämningen Studiebidrag och stipendier. Denna förändring bör
genomföras från och med nästa budgetår. Medelsanvisningen för brevskolestipendier
bör liksom hittills redovisas under särskilt reservationsanslag;
rubriken på detta anslag torde lämpligen kunna förkortas till Brevskolestipendier.
Statsutskottets utlåtande nr S år 1957
03
Redan vid anmälan av fjolårets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln
s. 545) ställde jag mig i princip positiv till studiehjälpsnämndens förslag
om utvidgning av kretsen av studiehjälps berättigade med icke-svenska
elever. Enligt hittills tillämpad praxis är i detta hänseende dylika elever
jämställda med svenska elever endast vid skolgång i den obligatoriska skolan.
Efter särskilda medgivanden av Kungl. Maj:t har emellertid ickesvenska
elever kunnat erhålla studiehjälp vid genomgång av folkhögskolor,
yrkesskolor och lantbruksskolor. Detta har främst gällt s. k. finska krigsbarn,
andra medborgare i de övriga nordiska länderna samt flyktingar och
med dem likställda. Studiehjälpsnämndens förslag innebär, såvitt gäller
sistnämnda skolformer och elevkategorier, närmast endast en decentralisering
av beslutanderätten från Kungl. Maj:t till de centrala och lokala studiehjälpsmyndighetema.
Jag delar emellertid nämndens uppfattning, att
studiehjälpsrätten för dessa elevkategorier i princip bör utsträckas till samtliga
de skolformer, där svenska elever äger rätt till studiehjälp. Mot bakgrunden
av de överväganden i studiehjälpsf rågan, som skett inom nordiska
kulturkommissionen och vid det senaste nordiska undervisningsministermötet,
anser jag mig böra på en punkt gå längre än nämnden, nämligen
såtillvida att enligt min mening medborgare i de övriga nordiska länderna
bör likställas med svenska elever, även om de är s. k. tillresande elever,
d. v. s. vistas i Sverige huvudsakligen i syfte att där erhålla utbildning
för att sedan återvända till hemlandet. Det torde finnas goda grunder för
att räkna med full reciproeitet mellan de nordiska länderna i detta avseende.
Om man sålunda förutsätter, att medborgare i de övriga nordiska länderna
samt flyktingar och med dem jämförliga skall likställas med svenska
elever beträffande rätten till studiehjälp, skulle det, såsom studiehjälpsnämnden
påpekat, bli en mycket liten grupp återstående icke-svenska elever,
som komme att ställas utanför. Jag ansluter mig till nämndens uppfattning,
att också denna grupp, med undantag av s. k. tillresande elever,
medtages vid utvidgningen av kretsen av studiehjälpsberättigade.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare
bestämmelser i ämnet efter förslag av studiehjälpsmyndigheterna. Jag förutsätter,
att därvid även utlänningskommissionen får tillfälle att framföra
synpunkter på frågan om bestämmelsernas detaljutformning.
Utsträckningen av studiehjälpsrätten till icke-svenska elever i huvudsaklig
överensstämmelse med de riktlinjer jag nu förordat bör gälla från och
med budgetåret 1957/58. Den för ändamålet erforderliga ökningen av medelsanvisningen
under det sammanförda förslagsanslaget kan med utgångspunkt
i nu gällande grunder för studiehjälpen och med hänsyn till vad studiehjälpsniimnden
anfört i detta avseende beräknas till i runt tal 400 000
kronor.
1953 års studiehjälpsreform utgjorde i och för sig ett väsentligt steg på
viigen mot en ytterligare demokratisering av utbildningen. Under senare
tid har på olika punkter åtskilliga andra åtgärder satts in i samma riktning.
De senaste årens mycket betydande expansion av utbildningsväsendet
är väl det klaraste och mest framträdande exemplet på samhällets strävan
att söka skapa utbildningsmöjligheter för alla. Men det räcker självfallet
inte med att upprätta nya skolor och öka utbildningsviisendets mottagningskapacitet.
Det måste också tillses, att den enskilde har de ekonomiska
förutsättningarna för alt utbilda sig och att dessa förutsättningar
64
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
är för handen utan att därmed de ekonomiska påfrestningarna blir för
stora. Den kartläggning av den samhälleliga familjepolitiken, som 1954 års
familjeutredning och familjeberedningen gjort, visar med all tydlighet, att
en ytterligare förbättring av studiehjälpen är starkt motiverad som en åtgärd
i syfte att begränsa de familjeekonomiska övervägandenas inverkan
på den enskildes val mellan förvärvsarbete och fortsatt utbildning utöver
folkskolans grundutbildning.
Familjeberedningen har icke blott tillstyrkt de förslag till uppräkningar
av de nuvarande studiehjälpsbeloppen, som framförts av studiehjälpsmyndigheterna,
utan har dessutom lagt fram en rad förslag om ytterligare förbättringar
och förstärkningar av studiehjälpen på de utbildningsstadier
som det här är fråga om. Beredningens samlade förslag i detta avseende
får väl i dagens läge uppfattas närmast som en målsättning och som riktlinjer
för den fortsatta studiehjälpspolitiken, eftersom det ju inte råder
någon tvekan om att redan av statsfinansiella skäl förslagen ingalunda på
en gång går att genomföra. Utbildningsväsendets nuvarande struktur gör
väl dessutom, att åtminstone en del av förslagen även av praktiska skäl
för närvarande ej bör genomföras.
Det är alltså nödvändigt, att från dessa utgångspunkter göra en avvägning
mellan vad som för dagen framstår som mest viktigt och vad som kan
anses vara mindre angeläget. Denna avvägning måste dessutom ske mot
bakgrunden av storleken av de ytterligare ekonomiska resurser, som via
statsbudgeten kan ställas till förfogande för en förbättring just av den
direkta studiehjälpen.
Jag har i det föregående redovisat familjeberedningens synpunkter på
frågan om avvägningen mellan generella stödåtgärder och behovsprövade
stödformer. Ett mycket väsentligt faktum i detta sammanhang är enligt
min mening den generella förbättring, som avses skola tillkomma åldersgrupperna
upp till 16 år genom det i dag under femte huvudtiteln framlagda
förslaget om en uppräkning av de allmänna barnbidragen. Vid mina
överväganden av vad som nu bör i första hand göras för att förbättra den
direkta studiehjälpen har jag kommit till den slutsatsen, att från olika synpunkter
familj eberedningens förslag om införande av generella grundstipendier
för elevgrupperna i 16- och 17-årsåldern måste sättas i främsta
rummet. Jag tillstyrker alltså, att icke behovsprövade grundstipendier av
barnbidragets storlek införes i huvudsak enligt de av beredningen förordade
riktlinjerna.
Grundstipendier bör således utan behovsprövning tillkomma elever i de
.skolor eller kurser, vid vilka undervisningen omfattar minst fyra månader
och där eleverna nu är berättigade till studiehjälp. Rätt till grundstipendium
bör föreligga från och med första månaden i kvartalet efter det, varunder
eleven uppnår 16 års ålder, till och med utgången av det kvartal,
varunder eleven uppnår 18 års ålder. Grundstipendiet bör beräknas till
visst belopp för månad av kurstiden. För kurstid, som överskjuter eller ej
uppgår till hel månad, bör liksom i fråga om övrig studiehjälp för hel vecka
beräknas en fjärdedel av månadsbeloppet. I anslutning till den under femte
huvudtiteln förordade avvägningen av det allmänna barnbidragets storlek
torde grundstipendiets månadsbelopp böra fastställas till 34 kronor. För
exempelvis en läroverkselev innebär detta ett grundstipendium på
(9 X 34 =) 306 kronor för läsår. Det torde icke vara nödvändigt att i detta
sammanhang till behandling upptaga övriga detaljer i fråga om utbetalning
Statsutskottets utlåtande nr S år 1057
65
m. m. beträffande grundstipendierna. Det bör få ankomma på Kungl.
Maj:t att efter förslag av studiehjälpsmyndigheterna meddela närmare bestämmelser
härutinnan. Beträffande ordningen för utbetalningen vill jag
dock framhålla, att det icke torde kunna undvikas att tills vidare pålägga
skolledarexpeditionerna vissa uppgifter i samband därmed. Enligt min
mening bör emellertid alla utvägar tillvaratagas för att så långt möjligt begränsa
detta merarbete.
Liksom förhöjningen av det allmänna barnbidraget bör införandet av
generella grundstipendier ske från och med den 1 januari 1958. Kostnaderna
för senare hälften av nästa budgetår kan, såvitt gäller förevarande
anslag under åttonde huvudtiteln, beräknas till i runt tal 9 miljoner kronor.
Det torde icke vara tekniskt möjligt att inordna studerande vid brevskolor
i den elevgrupp som skall komma i åtnjutande av grundstipendier. Med
hänsyn härtill och till vad jag i det följande föreslår beträffande studiehjälpen
för åldersgrupperna över 17 år, förordar jag att studiehjälpsnämndens
förslag beträffande höjning av brevskolestipendierna genomföres från
och med den 1 januari 1958. Räknat från denna tidpunkt bör således stipendiebeloppen
utgå med respektive 300, 450 och 600 kronor.
I angelägenhetsordning närmast efter de generella grundstipendierna bör
enligt min mening sättas en uppräkning av nu utgående stipendie-, studiebidrags-
och utbildningsbidragsbelopp till i första hand den nivå, som studiehjälpsmyndigheterna
föreslagit. Kostnaderna härför kan, såvitt gäller
åttonde huvudtiteln, uppskattas till drygt 7,6 miljoner kronor för nästa
budgetår. Det har vid budgetavvägningen icke befunnits möjligt att genomföra
en dylik reform under nästa budgetår. Då emellertid konsekvensen
av förslagen om höjning av de allmänna barnbidragen och om införande
av de generella grundstipendierna gör det angeläget, att studiehjälpen förbättras
även för elevgrupperna i 18-årsåldern och däröver, har jag ansett
mig böra föreslå en lösning sålunda, att studielijälpsmyndigheternas förslag
till uppräkningar nu genomföres, såvitt gäller studietiden från och med
första månaden i kvartalet efter det, varunder eleven uppnått 18 års ålder.
Beträffande storleken av de förhöjda beloppen får jag hänvisa till den inledningsvis
lämnade redogörelsen för myndigheternas förslag. För exempelvis
en inackorderad läroverkselev innebär detta, att stipendiemaximum
höjes från 75 till 100 kronor per månad och att inackorderingsbidraget uppräknas
från 60 till 75 kronor per månad.
Jämväl denna förbättring av stipendier, studiebidrag och utbildningsbidrag
för de äldre elevgrupperna bör träda i kraft den 1 januari 1958.
Kostnaderna för senare hälften av nästa budgetår kan, såvitt gäller förevarande
anslag under åttonde huvudtiteln, beräknas till i runt tal 1 370 000
kronor.
Övriga i ärendet framförda förslag beträffande studiehjälpen är jag, med
hänvisning till vad jag i det föregående anfört, icke beredd att tillstyrka i
förevarande sammanhang. Med anledning av vad som från olika håll uttalats
beträffande den nuvarande uppdelningen på åtta behovsklasser för
stipendieprövningen, förutsätter jag emellertid, att sludiehjälpsnämnden
i samråd med övriga berörda myndigheter till ytterligare överväganden
upptar familjeberedningens förslag om en minskning av antalet behovsklasser
och till Kungl. Maj:t i lämpligt sammanhang redovisar resultatet därav.
5 — Bihang till riksdagens protokoll 11)57. 0 sand. Nr X
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Motioner
06
I motionerna 1:276 och II: 307 har anförts bland annat följande.
Det är uppenbart att just ungdomarna över 16 år, i den mån de icke går
direkt ut i förvärvsarbete, medför betydande kostnader för föräldrarna,
kostnader som överstiger vad utgifterna blir för barnen i de lägre åldrarna.
Emellertid bjuder det enligt vår mening emot att utvidga bidragsgivningen
till nya kategorier och nya ändamål innan man hunnit så långt att man
kunnat återställa redan sedan åratal utgående bidrag till deras realvärde.
För vår del anser vi att man i stället för att i detta sammanhang ge ut
kontanta bidrag bör genomföra sådana reformer på beskattningens område
att möjlighet beredes föräldrarna att göra avdrag för periodiskt understöd
även i sådana fall då detta av mottagaren användes för att bestrida studiekostnader
liksom studerande att efter avlagd examen få avdragsrätt för
amorteringar å studiekostnader.
Till stöd för de i motionerna I: 359 och II: 443, såvitt här är i fråga,
gjorda yrkandena har anförts bland annat följande.
Den genom beslut av 1946 års riksdag införda studiehjälpen vid allmänna
läroverk har fått stor betydelse särskilt för att landsbygdsungdomen
skall få med städernas ungdom mer likvärdiga möjligheter till studier.
Redan nu måste, såsom senast påvisats av 1956 års familjeberedning,
den utgående studiehjälpen anses för snävt beräknad med hänsyn till penningvärdeförsämringen
och föräldrarnas försörjningsbörda. Studiehjälpsmyndigheterna
har också påfordrat en höjning av bidrag och stipendier.
Vi delar familjeberedningens syn på behovet av att staten i högre grad
än hittills avlastar familjernas kostnader för barnens fortsatta studier. Såsom
1954 års familjeutredning framhållit har den utvidgade skolplikten i
förening med den frivilliga stegringen i efterfrågan på högre studier medfört
ökad ekonomisk belastning på barnfamiljerna i förhållande till de
barnlösa. Vid jämförelse mellan familjer med studerande barn och familjer
med förvärvsarbetande barn i samma ålder blir skillnaden i detta hänseende
ännu påtagligare genom de senaste årens förbättrade lönevillkor
för den ungdomliga arbetskraften och dennas därav ökade förmåga att
bidra till familjeekonomien.
Av familjeberedningens propåer till generella åtgärder för att effektivisera
studiehjälpen synes den vara av största betydelse som avser icke
behovsprövade grundstipendier till alla elever i åldern 16—18 år i de olika
skolor och utbildningsanstalter, vid vilka stipendier nu kan erhållas. Vi
ansluter oss därför till det av ecklesiastikministern framlagda förslaget men
vill förorda att tiden för utbetalandet av dessa stipendier ut sträckes så att
de i varje särskilt fall kommer att utgå till och med utgången av den termin
under vilken vederbörande fyller 18 år.
Såsom ovan antytts anser vi den nuvarande studiehjälpen otillräckligför
elever vid yrkesskolor, läroverk, folkhögskolor m. fl. läroanstalter till
vilka stipendier och studiebidrag utgår efter i princip likartade regler. 1
första hand måste en uppräkning komma till stånd på grund av penningvärdeförsämringen.
Men därtill bör ytterligare höjningar övervägas. De av
studiehjälpsmyndigheterna föreslagna höjningarna av stipendie- och bidragsbeloppen
med i runt tal 20 procent måste därvid betraktas som eu
minimiåtgärd. Departementschefen har också anslutit sig härtill i princip.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
67
På grund av kostnaderna, som beräknats till 7,6 miljoner kronor för helt
budgetår, och med hänsyn till införandet av de generella stipendierna för
15—17-åringar har departementschefen förordat att studiehjälpsmyndighetemas
förslag till uppräkningar nu endast genomföres, för såvitt gäller
studietiden från och med första månaden i kvartalet efter det varunder
eleven uppnått 18 års ålder. Höjningen föreslås träda i kraft först den 1
januari 1958, då de generella stipendierna börjar utgå. Förslaget innebär
att stipendiemaximum höjes från 75 till 100 kronor per månad och att inackorderingsbidraget
uppräknas från 60 till 75 kronor. För de elever som
kommer i åtnjutande av maximistipendium och till vilka studiebidrag samtidigt
utgår innebär detta en höjning som är något större än det generella
stipendiet.
Av ekonomiska skäl ansluter vi oss om ock med tvekan till den av departementschefen
gjorda begränsningen av uppräkningen av studiehjälpen
att sålunda endast avse de äldre eleverna. Vi vill dock starkt understryka
att motsvarande höjning snarast möjligt bör genomföras i fråga om 15—17-åringama. Först då kommer de generella stipendierna för alla grupper att
innebära en relativ förbättring.
I anslutning till familjeberedningens förslag om modifiering av prövningen
av studielämpligheten i samband med stipendieringen vill vi anföra,
att en modifiering synes motiverad inte minst med hänsyn till att en faktisk
prövning av studielämpligheten redan föreligger i samband med antagandet
av elever och stipendierna dessutom inte utgår under första studieåret.
Denna fråga är av så stor betydelse att den — enligt vår uppfattning —
närmare borde utredas. Dess vikt har ökat i och med att tillströmningen
av elever vid högre skolor från landsbygden har stigit. Många av dessa nya
kategorier har en betygsnivå, som ligger strax under den stipendieberättigande.
Oberoende av den utredning vi sålunda föreslår beträffande landsbygdselevernas
handikap i betygskonkurrensen bör därför ett större antal
elever komma i åtnjutande av stipendier. Troligt är, att en mindre sänkningav
minimikraven skulle ha betydelse för stora grupper av landsbygdselever
och därigenom verka för eu jämnare fördelning av skolgångskostnaderna.
För synnerligen begåvade elever från familjer i lägre inkomstklasser
eller i flerbarnsfamiljer borde regelmässigt nuvarande maximigräns upphävas
och ett betydligt högre stipendiebelopp ges. Fn mera nyanserad differentiering
av stipendierna med hänsyn till verkligt god studiebegåvning
är alltså önskvärd.
Vad vi här anfört föranleder oss att föreslå en översyn av hittills gällande
regler för prövningen av studielämplighet och behov i samband med stipendieringen.
I motionen 11:44% stödjes det av studiehjälpsmyndigheterna i det föregående
redovisade förslaget om uppräkning av nu utgående stipendie-,
studiebidrags- och utbildningsbidragsbelopp, vilket endast delvis biträtts
av departementschefen. I motionen anföres bland annat följande.
Om förslaget om grundstipendier genomföres, skulle eu studiehjälpsform
införas, som enligt min mening inte kan förenas med det syfte, som studiehjälpen
bör ha.
08
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1057
Det är här icke fråga om att tillgodose ett visst styrkt behov för vissa
elever, som behöver särskilt stöd för sin utbildning av en eller annan orsak,
utan alla som studerar vid sådana skolor, där statlig studiehjälp kan utgå,
skall få ett månatligt bidrag utan hänsyn till om behov finns eller ej. Det
enda villkoret för att det föreslagna grundstipendiet skulle utgå skulle vara
att eleven går i studiehjälpsberättigad skola, och i motsats till vad som
gäller för all annan studiehjälp skulle det kunna utgå, även om eleven misssköter
sin utbildning eller t. o. in. gör sig skyldig till allvarligare förseelser.
De nya stipendierna skulle i själva verket bli lön för studier eller skolutbildning,
och denna skulle ges utan hänsyn till om den unge passar för
den valda utbildningen eller ej. Om grundstipendierna godkännes av riksdagen.
har riksdagen härmed faktiskt godtagit principen om studielön utan
att någon utredning om studielön eller konsekvenserna för andra studiegrupper
förelegat för riksdagens prövning. Redan detta är eu så allvarlig
invändning mot förslaget, att det inte borde kunna godtagas.
Härtill kommer att många studerande, som behöver förstärkt studiestöd,
får sämre studiehjälp än om studiehjälpsmyndigheternas förslag godtagits.
För de mänga elever, som behöver och får full studiehjälp i form av studiebidrag
för inackordering och stipendium, blir hjälpen enligt Kung],
Maj ds förslag 34 kronor för månad, men enligt studiehjälpsmyndigheternas
förslag 40 kronor. Kungl. Majds förslag är därför det sämre för dem som
verkligen behöver hjälp för att få utbildning och bör därför avvisas även
av denna anledning.
Bland dem, som enligt studiehjälpsmyndigheternas förslag skulle få
bättre hjälp än genom Kungl. Majds förslag, befinner sig ett stort antal
elever från landsbygden, vilka i regel måste inackordera sig på skolorten
och på grund av sin ekonomi är behöriga till högsta stipendiebelopp. Det
i propositionen framlagda förslaget missgynnar därför många av landsbygdens
ungdom, som önskar vidareutbilda sig.
Den föreslagna administrationen av studiehjälpen är vidare högst anmärkningsvärd.
Fn allmän strävan inom administrationen har varit att
rationalisera arbetet, förenkla procedurerna. Propositionens förslag om
administreringen av studiehjälpen står i motsats till en sådan strävan.
Enligt förslaget blir administrationen mer komplicerad och därför mer tidskrävande
än den varit tidigare eller behövt bli, om studiehjälpsmyndigheternas
förslag följts.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att studiehjälpsmyndigheterna och de
tusentals rektorer, som handlägger studiehjälpen under budgetårets första
hälft, skall beräkna studiebidrag och stipendier enligt nu gällande grunder
och under andra hälften omräkna studiebidrag och stipendier för de elever
som fyllt 18 år tidigare eller under vårterminen fyller 18 år. Redan under
budgetåret 1957/58 blir därför handläggningen av studiehjälpen pa rektorsexpeditionerna
och hos myndigheterna besvärligare och mer tidskrävande.
Införes grundstipendium enligt nu föreslagna regler, torde de säkert återkomma
följande budgetår. Omräkningar av studiebidragen och stipendierna
med hänsyn till elevers uppnådda 18 ar måste då bli talrika under både
höst- och vårterminen med därav följande merarbete. Rektorerna skall
därjämte på något sätt — hur framgår ej av propositionen — påläggas
vissa uppgifter beträffande de nya grundstipendierna. Allt detta nya
kamerala arbete pålägges rektorerna vid en tidpunkt, dä allt starkare krav
reses på att sådana uppgifter skall minskas för att ge större rum för de
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
69
viktigare rent pedagogisk-adininistrativa. Det föreslagna nya grundstipendiet
sknlle föra med sig en administration av studiehjälpen, som är i höggrad
både opraktisk och otidsenlig, och detta visar på sitt sätt hur olämpligt
grundstipendieförslaget i själva verket är.
De berättigade kraven på höjning av studieunderstödet behöver nu icke
heller tillmötesgås genom en ny typ av understöd. Stipendiemyndigheterna
har föreslagit höjningar av studiehjälpen, som skulle komma alla de
elever till del, som av den ena eller andra anledningen har behov av hjälp.
Och de höjda bidragen skulle tillkomma eleverna från början av budgetåret
1957/58. Trots att den förbättrade studiehjälpen på så sätt skulle
sättas in ett halvt år tidigare än som i propositionen föreslagits beträffande
grundstipendierna, skulle statsverkets ökade kostnader för studiehjälpen
under budgetåret bli lägre än de i propositionen föreslagna ökningarna, som
främst vilar på ett halvt år. Studiehjälpsmyndigheternas hemställan innebär
nämligen höjningar med tillhopa 10 585 000 kronor, medan propositionen
räknar med en höjning av 13 335 000 kronor i jämförelse med
anslagen budgetåret 1956/57. Då den i propositionen föreslagna reformen
beräknats endast för ett halvt budgetår, måste ju, om reformen godkännes,
kostnaderna för kommande budgetår bli högst avsevärt större. Eu ökning
med minst 9 000 000 kronor skulle då kunna förväntas. Även starka statsfinansiella
skäl talar därför mot införandet av grundstipendier.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande av studiehjälpsnämnden
över motionerna I: 359 och II: 445, såvitt här är i fråga. Studiehjälpsnämnden
har anfört i huvudsak följande.
Motionärerna ansluter sig till de i statsverkspropositionen föreslagna
ändrade grunderna för studiehjälpen men förordar annan övre gräns för
åtnjutande av det föreslagna s. k. grundstipendiet. Nämnden anser sig icke
bär böra närmare dryfta propositionens detaljer men håller för sannolikt,
att erfarenheten av hur de nya grunderna för studiehjälpen verkar i praktiken
skall göra vissa justeringar nödvändiga, särskilt i syfte att förenkla
administrationen. Därvid kommer givetvis även att beaktas den av motionärerna
föreslagna ändringen, till vilken nämnden sålunda för närvarande
icke anser sig böra ta ställning.
Motionärerna föreslår vidare eu översyn av gällande regler för behovsoch
studielämplighetsprövningen i samband med stipendieringen. I argumenteringen
har särskilt framhållits familjeberedningens förslag om justering
av inkomststrecken inom behovsprövningssystemet. Härtill kan nämnden
anföra, att nämnden i yttrande över detta förslag tillstyrkt förslaget
och anser detta vara en av de åtgärder, som snarast bör genomföras. Högre
stipendiebelopp än det vanligen maximala till synnerligen begåvade elever
med stort behov av studiehjälp kan redan nu jämlikt bestämmelse i studiehjälpsförfattningen
utgå och nämnden har också begagnat sig av denna
möjlighet. Beträffande prövningen av studielämpligheten via betygen vill
nämnden framhålla följande. Betygskvoten är icke enbart avgörande vid
bedömningen av studielämpligheten utan hänsyn tages också lill elevens
platssiffra i klassen och till betygen i kärnämnen på olika linjer. Vid lärares
upplysning om elevs hälsotillstånd, familje- och miljöförhållanden fiistes
alltid stort avseende. Det är naturligtvis nämnden icke obekant, att flytt
-
70
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
som kan resultera i sänkta betyg och till detta tas givetvis hänsyn vid
bedömningen av betygen efter första året i gymnasium. Påpekas bör i detta
sammanhang, att betygen i gymnasiets första ringar för elever från försöksskolor
bedömts med särskild hänsyn till elevernas omställningssvårigheter.
Nämnden har vidare, i motsats till vad som anföres i motionerna icke den
erfarenheten, att elever från landsbygdens realskolor, som söker sig till städernas
gymnasier, skulle på grund av lägre betyg ha särskilt svårt att få
stipendier. Tvärtom hävda sig deras betyg gott i konkurrensen med de
elevers, som redan i realskolan tillhört stadsläroverket. Än vidare bör nämnas,
att nämnden såvitt möjligt behåller stipendiet för en elev, som hunnit
till avgångsklassen i realskolan eller gymnasiet, fastän betygen försämrats.
Det torde av vad nu sagts böra framgå, att betygsprövningen icke är låst
vid vissa betygskvoter utan att otaliga betyg bedömas individuellt med
hänsyn till olika omständigheter. Nämnden inser till fullo vilken betydelse
ett stipendium kan ha för en elev, både ekonomiskt och psykologiskt, och
friar därför hellre än fäller en elev på grund av att hans betyg något underskrider
dem, som stipendiater vanligen uppvisa. Slutligen önskar nämnden
framhålla, att då nämnden är medveten om hur känslig frågan om betygsbedömningen
är, nämnden ägnar denna oavlåtlig uppmärksamhet och tid
efter annan överser bedömningsprinciperna på grundval av vunna erfarenheter.
En sådan förnyad översyn har nämnden för avsikt att verkställa före
behandlingen av nästa läsårs stipendieansökningar.
Utskottet
Utskottet finner med tillfredsställelse att enligt Kungl. Maj:ts förslag
kretsen av studiehjälpsberättigade vidgats till att omfatta jämväl ickesvenska
elever. Utskottet tillstyrker förslaget i denna del.
Mot de av departementschefen förordade formerna för en allmän förbättring
från och med den 1 januari 1958 av utgående studiehjälp har utskottet
i princip icke funnit anledning till erinran. Genom införande av de
generella grundstipendierna — vilka enligt utskottets mening såsom icke
behovsprövade lämpligen borde benämnas allmänna studiebidrag — kommer
en ökad studiehjälp till stånd för vissa åldersklasser, varigenom familjerna
beredas ökat stöd för barnens utbildning. Utskottet ger sålunda sin
anslutning till det av departementschefen biträdda förslaget om införande
av dylika bidrag för elevgrupperna i 16- och 17-årsåldern. Utskottet tillstyrker
även den begärda uppräkningen för elevgrupperna över nämnda
ålder av nu utgående stipendie-, studiebidrags- och utbildningsbidragsbelopp
till den nivå, som studiehjälpsmyndigheterna förordat.
Utskottet har emellertid vid prövningen av de framlagda förslagen funnit
att vissa svårigheter torde komma att uppstå vid tillämpningen av de nya
grunderna för studiehjälpen. Detta gäller ej minst det administrativa förfarandet,
vilket — såvitt utskottet kan finna — icke hittills närmare utretts.
Enligt utskottets mening bör, såsom departementschefen framhållit, alla
utvägar tillvaratagas för att så långt möjligt begränsa merarbetet för
skolledarna i anledning av reformerna. Därvid torde böra undersökas huruvida
icke annat organ än rektorsexpeditionerna skall kunna ombesörja
utbetalning av grundstipendierna.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
71
I anledning av motionerna I: 359 och II: 445 förutsätter utskottet, att
Kungl. Maj:t vid utfärdandet av bestämmelser i ämnet tager under omprövning
vad i motionerna anförts i fråga om den övre åldersgränsen för
bibehållande av grundstipendierna. Utskottet har för sin del icke något att
erinra mot vad i nämnda motioner i förevarande avseende ifrågasatts, därest
en dylik anordning skulle befinnas medföra påtagliga lättnader ur praktiskt-administrativa
synpunkter.
I detta sammanhang får utskottet erinra om att i diskussionen om grundstipendiema
fråga också uppkommit om icke samma villkor med avseende
på uppförande och ordning samt med avseende på elevers rätt till förnyad
genomgång av samma klass eller ring, som nu gäller för erhållande och
åtnjutande av annan studiehjälp vid icke obligatorisk skola även måtte
gälla i fråga om grundstipendium. Jämväl dessa spörsmål torde enligt utskottets
mening böra bli föremål för Kungl. Maj:ts närmare bedömande i
samband med ovannämnda bestämmelsers utfärdande.
Beträffande den i motionerna I: 359 och II: 445 begärda översynen av
reglerna för behovs- och studielämplighetsprövningen i samband med stipendieringen
framgår av studiehjälpsnämndens ovannämnda yttrande att
det i motionerna framställda yrkandet med avseende å studielämplighetsprövningen
konnner att tillgodoses vid den översyn av bedömningsprinciperna,
som nämnden avser att företaga före behandlingen av nästa års
stipendieansökningar.
Såsom av studiehjälpsnämndens yttrande vidare framgår ställer sig nämnden
positiv till justering av inkomststrecken inom behovsprövningssystemet.
Utskottet tillstyrker för sin del, att en omprövning i detta avseende kommer
till stånd och förordar i anledning av motionerna I: 359 och II: 445,
såvitt här är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att
uppdrag lämnas studiehjälpsnämnden att verkställa utredning i ämnet.
På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit till Kungl. Maj:ts
förslag samt till motionerna I: 359 och II: 445 avstyrker utskottet bifall till
motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga, samt till motionen
II: 442.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionen II: 442 samt motionerna
I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga,
a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för studiehjälpen;
b) till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 49 250 000 kronor;
II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:359
och ri:445, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl.
72 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en
översyn av gällande regler för behovsprövningen i samband
med stipendieringen samt i övrigt giva till känna vad utskottet
i anledning av motionerna anfört.
47:o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 224, s. 535—537), vilket innebär en anslagshöjning med 100 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att för budgetåret 1957/58 må till brevskolestipendier
utdelas högst 125 000 kronor;
b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
48:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 537),
vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid elevhem vid högre läroanstalter för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
49:o) Bidrag till folk- och skolbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt
311, s. 694—699) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 847 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av fröken Vinge väckt motion (11:331),
i vilken hemställts, att riksdagen ville besluta, dels att tilläggsbidrag till
skolbibliotek enligt samma grunder som gäller för folkhögskola må kunna
utgå jämväl till annan skola, därest statsbidraget eljest ej skulle uppgå till
300 kronor, dels att anslaget till Bidrag till folk- och skolbibliotek för budgetåret
1957/58 måtte utgå med ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
med 13 000 kronor förhöjt belopp;
dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Borås m. fl. väckt
motion (II: 168), i vilken hemställts, att riksdagen måtte under åttonde
huvudtiteln anslå 10 000 kronor för budgetåret 1957/58 till den s. k. Seriekommitténs
verksamhet för upplysningsarbete om goda och underhållande
böcker och tidskrifter för barn och ungdom.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 73
Kungl. Maj:ts förslag innebär automatiska höjningar med 250 000 kronor
av anslagsposten till folk-, studiecirkel-, sjukhus-, truppförbands- och sjömansbibliotek,
med 240 000 kronor av anslagsposten till skolbibliotek och
med 1 500 kronor av anslagsposten till resekostnadsersättning och traktamente
vid bilioteksinspektion från lands- och centralbibliotek. Vidare innebär
förslaget en höjning med 40 000 kronor av posten till centralbibliotek,
med 18 000 kronor för att bestämmelserna för statsbidrag till skolbibliotek
skall kunna göras tillämpliga även på särskolor samt med 4 500 kronor för
bibliotekskurser. Seriekommittén, som år 1956 erhöll ur åttonde huvudtitelns
anslag till extra utgifter 4 000 kronor till sin verksamhet, föreslås
för budgetåret 1957/58 ur förevarande anslag åtnjuta ett bidragsbelopp
av 5 000 kronor. Beträffande utlandsbiblioteken tillstyrkes av skolöverstyrelsen
framlagt förslag om slopande av kravet på ortsbidrag.
Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare bland annat följande.
Enligt före 1955 gällande bestämmelser utgick statsunderstöd för skolbiblioteksverksamhet
till andra skolor än folk- och småskolor med lägst
15 och högst 300 kronor för år, förutsatt att tillskott av andra medel än
statsmedel lämnades för verksamheten till minst sannna belopp som det
sökta statsunderstödet. De ändrade grunder för statsbidragsgivningen, som
genomfördes vid 1955 års riksdag, innebar, att statsbidrag utgick med samma
belopp som ortsbidraget, dock med högst 5 kronor per elev. Skolöverstyrelsen
har föreslagit, att ifrågavarande skolor får möjlighet att, därest
statsbidraget uträknat efter elevantal skulle understiga 300 kronor, erhålla
ett tilläggsbidrag av sådan storlek, att bidragen sammanlagt uppgår till
sistnämnda belopp eller, då ortsbidraget är lägre, till belopp motsvarande
ortsbidraget. Merkostnaden kan beräknas uppgå till 8 000 kronor.
Den biblioteksverksamhet, som för närvarande bedrives vid särskolorna,
är av högst varierande slag. Det är enligt överstyrelsens mening både av
pedagogiska och sociala skäl angeläget, att en tillfredsställande biblioteksverksamhet
kommer till stånd vid samtliga skolor, och överstyrelsen föreslår,
att bestämmelserna för statsbidrag till skolbibliotek — jämte de ovannämnda,
av överstyrelsen föreslagna tilläggsbidragen för sistnämnda slag
av bibliotek — göres tillämpliga även på särskolorna. Kostnaderna för ett
genomförande av överstyrelsens förslag kan — med ett elevantal i särskolorna
av cirka 3 600 — beräknas uppgå till i runt tal (5 X 3 600 -j- tillläggsbidrag
5 000 =) 23 000 kronor.
Till stöd för det i motionen 11:331 framställda yrkandet om tilläggsbidrag
till skolbibliotek, vilket i sak överensstämmer med skolöverstyrelsens
ovanberörda förslag, har anförts bland annat följande.
Den skolbiblioteksreform som genomfördes genom beslut av 1955 års
riksdag medförde väsentligt förbättrade statsbidrag för ett stort antal skolbibliotek.
På grund av bidragsreglernas utformning bär emellertid några
av de minsta biblioteken i stället fått lägre bidrag än förut.
Enligt de bidragsregler som gällde inre 1955 års beslut utgick statsunderstöd
för skolbiblioteksverksamhet till andra skolor än folk- och småskolor
med lägst 15 och högst 300 kronor för år, förutsatt att tillskott av
andra medel än statsmedel lämnades för verksamheten till minst samma
74
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
belopp som det sökta statsunderstödet. De ändrade grunder för statsbidragsgivningen
som genomfördes vid 1955 års riksdag innebär, att statsbidrag
utgår med samma belopp som ortsbidraget, dock med högst fem
kionor per elev. För folkhögskolor gäller därvid den särskilda bestämmelsen,
att folkhögskola, om statsbidraget uträknat efter elevantal skulle
understiga 300 kronor, erhåller ett tilläggsbidrag av sådan storlek, att
bidragen sammanlagt uppgår till sistnämnda belopp eller, då ortsbidraget
är lägre, till belopp motsvarande ortsbidraget.
Genom de nya bestämmelserna har andra här avsedda skolor än folkhögskolor
fått försämrade statsbidragsvillkor i de fall då elevantalet icke
uppgår till 60. De skolor det gäller är företrädesvis yrkesskolor och skolor
under lantbruksstyrelsens inseende. Då kostnaderna för att vidmakthålla
ett elevbibliotek måste ställa sig dyrare per elev vid dessa mindre skolor
an vid skolor med högre elevantal, är det mycket önskvärt, att dessa skolor
i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag får tilläggsbidrag
av samma typ, som nu utgår till bibliotek vid folkhögskolor. Merkostnaden
beräknas till 8 000 kronor.
Departementschefen föreslår i statsverkspropositionen, att bestämmelserna
för statsbidrag till skolbibliotek skall göras tillämpliga även på särskolor,
och beräknar för dessa bibliotek en kostnad av 18 000 kronor. Också
i fråga om dessa bibliotek måste man emellertid säga sig, att den i och för
sig glädjande reformen inte blir mycket värd för de minsta skolorna. I
enlighet med skolöverstyrelsens förslag bör också till dessa skolor kunna
utgå tilläggsbidrag i de fall, då statsbidraget eljest ej skulle uppgå till 300
kronor. Kostnaden för sådana tilläggsbidrag till särskolorna beräknas uppgå
till 5 000 kronor.
I motionen II: 16S om bidrag till den s. k. seriekommittén har anförts i
huvudsak följande.
De dåliga seriehäftena har gatt som en farsot över världen och överallt
har uppstått en häftig reaktion mot dem. I flera kulturländer som England,
Frankrike och Österrike har man tillgripit lagstiftningsåtgärder mot seriemagasinen.
I våra grannländer Danmark och Norge har tillsatts officiella
kommittéer för seriefrågan. I Sverige finns även en kommitté som bildats
på enskilt initiativ. Den kallas Seriekommittén och i den finns representerade
följande organisationer: Arbetarnas bildningsförbund, Målsmännens
riksförbund, Sveriges allmänna folkskollärarförening, Sveriges folkskollärarinneförbund,
Sveriges småskollärarinneförbund, LO:s kvinnoråd, Folkpartiets
kvinnoförbund, Kooperativa kvinnogillesförbundet, Sveriges husmodersföreningars
riksförbund. Svenska landsbygdens kvinnoförbund,
Svenska kvinnors medborgarförbund, Internationella kvinnoförbundet för
fred och frihet, Sveriges mödrars fredsförbund, Frikyrkliga samarbetskommittén,
Vita bandet, Nykterhetsorganisationen Verdandi och Tidningen
Ungdomsnytt.
Kommitténs breda förankring vittnar om att dess strävanden stöds av
en allmän folkmening och bör utgöra en borgen för goda resultat.
Kommittén har redan utfört ett omfattande och förtjänstfullt arbete,
vilket även vitsordats vid de debatter i saken som förts i denna församling.
Den bär bedrivit en riksomfattande upplysningsverksamhet, gjort en
undersökning om i vilken utsträckning barn och ungdom läser serier, varit
med om att arrangera ungdomens bokdagar, redigera förteckningar över
75
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
god ungdomslitteratur in. m. Genom förmedling av Nordiska kulturkommissionen
har samarbete inletts med Danmark, Finland, Isorge och Island.
Kommitténs arbete har även gett goda, pavisbara resultat senemagasinens
upplagesiffror har sjunkit avsevärt. Ännu återstår mycket att göra,
särskilt som kommittén tagit till sin uppgift att bekämpa inte endast daliga
serier utan hela den flödande floran av mindervärdig litteratur, olika slag
av underhaltiga »deckare» samt diverse pornografiska och halvpornografiska
publikationer. Kommittén arbetar för närvarande bland annat med
att utforma en broschvr om barns läsning, som den har för avsikt att tillställa
skolor och hem.'' Detta och övrigt arbete som kommittén utfört har
varit förenat med ganska stora kostnader.
Utskottet. Detta anslag har kraftigt uppräknats de senaste budgetåren —
sedan budgetåret 1951/52 med drygt 6 miljoner kronor, varigenom betydelsefulla
reformer kunnat på förevarande område genomföras. För budgetåret
1957/58 föreslås anslaget höjt med 559 000 kronor, därav med
491 500 kronor för automatiska utgiftsökningar. Kungl. Maj:ts förslag
innefattar även att statsbidrag införes för särskolornas bibliotek (under
andra huvudtiteln har Kungl. Maj:t äskat anvisande av medel till fångvårdens
bibliotek). Dessa förslag synas utskottet vara värdefulla led i den
vidare utveckling av biblioteksväsendet, som utskottet finner önskvärd.
Utskottet, som tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under ifrågavarande
punkt föreslagit, har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 331
framställda yrkandet.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande seriekommittén innebär — såsom av
den lämnade redogörelsen framgår — att kommittén från och med nästa
budgetår till sin verksamhet erhåller bidrag med 5 000 kronor ur förevarande
anslag. Då syftet med det i motionen II: 168 framställda yrkandet genom
Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag sålunda i viss utsträckning blivit tillgodosett,
avstyrker utskottet bifall till motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 168 ävensom motionen
II: 331, till Bidrag till folk- och skolbibliotek för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 847 000 kronor.
50:o) Bidrag till föreläsningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
312, s. 700—703) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 955 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Wolgast m. fl. väckt motion (I: 291), i vilken hemställts,
att riksdagen ville besluta, dels att de i motionen föreslagna bidragsgrunderna
för föreläsnings verksamhet eu skall tillämpas fr. o. in. budgetåret
1957/58, dels ock att bidraget till fiireläsningsverksamhet hädanefter skall
upptagas som förslagsanslag.
76
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Ivungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100 300 kronor.
Skolöverstyrelsen har framlagt förslag om viss teknisk omläggning av
nuvarande bidragsbestämmelser i syfte att statsbidrag i fortsättningen
skall utgå efter enhetliga principer till all med förevarande anslagsmedel
stimulerad föreläsningsverksamhet samt att anslaget, som är obetecknat,
sammanföres med förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt föreläsare
och hädanefter upptages som förslagsanslag. Dessa förslag ha icke biträtts
av departementschefen.
Yrkandena i motionen överensstämma i sak med skolöverstyrelsens nyssnämnda
förslag. I motionen anföres bland annat följande.
I riksstaten ar under K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m. bidraget
till studiecirkelverksamheten samt bidraget till ungdomens fritidsverksamhet
upptagna som förslagsanslag. Detta motiveras i båda fallen med
att dessa verksamheter i förväg endast preliminärt kan bestämmas till
omfattning och innehåll. Detta i sin tur beror på att folkbildningsarbetet
ar fritt och frivilligt. Den enskilde väljer själv tid, plats, ämne och arbetsdin
för små frivilliga studier. Då inom folkbildningsarbetet föreläsniimsverksamheten
är att anse som den arbetsform, vilken smidigast går att
anpassa till de behoven, och då den utgör en god grundval för åtgärder
med syfte att till bildmngsarbetet föra nya grupper och för att sarnmantatta
och belysa vad studierna inom övriga arbetsformer kan ha givit har
det, som skolöverstyrelsen understryker, visat sig vara särskilt olyckligt
att Just bidraget till denna verksamhet ej varit förslagsanslag. Det är
överstyrelsens uppfattning, att minst lika starka skäl som i fråga om
studiearkelverksamheten och ungdomens fritidsverksamhet talar för att
lorelasmngsanslaget blir förslagsanslag.
Vid fjolårets riksdag förelåg en motion II: 104 med innebörd att föreläsmngsanslaget
skulle betecknas som förslagsanslag. I denna motion framhölls
också de olagenheter som är förknippade med anslagets nuvarande
utformning. Forelasnmganordnama erhåller upgift om fördelningen av
bidraget forst vid en tidpunkt, då de lokala programmen redan är fixerade i
"aga om antalet föreläsningar och medverkande föreläsare. I många falt
kan hangenom besvarhga omläggningar och inskränkningar i de planerade
programmen bil nödvändiga, vilket medför en icke ringa fördvring av
administrationen. *
Ändras anslagsbeteckningen till förslagsanslag, kommer den lokala anordnaren
att kunna planera verksamheten på längre sikt, vilket skulle befrämja
dess kvalitet och sunda utveckling. Både lokalt och centralt skulle betvdande
administrativa förenklingar åstadkommas genom en sådan omläggning.
Statsutskottet uttalade med anledning av motionen, att utskottet i likhet
med motionärerna fann, »att anslagets karaktär av obetecknat anslag
innebar ett visst osäkerhetsmoment för föreläsningsverksamheten inom det
1 na och frivilliga folkbildningsarbetet». Det är givet att om anslaget förslagsbetecknades,
en smidigare tilldelning av medel kunde ske och anpassning
under arbetsåret göras till ändringar i planer för föreläsningsverksamhet
av olika slag De ekonomiska konsekvenserna av en sådan förändring
ar för narvarande emellertid icke möjliga att överblicka. En väsentlig
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
77
förutsättning för en sådan ändrad anordning skulle enligt utskottets mening
vara att statsbidragsbestämmelserna vore desamma för de olika slagen av
verksamhet.
Enligt departementschefens mening var de av skolöverstyrelsen föreslagna
ändrade bidragsgrunderna ej så utformade att de lämpligen kunde
genomföras. Bland annat av det skälet ansåg sig utskottet icke böra tillstyrka
bifall till motionen. Utskottet förutsatte emellertid »att frågan om
förenkling och förenhetligande av nuvarande bidragsbestämmelser efter
överarbetning och omprövning av föreliggande förslag i ämnet upptages till
förnyat övervägande. I samband härmed torde jämväl frågan om anslagets
karaktär böra bli föremål för ytterligare bedömande.»
Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58
framlagt ett förslag till bidragsbestämmelser, som innebär en sådan förenkling
och förenhetligande av nuvarande bestämmelser, och vi vill därför
föreslå en övergång till dessa beräkningsgrunder.
Garantier mot alltför stark stegring av anslagsbehovet finns dels genom
bestämmelsen om att från annat håll måste tillskjutas minst lika stort
belopp som statsbidraget, dels genom villkoret att föreläsare och ämnen
skall vara godkända av ansvarigt förbund eller av skolöverstyrelsen. Vidare
föreslås maximigränser för antalet föreläsningar per budgetår till föreläsningsföreningar
och föreläsningsförbund, maximibelopp för längre föreläsningsserie
och folkbildningskurs och maximiantal föreläsningar för central
kursverksamhet och föreläsningsverksamheten inom försvarsväsendet.
Utskottet. För här avsedda slag av föreläsningsverksamhet finnes under
denna och nästföljande anslagsrubriker för innevarande budgetår uppförda
anslag med tillhopa 1 104 700 kronor. Kungl. Maj:ts motsvarande förslag
för budgetåret 1957/58 innebär en medelsanvisning av sammanlagt
1 255 000 kronor.
Vidkommande yrkandet i motionen I: 291 får utskottet framhålla följande.
Det synes utskottet i och för sig önskvärt om inom en godtagbar ekonomisk
ram en förenkling och ett förenhetligande kunde ske av bestämmelserna
för statsbidrag till de former av föreläsningsverksamhet, varom här är
fråga. Ett genomförande av det av skolöverstyrelsen framlagda, av motionärerna
upptagna förslaget härutinnan skulle emellertid medföra ett ökat anslagsbehov
för nästkommande budgetår av icke mindre än i runt tal 500 000
kronor, därav inemot 400 000 kronor på grund av väsentligt utvidgad rätt
(ill ersättning för resekostnader och traktamenten. Departementschefen har,
såsom i det föregående nämnts, icke biträtt förslaget, men förordat ett ökat
ekonomiskt stöd åt föreläsningsverksamheten.
Utskottet, som funnit sig böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag, avstyrker
bifall till motionen I: 291.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen T: 291, till Bidrag till föreläs
-
78
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
ning sverksamhet för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag
av 955 000 kronor.
51 :o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 313, s. 703), vilket innebär en anslagshöjning med
50 000 kronor och med erinran om vad utskottet under nästföregående
punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
300 000 kronor.
52 :o) Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 703—705), vilket
innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till föreläsningsförmedling
och konsulentverksamhet för budgetåret 1957/58 anvisa ett
anslag av 192 000 kronor.
53:o) Bidrag till studieförbund. Kungl. Maj.t har (punkt 315, s. 705
och 706) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1957/58
anvisa ett anslag av 2 145 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz
och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,
att riksdagen måtte till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1957/58
anvisa ett anslag av 2 045 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får
utskottet hänvisa till motionen I: 276.
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt avser en höjning med
200 000 kronor samt innebär att av anslaget 20 000 kronor eller oförändrat
belopp skall användas till särskilda bidrag för bildningspropaganda på
landsbygden åt på landsbygden verksamma studieförbund, medan 2 125 000
kronor (1956/57 1 925 000) skall användas för bidrag till studieförbunden
för organisations- och administrationskostnader.
Skolöverstyrelsen har under detta anslag föreslagit en höjning med
600 000 kronor. Höjningen avser bidraget till studieförbunden för organisations-
och administrationskostnader.
Överstyrelsen fördelar numera ifrågavarande bidrag, som utgår med högst
hälften av den verkliga kostnaden, till studieförbunden på följande fyra
huvudposter:
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
79
1. Lönekostnader för centralt anställd personal och instruktörsverksamhet.
2. Administrationskostnader inklusive reseersättningar för inspektions
och
instruktionsverksamhet.
3. Särskilda åtgärder ex. anskaffande av studiemateriel, utgivande av studieplaner,
bildningspropaganda, konferensverksamhet.
4. Pedagogisk verksamhet
a) För pedagogiska uppgifter anställd personal.
b) Studieledarutbildning.
Skolöverstyrelsen har upprepat sitt tidigare förslag att studieförbunden
för att tillgodose den direkt pedagogiska verksamheten skulle kunna erhålla
bidrag upp till tre fjärdedelar av kostnaden för anställande av personal för
rent pedagogiska uppgifter samt för studieledarutbildning. Vidare har överstyrelsen,
i likhet med föregående år, framhållit som angeläget, att bidrag
i fortsättningen beviljas för inkvarteringskostnader vid kurserna i likhet
med vad som är fallet beträffande ungdomsledarutbildningen.
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.
Jag anser mig liksom i fjol icke kunna tillstyrka skolöverstyrelsens förslag
om ändrade bidragsgrunder för den pedagogiska verksamheten. Jag
erinrar om att jag i 1956 års huvudtitel uttalade, att ett främjande av studiecirkelverksamhetens
kvalitativa inriktning bör kunna åstadkommas med
tillämpning av nuvarande bidragsgrunder, exempelvis genom att inom
ramen för det till 50 procent maximerade bidraget kostnaderna för pedagogisk
verksamhet ges en mera framträdande ställning vid bedömande av
bidragsunderlaget.
Beträffande medelsanvisningen under detta anslag vill jag dock med
hänsyn till den fortsatta ökningen av studieförbundens arbetsuppgifter
föreslå en höjning av bidraget till förbundens organisations- och administrationskostnader
med 200 000 kronor till 2 125 000 kronor.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär för nästkommande budgetår en
höjning av anslaget med 200 000 kronor. Utskottet vill med anledning av
förslaget särskilt uttala följande.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 8 (punkten 94) anslöt sig
utskottet till den av departementschefen vid samma års riksdag uttalade
uppfattningen att kostnaderna för den pedagogiska verksamheten borde
kunna ges en mera framträdande ställning vid bedömande av bidragsunderlaget.
Utskottet finner sig, i anslutning till vad utskottet sålunda tidigare
i denna fråga anfört, böra framhålla, att enligt utskottets mening hinder
icke bör möta för skolöverstyrelsen att i bidragsunderlaget för den pedagogiska
verksamheten jämväl inräkna inkvarteringskostnader vid de utbildningskurser,
om vilka här är fråga. Utskottet förordar att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i detta ämne
anfört.
T övrigt har Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning
till särskilt uttalande.
80 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså bifall till
motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga. Utskottet hemställer
förty,
att riksdagen må,
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga, till
Bidrag till studieförbund för budgetåret 1957/58 anvisa ett
anslag av 2 145 000 kronor;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört angående bidragsunderlaget för den pedagogiska
verksamheten.
54:o) Bidrag till studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 316, s. 706 och 707), vilket innebär en automatisk
anslagshöjning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
6 350 000 kronor.
55 :o) Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 708—710), vilket innebär en anslagshöjning
med 22 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 181 000 kronor.
56 :o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 710), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 200 000
kronor.
57:o) Bidrag till verksamheten vid studiehem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 319, s. 710 och 711), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid studiehem
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 75 000
kronor.
58:o) Utbildning av ungdomsledare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 320, s. 711—714), vilket innebär en anslagshöjning med
421 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av ungdomsledare för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
803 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
81
59:o) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har
(punkt 321, s. 714 och 715) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Mannerskantz och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra
kammaren av herr Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt
här är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte
avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Bidrag till ungdomens
fritidsverksamhet av 1 800 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eliasson m. fl. (I: 198) och den andra inom andra kammaren av
herr Stenberg m. fl. (11:207), i vilka hemställts att riksdagen måtte för
budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 30 000 kronor till Sveriges schackförbund
för utvidgande av förbundets verksamhet bland ungdomen.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 276 och I: 198.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av detta förslagsanslag med
350 000 kronor och därvid bland annat anfört följande.
Under det första verksamhetsåret, 1954/55, har 9 608 fritidsgrupp»er
med sammanlagt 148 504 deltagare erhållit statsbidrag. 1955/56 erhöll
20 188 fritidsgrupper med sammanlagt 297 879 deltagare statsbidrag.
I 1956 års statsverksproposition (s. 702) anförde föredragande departementschefen,
att det syntes lämpligt, att skolöverstyrelsen i samband med
anslagsäskandena för budgetåret 1957/58 redovisade en beräkning av den
sannolika utvecklingen av verksamheten och medelsåtgången för ett antal
år framåt i tiden och därvid övervägde vilka åtgärder, som kunde finnas
påkallade för att hålla statens ekonomiska engagemang för ändamålet inom
rimliga gränser utan att bidragsformens stimulanskaraktär äventyrades.
Till åtlydnad härav har överstyrelsen på grundval av tillgängliga uppgifter
sökt beräkna verksamhetens utveckling under en kommande femårsperiod
fram till år 1961. De begränsade erfarenheterna av verksamheten kan
emellertid icke tillåta några giltiga antaganden beträffande den vidare
utvecklingen förrän ytterligare minst ett års erfarenheter föreligger. Överstyrelsen
har därför funnit erforderligt att följa verksamheten under ytterligare
ett år, innan förslag rörande verksamhetens eventuella begränsning
framlägges. Kostnaderna under budgetåret 1957/58 beräknas uppgå till
i runt tal 1 650 000 kronor.
Statskontoret har med hänsyn till bland annat anslagsbelastningen ansett
sig icke kunna förorda, att anslaget för 1957/58 uppföres med lägre
belopp än 1 800 000 kronor.
G — Bihang till riksdagens protokoll 1057. G saml. Nr 8
82
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Såsom skolöverstyrelsen anfört torde det vara nödvändigt att följa utvecklingen
av ungdomens fritidsverksamhet under ytterligare ett år, innan
några av anslagsutvecklingen påkallade åtgärder överväges.
Vad gäller medelsanvisningen för budgetåret 1957/58 saknas säkra hållpunkter
för bedömningen av den automatiska ökningens storlek. Skolöverstyrelsen
har beräknat denna till 350 000 kronor. Med utgångspunkt i belastningen
under budgetåret 1955/56 anser jag i likhet med statskontoret,
att anslaget bör uppräknas med 500 000 kronor till 1 800 000 kronor.
I motionerna 1: 276 och II: 307 har anförts bland annat följande.
Förevarande anslag har i år höjts med 500 000 kronor och föreslås uppgå
till ett belopp om 1 800 000 kronor. Vi har tidigare gått emot detta anslag
då vi ansett att detta statliga stöd inte fått en helt lycklig utformning och
att risk därför kunde förefinnas för att bidraget skulle komma vissa grenar
av det rena nöjeslivet till godo. Det uppställda målet, att stimulera ungdomens
fritidsverksamhet, kunde bli lidande härpå. Vi påpekade också att
anslaget hade en tämligen lös anknytning till de nykterhetsfrämjande syften
det här gällde att tillgodose.
Enligt vår mening borde samhällets åtgärder i stället koncentreras på
sådana områden, där ungdomen genom frivilliga insatser inte själva förmår
lösa problemen. Detta gäller i främsta rummet bostadsfrågan — trångboddheten
går alltid ut över de unga. Om ett tillräckligt antal rymliga familjebostäder
kunde byggas, skulle familjelivet och familjen, vilken enligt vår
mening måste ha huvudansvaret för de yngre generationernas fostran, få
ökad betydelse. Samhället har däremot en uppgift att fylla, då det gäller
att skapa förbättrad yrkesutbildning och ge ungdomen bättre yrkesvägledning.
Den ståndpunkt vi tidigare intagit har vi i princip inte funnit anledning
frångå, varför vi förordar avslag å förevarande anslag.
Till stöd för det i motionerna 1:198 och II: 207 framställda yrkandet har
anförts bland annat följande.
För att motverka ungdomsbrottslighet och ungdomsfylleri är det nödvändigt
att samhället söker främja en socialt värdefull fritidssysselsättning
för de unga. Ökade statsanslag har också under senare år beviljats
till bland annat idrotten, folkbildningsverksamheten samt till ungdomens
föreningsliv och fritidsverksamhet. Behovet av en utvidgning av samhällets
ungdomsvårdande uppgifter har blivit särskilt påtagligt efter omläggningen
av nykterhetspolitiken. Särskilda utskottet vid 1954 års riksdag
underströk i sitt utlåtande nr 6, att de ungdomsvårdande stödåtgärderna
syftade längre än till det rent nykterhetsfrämjande. Varje åtgärd, som
främjade ungdomens sunda verksamhetslust och därigenom motverkade
en ofta neddragande passivitet — vilken fick särskilt markanta uttryck i
storstädernas fritids- och nöjesliv — verkade samtidigt socialpolitiskt och
kriminalpolitiskt förebyggande. Det är dock främst mot bakgrunden av
det stegrade alkoholmissbruket som ecklesiastikministern i årets statsverksproposition
föreslagit en kraftig höjning av anslagen till ungdomsledarutbildningen,
instruktörsverksamheten inom ungdomsorganisationerna
samt ungdomens fritidsverksamhet.
Med hänsyn till det icke oväsentliga samhälleliga stöd, som nu i ungdomsvårdande
syfte lämnas till bland annat idrotten och ungdomens fri
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
83
tidsverksamhet, synes det motiverat att också den förnämliga »andliga»
idrotten, schackspelet, får ett mera direkt stöd från det allmännas sida.
Schackspelet borde kunna spela en större roll än det för närvarande gör i
strävandena att samla ungdomen kring socialt värdefull fritidssysselsättning.
Sveriges schackförbund, som bildades år 1917, har numera cirka 500
anslutna föreningar över hela landet med sammanlagt omkring 10 000
aktiva tävlingsspelare. Alltjämt är denna växande organisation starkt beroende
av enskilda donatorers välvilja, ehuru mer än 1 000 organisatoriska
krafter ägnar sig åt sina uppgifter inom såväl förbundet som dess distrikt sförbund
och klubbar utan tanke på ersättning för direkta och indirekta
ekonomiska uppoffringar.
Sveriges schackförbund har erhållit ett bidrag motsvarande cirka 50
procent av kostnaderna för anordnande av ungdomsledarkurser på tre
platser i landet under föregående år. Det är emellertid icke möjligt för förbundet
att fullfölja denna verksamhet på sätt som vore önskvärt på grund
av brist på medel. För att nå en intensifierad verksamhet bland ungdomen
bör ett lämpligt avvägt anslag anvisas för ändamålet, som kan disponeras
för instruktörsverksamhet, propaganda o. dyl. Ett dylikt anslag är enligt
vår mening motiverat, särskilt med hänsyn till att fritidsgrupper i schack
under vissa förhållanden redan nu kan erhålla bidrag från det anslag som
utgår under åttonde huvudtiteln till ungdomens fritidsverksamhet. Sveriges
schackförbund kan emellertid icke, såsom nyss framhållits, disponera egna
medel för en dylik mera intensifierad verksamhet bland ungdomen och
synes därför sakna möjlighet att i praktiken utnyttja ifrågavarande bidragsform.
Utskottet. Förevarande anslag har upptagits på riksstaten första gången
för budgetåret 1954/55 och därvid uppförts med 1 000 000 kronor. Kungl.
Majris förslag innebär för nästkommande budgetår en höjning av anslaget
med 500 000 kronor.
Med anledning av det i motionerna I: 276 och II: 307 framställda yrkandet
om avslag på Kungl. Maj ris förslag under denna punkt får utskottet
erinra om att riksdagen tidigare, senast vid 1956 års riksdag, haft att ta
ställning till motioner av liknande innebörd. Riksdagen har vid samtliga
tillfällen i enlighet med utskottets hemställan ställt sig avvisande till de
framställda avslagsyrkandena (särskilda utskottets utlåtande 1954: 6, s.
18—20, 33 samt statsutskottets utlåtanden 1955: 72, s. 27—28, och 1956: 8,
s. 92). Då utskottet icke funnit anledning frångå sin tidigare i ärendet
intagna ståndpunkt, avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 276 och
II: 307, såvitt här är i fråga, och ansluter sig till Kungl. Maj ris förslag.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen på
grundval av tillgängliga uppgifter sökt beräkna utvecklingen av ungdomens
fritidsverksamhet under en kommande femårsperiod till år 1961, men samtidigt
framhållit, att överstyrelsen till följd av de begränsade erfarenheter,
som hittills förelåge, funne det erforderligt att följa verksamheten under
ytterligare ett år. Utskottet, som med tillfredsställelse konstaterar att över
-
84
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
styrelsen sålunda har sin uppmärksamhet riktad på förevarande spörsmål,
finner liksom departementschefen den av överstyrelsen angivna tidsfristen
nödvändig, innan några av anslagsutvecklingen påkallade åtgärder övervägas.
Beträffande yrkandet i motionerna I: 198 och II: 207 om anslag till
Sveriges schackförbund vill utskottet framhålla följande.
1953 års utredning angående stöd åt nykterhetsorganisationer och ungdomsvårdande
sammanslutningar nämnde schackspelet bland sådana former
av fritidsverksamhet, som borde kunna komma i fråga till statsunderstöd.
Såsom av motionerna framgår har förbundet med hjälp av medel från
det under nästföregående punkt behandlade anslaget också erhållit bidrag
till ungdomsledarkurser. Vidare kan av schackförbundet ordnade fritidsgrupper
erhålla medel från nu förevarande anslag. Något formellt hinder
för förbundet att åtnjuta understöd jämväl från anslaget till Bidrag till
instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer synes utskottet icke
heller föreligga. För den värdefulla form av fritidssysselsättning, som
schackspelet erbjuder, kan alltså bidrag utgå i olika former. Vid sådant förhållande
finner utskottet sig icke böra tillstyrka att ett särskilt anslag till
Sveriges schackförbund uppföres på riksstaten. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionerna I: 198 och II: 207.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt
här är i fråga, samt motionerna I: 198 och II: 207, till
Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.
60:o) Bidrag till centralförbundet för nykterhetsundervisning. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 717 och 718), vilket innebär
en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till centralförbundet för
nykterhetsundervisning för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 800 000 kronor.
61 :o) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 324, s. 718—720) föreslagit riksdagen att till detta ändamål anvisa
ett reservationsanslag av 1 360 100 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 210 900 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sunne m. fl. (I: 68) och den andra inom andra kammaren av herr
Hammar m. fl. (II: 82), i vilka hemställts, att anslagsposten till grundbidrag
till nykterhetsorganisationer m. fl. höjes från i propositionen föreslagna
306 000 kronor till 500 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
85
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon m. fl. (I: 293) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 340), i vilka hemställts, att riksdagen måtte godkänna
den i motionerna förordade omfördelningen inom ramen för anslaget till
Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 82 och II: 340.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslagsposten till speciella bidrag höjes
med 125 000 kronor och anslagsposten till bidrag till instruktörer i alkoholfrågan
med 85 900 kronor. Ett förslag av skolöverstyrelsen om att höja
anslagsposten till grundbidrag med 10 procent eller med 31 000 kronor har
departementschefen icke biträtt.
I motionerna 1:68 och 11:82 har anförts bland annat följande.
I statsverkspropositionen till årets riksdag betonar ecklesiastikministern
angelägenheten av en intensifierad upplysningsverksamhet i alkoholfrågan
och anser det motiverat med en höjning av anslagsposten till speciella bidrag
till nykterhet sorganisationerna. Kungl. skolöverstyrelsens för budgetåret
1957/58 föreslagna höjning av anslagsposten till grundbidrag med
31 000 kronor till 337 000 kronor till dessa organisationer tillstyrkes däremot
inte av departementschefen.
Under de senaste åren har nykterhetsrörelsen betydligt ökat sitt medlemsantal.
Verksamheten har också över hela linjen avsevärt utbyggts och
effektiviserats. Att fortlöpande hålla denna vidgade verksamhet i gång och
att ytterligare utöka och förnya densamma har medfört, att de fasta kostnaderna
för nykterhetsorganisationerna betydligt ökat. Härtill bidrager
även penningvärdeförsämringen.
Den omständigheten, att grundanslagets totalbelopp är fixerat och sålunda
icke växer med organisationernas medlemsantal, medför dessutom att
den starka tillväxten under senare år av Motorförarnas helnykterhetsförbund
skärpt denna effekt av penningvärdeförsämringen för de organisationer,
som växt mindre starkt, genom att anslaget för deras vidkommande
även nominellt sett sänkts.
Grundbidraget till nykterhetsorganisationerna har hittills genomsnittligt
sett utgjort föga mer än en krona per vuxen medlem. Bidraget per medlem
exempelvis till Jordbrukare-Ungdomens förbund är ungefär det tiofaldiga,
och de anslag, som föreslås till vissa andra på förevarande område verksamma
sammanslutningar, torde per medlem räknat uppgå till flera gånger
det belopp, som förordas utgå i grundbidrag till nykterhetsrörelsen.
Nykterhetskommittén visade genom sina undersökningar, att nykterhetsrörelsen
var eu viktig faktor till ett folks nykterhet. Den svenska nykterhetsrörelsen
har dessutom gett ett väsentligt bidrag till det folkliga organisationslivet
i de flesta av dess former.
I motionerna I:2!>3 och 11:340 har anförts bland annat följande.
Av de undersökningar som på sin tid gjordes av 1944 års nykterhetskommitté
framgick det, att förekomsten av en stark nykterhetsrörelse
inom ett land var en faktor som sänkt alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna
inom landet. Kommittén förordade därför ett belopp som direkt
-
80
Statsutskottets utlåtande nr S år 1957
understöd till nykterhetsorganisationerna att fördelas på dessa efter en
med organisationernas medlemsantal stigande skala. Enligt förslag av
1953 års utredning om stöd till nykterhetsrörelsen utformades emellertid
statsbidraget 1954 på så sätt att en mindre del av anslaget utgår till organisationerna
på nyssnämnda sätt (grundbidrag), medan större delen fördelas
såsom speciella bidrag på sammanslutningar inom eller utom nykterhetsrörelsen
för vissa särskilda slag av arbetsinsatser, vilka måste kunna hänföras
till någon av fem huvudrubriker. Organisationerna måste av egna
medel tillskjuta lika mycket som statsanslaget. Vissa former av understöd
har uttryckligen undantagits. Man kan sålunda visserligen erhålla bidrag
till tillfälliga broschyrer eller folders men icke till upprustning av organisationernas
tidningar.
Denna säregna utformning av villkoren har till en del varit betingad
av en strävan att förmå nykterhetsrörelsen till större aktivitet i dess verksamhet
utåt. Om ett sådant incitament till äventyrs kan ha varit erforderligt
beträffande någon av de mindre organisationerna eller en och annan
lokalavdelning inom de stora organisationerna, har den varit helt obehövlig
beträffande de stora organisationernas riks- och distriktsledningar, som
under många år betraktat det som en huvuduppgift att hos personer utanför
nykterhetsrörelsen vinna anhängare av ett helnyktert levnadssätt och
till den ändan utvecklat stor konstruktiv fantasi. Anslagsrubrikema torde
inte heller ha föranlett tillkomsten av nya förut okända arbetsmetoder utan
snarast utgjort hinder för effektiva åtgärder, som icke förutsetts av rubrikerna.
På både förevarande område och andra områden har staten ansett sig
kunna bevilja anslag av i förhållande till medlemsantalet högre storleksordning
utan att uppställa några sådana minutiösa användningsregler.
Detta gäller exempelvis anslaget till länkarna, Nykterhet sfrämjandet och
Jordbrukarungdomens förbund.
Eftersom bland annat de särskilda bidragen till en del är avsedda för
organisationer utanför nykterhetsrörelsen, där precisering av användningsformerna
uppenbarligen är nödvändig, torde de till en del böra kvarstå.
Ecklesiastikministern föreslår i årets statsverksproposition att anslagsposten
för grundbidrag skall uppföras med ett oförändrat belopp på 306 000
kronor, medan för de speciella bidragen förordas en höjning med 125 000
kronor till 650 000 kronor. Ehuru vi anser att det är väl motiverat att öka
det totala bidraget till detta ändamål, vill vi i detta sammanhang begränsa
oss till att föreslå en omfördelning av de båda anslagsbeloppen, så att
anslaget till grundbidrag fördubblas, medan anslaget till speciella bidrag i
motsvarande mån sänks.
Utskottet finner det angeläget att framhålla det samhällsgagnande arbete,
som bedrives av nykterhetsorganisationerna. Det synes utskottet i dagens
läge vara av stor vikt att cn stark nykterhetsrörelse kan bistå samhället i
kampen mot alkoholskadorna. Inför det förändrade nykterhetspolitiska läge,
som inträdde med den nya lagstiftningen om alkoholförsäljning, beslöt 1954
års riksdag en väsentlig utbyggnad av statens bidrag till nykterhetsrörelserna.
Den aktuella situationen när det gäller folknykterheten och därmed
sammanhängande problem påkallar emellertid enligt utskottets mening
en ytterligare förstärkning av statsanslagen på detta område. En sådan för
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
87
stärkning bör också enligt utskottets mening vara statsekonomiskt motiverad
med hänsyn till de avsevärt ökade intäkter, som alkoholhanteringen
de senaste åren tillfört statsverket.
Med anledning av motionerna I: 68 och II: 82 samt I: 293 och II: 340
får utskottet framhålla följande.
Bidragsgivningen under förevarande anslag är utformad i syfte att bereda
organisationerna erforderlig ekonomisk hjälp för dels en bättre medlemsvård,
dels ock en intensifierad utåtriktad upplysnings- och propagandaverksamhet.
Till det förstnämnda ändamålet utgå s. k. grundbidrag, till
det sistnämnda s. k. speciella bidrag. De båda bidragstypema ha konstruerats
och till sin inbördes storlek avvägts efter ingående utredningar.
Utskottet finner sig icke berett att på tillgängligt material ta ställning vare
sig till en omfördelning inom den föreslagna anslagsramen eller att förorda
en anslagsförstärkning till det ena eller andra slaget av bidrag.
Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t noga överväger hithörande
problem och för 1958 års riksdag framlägger förslag till ökat statligt
stöd till nykterhetsrörelserna.
Vid sålunda föreliggande förhållanden anser utskottet, som avstyrker
bifall till det i motionerna I: 68 och II: 82 gjorda yrkandet, att motionerna
I: 293 och II: 340 icke böra föranleda någon annan riksdagens åtgärd än att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i förevarande
ärende anfört.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må,
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag
å motionerna I: 68 och II: 82, till Bidrag till nykterhetsorg
anisationer m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 360 100 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 293 och II: 340 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
62 :o) Bidrag till svenska nykterhetsf ram jandet. Kungl. Maj:t har
(punkt 325, s. 721) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Stenberg och von Friesen väckt motion (11:41), i
vilken hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till svenska nykterhetsfrämjandet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning. Ett förslag
av skolöverstyrelsen om höjning av anslaget med 5 000 kronor har icke
biträtts av departementschefen.
88
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
I motionen II: 41 har anförts bland annat följande.
Svenska nykterhetsfriimjandet är en riksförening för bekämpande av
alkoholmissbruk och alkoholsjukdomar. Den arbetar på bred front och
strävar främst till en hyfsning av dryckessederna och rekryteras av såväl
absolutister som måttlighetsförbrukare. Den våldsamma ökningen av missbruket
gör det angeläget att vid sidan om nykterhetsrörelsen arbeta för en
mildring av alkoholvanorna och att propagera för förebyggande åtgärder
när det gäller uppkomsten av alkoholism. Föreningens medlemsvärvning,
som främst siktar på olika grupper i samhället, har gett goda resultat men
behöver intensifieras. En särskild framgång har föreningen haft genom
möten anordnade i samband med Målsmännens riksförbund och lokala föräldraföreningar.
För att emellertid öka propagandan krävs större ekonomiska
resurser. Skolöverstyrelsen har föreslagit en ökning med 5 000 kr.
till 20 000 kr. Ehuru denna ökning är ytterst blygsam har vi med hänsyn till
det statsfinansiella läget för närvarande icke velat gå längre.
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört och hemställt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och avstyrker bifall till motionen II: 41.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 41, till Bidrag till svenska
nykterhetsfrämjandet för budgetåret 1957/58 anvisa ett
anslag av 15 000 kronor.
63:o) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
326, s. 721—723) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58 vidtaga av
departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för studiehjälpsnämnden,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för studiehjälpsnämnden, att tillämpas från och med budgetåret
1957/58, dels ock till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 123 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en omorganisation av nämndens kansli
och en uppräkning av anslaget med 5 300 kronor.
Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke funnit
anledning till annan erinran än att till följd av ökad utdelning av stipendier
och studiebidrag ytterligare medel synas böra ställas till nämndens
förfogande för anställande av extra personal. Anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal torde därför för nästa budgetår böra uppräknas
med 7 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den änd
-
89
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
ring i personalförteckningen för studiehjälpsnämnden, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,
att tillämpas från och med budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 33 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 63 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 14 900
5. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis.. 18 400
Summa kronor 130 000
c) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.
64:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 327, s. 723 och 724), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 23 000
kronor.
65:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 724), vilket
innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån för budgetaret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
66:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 329, s. 724 och 725), vilket innebär en anslagshöjning med
9 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för statens biografbyrå, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:
90
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
..................................... 79 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 49 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 2 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 23 700
Summa kronor 154 900
c) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 154 900 kronor.
67:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 330, s. 726), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 14 300
kronor.
68:0) Bidrag till barnfilmkommittén. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 331, s. 726 och 727), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Bidrag till barnfilmkommittén för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 16 000
kronor.
69:o) Bidrag till samfundet för hembygdsvård. Kungl. Maj:t har
(punkt 332, s. 727 och 728) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår. Utskottet vill emellertid
i detta sammanhang erinra om att utskottet vid fjolårets riksdag uttalade
(utlåtande 1956:8, punkten 111) att huvuduppgifterna för förbundet
numera torde ha övergått till den landskapsvårdande delen av verksamheten
och alltså stode i visst samband med de uppgifter, som handhades av
Svenska naturskyddsföreningen m. fl. och för vilket ändamål anslag anvisades
under nionde huvudtiteln. Utskottet, som vidhåller denna uppfattning,
förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad
utskottet sålunda anfört.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må
a) till Bidrag till samfundet för hembygdsvård för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 45 000 kronor;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 91
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m.m.
70 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 739 744),
vilket innebär en anslagsminskning med 214 100 kronor, betingad av förslag
om anvisande av särskilda medel för teologisk och humanistisk respektive
medicinsk och odontologisk publiceringsverksamhet under humanistiska
och medicinska forskningsanslagen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 204 400 kronor.
71 :o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 744), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk
språkvård för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.
72:o) Humanistisk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 342, s. 744 och 745), vilket innebär en anslagshöjning med 175 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Humanistisk forskning för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 1 025 000 kronor.
73:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343, s. 745—747), vilket innebär
en anslagshöjning med 14 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 128 300 kronor.
74:o) Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning.
Kungl. Maj:t har (punkt 344, s. 747—751) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
3 125 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
G:o) (Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning) angivna
likalydande motionerna 1:889 och II: 487 i vilka hemställts, såvitt här är i
fråga, att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln, punkt 344, till Statens
medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret 1957/58
anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 100 000 kronor höjt
reservationsanslag av 3 225 000 kronor.
92
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Kungl. Maj :ts förslag innebär dels en uppräkning med 500 000 kronor
till 3 000 000 kronor av anslagsmedlen till medicinsk forskning, dels ock
anvisande under förevarande anslag av 125 000 kronor till medicinsk
publiceringsverksamhet.
Till stöd för det i motionerna 1:389 och II: 487 framställda yrkandet har
anförts bland annat följande.
Åldringsvårdsutredningen föreslog, att anslaget under åttonde huvudtiteln
till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning skulle
höjas med 500 000 kronor, som skulle reserveras för bidrag till geriatrisk
forskning och för bestridande av kostnader förenade med den verksamhet
som skall bedrivas av innehavarna av de av utredningen för åldersforskning
föreslagna tva forskningsläkartjänsterna. Ecklesiastikministern har förordat
en höjning av denna anslagspost med 500 000 kronor mot av forskningsrådet
begärd höjning med 1 257 000 kronor. Huvuddelen härav avser emellertid
andra ändamål än åldersforskningen. Med hänsyn till den av oss
förordade ökningen av antalet forskningsläkartjänster med sex mot av
Kungl. Maj:t föreslagna fyra synes i varje fall en uppräkning utöver Kungl.
Maj:ts förslag böra ske med 100 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående vid behandling
av anslaget till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning
(punkten 6:o) anfört och hemställt biträder utskottet Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 389 och II: 487,
såvitt här är i fråga.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 389 och II: 487, såvitt
här är i fråga, till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk
forskning för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 3 125 000 kronor.
75:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 751 och
752), vilket innebär en anslagshöjning med 13 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 100 300 kronor.
76:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s.
752 7o5), vilket avser sammanförande till ett reservationsanslag av de för
innevarande budgetår å riksstaten uppförda två reservationsanslagen Statens
naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av naturvetenskaplig
forskning och Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet samt i anslagshänseende innebär en anslagshöj
-
93
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
ning med 500 000 kronor i jämförelse med den sammanlagda medelsanvisningen
under nämnda två anslag för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig forskning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 3 155 000 kronor.
77:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens
resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 755),
vilket innebär en anslagshöjning med 38 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska
djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kronor.
78:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 348, s. 756), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Förvaltningskostnader m. m. för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.
79:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl.
Majts förslag (punkt 349, s. 756 och 757), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Samhälls- och rättsvetenskaplig
forskning för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 495 000 kronor.
80:o) Psykologisk och pedagogisk forskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 350, s. 757), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk och pedagogisk forskning
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 130 000 kronor.
81 :o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 758 och 759), vilket innebär en
anslagshöjning med 18 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska
nämnden, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1957/58:
94
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Avlöningsstat
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 3 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 233 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 62 200
Summa kronor 298 700
b) till Flyg- och nav almedicinska nämnden: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
298 700 kronor.
82:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 759), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 22 000 kronor.
83:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 759
och 760), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 230 000 kronor.
84:o) Atomforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354,
s. 760—767), vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Atomforskning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 3 675 000 kronor.
85 ro) Europeiskt samarbete inom kämforskningen. I enlighet med
Kungl. Maj.ts förslag (punkt 355, s. 767—770), vilket innebär en anslagshöjning
med 700 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnfforskning
en för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 2 700 000 kronor.
86 :o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. Matematikma
skinnämnden:
Omkostnader. Matematikmaskinnämnden: Materiel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 770—777), hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
95
att riksdagen må
A. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för matematikmaskinnämnden,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
B. godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58.
Avlöningsstat
Utgifter
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 17 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 624 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 173 000
Summa kronor 814 000
Särskilda uppbördsmedel
Inkomster från drift av matematikmaskinerna
m. m................................... 813 000
Nettoutgift kronor 1 000
C. för budgetåret 1957/58 anvisa
a) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 000 kronor;
b) till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 000 kronor;
c) till Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av 1 000 kronor.
87:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 777—779), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s
forskningsinstitut för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag
av 183 100 kronor.
88 :o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 779 och 780),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 110 000 kronor.
96
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
89:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 359, s. 780—782), vilket innebär en anslagshöjning
med 17 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 128 800 kronor.
90 :o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i Stockholm.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 783), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska
institutet i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa
ett anslag av 130 000 kronor.
91 :o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 783—791),
vilket innebär dels godkännande av vissa av departementschefen angivna
grunder för särskild ersättning för referensböcker, dels ock en anslagshöjning
med 110 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt författare för utlåning
av deras verk genom bibliotek för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 860 000 kronor.
92 :o) Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära författare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s. 791), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära
författare för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag
av 100 000 kronor.
93 ro) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 791), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
6 000 kronor.
94:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
364, s. 792 och 793), vilket innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 14 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
97
95 :o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl.
Maj:t har (punkt 365, s. 793 och 794) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Rubbestad m. fl. väckt motion (IT: 321), vari hemställts,
att riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts förslag att till Bror Marklund
utbetala ett tilläggsbelopp av 15 000 kronor, dels ock till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 185 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
budgetåret 1956/57. Ett av statens konstråd framlagt förslag om höjning
av förevarande anslag till 350 000 kronor har departementschefen icke
ansett sig kunna tillstyrka. Konstrådet har hemställt om utverkande av
riksdagens tillstånd att av förevarande anslag få använda 15 000 kronor
såsom ytterligare arvode till skulptören Bror Marklund för den konstnärliga
utsmyckningen av kanslihusets runda gård. Departementschefen
har förklarat sig icke ha något att erinra mot att inom ramen för anslaget
ett belopp av angivna storleksordning finge disponeras för nämnda ändamål.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i denna fråga bland annat följande.
Vid 1946 års riksdag beviljades ett investeringsanslag av 50 000 kronor
till konstnärlig utsmyckning av kanslihusets runda gård. I anledning härav
utlystes en allmän tävlan för svenska konstnärer, vilken i priser och andra
utgifter drog en kostnad av nära 10 000 kronor. I tävlingen erhöll skulptören
Bror Marklund första priset för två av honom inlämnade förslag.
Sedan Kungl. Maj:t den 27 januari 1950 beslutat att det ena av dessa förslag
skulle läggas till grund för det fortsatta arbetet med utsmyckningen
av gården, tecknade konstrådet den 11 maj 1950 kontrakt med Marklund,
enligt vilken han för 40 000 kronor skulle utföra en bronsskulptur, föreställande
cn mor med sitt barn, och ha denna uppställd på gården senast vid
utgången av år 1951. Skulpturen levererades dock av Marklund på platsen
först i början av mars 1956.
Marklund har nu för konstrådet anmält, att hans kostnader för detta
utsmyckningsuppdrag något överstigit 47 000 kronor enligt cn i framställningen
intagen redovisning.
Erinras må visserligen även därom, att Arkivet för dekorativ konst i
Lund med bidrag av lotterimedel nyligen för 15 000 kronor inköpt huvudparten
av Marklunds skissmaterial till skulpturen på kanslihusgården samt
att Marklund således härigenom och genom själva skulpturarvodet 40 000
kronor fått sina nyssnämnda utgifter mer än täckta. Överskottet, cirka
8 000 kronor, kan dock ingalunda anses utgöra skälig ersättning för det
intensiva och konstnärligt högtstående arbete som han under flera år nedlagt
på detta utsmyckningsuppdrag. Då därtill kommer, att det för Marklund
så oförmånliga ekonomiska resultatet av uppdraget i ej ringa mån
7 — Bihang till riksdagens protokoll 1057. G samt. Nr 8
98
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
kan tillskrivas de kostnadsstegringar i olika hänseenden som inträffat mellan
dagen för kontraktets undertecknande och dagen då uppdraget skulle
vara slutfört, vill konstrådet föreslå utverkande av riksdagens tillstånd att
av anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader få disponera
ett belopp av 15 000 kronor att utgå till Marklund såsom ytterligare arvode
för utsmyckningen av kanslihusgården.
I motionen II: 321 har anförts bland annat följande.
Konstrådet meddelar att Arkivet för dekorationskonst i Lund med bidrag
av lotterimedel nyligen för 15 000 inköpt huvudparten av Marklunds skissmaterial
till skulpturen på kanslihusgården samt att Marklund således
härigenom och genom själva skulpturarvodet 40 000 kronor fått sina utgifter
mer än väl täckta. Överskottet cirka 8 000 kronor anser dock konstrådet
icke vara tillräckligt för konstnärens arbete med fullgörandet av detta
utsmyckningsuppdrag utan hemställer om tillstånd att till Marklund få
från vederbörligt anslag utbetala ytterligare 15 000 kronor. Såsom ovan
anförts har departementschefen biträtt detta förslag. Därvid kan emellertid
erinras om att kontrakt med Marklund var upprättat angående en ersättning
för det hela av 40 000 kronor samt att Marklund utöver kontraktssumman
redan erhållit ytterligare 15 000 kronor. Under sådana förhållanden
kan det ju icke anses berättigat att därutöver ytterligare utbetala 15 000
kronor varigenom hela summan skulle belöpa sig till 70 000 kronor i stället
för kontrakterade 40 000 kronor för konstverket. Denna summa är enligt
vår mening alldeles för stor för ett dylikt konstverk.
Med hänsyn till ovanstående bör detta Kungl. Maj:ts förslag icke bifallas
och anslaget till konstrådet bör därför nedskäras med 15 000 kronor.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår.
I anledning av de i motionen II: 321 framställda yrkandena har utskottet
— utöver vad som framgår av statsrådsprotokollet — inhämtat följande.
Enligt det mellan konstrådet och konstnären Bror Marklund i maj 1950
tecknade kontraktet skulle den beställda bronsskulpturen utföras i det
format, som förutsatts i det prisbelönta förslaget. Med uppdragsgivarens
samtycke beslöt emellertid Marklund att utföra konstverket i större format
än som ursprungligen avsetts. I samband med denna ändring i utförandet
diskuterades icke någon höjning av den avtalade ersättningen
till konstnären. Länder år 1951 inträffade avsevärda fördyringar i de beräknade
framställningskostnaderna. I den specifikation över sina utgifter å
47 000 kronor, som Marklund ingav till konstrådet och som bifogats
konstrådets framställning till Kungl. Maj:t, finnes ingen som helst arbetsinkomst
upptagen. Enligt bestämmelse i kontraktet mellan Marklund
och konstrådet har Marklund rätt till de ritningar och skisser som av Marklund
för 15 000 kronor sålts till arkivet för dekorativ konst i Lund. Den nu
aktuella frågan om ytterligare ersättning till Marklund av statsmedel har
väckts av konstrådet, utan tillskyndan från konstnären. Konstrådet har
funnit denna ytterligare ersättning skälig med hänsyn till dels de kostnadsfördvringar,
som under kontraktstiden inträffat, dels ock den ändring av
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 99
konstverkets format, som skulptören vidtagit med konstrådets godkännande.
Av vad sålunda framkommit finner utskottet, att en väsentlig försening
i den avtalade leveransen av skulpturen visserligen förekommit, men
att denna försening i viss män betingats av en ändring i konstverkets format,
vilken beslutats med konstrådets samtycke. Det står för utskottet
vidare klart, att ett konstnärligt arbete är svårt att bedöma och på förhand
säkert beräkna såväl vad gäller detaljerna i utförandet som tiden
därför. Ehuru utskottet är medvetet om att ett bifall till konstrådets förslag
att utge ytterligare 15 000 kronor som ersättning till Marklund kommer
att i förhållande till anslagsramen för innevarande budgetår reducera
den föreslagna anslagssumman för budgetåret 1957/58 med 15 000
kronor har utskottet likväl på grund av skälighetshänsyn icke velat motsätta
sig bifall till konstrådets ifrågavarande, av departementschefen biträdda
begäran.
Utskottet avstyrker bifall till de i motionen II: 321 framställda yrkandena
och ansluter sig beträffande anslagssumman för budgetåret 1957/58
till Kungl. Maj:ts förslag.
Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört och under framhållande
av att det för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader av
Kungl. Maj:t äskade anslaget måste betecknas såsom lågt i förhållande till
de med det samma avsedda ändamålen hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen 11:321, till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
96:) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s.
794 och 795), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
97:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 367, s. 795), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
98 :o) Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella geofysiska
året. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 795—
800), vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges deltagande i det s. k. tredje
internationella geofysislca året för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 315 000 kronor.
100
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Diverse
99:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond
: Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens
allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369, s. 801), vilket innebär beträffande
det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande det
andra anslaget en höjning med 837 000 kronor, beträffande det tredje anslaget
en höjning med 199 000 kronor och beträffande det sista anslaget en
höjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 12 339 000
kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 488 000
kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 136 000
kronor.
100:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 801), vilket innebär
en anslagshöjning med 11 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 23 900 kronor.
101 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371,
s. 802), vilket innebär en anslagshöjning med 13 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.
102:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 803), vilket innebär en anslagshöjning
med 12 300 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
101
att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 106 000
kronor.
103:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 373, s. 803 och 804), vilket innebär en anslagsminskning med
18 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 7 000
kronor.
104:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studentliemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 804),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1957/58
anvisa ett anslag av 10 500 kronor.
105:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 804 och 805), vilket innebär
en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av internationellt-kidturellt
samarbete för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 375 000 kronor.
106:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 376, n. 805 och 806), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
107:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 806—808), vilket innebär en anslagsminskning
med 21 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 780 000 kronor.
108:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
102 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
378, s. 808—811), vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kronor.
109:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl.
Maj:t har (punkt 379, s. 811 och 812) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 750 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz
och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt här i fråga, att
riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte under punkten
379 till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 650 000 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 276.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor. Kungl.
Maj:ts förslag innebär alltså en anslagshöjning med 150 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke funnit
sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 276 och II: 307 framställda
yrkandet. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt
här är i fråga, till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 750 000 kronor.
110:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
380, s. 812), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
lll:o) Resestipendier åt journalister. I en inom andra kammaren
av herr Ståhl väckt motion (II: 330) har hemställts, att riksdagen för budgetåret
1957/58 måtte bevilja ett anslag av 10 000 kronor för resestipendier
åt journalister att fördelas enligt plan, som lämpligen uppgöres av
ecklesiastikdepartementet efter samråd med pressens tre huvudorganisationer.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 103
Till stöd för det i motionen framställda yrkandet har anförts bland annat
följande.
Inom den svenska pressens huvudorganisationer övervägs för närvarande
åtgärder för att i görlig mån förhindra s. k. publicitetsskador. Ett viktigt
led i dylika åtgärder är att förbättra journalistutbildningen. Två kommittéer
arbetar härpå, den ena i samverkan med Stockholms högskola.
Sedan den ena kommittén på organisationernas vägnar gjort framställning
härom hos Kungl. Maj it, väntar man på statliga åtgärder för journalistutbildningens
organiserande.
Ett ytterst betydelsefullt led i en journalists utbildning är studieresor till
andra länder. De är ägnade att vidga hans syn och ge honom värdefulla
inblickar i förhållandena inom andra länders press. Den ökade kunskap
han härigenom vinner bidrar till större säkerhet och mognad och därmed
till större ansvar.
Stipendiemöjligheterna inom pressen är för närvarande mycket otillräckliga.
De gamla fonderna har genom penningvärdets fall fått ett starkt
minskat realvärde och ger mycket blygsam avkastning. Nytillskotten av
stipendiemedel är ringa eller av tillfällig karaktär. Åren 1912—1922 och
under budgetåren 1937/38 till 1939/40 utgick statliga journaliststipendier,
först 4 000 kronor per år, sedan 8 000 kronor och slutligen 5 000 kronor.
De indrogs av statsfinansiella skäl i samband med en del andra stipendieindragningar.
Några dylika stipendier har för länge sedan kommit
åter men inte journaliststipendierna. De statsfinansiella skälen kan dock
knappast gälla i fråga om de viktiga journaliststipendierna, synnerligast som
här inte behöver bil fråga om större belopp.
Det vore rimligt och dessutom klokt om statsmakterna visade intresse
för pressorganisationernas egna strävanden att skapa vidgade utbildningsmöjligheter
på detta betydelsefulla område genom att återinföra de statliga
journaliststipendierna.
Utskottet. Såsom av den i motionen II: 330 lämnade redogörelsen framgår
har tidigare, senast under budgetåren 1937/38—1939/40, anslag utgått
till förevarande ändamål. Av, bland annat, statsfinansiella skäl indrogs
emellertid detta anslag. Därest statsbidrag till stipendier av här avsett slag
anses böra ånyo utgå, torde behovet av dylika och formerna för deras utdelning
böra närmare utredas. Utskottet är därför icke berett att biträda
det i förevarande motion framställda yrkandet. Utskottet finner emellertid
den i motionen berörda utbildningen betydelsefull och förutsätter att Kungl.
Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande spörsmål.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att motionen II: 330 icke må av riksdagen bifallas.
I12:o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt och punkter, om vilka
utskottet tidigare avgivit utlåtanden, finnas förtecknade i vid detta utlåtande
fogad bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
104
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
H3:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under de punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga
(Bilaga 2), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet
härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 30 april 1957
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF KARLSSON
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Näsström,
Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Ragnar Persson,
Thun, Axel Andersson, Sunne, Elfving, Ragnar Bergh, Rikard Svensson,
fröken Ranmark och herr Nils Theodor Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Åkerström, Staxäng, Rubbestad,
Svensson i Alingsås, Widén, Blidfors, fröken Karlsson, fru Wallin, fröken
Vinge, herrar Gerhard Nilsson i Gävle, Arvidson, Helén, Svensson i Kungiilv
och fröken Liljedahl.
Reservationer
1) vid ''punkten 3 (Universitetskanslersämbetet: Avlöningar) av herr
Helén.
2) vid punkten 8 (Skolöverstyrelsen: Omkostnader) av herrar Ragnar
Bergh, Staxäng, fröken Karlsson och herr Gerhard Nilsson i Gävle, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 276 och II: 307,
såvitt här är i fråga, samt att därför utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 276 och II: 307, såvitt
här är i fråga, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 833 000 kronor.
»
3) vid punkten 18 (Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium) av
herrar Sunne, Widén, fröken Karlsson, fröken Vinge och fröken Liljedahl,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 290 och
II: 315 och att till följd härav utskottets yttrande och hemställan från och
med det stycke på s. 37, som börjar med »Utskottet finner», bort ersättas
med text av följande lydelse:
105
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
»Utskottet finner emellertid med hänsyn till den allvarliga brist på skolkökslärarinnor,
som för närvarande råder, det vara angeläget att utbildningskapaciteten
på området ytterligare ökas. Dessa frågor utredas för
närvarande av 1953 års lärarinneutbildningskommitté och det är enligt
utskottets mening synnerligen önskvärt, att resultatet av arbetet inom
kommittén kan föreligga innevarande år i så god tid att därpå grundat
förslag skall kunna av Kungl. Maj:t föreläggas 1958 års riksdag. Skulle
detta icke visa sig möjligt, anser likväl utskottet — under erinran om
vad chefen för ecklesiastikdepartementet i 1956 års åttonde huvudtitel
(sid. 461) uttalat angående åtgärder, som utan att föregripa kommitténs
arbete kunna vidtagas för att bland annat öka antalet skolkökslärarinnor
— att tillräckligt underlag bör förefinnas för Kungl. Maj:t att vid höstens
budgetarbete allvarligt pröva äskanden av liknande innebörd, som det skolöverstyrelsen
i sin ovannämnda tilläggsskrivelse framställt. För egen del
anser emellertid utskottet starka skäl tala för att utbildningskapaciteten
redan nästa budgetår ökas i enlighet med skolöverstyrelsens förslag och utskottet
tillstyrker därför bifall till motionerna 1:290 och 11:315.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 290 och II: 315, till
Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 119 300 kronor.»
4) vid punkten 23 (Allmänna läroverken: Avlöningar) av fröken Liljedahl.
5) vid punkten 46 (Studiebidrag och stipendier)
a) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng, Rubbestad, fröken Karlsson och
herr Gerhard Nilsson i Gävle, vilka ansett, att studiehjälpsmyndigheternas
förslag till uppräkningar av nu utgående stipendier och studiebidrag bort
godtagas och att utskottet därför bort tillstyrka bifall till motionen II: 442
samt till följd därav hemställa,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionen II: 442 ävensom i anledning
av motionerna I: 276 och II: 307,
a) godkänna av studiehjälpsmyndigheterna förordade
grunder för studiehjälpen;
b) till Studiebidrag och stipendier för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor;
II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:359
och 11:445, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en för
-
106
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
utsättningslös översyn av gällande regler för behovsprövningen
i samband med stipendieringen.
b) av herr Ohlon.
6) vid ''punkten 49 (Bidrag till folk- och skolbibliotek) och herrar Sunne,
Widén, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionen II: 331 samt till följd därav hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 168 och med bifall till
motionen II: 331,
a) besluta, att tilläggsbidrag till skolbibliotek enligt samma
grunder som gälla för folkhögskola må kunna utgå jämväl
till annan skola, därest statsbidraget eljest ej skulle
uppgå till 300 kronor;
b) till Bidrag till folk- och skolbibliotek för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 860 000 kronor.
7) vid punkten 59 (Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet) av herrar
Ragnar Bergh, Staxäng, fröken Karlsson och herr Gerhard Nilsson i Gävle,
vilka ansett att utskottet bort i enlighet med motionerna I: 276 och II: 307
avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt att till följd
därav utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 198 och II: 207, bifalla motionerna
I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga, och till följd därav
besluta, att förslagsanslaget till Bidrag till Ungdomens fritidsverksamhet
icke skall uppföras å riksstaten för budgetåret
1957/58.
8) vid punkten 61 (Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.) av
herrar Axel Andersson, Sunne, Widén, fröken Vinge, herr Helén och fröken
Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort i anledning av motionerna I: 68
och II: 82 tillstyrka en höjning av anslagsposten till grundbidrag med 10
procent eller med 31 000 kronor och att till följd härav utskottets yttrande
och hemställan från och med det stycke på s. 87, som börjar med »Bidragsgivningen
under», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Bidragsgivningen under förevarande anslag är utformad i syfte att bereda
organisationerna erforderlig ekonomisk hjälp för dels en bättre medlemsvård,
dels ock en intensifierad utåtriktad upplysnings- och propagandaverksamhet.
Till det förstnämnda ändamålet utgå s. k. grundbidrag, till
det sistnämnda s. k. speciella bidrag. De båda bidragstyperna ha konstruerats
och till sin inbördes storlek avvägts efter ingående utredningar.
Utskottet finner sig icke berett att på tillgängligt material ta ställning till
den i motionerna I: 293 och II: 340 föreslagna omfördelningen inom den
föreslagna anslagsramen. Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t
107
Statsutskottets utlåtande nr S år 1957
noga överväger hithörande problem och för 1958 års riksdag framlägger
förslag till ökat statligt stöd till nykterhetsrörelserna.
Utskottet finner sig böra förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda med anledning av motionerna
I: 293 och II: 340 anfört.
Den förstärkning av anslagstilldelningen till ifrågavarande ändamål,
som utskottet ovan förordat, bör enligt utskottets mening till någon del
komma till stånd redan från och med nästa budgetår. Utskottet tillstyrker
därför, i anledning av motionerna I: 68 och II: 82, att anslagsposten till
grundbidrag i enlighet med skolöverstyrelsens förslag höjes med 10 procent
eller med 31 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må,
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
I: 68 och II: 82, till Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 391 100 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 293 och II: 340 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.»
9) vid punkten 95 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader)
av herrar Staxäng och Rubbestad, vilka ansett att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:
»Vid 1946 års riksdag beviljades ett investeringsanslag av 50 000 kronor
till konstnärlig utsmyckning av kanslihusets runda gård. I anledning härav
utlystes en allmän tävlan för svenska konstnärer, vilken i priser och andra
utgifter drog en kostnad av nära 10 000 kronor. I tävlingen erhöll skulptören
Bror Marklund första priset för två av honom inlämnade förslag.
Sedan Kungl. Maj:t den 27 januari 1950 beslutat att det ena av dessa förslag
skulle läggas till grund för det fortsatta arbetet med utsmyckningen av
gården, tecknade konstrådet den 11 maj 1950 kontrakt med Marklund
enligt vilket han för 40 000 kronor skulle utföra en bronsskulptur, föreställande
en mor med sitt barn, och ha denna uppställd på gården senast vid
utgången av år 1951. Skulpturen levererades dock av Marklund på platsen
först i början av mars 1956. Därvid hade Marklund på eget initiativ, utan
något som helst löfte om höjning av den avtalade ersättningen, med uppdragsgivarens
samtycke utfört konstverket i något större format än som
ursprungligen avsetts. Krinras ma, sasom framhållits i motionen II. 321, att
Marklund utöver kontraktssumman 40 000 kronor erhållit 15 000 kronor
genom försäljning av viss skissmatenal till skulpturen. ^Marklund har snlunda
redan erhållit 55 000 kronor. Att det därutöver skulle beviljas ytterligare
15 000 kronor såsom konstrådet begärt, finner utskottet liksom motio
-
108
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
närerna icke motiverat. Ett träffat avtal bör fullföljas, då, såsom i detta
fallet, några skäl till ändring icke föreligga. Utskottet biträder därför
motionen II: 321 och avstyrker sålunda förslaget om ytterligare utbetalning
av 15 000 kronor till konstnären Bror Marklund.
Härigenom minskas medelsbehovet under anslaget till konstnärlig utsmyckning
med 15 000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet.
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen 11:321, till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 185 000 kronor.»
10) vid punkten 109 (Kommittéer och utredningar genom sakkunniga)
av herrar Ragnar Bergh, Staxäng, fröken Karlsson och herr Gerhard Nilsson
i Gävle, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 276
och II: 307, såvitt här är i fråga, samt till följd därav hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 276 och II: 307, såvitt
här är i fråga, till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 650 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
109
Tidigare behandlade frågor
Bilaga 1
Punkt i 8:e huvud-titeln |
Avsnitt respektive anslagsrubrik |
Utskotts- utlåtande nr |
|
3—35 |
Arkiv, bibliotek och museer ................................ |
50 |
|
36—50 |
Kyrkliga ändamål ......................................... |
50 |
|
51—67 |
Akademier m. ............................................ |
50 |
|
68—71 |
Musikaliska akademien med musikhögskolan ................ |
55 |
|
71—92 |
|||
91—120 |
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m........... |
63 |
|
122—126 |
|||
128—157 |
|||
226—229 1 |
Folkskoleväsendet m. ..................................... |
56 |
|
233—282 1 |
|||
283—299 ( |
Yrkesundervisningen ...................................... |
56 |
|
301—310 1 |
|||
333—339 |
Gymnastiska centralinstitutet .............................. |
56 |
no
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957
Uppskjutna frågor
Bilaga 2
Punkt i 8:e |
Avsnitt respektive anslagsrubri.k |
121 |
Gemensamma universitetsändamål: |
Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter |
|
158—179 |
Tekniska högskolor |
182 |
Skolöverstyrelsen: |
Försöksverksamhet m. m. |
|
183 |
Särskilda försöksskolor |
188 |
Folk- och småskoleseminarierna: |
Avlöningar Omkostnader Materiel, böcker m. m. Utrustning |
|
201 |
Allmänna läroverken: |
Bidrag till läroverkens kassor |
|
230 |
Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet |
231 |
Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet |
232 |
Folkskolor m. m.: |
Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor |
|
300 |
Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor |
322 |
Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer |
Ivar Hieggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957