Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1957
1
Nr 71
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av ett nordiskt institut för teoretisk
atomfysik.
(2:a avd.)
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 119, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 15 mars 1957,
föreslagit riksdagen att dels för Sveriges del besluta om inrättande av ett
nordiskt institut för teoretisk atomfysik i Köpenhamn, dels ock till Bidrag
till nordiska institutet för teoretisk atomfysik för budgetåret 1957/58 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.
Till Nordiska rådets fjärde session i Köpenhamn år 1956 avgav den
norska regeringen en redogörelse för samarbetet mellan de nordiska länderna
på atomenergiområdet.
Samtidigt tillställdes Nordiska rådet ett protokoll från ett sammanträde
i Köpenhamn den 20 och 21 januari 1956 med företrädare för den teoretiska
atomfysiken. Vid nämnda sammanträde förelåg en promemoria av professor
Torsten Gustafson i Lund av i huvudsak följande innehåll.
År 1953 diskuterade teoretiska atomfysiker från Danmark, Norge och
Sverige möjligheten av ett samarbete, som skulle minska svårigheterna att
vidmakthålla en stark teoretisk atomforskning och göra de nordiska länderna
jämställda med de stora länderna. Man enades om ett förslag till
samarbete, innefattande ett gemensamt nordiskt teoretiskt institut i Köpenhamn,
samt åtgärder för att närmare förbinda de olika universiteten
och högskolorna i Norden. Vid denna tidpunkt hade emellertid den teoretiska
gruppen inom den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN)
börjat arbeta i Köpenhamn, men det syntes sannolikt att denna grupp efter
några år skulle förenas med laboratoriet för högenergifysik i Geneve.
CERN-gruppen hade i Köpenhamn arbetat med betydande framgång och
varit till största värde för de europeiska studerandena och speciellt för de
nordiska atomfysikerna. Ett mycket stort intresse att utnyttja dess möjligheter
hade visats från alla universitet och högskolor i Sverige och Norge,
och stipendiater hade arbetat där med stort utbyte såväl beträffande vetenskaplig
utbildning som i fråga om där genomförda forskningsarbeten inom
atomfysiken. Med hänsyn till att CERN-gruppen var särskilt lättillgänglig
för unga nordiska forskare beslöt man avvakta inrättandet av ett institut
till dess gruppen eventuellt förflyttats till Geneve.
1 — Bihang till riksdagen/! protokoll 1057. 6 samt. Nr 71
2 Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1957
Då den teoretiska CEIlN-gruppen under 1957 flyttas till Geneve har
frågan om samarbete tagits upp på nytt. De skäl, som år 1953 talade för
ett samarbete mellan de nordiska universiteten, innefattande speciellt ett
nordiskt institut för teoretisk atomfysik, har — anföres i promemorian —
ytterligare förstärkts. Den väsentliga uppgiften för detta institut föreslås
bli att genom främst nordiska fysiker angripa de huvudproblem, som efter
hand uppträder inom atomforskningen, och de metoder som utvecklas för
deras behandling. En ledande vetenskapsman som föreståndare jämte tre
fysiker bör främst ansvara härför, och under deras ledning skall unga
lovande fysiker bibringas ingående kunskap om de teoretiska metoderna
samt övning i deras användning. Från de deltagande länderna skall sändas
stipendiater, förslagsvis fem från Sverige, tre från vardera Danmark, Norge
och Finland och efter behov någon från Island. Vidare kan efter överenskommelse
ytterligare fysiker sändas dit. Frågan om kontakten med de teoretiska
institutionerna i Norden skall ägnas största uppmärksamhet. Den
förhoppningen uttalas att de unga forskare, som arbetat samman vid det
gemensamma institutet, i sin senare verksamhet vid de nordiska universiteten
och högskolorna skall bibehålla en nära kontakt och därigenom ytterligare
befordra syftet med det föreslagna samarbetet.
Beträffande frågan om förläggningen av det gemensamma institutet anses
Köpenhamn erbjuda stora fördelar. Köpenhamn har under ledning av professor
Niels Bohr intagit ställningen som ett ledande centrum. Härtill kommer
den stora framgång som den teoretiska CERN-gruppen i Köpenhamn
haft under de senaste åren.
Från danskt håll har förklarats, att man ställer erforderliga lokaler till
förfogande. Årskostnaderna för institutet beräknas till följande belopp i
svenska kronor:
Stipendier till yngre nordiska forskare........................ 220 000
Föreståndare och fysiker, undervisning....................... 120 000
Besök av äldre nordiska fysiker.............................. 30 000
Besök av utländska forskare ................................ 40 000
Kontorspersonal, utgifter för driften, innefattande kontaktverksamheten
............................................... 40 000
Summa kronor 450 000
Härjämte bör beräknas 200 000 kronor för dels samarbete med de nordiska
universiteten och högskolorna i form av utbyte av föreläsare m. m.,
dels av institutet anordnade symposier över specialfrågor. Sammanlagt
erfordras sålunda (450 000 + 200 000 =) 650 000 svenska kronor, vilket
belopp föreslås fördelat på de deltagande länderna i proportion till folkmängden
eller med följande belopp: Danmark 150 000, Finland 140 000, Island
5 000, Norge 115 000 och Sverige 240 000 svenska kronor. Medlen bör beviljas
från den 1 juli 1957. Det synes åtminstone för vissa länder lämpligt, att
vederbörande atomkommissioner eller motsvarande organ lämnar hidragen;
genom dessa organ, som har översikt över behoven inom respektive land,
kan man överväga de lämpligaste formerna för verksamheten vid institutet.
Härjämte understrykes i promemorian vikten av att — samtidigt som
institutet inrättas — resurserna vid högskolor och universitet ökas.
Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1957
3
Nordiska rådet antog härefter en rekommendation (nr 21 /1956), vari hemställdes
till regeringarna att genom ett samordningsutskott närmare undersöka
möjligheterna för ett vidgat nordiskt samarbete avseende atomforskning
och atomenergiens fredliga utnyttjande samt att förbereda ett sådant
samarbete, där detta kunde synas ändamålsenligt. Vid det nordiska utrikesministermötet
i Köpenhamn i april 1956 beslöts, att Sverige skulle vara
koordinerande land i fråga om sagda rekommendation.
Samordningsutskottet har den 5 januari 1957 avgivit en rapport till regeringarna.
Utskottet framhåller, att förslaget om ett gemensamt nordiskt
institut i Köpenhamn för teoretisk atomfysik avser
nordisk samverkan inom ett för internationellt samarbete synnerligen väl
ägnat forskningsområde av central betydelse inom naturvetenskapen. Utskottet
förordar, att institutet inrättas i huvudsaklig överensstämmelse med
det föreliggande förslaget. Till medlemmar i styrelsen för institutet bör
varje land ha rätt att utse högst tre ledamöter. Dessa bör vara framstående
företrädare för den teoretiska atomfysiken med överblick över den aktuella
forskningen i världen i detta ämne. I styrelsens uppgifter bör anses ingå
att verka för ett nordiskt samarbete inom den teoretiska atomfysiken.
För att institutet redan från starten skall kunna spela den roll, som avsetts,
bör avgörande betydelse fästas vid valet av dess vetenskapliga ledare.
Utskottet understryker, att till denna post endast bör kunna ifrågakomma
en forskare, som intager en internationellt ledande ställning inom den teoretiska
atomfysiken. Till institutets och styrelsens verksamhet bör, med den
fördelning på de nordiska länderna som angivits i förslaget, anslås 650 000
svenska kronor per år.
Utskottet föreslår vidare, att ett gemensamt nordiskt kontaktorgan
för atomenergifrågor inrättas med uppgift att följa såväl den internationella
utvecklingen på atomenergiområdet som utvecklingen inom de
nordiska länderna samt framlägga de förslag till samarbete, som därvid
yppats. I kontaktorganet bör ingå två representanter från varje land.
Samordningsutskottets rapport översändes av regeringen till Nordiska
rådet inför dess femte session i Helsingfors i februari 1957. I ett tilläggsförslag
av ett antal rådsmedlemmar hemställdes, att Nordiska rådet måtte rekommendera
regeringarna att inrätta såväl ett nordiskt institut för teoretisk
atomfysik som ett gemensamt nordiskt kontaktorgan för atomenergifrågor.
Nordiska rådet antog därefter en rekommendation (nr 10/1957), vari rådet
rekommenderade regeringarna i de nordiska länderna att inrätta ett nordiskt
institut för teoretisk atomfysik i Köpenhamn samt att tillsätta en
styrelse för institutet med uppgift även att vara organ för nordiskt samarbete
inom den teoretiska atomfysiken. I samma rekommendation uppmanades
regeringarna att inrätta ett gemensamt nordiskt kontaktorgan för
4
Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1957
atomenergifrågor med uppgift att nära följa planeringen och verksamheten
på atomenergiområdet samt befordra de möjligheter till nordiskt samarbete
som därvid framkom, innefattande bland annat industriellt samarbete på
reaktorområdet.
Dejmrtementschefen har anfört i huvudsak följande.
Just i Köpenhamn har under en följd av år bedrivits en framgångsrik
forskning rörande atomkärnorna av den teoretiska gruppen inom den europeiska
kärnforskningsorganisationen (CERN); denna grupp flyttas emellertid
i sommar till Geneve. Avsikten är att det föreslagna nya institutet
skall påbörja sin verksamhet vid CERN-gruppens förflyttning. Nordiska
samordningsutskottet har beräknat de årliga kostnaderna för institutet till
650 000 svenska kronor; räknat efter de nordiska ländernas invånarantal
skulle Sverige för täckande av dessa kostnader lämna ett årligt anslag av
240 000 kronor. I detta sammanhang torde få erinras om att Danmark
åtagit sig att — utöver det årliga bidraget — ställa erforderliga lokaler till
institutets förfogande.
Jag delar helt den uppfattning, som kommit till uttryck vid Nordiska
rådets behandling av detta ärende, att ett gemensamt samarbete på detta
område kan erbjuda stora fördelar. Jag förordar därför — i anslutning till
Nordiska rådets rekommendation — att för Sveriges del beslut fattas om
inrättande av ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik i Köpenhamn i
huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget. De i detta förslag
beräknade kostnaderna samt dessas fördelning på de nordiska länderna
föranleder ej erinran från min sida.
Det torde visa sig nödvändigt att med representanter för de andra nordiska
länderna förhandla närmare om institutets organisation och verksamhet.
Från svensk sida synes dessa förhandlingar böra föras av atomkommittén.
De svenska ledamöterna i institutets styrelse torde få utses av Kungl.
Maj:t efter förslag av atomkommittén.
Även om institutet ej kan vara färdigorganiserat vid ingången av nästa
budgetår, väntas emellertid verksamheten komma i gång i betydande omfattning
under hösten 1957. De sammanlagda kostnaderna för institutet
under budgetåret 1957/58 kan — enligt vad jag inhämtat — beräknas till
400 000 kronor; enligt nyss angivna grunder utgör Sveriges andel härav i
runt tal 150 000 kronor. Jag förordar att i överensstämmelse härmed till
nordiska institutet för teoretisk atomfysik för nästa budgetår uppföres ett
anslag av 150 000 kronor; anslaget synes böra vara ett förslagsanslag.
Genom beslut den 15 mars 1957 har statsrådet och chefen för handelsdepartementet
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat statssekreteraren
G. F. E. Cederwall och civilingenjören H. A. B. Brynielsson
såsom ledamöter för Sverige i det föreslagna nordiska kontaktorganet för
atomenergifrågor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer förty,
Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1957
5
att riksdagen må
a) för Sveriges del besluta om inrättande av ett nordiskt
institut för teoretisk atomfysik i Köpenhamn;
b) till Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik
för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
Stockholm den 9 april 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson
Ohlon, Gillström, Näsström, Hesselbom, fröken Andersson, herrar Gustaf
Andersson, Ivar Johansson, Einar Persson, Sundelin, Birger Andersson,
Pålsson, Söderberg och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Petterson i Degerfors, Ståhl, Jansson i Kalix, Rubbestad, Svensson
i Alingsås, Gustafsson i Stockholm, Widén, Nilsson i Göingegården,
Blidfors, Andreasson, Hjalmarson och fröken Liljedahl.
2 — Biliang till riksdagens protokoll 1967. 0 sand. Nr 71