Statsutskottets utlåtande nr 59 år 1957

1

Sr 59

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition angående
fångvårdsanstalt i Ulriksfors, in. m., jämte i ämnet
väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 77 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 1 februari
1957, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtalsbestämmelser
om förvärv av fabriksanläggningen i Ulriksfors av det innehåll
som angivits i statsrådsprotokollet, dels ock godkänna det förslag att
i Ulriksfors inrätta en fångvårdsanstalt, som föredragande departementschefen
framlagt.

Fångvårdens byggnadskommitté har i en den 14 december 1956 avlämnad
framställning föreslagit, att en fastighet i Ulriksfors, med därå uppförda
fabrikslokaler som tillhör Ulriksfors Väveri AB, skall förvärvas för fångvårdsändamål
och att ombyggnadsarbeten där skall utföras för att få byggnaderna
lämpade för detta ändamål. Vidare har Kungl. Maj :t enligt beslut
den 21 december 1956 uppdragit åt fångvårdsstyrelsen att förhyra fabrikslokalerna
under tiden den 1 januari—14 mars 1957.

Beträffande det närmare innehållet i kommitténs förslag samt de däröver
avgivna yttrandena får utskottet hänvisa till propositionen (s. 2—19).

Departementschefen anför, att ifrågavarande anläggning, som sedan några
år icke är i bruk, omfattar ett tiotal fabriksbyggnader jämte personalbostäder
och är i gott skick. Enligt den utredning som gjorts av fångvårdens
byggnadskommitté kan man där för en rimlig kostnad inrätta en anstalt för
132 intagna. Enligt förslaget skulle arbetsdriften vid anstalten omfatta
fabrikation av enklare monteringsfärdiga träbyggnader. Tack vare de goda
utrymmen som redan finnes kan en sådan industri, avsedd att sysselsätta
70 intagna, utan större kostnader anordnas. Det är vidare avsett alt en del
av de intagna skall sysselsättas i skogsarbete i omgivningarna. Förslaget
kräver emellertid att en del av fabriksbyggnaderna bygges om till förläggning
för de intagna. Även vissa andra ombyggnader erfordras. Enligt förslaget
uppgår kostnaderna för förvärvet av anläggningen till 600 000 kronor
och för byggnadsarbetena till 2 025 000 kronor.

Enligt departementschefen torde det vara otvivelaktigt att förslaget att inrätta
en fångvårdsanstalt i Ulriksfors innebär mycket stora fördelar. Uppförande
av motsvarande utrymmen skulle kräva eu mångdubbelt större
kostnad. Alt anläggningen likväl kan förvärvas för den avtalade köpeskil 1

Ilihamj till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 59

2

Statsutskottets utlåtande nr 59 år 1957

lingen sammanhänger med att fabriksdrift på platsen icke visat sig lönsam
för ägaren. Även om man tar i betraktande de ytterligare kostnader, som
måste nedläggas på anläggningen för att denna skall kunna användas såsom
fångvårdsanstalt, stannar statsverkets utgifter för den föreslagna anstalten
vid ett förhållandevis lågt belopp. Härtill kommer att denna ganska
stora anläggning kan färdigställas på kort tid, vilket under rådande överbeläggning
på fångvårdens anstalter är särskilt värdefullt. En koloni för 35
intagna har redan inrättats, sedan lokalerna förhyrts för fångvårdens räkning.
Halva antalet förläggningsplatser kan färdigställas till hösten 1957
och de återstående ett halvår senare. Tack vare de goda utrymmen som står
till buds och de fördelar som belägenheten av denna anläggning på olika
sätt erbjuder, torde en fångvårdsanläggning av hög klass kunna åstadkommas
på platsen. Med hänsyn till de kostnader, som är i fråga, avser förslaget
icke ett provisorium, utan det bör övervägas från den utgångspunkten att
det gäller att här inrätta en permanent fångvårdsanstalt.

De invändningar som gjorts mot förslaget har i huvudsak kommit från
fångvårdsstyrelsen och innebär att det ur mera allmänna lokaliseringssynpunkter
icke skulle vara lämpligt att förlägga den föreslagna fångvårdsanstalten
till Ulriksfors. Fångvårdsstyrelsen har sålunda ansett att anstalten
icke vore behövlig i denna del av landet och att dess förläggande där skulle
dra med sig höga transportkostnader. Styrelsen har vidare uttalat att åtskilliga
intagna kommer att uppfatta en förflyttning till Ulriksfors som en deportation
och att den därav föranledda rymningsrisken skulle medföra ökade
personalkostnader. Styrelsen menar att den föreslagna fångvårdsanstal ■
ten måste bli utpräglat otrivsam. Även då det gäller personalrekrytering
har styrelsen därför betänkligheter, och styrelsen antyder rent av att tvångsrekrytering
måste tillgripas. Även i andra hänseenden anser styrelsen att
ökade kostnader skulle uppkomma på grund av anstaltens belägenhet; bland
annat gäller detta uppvärmningskostnaderna.

Dessa farhågor är enligt departementschefen uppenbarligen överdrivna.
Först och främst innebär de en oriktig nedvärdering av denna trakt i mellersta
Norrland. Anläggningen ligger på några minuters bussresa från Strömsunds
municipalsamhälle, som är ett kommersiellt centrum för norra Jämtland
och nordvästra Ångermanland. Kommunen är stadd i rask utveckling.
Samhälleliga och sociala anordningar av skilda slag finnes i Strömsund,
såsom en modern sjukstuga med barnbörd savdelning och kronikeravdelning.
Vidare finnes samrealskola, och man planerar inrättande av gymnasium.
Ulriksfors ligger vid inlandsbanan och har goda förbindelser icke blott
med Strömsund utan även med andra orter. Föreställningen att detta skulle
vara en otrivsam plats och att det skulle uppkomma några svårigheter vid
personalrekrytering är uppenbarligen felaktig. Det har tvärtom redan visat
sig att flera fångvårdsmän förklarat sig intresserade av en förflyttning till
Ulriksfors, och en del av befattningshavarna bör dessutom lämpligen rekryteras
i orten. Inte heller när det gäller de intagna behöver man räkna med
att en förläggning till denna anstalt i allmänhet måste framstå som så mot -

Statsutskottets utlåtande nr 59 år 1957

3

bjudande, att man av humanitära skäl bör avstå därifrån. I vissa fall kan
det föreligga sådana personliga omständigheter att man söker låta den intagne
vistas nära sin hemort, men i många fall torde för ett fångvårdsklientel
från Norrland, där avstånden regelmässigt är långa, en förläggning till
Ulriksfors knappast komma att te sig avskräckande. Självfallet hör hänsyn
också tagas till de kostnader som kan uppkomma för de intagna vid permissionsresor
och för anhöriga vid besök hos de intagna. Sådana kostnader
blir dock ofta höga på grund av avstånden i Norrland. Detta gäller inte bara
vid den nu föreslagna anstalten utan också vid andra anstalter, såsom då
intagna från avlägsnare delar av Norrland av olika skäl anses böra förläggas
till gruppens centralanstalt i Härnösand.

Ehuru fångvårdsstyrelsens farhågor för ökade transportkostnader synes
vara överdrivna, är det i och för sig riktigt att transportkostnaderna ökar,
om en anstalt lägges på en avlägsen ort, och minskar, om den lägges nära
ett befolkningscentrum där kriminaliteten är störst. Enligt departementschefens
mening kan emellertid denna synpunkt icke få vara ensamt avgörande
vid lokaliseringen; den skulle leda till att fångvårdsanläggningar i alltför
stor omfattning måste trängas in bland andra institutioner i storstäder och
större samhällen. Självfallet kräves av praktiska skäl att åtskilliga anläggningar
— såsom centralanstalter, frigångshem o. d. — förlägges till större
orter eller deras närhet. En stor del av fångvårdens anläggningar bör dock
förläggas till andra platser, varvid också lokala synpunkter kan beaktas. I
detta fall har nedläggandet av fabriksdriften i Ulriksfors medfört svåra
olägenheter för orten, och det har från kommunala myndigheter och från
länsstyrelsen uttalats att den föreslagna fångvårdsanstalten därför är synnerligen
önskvärd. Förutom att härigenom sysselsättning beredes en del av
ortsbefolkningen genom anställning eller på annat sätt, synes den föreslagna
arbetsdriften vara i hög grad lämplig för orten. Skogsägareföreningen på
platsen kan beredas avsättning för sina produkter såsom råvara till den
planerade tillverkningen av trähus. Lämpligt skogsarbete för en del av de
intagna finnes i omgivningarna i praktiskt taget obegränsad omfattning.

När det gäller den mera allmänna planläggningen av fångvårdens utbyggnad,
torde inte heller några större betänkligheter behöva uppkomma om den
föreslagna anläggningen i Ulriksfors. Fångvårdsstyrelsens uppfattning att
den norra anstaltsgruppen bör delas i två synes departementschefen i varje
fall icke vara aktuell inom överskådlig framtid. Denna anstaltsgrupp omfattar
visserligen en så stor del av landet, att de tjänstemän som har ledningen
av anstaltsgruppen måste göra mycket långa resor. Antalet intagna inom
denna grupp är emellertid icke så stort, att någon delning av gruppen är
påkallad. Däremot synes det lämpligt att, såsom kommittén förutsatt, anstalterna
Falun, Gävle och Älgberget frångår den norra anstaltsgruppen och
överföres till annan grupp, sedan anstalten i Ulriksfors utbyggts. Vid en
planering på längre sikt torde anläggningen i Ulriksfors framstå såsom väl
lämpad för den norra anstaltsgruppen. Även om det under nuvarande förhållanden,
på grund av den större överbeläggningen i övriga anstaltsgrupper,

4

Statsutskottets utlåtande nr 59 år 1957

blir nödvändigt att låta den norra anstaltsgruppen biträda övriga delar av
landet genom att därifrån mottaga en del av överskottet, behöver detta icke
leda till en sådan trafik av intagna från och till Ulriksfors som fångvårdsstyrelsen
befarat. Anstalten i Ulriksfors kommer såsom sidoanstalt att i
första hand stå i förbindelse med centralanstalten i Härnösand, från vilken
de intagna överflyttas eller direkt anvisas plats i Ulriksfors.

Vid övervägande av de skäl, som kan anföras för eller emot den föreslagna
anstalten i Ulriksfors ur olika synpunkter, kommer man enligt departementschefens
mening till att de skäl som talar för anstalten klart överväger.
Det torde vara möjligt att här för en mycket måttlig kostnad inrätta en bra
anstalt, samtidigt som också lokala önskemål tillgodoses.

Enligt kommitténs förslag skall så snart anstalten tagits i bruk anstalterna
i Falun, Gävle och Älgberget överföras till den östra räjongen. Denna
räjong är emellertid såsom fångvårdsstyrelsen påpekat och såsom framhållits
i statsutskottets utlåtande 1956: 144, s. 17, alltför stor. Den har dessutom
ytterligare ökats genom tillkomsten av nya anstalter, bland annat i
Lärbro och Hinseberg. De arbetsuppgifter, som åvilar fångvårdsdirektören
och den övriga ledningen av anstaltsgruppen, måste därför för närvarande
anses vara alltför omfattande. De problem, som på grund härav kan uppkomma,
innan den nya centralanstalten i Kumla hunnit uppföras och den
planerade delningen av östra räjongen slutligt genomföras, torde emellertid
böra närmare utredas. Departementschefen avser därför att anmäla denna
fråga i annat sammanhang.

Det av fångvårdens byggnadskommitté framlagda förslaget till förvärv
av fabriksanläggningen i Ulriksfors och om- och tillbyggnader vid densamma
anser sig departementschefen sålunda böra biträda. Mot kostnadsberäkningarna
göres ingen erinran.

För budgetåret 1957/58 beräknas därför för förvärv av anläggningen
600 000 kronor och för byggnadskostnader 2 025 000 kronor. I årets statsverksproposition,
såvitt avser kapitalinvesteringar inom justitiedepartementets
verksamhetsområde, har sagda kostnader uppskattats till 2 625 000 kronor.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att träffa avtal angående förvärvet.

Vid ett bifall till förslaget uppstår ökat medelsbehov under fångvårdsanstalternas
avlönings-, omkostnads- och utrustningsanslag. Sålunda har kommittén
beräknat avlöningskostnaderna för den nya anstalten till 680 000
kronor för år. Härtill kommer löner till vikarie under semestrar och tjänstledigheter
samt ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid (obekvämhetstillägg).
För inventarier har kommittén beräknat 525 000 kronor och
för maskin- och verktygsutrustning 350 000 kronor. Till dessa anskaffningar
har hänsyn tagits i statsverkspropositionen under respektive anslag. Anskaffning
av utrustning har därvid förutsatts ske enligt gängse standard
och med iakttagande av alla möjligheter till besparingar.

Den av kommittén föreslagna personalplanen upptar sammanlagt 59 anställda.
Med hänsyn till anläggningens storlek, arbetsdriftens omfattning

Statsutskottets utlåtande nr 59 år 1957

5

och angelägenheten att uppnå ett tillfredsställande arbetsresultat finner departementschefen
det föreslagna antalet befattningshavare böra godtagas.
Inom den sålunda angivna ramen bör emellertid alla möjligheter till besparingar
tillvaratagas. Den i årets statsverksproposition berörda översynen av
iönegradsplaceringen för personal i tillsyn och arbetsdrift vid fångvårdsanstalterna
pågår för närvarande inom civildepartementet och eventuella förslag
kommer att föreläggas 1957 års riksdag under vårsessionen. Med hänsyn
härtill är departementschefen icke nu beredd att taga ställning till lönegradsplacering
för dessa personalgrupper vid den nya anstalten. Det föreslås
få ankomma på Kungl. Maj :t att för budgetåret 1957/58 provisoriskt
besluta härom och att underställa 1958 års riksdag förslag till personalorganisation
i dessa delar. I kommitténs förslag för övriga grupper av befattningshavare
föreslås följande jämkningar.

Anstaltsdirektören bör i likhet med vad som föreslagits för Lärbroanstalten
placeras i 27 lönegraden. Vidare bör utbytas

1 materialförvaltare, lönegrad 14, mot 1 överkonstapel, lönegrad 14;

1 yrkesmästare (för byggnadsunderhåll m. in.) mot 1 överkonstapel (lönegrad
14);

1 maskinist, lönegrad 13, i avvaktan på värmeanläggningens klassificering,
mot 1 vaktkonstapel, lönegrad 12;

1 köksföreståndare, lönegrad 12, mot 1 köksföreståndare, lönegrad 15, med
avsedd (jfr statsverksprop. 1957, bil. 2, s. 4) kompetens;

1 biträdande köksföreståndare, lönegrad 12, mot ett ekonomibiträde, lönegrad
8.

Då personalorganisationen icke nu kan slutgiltigt bedömas och någon
exakt tidpunkt icke angivas när den nya anstalten kan utnyttjas till full
kapacitet och därmed all personal behöva anställas, föreslås avlöningskostnaderna
få belasta den under fångvårdsanstalternas avlöningsanslag uppförda
anslagsposten: Avlöningar till personal vid nya anstalter och förläggningar.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Huss och Sunne (I: 411) och den andra inom andra kammaren av herr
Hamrin i Jönköping in. fl. (11:526), har hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 77 dels bifaller Kungl. Maj :ts hemställan
om bemyndigande att godkänna avtalsbestämmelser om förvärv av fabriksanläggningen
i Ulriksfors, dels ock med avslag på det förslag att i Ulriksfors
inrätta en fångvårdsanstalt, som departementschefen framlagt,

a) beslutar att i Ulriksfors skall anordnas en fångvårdskoloni för 50 intagna
till en kostnad av högst 1 825 000 kronor;

b) beslutar att skillnaden mellan det av departementschefen angivna beloppet,
2 625 000 kronor, och ovan angivna belopp, 1 825 000 kronor eller
800 000 kronor, må av Kungl. Maj:t ställas till fångvårdsstyrelsens förfogande
för anskaffande av välbelägna fångvårdsanstalter; samt

c) bemyndigar Kungl. Maj:t alt av de belopp, som i statsverksproposi -

6

Statsutskottets utlåtande nr 59 år 1957

tionen beräknats för Ulriksforsanstalten under fångvårdsanstalternas avlönings-,
omkostnads- och utrustningsanslag, ställa ej erforderliga delar för
en mindre Ulriksforsanstalt till fångvårdsstyrelsens förfogande för under
b) avsedda fångvårdsanstalter.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionen II: 526.

Utskottet. Det av fångvårdens byggnadskommitté framlagda förslaget innebär,
att en permanent fångvårdsanstalt om 132 platser avsedd för den
norra anstaltsgruppen skall anordnas i Ulriksfors samhälle i Jämtlands län.
Förslagets genomförande förutsätter att riksdagen beslutar dels om förvärv
av en Ulriksfors Väveri AB tillhörig fastighet med därå uppförda fabriksbyggnader
för en preliminärt överenskommen köpeskilling av 600 000 kronor
och dels om utförande av erforderliga ombyggnads- och installationsarbeten
för en beräknad kostnad av 2 025 000 kronor.

Som framgår av den föregående redogörelsen råder delade meningar om
förslaget. Invändningar har främst gjorts av fångvårdsstyrelsen, som har
bedömt förslaget ur allmänekonomiska, statsfinansiella, kriminalpolitiska
och anstaltsorganisatoriska synpunkter och därvid funnit att förslaget ur
samtliga dessa synpunkter icke kan av styrelsen tillstyrkas. Departementschefen
har efter ingående prövning av styrelsens synpunkter för sin del funnit,
att de skäl som talar för anstalten klart överväger och att det torde vara
möjligt att i Ulriksfors för en mycket måttlig kostnad inrätta en bra anstalt,
samtidigt som också de lokala önskemålen om att finna en lämplig användning
för de lediga lokalerna kan tillgodoses. I motionerna I: 411 och II: 526
slutligen har framlagts ett som kompromiss betecknat förslag innebärande
att fastigheten och lokalerna skall förvärvas för att i Ulriksfors anordna
en fångvårdskoloni för 50 intagna. De medel, som härigenom skulle kunna
inbesparas av de beräknade byggnadskostnaderna, föreslås därvid skola ställas
till fångvårdsstyrelsens förfogande för anordnande av andra anstalter.

Utskottet har genom representanter för byggnadskommittén och fångvårdsstyrelsen
tagit närmare del av de synpunkter, som föranlett kommittén
och styrelsen att tillstyrka respektive avstyrka att en fångvårdsanstalt inrättas
i Ulriksfors, varvid även motionärernas synpunkter införts i diskussionen.
Enligt utskottets mening kan kommitténs föreliggande förslag icke
anses innebära en ur alla synpunkter tillfredsställande lösning. Efter övervägande
av skälen för och emot har utskottet emellertid stannat för att i likhet
med departementschefen tillstyrka förslaget. Anläggningskostnaden uppgår
enligt departementschefens förslag till cirka 20 000 kronor per plats,
vilket är en relativt låg kostnad. Enligt motionärernas förslag skulle kostnaden
för en anstalt i Ulriksfors, begränsad till 50 platser, bli inte mindre än
36 000 kronor per plats. Utskottet anser det inte ekonomiskt försvarligt att
acceptera ett dylikt förslag. Vid sitt ställningstagande har utskottet delvis
påverkats av lokaliseringspolitiska skäl. Avgörande för utskottets ställningstagande
har emellertid varit att man i Ulriksfors kan för en förhållandevis

Statsutskottets utlåtande nr 59 år 1957

7

låg kostnad få till stånd en bra fångvårdsanstalt med goda förutsättningar
för produktiv sysselsättning av de intagna i de befintliga, stora fabrikslokalerna.

Utskottet har sålunda liksom departementschefen funnit att fångvårdsstyrelsens
farhågor bl. a. i fråga om ökade transportkostnader måste anses
överdrivna. Vad styrelsen härutinnan anfört har emellertid givit utskottet
anledning understryka att en omprövning av reglerna för fångtransport synes
påkallad, om transporterna på sätt framgår av styrelsens schablonberäkning
av kostnaderna skulle i samtliga beräknade antal fall ske med två
förare för varje fånge.

Beträffande den närmare utformningen av den nya anstalten, dess ställning
i anstaltsorganisationen samt det erforderliga personalbehovet kan utskottet
i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtalsbestämmelser
om förvärv av fabriksanläggningen i Ulriksfors av det
innehåll som i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 1 februari 1957 angivits;

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:411 och 11:526 godkänna det förslag att i
Ulriksfors inrätta en fångvårdsanstalt, som departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 1 februari 1957 framlagt.

Stockholm den 29 mars 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström, Näsström,
Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson, Birger Andersson,
Thun, Pålsson, Ragnar Bergh, Mossberger, Jacobsson, Anders Johansson och
Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper, Persson i Växjö, Staxäng, fröken Elmén,
herrar Rubbestad, Svensson i Alingsås, Gustafsson i Stockholm, Nilsson i
Göingegården, Löfroth, Mellqvist, Nelander och fröken Liljedahl.

8

Statsutskottets utlåtande nr 59 år 1957

Reservation

av fröken Elmén, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I:
411 och II: 526 och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. in. det stycke på s. 6, som börjar med »Utskottet
har» t. o. in. det stycke på s. 7, som slutar med »departementschefen
anfört», bort ersättas med text av följande lydelse:

»En av de viktigaste principerna i modern fångvård är att de intagna icke
genom anstaltens belägenhet mot sin vilja avskäres från möjligheten att hålla
kontakt med sina anhöriga. Denna humana och för resocialiseringen betydelsefulla
princip kommer vid ett bifall till kommitténs Ulrikstorsförslag
att trädas för nära. Såsom motionärerna anfört föreligger här alltså en
situation där vissa sociala skäl (ur lokaliseringssynpunkt) talar mot andra
sociala skäl (ur vårdsynpunkt). Utskottet finner det naturligt, att man i
denna situation inte ensidigt tillgodoser lokaliseringssynpunkterna utan i
stället genom en kompromiss tillgodoser såväl dessa synpunkter som vårdsynpunkterna.
Härigenom skulle också vinnas en bättre hushållning med
statens medel. Vidare skulle den tidigare beslutade indelningen av anstaltsorganisationen
icke behöva rubbas i nuvarande osäkra läge.

Den naturliga lösningen synes vara att man inrättar en fångvårdsanstalt
i Ulriksfors — varigenom de ledigblivna fabrikslokalerna på orten utnyttjas
— men begränsar storleken till 50 platser, varigenom man tillgodoser det
av fångvårdsstyrelsen på längre sikt angivna platsbehovet i norra anstaltsgruppen.
Anordnar man Ulriksfors som en koloni av denna storlek, sjunker
anläggningskostnaderna till 600 000 kronor för förvärvet och 1 225 000 för
ombyggnadsarbeten m. m. Den besparing, som uppkommer i förhållande till
det för ändamålet beräknade beloppet, utgör alltså (2 625 000 — 1 825 000)
800 000 kronor. Sistnämnda belopp, liksom ej erforderliga delar av de för
Ulriksfors i statsverkspropositionen under fångvårdsanstalternas avlönings-,
omkostnads- och utrustningsanslag beräknade beloppen, torde ställas till
fångvårdsstyrelsens förfogande för anskaffning, utrustning och bemanning
av mindre kostnadskrävande, välbelägna och ändamålsenliga fångvårdsanstalter.
Praktiska möjligheter för detta är enligt vad utskottet inhämtat
från fångvårdsstyrelsen för handen. Vidare torde det vara fullt genomförbart
att före instundande årsskifte få fram betydligt fler vårdsplatser genom
de projekt som där angivits än genom Ulriksforspr oj ektet under förutsättning
att erforderliga medel ställes till förfogande. Dessa kan lösgöras med
den omplanering av Ulriksforsprojektet som ovan angivits.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 411 och II: 526

a) besluta att i Ulriksfors skall anordnas en fångvårdskoloni
för 50 intagna till en kostnad av högst 1 825 000 kronor; -

Statsutskottets utlåtande nr 59 år 1957

9

b) besluta att skillnaden mellan det av departementschefen
angivna beloppet, 2 625 000 kronor, och det av utskottet
angivna beloppet, 1 825 000 kronor, eller 800 000 kronor må
av Kungl. Maj :t ställas till fångvårdsstyrelsens förfogande
för anskaffande av välbelägna fångvårdsanstalter;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att av de belopp, som i statsverkspropositionen
beräknats för Ulriksforsanstalten under
fångvårdsanstalternas avlönings-, omkostnads- och utrustningsanslag,
ställa ej erforderliga delar för en mindre Ulriksforsanstalt
till fångvårdsstyrelsens förfogande för under
b) avsedda fångvårdsanstalter.»

Bihang till riksdagens protokoll 1957. C saml. Nr 59