Nr 55—56
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957
1
Nr 55
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1957/58 till musikaliska
akademien med musikhögskolan jämte i ämnet
väckta motioner m. m.
(2:a avd.)
l:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln
framställda förslag (punkt 68, s. 101—107 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1957), vilket
innebär en anslagshöjning med 105 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för musikaliska akademien
med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 433 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................ 5 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 512 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 201 600
Summa kronor 1 153 000
c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 1 153 000 kronor.
1 — Tiihang Ull riksdagens protokoll 1007. 6 samt. Nr 55—5G
2
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957
2:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 107 och 108), vilket
innebär en anslagsminskning med 12 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 53 200 kronor.
3:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 108), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 38 000 kronor.
4:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 108 och 109), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett anslag av 40 000 kronor.
5:o) Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan
m. m. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Werner rn. fl. (I: 185) och den andra inom andra kammaren av herr
Hallén m. fl. (II: 86), har hemställts,
1) att riksdagen måtte besluta att anvisa ett investeringsanslag till nybyggnad
för Musikaliska akademien med musikhögskolan med 500 000
kronor för utförande av rivnings-, sprängnings- och schaktningsarbeten och
därmed sammanhängande planeringsarbeten i nybyggnad för Musikaliska
akademien med musikhögskolan;
2) att de av Kungl. Maj:t föreslagna anslagen till Musikaliska akademien
med musikhögskolan måtte höjas med ett reservationsanslag av 65 000 kronor
till inredning och utrustning av nya lokaler.
Till nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan har för
budgetåren 1953/56 anvisats investeringsanslag å tillhopa 3 600 000 kronor.
Såsom framgår av 1953 års statsverksproposition (bilagan 29, punkten 2)
har de totala kostnaderna för nybyggnaden enligt prisläget den 1 juli 1952
beräknats till 8 500 000 kronor. Byggnadsföretaget är avsett att utföras
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957
3
i tre etapper. Första etappen, för vars genomförande nyssnämnda belopp
av 3 600 000 kronor anvisats, är numera till större delen färdigställd. Den
omfattar byggnad för musikhögskolans undervisningslokaler. Andra etappen
skall omfatta en byggnad, som skall inrymma bland annat administrationslokaler
samt en stor orgelsal. Den tredje etappen skall avse en byggnad för
högskolans bibliotek och för musikhistoriska museet.
Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor till påbörjande av andra etappen av nybyggnaden
för musikaliska akademien med musikhögskolan.
Musikaliska akademien har för budgetåret 1957/58 gjort framställning
om ett reservationsanslag av 65 000 kronor, motsvarande ungefär en tredjedel
av de beräknade kostnaderna för en orgel till den stora orgelsal, som
ingår i byggnadsföretagets andra etapp.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 3 januari 1957 funnit ifrågavarande
framställningar icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I motionerna 1:185 och 11:86 har anförts bland annat följande.
Ett avslag på byggnadsstyrelsens framställning innebär, att utförandet av
andra och tredje etapperna fördröjes minst två år i jämförelse med vad som
ursprungligen avsetts.
För att det redan förlängda uppehållet mellan första och andra etapperna
inte onödigtvis skall förlängas ytterligare, böra under budgetåret 1957/58
utföras åtminstone de i andra etappen ingående rivnings-, sprängningsoch
schaktningsarbetena. Kostnaderna härför kunna beräknas till cirka
500 000 kronor.
Redan i yttrande den 24 november 1952 över byggnadsstyrelsens skrivelse
den 7 november samma år framhöll Musikaliska akademiens styrelse
olägenheterna med utförandet i etapper av en byggnad för här avsedda
ändamål. Icke minst med tanke på bibliotekets högst otillfredsställande
lokala förhållanden betonade styrelsen, att därest ett utförande i etapper
av statsfinansiella skäl skulle visa sig nödvändigt, de skilda byggnadsetapperna
måste följa omedelbart på varandra, så att ny biblioteksbyggnad
med det snaraste bleve uppförd.
Därest anslag beviljas för igångsättande av andra etappen under budgetåret
1957/58, bör även ett anslag å 65 000 kronor ställas till förfogande
för att möjliggöra beställning av den i denna etapp ingående stora orgeln,
så att dess färdigställande inte försenas.
Utskottet, som icke är berett att tillstyrka bifall till de vid innevarande
års riksdag väckta motionerna I: 185 och II: 86, vill — under hänvisning till
vad utskottet senast vid fjolårets riksdag i sitt av riksdagen godkända
utlåtande 1956: 103 (punkten 1) i ärendet anfört — ytterligare understryka
de svårigheter i olika avseenden, som uppenbarligen föreligga för akademien
genom det inträdda avbrottet i byggnadsföretagets fullföljande. Utskottet
förutsätter att Kungl. Maj:t snarast möjligt upptager de i motionerna,
angivna anslagsfrågorna till förnyat bedömande.
4
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: 185 och II: 86 icke må av riksdagen
bifallas.
6:o) Göteborgs musikkonservatorium. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Bergman m. fl. (I: 67) och
den andra inom andra kammaren av herr Schmidt m. fl. (II: 74), har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att dels till Göteborgs musikkonservatorium
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1957/58 anvisa ett
engångsanslag av 125 000 kronor, dels och uppdraga åt Kungl. Maj:t att
utfärda villkor för medlens disponering i enlighet med de riktlinjer som
angivits i ett i motionerna refererat, av direktören för musikhögskolan,
professorn B. A. Carlberg den 15 november 1956 avgivet yttrande.
Hösten 1916 grundades Göteborgs orkesterskola med Wilhelm St enhammar
som inspektor. Elevantalet uppgick vid starten till 15, steg därefter
vissa år till 20 för att efter hand minska, så att det vid 1950-talets början
uppgick till något tiotal. Skolans verksamhet begränsades hårt av ekonomiska
skäl.
I sitt den 4 februari 1954 dagtecknade betänkande »Musikliv i Sverige»
föreslog 1947 års musikutredning upprättande av två musikkonservatorier
i landsorten, varav ett i Göteborg och ett i södra Sverige. Enligt utredningens
förslag borde göteborgskonservatoriet vara 3-årigt med i allt cirka
75 elever, årskostnaderna beräknades till 310 000 kronor. Orkesterskolans
huvudman, Göteborgs orkesterförening, startade hösten 1954 en första årskurs
av ett treårigt konservatorium. För det första verksamhetsåret anskaffades
medel på privat väg. Genom ett engångsanslag av 68 000 kronor
tryggade Göteborgs stad verksamheten för det andra läsåret 1955/56.
I framställningar den 10 mars och den 2 september 1955 anhöll föreningen
om ett statsbidrag å 125 000 kronor för budgetåret 1956/57. Genom beslut
den 4 januari 1956 fann Kungl. Maj:t ifrågavarande framställningar icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Sedermera yrkades i två vid 1956 års riksdag väckta motioner (I: 16 och
II: 21), att riksdagen måtte dels besluta att å åttonde huvudtiteln uppföra
ett engångsanslag av 125 000 kronor till Göteborgs musikkonservatorium
för läsåret 1956/57, dels ock hemställa till Kungl. Maj:t om skyndsam
utredning rörande skolans framtida organisation och verksamhet samt om
framläggande om möjligt redan för 1957 års riksdag av de förslag, till vilka
denna utredning kunde föranleda. Statsutskottet framhöll i sitt utlåtande
1956:103, att utskottet vid sin prövning av förevarande fråga funnit att
goda skäl i och för sig talade för ett understödjande av den av Göteborgs
musikkonservatorium bedrivna verksamheten. En decentralisering och ett
utbyggande av konservatorieutbildningen skulle enligt utskottets mening
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957
5
utgöra ett värdefullt led i statsmakternas insatser på det kulturfrämjande
området. I likhet med vad i motionerna påyrkats ansåg utskottet det oundgängligen
nödvändigt att ytterligare utredning förebragtes beträffande förutsättningarna
i ekonomiska, organisatoriska m. fl. avseenden för göteborgskonservatoriets
framtida verksamhet. Utskottet var däremot icke
berett att tillstyrka anvisande för budgetåret 1956/57 av det i motionerna
begärda anslaget. Utskottet ifrågasatte emellertid huruvida icke bidrag till
kostnaderna för det tredje verksamhetsåret — 1956/57 — kunde lämnas ur
lotterimedelsfonden ävensom genom visst understöd från Göteborgs stad.
Utskottet hemställde, att motionerna i vad de avsåge medelsanvisning icke
måtte av riksdagen bifallas samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
skulle giva till känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna. Riksdagen
beslöt i enlighet med vad utskottet sålunda föreslagit (Rskr. nr
1956:252).
Genom beslut den 26 oktober 1956 tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande direktören för
musikhögskolan, professorn B. A. Carlberg att såsom sakkunnig verkställa
den i utskottets utlåtande angivna utredningen beträffande förutsättningarna
i ekonomiska, organisatoriska m. fl. avseenden för musikkonservatoriets
framtida verksamhet.
I framställning till Kungl. Maj:t den 13 september 1956 anhöll Göteborgs
orkesterförening om ett årligt anslag från och med budgetåret 1957/58 till
verksamheten vid musikkonservatoriet. Över framställningen avgav Carlberg
utlåtande den 15 november 1956. Carlberg, som beräknade totalkostnaderna
för konservatoriets verksamhet läsåret 1957/58 till 125 000 kronor,
tillstyrkte — i avvaktan på att utredningen om konservatoriets framtida
organisation och uppbyggnad avslutats, vilket beräknades ske under förra
hälften av år 1957 — att erforderligt statsanslag beviljades konservatoriet
för nyssnämnda verksamhetsår. Genom beslut den 3 januari 1957 fann
Kungl. Maj:t ifrågavarande framställning icke föranleda någon Kungl.
Majrts åtgärd.
Såsom bidrag till kostnaderna för verksamheten vid konservatoriet under
verksamhetsåret 1956/57 har Göteborgs stad anvisat ett engångsbelopp av
50 000 kronor, varjämte ett bidrag av 25 000 kronor lämnats ur lotterimedelsfonden.
I motionerna I: 67 och II: 74- har anförts bland annat följande.
För att belysa frågan åberopas följande ur utredningsmannens, professorn
B. A. Carlbcrgs skrivelse av den 15 november 1956:
Det är ett angeläget önskemål att utbildningen av musiker decentraliseras
i stället för att som nu vara koncentrerad till musikhögskolan i
Stockholm. Fn jämförelse med Danmark ligger här nära till hands; i vårt
södra grannland finnes vid sidan av Det tgl. danske Musikkonservato
-
G Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957
rium, som är helt statligt, fyra av staten och respektive kommuner understödda
musikkonservatorier, nämligen i Odense, Århus, Ålborg och Esbjerg,
och av dessa landsortskonservatorier förutses Det jydske Musikkonservatorium
i Årlius bli helt övertaget av staten inom en nära framtid. I ett land
som Sverige med dess stora geografiska utsträckning måste behovet av
musikaliska utbildningsanstalter i landsorten göra sig gällande i särskilt
hög grad.
Musikkonservatorier för högre musikalisk utbildning, d. v. s. för blivande
yrkesmusiker och musiktjänstemän, kan emellertid inrättas endast
på orter med rikt utvecklat musikliv och god tillgång på högt kvalificerade
musikpedagoger. Ingen annan svensk landsortsstad är därvidlag så rikt
utrustad som Göteborg. Där finns landets förnämsta symfoniorkester utanför
Stockholm och bland orkesterns medlemmar, vilka alla är framstående
yrkesmusiker, märkes många skickliga lärare. Utanför orkesterns led finns
det gott om musikpedagoger med stor praktik och erfarenhet. Både med
hänsyn till stadens egen storlek och dess karaktär av centrum för en folkrik
landsdel är det naturligt, att det första statsunderstödda eller helt statliga
landsortskonservatoriet förlägges just till Göteborg.
Alldeles oavsett om konservatoriet i Göteborg i framtiden kan utvecklas
till en fullständig med musikhögskolan i Stockholm jämbördig
läroanstalt eller om det kommer att omfatta blott tre årsklasser med anknytning
till ett högstadium vid musikhögskolan, så innebär dess utbildningsmöjligheter
för den enskilde studeranden en ekonomisk besparing av
väsentlig betydelse.
Musikhögskolans utbildningskapacitet är, såsom flera gånger framhållits
i Musikaliska akademiens anslagsäskanden, otillräcklig såväl i fråga
om kyrkomusiker och skolmusiklärare som i fråga om yrkesmusiker och
musikpedagoger. Visserligen är det möjligt att låta musikhögskolan svälla
ut till en betydligt större läroanstalt än den för närvarande är, men det
synes dock riktigare, framför allt ur social synpunkt, att genom inrättande
av nya konservatorier möjliggöra för en mängd musikstuderande att erhålla
åtminstone en del av sin utbildning i hemorten eller dess närhet. Många
blivande musiker eller musiktjänstemän måste nu med dryga kostnader
skaffa sig denna utbildning genom privatlektioner för att sedan som
privatister avlägga examen vid musikhögskolan. Ett treårigt konservatorium
i Göteborg har möjlighet att meddela all den undervisning som kräves
för att avlägga högre organistexamen. För musiklärarexamen erfordras
genomgång av teoretisk-praktisk lärarkurs i Stockholm, vilken kräver
åtminstone ett års vistelse i huvudstaden. Denna specialutbildning vid
musikhögskolan har nu växt ut till sådana dimensioner, att det vore synnerligen
önskvärt att sådan lärarkurs kunde anordnas på åtminstone någon
annan ort. Denna fråga måste dock ytterligare utredas.
För innevarande studieår, som sammanfaller med budgetåret, är ekonomien
i stort sett säkrad. Detta, framför allt genom att Göteborgs stad
ännu en gång lämnat ett stort bidrag i den förhoppningen att frågan vid
årets riksdag skulle få en definitiv lösning. Det av riksdagen förordade
anslaget ur lotterimedelsfonden har även utgått. Konservatoriets ledning
bär dessutom förvissat sig om bidrag från enskilda för att täcka resterande
belopp.
Det torde inte vara möjligt att fortsätta verksamheten, därest inte
statsmakterna genom ett beslut markerar sin villighet att överta det
ekonomiska ansvaret för konservatoriet. Göteborgs stads bidrag är att
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957
7
betrakta som engångsföreteelse, då såväl riksdagens uttalande som utredningsmannens
yttrande tolkats så, att stora förutsättningar skulle finnas
för att staten kommer att överta det ekonomiska ansvaret. För att
under mellantiden vidmakthålla organisationen av konservatoriet och
bereda de elever som knutits till detsamma fortsatta studiemöjligheter
trädde staden till med sitt anslag.
Då en upprustning av musikutbildningen i landet är så uppenbart nödvändig
och då de sakkunniga, som haft att yttra sig i denna fråga, liksom
förra årets riksdag uttalat sig positivt för att en utbyggnad sker genom
ett musikkonservatorium i Göteborg, förefaller det synnerligen oekonomiskt
om den verksamhet som redan bedrivs där skulle behöva nedläggas
efter innevarande studieårs utgång.
Som framgår av utredningsmannens yttrande skall ytterligare utredas
huruvida elevantalet bör omfatta 75 elever mot nu planerade 50 och huruvida
musiklärarutbildning skall förläggas till Göteborg. Dessutom har
inte slutlig ställning tagits till frågan om reglementets utformning. Enligt
vad vi erfarit kan utredningen beräknas vara avslutad under april månad
i år. Det torde därför vara möjligt för riksdagen att nu fatta beslut om
ett anslag för att därmed markera, att konservatoriet skall ha statligt stöd.
På Kungl. Maj:t får sedan ankomma att närmare utforma villkor för
medlens deponering efter de riktlinjer, som återfinnes i det förut nämnda
yttrandet från utredningsmannen.
Utredningsmannen har beräknat kostnaderna för konservatoriet vid en
treårig utbildning med 50 elever till 125 000 kronor. Han har vidare anfört:
Då Göteborgs musikkonservatorium fyller en stor och angelägen uppgift,
ledes på ett om klokhet och ansvarskänsla vittnande sätt och meddelar
en högt stående undervisning, får jag härmed, i avvaktan på att
utredning om konservatoriets framtida organisation och uppbyggnad
hinner göras samt åberopande ovan citerade yttrande av Musikaliska
akademiens styrelse, vördsamt tillstyrka att erforderligt statsanslag beviljas
konservatoriet för verksamhetsåret 1957/58.
Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att för verksamheten
vid musikkonservatoriet i Göteborg under innevarande budgetår utgått dels
ett anslag ur lotterimedelsfonden å 25 000 kronor, dels ock ett anslag från
Göteborgs stad å 50 000 kronor, att Göteborgs orkesterförening anhållit om
ett statsanslag, förslagsvis å 125 000 kronor, till verksamheten under budgetåret
1957/58, att chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1956 tillkallat direktören för musikhögskolan,
professorn B. A. Carlberg för att verkställa utredning beträffande
förutsättningarna i ekonomiska, organisatoriska m. fl. avseenden för
konservatoriets framtida verksamhet, att denna utredning beräknats vara
slutförd under första halvåret 1957, att Carlberg — i avvaktan på utredningens
färdigställande — tillstyrkt beviljande av erforderligt statsanslag
för verksamhetsåret 1957/58 och därvid uppskattat totalkostnaderna till
125 000 kronor, samt att Kungl. Maj:t genom beslut den 3 januari 1957
funnit ifrågavarande framställningar om statsbidrag för nästa budgetår
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I sitt av riksdagen godkända tillåtande 1956: 103 (punkten 2) framhöll
8
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957
utskottet, i anledning av vid fjolårets riksdag väckta motioner, avseende
bland annat anvisande av statsmedel till konservatoriets verksamhet, att
utskottet vid sin prövning av denna fråga funnit att goda skäl i och för sig
talade för ett understödjande av den av konservatoriet bedrivna verksamheten.
En decentralisering och ett utbyggande av konservatorieutbildningen
skulle enligt utskottets mening utgöra ett värdefullt led i statsmakternas
insatser på det kulturfrämjande området. Utskottet, som icke fann sig
berett att för budgetåret 1956/57 tillstyrka anvisande av det motionsvis påyrkade
anslaget till göteborgskonservatoriets verksamhet, fann emellertid
nödvändigt att närmare utredning verkställdes i ärendet. Utskottet gav i
skrivelse till Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i sistnämnda avseende
anfört.
Den av utskottet ifrågasatta utredningen har såsom ovan nämnts igångsatts
och beräknas snart vara avslutad.
Utskottet, som icke anser sig böra tillstyrka bifall till de nu föreliggande
motionerna I: 67 och II: 74, förmodar emellertid, att Kungl. Maj:t i avvaktan
på att slutlig ställning kan tagas till utredningsmannens förslag i ärendet
har för avsikt att av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel anvisa
det belopp, som utöver bidrag från Göteborgs stad kan under nästa budgetår,
i varje fall för de redan nu därstädes intagna eleverna, erfordras för
upprätthållande av utbildningen vid konservatoriet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att motionerna I: 67 och II: 74 icke må av riksdagen
bifallas;
b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört beträffande verksamheten
vid musikkonservatoriet i Göteborg under budgetåret
1957/58.
Stockholm den 26 mars 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson,
Ohlon, Näsström, Boman, Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson,
Thun, Bergman, Pålsson, Holmqvist, Sunne, Nils Theodor Larsson och
Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson i Göingegården, Karlsson
i Olofström, fröken Olsson, herrar Blidfors, Andreasson, fröken Karlsson,
fröken Vinge, herrar Arvidson, Helén och fru Sjövall.
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957
9
Reservationer
1) vid punkten 5 (Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan
m. m.) av fröken Vinge.
2) vid punkten 6 (Göteborgs musikkonservatorium) av herrar Ohlon,
Hesselbom, Bergman, Sunne, Ståhl, fröken Elmén, herr Andreasson och fru
Sjövall, vilka ansett, att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »vid konservatoriet», bort ha följande lydelse:
»Då det synes utskottet angeläget att verksamheten vid Göteborgs musikkonservatorium
icke avbrytes, finner utskottet sig i sa matto böra tillstyrka
bifall till motionerna I: 67 och II: 74 att ett begränsat anslag av
75 000 kronor anvisas för budgetåret 1957/58, varvid förutsättes, att Göteborgs
stad understöder konservatoriet med belopp, som härutöver kan bli
erforderligt.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 67 och
II: 74, till Göteborgs musikkonservatorium för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.»