Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
1
Nr 5
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln,
avseende anslagen inom socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner
m. m.
(3:e avd.)
Socialdepartementet
l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 1 (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1957) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
socialdepartementet, som föranledes av vad departementschefen förordat,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels
ock till Socialdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 1 170 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 815 500 kronor.
Departementschefen föreslår, att för socialdepartementet inrättas två
nya tjänster, nämligen å rättsavdelningen en tjänst som byråchef för lagärenden
i Cr 13 i utbyte mot ett nu från icke-ordinarieposten utgående
arvode samt å statssekreterareavdelningen ytterligare en tjänst som budgetsekreterare.
Vidare bör under avlöningsanslaget uppföras en särskild
anslagspost till ersättningar åt expertis och tillfällig arbetskraft. Medelsbehovet
beräknas under denna post till 250 000 kronor, ökningen av anslaget
med sistnämnda belopp innebär i princip en överflyttning av vissa
avlöningskostnader från femte huvudtitelns kommittéanslag, vartill hänsyn
tagits vid beräkningen av sistnämnda anslag.
Biträdespersonalen i departementet anses böra förstärkas med ett
kanslibiträde i Cell och tre biträden i reglerad befordringsgång. Vidare
föreslås, att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 utbytes mot en kontoristtjänst
i Ce 13 och att en kansliskrivartjänst i Ce 15 inrättas i utbyte mot en
kanslibiträdestjänst i Cell, varvid samtidigt en tjänst i Cg 15 indrages.
1—454 67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5
2
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
För löneklassuppflyttningar m. m. samt omräkning av posten till rörligt
tillägg erfordras en uppräkning av anslaget med 36 500 kronor.
Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsbehovet under
anslaget med 354 500 kronor.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt att under socialdepartementets
avlöningsanslag uppföres en särskild post för ersättningar åt
expertis och tillfällig arbetskraft.
Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
under förevarande punkt framlagda förslag och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för socialdepartementet, som föranledes
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen .................. 37 700
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 467 700
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ....................................... 250 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 209 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 205 300
Summa kronor 1 170 000;
c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 170 000 kronor.
2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 66 000
kronor.
Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.
3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—12) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteck
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
3
ningen för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
socialstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels
ock till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 155 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 964 000 kronor.
Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör följande ändringar
i lönegradsplaceringen för tjänster hos styrelsen göras: en tjänst som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång utbytes mot en kanslibiträdestjänst
i Ce 11, vilken avses för biblioteket—arkivet, en kontoristtjänst i Ca 13 på
utredningsbyrån utbytes mot en kansliskrivartjänst i Ca 15 och två amanuenstjänster
(byråsekreterartjänster i Ce 25), den ena på nykterlietsvårdsbyrån
och den andra på förlikningsmannaexpeditionen, utbytes mot förste
byråsekreterartjänster i Ce 27.
Med hänsyn till det ungdomsvårdande arbetets stora betydelse finner
departementschefen det angeläget att socialstyrelsen erhåller viss personalförstärkning,
som kan möjliggöra ökade insatser från styrelsens sida på
detta område, och tillstyrker därför styrelsens förslag, att för detta ändamål
en tjänst i Ce 27 inrättas inom barnavårdsbyrån. Tjänstebenämningen bör
vara förste byråsekreterare.
Nykterhetsvårdsbyrån föreslås förstärkt med ytterligare en amanuens.
Mot styrelsens beräkningar rörande omräkningsposterna har departementschefen
intet att erinra. För höjning av vissa arvoden beräknas ett
belopp av 1 000 kronor.
Vid behandlingen av styrelsens omkostnadsanslag föreslår departementschefen
att anslagsposten till hyra för statistikmaskiner räknas upp
med 10 000 kronor, vilken höjning delvis uppväges av minskade löneutgifter.
På grund härav minskas avlöningsanslaget med 3 500 kronor.
Med anledning av styrelsens förslag om ordinariesättning av vissa tjänster
tillstyrkes, att befattningen som daghemskonsulent i Ce 27 och tre befattningar
som eftervårdskonsulent i Ce 25 överföres till ordinarie stat,
varvid benämningen å den förstnämnda befattningen ändras till konsulent.
Antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 bör ökas med 4 till 80 samt medel
under ordinarieposten beräknas för 51 sådana tjänster.
En på övergångsstat uppförd kansliskrivartjänst föreslås utgå ur personalförteckningen.
De i det föregående tillstyrkta förslagen föranleder en ökning av medelsbehovet
under anslaget med 191 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
4
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
dels en inom andra kammaren av fru Ekendahl väckt motion (II: 355),
i vilken har hemställts, att riksdagen ville besluta, att den nuvarande
tjänsten i Cg 25 för den till barnavårdsbyrån knutna befattningshavaren,
som har till uppgift att placera vissa för skyddsuppfostran omhändertagna
barn i fosterhem i stället för i ungdomsvårdsskola, måtte ombildas till en
förste byråsekreterarbefattning i Ce 27,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Dahlén och Gustafson i
Göteborg väckt motion (II: 446), i vilken har hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av en ny tjänst i Ce 27
(ungdomskonsulent) i socialstyrelsen.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt av departementschefen i
förevarande sammanhang anmälda förslag till lönegradsuppflyttningar av
tjänster. Under erinran härom och då det enligt utskottets mening i första
hand bör ankomma på Kungl. Maj :t att pröva frågor om ändrad löneställning
är utskottet icke berett tillstyrka förslaget i motionen II: 355 om att
en på barnavårdsbyrån inrättad tjänst i Cg 25 för fosterhemsverksamhet
ombildas till befattning i Ce 27.
I likhet med departementschefen anser utskottet att socialstyrelsen
bör ges möjlighet till ökade insatser på det ungdomsvårdande området.
Utskottet biträder därför Kungl. Maj :ts förslag att för ändamålet inrättas
en tjänst i Ce 27 på barnavårdsbyrån och avstyrker sålunda det häremot
avvikande förslaget i motionen II: 446.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som ej heller i övrigt
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna II: 355 och II: 446
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för socialstyrelsen, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1957 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 1 278 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis
21 400
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957 5
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 123 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 731 000
Summa kronor 3 155 000;
c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 3 155 000 kronor.
4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 12 och 13) föreslagit
riksdagen att till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för
större statistiska specialundersökningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 55 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 65 000 kronor.
Av detta anslag bestrides avlöningskostnaderna för den personal, främst
biträdespersonal, som med anledning av större statistiska specialundersökningar
m. m. anställes på socialstyrelsens båda statistiska byråer. Å
anslaget fanns vid utgången av budgetåret 1955/56 en reservation av 56 457
kronor.
Departementschefen anser att anslaget för nästa budgetår kan minskas
med 10 000 kronor med hänsyn till den vid utgången av budgetåret 1955/56
förefintliga reservationen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Birke m. fl. (I: 260) och den andra inom andra kammaren av herr
Magnusson i Borås m. fl. (II: 347), har — såvitt nu är i fråga — hemställts,
att riksdagen måtte besluta att förevarande anslag för budgetåret 1957/58
uppföres med 50 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 260.
Utskottet. Enligt vad socialstyrelsen anfört i sin anslagsframställning
kan det inte anses uteslutet, att nu tillgängliga medel under anslaget kommer
att i sin helhet vara förbrukade med utgången av innevarande budgetår.
Med hänsyn härtill är utskottet icke berett förorda att anslaget för
nästa budgetår uppföres med lägre belopp än Kungl. Maj :t har föreslagit.
Utskottet avstyrker sålunda förevarande motionsyrkande.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i
fråga, till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för
större statistiska specialundersökningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 5, s. 13—15), vilket innebär en med 35 700 kronor ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 531 600
kronor.
6:o) Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utred
ningsinstitut
m. fl. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s. 15 och 16) föreslagit
riksdagen att till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns
utredningsinstitut in. fl. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 182 200
kronor.
Anslaget, från vilket bestrides kostnaderna för prisinsamlingen till
konsumentprisindex m. in., är i gällande riksstat uppfört med 140 000
kronor.
Departementschefen tillstyrker, att medel anvisas under anslaget för
nästa budgetår till betalning av den merkostnad på ca 12 200 kronor som
uppkommit under budgetåret 1955/56. Vad angår kostnaderna för prisinsamling
och bostadsundersökningar under nästa budgetår föreslås att härför
anvisas sammanlagt 170 000 kronor.
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1:260 och
//: 347 har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att förevarande anslag för budgetåret 1957/58 uppföres med 152 200
kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 260.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag och avstyrker sålunda motionerna I: 260 och II: 347 jämväl i vad
de berör förevarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu
är i fråga, till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska
centralbyråns utredningsinstitut m. fl. för budgetåret 1957/58
anvisa ett anslag av 182 200 kronor.
7:o) Levnadskostnadsundersökning. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 16
—23) föreslagit riksdagen att till Levnadskostnadsundersökning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
7
Socialstyrelsen har hemställt om anvisande av anslag för utförande av
en levnadskostnadsundersökning avseende år 1958.
Departementschefen anför, att de levnadskostnadsundersökningar som
företagits efter det andra världskrigets slut varit av relativt liten omfattning.
Några större undersökningar av detta slag har inte företagits sedan
år 1933. Med hänsyn till de genomgripande förändringarna i konsumtionens
omfattning och inriktning under efterkrigstiden torde starka skäl
finnas för att nu göra en levnadskostnadsundersökning av större omfattning.
önskvärdheten och behovet härav har även betonats i så gott som
samtliga remissyttranden över socialstyrelsens förslag. Det är angeläget
att aktuella uppgifter rörande konsumtionen står till förfogande bl. a.
för konjunkturinstitutets beräkningar av den totala konsumtionen i landet
och för indexberäkningen. Även vid behandlingen av andra samhällsekonomiska
spörsmål, främst prissystemet för jordbruksprodukter, är
behovet av aktuella sådana uppgifter stort. Departementschefen är därför
beredd att tillstyrka styrelsens förslag att en levnadskostnadsundersökning
skall företagas år 1958.
Beträffande undersökningens omfattning och utformning och valet av
undersökningsmetod godtages vad socialstyrelsen föreslagit. Det förutsättes
dock, att vid den definitiva utformningen och planläggningen
av undersökningen ett intimt samarbete sker mellan socialstyrelsen, indexnämnden,
statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och jordbruksnämnden.
I planläggningen bör ingå provundersökningar av erforderlig
omfattning. Vidare förutsättes, att en preliminär bearbetning av undersökningen,
såvitt avser tiden 1 januari—30 september 1958, färdigställes
i så god tid att den kan föreligga vid de överläggningar som skall föregå
den allmänna översynen av prissystemet för jordbruksprodukter år 1959.
Kostnaderna för undersökningen har av socialstyrelsen beräknats till
650 000 kronor. Styrelsen anger, att beräkningarna är osäkra. Styrelsen
har för avsikt att undersöka bl. a. kostnadsfrågan vid särskilda provundersökningar.
Departementschefen förutsätter emellertid att det nu angivna
beloppet betraktas som en ram inom vilken kostnaderna måste rymmas. För
att undersökningen skall kunna utnyttjas vid översyn av prissystemet för
jordbruket avses jordbrukargruppen bli starkt överrepresenterad vid undersökningen
i förhållande till andra inkomsttagargrupper. Det anses därför
skäligt, att — såsom jordbruksnämnden föreslagit — en del av kostnaderna
för undersökningen bestrides av det under nionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Departementschefen utgår ifrån att av kostnaderna för undersökningen
200 000 kronor bestrides från nämnda anslag. Det belopp som därutöver
erfordras är alltså 450 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1:260 och
II: 347, i vilka — såvitt nu är fråga -— har hemställts, att riksdagen måtte
avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Levnadskostnadsundersökning
av 450 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 357),
vari har hemställts, att riksdagen vid behandling av frågan om levnadskostnadsundersökning
måtte besluta om undersökning jämväl av boendeförhållandena
i enlighet med i motionen antydda riktlinjer samt att för
ändamålet anslå det belopp som eventuellt erfordras för en kompletterande
undersökning av här angivet slag.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna 1: 260
och 11:357.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att de genomgripande
förändringarna i konsumtionens omfattning och inriktning under efterkrigstiden
samt de var för sig betydelsefulla behov, som levnadskostnadsundersökningarna
är avsedda att tillgodose, motiverar att en större undersökning
av detta slag nu kommer till stånd. De i motionerna 1:260 och
11:347 anförda skälen för ett avstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande
förslag har utskottet sålunda inte kunnat tillmäta någon avgörande betydelse.
Beträffande förslaget i motionen 11:357 om att levnadskostnadsundersökningen
skall utvidgas för att skapa underlag även för en bedömning av
de bostadspolitiska åtgärderna anser utskottet att frågan om en undersökning
i angivet syfte bör lösas i annat sammanhang. Utskottet avstyrker
därför motionen.
Under åberopande av det anförda och då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot anslagsberäkningen hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är
i fråga, till Levnadskostnadsundersökning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor;
II. att motionen II: 357 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
8:o) Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 23), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
9
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 263 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 67 000
Summa kronor 330 000;
b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.
9:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, s. 24), vilket innebär en uppräkning av
anslagsposterna till reseersättningar och expenser med tillhopa 4 200 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
104 200 kronor.
10:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s.
24—26) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för arbetsdomstolen, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för arbetsdomstolen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Arbetsdomstolen: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 166 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 159 600 kronor.
Maximeringen såväl av det antal offentliga sammanträden som det antal
sammanträden för överläggning till dom, för vilket arvode må utgå, bör
enligt departementschefen borttagas, ökad medelsanvisning på grund härav
anses inte erforderlig. För höjning av vissa arvoden beräknas 1 800
kronor. Anslaget höjes vidare med vad som erfordras på grund av 1956
års lönereglering, löneklassuppflyttning för kansliskrivaren och reglerad
befordringsgång eller med 5 100 kronor. I enlighet med grunderna för
reglerad befordringsgång bör en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 utbytas mot
en dylik tjänst i Ca 8.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag och hemställer därför,
10
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungi. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för arbetsdomstolen, som föranledes
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58;
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 14 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 80 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 53 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 17 400
Summa kronor 166 500 ;
c) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 166 500 kronor.
11 :o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 26), vilket innebär en ökad medelsanvisning med
300 kronor till övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 17 300
kronor.
12 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 12, s. 27 och 28), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikning smän för medling i arbetstvister
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 235 000 kronor.
13 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 28), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
11
Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
14 :o) Mödrahjälp. Kungl. Maj :t har (punkt 14, s. 29 och 30) föreslagit
riksdagen att till Mödrahjälp för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 4 500 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Socialstyrelsen har anfört, att den praxis som f. n. tillämpas
vid prövning av behov av mödrahjälp är långt ifrån tillfredsställande.
Reglerna för så närbesläktade hjälpformer som mödrahjälp och socialhjälp
företer sådana avvikelser, att den som erhåller högsta socialvårdsunderstöd
inte är berättigad till maximal mödrahjälp. Styrelsen har ansett
sig böra något avvakta erfarenheterna av moderskapsförsäkringen, innan
frågan om ändrade normer för behovsprövningen aktualiseras. Ifrågavarande
normer synes nu böra ändras för att möjliggöra en uppmjukning
av behovsprövningen. Anslagsbehovet beräknas på grund härav komma
att öka med 5—6 milj. kronor. Styrelsen, som uppger att anslagsbelastningen
under budgetåret 1955/56 var ca 7 100 000 kronor, föreslår, att anslaget
höjes med 6 500 000 kronor till 11 000 000 kronor.
Departementschefen anför, att familjeberedningen i september 1956 avlämnat
en promemoria angående ekonomiskt stöd vid barnsbörd, i vilken
förslag framlägges till en genomgripande omvandling av den nuvarande
mödrahjälpen. Förslaget innebär bl. a., att mödralijälpen skall anknytas till
den av de allmänna sjukkassorna administrerade moderskapshjälpen och
utgå som förhöjd grundpenning enligt schematiserade regler. Mödrahjälpsnämnderna
skall enligt förslaget avskaffas. Kostnaderna för den förhöjda
grundpenningen har av familjeberedningen uppskattats till alternativt ca
11 500 000 och ca 16 000 000 kronor för år. Vid remissbehandlingen av
promemorian har starkt delade meningar gjort sig gällande. Mödrahjälpsfrågan
har nära samband med de familjepolitiska frågor som behandlas
närmare av statsrådet Lindström under punkten om allmänna barnbidrag.
Dessa spörsmål anses nu endast delvis kunna upptagas till behandling. Förslaget
till mödrahjälpsreform är till sin natur så genomgripande att ytterligare
överväganden krävs innan ställning kan tagas till förslaget.
Under dessa förhållanden bör enligt departementschefen någon ändring
av grunderna för mödrahjälpen inte vidtagas nu. På grund därav och då
anslagsbelastningen under budgetåret 1955/56 enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning nära ansluter sig till anslagets nuvarande belopp,
4 500 000 kronor, anses anslaget även för nästa budgetår böra upptagas till
detta belopp.
12 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de under punkten 4 nämnda likalvdande motionerna I: 260 och
11: 3V7, i vilka har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte
avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till mödrahjälp av
4 500 000 kronor,
dels ock en inom''andra kammaren av fru Ekendahl m. fl. väckt motion
(11:356), vari har hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58
anvisa ett till 11 miljoner kronor förhöjt anslag för mödrahjälp.
Beträffande motiveringen för yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna
I: 260 och II: 356.
Utskottet. Med hänsyn till vad i socialstyrelsens anslagsframställning
och i motionen II: 356 anförts rörande behovet av mödrahjälp är det enligt
utskottets mening att beklaga, att Kungl. Maj :t inte funnit det möjligt att
taga slutlig ställning till familjeberedningens föreliggande förslag. Utskottet
förutsätter emellertid att förslag i ämnet kommer att föreläggas nästa års
riksdag. Tills vidare torde därför, såsom departementschefen anfört, nuvarande
grunder för mödrahjälpen alltjämt böra gälla. Tillräckliga skäl
för att i enlighet med yrkandet i motionen II: 356 nu höja anslaget synes
utskottet heller icke föreligga. Det anförda bör dock inte hindra, att de
normer för behovsprövningen, som socialstyrelsen utfärdat till mödrahjälpsnämndernas
vägledning, uppmjukas i sådana fall, där ett trängande hjälpbehov
eljest inte skulle kunna tillgodoses.
Utskottets ställningstagande innebär jämväl, att utskottet avstyrker
motionerna 1:260 och II: 347 i vad de berör förevarande anslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna II: 356 samt I: 260 och II: 347,
sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Mödrahjälp
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
4 500 000 kronor.
15 :o) Mödrahjälpsnämndema. Kungl. Maj :t har (punkt 15, s. 30) föreslagit
riksdagen att till Mödrahjälpsnämndema för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och 11: 3i7
har hemställts såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte avslå förslaget
om ett anslag för budgetåret 1957/58 till mödrahjälpsnämndema av
140 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
13
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1: 260.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under föregående
punkt avstyrker utskottet motionerna 1:260 och 11:347 jämväl i vad de
berör förevarande anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i
fråga, till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.
16:o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj :t har
(punkt 16, s. 30—46) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande
statsrådet föreslagna ändringar av bestämmelserna om statsbidrag
för social hemhjälpsverksamhet, dels medgiva att för år 1958 statsbidrag
må utgå till avlönande av högst 3 400 heltidsanställda eller däremot
svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor, dels ock till Bidrag till
avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 3 650 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 600 000 kronor.
Den statsunderstödda sociala hemhjälpen är främst avsedd för barnfamiljernas
behov. I den mån resurserna så medger kan den också utnyttjas
för hjälp åt åldringar, men hemhjälp åt dessa lämnas i huvudsak
genom den helt kommunala hemtjänst för gamla som organiserats i ett
stort antal kommuner. Den statsunderstödda hemhjälpsverksamheten har
nu byggts ut så att den år 1957 beräknas omfatta ungefär 2 950 heltidsanställda
och 160 deltidsanställda hemvårdarinnor. Härtill kommer mer än
300 heltidsanställda och ett obekant antal deltidsanställda hemvårdarinnor
med samma arbetsuppgifter, till vilkas avlönande statsbidrag inte kan utgå
på grund av statsbidragsreglernas utformning. Den hittills genomförda utbyggnaden
är långt ifrån tillräcklig för att tillgodose barnfamiljernas behov
av hjälp. Under år 1955 redovisade hemhjälpsnämnderna sålunda ca
10 000 fall, då anmält behov av social hemhjälp inte kunnat tillgodoses av
brist på arbetskraft. Sannolikt är behovet större än som framgår av denna
redovisning. En fortsatt utveckling av den sociala hemhjälpen är därför
önskvärd som ett led i en intensifiering av samhällets familjestödjande åtgärder.
Familjeberedningen har såsom program föreslagit en ökning av
antalet hemvårdarinnor med 2 000 under en femårsperiod. Vid remissbehandlingen
har emellertid framhållits att en sådan utbyggnadstakt är alltför
optimistiskt beräknad med hänsyn bl. a. till tillgången på arbetskraft
och behovet av personalökning inom andra socialvårdsområden. Föredra
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
ganden är därför inte heller beredd att för egen del ange något i siffror
fixerat program för utbyggnaden. Det rör sig här om en med statsbidrag
understödd men huvudsakligen kommunal verksamhet, och prövningen av
behovet måste ankomma på kommunerna.
Den praktiskt sett mest framträdande olägenheten med de nuvarande
statsbidragsreglerna synes vara statsbidragets maximering i förhållande
till kommunernas folkmängd. Denna innebär, att fullt statsbidrag utgår
för högst en hemvårdarinna på 4 000 invånare i stad och på 2 000 invånare
i landskommun. Dessa siffror anger en vid statsbidragets tillkomst gjord
uppskattning av behovet av hemvårdarinnor, vilken uppskattning inte avsåg
alt vara definitiv och vilken enligt numera vunnen erfarenhet är alltför
låg. Familjeberedningen har föreslagit, att ifrågavarande maximering skall
slopas. I stället föreslås, att statsmakterna för varje år skall fastställa det
högsta antal tjänster, för vilket statsbidrag får beviljas. Det stora flertalet
remissinstanser har tillstyrkt detta förslag. I ett par remissyttranden har
yppats farhågor för att ett slopande av begränsningen i förhållande till folkmängden
skall få till effekt, att hemvårdarinnor dras från landsbygden till
städerna. Om antalet statsbidragsrum fastställes av statsmakterna, finnes
emellertid möjligheter att avväga det sammanlagda antalet statsbidrag
med hänsyn till landsbygdens intressen. Vidare framhålles att i statsbidragskungörelsen
skall bibehållas den nuvarande bestämmelsen om att
ansökan, som avser hemhjälpsverksamhet i kommun på landet, skall äga
företräde framför ansökan som avser sådan verksamhet i stad.
Föredraganden förordar sålunda, att bestämmelserna om maximering av
statsbidraget i förhållande till kommunernas folkmängd skall utgå samt att
i stället skall fastställas det högsta antal hemvårdarinnor, för vilket statsbidrag
får beviljas. De nya bestämmelserna bör äga tillämpning för tiden
fr. o. m. den 1 januari 1958. För år 1958 bör maximiantalet statsbidrag
fastställas så att bidrag kan utgå för hela den hittills genomförda utbyggnaden
av den sociala hemhjälpen, vilket innebär en utökning av antalet
statsbidragsrum med 300—400. Maximiantalet bör sålunda bestämmas till
3 400 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor.
Kommunerna bör härigenom få förutsättningar att utvidga hemvårdarinneverksamheten
totalt sett, i proportion till det ökade antalet statsbidragsrum.
Den nya statsbidragsregeln avser sålunda främst en ökning av
hemvårdarinneorganisationens kapacitet, inte endast en förbättring av
kommunernas ekonomi på ifrågavarande verksamhetsområde.
Familjeberedningen har föreslagit, att statsbidraget per hemvårdarinna
skall höjas från 1 400 till 2 000 kronor samt att statsbidragsreglerna skall
förenklas genom att å ena sidan det särskilda statsbidraget till ålderstillägg
avskaffas och å andra sidan ingen andel av influtna avgifter avräknas från
statsbidraget. Föredraganden kan inte förorda annan ändring i nu ifrågavarande
hänseenden än att statsbidraget per heltidsanställd hemvårdarin
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
15
na höjes från 1 400 till 1 700 kronor och att det särskilda bidraget till
ålderstillägg samtidigt borttages. Landstingsbidragets minimibelopp bör
härvid höjas från 700 till 850 kronor per hemvårdarinna.
När maximeringen av statsbidraget i förhållande till folkmängden slopas
kommer, såsom familjeberedningen påpekar, en klarare gränsdragning
mellan den statsunderstödda hemhjälpsverksamheten och den rent kommunala
hemtjänsten för åldringar att erfordras. Beredningen föreslår i
detta syfte, att bidrag till deltidsarbetande hemvårdarinnor endast skall
beviljas för arbetskraft, som är anställd för tjänstgöring i en omfattning,
som motsvarar minst hälften av normal tjänstgöringstid. Härvid skall hälften
av det normala statsbidraget utgå. Socialstyrelsen föreslår i stället
som villkor för statsbidrag, att antalet arbetsdagar för år skall uppgå till
minst 65. Sistnämnda förslag anknyter till nu gällande bestämmelser med
den skillnaden att minimiantalet arbetsdagar nu är fastställt till 48 för år.
Deltidsanställda hemvårdarinnor är nu anställda för tjänstgöring vid behov.
Ersättningen torde i regel utgå per timme. Naturligt är att sådan arbetskraft
i första hand användes i kommunernas åldringsvård, där det oftast
icke föreligger behov av sammanhängande arbetsinsatser i samma hem
annat än några timmar varje gång. Om en gräns mellan den rent kommunala
och den statsunderstödda hemhjälpsverksamheten skall erhållas,
synes därför den av familjeberedningen föreslagna ordningen vara lämpligast.
Föredraganden biträder beredningens förslag. Full tjänstgöring
motsvarar 192 timmar under en period om fyra veckor. Statsbidrag
bör alltså beviljas för avlönande av deltidsanställd hemvårdarinna endast
om hennes anställning avser minst hälften av full tjänstgöringstid,
räknat för fyraveckorsperiod. Uppgår den fastställda tjänstgöringstiden för
deltidsanställd hemvårdarinna till högre timantal än som motsvarar hälften
av full tjänstgöring, bör helt eller halvt bidrag beräknas, alltefter det tjänstgöringstidens
omfattning närmast motsvarar halv eller full tjänstgöring.
För enkelhetens skull bör kallortstillägg ej inräknas i statsbidraget för
deltidsanställd befattningshavare. Frågan om de sociala förmånerna vid
deltidsanställning bör såsom stadsförbundet uttalat lösas av parterna.
De ändrade bestämmelserna bör såsom nämnts träda i kraft den 1
januari 1958 och äga tillämpning på bidrag som belöper på tid fr. o. m.
nämnda dag. Den kostnadsökning som föranleds av ändringarna beräknas
till ca 1 000 000 kronor under år 1958. Då statsbidraget utbetalas
kalenderårsvis i efterskott, faller kostnadsökningen emellertid inte till
någon del på anslaget för nästa budgetår utan först på anslaget för därpå
följande budgetår. Mot socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet under
budgetåret 1957/58 har föredraganden intet att erinra och föreslår alltså,
att anslaget höjes med 50 000 kronor till 3 650 000 kronor.
16
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1:260 och
II: 3b7, i vilka — såvitt nu är i fråga —- har hemställts, att riksdagen
måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i övrigt, avslå förslaget om en
höjning av statsbidraget per heltidsanställd hemvårdarinna från 1 400 till
1 700 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Hamrin-Thorell m. fl. (I: 263) och den andra inom andra kammaren
av fröken Elmén m. fl. (II: 345), i vilka har hemställts, att riksdagen
vid sin behandling av Kungl. Maj :ts begäran om anslag för bidrag till
avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret 1957/58 måtte besluta dels
att statsbidraget per heltidsanställd hemvårdarinna skall utgå med 2 000
kronor, under förutsättning att landsting eller stad, som ej deltar i landsting,
lämnar bidrag på minst 1 000 kronor, dels ock att för 1958 statsbidrag
må utgå till högst 3 500 heltidsanställda hemvårdarinnor eller
däremot svarande deltidsanställda,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Svenson m. fl. (I: 352) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Hedenäset (II: 352), i vilka har hemställts, att riksdagen,
med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag, måtte biträda vad i motionerna
anförts rörande bestämmelserna för statsbidrag till social hemhj
älpsverksamhet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna I: 260, II: 345 och I: 352.
Utskottet. På grundval av familjeberedningens förslag förordas i propositionen
att nuvarande bestämmelser om maximering av statsbidraget i
förhållande till kommunernas folkmängd skall utgå och att i stället skall
fastställas det högsta antal hemvårdarinnor, för vilket statsbidrag får beviljas.
För år 1958 föreslås maximiantalet till 3 400 heltidsanställda eller
däremot svarande deltidsanställda hemvårdarinnor. Vidare föreslås att
statsbidraget per heltidsanställd hemvårdarinna höjes från 1 400 till 1 700
kronor och att det särskilda bidraget till ålderstillägg samtidigt borttages.
Landstingsbidragets maximibelopp föreslås härvid höjt från 700 till 850
kronor per hemvårdarinna.
Mot förslaget att slopa maximeringen i förhållande till kommunernas
folkmängd har i motionerna 1: 352 och II: 352 invänts att förslaget medför
risk för att hemvårdarinnor dras från landsbygden till städerna. Som
framgår av propositionen har föredraganden icke förbisett denna fråga.
Sålunda har framhållits att, då avsikten är att statsmakterna skall fastställa
antalet bidragsrum, möjlighet finns att avväga detta antal med hänsyn
till landsbygdens intressen. Vidare har påpekats, att i bidragskun
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
17
görelsen skall bibehållas den nuvarande bestämmelsen om att ansökan,
som avser hemhjälpsverksamhet i kommun på landet, skall äga företräde
framför sådan ansökan från stad. Vad föredraganden anfört synes utskottet
innebära tillräcklig garanti för att landsbygden icke skall bli missgynnad.
Under erinran slutligen om att ifrågavarande maximering ansetts
vara den praktiskt sett mest framträdande olägenheten med nuvarande
statsbidragsregler tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag i denna del.
Det i propositionen föreslagna maximiantalet av 3 400 hemvårdarinnor,
för vilket statsbidrag skall kunna beviljas, avser att täcka statsbidragsbehovet
för hela den hittills genomförda utbyggnaden av den sociala hemhjälpen
och innebär en utökning av antalet statsbidragsrum med 300—400.
I propositionen framhålles, att kommunerna härigenom bör få förutsättningar
att utvidga hemvårdarinneverksamheten totalt sett, i proportion till
det ökade antalet statsbidragsrum, och att den nya statsbidragsregeln sålunda
främst avser en ökning av hemvårdarinneorganisationens kapacitet,
inte endast en förstärkning av kommunernas ekonomi på ifrågavarande
verksamhetsområde. På grund härav och då det vidare är ovisst i vilken
takt verksamheten kan komma att ytterligare utvecklas är utskottet icke
berett tillstyrka yrkandet i motionerna 1:263 och 11:345 om en höjning
av det föreslagna maximiantalet.
I samma motioner yrkas att statsbidraget per hemvårdarinna i enlighet
med familjeberedningens förslag skall höjas från 1 400 till 2 000 kronor
under förutsättning att landstingsbidrag utgår med minst 1 000 kronor,
medan i motionerna I: 260 och II: 347 föreslås, att statsbidraget alltjämt
skall utgå med 1 400 kronor. Utskottet har för sin del icke funnit anledning
frångå Kungl. Maj :ts förslag om en höjning av bidraget till 1700
kronor och avstyrker därför förevarande motionsyrkanden.
Under åberopande av det anförda och då utskottet ej heller i övrigt
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna 1:352 och 11:352, 1:263 och
11:345 samt 1:260 och 11:347, sistnämnda bägge motioner
såvitt nu är i fråga,
a) godkänna av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 föreslagna
ändringar av bestämmelserna om statsbidrag för social hemhjälpsverksamhet;
b)
medgiva att för år 1958 statsbidrag må utgå till avlönande
av högst 3 400 heltidsanställda eller däremot svarande
antal deltidsanställda hemvårdarinnor;
2—454 67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5
18
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
c) till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kronor.
17:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 46 och 47), vilket innebär en
ökning av anslaget med 45 000 kronor för att öka utbildningskapaciteten,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för
hemvårdarinnor för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 167 000 kronor.
18:o) Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s.
47 och 48), vilket innebär en med 50 000 kronor ökad medelsanvisning
med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar till kommunerna enligt
socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 5 300 000 kronor.
19 :o) Socialhjälp och barnavård för lappar. Kungl. Maj :t har (punkt
19, s. 48) föreslagit riksdagen att till Socialhjälp och barnavård för lappar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av kommuns godkända kostnader
för socialhjälp (fattigvård) och barnavård åt personer tillhörande den
renskötande lappbefolkningen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den
redogörelse för socialhjälp och barnavård till lappar, som riksdagens år
1956 församlade revisorer lämnat under § 15 i sin berättelse. I anslutning
till sin redogörelse har revisorerna gjort följande uttalande.
Å femte huvudtiteln finnes uppfört ett anslag till Socialhjälp och barnavård
till lappar, för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av
200 000 kronor. Anslaget är numera avsett såsom bidrag till vissa utgifter
för fattigvård (fr. o. m. den 1 januari 1957 socialhjälp) och barnavård,
som fattigvårdssamhälle respektive kommun haft att vidkännas för lappar
(vårdbidrag). Detta utgår med tre fjärdedelar av fattigvårdssamhälles
eller kommuns godkända kostnader för nämnda ändamål och utbetalas
av vederbörande länsstyrelse. Tidigare bestreds från förevarande anslag
jämväl byggnadsbidrag för uppförande eller inrättande av särskilda ålderdomshem
för lappar samt för sådan om- eller tillbyggnad av dylikt hem,
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
19
som närmast var atl likställa med nybyggnad. På förslag av åldringsvårdsutredningen
beslöt 1953 års riksdag på skäl som i det föregående angivits,
att dylika bidrag ej längre skola utgå.
Allmänna statsbidragsutredningen föreslog i sitt första betänkande, att
de särskilda statsbidragen — däribland ifrågavarande bidrag — skulle ersättas
av ett allmänt statsbidrag. De av utredningen upptagna grunderna
för bidragets fördelning ansågos emellertid av remissmyndigheterna såsom
alltför invecklade. I ett nytt betänkande har utredningen fördenskull förordat,
att allenast vissa statsbidrag — väsentligen sådana som utgå till flertalet
kommuner — skola avlösas av generella bidrag. Betänkandet innehåller
ej något förslag om att här avsedda anslag skall avvecklas. Detta
ståndpunktstagande innebär dock icke, såvitt revisorerna kunnat finna, att
utredningen i sak tagit ställning till behovet av ett särskilt bidrag till lapparnas
fattigvård och barnavård. Utredningen har nämligen enligt sitt
uppdrag endast att föreslå förenklade statsbidragsgrunder. Ej heller torde
det förut nämnda beslutet av 1955 års riksdag innebära ett definitivt ställningstagande
till här behandlade anslag, utan beslutet att statsverket alltjämt
skall lämna bidrag till lapparnas socialhjälp m. in. torde få ses
allenast som en konsekvens av att riksdagen i den då aktuella huvudfrågan
— finansieringen av den generella, behovsprövade socialhjälpen —
stannade för att bibehålla hittillsvarande system.
Revisorerna ha med hänsyn till vad sålunda förekommit ansett sig oförhindrade
att till behandling upptaga spörsmålet, huruvida för framtiden
ett särskilt bidragsanslag för här avsedda ändamål skall finnas uppfört å
riksstaten. Till att börja med må då framhållas, att en strävan numera
föreligger att i allt större utsträckning jämställa samerna med landets
övriga befolkning. EU uttryck härför kan sägas vara avskaffandet av det
särskilda byggnadsbidraget till lappålderdomshem; på grund härav ha
vederbörande kommuner att inrätta för lapparna erforderliga platser å
ålderdomshem under samma förutsättningar som gälla för åldringsvården
i övrigt. Ett ytterligare steg i angivna utveckling skulle enligt revisorernas
mening vara att även indraga vårdbidraget, varigenom dessa kommuner
i här förevarande avseende även ekonomiskt skulle få samma skyldigheter
mot lapparna, inklusive de nomadiserande, som mot övriga kommunmedlemmar.
Som allmän förutsättning för ett dylikt steg torde dock böra gälla,
att kommunerna på grund härav icke över hövan komma alt finansiellt
betungas. Härutinnan må framhållas, såsom framgår av den föregående
redogörelsen, att det belopp varje kommun erhåller i statssubvention från
detta anslag är av jämförelsevis ringa storlek. Flera av de kommuner som
komma i åtnjutande av bidrag ha för övrigt högre skatteunderlag per innevånare
än vad medeltalet utgör för rikets landsbygd. För Karesuando kommun
synes dock bidraget ha en mera väsentlig betydelse; motsvarande
gäller i viss mån beträffande Tännäs och Arjeplog. Enbart detta förhållande
kan emellertid enligt revisorernas mening icke motivera anslaget.
De övriga skäl som på sin tid åberopades till förmån för införandet av
detta bidragsanslag kunna enligt revisorernas mening knappast numera
tillmätas någon avgörande vikt vid bedömandet av förevarande spörsmål.
Det förtjänar även att anmärkas, att socialvårdskommittén ansåg, att några
särskilda bestämmelser om bidrag för socialhjälp åt lappar ej borde meddelas.
20
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
I betraktande av vad sålunda anförts och då därtill kommer att en avveckling
av detta bidrag, särskilt om hänsyn tages till de belopp om vilka
här är fråga, skulle innebära ett icke obetydligt minskat administrativt
arbete för både statsverket och berörda kommuner, anse sig revisorerna
böra föreslå, att anslaget till Socialhjälp och barnavård till lappar avföres
från riksstaten. I syfte att giva vederbörande kommuner möjlighet att anpassa
sina inkomster och utgifter till de ändrade förhållanden, som inträda
sedan anslaget indragits, torde Kungl. Maj :t böra erhålla bemyndigande
att undantagsvis under viss övergångstid disponera visst mindre belopp av
femte huvudtitelns anslag till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-
och barnavårdslagarna m. m. för bidrag till kommun, som enligt
hittills gällande bestämmelser ägt åtnjuta subvention för ifrågavarande
ändamål.
Mot revisorernas förevarande uttalande har reservation anförts av
herrar Lars Andersson och Bergh, vilka ansett att anslaget till Socialhjälp
och barnavård till lappar bör bibehållas å riksstaten och att därför förevarande
paragraf icke bort inflyta i berättelsen.
över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av socialstyrelsen,
statskontoret, statsbidragsutredningen samt länsstyrelserna i Kopparbergs,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Hedström och Grym (I: 102) och den andra inom andra kammaren
av fru Jäderberg m. fl. (II: 138) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av riksdagens revisorers berättelse över den år 1956 av dem verkställda
granskningen angående statsverket måtte besluta, att vad revisorerna
under § 15 föreslagit om att anslaget tilll Socialhjälp och barnavård
till lappar avföres från riksstaten lämnas utan bifall.
Utskottet anser i likhet med riksdagens revisorer att skäl kan anföras
för att det särskilda bidraget till lapparnas socialhjälp och barnavård bör
upphöra. Något entydigt svar på denna fråga har dock inte framkommit
vid remissbehandlingen av revisorernas förslag. Länsstyrelserna i både
Norrbottens och Västerbottens län, där det största antalet lappar finns, har
icke ansett bärande skäl föreligga för att avföra förevarande anslag från
riksstaten. Samma uppfattning har givits tillkänna i motionerna I: 102
och II: 138. Enligt utskottets mening talar mot revisorernas förslag särskilt
det förhållandet, att statsbidragen, enligt vad socialstyrelsen anfört
i sitt yttrande, hos de flesta av de berörda kommunerna visat en tendens
att öka under senare år. Anledningen härtill torde huvudsakligen vara att
söka i de ekonomiskt vanskliga förhållanden, varunder lapparna bedriver
sin renskötsel. Frågan om att förbättra lönsamheten inom denna näringsgren
har på sistone fått ökad aktualitet genom den förra året tillkallade
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
21
s. k. renutredningen. Innan härmed sammanhängande problem fått en tillfredsställande
lösning synes det utskottet inte motiverat att nu vidtaga
några åtgärder, som kan medföra en försämring av lapparnas förhållanden.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som inte funnit anledning
till erinran mot anslagsberäkningen, hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till motionerna I: 102 och II: 138 besluta, att
riksdagens revisorers förevarande uttalande rörande socialhjälp
och barnavård för lappar icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
b) till Socialhjälp och barnavård för lappar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
20:o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 48 och 49), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt om- och
tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.
21 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 50—57), vilket i fråga om
anslagsberäkningen innebär en höjning med 13 400 kronor av statens
andel av kostnaderna för den av Svenska socialvårdsförbundet anordnade
utbildningsverksamheten, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid ålderdomshem för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag
av 67 000 kronor.
22 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetsliem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 57), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid
arbetshem för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.
23:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 81), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 40 000 kronor på grund av automatiska
utgiftsökningar, hemställer utskottet,
22
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning
av allmänna barnbidrag för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.
24:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. Kungl.
Maj :t har (punkt 26, s. 83 och 84) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
alt statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnhem under budgetåret
1957/58 beviljas med högst 1 000000 kronor, dels ock till Bidrag till uppförande
eller inrättande av barnhem för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 800 000 kronor.
Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att bevilja statsbidrag till
uppförande eller inrättande av barnhem avser för innevarande budgetår
ett belopp av högst 1 250 000 kronor. Kungl. Maj :t har under år 1956 fastställt
nya barnhemsplaner för tiden t. o. in. den 30 juni 1961. Med hänsyn
till omfattningen av planerade nybyggnader av barnhem under de närmaste
åren avses sistnämnda belopp utan olägenhet kunna minskas. Då
det å andra sidan är svårt att närmare beräkna när nybyggnadsbehoven
gör sig gällande, bör beloppet ej vara alltför snävt. Föredraganden förordar
därför, att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens bemyndigande att för nästa
budgetår bevilja statsbidrag med högst 1 000 000 kronor. Med hänsyn till
förefintlig reservation föreslås anslaget uppfört med allenast formellt belopp.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande
av barnhem under budgetåret 1957/58 beviljas med högst
1 000 000 kronor;
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
25 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 27, s. 85), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000
kronor.
26:o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 86 och 87), vilket innebär en
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
23
höjning med 3 300 kronor av statens andel av kostnaderna för den av
Allmänna barnhuset anordnade utbildningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid barnhem för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
48 400 kronor.
27:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.
Maj :t har (punkt 29, s. 87—104) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 4 220 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 650 000 kronor.
Föredragande statsrådet anför att det är av stor vikt att de sociala serviceanordningar,
som samhället tillhandahåller barnfamiljerna, utbygges
och förbättras. Detta gäller icke minst institutionerna för tillsyn och vård
av barn, särskilt med hänsyn till dessa institutioners betydelse för förvärvsarbetande
mödrar. Att en fortsatt utbyggnad bör komma till stånd på detta
område är en allmän uppfattning. Däremot har olika åsikter gjort sig gällande
rörande riktlinjerna för utbyggnaden. Daghem och förskolor har värderats
olika i förhållande till varandra; detsamma gäller daghem och familjedaghem.
Ofta har det sålunda ansetts, att daghemmen bör ges företräde
framför förskolorna, emedan de förra betjänar dem som har det största behovet
av hjälp med barntillsynen, nämligen mödrar med yrkesarbete på heltid.
Å andra sidan har en viss skepsis gjort sig gällande mot daghemmen både
på grund av kostnaderna och därför att de för vissa barn inte visat sig
alldeles lämpliga. Till förmån för familjedaghemmen anförs, att de representerar
en relativt billig form av barntillsyn och att de medger en mera
individuell vård än daghemmen. Mot familjedaghemmen har i sin tur åberopats
kontrollsvårigheter in. in. Föredraganden anser, att avgörandet
rörande verksamhetens inriktning måste i varje kommun tillkomma kommunens
organ med hänsynstagande till de skiftande kommunala förhållandena.
Endast begränsade uppgifter bör i detta sammanhang ankomma på
statsmakterna.
Ett område, där staten har anledning att engagera sig, är enligt föredragandens
mening en försöksverksamhet med syfte att utröna värdet av nya
vårdformer och att rationalisera och förbättra de nuvarande. 1954 års familjeutredning
har föreslagit statlig bidragsgivning till en dylik försöksverksamhet,
som skulle omfatta bl. a. anordningar på den halvöppna barnavårdens
område och för barns sommarvistelse. Fainiljeberedningen har sedermera
upptagit förslaget och hemställt om anvisande av 700 000 kronor för
ändamålet. Dess förslag har rönt ett positivt intresse vid remissbehandlingen.
Vissa invändningar har dock gjorts mot en del av de exempel på
försöksanordningar, som familjeberedningen skisserat.
24
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Även enligt föredragandens mening skulle en försöksverksamhet av angivet
slag kunna ge vägledande erfarenheter för en fortsatt utbyggnad av
institutionerna inom den halvöppna barnavården. Praktiska försök med
nya verksamhetsformer bör sålunda stimuleras. Föredraganden tillstyrker
därför förslaget om en försöksverksamhet på förevarande område och
föreslår, att för nästa budgetår ett anslag av 100 000 kronor anvisas för
ändamålet. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen
av dessa medel. Den av familjeberedningen framförda tanken att inrätta
en rådgivande nämnd för att biträda socialstyrelsen vid försöksverksamheten
kan föredraganden inte tillstyrka då en sådan anordning torde bli
alltför tungrodd. Däremot förutsättes, att anslaget till försöksverksamhet
skall kunna tagas i anspråk även för att tillgodose eventuella behov av tillfällig
expertis för verksamheten.
Statsbidraget för daghem och eftermiddagshem höjdes 1956 med ca 40 %.
Denna höjning beräknades i stort sett motsvara ökningen av livsmedelsoch
lönekostnaderna från år 1943, då statsbidragsgivningen infördes.
Någon ytterligare höjning av detta bidrag anses inte nu komma i fråga.
Däremot föreslås att bidraget till förskolorna nu höjes med 20 %.
Allmänna statsbidragsutredningen har lagt fram förslag till nya grunder
för beräkningen av statsbidraget. Förslaget, som i huvudsak har tillstyrkts
i yttrandena, biträdes även av familjeberedningen. Det föreslagna systemets
innebörd är att kostbidraget slopas och att lönebidraget utgår med
viss procent av den kvalificerade personalens avtalsenliga löner. Syftet med
förslaget är att förenkla arbetet med bidragsberäkningen samt göra bidraget
värdebeständigt. Föredraganden tillstyrker, att bidragsgrunderna ändras på
sådant sätt, att det särskilda kostbidraget avskaffas och att bidraget helt utgår
som lönebidrag. Detta bör för varje ortsgrupp bestämmas till två belopp,
ett för daghem och eftermiddagshem samt ett för förskolor. Nämnda belopp
bör f. n. i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas på grundval
av löneklass 14 (1956 års löner). Beloppen bör alltså, för att motsvara
nu utgående bidrag med den av föredraganden föreslagna höjningen av
bidraget till förskolor, för daghem och eftermiddagshem utgöra ca 32 %
av nämnda lön samt för förskolor ca 16 %.
Enligt familjeberedningens förslag skall bidrag till försöksverksamhet
kunna utgå med högst 70 % av lönekostnaderna. Föredraganden anser det
emellertid inte lämpligt att fixera någon viss bidragsprocent. Denna bör
bestämmas från fall till fall. Så högt bidrag som familjeberedningen tänkt
sig anses knappast kunna komma i fråga.
Medelsbehovet för bidrag till daghem, eftermiddagshem, förskolor och
jordbruksdaghem under nästa budgetår uppskattas med den förordade
höjningen av bidraget till förskolorna till 4 220 000 kronor, vilket innebär
en ökning med 570 000 kronor i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår. För bidrag till försökverksamhet anses ett särskilt reservations
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
25
anslag böra uppföras under rubriken Försöksverksamhet rörande daghem
m. m. Beträffande sistnämnda anslag göres hemställan under nästa punkt.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av andre vice talmannen Malmborg och
herr Dahlén väckt motion (II: 223), i vilken har hemställts, att riksdagen vid
behandling av Kungl. Maj :ts förevarande förslag måtte besluta dels att
bidraget till förskolorna i enlighet med socialstyrelsens förslag måtte uppräknas
med 40 %, d. v. s. i ortsgrupperna 2, 3, 4, 5 till respektive 1 837,
1 919, 2 004 och 2 086 kronor, dels ock att som en följd därav till Bidrag
till driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 4 680 000 kronor, vilket i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning med 460 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av fru Ekendahl väckt motion
(11:354), i vilken har hemställts, att frågan om inrättande av en rådgivande
nämnd för den i propositionen föreslagna försöksverksamheten
måtte omprövas.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas til motionerna.
Utskottet. Såsom föredraganden anfört är det en allmän uppfattning
att den halvöppna barnavården bör ytterligare utbyggas. Däremot går
åsikterna isär när det gäller riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden.
Utskottet anser därför att en försöksverksamhet med det av föredraganden
angivna syftet att genom praktiska försök finna nya verksamhetsformer
otvivelaktigt har en viktig uppgift att fylla. På grund härav tillstyrker
utskottet att en sådan försöksverksamhet igångsättes. Av skäl som föredraganden
anfört avstyrker utskottet däremot förslaget i motionen II: 354
om inrättande av en rådgivande nämnd för att biträda socialstyrelsen vid
försöksverksamheten.
I enlighet med riksdagens beslut förra året har statsbidraget för daghem
och eftermiddagsliem höjts med ca 40 %. I propositionen föreslås att
bidraget till förskolorna nu höjes med 20 %. Ehuru utskottet i likhet med
vad som anförts i motionen II: 223 anser att en höjning med 40 % även
av sistnämnda bidrag kan synas motiverad, är utskottet dock icke berett
att i nuvarande läge biträda motionärernas förslag.
Under åberopande av det anförda och då utskottet ej heller i övrigt
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet
i förevarande sammanhang,
att riksdagen må
I. avslå motionen 11:354;
26
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionen 11:223 till Bidrag till driften av anstalter för
halvöppen barnavård för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 4 220 000 kronor.
28 :o) Försöksverksamhet rörande daghem m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 30, s. 104) under åberopande av vad föredraganden anfört under
nästföregående punkt föreslagit riksdagen, att till Försöksverksamhet
rörande daghem m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1:260 och
II: 3i7 har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå
förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Försöksverksamhet
rörande daghem m. in. av 100 000 kronor.
Utskottet. Åberopande vad utskottet anfört under nästföregående punkt
och då det för ifrågavarande försöksverksamhet äskade anslaget icke givit
utskottet anledning till erinran får utskottet med avstyrkande av motionerna
I: 260 och II: 347, såvitt nu är i fråga, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är i fråga,
till Försöksverksamhet rörande daghem m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
29 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 104—
106), vilket innebär en ökning av anslaget med 3 500 kronor i anledning
av förordad höjning av statsbidraget till lektioner och föreläsningar vid
förskoleseminarierna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal
inom den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 384 500 kronor.
30:o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 106—108)
föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Föredragande statsrådet anför att familjeberedningen i sin prome
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
27
moria angående ferieresor för barn och husmödrar föreslagit att den nuvarande
inkomstgränsen skall bibehållas för familjer med ett barn men
höjas med 1 000 kronor för varje barn i familjen utöver ett. Föredraganden
har emellertid inte för avsikt att för nästa budgetår föreslå någon ändring
i fråga om villkoren för erhållande av ferieresa.
Resefrekvensen förutsättes under dessa förhållanden hli i stort sett oförändrad.
Kungl. Maj:t har i december 1956 på framställning av järnvägsstyrelsen
medgivit förhöjning med ca 10 % av de medelpriser som tillämpas
för ferieresorna. Trots detta anses med hänsyn till medelsförbrukningen
under budgetåret 1955/56 någon höjning av anslaget inte vara erforderlig.
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1: 260 och II: 3M
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Ferieresor
för barn för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000
kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 260.
Utskottet. Enligt vad föredraganden anfört i annat sammanhang innefattar
familjeberedningens föreliggande förslag förutom ändringar av gällande
regler beträffande ferieresor för barn och husmödrar åtgärder för
utbyggnad av anordningar för familjesemestern samt förenklingar av reseverksamhetens
administration. Innan slutlig ställning tagits till dessa förslag,
är utskottet icke berett att aktualisera några med förevarande reseverksamhet
sammanhängande spörsmål. Utskottet avstyrker därför motionerna
I: 260 och II: 347 i vad de berör nu ifrågavarande anslag.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i
fråga, till Ferieresor för barn för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
31 :o) Ferieresor för husmödrar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 33, s. 108 och 109), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
60 000 kronor i anledning av medgiven höjning med ca 10 % av medelpriserna
för husmodersresorna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ferieresor för husmödrar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.
32 :o) Bidrag till driften av semesterhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 34, s. 109 och 110), vilket innebär en minskning av anslaget
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
28
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
33 :o) Stipendier för underlättande av huamoderssemester. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 110 och 111), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för underlättande av husmoderssemester
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
34:o) Bidrag till driften av barnkolonier m. m. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 36, s. 111—118), vilket innebär oförändrat anslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
1 700 000 kronor.
35.o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 118—136) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58,
dels ock till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 825 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 290 000 kronor.
Antalet elever jämte exspektanter vid ungdomsvårdsskolorna har under
den senaste tiden ökat inte obetydligt. Medan antalet den 1 oktober 1955
var 689 var det ett år senare 785. Antalet platser vid skolorna har emellertid
också ökat; den 1 juli 1956 fanns sammanlagt 738 platser och under
senare hälften av 1956 ökades antalet med 32. Under första hälften av 1957
kan ytterligare 23 platser beräknas tillkomma, varefter platsantalet kommer
att utgöra 793. Vad angar platsbehovet under nästa budgetår möter
det stora svårigheter att göra några säkra beräkningar. Styrelsen har förutsatt
en fortsatt ökning till 888, varvid behovet av plats för utredningsfallen
och ökningen av ungdomskullarna åberopats som skäl. Några fasta
hållpunkter för uppskattningen finns emellertid inte. Platsbristen är f. n.
koncentrerad till yrkesskolorna — särskilt till specialskolorna Lövsta och
Ryagården. Övriga skolor är däremot inte fullbelagda. Trycket på yrkes
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
29
skolorna för pojkar har under hösten 1956 något lättats sedan vissa byggnadsarbeten
färdigställts vid Fagared och Johannisberg. Vad däremot angår
yrkesskolorna för flickor har platsbristen skärpts.
Av de av socialstyrelsen föreslagna åtgärderna för att öka platstillgången
på yrkesskolorna förordas, att en sidoanstalt till Sundbo anordnas
vid Baggå herrgård med plats för till en början 10 pojkar. Vidare föreslår
departementschefen vid behandlingen under kapitalbudgeten av anslaget
till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna, att en ny avdelning tillföres
Eknäs yrkesskola för flickor. Mot förslaget att undervisningen vid
Broby skolhem utvidgas med ett åttonde skolår, vilket beräknas medföra
en minskning av platsbehovet på yrkesskolorna för flickor med 9, har departementschefen
intet att erinra. Styrelsens förslag om inrättande av två
nya yrkesskolor kan departementschefen däremot inte f. n. biträda.
I likhet med socialstyrelsen anser departementschefen det angeläget, att
ökade resurser för eftervård av ungdomsvårdsskoleklientelet ställes till styrelsens
förfogande och förordar därför, att försöksvis en utskrivningsavdelning
för flickor och ett hospits för pojkar, vardera med 8 platser, anordnas.
Vidare föreslås under nästföljande punkt, att medel anvisas för utackordering
av ytterligare 20 elever i kontrollerad familjevård.
Om de sålunda förordade åtgärderna genomföres kommer antalet platser
vid yrkesskolorna, inberäknat ulskrivningsavdelning och hospits, att öka
med 34 till 827 samtidigt som platsbehovet med hänsyn till förstärkningen
av eftervårdsresurserna samt utvidgning av undervisningen vid Broby kan
beräknas minska med ca 30.
Departementschefen framhåller att det hade i och för sig varit önskvärt
att i nuvarande osäkra läge ha en något större platsmarginal. Med hänsyn
till det hårt ansträngda läget på andra vårdområden — nykterhetsvården,
fångvården och sinnessjukvården -— har detta önskemål emellertid ansetts
böra stå tillbaka.
Riksåklagarämbetet har bl. a. framfört önskemål om utökning av antalet
platser vid specialavdelningarna. I anslutning därtill erinras att specialavdelningarna
vid Fagared och Ryagården, vilkas inrättande beslöts av
förra årets riksdag, färdigställes innevarande budgetår. Vidare omnämner
departementschefen att han ämnar föreslå att medel anvisas för uppförande
av ytterligare en specialavdelning vid Långanäs.
Socialstyrelsen har med hänvisning till en inom statens kommitté för
sinnessjukvården pågående utredning angående vården av unga psykopater
inte framlagt något förslag till lösning av platsbristen vid Lövsta och Ryagården.
Som framgår av vad barnavårdsnämnderna i Stockholm och Göteborg
anfört är bristen på platser vid nämnda skolor besvärande. Trycket
på Rvagården kan beräknas komma att lätta något, då skolan tillförts
den i det föregående omnämnda specialavdelningen. Vad Lövstaklientclet
30
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
angår bör provisoriska åtgärder vidtas för att öka vårdresurserna inom
den nuvarande skolorganisationens ram för ifrågavarande klientel. Genom
att antalet besök av psykiater vid Fagared utökas från f. n. ett besök i
månaden till ett besök i veckan torde en del av de lindrigare fallen kunna
mottas vid nämnda skola och en motsvarande avlastning av Lövsta ske.
Medel beräknas för en sådan utökning.
Departementschefen behandlar därefter socialstyrelsens anslagsframställning.
För höjning av vissa arvoden beräknas 8 800 kronor.
Rektorstjänsterna vid Fagared och Margretelund bör såsom framgår av
vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor uppflyttas från Ca 29 till Ca 31. I övrigt
kan departementschefen inte tillstyrka styrelsens förslag till löneregleringar.
Förslaget om inrättande av en tjänst som förste läkare vid Lövsta anser
departementschefen sig inte böra biträda bl. a. med hänsyn till de svårigheter
som visat sig föreligga för tillsättande av de två chefsläkartjänster
— vid Lövsta och Ryagården — som finns vid skolorna. Vid 1955 års riksdag
ändrades en underläkartjänst vid Lövsta till en tjänst som läkare eller
psykolog i Ce 29. Tjänsten hade då varit utan innehavare sedan den inrättades
sju år tidigare. Socialstyrelsen har fortfarande inte lyckats rekrytera
tjänsten med någon läkare. Departementschefen anser sig nu böra
tillstyrka, att tjänsten utbytes mot en psykologbefattning i samma lönegrad.
Det förordas att vid Lövsta ett ekonomibiträde i Ce 6 utbytes mot en
vårdare i Ce 12 samt att ytterligare en vårdartjänst i Ce 12 inrättas.
\ idare tillstyrkes, att tva tjänster som tillsynsman och sex tjänster som
vårdare inrättas för de nya specialavdelningarna vid Fagared och Ryagården.
Sex av de för specialavdelningarna avsedda vårdart jänsterna föreslås
utbytta mot tjänster som yrkesmästare i Ce 14. Samtidigt bör tjänstebenämningen
å en tjänst som arbetsterapeut i Ce 14 vid Långanäs ändras
till yrkesmästare.
Vidare tillstyrkes, att ytterligare tre vårdartjänster tillföres organisationen.
Socialstyrelsen bör få disponera dessa tjänster för placering vid
skolor där de bäst behövs.
Vid Gräskärr föreslås inrättade en yrkeslärartjänst i Ce 20, en jordbruksföreståndartjänst
i Ce 18 och en vårdartjänst i Ce 12. I anslutning därtill
bör en folkskollärartjänst i Ca 21 och en dylik tjänst i Ce 21 indragas. Jordbruksförmannen
bör överföras till en annan skola samtidigt som en befattning
som jordbruksförman i Ce 15 indrages.
För den nya sidoanstalten till Sundbo föreslås en tillsynsman i Ce 18,
en vårdare i Ce 12 och ett ekonomibiträde i Ce 8.
Vad angår den utskrivningsavdelning och det hospits, som departements -
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
31
chefen föreslagit skall inrättas på försök, godtages den av socialstyrelsen
beräknade personaluppsättningen med det undantaget, att i stället för en
tillsynsmannatjänst i 18 lönegraden vid utskrivningsavdelningen bör inrättas
en tjänst som husföreståndare i 17 lönegraden. Dessutom föreslås
att tre vårdar tjänster i 12 och en ekonomibiträdestjänst i 8 lönegraden inrättas.
Tjänsterna bör tills vidare vara extra.
De för vikarier, praktikanter och obekvämlighetstillägg avsedda medlen
uppräknas med 125 000 kronor.
Mot kostnadsökningen under omräkningsposterna har departementschefen
intet att erinra.
Slutligen tillstyrkes att en bokhållartjänst i Ce 21, två tillsynsmannatjänster
i Ce 18, fem vårdartjänster i Ce 12 och två kanslibiträdestjänster
i Ce 11 uppföres å ordinarie stat.
De av departementschefen förordade förslagen medför en ökning av
anslagsbehovet med 535 000 kronor.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Boman m. fl. (I: 21) och den andra inom andra kammaren av fru
Boman m. fl. (11:21), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte uttala
sig för inrättande av förslagsvis två tjänster för rådgivning i andliga frågor
vid ungdomsvårdsskolorna,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren
av herr Sehlstedt m. fl. (II: 137), i vilka — såvitt avser förevarande anslag
— har hemställts, att riksdagen måtte dels bemyndiga Ivungl. Maj :t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, som föranledes av vad Kungl. Maj :t föreslagit
och av vad som förordats i motionerna, dels ock till Statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa eit förslagsanslag av 6 050 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Sehlstedt m. fl. väckt motion
(II: 150), i vilken har hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta
en förste läkartjänst i Ca 31 vid Lövsta.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 21, II: 137 och II: 150.
Utskottet. Med anledning av vad i propositionen anförts om den tilltagande
platsbristen vid ungdomsvårdsskolorna har utskottet inhämtat kompletterande
uppgifter från socialstyrelsens skolbyråchef. Enligt dessa uppgifter.
vilka avser läget i mitten av februari månad detta år, uppgick totala
antalet platser till 758, medan antalet elever jämte exspektanter utgjorde
32
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
844. Ett totalt behov av ytterligare 86 platser förelåg sålunda, varvid dock
inte medräknats de villkorligt utskrivna elever, som måste återtas för fortsatt
vård. Genom redan beviljade projekt beräknas organisationen bli tillförd
23 platser. Om vidare de olika åtgärder, som förordas i propositionen,
genomföres, beräknas ytterligare 54 platser bli tillgängliga. Trots dessa
platstillskott skulle alltså det redovisade behovet icke kunna täckas. Än
mindre skulle någon platsmarginal komma att finnas.
Ehuru fasta hållpunkter, såsom departementschefen anfört, saknas för
en uppskattning av platsbehovet under nästa budgetår synes det nuvarande
läget tillräckligt oroande för att inge allvarliga betänkligheter. Frågan om
vilka åtgärder som bör vidtagas fordrar emellertid enligt utskottets mening
ytterligare överväganden. Utskottet är därför icke berett att utöver propositionens
förslag nu tillstyrka de utbyggnadsförslag som framlagts i motionerna
I: 125 och II: 137.
Enligt vad departementschefen anfört har önskemål om en större platsinarginal
än propositionens förslag innebär ansetts böra stå tillbaka med
hänsyn till det hårt ansträngda läget inom andra vårdområden. Utskottet
anser för sin del att hänsynen till dessa vårdbehov, exempelvis inom fångvården,
icke bör få undanskymma det faktum, att den verksamhet som
bedrives inom ungdomsvårdsskoleorganisationens ram, även bortsett från
den konstaterade totala platsbristen, icke kan anses tillfredsställande tillgodosedd.
Som framgår av propositionen råder en besvärande platsbrist vid de för
psykiskt abnorma elever avsedda specialskolorna Lövsta och Ryagården.
Socialstyrelsen har med hänvisning till att statens kommitté för sinnessjukvården
även har att utreda frågan om psykopatvården avstått från att
nu framlägga några förslag till lösning av platsbristen vid de nämnda
skolorna. Utskottet har inhämtat att kommittén inom den närmaste tiden
kommer att framlägga förslag om ett psykopatsjukhus för vuxna. Däremot
ingår inte i kommitténs uppdrag att utreda frågan om vårdbehovet för de
unga psykopater, som nu måste mottagas vid de nämnda skolorna. Utskottet
förordar, att åtgärder vidtages för att snarast utreda denna fråga.
Med anledning av upplysningar som utskottet inhämtat angående den i
propositionen berörda platsbristen vid yrkesskolorna synes ytterligare åtgärder
böra övervägas för att öka platstillgången. Härvid bör även de
mindre tillfredsställande differentieringsmöjligheterna ifråga om flickornas
yrkesutbildning uppmärksammas. Med hänsyn till att ett stort antal platser
vid skolorna bindes av elever, som varit villkorligt utskrivna men måst
åteitas av sociala skäl, bör det enligt utskottets mening även övervägas
att öka resurserna för vård utom skolorna.
Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger tillkänna
av utskottet ovan förordade åtgärder beträffande ungdomsvårdsskolorna.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
33
Vad härefter angår skolornas personalorganisation är utskottet med hänsyn
till vad departementschefen anfört om svårigheterna att besätta chefsläkartjänsten
vid Lövsta icke berett biträda yrkandet i motionen 11:150
om inrättande av en tjänst som förste läkare vid skolan. Vid sådant förhållande
anser utskottet att departementschefens förslag om att utbyta en
vid skolan inrättad tjänst som läkare eller psykolog i Ce 29 mot en psykologbefattning
i samma lönegrad även bör anstå tills vidare. På grund av
vad utskottet anfört i det föregående är utskottet ej heller i övrigt berett
tillstyrka att nya tjänster inrättas utöver vad departementschefen föreslagit.
Utskottet avstyrker sålunda de yrkanden härom som framställts i
de förut nämnda motionerna I: 125 och II: 137.
Med anledning av vad i motionerna I: 21 och II: 21 anförts om behovet
av särskilda tjänster för andlig rådgivning vid ungdomsvårdsskolorna vill
utskottet framhålla vikten av den uppfostrargärning som skolornas personal
utför under ofta mycket svåra och pressande förhållanden. Ehuru
utskottet finner motionärernas synpunkter värda beaktande, anser utskottet
att det bör överlämnas åt vederbörande skolstyrelser att avgöra i vad mån
särskild sådan rådgivning kan anses påkallad. Utskottet avstyrker därför
motionerna.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som i övrigt inte funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må
I. avslå motionerna 1:21 och 11:21;
II. i anledning av motionerna I: 125 och II: 137, såvitt de
berör denna fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
av utskottet förordade åtgärder beträffande ungdomsvårdsskolorna;
III.
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag
å motionerna II: 150 samt I: 125 och II: 137, sistnämnda
bägge motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården, som föranledes av vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari 1957
och utskottet förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1957/58:
3—454 67 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 5
34
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 684 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................... 134 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 716 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 289 400
Summa kronor 5 825 000 ;
c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 5 825 000 kronor.
36:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.
Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 136—140) föreslagit riksdagen att
till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 683 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 590 500 kronor.
Till reseersättningar beräknas ytterligare 9 000 kronor på grund av höjda
biljettpriser och traktamentsersättningar samt ökat antal resor till följd av
den utökade organisationen. Delposten till bränsle, lyse och vatten höjes
med hänsyn till belastningen med 100 000 kronor. Posten till övriga expenser
räknas upp med 32 000 kronor, varav 25 000 kronor på grund av den
omfördelning av telefonkostnaderna som anvisats av riksräkenskapsverket
och 7 000 kronor för installation av nya telefoner och ökat antal telefonsamtal.
Posten till inventarier räknas upp med 30 000 kronor till anskaffning
av inventarieutrustning vid den nya sidoanstalten till Sundbo samt till en
utskrivningsavdelning och ett hospits, som föreslagits skola inrättas under
nästa budgetår.
Med hänsyn till belastningen och ökat elevantal ökas posten till utspisning
med 125 000 kronor. Vidare ökas delposten till beklädnad med 54 000
kronor till följd av ökad beläggning och elevomsättning. Posten till elevbelöningar
räknas upp med 2 000 kronor på grund av det ökade elevantalet.
Kungl. Maj :t har den 7 september 1956 godkänt ett mellan socialstyrelsen
och stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt träffat avtal
om höjning med 5 000 kronor av arrendeavgiften för vissa fastigheter
upplåtna till Margretelunds yrkesskola. Delposten till diverse uppräknas i
anledning därav med nämnda belopp. Dessutom höjes posten med ytterligare
26 000 kronor till hyror för en utskrivningsavdelning och ett hospits
samt för kostnader avseende sidoanstalten till Sundbo. Delposten uppräknas
sålunda sammanlagt med 31 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
35
Departementschefen anser angeläget att möjligheterna att utackordera
ungdomsvårdsskoleelever i fosterhem ökas och tillstyrker därför socialstyrelsens
förslag om ökad medelsanvisning med 36 000 kronor för placering
av ytterligare 20 elever i s. k. kontrollerad familjevård. Vidare räknas
posten upp med 24 000 kronor på grund av ökat antal villkorligt utskrivna
elever. Posten till eftervård och utackordering ökas sålunda med sammanlagt
60 000 kronor.
Genom beslut den 7 december 1956 har Kungl. Maj :t bl. a. förordnat,
att byggnadsbeståndet vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
fr. o. m. budgetåret 1957/58 skall ställas under byggnadsstyrelsens
vård och förvaltning. Till följd därav kommer medel till underhåll av
nämnda byggnadsbestånd under nästa budgetår att äskas i annat sammanhang.
Delposten till underhåll av byggnader anses därför kunna utgå
och anslaget minskas med det belopp som för innevarande budgetår anvisats
för ändamålet eller 350 000 kronor.
I enlighet med vad således förordats ökas anslaget med 93 000 kronor
och uppföres alltså med 3 683 500 kronor.
I de under punkten 35 nämnda likalydande motionerna I: 125 och
11: 137 har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 841 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
II: 137.
Utskottet. Åberopande vad utskottet anfört under föregående punkt avstyrker
utskottet de nämnda motionerna jämväl i vad de berör förevarande
anslag. På grund härav och då utskottet inte funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 125 och II: 137, såvitt nu är i
fråga, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 3 683 500 kronor.
37 :o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning
av inventarier m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 140
och 141) föreslagit riksdagen att till Statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården: Engångsanskaffning av inventarier in. in. för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.
För innevarande budgetår har medel till anskaffning av inventarier och
annan utrustning i samband med om- och tillbyggnad av ungdomsvårds
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
skolor anvisats under reservationsanslaget Statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. in. Sedan Kungl. Maj :t den 7
december 1956 föreskrivit, att fr. o. m. den 1 juli 1957 bl. a. fastighetsbeståndet
vid ungdomsvårdsskolorna med visst undantag skall upptagas till
redovisning under statens fastighetsfond kommer anslag till byggnadsarbeten
vid skolorna för nästa budgetår att äskas under kapitalbudgeten. Anslag
till anskaffning av inventarier och annan utrustning i anslutning till
ifrågavarande byggnadsarbeten bör liksom hittills anvisas under driftbudgeten.
Rubriken å anslaget föreslås ändrad till Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning av inventarier m. in.
Departementschefen föreslår i annat sammanhang att anslag anvisas
under kapitalbudgeten för vissa byggnadsarbeten vid bl. a. Eknäs, Långanäs
och Lövsta. I anslutning därtill anses, såsom socialstyrelsen föreslagit,
45 000 kronor böra beviljas för anskaffning av inventarier och annan utrustning
till Eknäs och Långanäs. Däremot är departementschefen inte
beredd tillstyrka medelsanvisning till inventarier och installation av telefonväxel
vid Lövsta.
I de under punkten 35 nämnda likalydande motionerna I: 125 och
II: 137 har -— såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning
av inventarier in. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 109 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 137.
Utskottet. Av samma skäl som anförts under punkten 35 avstyrker
utskottet ifrågavarande motionsyrkande. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 125 och II: 137, såvitt nu är i
fråga, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.
38 :o) Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 142 och
143), vilket innebär en med 26 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn
till att utbildningsverksamheten föreslås utvidgad till att avse två
kurser om tre veckor vardera, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av personal vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 41 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
37
39 :o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. I enlighet
med Kungl. Majtts förslag (punkt 41, s. 143 och 144) och under erinran,
att anslaget, som i gällande riksstat uppförts med ett belopp av 20 500
kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts kunna för nästa budgetår
upptagas med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inrättande av inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
40 :o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 144 och 145), vilket innebär
en minskning av anslaget med 34 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till inackorderingshem för
driftförluster m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kronor.
41 :o) Bidrag till frälsningsarmens fliekhem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 43, s. 145), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens fliekhem
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.
Nykterhetsvård
42:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 44, s. 146—152) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Statens vårdanstalt å Svartsjö för
alkoholmissbrukare: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 004 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 863 000 kronor.
Departementschefen förordar, att medel anvisas för en förmanstjänst i
Cg 12 samt — för biträde åt anstaltens maskinist — en tjänst som reparatör
i samma lönegrad. Psykiaterarvodet föreslås höjt med 2 000 kronor.
Vidare förordas, att en tjänst som ekonomibiträde i Cg 5 extra ordinariesättes.
För höjning av vissa arvoden beräknas ett belopp av 2 700 kronor.
Enligt nykterhetsvårdsutredningens beräkningar skulle personalorganisationen
i anledning av tillkomsten av en av riksdagen förra året beslutad
38
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1957
ny vårdavdelning behöva förstärkas med åtta tjänster. Departementschefen
tillstyrker, att personalen utökas med följande sju befattningshavare: en
assistent i Cg 20, en yrkesinästare och en förste förman, båda i Cg 14, tre
förmän i Cg 12 och ett ekonomibiträde i Cg 5.
Därjämte föreslås att anslaget höjes med 6 000 kronor för obekvämhetstillägg
och 9 000 kronor för vikarier, övertidsersättningar m. m. För löneklassuppflyttningar
och omräkning av posten till rörligt tillägg beräknas
ökad medelsanvisning med 1 600 resp. 33 000 kronor.
Vad departementschefen föreslagit föranleder en ökning av medelsbehovet
under anslaget med 141 000 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer sålunda,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 379 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t ....................................... 19 760
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................... 383 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 221 640
Summa kronor 1 004 000;
b) till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 1 004 000 kronor.
43:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmisshrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 45, s. 152—155),
vilket innebär en ökning av anslaget med 230 000 kronor till följd av ökat
medelsbehov under flertalet anslagsposter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 800 900 kronor.
44 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för
alkoholmisshrukare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 46, s. 155 och 156), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
2 300 kronor till rörligt tillägg, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
39
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom fångvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 23 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 590
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 19 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 13 110
Summa kronor 57 000 ;
b) till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.
45 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för
alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
( punkt 47, s. 156 och 157), vilket innebär en med 5 700 kronor ökad medelsanvisning,
varav 200 kronor till reseersättningar, 4 000 kronor till vårdkostnader
samt 1 500 kronor till omkostnader för utskrivna och permitterade,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens inom fångvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 18 500
kronor.
46 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt
för alkoholmissbrukare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 48. s. 157 och 158), vilket innebär en anslagshöjning med
14 000 kronor med hänsyn till de under år 1956 genomförda lönehöjningarna,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 94 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis
1 600
40
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för -
slagsvis ...................................................... 62 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 46 400
Summa kronor 204 000;
b) till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kronor.
47 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt
för alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49, s. 158 och 159), vilket innebär en med 15 400 kronor
ökad medelsanvisning i anslutning till belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
84 800 kronor.
48:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 159—165) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholmissbrukare: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 793 600 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 681 600 kronor.
Departementschefen anför, att sedan riksdagen numera godkänt det i
propositionen 1956: 195 framlagda förslaget om utökning av anstalten med
en provisorisk vårdavdelning om 30 platser, bör anslagsberäkningen grundas
på den förutsättningen, att platsantalet vid anstalten genom denna utökning
och bibehållande av nuvarande överbeläggning under nästa budgetår
skall komma att uppgå till i det närmaste 170.
En sjukskötersketjänst i Ce 14 föreslås utbytt mot en överskötersketjänst
i Ce 15. Därvid bör en befattning som översköterska i Cg 15 indragas.
Vidare föreslås, att en tjänst som förste förman i Ce 14 inrättas
i stället för en befattning som uppsvningsman i Ce 16 samt att nuvarande
arvode för kuratorsgöromål utbytes mot en kuratorstjänst i lönegrad 18,
vilken tills vidare bör uppföras på extra stat.
För höjning av vissa arvoden beräknas ett belopp av 1 800 kronor.
Med anledning av utökningen av platsantalet föreslås, att anstaltens
personalorganisation förstärkes med följande befattningar utöver de nyss
angivna, nämligen en assistent i Cg 19, en förste förman i Cg 14, sex för
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
41
män och en biträdande köksföreståndare, alla i Cg 12, ett kanslibiträde i
Cg 11 och ett extra biträde i reglerad befordringsgång.
Därutöver anses anslaget böra höjas med 13 000 kronor för obekväinhetstillägg
och 12 000 kronor för vikarier, övertidsersättningar m. m. Anstaltsstyrelsens
beräkning av medelsbehovet under omräkningsposterna
godtages.
De i det föregående framlagda förslagen påkallar, med beaktande av att
för innevarande budgetår ett belopp av 55 000 kronor beräknats under anslaget
för tillfällig personalökning, en anslagshöjning med 112 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 203 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 413 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 176 000
Summa kronor 793 600;
b) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 793 600 kronor.
49:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 51, s. 165—168),
vilket innebär en ökning av anslaget med 190 900 kronor med hänsyn till
utökningen av platsantalet m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 647 400 kronor.
50:o) Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare: Avlö
ningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 168 och 169),
vilket innebär en uppräkning av anslaget med 2 700 kronor för utgiftsökningar
av automatisk karaktär, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Haknäs för alkoholmissbrukare, att tillämpas under budgetåret
1957/58:
42
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 23 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t ................................................ 3 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 20 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. J2 200
Summa kronor 58 700;
b) till Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 58 700 kronor.
51 .o) Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 53, s. 169 och 170),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 34 500 kronor.
52:o) Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 54, s. 170—180) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade grunder för
bidrag till anordnande av erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1957, dels ock till Bidrag till
anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.
Under denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 100 000 kronor. Vidare har å tilläggsstat I till
samma riksstat för ändamålet anvisats ett belopp av 900 000 kronor.
Från anslaget utgår bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare och av inackorderingshem för omhändertagande
av alkoholmissbrukare under fritiden. Bidragen utgår med högst följande
belopp per vårdplats, nämligen för erkänd vårdanstalt 4 500 kronor vid
nybyggnad och eljest 3 500 kronor samt för inackorderingshem 2 300 kronor
vid nybyggnad och 1 700 kronor i annat fall.
Departementschefen lämnar inledningsvis följande redogörelse för den
aktuella situationen på anstaltsvårdens område samt för vissa mera allmänna
överväganden rörande anstaltsväsendets utbyggnad under det
närmaste året.
I propositionen 1956: 195 har lämnats en redogörelse för utvecklingen
av bristen på anstaltsplatser för alkoholmissbrukare under tiden 1 oktober
1955 1 oktober 1956, till vilken jag torde få hänvisa. Här må blott kon
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
43
stateras, att ifrågavarande redogörelse utvisar en fortgående kraftig ökning
av platsbristen och att denna, mätt i antalet vårdfall som inte kunnat
beredas plats, den 1 oktober 1956 uppgick till 760. För att omedelbart
tillgodose vårdbehovet för dessa vårdfall skulle platsantalet vid nämnda
tidpunkt ha behövt ökas till i runt tal 2 100.
Storleken av platsbehovet är i första hand beroende av antalet ansökningar
om vårdplats och vårdtidens längd. Med utgångspunkt från att
vårdtiden kommer att åtminstone t. v. vara i stort sett oförändrad, är utvecklingen
beträffande platsansökningarna av väsentlig betydelse vid en
bedömning av det sannolika platsbehovet under den närmaste framtiden.
Antalet piatsansökningar, som år 1954 var omkring 1 600 eller 400 per
kvartal, har under de tre första kvartalen år 1956 uppgått till resp. 671,
700 och 760. Frekvensen av dessa ansökningar är huvudsakligen beroende
av hur många beslut om intagning på anstalt, som meddelas av länsstyrelserna.
Antalet sådana beslut utgjorde under år 1954 1 464, motsvarande
366 beslut per kvartal, under det att motsvarande tal för de tre
första kvartalen 1956 varit resp. 715, 693 och 781. På grundval av det nu
tillgängliga siffermaterialet torde det inte vara möjligt att göra några bestämda
antaganden rörande den fortsatta frekvensen av platsansökningar.
Det torde emellertid inte vara orealistiskt att antaga, att ökningstakten
skall komma att minska och att ökningen kanske småningom kommer att
upphöra eller förbytas till en minskning. Däremot torde det inte vara
möjligt att f. n. ange någon tidpunkt för sådana förändringar beträffande
utvecklingen av antalet platsansökningar.
Vid ett försök att bedöma behovet av vårdplatser måste hänsyn tagas
till vissa andra omständigheter än de nu nämnda. Sålunda bör beaktas,
att vårdtiden för de intagna som regel är betydligt kortare än ett år. Ehuru
säkra uppgifter om den faktiska genomsnittliga vårdtiden inte föreligger,
torde man kunna räkna med att kapaciteten å varje vårdplats motsvarar
mer än ett vårdfall per år. En sådan utökning av platsantalet å anstalterna,
att samtliga vårdfall omedelbart kunde beredas plats, skulle därför — om
antalet vårdfall icke fortsätter att öka -- innebära en överdimensionering
av anstalt sorganisationen. Härtill kommer, att jag i del följande framlägger
förslag om att anordningsbidrag skall kunna utgå även till enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Om detta förslag bifalles torde man
kunna emotse ett visst tillskott av platser å sådana anstaltei,
trycket på de allmänna anstalterna skulle i någon mån minskas. Det är
vidare angeläget, att icke blott anstaltsvården utan även den öppna nykterhetsvården
utvecklas ytterligare. .lag ämnar därför vid behandlingen av
frågan om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämnderna lägga fram
förslag i syfte att stimulera till eu fortsatt intensifiering av den öppna
vården. En sådan intensifiering är bl. a. ägnad att åtminstone på längre
sikt leda till eu minskning av behovet av anstaltsvård.
Med ledning av de synpunkter, som angivits i det föregående, synes
såsom mål för anstaltsorganisationcns utbyggnad under nästa budgetår
böra uppställas eu utökning av platsantalet a de allmänna anstaltei na till
omkring 2 000.
Platsantalet å de allmänna anstalterna uppgick den 1 oktober 1955 till
1 089 och har därefter utökats med drygt 300 platser, varjämte under innevarande
vinterhalvår ytterligare ca 100 platser finns anordnade å den förhyrda
semesteranläggningen Örenäs. Sedan 1956 års riksdag bifallit de i
den förut nämnda propositionen nr 195 framlagda förslagen finns medel
44
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
tillgängliga för sådan ytterligare utökning, att platsantalet skulle kunna
okas till omkring 1 650, häri icke inräknat platserna å Örenäs. För att
oka platsantalet i enlighet med den nyss angivna målsättningen skulle sålunda
erfordras ett tillskott av ytterligare 350 platser. Nykterhetsvårdsutredningen
har nyligen avgivit förslag om anordnande av en ny statlig
vårdanstalt med 100 platser å Gudhems kungsgård. Förslaget är föremål
för prövning inom socialdepartementet och jag räknar med att proposition
i ämnet senare skall kunna föreläggas årets riksdag. Den planerade
nya erkända anstalten Stornäset på Alnö, som är avsedd att inrymma 60
platser och för vars anordnande 1956 års riksdag anvisat ett låneanslag
av 568 000 kronor, beräknas bli färdigställd under budgetåret 1957/58. Vidare
kan ett 20-tal nya platser beräknas tillkomma vid bifall till vad jag
senare denna dag ämnar föreslå i fråga om anslag till lån till nybyggnader
vid erkända anstalter. I sistnämnda sammanhang kommer jag vidare
att föreslå, att ett särskilt lån beviljas till anordnande av en nv erkänd
anstalt, benämnd Pålyckehemmet, med 50 platser. Större delen''av detta
platstillskott ingår emellertid redan i den förut angivna utökningen av
platsantalet till 1 650. För att täcka återstoden av det förut beräknade
platsbehovet skulle behöva tillkomma ytterligare omkring 150 platser. Jag
utgår från att dessa platser skall kunna anordnas vid erkända anstalter
och förordar, att medel härför anvisas för nästa budgetår.
Depai tementschefen övergår därefter till de föreliggande förslagen.
Vad först angår socialstyrelsens förslag om höjning av anordningsbidragen
finner departementschefen det uppenbart, att de nuvarande
bidragsbeloppen, 4 500 kronor per plats vid nybyggnad och 3 500 kronor
eljest, är helt otillräckliga mot bakgrunden av de faktiska anordningskostnaderna
och med hänsyn till att något tillskott av medel
utöver statsbidraget som regel inte är att påräkna. Departementschefen
förordar därför i enlighet med socialstyrelsens förslag, att bidragsbeloppen
höjes provisoriskt i avvaktan på nykterhetsvårdsutredningens
foitsatta arbete, som avser bl. a. frågan om finansieringen av
kostnaderna för anordnande av nya anstalter. I fråga om storleken av
platsbidraget förordas, att detta bestämmes till högst 10 000 kronor,
varvid emellertid möjlighet bör finnas för Kungl. Maj:t att om särskilda
skäl föreligger bevilja högre bidrag, dock högst det av socialstyrelsen föreslagna
beloppet, 15 000 kronor. Såsom nykterhetsvårdsutredningen framhållit,
bör varje projekt avseende anstalt av permanent natur noga prövas
i fråga om anstaltens infogande i den framtida vårdorganisationen. Departementschefen
är medveten om att de av honom förordade bidragsbeloppen
inte äi tillräckliga vid mera kostnadskrävande företag. Det torde emellertid
få förutsättas, att medel till sådana företag får, liksom skett i vissa fall,
lämnas i form a^ statslan och att förslag härom får i vanlig ordning föreläggas
riksdagen.
Medelsbehovet för att täcka det förut beräknade behovet av 150 nya
vårdplatser vid erkända anstalter uppgår, beräknat efter ett bidrag av
10 000 kronor per plats, till 1 500 000 kronor. Vid bifall till förslaget
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
45
om att bidrag i vissa fall skall kunna utgå med upp till 15 000 kronor
per plats anses medelsbehovet för dessa 150 platser böra beräknas
till 1 700 000 kronor. Det för den förut nämnda erkända anstalten
Stornäset anvisade låneanslaget har beräknats från den utgångspunkten,
att till anstalten skulle utgå anordningsbidrag med 210 000 kronor,
vilket belopp torde erfordras under nästa budgetår. För anordningsbidrag
till erkända anstalter beräknas sålunda för budgetåret 1057/58
1 910 000 kronor eller avrundat 1 900 000 kronor.
Till enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare utgår bidrag till driftkostnaderna
enligt samma grunder som beträffande erkända anstalter men
möjlighet att bevilja anordningsbidrag saknas. Nykterhetsvårdsutredningen
bär nu föreslagit, att anordningsbidrag skall få utgå även till enskilda anstalter,
dock endast tills vidare i avbidan på de förslag till nya statsbidragsbestämmelser
för nykterhetsvården, vartill utredningens fortsatta arbete
kan föranleda. F. n. finns endast en enskild anstalt. Utredningen
räknar med att den föreslagna nya bidragsmöjligheten skall få eu stimulerande
effekt och leda till att nya enskilda anstalter kommer till stånd.
De f. n. starkt begränsade vårdmöjligheterna för dem som frivilligt söker
anstaltsvård skulle härigenom ökas. Departementschefen anser sig böra
i princip tillstyrka utredningens förslag om anordningsbidrag till enskilda
vårdanstalter.
I fråga om detaljerna i förslaget anföres följande. Utredningen
har föreslagit, att kretsen av bidragstagare begränsas till landsting, kommuner
och stiftelser med anknytning till landsting, kommun eller länsnykterhetsnämnd.
Med anledning härav har socialstyrelsen framfört önskemål
om att bidrag skall kunna utgå även till stiftelser utan sådan anknytning.
Departementschefen erinrar om den ordning som gäller för prövning
av nya erkända anstalter. Denna prövning innebär bl. a., att en detaljerad
plan för anstalten och dess verksamhet granskas, varefter Kungl. Maj :t fastställer
särskilda bestämmelser för anstalten. I de fall där huvudmannen
utgöres av en särskild stiftelse fastställes även dess stadgar av Kungl.
Maj :t. Departementschefen anser det lämpligt att tillkomsten av nya enskilda
anstalter prövas på i huvudsak samma sätt. Den av utredningen föreslagna
inskränkande bestämmelsen torde därigenom bli obehövlig.
Bidragsbeloppen skulle enligt utredningens förslag vara lika stora för
enskilda som för erkända anstalter. I gällande bidragskungörelse finns
intagen en föreskrift om att statsbidraget icke må överstiga vad som från
annat håll tillskjutes, såframt ej särskilda skäl föreligger därtill. Då det
gäller anordnande av enskild anstalt torde, liksom beträffande inackorderingshem,
i allmänhet tillräcklig anledning inte finnas att göra undantag
från nämnda föreskrift. På grund därav och med hänsyn till att anordningskostnaderna
för enskild anstalt i flertalet fall torde kunna beräknas
bli lägre än för erkänd anstalt, anser departementschefen att bidrag till
46
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
anordnande av enskild anstalt bör utgå med högst 5 000 kronor per plats.
De nya bidragsbestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1957.
Närmare underlag för beräkning av behovet av medel för anordningsbidrag
till enskilda vårdanstalter saknas. I enlighet med nykterhetsvårdsutredningens
förslag förordas att för ändamålet ett belopp av 500 000
kronor inräknas under förevarande anslag för nästa budgetår.
Vad slutligen angår frågan om anordningsbidrag till inackorderingshem
godtages socialstyrelsens förslag, att ett belopp av 200 000 kronor beräknas
härför, motsvarande bidragsbehovet för ett hundratal nya platser.
Det sammanlagda behovet av medel under nästa budgetår för anordningsbidrag
till erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare
samt inackorderingshem för omhändertagande av alkoholmissbrukare under
tritiden skulle vid bifall till vad departementschefen förordat uppgå
till 2 600 000 kronor.
1 förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Sjöström-Bengtsson och herr Bergman (I: 100) och den andra inom
andra kammaren av fru Sjövall och herr Kristenson i Göteborg (II: 139), i
vilka — såvitt nu är i lråga — har hemställts, att i motionerna nämnda
nya typer av kommunala polikliniker, med slutna vårdmöjligheter knutna
till dem, skall erkännas som alkoholistvårdande enheter och därigenom
bli statsbidragsberättigade för såväl anordning som drift efter samma
normer som sker för nykterhetsnämndernas verksamhet, samt att anordningsbidrag
för inackorderingshem i likhet med i statsverkspropositionen
föreslaget bidrag till enskilda vårdanstalter skall utgå med 5 000 kronor
per vårdplats,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lindblom och Sundelin (I: 356) och den andra inom andra kammaren
av herr Rimmerfors m. fl. (II: 338), i vilka har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att statsbidrag skall utgå med högst 75 % av kostnaderna
för anordnande av inackorderingshem för alkoholmissbrukare,
alternativt att sådant bidrag efter Kungl. Maj :ts för varje särskilt fall
givna bemyndigande må kunna utgå med högst 15 000 kronor per vårdplats,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hermansson m. fl. (1:99) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Kungälv m.fl. (II: 134), i vilka har föreslagits, att riksdagen
måtte besluta att under anslaget till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare in. m. föreslagna bestämmelser rörande
anordningsbidrag till enskilda vårdanstalter måtte gälla retroaktivt från den
1 januari 1957,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
47
av herr Englund in. fl. (I: 174) och den andra inom andra kammaren av
herr Hamrin i Jönköping m. fl. (II: 337), i vilka har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att anordningsbidrag till enskilda vårdanstalter för
alkoholmissbrukare får utgivas till anstalt av detta slag, vilken tillkommit
under tiden 1 januari—1 juli 1957,
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Bengtson m. fl. (I: 175) och andra inom andra kammaren
av herr Gustafsson i Borås in. fl. (II: 339), i vilka har hemställts att
det statliga anordningsbidraget till inackorderingshem för alkoholmissbrukare
bestämmes till högst 75 % av de godkända kostnaderna för sådant
hems ordnande.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna 11:139, 11:338, 11:134, 11:337 och 1:175.
Utskottet. Såsom mål för anstaltsorganisationens uppbyggnad under
nästa budgetår har departementschefen uppställt en utökning av platsantalet
å de allmänna anstalterna till omkring 2 000, vilket antal i huvudsak
motsvarar det beräknade platsbehovet den 1 oktober 1956. Genom
vidtagna och planerade åtgärder beräknas platsantalet, som ett år tidigare
utgjorde 1 089, kunna ökas till omkring 1 850. Enligt den angivna målsättningen
skulle sålunda behöva tillkomma ytterligare 150 platser, vilka
förutsättes kunna anordnas vid erkända anstalter under nästa budgetår.
Utskottet, som med tillfredsställelse konstaterat den förbättrade situationen
i fråga om tillgången på platser, tillstyrker att medel anvisas för att
möjliggöra den av departementschefen föreslagna utbyggnaden.
I avvaktan på att nykterhetsvårdsutredningen skall hinna utreda frågan
om finansieringen av kostnaderna för anordnande av nya anstalter föreslås
i propositionen att anordningsbidragen till erkända vårdanstalter
höjes till högst 10 000 kronor per plats, dock med möjlighet för Kungl.
Maj :t att om särskilda skäl föreligger bevilja bidrag upptill högst 15 000
kronor. Med hänsyn till vad departementschefen anfört om otillräckligheten
av nuvarande bidragsbelopp tillstyrker utskottet även detta förslag.
Som framgår av propositionen saknas möjlighet att bevilja anordningsbidrag
till enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Utskottet anser
i likhet med departementschefen att nuvarande mycket begränsade vårdmöjligheter
för dem som frivilligt söker anstaltsvård bör ökas och biträder
därför förslaget att anordningsbidrag skall kunna utgå även till
sådan anstalt. I fråga om storleken av bidraget tillstyrker utskottet att
detta bestämmes till bögst 5 000 kronor per plats.
Enligt propositionens förslag skall de nya bestämmelserna träda i kraft
den 1 juli 1957. I motionerna 1:99 och 11:134 samt 1:174 och 11:337
yrkas atl bidrag skall kunna utgå till enskilda anstalter som tillkommit
48
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
fr. o. m. den 1 januari 1957. Utskottet är av principiella skäl icke berett
tillstyrka motionärernas förslag i vidare mån än att det synes böra få
ankomma på Kungl. Maj :t att efter närmare prövning av omständigheterna
och föreliggande behov i de enskilda fallen besluta om bidrag till
anstalter som tillkommit efter den 1 januari men före den 1 juli 1957.
Beträffande anordningsbidragen till inackorderingshem förutsättes i propositionen
ingen ändring av de nuvarande bidragsbeloppen, vilka utgår
med 2 300 kronor per plats vid nybyggnad och med 1 700 kronor i annat
fall. I motionerna I: 100 och II: 139 föreslås att platsbidraget i likhet med
det föreslagna bidraget till enskilda anstalter bestämmes till 5 000 kronor,
medan i motionerna 1:356 och 11:338 samt I: 175 och 11:339 yrkas att
bidraget skall utgå med högst 75 % av de godkända kostnaderna. I förstnämnda
bägge motioner yrkas alternativt att bidraget får utgå med högst
15 000 kronor per plats.
Enligt vad såväl socialstyrelsen som motionärerna anfört finns det numera
på många håll i landet stort intresse för att anordna inackorderingshem.
Det kan därför enligt utskottets mening synas motiverat att genom
en höjning av bidragen stimulera till fortsatt utbyggnad av verksamheten.
Socialstyrelsen har emellertid icke framlagt något förslag härom. Då
det vidare ingår i nykterhetsvårdsutredningens uppdrag att utreda även
denna fråga är utskottet inte berett förorda någon åtgärd i anledning av
motionärernas förslag. Utskottet avstyrker sålunda förevarande motionsyrkanden.
Som ett led i åtgärderna åt! ytterligare ulveckla den öppna vården föreslås
i motionerna I: 100 och II: 139 att alkoholistpolikliniker som anordnas
av kommunerna skall i statsbidragshänseende erkännas som särskilda
enheter och som sådana kunna erhålla såväl anordningsbidrag
som bidrag till driftkostnader.
Enligt utskottets mening kan någon tvekan ej gärna råda om värdet
av en utbyggnad av denna vårdform, vilket även skulle bidra till att avlasta
sjukhusen från alkoholistvårdsfall. Såsom framgår av motionerna
kan statsbidrag nu utgå till dylika kliniker inom ramen för de bidrag som
beviljas till nykterhetsnämndernas kostnader. Frågan om vilka kostnader
för en klinik som skall berättiga till statsbidrag är emellertid oklar. Av
propositionen kan heller inte utläsas huruvida en sådan klinik skall kunna
rymmas under begreppet enskild anstalt och sålunda komma i åtnjutande
av det härför föreslagna statsbidraget. Utskottet är inte berett att utan
ytterligare utredning tillstyrka motionärernas förslag men anser å andra
sidan att frågan är av den vikt att den bör ges företräde framför andra
på nykterhetsvårdsutredningen ankommande statsbidragsfrågor för att
förslag i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen så snart som möjligt.
Under åberopande av det anförda och då utskottet i övrigt inte funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
49
att riksdagen må
I. beträffande anordningsbidrag till inackorderingshem
med avslag å motionerna I: 100 och II: 139, I: 356 och II: 338
samt I: 175 och II: 339, förstnämnda bägge motioner såvitt
nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
II. beträffande statsbidrag till kommunala alkoholistpolikliniker
i anledning av motionerna I: 100 och II: 139, såvitt
de berör denna fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört;
III. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna
I: 99 och II: 134 samt I: 174 och II: 337
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 och utskottet
förordade grunderna för bidrag till anordnande av erkända
och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, att tilllämpas
fr. o. in. den 1 juli 1957;
b) till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.
53 :o) Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 55, s. 180—185)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
grunder för bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter
för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1957, dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1957/58 från förevarande
anslag lämna speciella bidrag till inventarieanskaffning m. in. för utökning
av platsantalet vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare genom
förhyrning av befintliga fastigheter eller genom anordnande av provisoriska
förläggningsutrymmen, dels ock till Bidrag till driftkostnader vid
erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. in. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 100 000 kronor.
Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare, ersättning för vissa särskilda
vårdkostnader vid sådana anstalter, bidrag till driftkostnader vid inackorderingsliem
för omhändertagande av alkoholmissbrukare under fritiden
samt bidrag till kostnader för familjevård av alkoholmissbrukare. Enligt
särskilt bemyndigande av riksdagen kan vidare från anslaget under budgetåret
1956/57 utgå bidrag till anskaffande av inventarier m.m. för anordnande
av provisoriska vårdplatser.
4—454 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. G samt. Nr 5
50
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Departementschefen anför att driftkostnadsbidragen till de statsunderstödda
vårdanstalterna för alkoholinissbrukare är i princip avsedda
att ge anstalterna full täckning för driftkostnaderna. Bidragen
är emellertid numera otillräckliga vid flertalet anstalter och socialstyrelsen
har därför föreslagit, att maximibeloppen för bidragen
skall höjas provisoriskt i avvaktan på nykterhetsvårdsutredningens blivande
översyn av bidragsbestämmelserna. Enligt styrelsens förslag skulle
garantibidraget höjas från It till 14 kronor för dag och vårdplats samt beläggningsbidraget
från 7 till 9 kronor för dag och vårdad person. Socialstyrelsen
har motiverat de föreslagna bidragsbeloppen med att den kostnadsnivå,
på vilken de nuvarande beloppen grundats, stigit i en omfattning
som motsvarar ca 2 kronor för vårddag samt att maximibeloppen därutöver
borde ge utrymme för bl. a. avveckling av redan uppkomna driftförluster
och för blivande kostnadsstegringar. Departementschefen kan inte
förorda, att bidragen höjs i vidare mån än vad som påkallas av de aktuella
driftkostnaderna, och föreslår, att bidragsbeloppen höjs med tillhopa 2 kronor
på sådant sätt, att garantibidraget och beläggningsbidraget höjs med
vartdera en krona till 12 resp. 8 kronor. De nya bidragsbeloppen föreslås
gälla fr. o. m. den 1 juli 1957.
En säker beräkning av medelsbehovet beträffande driftbidrag under
nästa budgetår kan inte göras, bl. a. med hänsyn till att anstaltsorganisationen
befinner sig i ett skede av utbyggnad. Departementschefen föreslår
med utgångspunkt från att i genomsnitt 1 400 platser kommer att finnas
tillgängliga vid erkända anstalter under nästa budgetår att behovet av
medel till driftbidrag och ersättning för särskilda vårdkostnader beräknas
till 10 800 000 kronor.
Med hänsyn till vad departementschefen under nästföregående anslagspunkt
föreslagit beträffande anordningsbidrag till enskilda vårdanstalter
anses för nästa budgetår medel böra beräknas för driftbidrag till, i genomsnitt
för budgetåret, ett 50-tal vårdplatser vid sådana anstalter. Ett belopp
av 300 000 kronor beräknas härför.
1956 års riksdag har för tiden t. o. in. utgången av innevarande budgetår
bemyndigat Kungl. Maj :t att för utökning av platsantalet genom förhyrning
av befintliga fastigheter eller genom anordnande av provisoriska förläggningsutrymmen
lämna speciella bidrag till inventarieanskaffning m. m.
från förevarande anslag. Socialstyrelsen har föreslagit, att sådant bemyndigande
lämnas även för budgetåret 1957/58. Då behov av att lämna sådana
särskilda bidrag torde kunna uppkomma även under nästa budgetår
förordar departementschefen, att bemyndigandet förlänges att gälla
ytterligare ett år. Med utgångspunkt från den begränsade användning bemyndigandet
fått under innevarande budgetår — hittills har med stöd av
detsamma beviljats bidrag med tillhopa 90 600 kronor — beräknas för
dylika särskilda bidrag under nästa budgetår 100 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
51
Vad slutligen angår bidragen till driftkostnader vid inackorderingshem
och till kostnader för familjevård har departementschefen inte funnit anledning
till erinran mot socialstyrelsens beräkningar, enligt vilka medelsbeliovet
härför under nästa budgetår skulle uppgå till 625 000 resp. 10 000
kronor. Till grund för anslagsberäkningen anses dock kunna läggas ett
till 600 000 kronor avrundat belopp.
Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår enligt de
framlagda förslagen till 11 800 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 176) och den andra inom andra kammaren av
herr Rimmerfors m. fl. (II: 336), har hemställts, att det statliga garantibidraget
till erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare bestämmes till
högst 13 kronor och det statliga beläggningsbidraget till sådana anstalter
till högst 8 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för yrkandet, hänvisas
till motionen I: 176.
Utskottet. Den i propositionen föreslagna höjningen av driftkostnads^
bidragen avser att täcka de aktuella driftkostnaderna men lämnar som
motionärerna framhållit icke utrymme för avveckling av redan uppkomna
förluster eller för blivande kostnadsstegringar. Då förslaget uttryckligen
betecknats som ett provisorium i avvaktan på nykterlietsvårdsutredningens
översyn av bidragsbestämmelserna, är utskottet icke nu berett förorda
någon ytterligare höjning. Utskottet avstyrker därför motionerna.,
Under åberopande av det anförda får utskottet, som även i övrigt tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 176 och II: 336
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 förordade
grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare, att tillämpas
fr. o. in. den 1 juli 1957;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t alt under budgetåret 1957/58
från förevarande anslag lämna speciella bidrag till invenlarieanskaffning
in. in. för utökning av platsantalet vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare genom förhyrning
av befintliga fastigheter eller genom anordnande av
provisoriska förläggningsutrymmcn;
c) till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. in. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor.
52
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
54:o) Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård
in. in. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 56, s. 185), vilket
innebär en anslagshöjning med 150 000 kronor med hänsyn till en förutsedd
ökning av belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande enligt
lagen om nykterhetsvård m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
55 :o) Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
57, s. 186—189) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna, att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Länsnykterhetsnämnderna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 312 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 186 000 kronor.
Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör 24 tjänster som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång utbytas mot kanslibiträdestjänster i
Ce 11, en för varje länsnykterhetsnämnd.
Departementschefen förordar att arvodet till den deltidsanställde nykterhetsvårdskonsulenten
i Gotlands län höjes från nuvarande 4 860 kronor till
ett belopp motsvarande 2/s av lönen i 21 löneklassen eller 9 080 kronor.
Vid tillsättande av denna arvodestjänst bör det övervägas, huruvida det
kan vara möjligt och lämpligt att med densamma förena annan deltidstjänst.
Tre nya tjänster som nykterhetsvårdsassistent, avsedda för Kronobergs,
Hallands och Jämtlands län, vilka f. n. saknar sådan befattning,
föreslås inrättade. Vidare förordas, att biträdespersonalen vid länsnykterhetsnämnderna
förstärkes med ytterligare ett kontorsbiträde, placerat i
Göteborgs och Bohus län.
Socialstyrelsens beräkningar under omräkningsposterna godtages.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör anslaget böjas med 126 000
kronor.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt de i förevarande sammanhang
omnämnda förslagen till lönegradsuppflyttningar. Under erinran
härom och då utskottet ej heller funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts under denna punkt framlagda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1957/58:
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
53
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 64 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......... 961 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 285 700
Summa kronor 1 312 000;
b) till Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 312 000 kronor.
56:o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 58, s. 189 och 190), vilket innebär uppräkning av
anslagsposten till reseersättningar med 16 000 kronor och av posten till
expenser, hyror m. m. med 30 000 kronor samt nedräkning av posten till
sjukvård m. in. med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
489 000 kronor.
57 :o) Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder. Kungl. Maj:t har
(punkt 59, s. 191—194) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar av grunderna för bidrag till kommunala
nykterhetsnämnder och bidrag till resekostnader vid intagning å allmän
vårdanstalt för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1957,
dels ock till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 000 000 kronor.
Statsbidrag utgår fr. o. m. den 1 juli 1954 till bestridande av kostnaderna
för nykterhetsnämndernas verksamhet till fullgörandet av de uppgifter,
vilka åligger nämnderna enligt gällande författningar. Bidraget utgår
med 60 % till i huvudsak följande slag av kostnader, nämligen sammanträdeskostnader,
arvoden till nämndernas ledamöter, personalkostnader,
ersättningar för övervakningsuppdrag, läkararvoden, hyreskostnader
(dock ej kostnader för lokal i kommunens ägo), kontorskostnader,
kostnader för inrättande och drift av alkoholistpolikliniker, särskilda kostnader
för miljöbyte, omskolning och yrkesutbildning samt kostnader för
andra förebyggande och eftervårdande åtgärder.
Enligt departementschefens mening är det av stor vikt, att nykterhetsnämndernas
verksamhet ytterligare utvidgas och intensifieras, framför
allt genom ökad användning av åtgärder inom den öppna vårdens
ram såsom poliklinisk vård och andra åtgärder av förebyggande art.
En sådan utveckling är nödvändig för att det skall bli möjligt att
förverkliga ett av de huvudsakliga syftemålen med den nya lagen om
54
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
nykterhetsvård, nämligen att åstadkomma en förskjutning av tyngdpunkten
inom nykterhetsvården från anstaltsvård till förebyggnade öppen
vård på ett tidigt stadium av alkoholmissbruk. Den primära nykterlietsvården
är en kommunal angelägenhet och det ankommer sålunda
i princip på nykterhetsnämnderna att taga erforderliga initiativ
till fullföljande av nykterhetsvårdslagens nyss angivna syfte. I den
nu rådande situationen synes det emellertid böra övervägas, vilka åtgärder
från statsmakternas sida, som skulle kunna främja ökade kommunala
insatser på den öppna vårdens område. Härvid synes främst
komma i fråga eu höjning av statens bidrag till nykterhetsnämndernas kostnader.
Frågan om en sådan höjning är visserligen i och för sig av sådan
art, att den faller inom ramen för nykterhetsvårdsutredningens arbete.
Med hänsyn till angelägenheten av snabba åtgärder och då en höjning av
statsbidraget mera är en avvägningsfråga än en utredningsfråga, finner
sig departementschefen böra redan nu ta upp detta spörsmål till behandling.
Vid fastställandet av den nuvarande bidragsprocenten förelåg två
förslag i ämnet, dels av 1946 års alkoholistvårdsutredning om ett
statsbidrag av 75 % och dels av 1944 års nykterhetskommitté om att
bidraget skulle bestämmas till 80 %. I propositionen 1954: 158 föreslogs
ett bidrag av 60 %. Detta förslag, till vilket särskilda utskottet
anslöt sig, bifölls av riksdagen. Vid behandlingen av denna fråga
uttalade utskottet (uti. nr 8), att spörsmålet om statsbidragets storlek
uppenbarligen vore en avvägningsfråga, varom delade meningar kunde
råda, att skäl onekligen kunde anföras både för ett högre och ett lägre bidrag
än det i propositionen föreslagna samt att också för utskottet rena
skälighetsavväganden måste bli avgörande. Vad som efter riksdagens behandling
av bidragsfrågan inträffat i fråga om ökning av alkoholkonsumtionen
och alkoholmissbruket utgör enligt departementschefen i förening
med önskemålet om en effektiv stimulans till ökade kommunala insatser inom
den öppna nykterhetsvården skäl för en annan avvägning av statsbidraget
än den som gjordes år 1954. Departementschefen förordar, att staten såsom
alkoholistvårdsutredningen föreslog påtager sig 75 % av nykterhetsnämndernas
ifrågavarande kostnader. Bifalles detta förslag torde man med
fog kunna räkna med att kommunernas redan nu betydande arbete inom
den öppna vården skall komma att kraftigt förstärkas och att tyngdpunkten
inom nykterhetsvårdsarbetet därigenom alltmer skall komma att i enlighet
med den förut nämnda allmänna målsättningen för nykterhetsvården läggas
på den öppna i stället för den slutna vården.
I fråga om tidpunkten för ikraftträdandet av den nya bidragsbestämmelsen
förordas, att densamma skall tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1957.
Medelsbehovet under föresvarande anslag för nästa budgetår kan inte
med någon större grad av säkerhet beräknas. I avvaktan på närmare
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
55
erfarenhet av effekten av bidragshöjningen, vilken med avseende på
bidragsunderlaget torde komma att göra sig gällande först så småningom,
anses det av socialstyrelsen beräknade underlaget, 10 milj. kronor,
kunna läggas till grund för anslagsberäkningen. Då statsbidraget, som utbetalas
kalenderårsvis i efterskott, enligt vad departementschefen förordat
skulle utgå med 60 % för första hälften och med 75 % för andra hälften
av år 1957, anses medelsbehovet kunna beräknas till 6 750 000 kronor.
I detta sammanhang anmäler departementschefen även fråga om statens
bidrag till nykterhetsnämndernas kostnader för inställande av vårdbehövande
å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. F. n. utgår av statsmedel ersättning
för dessa kostnader enligt grunder, som fastställts i en särskild
kungörelse i ämnet (nr 1955:427). Ersättningarna bestrids från ett härför
avsett, å riksstaten uppfört förslagsanslag, benämnt Resekostnader vid
intagning å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Anslaget är för
innevarande budgetår upptaget med 100 000 kronor och har av socialstyrelsen
för nästa budgetår föreslagits oförändrat. Med hänsyn till den
väsentliga höjning av det allmänna statsbidraget till nykterhetsnämnderna,
som föreslagits i det föregående, anses det inte föreligga tillräckliga skäl att
bibehålla ett särskilt bidragssystem för dessa resekostnader, vilka utgör en
mycket ringa del av nykterhetsnämndernas totala kostnader. Departementschefen
förordar därför, att den nyssnämnda kungörelsen om ersättning för
resekostnader vid intagning å anstalt upphäves fr. o. in. den 1 juli 1957, varigenom
nykterhetsnämnderna automatiskt blir berättigade till statsbidrag
med 75 % av ifrågavarande resekostnader. Vid bifall till detta förslag kan
det särskilda anslaget till resekostnader utgå ur riksstaten, varvid å andra
sidan anslaget till bidrag till kommunala nykterhetsnämnder bör höjas
med belopp motsvarande 75 % av resekostnaderna under ett halvt år. Departementschefen
föreslår, att det i det föregående till 6 750 000 kronor beräknade
anslaget av denna anledning höjes till 6 800 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling föreliaft
dels de under punkten 52 nämnda likalydande motionerna I: 100 (av
fru Sjöström-Bengtsson och herr Bergman) samt II: 139 (av fru Sjövall och
herr Kristenson i Göteborg), i vilka har hemställts — såvitt nu är i fråga
— att riksdagen må besluta att statsbidraget till nykterhetsnämndernas
verksamhet omprövas för att få detsamma ytterligare höjt samt att ramen
för de uppgifter som skall räknas som statsbidragsberättigade vidgas,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Englund in. fl. (I: 245) och den andra inom andra kammaren av
herr Rimmerfors in. fl. (II: 342), i vilka har hemställts, att det av socialministern
föreslagna statsbidraget på 75 % av de kommunala nykterhetsnämndernas
kostnader måtte få tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1957,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
-
56
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
maren av herrar Lindblom och Sundelin (I: 355) och den andra inom andra
kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå och Gustafson i Göteborg
(II: 341), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte dels med den ändring
som föreslagits i motionerna godkänna de av departementschefen förordade
ändringarna av grunderna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
och bidrag till resekostnader vid intagning å allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare att tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1957, dels ock
till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 7 500 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 139, II: 342 och II: 341.
Utskottet. I syfte att stimulera till en fortsatt intensifiering av den
öppna vården föreslås i propositionen att statsbidraget till nykterhetsnämndernas
kostnader höjes från 60 till 75 % eller till den nivå som 1946
års alkoholistvårdsutredning på sin tid föreslog. Med hänsyn till den
väsentliga förbättring som förslaget innebär synes det utskottet icke böra
ifrågakomma att ytterligare höja bidraget. Utskottet avstyrker därför de
yrkanden med denna innebörd som framställts i motionerna 1:100 och
II: 139. I samma motioner yrkas att ramen för de uppgifter som skall
räknas som statsbidragsberättigade vidgas. Då denna fråga faller inom
området för nykterhetsvårdsutredningens arbete och utskottet förutsätter
att motionärernas synpunkter därvid kommer under beaktande utan särskild
åtgärd från riksdagens sida avstyrker utskottet motionerna jämväl
i denna del.
Beträffande ikraftträdandet av den föreslagna höjningen av statsbidraget
förordas i propositionen att tidpunkten härför fastställes till den 1 juli
1957. Då statsbidraget betalas kalenderårsvis i efterskott innebär denna
bestämmelse att bidraget kommer att utgå med 60 % för första hälften
och med 75 % för andra hälften av 1957. Under åberopande av att en
sådan uppdelning kommer att medföra betydande administrativa svårigheter
och merarbete för såväl kommunerna som den centrala myndigheten
föreslås i motionerna I: 245 och II: 342 samt I: 355 och II: 341 att bidraget
fastställes att utgå med 75 % redan från den 1 januari 1957. I de båda
sistnämnda motionerna föreslås i andra hand att bidragsprocenten för
kalenderåret 1957 bestämmes till 70 % samt fr. o. m. den 1 januari 1958
höjes till 75 %.
Utskottet kan såtillvida instämma med motionärerna som att det allmänt
sett förefaller mindre lämpligt att tillämpa olika statsbidragsbestämmelser
under ett och samma kalenderår. Däremot kan utskottet inte finna
att de åberopade administrativa svårigheterna utgör något avgörande skäl.
Utskottet avstyrker därför motionerna.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
57
Under åberopande av det anförda får utskottet, som även i övrigt tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna 1:245 och 11:342, 1:355 och
11:341 samt 1:100 och 11:139, sistnämnda bägge motioner
såvitt nu är i fråga,
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 förordade
ändringarna av grunderna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
och bidrag till resekostnader vid intagning å
allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare, att tillämpas
fr. o. in. den 1 juli 1957;
b) till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 800 000 kronor.
58 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 194 och 195), vilket innebär
en uppräkning av anslaget med 15 000 kronor, varav 5 000 kronor till en
kurs för tjänstemän inom nykterhetsvården och 10 000 kronor till understöd
åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nykterhetsnämndernas
verksamhet m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
97 500 kronor.
59 :o) Bidrag till Länkrörelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 61, s. 195 och 196), vilket innebär en ökning av anslaget med 25 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Länkrörelsen för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
60:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
62, s. 197—209) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsen,
som föranledcs av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1957/58, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 672 800 kronor.
Statens organisationsnämnd har numera avslutat sin undersökning av
arbetsmarknadsstyrelsens organisation och arbetsformer. Styrelsen har
ansett sig kunna i stort sett följa nämndens förslag beträffande såväl styrelsens
permanenta organisation som krisorganisationen. Samtidigt har
styrelsen anmält sin avsikt att sedan ställning tagits till de nu framlagda
förslagen utreda vissa problem rörande krisorganisationen.
Med anledning av de framlagda omorganisationsförslagen anför departementschefen,
att han endast på ett par punkter anser sig ha anledning
att ta ställning till frågan om personalens redovisning på olika enheter
inom styrelsen.
Vad angår kanslibyrån föreslås i det följande vid behandlingen av stylelsens
omkostnadsanslag, att medel anvisas för inköp av en av organisationsnämnden
förordad bokföringsmaskin för personalsektionens avlöningsdetalj.
Enligt nämnden torde härigenom kunna inbesparas ca tre biträdestjänster.
Dessa tjänster anses dock med hänsyn till vad styrelsen anfört
böra behållas under viss övergångstid och departementschefen föreslår därför,
att medel beräknas för tjänsterna under första hälften av nästa budgetår.
I fråga om styrelsens bibliotek godtages, att en övertalig befattning
bibehålies under en övergångstid.
I fråga om kameralbyrån föreslås, att en befattning som förste revisor
i Ce 27 indrages utöver den av styrelsen föreslagna minskningen med två
amanuenstjänster. I fråga om biträdesbehovet beräknas en minskning
motsvarande tre tjänster i reglerad befordringsgång.
Kameralbyråns intendentursektion föreslås delad i en fristående sektion
för förråds- och verkstadsrörelsen samt en till byrån knuten kontorssektion.
Försvarssektionen anses alltjämt böra ingå som en sektion i lokaliserings-
och utredningsbyrån.
En för arbetsvårdsbyråns detalj för arkivarbeten och musikerhjälp avsedd
extra befattning för kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring föreslås
indragen.
Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör för kameralbyråns vidkommande
en tjänst som tryckeriförman i Cg 12 utbytas mot en förste förmanstjänst
i Ce 14 samt två tjänster i Cg 10 utbytas mot befattningar för
tryckare i Ce 13, varjämte en för försvarssektionen avsedd kanslibiträdestjänst
i Ce 11 bör ändras till kontoristtjänst i Ce 13.
För höjning av vissa arvoden beräknas ett belopp av 5 400 kronor. Av
begärda personalförstärkningar föreslås endast inrättande av en tjänst som
konsulent i Ce 25 på yrkesvägledningsbyrån. Vidare tillstyrkes, att anslagsposten
till experter och sakkunniga höjes med 8 000 till 25 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
59
Beräkningarna av omräkningsposterna föranleder ingen erinran. Antalet
kontorsbiträdestjänster i Ca 8 minskas med en till 102. Därjämte tillstyrkes,
att en befattning som tryckeriföreståndare i Cg 16 inrättas som
extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.
De i det föregående förordade förslagen medför en ökning av medelsbehovet
under anslaget med 127 200 kronor.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt de av departementschefen
nämnda förslagen till lönegradsuppflyttningar.
Utskottet har ej heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
under förevarande punkt framlagda förslag och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta
organisation, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari
1957 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens
permanenta organisation, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 316 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 59 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 304 500
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................... 25 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 994 500
Summa kronor 4 800 000 ;
c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kronor.
61 :o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 63, s. 209—211), vilket innebär en anslagshöjning
med 40 500 kronor för reseersättningar, expenser in. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
825 000 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
62:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Kungl. Maj:t har
(punkt 64, s. 211—214) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens
krisorganisation, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 050 000 kronor.
Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor bör i enlighet med styrelsens förslag en
för den nuvarande utlänningssektionen upptagen byrådirektörstjänst i Ce 31
utbytas mot en förste byråinspektör stjänst i Ce 29, vilken bör avses för den
föreslagna arbetstillståndssektionen.
Det föreliggande förslaget att ombilda byggnadstillståndsbyrån till en
fristående sektion, varvid byråchefstjänsten kan indragas, bör enligt departementschefen
genomföras. Vidare bör från byråns personalplan avföras
av styrelsen angivna vakanta tjänster. Departementschefen förutsätter,
att styrelsen även tillvaratar de ytterligare möjligheter som kan
yppas att indraga tjänster inom krisorganisationen.
Av styrelsen föreslagna personalförstärkningar för ärenden som äger
samband med planerings- och verkställighetsåtgärder för bekämpande av
arbetslöshet är departementschefen icke nu beredd att taga ställning till.
Emellertid utgår han från att Kungl. Maj :t liksom tidigare skall äga att,
om arbetsmarknadsläget ger anledning därtill, inrätta extra tjänster inom
krisorganisationen för berörda ändamål.
Anslaget föreslås upptaget med det av styrelsen föreslagna beloppet,
1 250 000 kronor, varav för avlöningar beräknas 1 165 000 kronor och för
omkostnader 85 000 kronor.
Utskottet. Under erinran om att utskottet i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt
att för den föreslagna arbetstillståndssektionen inrättas en tjänst som förste
byråinspektör i utbyte mot en byrådirektörstjänst får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens krisorganisation,
som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 förordat
;
b) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
61
63:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. Kungl. Maj :t
har (punkt 65, s. 214—225) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för den offentliga
arbetsförmedlingens permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta organisation,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till
Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 21 560 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 20 089 000 kronor.
På grundval av organisationsnämndens undersökningar framlade styrelsen
för innevarande budgetår förslag om en betydande förstärkning av
personalorganisationen för såväl arbetsvärden som ungdomsförmedlingen
och yrkesvägledningen. Då närmare uppgifter om den allmänna förmedlingens
personalbehov saknades vid nämnda tidpunkt förklarade departementschefen
sig icke beredd att taga ställning till de framlagda förslagen.
För att de mest trängande behoven av förstärkning skulle kunna tillgodoses
beräknades emellertid ett belopp av 175 000 kronor för tillfälliga förstärkningar.
Vid den ytterligare genomgång av personalbehovet inom den allmänna
förmedlingen som numera verkställts av styrelsen och organisationsnämnden
gemensamt bär det, i motsats till vad tidigare antagits, kunnat konstateras
att något personalöverskott i fråga om heltidsanställd assistentpersonal
icke kan anses föreligga. I fråga om biträdespersonalen och behovet
av tillfällig arbetskraft har däremot vissa minskningar befunnits
möjliga.
Den nu slutförda organisationsundersökningen har även omfattat länsarbetsnämndernas
kanslier och kansliet för arbetsnämnden i Stockholms
stad. Den utökning av personalbehovet, som därvid befunnits motiverad,
avser huvudsakligen biträdespersonal och förutsättes kunna tillgodoses
genom överförande av tjänster från krisorganisationen.
Inberäknat extra och deltidsanställd personal innebär de av styrelsen
framlagda förslagen en ökning med 110 tjänster för hela organisationen.
Behovet av en förstärkning måste enligt departementschefen anses fullt
klarlagt genom de verkställda organisationsundersökningarna. För nästa
budgetår tillstyrkes, att de framlagda förslagen genomföres i den utsträckning
som framgår av det följande.
Beträffande de under rubriken omorganisation och personalförstärkning
upptagna förslagen har av de medel, som för innevarande budgetår ställts
till förfogande för tillfällig förstärkning av arbetsvärden samt ungdomsförmedlingen
och yrkesvägledningen, inrättats 4 förste assistenttjänster i
Cg 22 och 10 assistenttjänster i Cg 19. Departementschefen föreslår, att
62
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
dessa tjänster upptages som extra ordinarie i nämnda lönegrader. Vidare
förordas, att därutöver inrättas 8 förste assistenttjänster i Ce 22 och 7
assistenttjänster i Ce 19. Samtliga nu nämnda tjänster bör avses för hela
förmedlingsorganisationen och disponeras för arbetsförmedlingskontor, där
med utgångspunkt från kontoret i dess helhet åliggande arbetsuppgifter
behovet av personalförstärkning bedömes vara mest trängande. Å andra
sidan bör förmedlingsorganisationen i enlighet med styrelsens förslag minskas
med dels 9Va extra hiträdestjänster och dels tillfällig personal intill
det av styrelsen angivna beloppet av 60 300 kronor.
Vad angår aspiranternas ställning i organisationen förordas, att några
tjänster för aspiranter icke beräknas i fortsättningen. För deras avlönande
bör såsom styrelsen föreslagit i stället under icke-ordinarieposten
upptagas ett särskilt belopp motsvarande kostnaderna för nuvarande aspiranttjänster
eller 575 000 kronor. Styrelsens förslag till ändrade föreskrifter
om intagning av aspiranter godtages.
Beträffande kansliorganisationen tillstyrkes, att en inom krisorganisationen
vid länsarbetsnämnden i Göteborg inrättad assistenttjänst i Cg 16
för statistikärenden överföres till normalorganisationen. I enlighet med
organisationsnämndens förslag bör till normalorganisationen även överföras
39 inom krisorganisationen upptagna men för permanenta arbetsuppgifter
utnyttjade hiträdestjänster.
Enligt riksdagens beslut skall dövkonsulentverksamheten fr. o. m. nästa
budgetår överflyttas till arbetsmarknadsverket. På personalförteckningen
för den offentliga arbetsförmedlingen bör därför såsom styrelsen föreslagit
uppföras 5 tjänster för konsulenter i Ca 25.
Liksom styrelsen anser departementschefen, att en viss höjning av arvodena
för yrkesvalslärare bör komma i fråga. Det föreslås få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet. Med hänsyn
till den fortgående ökningen av enhetsskolans försöksdistrikt beräknas
en ytterligare medelsanvisning av 111 000 kronor för arvoden.
Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor bör eu för artist- och musikerförmedlingen
i Malmö avsedd assistenttjänst i Ce 19 uppflyttas till förste assistenttjänst
i Ce 22 samt 7 kontorsbiträdestjänster i Ce 8, varav 3 i Stockholm
och 2 i vardera Malmö och Göteborg, uppflyttas till kanslibiträdestjänster
i Ce 11.
För höjning av vissa arvoden beräknas ett belopp av 55 500 kronor.
Beräkningen av omräkningsposterna anses ej böra föranleda annan erinran
än att under ordinarieanslaget bör med hänsyn till medelsåtgången
beräknas en minskning med 100 000 kronor. Antalet kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 bör ökas med 18 till 140. Det tillstyrkes, att två befattningar
som inspektör i Ce 25 överföres på ordinarie stat.
De i det föregående förordade förslagen medför en ökning av medelsbehovet
under anslaget med 1 471 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
63
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1: 260 och II: SM
har hemställts — såvitt nu är i fråga •—- att riksdagen må till Den offentliga
arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 21 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 260.
Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår att organisationsnämndens
undersökningar rörande arbetsförmedlingsorganisationen numera
slutförts. Såvitt angår den allmänna förmedlingen har vid den ytterligare
genomgång av personalbehovet som arbetsmarknadsstyrelsen och
nämnden gemensamt verkställt, i motsats till vad tidigare antagits, kunnat
konstateras att något personalöverskott i fråga om heltidsanställd assistentpersonal
icke kan anses föreligga.
På grundval av undersökningarna har styrelsen, inberäknat extra och
deltidsanställd personal, föreslagit en ökning med 110 tjänster för hela
organisationen. Departementschefen anser för sin del att behovet av en
förstärkning måste anses fullt klarlagt genom de verkställda undersökningarna
och föreslår att organisationen för nästa budgetår — utöver de
14 assistenttjänster vartill medel anvisades förra året för tillfällig förstärkning
av arbetsvärden samt ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen —
förstärkes med ytterligare 15 assistenttjänster, varvid samtliga nu nämnda
tjänster avses skola disponeras för organisationen i sin helhet.
Med hänsyn till vad som framkommit vid de ytterligare undersökningarna
av personalbehovet inom den allmänna förmedlingen och då det
tidigare konstaterade behovet av förstärkning av arbetsvärden samt ungdomsförmedling
och yrkesvägledning kvarstår vill utskottet icke motsätta
sig departementschefens förslag. Av det anförda följer att utskottet avstyrker
det förslag till minskning av anslaget, som framställts i motionerna
I: 260 och II: 347.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är i
fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för den offentliga arbetsförmedlingens
permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den
3 januari 1957 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga
arbetsförmedlingens permanenta organisation, att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:
64
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................................... 8 132 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 296 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 8 370 900
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis .................. 1 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 4 758 300
Summa kronor 21 560 000 ;
c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 21 560 000
kronor.
64:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 226—228), enligt vilket anslaget å ena
sidan ökas med 385 500 kronor och å andra sidan minskas med 246 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslagav
5 594 500 kronor.
65:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 228—230), vilket i fråga om
anslagsberäkningen innebär en minskning med 500 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:
Krisorganisationen för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 1 600 000 kronor.
66 :o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj :t har (punkt
68, s. 230—232) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 000 000 kronor.
Riksdagen har under höstsessionen 1956 efter förslag i propositionen
nr 144 antagit ny förordning om erkända arbetslöshetskassor m. m. De
nya bestämmelserna innebär icke någon väsentlig ändring i statsbidrags
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
65
grunderna. Då dessutom bestämmelserna är avsedda att träda i kraft först
den 1 september 1957 och statsbidraget till kassorna som regel utbetalas
kalenderårsvis i efterskott, anses medelsbehovet för nästa budgetår kunna
beräknas efter i huvudsak oförändrade grunder.
Med hänsyn till svårigheterna att förutse utvecklingen på arbetsmarknaden
har arbetsmarknadsstyrelsen nu endast räknat med sådan ändring
av anslagsbehovet som betingas av en förutsedd ökning av antalet försäkrade
och en sannolik höjning av den genomsnittliga daghjälpen. Departementschefen
föreslår att anslaget uppföres med ett till 42 000 000 kronor
begränsat belopp.
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1: 260 och II: 347
har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte till Bidrag
till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.
Utskottet får erinra att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 7, vilket
numera godkänts av riksdagen, avstyrkt motionsvis framställt yrkande om
ändrade grunder för statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor. Då dessa
ändringar åberopats som skäl för den i motionerna I: 260 och II: 347 föreslagna
anslagsminskningen avstyrker utskottet motionerna i denna del.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000 kronor.
67 :o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 69, s. 233—239) föreslagit riksdagen att till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Departementschefen berör till en början läget på arbetsmarknaden och
anför därvid följande.
Arbetsmarknaden kännetecknades under år 1956 av en fortsatt hög
sysselsättning. Arbetslösheten var låg och knapphet på arbetskraft förelåg
inom vissa delar av näringslivet. En viss avmattning skedde dock i
efterfrågan på arbetskraft. Den brist som förefanns gällde huvudsakligen
arbetskraft med speciell yrkeskunskap. Jämfört med arbetsmarknadsläget
de två närmast föregående åren torde kunna sägas att balans i stort uppnåtts
mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft.
6—454 67 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 5
66
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Lokalt företedde utvecklingen på arbetsmarknaden emellertid ganska
stora skiljaktigheter. Medan norrlandslänen, storstadsområdena och de
mellansvenska industridistrikten under sensommaren och hösten 1956
redovisade i stort sett oförändrade eller i vissa fall lägre arbetslöshet jämfört
med föregående år ökade antalet arbetslösa i andra delar av landet.
Dessa olikheter torde förklaras av att konjunkturerna varit mycket oenhetliga
för olika landsdelar. Under slutet av år 1956 började tendenser till
lokala sysselsättningsrubbningar göra sig gällande i anledning av den ändrade
situationen på oljemarknaden.
Utsikterna för den närmaste framtiden är svåra att bedöma. Om de
sysselsättningsrubbningar som beror på förhållandena i Mellersta östern
blir av övergående natur torde man dock icke ha anledning att räkna med
några större störningar på arbetsmarknaden. En viss säsongarbetslöshet
särskilt vad gäller byggnadsverksamheten är emellertid sannolik under
vintermånaderna. Liksom tidigare kommer säsongsarbetslösheten att i
första hand mötas med arbetsförmedlingsåtgärder i syfte att omflytta den
arbetskraft som kommer att friställas. Möjligheterna härtill är dock begränsade
på grund av bl. a. den allmänna säsongmässiga avmattningen i
efterfrågan på arbetskraft. Det kan därför bli nödvändigt att anordna
beredskapsarbeten i något större omfattning än under föregående vinter.
I samband med att riksdagen vid höstsessionen 1956 fastställde ny allmän
beredskapsstat underströks att beredskapen mot sysselsättningsrubbningar
även i ett högkonjunkturläge inte får eftersättas. Då läget f. n.
kan bedömas labilt i så måtto att ganska små förändringar i konjunkturerna
kan ge relativt stora utslag på arbetsmarknaden, är det enligt min
mening angeläget, att ansträngningarna att förstärka beredskapen fortsättes
och intensifieras. Detta bör icke endast gälla den traditionella beredskapen
i form av anläggningsarbeten utan även beredskapen i fråga
om yrkesutbildningsmöjligheter och utläggning av industribeställningar.
Departementschefen övergår därefter till arbetsmarknadsstyrelsens beräkning
av medelsbehovet.
De sammanlagda utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder uppgick
under budgetåret 1954/55 till ca 50 000 000 kronor. Budgetåret 1955/56
uppgick motsvarande utgifter till ungefär samma belopp, varav 30 000 000
kronor från arbetslöshetsanslaget och 20 000 000 kronor från sjätte huvudtitelns
reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten. Innevarande budgetår
står till förfogande för arbetslöshetsbekämpande åtgärder sammanlagt
50 000 000 kronor, varav 20 000 000 kronor under det förstnämnda
och 30 000 000 kronor under det sistnämnda anslaget. Huruvida dessa
medel kommer att vara tillräckliga kan ännu icke bedömas. Därest behov
av ytterligare medel skulle göra sig gällande, torde förslag i denna fråga
senare få anmälas för riksdagen.
Ovissheten om arbetsmarknadens utveckling gör det självfallet svårt att
exakt beräkna medelsbehovet även för nästa budgetår. Departementschefen
ansluter sig till styrelsens uppfattning att en viss utökning av beredskapsarbetena
kan bli erforderlig. Det anses därför motiverat att beräkna de
totala arbetslöshetskostnaderna till något högre belopp än för budgetåret
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
67
1955/56 eller till ca 55 000 000 kronor. Ökningen av medelsbehovet beräknas
för väg- och gatuarbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte. Vid anmälan
av anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten föreslår statsrådet Hjalmar
Nilson i enlighet med de av riksdagen fr. o. in. budgetåret 1955/56 beslutade
principerna för finansiering av dylika arbeten, att anslaget höjes till
35 000 000 kronor. På grund härav anses arbetslöshetsanslaget böra uppföras
med oförändrat 20 000 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Weiland och Johan Persson (I: 104) och den andra inom andra
kammaren av herrar Larsson i Stockholm och Jacobsson i Tobo (II: 127),
i vilka har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om att en utredning verkställes rörande arkivarbetares och
musikerhjälptas löner i syfte att differentiera dessa i tre eller två grupper
eller på annat sätt förbättra villkoren för denna kategori samt att riksdagen
senast nästa år i samband med budgetbehandlingen får underställas
de förslag som utredningen kan ge anledning till,
dels ock en inom första kammaren av herr Franzén väckt motion
(1:364), vari har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om utredning av frågan om utbyggnad av hamnarna på Gotland
och om i vad mån och på vilket sätt staten härvid bör medverka.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II : 127 och I: 364.
Utskottet. Vad departementschefen anfört i fråga om utsikterna på arbetsmarknaden
och angelägenheten av att även i ett högkonjunkturläge
stärka beredskapen mot sysselsättningsrubbningar har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Såsom departementschefen anfört gör ovissheten om arbetsmarknadens
utveckling det självfallet svårt att med några anspråk på exakthet beräkna
medelsbehovet för arbetslöshetsbekämpande åtgärder under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker att kostnaderna tills vidare beräknas i enlighet med
Kungl. Maj :ts föreliggande förslag. I fråga om kostnadernas fördelning på
olika anslag avser utskottet att framdeles ta ställning till den föreslagna
medelsanvisningen under sjätte huvudtitelns anslag till Vissa vägbyggnadsarbeten.
I förevarande sammanhang tillstyrker utskottet att arbetslöshetsanslaget
upptages med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 20 000 000
kronor.
Beträffande det i motionerna 1:104 och 11:127 framställda yrkandet
om utredning av lönevillkoren för arkivarbetare vill utskottet erinra om
att arbetsmarknadsstyrelsen år 1953 framlade förslag, vilka bl. a. syftade
till en differentiering av lönesättningen. Vid anmälan av frågan i 1954
68
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
års statsverksproposition (V ht s. 123) anförde föredragande departementschefen
att förslagen mött vägande erinringar i remissyttrandena och att
han för sin del inte kunde förorda en omläggning av ifrågavarande hjälpform,
vilket även blev riksdagens beslut. Frågan har sedermera berörts
av chefen för socialdepartementet i ett interpellationssvar i andra kammaren
år 1956.
Utskottet finner med hänsyn till vad i frågan förevarit att även om
vissa invändningar kan göras mot nuvarande grunder för arkivarbetarnas
avlönande något initiativ från riksdagens sida icke nu vara påkallat. Utskottet
avstyrker sålunda motionerna.
Vad slutligen angår yrkandet i motionen I: 364 om utredning av frågan
om utbyggnad av hamnarna på Gotland får utskottet hänvisa till det inom
1954 års ö-utredning pågående arbetet rörande åtgärder för lösandet av
sysselsättningsproblemen på Gotland. Någon riksdagens åtgärd i anledning
av motionen finner utskottet på grund härav icke erforderlig.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:104 och 11:127 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
II. att motionen I: 364 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
III. att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor.
68 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungl. Maj :t har
(punkt 70, s. 239—243) föreslagit riksdagen att till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 475 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.
Såsom departementschefen närmare utvecklar vid behandlingen i det
följande av anslaget till Understöd åt flyktingar in. in. bör särskilda medel
för kostnader i samband med flyktingmottagning inte anvisas under förevarande
anslag för nästa budgetår. För övriga av arbetsmarknadsstyrelsen
angivna ändamål beräknas medelsbehovet till 400 000 kronor.
Familjeberedningen har i sin promemoria angående stöd åt ofullständiga
familjer bl. a. föreslagit, att näringshjälp — bidrag till anskaffning
av maskin- och verktygsutrustning eller eljest för att sätta igång självständig
verksamhet — skall kunna utgå till ensamställda kvinnor på
samma villkor som gäller för pensionsstyrelsens motsvarande verksamhet
beträffande partiellt arbetsföra. För försöksverksamhet i detta hänseende
har beredningen föreslagit, att nu ifrågavarande anslag skall ökas med
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
69
100 000 kronor. Promemorian är f. n. föremål för remissbehandling. Slutlig
ställning till förslaget kan därför inte tagas nu. Då det emellertid är
angeläget att inhämta erfarenhet av möjligheten att genom särskilda åtgärder
utöver omskolning öka förutsättningarna för arbetsplacering av ensamställda
kvinnor, förordar departementschefen, att ett belopp av 50 000
kronor beräknas under anslaget för att möjliggöra en försöksverksamhet
i nu angivna syfte. Närmare bestämmelser om dispositionen anses få meddelas
av Kungl. Maj :t.
I syfte att öka tillgången på hemarbetskraft har familjeberedningen
vidare i sin promemoria rörande hemhjälp föreslagit, att arbetsmarknadsstyrelsen
i samråd med statens utlänningskommission får bemyndigande
att träda i kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna i de europeiska
länder styrelsen finner lämpligt för att organisera och genomföra en överföring
av utländsk hemarbetskraft i något större skala än f. n. För bestridande
av administrationskostnaderna bör enligt förslaget 50 000 kronor
beräknas under förevarande anslag. Beredningen har vidare ansett det
böra övervägas, huruvida det inte vore lämpligt att samhället betalade
resekostnaderna för denna arbetskraft. Enligt departementschefens mening
bör en viss ökning av den utländska hemarbetskraften i Sverige kunna
komma till stånd om inte utvecklingen på arbetsmarknaden lägger hinder
i vägen. För att täcka kostnaderna för eventuellt erforderliga särskilda
rekryteringsåtgärder bör 25 000 kronor beräknas under anslaget. Resekostnaderna
för den utländska arbetskraften bör däremot inte till någon del
bestridas av statsmedel.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till
475 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
475 000 kronor.
69 :o) Arbet sklin i ken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 71, s. 243—246), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
samt inrättande av två extra ordinarie tjänster för sjuksköterska och arbetsterapeut,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 255 400 kronor.
70:o) Bidrag till kommunal och enskild arhetsvårdsverksamhel. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 246—249), vilket innebär
en ökning av anslaget med 200 000 kronor för att möjliggöra en fortsatt
utveckling av verksamheten, hemställer utskottet,
70
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kronor.
71 :o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj :t
har (punkt 73, s. 250—256) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 3 240 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 650 000 kronor.
Från anslaget bestrides kostnaderna för utbildningsbidrag åt partiellt
arbetsföra (s. k. civilskadade) samt för läkarundersökningar, psykotekniska
anlagsprov och upplysningsverksamhet. Vid utgången av budgetåret
1955/56 fanns å anslaget en reservation av 7 855 kronor.
Departementschefen anser, att en höjning av arbetsmarknadsstyrelsens
utbildningsbidrag, vilka varit oförändrade sedan budgetåret 1954/55, är
motiverad. I anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens förslag förordas, att
grundbidraget höjes till 370 kronor för månad och hyresbidraget till ensamstående
samt till familjeförsörjare, som utbildas utom hemorten, till
resp. 55, 70 och 85 kronor för månad i de olika ortsgrupperna. Familjetillägget
för make bör höjas till för månad räknat 50 kronor vid utbildning
i hemorten och 124 kronor vid utbildning utom hemorten, medan
familjetillägget för barn bör fastställas till 39 kronor för månad. Såsom
styrelsen föreslagit bör familjetillägg kunna utgå även för husföreståndarinna.
I likhet med statskontoret anser departementschefen dock, att sådant
tillägg ej bör utgå i fall då bidragstagaren sammanbor med hustrun
men denna är oförmögen till arbete.
Styrelsen har vidare anmält behov av kompletterande bestämmelser om
ersättning för kontroll av klientelets utbildning och hälsotillstånd ävensom
av vissa förtydliganden i vad gäller bestämmandet av bidragens storlek i
det enskilda fallet. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
erforderliga bestämmelser härutinnan.
De nya bestämmelserna föreslås gälla fr. o. in. den 1 juli 1957.
Departementschefen är icke beredd att nu till prövning uppta styrelsens
förslag om ändring av bidragssystemet för eleverna vid vanförevårdens
yrkesskolor. På grund därav anses, att höjningen av medelsanvisningen
till utbildningsbidrag kan begränsas till 570 000 kronor, vilket innebär, att
3 120 000 kronor kommer att stå till förfogande för ändamålet.
För upplysningsverksamhet rörande anställning av partiellt arbetsföra
i statens tjänst beräknas ytterligare 20 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Pettersson och Hesselbom (I: 76) och den andra inom andra kam
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
71
maren av herr Bengtsson i Varberg m. fl. (II: 78), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att till elever vid vanföreanstalt skall utgå utbildnings-
och familjebidrag i enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag
till Kungl. Maj:t.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:78.
Utskottet. Beträffande ifrågavarande motionsyrkande får utskottet erinra
att riksdagen i anledning av propositionen 1955: 135 angående vanföreanstalterna
och Eugeniahemmet in. m. i princip beslutat att det nuvarande
systemet med anstaltsför sörj ning och flitpengar för eleverna vid
nämnda anstalters yrkesskolor bör ersättas med samma system med utbildnings-
och familjebidrag som tillämpas inom arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsvårdande verksamhet i övrigt. Som framgår av propositionen har
Kungl. Maj :t inte funnit förutsättningar föreligga för att nu uppta styrelsens
förslag härom till prövning. Vid sådant förhållande är utskottet icke
berett biträda motionärernas förslag.
Under åberopande av det anförda och då utskottet ej heller i övrigt
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 76 och II: 78 till Arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 3 240 000 kronor.
72 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 256—258), vilket innebär
fortsatt upprustning av maskinberedskapen m. in. inom ramen för beräknade
inkomstmedel samt samma avskrivningsbemyndigande som under
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1957/58, utan hinder av
gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans fordringar,
besluta om avskrivning av fordran, uppkommen inom
arbetsmarknadsverket, till belopp ej överstigande 500 kronor,
beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen
att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt styrelsens
bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att
framdeles uttaga betalning, eller ock åtgärder för fordringens
bevakande och indrivande bedömes förenade med arbete och
kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej är ekonomiskt
lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock icke anses
påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;
72
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Bostadsbyggande m. m.
73 :o) Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska
frågor. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 83, s. 261 och 262)
samt under erinran att anslaget för innevarande budgetår upptagits med
ett formellt belopp av 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till viss upplysningsverksamhet
rörande byggnadstekniska frågor för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
74:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 262 och 263), vilket innebär en
ökning av anslaget med 4 000 kronor för automatiska lönekostnader, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens nämnd för
byggnadsforskning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1957/58: .
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 27 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 6 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 49 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 23 200
Summa kronor 106 300 ;
b) till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 106 300
kronor.
75:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 264), vilket innebär en minskning
av anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för byggnadsforskning:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 32 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
73
76 :o) Byggnadsforskning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
86, s. 264 och 265), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.
77 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt
87, s. 265—273) föreslagit riksdagen att till Statens nämnd för samlingslokaler
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 54 800 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 36 100 kronor.
Bostadskollektiva kommittén och en inom socialdepartementet tillkallad
utredningsman har avgivit betänkanden rörande samlings- och fritidslokaler
resp. statsstöd för samlingslokaler (SOU 1955:28 och 39). Kommittén
och utredningsmannen har föreslagit, att handläggningen av ärendena
rörande lån och bidrag till allmänna samlingslokaler skall flyttas till bostadsstyrelsen.
En sådan överflyttning skulle sannolikt medföra fördelar
i vissa hänseenden; bl. a. skulle behovet av tekniskt biträde vid ärendenas
handläggning troligen kunna tillgodoses lättare än vid nuvarande organisationsform.
Även olägenheter skulle emellertid uppkomma vid överflyttningen.
Departementschefen kan för sin del inte finna de fördelar som
skulle vinnas genom en organisationsändring så vägande, att en ändring
bör genomföras. Statens nämnd för samlingslokaler har visat sig vara ett
lämpligt organ för ärendenas beredning och nämndens administrationskostnader
är jämförelsevis låga. Departementschefen förordar, att nämnden
bibehålies som ett självständigt organ med i huvudsak oförändrade
uppgifter. Nämnden bör alltjämt ha som huvuduppgift att bereda ärenden
rörande lån för anordnande av allmänna samlingslokaler. Med hänsyn till
behovet av samordning med arvsfondsärendena och då ärendena rörande
lån för samlingslokaler inte utgör någon större belastning för socialdepartementet
anses sålunda, att beslut om sådana lån tills vidare alltjämt bör
fattas av Kungl. Maj:t.
Av departementschefen förordade förslag i fråga om anslagsbehovet till
avlöningar och omkostnader för nämnden medför en ökning med 18 700
kronor, varför anslaget uppföres med 54 800 kronor.
Utskottet, som delar departementschefens uppfattning att nämnden för
samlingslokaler bör bibehållas som ett självständigt organ, tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 54 800 kronor.
74
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
78 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 273), vilket innebär en höjning
av anslaget med 15 000 kronor för ökat bidrag till Bygdegårdarnas
riksförbund, Folkets husföreningarnas riksorganisation och Våra Gårdar,
riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer för
samlingslokaler för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
30 000 kronor.
79:o) Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 89, s. 273—280) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för
bidragsgivningen till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler
och vissa ungdomslokaler, m. in., dels ock till Bidrag till anskaffning
av inventarier för allmänna samlingslokaler in. in. för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Under rubriken Bidrag till utrustning in. in. av vissa samlingslokaler
har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 400 000
kronor. Av anslaget har 225 000 kronor ställts till förfogande för statens
nämnd för samlingslokaler för beviljande av bidrag enligt kungörelserna
den 24 september 1954, nr 615, om statsbidrag till utrustning in. m. av
vissa föreningslokaler och den 20 maj 1955, nr 225, om statsbidrag till utrustning
av vissa allmänna samlingslokaler med köksinventarier m. in.,
därvid 125 000 kronor avser bidrag enligt förstnämnda kungörelse och
återstoden, 100 000 kronor, bidrag jämlikt den senare kungörelsen. Resten
av anslaget, 175 000 kronor, har ställts till förfogande för Våra Gårdar,
riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler, varav
75 000 kronor för bidrag jämlikt 1954 års kungörelse och 100 000 kronor
för bidrag enligt 1955 års kungörelse. — Reservationen å anslaget utgjorde
vid utgången av budgetåret 1955/56 292 585 kronor.
I de förut nämnda av bostadskollektiva kommittén och en inom socialdepartementet
tillkallad utredningsman avgivna betänkandena rörande samlings-
och fritidslokaler resp. statsstöd för samlingslokaler (SOU 1955:28
och 39) upptages även frågan om stödet till inventarieanskaffning för samlings-
och ungdomslokaler.
Departementschefen erinrar att redan i samband med införandet av de
nu gällande formerna för bidrag till utrustning m. in. av samlingslokaler
framstod splittringen på två olika bidragsformer — vartill kommer arvsfondsbidragen
— som en olägenhet. Den förutnämnde utredningsmannen
har därför erhållit särskilt uppdrag att avge förslag till en samordning på
detta område. Bostadskollektiva kommittén och utredningsmannen har nu
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
75
lagt fram så gott som samstämmande förslag om en enhetlig form för bidrag
till inventarier för allmänna samlingslokaler. De ungdomslokaler, för
vilka bidrag nu kan utgå enligt 1954 års kungörelse men som ej skulle omfattas
av den enhetliga bidragsformen, föreslås av utredningsmannen hänvisade
till arvsfondsbidrag.
Såsom utredningsmannen anfört bör förutom förenklingssynpunkterna
i detta sammanhang beaktas den nykterhetspolitiska motivering, som val it
väsentlig vid tillkomsten av bidragen enligt 1954 och 1955 års kungörelser.
I några yttranden har ansetts, att de nykterhetspolitiska synpunkterna inte
beaktats tillräckligt i förslagen samt att det är för tidigt att nu ändra på
de gällande bidragsformerna. För egen del anser departementschefen tillgång
till goda samlingslokaler med lämplig utrustning i och för sig vara
av betydande nykterhetspolitiskt värde. Ett allmänt inventariebidrag latei
sig därför väl försvara ur ifrågavarande synpunkt. Då vidare behovet av
förenkling är ostridigt tillstyrkes, att reglerna om utrustningsbidrag ändras
i huvudsak i enlighet med förslagen. Bidrag bör alltså kunna utgå med
belopp motsvarande högst 5 % av den godkända byggnadskostnaden, dock
med högst 10 000 kronor för samma anläggning.
På några punkter föreslår departementschefen emellertid avvikelser. Sålunda
bör uttryckligen fastslås i bidragsförfattningen att vid prövning av
bidragsansökningar nykterhetsvårdande synpunkter bör beaktas. Vidare
bör bidrag när det gäller äldre samlingslokaler kunna utgå inte bara för
inventarier utan även för fast köksinredning. Slutligen bör den bidragsform
som regleras i 1954 års kungörelse åtminstone under en övergångstid
behållas i fråga om lokaler, vilka ej är allmänna samlingslokaler i egentlig
mening (scoutstugor och liknande). Med hänsyn till att allmänna arvsfondens
tillgång på medel varierar anses det nämligen lämpligast att viss
del av nu ifrågavarande anslag får disponeras för sådana bidrag. Dessa
bör liksom f. n. kunna lämnas även till annan än lokalägare.
I fråga om bidrag från allmänna arvsfonden bör som princip gälla, att
sådant bidrag ej lämnas jämsides med förenämnda utrustningsbidrag. Närmare
bestämmelser bör dock ej meddelas med hänsyn till att arvsfondsbidragen
bör kunna anpassas efter omständigheterna, främst storleken av
det belopp som står till förfogande för utdelning.
Prövningen av ansökningar om inventariebidrag enligt den nya bidragsformen
bör ankomma på statens nämnd för samlingslokaler. För alt förenkla
administrationen anses det emellertid lämpligt, att bidrag avseende
ungdomslokaler som ej är allmänna samlingslokaler i den utstiäckning
så kan ske lämnas i form av anslag till riksorganisationer, vilka själva
får i enlighet med bidragsreglerna fördela de beviljade beloppen bland
sina medlemsorganisationer.
Utredningsmannen och statens nämnd för samlingslokaler har föreslagit,
att för inventariebidrag avseende allmänna samlingslokaler skall
76
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
anvisas ett anslag av 500 000 kronor. Utredningsmannen har vidare beräknat
medelsbehovet för bidrag till ungdomslokaler som ej är allmänna
samlingslokaler till ca 100 000 kronor för år. Departementschefen godtar
dessa beräkningar och föreslår, att anslaget för nästa budgetår anvisas
med 600 000 kronor, varav 100 000 kronor beräknas för bidrag avseende
sistnämnda lokaler.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och
II: 347, i vilka har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte
avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Bidrag till anskaffning
av inventarier för allmänna samlingslokaler m. in. av 600 000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Pettersson m. fl. (I: 177) och den andra inom andra kammaren
av herr Engkvist m. fl. (11:228), i vilka har hemställts, att riksdagen
utöver i femte huvudtiteln föreslaget inventariebidrag måtte till nykterhetsrörelsens
tidigare byggda allmänna samlingslokaler anvisa 200 000
kronor att utgå i enlighet med tidigare lämnade anvisningar och att administreras
av Våra Gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna
samlingslokaler.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna I: 260 och II: 228.
Utskottet. Propositionens förslag att nuvarande bidrag enligt 1954 och
1955 års kungörelser skall ersättas med ett enhetligt inventariebidrag till
allmänna samlingslokaler överensstämmer med den uppfattning som utskottet
framfört i tidigare sammanhang. Genom departementschefens uttalande
att i bidragsförfattningen skall uttryckligen fastslås att nykterhetsvårdande
synpunkter bör beaktas vid prövning av bidragsansökningar
anser utskottet att förslaget även låter sig väl försvara ur de speciella
nykterhetspolitiska synpunkter, varmed de nu gällande bidragsformerna
har motiverats. De föreslagna grunderna för utformningen av det enhetliga
inventariebidraget har inte heller givit utskottet anledning till erinran.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 260
och II: 347 att statligt stöd inte skall lämnas till ifrågavarande verksamhet.
Beträffande frågan om medelsbehovet har i motionerna I: 177 och II: 228
gjorts gällande att knappast något blir över av det föreslagna anslaget för
tidigare byggda samlingslokaler om nybyggnads- samt större om- och tillbyggnadsprojekt
skall få sitt bidragsbehov för inventarieanskaffning tillgodosett.
Utskottet är icke berett att i nuvarande läge tillstyrka motionärernas
förslag om ökad medelsanvisning men anser å andra sidan att
motionärernas synpunkter bör beaktas vid utfärdandet av bestämmelser för
anslagets disponering.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
77
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 260 och II: 347 samt I: 177
och II: 228, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 förordade riktlinjer
för bidragsgivningen till anskaffning av inventarier för allmänna
samlingslokaler och vissa ungdomslokaler, m. m.;
b) till Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna
samlingslokaler m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor;
II. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 177 och
II: 228, i vad de icke behandlats under I., i skrivelse till
Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört.
80 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. Kungl. Maj :t
har (punkt 90, s. 280 och 281) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:
Ersättning åt ortsombud för budgetåret 1957/58 anvisa ett oförändrat
förslagsanslag av 65 000 kronor.
I de under punkten 4 nämnda, likalydande motionerna I: 260 och II: 347
har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts förevarande förslag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 260.
Utskottet är icke berett att i anledning av motionerna förorda någon
omläggning av ifrågavarande förmedlingsverksamhet. Med tillstyrkande av
Kungl Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 260 och II: 347, såvitt nu är i
fråga, till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
81 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. Kungl. Maj :t
har (punkt 91, s. 281) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:
Ersättning åt riksbanken för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 325 000 kronor.
Departementschefen förordar, att anslaget i överensstämmelse med förslag
av fullmäktige i riksbanken minskas med 5 000 kronor.
78
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och 11: 3i7
har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts förevarande förslag.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.
Utskottet. Åberopande vad utskottet anfört under föregående punkt får
utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i
fråga, till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 320 000
kronor.
Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.
82 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 92, s.
282—286) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Försäkringsrådet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 795 300 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 879 800 kronor.
Departementschefen anmäler att Kungl. Maj :t med anledning av nedgången
av till försäkringsrådet inkommande mål meddelat beslut dels
om indragning av en av de tidigare fyra divisionerna inom försäkringsrådet
och dels om förstärkning av riksförsäkringsanstaltens andra sjukkassebyrå
genom att fyra tjänster provisoriskt överflyttas dit från rådet.
Försäkringsrådet har föreslagit, att den genom Kungl. Maj:ts nu nämnda
beslut tillkomna organisationen skall bestå även under nästa budgetår.
Uppgifterna angående antalet till försäkringsrådet inkomna mål tillåter
ännu inte någon säker slutsats rörande personalbehovet i framtiden. Departementschefen
förordar därför, att det även under nästa budgetår bör
få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva huruvida ändringar bör vidtagas
i försäkringsrådets organisation samt att besluta om fortsatt provisorisk
förstärkning av riksförsäkringsanstalten med personal från försäkringsrådet.
En viss minskning av försäkringsrådets avlöningsanslag bör emellertid
redan nu vidtagas. Rådet har föreslagit, att ett belopp motsvarande lön för
två tjänster i 29 och två tjänster i 25 lönegraden ej längre skall räknas
in under anslaget. Departementschefen tillstyrker förslaget men föreslår,
att anslaget därutöver minskas med ett belopp motsvarande lön för en
tredje tjänst i 29 lönegraden.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
79
Departementschefen gör ingen erinran mot rådets beräkning av delposterna
för arvoden till läkarledamöterna och ersättning till sakkunniga
m. fl. Vidare godtages rådets beräkning i fråga om ersättningar till annan
tillfällig personal samt under omräkningsposterna.
De förordade förslagen innebär, att anslaget minskas med 84 500 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 406 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 70 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 155 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 162 700
Summa kronor 795 300;
b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 795 300 kronor.
83 :o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 93, s. 286 och 287), vilket innebär en uppräkning av delposten
till lyse med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 30 500 kronor.
84 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
94, s. 287—298) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten,
som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att besluta om överskridande av den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i den mån
så erfordras i samband med överförande till försäkringsinspektionen av
andra sjukkassebyråns avdelning för tillsyn å vissa understödsföreningar
m. fl., dels ock till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 414 700 kronor.
80
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 124 000 kronor.
Riksförsäkringsanstalten har föreslagit en förstärkning av administrativa
byrån med två biträden i reglerad befordringsgång. Departementschefen
förordar, att medel beräknas för ytterligare ett sådant biträde.
En förstärkning av de båda sjukkassebyråerna anses nu ofrånkomlig.
Anstalten har upplyst, att den inspektionsverksamhet, som avsetts ankomma
främst på första sjukkassebyrån, måst anstå praktiskt taget helt.
Departementschefen anser det vara av stor vikt att anstalten sättes i
stånd att upptaga denna verksamhet och förordar därför, att första sjukkassebyrån
förstärkes med fyra tjänster, varav en byrådirektör stjänst i
31 lönegraden, en tjänst som förste byråsekreterare i 29 lönegraden och
två tjänster som förste byråsekreterare i 27 lönegraden. De nya befattningarna
bör tills vidare inrättas som extra.
Ej heller i fråga om andra sjukkassebyråns besvärsavdelning är förhållandena
tillfredsställande. En betydande balans av besvärsärenden har
uppkommit. Avdelningen har provisoriskt förstärkts dels genom att två
förordnanden att fullgöra göromål, som ankommer på tjänsteman i 31
resp. 29 lönegraden, inrättats inom avdelningen och dels genom att fyra
tjänster inom försäkringsrådet tillfälligt utnyttjats för förstärkning av
byråns personal. Möjlighet till förstärkning på sistnämnda sätt anses
böra stå öppen också under nästa budgetår. Även med beaktande av denna
möjlighet är en viss ökning av besvärsavdelningens personal motiverad.
Departementschefen föreslår, att avdelningen förstärkes med en tjänst som
byrådirektör i 31 lönegraden och en tjänst som förste byråsekreterare i
27 lönegraden. Båda dessa tjänster bör dock tills vidare vara extra. Förenämnda
båda förordnanden att bestrida göromål, som ankommer på
tjänsteman i 31 resp. 29 lönegraden, bör bestå under nästa budgetår men
av praktiska skäl som extra tjänster i nämnda lönegrader.
I enlighet med av särskild utredningsman avgivet betänkande rörande
tillsynen över vissa understödsföreningar m. m. förordar departementschefen
efter samråd med chefen för handelsdepartementet, att understödsföreningsavdelningen
hos anstalten fr. o. in. den 1 januari 1958 överföres
till försäkringsinspektionen. I enlighet med vad anstalten hemställt synes
bemyndigande böra meddelas Kungl. Maj :t att sedermera vidtaga i anledning
av denna omorganisation erforderliga förändringar i anstaltens
personalföi teckning. Av samma skäl bör Kungl. Maj:t bemyndigas att i
mån av behov medge överskridande av anstaltens anslagspost till övrig
icke-ordinarie personal.
Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor bör amanuensbefattningen å administrativa
byråns lättsavdelning ersättas med en förste byråsekreterartjänst i
Ce 29 och två kanslibiträdestjänster i Cell på försäkringsbyråns debiteringsavdelnings
sektion för större arbetsgivare utbytas mot kontoristtjänster
i Ce 13.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
81
I enlighet med anstaltens förslag bör dels förste aktuariebefattningen i
Ce 29 å första sjukkassebyrån ändras till förste byråsekreterartjänst i
samma lönegrad dels ock två på övergångsstat förda befattningar som
förste byråsekreterare i Ca 27 och som byråsekreterare i Ca 25 utgå ur personalförteckningen.
För höjning av vissa arvoden beräknas 2 100 kronor.
Med frånräknande av det av anstalten till 136 000 kronor uppskattade
belopp, som vid understödsföreningsavdelningens överflyttning fr. o. m. den
1 januari 1958 inbesparas å anstaltens avlöningsanslag, medför vad nu förordats
jämte omräkningsposterna en ökning av anslagsbehovet med 290 700
kronor.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt de av departementschefen
nämnda förslagen till löneregleringar.
Med hänsyn till vad departementschefen anfört om behovet av inspektionsverksamhet
samt då det är angeläget att den föreliggande betydande
balansen av besvärsärenden snarast avarbetas tillstyrker utskottet att de
båda sjukkassebyråerna förstärkes i enlighet med propositionens förslag.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förevarande förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksförsäkringsanstalten, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1957 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 825 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................... 65 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 806 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 717 200
Summa kronor 7 414 700 ;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om överskridande av
den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal i den mån så erfordras i
samband med överförande till försäkringsinspektioncn av
andra sjukkassebyråns avdelning för tillsyn å vissa understödsföreningar
m. fl.;
6 —454 57 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5
82
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
d) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 414 700 kronor.
85:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 95, s. 298—300), vilket innebär en med 24 500 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
693 000 kronor.
86 :o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 302 och 303),
vilket i fråga om anslagsberäkningen innebär en minskning med 263 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning
av olycksfall i arbete m.m. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
87 :o) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 98, s. 304), vilket innebär en minskning av anslaget med
300 000 kronor i anledning av att kostnaderna för den år 1955 beslutade
omregleringen av äldre ersättningar beräknas komma att understiga tidigare
beräknade belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statsverket åliggande, av andra medel
ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
3 000 000 kronor.
Arbetarskydd
88:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 99, s. 305—307), vilket innebär utbyte av en kanslibiträdestjänst
i Ca 11 på tekniska byrån mot kontoristbefattning i Ca 13, ordinariesättning
av en tjänst som distriktsinspektör i Ce 21 samt uppräkning
av anslaget med 5 800 kronor för vissa arvoden och 59 800 kronor för
automatiska lönekostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för arbetarskyddsstyrelsen, som föranle
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
83
des av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 januari 1957 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 552 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 115 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 387 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 279 500
Summa kronor 1 333 600;
c) till Arbetarskgddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 333 600 kronor.
89:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt
100, s. 307—309) föreslagit riksdagen att till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 187 500
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 180 000 kronor.
Departementschefen förordar, att anslagsposten till sjukvård m. m.
minskas med 1 000 kronor. Anslagsposten till reseersättningar föreslås
höjd med 18 000 kronor, varjämte ytterligare 3 000 kronor beräknas för
bränsle, lyse och vatten. Posten till övriga expenser för eget behov minskas
med 9 500 kronor medan inkomstposten höjes med 3 000 kronor.
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och 11: 347
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Arbetarskyddsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 169 500 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.
Utskottet har för sin del icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag och avstyrker sålunda motionerna 1:260 och 11:347 i vad
de berör förevarande anslag. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i
fråga, till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 187 500 kronor.
84
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
90:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 101, s. 309—312), vilket innebär att tre socialinspektörstjänster
ordinariesättes, två kontorsbiträdestjänster i Ca 8 ersättes med
icke-ordinarie befattningar samt att anslaget ökas med 163 000 kronor,
varav 4 300 kronor för höjning av vissa arvoden och 158 700 kronor för
automatiska lönekostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för yrkesinspektionen, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1957 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 529 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 59 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 833 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 704 700
Summa kronor 3 127 000;
c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 3 127 000 kronor.
91 :o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 102, s. 312—314), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 858 000
kronor.
92:o) Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst och förebyggande.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 103, s. 314),
vilket innebär att återstoden av det ursprungligen beräknade beloppet för
ifrågavarande undersökning nu ställes till förfogande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredning rörande koloxidförgiftningars
uppkomst och förebyggande för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.
93 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område. Kungl. Maj :t har (punkt 104, s. 314 och 315) föreslagit riksdagen
att till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 90 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
85
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 90 000 kronor.
Departementschefen kan icke tillstyrka arbetarskyddsstyrelsens förslag
om höjning av anslaget och förordar därför, att anslaget uppföres med
oförändrat helopp.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sundin och Gustafsson (1:173) och den andra inom andra
kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Eriksson i Bäckmora
(II: 233), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med motion
nernas syfte till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 115 000
kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Kristenson i Göteborg och
Andreasson väckt motion (II: 144), vari har hemställts, att riksdagen under
femte huvudtiteln punkt 104 måtte anvisa ett anslag av 100 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna II: 233 och II: 144.
Utskottet är i likhet med departementschefen icke berett att nu föreslå
någon höjning av anslaget men anser att det bör övervägas att till ett
kommande år öka medelsanvisningen. På grund av det anförda hemställer
utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 173 och II: 233 samt II: 144
till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
90 000 kronor.
94 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 105, s. 315), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar
enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
Folkpensionering m. m.
95:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 106, s.
316—318) föreslagit riksdagen all dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för pensionsstyrelsen som för
-
86
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
anledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Pensionsstyrelsen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 796 500
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 476 000 kronor.
Pensionsstyrelsen har i särskild framställning hemställt om medgivande
att överskrida den för innevarande budgetår fastställda icke-ordinarieposten
med 85 000 kronor för en utredning om användningen inom styrelsen
av elektroniska databehandlingsmaskiner i stället för nu använda
maskiner. Utredningen beräknas fortgå även under nästa budgetår och då
draga en kostnad av 130 000 kronor. Departementschefen har inte ansett
sig böra tillstyrka framställning till riksdagen om medel för ifrågavarande
ändamål under innevarande budgetår. För nästa budgetår bör emellertid
medel för det av pensionsstyrelsen angivna ändamålet beräknas.
Departementschefen förordar, att i avlöningsanslaget räknas in det av styrelsen
för nämnda budgetår begärda beloppet eller 130 000 kronor. Det
anses få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser
angående utredningsarbetet.
Vidare förordas, att en tjänst i Cg 19 och två tjänster i Cg 13 ersättes
med tjänster som kontorsskrivaxe i Ce 19 resp. kontorist i Ce 13, att i
stället för ett vikariatslöneförordnande inrättas tjänst som kanslibiträde i
Cell ävensom att antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 minskas med 20
mot att medel för motsvarande antal icke-ordinarie biträden beräknas.
De förordade förslagen medför inberäknat omräkningsposterna en ökning
av medelsbehovet under anslaget med 320 500 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för pensionsstyrelsen som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1957 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 118 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis
64 750
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
87
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 290 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 322 650
Summa kronor 5 796 500;
c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 5 796 500 kronor.
96:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 107, s. 318 och 319), vilket innebär ökad medelsanvisning
till kostnader för folkpensionernas utbetalande in. m. med 45 000 kronor
och till övriga expenser med 4 000 kronor samt minskad medelsanvisning
till sjukvård in. in. med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 240 500
kronor.
97:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 108, s. 319 och 320), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens
ortsombud för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 494 000 kronor.
98:o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 325 och 326), vilket innebär en
med 140 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till det beräknade
antalet utbetalningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 4 040 000 kronor.
99ro) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl.
Maj :t har (punkt 112, s. 326—329) föreslagit riksdagen att till Åtgärder
till förebyggande och hävande av invaliditet för budgetaret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 12 200 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 880 000 kronor. Ä anslaget
fanns vid utgången av budgetåret 1955/56 en reservation av 1 078 421
kronor.
Pensionsstyrelsens verksamhet till förebyggande och hävande av invaliditet
omfattar dels individuell verksamhet, d. v. s. behandling, vård, yrkes
-
88
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
utbildning m. in. åt personer, vilka kan väntas genom dylika åtgärder återvinna
eller bibehålla arbetsförmågan, dels annan verksamhet, som avser att
i folkpensioneringens intresse förebygga eller häva arbetsoförmåga eller
befordra folkhälsan.
Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1956 bemyndigat pensionsstyrelsen att
med Västerbottens läns landsting träffa avtal om vård av styrelsens patienter
å en vid lasarettet i Umeå nybyggd avdelning, rymmande 60 patienter.
Härigenom och genom tidigare godkännanden av avtal om inrättande vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och vid lasarettet i Lund av reumatikeravdelningar
om 120 resp. 64 platser har Kungl. Maj:t meddelat beslut
med anledning av riksdagens år 1946 lämnade bemyndigande för
Kungl. Maj :t att föranstalta om inrättande av ytterligare högst 250
vårdplatser för reumatiskt sjuka vid därför lämpade sjukhus. Dessa
avdelningar har ännu endast delvis tagits i bruk för reumatikervård;
avdelningen i Göteborg disponeras enligt Kungl. Maj:ts medgivande t. o. m.
1958 för annat sjukvårdsändamål medan avdelningarna i Lund och Umeå
tages i bruk innevarande budgetår. Samtidigt med denna utbyggnad har
platsantalet vid pensionsstyrelsens sjukhus minskat med 147 genom att
vissa av styrelsen drivna lasarettsavdelningar övertagits av sjukhusets
huvudman.
Departementschefen framhåller att pensionsstyrelsen är genom sina
sjukhus och sjukhusavdelningar huvudman för en väsentlig del av
reumatikervården i landet. Detta är att betrakta som ett provisorium.
Allmän enighet torde råda om att i varje fall de avdelningar, som
anordnats i anslutning till av landsting och städer drivna sjukhus, skall
övertagas av sjukhusvårdens ordinarie huvudmän så snart sjukhusvården
byggts ut tillräckligt för att även de reumatiskt sjuka skall kunna
erhålla vård inom den allmänna sjukvårdens ram. Förutsättningar
för en mera allmän avveckling av pensionsstyrelsens lasarettsavdelningar
har tidigare ej ansetts föreligga. I denna fråga -— som aktualiserats av
1956 års riksdags revisorer -— anför departementschefen, att det enligt hans
mening genom förhandlingar med lasarettsavdelningarnas huvudmän bör
utrönas om det är möjligt att nu avveckla pensionsstyrelsens befattning
med ifrågavarande avdelningar utan att de reumatiskt sjukas vårdmöjligheter
äventyras. Frågan om pensionsstyrelsens egna sjukhus anses
fordra ytterligare överväganden.
Anslaget föreslås uppfört med 12 200 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den
redogörelse angående pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet, som
riksdagens år 1956 församlade revisorer lämnat under § 16 i sin berättelse.
I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort följande i transumerade
delar återgivna uttalande.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
89
Pensionsstyrelsens bär avsedda verksamhet — som numera drager en
kostnad av över tolv miljoner kronor per år, frånsett utgifterna för den
centrala administrationen — har vid skilda tillfällen föranlett kritik.
Kritiken har av pensionsstyrelsen ansetts som obefogad men har föranlett
flera utredningar. Dessa ha föreslagit, att de av pensionsstyrelsen i
förevarande avseende omhänderhavda uppgifterna i princip skola inordnas
i den av stat, landsting och städer utanför landsting ombesörjda allmänna
sjukvården. Sålunda har fyra utredningar, senast 1941 års reumatikervårdssakkunniga,
uttalat sig i denna riktning. Förslagen härom ha i stort
sett tillstyrkts av vederbörande remissinstanser. Pensionsstyrelsen har för
sin del såsom förutsättning för en avveckling uppställt det kravet, att platsbehovet
på dessa vårdområden bör vara tillgodosett i tillräcklig omfattning,
innan åtgärder vidtagas i sådant syfte. Vid riksdagsbehandlingen år 1940
av 1941 års reumatikervårdssakkunnigas förslag uttalade sig även föredragande
departementschefen för att reumatikervården vid lämplig tidpunkt
borde inordnas i den allmänna lasarettsvården.
På grund av vad sålunda förekommit anse sig revisorerna kunna konstatera,
att allmän enighet synes råda därom, att pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet i princip skall upphöra. Vad som återstår att avgöra
är, vid vilken tidpunkt och på vad sätt en dylik avveckling bör komma till
stånd. Efter övervägande av olika på spörsmålet inverkande faktorer ha
revisorerna kommit till den uppfattningen, att tidpunkten härför nu är inne
i fråga om den verksamhet styrelsen bedriver på egna eller genom samarbete
med huvudmän för lasarettsvården anordnade vårdanstalter. Härom
må anföras följande.
Med hänsyn till den ställning pensionsstyrelsen intagit i den föreliggande
huvudfrågan ha revisorerna till att börja med sökt bilda sig en uppfattning
om den nuvarande tillgången på vårdplatser inom de vårdområden, som
här främst avses. Vad angår reumatikerplatserna äro dessa vid vissa sjukvårdsanstalter,
såsom Spenshults reuinatikersjukhus och karolinska sjukhuset,
utnyttjade till fullo; väntetiderna vid dessa sjukhus äro f. n. långa.
Utnyttjningsgraden vid övriga ifrågavarande sjukvårdsanstalter synes
däremot vara lägre. Även om den bild revisorerna erhållit av förhållandena
liärutinnan sålunda icke är helt entydig, torde dock pensionsstyrelsens
uppfattning, sådan den kommit till uttryck i styrelsens remissvar över den
tidigare omnämnda framställningen från riksföreningen mot reumatism,
böra tillmätas avgörande vikt. Styrelsen förklarar sig där under senare år
ej ha kunnat konstatera någon hrist på reumatikerplatser.
Vad psykoneurosvården beträffar må erinras om alt självständiga lasarettsavdelningar
för detta klientel tillkommit vid flera sjukhus under senare
år och att ett flertal nya dylika avdelningar skola tagas i anspråk inom eu
nära framtid. Tillskottet av platser kommer att överstiga det antal platser,
som av pensionsstyrelsen disponeras för detta ändamål. För ifrågavarande
patienter avsedda platser å pensionsstyrelsens sjukhus och sjukhusavdelningar
lära f. ö. i viss utsträckning ha belagts med reumatiskt sjuka.
Enligt en uppfattning, som är företrädd hland psykiatrisk expertis, föreligger
numera knappast något egentligt behov av en insats från pensionsstyrelsens
sida på detta vårdområde, då den blandning av psykiska och
somatiska symtom, som dessa patienter i stor utsträckning förete, nödvändiggör
vård på fullständigt utrustade sjukhus.
90
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Såvitt revisorerna kunnat finna, ha sålunda i stort sett inträtt sådana
ändrade förhållanden i förevarande avseenden, som tidigare ansetts motivera
en avveckling helt eller delvis av pensionsstyrelsens ifrågavarande
sjukvårdande uppgifter. Då revisorerna anse sig böra förorda, att åtgärder
vidtagas i detta syfte, har emellertid nämnda omständighet icke främst varit
bestämmande för detta ställningstagande. Enligt revisorernas mening tala
nämligen så starka skäl över huvud för att den av pensionsstyrelsen bedrivna
sjukvården inordnas i den allmänna sjukvården, att revisorerna även
eljest varit beredda att framlägga förslag härom. De skäl, som därvid
åsyftas och som komma att närmare beröras i det följande, äro icke nya
utan ha i huvudsak framförts av tidigare utredningar i ämnet men synas
under den tid, som förflutit sedan dessa framlades, ha fått ökad tyngd.
Allmän enighet torde numera råda därom, att väsentliga fördelar stå
att vinna, därest sjukvården i riket i möjligaste mån samlas under en och
samma huvudman. En konsekvens härav är att vanförevården avses skola
överföras till särskilda ortopediska avdelningar vid lasaretten; utredning
pågår även om landstingens övertagande av huvudmannaskapet för sinnessjukvården
i riket. Bakom denna utveckling ligger bl. a. den tanken, att
de olika sjukvårdsgrenarna i väsentliga avseenden måste bedömas som en
enhet och att de föreliggande behoven bäst kunna tillgodoses, om en samtidig
avvägning kan ske dem emellan under hänsynstagande till såväl den
slutna som den öppna vården. En strävan är självfallet att tillgodose så
stor del av vårdbehovet som möjligt inom den senare vårdformen.
Pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet tillgodoser av kända skäl
icke nämnda synpunkter; särskilt må framhållas att styrelsen i huvudsak
synes begränsa sitt intresse till den slutna vården. Vid styrelsens sjukvårdsanstalter
anses därför den öppna vården vara mindre väl tillgodosedd, där
icke lokala krafter ingripit. På grund härav och då de lasarettsanslutna
reumatikeravdelningarna i allmänhet icke erhållit egna överläkare, kunna
dessa avdelningars kapacitet ej utnyttjas till fullo. Flera omständigheter
tala för att denna olägenhet snabbt skulle elimineras, därest de ordinarie
sjukvårdshuvudmännen helt övertoge ansvaret för avdelningarna.
Den av pensionsstyrelsen kontrollerade sjukvården har främst tillkommit
och drives med hänsyn till folkpensioneringens intressen — att förebygga
eller häva invaliditet och sålunda förhindra eller uppskjuta rätten till invalidpension.
Delta har till följd att den icke är tillgänglig för landets samtliga
vårdbehövande innevånare. Ur social synpunkt är det emellertid angeläget,
att även denna form av sjukvård blir enhetlig; uteslutande medicinska
och humanitära synpunkter böra läggas på vården.
Alt avgöra hur pensionsstyrelsens sjukvård utfaller i ekonomiskt avseende
ställer sig svårt, då en direkt jämförelse med de faktiska kostnaderna
för de ordinarie huvudmännen inrymmer alltför många felkällor för att
kunna vara en säker värdemätare. Erinras må även att en dylik jämförelse
icke är rättvisande bl. a. ur den synpunkten, att den icke giver något mått
på det resultat som vinnes med sjukvården. Uppenbart är emellertid att
ifrågavarande verksamhet i flera hänseenden innebär en synnerligen kostnadskrävande
dubbelorganisation — å ena sidan bl. a. en central sjukvårdsbyrå
inom styrelsen, å andra sidan den perifera, av de ordinarie huvudmännen
inrättade organisationen — vilken skulle kunna elimineras, därest de
senare hade hand om sjukvården. Men redan inom ramen för nuvarande
organisationsform torde besparingar kunna vidtagas. Revisorerna åsyfta
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
91
främst de utgifter, som följa med det centrala intagningsförfarandet, för
vilket tidigare redogjorts. Såsom framgår därav är förfarandet omständligt
och innebär bl. a., att utredning skall äga rum om den vårdsökandes ekonomi.
Eu dylik prövning förefaller emellertid numera helt onödig. Erinras
må sålunda att lagen om allmän sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari
1955. Genom denna lag infördes i Sverige allmän och obligatorisk sjukförsäkring,
innebärande bl. a. att sjukhusvård av sjukkassa ersättes med belopp
motsvarande dagavgiften på allmän sal. I anslutning till lagens ikraftträdande
fastställdes denna avgift till tre kronor å landets samtliga allmänna
sjukvårdsinrättningar, även å pensionsstyrelsens sjukvårdsanstalter, oavsett
vederbörandes ekonomi. — Vidare må framhållas att en intagning som giundas
enbart på inlvg och icke på direkt personlig kontakt mellan den sjuke
och vederbörande specialist måste rymma flera osäkra faktorer. Därtill kommer
att intagningsbestämmelserna redan tidigare ändrats därhän, att förutsättningarna
för intagning å de av pensionsstyrelsen disponerade sjul<vårdsanstalterna
i stort sett överensstämma med dem som gälla i fråga om andra
sjukvårdsinrättningar. I båda fallen iakttages en viss restriktivitet vid sådana
sjukdomsfall, där sjukdomen är sa svarartad, att fiamtidsutsikteino
äro osäkra eller dåliga samt där patienten tillhör de högsta åldersklasserna.
Den enda skillnad, som f. n. förefinnes mellan pensionsstyrelsens centrala
prövning och den vanliga medicinska, består däri, att personer, som redan
erhållit invalidpension eller ålderspension, icke erhålla vård å pensionsstvrelsens
sjukvårdsanstalter. Därest sistnämnda villkor, exempelvis i en
cirkulärskrivelse, meddelades vederbörande ansvariga sjukhusläkare, skulle
i övrigt intagningsförfarandet utan att ändra karaktär helt kunna ö\eilåtas
till denne och den centrala handläggningen, inbegripet den genom pensionsnämndsordförandena,
kunna upphöra. Enligt rc\ isorernas mening
torde det icke behöva befaras, att en sådan ordning skulle få till följd att
några vårdsökande komme att gynnas på bekostnad av andra.
En övergång till det av revisorerna angivna intagningsförfarandet skulle
medföra betydande kostnadsbesparingar. Enligt vad revisorerna inhämtat
uppgå f. n. de årliga avlöningskostnaderna för den personal som handlägger
intagningsärenden enbart inom pensionsstyrelsen till i runt tal
120 000 kronor.
Sammanfattningsvis må i denna del framhallas att utomoidentligt starka
medicinska, sociala och ekonomiska skäl enligt revisorernas mening tala
för alt pensionsstyrelsens bär avsedda sjukvårdande verksamhet snarast
bör upphöra. Eu organisationsförändring kommer givetvis att kräva viss
tid. Det är därför angeläget, att den centrala handläggningen av intagningsärendena
omedelbart upphör och att beläggningen av de olika sjukhusplatserna
helt överlåtes till de ansvariga sjukhusläkarna.
Det torde icke ankomma på riksdagens revisorer att i detalj uppdraga
några bestämda riktlinjer för hur eu avveckling av pensionsstyrelsens
ifrågavarande uppgifter skall äga rum. Erinras må emellertid om att 1941
års reumatikervårdssakkunniga föreslogo, att de mellan pensionsstyrelsen
a ena sidan samt vederbörande landsting och ståder a andra sidan gällande
kontrakten beträffande reumatikcravdelningarna skulle uppsägas, alt vederbörande
sjukvårdshuvudmäns byggnadslån för dessa avdelningar ur folkpensioneringsfonden
skulle annulleras samt att dessa avdelningar icke blott
formellt utan även reellt skulle överlämnas till vederbörande landsting och
släder utan ekonomiskt vederlag till staten, allt under förutsättning att upp
-
92
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
görelse kunde ernås på vissa av de sakkunniga angivna villkor beträffande
dritten och beläggningen.
Vad angår de fristående kuranstalterna i Nynäshamn, Tranås och Åre må
erinras om att 1941 års reumatikervårdssakkunniga hyste den meningen
attnnagon andnn§ ^ör det dåvarande ej borde vidtagas i dessa anstalters
ställning. Fragan härom borde enligt de sakkunniga göras till föremål för
fortsatt utredning. Enligt revisorernas uppfattning skulle emellertid en
väsentlig del av de fördelar i ekonomiska och andra hänseenden, som skulle
uppnäs vid en avveckling av pensionsstyrelsens ifrågavarande uppgifter, gå
Y?.rI°.rade’ däres* icke en total avveckling komme till stånd. Revisorerna anse
- ju iatu-PenSi°nSStyrelsens befattning med reumatiker- och annan sjukvård
helt bor upphöra. Upplysningsvis må nämnas att enligt vad revisorerna
inhamtat landstinget i Stockholms län har intresse av att övertaga anstalten
i Nynashamn och därvid torde vara berett att mottaga sådana observationstall,
om vilka pensionsstyrelsen önskar närmare medicinsk utredning. Även
•ni ada °vnga. namnda sjukvårdsinrättningarna torde kunna överlåtas på
villkor, som tillfredsställa pensionsstyrelsens behov av tillgång nå vissa
sjukvårdsplatser. * 1
Revisorerna anse sålunda, att åtgärder snarast böra vidtagas i de av revisorerna
angivna syftena. Enligt revisorernas mening böra dylika åtgärder
kunna genomföras utan att någon särskild sakkunnigkommitté ånyo tillsättes.
J
Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av statskontoret, pensionsstyrelsen,
medicinalstyrelsen, kommittén för översyn av hälso- och
sjukvården i riket, förvaltningsutskotten hos landstingen i Stockholms, Jönköpings,
Malmöhus, Älvsborgs, Jämtlands och Västerbottens län, stadskollegiet
i Göteborg, stadsfullmäktige i Norrköping, Svenska landstingsförbundet,
Svenska stadsförbundet, Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg,
Riksföreningen mot reumatism och Sveriges läkarförbund.
Utskottet anser i likhet med riksdagens revisorer, flertalet remissorgan
samt departementschefen — utan att därför underskatta betydelsen av pensionsstyrelsens
insatser för att utveckla särskilt reumatikervården i landet
att frågan om eu allmän avveckling av styrelsens sjukvårdande verksamhet
bör aktualiseras. Enligt utskottets mening bör en avveckling i första
hand gälla styrelsens Iasarettsavdelningar och ske successivt under hänsynstagande
till vårdmöjligheterna inom andra grenar av sjukvården. Utskottet
förordar därför liksom departementschefen att det genom förhandlingar
med lasarettsavdelningarnas huvudmän utrönes i vad mån en sådan
avveckling kan göras utan att vårdmöjligheterna för de sjuka äventyras.
Förhandlingarna, vilka även bör omfatta övriga med en avveckling sammanhängande
spörsmål, synes utskottet lämpligen böra anförtros åt en särskild
delegation, beträffande vars storlek och sammansättning med hänsyn
till olika intressen det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma.
Utskottet anser även att det bör hänskjutas till delegationen att bedöma
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
93
i vad mån den av revisorerna berörda centrala handläggningen av intagningsärendena
bör upphöra, redan innan en avveckling kommit till stånd.
Beträffande frågan om pensionsstyrelsens egna sjukhus är utskottet icke
berett att nu göra något uttalande i bestämd riktning. Även denna fråga
synes utskottet böra överlämnas åt förhandlingsdelegationen att närmare
överväga. Med beaktande av vad utskottet anfört om de sjukas vård bör
förhandlingarna bedrivas så att förslag såvitt möjligt kan framläggas till
1958 års riksdag.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet under förevarande
anslag, hemställa,
att riksdagen må
I. i anledning av riksdagens revisorers förevarande uttalande
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört;
II. till Åtgärder till förebyggande och håvande av invaliditet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
12 200 000 kronor.
100 :o) Bidrag till de blindas förening. Kungl. Maj :t har (punkt 114,
s. 331 och 332) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de blindas förening
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 400 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 390 000 kronor.
Av anslaget för innevarande budgetår har 325 000 kronor avsetts som
bidrag till avlöningar och omkostnader för den av De blindas förening
bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda
hantverkare samt av dessas hantverksprodukter. Återstående belopp, 65 000
kronor, utgör bidrag till föreningens verksamhet i övrigt.
De blindas förening har hemställt, att anslaget höjes med 30 000 kronor
till 420 000 kronor.
Departementschefen kan inte tillstyrka större höjning av anslaget än
med 10 000 kronor eller till 400 000 kronor.
I detta sammanhang anmäler departementschefen följande. Den av
De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten
till hjälp åt blinda hantverkare stödes av staten dels genom det årliga
bidrag, som utgår från nu ifrågavarande anslag, dels ock genom att staten
kostnadsfritt tillhandahåller vissa kontors- och lagerlokaler. Huvuddelen
av lokalerna har inrymts i en för ändamålet uppförd byggnad, men då
denna inte varit tillräcklig har för verksamheten också tagits i anspråk
andra utrymmen, delvis bestående av De blindas förening tillhöriga lagerskjul,
som uppförts i anslutning till nämnda byggnad. Med anledning av
94
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1957
framställning från föreningen har Kungl. Maj:t den 14 december 1956 bemyndigat
byggnadsstyrelsen att tills vidare förhyra för verksamheten erforderliga
lokaler i en nybyggnad, som föreningen uppför i Stockholm för ett
annat dotterföretag. Kostnaderna skall bestridas från statens allmänna
fastighetsfonds utgiftspost till hyres- och arrendeutgifter in. m. för av
fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Söderquist och fru Hamrin-Thorell (I: 63) och den andra inom andra
kammaren av herr Gustafsson i Borås in. fl. (11:95), har föreslagits, att
riksdagen måtte anvisa 355 000 kronor som driftbidrag till De blindas förenings
depåverksamhet under budgetåret 1957/58, vilket innebär en ökning
med 20 000 kronor av det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 11:95.
Utskottet hade för sin del gärna sett att Kungl. Maj :t funnit det möjligt
att ytterligare höja anslaget. Utskottet är emellertid inte berett att i
anledning av motionerna förorda någon ökad medelsanvisning. På grund
härav hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 63 och II: 95 till Bidrag till de
blindas förening för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
400 000 kronor.
Diverse
101 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 115 och 116, s. 333) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1957/58 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 1 715 000 kronor;
b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 140 000 kronor.
102 :o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 117, s. 333 och 334), vilket innebär en ökning av anslaget
med 29 200 kronor i anledning av automatiska löneökningar m. m., hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
95
att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 878 400 kronor.
103:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 118, s. 334 och 335), vilket innebär en minskning av anslaget
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.
104:o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 119, s. 335), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 10 000 kronor med hänsyn till belastningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m.fl. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
105 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 120, s. 335 och 336), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
800 000 kronor.
106 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 121, s. 336), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
107 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 122, s. 337), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.
108:o) Understöd åt flyktingar in. m. Kungl. Maj :t har (punkt 123, s.
337—339) föreslagit riksdagen att till Understöd åt flyktingar in. m. för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
96
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 90 000 kronor.
Från anslaget bestrides främst kostnaderna i form av mottagningshjälp
och startlån för omhändertagande genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg
av till Sverige anländande flyktingar. Vidare bestrides därifrån kostnader
för bidrag i vissa fall till flyktingars resor från Sverige samt de särskilda
kostnader i övrigt för flyktingar, som kan anses ofrånkomliga men
för vilka särskilda medel ej beräknats.
Departementschefen anför att sedan arbetsmarknadsstyrelsen lade fram
sina anslagsberäkningar har i Sverige mottagits omkring 4 000 ungerska
flyktingar. Kostnaderna för denna flyktingmottagning torde i huvudsak
komma att falla på innevarande budgetår.
Beträffande de i arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning omnämnda
flyktinggrupperna har tillämpats den ordningen, att kostnaderna
för deras överförande till Sverige och omhändertagande här fördelats på
flera olika anslag, nämligen det under tredje huvudtiteln uppförda anslaget
till Bidrag till internationell hjälpverksamhet, de under femte huvudtiteln
uppförda anslagen till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-
och barnavardslagarna m. m., till Kostnader för överflyttning av
arbetskraft, till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet och till
Understöd åt flyktingar m. m. samt det under elfte huvudtiteln anvisade
anslaget till Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar. För nästa
budgetår bör vidtagas den förenklingen att särskilda medel för flyktingar
inte beräknas under anslagen till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
och till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. I stället
bör från anslaget till Understöd åt flyktingar m. m. kunna bestridas även
sådana kostnader som hittills belastat nämnda två anslag, nämligen kostnader
för omskolning och för vissa sociala förmåner åt flyktingarna intill
dess att de blir i vanlig ordning berättigade därtill. Från detta anslag
bör även kunna bestridas de kostnader, som vid organiserade hjälpaktioner
uppkommer för flyktingarnas överförande till Sverige.
Särskilt anslag till kostnaderna för förenämnda ungerska flyktingar
synes icke böra anvisas för nästa budgetår. Kostnader som då uppkommer
for dessa flyktingar bör bestridas i samma ordning som kostnaderna för
andra flyktingar.
Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till Understöd
åt flyktingar in. m. saknas hållpunkter för en närmare beräkning. Departementschefen
förordar, att anslaget uppföres med 500 000 kronor.
Ltskottet. Under erinran att medelsbehovet endast kan uppskattningsvis
angivas hemställer utskottet,
att liksdagen ma till L nderstöd åt flyktingar in. in. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
97
109:o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj :t har (punkt 124, s. 339
och 340) föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret
1957/58 anvisa ett oförändrat reservationsanslag av 30 000 kronor.
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och II: 347
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte avslå förslaget
om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Social upplysningsfilm av 30 000
kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i
fråga, till Social upplysningsfilm för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
110:o) Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 125, s. 340), vilket innebär att kostnaderna
för statens nämnd för arbetstagares uppfinningar fr. o. in. nästa budgetår
upptages under ett särskilt anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
3 000 kronor.
111 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj :t
har (punkt 126, s. 340) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 850 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 870 000 kronor.
Å anslaget fanns vid utgången av budgetåret 1955/56 en reservation av
9 364 kronor.
Med hänsyn till medelsåtgången under föregående budgetår och till vad
departementschefen föreslagit vid behandlingen av anslaget till Socialdepartementet:
Avlöningar förordar han, att anslaget till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för nästa budgetår uppföres med 850 000
kronor.
I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och II: 347
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Kommittéer
och utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 650 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.
7—454 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5
98
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i
fråga, till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 850 000
kronor.
112:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
127, s. 340 och 341) samt under erinran att anslaget för innevarande budgetår
uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
Uppskjutna frågor
113:o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,
nämligen
punkten 23: Allmänna barnbidrag;
punkten 25: Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott;
punkten 75: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 76: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 77: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;
punkten 78: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;
punkten 79: Kapitalinedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten
80: Bostadsrabatter;
punkten 81: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;
punkten 82: Bidrag till inrättande av pensionärshem;
punkten 96: Bidrag till sjukkassor in. m.;
punkten 109: Bidrag till folkpensioner m. in.;
punkten 110: Fondering för framtida pensionsändamål;
punkten 113: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
in. in.;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 19 mars 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
99
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström,
Näsström, Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson, Sundelin, Birger
Andersson, Pålsson, Holmqvist, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Nils
Theodor Larsson och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Petterson i Degerfors, Thapper, Staxäng, fröken Elmén, herrar
Rubbestad, Cassel, Gustafsson i Skellefteå, Mellqvist, Arvidson, fru Thorsson,
fru Sjövall och fröken Liljedahl;
dock att herr Ståhl deltagit i stället för herr Gustafsson i Skellefteå vid
behandlingen av punkten 03.
Reservationer
1) vid punkten 3 (Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet) av fröken Elmén.
2) vid punkten 6 (Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns
utredningsinstitut m. fl.) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp,
Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet bort föreslå lägre
anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Utskottet kan icke tillstyrka att anslaget uppräknas utöver de medel
som erfordras till betalning av den merkostnad på ca 12 200 kronor som
uppkommit under budgetåret 1955/56. Anslaget bör därför, såsom yrkats
i motionerna 1:260 och 11:347, uppföras med 152 200 kronor, vilket i
förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär eu minskning med 30 000
kronor. På grund härav hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 260 och II: 347, såvitt nu
är i fråga, till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns
utredningsinstitut m. fl. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett anslag av 152 200 kronor.»
3) vid punkten 7 (Levnadskostnadsundersökning)
a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel,
vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förevarande förslag
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Departementschefen anser att det inte är möjligt att nu fixera någon
plan på längre sikt för undersökningar av detta slag. Såsom framhållits
i motionerna 1:260 och 11:347 kan värdet av en enstaka ej upprepad
sådan undersökning starkt ifrågasättas. Visserligen kan uppgifter, som
100
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
framkommer vid en dylik undersökning, vara av visst värde särskilt för
prissystemet för jordbruksprodukter. Detta förutsätter dock att uppgifterna
är aktuella då de blir tillgängliga. Genom den pågående penningvärdeförsämringen
torde detta inte bli fallet. På grund härav anser utskottet
att riksdagen inte bör bifalla Kungl. Maj:ts förslag. Vid sådant
förhållande bör motionen 11:357 icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 260 och
II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande
förslag;
II. att motionen II: 357 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.»
b) av herr Rnbbestad.
4) vid punkten U (Mödrahjälp) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i
Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka
Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Efter tillkomsten av moderskapsförsäkringen har mödrahjälpen förlorat
mycket i betydelse. De fall där försäkringen icke täcker behovet
torde få ses som rena socialvårdsfall. Det ter sig därför naturligt att ortens
socialhjälp även träder in vid barnsbörd, då särskild hjälp utöver moderskapspenning
är nödvändig. Omläggningen av sociallagstiftningen gör
även att det inte längre kan anses mera nedsättande för en behövande
moder att gå till socialvården än att anlita mödrahjälpsnämnden. På
grund av dessa skäl tillstyrker utskottet yrkandet i motionerna 1: 260 och
11:347 att i fortsättningen icke särskilt bidrag beviljas till mödrahjälp.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och
11:347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag ävensom motionen 11:356.»
5) vid punkten 15 (Mödrahjälpsnämnderna) av herrar Ragnar Bergh,
Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet även
bort avstyrka Kungl. Maj ds nu ifrågavarande förslag och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Åberopande vad utskottet anfört under föregående punkt hemställer
utskottet,
att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och
11:347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj ds förevarande
_ förslag.»
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
101
6) vid punkten 16 (Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor)
a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel,
vilka ansett att utskottet bort förorda oförändrat statsbidrag till avlönande
av hemvårdarinnor och att därför
dels sista meningen i det stycke av utskottets yttrande på s. 17, som
börjar med »I samma» och slutar med »förevarande motionsyrkanden»,
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna I: 260 och
II: 347 att de relativt blygsamma statsbidragsbelopp det här är fråga om
för varje särskild kommun inte torde ha någon avgörande betydelse vid
bedömandet av kommunens behov av hemvårdarinnor. Då proposition i
anledning av statsbidragsutredningens förslag väntas inom kort kan det
ej heller anses lämpligt att nu ta upp frågan om höjning av förevarande
bidrag. På grund av det anförda föreslår utskottet att statsbidraget per
heltidsanställd hemvårdarinna skall utgå med oförändrat belopp av 1 400
kronor.»
dels ock att utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande
lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Ivungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:352 och 11:352, 1:263 och
II: 345 ävensom med bifall till motionerna I: 260 och II: 347,
såvitt nu är i fråga,
a) godkänna av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 och utskottet
föreslagna ändringar av bestämmelserna om statsbidrag
för social hemhjälpsverksamhet;»
b) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg, fröken Elmén,
herr Gustafsson i Skellefteå och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka högre statsbidrag till avlönande av flera hemvårdarinnor
och att därför
dels sista meningen i det stycke av utskottets yttrande på s. 17, som
börjar med »Det i» och slutar med »föreslagna maximiantalet», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Emellertid anser utskottet alt den föreslagna utökningen till högst
3 400 hemvårdarinnor är alltför obetydlig och föreslår därför med tillstyrkande
av yrkandet i motionerna I: 263 och II: 345 att medel beräknas
för statsbidrag åt ytterligare 100 hemvårdarinnor.»
dels ock det slycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »I
samma» och slutar med »förevarande motionsyrkanden», bort ha följande
lydelse:
102
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1957
»Propositionens förslag om höjning av statsbidraget per hemvårdarinna
till 1 700 kronor är enligt utskottets mening inte tillräckligt långtgående
för att erbjuda den stimulerande verkan som bör eftersträvas. Utskottet
tillstyrker därför att statsbidraget på sätt föreslagits i motionerna I: 263
och 11:345 höjes till 2 000 kronor per hemvårdarinna.»
dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande
lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:263 och 11:345 ävensom
med avslag å motionerna 1: 352 och II: 352 samt 1: 260 och
II: 347, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga,
a) godkänna av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 och utskottet
föreslagna ändringar av bestämmelserna om statsbidrag
för social hemhjälpsverksamhet;
b) medgiva att för år 1958 statsbidrag må utgå till avlönande
av högst 3 500 heltidsanställda eller däremot svarande
antal deltidsanställda hemvårdarinnor;»
7) vid punkten 27 (Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård)
a)
av herrar Ragnar Bcrgli, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel,
vilka ansett att utskottet bort avstyrka förslaget om försöksverksamhet
rörande daghem in. in. och att därför det stycke i utskottets yttrande på
s. 25, som börjar med »Såsom föredraganden» och slutar med »vid försöksverksamheten»,
bort ha följande lydelse:
»Vad gäller föredragandens förslag om försöksverksamhet rörande daghem
in. in. får utskottet erinra att verksamhet redan pågår inom berörda
områden i mycket stor skala. Det förefaller utskottet omotiverat att nu
igångsätta ytterligare försöksverksamhet. Utskottet avstyrker därför förslaget
härom. Vid sådant förhållande förfaller förslaget i motionen II: 354
om inrättande av eu rådgivande nämnd för försöksverksamheten.»
b) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg, fröken Elmén,
herr Gustafsson i Skellefteå och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet
bort förorda eu ytterligare höjning av statsbidraget till förskolor och att
därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25, som börjar med »I enlighet
med» och slutar med »motionärernas förslag», bort ha följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
103
»Riksdagens beslut förra året innebar att statsbidraget för daghem och
eftermiddagshem höjdes med ca 40 %. I propositionen föreslås att bidraget
till förskolorna nu höjes med 20 %. Av skäl som anförts i motionen
11:223 anser utskottet att en höjning med 40 % även av sistnämnda bidrag
är motiverad och tillstyrker därför motionärernas förslag.»
dels ock att nedannämnda moment i utskottets hemställan hort ha följande
lydelse:
»II. i anledning av Kung]. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionen 11:223 till Bidrag till driften av anstalter för
halvöppen barnavård för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 4 680 000 kronor.»
8) vid punkten 28 (Försöksverksamhet rörande daghem in. in.) av
herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka
under förutsättning av bifall till den med 7 a) betecknade avvikande meningen
ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Åberopande vad utskottet anfört under nästföregående punkt hemställer
utskottet,
alt riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och
II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kung]. Maj:ts förevarande
förslag.»
9) vid punkten SO (Ferieresor för barn) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund
i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet hort tillstyrka
lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening utnyttjas en alltför stor del av anslaget till
s. k. vårdarresor. Barnavårdsnämnderna, som ordnar olika barns resor,
skulle kunna medverka till en ändring härutinnan genom att samordna
barnens resor så att varje vårdare får ta hand om fler barn än vad nu
sker. Del bör även övervägas, huruvida inte en moder, som erhåller fri
vårdarresa för att medfölja sitt barn till enskilt hem, kan åläggas att
även ta hand om andra barn som färdas samma väg. En samordning
mellan familjens enskilda semesterresor och barnens eventuella ferieresa
bör anbefallas i ökad omfattning. Med beaktande av dessa åtgärder synes
anslaget i enlighet med motionärernas förslag kunna nedräknas med
400 000 kronor utan att därför någon minskning i barnens ferieresor behöver
ske. På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu
är i fråga, till Ferieresor för barn för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.»
104
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
10) vid punkten 35 (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar) av herrar Ohlon, Hesselbom, Sundelin, Jacobsson, Malmborg,
fröken Elmén, herr Gustafsson i Skellefteå och fröken Liljedahl,
vilka ansett att utskottet bort aktualisera frågan om en yrkesskola på
Visingsö och att därför till det stycke i utskottets yttrande på s. 32, som
börjar med »Ehunx fasta» och slutar med »och II: 137», bort fogas text
av följande lydelse:
»Emellertid anser utskottet att det i motionerna 1:125 och 11:137
framförda förslaget om inrättande av en yrkesskola för pojkar på Visingsö,
för vilket ändamål socialstyrelsen även slutit preliminärt avtal om inköp
av fastighet, bör ytterligare utredas. Om utredningen, vilken bör bedrivas
skyndsamt, leder till att fastigheten bör inköpas, förutsätter utskottet att
Kungl. Maj :t vidtager åtgärder för att riksdagen skall kunna i särskild
ordning besluta om anvisande av medel för skolans anordnande.»
11) vid punkten 57 (Bidrag till kommunala nykteihetsnämnder) av
herrar Sundelin, Jacobsson, fröken Elmén, herr Gustafsson i Skellefteå
och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort föreslå annan tidpunkt
för de nya bidragsbestämmelsernas ikraftträdande och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 56, som böx-jar med »Utskottet
kan» och slutar med »därför motionerna», bort ha följande lydelse:
»Utskottet ifrågasätter i likhet med motionärerna lämpligheten av alt
tillämpa olika statsbidragsbestämmelser under ett och samma kalenderår.
Då det alternativa förslag som förordats i motionerna 1:355 och 11:341
synes innebära en godtagbar lösning även med hänsyn till kostnaderna,
tillstyrker utskottet att bidraget fastställes att utgå med 70 % under
kalenderåret 1957 samt därefter med 75 %.»
dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande
lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:245 och 11:342, 1:355 och 11:341 ävensom
med avslag å motionerna I: 100 och II: 139, sistnämnda
bägge motioner såvitt nu är i fråga,
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1957 och utskottet
förordade ändringarna av grunderna för bidrag till
kommunala nykterhetsnämnder och bidrag till resekostnader
vid intagning å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare;»
12)
vid punkten 63 (Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar)
a) av herrar Ohlon, Pålsson, Ragnar Bergh, Nils Theodor Larsson,
Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Rubbestad och Cassel, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka lägre anslag och att därför
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957
105
deh det stycke i utskottets yttrande på s. 63, som börjar med »Med
hänsyn» och slutar med »och 11:347», bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening tenderar den offentliga arbetsförmedlingen
att öka sin personalkader i en takt som med hänsyn till budgetbelastningen
och situationen på arbetsmarknaden inte är försvarbar. Av de uppgifter
som lämnades i föregående års statsverksproposition framgick att enligt
av statens organisationsnämnd gjorda beräkningar det förelåg ett kapacitetsöverskott
på ca 100 befattningshavare exklusive biträden. Detta överskott
har tydligen absorberats samtidigt som krav på ytterligare tjänster
framställts. Utskottet vill i likhet med motionärerna med skärpa framhålla
att en utökning i nuvarande takt inte får fortgå. Anslaget för nästa budgetår
bör därför enligt utskottets mening kunna nedräknas med 560 000
kronor. Inom den ram som därefter återstår bör de utökningar, som anses
oundgängliga, få företagas.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 260 och II: 347, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta
organisation som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3
januari 1957 och utskottet förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens
permanenta organisation, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 8 132 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 296 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 810 900
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis ............... 1 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 4 758 300
Summa kronor 21 000 000;
c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 21 000 000
kronor.»
b) av herr Stöld.
c) av fröken Liljedahl.
8—454 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5
106
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
13) vid punkten 79 (Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna
samlingslokaler in. in.) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp,
Staxcing och Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts
förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Utskottet anser i likhet med vad som anföres i motionerna I: 260 och
II: 347 att det i första hand bör överlämnas åt de kommunala myndigheterna
att besluta om bidrag till inventarier för allmänna samlingslokaler.
Kommunerna har de bästa möjligheterna att överblicka behoven och det
lämpligaste sättet att tillgodose dem. Hela denna angelägenhet måste för
övrigt vara en naturlig uppgift för kommunerna att handha. Med hänsyn
härtill och då för sådana lokaler som ej är allmänna samlingslokaler i
egentlig mening arvsfondsbidragen finnes att tillgå avstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och
II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag ävensom motionerna 1:177 och 11:228.»
14) vid punkten 80 (Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud)
av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka
ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser att kostnaderna för ersättning åt ortsombud är att betrakta
som en förvaltningskostnad vilken bör betalas av låntagarna. Under
åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till motionerna I: 260 och
II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande
förslag.»
15) vid punkten 81 (Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken)
av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka
ansett att utskottet beträffande jämväl detta anslag bort avstyrka Kungl.
Maj:ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
»Även i fråga om detta anslag anser utskottet att kostnaderna bör betalas
av låntagarna. På grund härav hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och
II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»
16) vid punkten 89 (Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader) av herrar
Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka ansett att
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
107
utskottet kort tillstyrka lägre anslag och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
»I likhet med både statskontoret och motionärerna anser utskottet alt
medelsanvisningen till reseersättningar bör upptagas med oförändrat belopp,
65 000 kronor, med hänsyn till att belastningen under det senaste
budgetåret utgjorde endast ca 55 000 kronor. Anslaget bör sålunda uppföras
med 169 500 kronor vilket innebär en besparing av 18 000 kronor. På
grund härav hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är i
fråga, till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 169 500 kronor.»
17) vid punkten 100 (Bidrag till de blindas förening) av herrar Sundelin,
Jacobsson, fröken Elmcn, herr Gustafsson i Skellefteå och fröken
Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka högre anslag och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Med hänsyn till det behjärtansvärda ändamålet med ifrågavarande bidragsgivning
tillstyrker utskottet motionärernas förslag om eu höjning av
anslaget med 20 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag. På grund härav
hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 63 och II: 95 till Bidrag till de
blindas förening för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
420 000 kronor.»
18) vid punkten 109 (Social upplysningsfilm) av herrar Ragnar Bergb,
Nils Theodor Larsson, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Rubbestad och
Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och
att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna I: 260 och
II: 347 att skäl inte föreligger att bevilja anslag för ifrågavarande filmverksamhet,
då andra möjligheter finns att sprida upplysning och kunskaper
om förhållandena på det sociala området. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och
II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»
19) vid punkten 111 (Kommittéer och utredningar genom sakkunniga)
av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka lägre anslag och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
108
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957
»Under socialdepartementets avlöningsanslag har uppförts en särskild
anslagspost om 250 000 kronor till ersättningar åt expertis och tillfällig
arbetskraft. Denna medelsanvisning, vilken utskottet tillstyrkt i det föregående,
innebär enligt departementschefen i princip en överflyttning av
vissa avlöningskostnader från huvudtitelns kommittéanslag. Detta har
emellertid endast nedräknats med 20 000 kronor. Utskottet anser att anslaget,
såsom föreslagits i motionerna 1:260 och 11:347, kan nedräknas
med ytterligare 200 000 kronor och sålunda uppföras med 650 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är i
fråga, till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 650 000
kronor.»
Stblm 1957. K. L. Beckmans Boktr.