Nr 115—116

Statsutskottets utlåtande nr 115 är 1957

1

Nr 115

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dels förvärv av aktier i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag,
dels ock ökning av statens järnvägars
rörliga kredit jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I proposition nr 1 har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bil. 27,
punkt 4) bl. a. föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i
ämnet för budgetåret 1957/58 till Förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg
m. in. beräkna ett investeringsanslag av 7 milj. kr.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 105, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 8 mars 1957, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
godkänna en av järnvägsstyrelsen träffad överenskommelse om förvärv för
svenska statens räkning av aktiemajoriteten i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag,
dels till Förvärv av aktierna i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag
för budgetåret 1957/58 under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,
anvisa ett investeringsanslag av 7 milj. kr., dels ock bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare rörelsekapital
åt statens järnvägar, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, tillhandahålla
en från 100 till 150 milj. kr. ökad rörlig kredit.

Med skrivelse den 14 februari 1957 har järnvägsstyrelsen —- till fullgörande
av det genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 juni 1939 lämnade uppdraget
att vidtaga åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet
— underställt Kungl. Maj:ts prövning en med generalkonsul Axel
Ax:son Johnson och Aktiebolaget Nynäshamns Skeppsmäkleri och Speditionskontor,
under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, träffad överenskommelse
om förvärv för svenska statens räkning av aktiemajoriteten i
Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag. Den av järnvägsbolaget bedrivna
rörelsen omfattar förutom järnvägsrörelse även bilrörelse och båttrafik. De
sistnämnda förvaltningsgrenarna ha representerats av ett särskilt dotterbolag
till järnvägsbolaget, Trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs, överenskommelsen,
vilken såsom bilaga fogats till statsrådsprotokollet, bar därför
behövt avse endast aktierna i ett bolag, Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag.

1—746 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 115—116

2

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1957

Den trafikled, som järnvägsbolaget driver i Södertörn, benämnes Stockholm—Nynäs
järnväg (SNJ) och omfattar linjen Älvsjö—Nynäshamn.
Banan har normalspårvidd. Biltrafiken omfattar buss- och lastbiltrafik på
vissa vägar i anslutning till järnvägstrafiken samt busstrafik på Muskö.
Båttrafiken avser samtrafik mellan fastlandet och Muskö.

I skrivelse den 15 februari 1957 har järnvägsstyrelsen under hänvisning
till det under senare tid starkt ökade behovet av rörelsemedel hemställt, att
den statens järnvägar f. n. medgivna rörliga krediten om 100 milj. kr. måtte
höjas till 150 milj. kr. från den 1 juni 1957.

1 :o) Förvärv av aktiemajoriteten i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag.
I sin framställning har järnvägsstyrelsen bl. a. redogjort för de förvärv
av enskilda järnvägar, som skett alltsedan 1939, samt för de järnvägar
som för närvarande ännu äro i enskild ägo.

Beträffande den nu aktuella järnvägen upplyser styrelsen, att järnvägsbolagets
aktiekapital, efter en år 1932 genomförd rekonstruktion av bolaget,
uppgår till 1 988 100 kr., fördelat på 5 223 stam- och 14 658 preferensaktier.
Av de senare äro 9 879 berättigade till 5 % utdelning med företrädesrätt
från år 1924. Varje sådan aktie är värd 40 kr. mer än de återstående
preferensaktierna, som utfärdades år 1932 och då lämnades i utbyte
mot vissa fordringar eller omstämplades från 1924 till 1932 års emission.
Styrelsen upplyser vidare, att flertalet aktier förvärvades av generalkonsul
Axel Ax:son Johnson och vissa till dennes koncern hörande företag
i början av 1940-talet.

I fråga om järnvägens tekniska standard meddelas, att huvudspårets
längd är 55,i km och att sidospår finns med en längd av 10,5 km. Den
rullande materielen omfattar två ånglok med tender, ett tanklok, fyra
motorlok, varav två förhyrda av AB Nynäs-Petroleum, åtta motorvagnar,
17 personvagnar av boggityp, en tvåaxlad personvagn, sju resgodsvagnar,
en sluten och 15 öppna godsvagnar.

Av en redogörelse för trafikens omfattning och struktur framgår, att
persontrafiken på järnvägen huvudsakligen utgöres av resande mellan
Nynäsbanans stationer och Stockholm. Därnäst ekonomiskt viktigast inom
persontrafiksektorn är trafiken mellan Gotland och fastlandet. Detta sammanhänger
med att redan vid järnvägens tillkomst kontakt knöts och
“''överenskommelse träffades med Ångfartygsaktiebolaget Gotland i syfte att
i möjligaste mån leda trafiken med Gotland över Nynäshamn. Trafikens
sammansättning belyses av en å sid. 6 i propositionen redovisad sammanställning,
avseende år 1955.

I fråga om godstrafiken framhålles, att inkomsten härav ända fram till
1950-talet var väsentligt lägre än inkomsten av persontrafiken men att den
successivt stigit och numera är större än sistnämnda inkomstdel. En bi -

Statsutskottets utlåtande nr 115 är 1957

3

dragande orsak härtill är, enligt järnvägsstyrelsen, att det år 1928 uppförda,
AB Nynäs-Petroleum tillhöriga oljeraffinaderiet i Nynäshamn, undan
för undan utbyggts och medfört ökade transporter. Oljeraffinaderiet är
numera den ojämförligt största godsbefraktaren på järnvägen.

Järnvägens totala godstransportmängd belöpte sig under år 1955 till
298 000 ton och den däremot svarande inkomsten till 2 275 000 kr. En specificering
av nämnda tal lämnas i tabell å sid. 7 i propositionen.

I anslutning till järnvägstrafiken bedriver SNJ genom ett dotterbolag,
Trafik AB Stockholm—Nynäs, en betydande billinjetrafik, framför allt för
personbefordran inom järnvägens trafikområde. Linjenätet, som omfattar
280 km väglängd, är vitt utgrenat och utgöres huvudsakligast av tillfartsleder
till järnvägen, men även parallellöpande linjer finnas. Av de sistnämnda
är linjen Nynäshamn—Stockholm den mest betydelsefulla. Det
väl utbyggda linjenätet utgör ett viktigt komplement till järnvägstrafiken.

Bilbolaget bedriver även båttrafik mellan fastlandet och Muskö med
fyra från AB Nynäshamns Skeppsmäkleri och Speditionskontor — ett
företag inom Johnsonkoncernen — förhyrda båtar. Denna båttrafik är
att betrakta som tillförselled till busstrafiken på fastlandet. I anslutning
till båttrafiken utövas även busstrafik på Muskö.

Fordonsparken består av 26 bussar, 4 lastbilar och 3 godssläpvagnar.

Beträffande motiven för statsförvärvet framhåller järnvägsstyrelsen till
en början, att uppgifterna om trafiken ge vid handen, att ifrågavarande
järnväg och den därtill anslutna rörelsen äro av sådan allmän betydelse
och ha så stor omfattning, att järnvägen och den därtill knutna biltrafiken
om möjligt böra samordnas med statens järnvägar. Härför tala ytterligare
vissa omständigheter. Järnvägen jämte dess busslinjer betjäna
nämligen ett trafikområde, som har ungefär likartad inriktning och struktur
som de områden, vilka betjänas av övriga till Stockholm ingående
järnvägslinjer. Samtliga dessa järnvägslinjer tillhöra numera staten med
undantag av Saltsjöbanan, vilken dock intar en särställning. Vidare
synes Nynäsbanans trafikområde — frånsett Nynäshamn — ännu vara
relativt mindre utnyttjat för bebyggelse och industriella ändamål än många
av de intill övriga linjer belägna områdena, ehuru trafikområdet i och för
sig torde äga väl så goda förutsättningar för exploatering som övriga
områden i Stockholms närhet. I detta sammanhang bör även, betonar styrelsen,
beaktas alt det med Nynäsbanan i SJ ägo blir lättare alt ordna
eventuell pendeltrafik för förortstågen via Stockholm C, vilken dock kommer
att kräva betydande investeringar.

Mot bakgrunden av 1939 års riksdags principbeslut och här berörda
särskilda omständigheter anser järnvägsstyrelsen ingen tvekan råda om
att Nynäsbanan jämte den till densamma anslutna busstrafiken böra övertagas
av staten, för såvitt ett statsförvärv kan åvägabringas till ett ur statens
synpunkt godtagbart pris.

4

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1U57

För att belysa järnvägsbolagets ekonomiska förhållanden bär järnvägsstyrelsen
lämnat vissa sammanställningar, innefattande drifträkningar och
vinst- och förlusträkningar för åren 1946—1955, såvitt avser järnvägsbolaget,
och för åren 1951—1955, såvitt avser dotterbolaget. Dessa sammanställningar
ha såsom bilagor fogats till statsrådsprotokollet. Järnvägsbolagets
och dess dotterbolags (trafikbolagets) ställning vid utgången av
år 1955 framgår av balansräkningar vilka redovisas å sid. 8 i propositionen.

Beträffande formen för förvärvet framhåller järnvägsstyrelsen, att en
uppgörelse endast varit tänkbar genom förvärv av aktierna. Med hänsyn
härtill och till att detta indirekta förvärvssätt tillämpats tidigare, har styrelsen
ansett sig kunna godtaga en på aktieköp grundad överenskommelse
även i fråga om det nu aktuella statsförvärvet. Från förvärvet undantagas
vissa i propositionen (s. 9) närmare angivna tillgångar, huvudsakligen
viss mark.

Med köpet av aktierna i järnvägsbolaget blir staten också ägare av
bolagets dotterföretag, Trafik AB Stockholm—Nynäs.

Beträffande företagets affärsvärde erinrar järnvägsstyrelsen inledningsvis
om att statsförvärv av enskilda järnvägar i enlighet med 1939 års
riksdagsbeslut hittills har baserats på frivilliga överenskommelser och på
en värdering av vederbörande företags sannolika affärsvärde i den enskilde
ägarens hand. Köpesumman har med andra ord i princip varit
avsedd att motsvara det framtida värde som säljaren, d. v. s. innehavarna
av vederbörande bolags aktier, skulle ha kunnat räkna med, om statsförvärvet
icke kommit till stånd. Samma bedömningsgrunder ha följts
även i nu förevarande fall. Till grund för värderingen torde under sådana
förhållanden i första hand böra läggas de hittills redovisade ekonomiska
resultaten av verksamheten. En affärsuppgörelse bör emellertid
icke grundas enbart på resultaten under gången tid utan fastmer på en
framtidsprognos. En sådan prognos måste givetvis bli osäker på grund av
sitt beroende av många ovissa och svårbedömda faktorer, exempelvis det
allmänna konjunkturläget och trafikutvecklingen. Viss divergens i uppfattningar
— särskilt i sistnämnda hänseende — har framträtt vid de nu
förda förhandlingarna. Denna har, framhåller järnvägsstyrelsen, dock
gradvis kunnat utjämnas, så att enighet till slut nåtts. Priset överstiger
visserligen vad järnvägsstyrelsen från början tänkt sig men torde dock få
anses vara ur statens synpunkt godtagbart såväl i och för sig som i jämförelse
med det pris, som överenskommits i tidigare fall.

Den sålunda överenskomna köpeskillingen utgör 7 milj. kr. och grundar
sig på en normalkalkyl, vilken efter vissa justeringar närmast kan
anses motsvara förhållandena under år 1955. Kalkylen utvisar en nettovinst
av ca 300 000 kr. Denna nettovinst skulle, kapitaliserad efter 4 %
— vilket procenttal använts i alla tidigare dylika beräkningar och som

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1957

5

säljaren med hänsyn härtill och oberoende av dagens ränteläge bestämt
påyrkat — motsvara ett kapitalbelopp av 7,6 milj. kr.

Det på detta sätt framkomna beloppet avser värdet av järnvägen frånsett
bolagets nettoskulder — enligt 1955 års balansräkning ca 1 milj. kr.

— samt eventuellt förekommande eftersatt förnyelse. Vid företagen besiktning
av järnvägen och dess rullande materiel har befunnits dels att
rälsen på så gott som hela banan behöver bytas under de närmaste 5 k
10 åren, dels att även en del av järnvägens rullande materiel är överårig
och mindre funktionsduglig. På grund av nämnda skulder och övriga
konstaterade förhållanden har beloppet 7,6 milj. kr. ansetts böra reduceras
med i runt tal 2,5 milj .kr. Å andra sidan bör tillägg göras för värdet av
den med järnvägen samhörande biltrafiken jämte vad till denna hör. Dessa
tillgångar — vilka icke äro lika bundna vid sin nuvarande uppgift som
fallet är med järnvägsegendomen — ha uppskattats till ett värde av 0,9
milj. kr.

Efter de angivna avdragen och tilläggen skulle slutresultatet bli (7,6 —
2,5 + 0,9=) 6 milj. kr. Den därefter gjorda uppräkningen till 7 milj. kr.,
vilken varit en förutsättning för att uppgörelse över huvud taget skulle
kunna komma till stånd, har synts järnvägsstyrelsen försvarlig av följande
Skäl. Den upprättade normalkalkylen bygger, som nämnts, på 1955 års
trafikomfattning. Det synes emellertid mycket sannolikt, att trafiken —
efter tillfällig tillbakagång på grund av branden i raffinaderiet i början
av år 1956 — i framtiden kommer att stiga ytterligare. Till stöd för ett
sådant antagande framhåller styrelsen att oljeraffinaderiet i Nynäshamn,
som är ägare till ca 240 oljecisternvagnar, avser att ytterligare öka sin
produktion. Vidare planeras flottans örlogsstation bli utflyttad från Stockholm
till Muskö, varigenom berörda trafikområde kommer att erhålla ett
betydande befolkningstillskott. Slutligen erbjuder trafikområdet även i
övrigt goda utvecklingsmöjligheter. Under i övrigt oförändrade förhållanden
skulle därför driftresultatet i framtiden kunna väntas bli bättre, enär
nuvarande trafik — i synnerhet på godstransportsidan — kan ökas, innan
kapacitetsgränsen uppnås.

Med beaktande av dessa omständigheter och av innebörden i 1939 års
beslut anser järnvägsstyrelsen för sin del en köpeskilling av 7 milj. kr.
godtagbar ur statens synpunkt.

Angivna belopp bör med den här valda formen för förvärvet evalveras
till visst pris per aktie, vilket skulle bli 405 kr. per styck för de äldre och
365 kr. per styck för 1932 års preferensaktier samt 240 kr. per styck för
stamaktierna.

Det sålunda framkomna priset kan, framhåller järnvägsstyrelsen, synas
högt, då samtliga aktier lyda på ett nominellt belopp av 100 kr. och aktierna

— särskilt då stamaktierna —- ännu i slutet av 1930-talet ansågos ha ett
relativt obetydligt värde. Sedan dess har företaget emellertid fortgående

6

Statsutskottets utlåtande nr 115 är 1957

konsoliderats. Någon aktieutdelning har det oaktat icke ägt rum. På grund
härav måste aktierna nu anses även innefatta ett visst ackumulerat värde.

Den träffade överenskommelsen avser närmast 9 554 preferensaktier
av 1924 års emission och 4 770 preferensaktier av 1932 års emission samt
5 035 stamaktier med en på dessa aktier belöpande köpeskilling av i runt
tal 6 820 000 kr. Även övriga aktieägare tillförsäkras emellertid rätt att
inom ett år få sina sammanlagt 522 aktier inlösta till samma pris och på
samma villkor, som nu avtalats.

Slutligen framhåller styrelsen, att i anslutning till huvudöverenskommelsen
och under förutsättning att denna blir av Kungl. Maj :t godkänd särskilda
avtal träffats dels om försäljning till järnvägsbolaget av fyra AB
Nynäshamns Skeppsmäkleri och Speditionskontor tillhöriga fartyg, som användas
för samtrafiken mellan fastlandet och Muskö och f. n. äro uthyrda
av Speditionsbolaget till järnvägsbolagets dotterbolag, Trafikaktiebolaget
Stockholm—Nynäs, dels om försäljning till järnvägsstyrelsen av två AB
Nynäs-Petroleum tillhöriga diesellok, vilka förhyras av järnvägsbolaget och
nyttjas i dess drift. De i dessa båda avtal fastställda köpeskillingarna,
250 000 kr. resp. 825 000 kr., äro avsedda att bestridas av järnvägsbolagets
medel resp. av järnvägsstyrelsens investeringsmedel, varför någon särskild
medelsanvisning för dessa ändamål icke erfordras.

Över järnvägsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av fullmäktige
i riksgäldskontoret (s. 13). Fullmäktige ha funnit villkoren för
förvärvet godtagbara från statens synpunkt och därför tillstyrkt bifall till
framställningen.

Departementschefen har i likhet med riksgäldsfullmäktige funnit de avtalade
ekonomiska villkoren vara för statsverket godtagbara. Ej heller
har departementschefen något att invända mot att statsförvärvet av järnvägen
ges den indirekta form som ett köp av aktiemajoriteten innebär.
Han tillstyrker sålunda, att det av järnvägsstyrelsen träffade avtalet om
statsförvärv av järnvägen samt bolagets bil- och båtrörelse godkännes.
Avtalets bestämmelser om vissa marköverlåtelser in. in. ha ej föranlett
någon erinran från hans sida. Slutligen förordar han, att 7 milj. kr. anvisas
å riksstaten för nästa budgetår till täckande av köpeskillingen för
aktierna och till likvid vid inlösen av återstående aktier.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mannerskantz
m. fl. (1:451) och den andra inom andra kammaren av herr von

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1957

7

Seth m. fl. (II: 568), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå dels förslaget
att bemyndiga Ivungl. Maj :t att godkänna den föreliggande överenskommelsen
om statsförvärv av Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag, dels
ock Kungl. Maj :ts förslag att under statens affärsverksfonder för budgetåret
1957/58 till förvärv av aktierna i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag
anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionen 1:451.

Utskottet. I föreliggande proposition redovisas en under förbehåll av
statsmakternas godkännande träffad överenskommelse om förvärv av aktiemajoriteten
i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag, som självt eller genom
ett dotterbolag äger den till SNJ hörande järnvägs-, bil- och båtrörelsen.
Det normala överskottet av järnvägsrörelsen har uppskattats till i runt tal
300 000 kr. per år, vilket vid en kapitalisering efter en räntesats av 4 %,
som tidigare använts i dylika sammanhang, skulle ge ett värde av 7,6 milj.
kr. Från detta belopp ha dragits nettoskulder, ca 1 milj. kr., och eftersatt
förnyelse, ca 1,5 milj. kr. Järnvägens affärsvärde skulle således uppgå till
5,i milj. kr., vartill kommer värdet av bilrörelsen och tillgångarna däri,
sammanlagt 0,9 milj. kr. Det totala värdet skulle alltsa bli 6 milj. kr. Säljaren
har emellertid begärt en köpeskilling av 7 milj. kr. Med beaktande
av en förväntad trafikökning på banan i samband med exploatering av det
område järnvägen betjänar och av innebörden av 1939 års principbeslut
har järnvägsstyrelsen ansett sig kunna godtaga säljarens villkor.

I särskilda avtal, vilkas giltighet är beroende av att huvudavtalet godkännes,
har överenskommelse träffats om förvärv för staten av fyra båtar
och två diesellok för 250 000 resp. 825 000 kr. Kostnaderna härför föreslås
skola bestridas av järnvägsbolagets resp. av statens järnvägars investeringsmedel.
Den nu aktuella medelsanvisningen skulle därför uppgå till 7 milj.
kr. Riksgäldsfullmäktige, vilka hörts i ärendet, samt departementschefen
tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag.

Utskottet bar för sin del funnit det föreslagna förvärvet av järnvägen
överensstämma med de riktlinjer som uppdragits i det av 1939 ars liksdag
fattade principbeslutet om åtgärder för enhetliggörande av det svenska
järnvägsnätet. Med hänsyn härtill ävensom till övriga i ärendet framförda
synpunkter anser sig utskottet böra tillstyrka, att föreliggande avtal godkännes
och att det av Kungl. Maj :t äskade beloppet till täckande av köpeskillingen
för aktierna anvisas. Härav följer att utskottet inte kan biträda
yrkandena i motionerna 1:451 och 11:568.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:451 och 11:568,

8

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1957

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna av järnvägsstyrelsen
träffad överenskommelse om förvärv för svenska statens
räkning av aktiemajoriteten i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag; II.

till Förvärv av aktierna i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag
för budgetåret 1957/58 under statens affärsverksfonder,
statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av
7 000 000 kr.

2:o) Ökad rörelsekredit för statens järnvägar. I sin skrivelse den 15
februari 1957 erinrar järnvägsstyrelsen inledningsvis om att frågan om den
rörliga kreditens storlek senast behandlades vid 1953 års riksdag, varvid
maximigränsen för den rörliga krediten höjdes från 50 till 100 milj. kr.
Från och med den senare delen av år 1956 har emellertid rörelsemedlen
visat sig alltmer knappa. Detta beror, framhåller styrelsen, bl. a. på att
marginalen mellan inkomster och utgifter —- i vilka senare inräknas avskrivningsmedel,
som tagas i anspråk för investering -— under det senaste
året blivit allt mindre samt på att omslutningen blivit större. Härigenom
ha möjligheterna att temporärt för rörelsen disponera överskottsmedel före
inleveransen till statsverket bortfallit. Det har därför blivit nödvändigt att
under praktiskt taget hela andra halvåret 1956 och i större omfattning än
1955 anlita den rörliga krediten och att även förskottsvis lyfta av riksdagen
anvisade investeringsanslag. Vid det ur likviditetssynpunkt mest
kritiska månadsskiftet, nämligen november 1956, blev det sålunda nödvändigt,
fastän den rörliga krediten utnyttjades till sitt maximibelopp, att
anlita investeringsmedel till ett belopp av 49,2 milj. kr. Styrelsen framhåller
vidare, att behovet av rörelsemedel visar avsevärda säsongvariationer
inte bara under olika månader utan även under olika delar av månaden,
som vid löneutbetalningar in. in. Rörelsemedelsbehovet påverkas också av
att de belopp som LKAB in. fl. bolag jämlikt 1927 års malmavtal erlägga
till statens järnvägar — belopp av storleksordningen 60—75 milj. kr. —
gäldas i efterskott en gång om året.

Styrelsen anser därför en förstärkning av rörelsemedlen nödvändig och
hemställer, att den rörliga krediten från den 1 juni 1957 höjes med 50
milj. kr.

Riksräkenskapsverket har i avgivet yttrande tillstyrkt järnvägsstyrelsens
hemställan (s. 17).

Departementschefen anser en höjning av den rörliga krediten oundgänglig.
Redan under innevarande budgetår synes en höjning med 30 milj. kr.
nödvändig. En ytterligare höjning till 150 milj. kr. kommer enligt depar -

9

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1957

tementschefen sannolikt att erfordras under hösten 1957 men torde under
gynnsamma förhållanden kunna undvikas. Han förordar med hänsyn härtill,
att riksdagens bemyndigande inhämtas att höja krediten till 150 milj.
kr., varefter det skall ankomma på Kungl. Maj:t att förordna i vad mån
järnvägsstyrelsen må taga krediten i anspråk.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt statens järnvägar,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, tillhandahålla en
från 100 000 000 till 150 000 000 kr. ökad rörlig kredit.

Stockholm den 14 maj 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 116.

Reservation

vid punkten 1 (Förvärv av aktiemajoriteten i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag)
av herrar Domö, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson
i Gävle och Heckschcr, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till
motionerna I: 451 och II: 568 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »och II: 568», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har visserligen funnit det föreslagna förvärvet av järnvägen
överensstämma med de riktlinjer som uppdragits i det av 1939 års riksdag
fattade principbeslutet om åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet.
Emellertid finner utskottet, att frågan om förstatligandet av
järnvägen särskilt i nuvarande samhällsekonomiska läge bör ställas på
framtiden.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:451 och

II: 568,

I. avslå förslaget att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna
av järnvägsstyrelsen träffad överenskommelse om förvärv för
svenska statens räkning av aktiemajoriteten i Stockholm—
Nynäs järnvägsaktiebolag;

10

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1957

II. avslå Kungl. Maj :ts förslag att till Förvärv av aktierna i
Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag för budgetåret 1957/58
under statens affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa ett
investeringsanslag av 7 000 000 kr.»