Nr It 1—112

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

1

Nr 111

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
teckning av ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens
skogsindustrier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 117 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15 mars 1957, föreslagit
riksdagen att 1) godkänna de förslag beträffande reglering av förhållandena
mellan domänverket och Aktiebolaget Statens skogsindustrier
in. m. som i nämnda statsrådsprotokoll förordats samt bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga i samband därmed erforderliga åtgärder; 2) till Reglering
av Aktiebolaget Statens skogsindustriers lån hos domänverket å kapitalbudgeten,
fonden för låneunderstöd, för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 34 550 000 kronor, samt 3) till Aktieteckning i Aktiebolaget
Statens skogsindustrier å kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, för
budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kronor.

I propositionen föreslås, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier skall skiljas
från domänverket och direkt underställas Kungl. Maj :t samt därvid sortera
under handelsdepartementet. Bolagets aktier skall överföras från domänfonden
till den under statskontorets förvaltning stående fonden för statens
aktier. Samtidigt avses de ekonomiska mellanhavandena mellan bolaget
och domänverket bli reglerade.

I syfte att konsolidera bolagets ekonomiska ställning, närmast genom att
nedbringa de kortfristiga skulderna till en skälig nivå, föreslås vidare, att
bolaget under nästa budgetår tillföres ett belopp av 35 miljoner kronor genom
ökning av aktiekapitalet. I propositionen förutsättes, att bolagets investeringar
icke utan statsmakternas föregående prövning gives större omfattning
än att de kan täckas genom självfinansiering.

Propositionen

I statsrådsprotokollet redovisas de olika frågorna under följande avsnitt,
till vilka utskottet får hänvisa:

Inledning (s. 2).

Aktiebolaget Statens skogsindustriers framställning (s. 3—13).
Yttrandena (s. 13—19).

Promemorian rörande förhållandet mellan domänverket och Aktiebolaget
Statens skogsindustrier (s. 19—30).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 111 -112

2 Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

Departementschefen anför för egen del följande:

»Av de i ärendet föreliggande spörsmålen torde jag först få behandla det
som avser de inbördes förhållandena mellan Aktiebolaget Statens skogsindustrier
och domänverket. Såsom angivits i det föregående är bolaget helstatligt.
Det redovisas för närvarande under domänfonden såsom ett dotterbolag
till domänstyrelsen. Denna innehar samtliga aktier i bolaget. Vid bolagets
bildande år 1941 förutsattes med hänsyn till sambandet mellan domänverkets
verksamhet och bolagets skogsindustriella rörelse, att domänstyrelsen
skulle ha ett avgörande intlytande över bolagets ledning och att
bolaget skulle drivas under domänstyrelsens överinseende. Denna ordning gäller
alltjämt.

Enligt bolagsordningen skall bolagets styrelse bestå av högst sex och lägst
fyra ledamöter samt antalet suppleanter vara högst fyra. Högst tre av de
ordinarie ledamöterna utses av Kungl. Maj:t liksom en suppleant för dem.
De övriga styrelseledamöterna och suppleanterna väljes vid ordinarie bolagsstämma,
vilket innebär att de utses av domänstyrelsen i egenskap av ensam
aktieinnehavare. Hittills har de vid bolagsstämma valda ordinarie ledamöterna
alltid varit domänverkets chef, dess överdirektör och bolagets verkställande
direktör. Den förstnämnde har hela tiden fungerat såsom bolagsstyrelsens
ordförande. För att styrelsen skall vara beslutför måste minst
fyra ledamöter ^a^a närvarande. Beslut fattas genom omröstning, varvid
majoritetens mening skall gälla såsom styrelsens. Vid lika röstetal är ordförandens
röst utslagsgivande.

Den betydande utvidgning av bolagets rörelse, som ägt rum framför allt
under senare år, har aktualiserat frågan om bolaget alltjämt bör vara knutet
till domänverket såsom ett dotterbolag eller om det bör ställas direkt
under Kungl. Maj:t. Närmast i anledning av de synpunkter i ämnet, som
riksräkenskapsverket anfört i sitt remissutlåtande "över bolagets föreliggande
framställning om ökade rörelsemedel, beslöt Kungl. Maj:t på min föredragning
den 18 januari detta år att uppdraga åt numera statsrådet Kling
att verkställa utredning rörande reglering av de inbördes förhållandena
mellan bolaget och domänverket.

Uti edningsmannen, som redovisat sitt uppdrag i en promemoria för vilken
en utförlig redogörelse lämnats i det föregående, föreslår att bolaget skiljes
fi an domänverket. Han redogör för de olägenheter som är förenade med
en sådan åtgärd och för de skäl som talar för ett lösgörande av bolaget
lrån domänverket. Vid mina överväganden har jag liksom utredningsmannen
blivit övertygad om att fördelarna med en upplösning av det nuvarande
sambandet mellan verket och bolaget väger över nackdelarna. Det för
mig avgörande motivet för en sådan åtgärd är att statsmakterna därigenom
erhåller bättre möjligheter att bedöma bolagets kapitalbehov och i förväg
av\äga detta i förhållande till andra investeringsanspråk på det statliga området.
Detta motiv har särskild tyngd i föreliggande statsfinansiella och kreditpolitiska
läge. Vid min bedömning har även det förhållandet inverkat,
att statsmakterna vid några tillfällen nödgats att i efterhand medverka till

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

3

kapitaltillskott till bolaget för att finansiera redan genomförda eller påbörjade
investeringar. Härtill kominer, att bolaget, utan att Kungl. Maj:t eller
riksdagen fått tillfälle pröva frågan, utvidgat sin verksamhet genom anskaffande
av fartyg. Om bolaget direkt underställes Kungl. Maj :t, som då antingen
genom konseljbeslut eller genom ombud vid bolagsstämma utser hela
styrelsen samt revisorerna, vinnes ej blott vidgade möjligheter för statsmakterna
att överblicka och kontrollera bolagets verksamhet och utveckling
utan även större klarhet i fråga om bolagets — liksom domänverkets — finansiella
redovisningar.

Jag förordar därför, att bolaget snarast möjligt skiljes från domänverket
och att i samband därmed aktierna överföres från domänverkets fond till den
under statskontorets förvaltning stående fonden för statens aktier.

Efter omregleringen bör bolagets styrelseledamöter och revisorer utses
vid bolagsstämma enligt vanliga regler. En ändring av gällande bolagsordning
bör därför ske. Antalet styrelseledamöter bör därvid bestämmas till
högst sex. Liksom övriga helstatliga bolag, som driver industriell rörelse,
bör bolaget sortera under handelsdepartementet. Då bolagets råvaruförsörjning
enligt riksdagens beslut skall ske från statens skogar i den mån så är
möjligt eller lämpligt, synes emellertid domänstyrelsen alltjämt böra ha ett
visst inflytande i bolagsledningen. Det torde vara lämpligt att två av de
ordinarie ledamöterna i bolagets styrelse representerar domänstyrelsen. För
att garantera domänverket en jämn avsättning av virke från statsskogarna
och samtidigt säkerställa bolagets råvaruförsörjning bör, såsom utredningsmannen
föreslagit, mellan domänstyrelsen och bolaget träffas ett avtal rörande
virkesleveranser, löpande på tio år i sänder. De synpunkter utredningsmannen
anfört beträffande utformningen av ett sådant avtal kan jag
helt biträda.

I samband med att bolaget skiljes från domänverket och aktierna i
bolaget överföres från domänfonden till fonden för statens aktier bör
förstnämnda fond nedskrivas med ett belopp motsvarande det nuvarande
aktiekapitalet i bolaget, 44 miljoner kronor, och sistnämnda fond uppskrivas
med samma belopp. Vidare bör de ekonomiska mellanhavandena mellan
verket och bolaget regleras. De krediter å sammanlagt 34,55 miljoner
kronor, som genom statsmakternas beslut tillhandahållits bolaget via domänverket,
bör därvid i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i föreliämnda
remissutlåtande överföras till fonden för låneunderstöd. Formellt
bör detta ske genom att ett anslag å sagda belopp upptages under nyssnämnda
fond. Beloppet skall sedan av bolaget användas för återbetalning
till domänverket av angivna krediter. Domänstyrelsen skall i sin tur av
ifrågavarande belopp använda 30 miljoner kronor för avbetalning å styrelsens
rörliga kredit hos riksgäldskontoret, 0,85 miljon kronor för återbetalning
till riksgäldskontoret av det anslag å kapitalbudgeten, som domänverket
erhöll i samband med förvärvet av aktierna i Törefors aktiebolag,
och återstoden, 3,7 miljoner kronor, för återföring till domänverkets
markinköpsfond.

4

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

Förenämnda lån å 34,55 miljoner kronor synes tills vidare böra vara
amorteringsfritt samt löpa med en ränta, som vid varje tidpunkt motsvarar
den räntefot som tillämpas av riksgäldskontoret för rörliga krediter till
statliga aktiebolag.

För att fullborda den serie av bokföringsåtgärder, varigenom bolagets
lösgörande från domänverket ernås, borde slutligen nedsättning av domänverkets
rörliga kredit i riksgäldskontoret äga rum med belopp motsvarande
vad bolaget ägt att disponera av sagda kredit eller 30 miljoner kronor. Av
skäl, som föredragande statsrådet i ärendet angående rörelsemedel för domänverket
kommer att framlägga senare denna dag, torde dock så ej böra
ske. Bolaget bör för sin del icke medgivas någon dragningsrätt på riksgäldskontoret
i form av rörlig kredit.

Vad härefter angår spörsmålet om medelsförstärkning till Aktiebolaget
Statens skogsindustrier vill jag främst betona nödvändigheten av att stor
restriktivitet i fråga om såväl investeringar som kreditgivning iakttages
jämväl beträffande detta statliga organ. Bolaget har i sin framställning framfört
yrkanden om kapitaltillskott som icke är förenliga med den för närvarande
eftersträvade ekonomiska återhållsamheten. Emellertid är bolagets
finansiella ställning nu uppenbarligen sådan, att det synes ofrånkomligt att
statsmakterna i viss utsträckning tillskjuter ytterligare medel. Såsom framgår
av det föregående har också samtliga remissinstanser förordat ett visst
medelstillskott till bolaget, varvid dock storleken av det föreliggande kapitalbehovet
varit föremål för växlande bedömningar. Jag vill i detta sammanhang
omnämna, att på min anmodan ledamoten av riksdagens första
kammare, bruksdisponenten Gerard De Geer i en den 13 mars detta år dagtecknad
promemoria yttrat sig över bolagets kapitalbehov. Promemorian
torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.1 I yttrandet framhålles, att
bolagets behov av medel för fullföljande under år 1957 av redan i gång varande
nyanläggningar kan beräknas till lägst 36 miljoner kronor, varvid
förutsatts ett visst utnyttjande av leverantörskrediter. Skulle detta belopp
icke ställas till förfogande, kommer enligt De Geers bedömning bolaget att
åsamkas förluster av storleksordningen drygt 6 miljoner kronor på ett år
räknat till följd av förseningar i såväl 1956 som 1957 års investeringsprogram.

I likhet med samtliga som hörts i ärendet vill jag förorda en viss ökning
av bolagets kapital. Att ställa hela det begärda beloppet till bolagets
förfogande är, såsom även framhållits i flertalet remissutlåtanden, icke
möjligt. Statsmakternas medverkan till en förbättring av bolagets kapitalförsörjning
bör begränsas till vad som erfordras för att bolagets kortfristiga
skulder skall kunna nedbringas till en skälig nivå. Till detta kan bolaget
för övrigt självt bidraga i icke oväsentlig grad genom en minskning av
lagret till mera normal storlek.

1 Här ej intagen.

Statsutskottets utlåtande nr ill år 1957

5

Den åsyftade konsolideringen av bolagets ekonomiska ställning torde —
med hänsyn till den nuvarande fördelningen mellan aktiekapitalet och summan
av lång- och kortfristiga skulder liksom till bolagets omslutning —
böra ske genom ytterligare aktieteckning. Med den återhållsamhet som i
nuvarande läge ofrånkomligen måste gälla även de statliga bolagen är jag
icke beredd tillstyrka, att bolaget tillföres mer än 35 miljoner kronor för
en höjning av aktiekapitalet med nominellt samma belopp. I detta sammanhang
kan erinras om att det driftöverskott, som domänverket skall inleverera
till statsverket under budgetåret 1957/58, i årets statsverksproposition
beräknats till 50 miljoner kronor. Ett bifall till mitt förslag att förstärka
aktiekapitalet med 35 miljoner kronor är därför i praktiken liktydigt
med att en del av domänverkets överskott disponeras för de statliga skogsindustrierna,
vilket icke synes onaturligt mot bakgrunden av det nära samband
som i företagsekonomiskt hänseende råder mellan domänverket och
bolaget.

I förening med en ej alltför ringa minskning av lagret bör bolaget genom
nyssnämnda kapitaltillskott å 35 miljoner kronor erhålla möjligheter att
nedbringa sina kortfristiga skulder till vad som med hänsyn till det egna kapitalet
kan anses rimligt och därvid i första hand avveckla nuvarande förskott
från kunder.

Den sålunda föreslagna kapitalförstärkningen torde icke böra medgivas
förutsättningslöst utan förbindas med det villkoret, att bolagets investeringar
icke utan statsmakternas föregående prövning gives större omfattning
än att de kan täckas genom självfinansiering och att bolagets kortfristiga
skulder kan hållas på normal nivå. Likaså torde böra föreskrivas, att
bolaget icke må pantförskriva inteckningar i sin fasta egendom i större
omfattning än Kungl. Maj :t för viss period medgivit.

I det föregående har jag i likhet med utredningsmannen förutsatt, att bolaget
efter lösgörandet från domänverket hänföres till handelsdepartementet.
Det synes emellertid lämpligt, att frågor i samband med överföringen
handlägges inom finansdepartementet samt att de erforderliga anslagen äskas
på min föredragning.»

Motioner

I anledning av förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon m. fl. (I: 487) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin in. fl. (II: 618), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om en klarläggande utredning av AB Statens skogsindustriers
ställning och i syfte alt utarbeta förslag till den nu aktuella kreditsaneringens
lämpligaste genomförande samt för att klarlägga de kapitalförsörjningsfrågor,
som skulle uppkomma i samband med ett fortsättande av
det av företaget angivna investeringsprogrammet;

6

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Grym in. fl. (1:488) och den andra inom andra kammaren av herr
Jansson i Kalix m. fl. (II: 619), i vilka hemställts, att riksdagen med bifall
till Kungi. Maj:ts proposition nr 117 i övrigt under punkt 3) till Aktieteckning
i Aktiebolaget Statens skogsindustrier å kapitalbudgeten, fonden för
statens aktier, för budgetåret 1957/58 måtte anvisa ett investeringsanslag av
60 000 000 kronor;

dels en inom första kammaren av herr Hagberg väckt motion (I: 489), vari
hemställts, att riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts framställning i proposition
nr 117, punkt 3, att till Aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier
å kapitalbudgeten, fonden för statens aktier för budgetåret 1957/58
anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr., dels i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om en skyndsam utredning rörande principerna för och
omfattningen av Aktiebolaget Statens skogsindustriers verksamhet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Helmer Persson m. fl. (I: 490) och den andra inom andra kammaren
av herr Holmberg m. fl. (II: 620), i vilka hemställts, att riksdagen i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr 117 måtte besluta att 1) avslå Kungl.
Maj:ts förslag om att skilja Aktiebolaget Statens skogsindustrier från domänverket
och att överföra bolagets aktier från domänverkets fond till fonden
för statens aktier; 2) bemyndiga riksgäldskontoret tillhandahålla domänverket
en rörlig kredit av maximalt 160 miljoner kronor, varav 80 miljoner
kronor må disponeras för Aktiebolaget Statens skogsindustriers räkning;
3) till aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier å kapitalbudgeten,
domänverkets fond, för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 50 000 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 598),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta 1) att avslå Kungl. Maj :ts förslag
att Statens skogsindustrier skall skiljas från domänverket och direkt
underställas Kungl. Maj :t samt därvid sortera under handelsdepartementet;
2) att hos Kungl. Maj :t anhålla om en utredning eller undersökning av frågan
om att ASSI och domänverket sammanslås till ett företag, eller att ASSI
genom överförande av skog från domänverket eller från de till de förvärvade
industrierna förut hörande skogsområdena ges en egen råvaruförsörjning;
3) att staten, genom att ASSI under nästa budgetår tillföres ett
belopp av 50 miljoner kronor genom ökning av aktiekapitalet och i övrigt
genom att riksgäldskontoret ställer erforderlig rörlig kredit till förfogande,
ger ASSI de ekonomiska möjligheter som är nödvändiga för en rationell
skogsindustri;

dels en inom andra kammaren av herr Hagnell väckt motion (II: 616),
vari hemställts, att AB Statens skogsindustrier ges möjlighet att, inom ramen
av egna resurser jämte högst 70 % av ägaren-statens intäkter från
skogsförvaltningen, fullfölja de av bolagsledningen framlagda investeringsplanerna; dels

ock en inom andra kammaren av herrar Strandh och Christenson i

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

7

Malmö väckt motion (II: 617), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte begära att i motionen angivna frågeställningar med förtursrätt
behandlas av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna.

I fråga om motiveringen för de sålunda framställda förslagen får utskottet
hänvisa till motionerna II: 618, II: 619, I: 489, I: 490, II: 598, II: 616 och
II: 617.

Utskottet

Vad först angår frågan om det inbördes förhållandet mellan Aktiebolaget
Statens skogsindustrier och domänverket innebär Kungl. Maj :ts förslag,
att bolaget skall skiljas från domänverket och att i samband därmed
aktierna skall överföras från domänverkets fond till fonden för statens aktier.
Enligt utskottets mening ger vad vid utredningen i denna del av ärendet
framkommit vid handen, att vissa nackdelar är förbundna med ett skiljande
av bolaget från domänverket och att den föreslagna åtgärden sålunda
ej kan anses som den i alla avseenden mest tillfredsställande lösningen. Å
andra sidan finner utskottet ingen anledning att inte instämma i departementschefens
uppfattning, att fördelarna med en upplösning av det nuvarande
sambandet mellan domänverket och bolaget överväger nackdelarna.
Utskottet har härvid särskilt fäst avseende vid den av departementschefen
åberopade omständigheten att statsmakterna genom en åtgärd av angivet
slag får bättre möjligheter att bedöma bolagets kapitalbehov och avväga
detta i förhållande till andra investeringsanspråk. Utskottet tillstyrker därför
vad i nämnda hänseende föreslagits och avstyrker motionerna I: 490
och II: 620 samt II: 598, såvitt nu är i fråga. Utskottet avstyrker i anslutning
härtill ävenledes det i sistnämnda motion framställda yrkandet om
utredning angående relationerna mellan domänverket och bolaget m. in.

Vad departementschefen anfört rörande bolagsstyrelsens sammansättning
samt avtal om virkesleveranser föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

I fråga om regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan domänverket
och bolaget innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ett investeringsanslag
å 34,55 miljoner kronor upptages under fonden för låneunderstöd
och att detta belopp skall av bolaget användas för återbetalning till domänverket
av vissa krediter å sammanlagt nämnda belopp, vilka genom statsmakternas
beslut tillhandahållits bolaget via domänverket. Det har vidare
förutsatts att någon dragningsrätt på riksgäldskontoret i form av rörlig
kredit inte skall medgivas bolaget. Utskottet har inte funnit anledning till
erinran mot vad sålunda i propositionen föreslagits och avstyrker i enlighet
härmed de i motionerna I: 490 och II: 620 samt II: 598 framställda yrkandena
om höjning av bolagets rörliga kredit.

8

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

Enligt förslaget i propositionen skall bolagets aktiekapital ökas genom
att ett investeringsanslag å 35 miljoner kronor för aktieteckning beviljas.
Härvid har departementschefen ansett att statsmakternas medverkan till en
förbättring av bolagets kapitalförsörjning bör begränsas till vad som erfordras
för att bolagets kortfristiga skulder skall kunna nedbringas till en
skälig nivå. I de föreliggande motionerna har olika meningar kommit till
uttryck så till vida, att yrkanden framställts å ena sidan om avslag på förslaget
om ett investeringsanslag på 35 miljoner kronor till aktieteckning
(motion 1:489), å andra sidan om ökning av nämnda anslag till högre
belopp än det av Kungl. Maj:t begärda (motionerna 1:488 och 11:619, I:
490 och 11:620 samt 11:598). En ökad medelsanvisning för investeringsbehov
åsyftas jämväl i motioneni II: 616.

Utskottet anser för sin del att departementschefen anfört bärande skäl till
lörmån lör den i propositionen föreslagna medelsförstärkningen å 35 miljoner
kronor. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed Kungl. Maj:ts förslag
och avstyrker motionerna 1:489, 1:490 och 11:620 samt 11:598, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 488 och II: 619 samt
II: 616.

I vissa av de i ämnet väckta motionerna framföres — ehuru ur olika
utgångspunkter — yrkanden om utredning rörande ifrågavarande bolag.
Sålunda påyrkas i motionerna I: 487 och II: 618 en klarläggande utredning
av bolagets ställning i syfte att utarbeta förslag till den aktuella kreditsaneringens
lämpligaste genomförande och klarlägga kapitalförsörjningsfrågorna
vid ett fortsättande av det av bolaget angivna investeringsprogrammet.
Och i motionen 1:489 föreslås en skyndsam utredning rörande principerna
för och omfattningen av bolagets verksamhet.

Enligt utskottets mening kan tillräckliga skäl knappast anses föreligga
för igångsättande av ytterligare utredningar rörande bolagets fortsatta verksamhet
utöver de undersökningar som företagits i samband med utarbetandet
av den föreliggande propositionen. Utskottet anser sig därför inte
böra tillstyrka de nu ifrågavarande motionsyrkandena. Vad särskilt angår
yrkandet i motionen 1:489 vill utskottet erinra om att jordbruksutskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 28 ansåg en utredning av principerna
för bolagets verksamhet inte böra ske, i all synnerhet som denna
lråga enligt utfärdade direktiv skulle behandlas av 1953 års sakkunniga för
utredning rörande de statliga företagsformerna.

Vad slutligen angår motionen II: 6h7 avser densamma vissa spörsmål av
principiell räckvidd, vilka berör inte blott statens skogsindustrier utan även
övriga helstatliga bolag. Utskottet anser för sin del tillräckliga skäl inte
föreligga för att riksdagen skulle i enlighet med motionsyrkandet begära,
att i motionen angivna frågeställningar skulle med förtursrätt behandlas
av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna, och får fördenskull
avstyrka motionen.

Under åberopande av det anförda får utskottet — som i övrigt inte funnit
anledning till särskilt uttalande — hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957 9

1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:490 och 11:620 samt II:
598, såvitt nu är i fråga, godkänna de förslag beträffande
reglering av förhållandena mellan domänverket och Aktiebolaget
Statens skogsindustrier m. m. som i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 15 mars 1957 förordats
samt bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i samband därmed
erforderliga åtgärder;

2. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts törslag
och med avslag å motionerna 1: 490 och II: 620 samt II: 598,
såvitt nu är i fråga, till Reglering av Aktiebolaget Statens
skogsindustriers lån hos domänverket för budgetåret
1957/58 under fonden för låneunderstöd anvisa ett mvesteringsanslag
av 34 550 000 kronor;

3. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1: 489, 1: 490 och II: 620 samt
II: 598, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna
I: 488 och II: 619 samt II: 616, till Aktieteckning i
Aktiebolaget Statens skogsindustrier för budgetåret 1957/58
under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag
av 35 000 000 kronor;

4. att motionerna I: 487 och II: 618 samt I: 489, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

5. att motionen 11:617 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

6. att motionen 11:598, såvitt den avser utredning eller
undersökning, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 112, dock att herr Heckscher deltagit
i stället för herr Cassel.

Reservationer

1) beträffande anslag till aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier a)

av herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka
ansett att

Kartong

10

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »samt II: 616», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening har tillräckliga skäl inte blivit anförda för förslaget
om ökat kapitaltillskott till ifrågavarande bolag. Såsom i motionen
1:489 lramhålles kan Kungl. Maj:ts förslag komma att uppfattas som ett
i rådande kreditsituation inte motiverat favoriserande av ett statligt företag.
Då det enligt utskottets mening åtminstone tills vidare bör vara möjligt
att sanera bolagets affärer utan anlitande av nytt statligt kapital, finner
sig utskottet böra tillstyrka den nämnda motionen, i vad den avser avslag
på Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslag till aktieteckning. Härav följer
att utskottet avstyrker de i motionerna I: 488 och II: 619, I: 490 och II: 620,
II: 598 samt II: 616 framställda yrkandena om ökat kapitaltillskott.»
dels ock utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen må, med bifall till motionen I: 489 samt
med avslag å motionerna 1:4*90 och 11:620 samt 11:598,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna
1:488 och 11:619 samt 11:616 avslå Kungl. Maj:ts förslag
att anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kronor till
aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier;»

b) av herrar Åkerström, Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix, Löfroth,
Lassinantti och Svensson i Kungälv, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »samt II: 616», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser med hänsyn till de sociala och arbetsmarknadsmässiga
synpunkter, som i jämförelse med liknande företag i enskild ägo otvivelaktigt
kan läggas på detta ärende, samt till behovet av en ökning av aktiekapitalet
skäl i och för sig tala för en medelsanvisning av den storleksordning
som statskontoret tillstyrkt. Då emellertid i nuvarande finansiella situation
stor restriktivitet måste iakttagas i fråga om investeringar kan utskottet
inte lörorda en dylik åtgärd. Utskottet finner sig efter en avvägning
mellan dessa båda bärande synpunkter böra stanna vid att förorda ett anslag
av 60 miljoner kronor, varvid dock förutsättes att ett belopp av 15 miljoner
kronor disponeras för modernisering och utbyggnad av sågverksanläggningarna
i Törefors, Båtskärsnäs och Seskarö. I övrigt ansluter sig
utskottet i huvudsak till de motiveringar som framförts av riksräkenskapsverket
och i motionerna 1:488 och 11:619. Utskottet tillslyreker sålunda
nämnda motioner och avstyrker motionerna I: 489, I: 490 och II: 620 samt
II: 598, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionen II: 616.»
dels ock utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna 1:488 och II: 619 ävensom
med avslag å motionerna I: 489, I: 490 och II: 620 samt
II: 598, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, samt
motionen 11:616, till Aktieteckning i Aktiebolaget Statens

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

11

skogsindustrier för budgetåret 195-7/58 under fonden för
statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 60 000 000
kronor;»

2) av herrar Sundelin, Axel Andersson, Anders Johansson, Birke, Skoglund
i Doverstorp, Staxäng, fröken Elmén, herrar Löfroth, Nelander, Heckscher
och fröken Liljedahl, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Enligt utskottets»
och slutar med »avstyrka motionen» bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Även om i samband med utarbetandet av den nu föreliggande propositionen
åtskilliga utredningar verkställts rörande det ifrågavarande bolaget
och dess verksamhet har likväl i de ifrågavarande motionerna åberopats
sådana omständigheter, att enligt utskottets mening starka skäl föreligger
att företaga ytterligare undersökningar i ämnet. Utskottet anser det sålunda
påkallat att en allmän undersökning kommer till stånd rörande bolagets
ställning i dess helhet, dess framtida kapitalbehov och den erforderliga avvägningen
mellan olika föreliggande investeringsprojekt ävensom den aktuella
kreditsaneringens praktiska genomförande. Att en dylik undersökning
i viss mån kan komma att beröra principerna för och omfattningen av
bolagets verksamhet torde få anses naturligt. Utskottet föreslår att riksdagen,
i anledning av motionerna 1:487 och 11:618 ävensom motionen I.
489, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en
utredning rörande bolagets ställning och verksamhet, med beaktande bl. a.
av vad utskottet anfört.

Vad slutligen angår motionen 11:647 avser densamma vissa spörsmål
av principiell räckvidd, vilka berör inte blott statens skogsindustrier utan
även övriga helstatliga bolag. Utskottet anser för sin del att vad i motionen
anförts ger anledning att understryka angelägenheten av en ökad insyn
från det allmännas sida i de statliga bolagens verksamhet. Ifrågavarande
spörsmål är enligt utskottets mening av den betydelsen att detsamma,
på sätt i motionen yrkas, bör med förtursrätt tas upp av utredningen
rörande de statliga företagsformerna. Utskottet tillstyrker därför ifrågavarande
motionsyrkande.»

dels ock utskottets hemställan under 4. och 5. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 487
och 11:618 samt motionen 1:489, sistnämnda motion såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
utredning rörande Aktiebolaget Statens skogsindustriers
ställning och verksamhet, med beaktande bl. a. av vad utskottet
anfört;

5. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 617, i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa, att i motionen angivna
frågeställningar måtte med förtursrätt behandlas av 1953
års utredning rörande de statliga företagsformerna.»