Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
1
Nr 101
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder för flykting studenter m. in.
(2:a avd.)
I propositionen nr 148 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 15 mars
1957, föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade
grunder för utvidgning av det studentsociala stödet åt s. k. flyktingstudenter
m. m.
I propositionen lämnas en redogörelse för möjligheterna att bereda de
från Ungern överförda flyktingstudenterna utbildning vid högre läroanstalter
i Sverige.
Vidare förordas en sådan utvidgning av det studentsociala stödet åt
flyktingstudenter, att dessa kan erhålla studielån med statlig kreditgaranti
och räntefritt lån för universitetsstudier på i princip samma villkor som
svenska studenter.
Inledning
I en den 5 november 1956 gjord framställning har Sveriges förenade studentkårer
(SFS) hemställt om sådana ändringar av gällande bestämmelser,
att räntefritt studielån för universitetsstudier och statsgaranterat studielån
kan utgå till flyktingstudent efter i huvudsak samma grunder som till
svensk studerande. Över framställningen har yttranden avgivits av statsstipendienämnderna
i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg samt garantil
ånenämnden.
Sedermera har Sveriges liberala studentförbund, Sveriges konservativa
studentförbund, Sveriges socialdemokratiska studentförbund och Svenska
landsbygdens ungdomsförbunds studentförbund i en gemensam framställning
den 23 januari 1957 anhållit, att ett ökat antal flyktingar måtte mottagas
i Sverige, att till flyktingstudent måtte utgå studentsociala förmåner
efter i huvudsak samma grunder som till svensk studerande samt att erforderliga
åtgärder måtte vidtagas för att bereda anlända och förväntade
ungerska flyktingstudenter utbildningsplatser vid våra högre läroanstalter.
Yttranden över denna framställning har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
kanslern för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,
garantilånenämnden, SFS och Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO). ()verstyrelsen för de tekniska högskolorna har överlämnat
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. G samt. Nr 101
2
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
yttranden från kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm och
Chalmers tekniska högskola. Vid garantilånenämndens utlåtande har fogats
yttranden av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund, Stockholm och
Göteborg.
I en inom arbetsmarknadsstyrelsen upprättad, den 13 mars 1957 dagtecknad
promemoria har lämnats mera utförliga uppgifter om de till Sverige
överförda flyktingstudenterna in. in.
Utbildningsmöjligheter för ungerska flyktingstudenter m. m.
Universitetskanslern uttalar, att han förutsätter att välvilligast möjliga
inställning kommer att intagas till frågan om beredande av utbildningsplatser
för de ungerska flyktingstudenterna. Kanslern anför vidare:
I den man utbildningen avser inträde vid under mitt överinseende stående
lärosäten pa sadana studiebanor, för vilka gäller särskilda intagningsbestämmelser
(läkare och tandläkare), måste närmare utredning förebringas
angående antalet flyktingstudenter som önskar dylik utbildning samt rörande
de åtgärder av extraordinär natur som kan befinnas påkallade och
lämpliga. Betydande svårigheter föreligger nämligen för att låta ifrågavarande
studenter — annat än helt undantagsvis vid prövning från fall till
fall — vinna inträde på nämnda spärrade studiebanor i konkurrens med
svenska studenter.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har beträffande de ungerska
flyktingstudenternas möjligheter till högre teknisk utbildning i Sverige
framhållit bland annat följande.
Sedan länge har vid de tekniska högskolorna i Sverige antalet sökande
till olika avdelningar som regel varit större än antalet tillgängliga platser,
varför ett urval bland de inträdessökande varit erforderligt. Ett intagande
av en utlänning såsom studerande vid högskolorna kommer därför att i allmänhet
medföra, att en behörig svensk inträdessökande utestänges. Härtill
kommer svårigheten att vid den poängberäkning av inträdessökandes meriter,
som tillämpas vid urvalet, jämföra betyg från främmande läroanstalter
med betyg, som förvärvats vid svenska läroanstalter. Emellertid brukar ett
mindre antal platser vid högskolorna disponeras för extra studerande och
i viss utsträckning antages utlänningar till extra studerande i samtliga ämnen.
För sådan intagning kräves enligt vid högskolorna hittills tillämpad
praxis, att utlänning kan förete meriter, vilka ger anledning till att bedöma
honom såsom sannolikt överlägsen den behörige sökande, som därmed i
regel blir utslagen. Om här avsedd utländsk studerande befunnits kunna på
ett tillfredsställande sätt följa undervisningen, brukar han efter ett par år
av överstyrelsen givas behörighet såsom ordinarie studerande, därvid han
får tillgodoräkna de kunskapsbetyg, han under sina studier såsom extra
studerande skulte ha förvärvat i olika läroämnen, därest han redan från
början antagits såsom ordinarie studerande.
Under angivna omständigheter synes någon möjlighet tyvärr ej föreligga
att nu garantera plats vid de tekniska högskolorna för ungerska flyktingstudenter.
Frågan om antagning av sådan studerande — till en början såsom
extra studerande — kan endast avgöras efter prövning i varje särskilt
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
3
fall med hänsyn till vederbörandes kvalifikationer och vid antagningstillfället
föreliggande konkurrens om platserna inom ifrågakommande avdelning.
Av arbetsmarknadsstyrelsens remissyttrande och promemoria inhämtas
huvudsakligen följande.
Under november—december 1956 överfördes genom arbetsmarknadsstyrelsens
försorg omkring 4 000 ungerska flyktingar från Österrike till Sverige.
Bland dessa fanns omkring 150 personer med studentexamen och oavslutade
universitets- eller högskolestudier. Ett mindre antal av de till
Sverige uttagna studenterna hämtades från särskilda studentläger i Österrike.
I första hand dessa studenter men även flertalet övriga nu berörda
studenter uttalade emellertid vid uttagningen önskemål om att i Sverige
få fullfölja sin utbildning. Utöver de universitets- och högskolestuderande
fanns bland de ungerska flyktingarna ett 50-tal personer med studentexamen
och i regel några års anställning såsom arbetare i exempelvis gruveller
maskinindustri. Åtskilliga av dessa hade av politiska skäl i hemlandet
ej fått tillfälle att påbörja högre studier. I en del fall har dessa studenter
uttalat att de i Sverige i första hand önskar få bedriva studier för avläggande
av någon lämplig examen.
Enligt arbetsmarknadsstyrelsens preliminära uppgifter skulle studentgruppen
ha följande sammansättning.
Ungerska flykting studenter anlända till Sverige
i november—december
Studieriktning Antal
Teologer .................................................... 1
Jurister .................................................... 4
Medicinare .................................................. 16
Humanister ................................................. 13
Naturvetare ................................................ 6
Teknologer, fackinriktning
elektroteknik ...................................... 4
maskinteknik ..................................... 11
kemi ........................................ 9
väg- och vattenbyggnad ............................ 8
geodesi ........................................... 1
bergsvetenskap .................................... 15
arkitektur ........................................ 12 60
Ekonomer .................................................. 3
Agronomer .................................................. 13
Jägmästare ............... 8
Veterinärer .......................................... 2
Gymnastikdirektörer ......................................... 4
Övriga högskolestudenter .................................... 9
Studenter i övrigt .................................. 49
Summa 188
Flertalet ungerska studenter har av arbetsmarknadsstyrelsen omhändertagits
på särskilt sätt. Sålunda har kurser i svenska, engelska och svenska
samhällsförhållanden anordnats i Uppsala och Lund samt vid Fristads folkhögskola
för tillhopa 90 studenter. Vidare har 45 studenter beretts tillfälle
att såsom extraelever deltaga i pågående vinterkurser vid olika folkhögskolor
i landet. Övriga studenter har i allmänhet arbetsplacerats. I förekommande
fall kommer dessa att om möjligt beredas tillfälle till särskilda
4
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
språkstudier under sommarmånaderna. I början av mars fanns endast ett
10-tal studenter kvar på olika arbetsförmedlingsförläggningar. De studenter
som deltager i kursundervisningen i Uppsala och Lund erhåller genom
arbetsmarknadsstyrelsen ett stipendium om 340 kronor per månad. Studenterna
som deltager i den särskilda kursundervisningen vid folkhögskolan i
Fristad ävensom de som deltager i vinterkursen vid folkhögskolor i övrigt
får fritt vivre samt fickpengar med 100 kronor per månad.
Genom skolöverstyrelsens försorg har under innevarande vårtermin i
Göteborg anordnats undervisning på realskole- och gymnasiestadiet för
omkring 80 ungerska flyktingungdomar. Kostnaderna för denna undervisning
ävensom för elevernas uppehälle bestrides av arbetsmarknadsstyrelsen.
Kostnaderna för flyktingarnas uppehälle under den tid de deltager i särskild
kursundervisning samt för denna undervisnings anordnande och för
prov av antytt slag är sådana, att de i princip kan bestridas genom arbetsmarknadsstyrelsen
.
Beträffande vad arbetsmarknadsstyrelsen i övrigt anfört torde få hänvisas
till propositionen sid. 6—8.
Studentsociala förmåner för flyktingstudenter
Gällande bestämmelser om studentsociala förmåner
N aturastipendierna. Denna stödform infördes budgetåret
1939/40 för studerande vid universiteten och karolinska institutet. Stipendieringen
utvidgades genom beslut av 1953 års riksdag till att omfatta
samtliga akademiska utbildningsanstalter under åttonde och tionde huvudtitlarna.
Vidare ökades stipendietidens längd per läsår från högst åtta till
högst nio månader.
Med nu gällande bestämmelser rörande naturastipendieringen — reglementet
1953: 36G (ändr. 1954:419) för utdelning av statsstipendier vid
universiteten m. fl. läroanstalter — kan naturastipendium icke tilldelas
annan än svensk studerande.
Till naturastipendieringen har riksdagen beviljat anslag för varje budgetår.
För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 4 480 000 kronor.
För nästa budgetår har Kungl. Maj:t framlagt förslag om ett anslag av
6 980 000 kronor (prop. 1957: 1; VIII ht. p. 121).
Räntefria lån för universitetsstudier. Sedan år 1939
utdelas ur en samma år tillkommen fond, benämnd statens lånefond för
universitetsstudier, räntefria studielån till underlättande av studiemöjligheterna
för obemedlade eller mindre bemedlade studerande med utpräglad
studiebegåvning vid universitet och högskolor in. fl. läroanstalter.
Enligt gällande bestämmelser rörande den räntefria långivningen för universitetsstudier
— reglementet 1939: 290 för utdelning av räntefria studielån
för universitetsstudier, i den lydelse det erhållit genom kungörelsen
1956: 578 — kan räntefritt studielån för universitetsstudier icke beviljas
annan än svensk studerande.
De räntefria studielånen utdelas av de fyra statsstipendienämnderna. I
fråga om ansökningsförfarande och fastställande av amorteringsvillkor är
de samordnade med de — i det följande behandlade — statsgaranterade
lånen för svenska studerande. Vissa centrala uppgifter beträffande låne
-
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
verksamheten tillkommer garantilånenämnden. Utbetalning m. m. av lånen
handhas av generalpoststyrelsen. Riintefritt studielån må beviljas till ett
belopp av högst 2 500 kronor för år men må, när särskilda omständigheter
därtill föranleda, kunna beviljas till högre belopp, dock högst 3 000 kronor
för år.
Till kapitalinvestering i fonden har riksdagen beviljat anslag för varje
budgetår. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 6 000 000
kronor och för nästa budgetår har Kungl. Maj:t föreslagit ett anslag av
samma storlek (1957: 1; bil. 29, p. 21).
Statsgaranterade studielån. I syfte att underlätta för de
studerande vid universiteten m. fl. högre läroanstalter att erhålla studielån
genomfördes efter beslut av 1950 års riksdag ett system med statlig garanti
av dylika lån. Bestämmelser i ämnet är meddelade i kungörelsen 1950: 469
(iindr. 1954:420; 1956:260; 1956:579). Ifrågavarande bestämmelser innebär
bland annat följande.
Beslut om statlig garanti meddelas av statsstipendienämnderna. Villkor
för erhållande av garanti är, att vederbörande sökande gjort sig känd för
skötsamhet, ådagalagt studielämplighet och är i behov av studiekredit.
Garanti beviljas vid ett och samma tillfälle endast för lån avseende studiekostnader
under högst ett år. Garanti avseende ytterligare lån kan emellertid
beviljas låntagare, som med omsorg och framgång bedriver sina studier.
Efter ansökan av studerande, som erhållit statsgaranti, må lån utlämnas
av bank eller annan kreditanstalt, som är villig därtill. Lån är i regel amorteringsfritt
under studietiden och utlämnas utan annan säkerhet än den
statliga garantin och mot ränta, som Kungl. Maj:t med hänsyn till det allmänna
ränteläget fastställer. Innebörden av statsgarantin är, att statsverket
gentemot långivaren närmast efter låntagaren ansvarar för lånet.
Genom proposition 1952:48 framlade Kungl. Maj:t förslag om att här
avsedda kreditgaranti, vilken tidigare givits endast åt svenska studenter,
skulle kunna beviljas även s. k. flyktingstudenter. Med hänsyn till de särskilda
förhållandena beträffande dessa studenter föreslogs i propositionen
för deras del vissa särbestämmelser.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1952: 97 tillstyrkte statsutskottet
bifall till Kungl. Maj ds ifrågavarande förslag men underströk samtidigt —
i anslutning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet i ärendet anfört
— vikten av att det föreslagna systemet med statlig kreditgaranti för
studielån åt flyktingstudenter tillämpades med varsamhet. En särskilt noggrann
prövning av de garantisökande och en viss återhållsamhet vid beviljande
av garanti syntes enligt utskottets mening nödvändig. Därjämte
borde garantilånenämnden med uppmärksamhet följa utvecklingen av ifrågavarande
garantiverksamhet samt lämna Kungl. Maj:t redogörelse för
sina iakttagelser härvidlag.
Den 30 juni 1952 utfärdades kungörelse (nr 570) angående .studielån med
statlig kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter (ändr. 1956:421). De i kungörelsen
givna föreskrifterna avvek från de för garantilån till svenska
studenter då gällande bestämmelserna huvudsakligen i följande avseenden.
Såsom flyktingstudent skall enligt kungörelsen betraktas den, som vid
tillämpning av gällande föreskrifter om utlännings rätt att vistas här i
riket är att anse såsom politisk flykting och som emottagits som studerande
vid någon av de läroanstalter, vid vilka garantilån till studerande
förekommer (1 §). Utlänningskommissionen skall avge yttrande i varje
6
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
enskilt ärende rörande beslut om statlig kreditgaranti för studielån till
flyktingstudent (3 §). Såsom lånevillkor skall vidare gälla, att sökanden
''på heder och samvete förklarat sig ha för avsikt att stanna i Sverige även
efter avslutad utbildning (2 § första stycket). Sökanden skall även ådagalägga,
att han i förekommande fall erhållit examensdispens (2 § andra
stycket). Flyktingstudent, som icke avlagt svensk studentexamen, måste
styrka sin studielämplighet genom minst två terminers studier vid vederbörande
läroanstalt, innan garantilån kan erhållas (2 § fjärde stycket).
Slutligen gäller att besluten rörande garantilånen till flyktingstudenter fattas
av g ar an tilånen ä m n den, sedan yttrande avgivits av vederbörande statsstipendienämnd.
Beträffande beviljandet av garantilånen till svenska studenter
har däremot statsstipendienämnderna ensamma beslutanderätten.
Sedermera har bestämmelserna för garantilån till svenska studerande
ändrats vid två tillfällen utan att motsvarande ändringar vidtagits beträffande
garantilånen till flyktingstudenter. Sålunda har genom beslut av
1956 års riksdag behörighetskravet i fråga om ådagalagd studielämplighet
för erhållande av garantilån sänkts från Ba+ i läroämnen i studentexamen
till ett genomsnittsbetyg av Ba i nämnda ämnen (prop. 50; SU 46; Rskr
146). Vidare har garantilånen till svenska studerande i fråga om ansökningsförfarande
och fastställande av amorteringsvillkor samordnats med de räntefria
lånen för universitetsstudier (KIv 1956: 578 o. 579).
Förslag om vidgade studentsociala förmåner åt flyktingstudenter m. m.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att frågan om det studentsociala stödet
till flyktingstudenterna i hög grad aktualiserats genom de åtgärder Sverige
vidtagit med anledning av flyktingströmmen från Ungern. Vidare understryker
styrelsen angelägenheten av att flyktingstudenterna tillerkännes
studentsociala förmåner efter samma grunder som gäller för svenska studerande.
Universitetskanslern och överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner
det angeläget, att åtgärder vidtages för att underlätta de ungerska
flyktingstudenternas ekonomiska möjligheter att bedriva studier i Sverige.
Hur detta lämpligen bör ske synes enligt kanslern och överstyrelsen närmast
böra prövas av de organ, som har till uppgift att handha olika former
av studiehjälp. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter kanslern,
om icke kostnaderna för studiehjälp åt de ungerska flyktingstudenterna bör
bestridas från ett särskilt å riksstaten för ändamålet uppfört anslag.
Garantilånenämnden tillstyrker, att flyktingstudenterna tillerkännes
statsgaranterade studielån och räntefria lån för universitetsstudier efter
samma grunder som de svenska studenterna. Nämnden är däremot icke för
närvarande beredd att förorda, att flyktingstudenterna må kunna tilldelas
naturastipendier.
Vad först beträffar de statsgaranterade studielånen framhåller
nämnden att det övervägande antalet garantilån åt flyktingstudenter
har beviljats balter. Den nedåtgående lånefrekvensen sammanhänger givetvis
med att antalet flyktingar, som inkommit i riket, efter en topp vid
krigsslutet, starkt avtagit under senare år. Vid införandet av ifrågavarande
låneform år 1952 uppskattades antalet potentiella låntagare till omkring
200. I verkligheten har antalet personer, som ansökt om flyktinglån, under
budgetåren 1952/56 visat sig uppgå till endast 139, och antalet nya lån
-
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
7
tagare budgetåret 1955/56 utgjorde endast 11. I den män verksamhetens
resultat skall mätas i frånvaron av förluster, kan det dessutom konstateras,
att den hittills utgjort en hundraprocentig framgång.
Genom att bland de cirka 4 000 ungerska flyktingar, som under hösten
1956 inkom i landet, beräknas ingå omkring 200 studenter, har dock ett
nytt läge inträtt för flyktinglåneverksamheten. Under innevarande år torde
för övrigt ytterligare ett betydande antal ungerska flyktingar komma att
emottagas i Sverige.
Mot bakgrunden av hittillsvarande erfarenheter framstår enligt garantilånenämndens
mening en uppmjukning av de strängare särbestämmelserna
för beviljande av statlig kreditgaranti för studielån åt flyktingstudenter
såsom väl motiverad.
Målsättningen för ifrågavarande garantilåneverksamhet bör vara att bereda
ett effektivt ekonomiskt stöd åt alla studielämpliga flyktingstudenter,
som har behov av studiekredit. Huvudprincipen bör därvid enligt garantilånenämndens
mening vara, att lånestödet ges på motsvarande villkor som
till svenska studenter.
Beträffande kravet på ådagalagd studielämplighet för de flyktingstudenter,
vilka avlagt svensk studentexamen, tillstyrker garantilånenämnden en
sänkning från Ba-f till Ba i betygsgenomsnitt i studentexamen. Motsvarande
åtgärd har redan vidtagits från och med den 1 juli 1956 beträffande
garantilån till svenska studenter.
För de flyktingstudenter, vilka icke avlagt svensk studentexamen, bör
motsvarande studielämplighet konstateras efter individuell prövning. Denna
får då beakta föreliggande meritering i form av bestyrkta studieresultat
i utlandet och, då så är nödvändigt för en säker bedömning, givetvis även
resultaten av en tillräckligt lång tids studier i Sverige. Att härvidlag som
i gällande bestämmelser fixera en minimitid om två terminers studier vid
svensk läroanstalt såsom behörighetsvillkor finner garantilånenämnden
vara för tillgodoseende av anförda syfte onödigt och snarast olämpligt.
Garantilånenämnden har sålunda på grund av den nuvarande bestämmelsen
tvingats avslå eu låneansökan från en ungersk medicine doktor, vilken
för vinnande av svensk medicine licentiatexamen måste bedriva ett par
terminers medicinska studier i Sverige. Garantilånenämnden vill på anförda
skäl bestämt tillstyrka, att författningsbestämmelsen om minst två terminers
studier slopas såsom behörighetsvillkor. Kravet på ådagalagd studielämplighet
bör dock icke av denna orsak sänkas vid prövningen av låneansökningarna
utan samma krav i princip uppställas beträffande flyktingstudenternas
och de svenska studenternas studielämplighet.
Förslaget att flyktingstudent, som söker studielån med statlig kreditgaranti,
icke längre skall avkrävas förklaring på heder och samvete om sin
avsikt att stanna i Sverige även efter avslutad utbildning vill garantilånenämnden
tillstyrka. Den försäkran det här gäller har ej karaktär av bindande
löfte och är därför utan större betydelse.
De skäl, som ursprungligen motiverade, att ärenden rörande garantilån
åt flyktingstudenter behandlades av garantilånenämnden kvarstår i huvudsak
orubbade. Nämnden finner därför icke anledning att för närvarande
föreslå överflyttning av beslutanderätten till statsstipendienämnderna.
Särskilt om flyktingstudenterna, som nämnden har för avsikt att föreslå,
får rätt till räntefria studielån, kan det av praktiska skäl vara önskvärt, att
8
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
låneärenden för flyktingstudenter och svenska studenter behandlas av
samma instanser och beslutanderätten då överflyttas till statsstipendienämnderna.
En förutsättning härför är emellertid att statens utlänningskommission
förklarat sig villig att avgiva yttrande till statsstipendienämnderna.
I fråga om de räntefria lånen för universitetsstudier
påpekar nämnden, att dessa är särskilt värdefulla för dem som har stort
totalt lånebehov under sill studietid. Då flyktingstudenterna i särskild grad
hör till denna kategori, finner nämnden det motiverat, att möjlighet beredes
dem att erhålla räntefria lån på samma villkor, som gäller för de svenska
studenterna.
Vad beträffar de vid bifall till nämndens förslag uppkommande budgetmässiga
konsekvenserna anför nämnden följande.
Av de omkring 200 ungerska flyktingstudenter, som hösten 1956 inkommit
i Sverige, torde högst 50 kunna väntas påbörja studier vid universitet
och högskolor läsåret 1957/58. Av dessa högst 50 torde endast en
mindre del kunna tilldelas garantilån eller räntefritt lån, om samma studielämplighetsprövning
som för svenska studenter skall upprätthållas. Bland
de flyktingstudenter, vilka i annan ordning inkommit i Sverige, torde ytterst
få tillkomma såsom garantilånesökande genom de uppmjukningar av
behörighetsreglerna, som nu föreslås.
Statens kostnader för garantilånen hänför sig till eventuella avskrivningsförluster.
På grund av den ringa ökning av utlåningen, som enligt vad nyss
anförts torde vara att förutse vid ett bifall till föreliggande förslag, kan
risken för framtida avskrivningsförluster bedömas såsom mycket måttlig.
Utlåningen av eventuella räntefria studielån åt flyktingstudenter under
läsåret 1957/58 kan uppskattas till högst omkring ioo 000 kronor, d. v. s.
cirka 40 lån å vardera 2 500 kronor. Härvid har utgångspunkten varit, att
antalet garantilån åt flyktingstudenter läsåret 1955/56 utgjorde sammanlagt
39 och att detta antal låntagare på sin höjd fördubblas under läsåret
1957/58 genom tillkomsten av de ungerska flyktingarna och sänkningen av
behörighetsreglerna. Dessutom antages, att endast omkring hälften av dessa
aspiranter på studielån uppfyller de högre kraven för räntefritt lån, vilket
ger den förut angivna uppskattningen högst 40 dylika lån. Garantilånenämnden
anser att utlåningen till flyktingstudenter icke bör få inkräkta på
de medel som står till förfogande för utlåningen av räntefria lån till svenska
studenter. För sistnämnda utlåning beräknas i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag omkring 7 miljoner kronor. Fn utlåning till
flyktingstudenter bör enligt garantilånenämndens mening möjliggöras genom
att därutöver får tagas i anspråk erforderliga medel från statens lånefond
för universitetsstudier. Ett ökat investeringsanslag till fonden torde
man dock icke av denna orsak behöva överväga för nästa budgetår utan
i stället torde medel, som under budgetåret 1957/58 inflyter i amorteringar,
kunna tagas i anspråk.
Vad slutligen angår naturastipendiern a anser nämnden att
det direkta stipendiestödet till flyktingstudenterna bör utformas såsom
en speciell stödform. Naturastipendiesystemet, tillämpat med samma villkor
som gäller för svenska studenter, torde nämligen icke vara ägnat att
ge det stöd, som erfordras framförallt vid anpassningen till universitetsoch
högskolestudier i Sverige av ett flyktingklientel med starkt varierande
9
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
studieförutsättningar. Enligt vad nämnden förut föreslagit skall flyktingstudenter
erhålla samma möjligheter som svenska studenter att erhalla
studielån med statlig kreditgaranti och räntefria studielån. Det kommer
emellertid därutöver att erfordras någon annan stödform för de ilyktingstudenter,
vilkas studielämplighet icke kan säkert bedömas under den forsta
anpassningstiden i Sverige. För detta ändamål torde enligt garantilanenämndens
mening i första hand direkta omskolmngsbidrag eller motsvarande
stöd böra utgå även under den första studietiden vid universitet och
högskolor. Dylika omskolningsbidrag med ett värde av cirka 350 kronor
per månad utgår för närvarande till ungerska flyktingstudenter genom länsarbetsnämnderna
samtidigt som vederbörandes studieförutsättningar provas
och undervisning i svenska språket meddelas, också genom arbetsmarknadsmyndigheternas
försorg. Garantilånenämnden vill med det antorda
tillstyrka, att studielån med statlig kreditgaranti och räntefria studielån i
första hand kompletteras med förutnämnda omskolmngsbidrag till llyktingstudenter
avseende den första anpassningstiden vid högskolestudier i
Sverige.
Departementschefen
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Utbildningsmöjligheter för de ungerska flyktingstudenterna
m. m. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens i det
föregående återgivna redogörelse har genom styrelsens försorg fram till s utet
av år 1956 cirka 4 000 ungerska flyktingar överförts från flyktingläger
i Österrike till Sverige. Av ifrågavarande flyktingar beräknas omkring 200
ha avlagt studentexamen. Av dessa torde cirka 150 ej ha avslutat små universitets-
eller högskolestudier.
För flertalet av de ungerska flyktingstudenterna har anordnats särskilda
kurser, avseende främst undervisning i svenska och engelska samt i svenska
samhällsförhållanden. Kostnaderna härför och för stipendier till uppehälle
m. m. har bestritts från anslag under femte huvudtiteln, som star till arbetsmarknadsstyrelsens
förfogande.
Jag torde vidare få erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 8
februari 1957 föreskrivit, att från flyktingläger i Mellaneuropa skall tills
vidare under år 1957 i Sverige mottagas ytterligare flyktingar till det antal
som arbetsmarknadsstyrelsen bedömer vara möjligt att bereda stadigvarande
arbete i landet. Avsikten är att flyktingar av såväl ungersk som av annan
nationalitet skall kunna mottagas inom ramen för ifrågavarande aktion. I
enlighet med nämnda beslut började arbetsmarknadsstyrelsen i slutet av
föregående månad att uttaga ytterligare ungerska flyktingar för transport
till Sverige, däribland även ett antal studenter. Hur många studenter som
på grund av nämnda beslut kan komma att överföras hit är ännu icke kant.
Det stora flertalet av de till Sverige överförda eller för transport hit uttagna
ungerska flyktingstudentema har uttalat önskemål om att här fa
återupptaga sina avbrutna studier. Ett tjugotal av dessa studenter har
tilldelats stipendier av The Ford Foundation, som såsom villkor för stipendieringen
uppställt, att studiemöjligheter garanteras stipendiaterna inom
deras respektive fack.
10
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
. i sakens natur, att flertalet av de ungerska flyktingstudenterna
''eko omedelbart kan tillgodogöra sig undervisningen vid våra universitet
och högskolor. Främst beror detta på att de saknar kunskaper icke blott
i svenska utan i allmänhet även i engelska och tyska. De måste därför
torst bibringas för deltagande i nämnda undervisning erforderliga språkkunskaper.
På grund av den skilda uppläggningen av universitets- och
högskoleutbildningen i Ungern och i Sverige synes vidare i regel en viss
komplettering av kunskaperna inom respektive fackområden bli nödvändig.
Åtskilliga av de ungerska flyktingstudenterna torde icke före nästa
hösttermins början hinna inhämta sådana språkkunskaper och kompletterande
fackkunskaper, att de under nämnda termin på ett tillfredsställande
sätt kan följa undervisningen vid högre läroanstalt i Sverige. För en del av
ifrågavarande studenter blir detta dock sannolikt möjligt. Av den utredning
som arbetsmarknadsstyrelsen verkställt rörande de ungerska flyktingstudenternas
fördelning på olika studieriktningar framgår, att majoriteten
utgores av teknologer och medicinare. Då utbildningskapaciteten vid våra
tekniska högskolor och medicinska fakulteter är begränsad, kan — såsom
påpekats i vissa remissyttranden — icke utan närmare utredning angivas i
vilken utsträckning förutsättningar föreligger för att bereda ungerska flvktingstudenter
med nyss angiven studieriktning fortsatt utbildning i Sverige.
Enligt arbetsmarknadsstyrelsens redogörelse för de i slutet av föregående
månad hållna konferenserna med bland annat representanter för vederbörande
universitets- och högskolemyndigheter torde man emellertid kunna
räkna med att vissa utbildningsmöjligheter kan beredas ungerska flyktingstudenter
vid sistnämnda högskolor och fakulteter. Även vid andra "studiebanor
torde utbildningsplatser kunna ställas till förfogande för flyktingstudenter.
Sålunda synes enligt arbetsmarknadsstyrelsens redogörelse ett
visst antal flyktingstudenter kunna erbjudas studiemöjligheter vid skogshögskolan.
Enligt vad jag under hand inhämtat torde även ett mindre antal
flyktingstudenter kunna mottagas vid lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan.
De möjligheter att bereda flyktingstudenter utbildning i Sverige som
redan bedömts föreligga eller som vid fortsatt utredning kan yppa sig
bor självfallet noggrant tillvaratagas. Jag anser mig böra förutsätta, att
universitets- och högskolemyndigheterna vidtager alla de åtgärder, som
bennnes möjliga och lämpliga för att bereda flyktingstudenter utbildningsplatser
vid våra högre läroanstalter. Såsom förutsatts i proposition nr 125
till årets riksdag torde kostnaderna för ifrågakommande särskilda utbildmngsanordnmgar
för flyktingstudenter under nästa budgetår få bestridas
irån det under femte huvudtiteln äskade förslagsanslaget till Understöd åt
flyktingar m. m.
Studentsociala förmåner för flyktingstudenter.
Garantilånenänmden har ingående redogjort för sina erfarenheter av den
tnttdlsvarande verksamheten rörande studielån med statlig kreditgaranti
åt tlyktingstudenter. ^Nämnden har därvid ansett sig kunna konstatera att
i den mån verksamhetens resultat mätes i frånvaron av förluster för statsverket
densamma utgjort eu hundraprocentig framgång. Med hänsyn till de
erlaienheter, soro hittills vunnits beträffande här avsedda kreditverksamhet.
synes mig från risksynpunkt hinder icke föreligga för en uppmjukning
av bestämmelserna rörande statlig kreditgaranti åt flyktingstudenter. För
en uppmjukning talar icke blott de i och för sig mycket starka humanitära
11
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
skälen att bispringa flyktingar i deras svåra situation utan även andra
motiv. Ytterligare ett antal flyktingstudenter skulle sålunda sannolikt
kunnat beredas möjligheter till universitets- eller högskolestudier, om bestämmelserna
utformats mindre restriktivt, och detta utan att därför någon
förlust på kreditverksamheten skulle behövt uppkomma.
Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda sådana ändringar
av gällande bestämmelser, att flyktingstudent i princip helt likställes med
svensk studerande i fråga om möjligheterna att erhålla studielån med statlig
kreditgaranti. Det för beviljande av dylik kreditgaranti åt flyktingstudent
nu stipulerade villkoret, att han skall pa heder och samvete ha
förklarat sig ämna stanna i Sverige även efter avslutad utbildning, bör sålunda
enligt min uppfattning slopas. Därjämte torde behörighetskravet
beträffande ådagalagd studielämplighet för flyktingstudent, som avlagt
svensk studentexamen, böra sänkas från Ba-j- till Ba i genomsmttsbetyg
i nämnda examens läroämnen. En dylik sänkning av kravet på studielämplighet
har för svensk student genomförts från och med den 1 juli 1956.
Flyktingstudent, som ej avlagt svensk studentexamen, bör kunna beviljas
garantilån, därest han vid individuell prövning befinnes äga motsvarande
studielämplighet. Härvid får beaktas föreliggande meritering i form av
bestyrkta studieresultat i utlandet och, då så är nödvändigt för en säker
bedömning, givetvis även resultaten av en tillräckligt lång tids studier i
Sverige. Ett generellt krav på viss tids studier vid högre läroanstalt i
Sverige för att få studielämpligheten dokumenterad finner jag i likhet med
nämnden icke lämpligt. Det nuvarande obligatoriska kravet på minst tva
terminers studier vid dylik läroanstalt kan nämligen föranleda — och har
för övrigt i praktiken även föranlett — att kreditgaranti måste vagras i
fall där detta framstår såsom direkt obilligt. Med hänsyn till det anförda
föreslår jag, att den nu gällande generella förreskriften om nnnst tva terminers
studier vid högre svensk läroanstalt borttages. I anslutning härtill val
ja" emellertid understryka nämndens uttalande, att föreskriftens borttagande
icke får medföra att kravet på ådagalagd studielämplighet av denna
orsak siinkes.
Räntejria studielån är såsom garantilånenämnden framhalht särskilt \ är
defulla för dem som har stort totalt lånebehov under sin studietid, hlyktingstudenter
torde i mycket stor utsträckning höra till denna kategori.
Liksom nämnden finner jag vägande skäl tala för att flyktingstudenter nu
beredes möjlighet att erhålla jämväl räntefritt studielån ur statens lånefond
för universitetsstudier. I likhet med vad jag förut förordat i fråga om studielån
med statlig kreditgaranti tillstyrker jag, att flyktingstudenter även
beträffande räntefritt studielån i princip helt likställes med svenska stu
-
denter.
Det slutliga avgörandet av ärenden rörande statlig kreditgaranti åt
flyktingstudenter ankommer nu på garantilånenämnden. Yttranden i dylika
ärenden skall dock avgivas av vederbörande lokala statsstipendienämnd
och av utlänningskommissionen. Beträffande kreditgaranti åt svenska studerande
och räntefritt studielån, vilket såsom förut nämnts nu endast kan
ut "ii till svenska studerande, beslutar däremot statsstipendienämnderna ensamma
I fråga om ansökningsförfarande, fastställande av amoiteringsvilikor
in. in. är sedan den 1 januari 1957 de båda nämnda stödformerna
samordnade vad beträffar svenska studerande. Med hänsyn till att en dylik
12 Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
samordning av stödformerna är angelägen även beträffande flyktingstudenter
och da från praktisk-administrativa synpunkter påtagliga fördelar är
att vinna om beslutanderätten rörande studielån med statlig kreditgaranti
°ch räntefritt studielån decentraliseras till statsstipendienämnderna, föreslar
jag, att här ifragavarande ärenden skall handläggas i samma ordning
som gäller beträffande ärenden rörande kreditgaranti och räntefritt studielån
åt svenska studerande. I ärende rörande kreditgaranti åt flyktingstudent
skall enligt gällande bestämmelser yttrande inhämtas från statens utlänmngskommission.
Dylikt yttrande bör även inhämtas i ärende rörande
räntefritt studielån åt flyktingstudent. Enligt vad jag under hand inhämtat
frän utlänningskommissionen är från de synpunkter kommissionen har att
företräda intet att erinra mot att yttranden i här avsedda slag* av ärenden
avgives till statsstipendienämnderna.
I anslutning till vad jag föreslagit beträffande beslutanderätten i ärenden
rörande kreditgaranti och räntefritt studielån åt flyktingstudent vill
jag understryka angelägenheten av att garantilånenämnden i fråga om
dylika ärendens handläggning inom statsstipendienämnderna — liksom för
närvarande vad beträffar andra grupper av ärenden — övervakar att en
i möjligaste mån likformig tillämpning förekommer de olika statsstipendienämnderna
emellan.
I en av de föreliggande framställningarna har även frågan om natumstipendiering
av flyktingstudenter aktualiserats. Enligt garantilånenämnden
bör dock det för svenska studerande gällande naturastipendiesystemet
av olika skäl ännu icke göras tillämpligt på flyktingstudenter. Garantilånenämnden
har i stället föreslagit, att sådana bidrag av stipendiekaraktär,
som flyktingstudenterna för närvarande erhåller genom arbetsmarknadsorganens
försorg, bör utgå till nämnda studenter jämväl under den första
studietiden vid universitet eller högskola i Sverige. För egen del ansluter
jag mig till vad garantilånenämnden sålunda anfört och föreslagit. Här
avsedda bidrag under nästa budgetår bör bestridas från det förut nämnda
under femte huvudtiteln äskade förslagsanslaget till Understöd åt flyktingar
m. m.
Vad jag i det föregående föreslagit beträffande studielån med statlig
kreditgaranti och räntefritt studielån åt flyktingstudenter bör träda i
kraft den 1 juli 1957. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter
förslag av garantilånenämnden, meddela de föreskrifter i ämnet, som är
eiforderliga. Medelsbehovet för räntefria studielån åt flyktingstudenter
under nästa budgetår kan enligt garantilånenämndens beräkningar uppskattas
till högst omkring 100 000 kronor. I likhet med nämnden anser jag,
att för utdelning av ifrågakommande lån bör tagas i anspråk medel, som
under nästa budgetår inflyter i amorteringar till statens lånefond för universitetsstudier.
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
förordade grunderna för utvidgning av det studentsociala stödet åt
s. k. flyktingstudenter. I likhet med departementschefen anser utskottet det
angeläget, att garantilånenämnden beträffande kreditgaranti och räntefritt
13
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957
studielån åt flyktingstudent övervakar att en i möjligaste mån likformig
tillämpning förekommer de olika statsstipendienämnderna emellan. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må godkänna av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 15
mars 1957 förordade grunder för utvidgning av det studentsociala
stödet åt s. k. flyktingstudenter in. in.
Stockholm den 7 maj 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Gillström, Näsström,
Boman, Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Sundelin, Thun, Bergman,
Pålsson, Rikard Svensson, Mossberger, Söderberg, Anders Johansson och
Svärd; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Thapper, Ståhl, Persson i Växjö, Svensson i Alingsås, Gustafsson i Stockholm,
Widén, Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström, Cassel, Gustafsson
i Skellefteå, Hansson, fröken Vinge och herr Lassinantti.