Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1957/58 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väcka motioner.

(l:a avd.)

Handelsdepartementet

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 4—6 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1957) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i
personalförteckningen för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1957/58, dels ock till Handelsdepartementet:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 106 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår- uppfört med 841 500 kronor.

Chefen för finansdepartementet har i bilaga 2 till statsverkspropositionen
lämnat en översiktlig redogörelse för ett av en av honom tillkallad utredningsman
den 10 november 1956 avgivet förslag angående personaluppsättningen
inom vissa avdelningar inom statsdepartementen m. m. I likhet
med chefen för finansdepartementet finner chefen för handelsdepartementet
att utredningsmannens förslag är väl underbyggt samt att ett genomförande
av detsamma framstår som angeläget. Chefen för handelsdepartementet
biträder därför förslaget och förordar, att departementets
folkhushållningsbyrå ombildas till en avdelning för handels- och industrifrågor.
I samband med ombildningen bör till den blivande avdelningen överföras
arbetsuppgifter med industriell eller kommersiell anknytning, vilka
f. n. handläggs inom andra delar av departementet än folkhushållningsbyrån.
Bland dylika arbetsuppgifter må som exempel nämnas de ärenden, vilka
sammanhänger med departementets befattning med vissa statliga aktiebolag.

I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet anfört i bilaga
2 till statsverkspropositionen bör vidare den i Cr 13 placerade tjänsten
som chef för folkhushållningsbyrån i samband med nyss berörda omorganisation
omvandlas till en tjänst som avdelningschef i Cr 15, en byrå 1

Dilutnq till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 10

2

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

chefstjänst i Cg 37 för budgetarbetet in. in. ombildas till en tjänst som byråchef
i Cr 13 samt en förste kanslisekreterartjänst i Ce 29 och en tjänst som
amanuens i reglerad befordringsgång nyinrättas. Inrättandet av de båda nya
tjänsterna föranleder en nedräkning av tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör ytterligare tre
tjänster som kontorsbiträde i Ca 8 inrättas.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet vidare anfört vid anmälan
av utredningsmannens förslag bör under handelsdepartementets avlöningsanslag
upptagas en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost till ersättning
till expertis och tillfällig arbetskraft samt för ändamålet anvisas
170 000 kronor. Tionde huvudtitelns kommittéanslag bör nedräknas med
samma belopp.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar är av automatisk natur.

I personalförteckningen för handelsdepartementet föreslås skola uppföras
följande nya tjänster, nämligen en tjänst som avdelningschef i Cr 15, en
tjänst som byråchef i Cr 13, en tjänst som förste kanslisekreterare i Ce 29
och tre tjänster som kontorsbiträde i Ca 8, samt avföras en tjänst som byråchef
i Cr 13.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, i vad avser sättet för
bestridande av kostnaderna för ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen och
har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för handelsdepartementet, som angivits i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ............ 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 364 900

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ................................ 170 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 318 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 215 400

Summa kronor 1 106 600

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 106 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

3

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 7), innebärande att posterna till sjukvård samt till bränsle,
lyse och vatten nedräknas med 900 respektive 1 000 kronor ävensom att
posten till övriga expenser uppräknas med 14 900 kronor, får utskottet, under
erinran om att anslagshöjningen utgör 13 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 90 000
kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 7), innebärande
en av höjda arvoden föranledd anslagshöjning av 1 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

Kommerskollegium m. in.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 8—14) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1957/58, dels ock till Kommerskollegium:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
2 009 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 744 300 kronor.

För handläggningen inom handelsdepartementet av ärenden angående
statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag har inom departementet
intill utgången av år 1956 funnits anställda två arvodesavlönade
befattningshavare. Sedan jämlikt beslut av Kungl. Maj :t handläggningen
av garantilåneärendena överförts till kommerskollegium, har nämnda
befattningshavares tjänstgöring förlagts till kollegium. Ersättning till ifrågavarande
befattningshavare bör under nästa budgetår utgå enligt samma
grunder, som tidigare gällt för deras ersättning vid fullgörande av uppdrag
inom handelsdepartementet. Medel för ändamålet, ävensom medel till arvode
åt ett kvalificerat biträde, bör beräknas under förevarande anslag.

I fråga om biträdespersonalen på statistiska byrån tillstyrker departementschefen
att en tjänst som kanslibiträde i Ce 11 inrättas. Departementschefen
har ingen erinran mot förslag av kommerskollegium om överiörande
till ordinarie stat av extra ordinarie kontorsbiträden enligt grunderna för
den reglerade befordringsgången.

4

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Övriga föreslagna kostnadsförändringar är av automatisk natur.

I personalförteckningen för kommerskollegium föreslås skola uppföras
44 kontorsbiträdestjänster i Ca 8.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommerskollegium vidtaga de ändringar, som angivits i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/
58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 901 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 7 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 126 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 573 700

Summa kronor 2 609 300

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 609 300 kronor.

5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 14—16), innebärande att anslaget i anledning av monopolutredningsbyråns
och prisanalysavdelningens avveckling nedräknas med
26 700 kronor, att posterna till reseersättningar, övriga expenser och publikationstryck
uppräknas med (5 000 + 3 000 -f 6 000 =) 14 000 kronor samt
att posten till särskilda uppbördsmedel minskas med 900 kronor, får utskottet,
under erinran om att anslaget minskas med 11 800 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 551 100
kronor.

6:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
6, s. 16—19), innebärande en anslagshöjning av 24 600 kronor, varav 15 000
kronor för avlöning till tillfällig personal, 2 300 kronor till extra arbetskraft
för utskrift av mutsedlar och komplettering av gruvkartor och 7 300 kronor
för automatiska kostnadsökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

5

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 154 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -

vis ......................................... 26 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 47 100

Summa kronor 228 000

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 228 000 kronor.

7 :o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 7, s. 19 och 20), innebärande en anslagshöjning av 2 500 kronor,
varav 1 000 kronor till resekostnader för tillfällig personal och 1 500 kronor
till övriga expenser, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 40 500 kronor.

8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 20—22), innebärande en anslagshöjning av 8 000 kronor,
varav 1 200 kronor avser höjning av arvode till militärassistent och
6 800 kronor automatiska kostnadsökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ........................................ 70 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 55 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 35 0001

Summa kronor 161 200

h) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 161 200 kronor.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 22), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
28 100 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

10:o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 10, s. 22—24), som innebär, förutom automatiska kostnadsförändringar,
att för sekreterargöromålen inrättas en tjänst som förste byråsekreterare
i lönegrad Ce 29 i stället för den nuvarande arvodesbefattningen
samt att årsarvodena till rådets ledamöter och suppleanter höjes, får utskottet,
under erinran om att anslaget höjes med 15 900 kronor, hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1957 framlagt
förslag, fastställa personalförteckning för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58;

b) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t................................ 35 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 61 G00

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 7 800

Summa kronor 104 900

c) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 104 900 kronor.

11 :o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 11, s. 24 och 25), innebärande en anslagshöjning av 2 000 kronor,
avseende anslagsposten till expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 200
kronor.

12 :o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 12, s. 25 och 26), innebärande en
anslagshöjning av 60 100 kronor till följd av beslutad personalförstärkning
samt höjningen av statstjänstemännens löner, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 183 600

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 55 000

Summa kronor 238 600

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

7

b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 238 600 kronor.

13:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 26 och 27), innebärande en
anslagshöjning av 6 000 kronor till reseersättningar och expenser, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 25 200 kronor.

14:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 27 och 28), innebärande, förutom automatiska
kostnadsförändringar, att anslaget, som för innevarande budgetår är avsett
för verksamheten allenast under ett halvt år, i första hand uppräknas med
ett lika stort belopp som det för innevarande budgetår anvisade samt att
medel beräknas för ersättningar till experter och sakkunniga, får utskottet,
under erinran om att anslaget höjes med 773 200 kronor, hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 62 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t............................ 20 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 036 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 314 900

Summa kronor 1 434 600

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 434 600
kronor.

15:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 15, s. 28 och 29), innebärande en anslagshöjning
av 122 000 kronor, får utskottet, under erinran om att det för innevarande
budgetår anvisade anslaget av 150 000 kronor är avsett för nämndens
verksamhet under tiden den 1 januari—den 30 juni 1957, hemställa,
att riksdagen må till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 272 000 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. in.

16 :o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 16, s. 30—33) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för Sveriges geologiska
undersökning, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58, dels ock till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 069 000 kronor.

Departementschefen föreslår inrättande av en ny befattning som statsgeolog
i Ce 32 för uranprospektering.

Såsom chefen för civildepartementet anfört i bil. 2 till statsverkspropositionen
bör en tjänst som gruvfogde i Ce 20 utbytas mot en tjänst som ingenjör
i Ce 23 samt en tjänst som tekniker i Cg 19 omvandlas till en extra ordinarie
tjänst som ingenjör i Ce 21.

Två geologbefattningar i 27 lönegraden och två befattningar som ritbiträde
i 11 lönegraden föreslås skola överföras på extra ordinarie stat. Vidare
föreslås fyra befattningshavare (en instrumentmakare, två förmän och
ett tekniskt biträde), som f. n. avlönas från malmletningsanslaget, från
och med nästa budgetår erhålla extra ordinarie anställning samt avlönas
från förevarande anslag. Därvid bör de nuvarande tjänsterna som förman
och tekniskt biträde omvandlas till tjänster såsom förman i Ce 15 samt
instrumentmakartjänsten, såsom chefen för civildepartementet anfört i bil.
2 till statsverkspropositionen, placeras i Ce 14.

Posten till extra personal bör — till följd av den vidgade uppdragsverksamheten
— höjas. För höjda arvoden m. m. bör vidare beräknas medel.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar är av automatisk natur.

I personalförteckningen för ämbetsverket föreslås skola uppföras en befattning
som statsgeolog i Ce 32 samt 2 befattningar som geolog i Ce 27,
varjämte en befattning som kontorsbiträde i Ca 8 bör utgå.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag
under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, har
icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för Sveriges geologiska undersökning,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för
den 3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957 9

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 381 900

2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis .... 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 524 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 243 600

Summa kronor 1 200 000

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000
kronor.

17 :o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 33 och 34), som innebär att anslagsposten
till sjukvård in. in. nedräknas med 1 500 kronor samt att posterna
till övriga expenser, omkostnader i anledning av uppdrag och publikationstryck
uppräknas med (31 700 + 21 500 + 15 000 =) 68 200 kronor, hemställer
utskottet, under erinran om att anslagshöjningen utgör 66 700 kronor,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 378 700 kronor.

18:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 35), innebärande en av automatiska
kostnadsförändringar föranledd anslagshöjning av 15 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Resor och fältarbeten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 145 000 kronor.

19:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 19, s. 35—37), innebärande en anslagshöjning av
50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Utrustning för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kronor.

20:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 37—42), innebärande en av prisstegringar
och löneförhöjningar föranledd anslagshöjning av 147 000 kronor,
får utskottet, under erinran om att riksdagen under förevarande anslagsrubrik
för innevarande budgetår anvisat ett tilläggsanslag av 162 400 kronor,
hemställa,

10

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.

21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 42 och 43), innebärande en
anslagshöjning av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Inventering av torvmossar för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.

22:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 43), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
30 000 kronor.

23:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 23, s. 43—46) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens provningsanstalt,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
provningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58,
dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 1 971 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 836 600 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som förste
byråsekreterare i Ca 27 uppflyttas till Ca 29 samt en tjänst som biblioteksassistent
i Ca 15 omvandlas till en tjänst som förste biblioteksassistent
i Ca 17.

För viss arvodeshöjning samt för avlöningar till tillfälliga biträden i anledning
av anstaltens utvidgade verksamhet har räknats med ökad medelsanvisning.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar är av automatisk natur.

I personalförteckningen för provningsanstalten föreslås tjänsten som förste
byråsekreterare uppföras i Ca 29 i stället för Ca 27. Vidare föreslås tjänsten
som biblioteksassistent i Ca 15 utbytas mot en befattning som förste
biblioteksassistent i Ca 17.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag
under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, till -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

styrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för provmngsanstalten
och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens provningsanstalt, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................... 412 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1 500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis . . 376 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 749 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 431 500

Summa kronor 1 971 600

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 971 600 kronor.

24:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ;ts
förslag (punkt 24, s. 46 och 47), innebärande en anslagshöjning av 16 300
kronor, avseende 4 000 kronor posten till övriga expenser, 1 000 kronor posten
till publikationstryck, 10 000 kronor posten till förbrukningsartiklar
m. in., 300 kronor posten till överdragskläder och tvätt därav samt 1 000
kronor posten till bibliotek, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
376 500 kronor.

25:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, s. 47 och 48), innebärande en anslagshöjning av 50 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.

26:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 26, s. 48—53) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska för -

12

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

söksanstalten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 076 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 570 000 kronor.

Vid anmälan av flygtekniska försöksanstaltens anslag till avlöningar och
omkostnader i statsverkspropositionen föregående år (X ht 1956 p. 22 och
23) beräknades anstaltens inkomster av beställningsverksamhet för budgetåret
1956/57 till 3 600 000 kronor. Samtidigt fastställdes nettoutgiften för anstaltens
egen forskning till 1 200 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån
framlades i statsverkspropositionen förslag om medelsanvisning under avlönings-
och omkostnadsanslagen av (3 570 000 -f 1 230 000 =) 4 800 000
kronor eller samma belopp som de beräknade inkomsterna och nettoutgiften
tillsamman tagna.

För nästa budgetår beräknar styrelsen, att inkomsterna av beställningsverksamheten
skall stiga till 4 600 000 kronor eller med 1 000 000 kronor
utöver det belopp, som upptagits för innevarande budgetår. Styrelsen bar vidai
e begärt, att anstaltens möjligheter till egen forskning av mera grundläggande
natur väsentligt måtte förbättras, och i enlighet härmed föreslagit,
att nettoutgiften för nästa budgetår uppräknas med 550 000 kronor Ull
1 750 000 kronor.

Styrelsens beräkning av beställningsverksamheten bör enligt departementschefen
godtagas. En förutsättning för att inkomsterna skall kunna
öka i den angivna omfattningen är emellertid, att anstaltens utgiftsram
blir i motsvarande mån utvidgad. Departementschefen förordar därför, att
anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag höjes med sammanlagt det belopp,
varmed inkomsterna av beställningsverksamheten väntas öka, eller
sålunda med 1 000 000 kronor. Någon höjning av nettoutgiften för egen
forskning anser departementschefen sig däremot icke kunna tillstyrka.

Styrelsens yrkande om inrättande av nya tjänster och förbättrad lönegradsplacering
för vissa befattningshavare anser departementschefen sig
kunna biträda endast såvitt angår inrättandet av en avdelningschefstjänst
i Cp 13. Innehavaren av tjänsten skall förestå verksamheten vid den supersoniska
vindtunnelanläggningen, som alltsedan sin tillkomst bildat en särskild
sektion och nu organisatoriskt bör få samma ställning som övriga
forskningsavdelningar. Genom inrättandet av tjänsten bortfaller det hittills
utgående tilläggsarvodet till föreståndaren för anläggningen.

Förslag av styrelsen rörande omvandling till extra ordinarie av tjänster
för en forskningsingenjör i Cg 29, en ingenjör i Cg 23, en försöksledare i
Cg 23, en assistent i Cg 19, en verkmästare i Cg 21, ett laboratoriebiträde i
Cg 11, ett kanslibiträde i Cg 11, en expeditionsvakt i Cg 10, två ritare i Cg
19 och ett ingenjörsbiträde i Cg 17 tillstyrkes av departementschefen. Tjänsterna
för ingenjör i lönegrad 23 och för assistent i lönegrad 19 bör placeras
i reglerad befordringsgång och därvid, såsom chefen för civildepartemen -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

13

tet anfört i bil. 2 till statsverkspropositionen, upptagas som avdelningsingenjör
i Ce 25 respektive ingenjör i Ce 21.

För extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga biträden i anledning
av anstaltens utvidgade verksamhet samt för viss höjning av arvoden
till anstaltens styrelse har räknats med ökad medelsanvisning.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar är av automatisk natur.

I personalförteckningen för försöksanstalten föreslås skola uppföras en
tjänst som avdelningschef i Cp 13 samt en tjänst som forskningsingenjör
i Ce 29.

Utskottet. Den verkställda beräkningen av inkomsterna för försöksanstaltens
verksamhet för nästa budgetår synes böra godtagas. Detta föranleder
motsvarande utvidgning av utgiftsramen för anstalten.

Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag
under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, tillstyrker
utskottet de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för anstalten
samt kostnadsberäkningarna i övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
flygtekniska försöksanstalten vidtaga de ändringar, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 165 100

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 18 000

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis .... 1 940 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 300 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 652 800

Summa kronor 4 076 700

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 4 076 700 kronor.

27:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 27, s. 53—55), innebärande en anslagshöjning av
493 300 kronor, vilken på sätt framgår av närmast föregående punkt föranledes
av verksamhetens ökade omfattning, hemställer utskottet,

14

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 1 723 300 kronor.

28:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 28, s. 55—57), innebärande en anslagshöjning av
100 000 kronor för upprustning av anstaltens maskin- och apparatbestånd,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

29:o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 29, s. 57—59) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss
personal för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 545 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 517 000 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid
anmälan av de för flera huvudtitlar gemensamma frågorna bör tre verkmästartjänster
i Ca 21 och två verkmästartjänster i Ce 21 uppflyttas till Ca 23
resp. Ce 23 och i samband därmed erhålla benämningen konsulenter. Tjänsten
som kamrerare vid institutet bör i fortsättningen benämnas förste byråsekreterare
och benämningen bokföringskonsulent ändras till konsulent.

För höjning av arvodena till vissa styrelseledamöter in. fl. har räknats
med ökad medelsanvisning.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar är av automatisk natur.

I personalförteckningen för hantverksinstitutet föreslås dels tre tjänster
som verkmästare i Ca 21 utbytas mot tre befattningar som konsulenter i
Ca 23, dels tjänsten som kamrerare erhålla benämningen förste byråsekreterare.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag
under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, tillstyrker
de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för statens hantverksinstitut
och har icke någet att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

alt riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

15

sonalförteckningen för statens hantverksinstitut, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 173 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................... 6 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 242 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 123 500

Summa kronor 545 700

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
545 700 kronor.

30:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 30, s. 59 och 60), innebärande att anslaget uppräknas
med 10 000 kronor på grund av ökade bränslekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 66 000 kronor.

31 :o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 60 och 61), innebärande en
anslagshöjning av 30 000 kronor med hänsyn till inträffade pris- och lönestegringar
samt för att viss utvidgning av kursprogrammet skall bli möjlig,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till
kursverksamheten m. in. för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor.

32:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 61 och 62), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning
och inredning för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

33 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 33, s. 62—65), innebärande oförändrad
inedelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
Akademien för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag
av 200 000 kronor.

34:o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt- vetenskaplig
och industriell representation i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 34, s. 65 och 66), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 57 600 kronor.

35:o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen
(punkt 35, s. 66 och 67) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 89 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 81 300 kronor.

Departementschefen förordar, att för kanslipersonal vid tekniska forskningsrådet
får inrättas extra ordinarie tjänster, aspiranttjänster och extra
tjänster i högst 15 lönegraden. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t
att efter närmare prövning bestämma antalet dylika tjänster och lönegradsplaceringen
för dessa.

Departementschefen föreslår vidare en uppräkning av anslaget för arvoden
åt ordförande och ledamöter med 4 700 kronor samt för resekostnadsersättningar
och traktamenten åt ordförande och ledamöter med 1 000
kronor och för expenser med 2 600 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 89 600 kronor.

36:o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 36, s. 67—69), innebärande en anslagshöjning av 530 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 är 1957

17

37:o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 69), innebärande en anslagshöjning av
309 300 kronor, får utskottet, under erinran om att anslaget för innevarande
budgetår är avsett för verksamheten under allenast halva budgetåret,
hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 2 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 467 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 128 300

Summa kronor 597 700
b) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 597 700
kronor.

38:o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 69 och 70), innebärande en anslagshöjning
av 85 500 kronor, får utskottet, under erinran om att det för innevarande
budgetår anvisade anslaget är avsett att täcka institutets omkostnader
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1957, hemställa,

att riksdagen må till Statens institut för konsumentfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 171000 kronor.

39:o) Statens konsumentråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
39, s. 70), innebärande en anslagshöjning av 22 500 kronor, får utskottet,
under erinran om att anslaget för innevarande budgetår är avsett för verksamheten
under allenast halva budgetåret, hemställa,

att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 44 100 kronor.

40 :o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 40, s. 70 och 71) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Hamrin-Tliorcll (I: 13) och den andra inom andra kanima 2

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 10

18

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

ren av herr Nihlfors och fröken Elmén (II: 10), hemställts, att riksdagen
måtte till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 10.

Anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 300 000 kronor,
är avsett för verksamheten under allenast halva budgetåret. Föredragande
statsrådet framhåller, att behovet av ökad konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
för vilket redogjordes i propositionen 105/1956 (s. 44—
45), är stort. Då emellertid en del av de från överskotten av vissa clearingkassor
härrörande medel, vilka överförts till handels- och sjöfartsfonden
att användas för forskning samt försöks- och upplysningsarbete av betydelse
för konsumenterna, ännu icke tagits i anspråk, anser statsrådet sig böra
föreslå, att anslagshöjningen begränsas till 100 000 kronor och att anslaget
sålunda för budgetåret 1957/58 uppföres med (300 000 -f 100 000 =) 400 000
kronor.

Utskottet. Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med
300 000 kronor och är avsett för verksamheten under allenast halva budgetåret.
Oförändrat anslag hade alltså inneburit en medelsanvisning av 600 000
kronor för nästa budgetår.

Föredragande statsrådet har emellertid framhållit, att en del av de från
överskotten av vissa clearingkassor härrörande medel, vilka överförts till
handels- och sjöfartsfonden, att användas för forskning samt försöks- och
upplysningsverksamhet av betydelse för konsumenterna, ännu icke tagits i
anspråk. Med anledning härav har anslaget ansetts kunna begränsas till
400 000 kronor.

I de föreliggande motionerna har framhållits, att vid anslagets beräkning
för nästa budgetår hänsyn icke bort tagas till förefintligheten av ifrågavarande
clearingkassemedel, varför anslaget ansetts böra bestämmas till
600 000 kronor.

Utskottet har under hand inhämtat, att av nämnda clearingkassemedel,
som stå till konsumentrådets förfogande, beräknas vid utgången av innevarande
budgetår finnas tillgängligt ett belopp av drygt 1 miljon kronor.

Utskottet vill framhålla, att statsmakternas ställningstagande föregående
år till frågan om det framtida ordnandet av konsumentvaruforskning och
konsumentupplysning icke ger stöd åt den i motionerna uttalade uppfattningen,
att dessa clearingmedel icke skulle få användas i budgetutjämnande
syfte. Såsom i det föregående antytts komma dessa medel att användas
för i stort sett samma ändamål, för vilket anslaget är avsett. Utskottet anser
därför befogat, att särskilt i nu rådande ekonomiska läge anslaget begränsas.
Utskottet är vidare icke övertygat om att, därest anslaget uppräknas i enlighet
med yrkandet i motionerna, den sålunda till förfogande stående medelstilldelningen
skall kunna på ett ändamålsenligt sätt komma till användning

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

19

under nästa budgetår. Vid nu angivna förhållanden är utskottet icke berett
frångå Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna avstyrkas alltså.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 13 och II: 10, till Konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

41 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 41, s. 71), innebärande en anslagshöjning av 54 500
kronor, föranledd av höjd avlöning i enlighet med avtal åt en avdelningschef
vid institutet, ökade städningskostnader, höjda lönetillägg enligt grunderna
för 1956 års höjning av statstjänstemännens löner ävensom höjning
av arvodena till styrelseledamöter och revisorer, förordnade av Kungl.
Maj :t, samt till institutets styresman, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
956 200 kronor.

42 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42, s. 71 och 72), innebärande en anslagshöjning av
3 500 kronor av automatisk natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
146 500 kronor.

43 :o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 43, s. 72), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.

44:o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 44, s. 72-—74) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 518 100 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Alvar Andersson och Theodor Johansson (I: 199) och den
andra inom andra kammaren av herrar Börjesson och Carlsson i Bakeröd
(11:204), hemställts, att riksdagen till Bidrag till institutet för konserve -

20

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

ringsforskning för budgetåret 1957/58 måtte anvisa ett förslagsanslag av
572 500 kronor, därav 29 400 kronor för komplettering av institutets utrustning
för framställning av fruktjuicer och 25 000 kronor för avlöning av
teknisk hjälppersonal och laboratoriebiträde samt till täckande av materialkostnader,
i enlighet med vad som i motionerna anförts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisas
till motionen II: 204.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 510 100 kronor.

Enligt avtal med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning skall av statsmedel
utgå lön eller arvode till befattningshavare vid Institutet för konserveringsforskning
med högst vissa i avtalet angivna belopp. Jämte lön skall
av statsmedel utgå särskilt lönetillägg enligt de grunder, som gäller för närmast
jämförlig befattningshavare med lön enligt statens allmänna avlöningsreglemente.
Vissa befattningshavare vid institutet är berättigade till
pension i Svenska personal-pensionskassan. Pensionsavgifterna skall helt
bekostas av statsmedel. Staten skall vidare bidraga till täckandet av omkostnaderna
vid institutet med ett visst belopp. — Beträffande avtalet hänvisas
till prop. 58/1956.

Enligt tidigare avtal med förenämnda stiftelse har staten förbundit sig att
uppföra för institutet erforderliga byggnader (se prop. 140/1946).

I detta sammanhang har departementschefen erinrat om att statsutskottet
i utlåtande nr 177/1956 i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt forskningen
beträffande framställning av alkoholfria drycker av frukt och bär
anfört i huvudsak följande.

Den i motionerna berörda frågan är enligt utskottets mening av stor betydelse.
Såsom utskottet tidigare framhållit är det en viktig förutsättning för
främjandet av ett alkoholfritt umgängesliv, att alkoholfria drycker marknadsföres
i någorlunda rikligt urval och i goda kvaliteter. Härvid är det angeläget
att de svenska råvaruprodukterna kan komma till sin rätt vid sidan av
de utländska. Skall detta kunna ske med utsikt till framgång torde emellertid
forskningen på ifrågavarande område behöva effektiviseras och stödjas.
Utskottet ställer sig alltså positivt till huvudtanken i de föreliggande motionerna.
Av det yttrande i ärendet som avgivits av institutet för konserveringsforskning
framgår emellertid, att sedan år 1951 frågan om intensifierad
forskning rörande fruktjuice finnes upptagen på institutets arbetsprogram
men ej kunnat fullföljas på grund av att erforderliga medel saknats. Det torde
kunna förväntas att Kungl. Maj :t följer utvecklingen på detta område och
även utan en särskild begäran från riksdagen vidtar de åtgärder som kan
anses påkallade.

Vad utskottet sålunda anfört har riksdagen givit Kungl. Maj :t till känna
(skr. 365/1956).

Styrelsen för institutet för konserveringsforskning har hemställt, att anslaget
för nästa budgetår liöjes med 8 000 kronor till 518 100 kronor.

Departementschefen anser sig för närvarande icke beredd att föreslå nä -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

21

gon medelsanvisning till ökat stöd åt forskningen beträffande framställning
av alkoholfria drycker. Detta spörsmål torde, framhåller departementschefen,
få övervägas i samband med institutets anslagsäskanden för budgetåret
1958/59.

I enlighet med styrelsens förslag föreslås, att anslaget för nästa budgetår
liöjes med 8 000 kronor till 518 100 kronor.

Utskottet. Såsom av departementschefen och i de föreliggande motionerna
erinrats om vår frågan om ökat stöd åt forskningen beträffande framställning
av alkoholfria drycker av frukt och bär föregående år föremål för prövning
av statsutskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 177 underströk
utskottet angelägenheten av att de svenska råvaruprodukterna kunde
komma till sin rätt vid sidan av de utländska. Skulle detta kunna ske med
framgång, borde emellertid forskningen på ifrågavarande område effektiviseras
och stödjas. Det torde, framhöll utskottet vidare, kunna förväntas, att
Kungl. Maj:t följde utvecklingen på detta område och även utan särskild
begäran från riksdagens sida vidtoge de åtgärder, som kunde anses påkallade.

Utskottet vill erinra om att statens bidrag till institutet för konserveringsforskning
regleras enligt avtal. Det kan således icke utan vidare göras
gällande, att staten ensam skall bestrida kostnaderna för den i motionerna
angivna verksamheten. Då alltså denna fråga förutsätter en samverkan mellan
staten och institutet, är utskottet icke berett förorda, att förevarande
anslag uppräknas i enlighet med yrkandet i motionerna. Utskottet förväntar
emellertid, att Kungl. Maj :t låter närmare utreda denna fråga och att
förslag i ämnet, såsom även departementschefen synes ha förutsatt, förelägges
nästa års riksdag.

Mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen har utskottet
icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 199 och 11:204, till Bidrag till
institutet för konserveringsforskning för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 518 100 kronor.

45:o) Bidrag till institutet för optisk forskning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 45, s. 74 och 75), innebärande en anslagsminskning
av .300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för optisk forskning
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
100 100 kronor.

46:o) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 46, s. 75), innebärande eu anslagshöjning av 2 000
kronor av automatisk natur, hemställer utskottet,

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

att riksdagen må till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
102 000 kronor.

47 :o) Delegationen för atomenergifrågor. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 47, s. 75—77) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.

Kostnaderna för den verksamhet, som bedrivs av delegationen för atomenergifrågor,
bestrids f. n. från tionde huvudtitelns kommittéanslag. Med
hänsyn till att ifrågavarande kostnader kan väntas bli förhållandevis stora
och då vidare verksamheten får anses vara av permanent karaktär bör enligt
departementschefen ett särskilt anslag för ändamålet uppföras å riksstaten.

Delegationen för atomenergifrågor hemställer om ett anslag å 130 000
kronor, avseende 13 000 kronor arvoden åt ordförande och ledamöter, 4 000
kronor arvoden åt experter, 48 000 kronor ersättning åt sekreterare och annan
personal, expenser in. in., 15 000 kronor reseersättningar samt 50 000
kronor särskilda utredningar.

Mot delegationens beräkningar har departementschefen icke något att
erinra.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Delegationen för atomenergifrågor för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 130 000
kronor.

48 :o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 77—87) att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att medgiva utläggande av beställningar avseende material för Aktiebolaget
Atomenergi inom en kostnadsram av 16 000 000 kronor, dels ock
till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 63 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 36 700 000 kronor, varjämte
medgivits utläggande av beställningar inom en kostnadsram av
25 000 000 kronor.

Riktlinjerna för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet underställdes
föregående år riksdagens prövning. Riksdagen uttalade därvid, att det uppenbarligen
förelåg ett behov av en samordnande och koncentrerad verksamhet
inom landet i syfte att på snabbaste och rationellaste sätt nyttiggöra de
finansiella, tekniska och personella resurser, som fanns. Även det läge vari
frågan om energiförsörjningen befann sig, aktualiserade på ett alldeles särskilt
sätt problemet med atomenergiens nyttiggörande. Det framstod som

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

23

klart — anförde statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande — att
en viss koncentration av krafterna var erforderlig; sålunda borde Aktiebolaget
Atomenergi ensamt svara för utvinningen av uranmetall, framställningen
av bränsleelement och behandlingen av använt atombränsle. Den av statsmakterna
godtagna målsättningen för den svenska atomenergiverksamheten
innebar, att fem å sex atomdrivna värmeverk borde uppföras under den närmaste
10-årsperioden samt att ett första atomkraftverk färdigställdes ungefär
år 1963. Redan under utbyggnadsskedet borde strävandena också inriktas
på reaktorer för andra ändamål, exempelvis fartygsdrift. Även om det
för Sveriges del tedde sig naturligt, att intresset främst knöts till anläggningar
i vilka kombinationen uran—tungt vatten kom till användning, borde
dock möjligheterna att utveckla även på annat sätt konstruerade reaktorer
icke lämnas å sido.

Enligt den överenskommelse, som efter riksdagsbehandlingen angående
atomenergiverksamheten förra året ingicks mellan staten och de enskilda aktieägarna
i atombolaget, skall bolaget verka för ett mycket nära samarbete
med industrien. Med hänsyn bl. a. till att under den närmaste utvecklingsperioden
krävs betydande statliga bidrag skall under en tid av tre år huvudansvaret
för konstruktion och — om så erfordras för att vinna erfarenhet
— uppförande av prototypreaktorer åvila atombolaget.

Med beaktande av de uppgifter, som enligt det här i korthet antydda programmet
skall ankomma på atombolaget, har bolaget i petitaframställningen
för nästa budgetår redogjort för den planerade verksamheten. Bolaget
har med stöd av det beställningsbemyndigande, som riksdagen lämnade föregående
år, köpt en materialprovningsreaktor — R 2 — som skall uppföras
på bolagets område vid Studsvik. I samband härmed måste Studsviksområdet
byggas ut betydligt. Programmet omfattar också en anläggning för
behandling av använt reaktorbränsle. För nästa budgetår har bolaget beräknat
som delkostnad för R 2 10 milj. kronor samt för utbyggnad av Studsvik

10.5 milj. kronor, varjämte på tilläggsstat för innevarande budgetår äskas

5.5 milj. kronor för inköp av tungt vatten för vissa försök i Studsvik. Bolaget
har vidare helt nyligen slutit avtal med Stockholms elektricitetsverk om
uppförande av en värmeverksreaktor — R 3 — som avses skola färdigställas
år 1960. Uppförandet av denna reaktor inom den nyss angivna tiden —
vilket överensstämmer med de av statsmakterna uppdragna riktlinjerna — -innebär enligt bolagets beräkningar ett medelsbehov för innevarande budgetår
på tilläggsstat av 9,5 milj. kronor, bl. a. för inköp av tungt vatten, samt
för nästa budgetår av 18 milj. kronor.

Vårt lands behov av uran ökar mycket kraftigt. För en utökning av uranproduktionen
och därmed sammanhängande kemiska utvecklingsarbeten
yrkar bolaget för nästa budgetår 15,2 milj. kronor. För prospektering efter
radioaktiva mineral begär bolaget 1,2 milj. kronor. Bolaget har vidare understrukit
behovet av intensifierade reaktortekniska utvecklingsarbeten
in. m.; härför äskas 12,1 milj. kronor. Slutligen begäres för administration
in. in. 1,5 milj. kronor. Bolagets sammanlagda medelsäskande för nästa

24

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

budgetår uppgår således till i runt tal 68,5 milj. kronor, vilket innebär en
höjning av det för innevarande budgetår anvisade anslaget med 31,8 milj.
kronor.

Bolagets förslag till fortsatt verksamhet och till medelsanvisning har tillstyrkts
av delegationen för atomenergifrågor.

För egen del anför departementschefen följande. Under den korta tid som
förflutit sedan föregående års riksdag godkände riktlinjerna för utvecklingen
på atomenergiområdet, har angelägenheten av att atomenergien snabbt nyttiggöres
ytterligare understrukits. Händelserna i samband med Suezkrisen
har medfört betydande rubbningar i oljetillförseln i vårt land och samtidigt
belyst, hur beroende vårt land är av en tryggad energiförsörjning. Bränsleutredningen
1951 har också i sitt nyligen avgivna betänknade slagit fast, att
bränsleproblemets lösning först och främst förutsätter, att den aktiva energipolitiken
inriktas på ett snabbt tillgodogörande av atomenergien. För den
fortsatta utvecklingen är det betydelsefullt, att atombolaget nu förvärvat eu
matenalprovningsreaktor samt träffat avtal med elverket i Stockholm om
uppförande av ett atomvärmeverk, liksom att bolaget tillsammans med vattenfallsstyrelsen
planlägger ett annat atomvärmeverk. Det är också gädjanue
att aktieägargruppen efter höjningen av bolagets aktiekapital föregående
år vidgats avsevärt och nu omfattar ett 70-tal enskilda och kommunala intressenter.
Det intensifierade samarbete mellan bolaget och den övriga industrien,
som nu syns komma till stånd, bör likaledes hälsas med tillfredsställelse.

Vad härefter angår atombolagets medelsbehov förutsätter det av bolaget
för nästa budgetår yrkade beloppet en avsevärd höjning — nästan en fördubbling
— av det för innevarande budgetår hittills anvisade anslaget. Dedepartementschefen
vill emellertid erinra om att han förra året vid anmälan
av detta anslag framhöll, att bolagets medelsbehov under följande budgetår
kunde väntas öka ytterligare.

Med hänsyn till det särskilt för vårt land betydande samhälleliga intresset
av en snabb utveckling på atomenergiområdet biträder departementschefen
i likhet med atomenergidelegationen i allt väsentligt det program för verksamheten,
som atombolaget lagt fram. På några punkter synes departementschefen
emellertid bolagets anslagsberäkningar böra jämkas. Sålunda
torde de medel, som under nästa budgetår erfordras för R 2, kunna begränsas
till 5 milj. kronor i stället för det av bolaget beräknade beloppet
10 milj. kronor. Bolaget har tidigare erhållit ett bemyndigande att beställa
material till R 2 för 25 milj. kronor. Härav har för innevarande budgetår
anvisats 10 milj. kronor. Resterande (25 — 10 — 5=) 10 milj. kronor bör
anvisas för budgetåret 1958/59. Viss del av den kvantitet tungt vatten, för
vars inköp bolaget begärt 11 milj. kronor å tilläggstat, kommer icke att levereras
förrän under nästa budgetår. På grund härav bör för detta ändamål
å tilläggstat anvisas endast 6 milj. kronor.

Bolagets beräkning av det särskilda anslagsbehovet för R 3, sammanlagt
35 milj. kronor, föranleder ej erinran från departementschefens sida. Av

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

25

detta belopp borde enligt bolaget på tilläggsstat anvisas dels 5,5 milj. kronor
för tungt vatten, dels ock 4 milj. kronor för begynnelsearbeten. Av vad nyss
nämnts framgår, att medelsanvisningen för tungt vatten delvis kan uppskjutas
till nästa budgetår. Anslagsbehovet för begynnelsearbeten för innevarande
budgetår torde kunna begränsas till 1 milj. kronor. Med beaktande
av att R 3 skall vara klar 1960 beräknar departementschefen — av det sammanlagda
medelsbehovet av 35 milj. kronor — å tilläggsstat för budgetåret
1956/57 1 milj. kronor, för nästa budgetår 18 milj. kronor samt för ett vart
av budgetåren 1958/59 och 1959/60 8 milj. kronor. Bolaget bör nu erhålla
bemyndigande att lägga ut beställningar avseende denna reaktor å tillhopa
(8 + 8 =) 16 milj. kronor.

I övrigt har departementschefen icke funnit anledning till erinran mot
bolagets anslagsberäkningar. Departementschefens förslag till medelsanvisning
innebär — som förut antytts — att departementschefen i princip tillstyrker
det program för verksamheten, som atombolaget angivit, ehuru departementschefen
anser det möjligt att på ett par avsnitt ställa anslag till
förfogande först vid en senare tidpunkt än bolaget föreslagit. I enlighet
med vad departementschefen här anfört bör således till atomenergiverksamhet
inom bolaget anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår (6 + 1 =)

7 milj. kronor samt för nästa budgetår (68,5 — 5 —) 63,5 milj. kronor.

Atombolaget har i sitt program förutsatt, att två atomdrivna värmeverk
färdigställes år 1960, nämligen utöver R 3 för Farsta-området det av vattenfallsstyrelsen
planerade värmeverket i Västerås. Dessa båda projekt är dock
icke likvärda ur utvecklingsprogrammets synpunkt. R 3-reaktorn, som bygges
för produktion av såväl värme som elkraft, bedömes av atombolaget ge
de största erfarenheterna för de fortsatta utvecklingsarbetena inom landet
och bolaget avser därför att i första hand koncentrera sina resurser på detta
projekt. Därtill kommer att från kommunalt håll uttalats ett betydande intresse
just för en sådan kombinerad funktion. Atomenergidelegationen har
för sin del biträtt atombolagets uppfattning härvidlag samt förordat, att värmeverket
i Västerås ges en från R 3 avvikande konstruktion och att Västeråsprojektet
bl. a. med hänsyn till de knappa personalresurserna uppskjutes
något. För egen del vill departementschefen instämma i bolagets och delegationens
uppfattning, att det för det fortsatta utvecklingsarbetet är angeläget
att i första hand R 3-reaktorn färdigställes. Vid sidan härav bör i andra
band vattenfallsstyrelsens anläggning i Västerås komma till stånd så snabbt
som personal- och investeringsresurser medger; härigenom kan bl. a. eu ur
många synpunkter önskvärd minskning av bränsleimporten uppnås. Här
torde få nämnas, att chefen för kommunikationsdepartementet kommer att
hemställa, att Kungl. Maj :t föreslår årets riksdag att till påbörjande av ett
värmeverk i Västerås för nästa budgetår anvisa 2 milj. kronor.

Delegationen har vidare anfört, alt man icke nu bör fatta beslut om nästa
utvecklingsssteg efter R 3-reaktorn i riktning mot ett större elkraftverk; i
stället förutsättes att ett fortlöpande samarbete rörande delta projekt äger
mm mellan atombolaget och vattenfallsstyrelsen. Departementschefen biträ -

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

der vad delegationen i denna del anfört, desto mer som ett uppskov i denna
fråga torde kunna ske utan att därigenom möjligheten äventyras att få ett
sådant elverk färdigt till mitten av 1960-talet.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat ha statsmakterna föregående
år uppdragit riktlinjerna för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet.
Enligt en därefter träffad överenskommelse mellan staten och de enskilda
aktieägarna i Aktiebolaget Atomenergi skall bolaget verka för ett mycket nära
samarbete med industrien. Med hänsyn bl. a. till att det under den närmaste
utvecklingsperioden kommer att krävas betydande statliga bidrag, skall
under en tid av tre ar huvudansvaret för konstruktion och, om så erfordras
för att vinna erfarenhet, uppförande av prototypreaktorer åvila atombolaget.

I sin petitaframställning för nästa budgetår har atombolaget framlagt ett
konkret program för de närmaste årens verksamhet, varvid det totala medelsbehovet
för nämnda budgetår beräknats till 68 500 000 kronor. Vidare har
för innevarande budgetar äskats ett tilläggsanslag av 15 miljoner kronor.
Atombolagets förslag synes utskottet, som inhämtat närmare upplysningar
i ämnet, stå i överensstämmelse med angivna riktlinjer. Med hänsyn härtill
och då, såsom departementschefen även framhållit, en snabb utveckling på
atomenergiområdet är ett för vårt land betydande samhälleligt intresse, synes
utskottet i stort sett icke något vara att erinra mot det sålunda av atombolaget
framlagda programmet. De jämkningar i detsamma, som departementschefen
förordat, synas utskottet böra godtagas. Departementschefen har vidare
ansett, att anslag i vissa avseenden böra ställas till förfogande vid en
senare tidpunkt än den, som bolaget föreslagit. Även härutinnan vill utskottet
biträda departementschefens förslag. Den äskade medelsanvisningen
kommer härigenom att uppgå till 70,5 miljoner kronor, av vilket belopp
7 miljoner kronor avses skola anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För att R 3, som kostnadsberäknats till 35 miljoner kronor, skall kunna
bliva färdigställd år 1960, erfordras utöver anslag för innevarande och
nästa budgetår, att beställningar utläggas inom en kostnadsram av 16 miljoner
kronor. Departementschefens förslag i denna del tillstyrkes.

Utskottet vill erinra om att riksdagen numera anvisat 2 miljoner kronor
för påbörjande under vattenfallsstyrelsens regi av ett atomvärmeverk i
Västerås.

Beträffande medelsanvisningen å tilläggsstat för innevarande budgetår gör
utskottet hemställan i särskilt utlåtande denna dag.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
avseende material för Aktiebolaget Atomenergi
inom en kostnadsram av 16 000 000 kronor;

b) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
för budgetaret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 63 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957 27

49:o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 87 och 88), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling
för torvforskning för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor.

50:o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 50, s. 88—91) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 1 450 000 kronor.

För innevarande budgetår har anvisats dels till Bidrag till företagareföreningar
in. fl. under tionde huvudtiteln å riksstaten ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor och å tilläggsstat ett reservationsanslag av 250 000 kronor,
dels ock till Fonden för lån till företagareföreningar in. fl. under kapilalbudgeten
å riksstaten ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor och å
tilläggsstat ett investeringsanslag av 30 000 000 kronor.

Departementschefen upptager först frågan om storleken av de låne- och
subventionsbelopp, som för nästa budgetår bör ställas till förfogande för
utlåning genom företagareföreningarna till hantverks- och småindustriföretag.
Vid bedömningen av detta spörsmål kan man visserligen å ena sidan
icke bortse från den omständigheten, att för innevarande budgetår ett förhållandevis
avsevärt belopp — 30 miljoner kronor — anvisats för ändamålet.
Det bör emellertid å andra sidan erinras om att nämnda medelsanvisning,
såsom framgår av vad som anförts i prop. nr 197/1956, är av engångsnatur,
och äger samband med det aktuella läget på kreditmarknaden.
Vidare bör framhållas, att ifrågavarande förstärkning av företagareföreningarnas
utlåningsmöjligheter kan väntas medföra en motsvarande ansvällning
av de anspråk, som ställs på föreningarna. Med hänsyn till nu angivna omständigheterna
anser departementschefen, att storleken av det sedan någon
tid årligen återkommande lånemedelsanslaget bör bestämmas efter de grunder,
som vanligen tillämpas. Härvid kan framhållas, att ännu icke alla företagareföreningar,
särskilt icke de senast bildade, kommit i åtnjutande av
statligt stöd åt sin låneverksamhet i sådan utsträckning, att syftet med verksamheten
kunnat tillgodoses i önskvärd grad. Då det här gäller ett syftemål
av stort samhälleligt intresse — departementschefen erinrar främst om att
företagareföreningarnas verksamhet är ett användbart instrument för en aktiv
lokaliseringspolitik — och då vidare även de äldre föreningarna anmält
behov av ytterligare medel, förordar departementschefen en höjning av lånemedelsanslaget
för nästa budgetår med 1 000 000 kronor till 4 000 000 kronor.

Beträffande medelsanvisningen till subventioner för företagareföreningarnas
låneverksamhet finner departementschefen, i stort sett av liknande skäl
som de nyss anförda, att de regler som hittills gällt för anslagsberäkningen

28

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

även i fortsättningen tills vidare bör tillämpas. Med hänsyn till den höjning
av lanemedelsanslaget, som i det föregående förordats, föreslår departementschefen
att för subventioner under förevarande anslag för nästa budgetår
beräknas ett med 100 000 kronor höjt belopp och att alltså för ifrågavarande
ändamål upptages sammanlagt 400 000 kronor.

Vad slutligen angår de från anslaget bestridda bidragen till företagareföreningarnas
administrationskostnader och till vissa sammanslutningar på
hantverkets och småindustriens område har ansökningar inkommit om dvlika
bidrag för nästa budgetår med sammanlagt 919 154 kronor, vilket belopp
med i lunt tal 220 000 kronor överstiger det å riksstaten för innevarande
budgetår anvisade beloppet. Ifrågavarande ansökningar gjordes emellertid,
innan det blivit aktuellt med en förstärkning av företagareföreningarnas organisation
till följd av den tidigare berörda utvidgningen av utlåningsverksamheten.
Visserligen torde föreningarna under nästa budgetår kunna påräkna
ökade ränteinkomster genom den vidgade utlåningen, men dessa inkomster
kan beräknas inflyta huvudsakligen först under senare delen av
budgetåret. Ett visst fortsatt stöd till nyssnämnda organisationsförstärkning
synes departementschefen därför befogat även under nästa budgetår. Med
beaktande av nu anförda omständigheter förordar departementschefen, att
för bidrag till företagareföreningarnas administrationskostnader och till
vissa sammanslutningar upptages ett med 350 000 kronor höjt belopp, vilket
innebär en medelsanvisning för ändamålet av tillhopa 1 050 000 kronor.

Anslaget bör alltså enligt vad departementschefen i det föregående förordat
uppföras med 1 450 000 kronor. Det förutsättes få ankomma på Kung!.
Maj:t att besluta om fördelningen av anslagsmedlen mellan de olika föreningarna
och småföretagarenämnden samt organisationerna på hantverkets
och småindustriens område.

L tskottet. Under kapitalbudgeten har till företagareföreningarnas låneverksamhet
för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor. Vidare har å tilläggsstat I för innevarande budgetår för
samma ändamål anvisats 30 000 000 kronor. Erinras må, att sistnämnda
medelsanvisning var av engångsnatur och ägde samband med det aktuella
läget på kreditmarknaden. Utskottet anser därför i likhet med departementschefen,
att lånemedelsanslaget bör bestämmas efter de grunder, som
vanligen tillämpas. Då det här gäller ett syftemål av betydande intresse och
då vidare även de äldre föreningarna anmält behov av ytterligare medel,
föreslår departementschefen, att anslaget för nästa budgetår "höjes med
1 000 000 kronor till 4 000 000 kronor. Utskottet vill på av departementschefen
sålunda anförda skäl tillstyrka detta förslag och kommer att uöra
hemställan härom i sitt denna dag avgivna utlåtande nr 81.

Vad beträffar de från anslaget under nu förevarande punkt utgående
subventionerna har utskottet icke något att erinra mot att medelsanvisningen
härför i anledning av den föreslagna höjningen av låneanslaget och
den därmed vidgade utlåningsverksamheten uppräknas med 100 000 kro -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

29

nor. Av samma skäl tillstyrker utskottet, att för bidrag till företagareföreningarnas
administrationskostnader och till vissa sammanslutningar upplages
ett med 350 000 kronor förhöjt belopp. Förevarande anslag torde alltså
böra höjas med sammanlagt 450 000 kronor till 1 450 000 kronor.

Med avseende å anslaget under förevarande punkt får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till företagareföreningar m. fl.
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
1 450 000 kronor.

51 :o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks-
och småindustriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 51, s. 91 och 92) att dels till Täckande av förluster i anledning av
statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag in. in. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor, dels ock medgiva,
att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag må under
budgetåret 1957/58 beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen medgivit, att statsgaranti för
lån till hantverks- och småindustriföretag må för vart och ett av budgetåren
1954/55, 1955/56 och 1956/57 beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kronor.

Med stöd av riksdagens förenämnda medgivande har statsgaranti, varom
nu är fråga, beviljats för lån å belopp av under budgetåret 1954/55 7 926 000
kronor, under budgetåret 1955/56 7 543 000 kronor samt hittills under innevarande
budgetår 4 772 000 kronor.

I avvaktan på resultatet av utredningen avseende en allmän översyn och
samordning av det statliga kreditstödet till hantverk och småindustri eller
därmed jämförlig företagsamhet bör enligt departementschefens mening
möjligheten att meddela statsgaranti för lån till företag inom nämnda näringsgrenar
fortfarande bibehållas. Den av riksdagen medgivna ramen för
garantigivningen, 10 000 000 kronor, synes mot bakgrunden av de beviljade
garantibeloppen lämpligt avvägd. Hos riksdagen bör sålunda utverkas medgivande
att jämväl under budgetåret 1957/58 statsgaranti för lån till hantverks-
och småindustriföretag må beviljas intill ett belopp av 10 000 000
kronor.

Vad härefter angår förevarande anslag framhåller departementschefen
att någon förlust i anledning av beviljad statsgaranti icke var aktuell, då
anslaget för innevarande budgetår uppfördes på riksstaten. Ej heller har
sedan dess anspråk på infriande av någon statens garantiförpliktelse framkommit.
Under hand har emellertid anmälts, att ett mindre antal statsgaranterade
lån blivit nödlidande. I vissa fall torde förluster icke kunna undvikas.
Med hänsyn till storleken av dessa förlustrisker bör anslaget för nästa
budgetår uppföras med ett belopp av 100 000 kronor.

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Utskottet har icke något att invända mot att ramen för statsgarantien för
lån till hantverks- och småindustriföretag liksom för innevarande budgetår
bestämmes till 10 000 000 kronor. Ej heller har utskottet funnit anledning till
erinran mot att förevarande anslag med hänsyn till beräknade förluster i
anledning av statens ifrågavarande garantiåtaganden uppföres med ett belopp
av 100 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

b) medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och
småindustriföretag må under budgetåret 1957/58 beviljas intill
ett belopp av 10 000 000 kronor.

52 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 52 och 53, s. 93 och 94),
innebärande oförändrade anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 55 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor.

53 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 54, s. 95), innebärande en anslagshöjning av 35 000
kronor, avseende höjning av statsbidraget till varudeklarationsnämnden,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 695 000
kronor.

54.-o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 55, s. 95 och 96), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

31

Sjöfart och handel
Sjöfartsverket

55 :o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 56, s. 97—102), innebärande en anslagshöjning av 197 800'' kronor,
som föranledes av att medel beräknats för arvode åt en officer med militärkartografiska
arbetsuppgifter på sjökartebyrån och i övrigt av kostnadsökningar
av automatisk natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 398 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 3 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 1 440 800

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis .......... 160 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 839 200

Summa kronor 3 841 800

b) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 3 841 800 kronor.

56:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 57, s. 102—104) innebärande att posten till sjukvård m. in.
nedräknas med 10 000 kronor ävensom att posterna till resekostnadsersättningar
och traktamenten m. in., till mässpenningar, representationspenningar
och portionskostnader för personal å sjömätningsfartyg samt till
övriga expenser för eget behov uppräknas med (20 000 + 20 000 + 2 000 =)
42 000 kronor, får utskottet, under erinran om att anslaget höjes med 32 000
kronor, hemställa,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 879 700 kronor.

57:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 58, s. 104—106) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1957/58, dels ock till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 18 933 600 kronor.

32

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 17 511 500 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän med hänsyn till belastningen uppräknas med 60 000 kronor.

Kungl. Maj :t har den 29 juni 1956 meddelat vissa föreskrifter angående
tjänstefrihet för fyrskeppspersonal och personal på Ölands södra grund
(jfr prop. 158/1956, s. 4—6, SU 119/1956, rskr. 272/1956). Bestämmelserna
innebär i huvudsak att berörda tjänstemän skall äga att utöver semester
åtnjuta tjänstefrihet med oavkortad lön under högst trettio dagar. För att
befattningshavarna skall kunna utnyttja den beslutade tjänstefriheten erfordras
en viss personalökning. Kostnaden därför uppskattas till ca 200 000
kronor för år.

På grund av höjda taxor för lotsningsersättning bör anslagsposten till
särskilda löneförmåner uppräknas med 460 000 kronor.

Vid anmälan av lots- och fyrstatens avlöningsanslag i föregående års statsverksproposition
(X ht 1956, p. 50) redogjordes för ett av en särskild utredningsman
framlagt förslag angående reglering av arbetstiden för båt- och
Ijänstefartygspersonal vid lotsverket m. in. Kungl. Maj :i har numera utfärdat
kungörelse med bestämmelser om dylik arbetstidsreglering (SFS 1956:
550). Såsom framhållits vid förslagets framläggande, medför arbetstidsregleringen
behov av ytterligare bålmanspersonal. Med hänsyn därtill föreslår
departementschefen, att medel för tio nya extra båtmanstjänster i lönegrad
11, eller tillhopa 104 000 kronor, anvisas under förevarande anslag.

Ökningen av anslagsposten till rörligt tillägg i anledning av 1956 års lönehöjningar
beräknas till 598 100 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning
av 1 422 100 kronor av huvudsakligen automatisk natur, och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 6 631 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 5 708 200

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
personal, förslagsvis............... 3 379 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 214 500

Summa kronor 18 933 600

b) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 18 933 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

33

58:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 59, s. 106—108), innebärande en nedräkning av posten till
sjukvård in. m. med 20 000 kronor samt en uppräkning av posterna till
reseersättningar med 14 000 kronor, till renhållning och städning av distriktsexpeditionernas
lokaler med 1 000 kronor, till förbrukningsartiklar
med 75 000 kronor, till reparation och underhåll av obevakade fyrar m. m.
med 80 000 kronor, till reparation och underhåll av fyrskepp m. m. med
50 000 kronor, till legor för lotsbåtar med 150 000 kronor, till drift av Iotsbåtar
med 20 000 kronor, till resor i samband med lotsning in. m. med
50 000 kronor samt till bojar och prickar med 25 000 kronor, får utskottet,
under erinran om att anslaget höjes med 445 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 4 978 000 kronor.

59:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 60, s. 108 och 109), innebärande en anslagshöjning av 52 500
kronor av automatisk natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens fartygsinspektion,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 510 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................. 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 330 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................... 240 000

Summa kronor 1 087 200

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 087 200 kronor.

60:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 61, s. 110), innebärande en anslagshöjning av 22 000 kronor,
varav 19 000 kronor till reseersättningar och 3000 kronor till övriga expenser,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 172 900
kronor.

3 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 10

34

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Sjöbefälskolorna

61:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 62, s. 110—114) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58, dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 578 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 497 500 kronor.

Departementschefen har icke något att erinra mot att medel beräknas
för en tidigare vakant adjunktstjänst i Ca 27 vid sjöbefälsskolorna i Stockholm
i stället för en extra lärarbefattning i lönegrad 25. Vidare biträder departementschefen
sjöfartsstyrelsens förslag att, så länge en adjunktstjänst i
Ca 29 vid sjöbefälsskolan i Härnösand är vakant, medel i stället beräknas
för lön till en adjunkt i Cg 27 samt att en extra lärartjänst i lönegrad 24
vid sjöbefälsskolan i Malmö utbytes mot en befattning som adjunkt i Cg 27.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar är i huvudsak av automatisk
natur.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 682 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
....................................... 10 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 686 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 214 900

Summa kronor 1 594 300
Särskilda uppbördsmede 1

Hyror och hyresersättningar .................. 16 000

Nettoutgift kronor 1 578 300

b) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 1 578 300 kronor.

62:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 63 och 64, s. 114—
116), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

35

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 54 100 kronor;

b) till Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

63:o) Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 116), innebärande en anslagshöjning
av 300 kronor av automatisk natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs
vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1957/58 anvisa
ett anslag av 8 300 kronor.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

64:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 66, s. 116—124) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 1 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Andersson m. fl. (I: 128) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i öckerö m. fl. (II: 145), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte till säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Andersson m. fl. (I: 129) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i öckerö m. fl. (II: 146), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte till säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1957/58 anvisa ett
investeringsanslag av 1 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Hedström och Grym (I: 130) och den andra inom andra kammaren
av herr Wiklund m. fl. (II: 154), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
till säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 2 550 000 kronor samt därvid uttala, att vid anslagets fördelning
seglationsförhållandena i Bottenviken hör ägnas särskild uppmärksamhet,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Hermansson och Karl Andersson (I: 296) och den andra inom
andra kammaren av herr Johansson i öckerö in. fl. (II: 302), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58 besluta ett engångsanslag
av 40 000 kronor för uppförandet av eu riktad radiofyr på norra udden av
Marstrandsön.

36

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 145, II: 154 och II: 302.

Till säkerlietsanstalter för sjöfarten har för innevarande budgetår anvisats
på driftbudgeten ett reservationsanslag av 1 570 000 kronor och på
kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att till säkerlietsanstalter för sjöfarten under
budgetåret 1957/58 anvisas på driftbudgeten 3 879 000 kronor och på
kapitalbudgelen 1 125 000 kronor, eller sammanlagt 5 004 000 kronor.

Det är, framhåller departementschefen, ett samhällsintresse av stor vikt
att säkerhetsanstalterna för sjöfarten underhålles och utbygges i sådan omfattning
att transporterna till sjöss vid våra kuster kan fortgå med all möjlig
trygghet och snabbhet. Ett effektivt och tillförlitligt system av säkerhetsanordningar
framstår som än mer angeläget, då man beaktar den snabba tekniska
utveckling, som äger rum på sjöfartens område och som innebär övergång
till allt större, snabbare och mera djupgående fartyg. Det är därför
önskvärt att sjöfartsverket — så långt de ekonomiska möjligheterna det tilllåter
— erhåller resurser för att tillgodose behovet av säkerhetsanstalter.
Beträffande de fartyg, som användes i säkerhetstjänsten till sjöss — fyrskepp,
lotsdistriktsfartyg o. dyl. — gör sig dessutom ett starkt behov gällande
i fråga om anordningar för besättningarnas säkerhet och bekvämlighet.
Därjämte är det med hänsyn till personalen angeläget att sjöfartsverkets lokaler
och tjänstebostäder på land hålles i sådant skick att de uppfyller rimliga
krav på modern standard.

Under hänvisning till konstaterade brister i fråga om olika säkerhetsanordningar
för sjöfarten har sjöfartsstyrelsen lagt fram vissa planer för en
upprustning och effektivisering på ifrågavarande område. Ett genomförande
av dessa planer skulle förutsätta en kraftigt ökad medelsanvisning för nästa
budgetår. Med hänsyn till nödvändigheten att så vitt möjligt begränsa investeringarna
torde enligt departementschefen takten i den tilltänkta upprustningen
få hållas väsentligt lägre än styrelsen förutsatt. Departementschefen
vill likväl tillstyrka en avsevärd ökning av medelsanvisningen till säkerhetsanstalter
för sjöfarten för nästa budgetår och föreslår, att anslagen på driftbudgeten
och kapitalbudgeten för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 höjes med 530 000 kronor till 2 500 000 kronor. Av nämnda belopp
bör 1 700 000 kronor anvisas på driftbudgeten och återstoden, 800 000 kronor,
på kapitalbudgeten.

Vid dispositionen av de äskade anslagen bör beaktas att medel i första
hand erfordras för redan pågående arbeten och anskaffningar. Vissa av styrelsen
framförda större projekt synes med hänsyn till den begränsade tillgången
på medel få uppskjutas eller begränsas. Sålunda torde bl. a. uppförandet
av någon av de föreslagna fyrarna samt anskaffningen av ett nytt
lotsdistriktsfartyg och ytterligare ett arbetsfartyg få anstå tills vidare. Däremot
synes det angeläget, att vissa reparationer av fyrskeppen samt de
planerade förbättringarna av tjänstebostäderna kommer till stånd. Från

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

37

förevarande anslag bör slutligen i män av tillgång på medel bestridas kostnaderna
för erforderlig anskaffning av sådana lotsbåtar, som utom för lotstjänsten
även lämpar sig för sjöräddningsuppgifter. Departementschefen
hänvisar härutinnan till vad som från riksdagens sida anförts i samband
med godkännande av vissa riktlinjer för sjöräddningsväsendet (SU 170/
1956, rskr 362/1956).

Det förutsättes i likhet med vad som f. n. gäller få ankomma på sjöfartsstyrelsen
att med beaktande av nyss anförda synpunkter besluta om anslagets
disposition. Om riksdagen inte har någon erinran däremot, bör enligt
departementschefen Kungl. Maj :t ha befogenhet att fatta beslut om påbörjande
av företag, även om de medel som under budgetåret står till förfogande
inte förslår att täcka hela kostnaden.

Utskottet. Vid av sjöfartsstyrelsen verkställd översyn rörande förhållandena
på här ifrågavarande område har konstaterats ett starkt behov av ytterligare
säkerhetsanordningar samt förbättring av redan befintliga men otidsenliga
sådana. Utskottet anser i likhet med departementschefen, att det är ett samhällsintresse
av stor vikt, att säkerhetsanstalterna underhållas och utbyggas
i en sådan omfattning, att transporterna till sjöss vid våra kuster kunna
fortgå med all möjlig trygghet och snabbhet. För att tillgodose de mest angelägna
behoven erfordras en i förhållande till innevarande budgetår avsevärt
ökad medelstilldelning.

I förenämnda motioner I: 130 och II: 154 hemställes bl. a., att riksdagen
måtte uttala, att vid anslagens fördelning seglationsförhållandena i Bottenviken
ägnas särskild uppmärksamhet. Utskottet vill erinra om att sjöfartsstyrelsen
i sina anslagsäskanden för nästa budgetår understrukit vikten av
att en utbyggnad av säkerhetsanordningarna i de nordliga farvattnen, där
eftersläpningen är störst, kommer till stånd. Vid sin behandling av motsvarande
anslag föregående år framhöll även utskottet angelägenheten härav.
Med hänsyn härtill och då det, såsom departementschefen förutsatt, bör få
ankomma på sjöfartsstyrelsen att besluta om anslagets disposition, har utskottet
anledning utgå från att behovet av en förbättring av säkerhetsanstalterna
utefter norrlandskusten blir inom ramen för tillgängliga medel i möjligaste
mån tillgodosett utan särskild åtgärd från riksdagens sida. Motionerna
i denna del avstyrkas alltså. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att sjöfartsstyrelsen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår beräknat
ett belopp av 500 000 kronor för att påbörja anläggandet av en fyr på Dittmansgrund
i Bottenhavet i stället för det där befintliga fyrskeppet Grundkallen.
Enligt vad utskottet inhämtat är detta företag av hög angelägenhetsgrad.

Oaktat att eu betydligt ökad medelsanvisning i förhållande till Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag vore motiverad, särskilt med hänsyn till förhållandena
på norrlandskusten, anser utskottet sig med hänsyn till nödvändigheten
av att i möjligaste mån begränsa investeringsverksamheten icke berett
frångå detsamma. Detta innebär, att anslagen på drift- och kapitalbudgeter -

38 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

na för ifrågavarande ändamål höjas med 130 000 respektive 400 000 kronor
till 1 700 000 respektive 800 000 kronor. Utskottet vill tillstyrka, att Kungl.
Maj:t meddelas befogenhet att fatta beslut om påbörjande av företag, även
om de medel, som under nästa budgetår stå till förfogande, icke förslå att
täcka hela kostnaden.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 128 och II:
145, I: 129 och II: 146 samt I: 130 och II: 154, sistnämnda båda motioner
såvitt avser medelsanvisningen.

I motionerna I: 296 och II: 302 har yrkats, att ett engångsanslag av 40 000
kronor anvisas för uppförandet av en radiofyr på norra udden av Marstrandsön.
Enligt vad utskottet inhämtat har någon framställning härom
icke gjorts hos sjöfartsstyrelsen, som sålunda icke prövat vare sig behovet
ur nautisk synpunkt av en sådan anläggning eller kostnadsfrågan. Utskottet
kan därför icke förorda medel för ändamålet, varför ifrågavarande motioner
avstyrkas.

Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten
samt de i anledning av detta anslag väckta, under förevarande punkt behandlade
motionerna I: 129 och II: 146 gör utskottet hemställan i sitt denna
dag avgivna utlåtande nr 81.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 128 och II: 145, I: 130 och II:
154, sistnämnda båda motioner såvitt avser medelsanvisningen,
samt 1:296 och 11:302, till Säkerhetsanstalter för
sjöfarten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 700 000 kronor;

b) att motionerna I: 130 och II: 154, i vad de icke behandlats
under a), icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

65 :o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 67, s. 124—126) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 98 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört å nionde huvudtiteln med
ett belopp av 85 000 kronor.

För underhåll och drift av fiskefyrar m. m. beräknas för nästa budgetår
12 500 kronor. Vidare föreslås att fyrbelysningen på ensfyrarna Tjurkö
övre och nedre förstärkes samt att en mistsignalanläggning anskaffas vid
Hörviks fiskehamn. För dessa ändamål beräknas 5 000 respektive 7 000
kronor.

För radiofyranläggning på Klövningarna beräknas, utöver tidigare beviljade
medel, ytterligare 91 000 kronor.

Då av reservationen på anslaget från föregående budgetår ett belopp av
ca 17 300 kronor ej är disponerat, kan detsamma användas för nu berörda

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

39

ändamål. Anslaget för nästa budgetår bör alltså uppföras med 98 200 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för
fiskefartgg för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 98 200 kronor.

66 :o) Motioner om anslag till bidrag för installation av radiotelefon å
mindre handelsfartyg. I två likalydande motioner, väckta den ena inom
första kammaren av herr Rikard Svensson m. fl. (I: 24) och den andra
inom andra kammaren av herr Johansson i öckerö m. fl. (II: 11), har hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor, att användas såsom
bidrag för installation av radiotelefon å handelsfartyg under 300 ton.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 11.

Utskottet. Ur sjöfartssäkerhetssynpunkt är det givetvis av stor betydelse,
att fartyg äro utrustade med radiotelefon. Härigenom ha de möjligheter att
i nödsituationer få förbindelse med radiostationer i land eller med andra
fartyg och på så sätt kunna erhålla hjälp. Vad beträffar fiskefartyg bidrager
staten sedan flera år tillbaka med visst belopp per radiotelefoninstallation.
I de föreliggande motionerna, som uteslutande avse handelsfartyg under
300 ton, har yrkats, att för dessa fartygs vidkommande statsbidrag bör
utgå ej endast för dylik installation utan även för årlig hyreskostnad till
televerket. Utskottet anser, att det i motionerna berörda spörsmålet är av
beskaffenhet att böra närmare prövas.

Såsom av motionerna framgår har hos sjöfartsstyrelsen gjorts framställning
om lämpliga åtgärder till förbättring av de rådande förhållandena beträffande
de smärre handelsfartygens utrustning med radiotelefon. Utskottet
har under hand inhämtat, att i anslutning till denna framställning pågå
inom styrelsen överväganden rörande utvidgad skyldighet för såväl handels-
som fiskefartyg att vara utrustade med radiotelefon. Erinras må, att
den undre gränsen för denna skyldighet för närvarande ligger vid 500 ton.
Det synes utskottet lämpligt, att i samband med dessa överväganden även
frågan om statsbidrag för radiotelefoninstallation upptages till behandling,
helst som en dylik installation utgör ett led i den säkerhetstjänst till sjöss,
beträffande vilken staten har huvudansvaret. Med hänsyn till det anförda
har utskottet anledning förutsätta, att Kungl. Maj :t liksom sjöfartsstyrelsen
ägnar den i motionerna berörda frågan särskild uppmärksamhet.

Av det anförda följer, att utskottet icke nu är berett tillstyrka, att anslag
anvisas för här ifrågavarande ändamål.

40

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 24 och II: 11 icke må av riksdagen bifallas.

67 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 68, s. 126—128) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen har i sin petitaframställning för nästa budgetår (skr.
27/8 1956) lagt fram ett detaljerat förslag till organisation av det statliga
sjöräddningsväsendet. Vidare bär styrelsen framlagt en femårsplan för anskaffning
av materiel m. m. för sjöräddningsverksamheten till en sammanlagd
kostnad av 4 545 000 kronor. Styrelsen hemställer, att av detta belopp
910 000 kronor anvisas under ett särskilt anslag för budgetåret 1957/58.

Mot sjöfartsstyrelsens förslag angående organisationen av den statliga
sjöräddningsverksamheten har departementschefen i princip icke något att
erinra. Det förutsättes få ankomma på styrelsen att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för planens genomförande. Departementschefen förutsätter,
att detta kommer att ske under samråd med de övriga statliga myndigheter
m. fl., som medverkar i sjöräddningstjänsten, samt med sjöräddningssällskapet.

Såsom förutsatts vid utformningen av de allmänna riktlinjer för sjöräddningsväsendet,
vilka godkänts av riksdagen, bör för den statliga verksamheten
på ifrågavarande område disponeras den båtmateriel, som står
till förfogande för bl. a. lotsningstjänsten. Vid nyanskaffning av dylik båtmateriel
bör självfallet, där så finnes påkallat, tillses att materielen såvitt
möjligt blir lämpad även för sjöräddningsföretag. Kostnaderna bör emellertid
i princip bestridas av medel, som i vanlig ordning anvisas för anskaffning
av båtar för statens behov. Vad angår sjöfartsverket synes därvid
närmast anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten komma i fråga.
Någon särskild medelsanvisning över riksstaten för nämnda ändamål kan
departementschefen sålunda icke tillstyrka.

Frågan om anskaffning av radarmateriel speciellt för sjöräddningstjänsten
torde enligt departementschefen böra anstå tills vidare i avvaktan på närmare
erfarenheter beträffande användningen av redan förefintlig dylik
materiel.

Vad angår övrig utrustning för den statliga sjöräddningsverksamheten
finner departementschefen, i likhet med styrelsen, att nuvarande raketmateriel
bör moderniseras. Likaså bör radiotelefonanläggningar anskaffas
i den omfattning, som kan anses erforderlig med hänsyn till behovet av
goda förbindelser mellan olika enheter inom sjöräddningstjänsten. För nu
angivna ändamål föreslår departementschefen, att ett belopp av sammanlagt
50 000 kronor anvisas för nästa budgetår. Den föreslagna medelsan -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957 41

visningen bör upptagas under ett särskilt reservationsanslag till viss utrustning
för statlig sjöräddningsverksamhet. Del förutsättes få ankomma
på sjöfartsstyrelsen att närmare besluta, hur anslaget skall lördelas mellan
de angivna ändamålen.

Utskottet. I likhet med departementschefen har utskottet i princip icke
något att erinra mot sjöfartsstyrelsens förslag angående organisationen av
den statliga sjöräddningsverksamheten.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen i övrigt anfört
under förevarande punkt, finner sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

68:o) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 69 s. 128—131) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 3 108 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 173 000 kronor.

Marinförvaltningen och sjöfartsstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa
budgetår sänkes med 314 600 kronor till 2 858 400 kronor. Departementschefen
anser, att anslaget bör nedräknas med ett nettobelopp av 514 600
kronor.

Statsisbrytarna bemannas med befäl och manskap från marinen. Kostnaderna
för avlöningar till denna personal bestrides f. n. — med undantag för
löner åt officerare i flottans reserv — från anslag under fjärde huvudtiteln.
Reservofficerarnas löner samt de förmåner utöver lön, som tillkommer isbrytarpersonalen
i form av bl. a. beredskaps-, isbrytar- och sjötillägg, bestrides
emellertid från förevarande anslag. Då den statliga isbrytningen huvudsakligen
betjänar den civila sjöfarten, synes det departementschefen
motiverat, att kostnaderna för verksamheten i princip belastar förevarande
anslag. Departementschefen anser sålunda, att från och med nästa budgetår
jämväl avlöningarna till fast anställda officerare, underofficerare och underbefäl
— under den tid dessa tages i anspråk för isbrytarverksamheten

_bör bestridas från sistnämnda anslag. Dessa avlöningskostnader beräknas

uppgå till ca 450 000 kronor för år. Vid beräkningen av detta belopp har
förutsatts, att under en normal isbrytarsäsong av sex månader anvandes
två statsisbrytare under hela perioden och ytterligare en under hälften av
säsongen. I beloppet ingår därjämte kostnaderna för personal för rustning
och fortlöpande tillsyn av fartygen.

1 anledning av vad sålunda föreslagits bör anslaget för nästa budgetai
uppföras med (3 173 000 — 514 600 -f- 450 000 =) 3 108 400 ( • 64 600)
kronor.

42 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Utskottet. På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet,
att från och med nästa budgetår jämväl avlöningarna till fast anställda officeiare,
underofficerare och underbefäl — under den tid dessa tagas i anspråk
för isbrytarverksamheten — bestridas från förevarande anslag.

Mot den verkställda anslagsberäkningen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 108 400 kronor.

69:o) Anskaffning av en ny statsisbrytare. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 70, s. 131 och 132) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 15 605 000 kronor.

Anslaget avser medelsanvisning till den nya statsisbrytaren Oden, som är
under byggnad vid Wärtsilä-koncernen i Helsingfors. Köpeskillingen för
Oden exklusive framdrivningsmaskiner och viss annan utrustning utgör
enligt leveranskontraktet 27 952 000 kronor.

Isbrytaren Odens framdrivningsmaskineri m. m. skall enligt vad som auförts
i prop. 144/1955 anskaffas av marinförvaltningen från vissa företag
i Sverige. Totalkostnaden för dessa anskaffningar beräknas till 14 048 000
kronor. De sammanlagda kostnaderna för hela det nya fartyget kan sålunda
uppskattas till 42 milj. kronor. Oden beräknas vara leveransklar i slutet av
år 1957.

Under ifrågavarande anslag har för budgetåren 1954/55, 1955/56 och
1956/57 anvisats sammanlagt 12 miljoner kronor, vilket belopp i sin helhet
avser marinförvaltningens anskaffningar i Sverige.

Marinförvaltningen hemställer, att under anslaget för budgetåret 1957/58
anvisas 15 605 000 kronor. Av beloppet hänför sig 13 557 000 kronor till dellikvider,
som enligt leveranskontraktet förfaller till betalning under nästa
budgetår, samt 2 048 000 kronor till återstoden av marinförvaltningens anskaffningar
i Sverige.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :t förslag och hemställer alltså,

att riksdagen ma till Anskaffning av en ny statsisbrytare
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
15 605 000 kronor.

70:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 71, s. 132—134) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 420 000 kronor.

Då mät- och avmagnetiseringsstationerna numera i jämförelsevis ringa
utstiäckning utnyttjas av handelsflottan har frågan om organisationen av

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

43

stationerna och deras verksamhet samt medelsanvisningen för ändamålet
tagits under övervägande. Därvid har beaktats den alltjämt bestående minfaran,
vilken föranlett ett inför internationellt forum gjort uttalande av innebörd
att handelsfartygen ännu för någon tid bör tillrådas verkställa viss
avmagnetisering. Vidare ingår frågan om handelsfartygens minskydd genom
bl. a. avmagnetisering såsom ett viktigt led i det problemkomplex avseende
handelsflottans beredskap, som efter förslag av chefen för marinen gjorts
till föremål för särskild utredning enligt Kungl. Maj :ts nyligen givna bemyndigande.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter och i avvaktan på resultatet
av den nyss igångsatta utredningen anser departementschefen sig icke kunna
förorda, att mät- och avmagnetiseringsstationerna helt avföres från handelsdepartementets
verksamhetsområde. För att emellertid, såvitt angår utgifterna
under tionde huvudtiteln, de besparingar skall kunna göras, som med
hänsyn till handelsflottans f. n. ringa utnyttjande av stationerna synes motiverade,
föreslår departementschefen, att från förevarande anslag skall bestridas
kostnader allenast i den utsträckning, som kan vara betingad av att
stationerna hålles i beredskap för handelsflottans räkning. Dessa kostnader
torde med ledning av de från marinförvaltningens minbyrå erhållna uppgifterna
kunna beräknas till omkring 200 000 kronor för år. Från anslaget
bör härjämte under en avvecklingsperiod utgå skäliga ersättningar till friställd
personal, som icke omedelbart kunnat omplaceras. I vad mån dylika
ersättningar kan komma i fråga finner departementschefen icke nu möjligt
att bedöma; departementschefen förutsätter, att anslaget skall få överskridas
om så blir nödvändigt för att täcka dylika kostnader. Anslaget bör alltså
för nästa budgetår uppföras med ett belopp av 200 000 kronor.

Därest på grund av marinens behov av att taga någon mät- och avmagnetiseringsstation
i anspråk ytterligare medelsanvisning visar sig erforderlig,
förutsättes denna skola ske från anslag under fjärde huvudtiteln.

Utskottet. I sitt av föregående års riksdag godkända utlåtande nr 94 framhöll
utskottet behovet av en översyn av statsverkets organisation beträffande
mät- och avmagnetiseringsstationerna. Denna översyn har nu givit
vid handen, att ifrågavarande stationer i tämligen ringa utsträckning utnyttjas
av handelsflottan. Utskottet vill därför tillstyrka, att från förevarande
anslag skola bestridas kostnader allenast i den utsträckning, som kan
vara betingad av att stationerna hållas i beredskap för handelsflottans räkning.
Till följd härav torde anslaget för nästa budgetår kunna nedräknas
med 220 000 kronor till 200 000 kronor.

Vad departementschefen i övrigt i anslutning till anslagsberäkningen anfört
har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiscringsstationer
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.

44

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1957

71 :o) Kostnader för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 72, s. 134 och 135), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för handelssjöfartens dirigering
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
20 000 kronor.

72: o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 73, s. 135—139) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 1 176 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 856 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att medelsanvisningen till sjömätningsverksamhet
för nästa budgetår ökas med sammanlagt 1 970 000 kronor. Yrkandena
avser ett flertal ändamål och ansluter sig till en inom styrelsen utarbetad
plan, vilken innefattar åtgärder för en intensifiering och upprustning
inom sjömätningsverksamheten. I likhet med sjöfartsstyrelsen finner departementschefen
behov föreligga av intensifiering av sjömätningsverksamheten.
Departementschefen kan emellertid tillstyrka ökad medelsanvisning
över riksstaten allenast för de ändamål, som i nuvarande läge framstår såsom
alldeles särskilt angelägna. Hit räknar departementschefen av styrelsen
töreslagna renoverings- och reparationsarbeten på vissa nu förefintliga sjömätningsfartyg.
Av det av styrelsen äskade beloppet torde hälften eller
—20 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår. Då det vidare synes vara av
vikt att sjömätningsarbetet på längre sikt rationaliseras genom förbättring
av hjälpmedel och metoder biträder departementschefen styrelsens förslag
om anvisande av 25 000 kronor för viss utrednings- och försöksverksamhet.
Till följd av inträffade prisstegringar bör i enlighet med styrelsens förslag
posten till fältarbeten till sjöss höjas med 20 000 kronor. För rustning och
underhåll in. in. föreslår departementschefen, att ytterligare 50 000 kronor
anvisas för att kompensera kostnadsökningar samt för att möjliggöra bättre
underhåll av båtar och annan materiel. Beträffande posten till komplettering
av båtmateriel kan departementschefen ej tillstyrka större uppräkning
än med 5 000 kronor.

Styrelsens förslag om medelsanvisning för en förlängning av sjömätningssäsongen
är departementschefen ej beredd att biträda. Ej. heller kan departementschefen
förorda att medel anvisas över riksstaten för nästa budgetår
för en utökning av antalet sjömätningsenheter eller för anskaffning av
ytterligare instrumentutrustning för sjömätningen. Frågan om ytterligare
medel för anskaffning av ett nytt sjömätningsfartyg såsom ersättning för
Svalan bör enligt departementschefen anstå i avvaktan på resultatet av
omprojekteringen av det planerade fartyget. Med hänsyn därtill föreslås
icke någon medelsanvisning för nästa budgetår under reservationsanslaget
til] Nybyggnad av sjömätningsfartyg.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

45

Med hänsyn till vad nu förordats bör anslaget till mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för nästa budgetår höjas med 320 000 kronor och sålunda
upptagas med 1 176 000 kronor.

Utskottet. Enligt vad sjöfartsstyrelsen framhållit äro stora delar av de
svenska kust- och utsjöområdena samt de segelbara inlandsvattnen icke
mätta på ett enligt nutida krav tillfredsställande sätt. Ej minst gäller detta
norrlandsfarvattnen, där eftersläpningen är störst. Det nuvarande osäkra
hydrografiska underlaget för sjökorten innebär givetvis allvarliga olycksrisker.
Det framstår därför för utskottet som en angelägenhet av vikt, att
sjömätningsverksamheten intensifieras. Kungl. Maj :ts föreliggande förslag
innebär en uppräkning av anslaget med 320 000 kronor. Även om en betydligt
ökad medelsanvisning enligt vad sjöfartsstyrelsen framhållit vore befogad,
anser utskottet sig dock i rådande ekonomiska läge icke böra frångå
förslaget i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 176 000 kronor.

73ro) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 139), innebärande en av belastningen
föranledd anslagshöjning av 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationell patrulleringstjänst
i norra Atlanten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

74 :o) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. Bidrag till internationella
hydrografiska byrån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
75 och 76, s. 140), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ett förslagsanslag
av 13 000 kronor;

b) till Bidrag till internationella hydrografiska byrån ett
förslagsanslag av 23 000 kronor.

Hamnar och farleder

75 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 77, s. 140—144) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget höjes med 1 000 000 kronor.

Departementschefen har anmält en av hamnbidragsutredningen den 30
december 1955 avlämnad promemoria med förslag till ekonomiskt stöd åt
handelshamnar och farleder.

I likhet med hamnbidragsutredningen samt flertalet av de över utredningens
förslag hörda myndigheterna och organisationerna är departementschefen
av den uppfattningen, att hamnarna i princip bör vara ekonomiskt
självbärande. I enlighet härmed anser departementschefen att hamntaxepolitiken
för framtiden bör följa kostnadsutvecklingen på ett mera realistiskt
sätt än hittills. Hamnavgifterna bör sålunda anpassas så att kostnaderna
för drift och underhåll samt för sådana utbyggnader, som befinnes
nödvändiga ur trafiksynpunkt, kommer att bäras av trafikanterna. Med
tillämpning av nu angivna lönsamhetsprincip i förening med en mera realistisk
taxepolitik torde som regel ekonomiskt stöd från statens sida i fortsättningen
inte böra förekomma. I överensstämmelse med utredningens förslag
bör emellertid vissa undantag göras från denna huvudregel. Sålunda
synes det departementschefen motiverat, att staten ekonomiskt stödjer sådana
hamnbyggnadsföretag som bedömes vara angelägna av lokaliseringseller
beredskapsskäl eller är avsedda att skapa sysselsättningsobjekt vid
arbetslöshet. Därjämte bör i enlighet med vad sjöfartsstyrelsen förordat
statligt ekonomiskt stöd ifrågakomma också till sådana mindre hamnar,
som inte kan finansiera en med hänsyn till vederbörande hamns upplandsfunktioner
angelägen utbyggnad utan att höja hamnavgifterna till en oskäligt
hög niva. I fråga om på vad sätt det ekonomiska stödet från staten
lämpligen bör utgå i nu nämnda fall finner departementschefen vissa skäl
tala för den anordning med utjämningsbidrag och lånegivning, som föreslagits
av utredningen. Med hänsyn bl. a. till risken för att ifrågavarande
system kan visa sig medföra vissa svårigheter såväl vid den sakliga bedömningen
av anspråken på stöd som i administrativt hänseende vill departementschefen
emellertid av praktiska skäl — i likhet med bl. a. sjöfartsstyrelsen
föreslå att den hittillsvarande ordningen med anläggningsbidrag
bibehålies för de fall då enligt vad nyss anförts statligt stöd bör komma
i fråga. Det förutsättes få ankomma på Kungi. Maj:t att pröva vilka befogenheter
sjöfartsstyrelsen i egenskap av taxemyndighet bör erhålla för att
praktiskt kunna följa nu angivna riktlinjer för den statliga hamnpolitiken.

Vad härefter beträffar storleken av förevarande anslag är departementschefen
— med hänsyn till nödvändigheten att begränsa utgifterna för investeringsändamål
— inte beredd tillstyrka av sjöfartsstyrelsen föreslagen
ökad medelsanvisning. Anslaget bör för nästa budgetår uppföras med oförändrat
belopp, 2 miljoner kronor.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot de föreslagna riktlinjerna
för den statliga hamnpolitiken. Statligt stöd åt hamnbyggnadsföretag
bör alltsa utgå endast i de fall, då dylika företag bedömas vara angelägna

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

47

av lokaliserings- eller beredskapsskäl eller äro avsedda att skapa sysselsättningsobjekt
vid arbetslöshet. Samma bör också gälla sådana mindre hamnar,
som icke kunna bekosta en med hänsyn till vederbörande hamns upplandsfunktioner
angelägen utbyggnad utan att höja hamnavgifterna till en
oskäligt hög nivå.

I fråga om formerna för statens ekonomiska stöd finner utskottet sig på
av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka, att den hittillsvarande
ordningen med anläggningsbidrag bör i förekommande fall bibehållas.

Mot den föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår har utskottet
icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.

76 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
78, s. 144 och 145) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Hermansson och Karl Andersson (I: 295) och den andra
inom andra kammaren av herr Johansson i Torp m. fl. (II: 205) hemställts,
att riksdagen måtte till statliga farledsarbeten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 205.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med oförändrat belopp,
50 000 kronor. De äskade medlen avses för fortsatta projekteringsarbeten
och eventuellt mindre utbyggnader av statliga farleder.

Sjöfartsstyrelsen har numera övertagit den utredning rörande en genomgående
inomskärsfarled från Strömstad till Göteborg, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anbefallts verkställa. Återstående projekteringsarbeten
avseende farleden beräknas av sjöfartsstyrelsen kunna utföras under innevarande
budgetår.

I överensstämmelse med sjöfartsstyrelsens förslag föreslår departementschefen,
alt anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

Utskottet. På förslag av sjöfartsstyrelsen har departementschefen räknat
med oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår. Motionsvis har emellertid
yrkats, att anslaget höjes med 450 000 kronor för fördjupning av
Toftösund.

Utskottet vill erinra om att såväl 1955 som 1956 års riksdagar avslagit motioner
av samma innehåll som de nu föreliggande. Vid sin behandling av

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

motsvarande motioner föregående år framhöll utskottet, att utskottet icke
ville bestrida, att det i motionerna förordade projektet skulle bliva till nytta
för kusttrafiken i Bohuslän. I en tid, då allvarliga ansträngningar måste göras
för att på alla områden inom samhällslivet i möjligaste mån begränsa
investeringsverksamheten, kunde utskottet emellertid icke finna, att ifrågavarande
projekt borde ha företräde framför många viktiga arbeten, som
av angivna skäl måst eftersättas.

Under hänvisning till utskottets föregående år sålunda gjorda uttalande
finner utskottet sig med avstyrkande av de föreliggande motionerna böra
biträda Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 295 och II: 205, till Statliga
farledsarbeten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

77:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 79, s. 145 och 146) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar Svensson i Stenkyrka och Börjesson
väckt motion (11:96), vari hemställts, att riksdagen måtte till Byggande
av fiskehamnar för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Nilsson i Bästekille väckt motion
(II: 363), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa, att av de medel, som anvisas under anslaget till Byggande
av fiskehamnar för budgetåret 1957/58 erforderligt belopp utgår till iståndsättande
av hamnen i Abbekås.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.

Anslaget disponeras för bidrag enligt kungörelsen den 17 juni 1948 (nr
525) angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar. Enligt kungörelsen
kan dylikt bidrag beviljas bl. a. kommuner, aktiebolag eller ekonomisk förening
med som regel högst 90 procent av den verkliga kostnaden för ifrågavarande
byggnadsarbete.

Sjöfartsstyrelsen (skr. 27/8 1956) hemställer att anslaget — i avvaktan
på slutförandet av pågående översyn av 1944 års fiskehamnsutredningsbetänkande
— för nästa budgetår får utgå med oförändrat belopp, 3 000 000
kronor.

Statskontoret föreslår, att anslaget begränsas till 2 miljoner kronor med
hänsyn till storleken av den under anslaget förefintliga reservationen.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

49

Departementschefen föreslår, att anslaget i enlighet med sjöfartsstyrelsens
förslag för nästa budgetår uppföres med ett oförändrat belopp av
3 000 000 kronor.

Under denna punkt erinrar departementschefen om att 1954 års riksdag
(motion I: 380 och II: 404, JU 19, rskr 200) anhållit, att Kungl. Maj:t måtte
vidtaga åtgärder i syfte att möjliggöra iordningställande av en fiskehamn
vid Hallshuks fiskeläge på Gotland. I anledning av uppdrag av Kungl. Maj :t
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 28 november 1955 överlämnat två
förslag till hamnanläggning i Hallshuk, det ena kostnadsberäknat till 625 000
kronor och det andra till 1 milj. kronor. I en av Hallshuks hamnförening
u. p. a. år 1953 gjord ansökning har kostnaderna för en liknande anläggning
uppskattats till ca 400 000 kronor. Förklaringen till de i styrelsens förslag
höga kostnaderna är att Hallshuk är beläget på Gotlands mot havet helt
oskyddade nordkust, där förutsättningarna för en hamnanläggning är mycket
dåliga. Av styrelsens utredning framgår också, att en eventuell hamn i Hallshuk
inte kommer att kunna anlöpas i hårt väder. —- Hallshuks hamnförening
har den 8 december 1955 anhållit om statsbidrag avseende det dyrare
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag. I yttrande över föreningens
ansökning har fiskeristyrelsen ansett det mindre troligt, att det begärda
hamnbygget — såsom åsyftat — i och för sig skulle locka ett större antal
fiskare att mera regelbundet använda hamnen. En kraftigare utveckling av
fisket på platsen, som kan motivera en så dyrbar hamnanläggning som den
föreslagna, synes enligt fiskeristyrelsen åtminstone osäker.

Med hänsyn till vad som framkommit vid utredningen av ifrågavarande
ärende och under hänvisning till vad departementschefen den 20 mars 1956
anfört vid besvarande av en interpellation i ämnet anser departementschefen
sig inte kunna tillstyrka, att statsbidrag utgår till anläggande av den
föreslagna fiskehamnen i Hallshuk.

Utskottet. Vid sin behandling av motsvarande anslag föregående år uttalade
utskottet, att utskottet vore väl medvetet om att utbyggnaden av landets
fiskehamnar hållits tillbaka under senare år och att därför de från
fiskarbefolkningen allt starkare framförda kraven på effektiva och snara
åtgärder på ifrågavarande område vore väl befogade. Med hänsyn härtill och
i enlighet med ett motionsvis gjort yrkande beslöt riksdagen att för innevarande
budgetår höja anslaget med 300 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts då
föreliggande förslag.

Även om skäl tala för en ytterligare höjning av anslaget anser utskottet
sig dock icke böra frångå sjöfartsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta
förslag, att anslaget i avvaktan på slutförandet av pågående översyn
av det av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda betänkandet uppföres
med oförändrat belopp. Härav följer, att utskottet avstyrker motionen
II: 96.

Med anledning av det i motionen 11:363 gjorda yrkandet vill utskottet
framhålla, att sjöfartsstyrelsen på uppdrag av Kungl. Maj:t bar att efter

4 Dihang till riksdagens protokoll /9f>7. 6 sand. Nr 10

50

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

samråd med berörda länsstyrelser verkställa översyn av den av 1948 års
riksdag i princip godkända femårsplanen för byggande av fiskehamnar med
avseende på hamnföretagens angelägenlietsgrad och utförande samt att i
samband därmed göra en uppskattning av kostnaderna i aktuella priser för
genomförande av den reviderade planen. Enligt vad utskottet inhämtat ha
Abbekås hamnstyrelse och Ahbekås fiskareförening i skrivelse till Kungl.
Maj :t den 15 september 1956 anhållit om statsbidrag till förbättringsarbeten
i hamnen, avseende uppgrävning av densamma och viss utbyggnad av yttre
hamnbassängen. I yttrande över denna skrivelse har sjöfartsstyrelsen framhållit
bl. a., att styrelsen hade för avsikt att i samband med undersökningsförrättningar
i andra skånehamnar låta uppgöra förslag till erforderliga förbättringsarbeten
i Abbekås hamn. Genom beslut den 8 mars 1957 har Kungl.
Maj :t funnit ifrågavarande ansökan ej föranleda annan åtgärd än att densamma
skulle överlämnas till sjöfartsstyrelsen för att tagas i övervägande
dels — i vad ärendet avsåg erforderliga fortlöpande uppmuddringsarbeten
— vid den fortsatta handläggningen av frågan om sådana arbeten, dels ock
beträffande övriga förbättringsarbeten vid fullföljande av styrelsens förenämnda
utredningsuppdrag.

Då den i motionen väckta frågan alltså är föremål för prövning, torde
motionen icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 96, till Byggande av fiskehamnar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor;

b) att motionen II: 363 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

78:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 146 och 147), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.

79 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81 s. 147 och 148) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hesselbom m. fl. (I: 66) och den andra inom andra kammaren
av herr Andreasson m. fl. (11:71), hemställts, att förevarande anslag
för nästa budgetår uppföres med 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

51

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 66.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kronor.

Med detta anslag — som för första gången anvisades för budgetåret 1935/
36 -—- har avsetts att såsom kollektiv restitution för erlagd bensinskatt disponera
automobilskattemedel för ändamål, som tjänar den mindre sjöfartens
intressen.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget höjes med 300 000 kronor till
1 000 000 kronor, att såsom hittills avräknas mot automobilskattemedlen,
och anför till stöd härför följande.

Frågan om den skäliga storleken av detta anslag utredes f. n. inom sjöfartsstyrelsen.
Styrelsen fullföljer därvid den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
på Kungl. Maj ris uppdrag igångsatta utredningen rörande storleken
av den mindre sjöfartens bensinförbrukning samt angående den därpå
belöpande bensinskatten. Utredningen beräknas kunna vara slutförd under
första halvåret 1957. Redan nu har emellertid kunnat konstateras, att
motorbåtarnas andel av den totala bensinförbrukningen inom landet motsvarar
ett betydligt högre belopp än de 700 000 kronor, som under vart och
ett av de senaste två budgetåren anvisats under förevarande anslag. Trots
att utredningen ännu inte är slutförd, vill styrelsen på basis av nu föreliggande
uppgifter och med hänsyn till det stora antal välgrundade framställningar
om bidrag från anslaget förorda, att detsamma för budgetåret 1957/
58 upptages med 1 milj. kronor.

Statskontoret föreslår, att anslaget begränsas till 600 000 kronor med hänsyn
till storleken av den under anslaget förefintliga reservationen.

Sveriges Motorbåts Union har beräknat, att den på den mindre skeppsfarten
belöpande bensinskatten uppgår till 2,3 miljoner kronor och hemställt,
att förevarandc anslag uppräknas till lägst detta belopp. Dessutom
har unionen anhållit, att gällande bestämmelser om bidrag från anslaget
jämkas i vissa avseenden.

I avvaktan på resultatet av pågående utredning anser departementschefen
sig icke böra tillstyrka någon höjning av anslaget. Detta bör för nästa budgetår
uppföras med oförändrat belopp, 700 000 kronor. Den av motorbåtsunionen
gjorda framställningen om viss ändring av bestämmelserna om bidrag
från anslaget, förutsättes få prövas i samband med utredningen.

Utskottet. Frågan om den skäliga storleken av detta anslag utredes för
närvarande inom sjöfartsstyrelsen. Även om, såsom styrelsen framhållit,
det redan nu kunnat konstateras, att motorbåtarnas andel av den totala
bensinförbrukningen inom landet motsvarar ett betydligt högre belopp än
de 700 000 kronor, som under vart och ett av de senaste två budgetåren anvisats
under förevarande anslag, anser utskottet sig liksom departementschefen
dock icke böra i avvaktan på resultatet av pågående utredning tillstyrka
någon böjning av anslaget. Utskottet kan alltså icke biträda det molionsvis
gjorda yrkandet.

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:66 och 11:71, till Bidrag
till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Övriga sjöfartsändamål

80 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 82, s. 148—150), innebärande en av automatiska
kostnadsändringar föranledd anslagshöjning av 2 800 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 26 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................ 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 19 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 12 800

Summa kronor 63 100
Särskilda uppbördsmedel

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesan delar

...................................... . 9 000

Nettoutgift kronor 54 100

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 kronor.

81 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 83, s. 150), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 7 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

53

82:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Ivungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 84, s. 150—153) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58, dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 558 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 517 700 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör befattningen som
driftsingenjör, så länge den nuvarande befattningshavaren innehar tjänsten,
vara placerad i Cp 13 och benämnas avdelningschef, en tjänst som förste
verkmästare i Ce 19 uppflyttas till Ce 21 och en tjänst som tekniker i Ce 17
till Ce 19. De sistnämnda två tjänsterna bör därvid, som chefen för civildepartementet
föreslagit, erhålla benämningarna verkmästare respektive mättekniker.
De nu nämnda lönegradsändringarna medför ett ökat medelsbehov
av 10 800 kronor. Enligt vad under hand meddelats, har modellmakarna numera
övergått till anställning med avlöning enligt kollektivavtal. Detta föranleder
en uppräkning av anslaget med 11 400 kronor. Arvodet till anstaltens
biträde i administrativa och kamerala angelägenheter föreslås höjt med
300 kronor. För löneklassändringar och rörligt tillägg beräknas 2 200 respektive
16 000 kronor.

För nästa budgetår torde anslaget i överensstämmelse med vad här anförts
böra uppräknas med 40 700 kronor.

I personalförteckningen för skeppsprovningsanstalten bör tjänsten som
driftsingenjör i Cp 5 ändras till avdelningschef i Cp 13.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker utskottet av departementschefen framlagda förslag till personalförändringar
och anslagsberäkningar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens skeppsprovningsanstalt, som
angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58:

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

U

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 57 200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 3 300

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis.. 172 100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 237 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 88 400

Summa kronor 558 400

c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 558 400
kronor.

83:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 85, s. 154), innebärande en av belastningen föranledd
anslagshöjning av 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 92 100 kronor.

84:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 86, s. 154 och 155), innebärande medelsanvisning för
anskaffning av viss utrustning till vågalstraren vid skeppsprovningsanstalt
ten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.

85:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 87, s. 155—157), innebärande en av automatiska kostnadsändringar
föranledd anslagshöjning av 7 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 86 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 95 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 47 600

Summa kronor 229 000

b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 229 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

55

86:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 88, s. 157 och 158), innebärande en anslagshöjning
av 4 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 42 400 kronor.

87:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 89, s. 158), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.

88:o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Läkarundersökning
av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 90 och 91, s.
158 och 159), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
ett anslag av 256 000 kronor;

b) till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag av
250 000 kronor.

89 :o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I enlighet
med Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 92, s. 159), innebärande en av
belastningen föranledd anslagshöjning av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader
för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 70 000 kronor.

90 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 93, s. 159 och 160), innebärande en av belastningen
föranledd anslagshöjning av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.

91 :o) Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 95, s. 160—162) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

56

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Vid eu internationell konferens hösten 1956 utarbetades en deklaration
rörande upprättandet av en sammanslutning av nationer, vilkas fartyg trafikerar
Suezkanalen, Suez Canal Users’ Association (SCUA). Sverige har
anslutit sig till deklarationen under angivande av att sammanslutningen
är avsedd att utgöra enbart ett arrangemang för samarbete i vissa i deklarationen
omförmälda praktiska frågor.

Organisationens råd har preliminärt beräknat organisationens budget för
ett år framåt till högst 200 000 pund sterling och beslutat, att varje medlemsland
omedelbart skall inbetala 3 333 pund. Sveriges andel i SCUA:s budget
har samtidigt fastställts till 3 procent, Aarför kostnaderna för det första
verksamhetsåret för vårt lands del kan beräknas till sammanlagt högst
6 000 pund sterling, motsvarande i avrundat tal, 90 000 kronor.

För vart och ett av innevarande och nästa budgetår beräknas alltså för
ifrågavarande ändamål 90 000 kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera till ifrågavarande ändamål
för innevarande budgetår anvisat ett tilläggsanslag av 90 000 kronor
tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag med avseende å medelsanvisningen
för nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Suezkanaltrafikanternas
organisation för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 90 000 kronor.

Handel

92:o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 96, s. 162 och 163) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 436 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 421 200 kronor.

I anslutning till vad som föregående år anfördes av statsutskottet föreslår
departementschefen, att åtgärder vidtages i syfte att kvarvarande obligatoriska
elevavgifter vid handelshögskolan i Stockholm kan avskaffas. Den härav
föranledda inkomstminskningen, av direktionen för högskolan beräknad
till i runt tal 15 200 kronor, torde böra kompenseras genom uppräkning av
statens bidrag till högskolan. Med hänsyn härtill och i enlighet med direktionens
hemställan, som icke föranleder någon erinran från departementschefens
sida, föreslås anslaget för nästa budgetår uppfört med ett belopp av
436 400 kronor.

Det förutsättes, om riksdagen icke har något att erinra, få ankomma på
Kungl. Maj:t att med berörda parter träffa överenskommelse om den ändring
av gällande avtal, vilken kan föranledas av vad som i det föregående
föreslagits i fråga om avskaffandet av kvarvarande obligatoriska elevavgifter
vid handelshögskolan i Stockholm.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957 57

Utskottet. I anslutning till vad utskottet uttalat i sitt föregående år avriksdagen
godkända utlåtande nr 140 tillstyrker utskottet, att åtgärder vidtagas
i syfte att avskaffa kvarvarande obligatoriska elevavgifter vid handelshögskolan
i Stockholm. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med
berörda parter träffa överenskommelse om härför erforderlig ändring av
gällande avtal. Ett genomförande av detta förslag medför en uppräkning
av förevarande anslag med 15 200 kronor till 436 400 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 436 400
kronor.

93 :o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 97, s 163—168) att dels godkänna av departementschefen
förordad huvudstat för handelshögskolan i Göteborg, att tillämpas tills vidare
under budgetåret 1957/58, dels ock till Bidrag till handelshögskolan i
Göteborg för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 583 100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 521 300 kronor.

Departementschefen biträder av styrelsen för handelshögskolan i Göteborg
framställt förslag om medelsanvisning för ett vikariatslöneförordnande å
professuren i rättsvetenskap under läsåret 1957/58. För vikarien bör beräknas
ett arvode motsvarande lönen i löneklass 37, ortsgrupp 4. Vidare biträder
departementschefen yrkandet om att en tjänst som kontorsbiträde i
Ce 8 inrättas. Till följd av nu angivna åtgärder ökar medelsbehovet med respektive
29 300 och 9 200 kronor. Mot en höjning av arvodena till språklärarna
med 9 000 kronor har departementschefen icke något att erinra.
För löneklassändringar och rörligt tillägg föreslås en uppräkning med 1 800
respektive 17 100 kronor. Utgiftsökningen för avlöningar skulle sålunda
uppgå till 66 400 kronor.

Vad angår omkostnadsstaten tillstyrker departementschefen, att densamma
uppräknas med sammanlagt 5 700 kronor.

På inkomstsidan av handelshögskolans huvudstat bör avkastningen från
högskolans fonder samt hyresinkomsterna i enlighet med styrelsens förslag
upptagas med oförändrade belopp, 75 000 kronor och 15 000 kronor. Vad
angår avgifterna från de studerande föreslår departementschefen, i anslutning
till vad statsutskottet anförde föregående år, att det särskilda statsbidrag,
vilket avsetts som kompensation för borttagna elevavgifter, höjes i den
utsträckning, som erfordras för att kvarvarande obligatoriska elevavgifter
skall kunna avskaffas eller, enligt verkställd utredning, med 7 000 kronor.
Härutöver synes nyssnämnda särskilda statsbidrag såsom föreslagits från
högskolans sida böra höjas med 1 800 kronor. Inkomstposten säl skilt bidrag
från staten bör i överensstämmelse med vad nu anförts upptagas med 106 900

58 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

kronor. Intäkterna av övriga elevavgifter bör i enlighet med styrelsens förslag
upptagas med 500 kronor.

För bestridande av de för nästa budgetår beräknade utgifterna å tillhopa
844 000 kronor skulle enligt vad nyss föreslagits beträffande inkomstsidan av
handelshögskolans huvudstat ett belopp av sammanlagt 197 400 kronor disponeras.
Återstoden eller 646 600 bör i överensstämmelse med gällande avtal
täckas genom bidrag från Göteborgs stad med 170 400 kronor och bidrag
av staten med 476 200 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår bestämmas till 583 100
kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under närmast föregående
punkt vill utskottet tillstyrka, att det särskilda statsbidrag, vilket
avsetts som kompensation för borttagna elevavgifter, höjes i den utsträckning,
som erfordras för att kvarvarande obligatoriska elevavgifter skola kunna
avskaffas.

Mot den verkställda beräkningen i övrigt av förevarande anslag har utskottet
icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande huvudstat för handelshögskolan i
Göteborg, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1957/58:

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis ...................... 644 700

2. Omkostnader, förslagsvis .................... 173 300

3. Pensioner, förslagsvis ........................ 26 000

Summa kronor 844 000

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder............ 75 000

2. Avgifter från de studerande m. in.

a) Inflytande elevavgifter .................... 500

b) Särskilt bidrag från staten ................ 106 900

3. Hyresinkomster ............................ 15 ooo

4. Bidrag från Göteborgs stad.................... no 400

5. Bidrag från staten .......................... 476 200

Summa kronor 844 000

b) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 583 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

59

94:o) Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Stipendier för främjande
av högre ekonomiska studier. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 98, s. 169) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mogård m. fl. (I: 188) och den andra inom andra kammaren
av herr Regnéll m. fl. (II: 164), hemställts, att förevarande anslag måtte
höjas med 3 500 kronor till 18 500 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 163.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 15 000 kronor.

Departementschefen föreslår i likhet med direktionen för handelshögskolan
i Stockholm och styrelsen för handelshögskolan i Göteborg att anslaget
för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt numera av riksdagen godkända
utlåtande nr 63 — under hänvisning till det förslag i ämnet, som är att
förvänta från 1955 års universitetsutredning — avstyrkt väckta motioner om
höjning av vederbörligt anslag under åttonde huvudtiteln i syfte bl. a. att
höja licentiand- och doktorandstipendierna vid universiteten samt vid de
högskolor och institut, som sortera under ecklesiastikdepartementet. Till
följd härav avstyrker utskottet jämväl de nu föreliggande motionerna om
motsvarande höjning av beloppen för licentiandstipendier vid handelshögskolorna
med därav föranledd uppräkning av anslaget under nu ifrågavarande
punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 188 och II: 164, till Gemensamma
ändamål vid handelshögskolorna: Stipendier för
främjande av högre ekonomiska studier för budgetåret 1957/
58 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

95 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 169 och 170), innebärande
oförändrad medelsanvisning, och då utskottet icke har något att erinra mot
att kostnaderna för ifrågavarande verksamhet, i den mån de icke kunna
täckas av anslagsmedel eller på annat sätt, må även under nästa budgetår
efter särskild prövning av Kungl. Maj :t bestridas av medel från handelsoch
sjöfartsfonden, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet
med främmande länder för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

96 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 100, s. 170 och 171), innebärande oförändrad medelsanvisning,
och då utskottet icke har något att erinra mot att kostnaderna
för ifrågavarande verksamhet, i den mån de icke kunna täckas av
anslagsmedel eller på annat sätt, må efter särskild prövning av Kungl. Maj:t
bestridas av medel från handels- och sjöfartsfonden, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i
utlandet för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 102 000
kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. in.

97:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. \laj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 101, s. 172—178) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 202 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 775 200 kronor.

Organisationsnämndens nu slutförda undersökning beträffande patentoch
registreringsverkets patentanmälningsavdelningar har visat, att en förstärkning
av den tekniska personalen vid nämnda avdelningar är motiverad.
Departementschefen förordar, att för patentanmälningsavdelningarna inrättas
följande nya tjänster, nämligen en byråchefstjänst i Ca 37, två byrådirektörstjänster,
varav en i Ca 33 och en i Ca 31, samt två tjänster som förste
byraingenjör, varav en i Ca 29 och en i Ce 27. För anställande av ytterligare
assistenter å ifrågavarande avdelningar torde härjämte medel böra anvisas
till fem tjänster i högst 25 lönegraden. Genom den nu föreslagna personalförstärkningen
kan antalet patentanmälningsavdelningar ökas från fyra till
fem och antalet tekniska ledamöter å dessa avdelningar från 96 till 100. Antalet
tekniska ledamöter på varje avdelning nedgår alltså från 24 till 20.

1 fråga om patentanmälningsavdelningarna har vissa frågor av betydelse
för organisationen befunnits böra ytterligare utredas. Departementschefen
har för avsikt att inom den närmaste tiden vidtaga åtgärder för igångsättande
av det erforderliga utredningsarbetet, vid vilket såsom ett av de främsta
spörsmålen synes böra upptagas frågan i vilken utsträckning andra teknikerkategorier
än civilingenjörer kan utnyttjas för handläggningen av patentansökningar.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört i bil. 2
till statsverkspropositionen bör 5 amanuenstjänster i reglerad befordringsgång
utbytas mot 5 förste bvråsekreterartjänster i Ce 27.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

61

Departementschefen tillstyrker medelsanvisning till ytterligare ett biträde
i reglerad befordringsgång.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera departement gemensamma frågor bör en tjänst som kansliskrivare
i Ca 15, vilken är placerad på besvärsavdelningen, utbytas mot
en tjänst som förste kansliskrivare i Ca 17.

Departementschefen tillstyrker, att två tjänster som förste byråingenjör
i Ce 29 och fyra kanslibiträdestjänster i Ce 11 överföres på ordinarie stat
Härjämte bör tre kontorsbiträdestjänster i Ca 8 utbytas mot extra ordinarie
biträdestjänster i reglerad befordringsgång.

Vad sålunda förordats medför en höjning av anslaget med 221 600 kronor.
Med anledning av 1956 års löne- och arvodeshöjningar bör anslaget
ytterligare uppräknas med 233 400 kronor. Å andra sidan beräknas medelsbehovet
komma att minska med 27 900 kronor till följd av löneklassändringar
m. m.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit har den av statens organisationsnämnd
nyligen slutförda undersökningen beträffande patent- och
registreringsverkets patentanmälningsavdelningar visat, att en förstärkning
av den tekniska personalen vid nämnda avdelningar är motiverad. Utskottet
vill därför tillstyrka av departementschefen förordade nya tjänster å nämnda
avdelningar.

Mot departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt, innebärande
bl. a. ändrad anställningsform för vissa tjänstemän, har utskottet
icke något att invända.

Åberopande det anförda och under erinran om att riksdagen numera bifallit
Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,
såvitt nu är i fråga, får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
patent- och registreringsverket vidtaga de ändringar, som
angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den
3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 656 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 2 163 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 383 200

Summa kronor 6 202 300;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 202 300 kronor.

62 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

98:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 102, s. 179), som innebär en anslagshöjning av 10 000
kronor, avseende övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
1 179 500 kronor.

99 :o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 180), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
in. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.

100:o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 180 och 181), innebärande en av
inträffade ändringar i den allmänna lönenivån föranledd anslagshöjning av
10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag
av 130 000 kronor.

101 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 181 och 182), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.

102 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 182), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.

103:o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 107, s. 182—197) att dels godkänna av departementschefen
förordad stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för försäkringsinspektionen,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva det överskridande av anslagsposten
för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, som kan er -

Statsutskottets utlåtande nr 10 av 1957

63

fordras i samband med överflyttande till försäkringsinspektionen av tillsynen
över vissa understödsföreningar in. in., dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens
fond för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 049 700 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Söderquist och Boman (I: 294) och den andra inom andra
kammaren av herrar Sjölin och Gustafsson i Borås (II: 346), hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att för tillsynen över andra understödsföreningar
än erkända arbetslöshetskassor samt över aktiebolags pensions- och andra
personalstiftelser, som inrättats enligt lagen den 18 juni 1937 om sådana
stiftelser, skall inrättas en särskild byrå under ledning av en byråchef, varvid
den föreslagna byrådirektörstjänsten torde bliva överflödig, samt att
härför erforderliga medel anslås.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 1:294.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 785 000 kronor.

Departementschefen har anmält ett av särskilt tillkallad utredningsman
inom socialdepartementet den 8 juni 1956 avgivet betänkande angående
det administrativa handhavandet av tillsynen över vissa understödsföreningar
m. m.

Det av utredningsmannen framlagda och i ett övervägande flertal remissyttranden
tillstyrkta förslaget att överflytta tillsynen över vissa understödsföreningar
och stiftelser från riksförsäkringsanstalten till försäkringsinspektionen
synes departementschefen vara väl motiverat och bör fördenskull genomföras.
överflyttningen bör ske den 1 januari 1958. Härvid bör i princip,
såsom förutsatts av utredningsmannen, den personal vilken f. n. fullgör de
med tillsynen sammanhängande arbetsuppgifterna inom riksförsäkringsanstalten
överföras till inspektionen. I enlighet med vad riksförsäkringsanstalten
påpekat bör en kanslibiträdestjänst överföras i stället för den ena av de
kontorsbiträdestjänster utredningsmannen upptagit. Sålunda bör följande
tjänster överflyttas, nämligen — lönegradsplaceringen angives inom parentes
— 1 byrådirektör (33), 1 förste aktuarie (29), 2 förste byråsekreterare (29),
1 förste aktuarie (27), 1 förste byråsekreterare (27), 1 aktuarie (25), 1 bvråsekreterare
(25), 1 amanuens (rb), 1 kontorsskrivare (19), 2 kansliskrivare
(15), 1 kontorist (13), 1 kanslibiträde (11) och 1 kontorsbiträde (8).
För att möjliggöra en vidgad inspektionsverksamhet bör i enlighet med utredningsmannens
förslag två nya tjänster som förste revisor i Ce 29 inrättas.
Medel bör vidare beräknas för avlöning åt en expeditionsvakt för den
händelse eu sådan med hänsyn till lokalförhållandena behöver anställas.

I överensstämmelse med statskontorets uppfattning synes departementschefen
den nuvarande organisationsformen för tillsynsverksamheten tills
vidare böra bibehållas. Departementschefen kan sålunda inte tillstyrka att
för densamma inrättas en särskild byrå under ledning av en byråchef.

64

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Vad nu föreslagits innebär, att det å staten för försäkringsinspektionen
beräknade beloppet för avlöningar bör för nästa budgetår höjas med 173 200
kronor. Sistnämnda belopp avses för tillsynsverksamheten under tiden den
1 januari—den 30 juni 1958.

Omkostnaderna för ifrågavarande verksamhet under samma tid torde i
enlighet med utredningsmannens förslag med de jämkningar som förordats
av försäkringsinspektionen böra beräknas till sammanlagt 41 500 kronor.
Härav avses 1 000 kronor för sjukvård m. in., 5 000 kronor för reseersättningar,
20 500 kronor för expenser, 10 000 kronor för hyror och 5 000 kronor
för publikationstryck.

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande verksamhet hos försäkringsinspektionen
beräknas sålunda för nästa budgetår till (173 200 -f41
500 =) 214 700 kronor.

För närvarande bekostas tillsynen av här avsedda understödsföreningar
och stiftelser helt av staten. Utredningsmannen har emellertid föreslagit, att
kostnaderna efter tillsynens överflyttning till försäkringsinspektionen skall,
i vad avser understödsföreningarna dock endast delvis, täckas av tillsynsbidrag.
Förslaget har godtagits i de flesta remissyttranden. Med hänsyn icke
minst till de tjänster föreningarna och stiftelserna bör kunna påräkna från
tillsynsmyndighetens sida finner även departementschefen skäligt, att tillsynsbidrag
uttages. Vad angår stiftelserna synes dock, i enlighet med vad
som framhållits i vissa remissyttranden, med ett definitivt ställningstagande
böra anstå till dess pågående utredning om pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning blivit slutförd.

Tillsynsbidrag bör enligt utredningsmannen uttagas av understödsföreningarna
efter samma grunder som f. n. gäller för motsvarande bidrag från
försäkringsbolagen. Dessa grunder innebär, att bidrag uttages med 0,5 promille
av den årliga avgiftsinkomsten, dock lägst 100 och högst 50 000 kronor.
Beträffande bidragets minimibelopp bär olika meningar gjort sig gällande.
Utredningsmannen har själv framhållit, att även ett i och för sig mycket
skäligt minimibidrag kan vara ekonomiskt betungande för många understödsföreningar,
och riksförsäkringsanstalten har förordat, att minimibeloppet
sättes så lågt som till 50 kronor. Å andra sidan har försäkringsinspektionen,
under erinran att förslag framlagts om höjning av minimibeloppet för
bolagens del till 200 kronor, förordat att samma minimibelopp fastställes för
bidraget från understödsföreningarna.

Då bidragsskyldighet nu skall införas för understödsföreningarna, vilka
i många fall har en svag ekonomisk ställning, bör enligt departementschefens
mening skälig försiktighet iakttagas. Även om försäkringsinspektionens
inställning till förevarande spörsmål kan vara i viss mån befogad, vill departementschefen
därför tillstyrka utredningsmannens förslag och sålunda förorda,
att minimibeloppet sättes till 100 kronor. Beträffande grunderna för
tillsynsbidraget har departementschefen ej heller eljest någon erinran mot
utredningsmannens förslag. Det förutsättes alltså få ankomma på Kungl.
Maj :t att inom i lag fastställd gräns bestämma bidragets storlek.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

65

Frågan om erforderlig lagändring i anledning av förslaget om uttagande
av tillsynsbidrag av understödsföreningarna kommer att i särskild ordning
underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Till följd av de regler för debiteringen av tillsynsbidrag, som avses skola
tillämpas, kommer några dylika bidrag icke att inflyta under nästa budgetår.

Med hänsyn härtill torde hela kostnaden för tillsynsverksamheten under
nämnda budgetår få bestridas av staten. Vid bestämmande av statens niedelstillskott
för ifrågavarande ändamål bör, såsom framhållits av försäkringsinspektionen,
till det förut angivna kostnadsbeloppet av 214 700 kronor
läggas 10 000 kronor avseende verksamhetens beräknade andel i de för
olika verksamhetsgrenar gemensamma kostnaderna för inspektionens administration.
Statens bidrag till kostnaderna för tillsynen av understödsföreningar
och stiftelser bör alltså för nästa budgetår bestämmas till (214 700
+ 10 000 =) 224 700 kronor.

Enär de inflytande tillsynsbidragen från understödsföreningarna icke beräknas
förslå till täckande av samtliga kostnader för tillsynen av föreningarna
och då vidare några bidrag tills vidare icke kommer att uttagas av stiftelserna,
torde även efter budgetåret 1957/58 statsmedel få tillskjutas för att
uppehålla tillsynsverksamheten. I detta sammanhang bör emellertid framhållas,
att det förordade finansieringssystemet beräknas medföra viss besparing
för staten och att likväl en viss utbyggnad av tillsynsverksamheten
befunnits möjlig. Till frågan om storleken av det belopp med vilket staten
skall bidraga för tiden efter nästa budgetår torde ställning icke nu behöva
tagas. Departementschefen förutsätter, att försäkringsinspektionen, när ett
fastare underlag erhållits för beräkningen av intäkter och kostnader för
tillsynsverksamheten, framlägger förslag om statsbidragets storlek på längre
sikt.

Vad härefter angår de i försäkringsinspektionens petita framförda yrkandena,
tillstyrker departementschefen, att en ny byrådirektörstjänst i Ce 33
inrättas för den juridiska och administrativa byrån. I enlighet med inspektionens
hemställan bör tjänsten som förste byråsekreterare i lönegrad Ce 29
samt en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 överföras till ordinarie stat. Försäkringsinspektionens
beräkning av medelsbehovet för rörligt tillägg, löneklassändringar
in. in. och pensioner samt för omkostnader föranleder ej någon
erinran från departementschefens sida. Särskilda uppbördsmedel torde ävenledes
böra beräknas på sätt inspektionen föreslagit, varvid den i staten ingående
posten hyresmedel bör utgå.

För höjning av vissa arvoden beräknar departementschefen ett ytterligare
belopp av 800 kronor.

I anledning av vad i det föregående förordats bör i personalförteckningen
för försäkringsinspektionen uppföras följande nya tjänster, nämligen en
tjänst som förste byråsekreterare i Ca 29, en kontorsbiträdestjänst i Ca 8
och eu tjänst som byrådirektör i Ce 33. bni tjänst som förste byråsekreterare
i Ce 29 bör avföras från förteckningen.

Vidare bör i personalförteckningen uppföras nya tjänster i den utsträck5
Rihang till riksdagens protokoll 1957. 6 sand. Nr 10

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

ning, som föranledes av förslaget om överflyttning till inspektionen av viss
personal från riksförsäkringsanstalten. Då såsom anstalten framhållit den
anställningsform, som kommer att för var och en av ifrågavarande tjänstemän
gälla vid överflyttningen, icke f. n. kan angivas, förutsättes det få ankomma
på Kungl. Maj:t att i samband med organisationsändringen vidtaga
av densamma betingad ändring i personalförteckningen.

Av nyss anförda skäl torde den i staten för försäkringsinspektionen uppförda
posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra få överskridas
i den mån så erfordras med hänsyn till behovet av avlöningsmedel
för de tjänstemän, vilka vid överflyttningen till inspektionen har icke-ordinarie
anställning. Härvid förutsättes, att en mot överskridandet svarande
besparing göres å ordinarieposten.

Inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionen har i riksstatsförslaget
för nästa budgetår upptagits till 825 000 kronor. Av det för inspektionens
verksamhet under budgetåret 1957/58 beräknade medelsbehovet, 1 065 800
kronor, avser 841 100 kronor inspektionens tillsyn över försäkringsbolagen.
Detta belopp skall i sin helhet bestridas av till fonden inbetalade bidrag från
bolagen. Den beräknade kostnaden överstiger emellertid det belopp, som
upptagits under nyssnämnda inkomsttitel, med 16 100 kronor. Skillnaden
torde böra bestridas av medel, som tidigare tillförts fonden. Enligt vad departementschefen
inhämtat torde vid utgången av innevarande budgetår
komma att finnas besparingar å fonden på cirka 330 000 kronor. För att
täcka kostnaden för tillsynen över vissa understödsföreningar och stiftelser
bör såsom förut angivits av statsmedel utgå 224 700 kronor. Även sistnämnda
belopp bör, såsom försäkringsinspektionen föreslagit, lämpligen avsättas
till försäkringsinspektionens fond. Till fonden bör således avsättas
sammanlagt (825 000 + 224 700 =) 1 049 700 kronor.

Utskottet. Enligt föreliggande förslag skall tillsynen över vissa understödsföreningar
och stiftelser med ingången av år 1958 överflyttas från riksförsäkringsanstalten
till försäkringsinspektionen. Utskottet har funnit de till
grund för förslaget anförda motiven bärande, varför utskottet tillstyrker
detsamma.

Vad angår organisationen för ifrågavarande tillsyn må erinras om att tillsynen
hos riksförsäkringsanstalten nu handhaves av en särskild avdelning
inom andra sjukkassebyrån. Departementschefen föreslår, att den personal,
som för närvarande fullgör de med tillsynen sammanhängande arbetsuppgifterna
inom anstalten, överföres till inspektionen, varvid personalen bör
förstärkas med bl. a. två nya tjänster som förste revisor i Ce 29. I de föreliggande
motionerna har i överensstämmelse med vad som föreslagits av utredningsmannen
i ärendet yrkats, att för ändamålet inrättas en särskild byrå
inom inspektionen under ledning av en byråchef. Departementschefen
anser emellertid, att gällande organisationsform, som tillkommit så nyligen
som år 1954, tills vidare bör bibehållas och att ifrågavarande avdelning under
ledning liksom hittills av en byrådirektör således bör anknytas till lämp -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

0?

lig byrå inom försäkringsinspektionen. På anförda skäl synes utskottet, i
avvaktan på närmare erfarenhet rörande den av departementschefen föreslagna
organisationen, inrättande av en särskild byrå för ändamålet icke
böra ifrågakomma. Utskottet biträder därför departementschefens förslag i
denna del och avstyrker alltså det motionsvis gjorda yrkandet.

För närvarande bekostas tillsynen av här avsedda understödsföreningar
och stiftelser helt av staten, under det att tillsynen över försäkringsbolagen
bekostas av bidrag från bolagen. Utskottet finner i likhet med departementschefen,
att, med hänsyn icke minst till de tjänster föreningarna och stiftelserna
böra kunna påräkna från tillsynsmyndighetens sida, skäl tala för att
tillsynsbidrag uttagas. Vad beträffar stiftelserna bör dock, såsom departementschefen
föreslagit, med ett definitivt ställningstagande till denna fråga
anstå i avvaktan på pågående utredning.

Det synes utskottet icke vara något att erinra mot att tillsynsbidrag uttagas
av ifrågavarande understödsföreningar efter samma grunder, som för
närvarande gälla för motsvarande bidrag från försäkringsbolagen. Detta innebär
bl. a., att minimibeloppet skall vara 100 kronor. Det får i övrigt ankomma
på Kungl. Maj:t att inom i lag fastställd gräns bestämma bidragets
storlek.

Utskottet vill erinra om att första lagutskottet i utlåtande nr 22 i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 51, under förutsättning av riksdagens
bifall till föreliggande förslag om uttagande av tillsynsbidrag av understödsföreningar,
tillstyrkt härav föranledd ändring av gällande lag om understödsföreningar.

Vid sin granskning av de föreslagna ändringarna i personalförteckningen
och den verkställda anslagsberäkningen har utskottet icke funnit något
vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 294 och II: 346,

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Stat
U tgif ter

Avlöningar och pensioner

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ 343 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............. 8 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. 283 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... 179 700

5. Pensioner, förslagsvis .............. 85 900 900 700

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Omkostnader

1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen m. m., förslagsvis . . 4 500

2. Sjukvård m. m., förslagsvis......... 4 000

3. Reseersättningar, förslagsvis ........ 28 000

4. Expenser, förslagsvis............... 73 500

5. Hyror, förslagsvis .................. 35 700

6. Publikationstryck, förslagsvis ...... 27 000 172 700

Summa kronor 1 073 400
Särskilda uppbördsmedel

Registreringsavgifter, förslagsvis........ 7 000

Försålda publikationer, förslagsvis..... 600 7 600

Nettoutgift kronor 1 065 800;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försäkringsinspektionen, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1957;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva det överskridande
av anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, som kan erfordras i samband med överflyttande
till försäkringsinspektionen av tillsynen över vissa understödsföreningar
m. m.;

d) till Avsättning till för säkring sinspektionens fond för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 049 700
kronor.

104 :o) Bidrag till Svenska föreningen för industriellt rättsskydd för vissa
kongresskostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108, s. 197
och 198) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett
anslag av 30 000 kronor.

Under våren 1958 hålles i Stockholm en kongress med Internationella föreningen
för industriellt rättsskydd (Association Internationale pour la Protection
de la Propiété Industrielle, vanligen benämnd AIPPI). Värdskapet
vid kongressen har anförtrotts Svenska föreningen för industriellt rättsskydd,
som anhåller om statsbidrag till kostnaderna för kongressen med
50 000 kronor.

Med hänsyn till den internationella föreningens värdefulla insatser på det
industriella rättsskyddets område synes det departementschefen motiverat
att staten lämnar visst bidrag till den planerade kongressen. Departementschefen
förordar, att för ändamålet anvisas 30 000 kronor för nästa budgetår.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

69

Utskottet. På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig
böra tillstyrka, att medel i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisas för
ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska föreningen för industriellt
rättsskydd för vissa kongresskostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap in. in.

105:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109, s. 199—201) att dels godkänna av
departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap*
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58, dels ock till Riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 107 100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 093 200 kronor.

De förslag, som nyligen framlagts av bränsleutredningen 1951 och 1955
års oljelagringskommitté, kan komma att föranleda, att riksnämndens arbetsuppgifter
utvidgas. Med hänsyn bl. a. till denna möjlighet anser departementschefen
sig icke böra förorda, att tjänsten som överingenjör hos nämnden
indrages. Då emellertid tjänsten f. n. är vakant, torde för nästa budgetår
icke böra beräknas några medel för densamma. Såsom riksnämnden föreslagit
bör i stället anvisas 10 000 kronor för anlitande av industrisakkunniga.

Departementschefen biträder förslaget om överförande på extra ordinarie
stat av en förste byråsekreterare i 29 lönegraden. I enlighet med vad chefen
för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor bör en tjänst som kontorist i Ce 13 utbytas mot en tjänst som
kansliskrivare i Ce 15.

Departementschefens förslag innebär i övrigt i huvudsak allenast automatiska
kostnadsändringar.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade ändringen i
personalförteckningen och har icke något att invända mot den verkställda
anslagsberäkningen.

Åberopande det anförda och under erinran om att riksdagen numera bifallit
Kungl. Maj :ts under bilaga 2 till årets statsverksproposition framställda
förslag, såvitt nu är i fråga, får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för riksnämnden för ekonomisk för -

70

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

svarsberedskap, som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 231 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 23 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal in. in.,

förslagsvis ................................ 648 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 203 300

Summa kronor 1 107 100

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 1 107 100 kronor.

106:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 110, s. 201), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 176 000 kronor.

107 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 111, s. 201—204) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 25 100 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Wetterström m. fl. väckt motion (II: 353), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att såsom bidrag till Sveriges kvinnliga
bilkårers riksförbund anvisa dels 20 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret
1956/57 och dels 20 000 kronor för budgetåret 1957/58.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 26 100 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap hemställer, att anslaget
för nästa budgetår höjes med 115 000 kronor.

Vidare hemställer nämnden om anslag till bidrag till kostnaderna för utbildning
av kvinnliga bilförare, avsedda att i händelse av beredskap eller krig
stå till förfogande för den civila transporttjänsten. För detta ändamål har

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

71

tidigare under en följd av år beräknats ett belopp av 20 000 kronor å det
under femte huvudtiteln uppförda anslaget till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft. Fr. o. in. innevarande budgetår har emellertid sistnämnda anslag
icke ansetts böra disponeras för ifrågavarande ändamål. Riksnämnden
hemställer, att för ändamålet anvisas 30 000 kronor å tilläggsstat för innevarande
budgetår och samma belopp å riksstaten för nästa budgetår.

I sitt yttrande över nämnda förslag har statskontoret framhållit, att eftersom
riksnämnden skall vara central transportregleringsmyndighet i krig,
statskontoret intet har att erinra mot att bidrag till kostnaderna för utbildning
av kvinnliga bilförare i forsättningen anvisas under tionde huvudtiteln.
Medelsanvisningen bör emellertid begränsas till samma belopp, som anvisades
för budgetåret 1955/56, d. v. s. 20 000 kronor.

Med hänsyn till storleken av den kredit, som ställts till riksnämndens förfogande,
uppskattar departementschefen för nästa budgetår räntekostnaderna
till 22 350 000 kronor samt de övriga kostnaderna för lagerhållningen
till 2 610 000 kronor. Till stöd åt aluminiumindustrien beräknas liksom hittills
240 000 kronor. Frågan om avskrivning av riksnämndens cisternanläggningar
förutsättes få prövas i annat sammanhang; några avskrivningsmedel
bör enligt departementschefen ej upptagas under detta anslag.

Till omkostnader för statlig lagerhållning bör sålunda för nästa budgetår
anvisas (22 350 000 -f 2 610 000 + 240 000 = ) 25 100 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att en tjänst som förvaltare överföres på
extra ordinarie stat med placering i 23 lönegraden.

Departementschefen delar riksnämndens uppfattning, att det i vissa fall
kan vara önskvärt, att krigsviktiga industrier förlägges i bergrum. Någon
medelsanvisning för nästa budgetår kan departementschefen dock icke förorda
för nämnda ändamål.

Departementschefen har framhållit, att han ej är beredd tillstyrka, att
anslag för innevarande eller nästa budgetår anvisas för utbildning av kvinnliga
bilförare.

Utskottet. Mot den verkställda beräkningen av förevarande anslag har utskottet
icke något att erinra.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet framhålla, att,
såsom riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap erinrat, bidrag till
kostnaderna för utbildning av här ifrågavarande kvinnliga bilförare under
en följd av år utgått från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget till
Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Fr. o. in. innevarande budgetår
har emellertid sistnämnda anslag ansetts icke böra disponeras för ändamålet.

Det är knappast möjligt för utskottet att utan närmare utredning i
ärendet bedöma, huruvida i fortsättningen statsmedel bör utgå till ifrågavarande
utbildning. Med hänsyn emellertid till vad riksnämnden i ärendet anfört
förutsätter utskottet, att Kungl. Maj: t låter ytterligare undersöka denna
fråga. I avvaktan härpå är utskottet icke berett tillstyrka, att medel för ändamålet
anvisas i enlighet med yrkandet i motionen.

72

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
m. 777. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 25 100 000 kronor;

b) att motionen II: 353 icke må av riksdagen bifallas.

108 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 112, s. 204 och
205) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 4 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 100 000 kronor.

I avvaktan på ställningstagandet till det av 1955 års oljelagringskommitté
framlagda förslaget om bl. a. avveckling av det nuvarande systemet med
statsbidrag till bombsäkra cisternanläggningar bör enligt departementschefen
ramen för dylika bidrag icke vidgas. Medel bör emellertid beräknas för
utbetalning av bidrag till sådana cisternanläggningar, för vilka beslut om
statsbidrag redan meddelats eller kan komma att meddelas. Det sammanlagda
medelsbehovet t. o. m. utgången av nästa budgetår uppskattar departementschefen
till 4,7 miljoner kronor. Med hänsyn till de utbetalningar av
statsbidrag, som bör göras redan innevarande budgetår, föreslås att av det
angivna beloppet 600 000 kronor anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57. Återstoden av medelsbehovet (4 700 000 — 600 000 =)
4 100 000 kronor bör anvisas under anslaget för budgetåret 1957/58.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen under förevarande anslagsrubrik
för innevarande budgetår anvisat ett tilläggsanslag av 600 000 kronor får utskottet
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av bombsäkra
cisternanläggningar för flytande bränslen för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 4 100 000 kronor.

Krisförvaltningen

109:o) Statens handelslicensnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 113, s. 206 och 207) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår med ett belopp av 1 000 000 kronor
uppfört under benämningen Statens handels- och industrikommission: Avlöningar.

Departementschefen har erinrat om att den aktuella försörjningssituationen
i fråga om flytande bränslen nödvändiggjort en viss reglering från statens
sida beträffande omsättningen och användningen av dessa produkter.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

73

För att handha regleringen har inom handels- och industrikommissionen inrättats
en särskild nämnd. De befattningshavare inom kommissionen, vilka
har erfarenhet av bränslefrågor, synes departementschefen tills vidare böra
kvarstanna inom kommissionen för att där handlägga på nämnden ankommande
ärenden. Med hänsyn härtill bör enligt departementschefen förevarande
anslag icke nedräknas med högre belopp än 100 000 kronor.

Till följd av den föregående år verkställda överflyttningen av vissa arbetsuppgifter
från kommissionen till kommerskollegium har kommissionens arbetsområde
och organisation väsentligt minskats. Bortsett från den av en
särskild nämnd omhänderhavda regleringen beträffande vissa flytande
bränslen samt de bränslefrågor i övrigt, som ankommer på kommissionen,
omfattar dennas verksamhet f. n. i huvudsak handelslicensärenden. Med
hänsyn till vad nu anförts bör enligt departementschefen kommissionens benämning
ändras till statens handelslicensnämnd.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
eller vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
900 000 kronor.

110:o) Statens handelslicensnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 114, s. 207), innebärande en anslagsminskning av
15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslagav
110 000 kronor.

111 :o) Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 115, s. 207—209) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kronor.

I enlighet med beslut av 1956 års riksdag (prop. 97, SU 123, Rskr 281)
har verksamheten vid statens priskontrollnämnd upphört med utgången av
föregående år. Under förevarande anslag har medel anvisats för att bestrida
avlöningskostnader under en övergångsperiod för övertalig personal från
nämnden. Ifrågavarande befattningshavare skall tills vidare beredas möjlighet
till sysselsättning främst inom statens pris- och kartellnämnd. Avvecklingen
bär förutsatts skola vara avslutad vid utgången av år 1957.

På grund av det rådande läget med de risker för prisstegringar som detta
rymmer har vid pris- och kartell nämnden ordnats en särskild beredskapsorganisation,
vari ingår personal som tidigare tillhört priskontrollnämnden

74

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

men inte kunnat inplaceras i pris- och kartellnämnden. Denna personal användes
för en sådan skärpt prisövervakning, som för närvarande anses erforderlig,
och kan vid behov användas för den prisreglerande verksamhet,
som den allmänna prisregleringslagen medger. Det kan för närvarande inte
bedömas, hur länge en sådan beredskap kan behöva upprätthållas. Det synes
departementschefen därför vara motiverat att tills vidare bibehålla förevarande
anslag, från vilket kostnaderna för personalen bestrides.

Någon särskild medelsanvisning för avlöning av sådana extra ordinarie
tjänstemän vid statens krisorgan, vilkas anställning i krisförvaltningen upphört,
har hittills inte erfordrats. Frågan om sådan medelsanvisning har emellertid
aktualiserats genom den fortlöpande avvecklingen av denna förvaltningsapparat.
Tre förutvarande befattningshavare vid priskontrollnämnden,
som innehar tjänster av ifrågavarande slag, beredes tills vidare sysselsättning
inom pris- och kartellnämnden. Kostnaderna för deras avlöning bestrides
från förevarande anslag. Om någon av dessa tjänstemän efter den
förutsatta avvecklingsperiodens utgång icke kunnat erhålla fast placering,
uppstår fråga hur avlöning åt honom i egenskap av extra ordinarie befattningshavare
vid statens krisorgan skall bestridas. Samma spörsmål kan uppkomma
i fråga om andra befattningshavare med här avsedd anställningsform,
vilkas tjänstgöring inom krisförvaltningen upphör och för vilka någon
fast placering icke för tillfället kan beredas. Givetvis kan det i viss utsträckning
förekomma, att avlöningen kan bestridas av medel, som disponeras
av myndighet eller annan institution där möjlighet till anställning
föreligger. I regel är dock avlöningsmedlen helt tagna i anspråk för de fast
anställda. För att i sådant fall möjliggöra åtminstone en tillfällig anställning
synes särskilda avlöningsmedel böra kunna ställas till förfogande. Enligt
departementschefens mening bör lämpligen förevarande anslag anlitas
för ändamålet. Departementschefen föreslår alltså, att om riksdagen icke
har något att erinra, anslaget skall tills vidare få disponeras för avlöning åt
extra ordinarie befattningshavare vid de statliga krisorganen, i den mån medel
härför icke i annan ordning kan ställas till förfogande, samt att anslaget
för dylikt ändamål skall få tagas i anspråk även efter den 31 december
1957.

Medelsbehovet för avlöningar till de befattningshavare vid statens priskontrollnämnd,
vilka efter nämndens upphörande avlönas från förevarande anslag,
ävensom för eventuella avlöningskostnader för extra ordinarie befattningshavare
vid de statliga krisorganen, torde enligt departementschefen
under nästa budgetår kunna täckas inom ramen för nuvarande anslagsbelopp.
Departementschefen föreslår, att anslaget uppföres med oförändrat belopp,
180 000 kronor.

Utskottet vill icke framställa någon erinran mot att förevarande anslag bibehålies
för avlönande av bl. a. den personal, som ingår i en vid pris- och
kartellnämnden inrättad särskild beredskapsorganisation, som tillkommit
till följd av föreliggande behov av skärpt prisövervakning.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957 75

Utskottet finner sig vidare på av departementschefen anförda skäl böra
tillstyrka, att anslaget tills vidare även får disponeras för avlöning åt extra
ordinarie befattningshavare vid de statliga krisorganen, i den mån medel
härför icke i annan ordning kunna ställas till förfogande, samt att anslaget
för dylikt ändamål får tagas i anspråk även efter den 31 december 1957.

Den verkställda anslagsberäkningen synes böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avvecklingskostnader för statens
priskontrollnämnd för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.

Diverse

112:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 116 och 117,
s. 210) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 815 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 547 000 kronor.

113 ro) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 118, s. 210 och 211), innebärande en anslagshöjning
av 9 200 kronor, som föranledes dels av att sjöfartsstyrelsen föreslås skola
ingå som medlem i den planerade organisationen för fyrtekniska frågor, dels
ock av höjning av Sveriges bidrag till patentunionens internationella byrå i
Bern, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 33 200 kronor.

114:o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 211 och 212), innebärande
en anslagshöjning av 75 000 kronor, som föranledes av den föregående åi
vidtagna höjningen av statstjänstemännens löner samt intensifiering av verksamheten
främst inom delegationen och kommittén för nordiskt ekonomiskt
samarbete, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

76

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

115:o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 120, s. 212 och 213) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 550 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Svenska turisttrafikförbundet hemställer, att anslaget höjes med 774 000
kronor till 1 274 000 kronor.

Ehuru den utländska turisttrafiken ur olika synpunkter har stor betydelse
för vårt land och Turisttrafikförbundets arbete för att främja densamma
är värt allt erkännande, kan departementschefen icke tillstyrka annat än en
mindre höjning av anslaget. Departementschefen föreslår, att detta för nästa
budgetår uppföres med 550 000 kronor, vilket innebär en höjning med 50 000
kronor. Det torde, framhåller departementschefen, framdeles få övervägas i
vilken utsträckning ytterligare fondmedel kan beviljas till stöd åt förbundets
verksamhet.

Utskottet finner sig i rådande läge böra tillstyrka, att anslagshöjningen
begränsas till 50 000 kronor.

Utskottet kommer framdeles att yttra sig över väckt motion om utredning
rörande omfattningen av det allmännas stöd åt turisttrafiken från utlandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 550 000
kronor.

116:o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 121, s. 214), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta
stater för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 52 000
kronor.

117 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 122, s. 214—216) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 10 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hansson m. fl. (I: 38) och den andra inom andra kammaren av herr
Allard m. fl. (II: 42), i vilka hemställts, att riksdagen vid beslut om avsättning
till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1957/58 ville höja
det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet å 10 000 000 kronor med dels 500 000
kronor, speciellt avsedda för stöd åt föreningsarbete och ungdomsidrott, dels
med 1 200 000 kronor avsedda att bestrida på budgetåret 1957/58 kommande
del av kostnaderna för om- och tillbyggnad av Stadion i Stockholm,

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

77

dels eu inom andra kammaren av herrar Hamrin i Jönköping och Smedberg
väckt motion (II: 148), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
ingen del av förevarande anslag får disponeras för stöd åt boxningssporten,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.
väckt motion (II: 243), vari hemställts, att förevarande anslag måtte uppföras
med 14 383 600 kronor och att härutöver ett belopp, som motsvarar ett
anslag av tio kronor per år och medlem, ställes till de lokala idrottsföreningarnas
förfogande.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 42, II: 148 och II: 243.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 9 850 000 kronor.

Sveriges riksidrottsförbund, som i sammanställning framlagt samtliga för
budgetåret 1957/58 gjorda äskanden om medelsanvisning från fonden för
idrottens främjande med undantag av i det följande särskilt redovisade, har
hemställt om anslag å 13 177 000 kronor. Svenska korporationsidrottsförbundet
har yrkat anslag å 695 000 kronor, Skid- och friluftsfrämjandet å 292 600
kronor, Organisationskommittén för skolungdomens allmänna fjällfärd å
33 000 kronor samt skolöverstyrelsen å 186 000 kronor. Sammanlagt uppgår
sålunda de framförda anslagsäskandena till 14 383 600 kronor.

Vad beträffar det av riksidrottsförbundet yrkade beloppet, 13 177 000 kronor,
avser 5 443 500 kronor förbundets centrala verksamhet, 550 000 kronor
verksamheten inom föreningarna, 1 713 500 kronor ungdomsidrotten inom
olika sammanslutningar, 4 995 000 kronor idrottsanläggningar samt 475 000
kronor verksamheten inom idrottsorganisationer, som står utanför riksidrottsförbundet.

Vidare har Svenska fotbollförbundet hemställt, att en extra tipsomgång
måtte få anordnas i anslutning till världsmästerskapstävlingarna i fotboll
1958, som skall hållas i Sverige, samt att behållningen måtte få disponeras
för att täcka förbundets kostnader i samband därmed.

Departementschefen har framhållit, att av de under denna punkt redovisade
framställningarna framgår, att behovet av statsmedel för stöd till idrottsändamål
går vida utöver det nuvarande anslagsbeloppet. En väsentlig höjning
av anslaget vore därför i och för sig önskvärd. Därvid må dock erinras
om att av anslaget för innevarande år ett belopp av 350 000 kronor avsetts
för Sveriges deltagande i de olympiska spelen, för vilket ändamål något
medelshehov icke föreligger under nästa budgetår. Utöver den förbättring
av medclstillgången under anslaget, som sålunda redan en oförändrad medelsanvisning
skulle innebära, föreslår departementschefen, att anslaget
höjes med 150 000 kronor och sålunda för nästa budgetår uppföres med
10 000 000 kronor.

En höjning av arvodena in. in. till ungdomskonsulenterna synes departementschefen
skälig. För var och eu av konsulenterna torde enligt departementschefen
av statsmedel höra få utgå arvode med 10 350 kronor samt reseoch
traktamentsersättningar med 4 000 kronor, allt för år räknat.

78

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Utskottet vill erinra om att förra årets riksdag höjde anslaget för ifrågavarande
ändamål med 850 000 kronor, vari ingick ett engångsbelopp av
350 000 kronor för Sveriges deltagande i de olympiska spelen. Utöver den
förbättring av medelstillgången under anslaget, som sålunda redan en oförändrad
medelsanvisning skulle innebära, har departementschefen föreslagit,
att anslaget för nästa budgetår höjes med 150 000 kronor till 10 000 000
kronor.

De av departementschefen redovisade äskandena om bidrag från fonden
för idrottens främjande för nästa budgetår överstiger avsevärt det för innevarande
budgetår anvisade avsättningsanslagel till fonden. Härtill kommer,
att för bestridande av kostnaderna för om- och tillbyggnad av Stadion avses
skola av idrottsanslaget för nästa budgetår tagas i anspråk 1 400 000 kronor
och för därpå följande budgetår än ytterligare 625 000 kronor. Av innevarande
budgetårs anslag ha för samma ändamål disponerats 375 000 kronor.
Denna extra belastning av anslaget torde medföra, att möjligheterna
att inom övriga delar av landet ur fonden erhålla bidrag till olika slags anläggningar
för idrottsändamål komma att avsevärt minskas. Detta är icke
tillfredsställande, helst som av inkomna ansökningar att döma bidragsbehovet
härvidlag är betydande. En uppräkning av förevarande anslag i förhållande
till departementschefens förslag vore alltså motiverad.

Med hänsyn emellertid till rådande ekonomiska läge anser utskottet sig
böra biträda vad departementschefen förordat beträffande inedelsanvisningen.
Härav följer, att utskottet avstyrker motionerna 1:38 och 11:42
samt II: 243. Utskottet vill dock med anledning av vad i förstnämnda båda
motioner anförts framhålla, att utskottet förutsätter, att det föreslagna sättet
för bestridande av kostnaderna för Stadions om- och tillbyggnad begränsas
till att gälla nästa budgetår. Då Stadion i viss utsträckning torde vara
att betrakta som ett självförsörjande företag, bör det enligt utskottets mening
undersökas, om icke Stadion i annan ordning än medelst i anspråktagande
av idrottsanslaget skall kunna finansiera återstoden av ifrågavarande
kostnader.

Med anledning av vad i de förberörda motionerna 1:38 och 11:42 anförts
rörande ökat stöd åt föreningsarbete och ungdomsidrott utgår utskottet
från att behovet härav beaktas vid fördelningen av anslaget.

Då enligt utskottets mening riksdagen icke lämpligen bör uttala sig för
vilka idrottsgrenar som böra ifrågakomma för erhållande av bidrag från
anslaget, kan utskottet icke tillstyrka yrkandet i motionen II: 148, att boxningssporten
bör undantagas från bidragstilldelning ur anslaget. Det må i
samband härmed erinras om att 1955 års riksdag begärt utredning i syfte
att klarlägga boxningssportens skadeverkningar in. in.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 38 och II: 42 samt II: 243,
till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 10 000 000 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

79

b) att motionen II: 148 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

118:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 123, s. 216 och 217) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 1 250 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Axel Andersson och Danmans (I: 114) och den andra inom andra
kammaren av herr Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 141), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58 anslå 25 000 kronor till stöd för
den verksamhet, som bedrives av Riksorganisationernas campingkommitté,
dels en inom första kammaren av herr Hansson väckt motion (I: 37), vari
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära skyndsam
utredning rörande behovet av åtgärder till främjandet av ett ordnat
friluftsliv och därmed campingväsendets sanering samt den lagstiftning på
området, som utvecklingen nödvändiggjort,

dels ock en inom andra kammaren av herr Levin väckt motion (II: 149),
vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om beredande
av bättre möjligheter för kommuner och sammanslutningar att utfå bidrag
till anläggande av campingplatser med parkeringsmöjligheter för motorfordon.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 141, I: 37 och II: 149.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 100 000 kronor.
Statens fritidsnämnd har hemställt, att anslaget höjes med 1 900 000 kronor
till 3 000 000 kronor och har till stöd härför anfört följande.

Behållningen å anslaget utgjorde den 1 juli 1956 1 200 000 kronor. Därest
av nämnden redan tillstyrkta framställningar bifalles av Kungl. Maj :t, kommer
de under återstoden av innevarande budgetår tillgängliga medlen att
utgöra 590 000 kronor. Den restriktivitet i bidragsgivningen, som härigenom
blir nödvändig, säges dåligt rimma med de aktuella strävandena att skapa
förbättrade semestermöjligheter i olika delar av landet.

Beträffande anslagsbehovet under nästa budgetår framhåller nämnden
särskilt angelägenheten av att ökade bidrag kan lämnas till inrättandet av
s. k. semesterbyar. De anläggningar, som kommit till stånd på olika platser
i södra Sverige, har visat sig fylla ett stort behov, och nya sådana skulle
skapa ökade möjligheter för framför allt barnfamiljer att tillbringa semestern
i kustområden med tillgång till bad. En annan angelägen uppgift är att
främja åtgärder för sanering av campingväsendet. Med tanke på campingområdenas
stora antal kräves betydande belopp, om inom en snar framtid
en mera allmän förbättring av förhållandena skall kunna åvägabringas.

80

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Ökade medel bör även tillhandahållas kommuner och organisationer som
bidrag till förvärv av lämpliga fritidsområden.

Familjeberedningen understryker i en den 28 september 1956 avgiven
promemoria angelägenheten av att samhället stöder åtgärder för att skapa
semesterformer, som är anpassade med hänsyn till barnfamiljernas behov
och ekonomiska förutsättningar. Beredningen, som förutsätter att det statliga
stödet härför delvis skall lämnas genom bidrag ur fonden för friluftslivets
främjande, tillstyrker fritidsnämndens hemställan om ett anslag å
3 000 000 kronor för nästa budgetår.

I likhet med fritidsnämnden anser departementschefen det önskvärt, att
ett ökat statligt stöd lämnas till anordningar för frilufts- och semesterlivet.
Departementschefen anser sig dock icke kunna förorda, att anslaget höjes
med större belopp än 150 000 kronor. Anslaget föreslås alltså för nästa budgetår
uppfört med 1 250 000 kronor.

Utskottet finner i likhet med departementschefen önskvärt, att ökat statligt
stöd lämnas till anordningar för frilufts- och semesterlivet och vill därför
tillstyrka en höjning av förevarande anslag.

Såsom i motionerna I: 114 och II: 141 framhållits har det över hela landet
ökade campingväsendet skapat ett allt större behov av campingplatser,
anordnade och inrättade särskilt med tanke på motorturisterna. Samtidigt
ha för såväl statliga som kommunala myndigheter uppstått en rad med
turistcamping sammanhängande problem rörande hälsovård, naturskydd,
ordningshållning in. m. För att ernå större kraft och enhetlighet vid behandlingen
av dessa problem har bildats Riksorganisationernas campingkommitté.
I förenämnda motioner har yrkats att ett belopp av 25 000 kronor
anvisas till den av ifrågavarande kommitté bedrivna verksamheten.

Utskottet anser, att campingkommittén med sitt angivna arbetsprogram
har en stor uppgift att fylla på ifrågavarande område. Enligt vad utskottet
inhämtat har campingkommittén emellertid icke gjort framställning hos
Kungl. Maj :t om statsbidrag. Därest sådan framställning göres, torde Kungl.
Maj:t vara oförhindrad att bestrida kostnaden härför från förevarande anslag,
vilket enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, som tillstyrkes av
utskottet, föreslås höjt med 150 000 kronor till 1 250 000 kronor. Någon
ytterligare uppräkning av anslaget för angivna ändamål kan utskottet icke
tillstyrka. Motionerna avstyrkas alltså.

Vad beträffar motionerna I: 37 och II: 149 ha i desamma berörda frågor
behandlats av statens fritidsnämnd i dess anslagsäskanden för nästa budgetår.
Såsom av det föregående framgår är vidare den verksamhet, som
bedrives av Riksorganisationernas campingkommitté, inriktad på samma
spörsmål. Det förtjänar också framhållas, att den av Kungl. Maj:t för nästa
budgetår föreslagna anslagshöjningen delvis är betingad av behovet av ökat
stöd åt campingväsendet. Med hänsyn härtill och då utskottet alltså anser
sig kunna förutsätta, att Kungl. Maj :t ägnar dessa frågor särskild uppmärk -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957 81

samhet, synes utskottet anledning icke föreligga för riksdagen att nu påyrka
någon särskild åtgärd i ämnet.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 114 och II: 141, till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 1 250 000 kronor;

b) att motionen 1:37 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;

c) att motionen II: 149 icke må till någon riksdagens ålgärd
föranleda.

119:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 124, s. 217—219) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 18 700 000 kronor.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förebaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sveningsson och Bengtson (1:298) och den andra inom andra
kammaren av herr Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 312), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte vid behandlingen av frågan om avsättning till lotterimedelsfonden
hos Kungl. Maj:t anhålla om en kraftig höjning av anslaget
till understöd åt teaterverksamhet i landsorten,

dels en inom första kammaren av herrar Bengtson och Alvar Andersson
väckt motion (I: 366), vari hemställts, att riksdagen måtte dels besluta att
till Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret 1957/58 anvisa ett
anslag av 21 000 000 kronor, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
att en generösare anslagsgivning må tillämpas vid anslag till landsbygdsändamål
ur lotterimedelsfonden, dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om användande av lotterimedel till viss försöksverksamhet på amatörteaterns,
amatörmusikens och amatörkonstens område i enlighet med vad som
i motionen förordats, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att
förslag i anledning av kulturfondsutredningens betänkande framlägges för
1957 års höstriksdag i enlighet med vad i motionen anförts,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.
väckt motion (11:438), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer, att lotterimedlen hädanefter fördelas enligt 1938 års principbeslut,
enligt vilket hälften av lotteriinkomsten skall avsättas till lotterimedelsfonden
för stöd åt konstnärlig verksamhet samt alt riksdagen under
tionde huvudtiteln beslutar att till Avsättning till lotterimedelsfonden för
budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 24 miljoner kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 312, I: 366 och II: 438.

(i Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 10

82

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 17 000 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att i föregående års statsverksproposition
preliminärt anmäldes ett av kulturfondsutredningen framlagt betänkande
med vissa förslag angående riktlinjer och former för fördelning av lotterimedel.
Vid den fortsatta beredningen av ärendet har vissa skäl befunnits tala
till förmån för utredningens förslag. Departementschefen framhåller emellertid,
att ett flertal utredningar berörande ändamål, för vilka bidrag ur
lotterimedelsfonden utgår, endera pågår eller nyss avslutat sin verksamhet.
Departementschefen tänker därvid närmast på 1955 års provinsteaterutredning,
1948 års konstulredning och byggnadsminnesutrcdningen. Det synes
departementschefen icke lämpligt att, innan resultaten av bl. a. dessa
utredningar närmare prövats, taga ställning till kulturfondsutredningens
förslag.

Även för nästa budgetår torde sålunda medel till kulturella m. fl. ändamål
i vanlig ordning få anvisas under förevarande anslag. Vid bedömande
av avsättningsanslagets storlek erinrar departementschefen om att den större
delen av anslaget tages i anspråk för årligen återkommande s. k. fasta ändamål.
Hit hör främst teatrar och orkestrar, till vilka bidrag utgår med ca
85 procent av det för innevarande budgetår anvisade anslaget. Vid ingången
av budgetåret förelåg ansökningar från dessa håll med belopp, som betydligt
översteg hela avsättningsanslaget. För nästa budgetår är bl. a. med hänsyn
till nyss avslutad lönerörelse, innebärande löneökningar med för teatrarnas
del i genomsnitt 12—15 procent, att vänta kraftigt ökade anspråk på fonden
från teatrar och orkestrar. Härtill kommer utgifter å i runt tal 1 miljon
kronor lör upplupna pensionsavgifter för befattningshavare vid operan och
dramatiska teatern, vilka förfaller till betalning den 1 juli 1957.

Till bestridande av de sålunda väntade ökade utgifterna anser departementschefen
sig av statsfinansiella skäl icke kunna förorda en större höjning
av anslaget än 1 700 000 kronor. Anslaget bör sålunda för nästa budgetår
upplöras med 18 700 000 kronor. Detta innebär, att ramen blir snäv för
bidragstilldelningen för såväl de tillfälliga kulturändamålen som för den
fortlöpande verksamhet, som stödjes genom medel från detta anslag.

Utskottet. Ur lotterimedelsfonden utgå bidrag till en rad allmännyttiga,
kulturella ändamål. De anspråk, som ställas på fonden, ha undan för undan
ökats. För nästa budgetår tillkomma till följd av en nyligen träffad löneöverenskommelse
löneökningar med för teatrarnas del i genomsnitt 12—15
procent. Härtill komma upplupna pensionsavgifter, som av departementschefen
uppskattats till i runt tal 1 miljon kronor. Redan av denna anledning är
en väsentlig höjning av anslaget motiverad.

I de under förevarande punkt väckta motionerna har framhållits, hurusom
bidragstilldelningen hittills icke varit tillräcklig för att främja landsortens
kulturliv. I sitt föregående år av riksdagen godkända utlåtande nr 45 framhöll
utskottet, att utskottet, i enlighet med vad riksdagen år från år understrukit,
det vore i hög grad önskvärt, att landsbygden och de mindre slä -

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

83

derna för sina kulturella ändamål erliöllo bidrag av statsmedel i väsentligt
större utsträckning än som dittills varit fallet. Utskottet vidhåller alltjämt
denna uppfattning.

Departementschefen har förordat, att anslaget för nästa budgetår liöjes
med 1,7 miljon kronor. Även om, såsom departementschefen framhållit,
anslagsramen ändock blir snäv för bidragstilldelningen, anser utskottet sig
i rådande ekonomiska läge icke böra frångå departementschefens ifrågavarande
förslag. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 366 och II: 438,
i vad de avse ytterligare höjning av anslaget.

Utskottet vill erinra om att kulturfondsutredningen numera framlagt
betänkande med vissa förslag angående riktlinjer och former för fördelning
av lotterimedel. Departementschefen har emellertid framhållit, att ett flertal
utredningar berörande ändamål, för vilka bidrag ur lotterimedelsfonden
utgå, endera pågå eller nyligen avslutat sin verksamhet, exempelvis 1955
års provinsteaterutredning, 1948 års konstutredning och byggnadsminnesutredningen.
Utskottet finner i likhet med departementschefen icke lämpligt
att, innan resultaten av bl. a. dessa utredningar närmare prövats, ställning
tages till kulturfondsutredningens förslag.

Med hänsyn härtill och då utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t inom
ramen för det för nästa budgetår äskade anslaget så långt möjligt är tillgodoser
landsbygdens intressen, torde motionerna 1:298 och 11:312 samt
1: 366, sistnämnda motion såvitt här är i fråga, icke böra föranleda någon
riksdagens särskilda åtgärd.

Då, såsom i det föregående framhållits, ett stort antal pågående eller nyligen
avslutade utredningar äga samband med kulturfondsutredningen, torde
det knappast bliva möjligt för Kungl. Maj:t att, på sätt i förenämnda
motion 1: 366 yrkats, redan till innevarande års höstriksdag framlägga förslag
i anledning av kulturfondsutredningens betänkande. Utskottet förutsätter
emellertid, att de utredningar, som beröra bidragstilldelningen till
landsbygden, fullföljas utan dröjsmål. Motionen i nu berörd del torde alltså
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motionen 11:438, i vad den icke behandlats i det föregående, avstyrkes.

Utskottet hemställer,

al att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:366 och 11:438, i vad de
avse medelstilldelningen, till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 18 700 000
kronor;

b) att motionerna I: 298 och II: 312 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

c) att motionen I: 366, i vad den icke behandlats under a),
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

d) att motionen 11:438, i vad den icke behandlats under
a), icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

84 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

120:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. Kungl. Maj:t liar föreslagit
liksdagen (punkt 125, s. 219) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.

Enligt ett förslag, som framlagts av en särskilt tillkallad utredningsman
och som tillstyrkts av chefen för finansdepartementet vid anmälan av för
flera departement gemensamma frågor, skall bl. a. under tionde huvudtiteln
uppföras ett särskilt anslag trån vilket kostnaderna för vissa nämnder in. m.
skall bestridas. De nämnder in. in., som utredningsmannen avser, är de sakkunniga
enligt 4 § kungörelsen den 5 november 1948 (nr 687) med närmare
föreskrifter rörande tillämpningen av sjöarbetstidslagen, statens krigsskadenämnd
och utställningsberedningen. Kostnaderna liar för nästa budgetår
beräknats till 12 000 kronor. Kommittéanslaget, från vilket ifrågavarande
kostnader f. n. skall bestridas, bör för samma budgetår nedräknas med
samma belopp.

I överensstämmelse med vad sålunda förordats föreslår departementschefen,
att för nästa budgetår upptages ett anslag av 12 000 kronor till kostnader
för vissa nämnder in. in. Då vissa av de kostnader, som skall bestridas
från anslaget, icke med tillräcklig säkerhet kan beräknas i förväg bör
enligt departementschefen anslaget uppföras som förslagsanslag.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning
och har icke något att erinra mot alt anslaget uppföres som för^
slagsanslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder in. in.
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 12 000
kronor.

121 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 219 och 220), innebärande en anslagsminskning
av 224 000 kronor, hemställer utskottet,

att liksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetaret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 501 000 kronor.

122 :o) Extra utgifter. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s.
220), innebärande en anslagshöjning av 20 000 kronor, som i huvudsak
föranledes av ökade utgifter för studieresor till utlandet, för deltagande i
internationella konferenser samt för andra utgifter för det internationella
samarbetet ävensom för bestridande av utgifter i samband med utbyte av
tjänstemän mellan de nordiska länderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1951

85

Uppskjuten fråga

123 :o) Utskottet kommer framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande
i fråga om Kungl. Maj:ts förslag under punkten 94: Understöd åt skärgårdsrederier,
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 12 april 1957

På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson, Ohlon,
Näsström, Ivar Johansson, Einar Persson, Sundelin, Birger Andersson, Thun,
Pålsson, Holinqvist, Rikard Svensson, Söderberg, Jacobsson och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Ståhl,
Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Staxäng, fröken Elmén, herrar Rubbestad,
Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nihlfors, Cassel, Blidfors, Löfroth
och fru Sjöval];

dock att herr Almgren deltagit i stället för herr Jansson i Kalix vid behandlingen
av punkterna 93—123.

Reservationer

1) vid punkten 40 (Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning)
av herr Ståhl, fröken Elmén, herrar Nihlfors och Löfroth, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 13 och II: 10 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Utskottet
vill» och på s. 19 slutar med »avstyrkas alltså», bort ha följade lydelse:

»Vid behandlingen föregående år av frågan om det framtida ordnandet av
konsumentvaruforskning och konsumentupplysning framhölls från riksdagens
sida angelägenheten av en utökning och intensifiering av denna verksamhet.
Även föredragande statsrådet har under nu ifrågavarande punkt
uttalat, att behovet av ökad sådan forskning och upplysning är stort.
Det föreliggande förslaget om en kraftig nedskärning av anslaget för nästa
budgetår synes utskottet alltså icke stå i god överensstämmelse med vare sig
riksdagens förra året eller statsrådets nu gjorda uttalande. Utskottet vill
erinra om att det vid beräknandet av anslaget för innevarande budgetår icke

86

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

från något håll ifrågasatts, att clearingmedlen skulle användas i budgetutjämnande
syfte. Dessa medel äro nämligen avsedda att utöver anslaget, som av
förra årets riksdag ansågs skäligen böra bestämmas till 600 000 kronor, användas
för förstärkning av ifrågavarande verksamhet. Utskottet anser sig
därför böra biträda det motionsvis gjorda yrkandet, att anslaget höjes med
200 000 kronor till 600 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 13 och II: 10, till Konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
»

2) vid punkten 6i (Säkerhetsanstalter för sjöfarten) av herrar Karl Andersson,
Ivar Johansson, Sundelin, Pålsson, Jacobsson, Ståhl, Jansson i
Kalix, Staxäng, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nihlfors och Löfroth, vilka
ansett att utskottet bort föreslå höjning utöver Kungl. Maj :ts förslag av medelsanvisningen
till säkerhetsanstalter för sjöfarten och att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 37 börjar med »Oaktat att»
och på s. 38 slutar med »avser medelsanvisningen», bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört och då den av
Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningen långt ifrån förslår för att tillgodose
ens de av sjöfartsstyrelsen som mest angelägna betecknade behoven, vill utskottet
i anledning av motionerna I: 128 och II: 145, I: 129 och II: 146 samt
I: 130 och II: 154 föreslå en uppräkning av de av Kungl. Maj :t till säkerhetsanstalter
för sjöfarten under drift- och kapitalbudgeterna begärda anslagen.
Till följd av angelägenheten av att i nuvarande läge i möjligaste mån begränsa
investeringsverksamheten finner utskottet sig böra inskränka sig till
att föreslå, att anslagen på driftbudgeten och på kapitalbudgeten för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1957/58 i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
höjas med tillhopa 350 000 kronor till 2 850 000 kronor. Av nämnda
belopp böra 1 950 000 kronor anvisas på driftbudgeten och återstoden,
900 000 kronor på kapitalbudgeten. Den av utskottet alltså föreslagna höjningen
bör ställas till sjöfartsstyrelsens förfogande för att användas för
ändamål, som enligt styrelsens mening äro av hög angelägenhetsgrad. Avbeloppet
böra dock enligt utskottets mening 100 000 kronor användas för
det i hög grad påkallade igångsättandet av en fast fyranläggning på Dittinansgrund
i stället för det därstädes befintliga fyrskeppet Grundkallen.
Utskottet vill tillstyrka, att Kungl. Maj:t meddelas befogenhet att fatta beslut
om påbörjande av företag, även om de medel, som under nästa budgetår
stå till förfogande, icke förslå att täcka hela kostnaden.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 128 och II: 145, I: 130 och II: 154, sistnämnda
båda motioner såvitt avser medelsanvisningen, samt

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1957

87

1:296 och 11:302, till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
1 950 000 kronor;»

3) vid punkten 66 (Motioner om anslag till bidrag för installation av radiotelefon
å mindre handelsfartyg)

a) av herrar Karl Andersson, Rikard Svensson, Staxäng och Löfroth, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 24 och II: 11 och att därför
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 24 och
II: 14, till Bidrag för installation av radiotelefon å mindre
handelsfartyg för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.»

b) av herr Ståhl

4) vid punkten 67 (Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet)
av herr Karl Andersson

5) vid punkten 76 (Statliga farledsarbeten) av herrar Gustaf Karlsson,
Karl Andersson, Jansson i Kalix och Staxäng, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna 1:295 och 11:205 och att därför utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 295 och II: 205, till Statliga
farledsarbeten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.»

6) vid punkten 79 (Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar
och farleder)

a) av herrar Karl Andersson, Rikard Svensson, Jansson i Kalix, Staxäng
och Löfroth, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:66 och
II: 71 och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:66 och 11:71, till Bidrag
till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.»

b) av herr Thun

7) vid punkten 93 (Bidrag till handelshögskolan i Göteborg) av herr
Ohlon och fröken Elmén

8) vid punkten 117 (Avsättning till fonden för idrottens främjande) av
herr Ståhl, fröken Elmén, herrar Nihlfors och Löfroth, vilka ansett, att
tredje stycket i utskottets yttrande (s. 78) bort ha följande lydelse:

88 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1957

»Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning, vill
dock med anledning av vad i motionerna I: 38 och II: 42 anförts framhålla,
att vad beträffar nästkommande budgetår förevarande anslag endast belastas
med hälften av de till 1 400 000 kronor för nämnda budgetår beräknade
kostnaderna för Stadions om- och tillbyggnad, d. v. s. med 700 000 kronor
och att Stadionledningen i annan ordning har att finansiera återstående del
av de för ändamålet erforderliga kostnaderna. Utskottet förutsätter vidare,
att Kungl. Maj :t i samband med anslagsberäkningarna för det därpå följande
budgetåret överväger möjligheterna av att ställa erforderliga medel
för angivna ändamål till förfogande annorledes än medelst ianspråktagande
av idrottsanslaget.»

9) vid punkten 118 (Avsättning till fonden för friluftslivets främjande)
av herr Ståhl, fröken Elmén och herr Löfroth, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna I: 114 och II: 141 och att därför

dels tredje stycket i utskottets yttrande (s. 80) bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser, att den av campingkommittén bedrivna verksamheten
har i hög grad samhällsnyttiga uppgifter, och att kommittén på ett förtjänstfullt
sätt fullgjort sina åligganden. Då dessa undan för undan ökat
liksom kommitténs kostnader, är det enligt utskottets mening angeläget,
att ekonomiskt bidrag lämnas av staten för att kommittén skall kunna fortsätta
sin verksamhet. Härvid bör enligt utskottets mening antingen ett särskilt
anslag anvisas för ändamålet eller statligt stöd lämnas genom bidrag
ur fonden för friluftslivets främjande. Utskottet anser sistnämnda alternativ
vara ur budgetteknisk synpunkt att förorda. Förevarande anslag, som
föreslagits uppräknat av statens fritidsnämnd med 1 900 000 kronor men
av departementschefen med allenast 150 000 kronor, torde med hänsyn till
de stora anspråk, som ställas på anslaget, icke rymma jämväl bidrag till
campingkommittén. Utskottet vill därför i enlighet med yrkandet i förenämnda
motioner föreslå, att anslaget för här ifrågavarande ändamål höjes
utöver departementschefens förslag med 25 000 kronor till 1 275 000 kronor.
»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 114 och II: 141, till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 1 275 000 kronor;»

570571. Stockholm i957.J Isiiac Marcus Boktryckeri Aktiebolag