Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år 1957
1
Nr 3
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan
om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens år
1956 vid dess trettionionde sammanträde fattade beslut,
såvitt avser rekommendationen nr 101 rörande
yrkesutbildning inom jordbruket.
Genom en den 21 december 1956 dagtecknad proposition, 1957: 18, vilken
i viss del hänvisats till jordbruksutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden,
anhållit — såvitt nu är i fråga — om riksdagens yttrande angående
i nämnda protokoll omförmälda, av Internationella arbetsorganisationens
allmänna konferens år 1956 vid dess trettionionde sammanträde antagna rekommendation
nr 101 angående yrkesutbildning inom jordbruket. Texten
till ifrågavarande rekommendation, vilken är av beskaffenhet att i enlighet
med artikel 19 av Internationella arbetsorganisationens stadga underställas
riksdagen, har såsom bilaga fogats vid propositionen.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse
därför ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
Internationella arbetskonfercnsens trettionionde sammanträde hölls i Geneve
under tiden den 6—28 juni 1956. I sammanträdet deltog representanter
för 73 medlemsstater, av vilka det stora flertalet sänt fullständiga delegationer,
d. v. s. två regeringsombud samt ett ombud från vardera av arbetar-
och arbetsgivarsidan. Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig
delegation.
Rekommendation (nr 101) angående yrkesutbildning
inom jordbruket
Sedan förevarande fråga varit föremål för en första behandling vid arbetskonferensens
38:e sammanträde (1955), varvid till grund för diskussionen
lades de synpunkter, som framkommit i svaren från vissa medlemsstater
— bland dem Sverige — å ett av arbctsbyrån utarbetat frågeformulär, hade
ärendet uppförts på dagordningen för 1956 års konferenssammanträde för
slutligt avgörande.
Inför det för ärendets behandling vid konferensen tillsatta utskottet framlades
ett av arbctsbyrån efter konsultation av medlemsstaterna utarbetat
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 10 samt. Nr 3
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år 1957
förslag till rekommendation angående yrkesutbildning inom jordbruket. Detta
förslag togs till utgångspunkt för utskottets förhandlingar.
Den slutligt utarbetade rekommendationen antogs enhälligt av konferensen
med 220 röster. Rörande rekommendationens innehåll må följande anföras.
Rekommendationen angiver utförligt yrkesutbildningens principer och mål
samt betonar vikten av en effektiv, systematisk och samordnad utbildning.
Det framhålles bl. a. att utbildningen bör organiseras på sådant sätt, att
landsbygdens befolkning såvitt möjligt kan erhålla en undervisning och utbildning,
vars innehåll i det hela är likvärdigt med den som kommer stadsbefolkningen
till del. Rekommendationen upptager vidare en rad anvisningar,
som tillgodoser de särskilda behoven i underutvecklade länder.
De i rekommendationen föreslagna utbildningsmetoderna omfattar allmänt
grundläggande undervisning, jordbruksundervisning på mellanskolestadiet,
yrkesskolor för jordbruk, kortare kurser, säsongkurser, kvällskurser
och ambulerande kurser för särskilt angivna syften, praktikantutbildning,
rådgivningsverksamhet, lärlingsutbildning, utbildning av lärarpersonal
samt vissa anvisningar rörande undervisningsmateriel. Det betonas att jordbrukar-
och andra intresserade organisationer, t. ex. kooperativa sammanslutningar,
bör tilldelas en viktig uppgift inom all jordbruksutbildning.
En särskild avdelning av rekommendationen innehåller anvisningar rörande
nationella åtgärder i syfte att utveckla och genomföra program för utbildning
inom jordbruket. Slutligen förordas internationellt utbyte av jordbrukare
och jordbruksarbetare, jordbrukarungdom, lantbrukslärare, forskare
och experter samt upprättandet av internationella centra för forskning,
rådgivning och yrkesutbildning ävensom internationella sammankomster
med utövare av vetenskaplig forskning inom jordbruket in. fl.
över rekommendationen har, efter remiss, yttranden avgivits av ett flertal
myndigheter och sammanslutningar.
Skolöverstyrelsen framhåller, att jordbruk i skogrika länder som Sverige
i mycket stor utsträckning bedrives i kombination med skogsbruk, och att
åtgärder för utbildning på bägge områdena därför i stor utsträckning måste
kombineras. Även om det icke hade befunnits ändamålsenligt att medtaga
ett sådant påpekande i den internationella rekommendationen, borde själva
sakförhållandet i någon form beröras, när rekommendationen offentliggjordes
i Sverige, så att missförstånd nndvekes. Den omständigheten, att rekommendationen
uteslutande sysslade med jordbrukets och jordbruksbefolkningens
problem, borde inte få tolkas som ett avståndstagande från den
kombinerade grundläggande utbildningen i jordbruk och skogsbruk.
Lantbruksstyrelsen har i stort sett intet att erinra mot de i rekommendationen
föreslagna åtgärderna för åstadkommande av en förbättrad yrkesutbildning
på jordbrukets område.
Överstyrelsen för yrkesutbildning anmärker, att under överstyrelsens inseende
bedriven yrkesutbildning i huvudsak endast beröres under punkt 6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år 1957
3
i rekommendationen, överstyrelsen hade redan beaktat de problem som berördes
i förevar ande avsnitt i rekommendationen, och komme att liksom hittills
uppmärksamma den jordbrukande befolkningens behov av utbildning i
nyss angivna hänseenden och ta all hänsyn till vad i denna del anfördes i
rekommendationen.
Sveriges lantbruksförbund erinrar, att förbundet i ett tidigare yttrande
över förslaget till den nu antagna rekommendationen anfört att lärlingsutbildningen
(praktikantverksamheten) enligt svensk erfarenhet skulle bli
smidigast och minst skråinässig, om den helt utformades av jordbrukets
egna organisationer eller av dem närstående organ i nära samverkan med
representanter för lantarbetsgivare och lantarbetare. Den nu antagna rekommendationen
gåve också utrymme för en sådan tillämpning.
Svenska lantarbetsgivareföreningen finner rekommendationen i stort sett
ej ge anledning till mera genomgripande åtgärder, då yrkesutbildningen
inom jordbruket hos oss är så genomförd och ordnad att den i många avseenden
väl svarar mot vad rekommendationen syftar till.
Svenska lantarbetareförbundet anför, att de i rekommendationens kapitel
I Utbildningens principer och ändamål angivna bestämmelserna syntes i
tillämpliga delar väl stämma överens även med vad som erfordras för svenska
förhållanden.
Hushållningssällskapens förbund uttalar, att rekommendationen visserligen
av naturliga skäl är mycket allmänt hållen, men att den likväl ger en
god och omfattande översikt över de vägar och medel, som bör följas för
åstadkommande av den förbättring av jordbrukets yrkesutbildning, som på
många håll är särskilt angelägen och som där torde utgöra en av de viktigaste
förutsättningarna för en mera påtaglig höjning av levnadsstandarden.
För vårt lands vidkommande kan emellertid, yttrar förbundet vidare,
rekommendationen knappast sägas innehålla eller ge anvisning på något
egentligt nytt utan det torde i stället vara så, att våra strävanden sedan åtskillig
tid tillbaka i stort sett ligger i linje med uttalandena i rekommendationen.
Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet finner av
de avlämnade yttrandena framgå, att de i rekommendationen förordade åtgärderna,
i den mån de äger tillämpning på svenska förhållanden, i stort sett
redan förverkligats eller är under genomförande. Åtskilliga av de i rekommendationen
berörda frågorna syntes äga nära anknytning till det utredningsarbete,
som för närvarande bedreves av 1955 års lantbruksundervisningskommitté
samt den nyligen tillsatta utredningen rörande upplysningsoch
rådgivningsverksamhet på jordbrukets område. Det torde närmast böra
ankomma på dessa att överväga och föreslå de åtgärder, vartill rekommendationen
för vårt lands del kunde befinnas föranleda. Delegationen förordar
därför, att rekommendationen överlämnas till utredningarna samt att jämväl
i övrigt de i rekommendationen framlagda riktlinjerna tages i beaktande
vid den fortsatta utbyggnaden av yrkesutbildningen på jordbrukets och
skogsbrukets områden.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år 1957
Departementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Ericsson, har anfört följande.
»Av de yttranden, som avgivits över rekommendationen (nr 101) angående
yrkesutbildning inom jordbruket, framgår, att de i rekommendationen angivna
riktlinjerna, i den mån de äger tillämpning på svenska förhållanden,
i stort sett väl överensstämmer med vad som på detta område eftersträvas
i Sverige. Även om de i rekommendationen uttryckta principerna i flera hänseenden
redan förverkligats i vårt land, synes mig rekommendationen likväl
innehålla vissa uttalanden, som förtjänar att uppmärksammas främst i
samband med det utredningsarbete, som för närvarande bedrives på hithörande
område av 1955 års lantbruksundervisningskommitté samt av den
nyligen tillsatta utredningen rörande upplysnings- och rådgivningsverksamhet
inom jordbruket. I likhet med delegationen för det internationella socialpolitiska
samarbetet anser jag därför, att rekommendationen bör överlämnas
till nämnda utredningar för beaktande i det fortsatta utredningsarbetet
samt att jämväl i övrigt vederbörlig hänsyn bör tagas till rekommendationens
anvisningar i samband med utbyggnaden av yrkesutbildningen
på jordbrukets område.»
Utskottet
Utskottet, som vill understryka påpekandet i skolöverstyrelsens yttrande
att åtgärder för utbildning på såväl jordbrukets som skogsbrukets område
i stor utsträckning måste kombineras i skogrika länder som Sverige, ansluter
sig till vad föredragande departementschefen i propositionen uttalat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen i anledning av förevarande proposition måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening giva till
känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 12 februari 1957
På jordbruksutskottets vägnar:
ANDERS PETTERSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Nord, Jon Jonsson*, Pålsson*. Hansson,
Hjalmar Nilsson, Sigfrid Larsson, Gunnar Berg, Kristiansson, Hedström
och Yngve Nilsson;
från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Gustafson i Dädesjö,
Antby, Jacobson i Vilhelmina, Hseggblom, Andersson i Hyssna, Ahlsten*,
Jonsson* i Strömsund, Sköld och Östlund.
* Ej närvarande vid justeringen.
570199 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag