Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1957
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av
den i valutalagen för Kungl. Maj:t givna fullmakten
att medgiva öppnande och granskning av brev och
andra försändelser för valutakontroll.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 378 i första kammaren av herr Lundström in. fl., samt nr 467
i andra kammaren av fru Sandström, har hemställts, att riksdagen måtte
för sin del besluta sådan ändring av valutalagen att i denna lag stadgad fullmakt
för Kungl. Maj :t att medge öppnande och granskning av brev och
andra försändelser för valutakontroll upphäves, samt att vederbörande utskott
måtte utarbeta förslag till lagtext.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 378.
Över motionen har yttranden inhämtats från fullmäktige i riksbanken,
fullmäktige i riksgäldskontoret och valutakontorets styrelse, varjämte tillfälle
beretts för Svenska bankföreningen att inkomma med yttrande i ärendet.
Fullmäktige i riksbanken har anfört följande.
Det för riksbanken lämnade medgivandet till ifrågavarande valutakontroll
finnes inrymt i 26 § valutaförordningen, vilken paragraf tillkommit med
stöd av 5 § valutalagen. I sagda paragrafs andra stycke utsäges: »Där det
finnes erforderligt för att förhindra eller uppdaga brott mot 4 §, 6 § första
stycket eller 7 § eller försök till sådant brott, må riksbanken eller tjänsteman,
som riksbanken därtill förordnar, öppna och granska brev och andra
försändelser till eller från utlandet, vilka finnas i postverkets vård» (SFS
1940:614; jfr 1944:693). De i 26 § valutaförordningen åberopade paragraferna
innehålla bestämmelser avseende ut- och införsel av betalningsmedel
och värdepapper samt vissa fordringsbevis.
Under senare delen av den tid, då möjligheter till öppnande av vanlig
postförsändelse (lösbrev) funnits enligt medgivandet, har man från valutamyndigheternas
sida under åren 1950—1952 endast begärt att från postverket
få tillgång till försändelser, ställda till viss angiven fysisk eller
juridisk person i ett fåtal fall, där man på grund av föreliggande omständigheter
haft anledning att befara brott mot in- och utförselbestämmelserna.
Dylik begäran har icke i något fall lett till brevöppning. Från och med
år 1953 har någon dylik begäran ej framställts. Man kan därför konstatera,
att öppnande av lösbrev icke skett under de senaste 7 åren. Man torde kunna
räkna med att valutamyndigheterna under nuvarande förhållanden även
framdeles komma att avstå från en tillämpning av berörda bemyndigande i
detta avseende. Ett upphävande av bemyndigandet på denna punkt synes därför
fullmäktige vara ett mindre trängande problem.
Vad gäller assurerade och rekommenderade postförsändelser till utlandet
1 llihang till riksdagens protokoll 1057. 8 samt. Nr 9
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1957
utfärdade generalpoststyrelsen, i avsikt att uppnå kontroll över att utförselbestammelserna
i valutaförordningen icke åsidosattes, efter samråd med
valutakontoret den 25 februari 1940 bl. a. föreskrifter, att dessa försändelse1’
skola inlamnas till postverket i Öppet skick. Sedan det konstaterats att
torsandelsen ej innehåller utförselförbjudna värden, skall den i vederbörande
posttjansteinans närvaro tillslutas och förseglas. För minskning av
+ (^ägen^eter> som kunna vara förknippade med detta arrangemang, har
tillstand lämnats för banker, försäkringsbolag, större industriföretag etc
uff tjl1 postverket inlämna ifrågavarande försändelser i slutet skick. Det
förefaller fullmäktige befogat, att även i fortsättningen en viss kontroll utövas
beträffande de värden, som översändas till utlandet i assurerade och
rekommenderade postförsändelser. Eljest torde kunna befaras, att ifrågavarande
utförselförbud bli illusoriska.
Fullmäktige vilja slutligen hänvisa till att chefen för finansdepartementet
den 8 juni 1956 tillkallat tre sakkunniga för att verkställa en översyn
i vissa hanseenden av valutalagstiftningen. Fullmäktige ha sig bekant att
utredningsmännen vid fullgörandet av sitt uppdrag även komma att’ behandla^
bär berörda speciella fråga avseende valutakontrollen. Någon vtterligare
åtgärd i frågan synes därför icke vara erforderlig.
\ id ärendets behandling inom fullmäktige anmälde herr Rubbestad, med
instämmande av herr Kollberg, att meningen »Ett upphävande av bemyndigandet
på denna punkt synes därför fullmäktige vara ett mindre trängande
pioblem» borde strykas samt att även de två sista meningarna i det näst
sista stycket skulle utgå.
Fullmäktige i riksgäldskontoret framhåller, att ett bibehållande av kontrollmöjligheten
knappast kan komma att medföra några nämnvärda olägenheter
för den enskilde. Vid sådant förhållande och då förevarande valutakontroll
torde vara av viss betydelse ur beredskapssynpunkt, avstyrker fullmäktige
för sin del motionärernas yrkande.
Valutakontorets styrelse är av den uppfattningen, att såvida icke utvecklingen
på valutaområdet föranleder skärpningar, valutakontoret liksom f. n.
är fallet skall avstå från att tillämpa bemyndigandet i vad gäller kontrollen
av losbrey och att frågan om en lagändring på denna punkt av praktiska skäl
kan anstå till dess den av finansministern den 8 juni 1956 tillsatta utredningen
angående översynen i vissa hänseenden av valutalagstiftningen hunnit
slutföra sitt arbete.
För att icke utförselförbuden på valutaområdet skall bli verkningslösa, synes
det enligt styrelsen befogat, att möjligheten att kontrollera assurerade
och rekommenderade försändelser från Sverige till utlandet alltjämt får bestå.
Styrelsen fäster uppmärksamheten på att utförsel av utförselförbjudna
\ärden i assurerade och rekommenderade försändelser kan ske utan ekonomisk
risk for avsändaren bl. a. emedan det är möjligt att försäkra försändelser
i in- eller utländskt försäkringsbolag. I den män erforderlig kontroll
kan ordnas genom det enskilda företagets försorg — och detta torde anses
kunna galla banker, försäkringsbolag, större industriföretag etc. — böra
emellertid försändelserna få inlämnas till postverket i förseglat skick. Dispenser
i detta hänseende ha lämnats.
Svenska bankföreningen tillstyrker de i motionen framställda förslagen.
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1957
3
Utskottet delar motionärernas uppfattning att rätten att öppna brev innebär
ett starkt ingrepp i en gammal svensk rätt att skriva och skicka slutna brev
utan insyn från myndighets sida. Det har från riksbankens sida upplysts
om att möjligheten till öppnande av vanliga postförsändelser till och från utlandet
icke utnyttjats under de senaste sju åren. Man kan sålunda räkna
med att valutamyndigheterna under nuvarande förhållanden även framdeles
avstår från en tillämpning av det lämnade bemyndigandet i detta hänseende.
Anledning finns att av principiella skäl på denna punkt ompröva valutalagstiftningen.
Detta bör ankomma på den av statsrådet och chefen för finansdepartementet
tillkallade utredningen angående översyn i vissa hänseenden
av valutalagstiftningen. Enligt vad utskottet inhämtat avser utredningen att
behandla här berörda fråga.
Kontrollen upprätthålles alltjämt vad gäller assurerade och rekommenderade
försändelser till utlandet. Flertalet av de hörda remissinstanserna anser
att ett bibehållande av denna kontrollmöjlighet fortfarande är påkallat för
att icke utförselförbuden i valutaförordningen skall bli illusoriska. Då även
denna fråga lär komma att prövas av den förutnämnda utredningen om valutalagstiftningen,
finner utskottet sig för närvarande icke böra göra annat
uttalande i ämnet än att det är önskvärt att, för den händelse någon form av
kontroll alltjämt anses böra bibehållas, även andra möjligheter för att få till
stånd erforderlig kontroll än som hittills praktiserats måtte komma under
övervägande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna I:
378 och II: 467 må för Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 26 mars 1957
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Werner, Ståhle,
Danmans och Mannerskantz;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Schmidt, Larsson i Julita,
Svensson i Stenkyrka, Persson i Appuna, Adamsson, Regnéll och Löfgren.
670613 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag