Bankoutskottets utlåtande nr 31 dr 1957
l
Nr 31
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
angående vissa ändringar i bankoreglementet.
Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 2 maj
1957 framlagt förslag till vissa ändringar i bankoreglementet, huvudsakligen
föranledda dels av det i proposition nr 142 till årets riksdag framlagda
förslaget om ändring i valutalagen (förslaget om inrättande av valutastyrelsen),
dels av ändrade löneplaner för statstjänstemännen. Förslaget omfattar
även vissa frågor, som berör fullmäktiges arvoden under ledighet,
kontorsstyrelsernas sammanträden, kompetensvillkoren för biträdestjänst
m. m.
Fullmäktige anför följande.
A. Valutastyrelsen
Enligt det i propositionen nr 142 framlagda förslaget till lag om ändring
i valutalagen skall i nämnda lag införas en ny paragraf, betecknad 6 a §.
I denna paragraf, som tillkom efter förslag av sakkunniga som tillkallats
av chefen för finansdepartementet den 18 maj 1956, stadgas, att riksbankens
beslutanderätt enligt valutalagen skall utövas av en styrelse (valutastyrelsen),
bestående av sju ledamöter. Fyra av ledamöterna jämte suppleanter
för dem skola utses av Konungen. Övriga ledamöter jämte suppleanter
utses av fullmäktige i riksbanken. Paragrafen innehåller vidare bestämmelser
om besvär över valutastyrelsens beslut samt om rätt för av fullmäktige
utsedd ledamot eller suppleant, som deltagit i styrelsens beslut, att påfordra
att beslutet underställes fullmäktiges prövning. Paragrafen avslutas med att
närmare bestämmelser rörande valutastyrelsen meddelas i bankoreglementet.
I den promemoria, som förenämnda sakkunniga avgåvo den 12 december
1956, framlade de sakkunniga jämväl förslag till de närmare bestämmelser
om valutastyrelsen, som böra inflyta i bankorcglementet. Dessa bestämmelser
böra enligt förslaget ingå som ett nytt mom. 3 i reglementets 17 §, varjämte
18 § bör kompletteras. (Se sid. 45 i förenämnda prop. 1957:142.)
Om riksdagen bifaller förslaget om införande av den nya 6 a § i valutalagen,
bör i bankoreglementet inflyta bestämmelser av det innehåll, som de
sakkunniga förutsatt. Därvid bör dock i § 17 mom. 3 första stycket ordet
»ersättare» utbytas mot »suppleanter» för att erhålla en enhetlig terminologi.
Vidare synes femte stycket i samma moment böra erhålla en något änd
1
—- liihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 31
2
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957
råd avfattning på grund av att 6 a § valutalagen kommer att innehålla en del
av de bestämmelser, som de sakkunniga föreslagit skola intagas i nämnda
stycke i reglementet.
Vad beträffar arvodet till ledamot, som ej är tjänsteman i riksbanken,
synes detta lämpligen kunna bestämmas till 3 000 kronor för år. Suppleant
bör erhålla arvode med ett belopp av 60 kronor per sammanträdesdag. Det
må nämnas, att de ledamöter av valutakontorets styrelse, vilka icke äro
tjänstemän i riksbanken, hava åtnjutit ersättning i form av dagarvode enligt
bestämmelserna i kommittékungörelsen. Därjämte bör ledamot eller
suppleant vid resa, som föranledes av uppdraget, åtnjuta resekostnads- och
traktamentsersättning efter samma grunder som gälla för bankdirektör i
riksbanken, detta i överensstämmelse med vad som föreskrivits för den industrisakkunnige
ledamoten av riksbankens industristyrelse (jfr § 17 mom.
2 bankoreglementet).
B. Ändrade löneplaner m. m.
Delegerade för riksdagens verk hava föreslagit att de nya löneplaner, som
komma att gälla för statsförvaltningen i övrigt, skola äga tillämpning jämväl
vid riksdagens verk. Vid bifall härtill böra § 30, § 31 mom. 1 och § 33
bankoreglementet undergå därav föranledda formella ändringar.
I § 30 mom. 1 hava angivits de kompetensvillkor, som gälla för erhållande
av ordinarie tjänst å löneplan 1, motsvarande den nya löneplan A. Sålunda
föreskrives, att för erhållande av ordinarie tjänst i någon av lönegraderna
Ca 20—37 — d. v. s. för ordinarie tjänst i bankkarriären — erfordras studentexamen
eller avgångsexamen från statsunderstött eller under inseende
av överstyrelsen för yrkesutbildning ställt handelsgymnasium eller motsvarande
bildningsanstalt, att för ordinarie biträdestjänst kräves realexamen
eller avgångsexamen från kommunal flickskola eller högre läroanstalt för
flickor medförande s. k. normalskolekompetens samt att för vaktmästartjänst
eller liknande tjänst fordras avgångsbetyg från folkskola enligt § 47
folkskolestadgan samt intyg om för tjänsten i övrigt erforderliga kunskaper.
Kompetenskraven för ordinarie tjänster i bankkarriären, d. v. s. tjänster
i någon av de nya lönegraderna A 15—26, böra i sak bibehållas.
Vad beträffar kompetensfordringarna för ordinarie biträdestjänst vilja
fullmäktige erinra om sitt uttalande i samband med förslaget om inrättande
av bankcxpeditörstjänster i riksbanken, nämligen att det i bankoreglementet
angivna kravet på realexamen eller normalskolekompetens för erhållande
av biträdestjänst borde slopas. För denna personal bör följaktligen
icke i bankoreglementet uppställas några formella krav på teoretisk utbildning.
I allmänhet kommer emellertid riksbanken att kräva mera omfattande
utbildning än genomgången vanlig folkskola av hittillsvarande typ för an
-
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957
3
ställning inom biträdeskarriären, liksom för tillträde till bankexpeditörskurs
och därmed till bankexpeditörskarriären.
Det må i detta sammanhang nämnas att i instruktioner för andra statliga
verk i regel intagits bestämmelser om formella kompetensvillkor endast
när för anställning i viss tjänst eller i viss lönegrad erfordras särskild examen
eller annan speciell utbildning. Det är i konsekvens härmed som i
bankoreglementet torde böra inrymmas kompetensregler endast för tjänster
i bankkarriären, placerade å den nya löneplan A. Liksom hittills bör reglementet
icke innehålla några bestämmelser om kompetensvillkor för tjänstemän
tillhörande löneplan B, men det ligger i sakens natur att de reella kompetenskraven
när det gäller dylika tjänstemän måste ställas minst lika högt
som beträffande tjänstemän i bankkarriären med placering å löneplan A.
I andra instruktioner är det vanligt att det inryms ett stadgande om att
ordinarie tjänst må innehavas endast av den som är svensk medborgare.
Någon motsvarande bestämmelse finnes icke i bankoreglementet, men fullmäktige
ha alltid utgått från att denna regel måste gälla även för riksbanken.
Det synes lämpligt att bestämmelserna i § 30 inledas med motsvarande
stadgande (mom. 1).
Enligt nuvarande § 30 mom. 2 äga fullmäktige i undantagsfall och då
särskilda omständigheter därtill föranleda medgiva dispens från gällande
kompetensvillkor. En dylik bestämmelse bör bibehållas även i fortsättningen.
När de formella kompetensvillkoren för ordinarie biträdestjänst slopas
och några sådana icke föreslås införda i bankoreglementet för tjänstemän
i bankexpeditörskarriären, torde i reglementet böra inrymmas en bestämmelse
som möjliggör för riksbanken att kräva särskild kompetens för vissa
arbetsuppgifter. Här åsyftas exempelvis att riksbanken bör kunna uppställa
fordran på godkända betyg i maskinskrivning av den som anställes
för skrivarbete. Vidare bör den, som önskar inträda i bankexpeditörs- eller
biträdeskarriären men som saknar avgångsbetyg i realexamen eller från
motsvarande utbildning, kunna avkrävas intyg om jämförlig färdighet i
exempelvis svenska samt ett eller två utländska språk. För ordinarie tjänst
i bankkarriären bör kunna fordras med godkända betyg genomgången kurs
för aspiranter inom denna karriär. Sådant krav uppställes redan nu. Det
kan också vara nödvändigt att för viss befattning kräva avlagd juridisk
eller annan akademisk examen. Det må i detta sammanhang nämnas att,
om bestämmelse införes i § 30 bankoreglementet om att fullmäktige kunna
uppställa särskilda kompetensfordringar, besvärsrätt torde komma att föreligga
när det gäller beslut av fullmäktige med stöd av en dylik bestämmelse
(jfr § 41 bankoreglementet).
Reglementets § 30 torde böra kompletteras med ett stadgande om att fullr
mäktige äga bestämma kompetensfordringarna för anställning i icke-ordi
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 3t dr 1957
narie tjänst i anslutning till vad som gäller för motsvarande ordinarie
tjänst. I praxis kräver man redan nu inom riksbanken i allmänhet samma
utbildning för extra ordinarie tjänster som för motsvarande ordinarie
tjänst.
Med hänsyn till vad sålunda anförts bör § 30 omformuleras på sätt framgår
av bilagda författningsutkast.
Riksbankstjänste männens förening har vid förhandlingar,
som på föreningens framställning förts i ärendet, anmält att från föreningens
sida intet vore att erinra mot vad som föreslagits under denna avdelning
B.
C. Fullmäktiges arvoden vid ledigheter m. m.
Enligt § 16 mom. 5 bankoreglementet äger envar av fullmäktiges ledamöter
uppbära ett årligt arvode av 8 500 kronor. Därjämte utgå särskilda arvoden
till fullmäktiges ordförande med 1 500 kronor och till deputeraden,
efter fullmäktiges bestämmande, med högst 8 000 kronor för år. Fullmäktiges
ordförande och deputeraden äga åtnjuta ledighet med bibehållet arvode
45 dagar årligen. För tid därutöver skall ordföranden avstå från arvodet
såsom fullmäktig (d. v. s. arvodet å 8 500 kronor men ej arvodet å 1 500
kronor) och deputeraden från såväl fullmäktigarvodet som deputeradarvodet.
Som ledighet räknas ej tid, varunder ordföranden eller deputeraden är
frånvarande med anledning av uppdrag i riksbankens tjänst.
Fullmäktiges ordförande och deputeraden ha med stöd av dessa bestämmelser
fått uttaga semester eller annan ledighet under 45 dagar årligen utan
att detta påverkat deras arvoden. För övriga fullmäktige ha tillämpats den
praxis att de fått åtnjuta oavkortat arvode om suppleant icke tjänstgjort
i deras ställe. Avdrag har skett endast för de dagar, under vilka suppleant
faktiskt fungerat såsom fullmäktig. Samma system har tillämpats när det
gäller ordföranden och beträffande fullmäktigarvodet till deputeraden, i
den mån ledighet icke kunnat rymmas inom den i bankoreglementet angivna
tiden om 45 dagar. Någon anledning att nu ifrågasätta någon ändring i
detta system föreligger icke, bortsett från när det gäller av sjukdom föranledd
ledighet för deputeraden.
Deputeradesysslan är visserligen icke att bedöma som en tjänst upptagen
å riksbankens personalförteckning. Skillnaden är emellertid icke så stor,
eftersom deputeraden praktiskt taget har daglig tjänstgöring i riksbanken.
Den tid han behöver ägna sig åt de olika uppdragen varierar visserligen,
men det torde i varje fall kunna sägas, att uppdragen taga så lång tid att
det icke är möjligt för deputeraden att samtidigt uppehålla annan statlig
eller enskild befattning.
Vid sådant förhållande kan det icke vara skäligt, att deputeraden går
förlustig hela det till honom i denna egenskap utgående arvodet under sjuk
-
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957 5
dom, om denna under ett år tillsammans med utnyttjad semester kommer att
omfatta längre tid än 45 dagar. Frågan bör väl i stället vara, hur stor reduktion
deputeraden bör vidkännas å deputeradarvodet och å de övriga arvoden,
som utgå till honom från riksbanken, en fråga som självfallet bör bedömas
i ett sammanhang.
När det gäller fullmäktigarvodet torde någon anledning att vidtaga ändring
i nuvarande praxis icke föreligga i de fall då deputeraden liksom
annan ledamot av fullmäktige — under kortare tid är förhindrad deltaga
i fullmäktiges sammanträden. Vid kortare ledigheter bör följaktligen
suppleant för deputeraden liksom hittills inkallas för tjänstgöring endast
under fullmäktiges sammanträdesdagar, och då endast om förekommande
ärenden det föranleda. Avfattningen av § lb mom. 5 bankoreglementet har
såsom förut nämnts icke ansetts utgöra hinder för en dylik tillämpning
även när det gäller deputeraden. Skulle sjukdomen bli av längre varaktighet,
torde det emellertid vara nödvändigt att betrakta suppleanten som
ständigt tjänstgörande, och i så fall blir denne också berättigad till helt fullinäktigarvode
(jfr § 16 mom. 6 andra stycket bankoreglementet). Det synes
dock skäligt att fullmäktig, som utsetts till deputerad och som därigenom
blir i högre grad än övriga fullmäktige — bortsett från riksbankschefen
engagerad i riksbanken, även i dylikt fall, efter fullmäktiges bestämmande,
kan få behålla en del av fullmäktigarvodet, förslagsvis hälften, under ett
år efter det sjukledigheten började. Därvid bör hänsyn ej tagas till avbrott
som hänför sig till semester.
Vad angår deputeradarvodet synes det skäligt att deputeraden vid sjukdom
får behålla två tredjedelar av detta arvode. Med hänsyn till den nära
jämförligheten med statlig tjänst ter sig en större reduktion obillig. Den
överstiger dock icke oväsentligt vad som tillämpas för förordnandetjänstemän
i löneläge som kan anses jämförligt. Tidsbegränsningen bör vara densamma
som beträffande fullmäktigarvodet och även i fråga om deputeradarvodet
bör det tillkomma fullmäktige att besluta inom ramen för bemyndigandet.
Det har förutsatts, att deputeraden även skall vara ordförande i
riksbankens industristyrelse (jfr BoU:s uti. 1943:76, sid.
24), ett uppdrag för vilket jämlikt § 17 mom. 2 fjärde stycket bankoreglementet
utgår särskilt arvode med 3 000 kronor för år. Det synes logiskt att
tillämpa samma system beträffande detta arvode som i fråga om deputeradarvodet.
Hittills har arvodet fått utgå ograverat även under ordförandens
sjukdom.
I detta sammanhang må erinras om att bankoreglemcntet icke heller innehåller
någon bestämmelse om hur man bör förfara med arvodet till industrisakkunnig
ledamot av industristyrelsen i fall, då denne icke kan fullgöra
sitt uppdrag. Det synes emellertid icke vara nödvändigt att belasta banko
-
6
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957
reglementet med några regler i detta avseende. Skulle arvodesfrågan av anledning
som nu sagts bli aktuell, torde det få ankomma på fullmäktige att
meddela beslut, utan att detta uttryckligen anges i reglementet.
D. Vissa ytterligare ändringar
Bankoreglementets § 12 innehåller en hänvisning till att jämlikt Kungl.
Maj.ts plakat den 18 april 1681 riksbanken äger påfordra länsstyrelsers
och övriga exekutorers handräckning i utsökningsmål. Som nämnda kungl.
plakat jämlikt kungl. kungörelse den 17 juni 1955, nr 462, upphört att gälla
med utgången av år 1955, torde § 12 böra utgå ur bankoreglementet.
I § 25 mom. 1 har intagits en bestämmelse om att fullmäktige skola utse
en ledamot i den kommission, som jämlikt instruktionen för mynt- och
justeringsverket har att pröva myntat gulds halt och vikt. Denna bestämmelse
hänför sig till stadgandet i 17 § i den instruktion för mynt- och
justeringsverket, vilken utfärdades den 18 oktober 1918. Nyssnämnda instruktion
har ersatts av en den 7 november 1947 dagtecknad ny instruktion
för mynt- och justeringsverket, i vilken någon motsvarighet till 17 §
i 1918 års instruktion icke återfinnes. Nuvarande bestämmelsen i § 25 mom.
1 bankoreglementet bör följaktligen utgå. I stället torde i sagda mom. böra
införas en hänvisning till att tre bland de av riksdagen valda fullmäktige
i riksbanken skola vara närvarande, när chefen för inrikesdepartementet
jämlikt 54 § 2 mom. lagen den 26 november 1920, nr 796, om val till riksdagen
(sådant detta mom. lyder jämlikt lagen den 23 april 1948, nr 197)
skall avgöra ansökan om registrering av partibeteckning.
Enligt § 27 mom. 1 bankoreglementet skall styrelse vid avdelningskontor
sammanträda så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång det fordrar,
dock minst två gånger i veckan. Erfarenheten har visat, att det icke alltid
är nödvändigt att kontorsstyrelserna hålla så täta sammanträden. Ibland
kan det enligt fullmäktiges mening vara tillräckligt med ett sammanträde
i veckan, särskilt som numera direktör och kamrer vid kontoren äga bevilja
lån i viss omfattning. Från kontorens sida har också uttalats önskemål om
att här avsedda bestämmelse måtte ändras, så att en dylik sammanträdesordning
blir medgiven, detta särskilt som styrelseledamöterna ofta på grund
av sitt vanliga arbete ha svårt att disponera tid för så täta sammanträden
som nu måste hållas. Fullmäktige hava för avsikt att vid bifall härtill meddela
sådana föreskrifter, att den föreslagna ändringen icke kommer att försämra
kontorens service gentemot allmänheten.
I § 26 mom. 3 och 4 bankoreglementet meddelas föreskrifter angående
arvoden till andra styrelseledamöter vid avdelningskontor än direktören och
till deras suppleanter. Dessa arvoden ha varit oförändrade sedan den 1
januari 1944. Såsom framgår av bankoutskottets utlåtande 1943: 76 utgingo
vissa av arvodena dessförinnan med högre belopp (se sid. 47 och 48 i
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957 7
nämnda uti.). Minskningen föranleddes av att den då gällande bestämmelsen
i bankoreglementet om att styrelsen skulle sammanträda varje
söckendag ändrades så att antalet sammanträden kunde begränsas till två
i veckan. En höjning av arvodena kunde ha varit motiverad, om de nu
gällande bestämmelserna angående styrelsernas sammanträden fortfarande
komme att gälla. Bifalles fullmäktiges förslag om möjlighet för kontorsstyrelse
att sammanträda endast en gång i veckan synes däremot arvodena
lämpligen kunna bibehållas vid oförändrade belopp.
Arvodenas storlek påverkas icke av om vederbörande styrelseledamot eller
suppleant är bosatt på kontorsorten eller utanför densamma. Någon reseeller
traktamentsersättning utgår ej. Under senare år har det blivit vanligt
att i kontorsstyrelserna ingår någon styrelseledamot eller suppleant — i
allmänhet representerande jordbruksnäringen — som är bosatt utanför
sådan ort. Utom att den tid, som åtgår för bevistande av styrelsesammanträden,
med hänsyn till resorna varit längre för dessa än för andra styrelseledamöter
och suppleanter, ha de som nämnts hittills själva nödgats
bestrida sina resekostnader. Det synes skäligt, att resekostnads- och traktamentsersättning
i fortsättningen utgår till sådana styrelseledamöter.
Några bestämmelser finnas icke heller om ersättning till styrelseledamot,
som här avses, för andra resor i riksbankens ärenden. Även härutinnan
synes en ändring vara påkallad. Det kan nämligen ibland vara lämpligt att
anlita styrelseledamots eller suppleants sakkunskap exempelvis vid förrättning,
som berör avdelningskontoret och som äger rum utanför kontorsorten.
Med hänsyn till vad sålunda anförts torde § 26 mom. 3 böra kompletteras
med stadgande om att styrelseledamot, som för fullgörande av sitt uppdrag
eller eljest för riksbankens räkning företager resa från hemorten, skall åtnjuta
resekostnads- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna i allmänna
resereglementet, därvid han bör hänföras till rese- och traktamentsklass
B, d. v. s. till samma klass som direktör i Cp 10 vid avdelningskontor.
När det gäller styrelsesuppleant torde förevarande ersättningsfråga
kunna lösas genom att § 26 mom. 4 ges den formuleringen, att suppleanten
skall för tid, under vilken han tjänstgör såsom styrelseledamot, äga uppbära
samma ersättning som enligt mom. 3 utgår till annan ledamot än ordföranden.
Under hänvisning till det anförda få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet
ville föreslå riksdagen besluta dels att § 12 skall utgå ur bankoreglementet,
dels ock att, räknat från och med den 1 juli 1957, § 16 mom. 5,
§ 17, § 18 mom. 2, § 25 mom. 1, § 26 mom. 3 och 4, § 27 mom. 1, § 30, § 31
mom. 1 samt § 33 bankoreglementet skola erhålla den ändrade lydelse, som
framgår av härvid fogade bilaga A.
Utskottet. De ändringar varom bankofullmäktige hemställer i förevarande
8 Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957
framställning, är i väsentliga delar föranledda dels av föreslagna ändringar
i valutalagen (Kungl. Maj:ts proposition nr 142, bankoutskottets utlåtande
nr 21), dels av tillämpningen vid riksdagens verk av statens löneförordning,
varom utskottet denna dag avgivit utlåtande nr 29 i anledning av
delegerades för riksdagens verk förslag i ämnet. Under förutsättning att
riksdagen bifaller vad utskottet hemställt i förenämnda utlåtanden, får
utskottet tillstyrka bifall till fullmäktiges framställning i förevarande avseenden.
Vad fullmäktige i övrigt föreslår har heller inte givit anledning till
erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta
dels att § 12 skall utgå ur bankoreglementet, dels ock att,
räknat från och med den 1 juli 1957, § 16 mom. 5, § 17,
§ 18 mom. 2, § 25 mom. 1, § 26 mom. 3 och 4, § 27 mom. 1,
§ 30, § 31 mom. 1 samt § 33 bankoreglementet skall erhålla
den ändrade lydelse, som framgår av härvid fogade bilaga A.
Stockholm den 21 maj 1957
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård, De
Geer, Werner och Kriigel;
från andra kammaren: herrar Larsson i Julita, Nordqvist, Andersson i
Ronneby, Svensson i Stenkyrka, Bengtsson i Landskrona, Wedén och Wachtmeister.
Reservationer
1) av herrar Ewerlöf, De Geer, Nordqvist, Wedén och Wachtmeister;
2) av herr Boo.
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957
9
Bilaga A.
Förslag
till
5, § 17, § 18 mom. 2, § 25 mom. 1, § 26 mom. 3
§ 31 mom. 1 samt § 33 bankoreglementet.
Föreslagen lydelse.
§ 16.
ändrad lydelse av § 16 mom.
och 4, § 27 mom. 1, § 30,
Nuvarande lydelse.
§ 16.
Mom. 5. Envar av--- 8 500
kronor.
Därjämte utgå särskilda arvoden
till fullmäktiges ordförande med
1 500 kronor för år och till deputeraden,
efter fullmäktiges bestämmande,
med högst 8 000 kronor för år.
Envar av dem äger åtnjuta ledighet
med bibehållet arvode 45 dagar årligen
men har att för tid därutöver
avstå, ordföranden arvodet såsom
fullmäktig och deputeraden honom
enligt detta moment tillkommande
arvoden. I sådan ledighet inräknas
ej tid, varunder ordföranden
eller deputeraden är frånvarande
med anledning av tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjänst.
Beträffande den---riksda
gens
verk.
§ 17.
Mom. 1. Fullmäktige äga--
det yrkar.
Mom. 2. Fullmäktige äga — —
vara fullmäktig.
Mom. 5. Envar av--— 8 500
kronor.
Därjämte utgå särskilda arvoden
till fullmäktiges ordförande med
1 500 kronor för år och till deputeraden,
efter fullmäktiges bestämmande,
med högst 8 000 kronor för år.
Är fullmäktig förhindrad att utöva
sin befattning av annan anledning
än uppdrag i riksbankens ärenden
och inkallas till följd därav
suppleant, skall fullmäktigen avstå
det arvode, som belöper på ledigheten.
Fullmäktiges ordförande och deputeraden
äga dock att med bibehållet
arvode åtnjuta semester eller annan
ledighet under en tid av 45 dagar
årligen. Är deputeraden av sjukdom
förhindrad tjänstgöra, må han
efter fullmäktiges bestämmande under
en tid av högst ett år uppbära
halva fullmäktigarvodet samt två
tredjedelar av arvodet som deputerad.
Beträffande den--— riksda
gens
verk.
§ 17.
Mom. 1. Fullmäktige äga — — —
det yrkar.
Mom. 2. Fullmäktige äga---
vara fullmäktig.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957
Nuvarande lydelse.
Ledamot av---till fullmäk
tige.
Ärenden, som---därtill ut
ser.
Till industristyrelsens ordförande
utgår särskilt arvode av 3 000 kronor
för år. Annan ledamot, vilken
icke är tjänsteman i riksbanken, må
av fullmäktige tillerkännas arvode
av högst 2 500 kronor för år. Till
sådan ledamot utgår därjämte vid
resa i riksbankens ärende resekostnadsersättning
och traktamente enligt
vad som gäller för bankdirektör.
Fullmäktige äga---i riks
banken.
Föreslagen lydelse.
Ledamot av---till fullmäk
tige.
Ärenden, som---därtill ut
ser.
Till industristyrelsens ordförande
utgår särskilt arvode av 3 000 kronor
för år. Har deputeraden utsetts
till ordförande, skall i fråga om
arvode under ledighet gälla vad i
§ 16 mom. 5 sägs om det till honom
som deputerad utgående arvodet.
Annan styrelseledamot, vilken
icke är tjänsteman i riksbanken, må
av fullmäktige tillerkännas arvode
av högst 2 500 kronor för år. Till
sådan ledamot utgår därjämte vid
resa i riksbankens ärende resekostnadsersättning
och traktamente enligt
vad som gäller för bankdirektör.
Fullmäktige äga---i riks_
banken.
Mom. 3. Till ledamöter i den i 6 a §
valutalagen nämnda valutastyrelsen
skola fullmäktige utse vice riksbankschefen,
en fullmäktig eller
suppleant för fullmäktig samt en
bankdirektör. Fullmäktige skola därjämte
utse suppleanter för nämnda
ledamöter.
Vice riksbankschefen är valutastyrelsens
ordförande. Fullmäktige förordna
en av de övriga inom riksbanken
utsedda ledamöterna att vara
vice ordförande.
Valutastyrelsen är beslutför, när
minst tre ledamöter äro närvarande.
Vid lika röstetal gäller den mening,
som biträdes av ordföranden.
Fullmäktige hava att utfärda närmare
bestämmelser för valutastyrelsens
verksamhet och må därvid före
-
11
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957
Nuvarande lydelse.
§ 18.
Mom. 2. Fullmäktig, direktionsledamot
eller ledamot av industristyrelsen,
så ock tjänsteman, som har
att meddela beslut å riksbankens
vägnar, äger ej deltaga i behandling
av fråga rörande avtal mellan honom
och riksbanken. Ej heller må han
deltaga i behandling av fråga om avtal
mellan riksbanken och tredje
Föreslagen lydelse.
skriva att ärenden av löpande eller
expeditionell natur ellei eljest innebärande
tillämpning av fastställda
riktlinjer må å styrelsens vägnar avgöras
av ordföranden och bankdirektören
i förening.
Har av fullmäktige utsedd ledamot
eller suppleant, som deltagit i valutastyrelsens
beslut, enligi 6 a § tredje
stycket valutalagen framställt yrkande
om att beslutet skall underställas
fullmäktiges prövning, skall sökanden
i ärendet underrättas därom
snarast möjligt och senast i samband
med att han erhåller meddelande
om innehållet i styrelsens beslut.
Ej må fullmäktig eller suppleant
för fullmäktig deltaga i fullmäktiges
handläggning av ärende, varmed han
i valutastyrelsen tagit befattning.
Till ledamot eller suppleant, som
ej är tjänsteman i riksbanken, utgår
arvode till ledamot med 3 000 kronor
för år samt till suppleant med 60
kronor för sammanträdesdag. Vid
resa, som föranledes av uppdraget,
äger ledamot eller suppleant åtnjuta
resekostnadsersättning och traktamente
enligt vad som gäller för bankdirektör.
§ 18.
Mom. 2. Fullmäktig, direktionsledamot
eller ledamot av industristyrelsen
eller av valutastyrelsen, så ock
tjänsteman, som har att meddela
beslut å riksbankens vägnar, äger ej
deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och riksbanken.
Ej heller må han deltaga i behandling
av fråga om avtal mellan riksbanken
12
Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957
Nuvarande lydelse.
man, där han i frågan äger ett väsenligt
intresse, som kan vara stridande
mot riksbankens. Vad sålunda är
stadgat angående avtal skall äga
motsvarande tillämpning beträffande
rättegång eller annan talan mot
honom eller tredje man.
§ 25.
Mom. 1. Fullmäktige skola utse en
ledamot i den kommission, som jämlikt
instruktionen för mynt- och justeringsverket
har att pröva myntat
gulds halt och vikt.
§ 26.
Mom. 3. Styrelseledamot, som —
-- 1 500 kronor.
Mom. 4. Suppleant äger att för tid,
under vilken han uppehåller befattning
såsom styrelseledamot, uppbära
ersättning med belopp, motsvarande
det för annan ledamot än ordföranden
bestämda arvodet.
§ 27.
Mom. 1. För behandling av allmänna
ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet
och oavbrutna gång det fordrar,
Föreslagen lydelse.
och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan
vara stridande mot riksbankens. Vad
sålunda är stadgat angående avtal
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande rättegång eller annan talan
mot honom eller tredje man.
§ 25.
Mom. 1. Då fråga om registrering
av partibeteckning jämlikt lagen den
26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen skall avgöras av chefen
för inrikesdepartementet, skola
tre av de av riksdagen valda fullmäktige
vara närvarande.
§ 26.
Mom. 3. Styrelseledamot, som —
-- 1 500 kronor.
Styrelseledamot äger att för resa,
som han för fullgörande av sitt uppdrag
eller eljest för riksbankens räkning
företager från hemorten, åtnjuta
resekostnadsersättning och traktamente
enligt bestämmelserna i allmänna
resereglementet, därvid styrelseledamoten
skall hänföras till
rese- och traktamentsklass B.
Mom. 4. Suppleant äger att för tid,
under vilken han tjänstgör såsom
styrelseledamot, uppbära samma ersättning
som enligt mom. 3 utgår till
annan ledamot av styrelsen än ordföranden.
§ 27.
Mom. 1. För behandling av allmänna
ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet
och oavbrutna gång det fordrar,
Bankoutskottets utlåtande nr 31 ar 19a7
Nuvarande lydelse.
dock minst två gånger i veckan. Styrelsen
är beslutför, när minst tre ledamöter
äro tillstädes.
Uppstå vid---beslutet ense.
§ 30.
Mom. 1. För erhållande av ordinarie
tjänst med lön enligt löneplan nr
1 gälla följande kompetensvillkor,
nämligen
1 :o) beträffande tjänst i någon av
lönegraderna Ca 20—37
a) studentexamen eller
b) avgångsexamen från statsunderstött
eller under inseende av överstyrelsen
för yrkesutbildning ställt
handelsgymnasium eller motsvarande
bildningsanstalt; dock att till
bankombudsman endast den kan antagas,
som fullgjort vad författningarna
föreskriva i avseende å dem,
som i domarevärv må begagnas;
2:o) beträffande tjänst i lägre
lönegrad än Ca 20, vilken icke avses
under 3:o):
a) realexamen eller
b) avgångsbetyg från kommunal
flickskola eller högre läroanstalt för
flickor medförande s. k. normalskolekompetens;
3:o)
beträffande vaktmästartjänst
samt tjänst såsom maskinist, eldare
eller chaufför:
avgångsbetyg från folkskola enligt
§ 47 folkskolestadgan samt intyg om
för tjänsten i övrigt erforderliga kunskaper.
Mom. 2. I undantagsfall och då
särskilda omständigheter därtill föranleda
må fullmäktige medgiva dispens
från ovan i l:o) eller 2:o)
meddelade bestämmelser, dock ej bc
-
Föreslagen lydelse.
dock minst en gång i veckan. Styrelsen
är beslutför, när minst tre ledamöter
äro tillstädes.
Uppstå vid — — — beslutet ense.
§ 30.
Mom. 1. Ordinarie tjänst i riksbanken
må innehavas endast av den
som är svensk medborgare.
Mom. 2. I den mån så prövas erforderligt
äga fullmäktige såsom
kompetensvillkor för viss anställning
i riksbanken föreskriva att vederbörande
genomgått särskild utbildningskurs
inom banken.
Mom. 3. För erhållande av ordinarie
tjänst i någon av lönegraderna
A 15—26 fordras, att vederbörande
avlagt studentexamen eller avgångsexamen
från handelsgymnasium
eller motsvarande bildningsanstalt.
Mom. 4. Om fullmäktige finna, att
särskild formell eller reell kompetens
bör krävas för viss tjänst, äga
fullmäktige besluta därom.
Mom. 5. I undantagsfall, då särskilda
skäl föreligga, äga fullmäktige
till ledigbliven tjänst konstituera
eller förordna sökande, som icke
uppfyller de för tjänsten fastställda
formella kompetensvillkoren.
Mom. 6. För anställning i icke ordinarie
tjänst äga fullmäktige bestämma
kompetensfordringarna i anslutning
till vad som gäller för motsvarande
ordinarie tjänst.
11 Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
träffande tjänst, för vilken föreskrivits
juridisk kompetens.
§ 31.
Mom. 1. Innan ordinarie tjänst
med lön enligt löneplan nr 1 tillsättes,
skall tjänsten till ansökan kungöras
ledig genom anslag inom bankens
samtliga kontor samt dessutom,
beträffande tjänst i någon av lönegraderna
Ca 20—37, genom tillkännagivande
i Post- och inrikes tidningar.
Ansökningstiden må ej understiga
fjorton dagar. Kungörelse
skall såvitt möjligt avse tjänst i viss
lönegrad.
§ 33.
Ordinarie tjänster tillsättas av
fullmäktige.
För ordinarie tjänstemän med lön
enligt löneplan nr 1 utfärdas konstitutorial.
Ordinarie tjänstemän med lön i
någon av lönegraderna Cp 1—25 förordnas
för högst tre år i sänder.
§ 31.
Mom. 1. Innan ordinarie tjänst
med lön enligt löneplan A tillsättes,
skall tjänsten till ansökan kungöras
ledig genom anslag inom bankens
samtliga kontor samt dessutom, beträffande
tjänst i någon av lönegraderna
Ao 15—26, genom tillkännagivande
i Post- och inrikes tidningar.
Ansökningstiden må ej understiga
fjorton dagar. Kungörelse skall såvitt
möjligt avse tjänst i viss lönegrad.
§33.
Ordinarie tjänster tillsättas av
fullmäktige.
För ordinarie tjänstemän med
lönegradsbeteckningen Ao utfärdas
konstitutorial.
Ordinarie tjänstemän med lönegradsbeteckningen
ABp eller Bp förordnas
för viss tid, högst tre år i
sänder.
Ordinarie tjänstemän med lönegradsbeteckningen
År eller Br förordnas
tillsvidare.