Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

1

Nr 25

Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i
riksgäldskontoret angående förslag till dekorering av
första kammarens plenisal.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har med skrivelse till bankoutskottet
den 4 april 1957 överlämnat förslag rörande dekorering av första kammarens
plenisal.

Frågan har tidigare behandlats av bankoutskottet och riksdagen.

Med bifall till bankoutskottets uti. nr 12 uppdrog sålunda 1930 års riksdag
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa en förberedande
undersökning beträffande lämpligaste sättet för dekorering av första kammarens
plenisal samt i fråga om därmed förenade kostnader. Beslutet föranleddes
av en inom första kammaren väckt motion, i vilken framhölls,
att sedan de återstående valvfälten i andra kammarens plenisal dåmera försetts
med freskomålningar, tiden syntes vara inne att på enahanda sätt
pryda första kammarens plenisal. För en dylik åtgärd talade även en under
senare år inom riksdagen alltmer utbredd önskan att på ett värdigt sätt utsmycka
riksdagshusets inre. Arbetet borde giva uttryck åt representativ
svensk konst på området.

För undersökningens verkställande tillsatte riksgäldsfullmäktige i mars
1930 en kommitté, bestående av riksgäldsfullmäktigen, kabinettskammarherren
E. A. Hallin, tillika ordförande, motionären i ämnet greve J. G.
Lagerbjelke, f.d. byggnadsrådet I. G. Clason, generaldirektören I. J. Tengbom
och riksdagshusets arkitekt A. Johansson. Sedan byggnadsrådet Clason
avlidit i juli 1930, inkallades konstnären G. Pauli att i hans ställe inträda
såsom ledamot i kommittén. Kommittén utfärdade den 6 juni 1930 inbjudan
till en för svenska konstnärer (målare, arkitekter, skulptörer)
öppen tävlan beträffande dekorativ utsmyckning av plenisalen. Professor
Olle Hjortzberg skulle särskilt inbjudas att deltaga. Tävlingen var en idétävlan
och avsedd att få fram ett förslag till en sådan konstnärlig behandling
av saken, att en god och vacker helhetsverkan av rummet ernåddes. I
denna kostnärliga behandling kunde tänkas ingå såväl ornamental som
figural dekoration i färg och relief. De tävlande ägde jämväl föreslå förändringar
med avseende å förefintliga detaljer i salen eller färgbehandling
å snickerier in.in. Enligt tävlingsprogrammet skulle de förslag, som komme
atl avlämnas, bedömas av en nämnd, bestående av kommittéledamöterna
herrar Hallin, Tengbom, Pauli och Johansson samt konstnären H. Sörensen
i Oslo och arkitekten T. Ryberg.

Vid tävlingstidens utgång den I november 1930 hade ej mindre än 49
tävlingsförslag inkommit. Av dessa belönades tre med pris. Ett första pris

1—816 67 Bihang titt riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 25

2

Bankoulskottets utlåtande nr 25 ur 1957

å 5 000 kronor tillerkändes numera överintendenten och chefen för nationalmuseum
Otte Sköld, och två andra pris, vartdera å 3 500 kronor, tilldelades
Professorn Olle Hjortzberg och konstnären Marc Hentzel. Härjämte inköptes
fem tävlingsförslag för en summa av inalles 4 000 kronor. På anmodan av
kommittén kompletterade pristagarna i tävlingen sina förslag med dels
nya, mera utarbetade perspektivframställningar i färg av hela plenisalen
i större skala än den perspektivritning, som utlämnats till de tävlandes
vägledning, dels ock färgskisser i naturlig storlek till dekorering av etldera
av de två halvcirkelformiga väggfälten närmast absiden i plenisalen.
Approximativa beräkningar uppgjordes därefter rörande kostnaderna för
utförandet av det av professor Hjortzberg uppgjorda förslaget till plenisalens
dekorering.

Kommittén avgav sitt utlåtande över de prisbelönta förslagen i skrivelse
till riksgäldsfullmäktige den 18 mars 1931. Kommittén förordade härvid,
att professor Hjortzbergs förslag borde läggas till grund för en eventuell
dekorering av plenisalen. Kommittén ansåg emellertid icke förslaget i sitt
daAarande skick, \are sig såsom helhet eller med avseende å dess detaljer,
vara sådant att detsamma utan vidare — och antagligen icke utan avsevärda
omarbetningar — kunde föreslås till utförande.

Den av kommittén verkställda utredningen, jämte samtliga till ärendet
hörande handlingar, överlämnades omedelbart av fullmäktige utan eget
yttrande till bankoutskottet för den åtgärd, utskottet kunde finna av förhållandena
påkallad.

Vid behandlingen av ärendet den IG april 1931 fann bnnkoutskoltet
önskvärt, att före ett ställningstagande i frågan de av pristagarna efter
tävlingens avslutande uppgjorda större perspektivritningarna samt de i
naturlig storlek utförda färgskisserna bleve offentligen utställda tillsammans
med pristagarnas tidigare inlämnade skisser ävensom att approximativa
kostnadsberäkningar upprättades jämväl för utförande av konstnärerna
Skölds och Hentzels dekoreringsförslag. I anslutning härtill hemställde
utskottet i skrivelse till fullmäktige, att fullmäktige ville föranstalta
om vidtagandet av nämndå åtgärder samt därefter till 1932 års bankoutskott
inkomma med det yttrande och förslag i ämnet, vartill fullmäktige
kunde finna anledning.

Offentlig utställning av de prisbelönta och inköpta tävlingsbidragen
ägde rum i Akademien för de fria konsterna under tiden 17—31 januari
1932. J

I skrivelse till bankoutskottet den 25 februari 1932 meddelade fullmäktige
därefter, att fullmäktige med hänsyn till det synnerligen ansträngda
statsfinansiella läget icke för det dåvarande kunde tillstyrka en utgift av
den beskaffenhet och storlek, som ett utförande av här ifrågavarande arbeten
skulle medföra. I anledning härav hade fullmäktige ej ansett påkallat
att låta verkställa av utskottet begärda kostnadsberäkningar för konstnärerna
Skölds och Hentzels förslag. Frågan om första kammarens dekorering
borde enligt fullmäktiges mening vila tills vidare för att ånyo upptagas
till prövning, när förhållandena kunde anses lämpliga.

Fullmäktiges skrivelse föredrogs i utskottet den 8 mars 1932, varvid utskottet
beslöt lägga densamma till handlingarna.

Den vid 1930 års riksdag väckta frågan om dekorering av första kammarens
plenisal hade sålunda förfallit.

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

3

I en inom första kamaren vid 1950 års riksdag under nr 401 väckt
motion hemställde herr Lindström jämte tio av kammarens övriga ledamöter
bl. a., att första kammaren måtte besluta om vidtagande av åtgärder
för kammarens konstnärliga utsmyckning.

Till stöd för ifrågavarande förslag anfördes i motionen följande:

Utan tvivel skulle det bidraga till lyftning och trevnad i första kammaren,
om den gamla planen om konstnärlig utsmyckning bleve utförd.

1 varje fall borde den icke försvinna i glömska för de uppgifter, som undan
för undan trängde på i riksdagens arbete.

Över motionen inhämtade utskottet yttrande från fullmäktige i riksgäldskontoret,
vilka efter en redogörelse för 1930 års pristävlan anförde.

»En dekorering av första kammarens plenisal i likhet med den som
kommit till utförande i andra kammaren framstår enligt fullmäktiges mening
som ett önskemål, vilket bör tillgodoses så snart förhållandena det
medge. Med hänsyn till det ansträngda ekonomiska läget ifrågasätta motionärerna
nu endast vidtagande så snart som möjligt av sådana åtgäider, att
utsmyckningen av första kammarens plenisal snabbt skulle kunna komma
till stånd, då det statsfinansiella läget lättar. Motionärerna rekommendera
i sådant syfte en ny översyn av förslagen från år 1930; om dessa förslag nu
icke längre anses användbara, borde enligt motionärerna möjligheter finnas
att i tid få fram nya och mera lämpliga förslag.

Fullmäktige ha med anledning av motionärernas nämnda uttalanden
ånyo granskat de tre pristagarnas tävlingsförslag till dekorering av väggfälten
ovanför första kammarens läktare. Ehuru fullmäktige icke kunna
avgiva något omdöme rörande det konstnärliga värdet av ifrågavarande
förslag, har likväl den företagna granskningen övertygat fullmäktige om
att förslagen nu måste anses föråldrade och icke längre lämpade att läggas
till grund för en dekorering av första kammarens plenisal. För att få fram
lielt nya förslag skulle man därför nödgas att antingen utlysa en ny allmän
pristävlan eller också inbjuda ett antal konstnärer att inkomma med förslag.
I båda fallen skulle kostnaderna bli höga. Den år 1930 anordnade pristävlingen
drog i allt en kostnad av över 20 000 kronor; nu finge man sannolikt
räkna med inemot dubbla kostnaden. Fullmäktige anse icke tillrådligt
alt i nuvarande statsfinansiella läge belasta budgeten med kostnader av
denna storleksordning för rent förberedande åtgärder för det ifrågavarande
ändamålet. Härtill kommer emellertid risken, att även de nya förslag, som
man avsåge att få fram för den angivna kostnaden, kunde befinnas inaktuella,
då frågan om dekoreringen av första kammarens plenisal på nytt
upptages till prövning.»

Med hänsyn till det anförda ansåg sig fullmäktige icke kunna förorda
bifall till motionärernas förslag rörande konstnärlig utsmyckning av första
kammarens plenisal. Fullmäktige sade sig emellertid ämna följa frågan
med uppmärksamhet och komma att taga de initiativ, som kunde påkallas
av omständigheterna.

För egen del anförde bankoutskottet i sitt den 30 november 1950 avgivna
ull. nr 29 bl. a. följande:

»Beträffande den konstnärliga utsmyckningen av första kammarens
plenisal föreslå motionärerna, att förberedande åtgärder så snart som möjligt
vidtagas så att utsmyckningen snabbt kunde komma till stånd, då det
ekonomiska lägel medgiver detta. Som sådana åtgärder rekommendera de

4

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

en översyn av de år 1930 prisbelönta förslagen eller, om dessa icke nu
anses användbara, att möjligheter skapades för att i tid få fram nya och
mera lämpliga förslag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anse, att en konstnärlig utsmyckning
av forsta kammarens plenisal är ett önskemål, vilket bör tillgodoses, så
snart forhållandena det medge. De vilja emellertid icke tillråda att i rådande
ekonomiska läge belasta budgeten med de icke obetydliga kostnaderna
för de rent förberedande åtgärder motionärerna föreslå och avstyrka
därför bifall till motionen i vad den avser dekoreringen av första kammarens
plenisal.

o Utskottet delar fullmäktiges mening. Utskottet har därvid tagit fasta
på fullmäktiges uttalande att de, när ändrade ekonomiska förhållanden inträda,
komma att taga erforderliga initiativ i frågan.»

Med hänvisning till det anförda hemställde utskottet att förevarande
I: 401 icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. Riksdagen
biföll utskottets hemställan.

I en inom första kammaren vid 1955 års riksdag väckt motion, nr 110,
hemställde herr Hansson, att första kammaren måtte besluta att omedelbara
åtgärder för plenisalens konstnärliga utsmyckning vidtoges.

Över motionen avgavs yttranden av talmanskonferensen och fullmäktige
i riksgäldskontoret.

Riksgälds fullmäktige erinrade om att den i motionen väckta frågan, såsom
även av motionen framginge, redan länge varit föremål för fullmäktiges
uppmärksamhet. Fullmäktige framhöll emellertid, att denna fråga
var av mycket ömtålig beskaffenhet och krävde ingående överväganden i
skilda hänseenden. Att fullmäktige dittills icke ansett sig böra taga definitiv
ställning i ärendet, sammanhängde därmed, att vissa andra spörsmål
rörande första kammarens plenisal aktualiserats genom olika till fullmäktige
framförda önskemål, vilka spörsmål vore föremål för utredning enli«t
beslut av fullmäktige. Det gällde där främst frågan om en fullständig nylnredning
av plenisalen, avseende såväl talmanspodiet som bänkutrustningen,
och i samband därmed en omläggning av golvet från sluttande till
plant jämte viss ombyggnad av salen. Då en sådan ombyggnad kunde komma
att beröra även de väggfält, som ifrågasatts skola förses med målningar,
vore det enligt fullmäktige uppenbart, att ett slutligt ställningstagande till
den i motionen berörda frågan borde anstå till dess angivna mer omfattande
spörsmål blivit närmare utredda. Fullmäktige hade emellertid för
avsikt att så snart berörda utredning slutförts till utskottet inkomma med
de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Talmanskonferensen meddelade, att konferensen, sedan det meddelats,
att fullmäktige i riksgäldskontoret till utredning upptagit vissa frågor om
ombyggnadsarbeten i kamrarnas plenisalar, ansett sig kunna utgå ifrån att
fullmäktige även hade sin uppmärksamhet riktad på nu ifrågavarande angelägenhet.
Någon särskild åtgärd i anledning av förevarande motion syntes
därför enligt talmanskonfelensens mening icke vara erforderlig.

För egen del anförde bankoutskottet i sitt uti. nr 11 följande:

»Den i motionen \äckta frågan om utsmyckning av första kammarens
plenisal är såsom framgått av det föregående föremål för riksgäldsfullmäktiges
uppmärksamhet. Utskottet vill understryka önskvärdheten av att nu

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

5

pågående utredningar slutföres utan längre dröjsmål. I likhet med talmanskonferensen
finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida
icke nu vara erforderlig i anledning av motionen.»

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke någon
riksdagens åtgärd.

Fullmäktige. Med anledning av bankoutskottets här senast återgivna
uttalande anmodade fullmäktige den delegation, benämnd Helgeandsholmsdelegationen
(bestående av riksgäldsfullmäktige Nilsson, ordförande,
Strand och W. Svensson samt riksgäldsdirektören S. Widlund), som av
fullmäktige tillsatts i oktober 1953 med uppdrag att handlägga vissa frågor
rörande riksdagshuset och riksdagshusplanen, att yttra sig angående
frågan om dekoreringen av första kammarens plenisal och dess samband
med den till delegationen jämväl hänskjutna frågan om nyinredning och
eventuell ombyggnad av plenisalen. Delegationen meddelade i skrivelse till
fullmäktige den 31 januari 1956, att enligt delegationens uppfattning något
hinder icke förelåge att omedelbart vidtaga åtgärder för att lösa frågan om
dekorering av första kammarens plenisal. I anslutning härtill beslöt fullmäktige
den 2 februari 1956 på rekommendation av Helgeandsliolmskommittén
uppdraga åt överintendenten och chefen för nationalmuseum Ottc
Sköld, vilken såsom tidigare omnämnts vid pristävlingen år 1930 erhöll
första pris för sitt tävlingsförslag till kammarens dekorering, att utarbeta
ett nytt förslag i frågan. Någon ny pristävling hade av flera skäl ansetts icke
böra komma till stånd. Jämsides härmed uppdrogs åt arkitekten professorn
vid konsthögskolan Sven-Ivar Lind att inkomma med förslag till en allmän
uppsnyggning av kammaren, varjämte arkitekten R. Engströmer erhöll
uppdrag att snarast utarbeta förslag till ny fast bänkutrustning för kammaren
med i stort sett bibehållen placering av bänkarna. Nära kontakt
skulle vid utformningen av förslag till kammarens nyinredning uppehållas
mellan överintendenten Sköld samt de nämnda inredningsexperterna.

Överintendenten Sköld, som i ärendet samrått med Helgeandsholmsdelegationen
och under arbetets gång för delegationen företett ett flertal skisser
i mindre skala till dekorering av första kammarens plenisal, har nu till
fullmäktige ingivit sitt slutliga dekoreringsförslag, vilket av Helgeandsliolmsdelegationen
tillstyrkts till utförande. Förslaget avser en dekorering
av allenast tre av väggfälten i plenisalen, nämligen det dominerande mittfältet
i absiden samt de två flankerande väggfälten, medan övriga fem
väggfält avses skola i samband med plenisalens planerade allmänna renovering
målas i en färgton, som kommer alt väl harmoniera med den konstnärliga
utsmyckningen och med salens slutliga utformning av träverk,
bänkar etc.

Rörande sitt förslag har överintendent Sköld i en till fullmäktige ingiven
promemoria anfört följande:

6

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

»Liksom professor Sven-Ivar Lind och arkitekt Engströmer, som ävenledes
medverkat vid idégivningen till omgestaltningen av ifrågavarande
rum, är jag övertygad om att utsmyckningen endast bör ifrågakomma på
mittfältet i absiden och de två sidofälten.

De tre bildframställningarna, i skiss uppgjorda av undertecknad, har
följande motiv. I absidens halvkupol: forntid med en vikingaflotta i en
nordisk arkipelag, skepp och segelställ m. fl. detaljer hämtade från de gotländska
bildstenarna. Kräver självfallet vidare detaljerad utformning. Av
sidofälten visar det vänstra medeltid med stavkyrka längst till vänster,
Stockholms stad sådan den framställts av Urban målare på hans 1535 utförda
vädersolstavla (nu i Storkyrkan). Även här kräves för närmare utformning
vidare detaljstudier. Det högra fältet visar vår tids av urbanism
präglade samhälle, med motiv i huvudsak hämtat från Årstabron och Gröndals
höghusbebyggelse, hopkombinerat till en helhet med el- och kraftverksledningar
in. in.

Dekorationerna är tänkta att utföras i en alfresco-teknik, som skiljer
sig från den vanliga däri att i stället för kalkvatten som bindemedel i den
våta putsen använts en särskild lösning, varefter målningen omedelbart
behandlas med varma och ibland även kalla järn. Tekniken kallas pompejansk
fresk eller stucco lustro. Det är ett krävande tekniskt yrkesarbete,
som fordrar dugliga hantlangare och medhjälpare.

Övriga läklarfält behandlas i samma teknik, stucco lustro, i en färgton
som kommer att samverka dels med dekoren, dels med salens slutgiltiga
utformning av träverk, bänkar etc.»

Då de ifrågavarande dekoreringsarbetena är av mycket omfattande natur
och dessutom måste utföras under tid, då riksdagssession ej pågår, d. v. s.
närmast under sommarmånaderna, har man att för arbetenas färdigställande
räkna med en tidsperiod av omkring tre år.

Kostnaderna för förslagets utförande har av överintendenten Sköld beräknats
till i runt tal 100 000 kronor, varav ca 25 000 kronor för det förberedande
och rent manuella arbetet, d. v. s. nedhuggning av den nuvarande
väggbeklädnaden, stockning och isolering, putspåslag o. d., medan återstoden
skulle utgöra konstnärens arvode.

Beträffande det ifrågavarande förslaget vill fullmäktige, som självfallet
icke kunnat ingå på en bedömning av förslagets rent konstnärliga förtjänster,
framhålla, att förslaget synes fullmäktige till såväl motivval som
dekorativ utformning väl ägnat att skänka de tre centrala väggfälten i plenisalens
fond och därmed hela kammaren en tilltalande och värdig utsmyckning.
Att förslaget begränsats till allenast nu nämnda tre väggfält synes
vara till fördel, då därigenom en lugnare men på samma gång slagkraftigare
helhetsverkan torde kunna nås.

Vad angår de beräknade kostnaderna för förslagets utförande har fullmäktige
med hänsyn till arbetets art och omfattning funnit desamma skäliga.
Ehuru kostnaderna i och för sig i betraktande av rådande läge väl
kan sägas vara betydande, anser fullmäktige dock, att detta förhållande
inte bör föranleda, att frågan om dekorering av första kammarens plenisal

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

7

nu ytterligare ställes på framtiden. Med hänsyn till den tid arbetena beräknas
taga, får man utgå från att kostnaderna fördelas på tre budgetår.
De torde därvid lämpligen böra belasta det under fjortonde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader. Med
hänsyn härtill kommer riksgäldskontoret att i sina slutliga anslagspetita för
budgetåret 1957/58 beräkna en förhöjning av nämnda anslag med 35 000
kronor.

Slutligen vill fullmäktige meddela, att utredningen i de ovan i denna
skrivelse berörda frågorna om en allmän renovering av första kammarens
plenisal samt angående ny bänkutrustning för plenisalen nu fortskridit
så långt, att därpå grundade förslag kan förväntas komma att inom den
närmaste tiden underställas fullmäktige för prövning.

Under åberopande av det anförda får fullmäktige hemställa, att bankoutskottet
måtte föreslå riksdagen besluta uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att, i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande
förslaget, inom en kostnadsram av 100 000 kronor ombesörja dekorering
av första kammarens plenisal samt bemyndiga fullmäktige att för ändamålet
taga i anspråk härför erforderliga medel från det under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk m. m. uppförda förslagsanslaget till riksdagens
ekonomibyrå: Omkostnader.

Fullmäktiges framställning har för yttrande av utskottet överlämnats
till talmanskonferensen, som i princip tillstyrkt förslaget och samtidigt
framhållit önskvärdheten av att demonstration av konstverken på lämpligt
sätt ordnades innan förslag i ämnet förelädes riksdagens kamrar.

Utskottet. I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret finner utskottet
det nu framlagda förslaget till dekorering av första kammarens plenisal
utgöra en tilltalande lösning av den sedan länge vilande frågan om plenisalens
utsmyckning. Utskottet vill därför biträda förslaget, Frågan om anvisande
av anslag för ändamålet under budgetåret 1957/58 kommer av utskottet
att behandlas i samband med avgivande av utlåtande beträffande
regleringen för budgetåret 1957/58 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen
och dess verk m. in.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att, i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande
förslaget, inom en kostnadsram av 100 000 kronor ombesörja
dekorering av första kammarens plenisal samt bemyndiga
fullmäktige att fiir ändamålet laga i anspråk härför
erforderliga medel från det under huvudtiteln Riksdagen och

8

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

dess verk m. in. uppförda förslagsanslaget Riksdagens ekonomibyrå:
Omkostnader.

Stockholm den 14 maj 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, De Geer,
Werner, Kriigel, Strandler och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Schmidt*, Nordqvist, Svensson
i Stenkyrka, Persson i Appuna*, Adamsson, Boija och Bengtsson i Landskrona.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stblm 1957. K. L. Beckmans Boktr.