Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1957
1
Kr 18
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
angående införande av nytt värmesystem i riksbankshuset
i Stockholm.
I skrivelse till bankoutskottet den 4 april 1957 har fullmäktige i riksbanken
anmält frågan angående införande av nytt värmesystem i riksbankshuset
i Stockholm och därvid anfört följande.
Frågan berördes av fullmäktige i skrivelse den 24 mars 1955, vars innehåll
återgivits i bankoutskottets utlåtande nr 27: 1955. I denna skrivelse
omnämndes att utredning angående gemensam värmecentral för riksbanksoch
riksdagshusen då igångsatts. Efter samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret
lämnades uppdrag åt Hugo Theorells Ingeniörsbyrå att verkställa
denna utredning.
Med anledning härav har nämnda ingenjörsbyrå inkommit med en den 9
februari 1957 dagtecknad utredning i ärendet. Byrån anför beträffande behovet
av en ny värmeanläggning för riksbankshuset följande.
Riksbankens byggnad är för närvarande utrustad med lågtrycksångvärmeledning
från egen panncentral. Denna värmeledning installerades vid
byggnadens uppförande och är sålunda ca 50 år. Under årens lopp har en
del pannor utbytts samt utvidgningar utförts, men är värmeledningssystemet
i huvudsak oförändrat.
Lågtrycksångvärmeledningar äro till skillnad från varmvattenvärmeledningar
starkt utsatta för inre röstning och räknar man i allmänhet med en
normal livslängd av högst 35 år, efter vilken tid frekvensen av rostskador
är så stor, att reparation ej längre lönar sig.
Eftersom riksbankshusets värmeledning är hela 15 år äldre, äro riskerna
för skador genom läckage nu mycket stora och uppträda dylika skador nu
allt oftare. Byggnaden bör därför snarast förses med helt nytt värmesystem.
Med anledning av byggnadens karaktär bör man därvid söka göra så små
byggnadsingrepp som möjligt. Detta ernås om man väljer ett sådant värmesystem,
att man kan placera rör och värmare så långt det är möjligt i de
utrymmen, såsom rörslitsar och värmeelementsnischer, som nu disponeras
av lågtrycksångsystemet.
Konventionell varmvattenvärmeledning med pumpcirkulation är del system
som bäst motsvarar dessa synpunkter. Enär detta system är hållbart,
lätt att centralt reglera och därmed ekonomiskt i drift och i förhållande
till andra värmeledningssystem har låg installationskostnad, har här
förutsatts att dylikt värmesystem installeras.
Pann anläggningen för riksbankens lågtrycksångsystem är inrymd inom
centralt belägen lokal i dess källare och består för närvarande av 5 st. lågtrycksångpannor.
Av dessa äro 3 st. gamla smidda tubpannor, som ännu äro
kvar alltsedan anläggningens tillkomst. De två övriga äro gjutna sektionspannor
om 50 in2 eldyta vardera, installerade så sent som 1951 som ersättning
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 18
2
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1957
för de utbrända gamla pannorna. De kvarvarande gamla pannorna äro så
förslitna, att de när som helst kunna bliva obrukbara, varvid de då måste
ersättas med nya.
Däremot äro de gjutna pannorna i gott stånd och äro väl lämpade för användning
vid ett varmvattensystem. De äro försedda med utrustning för
oljeeldning.
Ingenjörsbyrån har därefter till behandling upptagit frågan om lämpligheten
av att vid införande av varmvattenvärmeledning anläggningen begränsas
till riksbankshuset, vars pannanläggning i så fall skulle kompletteras
(alt. A), eller om gemensam värmecentral bör anordnas med riksdagshuset
(alt. B).
Om alt. A väljes måste riksbankens pannor enligt utredningen delvis utbytas
och kompletteras genom installation av tre nya pannor, utrustade med
apparater för oljeeldning. Kostnaderna för denna pannanläggning har beräknats
till 90 000 kronor. Härtill kommer ett till 260 000 kronor beräknat
belopp för anordnande av varmvattenvärmeledning inom riksbankshuset.
Till detta bör ytterligare läggas kostnaderna för byggnadsarbeten, avseende
upphuggning av slitsar och rännor i golv och väggar inom hela byggnaden
med erforderlig efterlagning m. m. till en av byggnadsingenjören Nils Lilja
beräknad kostnad av ca 180 000 kronor. Därutöver har man att räkna med
utgifter för målningsarbeten till belopp som icke nu kan angivas, eftersom
någon kostnadsberäkning ännu icke införskaffats; sistnämnda kostnader
torde dock ej komma att överstiga 50 000 kronor. Totalsumman torde alltså
enligt dessa beräkningar med nuvarande arbetslöner och materialkostnader
komma att uppgå till omkring 580 000 kronor.
Beträffande alt. B omnämnes i ingenjörsbyråns utredning, att inom riksdagshuset
finnes två skilda pannanläggningar för riksdagshusets varmvattenvärmeledning.
Den ena pannanläggningen, som består av fyra oljeeldade
pannor, var och en med 88 in2 eldyta, anses ha en kapacitet vilken är fullt
tillräcklig för riksdagshusets maximala värmebehov. Den andra pannanläggningen,
som har mindre kapacitet, består av fyra pannor med var och en
41 in2 eldyta och en panna med 16 m2 eldyta, den senare avsedd för varmvattenberedning
sommartid. Av dessa är endast den mindre pannan och
en av de större försedda med oljeeldningsutrustning. Övriga pannor, vilka
för närvarande ej anlitas för riksdagshusets uppvärmning, skulle kunna användas
för riksbankshusets förseende med värme. Ingenjörsbyrån har emellertid
ansett att dessa pannor i så fall borde ersättas med två gjutna pannor,
som skulle kunna överflyttas från riksbankshuset. För distributionen
av värme från denna pannanläggning till riksbankshuset erfordras enligt utredningen
två rörledningar i kulvert under Riksgatan.
Kostnaden för varmvattenvärmeledningen i n o m riksbanksbyggnaden
blir enligt alt. B exakt densamma som enligt alt. A eller 260 000 kronor.
Härtill bör läggas dels enligt ingenjörsbyråns utredning 150 000 kronor för
komplettering av pannanläggningen i riksdagshuset jämte oljesistern(er)
och kulvert fram till riksdagshuset och dels enligt ingenjör Liljas kostnadsbe
-
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1957
3
räkning 20 000 kronor för kulvertledning inom riksbankshusets källare in. in.
Eftersom efterlagnings- och målningsarbetena komma att bli desamma enligt
båda alternativen, skulle kostnaden enligt alt. B för anläggningen i dess
helhet jämlikt dessa beräkningar uppgå till ca 660 000 kronor d. v. s. 80 000
kronor mer än enligt alt. A.
Ingenjörsbyrån har angivit att merkostnaden för utförande av alt. B på
kort tid skulle amorteras av de personalbesparingar man kan göra, och byråns
utredning utmynnar i förslag att riksbankshuset snarast skall förses
med varmvattenvärmeledning enligt sistnämnda alternativ.
Sedan fullmäktige i riksbanken tagit del av ingenjör sbyråns utredning,
avlät fullmäktige den 14 februari 1957 skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret
med anhållan om meddelande, huruvida riksgäldsfullmäktige hade
något att invända mot att den såsom alt. B i utredningen föreslagna anläggningen
skulle komma till utförande. Med anledning härav anförde riksgäldsfullmäktige
i skrivelse den 14 mars 1957 följande.
Av utredningen framgår, att riksbanken står inför nödvändigheten att
inom den närmaste tiden ersätta sitt värmesystem med ett nytt. I samband
med en dylik omläggning har undersökts möjligheterna att anordna en värmecentral
i riksdagshuset, som jämväl skulle betjäna riksbankshuset. Denna
undersökning har visat, att den nuvarande pannanläggningen inom riksdagshuset
efter viss utbyggnad skulle kunna försörja jämväl riksbankshuset
med värme och varmvatten. Den något högre anläggningskostnaden
för detta alternativ (Alternativ B) anses inom relativt kort tid kunna amorteras
genom de personalbesparingar, som ernås för riksbanken. Härtill kommer,
att omläggningen skulle frigöra lokalutrymme inom riksbanken, som
kan utnyttjas för annat ändamål. Mot bakgrunden av det anförda och då
den gemensamma panncentralen i riksdagshuset synes kunna skötas utan
personalökning, är fullmäktige för sin del beredda att i princip tillstyrka
den ifrågasatta omläggningen enligt alternativ B.
Innan slutlig ståndpunkt tages i ärendet synes det emellertid erforderligt,
att den föreliggande utredningen kompletteras på några punkter. I avseende
härå vill fullmäktige framhålla följande.
Enligt alternativ B skulle två av riksdagshusets pannor med vardera 41
in2 eldyta ersättas med riksbankens två 50 in-’ pannor, som med sina oljeeldningsutrustningar
skulle överflyttas till riksdagshuset. Det kan emellertid
ifrågasättas, om det icke vore lämpligare att i stället till riksdagshuset
överflytta endast en av dessa riksbankens pannor, varvid den andra pannan
skulle kunna användas på något annat håll. Av de riksdagshusets tre pannor
å 41 in2, som icke har oljeutrustning men är i gott skick, skulle härvid
två omläggas till oljeeldning, medan den tredje skulle bibehållas för eldning
med fossilt bränsle. Den sålunda förstärkta och omlagda pannutrustningen
i riksdagshuset torde få tillräcklig kapacitet för båda husens uppvärmning.
Däremot är det ovisst, om tillräcklig reserv står till förfogande vid
uppkommande fel. Nu berörda spörsmål bör enligt fullmäktiges mening
närmare undersökas.
Erforderlig förstärkning av tankanläggningen inom riksdagshuset bör
planeras med utgångspunkt från att de nya tankar, som måste anskaffas
för den gemensamma panncentralen, helt införlivas med riksdagshusets anläggning.
Det synes sålunda ej böra ifrågakomma alt, såsom i alternativ B
förutsatts, riksbanken skulle ha ett separat oljeförråd i riksdagshuset. De
4
Bnnkoutskottets utlåtande nr 18 år 1957
nya tankarna bör givetvis ges en sådan dimension, att de kan tillgodose behovet
av en rimlig reserv av olja, förslagsvis 200 in3, motsvarande en tredjedel
av den genomsnittliga förbrukningen för båda husen. Tankarnas placering
inom eller utanför riksdagshuset måste närmare övervägas, varvid bl. a.
hänsyn måste tagas till belastningen på riksdagshusets pålningssystem och
även till möjligheten av en framtida nivåsänkning av markytan på Helgeandsholmen.
Anläggningskostnaderna bör fördelas mellan riksdagen och riksbanken
enligt grunder, varom överenskommelse kan träffas. Riksbankens andel i
driftkostnaderna bör debiteras riksbanken årligen av riksdagens ekonomibyrå,
likaledes efter överenskomna grunder.
Vid byggandet av kulverten bör uppmärksammas den omläggning av riksbyggnadernas
avloppssystem, som är avsedd att göras inom de närmaste
åren.
Här avsedda kompletteringar av den redan förebragta utredningen torde
böra verkställas genom Hugo Theorells Ingeniörsbyrå i samråd med riksdagens
ekonomibyrå och riksbanken. Sedan detta arbete slutförts och nya kostnadsberäkningar
verkställts, innefattande jämväl förslag till anläggningskostnadernas
fördelning på riksdagen och riksbanken ävensom en kalkyl
beträffande driftkostnaderna och förslag till fördelningsgrunder, bör ärendet
ånyo underställas riksbanks- och riksgäldsfullmäktige. Med hänsyn till
att under innevarande sommar omfattande reparationsarbeten kommer att
äga rum inom riksdagshuset, synes det knappast vara tänkbart att redan i
år igångsätta arbetena med den gemensamma värmecentralen, åtminstone
såvitt angår riksdagshuset. Den kompletterande utredningen bör emellertid
bedrivas så, att ärendet om möjligt kan framläggas för bankoutskottet
under årets höstsession.
Fullmäktige i riksbanken har därefter övervägt frågan och kommit till
den uppfattningen, att det är synnerligen angeläget att arbetet med anordnande
av nytt värmesystem inom riksbankshuset snarast möjligt igångsättes.
Av utredningen framgår nämligen att det nuvarande värmesystemet
är i hög grad omodernt och otillfredsställande ur uppvärmningssynpunkt
och att detsamma på grund av sin ålder medför risker för allvarliga skador.
Med hänsyn till vad riksgäldsfullmäktige anfört är det emellertid icke utan
ytterligare utredning möjligt att nu taga definitiv ställning till frågan, huruvida
en gemensam pannanläggning för riksdagshuset och riksbankshuset
bör anordnas. Uppdrag att verkställa fortsatt utredning härom har givits åt
förenämnda ingenjörsbyrå. Med frågan om vilket alternativ som bör väljas
maste alltså tills vidare anstå. Fullmäktige utgår dock från att utredningen
skall kunna färdigställas i så god tid att frågan kan underställas årets
riksdag vid dess höstsession.
Vad som nu kan igångsättas är följaktligen endast arbetena å värmeledningssystemet
inom riksbankshuset, vilka såsom förut nämnts kommer
att bli identiskt desamma oavsett vilket alternativ som väljes. På grund av
arbetenas omfattning och nödvändigheten att utföra desamma under ickeeldningssäsong
är det icke möjligt att färdigställa anläggningen på en gång,
utan man får räkna med tre, kanske fyra etapper. Det är en första etapp
som skulle kunna slutföras under instundande sommar. Kostnaderna för
denna etapp torde kunna beräknas uppgå till 160 000 å 170 000 kronor. För
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1957
5
tids vinnande vill fullmäktige nu föreslå bemyndigande att ta i anspråk erforderliga
medel för denna etapp.
Under hänvisning till det anförda får fullmäktige hemställa, att bankoutskottet
ville föreslå riksdagen medgiva, att fullmäktige må av riksbankens
medel taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 170 000 kronor för påbörjande
av en omläggning av värmesystemet inom riksbankshuset i Stockholm.
Utskottet delar fullmäktiges i riksbanken uppfattning att det är angeläget
att arbetet med anordnande av ett nytt värmesystem inom riksbankshuset
i Stockholm igångsättes utan dröjsmål med hänsyn till att det nuvarande
värmesystemet är omodernt och medför risker för skador. Frågan, huruvida
en gemensam pannanläggning bör anordnas för riksdagshuset och riksbankshuset,
är föremål för fortsatt utredning och kräver nu icke något ställningstagande
från riksdagens sida. Redan innan detta utredningsarbete slutförts,
bör vissa arbeten å värmeledningssystemet inom riksbankshuset kunna igångsättas
i enlighet med fullmäktiges förslag. För en första etapp beräknas
kostnaderna till 160 000 å 170 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte medgiva att fullmäktige i riksbanken
av riksbankens medel må taga i anspråk ett belopp av förslagsvis
170 000 kronor för påbörjande av en omläggning av
värmesystemet inom riksbankshuset i Stockholm.
Stockholm den 25 april 1957
På bankoutskottets vägnar:
FRITIOF BOO
Närvarande:
från första kammaren: herrar Boo, Werner, Strandler, Ståhle, Danmans
och Mannerskantz;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Nordqvist,
Persson i Appuna, Carlsson i Tibro, Adamsson, Löfgren och Onsjö.
6707(52 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag