Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

1

]Nr 15

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1957/58 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1957/58 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. in. (fjortonde
huvudtiteln).

Chefen för finansdepartementet har anfört att riksgäldskontoret med skrivelse
den 22 november 1956 överlämnat beräkningar rörande de anslag under
huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m., som bör upptagas i riksstaten
för budgetåret 1957/58. Jämte uppställning över anslagen har överlämnats
specifikationer innefattande förslag till stater m. m.

Beträffande anslagsberäkningen inhämtas bl. a. följande av skrivelsen.

1954 års riksdag uppdrog åt fullmäktige i riksgäldskontoret att till trycket
befordra ridderskapets och adelns protokoll för 1765—1766 års riksdag,
första delen, prästeståndets protokoll vid riksdagarna 1680—1714, borgarståndets
protokoll vid 1731 års riksdag samt bondeståndets protokoll vid
1746—1747 års riksdag. Kostnaderna härför beräknades då till 150 000 kr.,
vilket belopp anvisades under budgetåren 1954/55—1956/57. På grund av
höjda tryckningskostnader m. m. beräknas kostnaderna nu till ca 175 000
kr. I föreliggande förslagsberäkningar har därför under reservationsanslaget
till otryckta ståndsprotokoll upptagits ytterligare 25 000 kr. för nämnda
protokoll.

Följande anslag har uppförts i enlighet med framställningar i särskilda
skrivelser från resp. myndigheter, nämligen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, Kostnader för Nordiska rådet, Tidskriften Nordisk
kontakt, Anslagen till riksdagsbiblioteket, Justitieombudsmannen och
hans expedition, Militieombudsmannen och hans expedition samt Riksdagens
revisorer och deras kansli.

Då allmänt kyrkomöte avses äga rum hösten 1957, har anslaget till allmänt
kyrkomöte uppförts med ett beräknat belopp av 410 000 kr., varvid har
räknats med en viss förbättring av arvodet för ledamot av kyrkomötet.

Under riksgäldskontorets anslag till kostnader vid emission av statslån
in. m. har upptagits en särskild anslagspost å 25 000 kr. som bidrag till en
av konjunkturinstitutet år 1958 planerad undersökning angående sparandets
struktur.

Den beräknade höjningen av anslaget till omkostnader under riksdagens
ekonomibyrå beror bl. a. på att en försening ägt rum av de arbeten i riks 1

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 15

2

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

dagshuset, för vilka en redogörelse lämnades 1956 års bankoutskott. En besparing
kommer därtör att uppstå på anslaget för innevarande budgetår.

Avlönings- och pensionsanslagen till de under huvudtiteln upptagna riksdagens
verk har beräknats efter oförändrade grunder. Anslagsposten till
rörligt tillägg har belastats med resp. 23 och 41,5 % av löne- och pensionskostnaderna.

För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till Ersättning till
statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet med
vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
torde böra beräknas till 113 000 kronor.

Riksgälds kontoret har med skrivelse den 15 april 1957 till utskottet inkommit
med förnyad beräkning beträffande vissa under fjortonde huvudtiteln
upptagna anslag, innebärande höjningar av de av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen
föreslagna anslagsbeloppen. Avlönings- och pensionsanslagen
till riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket
och till justitie- och militieombudsmännen samt deras expeditioner
ävensom till riksdagens revisorer och deras kansli har omräknats och
justerats i enlighet med träffade överenskommelser angående slats tjänstemännens
löner för åren 1957 och 1958. Anslaget till pensioner åt f. d. riksdagsmän
har höjts med 90 000 kronor på grund av efter föregående beräkning
beviljade nya pensioner.

Beträffande höjning av anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll
hänvisas till en av riksgäldsfullmäktige till utskottet ingiven framställning
av den 28 februari 1957 (se nedan under punkten 5). Ökningen av
anslaget undei riksdagen till övriga omkostnader med 30 000 kronor avser
ny diskmaskin m. in. i riksdagens restaurang. Anslaget till omkostnader under
riksdagens ekonomibyrå har ökats med 70 000 kronor, varav 35 000 kronor
avser beräknade kostnader för budgetåret 1957/58 för dekorering av
första kammarens plenisal (se bankoutskottets utlåtande nr 25 till innevai
ande års riksdag) och 35 000 kronor planerade arbeten för upphängning av
två gårdsplaner i riksdagshuset in. in. Under omkostnadsanslaget till justitieombudsmannen
och hans expedition har 10 000 kronor beräknats för nyanskaffning
av möbler in. in. (se bankoutskottets utlåtande nr 34).

I skrivelse till utskottet den 17 maj 1957 har riksgäldskontoret meddelat
att anslaget till arvoden till riksdagens ledamöter för budgetåret 1957/58
kan beräknas till 7 345 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har förutsatts
att grundan odet till riksdagsman höjes med 3 000 kronor i enlighet med
föl slag i konstitutionsutskottets memorial nr 18 till innevarande års riksdag.

l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter. Under punkten 1 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Riksdagen:
Arvoden till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av 6 200 000
kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 7 345 000 kronor.

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

3

Under erinran om alt konstitutionsutskottet i memorial nr 18/1957 hemställt
om en höjning av ersättningen för riksdagsmannauppdragets fullgörande
anser utskottet att anslaget bör beräknas i enlighet med riksgäldskontorets
förslag, avrundat till 7 400 000 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa till Riksdagen:
Arvoden till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag
av 7 400 000 kronor.

2:o) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 2 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa till Riksdagen:
Reseersättningar till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag
av 1 350 000 kronor.

3:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Riksdagen: Avlöningar
till personal anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 1 420 000 kronor.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa till Riksdagen:
Avlöningar till personal ett förslagsanslag av

1 420 000 kronor.

4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts under punkterna 4 och 5 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrgckel etl förslagsanslag
av 1 230 000 kronor;

b) till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer ett
reservationsanslag av 37 000 kronor.

5:o) Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Under punkten 6
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Riksdagen:
Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

Riksgäldsfullmäktige har sedermera i skrivelse till bankoutskotlet den
28 februari 1957 framlagt förslag till fortsatt utgivning av otryckta ståndsprotokoll
och därvid hemställt, alt utskottet ville föreslå riksdagen dels uppdraga
åt fullmäktige att låla i en upplaga av 350 exemplar till Irycket be -

4

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

fordra ridderskapet och adelns protokoll vid 1765—1766 års riksdag, band
2—3 (=del 25—26 i serien), prästerståndets protokoll vid 1719—1720 års
riksdag, borgarståndets protokoll vid 1734 års riksdag samt bondeståndets
protokoll vid 1751—1752 och 1755—1756 års riksdagar, dels ock för budgetåret
1957/58 till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa
ett reservationsanslag å 50 000 kronor.

Fullmäktige har i ärendet anfört följande.

I överensstämmelse med olika av riksdagen sedan år 1936 fattade beslut
har fullmäktige i riksgäldskontoret låtit till trycket befordra följande tidigare
outgivna ståndsprotokoll.

Ridderskapet och adelns riksdagsprotokoll (1760 —1762), band 3 (= del 22
i den protokollsserie, vars utgivning påbörjats av riddarhuset men sedermera
övertagits av riksgäldsfullmäktige). Utkom 1950

Rand 4 (= del 23 i serien) » 1955

Prästeståndets riksdagsprotokoll,

band

i

(1642—1660)

Utkom

1949

»

»

»

2

(1660—1664)

»

1954

»

»

»

3

(1672—1678)

»

1956

Borgarståndets

»

1

(1719—1720)

»

1945

»

»

»

2

(1723)

»

1951

»

»

»

3

(1726—1727)

»

1956

Bondeståndets

»

»

1

(1720—1727)

»

1939

»

»

»

2

(1731—1734)

»

1945

»

»

»

3

(1738—1739)

»

1948

»

»

»

4

(1740—1741)

»

1951

»

»

»

5

(1742—1743)

»

1954

Under tryckning befinner sig

Ridderskapet och adelns protokoll (1765—1766), del 24 (== första delen av
protokollen för 1765—1766 års riksdag).

Rondeståndet riksdagsprotokoll, band 6 (1746—1747).

Dessutom pågår arbetet med redigeringen av prästeståndets protokoll
1680—1714 (band 4) samt Rorgarståndets protokoll 1731 (band 4).

Av ifrågavarande protokollsserier återstår sedan att utgiva
Ridderskapet och adelns riksdagsprotokoll 1765—1779
Prästeståndes » 1719—1800

Rorgarståndets » 1734—1779

Rondeståndets » 1751—1779

Närmast i tur för utgivning är

Ridderskapet och adelns riksdagsprotokoll 1765—1766, del 25—26 i serien
( = andra och tredje banden av protokollen för 1765—1766 års riksdag).
Prästeståndets riksdagsprotokoll 1719—1720*

Rorgarståndets » 1734

Rondeståndets riksdagsprotokoll 1751—1752 och 1755—1756

Kostnaderna för utgivningen i en upplaga av 350 exemplar av dessa riksdagsprotokoll
belöper sig till omkring 233 000 kronor enligt nedanstående
uppställning:

Ridderskapet och adelns riksdagsprotokoll, de! 25—26

(= band 2—3 av 1765—1766 års protokoll)..........

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 5 ............

Rorgarståndets » » 5 ............

Rondeståndets » » 7 ........

kr.

79

000: —

»

34

000: —

»

50

000: —

»

70

000: —

kr.

233

000: —

* Tidigare utgivna av enskild person; denna utgåva anses ur vetenskaplig synpunkt otillfredsställande.

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

5

Specificerade utredningar föreligger beträffande kostnaderna för utgivningen
av samtliga protokoll med undantag av borgarståndets protokoll, för
vilka kostnaderna beräknats endast uppskattningsvis. I kostnadsberäkningarna
ingår bl. a. redaktörsarvodena, vilka ansetts böra höjas något med hänsyn
till höjningen av den allmänna lönenivån.

Arbetet med utgivningen av ifrågavarande ståndsprotokoll beräknas ta en
tid av 3 å 4 år, varför kostnaderna härför lämpligen kan uppdelas på samma
antal budgetår.

För utgivningen av otryckta ståndsprotokoll har hittills av för ändamålet
anvisade anslag tagits i anspråk ett sammanlagt belopp av ca 400 000 kronor.
För närvarande finnes en odisponerad reservation under det å huvudtiteln
Riksdagen och dess verk m. in. uppförda reservationsanslaget till Utgivande
av otryckta ståndsprotokoll å ca 78 000 kronor. Tillsammans med
den förstärkning av anslaget med 25 000 kronor, som begärts i riksgäldskontorets
anslagspetita för budgetåret 1957/58 beräknas angivna reservation
vara tillräcklig för att täcka återstående kostnader för utgivningen av
redan beslutade protokollsband. För täckande av å budgetåret 1957/58 belöpande
kostnader för de nya protokollsbanden bör anslaget ökas med ytterligare
25 000 kronor och förstärkningen av anslaget alltså uppgå till
50 000 kronor.

Slutligen framhålles, att fullmäktige utgår ifrån att arbetet med utgivningen
av otryckta ståndsprotokoll bör fortsättas och fullföljas utan avbrott,
vilket torde stå i överensstämmelse med riksdagens tidigare och senast
år 1954 i denna fråga fattade beslut.

Med biträdande av riksgäldsfullmäktiges förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att låta i en upplaga av 350 exemplar till trycket
befordra ridderskapet och adelns protokoll vid 1765—1766
års riksdag, andra och tredje delen (= band 25—26 i serien),
prästeståndets protokoll vid 1719—1720 års riksdag,
borgarståndets protokoll vid 1734 års riksdag samt bondeståndets
protokoll vid 1751—1752 och 1755—1756 års riksdagar,
dels ock för budgetåret 1957/58 till Riksdagen: Utgivande
av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

6: o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.

Under punkten 7 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1957/58 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp anvisa ett förslagsanslag av 82 000 kronor.

I sin till riksgäldsfullmäktige ingivna framställning den 7 november 1956
har styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp anfört bl. a. följande.

Statsanslaget till gruppen för nu löpande budgetår är 96 000 kronor. För
nästa budgetår bör enligt styrelsens mening gruppens verksamhet kunna upprätthållas
med ett statsanslag, som är 14 000 kronor lägre.

Under det att årets allmänna interparlamentariska konferens hålles i Fjär -

6

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

rån Östern, närmare bestämt i Bangkok, skall nästa års motsvarande konferens
äga rum i Europa, närmare bestämt i London. Vid denna konferens
bör gruppen vara företrädd av tolv medlemmar av riksdagen, vartill kommer
sekreterare åt delegationen. Beräknas kostnaderna för varje ombud vid
konferensen, som torde komma att pågå sju till åtta dagar, till 1 700 kronor,
komma de totala kostnaderna för gruppens representation vid konferensen
att uppgå till 22 100 kronor.

Interparlamentariska unionens råd och vissa av dess studiekommissioner
sammanträda regelmässigt varje vår. De ifrågavarande mötena äro av grundläggande
betydelse för den därpå följande allmänna interparlamentariska
konferensens arbete. Gruppen bör därför vid dessa lämpligen vara företrädd
av sina båda medlemmar av unionens råd samt av två kommissionsmedlemmar,
vartill kommer sekreterare åt delegationen. De sammanlagda kostnaderna
för deltagandet i förevarande sammanträde våren 1958, som torde komma
att hållas å någon ännu ej beslutad plats vid Medelhavet, kunna uppskattas
till 10 000 kronor.

Gruppens bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
i Geneve är för löpande budgetår 8 100 schweizerfrancs eller enligt
nu gällande växelkurs ca 9 600 kronor. Ifrågavarande bidrag kan i varje
fall ej tänkas bli lägre under nästa budgetår. Styrelsen beräknar det därför
till samma belopp som för nu löpande budgetår.

De nordiska interparlamentariska delegerademötena hållas, numera med
två års mellanrum, omväxlande i de fem nordiska ländernas huvudstäder.
Då något sådant möte ej ägt rum i år, skall ett dylikt möte hållas nästa år.
Det skall äga rum i Reykjavik. Med hänsyn härtill måste kostnaderna för
gruppens representation vid detta möte bli betydligt högre än vid ett motsvarande
möte i något av de övriga nordiska grannländerna. Självskrivna
ombud vid mötet äro fyra rådsmedlemmar från varje nordisk interparlamentarisk
grupp. Härjämte äger varje grupp utse högst femton ombud, lnskränkes
de sistnämnda, fritt valda ombudens antal till åtta, böra kostnaderna
för en delegation på tolv ombud, jämte sekreterare, vid mötet, som
torde pågå tre till fyra dagar, beräknas till 20 800 kronor, motsvarande en
ersättning till varje ombud på 1 600 kronor. Några särskilda kostnader för
deltagande i det rådsmöte, som kommer att hållas i samband med delegerademötet,
anser sig styrelsen härvid ej behöva räkna med.

Gruppens kostnader för det nordiska sekretariatet kunna för nästa budgetår
beräknas till oförändrat 2 400 kronor.

Kostnaderna för inköp av litteratur kunna likaledes uppskattas till oförändrat
500 kronor.

Utgifterna för representation beräknar styrelsen för nästa budgetår liksom
för det nu löpande till 2 000 kronor.

Gruppens egentliga förvaltningskostnader, kostnaderna för gruppens byrå
häri inbegripna, äro för nu löpande budgetår beräknade till 12 500 kronor.
Med hänsyn till omfattningen av gruppens verksamhet hade eu viss höjning
av denna summa i och för sig varit befogad, bl. a. för att möjliggöra en omorganisation
av gruppens byrå. Styrelsen har dock stannat vid att ej nu
framlägga något förslag härom. Förvaltningskostnaderna beräknas därför till
oförändrat 12 500 kronor.

Gruppens beräknade extra utgifter för nästa budgetår kunna uppskattas
till oförändrat 2 500 kronor.

Gruppens utgifter för budgetåret 1957/58 kunna alltså sammanfattningsvis
beräknas sålunda:

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957 7

deltagande i interparlamentariska unionens arbete:

konferens ........................................ 22 100

råds- och kommissionssammanträden ................ 10 000 32 100

bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
........................................ 9 600

deltagande i nordiska interparlamentariska förbundets arbete: delegerademöte

................................... 20 800

rådsmöte .......................................... —

sekretariat ........................................ 2 400 23 200

bibliotek ............................................ 500

representation ...................................... 2 000

förvaltningskostnader ............................... 12 500

extra utgifter ........................................ 2 500

Summa kronor 82 400

Dragés härifrån gruppens sannolika inkomster av medlemsavgifter, ca
600 kronor, återstår ett belopp av omkring 82 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 7 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 för Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp anvisa
ett förslagsanslag av 82 000 kronor.

7: o) Riksdagen: Kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 8 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Riksdagen: Kostnader
för Nordiska rådet anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

1 sin till riksgäldskontoret ingivna skrivelse den 30 november 1956 har
Nordiska rådets svenska delegation uppgivit att medelsbehovet framräknats

på sätt framgår av nedanstående uppställning.

A. Gemensamma kostnader

Tryckning av rådets förhandlingar .............. 20 000

Särskilda utredningar .......................... 5 000 25 000

B. Svenska delegationen

a) Resekostnader och traktamenten:

vid ordinarie session .......................... 24 000

för övriga sammanträden ...................... 12 000 36 000

b) Löner och arvoden:

expeditionschef Cr 15 .......................... 35 760

förste sekreterare (deltidstjänstgörande) .......... 14 000

registrator Ce 19 -f- 1 800 ........................ 15 132

skrivbiträde .................................. 8 724

vikarier och tillfällig skrivhjälp.................. 3 384 77 000

c) Expenser:

inventarier, kontorsmateriel, papper in. in......... 5 000

särskilda kostnader för sjätte sessionen .......... 4 000 9 000

oförutsedda utgifter ............................ 3 000

Kronor 150 000

8

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

Delegationen har anfört följande motivering för de olika punkterna i uppställningen
med angivande inom parentes av de verkliga utgifterna under
föregående budgetår.

A. Gemensamma kostnader. Begärt anslag 25 000 kronor (1955/56 19 300
kronor)

Tryckning av rådets förhandlingar beräknas under budgetåret 1957/58
komma att kosta 20 000 kronor. För särskilda utredningar har ett anslag å
5 000 kronor ansetts erforderligt. Beloppen äro, såvitt angår tryckningskostnaderna,
icke fullt jämförbara från ett budgetår till ett annat, enär
avräkningarna länderna emellan vid fördelningen av kostnaderna skett vid
något olika tidpunkter. Utgifterna komma härigenom att belasta budgetåren
ojämnt. Under föregående budgetår 1955/56 ha sålunda endast delar av
kostnaderna för tryckningen av 1955 års förhandlingar belastat detta konto;
återstående del av kostnaderna hade nämligen betalats redan under budgetåret
1954/55. Å andra sidan har betalning icke erlagts för några som helst
utgifter för 1956 års tryck under budgetåret 1955/56. — Utredningsverksamheten
i rådets egen regi är visserligen av begränsad omfattning men drager
dock vissa kostnader, huvudsakligen för sekreterarhjälp.

Vid anslagsberäkningarna har icke något särskilt belopp upptagits för
1958 års session, då denna kan förmodas komma att hållas i annat land än
Sverige.

B. Svenska delegationen.

a) Resekostnader och traktamenten. Begärt anslag 36 000 kronor (1955
/56 36 452 kronor)

Det begärda beloppet har framkommit genom sammanläggning av 24 000
kronor för resor och traktamenten i samband med rådets ordinarie session
och 12 000 kronor för motsvarande utgifter för andra sammanträden. Den
förra posten har beräknats med ledning av de verkliga kostnaderna i samband
med fjärde sessionen i Köpenhamn. Det har förutsatts att den svenska
delegationen vid sjätte sessionen 1958, som antagits komma att äga rum i
Oslo, kommer att få i stort sett samma omfattning som vid den fjärde. —
Även kostnaderna för övriga sammanträden ha beräknats med ledning av
de verkliga utgifterna under sistförflutna budgetår. Det kan väntas att särskilda
kommittéer komma att verka i åtminstone samma omfattning under

1957/58 som under det sist förflutna budgetåret.

b) Löner och arvoden. Begärt anslag 77 000 kronor (1955/56 54 310
kronor)

Posten är beräknad på följande sätt:

en nyinrättad tjänst som expeditionschef i Cr 15 ................ 35 760

förste sekreterare (deltidstjänstgörande dels i delegationens sekretariat,
dels i utrikesdepartementet) ............................ 14 000

registrator Ce 19 + 1 800 ...................................... 15 132

skrivbiträde Cg 8 ............................................ 8 724

vikarier och tillfällig arbetskraft .............................. 3 384

Kronor 77 000

Utöver erforderlig medelsanvisning hemställer delegationen under denna
anslagspost om inrättande av en tjänst som expeditionschef bos delegationen
i lönegrad Cr 15.

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957 9

Den föreslagna höjningen av anslagsposten hav till orsak de okade arbetsj
uppgifterna för delegationens sekretariat. Uppgifterna kunna fordelas pa

I ''första hand har sekretariatet att tillhandagå delegationen med det biträde
som delegationen är i behov av för egen del. Bland hithörande uppgifter
kunna nämnas följande. , ,, ,

a) Sekretariatsuppgifter i samband med delegationens och arbetsutskottets

sammanträden . „ „ ,. , , , ,

b) Biträde åt delegationens medlemmar i frågor av nordiska karaktai

c) Kontakten med svenska departement och andra myndigheter i radsangelägenheter d)

Kamerala uppgifter

e) Biljett- och hotellbeställningar m. fl. slag av reseservice

f) Korrespondensen med övriga nordiska sekretariat ... ,

g) Upplysningsverksamhet om rådet inom landet (hallande av föredrag,

medverkan vid kurser m. m.) , .

Vidare avses delegationens sekretariat skola i nära samverkan med utrikesdepartementet
tjänstgöra som centralt informationsorgan för regering
och riksdag med avseende å nordiska spörsmål. Det forutsattes härvid att
sekretariatet noggrant följer pågående samarbete av nordisk karaktar sa\a
inom departementen som i särskilda statliga utredningar. Tillika forutsatt
tes sekretariatet i riksdagen uppmärksamma frågor, i vilka nordiska synpunkter
göra sig gällande. Det omfattande arkiv rörande olika nordiska
frågor som föres hos sekretariatet, bildar grunden for denna verksamhet
För att hålla detta aktuellt erfordras excerpering och arkivering av nordiskt
stoff i tidningar och i officiellt tryck ävensom arkivering av material, som

på andra vägar kan införskaffas. , ,

Slutligen har sekretariatet att ombesörja en rad uppgifter som, i avsaknad
av ett gemensamt nordiskt sekretariat för rådet, måst fördelas mellan de
nationella sekretariaten. Då på grund av olika omständigheter detta gemensamma
arbete måst i huvudsak läggas på det danska och det svenska sekretariatet
samt i någon män på Finlands sekretariat, ha de blivit bade omta -tande och arbetskrävandc för det svenska sekretariatet.

Bland de gemensamma uppgifter som efter beslut av rådets presidium
lagts på det svenska sekretariatet kunna här nämnas:

a) rådets utredande verksamhet vad angår vissa spörsmål, t. ex. gemensam
arbetsmarknad för medicinsk personal, åtskilliga av juridiska niomannautskottets
likställighetsfrågor etc.

b) rådets gemensamma rättsliga spörsmål

c) sekretariatsgöromålen för Nordisk Kontakt i Sverige

d) deltagande i internationellt rättsligt samarbete , ,

e) informationsarbetet inom Norden vad avser utgivande av Meddelande

från Nordiska rådet. „ „ . , , .. ...

Av uppgifter, som icke låta sig uppdelas, har pa Sverige lagts eu väsentlig

del av följande:

a) den sakliga planläggningen av rådets sessioner

b) arbetet i anslutning till presidiemöten, förberedelse av mötena och verkställighet
av deras beslut

c) arkivering och registrering av rådets arbetsmaterial.

Sekretariatets personalbehov är att betrakta mot bakgrund av de angivna

arbetsuppgifterna. För att tillgodose detta ha vissa omedelbara åtgärder visat
sig erforderliga. Sålunda har delegationen från och med den 1 december
1956 tills vidare anställt en biträdande sekreterare. Härtill har utsetts den
sekreterare i utrikesdepartementet, som på dess politiska avdelning hand -

10

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

lagger nordiska frågor. Tjänsten har förutsatts skola vara eu halvtidssyssla
med av delegationen bestämt månadsarvode.

f Slt-Ybeslut att anstalla cn biträdande sekreterare har delegationen anmält

oi riksdagens bankoutskott med hänsyn till det anslagsöverskridande beslu ''antas,

meSa\.Deni!a anmälan, som behandlats av bankoutskottet

utan“?v Hett ^ert19t5-n ihar^rke foranIett nå80n erinran från utskottets sida
utan av deha lagts till handlingarna.

• Y''?81'',0 ,ha mera Permanenta anordningar vidtagits för att fylla sekretalatets
behov av sknvhjalp. Redan under budgetåret 1955/56 har under
angie tid ett fast anställt skrivbiträde tjänstgjort hos delegationen Sedan
den 1» september 1956 har ett skrivbiträde haft fast anstälMng delei
lönens sekretanat. Ohka anordningar övervägas för närvarande för att lösa
kinhja psfragan Behovet av skrivhjälp har nämligen successivt ökats i
takt med kansliets uppbyggnad.

imYr-nf1 •an§Una omständigheter har för nästkommande budgetår en viss
uppräkning av anslagsposter for löner och arvoden, såsom framgår av det

faktorer.^'' mMt S<e'' Den begärda anslagsökningen hänför sig till följande

av&ll°T övei;ti‘ger licla kostnaden för den nuvarande sekreterarens
aMoning — denna delas for närvarande mellan delegationen och iustitiede tiänst11—lFn

rf n-Hlllbanid Ined at* sekreterarsysslan omvandlas till en fast
.Ja..fr , deltidssyssla såsom biträde åt delegationens huvudsekreterare
mrattas; den forutsattes skola upprätthållas av en tjänsteman i utrikesdepartementet.
Denne erhaller ett fast månatligt arvode. — Beträffande registrätorn
föreslås icke någon ändring i förhållande till vad nu gäller. — Det
in ed g i ve s delegationen möjlighet att inrätta eu skrivbiträdest jänst. — Den
s undoin ojamna arbetsbelastningen inom sekretariatet medför att å ena
sidan behovet av vikarier minskas, då stadgad ledighet i viss utsträckning
arheKkr8^ 3tt ''.lkarle. behöver förordnas, men att å andra sidan extra
arbetskraft ''l ‘ US V1lS;a tldeJ- Ett ansla§ för vikarier och tillfällig

fyllest ft 3 384 kr°n0r har under sadana omständigheter ansetts till

Vad angår lönegradsplaceringen in. in. beträffande den högre personalen
han vis nr delegationen till en särskild promemoria.1

i Nymrattandet av vissa tjänster hos delegationen torde icke behöva föranleda
att delegationen ges ställning som ett riksdagens verk enligt avlöningslelementet
tor riksdagens verk. I samband med att delegationens registrator
stjanst inrättades vid 1955 års riksdag gjorde bankoutskottet ett uttalande
i ämnet (19oo uti. nr 28 s. 7). Däri förklarade sig bankoutskottet dela
den mening, åt vilken de horda remissinstanserna, d. v. s. lönenämnden för

attYtenenvYr k °,Ch fallmak.tige } riksgäldskontoret, givit uttryck, nämligen
att den nya tjänsten hos delegationen borde i administrativt hänseende''ini
attas vid riksdagens ekonomibyrå och redovisas där. Anordningen vidtogs
1 STft<na ^ undyika att deleSaDonen organiserades som ett eget riksdagens
lZk'' Bankoutskottet uttalade emellertid vidare, att tillsättningen av befattningshavaren
borde ankomma på rådets svenska delegation, vilken borde
na att utova aven Övriga enligt avlöningsreglementet vederbörande myndig ;eYa?

fY aUp?glftoer> S.edermera ha fullmäktige i riksgäldskontoret i ett
.. . yttrande den 3 maj 19o6 till bankoutskottet uttalat, att de icke blivit

övertygade om lämpligheten eller nödvändigheten att organisera delegationer-SaSOm
ett självständigt riksdagens verk. Under angivna
omständigheter kunna de nya tjänster som erfordras hos delegationen,

1 Här cj bilagd.

Bankoutskottets utlåtande nv 15 år 1957

11

lämpligen inrättas i enlighet med de av bankoutskottet tor registratoistjänsten
uppdragna riktlinjerna, i det de i administrativt hanseende anknytas
till riksdagens ekonomibyrå, medan kostnaderna belasta Nordiska rådets
anslag och de enligt avlöningsreglementet vederbörande myndighet avilande
uppgifterna att tillsätta tjänsterna in. in. omhänderhas av delegationen .

c) Expenser. Begärt anslag 9 000 kronor (1955/56 9 600 kronor)

För inventarier, kontorsmateriel och papper in. in. bär beräknats åtgå
5 000 kronor, medan för särskilda kostnader i samband med sjätte sessionen
— huvudsakligen utgifter för stenografer m. in. — ett belopp a 4 000
kronor upptagits. Det begärda anslaget är av samma storleksordning som
de verkliga kostnaderna för ifrågavarande ändamål under det senaste oc
innevarande budgetår. Härvid bortses från de särskilda utgifter, som for narvarandc
uppkommit för inredning av och inventarier till delegationens nya

Med hänsyn till bl. a. osäkerheten beträffande åtskilliga av de beraknade
anslagsposterna har för oförutsedda utgifter upptagits ett avrundande belopp
å 3 000 kronor.

Över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från fullmäktige
i riksgäldskontoret och lönenämnden för riksdagens verk.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anför följande.

Enligt den föreliggande framställningen, som innefattar delegationens anslagsäskanden
för budgetåret 1957/58, skulle, såvitt nu är i fråga, delegationens
personalorganisation utökas med en nyinrättad tjänst som expeditionschef
i Gr 15 samt en skrivbiträdestjänst i Cg 8, varjamte medel beräknats
dels för avlöning till delegationens registrator i lönegraden Ce 19 jamte
ytterligare ersättning till henne med 1 800 kronor, enligt uppgift för visst
extraarbete, dels ock för en deltidstjänstgörande sekreterare samt lor

rier och tillfällig arbetskraft. . . ^ . -

Vad angår förslaget om inrättande av en heltmsbefattning i Cr 15; som
expeditionschef hos''delegationen vill fullmäktige erinra om att fullmäktige
nästföregående år i remissyttrande till bankoutskottet uttalat sig mot att delegationen
och dess sekretariat gåves ställningen av ett självständigt riksdagens
verk. Såvitt fullmäktige kunnat finna, har några särskilda omständigheter
icke därefter inträffat av beskaffenhet alt kunna motivera eu andrad
uppfattning härutinnan. Av flera skäl anser fullmäktige ej heller lämpligt
att för delegationens chefssekreterare tillskapa en lönegradsplacerad tjänst
vid riksdagens ekonomibyrå — en anordning som av särskilda skal ansetts
kunna ifrågakomma beträffande registratorsbefattningen hos delegationen.
Ett avvisande även av delegationens nyssnämnda förslag bor dock ej hindra,
att den nuvarande chefssekreteraren, därest han, med fråntradande av andra
statliga uppdrag, skulle övergå till heltidsanställning hos delegationen utöver
honom för närvarande tillkommande avlöning hos delegationen, erhaller
den avlöningsförstärkning, som kan anses av omständigheterna motiverad,
inom ramen för de avlöningsförmåner, som tillkommer eu tjänstemän

Mot beräkningen av medel för anställande av en sekreterare med hahtidstiänstgöring
har fullmäktige icke något att erinra.

Vad slutligen beträffar den nämnda skrivbiträdcstjäiisten torde fragan om
inrättandet av denna tjänst ha kommit i ett ändrat läge efter det delegationens
ifrågavarande framställning överlämnats till utskottet, i det att vaktmästaren
vid riksdagens ekonomibyrå N. G. Johnsson från och med den 1
januari 1957 tjänstgör hos delegationen med uppgift att utföra såval vakt -

12

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

mastar- som skrivbiträdesgöromål. Johnssons ifrågavarande tjänstgöring är
härvid att likställa med sådan skriv- och vaktmästarhjälp, som av ekonomibyrån
regelmässigt lämnas riksdagsutskotten och andra riksdagens organ.
I detta sammanhang må erinras om att fullmäktige genom beslut den 12
april 1956 förklarat delegationen berättigad att tills vidare i likhet med
riksdagsutskotten åtnjuta kostnadsfri service i fråga om vaktmästare och
skrivhjalp från riksdagens ekonomibyrå. Kostnaden för Johnssons avlönande
har dock i enlighet med av delegationen framfört önskemål ansetts böra
bestridas av delegationens medel. Enligt vad fullmäktige inhämtat räknar
delegationen med att Johnssons tjänstgöring hos delegationen kommer att
fortsatta aven under budgetåret 1957/58, vilket torde föranleda viss höjningav
anslagsberakmngarna i förevarande hänseende; delegationen torde komma
att harom göra erforderlig framställning direkt till bankoutskottet.

Lönenämnden för riksdagens verk erinrar om sitt utlåtande den 2 maj
1956 over en i stort sett likartad framställning från delegationen. I sagda utlåtande
anförde lönenämnden bl. a., att nämnden för sin del icke blivit övertygad
om att arbetsformerna för Nordiska rådets verksamhet ännu vunnit
sådan stadga, att tiden vore mogen att avgöra frågan om en fastare organisation
av det svenska sekretariatet.

Icke heller nu finner sig nämnden kunna förorda någon fastare organisation
utan anser att delegationens personal bör ha samma anställningsform
som tidigare. Nämnden finner sig därför böra avstyrka inrättandet av den
föreslagna lönegradsplacerade tjänsten som expeditionschef. Däremot vill
nämnden icke motsätta sig att — därest så anses erforderligt — den nuvarande
sekreteraren vid uteslutande tjänstgöring hos Nordiska rådet erhåller
sådant personligt arvodestil lägg att hans löneförmåner komma alt uppgå
till högst den lön som motsvarar nuvarande Cr 15.

I övrigt har den remitterade framställningen icke föranlett annat uttalande
från lönenämnden än att nämnden — med hänvisning till vad som
anförts i nämndens utlåtande av den 30 mars 1955 angående registratorstjänstens
placering i 19 lönegraden — ifrågasätter huruvida icke genomgång
av vissa tidningar och ombesörjande av erforderliga urklipp, vilket arbete
registratorn utför mot en ersättning av 150 kr/mån., bör anses falla inom
tjänstemannens vanliga tjänsteutövning.

Delegationen har i skrivelse till utskottet den 7 mars 1957 anmält att det
befunnits ändamålsenligt att ersätta det kvinnliga skrivbiträdet hos delegationen
med en vaktmästare med färdigheter i maskinskrivning. En sådan
anordning har prövats sedan årets början med goda erfarenheter. Delegationen
föreslår därför att denna ordning bibehålies även under nästkommande
budgetår. Den vaktmästare, som tjänstgör hos delegationen, är placerad
i Ce 11: 14. Skillnaden mellan lönen i löneklass 8 och löneklass 14 utgör
för närvarande ca 2 200 kronor för år. Ifrågavarande belopp torde emellertid
inbesparas, då vaktmästaren förutsättes icke skola tjänstgöra under
sommarmånaderna.

Vidare har delegationen i skrivelse till utskottet den 4 april 1957 återupptagit
frågan om personalorganisationen tör delegationens kansli och därvid
anfört bl. a. följande.

Bankoutskoltcts utlåtande nr 15 år 1957

13

Delegationen intager en särställning bland myndigheter och organ under
fjortonde huvudtiteln i det den icke har någon avlöningsstat i egentlig mening
och icke heller eljest är underkastad några särskilda föreskrifter för
sin medelsanvändning, trots alt delegationen för närvarande har tre under
hela året permanent verksamma befattningshavare. De för riksdagen och
dess verk i allmänhet gällande reglerna äro sålunda icke omedelbarligen
och formellt tillämpliga å delegationen annat än för visst särskilt fall, utan
denna har ansetts kunna disponera de medel, som anvisas å riksstaten för
dess behov, efter de linjer den själv finner lämpliga.

Under de fem år delegationen nu varit i verksamhet, ha efter hand en råd
frågor uppkommit delvis av ekonomisk och kameral natur, vilka delegationen
in pleno eller genom ett särskilt inrättat arbetsutskott måst lösa från
fall till fall. Delegationen har därvid självfallet genomgående eftersträvat
att följa de principer, som tillämpas av riksdagen och dess verk.

Tiden torde emellertid nu vara inne att söka finna något fastare former
för delegationens verksamhet. Att fatta beslut härom torde icke vara möjligt
utan föregående utredning. Denna torde böra avse bl. a. frågor om delegationens
formella kompetens i olika avseenden t .ex. beträffande tjänstetillsättningar
och medelsförvaltningen och om arbetsutskottets ställning samt
om dess kompetens och möjligheten att delegera beslutanderätten till detta.
Organisationen av kansliet och expeditionen torde vidare böra omfattas av
utredningen och i samband därmed delegationens förhållande till övriga
riksdagsorgan. Härutöver bör utredningen avse bestämmelserna om ersättning
för deltagande i sammanträden och rörande traktamenten och resekostnadsgottgörelse
m. m. En särskild fråga, som kräver beaktande, är hur
revisionen lämpligen bör utformas med avseende å den betydande del av
delegationens anslag, som förbrukas för rådets gemensamma ändamål och
därigenom undandrages en effektiv revision.

Enligt delegationens mening torde nu angivna och andra med dem sammanhängande
frågor böra bliva föremål för närmare utredning. Därvid torde
kunna tillgå på liknande sätt som skedde då frågan om statsrevisionens
organisation och arbetsformer för några år sedan löstes. På föranledande
av 1946 års revisorer beslöt nämligen 1947 års riksdag på statsutskottets
hemställan, att uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att föranstalta
om en skyndsam utredning av frågan rörande riksdagens revisorers verksamhet.
I anledning härav tillsatte fullmäktige i riksgäldskontoret den 24
juli 1947 en kommitté, som den 29 januari 1948 avgav förslag i ämnet, vilket
sedermera ledde till beslut om en omläggning av revisionens arbete och fastställande
av en ny organisation för denna.

Under hänvisning till vad nu anförts vill delegationen för sin del förorda
att åt fullmäktige i riksgäldskontoret uppdrages att verkställa en utredning
rörande delegationens ställning och arbetsformer.

I avvaktan på detta utredningsarbetes slutförande synes den organisation
varom delegationen lagt fram förslag i sin framställning kunna provisoriskt
tillämpas.

Utskottet. Den under punkten 8 gjorda anslagsberäkningen bar icke föranlett
erinran från utskottets sida. Utskottet vill sålunda icke motsätta sig att
den nuvarande chefssekreteraren hos delegationen vid uteslutande tjänstgöring
hos Nordiska rådet erhåller sådant personligt arvodcstillägg att hans
löneförmåner kommer alt uppgå till högst den lön som motsvarar Cr 15.
Utskottet kan också biträda vad som föreslagits beträffande anställande av

14 Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

en sekreterare med halvtidstjänstgöring och en vaktmästare med färdigheter
i maskinskrivning.

Frågan om behovet av en varaktig omorganisation av delegationens kansli
synes kunna bedömas sedan en sådan utredning rörande delegationens
ställning och arbetsformer företagits, varom delegationen hemställt. Utskottet
avser att, därest riksdagen icke har något att erinra häremot, uppdraga
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att föranstalta om utredning i detta hänseende.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksdagen:
Kostnader för Nordiska rådet anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kronor.

8: o) Riksdagen: Tidskriften Nordisk kontakt. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 9 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksdagen:
Tidskriften Nordisk kontakt anvisa ett förslagsanslag av
40 000 kronor.

9: o) Riksdagen: övriga omkostnader. Under punkten 10 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Riksdagen: Övriga omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 435 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 465 000 kronor.

Utskottet har intet att erinra mot riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning,
vilken är föranledd av behovet att anskaffa ny diskmaskin in. in. i
riksdagens restaurang.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksdagen:
Övriga omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 465 000
kronor.

10: o) Allmänt kyrkomöte. Under punkten 11 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Allmänt kyrkomöte anvisa ett förslagsanslag
av 410 000 kronor.

Under erinran om att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 16 i huvudsak tillstyrkt Kungl. Maj:ts proposition nr 24 angående ersättning
åt ledamot av allmänt kyrkomöte, får utskottet tillstyrka Kungl.
Maj :ts förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Allmänt kyr komöte

anvisa ett förslagsanslag av 410 000 kronor.

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

15

11: o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 12 har Kungl Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Riksgäldskontoret: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 1 755 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 1 938 000 kronor.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksgäldskontoret:
Avlörtingar anvisa ett förslagsanslag av 1 938 000
kronor.

12:o) Riksgäldskontoret: Kostnader för emission av statslån m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkterna 13—14 framställda förslag får
utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
m. m. ett förslagsanslag av 245 000 kronor;

b) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 240 000 kronor.

13:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. Under punkten 15 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Riksdagens ekonomibyrå:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 747 000 kronor.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksdagens
ekonomibqrå: Avlöninqar anvisa ett förslaqsanslaq av

747 000 kronor.

14: o) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader. Under punkten 16 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Riksdagens
ekonomibyrå: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 670 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 740 000 kronor, varvid hänsyn tagits till på nästkommande budgetår
belöpande kostnader som avse dekorering av första kammarens plenisal
(se utskottets utlåtande nr 25/1957) och arbeten för upphängning av två
gårdsplaner i riksdagshuset.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade beräkning hemställer utskottet,

all riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksdagens

ekonomibyrå: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av

740 000 kronor.

16

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

15: o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 17 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 294 000 kronor. Riksgäldskontoret har
i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet till 322 000 kronor.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade beräkning hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 322 000
kronor.

16:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts under punkterna 18 och 19 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag
av 30 000 kronor;

b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.

17: o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Underpunkten
20 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58
till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 267 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 303 000 kronor.

Under erinran om att utskottet i utlåtandet nr 34 tillstyrkt vad delegerade
för riksdagens verk föreslagit beträffande ändrade tjänste- och personalförteckningar
vid justitieombudsmannens expedition får utskottet biträda riksgäldskontorets
förnyade anslagsberäkning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Justitieombudsmannen
och hans expedition anvisa ett förslagsanslag
av 303 000 kronor.

18: o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Under
punkten 21 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58
till Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 16 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 26 000 kronor med hänsyn till det tillfälliga behovet av nyanskaffning
av möbler.

Under erinran om vad utskottet ovan under punkten 17 anfört, får utskottet
med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning
hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Justitieom budsmannen:

Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av

26 000 kronor.

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

17

19: o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under

punkten 22 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58
till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 189 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 210 000 kronor.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Militieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 210 000 kronor.

20: o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 23 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Militieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader anvisa ett
förslagsanslag av 22 000 kronor.

21: o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 24 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna anvisa
ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

22: o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten
25 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till
Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 161 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 180 000 kronor.

1 skrivelse till bankoutskottet den 14 mars 1957 har riksdagens revisorer
hemställt, att bankoutskottet måtte föreslå riksdagen att de vid revisorernas
kansli inrättade tjänsterna som byrådirektör och sekreterare placeras i lönegraden
A 26 fr. o. m. ingången av nästkommande budgetår.

Revisorerna har till stöd för sin hemställan anfört följande.

Den för riksdagens revisorers kansli gällande personalförteckningen upptar
bl. a. tre tjänster såsom byrådirektör och sekreterare i högst lönegraden
Ce 33. Ifrågavarande tjänster äro alltså extra ordinaie.

Vid bestämmandet av anställningsform för viss tjänst inom statsförvaltningen
har sedan länge den principen tillämpats, att sådana tjänster, med
vilka äro förenade arbetsuppgifter av grannlaga natur, givits ordinarie karaktär.
Anledningen härtill är självfallet, att vederbörande tjänstinnehavare
skall erhålla en självständig ställning, som såvitt möjligt eliminerar risken

2 Iiihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 15

18

Bankoutskottets utlåtande nr Jo år 1957

för obehöriga påtryckningar utifrån. Det nu sagda gäller icke blott domare
och liknande befattningshavargrupper utan även kamrerare och kvalificerad
revisionspersonal. För att sistnämnda personal, som ofta har att verkställa
en ingående granskning av olika ämbetsåtgärder, skall utan hinder
av eventuellt uppkommande motsättningar kunna konsekvent fullfölja sitt
arbete, anses sålunda i hög grad önskvärt att den besitter den trygghet i anställningshänseende
som ordinarieskapet innebär.

Med hänsyn till nu anförda omständighet finna revisorerna det otillfredsställande,
att de vid revisorernas kansli inrättade tjänsterna som byrådirektör
och sekreterare ha extra ordinarie karaktär. Enligt revisorenas uppfattning
föreligger så mycket mindre anledning att bibehålla denna anställningstorm
som det stadigvarande behovet av nämnda tjänster måste anses vara
höjt över varje tvivel. Särskilt bör uppmärksammas, att två av revisorernas
nu avsedda tjänstemän inneha inom andra ämbetsverk lägre ordinarie tjänster,
från vilka de äro tjänstlediga; dessa tjänster måste till följd härav upprätthållas
med vikariatslöneförordnanden, vilket medför vissa olägenheter.
Uppenbarligen föreligger också, försåvitt revisorernas egen verksamhet angår,
större möjlighet att bevara en ur olika synpunkter önskvärd stadga
och kontinuitet i kansliorganisationen, om vederbörande tjänstemän ha
ordinarie ställning. I sammanhanget må jämväl framhållas, att tjänster i
högre lönegrad än 25 vid riksdagens verk som regel äro ordinarie, varvid
icke minst bör erinras om de vid justitieombudsmans- och militieombudsmansexpeditionerna
befintliga byrådirektörsljänsterna. Visserligen förutsattes,
då revisorernas kansli fick sin nuvarande organisation att statens
sakrevision skulle tjäna som förebild. Den erfarenhet som vunnits under
de snart åtta år denna organisation tillämpats utvisar emellertid, alt beträffande
såväl arbetsuppgifter som ansvar bestämda skillnader föreligga
mellan de båda ifrågavarande revisionsorganens personal, varför det icke
synes erforderligt att för all framtid full överensstämmelse råder i fråga
om personalens lönevillkor och anställningsförhållanden.

Revisorerna hysa således den uppfattningen alt de vid revisorernas kansli
inrättade tjänsterna som byrådirektör och sekreterare böra ordinariesättas.
Med hänsyn till arten av de på vederbörande befattningshavare ankommande
arbetsuppgifterna böra tjänsterna därvid placeras i den högsta enligt
gällande personalförteckning tillämpliga lönegraden eller Ca 33, motsvarande
enligt den av riksdagen numera godkända löneplansrevisionen lönegraden
A 26. Då samtliga här avsedda tjänstemän redan nu tillhöra ifrågavarande
lönegrad, innebär förslaget icke någon löneförbättring och föranleder
således ej heller någon uppräkning av det under rubriken »Riksdagens
i e\isoier och deras kansli» upptagna avlöningsanslaget. Viss omfördelning
av anslagsmedlen mellan de olika anslagsposterna är dock nödvändig. Tillläggas
må att även efter en dylik förändring av tjänsternas karaktär möjlighet
föreligger att vid eventuellt uppkommande vakanser förordna de nyanställda
tjänstemännen såsom extra eller extra ordinarie i högst nuvarande
33 lönegraden, till dess klarhet vunnits om vederbörandes lämplighet för
uppgiften.

Utskottet har inhämtat yttranden över framställningen från fullmäktige
i riksgäldskontoret och lönenämnden för riksdagens verk.

Lönenämnden har anfört följande.

Såsom anförts i framställningen har statens sakrevision utgjort förebild
för nuvarande organisation av riksdagens revisorers kansli. Nämnden vill
i anslutning därtill erinra om att organisationen av den statliga rationaliseringsverksamheten
— vartill liänföres bl. a. den verksamhet'' som bedrives

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

19

av sakrevisionen — för närvarande är föremål för överväganden av »1956
års rationaliseringsutredning» och att åt denna utredning jämväl uppdragits
att pröva anställningsformerna för de inom nämnda rationaliseringsverksamhet
anställda tjänstemännen. Med anledning härav föreslår lönenämnden,
att resultatet av 1956 års rationaliseringsutredning avvaktas, innan ställning
tages till frågan om ordinariesättning av de vid riksdagens revisorers
kansli inrättade tjänsterna som byrådirektör och sekreterare.

Fullmäktige i riksgäldskonloret är av samma uppfattning som lönenämnden
i denna fråga och hemställer alt den i ärendet gjorda framställningen
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet, som icke har något att erinra mot riksgäldskontorets förnyade
anslagsberäkning, finner — i likhet med hörda remissinstanser — att resultatet
av 1956 års rationaliseringsutredning bör avvaktas innan ställning tages
till den av riksdagens revisorer väckta frågan om ordinarie-sättning av
de vid revisorernas kansli inrättade tjänsterna som byrådirektör och sekreterare.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.

23:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkten 26 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 28 300 kronor.

24: o) Pensioner åt f. d. riksdagsmän. Under punkten 27 har Kungl. Maj:t
förslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till Pensioner åt f. d. riksdagsmän
anvisa ett förslagsanslag av 560 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning omräknat förevarande
anslag till 650 000 kronor.

Med biträdande av riksgäldskontorets beräkning hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Pensioner
åt f. d. riksdagmän anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

25: o) Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts under punkten 28 framställda förslag hemställer utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1957/58 till Pensioner
åt efterlevande till riksdagsmän anvisa ett förslagsanslag av
90 000 kronor.

26: o) Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. m. m. Under punkterna
29 och 30 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58

20

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

anvisa a) till Pensioner åt f. d. befattningshavare in. fl. ett förslagsanslag
av 552 000 kronor; b) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare
ett förslagsanslag av 96 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
beträffande det förstnämnda anslaget till 568 000 kronor och beträffande
det senare anslaget till 106 000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot riksgäldskontorets förnyade
anslagsberäkningar, får hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Pensioner åt f. d. befattningshavare in. fl. ett förslagsanslag
av 568 000 kronor;

b) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare ett
förslagsanslag av 106 000 kronor.

27: o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkterna 31—34
framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 113 000
kronor;

b) till Vinstutlottning i samband med lönsparande ett
förslagsanslag av 275 000 kronor;

c) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett
förslagsanslag av 5 000 kronor;

d) till Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m. ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk in. in. kommer
vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit att i riksstaten för budgetåret
1957/58 utgöra 19 662 300 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till
det i statsverkspropositionen beräknade beloppet med 1 930 000 kronor. Specifikation
av de beräknade utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag
till stater är såsom Bilaga 1 fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 21 maj 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Werner och
Krugel;

från andra kammaren: herrar Larsson i Julita, Nordqvist, Svensson
i Stenkyrka, Bengtsson i Landskrona, Wedén och Wachtmeister.

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

21

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m.
för budgetåret 1957/58

Riksdagen

Kronor

1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

Första kammaren, förslagsvis........................ 2 900 000

Andra kammaren, förslagsvis ....................... 4 500 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

3. Avlöningar till personal, förslagsanslag

Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli (exkl.

vaktpersonal), förslagsvis.......................... 1 400 000

Utrikesnämnden, förslagsvis.......................... 2 700

Arvode för utarbetande av årsregister till riksdagens protokoll
med bihang................................. 8 300

Övriga arvoden, förslagsvis.......................... 9 000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag
Utgifter:

Tryckpapper, förslagsvis........................... 175 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis.................. 915 000

Bokbinderikostnader, förslagsvis.................. 200 000

Kommittétryck, förslagsvis...................... 10 000

1 300 000

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1:

Försäljning av riksdagstryck....................... — 70 000

5. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag

Uppslagsboken över riksdagens verksamhet............ 27 000

Person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang
för åren 1951—1960 ........................ 10 000

6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
Ridderskapels och adelns protokoll för 1765—1766 års riksdag (band

1—3), prästeståndets protokoll vid riksdagarna 1680—1714 och
1719—1720, borgarståndets protokoll vid 1731 och 1734 års riksdagar
samt bondeståndets protokoll vid 1746—1747, 1751—52
och 1755—56 års riksdagar................................

7. Kostnader för riksdagens inlerparlamenlariska grupp, förslagsanslag ..

8. Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag......................

9. Tidskriften Nordisk kontakt, förslagsanslag......................

Bilaga

m.

Kronor

7 400 000
1 350 000

1 420 000

1 230 000

37 000

50 000
82 000
150 000
40 000

22 Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

Kronor

10. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Reseersättningar, förslagsvis........................ 45 000

Expenser, förslagsvis.............................. 325 000

Riksdagens restaurant, förslagsvis................... 70 000

Övriga utgifter, förslagsvis......................... 25 000

Allmänt kyrkomöte

11. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag....................

Riksgäldskontoret

12. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige,

förslagsvis ...................................... 42 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. 946 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 730 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis......... 2 000

Rörligt tillägg, förslagsvis........................... 217 500

Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontoret:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige

I denna post ingår:

arvoden å 5 000 kronor till eu var av sju fullmäktige......... 35 000

särskilda arvoden därutöver

till ordföranden............................................ 4 OCX)

» tredje ledamoten av arbetsutskottet..................... 3 000

arvoden till suppleanter, förslagsvis........................... 500 42 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:

nettolöner förslagsvis......................................... 934 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie
tjänst, förslagsvis..................................... 5 600

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören.......................... 4 000

arvode till riksgäldsdirektörens ersättare, förslagsvis............ 2 400 946 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.

I denna post ingår:

nettolöner, förslagsvis........................................ 725 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie
tjänst, förslagsvis..................................... 4 000

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................................................ 1000 730 000

Arvoden och särskilda ersättningar

Under denna rubrik har medel beräknats för följande utgifter: gratifikationer

eller belöningar, förslagsvis..................... 1000

gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglemen tet

för riksdagens verk, förslagsvis.......................... 1000 2 000

Kronor

465 000

410 000

1 938 000

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

23

Kronor

13. Kostnader vid emission av stalsldn m. m., förslagsanslag

Obligationspapper, förslagsvis......................... 50 000

Tryckning av obligationer och kuponger m. in., förslagsvis 50 000

Annonsering m. m., förslagsvis....................... 100 000

Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis ............. 20 000

Bidrag till utredning angående sparandets struktur...... 25 000

14. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... 15 000

Reseersättningar, förslagsvis.......................... 6 000

Expenser, förslagsvis................................ 190 000

Publikationstryck, förslagsvis......................... 9 000

Övriga utgifter, förslagsvis........................... 20 000

Riksdagens ekonomibyrå

15. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 335 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 325 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis1.......... 1 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 86 000

16. Omkostnader, förslagsanslag
U tgifter:

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 2 000

Reparationer och underhåll av riksdagshuset in. m., förslagsvis
.......................................... 500 000

Expenser, förslagsvis................................. 250 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 8 000

760 000

Särskilda upp börds medel:

Influtna hyror .................................... — 20 000

Riksdagsbiblioteket

17. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter, förslagsvis 1 800

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 154 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ....... 129 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 37 200

18. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. in., förslagsvis........................... 1 000

Expenser, förslagsvis................................. 17 000

Publikationstryck, förslagsvis.......................... 10 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 2 000

1 Under denna rubrik har medel beräknats för gratifikationer eller belöningar
relsc enligt 18 § 1 inom. andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Kronor

245 000

240 000

747 000

740 000

322 000

30 000
samt gottgö -

24

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1957

Kronor Kronor

19. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1........... 100 000

Justitieombudsmannen och hans expedition

20. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 243 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 25 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 35 000 303 000

21. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis........................... 900

Reseersättningar, förslagsvis........................... 5 000

Expenser vid justitieombudsmannens expedition, förslagsvis
.............................................. 20 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 26 000

Militieombudsmannen och hans expedition

22. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 170 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 16 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 24 000 210 000

23. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis ............................ 900

Reseersättningar, förslagsvis........................... 10 000

Expenser, förslagsvis................................. 11 000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 22 000

Riksdagens revisorer och deras kansli

24. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag

Arvoden, förslagsvis........................................... 45 000

25. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.... 35 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 125 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 20 000 180 000

1 Från detta anslag bestrides intill ett belopp av högst 50) kronor för budgetår utgifter för
komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk. uti.
nr 19/1947).

Bankoutskottets utlåtande nr 15 är 1957

25

26. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. in., förslagsvis
Reseersättningar, förslagsvis

Expenser, förslagsvis......

Övriga utgifter, förslagsvis.

Kronor

400
20 000
7 500
400

Pensioner

27.

28.
29.

Pensioner åt /. d. riksdagsmän, förslagsanslag

Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag . .

Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag
Enligt tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk in. in.,

förslagsvis........................................

Av riksdagen beviljade pensioner, förslagsvis............

Rörligt tillägg, förslagsvis.............................

269 000
54 000
245 000

30. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare, förslagsanslag
Enligt familjepensionsreglementet för riksdagens verk, förslagsvis.
......................................... 44 000

Av riksdagen beviljade pensioner, förslagsvis............ 16 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 46 000

Diverse

31. Ersättning till statens allmänna fastighets fond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ......................

32. Vinstutlollning i samband med lönsparande, förslagsanslag........

33. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag......

34. Arbelsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen in. m., förslags anslag

..................................................

Summa

Kronor

28 300

650 000
90 000

568 000

106 000

113 000
275 000
5 000

45 000

19 662 300

3 Biharig till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 15